9789147095032

Det är tio minuter kvar tills du ska hålla ditt viktiga framträdande, och plötsligt minns du ingenting av vad du tänkt säga. Det som skulle bli så enkelt att klara med spontanitet. Du blir torr i munnen och börjar svettas, svag i knäna. Att ställa sig inför åhörarna känns som att bestiga Mount Everest utan syrgas.

Retorik inför publik är en ovärderlig handbok för alla som någon gång ska hålla ett framträdande, att läsas från pärm till pärm eller användas som uppslagsbok så snart man behöver råd. Denna fjärde, reviderade upplaga har två helt omarbetade kapitel, om argumentation resp. hjälpmedel. Det övriga innehållet har setts över och aktualiserats.

Retorik inför publik

t t a n e t Kons ga! överty

UPPL 4

Peter Haraldsson är en av Sveriges mest anlitade föreläsare och kurslärare. Han har arbetat med retorik sedan 1984 och utbildat mer än 24 000 människor. Bland kundföretagen kan nämnas Combitech, Elektroskandia, kronofogdsmyndigheterna, polismyndigheter och Robur. Han har också föreläst och haft kurser för advokater, läkare, politiker, präster, poliser, handikappade och universitetslärare.

Peter Haraldsson har gjort studier om den praktiska retoriken och tillsammans med Magnus Härenstam tagit fram fem utbildningsfilmer i retorik.

PETER HARALDSSON

Känner du igen dig? Men lugn, det finns hjälp. Att hålla ett framträdande är en konst, och i Retorik inför publik lär du dig den konsten. Utifrån hur de gamla grekerna, talekonstens mästare, lade upp sina tal, lär Peter Haraldsson steg för steg ut hur ett framgångsrikt framförande genomförs – från de inledande förberedelserna till den avrundande frågestunden.

Språkdräkt, hjälpmedel, memoreringsteknik och kulturfrågor hör också till de nödvändiga områden som gås igenom, liksom hur man hanterar störningar och misslyckanden.

Retorik inför publik

Retorik inför publik

n att Konstega! överty

Best.nr 47-09503-2

Tryck.nr 47-09503-2-00

PETER HARALDSSON

UPPL 4

Retorik infรถr publik

Retorik infor publik.indd 1

10-02-19 08.43.30

Retorik infor publik.indd 2

10-02-19 08.43.30

Retorik infรถr publik

t t a n e t Kons ga! รถverty

PETER HARALDSSON Retorik infor publik.indd 3

UPPL 4

10-02-19 08.43.30

Retorik inför publik – Konsten att övertyga ISBN 978-91-47-09503-2 © 2010 Peter Haraldsson och Liber AB Redaktör: Anders Abrahamsson Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Omslagsteckning: Olle Qvennerstedt Illustrationer: Olle Qvennerstedt

Upplaga 4:1 Tryck: Sahara Printing, Egypten 2010

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Retorik infor publik.indd 4

10-02-19 08.43.31

Innehåll Förord........................................................................7 1. Retorik. .............................................................9 Vältalighetens konst................................ 9 Historisk bakgrund. .............................. 10 Kvinnor inom retoriken. ................... 14 Kommunikation........................................ 15

2. Förberedelser........................................ 19 En checklista................................................. 20 Sammanfattning....................................... 26

3. Inledningen............................................ 27 Varning!............................................................. 28 Disposition av en standard­ inledning...................................................... 30 Disposition av en enkel inledning...................................................... 35 Beteendet i inledningen. ................... 36 Exempel på en standard­ inledning...................................................... 37 Exempel på en enkel inledning...................................................... 38

4. Innehållet.................................................. 39 Disposition av innehållet................. 40 Tips under innehållsdelen. ............. 43 Exempel på ett innehåll..................... 45

5. Avslutningen........................................ 46 Disposition av avslutningen till ett informations- eller ­utbildningstal. ......................................... 47 Disposition av avslutningen till ett uppmaningstal...................... 49 Exempel på en standard­ avslutning. .................................................. 50

Retorik infor publik.indd 5

6. Språkdräkten........................................ 51 Socialt språk.................................................. 52 Begripligt språk......................................... 54 Intressant språk......................................... 55 Personligt språk........................................ 62 Slutkommentar.......................................... 62

7. Argumentation................................... 63 Vad är en argumentation?............... 64 Varför argumenterar vi?. .................. 65 Är det alltid rätt att ­argumentera?........................................... 66 Sammanfattning....................................... 67 Argumentationssituationer. .......... 67 Olika typer av argument.................. 68 Sammanfattning....................................... 70 Varför misslyckas vissa ­argumentationer?. ............................... 71 Sammanfattning....................................... 73 Argumentationsfel. ................................ 73 Förbereda en argumentation........ 75 Sammanfattning....................................... 77 Syfte och tes. ................................................. 77 Mål för en analys. .................................... 79 Krav på ett argument ......................... 80 Motargument............................................... 82 Olika typer av argumentation..... 83 Utbyggd argumentation................... 87 Att hitta argument.................................. 88 Att disponera en argumentation. ....................................... 90 Sammanfattning....................................... 92 Språket vid en argumentation – tankefigurer............................................... 92 Sammanfattning....................................... 94

10-02-19 08.43.31

6

Innehåll

8. Framförandet........................................ 95 Lokalen.............................................................. 95 Mental laddning....................................... 97 Rösten................................................................. 99 Kroppsspråket......................................... 105 Entrén............................................................... 124 Sammanfattning.................................... 125

