SNDSMag 2007|2 by SNDS Magazine

SNDSMagazine creative media network

Goodbye Stockholm SNDS seminar 2007 | 6-11

Hello Copenhagen SNDS seminar 2008 | 4-5

2007|2

SVERIGE

FINLAND

DANMARK

Formand Anders Tapola SMÅLANDSPOSTEN, S-351 70 Växjö, Sverige Tel.: +46 470 770 686 E-mail: anders.tapola@smp.se

Næstformand/ kommunikationsansvarlig Marita Granroth HUFVUDSTADSBLADET Mannerheimvägen 18, FI-00100 Helsinki, Finland Tel.: +358 9 125 31 Fax: +358 9 642 930 E-mail: marita.granroth@hbl.fi

Kasserer Frank Stjerne JP/POLITIKENS HUS Rådhuspladsen 37, DK-1785 København V Tel.: +45 33 47 23 99 Fax: +45 33 14 72 17 E-mail: frank.stjerne@jppol.dk

Seminarieansvarlig Lars Andersson UPSALA NYA TIDNING, Box 36, S-751 03 Upsala, Sverige Tel.: +46 18-478 16 79 E-mail: lars.andersson@unt.se

2 SNDS Magazine 2007|2

NORGE Sekretær Sissel Bigset Leira SUNNMØRSPOSTEN Boks 123, sentrum, N-6001 Ålesund Tel.: +47 70 12 00 00 E-mail: sissel.leira@smp.no

SNDS Magazine

SNDS.ORG Forsidefoto: Jens Dresling, Politiken, Danmark

Redaktion: Chefredaktør Jørgen Høg Nordvestpassagen 19 DK-8200 Århus N Danmark Tel.: +45 87 38 38 38 / 32 79 Fax: +45 87 38 31 99 Mob.: +45 28 86 71 28 E-mail: jhoeg@stofanet.dk Redaktion/Art Direction Grafisk designer Lars Pryds Østerbrogade 158, 3. TH., DK-2100 København Ø, Danmark Tel.: +45 39 20 80 19 Mob.: +45 30 53 87 14 E-mail: pryds@mac.com Web: www.pryds.com Redaktionsråd: Kristofer Pasanen k@copperdesign.fi Benjamin Peetre benjamin.peetre@sydsvenskan.se

Sekretariat Lone Jürgensen MORGENAVISEN JYLLANDS-POSTEN Grøndalsvej 3, DK-8260 Viby J. Tel.: +45 87 38 38 38 / 31 08 Fax: +45 87 38 31 99 E-mail: lone.jurgensen@jp.dk

Tryk: Svendborg Tryk www.svendborgtryk.dk Typografi: SNDS Magazine er sat med Myriad Pro, Myriad Pro Condensed og Adobe Jenson Pro Bidrag til SNDS Magazine og SNDS.ORG modtages med stor glæde. SNDS Magazine udkommer fire gange årligt, i marts, juni, september og december. Næste deadline: 10. september 2007.

SNDS Magazine udgives af: Society for News Design Scandinavia ISSN 0909-1459

Web-redaktør Kartin Hansen Morgenavisen Jyllands-Posten Grøndalsvej 3, DK-8260 Viby J. Tel.: +45 87 38 38 38 / 31 07 Fax: +45 87 38 31 99 E-mail: kartin.hansen@jp.dk

Best of Scandinavian News Design Formand for konkurrencekomiteen Flemming Hvidtfeldt Midtjyske Medier St. Blichersvej 5, DK-6950 Ringkøbing Tel.: +45 20 91 17 52 E-mail: hvid@bergske.dk

Redaktøren SNDS Magazine 2007|2

Agurketid ■ Mens vi venter på sommerferie, kan jeg begynde med at garantere, at vi aldrig kommer til at lide af agurketid her på SNDS-redaktionen. Agurketid? Jeg ved egentlig ikke, hvad I kalder begrebet i Norge, Sverige eller Finland. Kunne nogen ikke fortælle mig, hvad I kalder det begreb, når I ikke har noget at skrive om – men gør det alligevel? Men vi har budt velkommen til et ﬁnsk medlem af det nye redaktionsråd – Kristofer Pasanen, en ung ﬂøs fra Helsinki. Han er sprængfyldt med gode ideer, og en af dem fylder han et helt opslag med i nærværende magasin, læs på side 8–9 om Pasanens vision, er det en god idé eller er det ren utopi? ”SNDS, en community som allmänbildare, en plats att hitta nya medarbetare och söka svaren på frågor som många redan ställt eller kommer att ställa. En utopi?” spørger Pasanen og kom bare frit frem. SNDS konferencen i Stockholm blev en stor succes, ikke blot for alle prisvinderne, men for arrangements-

komiteen især må det være med en stor fornemmelse af stolthed at se tilbage på de fine forårsdage i maj. Fantastiske, internationale performere på scenen, det største deltagerantal i mange år, en rigtig fin fest med masser af fortjente awards til vindersider på højt niveau. Det har vi en stor reportage om over flere sider. Og hermed kan vi allerede nu kigge frem mod næste år i København, hvor forberedelserne allerede nu er i fuld gang. Vi glæder os til Copenhagen Crash 2008, og vi vil holde jer opdateret her i magasinet og på web’en indtil maj næste år. Tilbage til redaktionsrådet. Vi har nemlig brug for flere folk til at supplere med nye ideer, nye artikler til både magasin og web. Benjamin Petree har lovet at bidrage fra Sverige, men hvor er I, Norge? Jeg har længe fisket efter et norsk medlem til redaktionsrådet, men ingen bider på krogen min? Hvor er I norske mediestjerner? Kom frit frem og kontakt mig, jeg har brug hjælp. Norsk

hjælp. Jeg vil have en norsk, en svensk, en finsk og en dansk artikel. Hver gang. Benjamin kan skrive svensk, Kristofer kan skrive finsk, men det må han ikke, så han gør det på svensk, jeg skriver selv på dansk, så jeg mangler en norsk angriber på holdet mit. Hvor er du? Kom – skriv til jhoeg@stofanet.dk. Nu. Gerne på norsk, for jeg forstår, hvad du siger. Eller ring +4587383279. Jeg er her. Hver dag. For ambitionen er faktisk, at vi vil have flere læsere. I hele Skandinavien, og det gælder også Norge, og det bliver mere autentisk, hvis I selv hjælper til. Vi vil ikke finde på agurker, vi vil skrive rigtige, levende artikler om levende medier. Også i Norge. God sommerferie. Vi ses til efteråret. SNDS Magazine nr. 3 udkommer ultimo september.

Jørgen Høg redaktør, SNDS Magazine jhoeg@stofanet.dk

Glimt fra Stockholm-konferencen – fra venstre: Sven Åke Boström med det første nr. af Sundsvalls Tidning (fra 1841) og det seneste på e-ink; forslagene i Xtreme Dalahorse Makeover-konkurrencen på udstilling; “Team Rest of the World” i kreativ aktion under Stephanie Grace Lim’s foredrag; samt Anna Östlund der deler designpriser ud på gallaaftenen. Se mere på side 6. Fotos: Søren Stidsholt Nielsen og Lars Pryds

INDHOLD 02 Kolofon + kontaktinfo 03 Redaktørens klumme 04–05 Copenhagen Crash 2008 06–07 Tæt på Stockholm – rapport fra årets seminar 08–09 Forum för intern beundran – eller något mer?

3 10 Positive tendenser – årets avissidekonkurrence 11 Skotska duon förnyar finska Aamulehti 12 Ingrid Lohne 50 år 12 Nye i SNDS-styret 13 Tak for et godt 2007 Stockholm-seminar

14–17 2-3-5 – koden som startade den tysta revolutionen 18–19 Typografisk topmøde i København 20 Q&A for A&A – formandsskifte i SNDS

SNDS Magazine 2007|2

Lars Foto:

Pryds

4 SNDS Magazine 2007|2

SNDS seminar in Copenhagen May 22-24, 2008 www.snds.org/crash2008 Fotos: Jens Dresling

CRASH Good design is selling cars CRASH News on print is bad business CRASH E-papers are virtual money CRASH Tabloid is trash CRASH Broadsheet is mashed potatoes CRASH Berliner is trendy CRASH News is free CRASH News is cash CRASH Television is out CRASH Pot is out CRASH Illustrations goes Flash CRASH Photo is a splash of reality CRASH Eyetracking is cheating CRASH The word is collapsing CRASH The world is collapsing CRASH Where are you CRASH Copenhagen is all yours CRASH May 2008 CRASH

5 SNDS Magazine 2007|2

Tæt på Stockholm Et særdeles velbesøgt og velafviklet seminar fandt sted i Stockholm i maj. Af Jørgen Høg jhoeg@stofanet.dk ■ En

tur til Stockholm i maj er en smuk oplevelse, og den forlængede weekend i Nordens Venedig blev oven i købet krydret med både fodbold, flystrejke, fisk, flotte forelæsninger og fantastisk flotte vindersider. Det er sjældent, jeg kommer i et selskab, hvor man som fodboldinteresseret er i mindretal som var man en stakkels ryger, men grafisk designer Ole Munk og undertegnede måtte fortrække fra et muntert middagsselskab for at finde en ledig plads ved en fodboldbar i byen. Vi var ankommet onsdag, en dag før indskrivningen til SND Scandinavia Stockholm 2007 konference. Vel gennem dagens styrelsesmøde ville Ole Munk og jeg afslutte dagen med at overvære ugens mediemæssige højdepunkt, Champions League finalen mellem Liverpool FC og FC Milan. Stockholmske barer var der sådan set nok af, det var bare svært at finde en, der ville lukke os ind. Der er åbenbart begrænsninger for, hvor mange der må befinde sig ad gangen, for vi blev flere gange henvist til at stå udenfor, selvom

6 SNDS Magazine 2007|2

der nok kunne klemmes et par danske undermålere ind med lidt svensk velvilje. Det lykkedes os dog til sidst at finde en bar hvor vi kunne se kampen. Motorvejshotellet Hotellet, der husede de over 250 gæster i op til tre dage ligger lige midt på Ringvägen nærmest inde midt i byen. Det lyder grotesk, at der ligger en firesporet motorvej med biler drønende gennem den svenske hovedstad, men trafikken var tæt uden at virke ekstrem. Her foregik det meste af konferencen på nær introen, som fandt sted i Bonnier House ca. fem-seks stop med den smidige stockholmske undergrundsbane fra hotellet. Her hørte vi først Martin Jönssons foredrag om den hurtige vækst i de parallelle medieuniverser, der ifølge Jönsson truer de bestående, gamle medier. Mediehjemmesiderne står tættere og tættere, måske de ender med at stå ekstremt tæt. Banketten bagefter bød på masser

af fisk i svensk udgave. Fade med sild i chili, grillet torsk, kogte kartofler, grøntsagsmos, fiskehapser stod tæt, men noget af det smagte ekstremt godt. Torsdagens clou var kåringen af den bedste Extreme Dala Horse Makeover. Og efter en spændende og tæt afstemning fandt juryen frem til, at det var lykkedes Henrik Ulrichsen og Vegar Vatn fra Tønsbergs Blad i Norge at gøre den ellers ekstremt svenske Dala hest endnu mere svensk, ved at lave den om til et samlesæt a la Ikea model Boston med samlevejledning og den obligatoriske umbrachonøgle vedlagt den gråmalede hest i flere dele, lige til at samle. Præmien var en tur til SND konferencen i Boston i oktober med alt betalt. Der blev desuden uddelt publikumspriser i form af bøger og T-shirts. Fredagens clou var uden tvivl prisuddelingen på restaurant Nalen – et forlystelsessted med historie tilbage til 1880’erne, der frem til 1960’erne blev drevet som en slags offentligt forsamlingshus med alt lige fra tæt besatte

Hvorfor er du på SNDS-konference i Stockholm? Der var usædvanlig stor deltagelse på dette års SNDS-seminar i Stockholm. 250 deltagere tog turen til Sverige. SNDS Magazine har spurgt nogle af dem, hvorfor de kom, og hvad de ﬁk med hjem.

Rina Kjeldgaard, nyhedsgrafiker, Morgenavisen JyllandsPosten, DK: Jeg har været med et par gange før. For mig er blandt andet oplevelsen af fagligt samvær en af konferencens positive ting. Kontakten til kolleger fra ﬂere lande er givende for mig. Jeg får også styrket bevidstheden om den gode idés betydning. Konferencen er også et forum, hvor jeg bliver opmærksom på nye og originale muligheder indenfor visualisering.

Allan Kaas, grafisk designer, Ribergaard & Munk, DK: Det er min første konference, så alene det at møde mange kolleger fra vores verden er nyt og givende for mig. Det har allerede været stort at opleve eyetrack-undersøgelsen og Stephanie Grace Lims show. Begge dele kan jeg bruge i min hverdag på jobbet, siger Allan Kaas, som fejrede sin fødselsdag til konferencens gallamiddag.

Billeder fra Stockholm – herover fra venstre: Afgående formand Anna Östlund byder velkommen; Stephanie Grace Lim i to versioner, begge med rottehaler, gav os en stribe “Tasty Tricks to Tickle Our Creative Toes”; Sara Quinn fortalte om de seneste eye-track undersøgelser forestået af the Poynter Institute; Cristóbal Edwards, moderator på hovedsporet, funderer over hvem der mon er næste taler han skal introducere; den hvide Dala Hest holder vagt ved talerstolen; Sven Åke Boström har fået et klart svar på et stillet spørgsmål, og endelig funderer Martin Jönsson over udviklingen på avismarkedet. Fotos: Søren Stidsholt Nielsen

julefester til ekstreme, politiske møder. I dag er Nalen et kunstnerdrevet forlystelses- og konferencecentrum. Her sad vi tæt og spiste hummerbisque og rensdyrmørbrad, mens vi ventede på bronze- sølv- og guldvindere i den årlige avissidekonkurrence. For nogen var det måske ekstremt spændende, for andre var rygtet løbet i forvejen, og hvis ikke den danske avis Politiken allerede var kendt som en esktremt veldesignet avis, ﬁk den manifesteret sig denne aften. Guld for avisens nye design, og samtidig modtog designchef Søren Nyeland på vegne af redaktionen det ærefulde diplom for ”Best of SHOW”. På alle måder overskyggede den danske avis de øvrige konkurrenter på en ellers tæt og ekstremt velarrangeret aften med musikalske indslag fra bl.a. sangeren Fredrik Swahn. For en del af gæsterne i Stockholm blev konferencen en smule forstyrret af strejke blandt det svenske kabinepersonale i SAS, og derfor valgte mange at tage toget hjem fra Stockholm til Danmark, og deltagere fra den danske avis

Jyske Vestkysten lejede en bil og kørte hjem til Esbjerg, når de nu ikke kunne komme med det planlagte ﬂy. Vi togrejsende kunne så nyde turen ned gennem Skåne og f.eks. overvære en kvinde forrette sin nødtørft med enden bar midt mellem perronen og banelegemet på Hässleholm Station. Da var naturen lige ved at komme for tæt på. Næste år går turen til København. Se foromtalen på side 4-5, og bliv holdt opdateret med konferencens indhold på www.snds.org/crash2008. ■

Fra oven: Fredrik Andersson og Örjan Nordling fra Pangea Design har redesignet avislogoer, her er det Upsala Nya Tidnings i flere udgaver; Robb Montgomery bestyrede under seminaret “The Stockholm Blog”: www.visualeditors.com/snds2007, som alle deltagere kunne uploade tekst og billeder til; formand for konkurrencekomiteen Flemming Hvidtfeldt uddelte priser; og endelig underholdning på gallaaftenen – Fredrik Swahn og et par dygtige synglærker. Fotos: Lars Pryds

7 Ann-Britt Broström, chefdesigner, Nyhedsmagasinet Ingeniøren, DK: Det fantastiske ved sådan en konference er at møde andre folk, der kæmper for et bedre visuelt udtryk, så vore medier kan stå distancen mod alle de gratis tilbud. Jeg går primært efter det fremadrettede, visionære – nye teknikker, nye tanker og mindre efter foredrag om, hvordan folk har redesignet. At høre om den elektroniske avis (e-ink), var specielt interessant for mig. Ingeniøren kunne godt blive det første medie i Danmark, der udkom på den måde.

SNDS Magazine 2007|2

Tekst og foto: Søren Stidsholdt Nielsen

Jørn Borch, nyhedschef, JydskeVestkysten, DK: Vi har nogle problemer i papiravis-branchen, så jeg kommer her bl. a. for at få noget inspiration til at komme videre fra det. På vores avis fokuserer vi meget på organisering af vores interne strukturer i nyhedsrummet, og i den forbindelse er konferencernes bladbesøg også givende. Indlægget fra Jaqueline Wu fra Singapore var også tankevækkende i forbindelse med nogle overvejelser vi er inde i omkring vore fremtidige tillæg.

Forum för intern beundran – eller något mer? SNDS, en community som allmänbildare, en plats att hitta nya medarbetare och söka svaren på frågor som många redan ställt eller kommer att ställa. En utopi? Af Kristofer Pasanen k@copperdesign.fi ■ Vad har de flesta tidningar gemensamt? Det är kanske lättare att vända på frågeställningen, vad har de inte gemensamt? Givetvis finns det många faktorer som kan ses på som konkurrensfördelar, man kan inte dela med sig av det unika som är lika med tidningens identitet. Eller är detta bara på en väldigt hög nivå i tidningens ledning som detta gäller? Varje år på SNDS känns det som om dessa frågor diskuteras på ett så öppet och ärligt sätt att det är svårt att tro att vi inte vill hjälpa varandra, dela med av erfarenheter och problem. Det största dilemmat här är tid, när det är dags för seminarium i maj så räcker aldrig tiden riktigt till för diskussion med alla man skulle vilja tala med. Givetvis är föreläsningarna en stor del av det hela, men när det för tillfället inte finns något annat forum för diskussion mellan tidningarna är dessa dagar en viktig plats för kommunikation och en plats att skapa nya kontakter.

8 SNDS Magazine 2007|2

Exempel 1: Rekrytering Tidningen X söker en redigerare för fast anställning. Vad ska man göra? A – som det är i dag TX skriver en text och annonsavdelningen skapar en annons i den egna tidningen. Om tidningen har tur får de ett par ansökningar. B – Visionen Rekryteringsforumet snds.org/rekry, som är gratis för tidningar som är med i SNDS, når de människor som TX söker, redigerare, formgivare, bildmänniskor, journalister – i hela världen. Direkta länkar till de ansvariga på tidningen, möjlighet till diskussion kring platsannonsen (exempelvis kan det vara fritt att kommentera om arbetsbeskrivningar, arbetsplatsen, staden etc). Här ﬁnns också möjligheten för dem som söker arbete att sätta upp sin portfolio/CV med kontaktuppgifter. Diskussionsforum på nätet är ingen nyhet, tvärtom. Minns ni när chattarna var ett sätt att kommunicera med vänner (före mobiltelefonens stora

genombrott för gemene man och skapa nya bekantskaper inom samma krets? Det var i mitten på 90-talet. I dag har nästan alla bredband både hemma och på arbetsplatsen, och den som inte surfar dagligen kan räcka upp en hand. Diskussionsforum med särskilda fokus är inte heller något nytt, men är ett enkelt sätt att hålla sig up to date utan att behöva vara konstant uppkopplad. Exempel 2: Fråga & Svar TX har tagit upp ett möjligt byte från Quark till InDesign. Ett inte alltför lätt beslut, beroende på redaktionella system, personal och andra förutsättningar. A – som det är i dag TX ringer runt till tidningar och frågar om de bytt redigeringsprogram nyligen. Man kanske träﬀas och byter tankar och problemställningar. B – Visionen På diskussionsforumet snds.org/forum lägger projektansvariga på TX upp ett inlägg:

Hvorfor er du på SNDS-konference i Stockholm? Trine Vu, redaktionssekretær (og SNDS-jurymedlem), Fyens Stiftstidende, DK: Det er min første konference og jeg synes, at det meste er utroligt spændende. Specielt har jeg set frem til at møde Stephanie Grace Lim. Hun er vældig inspirerende. Generelt er det også interessant at høre, hvordan kolleger rundt omkring arbejder i dagligdagen derhjemme. Her giver konferencen nogle rigtig gode muligheder for kontakt. Jeg har alt i alt fået meget at tage med hjem til min egen lille verden.

Jonna Hongell, Jakobstads Tidning, Jakobstad, FI Jag har fåt inspiration och extra krafter att jobba vidare med det dagliga. Förhoppningsvis går något att förverkliga av alla idéer man hör och ser.

Hannu Pulkkinen, Ilta-Sanomat, Helsingfors, FI Jag brukar komma hit för att träﬀa gamla kontakter och knyta nya, för att diskutera med andra formgivare. Det är en väldigt social helg, men det är viktigt att kunna visa upp nya tankar från den egna tidningen till andra designers.

Kristofer Pasanen er nyt medlem i SNDS Magazines redaktionsråd. Har jobbat som AD på magasin i Sverige och Finland, och arbetar nu halvtid med form- och teknikfrågor på Hufvudstadsbladet i Helsingfors. Arbetar dessutom med redesigns av dagstidningar, webb och magasin tillsammans med John Bark. Mere info: www.redesign.nu

Foto: Lars Pryds

Byta från Quark till InDesign – bra eller dåligt? Och så är det bara att skriva upp en brief av problemet/frågeställningen, vilka förutsättningarna är (redaktionella system etc). I bästa fall har man svar från flera tidningar, och högst antagligen olika svar, från hela Skandinavien. Ett exempel på en lyckad liknande sajt är finska pingstate.nu. Den kan liknas vid det snds.org skulle kunna bli, den är ideell, självgenererande och görs av och för kreativa människor. Där finns allt från väldigt seriösa trådar (threads) till mer lättsamma. Bolag sätter upp platsannonser och det finns möjlighet att skicka meddelanden mellan olika användare. För att få skriva inlägg och kommentarer måste man vara registrerad användare, men vem som helst kan läsa inlägg och kolla länkar och portfolios. Pingstate har nästan 4000 registrerade

användare och en daglig trafik på 3000 personer. Exempel 3: Nyhetsbevakning Det smäller högt i Bryssel och parlamentet står i lågor. Alla tidningar åker dit, alla gör det tidningar gör bäst – hård nyhetsrapportering med bild, grafik och djuplodande texter. Men vad händer sen? A – som det är i dag Sen väntar vi alla spänt på SNDS årliga tävling för att se hur alla andra har hanterat händelsen. B – Visionen När det lugnat ner sig en aning, skulle alla tidningar som vill skicka in sidorna som berör denna händelse till snds.org, och alla kan se och jämföra, lära sig av andras grepp. Här finns plats för kommentarer och frågor.

Framtiden: ett sökbart arkiv med sidor, frågor och svar, tankegångar och tyck. Tänk er vilken informationsbank, för skolor och tidningar, unga och gamla. En chans att spara en bit av historia som går så fort framåt. Nu är tabloid dagens ord, vad är det om tio år, och hur högt skrattas det åt det urgamla tabloidformatet? För en organisation som SNDS som bygger helt och hållet på ideellt arbete, kan en sajt med material skapat av användarna vara början på något nytt. SNDS.org har alla möjligheter att bli en skandinavisk portal för tidningsmakare av alla slag, utan begränsningar. Att själva skapa en plats för oss, ett rum för diskussion och inspiration, där det egentligen inte finns några gränser. Vare sig det är formgivare, chefredaktörer eller fotografer som vill skapa diskussion ska det finnas plats. Men, det är vi som tillsammans måste göra det. Och det är nu det svåra kommer, för att detta alls ska påbörjas behöver vi er respons. Om detta låter som en bra idé, skicka ett mejl till jhoeg@stofanet.dk så vi vet att det finns ett intresse. ■ Länkar: www.typophile.com www.pingstate.nu (på finska) http://www.poynter.org http://www.visualeditors.com

9 Ari Kinnari, Aamulehti, Tammerfors, FI Här får man en unik chans att uppdatera sig vad som händer med dagens tidningsform. Det lönar sig verkligen att komma varje gång, och det är alltid kul att komma hem med en vilja att göra ett bättre jobb.

Minna Honkala, Aamulehti, Tammerfors, FI Det är underbart att få se andras suveräna jobb och träﬀa människorna bakom formen. Kul att höra hur andra tidningar gör och tänker.

Ulrik Nylund, Hufvudstadsbladet, Helsingfors, FI Är här för att få nya idéer, och att lyssna vad de bästa i branschen har att erbjuda. Det är alltid kul att komma hem med nya tankar och försöka bidra med något nytt på tidningen.

Tekst og foto: Søren Stidsholdt Nielsen, Kristofer Pasanen

SNDS Magazine 2007|2

Fotos: Lars Aa rĂ¸

Positive tendenser Af Flemming Hvidtfeldt hvid@bergske.dk 10

Skandinavisk nyhedsdesign lever og har det godt. I virkeligheden rigtigt godt. Beviset var at se, da 83 prĂŚmier blev delt ud i Stockholm i maj.

SNDS Magazine 2007|2

ĂĽrs konkurrence var prĂŚget af et usĂŚdvanligt hĂ¸jt antal bidrag i kategorierne design og redesign. Det kan ses som et udtryk for den Ă¸gede hastighed, hvormed bĂĽde print- og netmedier skifter format, udseende og skrifttyper for at imĂ¸dekomme brugernes formodede Ă¸nsker om stadige forandringer. Heldigvis formĂĽr langt de ďŹ&#x201A;este at holde fast i en genkendelighed for hvert medie, hvilket gerne skulle bidrage til bĂĽde at bevare mediets trovĂŚrdighed samtidigt med, at man ogsĂĽ viser, at man vil vĂŚre en del af fremtin g si de dens mediebillede. s \ aWU w neSea RS Den generelle trend formatmĂŚssigt \ GN DESI NEWS news d esign var ogsĂĽ i 2006 skiftet fra broadsheet til tabloid. Den stĂ¸rste bĂ¸lge har vĂŚret at ďŹ nde i Norge. I Sverige er nĂŚsten alle dagblade ogsĂĽ konverteret til det mindre format og mener nogle mere handy format, mens man i bĂĽde Danmark og Finland stadig holder godt fast i det store format, om end langt de ďŹ&#x201A;este dagblade i de to lande benytter tabloidformatet i tillĂŚg og andre bilag.

n sig s de newws design ne n newews des ign sd esi gn

â&#x2013; Dette

) n esig -) $ ews d n news design new s de sign

Netmedier og brugerindhold Konsekvenserne af det stadigt tĂŚttere samspil mellem de trykte mediers udgivelse af netmedier er ogsĂĽ mere tydeligt end tidligere. Det viser sig ved en langsom tilpasning af det trykte medie, der dedikerer langt mere rum til den analyserende, debatterende og

journalistik pĂĽ bekostning af den traditionelle nyhedsjournalistik, som lever et anderledes hurtigt liv i netmedierne. Interessant er det ogsĂĽ at iagttage, at det brugerbĂĽrne indhold Ă¸ges i printmedierne. Specielt pĂĽ billedsiden benyttes i langt hĂ¸jere grad end tidligere indsendte billeder taget af brugerne i printmedierne. Det er en klar konsekvens af en Ă¸get interaktion med brugerne â&#x20AC;&#x201C; initieret af printmediernes netmedier. Positivt i ĂĽr har det vĂŚret at notere, at det bĂĽde er smĂĽ â&#x20AC;&#x201C; mĂĽlt i oplag â&#x20AC;&#x201C; og store medier, der lĂŚgger megen energi i arbejdet med de graďŹ ske udtryk. Det ses specielt i weekendtillĂŚggene, hvor der lĂŚgges mange krĂŚfter i at prĂŚsentere indholdet bĂĽde spĂŚndende og anderledes. Og endnu mere positivt er det at se, at et af de omrĂĽder, der i mange ĂĽr tilsyneladende blot er blevet betragtet som rugbrĂ¸d â&#x20AC;&#x201C; nemlig prĂŚsentationen af lokalstof â&#x20AC;&#x201C; har fĂĽet et gevaldigt lĂ¸ft. Det vil man ogsĂĽ kunne overbevise sig om ved at se de prĂŚmierede lokalsider. Hvis det er et udtryk for en ny trend er det yderst velkomment. â&#x2013;

Flemming Hvidtfeldt er formand for konkurrencekomiteen i Best of Scandinavian News Design.

