SNDSMagazine 2006|3
TYPOGRAFI Bøger om skriftdesign | side 14–15 Skriftdesignere på festival | side 16–17
FOTO Fotojournalistik på tryk | side 6–7 Bilder i tidningen | side 10–13 Shadowland – fotobog | side 20–21
+
På plads i Orlando | side 4–5 20 år med SNDS | side 18–19
SVERIGE
FINLAND
DANMARK
Formand Anna Östlund Torggatan 9 C, S-784 44 Borlänge, Sverige Tel.: +46 70 209 52 31 E-mail: anna.ostlund@confetti.se eller anna_ostlund@hotmail.com
Næstformand/kommunikationsansvarlig Marita Granroth HUFVUDSTADSBLADET Mannerheimvägen 18, FI-00100 Helsinki, Finland Tel.: +358 9 125 31 Fax: +358 9 642 930 E-mail: marita.granroth@hbl.fi
Kasserer Frank Stjerne JP/POLITIKENS HUS Rådhuspladsen 37, DK-1785 København V Tel.: +45 33 47 23 99 Fax: +45 33 14 72 17 E-mail: frank.stjerne@jppol.dk
Seminarieansvarlig Anders Tapola SMÅLANDSPOSTEN, S-351 70 Växjö, Sverige Tel.: +46 470 770 686 E-mail: anders.tapola@smp.se
NORGE Sekretær Ingrid Meisingset ADRESSEAVISEN P.b. 7070, N-7003 Trondheim Tel.: +47 07200 Fax: +47 725 50 10 09 E-mail: ingrid.meisingset@adresseavisen.no
2 SNDS Magazine 2006|3
SNDS Magazine Redaktion: Jørgen Høg (redaktør) Lars Pryds (grafisk design/layout) Forsidefoto + stenhugning: Lars Pryds Tak til skribenterne i dette nummer: Anders Tapola, Kartin L. Hansen, Pelle Anderson, Marita Granroth og Anna Östlund Tryk: Svendborg Tryk www.svendborgtryk.dk Typografi: SNDS Magazine er sat med Myriad Pro Condensed og Adobe Jenson Pro
SNDS.ORG Bidrag til SNDS Magazine og/eller til snds.org modtages med stor glæde. SNDS Magazine udkommer fire gange årligt, i marts, juni, september og december. Næste deadline: 1. december 2006. SNDS Magazine udgives af: Society for News Design Scandinavia Sekretariat: Lone Jürgensen Morgenavisen Jyllands-Posten, Grøndalsvej 3, DK-8260 Viby J, Danmark
Society for News Design Scandinavia’s hjemmeside. Nyheder, konferencer, opslag, referater, konkurrencer, anmeldelser. Og meget mere. Web-redaktør Kartin Hansen MORGENAVISEN JYLLANDS-POSTEN Grøndalsvej 3, DK-8260 Viby J. Tel.: +45 87 38 38 38 / 31 07 Fax: +45 87 38 31 99 E-mail: kartin.hansen@jp.dk
Redaktionens adresser: Jørgen Høg MORGENAVISEN JYLLANDS-POSTEN Grøndalsvej 3, DK-8260 Viby J. Tel.: +45 87 38 38 38 / 32 79 Fax: +45 87 38 31 99 Mob.: +45 28 86 71 28 E-mail: joergen.hoeg@jp.dk eller: jhoeg@stofanet.dk
ISSN 0909-1459
Jørgen Høg er journalist og Guide-redaktør på Morgenavisen Jyllands-Posten, Viby, DK
Sekretariat Lone Jürgensen MORGENAVISEN JYLLANDS-POSTEN Grøndalsvej 3, DK-8260 Viby J. Tel.: +45 87 38 38 38 / 31 08 Fax: +45 87 38 31 99 E-mail: lone.jurgensen@jp.dk
Lars Pryds er billedkunstner, grafisk designer og layouter på Ingeniøren, København, DK
Lars Pryds Østerbrogade 158, 3. TH., DK-2100 København Ø, Danmark Tel.: +45 39 20 80 19 Mob: +45 30 53 87 14 E-mail: pryds@mac.com Web: www.pryds.com
Kartin Hansen er redaktionel webmaster på Internetavisen Jyllands-Posten, Viby, DK
Redaktøren
SNDS Magazine 2006|3
Det gode foto ■ Når man bladrer i dette nummer af SNDS Magazine, vil læserens øjne sandsynligvis standse op flere gange, selv ved den første løse gennemgang. Redaktionen dvæler denne gang bare et øjeblik ved det gode foto – øjeblikke, som dygtige fotografer har formået at fastholde med linsen. Tag blot John Rooneys foto fra 1965, da Cassius Clay i maj slog sin modstander Sonny Liston i gulvet i første omgang. Et billede, der blev trykt i Sports Illustrated, og som mange kan mindes fra en af det 20. århundredes største sportspersonligheder. Pelle Anderson har en fyldig omtale af bogen ”things As They Are – Photojournalism in Context since 1955”. Og hvorfor har han nu det? Vi har spurgt lektor i fotojournalistik ved Danmarks Journalist Højskole Søren Pagter om, hvordan fotojournalistik har det i de danske medier, og vi kunne for den sags skyld have spurgt en svensk, en finsk eller en norsk lektor i fotojournalistik (og det kan også godt være, at vi gør senere, red.), og vi havde måske fået det samme svar. Søren Pagter mener, at fotojournalistikken har det godt i Danmark, men
Bliv medlem af
han savner de gode magasiner, hvor der plads til den gode fotojournalistik. Og hvorfor er det lige, at vi har spurgt ham om det? Vi kan ikke lade være med at bringe et par billeder af den prisbelønnede danske fotograf Jan Grarups nyligt udkomne bog ”Shadowland”, der rummer over 100 fotografier af mandens bedste billeder fra 15 års krige og konflikter i en sorthvid bog, der får bred anerkendelse i nordiske medier. Og hvorfor er det lige, at vi dvæler lidt ved endnu flere billeder? Jo, det er, fordi vi tror på fotografiets evne til selvstændigt at fortælle historier, men lige så meget, fordi medieverdenen er midt i en udvikling, hvor man måske, og vi understreger måske, kan frygte, at det gode foto får det sværere. Vi siger ikke, at det bliver sådan, men eksempelvis det danske avismarked er presset af det moderne mediespøgelse gratisavisen, som netop nu hærger landet, og her er det ikke ligefrem den gennemarbejdede billedjournalistik, der præger avissiderne. Stadig har det islandske mediemonster Dagsbrún ikke kastet sin danske trumf Nyhedsavisen på bordet, så vi
kender ikke svaret på, hvordan de har tænkt sig at designe en ny og moderne papiravis. Vi tror, at Pelle Anderson skriver om fotojournalistik, fordi han tror på det gode foto, og at han nærmest er på mission for at gøre den moderne medieforbruger opmærksom på, at fotografer rent faktisk kan gøre en forskel. Og vi tror, at Søren Pagter gerne så endnu flere kvalitetsfotografier i de danske medier, selvom han mener, at standarden er ganske høj, som tingene er nu. Det bliver spændende at følge udviklingen i de nye gratis medier, som popper op i både Danmark og Sverige i disse måneder. Hvordan vil papiraviserne profilere sig? I kraft af de gode billeder? Eller vil fremtidens fotografier blive brugt som fyldstof og dermed miste selvstændig værdi for læseren? Vi ved det ikke, men vi er spændt på udviklingen.
Jørgen Høg, redaktør, SNDS Magazine joergen.hoeg@jp.dk jhoeg@stofanet.dk
Bliv del af et professionelt netværk af nyhedsdesignere og få: ■ SNDS Magazine 4 gange årligt ■ Bogen med vinderne i Årets Nyhedsdesign-konkurrence ■ Tilbud om seminarer, workshops, konkurrencer m.m. ■ Rabat på det årlige SNDS-seminar ■ Nyheder om nyhedsdesign på www.snds.org ■ Kontakt til kolleger i hele Skandinavien
www.snds.org
INDHOLD 14–15 Skriften i bogen. Bøger med inspiration til god typografi 16–17 Arnoldi, Mollerup, Pizzadude, Pedersen og Porchez + Xtreme Dalahorse annonce 18–19 SNDS – en 20-åring med öppna sinnen 20–21 Anerkendelse til fotobog
Side 14–15 / Foto: Lars Pryds
02–03 Kolofon + kontaktinfo + Redaktørens klumme 04–05 Orlando calling 06–07 Fotojournalistik på tryk 08–09 Danske gratisaviser + Stjerneregn i Århus 10–13 Bilder i tidningen +Tabloidlandet Norge
3 22–23 Nye bøger om journalistik på vej + Klip fra SND-kalenderen + Xtreme Dalahorse Makeover + Industridesigner som giller att leka til Stockholm 24 Anna Östlund – formanden på bagsiden
SNDS Magazine 2006|3
2. 3.
1.
Orlando calling Tekst og foto: Anders Tapola
Orkanen Ernesto blev plöstligt ett hot. Men den säckade ihop totalt och resultatet blev väl i stort sett spridda skurar och åska. Ett normaltillstånd i Florida. Det stora hotet presenterades istället i den inledande föreläsningen på SND:s årliga konferens i Orlando under rubriken: Vart har alla våra läsare tagit vägen?
5.
4 SNDS Magazine 2006|3
4.