9. Hjälpmedel.......................................... 127 Autentiska produkter....................... 128 PowerPoint................................................. 128 Presentera med PowerPoint. ..... 129 PowerPoint-bildens layout. ........ 132 Vad du bör kunna om PowerPoint. ............................................ 134 Blädderblock............................................. 139 Skrivtavla. .................................................... 140 Sammanfattning.................................... 141

10. Memorera............................................ 142 Hjärnan........................................................... 142 Minnet............................................................. 145 Memorera ett tal. ................................... 147 Sammanfattning.................................... 147

11. Frågeteknik....................................... 148 Sammanfattning.................................... 153

12. Störningar och ­misslyckanden....................................... 154 Sammanfattning.................................... 158 Misslyckande presentationer.... 158 Sammanfattning.................................... 159

14. Jagets försvarsmekanismer....................... 175 Försvarsmekanismer......................... 176 Sammanfattning.................................... 180

15. Motivation......................................... 181 Maslows behovshierarki. .............. 182 McGregors teori X och Y. .............. 182 Herzbergs motivatorer och hy­ gienska faktorer.................................. 184 McClelland och prestations­ behovet. ...................................................... 184 Respekt........................................................... 185 Konsten att berömma....................... 187 Motivera åhörarna............................... 188

16. Att utvecklas som talare...................................................... 189 Checklistor.................................................. 192 Tes........................................................................ 192 Mål/Syfte..................................................... 192 Analys.............................................................. 192 Förberedelser............................................ 195 Inledning....................................................... 196 Innehåll........................................................... 197 Avslutning................................................... 198 Avslutning................................................... 199

Antikens retoriker............................. 201 Ordlista............................................................ 204 Litteratur........................................................ 208

13. Kultur och relationer........... 160 Talarkulturer. ............................................ 162 Svensk kultur. .......................................... 162 Relationer..................................................... 168 Sammanfattning.................................... 174

Retorik infor publik.indd 6

10-02-19 08.43.31

Förord

I

nnehållet i denna bok har vuxit fram efter år av studier, kurser, föreläs­ningar, diskussioner och egna praktiska erfarenheter. Jag lär mig ständigt nya saker.

I den här nya upplagan är det förändringar av både stort och smått i de flesta kapitel. Kapitlen om argumentation och hjälpmedel är helt nyskrivna. I argumentationskapitlet går jag in mer på djupet än i tidigare upplagor. Hjälpmedel har ju förändrat retoriken och det är en självklarhet att ta med min syn på framförallt PowerPoint.

I boken används flitigt det könlösa pronomet ”du”, i ett antal fall ”han” eller ”hon”. Jag vill påpeka att det kan vara vilket kön som helst. Det är svårt att tala om kvinnlig respektive manlig retorik. Vi har sett i forskningen att framgångsrika kvinnliga talare ofta har ett ”manligt” språk och beteende. Jag tycker mig emellertid märka att ordet ”manligt” som beskrivning för övertygande handling sakta försvinner och ersätts mer av förtroendeingivande och auktoritär.

Retorikens begrepp och modeller är i grunden könlösa.

Jag vill tacka alla de personer som inspirerat och inspirerar mig inom retorikens värld. Jag måste nämna några namn. Först min vän och kollega professor Lennart Hellspong som under alla år har varit ett ovärderligt stöd som sakkunnig, som opponent, med textförslag och som bollplank. Sedan vill jag tacka min vän Magnus Härenstam som varit en inspirationskälla genom åren. Logopeden Per Nygren har varit sakkunnig och bollplank vad som gäller rösten. Olle Qven­ nerstedt har ritat samtliga illustrationer. Ett stort och innerligt tack till er alla! Jag vill också med stor stolthet tacka mina tidigare redak­ törer, 2001 års Augustprisvinnare Torbjörn Flygt och Lars Abramson, för deras engagemang och den inspiration de har gett mig. Ett stort tack också till min nuvarande redaktör Anders Abrahamsson som med stor energi drivit denna utgåva.

Retorik infor publik.indd 7

10-02-19 08.43.32

8

förord

Till slut vill jag med tacksamhet och kärlek tacka min hustru Ma­ rianne och våra söner Fredrik, Per och Martin, för att de har uthärdat alla år med mig och min retorik. De har gjort det till synes med inle­ velse, engagemang och kärlek. Tack för att ni finns och ert stöd.

Trosa i januari 2010, Peter Haraldsson

Retorik infor publik.indd 8

10-02-19 08.43.32

1. Retorik

Vältalighetens konst

R

etoriken, vältalighetens konst, påverkar ständigt allas våra liv.

Den har ändrat vår historia åtskilliga gånger. Tänk på hur Hitler och Goebbels använde sin retoriska förmåga med ohyggliga konse­ kvenser som följd. Tänk på hur dagens politiker försöker övertyga om sina idéer och förslag eller lägger ut texten för att förklara resor, nattklubbsbesök, Toblerone eller vad sex är eller inte är. Tänk på hur advokater kan få en skyldig frikänd eller misslyckas med att rentvå en oskyldig. Tänk på hur näringslivet använder retoriken för att in­ formera, för att entusiasmera eller för att kunden ska köpa just deras pro­dukt eller tjänst. Eller tänk på hur vi i våra privatliv använder retoriken för att övertyga våra vänner om vad som är bäst för dem eller för att övertyga vår käresta om vår kärlek eller för att uppfostra våra barn eller för att stödja vid sorg. Retoriken påverkar ständigt allas våra liv.