Vindersider â&#x20AC;&#x201C; Ă¸verst fra venstre: Upsala Nya Tidning (SE), sĂ¸lv i Lokalsider; Sunnuntaisuomalainen (FI), sĂ¸lv i Sektionsforsider; Dagens NĂŚringsliv (NO), hĂŚder i Sektionsforsider; Politiken (DK), guld i Redesign; samt herunder: www.untfredag.se (SE), AHA-prisen i Netaviser. Se oversigt over alle vinderne pĂĽ www.snds.org

Hockeyspelet är i flitigt bruk på Terry Watsons och Ally Palmers kontor i Edinburgh. Foto: Ari Kinnari.

SNDS Magazine 2007|2

Skotska duon förnyar finska Aamulehti Prisbelönt designer-duo mäter sina krafter vid hockeybordet Af Ari Kinnari ari.kinnari@aamulehti.fi 126. vuosikerta

■

Torstai 24. toukokuuta 2007

A Janne Salmivaar a

Kahdeksa n moottorip poliisia huimaa yörän seurue pakeni vauhtia ajoi kovaa ylinopeutta Kangasalla. Joukko taan Kaarina poliisipar poliisi käski Maununtyttären tiota vastiellä. Kun kaasuttivat heidän pysähtyä, motoristi karkuun kohti Poliisin arvion Valkeakoskea. t mukaan vauhti himmillaa n sa. Mutkaisejopa yli 200 kilometri nousi pain tunnisn tien vauhtikis onnettomuuksilta. assa jäljille rekisterin Poliisi pääsi vältyttiin kaaharien umeroiden perusteella. Kotimaa,

Eduskunta:

Palkkatasa-ar huolestuttaa vo A Kirsti Pohjonen

ALMA MEDIA,

HELSINKI

Suomalainen demokratia la kehuja keskiviikk sai roppakau juhlittiin äänioikeu ona, kun eduskunn palassa den sataa Istunnon ja sitä seuranne vuotta. puheissa toistettiin en vastaanot , että saavutuk on limatta naisten sista huoja miesten toteutunut. tasa-arvo von puute. Pahin pulma on palkkatasei ole a-arKotimaa,

Nokialaistek ijä:

Rauhantur vakuutuksivatehtävien a arvostella an

▼▼ 2 € Lakko-oikeus EU-sääntöjä ei sodi vastaan

Nyt se on EY-tuomio sakin vahvistettu istuimesnen lakko-oike . Suomalaius ei ole ristiriidassa EU-säädän nön kanssa. Kotimaa, A6

Afganista n: Suomalain

en menehty i kauko-oh jatun pom hetkellä vakuute min räjähdyks ryhmähenkivaku ttu ylimäärä isellä oli kuolemantapauk utuksella. Korvaus lähdössä avustusk een sessa on 85 kalliselle roa. okoukse

A Nina Lehtinen A Aila Koskenni emi

Upseeriliiton rauhanturvaajatmielestä suomala iset Puheenjohtaja ovat alivakuu tettuja. 000 euterveysasemalle en paimukaan liitto Harri Westerlu sa. Pohjois-Afganis Maimanasndin on viime tanin Maiman tien ajanut Neljä syksystä läh- kauko-ohjatun rauhanturvatehtä tykistökranaatin assa vaajaa mukana ollutta norjalais veleville vakuutu dyksessä vissä haavoitt ta turräjähei ole kuitenka stason nostoa. pal- 29-vuoti keskiviikkona menehty Aamulehdestäui. as Asia virkavapaalla ministeriössä. an edennyt puolustu suojaam Petri Tapio Immone nyt nistanin rauhantu n oli s- pahtues assa lääkintäryhmää rvatehtävissä AfgaUpseeriliiton sa. Samassa iskun ta- toimittaja Olli-Pekka oleva rauhanturvaajilltavoitteena on saada nehtyi yksi paikallin yhteydessä me- että maan tilanne onNissinen kertoo, e samanta kuutusturva en asukas. mattomampi. Surunva entistä soinen Pommikampanjaarvaakentelevälle kuin kriisialueilla va- omaisille littelunsa kaatuneen joukkoja vastaan ja ystäville SPR:n henkilök työs- sa on nähtäväs IsafSotariskialueella esitti muun nissä nyt koko presidentti muasmaan alueella. ti käynturvaajat unnalle. Rauhanturvateh Pommi-isku Tarja Halonen. on tällä tehtiin, kun IRAN tävissä on Isaf-rauhanturvaa norjalaisten kaikkiaan 47 suomala kuollut jien lääkintä ista. ryhmä 200 KM Kotimaa,

Hallitus sopuun kehysrahoista Lapsilisän yksinhuolt ajakorotus nousee. Opintoraha prosentin an 30 korotus ja kansaneläkkeese en 20 euron nosto. Kotimaa, A7

Keskoskuolleis uus Taysissa korkea

UZBEKISTA

TADZHIKIS TAN

Pienten keskosten kuolleisuu oli Tampereen s yliopistollis sairaalass a korkeampi essa ko maassa, kuin kertoo Stakes. koTampere & naapurit, A 10 aamuleht i.fi

Maimana Kabul AFGANIS

Timantit Kuninkaanka 33210 Tampere, tu 19 puh. www.pirkank(03) 312 21200 ello.ﬁ

TAN

Puhelut EU-maa toiseen halpene sta vat

PAKISTAN

Heinäkuus ta alkaen

EU-maasta toiseen soitettavie n kännypuhelujen hinnat alenevat västi. Ne jopa selvoivat puolittua. Talous, A 11

Liigan uhka johti jättik ilu eikkaan

A Pekka Parantain en

HELSINKI

Kotimaa,

Hauska.

Teemu

Tomi Vuokola

– Aamulehti

30-vuotias tautuneen nokialainen mies väittää sa murLindroosin viime joulukuussa Helsingissä vossa, että kultasepänliikkeese en siinä toihän pystyisi kansa ruotsalais maksama Suunnitelma elle rikollisliigalle. an velei onnistunu euron arvoinen t, sillä ulkomaalaisen kellosaalis katosi 780 000 Oikeus langetti rikoskumppanin kahden ta ja 6 kuukautt miehelle vankeuttamukana. 2 vuota.

mielestä John Launiksen ta rauhanme Lennon -t-paisopivasti yli. rkkeineen lyö

Kertooko t-paita kantajastaan? Teemu Launis ei koe olevansa rauhanihm inen, listaa rauhaa. vaikka paita jutilasta puoli T-paita löytyi Antvuotta sitten. Torstai, B 17

A Tiina Ahokas

TV2:lla syksyllä sarjaa tehdään nähtävää Lemmen leikittällä viikolla Aamulehti seurasi kuvauksi Tampereella. merissa. Sarja on Suomessa a hotelli TamHD-teräväpiirtotek ensimmä niikalla toteutetta inen va.

A Heidi Pesonen

Kypärät ovat ojennuksessa, ja pyörän taktista ketjut rasvattu käyttöä on käyty opette-

Tänään, B 18

Päivän palat Tampereen kauppakam barometrii arin yritysn vastannee t pirkanmaalaiset yritysjohta joustavia ratkaisum jat peräävät pia työnantaja alleja jatkamisen maksuja yli 60-vuotiaid ja alemedistämise en työssä ksi. Talous, A 11

Jos tutkimuste n mukaan ikäisistä miehistä keskinoin 70 prosentilla on jo liikaa asia on todella vatsakumpua, niin huolestutt ava. Tänään, B 18 En ole koskaan ollut Classicin minnanjoh toitajan Pasi Peltolan paras kaveri, eivätkä nakaan sydämellis nämä siirrot aiiä lisäefektej tuoneet. ä Kari Gunnersin Jussila manageri Urheilu,

B 25

Inzaghi kaatoi Liverpoolin

Kohti voittoa. Milanin puottelussa. Inzaghi tekiFilippo Inzaghi kurkottaa ottelussa kaksi maalia. palloa Ateenassa Mestarien

ehtii nykäistä.

sää

6 Sää, A 16

lainen ylikonsta mäki muistutti apeli Anna-Ka isa Heinä. Tampere

& naapurit, A 10 aamuleht i.fi

A Päivi Vasara

Kolme toimelias asukasta ryhtyi ta tamperel aista siivosi puistoalu omiin talkoisiin ja Tarja Sjöblom, een kotinsa lähellä. Päivi Mattila ry Hakala keräsivät peräti ja Harauton lavallisen kuormakenkiä, työhaalarrisuja. Lisäksi löytyi eita, renkaita, nenmoista mometalliromua paleita. ja lasinsir-

liigan lop-

Ahaa Teatteri kolminkert katsojaluk unsa viime aisti keväästä. My Fair Lady nen keräsivät ja Alivuokralaikatsojia TT:iin. Kulttuuri, B 22

Pirkanmaan

sakkoa

Siistimistä talkoilla

A, Reuters

B 24

että hihasta

+15

11 poliisin voimin, ja niitähän – On tässä poliisin ihmislähelöytyi. gostakin kysymys, mutta kyllä isestä imapoliisit tekevät ihan oikeita polkupyörätöitä, tampere-

Italialainen loppuottelunMilan voitti Mestarie n liigan yöllä Suomen nassa numeroin aikaan Atee2–1. Ottelun sankari Inzaghi, joka oli Milanin ensimmäisellä onnistui maalinteo Filippo ssa sekä että toisella Pelin ensimmä puoliajalla. inen puoliaika Liverpoolin oli maalin teki hallintaa, mutta jakson paljolti Milan. ainoan Andrea Pirlo veti kovan Liverpoolin vapaapot muurin ohi. lippo Inzaghin Pallo kimposikun Fineen Liverpoo olkapäästä ohi hölmistylin maalivah Toisella ti Pepe nurkasta ohijaksolla Inzaghi liruttiReinan. nöyryytet pallon yt puski Liverpoo yn Reinan. loppuminuutilla. lin kavennuk Dirk Kusen pelin Urheilu,

niin hidas,

lista huom autusta ja kaksi

– Reuters

lemassa. Tampereen partioivat polkupyöräpoliisit torstaina kesän taa, ja heti ensimmäistä alkuun lähdettiin kerjalkakäytävällä ratsaamaan ajavia pyöräilijö itä, peräti

tosin yleensä

– Aamulehti

Ahaa Teatter i rohmusi katsojia

Virkapyö räilyä. Ylikonstaa peli Anna-Kais a Heinämäk i polkee partiovuo rossa yli kaksikymm entä kilometriä . Vauhti on

Polkupyörä poliisien ke Ratsiat: Ensim sä alkoi mäisenä päivä nä jaettiin 66 kirjal

Joel Maisalmi

Kuvaus! Lemmenle ikit-sarjan joittanut ja on käsikirsen ohjaa Miikko Oinonen.

Tv-sarja:

Lemmenleikke tamperelaisitta jä in

Moro

Tutkija imu torin roskatroi

Pääkirjoitu s ..... . . . . . . . .2 Mielipiteet ........ . . . . . .4 Kotimaa ........ . . . . . .5– Tampere & 9 naapurit . . . . . . .10 Talous . . ........ . . . .11–13 Ulkomaat ........ . . .14–15 Ostoksille-i lmoitukset . . . . . .15 Sää . . . ........ . . . . . . .16

B Torstai . ........ . . . . . . .17 Tänään . ........ . . . .18–19 Ruoka . . ........ . . . .20–21 Kulttuuri ........ . . . .22–23 Urheilu . ........ . . . .24–28 Ostoksille-i lmoitukset . . . . . .27 Luokitellut ilmoitukset . .28–29 Sarjakuvat ........ . . . . .30 TV&radio ........ . . . .31–32

Moro www.aamu lehti.fi

Katso video osoittees sa: aamuleht i.fi/moro

07021 6 414880 001417 000141-0721

Bye-bye Times – Aamulehti looks like this only few months more. Launch of the new design will take place in november. AAMULEHTI ■ Grundad 1881. ■ Utges i Tammerfors.

Ari Kinnari er Designchef på Aamulehti

tuotteissa

N:o 140 (40572)

Todelliset

Viikko 21 Takaa-ajo:

Motoristit kaahasivat kahtasataa

Stefano Rellandini

skall få ny kostym i november. Till skillnad från de skandinaviska tidningarna har tabloidtrenden inte nått Finland. Så bibehåller också Aamulehti broadsheet-formatet – åtminstone tills vidare. Det har gått åtta år sedan Aamulehti senast genomförde en designreform och det är nu dags för en ordentlig förnyelse. De gamla typsnitten Times och Franklin åker ut – likaså de gamla arbetsrutinerna och arbetsgången. Förnyelsen är genomgripande för hela tidningsarbetet. Det Aamulehti främst behöver är mera dynamik på sina sidor, bättre rytm, analyserar Terry Watson. Förnyelsearbetet har nått halvvägs och de färskaste avdragen har fått ett positivt mottagande på redaktionen. Ännu skall åtminstone ett par dummies göras innan lanseringen. ■

– Aamulehti

blir bara värre och svordomarna hårdnar för varje minut. Två män tar mått på varandra i ett sjaskigt vindskontor i centrala Edinburgh. Leken är långt borta när världens kanske bästa tidningsdesigners Ally Palmer och Terry Watson mäter sina krafter vid hockeybordet. Den skotska duon möts varje dag vid Stigan, som intar paradplats i kontorets kafferum. Tabellen på väggen avslöjar att Watson leder de senaste månadernas matcher, men den här gången övertygar Palmer med siffrorna 4-1. Skottarna är en prisbelönt duo. I år fick danska Politiken det internationella priset World’s Best Designed Newspaper. Samma tidning utsågs också till ”Best of show 2007” i den skandinaviska designtävlingen (SNDS Stockholm). Bakom Politikens framgånsrika redesign står herrarna Palmer&Watson. Nu tar de sig an finska Aamulehti. Två dummyn har redan producerats och bitarna håller på att falla på plats. Finlands näst största morgontidning

Jukka Ritola

■ Grimaserna

■ Upplaga: 138 258, söndagar 142 695. ■ På redaktionen jobbar 160 personer (12 redigerare, 8 fotografer, 4 grafiker).

Prifvatfoto

redaktør for magasinet her, som dengang hed Aviserat, Ingrid Lohne, fyldte for nylig, tro det eller ej, 50 år. Hun arbejder fortsat som redaktionssekretær i DagensMedier, brancheblad og –web ejet af Mediebedriftenes Landsforening. »Jeg synes, SNDS op gennem årene har lavet et formidabelt stykke arbejde med at rette søgelyset mod udviklingen af første og fremmest nordiske aviser. SNDS kan ﬁnt tage en del af æren del for, at vi laver ufatteligt mange gode aviser i denne del af verden. Mit råd må blive at SNDS fortsætter med at rette søgelyset mod udvikling af papiravisen, samtidig med at man tænker bredde. Det er let at lade sig rive med for derigennem at glemme, at papiret også skal udvikles. Dagens medieforbrugere er ikke som tidligere, men det går nok mere på præsentation end på hvorvidt man kan tænke sig at læse på papir, net, eller hvad det måtte være,« siger Ingrid Lohne, der overvejer sin fremtid. »At følge mediebranchens hastige udvikling kan tendere til at blive overﬂadisk, så jobmæssigt kan jeg mærke et ønske om en mere meningsfyldt hverdag. Føler at det er tid for noget nyt, men ser det lidt an for tiden.« –høg

Foto: June R. Johansen

■ Tidligere

Nya i SNDS-styret: Sissel Bigset Leira Ålder: 42 Familj: Gift, son på 12 år. Hobbies: Jobb, familj, normal motionsträning. Tidning: Sunnmørsposten, Norge. Yrkesuppgift: Graﬁsk produktutvecklare Varför SNDS: Har varit medlem i 4-5 år och givetvis lite smickrad över att ha blivit tillfrågad för styrelseuppdrag. SNDS är en viktig organistion både inom branschen som helhet och för mej personligen – den skapar kontakter och är mycket lärorik!

Foto: Lars Pryds

Ex-redaktør fylder 50 år

Lars Andersson Ålder: 54 Familj: Ja. Sambo, tre barn och två hundar. Hobbies: Båtar – med motor. Tidning: Upsala Nya Tidning, Sverige. Yrkesuppgift: Formchef. Varför SNDS: Har varit medlem i ca 12 år. Jag tycker det är viktigt att öka förståelsen för tidningars form – den är mycket viktigare än många tidningsledningar förstår. SNDS sätter ljuset på den oerhörda ambition och kreativitet som dagligen läggs ner av så många redigerare på produkter som lever så kort tid! –marita Se den samlede oversigt over styret med suppleanter på www.snds.org/Kontakt-36.aspx

12 SNDS Magazine 2007|2

‘Business As Usual’ – Isn’t. Do you have a strategic platform to meet today’s challenges? DTI has the vision and solutions to support the growth and evolution of how news is delivered and advertising is consumed in an increasingly multimedia environment. Our secret weapon is Liquid Media. Liquid Media is a strategic platform that will allow you to liquefy, or transform content, artwork, customer demographic data and more to suit the format requirements of any system or media type, regardless of platform. By making data fluid, you can leverage your assets to reach new markets, give readers a more personalised experience and generate more advertising opportunities.

To survive and thrive in the new news business, you need a strategic foundation that will position you for success in changing times. Through Liquid Media, we are in a better position to help you execute your strategic plans for the future. Is your strategic plan fluid? Find out how Liquid Media can help position you for success! See Don Oldham, DTI CEO speak on Liquid Media at the SNDS Conference in Stockholm, 25 May 2007.

www.dtint.com Web Publishing • Editorial • Advertising • Production • Circulation • Business • Professional Services

Best of Scandinavian News Design 2007 – the big book of winners

SNDS Magazine 2007|2

■ The

Catalogue with reproductions of ALL winning entries in the SNDS Best of Scandinavian News Design 2007 competition is now back from the printers. A special version of the catalogue comes bundled with a cd-rom, containing: The catalogue in pdf format in three versions (low, medium, high res); all oﬃcial versions of the SNDS logo(s), ready for print and web; a slideshow of the winning pages in Quicktime .mov format; and pdf versions of 2006-2007 issues of SNDS Magazine. You can buy catalogue and/or cd-rom by contacting the SNDS secretariat: Lone Jürgensen, by email: lone.jurgensen@jp.dk ; phone: +45 87 38 38 38; or fax: +45 87 38 31 99.

–pryds

Fotos: Lars Pryds

Best of Scandinavian News Design 2007 72 pages, 224 illustrations, full colour Format: 21x29,7 cm ISBN: 87-987443-9-9 / ISSN: 1397-8012

Price: Catalogue: 17 € / 150 SEK Cd-rom: 17 € / 150 SEK Catalogue+cd-rom: 27 € / 250 SEK.

2-3-5

– koden som startade den tysta revolutionen 14 SNDS Magazine 2007|2

Tabloidvågen innebar inte bara att aviserna bytte format. Den förde också med sig ett nytt sätt att arbeta med presentationen. Egentligen är den förändringen en större revolution än själva formatbytet. Af Anders Enström anders.enstrom@tele2.se ■ Kanske

kan man säga att de nya tabloiderna är mer layoutstyrda än tidigare. Den som ogillar det begreppet skulle kunna säga att aviserna blivit bättre på visuell planering. Revolutionen handlar om två saker. Dels har de nya tabloiderna jobbat fram sidstrukturer (sidstommar/prototyper/ sidmodeller/idealsidor – kärt barn har många namn) som visar hur man vill att avisen ska se ut. Dels har man skapat ett arbetsätt där man styr produktionen mot dessa modeller, inte sällan med hjälp av stora whiteboards, centralt placerade på redaktionen. Nyhetsche-

Foto: Lars Aarø

Anders Enström Projektledare och redigeringschef på Nya WermlandsTidningen i Karlstad, som för övrigt har 2-3-5-modellen som en av grundstommarna.

ferna jobbar i många fall lika mycket med tuschpennan som med datorn. Resultatet är tydligt. Bläddra igenom några fyra-fem år gamla tidningar och jämför med dagens utbud. Så mycket har blivit bättre! Åtminstone rent presentationstekniskt. De nya tabloiderna... ...gör tydligare prioriteringar. Aviserna har blivit bättre på att tala om vad som är viktigast, och vad som är mindre viktigt. ...har bättre koll på textlängderna. På uppslagen ﬁnns i regel en välbalanserad mix mellan kort och långt. Det ﬁnns fortfarande långa texter, men inte lika många. ...hanterar bildjobben på ett bättre sätt. De bästa bilderna ges för det mesta ett bättre utrymme, och texterna tillåts inte på samma sätt kväva bildjournalistiken. ...ger läsarna fler ingångar till materia-

let än tidigare. Faktarutor, bakgrundsrutor, citat och andra former av tillägg har byggts in i den nya formen. Vad var det som hände? Hur kunde det bli så här? I Sverige kan vi tacka Svenska Dagbladet (SvD). SvD knäckte koden för hur en seriös morgonavis kunde se ut i tabloid – utan att tappa kraft, utan att se ut som en kvällsavis. Koden kan skrivas 2-3-5. Ett nytt sätt att strukturera tabloiduppslaget på. Den första generationens morgontabloider jobbade nästan uteslutade med 4-1, alltså en spalt i ytterkant för notiser och fyra spalt för text och bild. Sidorna redigerades som enkelsidor och det blev monotont, monotont, monotont. Svenska Dagbladet hämtade den nya modellen från sina fullformatsidor. Man började betrakta tabloiduppslaget som en enhet, en enhet som kunde

Dags för aviserna att gå vidare ■ Rickard Frank

var en av personerna bakom Svenska Dagbladets 2-3-5-lösning. Numera jobbar han som konsult tillsammans med Jakob Nordström. De senaste åren har de redesignat bland annat Östgöta Correspondenten i Linköping, Norrköpings Tidningar och Dagens Industri. Även om Rickard Frank ser fördelarna med 2-3-5 tycker han nu att det är dags för aviserna, inte minst Svenska Dagbladet, att gå vidare. »Tabloiden måste kunna förändras, stommarna måste vara ﬂexibla. Presenterar man nyheterna på samma sätt oavsett nyhetsvärde så blir man inte trovärdig i längden,« säger han.

Foto: Lars Pryds

byggas upp på samma sätt som en fullformatssida. Notisblock till vänster. Den textiga toppnyheten på tre spalt där intill. Och det bärande bildjobbet, med en femspaltig bild på högersidan. Heureka! Så genialiskt enkelt! Bra kontraster, lätt att planera efter, lätt att redigera. Inte konstigt att SvD håller kvar vid denna modell, på alla startuppslag genom hela avisen.Se exempel här intill.

15 SNDS Magazine 2007|2

Vad känntecknar ett riktigt bra nyhetsuppslag? »Det ska innehålla stort och smått, hårt och mjukt. Och stommen, systemet, måste vara flexibelt, gå att variera efter nyhetsläget. Samtidigt får det inte bli för komplicerat.« Vad menar du med hårt och mjukt? »Att hårda nyheter blandas med mjuka grejer. Att det under en kommunal nyhet mycket väl kan ligga en grej om semlor. De hårda nyheterna blir ännu hårdare om de får en mjuk kontrast. Har man många hårda nyheter är det bättre att sprida dem på fler sidor, och att mixa hårt och mjukt hela vägen. Det krävs lite mod för att våga mixa, men jag tror det är ett måste för bevara intresset för tidningen.« Hur ska man jobba på redaktionen för att sidorna ska bli som det är tänkt? »Samtal, samtal, samtal. Det är enda sättet. Varje gång det pratas jobb bör det finnas med någon som skissar på hur det skulle kunna se ut på sidorna.«

Kritikerna var tystade Att SvD plötsligt började se så bra ut i tabloid bidrog nog till att DN, Sydsvenskan och GP vågade börja tänka på ett mindre format. Kritikerna som muttrat om risken för snuttiﬁering och kvälltidningsjournalistik var tystade. Tacka 2-3-5 för det. Många tog också intryck av SvD:s visuella planering, där alla sidor ritades upp på whiteboards och där reportar och fotografer redan tidigt på dagen

kunde se vilka utrymmen man jobbade mot. Svenska Dagbladets sidstruktur har inspirerat många andra aviser till liknande lösningar. I höstas började till exempel Dagens Nyheter jobba efter en snarlik modell, fast spegelvänd. 5-3-2. Bildjobbet på vänstersidan, notiser och textjobb på högersidan. Andra aviser har lagt notiserna i hyllor längst upp på uppslaget. Men grundtanken är den samma: uppslaget betraktas som en enhet, prioriteringar och hierarkier skapas med uppslaget som utgångspunkt.Smått och stort mixas, och det ﬁnns gott om alternativa ingångar i materialet. Titta på uppslagen här intill. Betänk hur aviserna såg ut i fullformat. Visst ser ni den, den tysta revolutionen? ■

Men det funkar ju uppenbarligen för Svenska Dagbladet? »Ja, de gör en bra tidning. Men med mer ﬂexibla stommar skulle det synas ännu tydligare vilka bra nyheter de faktiskt har.

â&#x20AC;Ś 2-3-5

1) VarfĂśr har ni valt att jobba med den hĂ¤r modellen? 2) Hur styr ni produktionen fĂśr att det ska bli sĂĽ hĂ¤r pĂĽ sidorna?

Benjamin Peetre, Sydsvenskan, MalmĂś: 1) 2+3+5 Ă¤r ett upplĂ¤gg som Ă¤r vĂ¤ldigt flexibelt samtidigt som det ger en konsekvent struktur. Uppslaget blir kontrastrikt med en textintensiv sida och en bilddominerad sida. Det Ă¤r enkelt att redigera och du behĂśver inte ta hĂ¤nsyn till vecket nĂ¤r du sĂ¤tter rubriker och vĂ¤ljer bilder. Vi kĂśr med principen att om ett jobb eller en bild fĂĽr plats pĂĽ en sida finns det ingen anledning att smeta ut text och foto Ăśver uppslaget. Men nĂ¤r vi vĂ¤l lĂ¤gger jobb Ăśver vecket sĂĽ ska vi dra pĂĽ det ordentligt. 2) Vi har inga fasta textlĂ¤ngder eller fĂśrmallade sidor sĂĽ upplĂ¤gget bygger till stor grad pĂĽ arbetsledarnas planeringsfĂśrmĂĽga som Ă¤r ganska varierande. C8

MalmĂś

M M M M M M M M M M

Chef: Lotta Satz, 040-28 24 00 Postadress: Sydsvenskan, Stortorget 9, 211 22 MalmĂś Fax: 040-611 15 47 E-post: malmo@sydsvenskan.se Kundservice: 040-28 15 12, 28 15 13

Akuten kan fĂĽ lĂĽna lokaler av kirurgen MALMĂ&#x2013;. Akutmottagningen pĂĽ Universitetssjukhuset Mas kan komma att fĂĽ hjĂ¤lp av kirurgmottagningen fĂśr att â&#x20AC;?redan 2007â&#x20AC;? lĂśsa en del av sina lokalproblem. Det skriver sjukhuschefen Ann-Sofie Bennheden i ett brev till Socialstyrelsen som ocksĂĽ Ă¤r ett svar pĂĽ kritiken frĂĽn fackklubbarna. Det var i fĂśrra veckan som klubbarna fĂśr fĂśrsta gĂĽngen i samlad form beskrev situationen ocksĂĽ fĂśr de anstĂ¤llda pĂĽ akuten. Slutsatsen blev att mottagningen Ă¤r en hĂ¤lsorisk fĂśr personalen. Ann-Sofie Bennheden skriver att problemen Ă¤r vĂ¤lkĂ¤nda och att ett stort arbete med om- och

tillbyggnader Ă¤r planerade fĂśr att fĂśrbĂ¤ttra situationen. Divisionschefen Sylvia Resch som hĂĽller i arbetet kompletterar Bennheden med ett eget brev till Socialstyrelsen dĂ¤r hon i ett tiotal punkter beskriver fĂśrbĂ¤ttringar som Ă¤r tĂ¤nkta att ske. Flytten till den nya akuten gĂśrs 2011. Svar pĂĽ mera konkreta frĂĽgor som klubbarna stĂ¤llde, om till exempel femton nya undersĂśkningsrum, lĂ¤mnar hon dock inte. Resch kommer att bjuda in representanter fĂśr fackkubbarna till en diskussion om om- och nybyggnadsplanerna. Bo GĂśran Dahl bo.goran.dahl@sydsvenskan.se

Centrum: VansinnesfĂ¤rd pĂĽ snĂśskoter

FOTO: FREDRIK ANDERSSON

Dom fĂśr reporterhot faststĂ¤lls

MALMĂ&#x2013;. En annorlunda form av vĂ¤skryckning skedde pĂĽ Drottningtorget strax fĂśre halv elva pĂĽ torsdagen.