■ Ett framtidsscenario eller ett samtidsscenario? Åsikterna är delade. Föreläsarna och männen bakom den kontroversiella Internetfilmen EPIC 2014, Robin Sloan och Matt Thompson, redogjorde i alla fall för hur de tror att framtiden kan komma att se ut. Inte allt för muntert för tidningsbranschen. Google dödar bland annat New York Times! Början till slutet spårar Sloan och Thompson redan tlll mitten av 1960-talet. Det var då masskulturen upphörde. Tiden då nästan alla läste morgontidningen var på väg att ta slut. Individernas tid startar i stället. Det är där vi är i dag och den accelerar fortare än någonsin. Inte minst med hjälp av nya medier, framför allt Internet. Den stora utmaningen är hur vi får individerna att interagera med oss. Tio nyckelmoment presenterar Robin Sloan och Matt Thompson för den individuella kommunikationen:
i Frankrike 2005. På fotosajten Flickr finns mängder av bilder och berättelser från folket som var ute på gatorna. Bilder och berättelser som sällan visades i traditionella medier.
1. Publiken (läsarna, lyssnarna, tittarna) blir medaktörer. Budskapet är att vi underskattar publikens roll som egna journalister och redaktörer. Ett exempel är ungdomskravallerna
4. Din berättelse kan sprida ut sig i vilken riktning som helst. Fakta och nyckelord i en berättelse kombineras i oändlighet av andra medaktörer och ständigt nya berättelser uppstår.
2. Du utformar (designar, redigerar) berättelser som växer över tiden. Bloggare tar ofta initiativet att gräva vidare i berättelser som dagstidningar tycker är gamla historier. Bloggare gräver vidare, tar fram nya fakta och till sist framträder helt nya nyheter ur samma material. Nya berättelser föds hela tiden ur gamla. 3. Du måste kunna presentera berättelser som kan förstås på mindre än tio sekunder. Med hjälp av tre enkla data kan hur många historier som helst upptäckas, särskilt om du lägger in en tidsaxel. Exempelvis börsvärde, volym och tid på sajten finance.gooogle.com.
5. Du utformar en berättelse som används på helt olika sätt av de som tar emot den. Det finns ofta en rädsla bland etablerade journalister att berättelser missuppfattas när de sprids vidare. Men berättelser förändras alltid hela tiden när de sprids vidare. Punkterna ovan är troligen inga stora nyheter. Men Sloan och Thompson går vidare med fem kanske inte lika bekanta moment. Här finns ganska nya upptäckter att utforska, inte minst om man ser hur Internet fungerar. 6. Du utformar inte en berättelse. Du utformar ett verktyg. Chicagocrime.com är ett exempel där du kan utforska vilka områden i staden som är säkra och vilka som är farliga. Vilken typ av brott som begås var.
6.
7.
5 7. Du utformar en historia som kan spelas. Exemplen utgår förstås från videospel där man kan simulera komplexa situationer. Matförsörjningen inom FN, hur ser exempelvis den ut? De allierade styrkorna i Irak, hur rör de sig? 3Dmodeller över ground zero i New York är ytterligare ett exempel. 8. Du får tillfälle att innefatta komplexitet i din berättelse. Det är väl en utmaning om någon? Att för första gången kunna visa så gott som alla nyanser av grått i en berättelse. Theyrule.net är ett exempel där komplexa nätverk över makthavare kan visa vem som spelar golf med vem, vem som sitter i vilka bolagsstyrelser och så vidare. Nya frågor ger ständigt nya berättelser.
inte bara om textlänkar utan även om musik, bilder och video. Sajten myspace är ett utmärkt exempel. Här skapas nya meningar, nya betydelser och nya berättelser – hela tiden. Matt Thompson avslutar med att konstatera att vi befinner oss i början nu – inte slutet. »Vad ska vi göra åt detta? Hur ska vi använda vår kunskap, vår professionella journalistiska kompetens, våra värderingar när vi möter detta nya medielandskap?« »Det här är den stora utmaningen. Den stora möjligheten. Läsarna går till platser de aldrig tidigare har varit på. Den visuella renässansen är här!« ■
9. Du börjar inse värdet av fulhet. Särskilt på Internet. Ju fler tags, ju mer kaotiskt, ju bättre fungerar det i regel. Fulhet är lika med autentiskt. Designen demokratiseras. 10. Du börjar inse värdet av länkar. Länkar är den mest värdefulla revolutionen på Internet. Det handlar
Billedtekster: 1. Christobal Edwards, Chile, och förrförre SND-presidenten Susan Mango Curtis hade kul i Orlando. Susan läste dessutom redesignade SNDS Magazine. 2. Harris Siegel från Asbury Park Press föreläste om designsaker som din chef hatar. Här tillsammans med Matt Mansfield, San José Mercury News. 3. Jacqueline Wu, Creative director på Singapore Press Holding, tillsammans med Robb Montgomery, grundare av visualeditors.com, vid lördagens lunch som arrangerades av just visualeditors.com. 4. Nina Mehta från Indiana University var en av studenterna under konferensen som kvalificerade sig till ett arbetsstipendium på en amerikansk dagstidning. Här tillsammans med förre SND-presidenten Bill Gaspard, numera stationerad i Las Vegas. 5. Polske designkonsulten Jacek Utko i samspråk med Anna Östlund under lördagens mottagning hos Christine McNeal
Anders Tapola är redigerare på Smålandsposten. Han är också seminarieansvarig i SNDS’s styrelse. E-mail: anders.tapola@smp.se
6. Gottfred Tunge från Stavanger Aftenblad var förstås på plats i Orlando. 7. Rob Hunter på Roger Black Studio fann en vän i Charles Apple, enmansgrafikredaktionen på Virginian Pilot.
SNDS Magazine 2006|3
Fotojournalistik på tryk Lektor i fotojournalistik ved Danmarks Journalisthøjskole Søren Pagter svarer på spørgsmål om fotojournalistik i danske medier. 6 J?HI:7= :;D '($ I;FJ;C8;H (&&,
H ; F E H J7= ; 0 8 7= = H K D : 0 : ; 8 7J 0 ? D J ; HL ? ; MI 0 J L% H7 : ? E
48[b]_[d _ Y^ea el[h \ehceZ[j dodWp_ij_ia j[hhehY[bb[ I?:; + 4:[h\eh kZl_ab[h l_ _aa[ l[ZlWh[dZ[ [d[h]_a_bZ[h I?:; '(
IjWj[d" Z[j [h ei
D h il[dia[hd[ ] h j_b lWb] f i´d# ZW]" [h kZb³dZ_d][if´h]ic b[j [j W\ j[cW[hd[$ :[j \obZ[h ijWZ_] _aa[ c[][j _ Z[XWjj[d" c[d _dZlWd# Zh_d][di aedi[al[di[h [h l[Z Wj ] ef \eh il[dia[hd[$ :[dd[ ceia _ CWbc´ ^Wh l³h[j kZiWj \eh je XhWdZ# Wjj[djWj[h Ä \´hij[ ]Wd] Z[d (-$ Wfh_b (&&)" ZW Z[d Xh³dZj[ d[Z j_b ]hkdZ[d" WdZ[d ]Wd] Z[d ()$ eaje# X[h i_Zij[ h$ F l³]][d j_b ^´`h[ i[i ijWZ_] ifeh [\j[h XhWdZ[d$
L[b\³hZiij ] h j_b Forud for det svenske valg på sø broderlandet, hvor temaer som s udlændinge og velfærdsst varierende styrke ind
:;H<EH ;H L;B<£H:IIJ7J;D ? <EH<7B: Ä ?DJ;HL?;M E= <EJEH;FEHJ7=; <H7 :;D IL;DIA; L7B=A7CF I?:; ,
J?HI:7= :;D '($ I;FJ;C8;H (&&,
6 SNDS Magazine 2006|3
Af Jørgen Høg joergen.hoeg@jp.dk ■ 1. Hvordan har billedjournalistikken det i de danske medier? Generelt har fotojournalistik i de danske aviser det godt. Hvis man sammenligner med dagblade rundt om i verden, så er mulighederne for at få sine billeder offentliggjort store i Danmark. Samtidig er layoutet i de fleste danske aviser godt. Man kan sige, at danske aviser prioriterer billedmediet i lang højere grad end i mange udenlandske aviser. Det gælder for eksempel plads og trykkvalitet. Varitionen i billedløsningerne er også større i danske aviser, og det er selvfølgelig fordi det tillades på redaktionerne. Billederne bliver mere kreative. Men det kan selvfølgelig blive bedre. Specielt efteruddannelse af redaktionsekretærer (ofte fra de mindre aviser) ville hjælpe gevaldigt på den visuelle side af aviserne. Der er også gode muligheder i magasinerne, men det kan desværre mærkes, at der er blevet færre af dem. For eksempel udgiverne fagforeningerne færre fagblade, og det giver færre muligheder for at få trykt fotojournalistik. Men magasiner som for eksempel