Retorik infor publik.indd 9

10-02-19 08.43.32

10

1. Retorik

Retorik är teorier om talarkonsten. Det finns en uppsättning av begrepp och modeller för att vi skall kunna förbereda, genomföra och förstå ett tal. Det övergripande målet med retoriken är att med talets hjälp övertyga människor. Det är den handling som på gre­ kiska heter peithos och på latin persuasio. För att nå det målet söker retoriken inte sanningen utan det sannolika i varje situation.

Det räcker inte alltid med att ha en uppsjö av bra argu­ment, ett stort kunnande eller ett bra språk för att övertyga åhörarna. Den ro­ merska retorikläraren Quintilianus beskriver den gode talaren som ”vir bónus dicéndi perítus”. Kort och fritt översatt innebär det att ta­ laren skulle vara rättrådig och dugande. Talaren skulle ha både kun­ nande och hög moral och dessutom vara en skicklig talare.

I den här boken vill jag ge praktiska tips om hur du kan förbereda och genomföra en presentation, men också väcka tankar om vad som bland annat påverkar oss som talare och åhörare. När du läst färdigt boken hoppas jag du har kunskap om hur du ska göra för att skapa ett övertygande tal, men också kunskap om varför vi beter oss som vi gör i olika situationer.

Låt oss innan vi går in på de praktiska tipsen och andra teoretiska avsnitt titta lite på retorikens historia och kommunikation, för att få upp ögonen för retorikens enorma kraft och betydelse.

Historisk bakgrund Retorik som talarkonst har egentligen funnits lika länge som språket, men som teori föddes retoriken på Sicilien på 500-talet före Kristus.

Envåldshärskare och tyranner hade under flera generationer expro­ prierat böndernas mark och nu skulle ägandeförhållandena rättas till. Inför byns äldste förhandlade man om vem som hade rätt till jorden. Vissa var bättre förhandlare än andra och dessa blev de första lärarna i konsten att övertyga genom offentliga tal.

De gamla grekerna insåg den oerhörda kraften i förmågan att tala bra. Grekerna processade mycket och var och en måste själv föra sin talan inför domstolarna. De enskilda medborgarna förväntades ock­ så delta i debatter om samhället och vara beredda att hålla tal vid ce­ remonier och festligheter. Självklart var vissa talare särskilt duktiga och de började då skriva tal åt andra. Det växte också fram särskilda

Retorik infor publik.indd 10

10-02-19 08.43.32

1. Retorik

11

skolor för retorik, men retorikundervisningen var inte okontroversi­ ell. Det väckte till exempel oro att en brottsling kunde tala så väl för sin sak inför domstolen, att han trots sin skuld kunde bli frikänd.

När romarna sedan övertog den politiska och ekonomiska mak­ ten kring Medelhavet inrättades talarskolor i alla romerska städer.

Blivande advokater och ämbetsmän utbildades i retorik. När det ro­ merska imperiet förföll och löstes upp, så stängdes den ena talarsko­ lan efter den andra. Retoriken levde emellertid kvar i kyrkan. Under medeltiden fick blivande präster lära sig att läsa, skriva och tala på latin. Och de fick träna upp sin förmåga att skapa olika stämningar med sitt tal. Under renässansen fick retoriken en ny blomstring. Då utbildades jurister, ämbetsmän, diplomater och lärare i klassisk reto­ rik. Det som i tusen år varit framförallt prästernas konst blev nu åter samhällets konst för att styra människorna.

Retoriken i Sverige I Sverige utbildade man under medeltiden kyrkans präster och det kungliga kansliets sekreterare i retorik. Precis som i övriga Europa fick retoriken ett uppsving under renässansepoken. Gustav Vasa, som själv var en duktig talare, gav sina söner en omfattande utbild­ ning i retorik. Sonsonen Gustav II Adolf hade under många år en privatlärare i ämnet, Johan Skytte, och Gustav II Adolf blev också en lysande talare.

Under 1600-talet hölls de akademiska talen på latin, men i politi­ ken använde man svenska. All skolundervisningen bedrevs på latin.

På vissa akademier var man tvungen att alltid tala latin. Gjorde man inte det kunde man bestraffas hårt. Det var från dessa akademier personer hämtades som fick viktiga och betydelsefulla befattningar i samhället. Retoriken tillhörde alltså i första hand det övre samhälls­ skiktet, adelsmän­nen, även om några från allmogen också utbilda­ des av katedralskolans präster.

Under 1700-talet fick det svenska språket en betydligt starkare ställning än tidigare. Det var både revolutionerande och modigt, och det finns många bevis för det. Carl von Linné var en av de sex vetenskapsmän och politiker som 1739 startade ”vetenskapsakade­ mien” som fick kunglig status 1741. Ledamöterna skulle tala och skriva på svenska. Bland annat stod det i stadgarna: ”Att giöra en

Retorik infor publik.indd 11

10-02-19 08.43.32

12

1. Retorik

sanning smakelig och behaglig, är rätta wäsendet af wältalighet.”

Retorikprofessorn Johan Ihre startade 1740 upp ”Skytteanska akade­ min”, mottot där var: ”wårt modersmål rätta ans och rykt”. Svenska språket skulle stärkas. 1753 startade drottning Lovisa Ulrika upp ”Vitterhetsakademin” för svenska språket, Sveriges historia och väl­ talighet. Gustav III bildade och startade ”Svenska akademien” 1786 för att utveckla det svenska språket. Retoriken blev tillgänglig för fler människor och blev då också ett hot mot etablissemanget, mot makthavarna. Gymnasie­skolorna fick lektorer i retorik, precis som universiteten hade en eller flera professorer.