Vedstapel fĂĽr granne se rĂśtt KLAGSHAMN. En tio meter lĂĽng vedstapels inverkan pĂĽ en hĂ¤ck i Klagshamn har blivit ett Ă¤rende fĂśr stadsbyggnadskontoret i MalmĂś. En man har rapporterat att han anser att grannens lĂĽnga vedstapel gĂśr att den gemensamma hĂ¤cken inte fĂĽr nĂĽgot ljus och dĂ¤rmed blir skadad.

Irakiska turkmener demonstrerar MALMĂ&#x2013;. â&#x20AC;?USA, stoppa dis-

kriminering mot irakiska turkmenerâ&#x20AC;? och â&#x20AC;?Irakiska ambassaden i Stockholm, stoppa passfĂśrsĂ¤ljningen till irakierâ&#x20AC;? Ă¤r tvĂĽ av parollerna vid en demonstration pĂĽ MĂśllevĂĽngstorget nĂ¤sta lĂśrdag, den 3 mars.

REDIGERING: BARNEY THOMPSON

Â&#x2018;

Ă&#x2013;STERGĂ&#x2013;TLAND Âˇ SVERIGE Âˇ VĂ&#x201E;RLDEN Âˇ EKONOMI

Tiotalet ungdomar ska ha agerat mĂĽlvakter.

Skulle fĂśrstĂśra bevisen

Â&#x2018;

,EDARE ) DAG !

,EDARE $EBATT !

.YHETER !

ÂSTER GĂ?TLAND !

3VERIGE !

â&#x20AC;?

Vi har Ă¤nnu inte fĂĽtt fram nĂĽgon identitet pĂĽ de dĂśdaâ&#x20AC;? SoďŹ a Karlsson, polisens presstalesman

Âť

â&#x20AC;&#x201C; Vi har vissa indikationer pĂĽ vem som ligger bakom. Men vi Ă¤r glada Ăśver att ha kommit sĂĽ hĂ¤r lĂĽngt. Jag har anvĂ¤nt halva personalen pĂĽ avdelningen i en mĂĽnad till detta, sĂ¤ger Harald Runge. I stĂ¤llet har de kriminella vĂ¤ntat i flera ĂĽr. Och passar pĂĽ innan uppgifterna blir oanvĂ¤ndbara. â&#x20AC;&#x201C; Man har sĂ¤kert samla ihop flera hundra, kanske flera tusen nummer frĂĽn bara en enda skum handlare under den tiden.

Hon vĂ¤grar berĂ¤tta hur mĂĽnga bedrĂ¤gerier som drabbat hennes fĂśretag under 2006. Det kan skada kortets anseende. â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r inte nĂĽgot stort problem i Sverige, sĂ¤ger hon. Men Eurocards bedrĂ¤gerihandlĂ¤ggare Jonas Tunstam avslĂśjar i ett polisfĂśrhĂśr att antalet fall â&#x20AC;?Ăśkat kraftigtâ&#x20AC;? det senaste halvĂĽret. SĂ¤rskilt i MalmĂś och Stockholm. â&#x20AC;?â&#x20AC;Ś det rĂśr sig om grov internationell brottslighet, dĂ¤r kriminel-

O MALMĂ&#x2013; I SIFFROR

$EN AVSPÂťRRADE PLATSEN I 3LÂťTMON %TT TUNT SNĂ?LAGER TÂťCKER PLATSEN DÂťR TVÂź MÂťN DOG UNDER NATTEN TILL MÂźNDAGEN 0OLISEN "),$ 0%4%2 *)'%2342ÂÂťR ÂťNNU FRÂźGANDE TILL HÂťNDELSEN

miljoner kronor kostar snĂśrĂśjningen i MalmĂś en normalvinter.

HĂ¤r dog tvĂĽ personer

joakim.palmkvist@sydsvenskan.se

(ÂťR BRANN 6OLVON

FAKTA

Kortuppgifterna tankas Ăśver Kortkapning kallas ocksĂĽ skimning. En kortanvĂ¤ndares uppgifter kapas genom att man lĂ¤ser av uppgifterna pĂĽ magnetremsan. De tankas sedan Ăśver pĂĽ ett annat kort. Bedragarna har anvĂ¤nt allt frĂĽn busskort till fĂśrmĂĽnskort till biografer. I MalmĂśfallet Ă¤r det de misstĂ¤nktas egna kredit- eller kontokort som â&#x20AC;?tankatsâ&#x20AC;? med kapade uppgifter.

la grupper i olika lĂ¤nder verkar bĂśrjat kontakta varandra Ăśver nationella och etniska grĂ¤nser, pĂĽ ett sĂ¤tt som inte skett tidigareâ&#x20AC;?, sĂ¤ger han enligt fĂśrhĂśret. Korten som de bĂĽda ĂĽtalade halvbrĂśderna i artikeln intill anvĂ¤nde var fĂśrsedda med uppgifter frĂĽn tvĂĽ olika privatpersoners kort. â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r typiskt. Skulle man ha bĂśrjat anvĂ¤nda de kapade kortnumren redan 2004 sĂĽ hade bankerna mĂ¤rkt det snabbt. Joakim Palmkvist

SnĂśrĂśjningen har fyllt makarna LĂśfbergs garageuppfart. Hans och Maj-Britt LĂśfberg fĂĽr hjĂ¤lp av grannen Niels Christensen i arbetet med att fĂĽ ut bilen.

Syskonen Malin och Emil Haglund sĂĽg ut att trivas bra i skidbacken pĂĽ Bulltofta rekreationsomrĂĽde.

natt begĂ¤rdes full stryka samt 16 extrafordon in till snĂśrĂśjningen. â&#x20AC;&#x201C; Det rĂ¤ckte inte. Allt blĂĽste igen, sĂ¤ger Peter Ander, entreprenadansvarig vid gatukontoret.

MALMĂ&#x2013;. Sveriges tredje stad Ă¤r vinterns gisslan. Bussar, tĂĽg och sophĂ¤mtning frĂśs i gĂĽr inne. Det ekade tomt pĂĽ mĂĽnga arbetsplatser. Men bland sportlovslediga Ă¤r snĂśn synnerligen vĂ¤lkommen.

Gapade tomt pĂĽ jobbet

Kommunteknik arbetade under gĂĽrdagsnatten med full styrka fĂśr att fĂśrsĂśka rĂśja MalmĂśs huvudgator. Men den hĂĽrda vinden â&#x20AC;&#x201C; upp till 17 sekundmeter â&#x20AC;&#x201C; i kombination med fortsatt snĂśande gjorde att staden vaknade vit. Full snĂśrĂśjningsstyrka innebĂ¤r fĂśr gatukontoret 26 fordon. I gĂĽr

Det gapade tomt pĂĽ mĂĽnga arbetsplatser och skolor i gĂĽr. SĂ¤rskilt pĂĽ fĂśrmiddagen. MĂĽnga gjorde fĂśr sent upptĂ¤ckten att all busstrafik lĂĽg nere. Vid tiotiden hade regionbussarna bĂśrjat rulla. DĂĽ var det fullt vid busshĂĽllplatsen i korsningen Bergsgatanâ&#x20AC;&#x201C;SpĂĽngatan. â&#x20AC;&#x201C; Jag var pĂĽ konsert i KĂśpenhamn i gĂĽr kvĂ¤ll. Men tĂĽgen gick inte hem sĂĽ jag har sovit pĂĽ Kastrup. Jag kom med en taxi till MalmĂś vid halvfem i morse. Den

krypkĂśrde Ăśver Ă&#x2013;resundsbron, sĂ¤ger Marcus Widerberg, som nu har vĂ¤ntat en halvtimme pĂĽ bussen till jobbet pĂĽ Sony Ericsson i Lund. â&#x20AC;&#x201C; Det lĂśnar sig inte att stressa upp sig. Ă&#x201E;r jag pĂĽ jobbet till lunch sĂĽ fĂĽr det rĂ¤cka.

Busskurer ďŹ ck befrias Vid lunchtid bĂśrjade ocksĂĽ stadsbussarna rulla. Sven-Ingvar Andersson och hans grĂ¤vmaskin med slĂ¤ntskopa var vid elvatiden fullt sysselsatta med att fĂśrsĂśka frigĂśra busshĂĽllplatsen Sorgenfri pĂĽ NobelvĂ¤gen. PĂĽ den insnĂśade busshĂĽllplatsen hade Bertil Andersson dĂĽ vĂ¤ntat pĂĽ treans buss lĂ¤nge. â&#x20AC;&#x201C; Jag ska till VĂ¤rnhem, men just nu Ă¤r jag bara jĂ¤drigt glad fĂśr

att jag Ă¤r ledig. Egentligen Ă¤r jag bussfĂśrare och nu lider jag med alla kollegor. Det hĂ¤r mĂĽste vara den vĂ¤rsta dagen i mannaminne, sĂ¤ger Bertil Andersson som till slut fĂĽr skjuts av sin bror som rĂĽkar passera i bil. PĂĽ trottoarerna Ă¤r det halt och trĂĽngt. FĂśr det hĂ¤r Ă¤r dagen nĂ¤r mĂĽnga har fĂĽtt ta pĂĽ sig sina bĂ¤sta vinterskor fĂśr att gĂĽ till jobbet.

NORRKĂ&#x2013;PINGS TIDNINGAR Âˇ TORSDAG 8 FEBRUARI 2007

VĂĽghalsar valde cykel Enstaka vĂĽghalsar har valt cykel. Andra har valt bil, men sĂ¤kerhetsavstĂĽnden Ă¤r stora och det skvĂ¤tter ordentligt om modden i korsningarna. Vid lunch har snĂśrĂśjningen kĂśrt genom Krikongatan pĂĽ Videdal.

Text: Olof Westerberg

$EN UTBRÂťNDA BILEN ÂťR POLISENS BÂťSTA KÂťLLA TILL LEDTRÂźDAR 2EDAN I MÂźNDAGS SKICKADES FYND FĂ?R ANALYS TILL ,INKĂ?PING

"),$ 0%,,%3 0(/4/

olof.westerberg@sydsvenskan.se

Foto: Emma Larsson

Mord, olycka â&#x20AC;&#x201C; eller sjĂ¤lvmord

emma.larsson@sydsvenskan.se

NORRKĂ&#x2013;PING Âˇ A3

NORRKĂ&#x2013;PINGS TIDNINGAR Âˇ TORSDAG 8 FEBRUARI 2007

Redigering: Anneli Gustafsson

Ansvarig nyhetsredaktĂśr: 011-200 136 eller 200 166 E-post: redaktionen@nt.se Tipsa NT om nyheter 011-13 16 16

NORRKĂ&#x2013;PING

PĂĽ tv i dag Politiker Ăśppnar dĂśrren fĂśr orkesterklasserna

NORRKĂ&#x2013;PING

Fyra av fem nya spĂĽrvagnar Ă¤r redan pĂĽ plats i NorrkĂśping. Men tillstĂĽnden Ă¤r inte klara och det drĂśjer till hĂśsten innan de kan sĂ¤ttas i trafik.

Utryckningar BrandfĂśrsvaret under gĂĽrdagen till kl 21 00.47 HolmbrogrĂ¤nd Automatlarm 10.08 Braviken Automatlarm

10.33 S:t Persgatan Brand i byggnad 12.13 Navestad FĂśrmodad brand

Ă&#x2013;stergĂśtlands bĂ¤sta intensivvĂĽrd finns pĂĽ Vrinnevisjukhuset i NorrkĂśping.

Detta enligt en undersĂśkning gjord av Svenska IntensivvĂĽrdsregistret (SIR), ett nationellt register som mĂ¤ter kvaliteten i den svenska sjukvĂĽrden. I en genomgĂĽng av intensivvĂĽrden gjord bland 39 av landets sjukhus

KommunalrĂĽd vill ha utĂśkad inventering NORRKĂ&#x2013;PING

SĂśvd kortare tid FĂśr att fĂĽ en korrekt bild justeras mĂ¤tresultaten

med parametrar som allmĂ¤n sjuklighet, ĂĽlder och kĂśn. Avsikten med kvalitetsmĂ¤tningen Ă¤r att sjukhusen kan lĂ¤ra av varandra, sĂ¤ger lĂ¤karen GĂśran KarlstrĂśm, â&#x20AC;?vdâ&#x20AC;? fĂśr kvalitetsregistret. â&#x20AC;&#x201C; StĂśrsta landvinningen hittills Ă¤r att vi vet att patienter som behandlas i respirator kan vara nedsĂśvda kortare tid Ă¤n man tidigare

â&#x20AC;˘

FĂśrbĂ¤ttrad vĂĽrd Kvalitetsforskningeninom intensivvĂĽrden startade ĂĽr 2001. Deltagandet Ă¤r frivilligt och bland landets 86 intensivvĂĽrdsavdelningar ďŹ nns i dag 52 med i projektet. â&#x20AC;&#x201C; Innan ĂĽrets slut kom-

MANING TILL ALLMÂťNHETEN ATT HĂ?RA AV SIG MED TIPS OM DEN VITA SKÂźPBIL SOM SÂźGS I 3LÂťT MON STRAX EFTER ATT BRANDEN UTBRĂ?T 5NDER DAGEN HĂ?RDE ETT TIDNINGSBUD AV SIG OCH BE RÂťTTADE ATT DET VAR HAN SOM KĂ?RT FĂ?RBI PLATSEN I ETT FOR DON SOM TILL UTSEENDET Ă?VER 3KÂźPBIL AVFĂ?RD 5NDER TISDAGSMORGONEN ENSSTÂťMMER MED VITTNE GICK POLISEN UT MED EN UPP NAS BESKRIVNING 4IDNINGS

BUDET SKA OCKSÂź HA LARMAT RÂťDDNINGSTJÂťNSTEN o $EN VITA SKÂźPBILEN ÂťR NU HELT AVFĂ?RD FRÂźN UTREDNING EN (OTAD OCH FĂ?RSVUNNEN

0OLISUTREDNINGEN KOM MER ATT FORTSÂťTTA MED FULL KRAFT &ORTFARANDE ARBETAR POLISER MED FALLET &Ă?RHĂ?R HAR HÂźLLITS MED ETT STORT AN 2EDIGERING -IKAEL %LOFSSON

ÂSTGĂ?TA #ORRESPONDENTEN Â&#x17D; /NSDAG FEBRUARI

m(AN ÂťR HELT FĂ?RSVUNNENm

0OLISEN HAR UNDER DET SE NASTE DYGNET UTAN FRAMGÂźNG FĂ?RSĂ?KT KOMMA I KONTAKT MED ÂźRINGEN (ANS VÂťN ÂťR FOLKBOKFĂ?RD PÂź EN LITEN ORT I VÂťSTRA 'Ă?TALAND OCH HAR HAFT ÂźRINGEN SOM INNE BOENDE ) BĂ?RJAN AV JANUARI I ÂźR BE STÂťMDE VÂťNNEN SIG FĂ?R ATT TILLFÂťLLIGT ĂŹYTTA TILL 6OLVO ÂťGARENS HEM I 5DDEVALLA 'RANNARNA HAR INTE SETT HO TAL MÂťNNISKOR BLAND ANNAT I SOM POLISEN MISSTÂťNKER ÂťR KNYTNING TILL 3LÂťTMON o 6I HAR TEORIER OM VILKA NOM SEDAN DESS OCH DE ÂťR ETT AV DĂ?DSOFFREN HAR TIDI 6ÂťSTSVERIGE o 6I MÂźSTE GÂź TILL BOTTEN GARE DĂ?MTS FĂ?R SEXUALBROTT DE DĂ?DA PERSONERNA ÂťR MEN NU MYCKET OROLIGA -ANNEN MOT BARN 0OLISEN HAR IN DET ÂťR INGET VI KAN GÂź UT MED SKULLE HA UTTRYCKT ORO FĂ?R MED VAD SOM HÂťNT %N OMSTÂťNDIGHET SOM GĂ?R TE FÂźTT TAG PÂź MANNEN EFTER INNAN VI FÂźR EN IDENTIĂŤERING ATT HAN SKULLE BLI ANGRIPEN I HEMMET ATT POLISEN INTE KAN UTESLUTA BRANDEN o (AN ÂťR HELT FĂ?RSVUNNEN $ET ĂŤNNS OCKSÂź INDICIER ATT DET ÂťR FRÂźGA OM ETT DUB (AN BRUKAR ALLTID HĂ?RA AV SIG BELMORD ÂťR ATT ÂťGAREN TILL SOM TYDER PÂź ATT EN JÂťMGAM Fredrik Quist NÂťR HAN ÂťR I BYN OCH DRICKA DEN 6OLVO 6 SOM BRANN MAL KAMRAT TILL MANNEN ÂťR 2EPORTER LITE KAFFE HOS OSS HAR LEVT UNDER HOT DEN SE DET ANDRA DĂ?DSOFFRET SE AR NASTE TIDEN $EN ÂźRIGE TIKEL HÂťR INTILL )NGEN AV FREDRIK QUIST .ÂťR TRÂťFFADE NI HONOM SE CORREN SE MANNEN FRÂźN 5DDEVALLA MÂťNNEN HAR NÂźGON KÂťND AN NAST 2EDIGERING -IKAEL %LOFSSON

ÂSTGĂ?TA #ORRESPONDENTEN Â&#x17D; /NSDAG FEBRUARI

â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r vĂ¤ldigt viktigt att vi fĂĽr kunskap om vilka hus och vilka vĂ¤rden som ďŹ nns, sĂ¤ger kommunalrĂĽdet Eva Andersson. I innerstan genomfĂśrdes fĂśr cirka tio ĂĽr sedan en stor inventering av arkitekturen, hus fĂśr hus. Till det ska lĂ¤ggas de omfattande naturinventeringar och analyser som har gjorts Ăśver hela kommunen. Men

KulturmiljĂś som fĂśrsvann. FĂśretrĂ¤dare fĂśr HembygdsfĂśreningen i Krokek kĂ¤mpade in i det sista fĂśr de hĂ¤r gamla husen i Sandviken. ARKIVBILD: MICHAEL SVENSSON

fĂśr den Ă¤ldre bebyggelsen utanfĂśr stadskĂ¤rnan ďŹ nns ingen kulturhistorisk undersĂśkning Ăśver vad som Ă¤r vĂ¤rt att bevara. I stĂ¤llet ges det bygg- och rivningslov, eftersom det i de ďŹ&#x201A;esta fall inte ďŹ nns nĂĽgra kulturhistoriska mĂ¤rkningar pĂĽ byggnader. Det

MIKAEL SĂ&#x2013;NNE

rĂ¤ttesnĂśre som ďŹ nns inom kommunen Ă¤r en genomgĂĽng som gĂĽr sĂĽ lĂĽngt tillbaka i tiden som till 1976, men den Ă¤r pĂĽ intet sĂ¤tt detaljerad. â&#x20AC;&#x201C; Det har gĂĽtt 30 ĂĽr och kommunen vĂ¤xer. DĂ¤rfĂśr borde det ďŹ nnas samma verktyg fĂśr hus och miljĂśer

mer vi att vara 60 medlemmar, sĂ¤ger GĂśran KarlstrĂśm. â&#x20AC;&#x201C; Allt ďŹ&#x201A;er sjukhus vill komma med fĂśr att pĂĽ sĂĽ sĂ¤tt kunna fĂśrbĂ¤ttra intensivvĂĽrden till patienterna. Enda sjukhuset som avbĂśjt medverkan Ă¤r lasarettet i Kalmar. EVA JANSSON 011-200 157 eva.jansson@nt.se

â&#x20AC;&#x201C; Vi har fĂĽtt in fem sedlar de senaste veckorna, sĂ¤ger Evan Gustavsson pĂĽ bedrĂ¤geriroteln. I synnerhet de som arbetar i affĂ¤rer och kiosker bĂśr vara extra uppmĂ¤rksamma. â&#x20AC;&#x201C; De falska sedlarna saknar vattenstĂ¤mpel, sĂ¤ger han. Sedlarna Ă¤r skickligt gjorda men skiljer sig i kvalitĂŠ frĂĽn riktiga sedlar. â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r inte samma papper och nĂ¤r det gĂ¤ller trĂĽden har man ďŹ xat nĂĽgot som uppfattas som en trĂĽd, sĂ¤ger Gustavsson, som rĂĽder affĂ¤rsidkare att skaffa en lampa med UV-ljus. Ă&#x201E;ven i Motala och LinkĂśping har polisen fĂĽtt in falska tusenlappar. Det Ă¤r oklart om sedlarna Ă¤r frĂĽn samma bedragare eller om ďŹ&#x201A;era Ă¤r inblandade. MIKAEL SUNDGREN

RABATT

PĂ&#x2026; HELA AÂ´LA CARTE-MENYN Endast servering

GRATIS PROVSMAKNING

99 a per kg

FĂ&#x201E;RSK FLĂ&#x201E;SKFILĂ&#x2030; Svenskt kĂśtt.

SĂ&#x2013;ND 11/2 kl 15-16

I ENSAMT MAJESTĂ&#x201E;T Att kung Carl XVI Gustaf gillar sport Ă¤r kĂ¤nt. Tidigare i veckan hejade han pĂĽ de svenska VM-ĂĽkarna i Ă&#x2026;re. I gĂĽr var han hos idrotts- och fĂśreningsfĂśrvaltningen i GĂśteborg. HĂ¤r anlĂ¤nder han till Kvibergs gamla regemente. FOTO: BJĂ&#x2013;RN LARSSON ROSVALL/EXPONERA

Ă&#x2013; Prom 40 â&#x20AC;˘ 011-28 71 00 Ilse â&#x20AC;˘ 0704-59 68 39

Prova vĂĽra smakfulla vedugnspizzor med fĂ¤rska rĂĽvaror

Lunch- el. middagsERBJUDANDE 3 fĂśrrĂ¤tter 3 grillade rĂ¤tter

299:- 60:-

10 a

2 fĂśr 1 Morgon-yoga & soft-yoga GĂ¤ller t o m 1 mars

vid inlĂ¤mning av denna annons GĂ¤ller alla dagar t.o.m. 22/2-07

89 a

NYHETER

Redigeringschef

30%

per kg FĂ&#x201E;RSK TORSKFILĂ&#x2030; Gadus Morhua, Nordostatlanten.

ANDERS BERGSTRĂ&#x2013;M

011-200 151 lasse.sodergren@nt.se

FULLSTĂ&#x201E;NDIGA RĂ&#x201E;TTIGHETER

Falska tusenlappar Ă¤r fortfarande i omlopp i NorrkĂśping.

hastighet pĂĽ 70 kilometer i timmen. â&#x2013; Under en ĂśvergĂĽngsperiod ska det gĂĽ att kĂśpa biljetter av konduktĂśrer i vagnarna. PĂĽ sikt ska bĂĽde biljetter och kort kĂśpas i automater.

skriver ingenting.

FĂśr egen del har husHade det blivit dĂĽbygget varit dramatiskt. ligt, dĂĽ jĂ¤vlar hade En helsikes massa teman fĂĽtt lĂ¤sa om lefonsamtal. Felleveranser, felkĂśrningar, det. â&#x20AC;? svĂ¤rande mĂĽlare, sitta hos banken och skĂ¤mmas Ăśver att pengarna Ă¤r slut. Och sĂĽ Ă¤r det det hĂ¤r med alla beslut. Vita eller svarta hĂ¤ngrĂ¤nnor? Det funderade vi Ăśver i ett par mĂĽnader. Glodde pĂĽ ett gĂ¤ng falurĂśda hus och kom ingen vart. Ska vi verkligen ha en bastu? Hur ska kĂśkbeslagen sitta? Vita eller grĂĽ innerdĂśrrar? Vita eller grĂĽ golvlister? Och sĂĽ det senaste, hĂśger eller vĂ¤nsterhĂ¤ngda garderobdsdĂśrrar? Men vĂ¤rt att skriva om i tidningen? NĂ¤.

LASSE SĂ&#x2013;DERGREN

Fler falska sedlar i omlopp NORRKĂ&#x2013;PING

Reporter 011-200 163 mikael.sonne @nt.se

som han och jag har. Lite smĂĽprat, lite allvar. Han inledde: â&#x20AC;&#x201C; HĂ¤r har man byggt en kĂĽk ĂĽt dig och ni pĂĽ tidningen skriver ingenting. Hade det blivit dĂĽligt, dĂĽ jĂ¤vlar hade man fĂĽtt lĂ¤sa om det. Ja vi snackade om det, jag och grabbarna. Faktum Ă¤r att han har rĂ¤tt. Att allting funkar som det ska Ă¤r liksom inget nytt. SĂĽ Ă¤r det ju. Om posten kommer som den ska. StrĂśmmen fungerar. â&#x20AC;?HĂ¤r har man Snickaren gĂśr sitt jobb. Tidningen kommer ut byggt en kĂĽk ĂĽt dig i tid. Ja, dĂĽ har ju inte och ni pĂĽ tidningen mycket hĂ¤nt.

â&#x153;&#x201A;

120 miljoner kronor. FĂśr detta fĂĽr kommunen ett statsbidrag pĂĽ 45 miljoner kronor.

FAKTA Rymmer 180 resenĂ¤rer

ansett. En viktig upptĂ¤ckt som kommer frĂĽn intensivvĂĽrdsavdelningen vid lasarettet i Falun.