Euroman, Ud & Se bruger fotojournalistikken som en del af deres profil. Til gengæld findes der ikke i Danmark seriøse magasiner som Stern, Geo, N:Y Times Magazine og lignende, som uge efter uge præsenterer fotojournalistiske historier side om side med deres skrevne journalistik. 2. Hvordan kunne man forbedre forholdene for fotos i danske aviser? Efteruddannelse af redaktionssekretærer. En større forståelse for helheden i produktet. Selvom det går godt i Danmark, er der stadig for meget “faggruppefnidder”. Hvor fotograferne ikke følger deres billeder til dørs igennem samtaler med journalisten og layouteren. Eller hvor journalist/layouter vælger det første og sjældent bedste billede til en historie uden at overveje, hvad billedet skal fortælle. Det er det klassiske problem, hvor medarbejderne ikke tænker på produktets helhed, men tænker på at blive færdige, eller få flest mulige billeder i avisen eller ikke få skåret i sin artikel. 3. Hvilken betydning får gratisaviserne for fotos i danske aviser? Det er til gengæld svært at sige. Umid-
delbart er det fint med endnu en platform for fotojournalistik, men samtidig er billederne i gratisaviserne ofte små og ligegyldige. Og det er ikke i disse aviser, at der er plads til de længere billedserier. Problemet er vel lidt det samme som den skrevne journalistik. Det skal være kort og let aflæseligt. Så der bliver ikke plads til de store eksperimenter. Til gengæld giver det jo arbejde. Flere aviser, flere fotografer i job - endnu. Både 24 timer og Nyhedsavisen (på gaden første gang den 6. oktober) har ansat flere meget dygtige fotografer. 4. Hvorfor er det så vigtigt med gode billeder i avisen? Eye track-undersøgelser viser, at billedet er det første, som læseren ser i avisen. Derfor er billedet den direkte adgang til læseren. Vi kan gennem billedet fange læserens opmærksomhed, skabe en stopeffekt. Det er blandt andet derfor, at små billeder ikke har så stor effekt. For læseren scanner blot henover dem og lader sig ikke mærke med dem. Små billeder kan bruges i helheden, men er ikke dem, der får os til at stoppe op. Et billede giver en umiddelbar reak-
I en reportage fra Sverige i dagene op til riksdagsvalget i september fik Jyllands-Postens fotograf Jan Dagø lov til at lade billederne tale for sig selv, kun ledsaget af korte billedtekster. Lars Pryds har layoutet i samarbejde med Søren Lundager Hansen. INTERNATIONAL
REPORTAGE
7
8
INTERNATIONAL
REPORTAGE
9
=hkff[d W\ \´hij[]Wd]il³b][h[ [h Z[d ij´hij[ i_Z[d '/-,$ *)&$&&& kd][ il[dia[h[ \ h \eh \´hij[ ]Wd] ckb_]^[Z \eh Wj i³jj[ [j ahoZi" e] c b_d][h l_i[h j[dZ[di[h j_b" Wj Z[ kd][ \ehjh_dil_ij l_b ij[cc[ j_b ^´`h[ \eh IeY_WbZ[ceahWj[hd[$
<ejei0 @7D :7=¤ @obbWdZi#Feij[di kZi[dZj[ c[ZWhX[`Z[h
? Il[h_][ Xeh YW$ [d c_bb_ed c[dd[ia[h" Z[h [h \´Zj _ kZbWdZ[j$ >WblZ[b[d ^Wh kZ[dbWdZia ijWjiXeh][hiaWX$
iijWj[d j_b lWb] g på søndag har vi besøgt r som skat, arbejdsløshed, færdsstatens fremtid med yrke indgår i valgkampen.
4
+"+ fYj$ W\ Z[d il[dia[ WhX[`Ziijoha[ ij h kZ[d `eX" e] jWbb[j [h [dZdk ^´`[h[" d h cWd h[]d[h il[dia[h[ _ i aWbZj WhX[`ZicWha[Zi# feb_j_ia[ j_bjW] c[Z$ '+ fYj$ W\ X[\ebad_d][d b[l[h W\ el[h\´hi[bi_dZaecij[h" c[di _dZkijh_[d [\\[aj_l_i[h[h e] \bojj[h kZ$
C b CWbc´ << iYeh[h kdZ[h [j beaWbef]´h$
4
J?HI:7= :;D '($ I;FJ;C8;H (&&,
J?HI:7= :;D '($ I;FJ;C8;H (&&,
J?HI:7= :;D '($ I;FJ;C8;H (&&,
7 tion hos læseren. Og den reaktion kan vi udnytte journalistisk. Den følelse, stemning, oplevelse, som læseren får gennem billedet kan vi bygge videre på i artiklen - og supplere i artiklen, vende tilbage til. Det er derfor sammenhængen mellem tekst og billede er vigtig, for hvis nu læseren begynder artiklen med en “forkert” stemning i forhold til historien, så falder det hele til jorden. 5. Har fotouddannelsen det godt nok i Danmark? Ja, jeg synes vi har verdens bedste fotouddannelse i Danmark. Det hører vi også fra vores kollegaer ude i verden. Det har vi på grund af optagelsepolitikken, det fokuserede journalistiske og fotografiske indhold, et godt praktiksystem og et inspirerende miljø. 6. Hvad kan man gøre for at forbedre den? Det er faktisk et svært spørgsmål og noget, som jeg tænker over hele tiden. Vigtigst er det, at underviserne forbliver engagerede og udvikler sig. At vi ikke hænger fast i skabelonløsningen. Sådan vil den og den avis have billeder, så det skal den studerende lære. Vi skal være en blanding mellem en legeplads og
et sted, hvor de studerende får eksakt viden. Det er en svær balance, specielt fordi det ofte handler om smag og fornemmelser. Vi skal også være udadvendte, kende til verden uden for skolen. Det gør vi ved at holde foredrag/kurser og lave fotoprojekter, så vi på den måde har noget at bringe til de studerende. Men det er svært at nå tidsmæssigt, så en forbedring kunne være bedre muligheder (læs: tid) til den slags. Indholdet på uddannelsen er ret godt. Vi har et fornuftigt forløb gennem uddannelsen og det viser sig også, at de studerende udvikler sig. Mere tid (et ekstra semester) kunne man altid ønske sig, men det er ikke aktuelt i øjeblikket. En sidste ting kunne være øget internationalt samarbejde. Vi har et internationalt semester, som bidrager til udviklingen af både underviserne og de studerende. Det semester kunne jeg godt tænke mig tid til at udvikle mere, flere studerende, flere internationale gæstelærere, så vi ikke kredsede så meget rundt i vores egen andedam. 7. Er der nordiske lande, som Danmark kunne tage ved lære af fotomæssigt? Det gør vi allerede. Vores fælles nordiske samarbejde med uddannelserne
i Norge og Sverige fungerer godt, og vi giver hinanden tip om gæstelærere, indhold, bøger osv. Så det er en rigtig god ting. Der kommer også studerende fra Norge og Sverige på vores internationale semester. Men som med alt andet samarbejde, så tager det også tid. Og samarbejde med udlandet må aldrig gå ud over kvaliteten og indholdet af de studerendes uddannelse. Det skal med andre ord give en bedre uddannelse og ikke blot en eksotisk oplevelse for underviseren. Jeg har oplevet mange gæster her på DJH, som kom for at høre om uddannelsen og gerne ville samarbejde, men som ikke havde noget at give tilbage. Det er vigtigt at lade sig inspirere af udlandet, men vi skal ikke drive “uddannelsesstøtte” til diverse lande. Det kunne være spændende, men det har vi ikke tid til. ■
SNDS Magazine 2006|3
Søren Pagter Født i 1967. Uddannet pressefotograf på Randers Amts Avis 1988-91. Ansat på Danmarks Journalisthøjskole siden 1998. Leder af fotojournalistuddannelsen på DJH. Har arrangeret fotoudstillinger i ind- og udland, bl.a. i Gdansk og Moskva samt på Danmarks Fotomuseum i Herning.
24timer Udgiver: JP/Politikens Hus A/S Typografi: Benton Sans, Whitney, Miller Daily Design: Terry Watson fra Palmer Watson, Skotland Udkom første gang: 17. august 2006
8 SNDS Magazine 2006|3
Danske gratisaviser får dumpekarakter Designeksperter langer ud efter de nye danske gratisaviser. De er kedelige og ligegyldige. Samtidig er økonomien kommet dårligt fra start. Af Kartin L. Hansen kartin.hansen@jp.dk og Jørgen Høg joergen.hoeg@jp.dk ■ Det danske avismarked er vendt på den anden ende. To nye gratisaviser - 24timer og Dato - har set dagens lys i løbet af de sidste par uger og en tredje er på vej. De tre aviser er: 24timer, som er udgivet af JP/Politikens Hus. Dato, som er udgivet af det Berlingske Officin. Nyhedsavisen, som den islandske mediekoncern Dagsbrún står bag. Udkommer i oktober måned. De nye aviser får dog ikke rosende ord med på vejen på grund af deres design. Derimod kalder design-eksperter aviserne for kaloriefattige, gammeldags og amatøragtige. Designkonsulent Ole Munk fra tegnestuen Ribergård & Munk giver begge aviser dumpekarakter. »Ingen af dem imponerer mig. Ud fra 13-skalaen synes jeg, at 24timer lige
nøjagtig har bestået i modsætning til Dato – den dumper,« siger Ole Munk til dagbladet Børsen. Designkollega Henrik Birkvig fra Den Grafiske Højskole er også langt fra begejstret. »På 13-skalaen ligger de nok begge lige til et 6-tal. Jeg synes ikke rigtig, jeg kan dumpe dem, for an kan jo trods alt godt læse dem osv. Men jeg synes, de begge er meget kaloriefattige. Det er McDonald-design - det er en masse tomme kalorier både layout- og indholdsmæssigt,« siger Henrik Birkvig til Børsen. De er begge to enige i, at helhedsindtrykket er skuffende. »Man venter sig jo noget anderledes, når der kommer nye aviser i Danmark. Dato og 24timer udstråler slet ikke noget nyt eller smart – det her udstråler venstrehåndsarbejde,« siger Henrik Birkvig til Børsen.