Men i början av 1800-talet började retoriken återigen att kritiseras.

Det hade man som jag nämnt gjort redan under antiken. Skälen var flera, men ett var rädslan för retoriken som opinionsbildande kraft.

Den blev ett hot mot makthavarna, genom att den var tillgänglig för i princip alla människor. Men kritiken kom också från andra håll.

Det var diktare, estetiker och forskare som tyckte att retoriken var både ytlig och gammalmodig. Därför började de utveckla olika delar av retoriken till egna vetenskaper, litteraturhistoria, stilistik, estetik och så vidare. Skrivandet blev viktigare än talandet. Retoriken fick så dålig klang att både ämnet och ordet försvann från våra gym­ nasieskolor och universitet. Professuren i retorik, Skytteanska pro­ fessuren i vältalighet och statskunskap, eloquentia et politice, som inrättades 1622 i Uppsala genom en donation av Johan Skytte, för­ svann 1839 (professor Carl Thomas Hierta) för att komma tillbaka först 1988! Dock inte med samma innehavare som väl var (professor Curt Johannes­son)!

Det är intressant att retoriken ändå blomstrade under 1800-talet.

De finns de som kallar 1800-talet för retorikens guldålder. Den fro­ dades inom olika loger och rörelser. Det fanns till och med professio­ nella talare, agitatorerna inom de tidiga folkrörelserna, som åkte lan­ det runt och talade mot den betalning som de kunde få. Det ansågs emellertid fult att utbilda sig i ämnet retorik, ”konsten att manipulera människor”. Ännu idag kan vi höra framstående politiker ”skryta” med att de inte har utbildat sig i talekonsten. De borde skämmas!

Samtidigt som delar av retoriken försvann från skolan i början av 1800-talet, så hade samhället förändrats från ett bondesamhälle till ett industrisamhälle. Människor flyttade in i köpingar och städer. 1827

Retorik infor publik.indd 12

10-02-19 08.43.32

1. Retorik

13

fattades beslut om laga skifte, som innebar att byarna sprängdes sön­ der. Byborna spreds över större ytor och fick klara sig själva på ett helt annat sätt än tidigare. Nu blev man mer än tidigare hänvisad till sig själv och sin familj för gårdens skötsel. Vi hade folkskolans tillkomst 1842, som gjorde att människors kunskap och självförtroende ökade.

Det som kallas för Jantelagen (omtalad i Axel Sandemoses självbio­ grafi ”En flykting korsar sitt spår”, efter byn Jante där bokens huvud­ person växte upp) kom smygande in i vårt beteende. Jantelagen säger att man inte ska sticka upp, inte avvika, inte tro att man är något.

Jantelagen riktar sig mot vår självkänsla. Resultatet blir att vi för­ trycker varandra för att upprätthålla vår egen självkänsla. När vi beter oss enligt Jantelagen, visar vi ett oerhört förakt för andra män­ niskor, ett dåligt självförtroende med en mängd försvarsmekanismer aktiverade.

Jantelagens tio budord lyder: 1. Du skall inte tro att Du är något.

2. Du skall inte tro att Du är lika god som vi.

3. Du skall inte tro Du är klokare än vi.

4. Du skall inte inbilla Dig att Du är bättre än vi.

5. Du skall inte tro Du vet mer än vi.

6. Du skall inte tro Du är förmer än vi.

7. Du skall inte tro Du duger något till.

8. Du skall inte skratta åt oss.

9. Du skall inte tro att någon bryr sig om Dig. 10. Du skall inte tro att Du kan lära oss något.

Vi svenskar har varit och är väl fortfarande kända för att leva och bete oss enligt Jantelagen. Om någon håller en presentation och visar ett antal PowerPoint-bilder och det är stavfel på en bild, är någon genast där och påpekar: ”Det är stavfel där!” Om en person satsar på något och misslyckas är vi återigen där och påpekar: ”Vad var det jag sa!” Vi svenskar har lätt att hitta fel och brister hos and­ra människor.

Det är kanske en av orsakerna till vår talängslan. Du skall inte tro att Du är något! Sakta håller vi nu förhoppningsvis på att förändra oss

Retorik infor publik.indd 13

10-02-19 08.43.33

14

1. Retorik

mot en mer öppen och positiv inställning. Vi börjar få både ”rätt” att lyckas och att misslyckas.

Mycket kan bli bättre om vi vet hur vi fungerar. Har jag kunskap om hur och varför jag beter mig på ett visst sätt i olika situationer, har jag möjlighet att förbättra kommunikationen med andra. Att lära känna sig själv låter enkelt men är svårt. Det innebär bland annat att veta vilka signaler vi sänder ut och hur andra uppfattar oss. Det handlar också om att veta hur vi tolkar andra och att hålla våra för­ domar under kontroll. Att lära sig mer om detta är att ge sig större och bättre möjligheter för en framgångsrik kommunikation.

Vi har återigen börjat inse retorikens betydelse och kraft. Vi har återigen börjat utbilda oss i retorik. Har vi kunskap om retorik har vi möjligheter att övertyga våra åhörare. Har vi kunskap om retorik, så behöver vi inte heller falla ”offer” för den vältalige men okunnige, eller misslyckas med att förstå den person som är kunnig men som har svårt att uttrycka sig. Som resurs finns retoriken närvarande och påverkar allas våra liv.