BRANDEN ÂťR DOCK ÂťNNU INTE KLARLAGT o 6I HAR ÂťNNU INTE FÂźTT FRAM NÂźGON IDENTITET PÂź DE DĂ?DA 2ÂťTTSMEDICINALVERKET SKA GĂ?RA EN $.! ANALYS 6I HOPPAS FÂź SVAR SENARE I VECK AN SÂťGER 3OĂŤA +ARLSSON

Â&#x203A;GAREN TILL 6OLVON HADE FÂź VÂťNNER KVAR EFTER ATT HAN BLI VIT DĂ?MD TILL TRE ÂźRS FÂťNGELSE FĂ?R GROVT SEXUELLT UTNYTTJAN DE AV BARN .ÂťR HAN FRIGAVS VILLKOR LIGT UNDER VÂźREN HADE HAN I PRINCIP BARA VÂťNSKAP LIG KONTAKT MED EN JÂťMNÂźRIG MAN SOM HAN HADE KÂťNT I MÂźNGA ÂźR

o &Ă?R NÂźGRA VECKOR SEDAN ÂźRINGEN HADE FĂ?RSĂ?KT VÂźLDTA VAR HAN HÂťR OCH DRACK KAF HONOM I -ALLORCA &Ă?RHĂ?RENS BEVISVÂťRDE VAR FE (AN BERÂťTTADE DÂź ATT HAN HĂ?LL PÂź MED ATT PACKA LITE DOCK INTE SÂťRSKILT STOR I DEN GREJER EFTERSOM HAN SKULLE EFTERFĂ?LJANDE RÂťTTEGÂźNGEN ĂŹYTTA TILL 5DDEVALLA OCH BO VID 6ÂťNERSBORGS TINGSRÂťTT OCH DET HELA SLUTADE MED EN IHOP MED VÂťNNEN FRIANDE DOM DEN OKTOBER -YCKET TYDER OCKSÂź PÂź ATT o (AN VAR SÂź TRĂ?TT PÂź DETTA LILLA SAMHÂťLLE (ÂťR ĂŤNNS TVÂź ÂźRINGENS MEDRESENÂťR OCH MATAFFÂťRER OCH ETT SYSTEM GODE VÂťN INTE BLEV FĂ?RHĂ?RD AV BOLAG (AN TYCKTE ATT DET VAR POLISEN I SAMBAND MED FĂ?R UNDERSĂ?KNINGEN $OMEN TRÂźKIGT HÂťR SÂťGER GRANNEN HAR Ă?VERKLAGATS TILL HOVRÂťT TEN .ÂźGON NY RÂťTTEGÂźNG HAR &RIANDE DOM Ă?VERKLAGAD 6OLVOÂťGARENS VÂťN HAR UN ÂťNNU INTE HUNNIT HÂźLLAS DER TALET DELTAGIT AK TIVT I ORTENS PSYKISKA STĂ?D m%NSAM ENSTĂ?RINGm VERKSAMHET (AN BRUKAR $E TVÂź MÂťNNEN FORTSATTE ÂťVEN ĂŤRA FĂ?DELSEDAGARNA ATT UMGÂźS EFTER RÂťTTEGÂźNGEN MED PERSONALEN PÂź INSTITU 6OLVOÂťGARENS VÂťN BESKRIVS TIONEN AV GRANNAR TILL HONOM SOM o (AN ÂťR OFTA HÂťR MEN VI EN VÂťLDIGT FĂ?RSIKTIG OCH EN HAR INTE SETT HONOM PÂź ĂŹERA SAM PERSON VECKOR SÂťGER EN ANSTÂťLLD o (AN ÂťR EN SPECIELL PER $E TVÂź MÂťNNEN ÂźKTE EN SON LITE ENSAM OCH ENSTĂ? LIGT UPPGIFT I EN DOM VÂźREN RING (AN HÂźLLER MYCKET PÂź PÂź SEMESTER TILL -AL MED ĂŤLMER DET ÂťR HANS STO LORCA 3PANIEN %N KVINNLIG RA INTRESSE I LIVET (ANS ENDA GRANNE GAV TILLSTÂźND TILL SO VÂťN ÂťR JU ÂźRINGEN NEN I ÂźRSÂźLDERN ATT FĂ?LJA +AN DE HÂťR TVÂź MÂťNNEN HA MED DEM ÂźKT UTOMLANDS ) 3PANIEN BODDE DE PÂź LÂť o $ET KAN MAN NOG GLĂ?M GENHETSHOTELL 6OLVOÂťGA MA HELT REN OCH POJKEN SOV I ETT RUM 3ADE DIN GRANNE NÂźGOT OM MEDAN DEN ANDRA VUXNA VÂťNNEN I 5DDEVALLA KÂťNDE SIG MANNEN SOV I ETT ANNAT RUM HOTAD %N TID EFTER RESAN ĂŤCK POJ o *AG VET INTE SÂź MYCKET KENS MAMMA OCH MORMOR OM DET MEN DET ÂťR VÂťL INTE MISSTANKAR OM ATT POJKEN SÂź KONTIGT IFALL DET ÂťR SÂź ATT HADE BLIVIT UTSATT FĂ?R SEXUEL HAN VAR HOTAD $ET ÂťR VÂťL IN LA Ă?VERGREPP TE SÂź MÂźNGA SOM TYCKER OM $E KONTAKTADE EN TINGS SÂźDANA MÂťNNISKOR 6I TROR RÂťTT I VÂťSTRA 'Ă?TALAND OCH ATT DET ÂťR DE SOM SATT I BILEN ĂŤCK PÂź SÂź SÂťTT EN KOPIA AV SÂťGER GRANNEN DEN DOM GENOM VILKEN 6OL VOÂťGAREN DĂ?MDES TILL FÂťNG HĂŠctor Barajas ELSE ÂźR +VINNORNA 2EPORTER GJORDE DÂź EN POLISANMÂťLAN HECTOR BARAJAS ) FĂ?RHĂ?R MED POLISEN BE CORREN SE RÂťTTADE POJKEN OM HUR 3ADE HAN VARFĂ?R HAN SKULLE ĂYTTA

Snickaren ringde. Det var ett av de dagliga samtalen

i hela kommunen, sĂ¤ger stadsantikvarie Ann-Charlotte Hertz. â&#x20AC;&#x201C; Men dĂĽ krĂ¤vs det ett systematiskt arbete. En sĂĽdan inventering skulle i sin tur berĂśra ďŹ&#x201A;era kommunala instanser och nĂ¤mnder, exempelvis stadsplaneringsnĂ¤mnden, kultur- och fritidsnĂ¤mnden, stadsbyggnadskontoret och markoch exploateringsenheten. â&#x20AC;&#x201C; Det ďŹ nns en uppdragsplan fĂśr 2007, dĂ¤r markoch exploateringskontoret ska se Ăśver vad som saknas, sĂ¤ger Eva Andersson. â&#x20AC;&#x201C; Det innebĂ¤r sĂ¤kert ett ganska omfattande arbete.

Det finns omfattande inventeringar av husen i innerstan men ingen inventering Ăśver den Ă¤ldre bebyggelsen utanfĂśr stadskĂ¤rnan.

LARS UHLIN

hamnar Vrinnevisjukhuset pĂĽ 26:e plats, steget fĂśre Universitetssjukhuset i LinkĂśping som kommer pĂĽ 27:e plats. Resultatet Ă¤r baserat pĂĽ var risken Ă¤r stĂśrst att dĂś inom 30 dagar efter intensivvĂĽrdsbehandling eller respiratorhjĂ¤lp.

â&#x20AC;?Vi tror att det Ă¤r de som satt i bilenâ&#x20AC;?

GOâ&#x20AC;&#x2122;MORRON ANDERS BERGSTRĂ&#x2013;M

12.34 Gamla RĂĽdstug. Automatlarm 15.06 Gamla RĂĽdstug. Automatlarm

Kommunens nya spĂĽrvagnar kan inte tas i drift fĂśrrĂ¤n i hĂśst. â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r jĂ¤ttetrĂĽkigt. NorrkĂśpingsborna kommer att Ă¤lska de hĂ¤r vagnarna, sĂ¤ger Ulf Rapp, chef fĂśr spĂĽrvagnsverkstaden. FOTO: HĂ&#x2026;KAN SJĂ&#x2013;STRĂ&#x2013;M

Vrinnevisjukhuset bĂ¤st pĂĽ intensivvĂĽrd i lĂ¤net NORRKĂ&#x2013;PING

MisstĂ¤nkt kioskrĂĽnare anhĂĽllen NORRKĂ&#x2013;PING

Polisen grep strax efter klockan 13 i gĂĽr en man misstĂ¤nkt fĂśr mĂĽndagens rĂĽn mot PressbyrĂĽn pĂĽ DagsbergsvĂ¤gen. Mannen sitter nu anhĂĽllen fĂśr rĂĽnet.

Mannen Ă¤r Ă¤n sĂĽ lĂ¤nge inte delgiven misstanke om de nyligen begĂĽngna butiks- och kioskrĂĽnen, men kommer kanske att hĂśras Ă¤ven om dessa sĂĽ smĂĽningom, uppger Calle NĂśjd, stationsbefĂ¤l vid NorrkĂśpingspolisen. Mannen som hade ďŹ lmats av en Ăśvervakningskamera har kunnat gripas med hjĂ¤lp av tips frĂĽn allmĂ¤nheten. RĂĽnet skedde strax fĂśre 15.30 pĂĽ mĂĽndagseftermiddagen. RĂĽnaren hotade med ett knivliknande fĂśremĂĽl och ďŹ ck med sig kontanter och cigaretter.

â&#x2013; De nya spĂĽrvagnarna Ă¤r tillverkade i Tyskland av fĂśretaget Bombardier. â&#x2013; Vagnarna har 64 sittplatser och rymmer 115 stĂĽende resenĂ¤rer. â&#x2013; SpĂĽrvagnarna Ă¤r 30 meter lĂĽnga och har en maximal

N RĂ¤dd fĂśr angrepp N Ensam person N FĂśrsvunnen

Inte vĂ¤rt att skriva om

Svensk byrĂĽkrati bromsar nya tyska spĂĽrvagnarna

â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r jĂ¤ttetrĂĽkigt att vi inte fĂĽr ut vagnarna fĂśrrĂ¤n dĂĽ, sĂ¤ger spĂĽrvagnsverkstadens chef Ulf Rapp. â&#x20AC;&#x201C; NorrkĂśpingsborna kommer att Ă¤lska dem. De Ă¤r helt fantastiska att ĂĽka med och sĂĽ tysta att de knappt hĂśrs. De fem nya spĂĽrvagnarna kostar tillsammans

â&#x20AC;?VĂ¤nnenâ&#x20AC;?

N DĂśmd fĂśr sexbrott N FĂĽ vĂ¤nner N FĂśrsvunnen

Redigering: Anneli Gustafsson

NYHETER DYGNET RUNT PĂ&#x2026; NT.SE OCH 24NT

Handelshinder â&#x20AC;&#x201C; Det hĂ¤r avviker frĂĽn vad som gĂ¤ller bilar och bussar. DĂĽ gĂ¤ller ett godkĂ¤nnande i ett land i alla lĂ¤nder. Sveriges regler kan uppfattas som ett handelshinder, sĂ¤-

DE REDAN HA ETT ORDNAT BOENDE I EN SVENSK KOMMUN MEN INGEN HAR ÂťNNU VELAT TA EMOT DEM ) DAG ĂŤNNS ENSAMKOMMANDE ĂŹYK TINGBARN o I HUVUDSAK POJKAR I Ă?VRE TONÂźREN

42-ĂĽringen

Polisens utredare har fĂśrgĂ¤ves fĂśrsĂśkt komma i kontakt med den utbrĂ¤nda bilens Ă¤gare, en 42ĂĽrig dĂśmd pedoďŹ l. En jĂ¤mnĂĽrig god vĂ¤n till honom Ă¤r ocksĂĽ fĂśrsvunnen, erfar Corren.

â&#x20AC;&#x201C; Det betyder att all snĂś har hamnat pĂĽ vĂĽr garageuppfart. Nu skottar vi tillbaka den ut i gatan fĂśr att fĂĽ ut bilen, sĂ¤ger Maj-Britt LĂśfberg, som i det dryga skottningsarbetet har hjĂ¤lp av sĂĽvĂ¤l maken Hans LĂśfberg som grannen Niels Christensen. Ă&#x2013;ver SallerupsvĂ¤gen Ă¤r det ovanligt tomt pĂĽ Ikeas parkering. Men strax intill har Bertil Hansson och Ă&#x2026;ke Nilsson i MalmĂś Frisksportklubb dragit igĂĽng snĂśskotern fĂśr fĂśrsta gĂĽngen den hĂ¤r vintern.

-ED mTRAGISK HÂťNDELSEm 0OLISEN ARBETAR NU MED TRE HYPOTESER OM HÂťNDELSEN MENAR POLISEN ATT DET KAN I 3LÂťTMON UNDER NATTEN TILL VARA FRÂźGA OM ETT OVANLIGT SJÂťLVMORD DÂťR TVÂź PERSONER MÂźNDAGEN o %TT BROTT KAN FORTFARAN SAMTIDIGT BESTÂťMMER SIG FĂ?R DE LIGGA BAKOM DET INTRÂťF ATT BEGÂź SJÂťLVMORD (YPOTESEN OM ATT EN FADE -EN VI KAN INTE HELLER o 0ERSONERNA HADE INTE UTESLUTA ATT EN OLYCKA HAR OLYCKA SKULLE HA INTRÂťF BRAGTS OM LIVET INNAN BRAN INTRÂťFFAT %N TREDJE MĂ?JLIG FAT VERKAR MINDRE SANNO DEN STARTADE SÂťGER POLISENS HET ÂťR ATT DET ÂťR FRÂźGA OM EN LIKT MED TANKE PÂź ATT DET IN PRESSTALESMAN 3OĂŤA +ARLS TRAGISK HÂťNDELSE SÂťGER 3OĂŤA TE FANNS NÂźGRA KROCKSKADOR PÂź BILEN 6AD SOM ORSAKADE +ARLSSON SON

120 miljoner I avvaktan pĂĽ godkĂ¤nnandet frĂĽn JĂ¤rnvĂ¤gsstyrelsen Ă¤r de fyra spĂĽrvagnarna uppstĂ¤llda i vagnhallen vid Vikboplan. Ă&#x2013;stgĂśtatraďŹ kens kortlĂ¤sare Ă¤r pĂĽ plats och vagnarna i princip klara att ta i drift. TestkĂśrningarna ska inledas om ett par veckor. ResenĂ¤rerna fĂĽr vĂ¤nta till i hĂśst.

34/#+(/,- 44 0Âź ETT TILLFÂťLLIGT TRANSIT HEM I 6ÂźRBERG SĂ?DER OM 3TOCKHOLM BOR ENSAMKOMMANDE ĂŹYKTINGBARN OCH INOM KORT KOMMER TILL &LERA AV BARNEN BOR

LINKĂ&#x2013;PING

Hela staden fast i vinterns grepp

De tvĂĽ mĂ¤nnen i bilen levde nĂ¤r branden utbrĂśt. Det slog rĂ¤ttslĂ¤kare fast i gĂĽr.

3LÂťTMON

+ISA

â&#x20AC;?Jag misstĂ¤nkte att det skulle bli sĂĽ hĂ¤r sĂĽ jag stannade lite lĂ¤ngre i sĂ¤ngenâ&#x20AC;?, sĂ¤ger Mikael Andersson pĂĽ vĂ¤g till Tekniska hĂśgskolan i Lund. Johan Strandberg stĂĽr bakom och fĂśrsĂśker ringa tilll jobbet.

HĂ¤r Ă¤r polisens tre huvudteorier efter den dĂśdliga bilbranden i SlĂ¤tmon

TestkĂśrningar Med andra ord tar det minst ett ĂĽr frĂĽn det att den fĂśrsta vagnen levererades tills det att den sĂ¤tts i traďŹ k. Orsaken Ă¤r till viss del att det tar tid att utbilda fĂśrarna, men framfĂśr allt att Sverige har en krĂĽnglig sĂ¤rlagstiftning fĂśr nya spĂĽrvagnar. Trots att vagnstypen redan Ă¤r godkĂ¤nd i EU, mĂĽste

! Â&#x2018;$AGS ATT SĂ?KA GYMNASIEPLATS

Ingen kommun vill ta emot ďŹ&#x201A;yktingbarn

)NFORMATIONEN OM ATT DEN AVLIDNA KVIN NAN BAR PÂź DET MYCKET SMITTSAMMA VIRUS SOM ORSAKAR VINTERKRÂťKSJUKA HADE INTE NÂźTT ÂťNDA FRAM TILL LABORATORIETS LOKALER

2IMFORSA

Internationella ligor ligger bakom

ger Jan Zetterberg. Finns det nĂĽgon risk att vagnarna inte blir godkĂ¤nda i slutĂ¤nden? â&#x20AC;&#x201C; Nej, det mĂĽste de bli. Vi har redan anvĂ¤nt dem en gĂĽng nĂ¤r spĂĽrvĂ¤gen till Ljura invigdes. DĂĽ hade vi specialtillstĂĽnd fĂśr att fĂĽ kĂśra resenĂ¤rer.

I 5PPSALA SMITTADES NYLIGEN AV VIRUS UN DER EN OBDUKTION %FTER SÂťKERHETSFADÂťSEN SKÂťRPER UNIVERSITETET RUTINERNA

Bussen drĂśjer. Men bussfĂśraren Bertil Andersson Ă¤r bara oĂ¤ndligt tacksam fĂśr att han Ă¤r ledig. Sven-Ingvar Andersson har blivit inringd fĂśr att fĂśrsĂśka frigĂśra Sofielunds busshĂĽllplats.

LINKĂ&#x2013;PING

den Ă¤ndĂĽ testas sĂ¤rskilt i Sverige. Andra EU-lĂ¤nder nĂśjer sig med ett godkĂ¤nnande nĂĽgonstans inom EU. TillstĂĽndsprocessen innebĂ¤r bland annat att en av spĂĽrvagnarna mĂĽste tomkĂśras mellan 300 och 500 mil. Dessutom ska en stor mĂ¤ngd tyska manualer gĂĽs igenom och godkĂ¤nnas. Enligt uppgift handlar det om nĂ¤rmare en hyllmeter med pĂ¤rmar.

.YHETSCHEF (ELENA 3TRÂťNG 4EL &AX

LĂ¤karstudenter smittade vid obduktion 5003!,! 44 %N GRUPP LÂťKARSTUDENTER

Text: Joakim Palmkvist

SNDS Magazine 2007|2

De Ă¤r lĂ¤ngre, bredare, skĂśnare och har bĂ¤ttre luft. Dessutom Ă¤r de mer handikappanpassade. Stadens nya spĂĽrvagnar kommer att innebĂ¤ra ett rejĂ¤lt lyft fĂśr bĂĽde resenĂ¤rer och fĂśrare. Den fĂśrsta vagnen levererades i augusti, den femte och sista ska komma i mars. Ă&#x201E;ndĂĽ tar det lĂĽng tid innan de kan tas i drift. â&#x20AC;&#x201C; Vi rĂ¤knar med att bĂśrja anvĂ¤nda dem i mitten av augusti, nĂ¤r hĂśsttidtabellen bĂśrjar gĂ¤lla, sĂ¤ger Jonas Bruce, tillfĂśrordnad chef fĂśr NorrkĂśpings kollektivtraďŹ k. Jan Zetterberg Ă¤r projektledare fĂśr de nya spĂĽrvagnarna. Han Ă¤r lite mer svĂ¤vande om tidpunkten. â&#x20AC;&#x201C; Jag sĂ¤ger nĂĽgon gĂĽng under hĂśsten. Mer precis Ă¤n sĂĽ vĂĽgar jag inte vara.

i Nyhetstips Tel: 020-44 20 00 nyhet@corren.se

NYHETER

Hundratusen nummer FOTO: POLISEN

Kontanter. Allt sĂĽg okej ut nĂ¤r kassĂśren kontrollerade kreditkortet. Namnet pĂĽ kortet, legitimationen â&#x20AC;&#x201C; allt var rĂ¤tt. Men i sjĂ¤lva verket var kortet tankat med uppgifter frĂĽn ett kreditkort som kapats i Egypten.

NĂĽgot Ăśgonblick senare rĂ¤cker â&#x20AC;&#x201C; De har utnyttjats av nĂĽgon han Ăśver ett kvitto till sin halv- annan fĂśr att kĂśpa in dyra kabror, som Ă¤r med i butiken. DĂ¤r- pitalvaror mot att de fĂĽtt viss erefter lĂ¤mnar han Ăśver en snus- sĂ¤ttning. dosa. Bakom snusdosan fĂśrsĂśker han dĂślja ytterligare ett kre- TestkĂśp fĂśr smĂĽsummor ditkort. Men kameran registreHalvbrĂśderna hade samma rar allt. Kvittot kommer frĂĽn ett dag som de greps pumpat ut tidigare bedrĂ¤geri pengar pĂĽ ett kreditDe har med det ĂśverrĂ¤ckta kort â&#x20AC;&#x201C; 59 750 kronor. utnyttjats De bĂśrjade med testkortet. av nĂĽgon kĂśp i en tobaksbuPolisen rĂ¤knar tik fĂśr smĂĽsummor, med att halvbrodern annan fĂśr att kĂśpa skulle fĂśrsĂśka fĂśr- in dyra kapitalvaror fĂśr att fortsĂ¤tta med stĂśra bevisen. I stĂ¤lplatta tv-apparater, mot att de fĂĽtt viss mobiltelefoner, klĂ¤let greps bĂĽda tvĂĽ. De bĂĽda halvbrĂś- ersĂ¤ttning. der och kontanter pĂĽ Harald Runge, olika stĂ¤llen i stan. derna Ă¤r hĂ¤ktade seMalmĂśpolisen De fastnade pĂĽ flera dan en och en halv mĂĽnad. De Ă¤r 20 och 19 ĂĽr gam- Ăśvervakningsbilder. la. BĂĽda Ă¤r kriminellt belastade Ytterligare sju eller ĂĽtta persoâ&#x20AC;&#x201C; stĂślder, rĂĽn, misshandel. ner misstĂ¤nks ingĂĽ i nĂ¤tverket. â&#x20AC;&#x201C; Det hĂ¤r Ă¤r mĂ¤nniskor som Samtliga greps efter lyxkĂśp med inte sjĂ¤lva klarar av att program- kapade kort. mera om eller kapa kreditkort, â&#x20AC;&#x201C; Uppriktigt sagt tycker jag det Ă¤ven om tekniken Ă¤r enkel, sĂ¤- Ă¤r fan att det hĂ¤r bara Ă¤r mĂśjligt, ger Harald Runge vid MalmĂśpo- att sĂ¤kerheten Ă¤r sĂĽ dĂĽlig, sĂ¤ger Harald Runge. lisen.

MALMĂ&#x2013;/STOCKHOLM. Bluffar man till sig varor fĂśr rĂ¤tt summa pĂĽ ett kapat Eurocard larmar inte sĂ¤kerhetssystemet. Kortkaparligorna kan grĂ¤nserna. Och de blir allt bĂ¤ttre organiserade â&#x20AC;&#x201C; Ăśver nationsgrĂ¤nserna. I december 2008 ska alla svenska betalkort vara sĂ¤krade med datorchip, omĂśjliga att kopiera. Men magnetremsorna blir kvar inom ĂśverskĂĽdlig tid. FĂśr att korten ska fungera internationellt, enligt Eurocards informationsansvariga Kerstin Ottosson.

NYHETER

â&#x20AC;&#x201C; Ska polisen verkligen behĂśva sopa upp efter bankerna? I grund och botten Ă¤r det ju deras problem. Polisen kopplar ihop personerna i nĂ¤tverket med hjĂ¤lp av korten â&#x20AC;&#x201C; de kapade uppgifterna Ă¤r sannolikt ĂśverfĂśrda med samma skrivare â&#x20AC;&#x201C; samt genom deras kontakter med varandra. Det verkar ocksĂĽ som att de kapade kortnumren samlats in pĂĽ samma stĂ¤lle, eller samma ort, innan de ĂśverfĂśrdes till de kort som anvĂ¤ndes vid bedrĂ¤gerierna.

MALMĂ&#x2013;. Klockan 16.33 den 8 januari tog kortbedragarnas turnĂŠ genom MalmĂś slut. I en urbutik. MalmĂśpolisens bedrĂ¤gerirotel nystar nu upp en liga dĂ¤r tiotalet ungdomar agerat mĂĽlvakter ĂĽt ligaledaren, som tjĂ¤nat stora pengar pĂĽ den dĂĽliga kortsĂ¤kerheten.

ResvĂ¤ska vĂ¤skryckt av tvĂĽ mĂ¤n i bil

En kvinna vĂ¤ntade pĂĽ busshĂĽllsplatsen nĂ¤r tvĂĽ mĂ¤n stannar med sin bil, hoppar ut och rycker ĂĽt sig en resvĂ¤ska och ĂĽker dĂ¤rifrĂĽn. Tjugo minuter senare stoppas bilen vid VĂ¤rnhemstorget och tvĂĽ mĂ¤n grips.

MalmĂś

SYDSVENSKAN h Fredag 23 februari 2007

DE UN Â&#x153;S

MALMĂ&#x2013;. 45-ĂĽringen dĂśmdes i tingsrĂ¤tten fĂśr att ha hotat en reporter frĂĽn Aftonbladet. Nu faststĂ¤ller hovrĂ¤tten domen. Det var i efterspelet av strypmordet i Kirseberg fĂśr tvĂĽ somrar sedan som den kvinnliga reportern hotades i ett telefonsamtal frĂĽn den morddĂśmdes pappa. I samtalet hotade han med att hon skulle fĂĽ sina fingrar avklippta. TingsrĂ¤tten trodde inte pĂĽ mannens vittnesmĂĽl dĂ¤r han sa att han inte ringt till henne. Det gĂśr inte hovrĂ¤tten heller. I domen stĂĽr det att parterna lĂ¤mnat liknande uppgifter som i tingsrĂ¤tten och att man ansluter sig till tingsrĂ¤ttens bedĂśmning. Mannen dĂśms till villkorlig dom och skadestĂĽnd pĂĽ drygt 14 000 kronor fĂśr olaga hot.

M M M M M M M M M M

Polis sprĂ¤ngde kortkaparens nĂ¤tverk i MalmĂś

Ă&#x2013;vervakningsbilderna frĂĽn den 8 januari i ĂĽr Ă¤r ovanligt tydliga. Den unge mannen, som skulle kĂśpa en lyxig Breitlingklocka fĂśr Ăśver 25 000 kronor, stĂĽr lutad mot disken i butiken Hukes Ur i MalmĂś. Han har just fĂĽtt veta att personalen tĂ¤nker ringa polisen. â&#x20AC;?GĂśr det. Det Ă¤r mitt kortâ&#x20AC;?, betonar han.

Ekipaget for pĂĽ Regementsgatan, via KĂśpenhamnsvĂ¤gen till Triangeln. PĂĽ ett par minuter. Men vansinnesfĂ¤rden skedde pĂĽ ett fĂśr MalmĂś ovanligt fordon â&#x20AC;&#x201C; en snĂśskoter. Vid halv sextiden fick polisen tag i sĂĽvĂ¤l fĂśraren som passageraren utanfĂśr Burger King vid Triangeln. Enligt trafikfĂśrordningen Ă¤r det fĂśrbjudet att kĂśra skoter pĂĽ allmĂ¤n vĂ¤g â&#x20AC;&#x201C; om man inte bara ska korsa den.

SYDSVENSKAN h Fredag 23 februari 2007

Ă&#x2026;ke Alvin, Ă&#x2013;stgĂśta Correspondenten (Corren), LinkĂśping: 1) A6-A7 Ă¤r tidningens fĂśrsta nyhetsuppslag. HĂ¤r placerar vi dagens intressantaste lĂ¤sning. Det blir oftast en eller ett par lokala nyheter, men det kan ocksĂĽ vara en utrikeshĂ¤ndelse, ett guld till Anja eller final i melodifestivalen.Vi redigerar de flesta nyhetsuppslag som enkelsidor med bilddragare pĂĽ den ena sidan och textnyhet pĂĽ den andra. NĂ¤r vi gĂĽr Ăśver vecket vill vi gĂśra det rejĂ¤lt - som hĂ¤r. 2) Vi har ett antal artikeltyper med bestĂ¤mda textlĂ¤ngder. En â&#x20AC;&#x153;A lĂĽngâ&#x20AC;? Ă¤r till exempel en rejĂ¤l nyhet pĂĽ max 3 500 tecken som ska ha minst en faktaruta och gĂ¤rna grafik. Till nyhetsuppslaget A6-A7 har vi en lĂĽngsiktig planering med nyheter som vi tagit fram sjĂ¤lva - men den planeringen fĂĽr fĂśrstĂĽs ofta stryka pĂĽ foten fĂśr hĂ¤ndelsenyheter.