Han tror dog ikke, at det hele står og falder med kosmetikken her og nu, men på lang sigt spiller det en rolle, hvis aviserne vil have fat i læserne. Helhedsopfattelsen er vigtig »På det ubevidste plan betyder helhedsopfattelsen noget – og det gør noget, hvis vi synes, avisen er grim og kedelig. Jeg tror ikke, det i starten vil afholde nogle fra at læse avisen, men over tid, når vi får alle aviserne ind ad døren, så kan det stå og falde på layoutet,« siger Henrik Birkvig. Samtidig er gratisavisernes økonomi allerede i krise. Det danske fagblad Journalisten har set på annonceomsætningen hos Dato og 24timer, og det ser ikke lovende ud. Salget af annoncer til de nye husstandsomdelte gratisaviser gik ikke ligefrem strygende i uge 34, viser tal fra TNS Gallup, der har talt
Stjerneregn i Danmark Falder i Århus, mandag den 30. oktober 2006 ■ Der
er stadig ledige pladser på seminaret “Naviger efter stjernerne”, der er værd at bemærke i disse for avisbranchen så hårde tider. Tre af verdens førende navne på området samles i Århus på et kursus i avisdesign og visuel kommunikation. Lucie Lacava, Mark Porter og Stephanie Grace Lim fortæller om de nyeste strømninger og tendenser inden for branchen. Seminaret er tilrettelagt af designkonsulent Ole Munk for Den Journalistiske Efteruddannelse (DJE), og det bliver en blanding af oplæg og diskussion. Seminaret afvikles på engelsk, og datoen er den 30. oktober.
dato Udgiver: Berlingske Gratismedier A/S Typografi: Slimbach, Helvetica Neue Design: e-Types, Danmark, i samarbejde med dato v. Nethe Jakobsen Udkom første gang: 16. august 2006
Yderligere oplysninger på www.dje.dk eller telefon +45 8732 4500. LUCIE LACAVA har redesignet over 50 aviser og blade i Amerika og Europa. Med specielt fokus på æstetikken vil Lucie Lacava beskrive sin tilgang til avisdesign og forklare principperne bag den sofistikerede anvendelse af typografi, der har medvirket til at give hende et ry som en af de absolutte superstjerner på den internationale avisdesign-himmel. Lucie Lacava er designkonsulent og chef for Lacava Design Inc. Hun har vundet mere end 100 nationale og internationale priser for redaktionelt design og visuel identitet, heriblandt SNDs (Society for News Design)”Best of Show Award” for hendes banebrydende redesign af den canadiske avis Le Devoir i 1993. Lucie har endvidere undervist på bl a The Poynter Institute for Media Studies, The American Press Institute og IFRA, og er gæsteprofessor på Universidad Catolica de Chile. Fotos: Lars Pryds
9
Journalisten har sammenholdt antallet af solgte annoncemillimeter med tre mediebureauers skøn over annonceprisen i uge 34, der var de to nye avisers første hele uge på markedet. »Det bliver overordentligt svært at få økonomien til at hænge sammen, men det er ikke det samme som, at det ikke vil lykkes,« siger mediachef Gitta Steffensen fra mediebureauet Carat til Journalisten. Landets fem største mediebureauer skønner ifølge Børsen, at det koster mindst en million kroner om dagen at producere og distribuere en gratisavis i op imod en halv million eksemplarer. Hvis den vurdering holder stik, gav de to nye aviser tilsammen et underskud på omkring ni millioner kroner i uge 34, skriver Journalisten. ■ www.24timer.dk www.dato.dk www.nyhedsavisen.nu
MARK PORTER - The Guardians designredaktør - vil præsentere avisensprisbelønnede redesign, idet han vil lægge særlig vægt på samspillet mellem form og funktion: Hvad er det for redaktionelle, kommunikative og mediestrategiske overvejelser, der ligger bag de innovative designløsninger? Mark Porter er britisk bladdesigner og tidligere art director på magasinerne Wired, Colors (Benetton) og ES (The Evening Standard Magazine). Modtager af talrige designpriser, bl a fra British D&AD og the Society of Publication Designers. Nu ”creative editor” på The Guardian og hovedansvarlig for avisens redesign og omlægning til berlinerformat i 2005. Som en af kun to aviser vandt The Guardian i 2006 SNDs World’s Best-Designed Newspaper Award. The Guardian blev endvidere Årets Avis i Storbritannien 2006, og avisens designteam er nomineret til landets fornemste designpris, Designer of the Year. STEPHANIE GRACE LIM vil under overskriften ”Power Brainstorming” føre os ind i et univers fyldt med visuelle muligheder. Tekniske begrænsninger og traditionelle faggrænser udfordres konstant af Stephanie, der med sin kreativitet og idérigdom er blevet beskrevet som ”a photo-illustrating-designing machine”. Hun har vundet hundredvis af priser fra bl a SND (Society for News Design), NPPA (National Press Photographers Association), AP, National Headliners og Nikon, og været nomineret til The Pulitzer Prize. Stephanie Grace Lim har en fortid på The Charlotte Observer, Ann Arbor News og University of Michigan, og hendes værker har været publiceret i Life, People, Billboard, Photographer’s Forum og Print Magazine. Hun arbejder nu som fotograf, illustrator og designer på San Jose Mercury News, og optræder jævnligt som forelæser og underviser på bl. a. The Poynter Institute for Media Studies.
SNDS Magazine 2006|3
10 SNDS Magazine 2006|3
Af Pelle Anderson ■ För 23 år sedan skrev jag i svenska facktidningen Journalisten om standardverket Pictures on a Page, skriven av Harold Evans och designad av Edwin Taylor, som också plockade ut bilderna. Boken har kommit i många upplagor sedan dess, och är fortfarande läsvärd. Dess 332 välfyllda sidor innehåller exempel på hur man fotograferar kreativt, hur man väljer bilder och hur man beskär dem (fotograferna får ursäkta, men jag tillhör redigerarfalangen där: fotografen plåtar, redigeraren väljer och beskär). De närmare 500 fotona börjar kanske se lite malätna ut, men resonemangen i boken håller fortfarande. Och det är lärorikt att läsa Evans kompis Henri Cartier-Bresson och andra fotografkändisar berätta om hur de tar sina bilder. Avsnittet om nyhetsgrafik är det svagaste, eller i alla fall det som tiden farit hårdast fram med. Nu finns det ytterligare en bok som av flera skäl platsar bredvid Pictures on a Page. Det är Things as they are, en exposé över det senaste halvseklets pressfoto. Den inbundna upplagan är slutsåld, men i september i år publiceras en ny upplaga med mjuka pärmar, fast i samma generösa format. 384 sidor tjock och med över tusen foton i perfekt tryck. Själv gillar jag boken av två skäl: för det första har bokens redaktör Mary Panzer skrivit ett alldeles lysande inledande kapitel, som elegant presenterar pressfotots moderna historia på mindre än 26 sidor. För det andra presenteras bokens foton med hela storyn – inte som kon-
Bilder i tid stverk med vita ramar, utan i form av avfotograferade tidningssidor, med text, rubrik, typografi och layout. Pressfoto alltså, en integrerad del av tidningens innehåll, inte något konstverk placerat på piedestal eller inramad och hängd i museum. Vad minns du av de stora ögonblicken, de som frusits ned och tryckts i världens (i alla fall Europas och USA: s) tidningar? Urvalet i boken är bara delvis självklart, ibland udda och alltid stimulerande. Några exempel:
• Budapest 1956 i Paris Match. En av inledande bildsekvenserna från 50årsboken visar sig vara mer komplicerad än vad jag hittills trott. De arkebuserade “ryssarna” visar sig vara ungrare som försökt gå över till upprorssidan, men belönades med döden. •Tolvårige Flavio i Rios favela 1961 i Life. Bilderna av den astmasjuke pojkens kamp för överlevnad rörde tusentals läsare. Flavios liv förbättrades, miljoner andras verklighet förblev densamma. • Muhammed Ali knockar Sonny
11 SNDS Magazine 2006|3
stidningarnas söndagsbilagor erbjuder fortfarande utrymme åt bildreportaget.