Kvinnor inom retoriken Retoriken har genom historien tillhört männens värld och gör det sannolikt fortfarande. Män har tillåtits att ta större plats och mer ut­ rymme än kvinnor. Vi uppfostras tidigt till våra roller som man eller kvinna. I grundskolan får pojkarna exempelvis betydligt mer taltid än flickorna. I skolor där man försökt fördela tiden rättvist har flick­ orna bett att få återgå till den gamla ordningen. ”Det var bättre stäm­ ning då.” Det är talande att i antologin ”Världens bästa tal” hittar man bland 115 texter en enda skriven av en kvinna, den amerikanska rösträttaktivisten Susan B. Anthony. Det har emellertid alltid funnits kvinnliga talare. Den mest kända från antiken (om hon nu är känd?) är Aspasia. Aspasia hade en framträdande position i den athenska offentligheten och var gift med statsmannen Perikles. Aspasia lär ha varit retoriklärare för Sokrates.

Från medeltiden kommer säkert många ihåg Heliga Birgitta. Den heliga Birgitta utvecklade två sidor som kan tyckas vara svåra att förena. Dels den religiösa sidan med ödmjukhet, lydnad och fattig­

Retorik infor publik.indd 14

10-02-19 08.43.33

1. Retorik

15

dom. Dels den politiska sidan med straff och dom i budskapet, där det varken fanns ödmjukhet, kärlek eller fattigdom.

Från renässanstiden minns vi drottning Kristina. Kristina var Gus­ tav II Adolfs enda barn och uppfostrades till tronföljare. Kristina trä­ nades att uppträda vid rådsförhandlingar, audienser och andra of­ fentliga sammanhang och hade en väl utvecklad retorisk förmåga.

En av de mer framträdande kvinnliga agitatorerna var Kata Dal­ ström. Kata kom från en högborgerlig miljö, men blev en av social­ demokraternas flitigaste agitatorer. Kata var en skicklig talare med utstrålning och slagfärdighet. ”Liksom överallt i de heligas församlingar skall kvinnorna tiga vid sammankomsterna: de har inte lov att tala utan skall underordna sig, som också lagen säger. Om de vill ha reda på skall de fråga sina män när de har kommit hem, för det passar sig inte för en kvinna att tala vid sammankomsten.” (1 Kor 14:34, 35) Förhoppningsvis har en förändring börjat. I modern tid har fler och fler kvinnor intagit talarstolen, men fortfarande domineras den offentliga scenen inom politiken, näringslivet och kyrkan av män.

Kommunikation Ordet kommunikation kommer från det latinska ordet ”communis”, som betyder gemensam. Den latinska roten antyder att det krävs minst två personer för att vi ska få en kommunikation. När du håller ett anförande, måste du först få dina åhörare att lyssna på dig. Sedan ska du få dem att även förstå innehållet i budskapet. Helst ska de sedan samtycka och därefter reagera på rätt sätt. Gör ditt tal detta, ja, då har du lyckats i din kommunikation.

Kommunikation kan vara att informera, lära ut, utbilda, uppmana och påverka. Den kan förmedla tankar, känslor och inspiration, den kan visa att vi uppfattar och förstår saker och ting. Kommunikation är ett symboliskt samspel i flera dimensioner. Det är fråga om en pro­ cess där vi är sändare och mottagare samtidigt. Kommunikation är vidare en social process som äger rum i ett socialt system. Kommuni­ kation är inte något statiskt, utan ett ständigt pågående skeende. Det är inte något som sätts på och stängs av. Det vi säger är alltid svar på

Retorik infor publik.indd 15

10-02-19 08.43.33

16

1. Retorik

något tidigare. Deltagarna har med sig förväntningar och attityder som påverkar vilka budskap som utväxlas.

Språk och kommunikation är medfödda förmågor hos oss män­ niskor, men färdigheten att använda den måste tränas upp. Att kommuni­cera i olika situationer med olika människor är något som vi lär oss och som förbättras med ökad kunskap och erfarenhet.

Kommunikationsprocessen Det finns ett antal modeller som beskriver kommunikationsproces­ sen. En kan vi kalla för ”hammar-modellen”. Den innebär att kom­ munikationen bara är en fråga om att använda tillräckligt mycket kraft eller att upprepa sig tillräckligt många gånger, precis som när vi slår i en spik. Ju högre och oftare vi repeterar budskapet, desto bättre sitter det.

En annan populär modell är ”ping-pong-modellen”. I kommu­ nikationssituationen är vi antingen sändare eller mottagare. Först sänder vi ett budskap. På vägen till mottagaren finns olika sorters brus, till exempel oväsen, mångtydighet eller vaghet. Det finns också psykologiska former av brus som fördomar, misstänksamhet eller försvarsreaktioner hos både sändare och mottagare. När mottagaren tagit emot budskapet blir han i sin tur en sändare, som då sänder över ett nytt budskap till den forne sändaren som nu är mottagare.

De här modellerna är bedrägligt enkla. De är huvudsakligen enkel­ riktade: antingen är vi sändare eller mottagare. Men i en verklig och bra kommunikation är vi bådadera samtidigt. All kommunikation äger rum i ett fysiskt, psykologiskt, socialt och kulturellt samman­ hang. Det fysiska är tiden, platsen, föremål och yttre händelser. Det psykologiska är tankar, känslor, erfarenheter, förväntningar, stress och försvarsmekanismer. Det sociala handlar om identitet, relatio­ ner, makt och roller. Det kulturella om värderingar och attityder.