/pers GĂ¤ller endast avhĂ¤mtning

HĂśrnet S:t Persg-Kungsgatan 72 Tel 011-12 12 04

HelgstĂ¤ngt pĂĽ hjĂ¤rtkliniken FĂśr andra helgen i rad har kardiologiska kliniken pĂĽ Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm helgstĂ¤ngt. Orsaken Ă¤r personalbrist. â&#x20AC;&#x201C; Det innebĂ¤r att det Ă¤r Ă¤nnu svĂĽrare att fĂĽ plats fĂśr akut hjĂ¤rtsjuka patienter, sĂ¤ger Cecilia Linde, verksamhetschef och ĂśverlĂ¤kare. Enligt henne beror situationen dels pĂĽ att sjukhuset Ă¤nnu inte fĂśrdelat sin budget pĂĽ kliniknivĂĽ, dels pĂĽ att det Ă¤r brist pĂĽ kvalificerade sjukskĂśterskor. Om nĂĽgra mĂĽnader ska dock fyra nya skĂśterskor vara pĂĽ plats. ANNA CAREBORG

3 st

per st

1,5 KG APELSINER Spanien, klass 1. Jmf-pris 6:67/kg.

BROCCOLI Spanien, klass 1, 250 gr.

Erbjudandet gĂ¤ller sĂĽ lĂ¤nge lagret rĂ¤cker eller tom 11/2 -07.

Hos oss hittar du alltid frĂ¤scha fĂ¤rskvaror, goda matidĂŠer och tips pĂĽ hur du handlar lite nyttigare. LĂ¤s mer pĂĽ www.hemkop.se

Kvarter frĂĽn sagans vĂ¤rld Astrid Lindgren hyllas med en barnvĂ¤nlig stadsdel. Annedal i Bromma ska fĂĽ namn tagna ur Astrid Lindgrens sagor. Bland annat planeras kvarteren Mattisborgen, Konfusenbo och SaltkrĂĽkan. Annedalsborna kom- Kvarteret Mattisborgen. mer ocksĂĽ att kunna promenera genom LĂśnnebergaparken. Stadsdelen planeras fĂśr drygt 6 000 invĂĽnare. 2009 vĂ¤ntas de fĂśrsta bostĂ¤ANNA GUSTAFSSON derna stĂĽ klara.

Irakiska s-pass ogiltiga GAMLA LASARETTET 011-10 19 06

KUNGSGATAN 011-12 42 60

LINDĂ&#x2013; 011-31 82 80

â&#x20AC;˘

LINDEN 011-10 73 73

â&#x20AC;˘

Irakiska sĂĽ kallade s-pass accepteras inte lĂ¤ngre av Sverige. Det beslutade Migrationsverkets styrelse i gĂĽr. Svenska myndigheter anser att s-passen Ă¤r fĂśr lĂ¤tta att fĂśrfalska, en instĂ¤llning som Storbritannien, BeneluxlĂ¤nderna och USA har sedan tidigare. S-pass Ă¤r en resehandling som irakier utanfĂśr landet kan skaffa sig vid ANNA GUSTAFSSON irakiska ambassader.

â&#x20AC;˘

7 HallĂĽ dĂ¤r! VĂ¤nsterpartiets ledare Lars Ohly som i morgon fĂĽr utmĂ¤rkelsen Ă&#x2026;rets PalestinavĂ¤n 2006 av Palestinska fĂśreningen.

Bengt Engwall, NorrkĂśpings Tidningar 1) och 2) NorrkĂśpings Tidningars nyhetssidor bygger pĂĽ en sexpaltig grid. Det finns ett antal sidstommar som Ă¤r grund fĂśr hur uppslagen ska byggas sĂĽ att innehĂĽllet kommer till sin rĂ¤tt. IdĂŠn bakom sidstommarna Ă¤r att annonser ska mĂśta text och inte krocka med de bĂ¤rande bildjobben, och att frigĂśra stora ytor fĂśr att mĂśjliggĂśra bildjobb Ă¤ven fĂśr uppslag med annonser. Uppslagen ska ha ett visuellt fokus. Detta kan antingen bestĂĽ av bild eller av annons. Efterhand som annonserna vĂ¤xer pĂĽ hĂśger sida flyttas och formas de redaktionella sektionerna om â&#x20AC;&#x201C; bilderna â&#x20AC;?krympsâ&#x20AC;?. Varje uppslag ska bestĂĽ av en bra nyhet (A-jobb), ett bra bildjobb (B-jobb), mindre nyheter (C/D-jobb), notiser samt eventuellt extramaterial.

PĂĽ vilket sĂ¤tt Ă¤r du en PalestinavĂ¤n? â&#x20AC;&#x201C; Jag har fĂśrsĂśkt lyfta de internationella frĂĽgorna i valrĂśrelsen och dĂĽ frĂ¤mst Palestinas utsatta situation och fĂśrsĂśkt att tala om demokrati och mĂ¤nskliga rĂ¤ttigheter i MellanĂśstern och Israels ansvar fĂśr att det inte omfattar alla just nu. InnebĂ¤r detta att du Ă¤r en IsraelovĂ¤n? â&#x20AC;&#x201C; NĂ¤r man talar om palestiniers rĂ¤ttigheter blir man ofta beskylld fĂśr att vara mot Israels rĂ¤tt till existens. Jag tror att nĂ¤stan alla vi som i dag ser att det Ă¤r Israel som har huvudansvaret fĂśr ockupation och krig ocksĂĽ respekterar Israels rĂ¤tt att existera inom sĂ¤kra grĂ¤nser. Ser du inga problem i att du som politiker tar stĂ¤llning i en konďŹ&#x201A;ikt mellan tvĂĽ parter? â&#x20AC;&#x201C; TvĂ¤rtom. Vi politiker har till uppgift att ta stĂ¤llning och pĂĽverka opinioner. ANNA CAREBORG

7 Tipsa SvD LĂĽnga kĂśer till dagis? Skicka sms, mms till 71 555 eller mejla 71555@svd.se

71 555

SvD lĂśrdag 17 februari 2007

NYHETER 7

SvD lĂśrdag 17 februari 2007

Rattfulla blĂĽser fĂśrsĂ¤kringsbolag Utredning visar att pĂĽverkade fĂśrare fĂĽr ut pengar fĂśr bilar de skadat Rattfyllerister som krockar fĂĽr ut pengar pĂĽ fĂśrsĂ¤kringen, trots att de inte har rĂ¤tt till det. En utredning har granskat misstĂ¤nkta bedrĂ¤gerier bland bilstĂślder och olyckor. I ĂĽtta fall av tio visade det sig att bilĂ¤garen hade kĂśrt rattfull. Den som kĂśr rattfull och fĂĽr skador pĂĽ sin bil ska fĂĽ ersĂ¤ttningen frĂĽn sitt fĂśrsĂ¤kringsbolag antingen kraftigt sĂ¤nkt eller helt indragen. Men det Ă¤r lĂ¤tt att kringgĂĽ reglerna, eftersom polisen inte meddelar bolagen om de utreder rattfylleri. Kontrollen som ett fĂśrsĂ¤kringsbolag gĂśr efter en bilolycka bestĂĽr i att frĂĽga anmĂ¤laren sjĂ¤lv om han eller hon kĂśrde pĂĽverkad av alkohol. NĂ¤stan alla svarar nej. SvD har tagit del av en intern undersĂśkning frĂĽn fĂśrsĂ¤kringsbolaget If. Utredarna har granskat fall av bilskador dĂ¤r man misstĂ¤nkte att bilĂ¤garen hade lĂ¤mnat falska uppgifter, och att det kunde ligga rattfylla bakom. Resultatet: I 72 av de 85 undersĂśkta fallen konstaterades att det handlade om bedrĂ¤geri. Christer Liljenberg Ă¤r utredningschef pĂĽ If och ansvarig fĂśr undersĂśkningen. Han tror att resultatet Ă¤r tillfĂśrlitligt, och pĂĽpekar att bara ett fĂĽtal av de 72 som nekats ersĂ¤ttning har Ăśverklagat sina beslut. â&#x20AC;&#x201C; En del av fĂśrsĂ¤kringstagarna har till och med erkĂ¤nt i efterhand att de kĂśrde rattfulla. Men givetvis kan man aldrig vara 100 procent sĂ¤ker, sĂ¤ger han.

7 I siffror 14 400 personer kĂśr rattfulla i Sverige varje dag, enligt VĂ¤gverkets berĂ¤kningar.

431 svenskar dog i trafiken fĂśrra ĂĽret, drygt ett hundratal av dem i alkoholrelaterade olyckor.

I regel har anmĂ¤larna rĂĽkat ut fĂśr en olycka nĂ¤r de tagit bilen hem efter en fest eller krogkvĂ¤ll. Sedan har de antingen sagt till fĂśrsĂ¤kringsbolaget att de var nyktra nĂ¤r det hĂ¤nde eller uppgett att bilen blivit stulen, och att det Ă¤r tjuven som krockat den. SĂĽ lĂ¤nge personen inte blivit ĂĽtalad gĂ¤ller den sĂĽ kallade fĂśrundersĂśkningssekretessen, vilken fĂśrbjuder polisen att uttala sig om pĂĽgĂĽende utredningar. De fĂĽr alltsĂĽ inte avslĂśja om de misstĂ¤nker att bilfĂśraren varit onykter, sĂĽvida fĂśrsĂ¤kringsbolaget inte har en fullmakt frĂĽn honom eller henne.

Anders Beskow Ă¤r vice verkstĂ¤llande direktĂśr fĂśr branschorganisationen FĂśrsĂ¤kringsfĂśrbundet. OcksĂĽ han Ă¤r orolig fĂśr att systemet kan missbrukas. â&#x20AC;&#x201C; Vi planerar att ta upp den hĂ¤r diskussionen med polisen fĂśr att se vad man kan gĂśra ĂĽt saken, sĂ¤ger han. FĂśr att komma ĂĽt ĂĽtminstone en del av problemet skulle Christer Liljenberg vilja att polisen gĂśr till regel att hĂśra av sig till fĂśrsĂ¤kringsbolagen nĂ¤r det kommit en fĂ¤llande dom fĂśr rattfylla. Men Anneli Bergholm SĂśder, enhetschef pĂĽ Rikspolisstyrelsen, tycker inte att det hĂśr till polisens uppgifter. â&#x20AC;&#x201C; Domar och ĂĽtal Ă¤r offentliga handlingar. De dĂ¤r uppgifterna mĂĽste nog fĂśrsĂ¤kringsbolagen fĂśrsĂśka ta reda pĂĽ sjĂ¤lva, sĂ¤ger hon.

10 001

Och Ă¤ven nĂ¤r det faktiskt finns ett ĂĽtal Ă¤r det fĂśrsĂ¤kringsbolagen som sjĂ¤lva mĂĽste ta reda pĂĽ det. Bara If hanterar 150 000 bilskador varje ĂĽr. Enligt Christer Liljenberg hinner de omĂśjligt kontrollera alla dem hos rĂ¤ttsvĂ¤sendet.

fĂśrare greps med andra droger i blodet.

7 SĂĽ kan bedrĂ¤geriet gĂĽ till

17 499 fĂśrare greps fĂśrra ĂĽret av polisen med alkohol i blodet.

SvD.se Kommentera Ska polis kontakta fĂśrsĂ¤kringsbolagen efter dom om rattfylla. â&#x20AC;˘ svd.se

En man uppgav att han efter ett krogbesĂśk tagit bussen till sitt jobb fĂśr att bĂ¤ra in en dator som han lĂ¤mnat i bilen utanfĂśr. Medan han var inne pĂĽ jobbet blev bilen stulen. Polisen hittade den krockad i nĂ¤rheten av arbetsplatsen, utan

ADAM SVANELL 08-13 58 34, adam.svanell@svd.se

TvĂĽbarnsmamman Elin Ronesen har sina barn Henrik och Hedvig Forsell pĂĽ ett fĂśrĂ¤ldrakooperativ. Som ledamot i fĂśrskolans styrelse vet hon hur svĂĽrt det Ă¤r att hitta fĂśrskollĂ¤rare. Att de krĂ¤ver hĂśg lĂśn Ă¤r ytterligare ett problem nĂ¤r ekonomin Ă¤r knapp.

spĂĽr av inbrott. Utredningen konstaterade att mannen varit pĂĽ personalfest, kĂśrt hem kraftigt berusad och krockat. Tre okĂ¤nda mĂ¤n brĂśt sig in i ett hus, hotade Ă¤garen med pistol och tvingade honom att ge

dem nycklarna till en bil som stod parkerad i garaget. Den rĂĽnade mannen ringde upp en vĂ¤n, och tillsammans kĂśrde de runt och letade tills de hittade bilen krockad. DĂĽ ringde mannen, kraftigt berusad, till polisen och anmĂ¤lde rĂĽnet. Utredningens slutsats: RĂĽnet var pĂĽhittat. Han hade sjĂ¤lv kĂśrt bilen.

Ny hjĂ¤lp fĂśr hjĂ¤rtsjuk diabetiker En helt ny behandling ska bĂśrja prĂśvas pĂĽ diabetiker med hjĂ¤rtsvikt. Behandlingen vĂ¤ntas stĂ¤rka hjĂ¤rtats pumpfĂśrmĂĽga samtidigt som det sĂ¤nker blodsockret. SĂśdersjukhuset blir fĂśrst i vĂ¤rlden med att testa det nya blodsockersĂ¤nkande medlet pĂĽ denna grupp. Ett 20-tal patienter ska ingĂĽ i studien som leds av Ă&#x2026;ke SjĂśholm, professor och ĂśverlĂ¤kare pĂĽ medicinkliniken, SĂśdersjukhuset. â&#x20AC;&#x201C; FĂśrhoppningen Ă¤r att vi ska kunna slĂĽ tvĂĽ flugor i en smĂ¤ll, dels sĂ¤nka blodsockernivĂĽn, dels fĂśrebygga hjĂ¤rt-kĂ¤rlskador, sĂ¤ger han. Det aktuella medlet, Exenatide, tillhĂśr en ny grupp diabeteslĂ¤kemedel, sĂĽ kallade inkretiner. Det bygger pĂĽ ett Ă¤ggviteĂ¤mne som frisĂ¤tts frĂĽn tarmen i samband

7 Fakta Typ 2-diabetes beror pĂĽ att kroppen inte producerar tillrĂ¤ckligt med insulin. RĂ¤tt mat och mer motion kan hjĂ¤lpa. Vid typ 1 diabetes kan kroppen inte lĂ¤ngre producera nĂĽgot insulin. Medicinering blir nĂśdvĂ¤ndig.

med mĂĽltid och vars funktion frĂ¤mst Ă¤r att Ăśka insulinproduktionen. Hos diabetiker Ă¤r frisĂ¤ttningen av detta kroppsegna Ă¤mne stĂśrt. LĂ¤kemedlet Ă¤r en syntetisk mer lĂĽngtidsverkande variant av detta Ă¤mne. Medlet har redan godkĂ¤nts i USA fĂśr behandling av typ 2diabetes, sĂĽ kallad ĂĽldersdiabetes, och vĂ¤ntas komma ut pĂĽ den svenska marknaden senare i vĂĽr. Genom att tillfĂśra Ă¤mnet ĂĽterstĂ¤lls inte bara blodsockerbalansen, det ser ocksĂĽ ut att kunna normalisera blodflĂśdet i kranskĂ¤rlen och stĂ¤rka hjĂ¤rtats muskelkraft. Det har forskarna konstaterat i djurfĂśrsĂśk. Det Ă¤r dessa bĂĽda egenskaper SĂ&#x2013;S-forskarna nu ska testa i fĂśrsĂśk pĂĽ mĂ¤nniskor. I USA har ett liknande preparat med stor framgĂĽng testats pĂĽ en liten grupp diabetiker med

hjĂ¤rtinfarkt som i samband med infarkten drabbades av kraftig hjĂ¤rtsvikt. HjĂ¤rtsvikt och hjĂ¤rt-kĂ¤rlsjukdomar Ă¤r mycket vanligt fĂśrekommande hos diabetiker. Anledningen Ă¤r att sjukdomen pĂĽ sikt skadar blodkĂ¤rlens vĂ¤ggar. â&#x20AC;&#x201C; Diabetiker med hjĂ¤rtsvikt Ă¤r en stor och underbehandlat grupp med relativt hĂśg dĂśdlighet, sĂ¤ger Ă&#x2026;ke SjĂśholm. I den nu aktuella studien ska Ă&#x2026;ke SjĂśholm och hans forskargrupp undersĂśka vilken effekt medlet har pĂĽ det sviktande hjĂ¤rtat. Studien finansieras av lĂ¤kemedelsfĂśretaget Eli Lilly. Blir resultatet det forskarna hoppas pĂĽ ska medlet ocksĂĽ prĂśvas pĂĽ diabetiker med hjĂ¤rtinfarkt. ANNA-LENA HAVERDAHL 08-13 56 49, anna-lena.haverdahl@svd.se

FOTO: DAN HANSSON

FĂĽ utbildade pĂĽ privat dagis Stockholms fĂśrskoleinspektĂśrer slĂĽr larm om bristen pĂĽ fĂśrskollĂ¤rare Enskilt drivna fĂśrskolor, friskoledagis, i Stockholm har fĂ¤rre utbildade fĂśrskollĂ¤rare Ă¤n de kommunala fĂśrskolorna. En del enskilda fĂśrskolor har ocksĂĽ anmĂ¤rkningsvĂ¤rt mĂĽnga barn per anstĂ¤lld i personalen.

perna, sĂ¤ger Jukko Kuusisto. FĂśr att rĂ¤tta till situationen mĂĽste man fĂĽ upp antalet fĂśrskollĂ¤rare generellt, tror han. Grundproblemet Ă¤r att fĂśr fĂĽ studerande vĂ¤ljer fĂśrskoleinriktningen pĂĽ lĂ¤rarhĂśgskolorna. LĂ¤rarutbildningen bĂśr ses Ăśver en gĂĽng till.

FĂśrskoleinspektĂśrerna i Stockholm slĂĽr larm om bristerna i sin senaste inspektionsrapport. Problemet Ă¤r vĂ¤xande, sĂ¤rskilt i fĂśrorterna, skriver inspektĂśrerna. Deras granskning gĂ¤ller fĂśrra lĂ¤sĂĽret, 2005â&#x20AC;&#x201C;2006. PĂĽ fyra av 26 inspekterade friskoledagis fanns inga fĂśrskollĂ¤rare alls i barngrupperna. NĂĽgra fĂśrskolor anger ekonomiska skĂ¤l till att inte anstĂ¤lla fĂśrskollĂ¤rare. Men Jukko Kuusisto, chef fĂśr utbildningsfĂśrvaltningens enhet fĂśr inspektion och tillsyn, pekar pĂĽ att det i flera ĂĽr har varit ganska svĂĽrt att hitta den personalgruppen. â&#x20AC;&#x201C; MĂĽnga av de fristĂĽende fĂśrskolorna Ă¤r nyetablerade och mĂĽste alltsĂĽ rekrytera nĂ¤r det Ă¤r svĂĽrt att fĂĽ tag pĂĽ utbildade fĂśrskolelĂ¤rare pĂĽ arbetsmarknaden.

PĂĽ de kommunala fĂśrskolorna Ă¤r i snitt 40 procent av personalen fĂśrskollĂ¤rare, med vissa variationer mellan stadsdelarna. FĂśr de enskilda friskolorna finns ingen jĂ¤mfĂśrlig siffra. Det finns inga fastslagna nor-

Enstaka fĂśrskolor lĂśser situationen genom att ha en fĂśrskollĂ¤rare anstĂ¤lld som pedagogisk handledare fĂśr hela fĂśrskolan. â&#x20AC;&#x201C; Men det Ă¤r sjĂ¤lvklart alltid bĂ¤ttre om det finns en utbildad fĂśrskollĂ¤rare i sjĂ¤lva barngrup-

mer fĂśr hur stor andel av personalen som ska vara fĂśrskollĂ¤rare. Jukko Kuusisto betonar att de inspekterade fĂśrskolorna bara Ă¤r ett begrĂ¤nsat urval. Inspektionen har gjorts pĂĽ 26 av totalt 337 enskilt drivna fĂśrskolor i Stockholm och 23 av totalt 516 kommunala fĂśrskolor. NĂĽgon stĂśrre kvalitetsskillnad mellan innerstad och ytteromrĂĽden finns inte. Det finns dĂ¤remot skillnad mellan olika grupper av fristĂĽende fĂśrskolor. SmĂĽ fĂśrĂ¤ldradrivna

dagis har mindre barngrupper och hĂśgre personaltĂ¤thet. FĂśrskolor som ingĂĽr i enheter med grundskolor har i vissa fall anmĂ¤rkningsvĂ¤rt mĂĽnga barn i grupperna, konstaterar inspektĂśrerna. Det bĂ¤sta kvalitetsmĂĽttet Ă¤r dock inte barngruppsstorlek utan personaltĂ¤thet. Snittet pĂĽ kommunala fĂśrskolor Ă¤r 4,4 barn per personal. Friskoledagisen har mellan 3,8 och 7,44 barn per vuxen. Av inspektionsrapporten framgĂĽr ocksĂĽ att friskoledagisen slarvar med kontrollen av vilka de an-

stĂ¤ller. Enligt lag ska fĂśrskolor begĂ¤ra ut registerutdrag ur polisens belastningsregister pĂĽ all personal. PĂĽ nĂ¤stan varannan enskild fĂśrskola, 42 procent, saknas utdrag. â&#x20AC;?Mycket anmĂ¤rkningsvĂ¤rtâ&#x20AC;? anser inspektĂśrerna. ERIK SIDENBLADH 08-13 56 75, erik.sidenbladh@svd.se

0 SvD.se

Kommentera VarfĂśr har privata fĂśrskolor fĂ¤rre fĂśrskollĂ¤ rare Ă¤n de kommunala. â&#x20AC;˘ svd.se

â&#x20AC;?Ekonomin styr â&#x20AC;&#x201C; outbildad personal Ă¤r billigareâ&#x20AC;? Enskilda fĂśrskolor har knacki gare ekonomi Ă¤n kommunala. Det kan fĂśrklara den lĂ¤gre utbildningsnivĂĽn hos personalen, tror Elin Ronesen, tvĂĽbarnsmamma pĂĽ Stora Essingen i Stockholm. Som styrelseledamot pĂĽ fĂśrĂ¤ldrakooperativet Spaden vet hon hur resonemanget gĂĽr. â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r svĂĽrt att fĂĽ tag pĂĽ fĂśrskollĂ¤rare eftersom de har sĂĽ hĂśga lĂśnekrav, vissa sĂĽ hĂśga att vi inte kunnat anstĂ¤lla, sĂ¤ger Elin Ronesen. Som privat dagis kan vi inte lĂ¤gga lĂśnenivĂĽn sĂĽ hĂśgt. Vi fĂĽr fĂśrsĂśka locka med annat. Det Ă¤r tidig fredag eftermiddag och fullt Ăśs med pannkaksgrĂ¤dd-

ning och mammor och sex barn som leker vilt hemma hos Elin Ronesen. FĂśrskolan Spaden som ligger uppe i backen har i dag ont om personal och har dĂ¤rfĂśr vĂ¤djat till fĂśrĂ¤ldrarna om tidig hĂ¤mtning. NĂĽgot som fĂśrĂ¤ldrar pĂĽ ett kooperativ mĂĽste vara bereddda pĂĽ. Liksom att gĂśra avvĂ¤gningar som att vĂ¤lja mellan att hĂĽlla ner barngruppernas storlek, eller att anstĂ¤lla mer personal. En realitet som Ă¤r mer pĂĽtaglig fĂśr stadens privata fĂśrskolor Ă¤n fĂśr de kommunala, tror Elin Ronesen. â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r ekonomin som styr vad man Ă¤r villig att betala. Outbildad personal Ă¤r ju billigare.

Elin Ronesen och Cathrine Johansson, som bĂĽda sitter i fĂśrskolans styrelse, sĂ¤ger att de Ă¤ndĂĽ Ă¤r fĂśrvĂĽnade Ăśver att stadens kommunala fĂśrskolor har mer vĂ¤lutbildad personal Ă¤n de privata. â&#x20AC;&#x201C; Man tror pĂĽ nĂĽgot sĂ¤tt att det Ă¤r fĂśrdelaktigare att jobba i det privata. Det Ă¤r vĂ¤l fĂśrutfattade meningar.

nalen Ă¤r utbildad, sĂ¤ger Cathrine Johansson, som ocksĂĽ tror att det Ă¤r nĂĽgot som barnens fĂśrĂ¤ldrar tar fĂśr givet. Att inte all personal Ă¤r hĂśgskoleutbildad behĂśver inte betyda att kvaliteten pĂĽ barnomsorgen Ă¤r dĂĽlig sĂĽ lĂ¤nge det finns en pedagogisk plan, tror Jenny Svanelid, som ocksĂĽ har barn pĂĽ Spaden.

De tycker inte heller att beskrivningen stĂ¤mmer in pĂĽ deras egen fĂśrskola dĂ¤r hĂ¤lften av personalen Ă¤r fĂśrskollĂ¤rare. FĂśrskolan arbetar ocksĂĽ efter principen att extrapersonal som saknar utbildning inte kan fĂĽ en fast tjĂ¤nst. â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r ju jĂ¤tteviktigt att perso-

0 Webben

ANNA GUSTAFSSON 08-13 52 72, anna.gustafsson@svd.se

LĂ¤s hela rapporten frĂĽn fĂśrskoleinspektĂśrerna. â&#x20AC;˘ www.stockholm.se/ utbildningsfĂśrvaltningen

Anna W. Thurfjell, Svenska Dagbladet, Stockholm: 1) Det Ă¤r viktigt med en tydlig och konsekvent form som gĂśr innehĂĽllet enkelt att ta till sig. Vi kallar den â&#x20AC;?nyhetsstartenâ&#x20AC;? och sĂĽ startar varje nyhetssektionsstart i SvD:s alla tre delar. Det ger SvD en tydlig identitet. Modellen gĂĽr ocksĂĽ att variera, vid t ex stĂśrre nyhetshĂ¤ndelser river vi spalten till vĂ¤nster och redigerar Ăśver hela uppslagets tio spalter. 2) Om man har en bestĂ¤md form blir det lĂ¤ttare att planera tidningen. Det fungerar att planera utifrĂĽn â&#x20AC;?mallenâ&#x20AC;? oavsett vad som ska ligga pĂĽ sidorna. Vi har Ă¤ven tydliga mallar fĂśr att underlĂ¤tta produktionen. Vi vidareutvecklar nyhetsstarten dĂĽ och dĂĽ fĂśr de nya krav som finns.