idningen Liston 1965 i Sports Illustrated. 60 sekunder kort men tung sport- och bildhistoria. • En veckas döda USA-soldater 1969 i Life. 242 ansikten över 11 sidor, ofta imiterat från andra krig än Vietnams. I dag får, som du säkert vet, inte ens kistorna som anländer till USA från Irak fotograferas. • USA:s mäktiga män 1976 i Rolling Stone. Richard Avedons helfigursporträtt inför presidentvalet och USA: s 200-årsjubileum, “The Family”, med Henry Kissinger och Ronald Reagan
som politikermaffians consigliere och gudfader. • Bhopal 1984 i India Today. Miljökatastrofen vars effekter, mänskligt, politiskt och juridiskt, fortfarande är lika aktuella, men som sällan nämns utanför Indien i dag. • Helveteshålet 1987 i Sunday Times Magazine. Sebastião Salgados outhärdliga, myllrande bild av barnarbetare i ett gruvhål påminner om en vision av Dante. • Ryskt kvinnofängelse 1992 i Independent Magazine. De brittiska dag-
Modernt pressfoto är sedan 1990-talet präglat av de stora nyhetsbyråerna, framför allt de amerikanska. Men det har inte alltid varit så, och Europa har en rik historia på området – det var hos oss det startade. Tekniken har gått hand i hand med fotots utveckling; den första Leican, som kom 1925, innebar en revolution. Leican var liten och hade ljusstark optik. Plötsligt blev kameran något som en ensam fotograf diskret kunde bära med sig och använda utan stativ, stora blixtar och en stab av medhjälpare. I Weimar-republikens politiska och kulturella kaos frodades det nya pressfotot liksom den experimentella teatern, filmen och Berlins tryckta medier. Fascism och nazism tvingade många europeiska talanger till New York, som efterhand tog över Berlins roll som pressfotots kreativa centrum. Bildbyråer som Black Star (1935) och Magnum (1947) befäste New Yorks ledande roll, låt vara att de mest berömda fotograferna kom från andra sidan Atlanten. 1900-talet var en gyllene era för den publicerande fotografen. Världen törstade efter nyhetsfoton, och det rådde ingen brist på fora: franska Vu följdes av tyska Berliner Illustrierte Zeitung. Sedan kom i rask takt Vouge, Look, Life, Stern, Paris Match, Regard, Picture Post, Geo, National Geographic och Esquire. Det franska studentupproret rörde inte bara om i den politiska grytan, det
-
Sværvægtmesteren Muhammed Ali har slået sin udfordrer Sonny Liston i gulvet i første omgang i en VMkamp i den amerikanske stat Maine i maj, 1965. Et af de øjeblikke, sportsfanatikere husker, ikke mindst i kraft af den gode billedkvalitet. Foto: AP Photo/John Rooney 12 SNDS Magazine 2006|3
-
innebar också ett bildmässigt uppsving där Europas fotografer återtog förlorad mark. Detta trots att de mest kända bilderna från maj 1968 är affischerna. Men Paris fotografer och bildredaktörer var lika aktiva som konstnärerna. Gamma, en av de mest berömda bildbyråerna, bildades 1967. Magasinet Actuel följde 1968, Zoom 1970 och dagstidningen Libération 1973. Den sistnämnda framhärdar fortfarande i daglig, halsbrytande användning av svartvitt foto, och överskrider ofta gränsen till konstfotot när nyhetsartiklar ska illustreras (skrivsättet är också oefterhärmligt franskt). Vietnamkriget, med 400 journalister och fotografer ackrediterade på sydsidan 1968, blev det första fotokriget. Sedermera lärde sig de krigförande makterna att bättre kontrollera nyhetsoch bildflödet, med Falklandskrigets tre (3) poolfotografer 1981, och från våra dagar Irak-krigets “inbäddade” reportrar och fotografer som de främsta exemplen på styrd informationsförmedling. Vietnamkriget producerade, förutom ett sönderbombat land där USA:s landminor, bomber, granater och gifter fortfarande skördar offer varje år, tre klassiska nyhetsbilder, vars symbolvärde lyfter dem över det dagliga nyhetsflödet. • Den brinnande buddhistmunken i Hue, Thich Quang Duc (1963)
• Saigons polischef Nguyen Ngoc Loan mördar en tillfångatagen gerillasoldat med ett skott mot tinningen (1968) • Den napalmbombade flickan Phan Thi Kim Phuc som naken springer mot betraktaren (1972). Om det är de rätta bilderna eller inte kan förstås diskuteras. De två förstnämnda var definitivt “photoops”, om än aldrig så verkliga, och det tredje ett resultat av ett misstag – den bombade byn var i själva verket inte FNL-sympatisörer. Men nu är de en gång historia, och som sådana en del av våra bildmyter, korrekta eller inte. Svartvitt eller färg? Bilderna från Vietnamkriget minns vi som svartvita, med några få undantag. För dagens tidningskonsument är frågan om färg eller svartvitt obsolet, men jag minns hårda diskussioner på Dagens Nyheters redaktion på 1980-talet. Färgfoto var i mångas ögon liktydigt med reklam, grannarnas diabilder från semestern eller på sin höjd featureknäck i tidningen. Riktigt nyhetsfoto skulle vara svartvitt. Teknik och ekonomi stärkte konservatismen; tryckeriet klarade inte att trycka färg, och det var både krångligt, tidsödande och dyrt att ta ett färgkort genom hela processen. Riktiga karlar (vid den tiden hade DN inga kvinnliga fotografer, förutom som begåvade sommarvikarier) plåtade svartvitt. Ändå
fanns tekniken – färgfotot har existerat i tidningstryck sedan 1930-talet. Idag, när även de mest härdade plåtslagare pensionerat sin Nikon F2 till förmån för en digital Canon, är foton i tidningen lika med färgfoton. Men för 20 år sedan fördes debatten på världens alla tidningsredaktioner. Det blev nyhetsbyråerna som kom att fälla utslaget. På 1990-talet började alla de stora nyhetsbyråerna skicka färgbilder som en del av sin service, och de stora, oberoende bildbyråernas tid var ute. Vad kommer att hända med pressfotot i framtiden? En hel del beror på den tekniska utvecklingen. Exemplet Irak känns relevant: här har soldaternas mobiltelefoner, utrustade med kameror, i kombination med e-mail, producerat några av de mest obehagliga och ärliga bilderna av kriget. Stillbildsfotot kan till och med slå TV i snabbhet, publiceringen på en blogg eller en tidnings webbsite är lika “live” som CNN – och ofta närmare verkligheten. I Sydkorea har Ohmynews barfotareportrar och frivilligfotografer, tillsammans med ett ohämmat anammande av mobil telefon-, internet- och kamerakultur, resulterat i ett antal uppmärksammade bildnyheter. Tsunamin i Asien visade värdet av “amatörbilderna”. Gränserna suddas ut. Resten av världen kommer troligen att röra sig i samma riktning. Hur pass väl medierna inte-
grerar de olika nya pusselbitarna med de tryckta tidningarna och det professionella fotot blir avgörande. Metros internationella fotokampanj, sponsrad av Canon, där läsarna skickar in sina digitala bilder är kanske en fingervisning om vart vi är på väg. Henri Cartier-Bresson, Helmut Newton och Richard Avedon dog alla 2004. Kanske är “giganternas” tid över? Mediavärldens fragmentering erbjuder inte längre en enhetlig scen att bygga sin image på, och kanske aldrig gjorde det heller. Större delen av världen låg alltid i skugga. Kanske lever vi i pressfotots skymmningstid, åtminstone pressfotot som vi känt det hittills. Om det blir bättre eller sämre kort i tidningen får framtiden utvisa. Omkullvältandet av saddams staty i Baghdad blev flitigt dokumenterat och spritt av TV-kanaler över hela världen. “Photo-op” brukar det kallas, och att det var ett amerikanskt militärfordon som drog omkull statyn syntes inte på alla bilder. En anekdot från Pictures on a Page visar att krigsfotot inte har utvecklats så mycket sedan 50-talet: “Från Koreakriget såg världen en sympatisk bild av en amerikansk soldat – som delade sina sista droppar vatten med en döende bonde”. Bert Hardy, den berömda Picture Post-fotografen, berättade för mig: ‘Jag arrangerade bilden. Alla gick förbi, men jag fick idén och bad att en soldat skulle ge den gamle mannen lite vatten så jag skulle kunna ta bilden. Han gick med på det om det gick fort – och om vi använde min vattenranson.’” (Från Harold Evans förord till Pictures on a Page). Fast de sanna bilderna har en tendens att komma fram till sist, när hemligstämplarna inte längre gäller. 50 år efter Koreakrigets slut blev många dokument i USA-arkiven offentliga, även om få amerikanska reportrar var intresserade. I “terrorkrigets” mediavärld passar inte alla bilder in. Men i Sydkorea publicerades tidigare i år en serie fotoböcker med foton från Koreakriget ur USA:s National Archive and Records Administrations. Texten i The Indelible Image (Park Do, ed., tre band) är på koreanska, men bilderna talar även till den som inte förstår texten. Alldeles oavsett vilken inställning vi har till kriget, vem som hade rätt eller fel (och den diskussionen är synnerligen livaktig i Korea) så visar
dessa bilder en annan sida av kriget. När sydsidans armé arkebuserade tusentals politiska fångar, anklagade för att vara kommunister, fanns de amerikanska officerarna där med sina kameror. Fotona hemligstämplades, men sparades i arkiven. Nu finns de tillgängliga för alla, och vi ser hela bilden. PS för den typografiskt intresserade: Kolla in loggan för franska Vu (grundad 1928) som finns avbildad i Things as they are. Titta sen på Nermans logga för svenska Vi. Släktskapet är betydligt närmare än en utländsk kusin. PPS för fotofreaken: Jag minns fortfarande min Leica M3 med en Summilux 1:1,2 och en 90 mm Tele-Elmarit, som jag tvingades sälja för att ha råd att leva medan jag gjorde lumpen på 1970-talet. Det var nog en av mina sämre affärer. Det diskreta klicket från Leicas ridåslutare är en sann njutning för varje bildmänniska. Inget digitalt pip slår det. ■