Kvinnlig och manlig kommunikation Det är väl känt att skillnaderna mellan kvinnlig och manlig kommu­ nikation kan ge upphov till missförstånd. En kvinnas mer indirekta sätt att framföra ett önskemål kan helt ignoreras eller nonchaleras av mannen, och mannens goda förslag kan uppfattas som översitteri av kvinnan.

Retorik infor publik.indd 16

10-02-19 08.43.33

1. Retorik

17

Skillnaderna utnyttjas också för att ”hålla kvinnor på plats”. Den norska sociologen Berit Ås har talat om fyra manliga ”härskartekni­ ker”: 1. Att osynliggöra kvinnors synpunkter.

2. Att förlöjliga kvinnors yttranden.

3. Att undanhålla kvinnor information.

4. Att utsätta en kvinna för ”dubbelbestraffning”: är hon undfal­ lande kan hon negligeras som oviktig och hävdar hon sina rät­ tigheter kan hon förhånas som okvinnlig.

Vad skiljer kvinnors och mäns kommunikation?

Docent Karin Junefelt och professor Lennart Hellspong har i ett fö­ redrag om kvinnlig och manlig retorik inspirerat mig att ge några exempel på vad som skiljer kvinnors och mäns sätt att kommunicera enligt den forskning som bedrivits under senare år.

Rösten: Röstens grundton är olika hos män och kvinnor. Kvinnor har en högre grundton, även om det finns tecken på att kvinnor hade en ännu högre grundton för trettio år sedan. Män har ofta en lägre grundton än kvinnor och uppfattas då ofta som mer trovärdiga. Men det är inte bara en fråga om biologi. Det finns också kulturella skill­ nader. Engelska kvinnor talar med en högre grundton än svenska kvinnor, men många engelska män har också en högre grundton än svenska män.

Både män och kvinnor ändrar röstfärg när de talar till individer av olika kön. Det går till exempel att höra om en person talar till en pojke eller till en flicka – rösten blir ljusare i det senare fallet.

Det är vanligare att kvinnor anpassar sin dialekt efter vem de ta­ lar med. Det tolkas som antingen större social kompetens eller som osäkerhet. Personer med stor social kompetens speglar ofta den som de kommunicerar med.

Grammatik: Hos manliga akademiker finns det en klar tendens att använda långa och krångliga meningar. Men kvinnor kan tala lika invecklat för att bli accepterade i manliga miljöer. Det visar till ex­ empel en undersökning om riksdagskvinnors språk. De pratar mer manligt än männen själva.

Retorik infor publik.indd 17

10-02-19 08.43.33

18

1. Retorik

Innehåll: Kvinnor är mer relationsorienterade i enkönade samtal och män mer sakorienterade.

Turtagning: Män avbryter oftare sin motpart och det gäller särskilt när de talar med kvinnor. Syftet verkar vara att ta ordet ifrån den andra – alltså att hävda sin egen dominans. När kvinnor talar i mun­ nen på varandra verkar syftet vara ett annat: att förstärka och in­ stämma i vad den andra säger.

Talhandlingar: Kvinnor frågar mer än män. Och män ifrågasätter mer än kvinnor. Kvinnors sätt att fråga har ibland setts som ett tecken på osäkerhet. Men det kan också vara ett sätt att få motparten att reagera, att svara.

En manlig specialitet är att informera och att lära ut. Det har sagts att medan kvinnor tycker, slår män fast.

Vad kan vi göra åt saken?

Genom att lära oss mer om varandras sätt att kommunicera kan vi förstå varandra bättre och berika varandra som människor. Det kan ge oss både ett mer jämställt samhälle och en bättre talarkonst.

Retorik infor publik.indd 18

10-02-19 08.43.33

2. Förberedelser

M

ånga tycker att förberedelser är det tråkigaste som finns.

Många putsar hellre silver och dammsuger än att förbereda sin presentation. De vill ställa sig upp och tala spontant direkt från hjärtat eller inte alls. Ändå är det förberedelserna som avgör hur väl du lyckas med din presentation i förhållande till din talang, din erfa­ renhet och din kunskap. När Sir Winston Churchill skulle tala inför den amerikanska kongressen i december 1941 för att få hjälp av USA i kriget mot Tyskland, lär han ha förberett sitt tal dygnet runt i tre veckor! När han sedan väl stod inför kongressen verkade det som om varje ord, varje formulering föddes just då. Att det var ämnet och situationen som framtvingade orden.

Du tycker kanske att det tar bort det spontana ur ditt tal att för­ bereda och disponera det i förväg. Kanske vill du hellre tala fritt och oförberett. Men då riskerar du att inte vara i bästa form och bli rörig och ofullständig. Mycket bättre är att förbereda och disponera dina tankar i stort men tala fritt i smått. På så sätt kan du vara både spon­ tan och välordnad. Just så kan du övertyga dina åhörare effektivt.

Jämför ett tal med en flygning. Före start kontrollerar piloten punkt för punkt i sin checklista att allt fungerar. När piloten har kontrolle­

Retorik infor publik.indd 19

10-02-19 08.43.34

20

2. Förberedelser

rat att allt fungerar som det ska, är det dags för den viktiga starten.

Det gäller för piloten att få luft under vingarna och sedan, om detta lyckas, att bibehålla höjden och slutligen göra en bra landning. Land­ ningen ger ju det avgörande slutintrycket av flygturen. Kraschar pi­ loten där är det inte mycket bevänt med det andra heller.