Jan Pagrell, VLT, VĂ¤sterĂĽs: 1) och 2) Bilder eller illustrationer har en nyckelroll i anslaget, i lĂ¤sarens fĂśrsta kontakt med materialet. Det ska vara markant skillnad i storlek nĂ¤r det gĂ¤ller bilder, rubriker, textlĂ¤ngder. Rubriker och textlĂ¤ngder har fasta format. Om uppslagets topprubrik Ă¤r 70 p sĂĽ Ă¤r andrarubriken hĂśgst 40. Nyhetstexter Ă¤r aldrig mellan 2 800 och 4 000 tecken eller mellan 1 500 och 2 500 tecken. Vi undviker mellanformat pĂĽ bilder (2 sp hĂśjd, 3 sp bredd). Det ska vara helt tydligt vad som hĂśr ihop med vad. Bilder fĂĽr inte kollidera med annonser. Ă&#x201E;ven en tabloidsida lĂ¤ses uppifrĂĽn och ned. NĂ¤r vi gĂĽr Ăśver mitten (bunten) med bild och/ eller text ska det motiveras av att materialet Ă¤r sĂĽ omfĂĽngsrikt att nĂĽgot annat inte Ă¤r mĂśjligt. Samma sidmoduler bĂśr inte anvĂ¤ndas pĂĽ flera uppslag efter varann. Ă&#x201E;ven annonstunga tidningar mĂĽste pĂĽ minst vart tredje uppslag ha ett annonsrent eller nĂ¤stan annonsrent uppslag. 4

LĂ&#x2013;RDAG 24 FEBRUARI 2007

Chef vlt.se: 021â&#x20AC;&#x201C;19 91 56 Mats Wikman VĂ¤xel: 021â&#x20AC;&#x201C;19 90 00

N Kaosteori Ă¤r komplexa systems kĂ¤nslighet fĂśr fĂśrĂ¤ndring. Ryanair massmejlade i veckan om att rĂĽdjur pĂĽ Krakows ďŹ&#x201A;ygplats i sĂśdra Polen omĂśjliggĂśr ďŹ&#x201A;ygningar dĂ¤rifrĂĽn i mĂśrker, och att fĂśrmiddagsplanet frĂĽn VĂ¤sterĂĽs till Dublin dĂ¤rfĂśr ďŹ&#x201A;yttas till kvĂ¤llen, pĂĽ onsdagar. VĂ¤sterĂĽsaren Svante Remshagens dotter

vĂ¤sterĂĽs

SMS/MMS: 1000 kronor fĂśr bĂ¤sta nyhetstipset!

Det Ă¤r innebĂśrden i ett fĂśrslag som i gĂĽr presenterades av en enig landstingsstyrelse. LĂśsningen skulle innebĂ¤ra att de 19 klinikchefer som har krĂ¤vt Jan Brithons avgĂĽng inte lĂ¤ngre skulle behĂśva arbeta direkt under honom, samtidigt som han behĂĽller det Ăśvergripande ansvaret

â&#x20AC;&#x201C; Vad vi behĂśver Ă¤r en Ăśvergripande fĂśrstĂ¤rkning av sjukvĂĽrdsledningen. Du kan kalla det en â&#x20AC;?sjukhusdirek-

tĂśrâ&#x20AC;? eller nĂĽgot i den stilen, sĂ¤ger Magnus Edlund (m), ordfĂśrande i landstingsstyrelsen. En sĂĽdan befattning vore i sig ingen nyhet â&#x20AC;&#x201C; Landstinget VĂ¤stmanland hĂśll sig med en sjukhusdirektĂśr under ďŹ&#x201A;era decennier innan befattningen fĂśrsvann vid en omorganisation fĂśr tvĂĽ ĂĽr sedan. Men den hĂ¤r gĂĽngen vill landstinget kĂśpa in funktionen i stĂ¤llet fĂśr att anstĂ¤lla. â&#x20AC;&#x201C; Vi tror att det skulle gĂĽ fortare Ă¤n en rekrytering. Dem som vi skulle vilja ha Ă¤r ju sĂ¤llan arbetslĂśsa, sĂ¤ger Magnus Edlund (m).

Att sjukhusdivisionerna medicin, kirurgi och diagnostik fĂśrsvinner frĂĽn Brithons bord om fĂśrslaget genomfĂśrs stĂĽr klart. Men vad som utĂśver det ska klassas som â&#x20AC;?sjukhusvĂĽrdâ&#x20AC;? Ă¤r Ă¤nnu oklart. â&#x20AC;&#x201C; Det pĂĽgĂĽr en diskussion om det, om vilka divisioner som ska ingĂĽ. Vi har presenterat en modell fĂśr att gĂĽ vidare, men vi Ă¤r inte klara, sĂ¤ger Magnus Edlund. Enligt oppositionsrĂĽdet Denise BergstrĂśm (s) kan det bli aktuellt att hyra in mer Ă¤n en person utifrĂĽn, om det krĂ¤vs fĂśr att fĂĽ en effektiv

N VĂ¤sterĂĽs baptistfĂśrsamling och VĂ¤sterĂĽs missionsfĂśrsamling bildar en ny gemensam fĂśrsamling. Kristiansborgskyrkan, dĂ¤r baptistfĂśrsamlingen har sin verksamhet, kommer att sĂ¤ljas och den nya fĂśrsamlingen koncentreras till Ansgarskyrkan som Ă¤r nĂĽgot stĂśrre.

â&#x20AC;&#x201C; FĂśr de allra ďŹ&#x201A;esta kĂ¤nns det hĂ¤r vĂ¤ldigt bra. Vi vill anvĂ¤nda vĂĽra pengar till verksamhet och inte till att hĂĽlla i gĂĽng en kyrkobyggnad, sĂ¤ger Bengt Sandqvist, pastor i VĂ¤sterĂĽs BaptistfĂśrsamling. Per Olof SvĂ¤rdhagen, pastor i missions-

fĂśrsamlingen, ser den nya fĂśrsamlingen som en mĂśjlighet att expandera. â&#x20AC;&#x201C; Det hĂ¤r frigĂśr energi fĂśr oss att gĂśra nya saker. Den nya fĂśrsamlingen kommer att ha cirka 700 medlemmar och bildas formellt den 28 april. STAFFAN ANDERSSON

styrning av sjukhusvĂĽrden. â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r en funktion vi talar om. Om det visar sig att det behĂśver vara ett team sĂĽ har vi inte stĂ¤ngt dĂśrren fĂśr det, sĂ¤ger hon. Att admini strera sjukhusvĂĽrd Ă¤r ett landstings frĂ¤msta uppgift. Ă&#x201E;r det inte anmĂ¤rkningsvĂ¤rt att landstinget nu medger att man inte klarar av det och mĂĽste ta in hjĂ¤lp utifrĂĽn? â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r inte det att vi inte klarar av det. Men vi behĂśver en starkare ledningsfunktion, sĂ¤ger Denise BergstrĂśm.

SkĂ¤let Ă¤r â&#x20AC;&#x201C; enligt landstingsstyrelsen â&#x20AC;&#x201C; inte bristande kompetens i den nuvarande ledningen, utan en stundande Ăśkning av arbetsbĂśrdan. Jan Brithon mĂĽste helt enkelt kunna fokusera pĂĽ frĂĽgor som rĂśr de framtida sjukvĂĽrdsregionerna. â&#x20AC;&#x201C; I veckan slĂ¤pper ansvarskommittĂŠn sitt betĂ¤nkande, och dĂĽ mĂĽste vi ha en person som arbetar med det vĂ¤ldigt hĂĽrt. Vi mĂĽste hamna i en region som Ă¤r sĂĽ bra som mĂśjligt fĂśr VĂ¤stmanland, sĂ¤ger Denise BergstrĂśm.

VĂ¤lkommen in:

Kommunstyrelser sĂ¤ger nej till hĂśgskole-fusion

mĂĽn-fre lĂśr-sĂśn

(+ ,"

10.00-20.00 11.00-16.00

HĂ¤lla syd, VĂ¤sterĂĽs Glasvingegatan 5 tfn 021-80 62 60

)%$% $ ( &

www.noblessa.se

(+ '

VĂ¤sterĂĽs och Eskilstunas kommunstyrelser sĂ¤ger nej till en fusion av MĂ¤lardalens hĂśgskola och Ă&#x2013;rebro universitet. StĂ¤dernas politiker vill behĂĽlla HĂśgskolans sjĂ¤lvstĂ¤ndighet och rikta det regionala samarbetet mot Stockholm i fĂśrsta hand. â&#x20AC;&#x201C; Det hĂ¤r vĂ¤ger tungt nĂ¤r vi presenterar vĂĽrt fĂśrslag, sĂ¤ger HĂśgskolans rektor Ingegerd PalmĂŠr. Tillsammans med rektorskollegan Janerik Gidlund pĂĽ

Ă&#x2013;rebro universitet ska hon presentera ett gemensamt fĂśrslag om en fusion till respektive skolas styrelser till sommaren. I grunden handlar det om ett ja eller ett nej. â&#x20AC;&#x201C; Vi beďŹ nner oss i ett utredningskede just nu och jag kan inte sĂ¤ga nĂĽgot om vartĂĽt det lutar. Men det gemensamma avstyrkandet frĂĽn kommunstyrelserna, Ă¤r fĂśrstĂĽs ett viktigt underlag, sĂ¤ger Ingegerd PalmĂŠr. Kommunstyrelserna i VĂ¤sterĂĽs och Eskilstuna vĂ¤ljer dock att offentliggĂśra sitt gemen-

samma stĂ¤llningstagande redan nu: Nej till fusionen. â&#x20AC;&#x201C; Vi har beslutat att avstyrka tankarna pĂĽ en fusion. Vi vill att MĂ¤lardalens hĂśgskola ska fĂĽ fortsĂ¤tta att utvecklas sjĂ¤lvstĂ¤ndigt. Det betyder inte att vi motsĂ¤tter oss samverkan och samarbete mellan skolorna, sĂ¤ger Elisabeth Unell (m), kommunstyrelsens ordfĂśrande i VĂ¤sterĂĽs.

â&#x20AC;&#x201C; Det regionala samarbetsmĂśnstret fĂśr VĂ¤sterĂĽs och Eskilstuna Ă¤r tydligt riktat mot Ăśster. Vi vill fortsĂ¤tta vĂĽrt arbete med den regionala integrationen av Stockholm och MĂ¤lardalen, sĂ¤ger Elisabeth Unell.

Ett viktigt skĂ¤l till stĂ¤dernas avstyrkande Ă¤r ocksĂĽ att de vill fortsĂ¤tta arbetet med integrationen av region Stockholmâ&#x20AC;&#x201C;MĂ¤lardalen.

â&#x20AC;&#x201C; Vi ser det bĂĽde som en mĂśjlighet att fĂĽ fram brĂ¤nsle, el och fjĂ¤rrvĂ¤rme, och att vi sjĂ¤lva kan ta hand om de sopor som vi i dag skickar till Uppsala, sĂ¤ger kommunalrĂĽdet Elisabeth Unell (m). Beslutet att utreda sopfĂśrbrĂ¤nningsmĂśjligheterna

Staffan Jansson (s).

Elisabeth Unell (m).

finns i avfallsplanen som kommunfullmĂ¤ktige antog 2005. Att det nu brĂĽdskar har att gĂśra med att EnkĂśpings kommun utreder en liknande station. Vafab miljĂś anser att utredningarna bĂśr pĂĽgĂĽ parallellt eftersom de pĂĽverkar varandra.

OppositionsrĂĽdet Staffan Jansson (s) Ă¤r inte nĂĽgon anhĂ¤ngare till idĂŠn om sopfĂśrbrĂ¤nning i stan. â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r bra att man utreder det, men vi vill satsa pĂĽ biobrĂ¤nslen i stĂ¤llet, sĂ¤ger han. Han tycker att investeringskostnaderna blir fĂśr stora fĂśr en fĂśrbrĂ¤nningsanlĂ¤ggning, och det skulle ta lĂĽng tid att skriva av dem. â&#x20AC;&#x201C; Det skulle bli dyrt fĂśr vĂ¤sterĂĽsarna, sĂ¤ger han. Men hur mycket pengar det rĂśr sig om fĂĽr utredningen visa. Har du nĂĽgra betĂ¤nkligheter ur miljĂśsynpunkt? â&#x20AC;&#x201C; Det mĂĽste ju ďŹ nnas bĂ¤tt-

JUSSI SVENSSON 021â&#x20AC;&#x201C;19 94 35 jussi.svensson@vlt.se

Fattiga barnen blir allt ďŹ&#x201A;er

De sĂ¤ger nej. Klinikcheferna Per Weitz och Kenneth Lindahl tror inte pĂĽ idĂŠn att hyra in en sjukvĂĽrdsdirektĂśr.

FOTO: JONAS BILBERG

Klinikcheferna: fĂśrslaget Ă¤r kosmetika Denise BergstrĂśm (s) diskuterade landstingsstyrelsens nya fĂśrslag med klinikcheferna i torsdags var de senare fĂśrsiktigt positiva efterĂĽt. Men under fredagen klarnade innebĂśrden i fĂśrslaget, och cheferna kom fram till att det var oacceptabelt. â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r tydligt att den nuvarande sjukvĂĽrdsledningen

sitter kvar i det nya fĂśrslaget. Att ta hit en konsult som ett slags mellanled â&#x20AC;&#x201C; det tror vi inte alls pĂĽ, sĂ¤ger Per Weitz, klinikchef vid Ăśron-nĂ¤sa hals och talesman fĂśr de protesterande lĂ¤karna. Kenneth Lindahl, som Ă¤r akutklinikens chef, Ă¤r ocksĂĽ skeptisk: â&#x20AC;&#x201C; NĂ¤stan 90 procent av

vad landstinget hanterar budgetmĂ¤ssigt Ă¤r sjukvĂĽrd. Det vore en mĂ¤rklig ordning om landstingets hĂśgste chef endast ansvarar fĂśr 10 procent av budgeten, sĂ¤ger han. Han anser att landstingsstyrelsen tĂ¤nker fĂśr kortsiktigt dĂĽ den vill hyra in en konsult fĂśr att endast under nĂĽgra ĂĽr leda sjukhusvĂĽrden.

â&#x20AC;&#x201C; Vad vi behĂśver Ă¤r en person som behĂ¤rskar strategiskt tĂ¤nkande, sĂ¤ger han. De bĂ¤gge klinikcheferna tror ocksĂĽ att det lĂ¤tt uppstĂĽr revirstrider och andra konďŹ&#x201A;ikter i en organisation dĂ¤r sjukhusdivisionerna lyder under den inhyrda ledningen, medan nĂ¤rsjukvĂĽrden, psykvĂĽrden och tandvĂĽrden

lyder direkt under landstingsdirektĂśren. Patienterna kommer ju ofta att vara desamma under bĂ¤gge grenarna pĂĽ â&#x20AC;?organisationstrĂ¤detâ&#x20AC;?. â&#x20AC;&#x201C; Med det hĂ¤r fĂśrslaget kommer nog mĂĽnga att gĂĽ hem och fundera Ăśver helgen om de vill fortsĂ¤tta som chefer, sĂ¤ger Per Weitz. JOHAN KRETZ

N Antalet barn som lever i ekonomisk utsatthet i VĂ¤sterĂĽs Ăśkar, om Ă¤n marginellt. Det visar en rapport som heter Barnfattigdom i SverigeĂĽrsrapport 2006. I den visas statistik frĂĽn alla landets kommuner senast Statistiska centralbyrĂĽn mĂ¤tte, 2004. Totalt 14,7 procent av alla barn i VĂ¤sterĂĽs Ă¤r enligt rap-

porten fattiga, vilket Ă¤r en Ăśkning med 0,2 procent. Det Ă¤r 2,7 procent mer Ă¤n riksgenomsnittet. Bland de barn som lever i ekonomisk utsatthet har 63,2 procent utlĂ¤ndsk bakgrund, â&#x20AC;&#x201C; Med den hĂ¤r rapporten vill vi larma sĂĽ att tjĂ¤nstemĂ¤n i kommunerna ska fĂĽ upp Ăśgonen. Vi kan inte sva-

ra pĂĽ varfĂśr vissa kommuner Ăśkar mer Ă¤n andra. Det kan ju till exempel bero pĂĽ arbetslĂśshet, sĂ¤ger Monica Ericsson, organisationsutvecklare pĂĽ RĂ¤dda Barnen. VĂ¤sterĂĽs ligger pĂĽ 262:e plats i kommunstatistiken, vid fĂśrra mĂ¤tningen 1997 lĂĽg staden pĂĽ 260:e plats. JESSICA ANDERSSON

TvĂĽngsomhĂ¤ndertagande anmĂ¤ls N â&#x20AC;?SocialtjĂ¤nsten och individ- och familjenĂ¤mnden var jĂ¤vig. Det var lĂśgner som blev motiv till tvĂĽngsomhĂ¤ndertagandet.â&#x20AC;? Det skriver fĂśrĂ¤ldrarna till den tvĂĽngsomhĂ¤ndertagna 5-ĂĽringen som VLT tidigare rapporterat om. De anmĂ¤ler socialkontor Ăśster i VĂ¤sterĂĽs fĂśr lagbrott och tjĂ¤nstefel. AnmĂ¤lan Ă¤r

stĂ¤lld till lĂ¤nsstyrelsen, som skĂśter tillsynen av kommunernas socialnĂ¤mnder. FĂśrĂ¤ldrarna ďŹ ck sin son omhĂ¤ndertagen under 43 dygn runt ĂĽrsskiftet. LĂ¤nsrĂ¤tten upphĂ¤vde senare omhĂ¤ndertagandet. De fĂśrsta punkterna handlar om det pĂĽstĂĽdda jĂ¤vet: pappan i familjen kĂ¤nde alla pĂĽ socialkontor Ăśster och hade varit medarbetare med

ďŹ&#x201A;era. De pekar ocksĂĽ pĂĽ att pappan Ă¤r bĂĽde arbets- och ungdomskamrat med den politiker i individ- och familjenĂ¤mnden som skrev under beslutet om omhĂ¤ndertagande. â&#x20AC;&#x201C; Vi Ă¤r inte ute efter att lyncha socialtjĂ¤nsten, men vill att kommunen ser Ăśver sina rutiner, sĂ¤ger mamman till VLT.

re saker att elda Ă¤n att brĂ¤nna sopor. Men jag har ingen direkt uppfattning fĂśrrĂ¤n jag ser utredningen. Enligt Elisabeth Unell kostar det kommunen en rejĂ¤l slant att brĂ¤nna sina sopor i Uppsala. â&#x20AC;&#x201C; Det rĂśr sig om stora kvantiteter och de har precis hĂśjt skatten enormt pĂĽ den hĂ¤r delen, sĂ¤ger hon. Utredningen ska vara klar i slutet av maj i ĂĽr.

) ' $ &$ & ' ' ( $ $ $ % ' & $ $ # ! " # ((" ( " ((" % %

021â&#x20AC;&#x201C;19 94 53 christine.lundin@vlt.se

N En 42-ĂĽrig vĂ¤sterĂĽsare har fĂśrlorat ett mĂĽl i hovrĂ¤tten, dĂ¤r han stĂ¤mt sitt fĂśrsĂ¤kringsbolag fĂśr att det vĂ¤grat betala ersĂ¤ttning fĂśr ett inbrott. FĂśrsĂ¤kringsbolaget ansĂĽg att inbrottet, som ska ha Ă¤gt rum 2002, inte varit trovĂ¤rdigt. Man tror att vĂ¤sterĂĽsaren eller nĂĽgon annan iscensatt ett inbrott fĂśr att fĂĽ pengar frĂĽn hemfĂśrsĂ¤kringen. VĂ¤stmanlands tingsrĂ¤tt ansĂĽg i en dom 2006 att inbrottet hade Ă¤gt rum och att 42-ĂĽringen hade rĂ¤tt till fĂśrsĂ¤kringspengarna, cirka 150 000 kronor. HovrĂ¤tten instĂ¤mmer dock i fĂśrsĂ¤kringsbolagets tvivel och 42-ĂĽringen fĂĽr inga pengar, utan ska i stĂ¤llet ersĂ¤tta fĂśrsĂ¤kringsbolaget fĂśr rĂ¤ttegĂĽngskostnader pĂĽ sammanlagt 82 000 kronor.

@ei`b\j

BFEK8BK Ep_\kjZ_\] I`Z_Xi[ Efi[^i\e '0$(),* ))) ep_\k\i7_Yc%Ă&#x2018;

SkadegĂśrelse pĂĽ PĂĽlsjĂś kyrkogĂĽrd HELSINGBORG. En muslimsk gravsten har vandaliserats. PĂĽ tisdagsfĂśrmiddagen upptĂ¤ckte personal pĂĽ PĂĽlsjĂś kyrkogĂĽrd att gravstenen var sĂśnderslagen. En anhĂśrig har tagit illa vid sig av hĂ¤ndelsen. â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r tragiskt. Det var min mors gravsten. Den Ă¤r lite speciell med muslimska symboler, sĂ¤ger den anhĂśrige. SkadegĂśrelsen har polisanmĂ¤lts. Inga andra gravar i nĂ¤rheten har utsatts fĂśr nĂĽgot liknande.

JAN ERNHEIMER

Gfc`k`bZ_\] 8ee\ Jlfd`e\e '0$(),* **. gfc`k`b7_Yc%Ă&#x2018;

KFIJ;8> (/ A8EL8I@ )''. J@;%,

?L=ML;JK8;J9C8;<K

JkX[jdlj\\k glkjXi `dX^\

Epkk cÂ&#x201A;^kipZb _Â?a\i mXkke\k `^\e

8jgìè jkfggXi èk\ Ycf[gifgg _fj XccX

?\cjè^]fij jkX[jdlj\ld m`cc glkjX jè `dX^\ eÂ&#x20AC;i [\k ^Â&#x20AC;cc\i gÂ&#x201A;$ jkÂ&#x201A;\e[\k Xkk dlj\\k Xej\i Xkk YXiebcè`b\e Â&#x20AC;i jbp[[X[ Yp^êX[ fZ_ Xkk [\k jkÂ&#x20AC;cc\i _è[\i ]Â?i k`ccYp^êX[\e% =iÂ&#x201A;^Xe _Xi mÂ&#x20AC;Zbk [`j$ bljj`fe ` d\[`\ieX# el jÂ&#x20AC;^\i jkX[jdlj\\k Xkk [\e \e[X Â&#x201A;j`bk dl$ j\\k _X]k Â&#x20AC;i Xkk [\k YÂ&#x20AC;jkX mfi\ fd k`ccYp^êX[\e gcXZ\iX[\j ` YXiebcè`b\ej fd\[\cYXiX eÂ&#x20AC;i_\k% ?9C

<kk cÂ&#x201A;^kipZb ]iÂ&#x201A;e mÂ&#x20AC;jk _fkXi Xkk _Â?$ aX e`mÂ&#x201A;e gÂ&#x201A; _XmjmXkke\k ` [X^% ;\k Â&#x20AC;i i\[Xe [\k ki\[a\ cÂ&#x201A;^kipZb\k le[\i \e bfik k`[ jfd [iXi Â?m\i =`ecXe[ fZ_ _Â?$ a\i mXkk\ee`mÂ&#x201A;\ieX% {jk\ijaÂ?ej mXkk\e$ e`mÂ&#x201A; Â&#x20AC;i i\[Xe el \e _Xcm d\k\i _Â?^$

8jgìè ]Â?i\Yp^^\i èk\ Ycf[gifggXi c`bX \]]\bk`mk _fj XccX jfd XemÂ&#x20AC;e[\i [\k% D\[`Zè\ c`Z\ek`Xk 8èf C\gÂ&#x20AC;e$ kXcf m`jXi ` jè [fbkfijXm_Xe[cè^ Xkk \]]\bk\e Xm Xjgìè\k Â&#x20AC;i è[`m`[l\cc% 8jgìè XemÂ&#x20AC;e[j ` ]Â?i\Yp^^Xe[\ jp]k\

i\ Â&#x20AC;e mXec`^k% GÂ&#x201A; =èjbX m`b\e mÂ&#x20AC;ekXj mXkke\k mXiX jfd _Â?^jk le[\i bmÂ&#x20AC;cc\e# "(), Zd ` ?\cjè^]fij fZ_ "(', Zd ` ?Xe^Â?% MÂ&#x201A;^fieX gÂ&#x201A; =èjbX m`b\e iÂ&#x20AC;b$ eXj Yc` lgg k`cc *#, d\k\i _Â?^X le[\i \]k\id`[[X^\e% ?9C

?vCJ8 D\iX dfk`fe ` mXi[X^\e jblcc\ jgXiX d`cafe\i \lif ]Â?i jXd_Â&#x20AC;cc\k

:k[^m^m f^] Zmm aÂ&#x2019;cZ aZf& g^g b y[h bge^]l mkheb`^g b lenm^m Zo lhffZk^g' :k& [^m^m `Â&#x2019;kl _Â&#x2019;k Zmm aZfg^g h_mZ Â&#x2019;o^kloÂ&#x201A;ffZl ng]^k aÂ&#x2019;lm& h\a obgm^klmhkfZk h\a `Â&#x2019;k ]^m loÂ&#x201E;km _Â&#x2019;k iZl& lZ`^kZkgZ Zmm mZ lb` mbee h\a _kÂ&#x201E;g Lo^kb`^[Â&#x201E;mZkgZ' Ă&#x2C6; ?Â&#x2019;klm aÂ&#x2019;c^k ob `ZmhkgZ h\a iZkd^kbg`lhfkÂ&#x201E;]^gZ h\a l^]Zg ]^ bgaÂ&#x201A;`gZ]^ hfkÂ&#x201E;]^gZ b aZfg^g% [^& kÂ&#x201A;mmZk aZfg^gl m^dgbld^ ]bk^dmÂ&#x2019;k FZmmb C' Gb^fb' H\dlÂ&#x201E; dZcdZgm^g ldZ aÂ&#x2019;& cZl iÂ&#x201E; ^g lmkÂ&#x201A;\dZ Zo \bkdZ ^g aZeo dbehf^m^k' @Zmhk& gZ h\a iZkd^kbg`lieZml^k& gZ aÂ&#x2019;cl f^] aÂ&#x2019;`lm ^g aZeo f^m^k% dZcdZgm^g Zgbg`^g f^kZ' B Â&#x201E;k aZk +)) ))) ^n& kh k^l^ko^kZml _Â&#x2019;k Zk[^m^m% f^g ]^ i^g`ZkgZ kÂ&#x201A;\d^k bgm^ mbee' Ă&#x2C6; AZfg^g aÂ&#x2019;c]^l l^gZlm _Â&#x2019;k \bkdZ _^fmhg Â&#x201E;k l^]Zg' L^]Zg ]^ll aZk hfkÂ&#x201E;]^m lcngdbm ng`^_Â&#x201A;k ,) \^gmb& f^m^k' Ob mobg`Zl `Â&#x2019;kZ hf Zk[^m^m f^] cÂ&#x201A;fgZ f^e&

M` iÂ?i fjj ]Â?i c`k\% ;\k bfjkXi lgg k`cc +'' d`cafe\i \lif g\i Â&#x201A;i# ]iXd]Â?i Xcck ` jalbjbi`meè^Xi% 9`cXi# gXib\iè^jîfkkfi# ilcckiXggfi fZ_ ]aÂ&#x20AC;iibfekifcc\i Â&#x20AC;i eÂ&#x201A;îX jkfiX YfmXi% lmk^\d iÂ&#x201E; ]bZ`kZff^m h\a ]^ i^dZk g^]Â&#x201E;m' ;ZkZ ^g Zo mbh fÂ&#x201A;g h\a moÂ&#x201E; Zo mbh dobgghk _Â&#x201E;k mbeekÂ&#x201A;\deb`m f^] fhmbhg ng]^k lbgZ k^lhk mbee h\a _kÂ&#x201E;g ch[[^m% obed^m bgg^& [Â&#x201A;k fbglm ^g aZeo mbff^ iÂ&#x201E; \rdêg êe^k mbee _hml' IÂ&#x201E; 0)&mZe^m Ă&#x2013;\d mk^ Zo mbh fhmbhg ng]^k ch[[k^lhkgZ' :g]ê^g _rlbldZ ch[[ aZk fbgldZm ebdZ fr\d^m' IÂ&#x201E; 0)& mZe^m aZ]^ l^q Zo mbh fÂ&#x201A;g h\a _^f Zo mbh dobgghk Zg& lmkÂ&#x201A;g`Zg]^ ch[[' B ]Z` _Â&#x201E;k [ZkZ aÂ&#x201A;e_m^g lÂ&#x201E; fÂ&#x201E;g`Z dobg& ghk h\a _rkZ Zo mbh fÂ&#x201A;g mkÂ&#x201A;& gbg` iÂ&#x201E; ch[[^m'