Fakta THINGS AS THEY ARE Photojournalism in Context since 1955 September 2006 ISBN 1-905712-01-4 23 X 30 cm, 384 sidor Över 1000 bilder, varav 600 i färg 25 eng pund Chris Boot Ltd www.chrisboot.com
Pelle Anderson. er journalist og designer og en af initiativtagerne til gratisavisen Metro E-mail: pelle@a4.se Weblog: datelineseoul.blogspot.som
13 SNDS Magazine 2006|3
Tabloidlandet Norge ■ 16 september 2006 var Store Tabloiddag i Norge. Landets fire store regionale dagblade – Adresseavisen i Trondheim, Bergens Tidende i Bergen, Fædrelandsvennen i Kristiansand og Stavanger Aftenblad i Stavanger – gik alle over til tabloidformat, sidstnævnte med assistancefra Ribergård & Munk. Sammen med en intern projektgruppe har designkonsulent Ole Munk siden november 2005 arbejdet med Aftenbladets redesign. Bestræbelserne har først og fremmest gået på at tilføre “tabloid” gennemslagskraft og umiddelbarhed til en avis, der nyder almen respekt for sin seriøsitet, troværdighed og lokale forankring, uden at sætte disse kvaliteter over styr. Den ny rubrikskrift, Whitman Display Black Condensed, er specialtegnet til Stavanger Aftenblad af The Font Bureau. Andre snit af Whitman Display anvendes til forskellige rubriktyper – i kombination med Spiegel, Swift (brødskrift) og TheSans Condensed.Den sidste norske avis, der endnu udkommer i broadsheetformat, er Møre-Nytt i Ørsta. –fra www.ribmunk.dk
Skriften i bogen Uanset hvilket medie vi arbejder med: ingen kommunikation – i hvert fald næsten ingen – foregår uden brug af skrift. Vi har bladret i en håndfuld bøger, der giver inspiration til forskellige typer (!) af arbejde med typografi. Tekst og foto: Lars Pryds pryds@mac.com
14 SNDS Magazine 2006|3
■ Ved første øjekast “just
*: billigste pris fundet på www.amazon.co.uk
another font catalogue”, men her er mere gods og underholdning end i det typiske skriftkatalog. De klassiske kategorier – sans, serif, script, etc. – præsenteres, men også usædvanlige kategorier som “Retro”, “Comic Book”, “Pseudo Cultural Fonts”, “Illustrative & Kidstuff Fonts” m.fl., hvilket gør bogen til et yderst brugbart opslagsværk. Alle skriftnavne efterfølges af navnet udgiveren, så man kan købe skriften når man har brug for den. Det underholdende? Skrifteksemplerne vises ikke med den sædvanlige ABCDEFG-linie: Carter har givet hver skrift sin helt egen, ofte meget morsomme sætning – i en læsevenlig størrelse. David E. Carter: The Big Book of 5,000 Fonts (and where to get them) 408 sider, 28 x 21 cm HarperCollins Pris: 15£ * www.harpercollins.com
■ Type Specific lover helt fremme på forsiden at den giver “den forståelse der er nødvendig for effektiv brug af skrift og skriftprogrammer”. En lidt stor mundfuld, men Charlotte Rivers giver os en lang række velskrevne – og flot gennemillustrerede – cases, der alle har gjort brug af specialdesignede skrifter. Så er det op til læseren at uddrage forståelsen. Eksemplerne er hentet fra områder som aviser, magasiner, plakater, musik, bøger, skiltning m.fl. Det meget grafiske layout i bogen kan være en lille smule irriterende, da det indimellem tager opmærksomheden fra illustrationerne, men når man først vænner sig til streger og bjælker, sidder man tilbage med en helhed, der er en grafisk nydelse på flere planer.
Charlotte Rivers: Type Specific — Designing Custom Fonts for Function and Identity 160 sider, 26 x 23 cm Rotovision Pris: £29.99 / £19.80* www.rotovision.com
■ Det ypperste fra året der gik – i hvert fald ifølge Type Directors Club New York, der i dette pragtværk præsenterer 222 vindere i den årlige konkurrence. Både brug af typografi og skriftdesign præmieres. Præcis registrering af designer, kunde etc. og naturligvis de benyttede skrifter er angivet ved hvert bidrag, og dommernes personlige favoritter beskrives og begrundes. En årlig klassiker.
The Annual of the Type Directors Club — Typography 26 352 sider, 28 x 21 cm HarperCollins Pris: $59.95 / £23.10* www.harpercollins.com
15
■ En rigtig billedbog. Masser
af eksempler (ét tusinde) på utraditionel, avanceret, stram, stoflig eller bare flot brug af typografi – til inspiration for designere og grafikere, der arbejder med det ofte usynlige sprog, typografi også er: “Nondesigners have little idea how much typography affect their daily lives – which is not really a bad thing, as it means we’re doing our jobs well”, hedder det i forordet. Som Type Specific en smule “over-designet” – men reddes af et ekstremt stramt modul for billedplacering (alle illustrationer på nederste 2/3del af formatet). Jeg savner en lidt mere udførlig forklaring til de mange forskelligartede tryksager end blot opremsning af bureau, kunde og skriftvalg. Men inspireret, dét bliver man! WilsonHarvey/Loewy: 1000 Type Treatments 324 sider, 23 x 23 cm Rockport Publishers Pris: £18.15* www.rockpub.com
SNDS Magazine 2006|3
■ “Alfabeternes anatomibog”, intet mindre. Helt unik grundbog i skriftdesign. Efter en kort introduktion gennemgås alle detaljer i opbygningen af en serif eller sans serif skrift. Denne bog henvender sig udelukkende til skriftdesignere. Umiddelbart lidt kedelig i sin fremtoning, men overskuelig og utrolig omhyggelig i behandlingen af stort set alle de problemer der opstår, når man tegner en ny skrift fra bunden.
Karen Cheng: designing type 234 sider, 28 x 21 cm Laurence King Pris: £19.95 / £13.16* www.laurenceking.co.uk
■ En lidt ældre sag, men
stadig interessant, hvis man undrer sig over, hvordan skriftdesignere arbejder eller hvor de får inspirationen og tålmodigheden fra til at arbejde med de mindste detaljer. Navne som Zuzana Licko, Erik Spiekermann, Matthew Carter og Jean François Porchez øser af deres erfaringer med og holdninger til skriftdesign. Rigt illustreret, naturligvis. Paperback udgave udkommer til oktober. David Earls: Designing Typefaces 164 sider, 26 x 23 cm Rotovision Pris: £29.95 / £13.20* www.rotovision.com
Arnoldi, Mollerup, Pizzadude, Pedersen og Porchez Af Lars Pryds pryds@mac.com 16 SNDS Magazine 2006|3
For designinteresserede er der god grund til at tage til Nyborg, når Fagfestival 2006 afvikles den 5.–6. november. Arrangør er Dansk Journalistforbund, men både medlemmer og ikke-medlemmer, danske såvel som udenlandske, er velkomne. En tredjedel af oplæggene afholdes på engelsk, så ikke-dansksprogende kan sagtens være med. ■ Fordelt over 30 timer mødes branchens bedste hoveder på Danmarks største mediemarkedsplads: 125 danske og internationale oplægsholdere møder omkring 1000 deltagere, der kan vælge mellem hele 70 indslag og workshops. Udbuddet er delt op i temaer under hovedoverskriften “100 års journalistik: Hvad lærte vi - hvad skal vi lære?”. FF06 fejrer hermed 100-året for journalistikken som fag i Danmark - og kigger frem mod de næste 100 år. Blandt temaerne kan nævnes: Fagenes mennesker; Kommunikation og medier; Genrer i forandring; Medier og penge; samt af særlig interesse for designfolk et visuelt spor i programmet: “Fryd for øjet - Formgivning og visualisering”. Mød i dette visuelle spor blandt andre: • De to store i dansk design: Per
Arnoldi og Per Mollerup, der stiller spørgsmålet: “Hvornår virker formgivning som kommunikation - og hvorfor?” - og forsøger at give et svar. • To skriftdesignere, verdenskendte og eksperter på hver sit felt: Franske Jean François Porchez, der har tegnet skrifter til aviser som Le Monde og The Baltimore Sun samt logoer til Renault, Libero og Gloria Vanderbilt; og fra den københavnske stenbro vor egen Jakob Fischer, der har tegnet mere end 500 skrifter og forærer dem væk (nåja, de fleste af dem) via sin hjemmeside www. pizzadude.dk. To yderpunkter i det typografiske univers, der viser spændvidden i den specielle kunstart at tegne bogstaver. • Webdesigner Kim Pedersen, der med et visuelt tilrettelagt foredrag viser, at design påvirker troværdigheden af et website. Et yderst brugbart indlæg for designere.
Yahoo!, CNN, CNBC, BBC, DICAR, CPH:DOX I de øvrige spor er der absolut også noget at komme efter – ikke mindst en lang række internationale kapaciteter. For eksempel: Nyhedsdirektør Lloyd Shepherd fra verdens største medie: Yahoo! News. Verdens bedst kendte under-cover reporter, britiske Donal McIntyre. CNN Internationals adm. direktør, Chris Cramer, der betegnes som et af verdens mest betydningsfulde mediemennesker. Louisa Bojesen, dansk CNBC-nyhedsvært med 340 millioner seere; samt værten på BBC’s flagskib Hardtalk, Tim Sebastian, en af verdens bedst kendte interviere. På Fagfestival er rollerne byttet om: Her er det Tim Sebastian, der er interviewofferet! Desuden et omfattende program fra Center for Analytisk Journalistik (DICAR), der fejrer 10 års jubilæum, f.ex. en nyhedsgrafisk tour-de-force
17 Jean-François Porchez – formand for ATypI – har bl.a. designet skriften Parisine PTF, vist herover. Porchez taler på Fagfestival 2006. Øverst til venstre: Jakob Fischer AKA pizzadude, og Per Arnoldi, Danmarks store plakatkunstner – de taler også på Fagfestival.
under overskriften “Waking up Data” med Nora Paul fra New Media Studies i Minnesota og Gert K. Nielsen, grafikredaktør på 24timer. CPH:DOX viser godbidder fra dokumentarfilmens verden, bl.a. urpremiere på en endnu ikke offentliggjort film. Så der er virkelig grund til at tage til Nyborg. Ca. en tredjedel af oplæggene ■ er på engelsk – resten på dansk.