Det är likadant för dig som talare. Du kan också ha en checklista där du punkt för punkt ser efter att allt finns med. När du har gått igenom och kontrollerat allt är det dags för den viktiga inledningen.

Du måste få åhörarna att lyssna på dig. Sedan gäller det att åhörarna förstår och samtycker under talets huvuddel. I avslutningen ska åhö­ rarna slutligen reagera som du avsett. Lyckas du med det, ja, då har du lyckats med din presentation.

En checklista Antikens vältalare formulerade talekonsten i sex delar, parthes rhe­ torices. (Ofta talar man om fem delar. Den sjätte, intellectio, är lite mer anonym eller anses kanske så självklar att den sällan nämns.)

Delarna bygger på varandra, så att en tar vid där den andra slutar.

Det går att arbeta med delarna i en annan ordning eller, som ofta görs, parallellt. På så sätt kan talaren förbereda sig metodiskt. En modern checklista kan se ut på följande sätt:

Klargör målet/syftet (Intellectio) Här gäller det att förstå målet/syftet med talet. Klargör tidigt vad du vill uppnå med ditt tal. Varför ska du tala? Har du inte målet/syftet klart för dig, är du inte på väg någon­stans i dina förberedelser. Du bör kunna skriva ner målet/syftet i en eller två menin­gar. Vad ska åhörarna kunna, tänka eller tycka när du har avslutat ditt tal och de går därifrån? Svaret på de frågorna anger ditt mål/syfte och det ska vara riktpunkten för dina förberedelser. Då och då bör du gå tillbaka och kontrollera att det du verkligen gör stöder ditt mål/syfte. På så sätt försäkrar du dig om att du talar om sådant som har med saken att göra.

Retorik infor publik.indd 20

10-02-19 08.43.34

2. Förberedelser

21

Gör en analys (Intellectio) Det är bra att tidigt få en total överblick av din kommande presen­ tation. En sådan överblick får du lättast genom att ställa ett antal nyckelfrågor. Det är frågor som: PROBLEMBESKRIVNING Bakgrund/historik?

Problem? ÅHÖRARNA Hur många är åhörarna?

Vilken ålder har åhörarna?

Vad har åhörarna för inbördes relation?

Vad vet åhörarna om ämnet?

Vilken inställning har åhörarna till ämnet?

Hur viktigt är ämnet för åhörarna?

Vilka förväntningar har åhörarna? Är åhörarna där frivilligt?

Har åhörarna fördomar?

Vad vet åhörarna om dig?

TALAREN Vilken relation har du till åhörarna?

Vad har du för rykte?

Vad har du för relation till ämnet?

TIDEN När ska du göra presentationen?

Hur lång tid har du på dig?

Bensträckare?

Kaffe/lunch?

LOKALEN Var ska du göra presentationen?

Hur ska du möblera?

Hur ska du dekorera?

Hur ska du placera dina åhörare?

Retorik infor publik.indd 21

10-02-19 08.43.34

22

2. Förberedelser

Vad ger lokalen i övrigt för möjligheter?

Vilka hjälpmedel ska du använda?

RETORISKA HINDER Hur hanterar du nervositet eller slentrian? Åhörare som kommer och går? Åhörare som provocerar? Åhörare som är dåligt koncentrerade?

Om dina hjälpmedel slutar att fungera?

Hur gör du med mobiler?

Faktainsamling (Inventio) När du har ställt upp målet och gjort analysen, är det dags att börja samla in de fakta och material du behöver. Ett bra sätt är att börja med ”brainstorming”. Skriv under en given tid spon­tant ner alla idéer och tankar som faller dig in. Skriv ner allt du kommer att tänka på, även sånt som kan verka löjligt eller dumt. Gör inga värde­ringar eller begränsningar. Tänk särskilt på att ta fram kunskap/argument som bevisar (confirmatio) och bekräftar din huvudtanke – tanken som svarar mot ditt huvudmål. Ta sedan fram kunskap/argument som kan riktas mot (refutatio) din huvudtanke – för att kunna bemöta dem. Att organisera materialet kommer sedan. När du har tagit fram alla dina kunskaper i ämnet, finner du kanske att du ändå saknar material. Då kan det vara dags att göra efterforskningar, att leta i lit­ teratur eller fråga andra till råds. Gör då det, men utnyttja alltså först din egen kunskap och uppfin­ningsförmåga!

Disponera innehållet (Dispositio) Innehållet kan delas in i två delar, dels bakgrundsdelen (narratio) och dels själva innehållet. Bakgrunden ska skapa förståelse till det ämne som ska behandlas. I bakgrundsdelen kan du ge nödvändig förkunskap, problembeskrivning, fakta, historiska fakta eller en nu­ lägesrapport, för att ge åhöraren möjlighet att sedan kunna följa med under innehållsdelen.

Dela in innehållet i rubriker. En rubrik kan vara ett argument eller

Retorik infor publik.indd 22

10-02-19 08.43.34

2. Förberedelser

23

en avdelning i ett större stycke. Det bör inte vara för många rubriker.

Varje rubrik ska kunna härledas till målsättningen. Rubrikerna ska tjäna som den röda tråden i presentationen. De ska ge åhörarna möj­ ligheter att enkelt kunna följa med och helst förstå och samtycka.

Ett annat syfte med rubrikerna är att du själv ska kunna över­ blicka det totala budskapet. Finns allt med som behövs för att över­ tyga åhöraren?