Ă&#x2030;KÂ&#x20AC;eb _li dÂ&#x201A;e^X Ă&#x201D;e$ cÂ&#x20AC;e[Xi\ jfd ^Â&#x201A;i d`j$ k\ fd mXi[X^jkiÂ&#x20AC;eè^ _Â&#x20AC;i mXia\ [X^% ;\jj$ lkfd ]Â?iYilbXi ilcc$ kiXggfieX \e dXjjX \c\bki`Z`k\k% DXe ble$ [\ _X Yp^^k XkkiXbk`$ mX kiXggfi _Â&#x20AC;i ` jkÂ&#x20AC;c$ c\k fZ_ cXej\iXk j`^ jfd =ècXe[ ]Â?ijkX _Â&#x20AC;cjf]iÂ&#x20AC;daXe[\ bÂ?g$ Z\ekild%Ă&#x2030; Fhmbhg^g lfr`^k lb` bgm^ iÂ&#x201E; hll eÂ&#x201A;g`k^' F^g dZg ]^m ^glZfm _Â&#x2019;kdeZkZ ]^ Â&#x2019;dZg]^ fb]c^fÂ&#x201E;mm^g8 Ă&#x2C6; G^c% f^g ]^m Â&#x201A;k lZggh& ebdm ^g mng`m oÂ&#x201A;`Zg]^ _Zd& mhk% lÂ&#x201A;`^k FbdZê ?h`ê& ahef' Ob mkr\d^k h\dlÂ&#x201E; b hll f^k eÂ&#x201A;ld h\a lgZ[[fZm% ob lho^k fbg]k^ Â&#x201A;g _Â&#x2019;knm h\a kÂ&#x2019;d^k fbg]k^' Ă&#x2C6; =^llnmhf ]kb\d^k ob ]n[[êm lÂ&#x201E; fr\d^m Zedhahe cÂ&#x201A;f_Â&#x2019;km f^] 0)&mZe^m' H\a Zedhahe Â&#x201A;k oÂ&#x201A;e]b`m gÂ&#x201A;kbg`l& kbdm% iÂ&#x201E;fbgg^k ?h`êahef' Gfc`k`b\ieX fZ_ dXbk_XmXi$ eX _Xi ^\kk fjj [\ Y\jmÂ&#x20AC;ic`$ ^X gXib\iè^jîfkkfieX fZ_ ilcckiXggfieX% D\e mX[ bXe m` ^Â?iX Â&#x201A;k j`klXk`fe\e6

Ă&#x2C6; GÂ&#x201A;k ]^m ldZ [r``Zl grmm dkÂ&#x201A;ol fbecÂ&#x2019;dhgl^do^gl& [^ldkbogbg`Zk' =^m ldnee^ h\dlÂ&#x201E; [^aÂ&#x2019;oZl aÂ&#x201A;elhdhg& l^do^gl[^ldkbg`Zk' F^g ]^m Ă&#x2013;ggl [ZkZ ^g kbdl]Z`l&

KFI N<EEJKI{D

ihebmbd^k lhf o^kdZk [kr lb`% MnbcZ ;kZq' ?h`^eahef f^gZk Zmm [^& lenml_ZmmZkgZ [eng]Zk _Â&#x2019;k eÂ&#x201E;g`lbdmb`Z aÂ&#x201A;elhobglm^k gÂ&#x201A;k ]^m bgm^ Ă&#x2013;ggl i^g`Zk Zmm mcÂ&#x201A;gZ iÂ&#x201E; ]^m' =Â&#x201A;k_Â&#x2019;k aZk NDD&bglmbmnm^m _Â&#x2019;k _Â&#x2019;klmZ `Â&#x201E;g`^g kÂ&#x201A;dgZm nm oZ] bgZdmbobm^m^g dhlmZk3 ,))Ă&#x2C6;-)) fbechg^k ^nkh i^k Â&#x201E;k' AÂ&#x201A;e_m^g Â&#x201A;k lcndldkbogbg`& Zk% k^lm^g lh\bZe& h\a aÂ&#x201A;elh& oÂ&#x201E;k]ldhlmgZ]^k' Ă&#x2C6; xo^g hf ]^m Â&#x201A;k ^g kÂ&#x201A;mm hlÂ&#x201A;d^k lb__kZ lÂ&#x201E; [hk]^ oÂ&#x201A;e oÂ&#x201E;& kZ [^lenml_ZmmZk^ _Â&#x2019;klmÂ&#x201E; ]^g% f^gZk ?h`^eahef'

DZgld^' >ee^k lÂ&#x201E; bgm^' K^b& ch AZkfZZcÂ&#x201A;kob% ikhc^dm& \a^_ iÂ&#x201E; LKO Obbmhl^m lhf [r``]^ DZfi^g% _Â&#x2019;klmÂ&#x201E;k bg& m^ b]Â&#x2020;g f^] Ă&#x2014;^kZ mkZiihk' Ă&#x2C6; Ob obee^ cn aZ [hkm mkZi& ihkgZ' Dng]^kgZ obee bgm^ aZ ]^f ^_m^klhf ]^m Â&#x201A;k [^loÂ&#x201A;k& eb`m Zmm `Â&#x201E; b ]^f f^] dZllZk' AZkfZZcÂ&#x201A;kob Zk`nf^gm^& kZk ^_m^k fbglmZ fhmlmÂ&#x201E;g& ]^ml eZ`' Ă&#x2C6; =^m ldZ oZkZ lÂ&#x201E; ^gd^em lhf fÂ&#x2019;ceb`m Zmm kÂ&#x2019;kZ lb`' LdZ fZg mkÂ&#x201A;gZ _Â&#x201E;k fZg _Z& kZ gÂ&#x201E;`hg ZggZglmZgl' D8I:LJ C@CCBM@JK '0$(),* *++# dXiZlj%c`ccbm`jk7_Yc%Ă&#x201D;

9D@ JÂ&#x201A; _Â&#x20AC;i iÂ&#x20AC;beXi [l lk [`kk 9D@ 9f[p DXjj @e[\o

m`bk\e b^ cÂ&#x20AC;e^[\e o cÂ&#x20AC;e^[\e d <o\dg\c1 /' (#/' o (#/'

8e[\c\e jfd dfk`fe\iXi ]Â?i c`k\ ,'

=`ecÂ&#x20AC;e[Xi\ \ec`^k Â&#x201A;c[\ij^ilgg )'',# gifZ\ek

DÂ&#x20AC;e Bm`eefi

4 )+#.

Le[\im`bk 3(0 EfidXcm`bk (0Ă&#x201E;), {m\im`bk )-Ă&#x201E;*' =\kdX 5*'

' (,Ă&#x2020;)+

),Ă&#x2020;*+

BÂ&#x20AC;ccX1 JfZ`Xc$ fZ_ _Â&#x20AC;cjfmÂ&#x201A;i[jd`e`jk\i`\k

*,Ă&#x2020;++

+,Ă&#x2020;,+

,,Ă&#x2020;-+

Xm g\ijfe\i jfd c`[\i Xm _aÂ&#x20AC;ik$ fZ_ bÂ&#x20AC;icjalb[fdXi% C\gÂ&#x20AC;ekXcf Y\[Â?d\i Xkk [\ jfd i\$ X^\iXi jÂ&#x20AC;di\ gÂ&#x201A; Xjgìè bXejb\ bXe [iX epkkX Xm \]]\bk`mXi\ ]Â?i\Yp^^Xe$ [\ d\[`Zè\iè^ dfk Ycf[gifgg% =E9

av de tyngsta socialdemokraterna i Helsingborg, sĂ¤ger: â&#x20AC;&#x201C; Jag har inte varit med om nĂĽgot liknande. Han syftar pĂĽ vad som hĂ¤nde under kommunfullmĂ¤ktiges mĂśte i den pampiga salen i RĂĽdhuset den 24 januari. PĂĽ podiet lĂ¤ngst fram satt som vanligt ordfĂśrande Carin WredstrĂśm (m) och ledde mĂśtet. Men hon skĂśtte sitt uppdrag illa, anser Bengt Larsen. Han sĂ¤ger att ledamĂśter frĂĽn moderaterna och Ăśvriga femklĂśvern fick stĂĽ i talarstolen och prata om sĂĽdant som inte hĂśrde till sjĂ¤lva sakfrĂĽgan. DĂ¤remot avbrĂśt Carin WredstrĂśm politiker frĂĽn oppositionspartier som inte hĂśll sig strikt till Ă¤mnet. â&#x20AC;&#x201C; SĂĽ kan vi inte ha det. Bengt Larsen tycker att hon censurerar politiska motstĂĽndare. â&#x20AC;&#x201C; Det blir ju sĂĽ om de tillĂĽts prata obehindrat och svĂ¤va ut, medan mĂśjligheterna att replikera begrĂ¤nsas. DĂĽ har man klippt av debatten pĂĽ ett mycket mĂ¤rkligt sĂ¤tt.

fanns en notis om HISO:s PuffkvĂ¤ll dĂĽ Per DahlĂśf skulle tala om â&#x20AC;?Morgondagens ledare fĂśr morgondagens ungdomarâ&#x20AC;?. TyvĂ¤rr blev tidpunkten fel. TrĂ¤ffen i Idrottens hus konferensrum sker fĂśrst den 25 mars.

Inbrottet gick snabbt. Tjuvarna brĂśt sig in genom att ta ett lock till en dagvattenbrunn frĂĽn gatan utanfĂśr. NĂ¤r de vĂ¤l var inne stal de tvĂĽ datorer och en skĂ¤rm. â&#x20AC;?Om inbrotten fortsĂ¤tter sĂĽ hĂ¤r i omrĂĽdet kommer det att dĂś. Ingen vill driva nĂ¤ringsverksamhet under sĂĽna fĂśrhĂĽllanden. Det blir fĂśr dyrt med alla krossade rutorâ&#x20AC;?, sĂ¤ger Bengt Olsson pĂĽ Synskadades riksfĂśrbund.

Synskadade drabbade av vandaler SkadegĂśrelsen och inbrotten fortsĂ¤tter med full kraft pĂĽ DrottninghĂśg. I mĂĽndags utsattes synskadades riksfĂśrbund. HELSINGBORG. Betongplattor och

brunnslock anvĂ¤ndes som inbrottsverktyg i mĂĽndags kvĂ¤ll. Vid tiotiden knĂ¤cktes dĂśrren hos Synskadades riksfĂśrbund (SRF). Bytet blev tvĂĽ datorer. â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r otroligt illa fĂśr verksamheten. Vi har fĂśrlorat vĂĽra cdbrĂ¤nnare och alla dokument pĂĽ datorerna. Eftersom vĂĽra medlemmar ser dĂĽligt mĂĽste vi kunna skicka skivor med ljud till dem. Nu blir det svĂĽrt att fĂĽ ut information infĂśr ĂĽrsmĂśtet, sĂ¤ger Bengt Olsson, kanslist hos SRF i Helsingborg.

PĂĽ golvet runt honom ligger krossat glas. DĂ¤r en av datorerna varit hĂ¤nger en avsliten sladdstump. Bengt Olsson Ă¤r besviken pĂĽ Helsingborgshem. De har sagt att problemen med skadegĂśrelse hĂĽller pĂĽ att minska. â&#x20AC;&#x201C; Men det kĂ¤nner inte vi igen oss i. Det kanske minskar pĂĽ lĂĽng sikt, men vi har ett akut behov. Vi vill inte ha fler inbrott. SRF Ă¤r inte de enda utsatta. Skolan och kyrkan i grannfastigheterna har ocksĂĽ haft besĂśk. Men dĂ¤r kom inte tjuvarna ĂĽt nĂĽgot. â&#x20AC;&#x201C; Vi Ă¤r jĂ¤ttebekymrade Ăśver all skadegĂśrelse. Men hos oss brukar de inte stjĂ¤la sĂĽ mycket, de nĂśjer sig med att ta sig in och vĂ¤lta nĂĽgot skĂĽp, sĂ¤ger DrottninghĂśgsko-

lans rektor Annika Ericsson. SkadegĂśrelsen och inbrotten har blivit ett allt stĂśrre problem de senaste tvĂĽ mĂĽnaderna. PĂĽ baksidan av skolan Ă¤r mer Ă¤n tio fĂśns-

â&#x20AC;?Hos oss brukar de inte stjĂ¤la sĂĽ mycket, de nĂśjer sig med att ta sig in och vĂ¤lta nĂĽgot skĂĽp.â&#x20AC;? ter provisoriskt lappade. GlasmĂ¤staren hinner inte byta ut dem innan nya slĂĽs sĂśnder. â&#x20AC;&#x201C; I natt krossades tvĂĽ rutor. Glasnotan fĂśr det sista ĂĽret kommer att vara pĂĽ flera hundra tusen, sĂ¤ger Annika Ericsson.

Ă&#x201E;ven kyrkan har utsatts fĂśr inbrottsfĂśrsĂśk. Det har hĂ¤nt tretton gĂĽnger det senaste halvĂĽret. â&#x20AC;&#x201C; Men i natt lyckades de inte ta sig in, sĂ¤ger vaktmĂ¤staren Ulf Stefansson. Han stĂĽr och sopar upp glasskĂ¤rvor. En ruta Ă¤r krossad. Det kraftiga gjutjĂ¤rnsgaller som hindrade tjuvarna frĂĽn att komma in har blivit ordentligt skevt. En betongplatta som slungats mot fĂśnstret krossade rutan och skadade gallret. PĂĽ skolan vill man ocksĂĽ skaffa galler. Och kameror. FĂśr SRF Ă¤r det inte lika lĂ¤tt. De har inte rĂĽd. â&#x20AC;&#x201C; Fick vi som vi ville skulle det vara galler runt hela lokalen. Men vi lever pĂĽ bidrag och stipendier. Det finns inte utrymme att kĂśpa

sĂĽnt. fĂśrklarar Bengt Olsson. De har larm. Men det verkar snarare sporra de som bryter sig in. â&#x20AC;&#x201C; Det tar nĂĽgra minuter fĂśr vaktbolaget att komma hit, under den tiden har tjuvarna fĂśrsvunnit. FĂśrutom datorerna hos SRF Ă¤r det som stjĂ¤ls sĂ¤llan dyra saker. Oftast godis och lĂ¤sk frĂĽn kyrkan. NĂĽgon gĂĽng har de kommit Ăśver en hundralapp. â&#x20AC;&#x201C; Det intrĂ¤ffar mellan 17 och 22 pĂĽ kvĂ¤llen. PĂĽ helgerna kan det hĂĽlla pĂĽ till midnatt. Vaktbolagen och polisen tror att det Ă¤r personer i samma tonĂĽrsgĂ¤ng. Vi hoppas att problemet fĂśrsvinner nĂ¤r de lyckas gripa dem, sĂ¤ger Annika Ericsson. Men fĂśr SRF innebar gĂĽrdagens

inbrott stora ekonomiska och praktiska problem. â&#x20AC;&#x201C; Det hĂ¤r pĂĽverkar vĂĽr verksamhet. Datorerna var till fĂśr vĂĽra anstĂ¤llda medlemmar och hade program som var anpassade fĂśr synskadade. Utan dem kan de inte arbeta, sĂ¤ger Bengt Olsson. HD har utan framgĂĽng sĂśkt Helsingborgshems vd Jananders Anderson fĂśr en kommentar.

Einar Sundgren einar.sundgren@hd.se 042-489 93 46

Foto: Anna Bank anna.bank@hd.se 042-489 90 00

Han hĂ¤nvisar ocksĂĽ till insĂ¤ndare i HD som slagit ner pĂĽ Carin WredstrĂśms agerande under mĂśtet. â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r uppenbart att fler Ă¤n vi politiker har reagerat pĂĽ detta. Bengt Larsen och hans partikamrat Kjell Lundin protesterade redan under det pĂĽgĂĽende mĂśtet i januari. â&#x20AC;&#x201C; Men Ă¤ven efter det hĂ¤nde samma sak igen. Nu undrar Bengt Larsen om Carin WredstrĂśm tĂ¤nker sluta ge extra favĂśrer till sina partikamrater och behandla alla ledamĂśter

Carin WredstrĂśm (m) anklagas fĂśr censur av Bengt Larsen (s).

med samma respekt. Han tror sig sjĂ¤lv ha svaret: â&#x20AC;&#x201C; Jag utgĂĽr frĂĽn att det var ett misstag, ett olycksfall i arbetet. Min uppfattning om Carin Wred-

â&#x20AC;?Jag vet inte om han hade Ă¤tit huggorm till frukost.â&#x20AC;? strĂśm Ă¤r att hon inte Ă¤r den sortens politiker. Vad sĂ¤ger dĂĽ hon om Bengt Larsens kritik? â&#x20AC;&#x201C; OrĂ¤ttvis. Han kĂ¤nner mig sĂĽ otroligt vĂ¤l och vet att jag aldrig, aldrig skulle gĂśra nĂĽgot sĂĽdant medvetet, sĂ¤ger Carin WredstrĂśm.

â&#x20AC;&#x201C; Han har gjort en hĂśna av en fjĂ¤der. Och: â&#x20AC;&#x201C; Jag vet inte om han hade Ă¤tit huggorm till frukost. Hon tycker inte att hon behandlade oppositionen orĂ¤ttvist, men sĂ¤ger sedan till HD:s reporter: â&#x20AC;&#x201C; Du var ju sjĂ¤lv dĂ¤r... Vill du hĂśra min ĂĽsikt? â&#x20AC;&#x201C; Ja. Det var tillfĂ¤llen nĂ¤r femklĂśvern fick svĂ¤va ut medan oppositionen blev avhuggen. â&#x20AC;&#x201C; Det var inte med avsikt. Jag tror inte heller att nĂĽgon socialdemokrat anser att jag gĂśr sĂĽ medvetet. Jag gĂśr mitt absolut bĂ¤sta fĂśr att fĂĽ god ordning och stĂ¤mning. Efter mĂśtet i januari rannsakade Carin WredstrĂśm sig sjĂ¤lv. Hon minns att hon vid ett tillfĂ¤lle inte var uppmĂ¤rksam nĂ¤r en folkpartist kom in pĂĽ ett sidospĂĽr. â&#x20AC;&#x201C; DĂĽ skulle jag ha klippt av med en gĂĽng. Och infĂśr februarimĂśtet i nĂ¤sta vecka tĂ¤nker hon sĂĽ hĂ¤r: â&#x20AC;&#x201C; Jag fĂĽr vara Ă¤nnu mer uppmĂ¤rksam. Jag vill inte att de ska kĂ¤nna sig ĂĽsidosatta. Det Ă¤r absolut inte min avsikt. TorbjĂśrn Svensson

Under intervjun sĂ¤ger hon ocksĂĽ: â&#x20AC;&#x201C; Han har Ăśverreagerat, verkligen.

torbjorn.svensson@hd.se 042-489 92 17

FAKTA OM FULLMĂ&#x201E;KTIGE â&#x2013; KommunfullmĂ¤ktige, â&#x20AC;?Helsing-

â&#x2013; Fyra partier sitter i opposition:

borgs riksdagâ&#x20AC;?, bestĂĽr av 65 ledamĂśter och sammantrĂ¤der i regel en gĂĽng i mĂĽnaden i RĂĽdhuset. â&#x2013; FemklĂśvern bestĂĽr av moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna, centern och spi. Partierna har tillsammans 33 ledamĂśter har dĂ¤rmed egen majoritet i fullmĂ¤ktige.

socialdemokraterna, sverigedemokraterna, miljĂśpartiet och vĂ¤nstern. â&#x2013; FullmĂ¤ktige sammantrĂ¤der nĂ¤sta gĂĽng onsdagen den 28 februari. DĂĽ kan du fĂślja mĂśtet frĂĽn start klockan 18 direkt pĂĽ hd.se. DĂ¤r kan du lĂ¤sa om alla debatter och beslut.

Trafikljus ska ge sĂ¤krare skolvĂ¤g MĂ&#x2013;RARP. Skolbarn i MĂśrarp le-

ver farligt nĂ¤r de ska korsa Bjuvsleden. FĂśrĂ¤ldrar befarar att det ska hĂ¤nda en olycka och krĂ¤ver bevakat ĂśvergĂĽngsstĂ¤lle. Som HD tidigare berĂ¤ttat har VĂ¤gverkets planerade ombyggnad av genomfarten i MĂśrarp skjutits upp till i hĂśst. Nu fĂśrvĂ¤rras trafikproblemen ytterligare dĂĽ kommunen startat ett projekteringsarbete fĂśr nytt villaomrĂĽde. PĂĽ tidigare sĂ¤kra och tillfĂ¤lliga gĂĽngstigar till skolan finns nu grĂ¤vskopor och schaktningsmaskiner.

â&#x20AC;&#x201C; Och dessutom har den nuvarande gĂĽngstigen lĂ¤ngs Bjuvsleden, som leder till en gĂĽng- och cykeltunnel, stĂ¤ngts pĂĽ grund av byggarbete. Barnen mĂĽste nu, skymda och oskyddade, korsa den starkt trafikerade genomfartsleden. Det Ă¤r klart vi Ă¤r oroliga, sĂ¤ger Cecilia Svensson, fĂśrĂ¤lder till tvĂĽ av de skolbarn som lever farligt i trafiken. FĂśrĂ¤ldrarna har nu tagit kontakt med kommunen och krĂ¤ver en sĂ¤krare skolvĂ¤g. â&#x20AC;&#x201C; Vi vill ha ett tillfĂ¤lligt signalreglerat ĂśvergĂĽngsstĂ¤lle. Det

mĂĽste bli stopp pĂĽ de snabba bilarna och de tunga lĂĽngtradarna nĂ¤r barnen ska passera, sĂ¤ger Cecilia Svensson. PĂĽ kommunen tar man problemet pĂĽ allvar och kommer snarast att kontakta VĂ¤gverket fĂśr att hitta en lĂśsning. â&#x20AC;&#x201C; Vi ska se pĂĽ olika alternativ fĂśr att gĂśra vĂ¤gen trafiksĂ¤ker. I diskussionen med VĂ¤gverket kommer vi bland annat att titta pĂĽ mĂśjligheten med tillfĂ¤lliga trafikljus, sĂ¤ger projektledare Ronny Nilsson pĂĽ tekniska fĂśrvaltningen. Tommy BergstrĂśm

KfkXck

8ccX ?9C

SNDS Magazine 2007|2 D@B88C EP98:B8

LE;<I M8KK<E% wYf _Xde [iXYYXj f]kX Xm Â?m\ijmÂ&#x20AC;d$ eè^Xi YÂ&#x201A;[\ le[\i mÂ&#x201A;i\e fZ_ _Â?jk\e# m`cb\k ]Â?ijmÂ&#x201A;iXi gÂ&#x201A;jk`êè^\e ]Â?i gXjjX^\iXieX%

eZgknf ^_m^klhf aZfg& hfkÂ&#x201E;]^m Â&#x201A;k [r``m iÂ&#x201E; ^mm .) f^m^k mch\dm eZ`^k Zo e^kZ% lÂ&#x201A;`^k Gb^fb' Kngm [r``gZ]^kgZ `Â&#x201E;k ]^m bgm^ Zmm aÂ&#x2019;cZ fZkd^g% ^_m^klhf h\dlÂ&#x201E; [r``gZ& ]^kgZ aZk lcngdbm g^k b e^& kZg' =Â&#x201A;k_Â&#x2019;k mobg`Zl fZg h\dlÂ&#x201E; b _hkmlÂ&#x201A;mmgbg`^g ldr]]Z ]^f ]Â&#x201E; ]^m Ă&#x2013;ggl ^g kbld _Â&#x2019;k Â&#x2019;o^kloÂ&#x201A;f& gbg`Zk'

AZoloZmmg^m aZk ]^ l^& gZlm^ ]Z`ZkgZ oZkbm ]kr`m ^g f^m^k Â&#x2019;o^k ]^m ghkfZ& eZ obed^m aZk lmÂ&#x2019;km Zk[^m^m b aZfg^g' OZmmg^m aZk [eÂ&#x2019;mm g^k [hmm^goÂ&#x201E;gbg`^g b ah& m^ee^m b aZfg^g h\a _Â&#x2019;k& loÂ&#x201E;kZm [bemkZĂ&#x2013;d^g b hfkÂ&#x201E;& ]^m' ?hm`Â&#x201A;g`ZkgZ aZk mZ& `bm lb` mbee h\a _kÂ&#x201E;g m^kfb& gZe^kgZ eÂ&#x201A;g`l m^fihkÂ&#x201A;kZ eZg]`Â&#x201E;g`Zk' =E9

Bm`eeX [f^ ` bifZb d\[ kÂ&#x201A;^

w8$jk`]k\cj\e Y\kXcXi ]Â?i I\o

EpX [X^_\d _Xi cÂ&#x201A;^X iX[fe_Xck\i

EvIG<J >g dobggZ b -)&Â&#x201E;kl&

Lmb_mêl^g _Â&#x2019;k y[h :dZ]^& fb [ebk E^b_ K^q Zk[^ml`b& oZk^ Ă&#x2C6; bgm^ y[h :dZ]^fb' ?Â&#x2019;koZemgbg`l]bk^dmÂ&#x2019;k Kh`^k ;khh Ă&#x2013;\d aÂ&#x201E;k] dkbmbd ]Â&#x201E; aZg `b\d nm f^] Zmm aZg _Â&#x2019;k ZdZ]^fbgl kÂ&#x201A;dgbg` ZglmÂ&#x201A;eem K^q lhf nmk^]gbg`lfZg _Â&#x2019;k ^mm Â&#x201E;k f^] ikh_^llhkleÂ&#x2019;g' McÂ&#x201A;gl& m^g aZ]^ oZkd^g e^]b`& ZgleZ`bml êe^k ]bldnm^kZml iÂ&#x201E; _Â&#x2019;kaZg] Zo ZdZ]^fbgl e^]gbg`' B `Â&#x201E;k f^]]êZ]^ ;khh Zmm K^q ZglmÂ&#x201A;eegbg` hf_Â&#x2019;kaZg]eZml' Gn Â&#x201A;k ]^m _hkfêem Lmb_mêl^g _Â&#x2019;k y: lhf ZglmÂ&#x201A;ee^k K^q' Ă&#x2C6; =^m Ă&#x2013;ggl bg`^m Zk[^ml& dhgmkZdm Â&#x201A;ggn% f^g gn aZk ob [^lmÂ&#x201A;fm Zmm lmb_mê& l^g [ebk K^q _hkfêeZ Zk& [^ml`boZk^' LcÂ&#x201A;eoZ nii]kZ& `^m Â&#x201A;k `^f^glZfm _Â&#x2019;k ZdZ& ]^fbg h\a lmb_mêl^g% lÂ&#x201E; bg`^m aZk Â&#x201A;g]kZml iÂ&#x201E; ]^g _khgm^g% lÂ&#x201A;`^k ;khh' ?9C