Fakta om Fagfestival 2006 Deltagergebyr: Medlemmer: 1.200,Ledige og studerende medlemmer: 600,Ikke-medlemmer: 3.000,Sidste tilmeldingsfrist: 2. oktober 2006. Tilmelding og mere info på www.fagfestival.dk
SNDS Magazine 2006|3
SNDS – en 20-åring med öppna sinnen 2006 är för SNDS – Society for News Design Scandinavia – ett jubileumsår. Seminariet i Trondheim i maj i år var det tjugonde i sitt slag. Det första seminariet ordnades i Stockholm i maj 1986 och samlade 42 deltagare. Till Trondheimseminariet samlades 184 designers, grafikere, journalister, tidningsutvecklare och visionärer. En pratstund med SNDS ordförande Anna Östlund visar att 20-åringen SNDS är fylld av framtidsvisioner. Av Marita Granroth 18 SNDS Magazine 2006|3
■ SNDS verksamhet grundar sig fortfarande på det årliga seminariet och avissideskonkurrencen, Årets Nordiska Nyhetsdesign. Även om medlemsantalet har förändrat sig över tid – just nu har föreningen den lägsta antalet betalande medlemmar på många år. Flera orsaker ligger bakom det, dels på kärvare tider som i sin tur gör att tidningarna inte längre betalar för tio medlemmar utan bara för två, tre. Dels på att färre och färre ska göra fler människors jobb, vilket i sin tur betyder att många inte anser sig ha tid eller ork för att vara medlem i en förening. Eller att åka på seminarium. »Det tycker jag är synd. För det är just där SNDS kan hjälpa till, vara den plats där du kan fylla på med nya idéer och lösningar och inte minst energi att fortsätta det dagliga slitet«, siger Anna Östlund.
Anna Östlund leder i dag i form av ordförande SNDS för fjärde året i följd. Mycket är sig likt i SNDS – men mycket har också förändrats. Bland annat har det kvinnliga inslaget ökat markant. »När jag valdes in i styrelsen 1999 var jag den enda kvinnan förutom
redaktören för Aviserat, Ingrid Lohne, och sekreteriatssekreteraren, Lone Jürgensen. I dag är vi tre kvinnor i själva styrelsen (forettningsudvalget/verkställande utskottet) plus vår sekreteriatssekreterare. Samma sak när det gäller våra medlemmar. Visst dominerar männen fortfarande men det är fler och fler kvinnor som deltar i seminarierna och som vinner priser. Vi har också genomgått en kraftig föryngring. Medelåldern i styrelsen är 44 år, vilket jag tror stämmer bra överens med våra medlemmars medelålder. Dessutom har jag en känsla av att blandningen av chefer, konsulter och tidningsmakare är rätt bra och representativ för branschen.« På seminariet i Trondheim satsade man kanske mera än någonsin tidigare på webb och multimedia? Skall seminariet ses som en vattendelare? »Nja. En vattendelare vill jag inte påstå, men väl kanske en fingervisning om att vi inom papperstidningsvärlden måste öppna dörrarna för de andra medierna. Många aviser har redan gjort det och förmedlar nyheter i flera olika kanaler. Och fler hänger på tåget för
varje vecka. Om SNDS ska fortsätta vara den mötesplats och forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte så måste vi öppna för nya medier och kanaler. Men framför allt våga prata om det och se hur vi kan dra mest nytta av dem.« Hur skall SNDS kunna fånga upp och följa med trender både inom papperstidningsdesign och webb- och multimediedesign? »Genom att ha hela tiden ha öron och ögon öppna för vad som pågår inom branschen men även inom närliggande branscher. Genom att våga ifrågasätta branschen och det som sker – men även genom att vara den naturliga mötesplatsen för alla som värnar om god nyhetsdesign.« Finns det risk för att organisationen tar sig en för stor munsbit och inte håller för trycket från bägge håll? »Nej, det tror jag inte. SNDS är först och främst ett forum för medieutveckling med betoning på form. Vi riktar oss både till journalister och designers för att skapa och utveckla konkurrenskraftig kommunikation som lockar mediebrukarna.«
19 Finns det inom organisationen någon konflikt kring den här utvecklingen? Förut var ju det tryckta ordet allenarådande. »Om jag svarar nej så ljuger jag. Självklart finns det ett motstånd. Det gör det alltid när det handlar om förändringar. Men vi lever i en föränderlig värld och om SNDS ska ha en framtid om fem, tio år, då måste föreningen även följa med i utvecklingen. Men inom en överskådlig framtid så är det fortfarande det tryckta ordet som dominerar och det kommer det även att göra inom SNDS.« SNDS har förnyat sitt magasin Aviserat som nu heter SNDS Magazine, till namn, form och innehåll. Likaså har www.snds. org förnyats radikalt. Är detta nog? Hur skall SNDS profilera sig i framtiden? »Detta är bara början. I en värld där du dagligen översköljs av information och reklam så går det inte att sitta tyst hemma på sin kammare och tro att allt är som förr. En enhetlig grafisk profil är ett första steg för att ge en tydligare bild av SNDS och vad det står för. Som medlem ska du inte för en sekund fundera över om magasinet, boken med årets vinnare i tävlingen eller webbsajten har SNDS som avsändare. Du vet att det här är SNDS. Nästa steg är förtydliga syftet med föreningen. Syftet är i princip samma som för starten för tjugo år sedan: främja den visuella journalistiken och vara en mötesplats för kunskaps- och erfarenhetsutbyte för aviser i Skandinavien. Och detta ska vi göra genom en kampanj som drar igång 2007.« Det årliga seminariet är den stora och mest synliga tyngdpunkten i SNDS verksamhet. En del anser att samma föreläsare återkommer för ofta – räcker underlaget till för att hålla seminarier årligen? »Ja, absolut. Det finns över 600 dagsaviser i Norden, så nog borde det finnas föreläsare. Det handlar nog snarare om att våga tänka i lite andra banor, lyssna och höra sig för med kollegor om vad som är på gång för att
hitta nya ämnen och därmed också nya föreläsare. Det är lätt hänt att man blir hemmablind.« Designtävlingen är också en stor tilldragelse i verksamheten. Den har en mycket god renommé men många klagar att den är för dyr. Allt fler tidningar sänder också in sina bidrag till den europeiska tävlingen “European Newspaper Award” som är så gott som gratis. Vilka är organisationens planer på att hantera den här konkurrensen? »I år hade vi faktiskt närmare tusen bidrag från 72 aviser. Men visst har konkurrensen ökat, inte minst från den europeiska tävlingen, men lika mycket från SND. Flera aviser väljer att sända in bidrag till den stora internationella tävlingen och till den nationella och struntar i vår nordiska. Det är ett problem. Men genom att vi samarbetar med utgivareföreningarna i de fyra nordiska länderna så tror jag vi kan mota olle i grind där. Människan är fåfäng och jag tror det bästa sättet att få fler att delta i vår tävling är genom att vädja till deras chans att få uppmärksamhet, bekräftelse och kredit för ett väl genomfört arbete. Och det gör man lättast genom att ge dem ”15 minutes of fame”.« Nästa seminarium går av stapeln i Stockholm 24–26 maj 2007. Vad blir dragplåstret den här gången? »Vi i seminariekommittén har valt att inte marknadsföra ett tema, som har varit brukligt tidigare år. Men det betyder inte att vi inte har teman. Utan att avslöja för mycket så kan jag säga att de två teman som vi jobbar med är kreativitet och det offentliga samtalet. Med kreativitet menas både nya visioner och inspiration och handfasta råd att ta hem till redaktionen. Det offentliga samtalet ställer vi oss frågan: vad hände med tidningen som opinionsbildande, folkbildande? Vilken roll har den idag och vilken roll måste de ta för att överleva. Men mer om det på www.snds.org/stockholm-2007 under hösten.« ■
Fakta om SNDS I juni 1985 möttes 22 skandinaviska tidningsmakare i Bergen, sju år efter att moderorganisationen SND grundats i USA. Den som tog initiativet till mötet var Per H. Baugstø från norska Faedrelandsvennen. Bergenmötet beslöt att arrangera ett seminarium följande år i Stockholm. Uppdraget att arrangera seminariet gick till den Dagens Nyheters grafiker. Den första styrelsen valdes den 25. maj 1986 och bestod av Ernst Dernehl, självständig grafisk designer (ordf.), Thomas Hall, Dagens Nyheter (sekr.), Per H. Baugstø, Faerdelandsvennen, Finn Nielsen, Politiken. Till suppleanter valdes Bodil Fagereim, Verldens Gang, och Børge Thomsen Skovsende, Jyllands-Posten. Vid utgången av det första egentliga verksamhetsåret hade organisationen lyckats samla 90 medlemmar. I dag ligger antalet medlemmar vid 362. Liksom vid starten för tjugo år tillhör SNDS det internationella nätverket SND. SND har i dag knappt 3000 medlemmar i 26 länder. Det karakteristiske “øje” i SNDS’ logo er tegnet i 1998 af Lynn Wylie, den gang studerende ved Newcastle College of Art & Design i England, som logo for hovedorganisationen SND. Symbolet bruges stadig i forskellige varianter af de nationale/regionale afdelinger. Den forenklede røde SNDS-udgave introduceredes 2006 i forbindelse med et redesign af hele SNDS’s grafiske profil og en opgradering af foreningens website, www.snds.org