Ytterligare ett syfte med rubrikerna är att disponera tiden rätt. Du bör planera varje del så väl, att du inte medan du talar plötsligt upp­ täcker att du gjort slut på tiden, men bara hunnit med hälften av det du ville säga. Tänk på att vi ofta tar längre tid på oss i den verkliga situationen än vi gör när vi tränar talet.

Ordningen på rubrikerna avgörs av syftet med presentation. Ska du ”sälja” en idé, en produkt eller något annat är det oftast bäst att börja med det starkaste argumentet, därefter ta några argument av lägre valör och till sist ta det näst bästa argumentet. Ska du informe­ ra eller lära ut något, bygger du upp innehållet i en logisk ordning.

Ska du entusiasmera åhörarna, få dem att spänna bågen, bygger du upp innehållet i en känslomässig stegring till ett klimax.

Klä på rubrikerna (Elocutio) När du har disponerat ditt anförande och allt material finns under respektive rubrik, då är det dags att börja utforma presentationen.

Du kan arbeta med varje rubrik för sig. Du behöver inte nödvändigt­ vis börja med första rubriken. Du kan ta den svåraste eller viktigaste rubriken först. Du bestämmer själv i vilken ordning du vill arbeta.

Nu ska du se till att få ett rikt och intresseväckande språk.

De gamla grekerna ställde fyra krav på språket. Det skulle vara rent, klart, utsmyckat och passande. Rent betyder att språket ska vara vårdat och korrekt. Klart betyder att språket ska vara lättförståeligt.

Utsmyckat betyder att språket ska slå an genom bilder, liknelser och fyndiga vändningar. Passande betyder att det ska vara anpassat till dig själv, åhörarna, ämnet och situationen. Kraven är viktiga, för den språkliga utformningen ska fånga åhörarna och få dem intresserade.

Att skära till språkdräkten är kanske det svåraste i talekonsten och definitivt det mest tidsödande. För faktainsamling och disposition krävs kunskap, erfarenhet och energi, för språkdräkten behövs dess­

Retorik infor publik.indd 23

10-02-19 08.43.34

24

2. Förberedelser

utom talang och massor av tid. Kan du inte finna en effektiv form för ditt budskap, så minskar dina möjligheter att övertyga åhörarna.

När åhörarna upplever en presentation som banal, utnött, monoton eller intetsägande, upphör de snart att lyssna. Det är också här som svårigheterna och konsten ligger, att tala så att orden riktigt tar tag i åhörarna. All möda att ta fram liknelser, exempel, bilder et cetera har detta enda syfte. Ändå ska språket verka helt naturligt. Åhörarna ska uppleva presentationen som om själva ämnet och situationen lockar fram orden, figurerna, liknelserna och fraserna.

Skapa en inledning och en avslutning (Exordium och ­peroratio eller conclusio) Det finns två avsnitt i talet där du bör veta exakt vad du ska säga.

Det är i inledningen och i avslutningen. Inledningen är ofta avgö­ rande för om dina åhörare kommer att lyssna eller inte. Det är också här som du är som mest nervös, knäna skakar som kastanjetter, svet­ ten rinner i pannan och munnen känns torr som en öken. Då är det inte så dumt att veta, vad du ska säga. I inledningen ska du skapa uppmärksamhet (attentus), välvillighet (benevolus) och mottaglighet (docilis). Dessutom, om du inte redan har det, ska du skapa förtro­ ende (pistis) för dig.

Retorik infor publik.indd 24

10-02-19 08.43.35

Det är tio minuter kvar tills du ska hålla ditt viktiga framträdande, och plötsligt minns du ingenting av vad du tänkt säga. Det som skulle bli så enkelt att klara med spontanitet. Du blir torr i munnen och börjar svettas, svag i knäna. Att ställa sig inför åhörarna känns som att bestiga Mount Everest utan syrgas.

Retorik inför publik är en ovärderlig handbok för alla som någon gång ska hålla ett framträdande, att läsas från pärm till pärm eller användas som uppslagsbok så snart man behöver råd. Denna fjärde, reviderade upplaga har två helt omarbetade kapitel, om argumentation resp. hjälpmedel. Det övriga innehållet har setts över och aktualiserats.

Retorik inför publik

t t a n e t Kons ga! överty

UPPL 4

Peter Haraldsson är en av Sveriges mest anlitade föreläsare och kurslärare. Han har arbetat med retorik sedan 1984 och utbildat mer än 24 000 människor. Bland kundföretagen kan nämnas Combitech, Elektroskandia, kronofogdsmyndigheterna, polismyndigheter och Robur. Han har också föreläst och haft kurser för advokater, läkare, politiker, präster, poliser, handikappade och universitetslärare.

Peter Haraldsson har gjort studier om den praktiska retoriken och tillsammans med Magnus Härenstam tagit fram fem utbildningsfilmer i retorik.

PETER HARALDSSON

Känner du igen dig? Men lugn, det finns hjälp. Att hålla ett framträdande är en konst, och i Retorik inför publik lär du dig den konsten. Utifrån hur de gamla grekerna, talekonstens mästare, lade upp sina tal, lär Peter Haraldsson steg för steg ut hur ett framgångsrikt framförande genomförs – från de inledande förberedelserna till den avrundande frågestunden.

Språkdräkt, hjälpmedel, memoreringsteknik och kulturfrågor hör också till de nödvändiga områden som gås igenom, liksom hur man hanterar störningar och misslyckanden.

Retorik inför publik

Retorik inför publik

n att Konstega! överty

Best.nr 47-09503-2

Tryck.nr 47-09503-2-00

PETER HARALDSSON

UPPL 4