Marita Granroth er viceordförande i SNDS och layoutchef vid Hufvudstadsbladet. E-mail: marita.granroth@hbl.fi
SNDS Magazine 2006|3
20 SNDS Magazine 2006|3
Anerkendelse til fotobog Den danske fotograf Jan Grarup har fået en fin modtagelse af sin fotobog “Shadowland”. Af Jørgen Høg joergen.hoeg@jp.dk
■ Bogen rummer over 100 fotografier af Jan Grarups bedste billeder fra 15 års krige og konflikter i en sorthvid bog, der ifølge Berlingske Tidendes anmelder Torben Weirup både er »fornem fotokunst og indtrængende vidnesbyrd fra ofrene«. Billedchef på Verdens Gang i Oslo, Hans-Olav Forsang, skriver i sin anmeldelse: »Der findes mange dygtige fotografer. Kun nogen ganske få magter alligevel at udvikle sit talent til det ekstraordinære: De, som sætter standard – de, som inspirerer og viser
vej for andre. De, som dedikerer sig og arbejder hårdere og mere målrettet end alle andre. De, som stadig og hele tiden vil lære, vide og forstå mere af alt. Fotografer med et bankende hjerte. Sådan nogen som Jan Grarup.« »“Shadowland” er nok ikke en bog, man nonchalant lader ligge fremme på sofabordet. Men måske skulle man gøre forsøget. I en verden af glamourøse tv-indsamlingsshows og mere og mere desinficerede hightech-krige ført fra 10.000 meters højde er vi simpelt hen nødt til at kigge på disse kraftfulde fotografier, hvad enten vi bryder os om
det eller ej«, skriver Morgenavisen Jyllands-Postens Stig Olesen om bogen. Fotografen ser selv sådan på det: »Jeg er da ret sikker på, at hr. og fru Danmark hellere vil se et dejligt og flot billede af kronprinsen, men det er heldigvis ikke altid dem, der bestemmer, hvad der bliver trykt. For mig handler det om, hvad der er vigtigt. Jeg kan da godt tage ud og skyde et billede af årets første badedag eller fulde mennesker på Roskilde Festivalen, men i sidste ende synes jeg, at folkemordet i Darfur er vigtigere,« som han udtalte til Flensborg Avis. ■
21 SNDS Magazine 2006|3
Jan Anders Grarup Født den 2. december 1968 i Kvistgård. Han bor i Holbæk med sin kone, tre børn og en hund. Uddannet fotograf fra Danmarks Journalisthøjskole i 1992. Har været fotograf på Helsingør Dagblad og Ekstra Bladet, før han i 2001 skiftede til Politiken. “Shadowland” er på 228 sider og koster 299 kroner og er udkommet på Politikens Forlag. Se flere billeder og hør Jan Grarups kommentarer til sine fotos på internet på www.shadowland-book.com
Fotos: © Jan Grarup
NYE BØGER PÅ VEJ Ved Jørgen Høg
Sabroe som sig selv ■ Et
fyldigt udvalg af Sabroes journalistik fra de seneste fem år – tilsat en række reflekterende og uddybende kommentarer fra ham selv. Han er fræk, original, udfordrende, personlig som ingen anden dansk journalistisk skribent. Og hans overvejelser forholder sig til det at skrive, til jyder, kritikere. Til præstationsangst, til det at få tæsk for sit arbejde, til det at blive ved. Nogle gange på trods. Udkommer i november. Morten Sabroe: “Rejsen til Amerika – og andre vildskud” 248 sider. Pris: DKK 248,Forlaget ajour, Danmarks Journalisthøjskole www.forlagetajour.dk
Et spørgsmål om kompetence ■ Med
22 SNDS Magazine 2006|3
denne bog kan man teste sin kunnen inden for dansk stavning, grammatik og kommasætning på en lærerig og underholdende måde. I bogen har Kirsten Rask bearbejdet mange af de øvelser som hun benytter på kurser og seminarer. Det gælder bl.a. “Hedder det ad eller af?” Bogen egner sig til undervisning, men også til togturen og som lærerig underholdning. Hvem får flest rigtige svar? Der er en facitliste på de sidste sider i bogen.
Klip fra SNDAf Anna Östlund
Workshops på rad ■ Första, andra, tredje … fram med kalendrarna och notera följande: 2007 Boston 2008 Las vegas 2009 Buenos Aires 2010 Denver 2011 St Louis Vid senaste SND styrelsemötet i Orlando kunde styrelsen klubba igenom ytterligare tre städer för SND workshops. Så sent som vid vårens styrelsemöte beslutade man om 2008 års workshop – Las Vegas. Till höstmötet som ägde rum i Orlando i samband med årets workshop, presenterade president Christine McNeal tre förslag för åren 2009, 2010 och 2011. Samtliga accepterades. Värt att notera är att det blir tio år sedan SND höll sin workshop utanför USA i samband med 2009 års workshop som arrangeras av argentinska avisen La Clarin i Buenos Aires. Förra gången det begav sig var 1999 och Köpenhamn.
Kirsten Rask: “505 sprogøvelser” 72 sider. Pris: DKK 95,- + forsendelse Leveres også i studiesæt (min. 15 stk.): Pris pr. stk. 66,50 DKK + forsendelse Forlaget Grafisk Litteratur www.grafisk-litteratur.dk
Flermedialt ■ En
nordisk antalogi om det, der indtil fornylig hed medie-konvergens, men nu mest bliver kaldt “crossmedia”. Det nye begreb dækker over både den udviling, at der skal tænkes og produceres på tværs af medierne – og at man skal tænke på mere end eet medie. Det sker både nationalt og internationalt. Skrevet af nordiske medie- og journalistforskere. Udkommer i december. Anja Bechmann Petersen og Steen K. Rasmussen (red): “På tværs af medierne” 225 sider. Pris: DKK 268,Forlaget ajour, Danmarks Journalisthøjskole www.forlagetajour.dk
Den officielle hjemmeside for næste SND seminar – er allerede åbnet på adressen: www.sndboston.com
D-kalenderen
Scott Goldman, SND President 2007 Foto: Jørgen Høg
Xtreme Dalahorse Makeover Gayle Grin, SND Vice President 2007
■ Ännu finns det hästar kvar i vår Xtreme Dalahorse Makeover. Mejla anna.ostlund@confetti.se namn och adress och hur många hästar du behöver så kommer den/de på posten. Tävlingen är öppen för alla som är medlemmar i SNDS och/eller SND. En vinnare får resa, hotell och seminarieavgiften till SND workshop i Boston 11-13 oktober 2007.
Senast den 20 januari 2007 behöver vi ditt bidrag. Ta chansen, skapa din egen svenska nationalsymbol – gör en xtreme makeover! Mer info och regler www.snds.org . Se også annoncen for seminaret på side 17. –aö
Matt Mansfield, SND sekreterare/kassör 2007 23 SNDS Magazine 2006|3
Styrelsemötet ■ Årets SND styrelsemöte var välbesökt, drygt trettiotal hade hörsammat inbjudan. Mötet tog sin rundliga tid, men så var det många viktiga saker att diskutera på agendan. Bland annat presenterades SND egen etikpolicy, som också antogs efter en stunds diskussion. Även en Conflict of interest policy lades fram och antogs med några smärre ändringar. Det finns också nu uppdragsbeskrivningar för samtliga uppdrag inom styrelsen. Allt ska finnas att läsa på www.snd.org . Matt Mansfield vann omröstning och blir ny sekreterare/kassör från och med 2007. Det betyder att en ersättare som ansvarig för publikationer måste utses. SND verkställande utskott ser ut som följande från och med 2007: Scott Goldman, president, Gayle Grin, vice president, Matt Mansfield, sekreterare/ kassör. I utskottet ingår också representanter för de regionala ledarna, programledarna, samt Elise Burroughs, vd, senaste presidenten Christine McNeal, samt Jacek Utko, Susan Bischoff.
Industridesigner som gillar att leka ■ Ulf Hanses, prisad industridesigner och dalkarl, kommer till SNDSseminariet i Stockholm nästa år. Ulf Hanses är kanske mest känd för sina stilrena leksaksbilar i trä. Playsam är varumärket och du har
säkert sett dem i tidningar, tidskrifter, på museer och affärer. Han kommer att berätta om sitt arbete, hur han jobbar för att ta fram alla sina försäljningssuccéer. Mer om hans arbete www.playsam.se –aö
SNDS Magazine 2006|3
Anna Östlund er fotograferet af Berit Djuse
Ordföranden har ordet –nej, bilden En bild säger mer än tusen ord … ■ 2006 har hittills varit ett år då det händer saker. Samtidigt som det känns som ett år då det står lite still, i väntan på något. För mig har det handlat om att stanna upp och reflektera, likväl som att gå vidare mot nya mål. Att börja måla är för mig både att reflektera och att gå vidare. Det är livet helt enkelt.
Än finns det chansen att delta i Xtreme Dalahorse Makeover ... se side 17 og 23. Anna Östlund Ordförande, SNDS anna.ostlund@confetti.se