KZ]hgaZem^g b grZ ]Z`& a^f Â&#x201A;k b f^]êmZe ng]^k aÂ&#x201A;e_m^g Zo ]^g `^ghf& lgbmmeb`Z kZ]hgaZem^g b [h& lmÂ&#x201A;]^k b ?bgeZg] oblZk ^g ng]^klÂ&#x2019;dgbg` lhf LmkÂ&#x201E;e& lÂ&#x201A;d^ka^ml\^gmkZe^g `chkm' Ng]^klÂ&#x2019;dgbg`^g oblZk h\dlÂ&#x201E; Zmm [r``gZ]^kgZl `kng]eÂ&#x201A;``gbg`llÂ&#x201A;mm aZ& ]^ ^g deZk bgo^kdZg iÂ&#x201E; kZ& ]hgaZem^g' =Zà^fl[r``& gZ]^k f^] dkri`kng] aZ& ]^ [^mr]eb`m eÂ&#x201A;`k^ kZ]hg& aZem^k Â&#x201A;g [r``gZ]^k f^] [^mhgìeZmmZ iÂ&#x201E; fZkd' GrZ o^gmbeZmbhgllrlm^f aZk h\dlÂ&#x201E; [b]kZ`bm mbee Zmm fbgldZ kZ]hgaZem^g' KZ]hgaZem^kgZ b ]Z`& a^f aZk fÂ&#x201A;mml l^]Zg Â&#x201E;k *22+ lhf ^g ]ê Zo kZ& ]hgÂ&#x2019;o^koZdgbg`^g iÂ&#x201E; Zk& [^mlieZml^kgZ' ?9C

Â&#x201E;e]^kg hfdhf b ^g ieZg& dhklgbg`lher\dZ b GÂ&#x201A;k& i^l b `Â&#x201E;k' Her\dZg bgmkÂ&#x201A;_& _Z]^ ob] êoZmb]^g ob] ^g h[ôZdZ] ieZgdhklgbg` b DZkeÂ&#x201E;' >mm `h]lmÂ&#x201E;` eZlmZm f^] obkd^ kZffZ]^ [be^g lhf leng`Z]^l g^k b ^g [Â&#x201A;\d' DobggZgl anon] [eô ng& ]^k oZmm^grmZg' Ihebl^g nmk^]^k gn hf dobggZg ]h` hf^]ê[Zkm b dkh\d^g êe^k hf ahg ]kngdgZ]^' >geb`m kÂ&#x201A;]]gbg`lo^k& d^m dhf ]^g _Â&#x2019;klmZ kÂ&#x201A;]]& gbg`l^ga^m^g mbee her\dl& ieZml^g lcn fbgnm^k ^_& m^k Zmm her\dZg aZ]^ ld^mm' ?Â&#x2019;klÂ&#x2019;d^g Zmm Â&#x201E;m^kniieboZ dobggZg `Zo bg`Z k^lne& mZm' =E9

8BK@M@K<KJBvDG8I% @ièX ?\de\cc# YXeb[ì\bkÂ?i m`[ 8bk`X# fZ_ :`X KÂ?ieYcfd gÂ&#x201A; =fcb_Â&#x20AC;cjXe jcÂ&#x201A;jj ]Â?i mXi$ [X^jdfk`fe\e% Ă&#x201E; AX^ j\i k`cc Xkk dè g\ijf$ eXc kmè^Xj iÂ?iX j`^ le[\i [X^\e# k`cc \o\dg\c _Â&#x20AC;dkX lkjbi`]k\i fZ_ ]Xod\[[\$ cXe[\e% JaÂ&#x20AC;cm kXi aX^ Xc[i`^ ilcckiXggfieX# jÂ&#x20AC;^\i @ièX ?\de\cc%

HELSINGBORG. Bengt Larsen, en

ÂŞBO HAMN BYGGER MOT HĂ&#x192;GVATTEN

IlcckiXggXe fZ_ Y`c\e ^Â?i fjj jalbX =^m Ă&#x2013;ggl ^mm mcn`hmZe knee& mkZiihk b Aêlbg`_hkl grZlm^ dÂ&#x2019;i\^gmknf DZfi^g' =^m ohk^ ZgmZèb`^g hfÂ&#x2019;ceb`m Zmm arkZ nm [nmbdlehdZe^k iÂ&#x201E; _^fm^ oÂ&#x201E;gbg`^g nmZg ]^f' F^g ]^m [hk]^ h\dlÂ&#x201E; Ă&#x2013;g& gZl oZgeb`Z mkZiihk% mr\d^k <bZ MÂ&#x2019;kg[ehf% li^\bZeblm iÂ&#x201E; _rlbld Zdmbobm^m h\a aÂ&#x201A;e& lZ ob] ?hedaÂ&#x201A;elZg' Ă&#x2C6; MÂ&#x201A;gd ank fÂ&#x201E;g`Z Ă&#x2013;g& eÂ&#x201A;g]Zk^ lhf `Â&#x201E;k fblm^ hf oZk]Z`lmkÂ&#x201A;gbg` aÂ&#x201A;k oZk& c^ ]Z`' =^llnmhf _Â&#x2019;k[kn& dZk kneemkZiihkgZ ^g fZl& lZ ê^dmkb\bm^m' FZg dng]^ aZ [r``m ZmmkZdmboZ mkZiihk aÂ&#x201A;k b lmÂ&#x201A;ee^m h\a eZgl^kZm lb` lhf ?bgeZg] _Â&#x2019;klmZ aÂ&#x201A;e& lh_kÂ&#x201A;fcZg]^ dÂ&#x2019;i\^gmknf% nm[kblm^k ahg' :olZdgZ]^g Zo mkZiihk oZk ]^m _Â&#x2019;klmZ ahg mÂ&#x201A;gdm^ iÂ&#x201E; gÂ&#x201A;k DZfi^g Â&#x2019;iigZ]^' Ă&#x2C6; =^m aÂ&#x201A;k Â&#x201A;k +)))&mZ& e^m' :eem Ă&#x2014;^k Â&#x201A;k Â&#x2019;o^kobdmb`Z h\a oZk]Z`^g Â&#x201A;k ]^g lmÂ&#x2019;kl& mZ fhmbhgl_hkf^g' DngldZ& i^g Ă&#x2013;ggl' OZk_Â&#x2019;k aZk ]^g bg& m^ gÂ&#x201E;mm ]^f lhf kbmZ]^ ]^g aÂ&#x201A;k [r``gZ]^g8 >ee^k [krk ]^ lb` bgm^8 <bZ MÂ&#x2019;kg[ehf eô^k lhf ahg eÂ&#x201A;k% lbmm^k iÂ&#x201E; \rdêlZ& ]êg mcn`h fbgnm^k oZkc^ fhk`hg _Â&#x2019;k Zmm mZ lb` mbee ch[[^m' B `Â&#x201E;k Ă&#x2013;\d ahg lmÂ&#x2019;] _Â&#x2019;k lbg ZdmboZ ebollmbe' NDD&bglmbmnm^m lhf _hkl& dZk hf aÂ&#x201A;elZ h\a fhmbhg `Zo nm ^g kZiihkm hf Ă&#x2013;g& eÂ&#x201A;g]ZkgZl aÂ&#x201A;elheÂ&#x201A;`^' H\a ]^m Â&#x201A;k bg`^g fngm^k eÂ&#x201A;l& gbg`' OZk _^fm^ b Zk[^ml& _Â&#x2019;k Â&#x201E;e]^k eb]^k Zo _^mfZ h\a oZk _^fm^ mhgÂ&#x201E;kbg` Â&#x201A;k Â&#x2019;o^k& obdmb`' ?Â&#x2019;k ,) Â&#x201E;k l^]Zg aZ]^ oZk lcng]^ Zk[^ml_Â&#x2019;k _^mfZ h\a [ZkZ oZk _^fmhg]^ mhg& Â&#x201E;kbg` oZk Â&#x2019;o^kobdmb`' Ă&#x2C6; Mk^]n[[ebg`^g [eZg] ng`]hfZkgZ Â&#x201A;k hkhZg]^% lÂ&#x201A;`^k FbdZê ?h`êahef% ]h\^gm b gÂ&#x201A;kbg`leÂ&#x201A;kZ h\a \a^_ iÂ&#x201E; NDD&bglmbmnm^m' =^m dhglmb`Z Â&#x201A;k Zmm Zeem Ă&#x2014;^k lZfmb]b`m mkÂ&#x201A;gZk Zdmbom% mbee ^q^fiê iÂ&#x201E; `rf' GÂ&#x201A;lmZg Â&#x201E;mmZ Zo mbh b Zk& [^ml_Â&#x2019;k Â&#x201E;e]^k mkÂ&#x201A;gZk fbglm moÂ&#x201E; `Â&#x201E;g`^k b o^\dZg' :g]^& e^g aZk Â&#x2019;dZm lmZ]b`m l^]Zg *20)&mZe^m ]Â&#x201E; [ZkZ oZkZggZg dobggZ h\a moÂ&#x201E; Zo mk^ fÂ&#x201A;g mkÂ&#x201A;gZ]^' Ă&#x2C6; =^m Â&#x201A;k _Â&#x2019;klmÂ&#x201E;l ihlbmbom% lÂ&#x201A;`^k ?h`êahef' F^g ]^m Ă&#x2013;ggl moÂ&#x201E; Zg]kZ

KommunfullmĂ¤ktiges ordfĂśrande censurerar politiska motstĂĽndare. Den hĂĽrda kritiken kommer frĂĽn socialdemokraten Bengt Larsen.

C<?K@BLM8 & D8IA8 8@I@F

?L=ML;JK8;J9C8;<K

R CFB8CK s JM<EJB=@EC8E; s GFC@K@B T

HELSINGBORG

FullmĂ¤ktiges ordfĂśrande fĂĽr svidande kritik

Maria Berkmo maria.berkmo@hd.se 042-489 93 34

RĂ&#x201E;TTELSE. I gĂĽrdagens tidning

J@;%+ KFIJ;8> (/ A8EL8I@ )''.

#Â¤D2# #Â¤D3# #Â¤M1# #Â¤Y1#

REDIGERARE: MICHAEL THELIN

HELSINGBORG. 36-ĂĽringen dĂśmdes i april fĂśrra ĂĽret fĂśr utpressning i MalmĂśtrakten. Straffet blev 16 mĂĽnaders fĂ¤ngelse, ett straff som han bĂśrjade avtjĂ¤na pĂĽ en Ăśppen anstalt i Mellansverige innan han rymde. Enligt honom sjĂ¤lv trĂ¤ffade han pĂĽ en antagonist i fĂ¤ngelset och blev uppmanad att bege sig dĂ¤rifrĂĽn â&#x20AC;&#x201C; annars skulle han bli misshandlad. Han tog upp det som hĂ¤nde med anstaltsledningen. â&#x20AC;&#x201C; Som jag fĂśrstĂĽtt det har de gjort vissa ĂĽtgĂ¤rder, men inte tillrĂ¤ckligt. Han fick en smĂ¤ll, berĂ¤ttar Mathias Wiberg, 36ĂĽringens advokat. Efter misshandeln rymde han frĂĽn fĂ¤ngelset. Strax fĂśre midnatt den 13 februari utsattes hans lĂ¤genhet i centrala Helsingborg fĂśr skottlossning. Fyra skott avlossades, men ingen mĂ¤nniska kom till skada. Skottlossningen rubriceras som mordfĂśrsĂśk. En 17-ĂĽring Ă¤r misstĂ¤nkt, men har Ă¤nnu inte gripits. 36-ĂĽringen har nu ansĂśkt om nĂĽd hos regeringen. I stĂ¤llet fĂśr fĂ¤ngelse vill han ha en icke-frihetsberĂśvande pĂĽfĂśljd. â&#x20AC;&#x201C; Det finns en mĂśjlighet att begĂ¤ra nĂĽd fĂśr att fĂĽ anstĂĽnd om att avtjĂ¤na sitt fĂ¤ngelsestraff eller fĂĽ sin efterlysning hĂ¤vd. Jag bedĂśmer hans ansĂśkan som seriĂśs, sĂ¤ger advokaten Mathias Wiberg. Enligt ansĂśkan till regeringen fruktar 36-ĂĽringen fĂśr sitt liv om han tvingas avtjĂ¤na sitt fĂ¤ngelsestraff. 36-ĂĽringen har fortfarande inte ĂĽtervĂ¤nt till fĂ¤ngelset.

& $ ' ' $ $

CHRISTINE LUNDIN

RĂ¤tten tror inte pĂĽ brott

NYHETSCHEF: 042-489 93 31 E-POST: helsingborg@hd.se KUNDTJĂ&#x201E;NST: 042-489 92 30

Rymling utsatt fĂśr mordfĂśrsĂśk

SopfĂśrbrĂ¤nning i VĂ¤sterĂĽs utreds En stor sopfĂśrbrĂ¤nningsanlĂ¤ggning kan bli verklighet i VĂ¤sterĂĽs. Kommunstyrelsen har gett tekniska nĂ¤mnden, MĂ¤larenergi och Vafab miljĂś i uppgift att utreda fĂśrutsĂ¤ttningarna.

#Â¤D2# #Â¤D3# #Â¤M1# #Â¤Y1#

HELSINGBORG

) + , + $ )-$+ ) ) )() "

Kommunstyrelserna uppmanar ocksĂĽ hĂśgskolans styrelse att se Ăśver alternativa samverkansformer fĂśr MĂ¤lardalens hĂśgskola.

021â&#x20AC;&#x201C;19 92 28

W 19 klinikchefer har krĂ¤vt landstingsledningens â&#x20AC;&#x201C; och i fĂśrsta hand landstingsdirektĂśr Jan Brithons â&#x20AC;&#x201C; avgĂĽng. W Cheferna menar att det saknas en lĂĽngsiktig plan och nĂĽgon som samordnar mellan de olika divisionerna och anser ocksĂĽ att landstingsledningen saknar beslutskompetens. W LandstingsrĂĽdet Magnus Edlund (m) deklarerade tidigt att det inte var aktuellt att ďŹ&#x201A;ytta pĂĽ Jan Brithon. I gĂĽr presenterade han emellertid ett komâ&#x20AC;&#x201C; promissfĂśrslag fĂśr klinikâ&#x20AC;&#x201C; cheferna.

NĂ¤r Magnus Edlund (m) och

' - + % (* ( ) -* $ $(* - $* +

JOHAN KRETZ

Detta har hĂ¤nt

â&#x20AC;?Kosmetikaâ&#x20AC;?. SĂĽ sammanfattar de protesterande klinikcheferna landstingsstyrelsens fĂśrslag, och deras krav pĂĽ Jan Brithons avgĂĽng kvarstĂĽr.

Ditt livs kĂśksaffĂ¤r! JUST NU 20.000 i rabatt!

) )-$

! ) " "

Inhyrd konsult tar Ăśver landstingsdirektĂśrens jobb fĂśr landstinget. Landstingsstyrelsen tror nĂ¤mligen inte att man lĂśser Jan Brithon. nĂĽgra proFOTO: OSKAR blem geKULLANDER nom att avsĂ¤tta Brithon och ersĂ¤tta honom med nĂĽgon annan.

Baptister och missionsfĂśrbundare gĂĽr samman

bor i Limerick pĂĽ Irland. Hon fyller ĂĽr pĂĽ onsdag, men den Ă¤ndrade ďŹ&#x201A;ygtiden gĂśr att pappa inte hinner ta sig dit i tid. â&#x20AC;?Lite fĂĽnigâ&#x20AC;?, tycker han om fĂśrklaringen som kom i mejlboxen. â&#x20AC;&#x201C; Det blir en dag kortare, och ett annat pris i och med att jag ĂĽker pĂĽ en Ăśvernattning HELENA JOHANSSON i Dublin.

Brithon frĂĽntas ansvar LandstingsdirektĂśr Jan Brithon sitter kvar, men ska inte lĂ¤ngre ansvara fĂśr sjukhusvĂĽrden. Den ska i stĂ¤llet styras av en inhyrd konsult.

vĂ¤sterĂĽs

LĂ&#x2013;RDAG 24 FEBRUARI 2007

RĂĽdjur i Krakow i vĂ¤gen fĂśr fĂśdelsedag i Limerick

Nyhetschefer: 021â&#x20AC;&#x201C;19 92 78 Robert Ă&#x2013;sterlind, Alisa Bosnic nyheter@vlt.se

Eva Engman och Cilla Nilsson, Helsingborgs Dagblad: 1) Vi har sju grundmallar. HĂ¤r Ă¤r en som vi anvĂ¤nder rĂ¤tt ofta pĂĽ respektive redaktions alltid annonsfria startuppslag. VĂ¤ldigt anvĂ¤ndbar nĂ¤r man har en bra nyhet eller ett reportage med dragbild som fungerar Ăśver vecket och dessutom ytterligare en bra nyhet som vi vill ska synas. Mallen kan lĂ¤tt modifieras genom att trespaltutrymmet krymps till tvĂĽ spalt eller genom att den spegelvĂ¤nds. Enspaltaren anvĂ¤nds med fĂśrdel till notiser fĂśr att fĂĽ en spĂ¤nst pĂĽ uppslaget. Mallen tillĂĽter att man vĂ¤ljer vilken text som ska ha den feta rubriken. 2) Vilken mall som ska anvĂ¤ndas pĂĽ respektive redaktions startuppslag vĂ¤ljs redan tidigt pĂĽ dagen av aktuella arbetsledare och ofta i samrĂĽd med dagredigerare. Arbetsledarna ger besked till reportrar om vilka textlĂ¤ngder som ska gĂ¤lla och ansvarar fĂśr att det tĂ¤nks/vĂ¤ljs om vid behov. Varje val av mall mĂĽste kommuniceras med samordnande nyhetchef som ansvarar fĂśr att det blir variation i mallarna. Allt fĂśr att morgondagens tidning ska bli en bra och varierad helhet.

I\bfi[cÂ&#x201A;^k XekXc beXibYifkk ` ]afc B _che [^`b\dl _Â&#x201A;kk^ gZk& dhmbdZ[khmm Â&#x201A;g gÂ&#x201E;`hglbg ng]^k ]^m aÂ&#x201A;k Â&#x201E;kmnl^g]^m' Mbee ihebl^gl dÂ&#x201A;gg^]hf dhf b _che *, ))) gZkdhmb& dZ[khmm% _kZfdhff^k Zo ^g nmkÂ&#x201A;dgbg` lhf LmZmbl& mbd\^gmkZe^g nm_Â&#x2019;km' :gmZ& e^m Â&#x201A;k lcn ikh\^gm fbg]k^ Â&#x201A;g Â&#x201E;k +)).' Ng]^k lZffZ mb] lm^` ]h\d ZgmZe^m `khoZ gZk& dhmbdZ[khmm' B _che [^`b\dl /1) `khoZ gZkdhmbdZ[khmm obed^m bgg^[Zk ^g Â&#x2019;dgbg` iÂ&#x201E; *1 ikh\^gm b _Â&#x2019;kaÂ&#x201E;eeZg& ]^ mbee Â&#x201E;k +)).' =E9

G\e^Xi Xm^Â?i bfjkmXefi EÂ&#x201E;` lh\bh^dhghfbld lmZ& mnl dZg oZkZ ^mm abg]^k _Â&#x2019;k Zmm aZ aÂ&#x201A;elhlZffZ dhlmoZghk' >geb`m ^g ng]^klÂ&#x2019;dgbg` ob] A^elbg`_hkl ngbo^klb& m^m oÂ&#x201A;ec^k i^klhg^k f^] eÂ&#x201A;`k^ nm[be]gbg` h\a rk& d^llmZmnl lZfm i^klhg^k f^] eÂ&#x201A;`k^ bgdhflm h\a ^dhghfbldZ loÂ&#x201E;kb`a^m^k lÂ&#x201A;eeZg lbg dhlm ^geb`m aÂ&#x201A;e& lhk^dhff^g]Zmbhg^k' =E9

G\ki` JXcf kÂ&#x20AC;eb\i Â?m\ibcX^X [fd\e ?<CJ@E>=FIJ Kbdl]Z`le^]Z& fhm^g I^mkb LZeh !lZfe" mÂ&#x201A;gd^k Â&#x2019;o^kdeZ`Z ]^g ]hf _Â&#x2019;k Â&#x201A;k^dkÂ&#x201A;gdgbg` lhf aZg Ă&#x2013;\d _Â&#x2019;kkZ o^\d& Zg mbee ahokÂ&#x201A;mm^g' Mbg`lkÂ&#x201A;mm^g _Zgg LZeh ldre]b` mbee Â&#x201A;k^dkÂ&#x201A;gdgbg` f^g `b\d bg _Â&#x2019;k lmkZ__^_m^k& `b_m iÂ&#x201E; `kng] Zo Zmm [khmm^m ZglÂ&#x201E;`l kbg`Z' LZeh Â&#x201E;eZ]^l ]h\d Zmm [^mZeZ ]^g dkÂ&#x201A;gd& mZ + ))) ^nkh b ^klÂ&#x201A;mmgbg` _Â&#x2019;k ilrdbldm eb]Zg]^ h\a ldZ Â&#x201A;o^g [^mZeZ aZgl kÂ&#x201A;mm^& `Â&#x201E;g`ldhlmgZ]^k' =E9

Marita Granroth, Hufvudstadsbladet (HBL), Helsingfors: 1) PĂĽ det fĂśrsta inrikesuppslaget i tidningen jobbar vi oftast med bilder Ăśver bunten. VĂĽr favoritmodell Ă¤r artiklar dĂ¤r case och fakta/ bakgrund blir en enda rubrik. VĂĽr erfarenhet Ă¤r, att genomslagskraften Ă¤r stĂśrre nĂ¤r helheten klarar sig under samma rubrik. Vi fĂśrutsĂ¤tter ocksĂĽ att en sĂĽdan bĂ¤rande artikel skall ha flera tillĂ¤gg i form av till exempel fakta, citat, grafik. Uppslaget gĂśrs ofta med den bĂ¤rande artikeln pĂĽ 8-9 spalter. Tidigare jobbade vi ofta med tvĂĽ rubriker â&#x20AC;&#x201C; en faktabaserad text, till exempel en statlig utredning om ĂĽldringsvĂĽrden och ett case, som gav bilden till helheten. Med ĂśvergĂĽngen till tabloidformat vĂĽrvintern 2004 strĂ¤var vi till att lyfta fram mĂ¤nniskorna i artiklarna. Favoritmodellen blir inte alltid fĂśrverkligad och dĂĽ har vi andra layoutmodeller. En â&#x20AC;&#x153;latmanslĂśsningâ&#x20AC;? blir ofta en trespaltig sjĂ¤lvstĂ¤ndig nyhetstext till vĂ¤nster och en â&#x20AC;&#x153;human interestâ&#x20AC;?-artikel Ăśver bunten pĂĽ 7-8 spalter. 2) Jobbet vid nyhetsdesken koncentrerar sig starkt pĂĽ det fĂśrsta inrikesuppslaget. Vi gĂĽr flera dagar i fĂśrvĂ¤g igenom vad vi vill publicera pĂĽ den ytan (men Ă¤r givetvis Ăśppna fĂśr ocksĂĽ sena nyheter). FĂśrutom nyhetschefen Ă¤r ocksĂĽ bildredaktĂśren och den layoutansvariga med nĂ¤r jobbet lĂ¤ggs upp.

A6 UNT | TISDAG 20 FEBRUARI 2007

TISDAG 20 FEBRUARI 2007 | UNT A7

unt.se SKOLSPONSRING. Debattera fĂśrĂ¤ldrarnas sponsring av elevernas skolresor.

19-ĂĽring riskerar fĂ¤ngelse TINGSRĂ&#x201E;TTEN. Ă&#x2026;klagaren yrkade pĂĽ fĂ¤ngelsestraff nĂ¤r rĂ¤ttegĂĽngen efter den uppmĂ¤rksammade misshandeln i SĂ¤vja 26 januari avslutades pĂĽ mĂĽndagen. En 19-ĂĽrig Uppsalabo stod under fredagen och mĂĽndagen infĂśr rĂ¤tta i Uppsala tingsrĂ¤tt misstĂ¤nkt fĂśr att ha misshandlat Ăśver 20 unga kvinnor vid en privat fest i en kvarterslokal i SĂ¤vja. NĂ¤r ĂĽklagaren Mikaela Stranne hĂśll sin slutplĂ¤dering pĂĽ mĂĽndagen krĂ¤vde hon fĂ¤ngelsestraff pĂĽ uppĂĽt ĂĽtta mĂĽnader fĂśr den tilltalade. â&#x20AC;&#x201C; Det rĂśr sig ju om upprepade fall av misshandel. Dessutom har han ĂĽterfallit i brott av samma typ, motiverade hon sitt yrkande. 19-ĂĽringen, som var kraftig alkoholpĂĽverkad vid hĂ¤ndelsen, har konsekvent under fĂśrhĂśren hos polisen och i rĂ¤tten uppgett att han inte minns nĂĽgot. Under rĂ¤ttegĂĽngen har det dock framkommit att det under kvĂ¤llen varit en konďŹ&#x201A;ikt mellan 19-ĂĽringen och dennes ďŹ&#x201A;ickvĂ¤n, som Ă¤r en av de mĂĽnga mĂĽlsĂ¤garna i rĂ¤ttegĂĽngen. FĂśrsvaret yrkade pĂĽ mĂĽndagen pĂĽ att 19-ĂĽringen i stĂ¤llet fĂśr fĂ¤ngelse fĂĽr vĂĽrd fĂśr sina problem. PĂĽ torsdag meddelar tingsrĂ¤tten sin dom mot 19-ĂĽringen. Per Johansson per.johansson@unt.se 018-478 13 23

AnmĂ¤lningarna mot poliser Ăśkar UPPSALA LĂ&#x201E;N. FĂśrra ĂĽret anmĂ¤ldes 209 poliser i Uppsala lĂ¤n. Det Ă¤r en Ăśkning jĂ¤mfĂśrt med ĂĽret innan dĂĽ antalet var 155. Uppsala lĂ¤n har tillsammans med VĂ¤stmanland, den stĂśrsta Ăśkningen av anmĂ¤lningar per lĂ¤n. â&#x20AC;&#x201C; En anledning till de Ăśkande siffrorna Ă¤r att det under fĂśrra ĂĽret gjordes ďŹ&#x201A;er dubbla anmĂ¤lningar mot poliser. Antalet unika anmĂ¤lningar har inte Ăśkat, sĂ¤ger BjĂśrn Dennbrink vid internutredningen i VĂ¤stmanlands lĂ¤n. Samtidigt som anmĂ¤lningar mot poliser Ăśkar i Sverige sjunker antalet ĂĽtal mot dem. Av de 4 411 anmĂ¤lningar som kom in till polisen fĂśrra ĂĽret ledde bara 56 till ĂĽtal. AnmĂ¤lningar mot poliser handlar oftast om tjĂ¤nstefel och misshandel.

Revisor fĂĽr kritik fĂśr momsslarv UPPSALA. En Uppsalarevisor har tilldelats en erinran av RevisorsnĂ¤mnden fĂśr att inte ha uppfyllt

sin skyldigheter som revisor fĂśr ett livsmedelsfĂśretag. FĂśretaget har i sina butiker fĂśrutom livsmedel sĂĽlt porslin. FĂśr livsmedel Ă¤r momsen 12 procent medan den Ă¤r 25 procent fĂśr porslin. Trots det har fĂśretaget, utan att revisorn har gjort nĂĽgonting ĂĽt det, redovisat all omsĂ¤ttning som om momsen var 12 procent.

MisstĂ¤nkt spritsmugglare friad UPPSALA. En Uppsalabo i 55-ĂĽrsĂĽldern som varit ĂĽtalad fĂśr att ha smugglat Ăśl, vin och sprit frĂĽn kontinenten har friats av Uppsala tingsrĂ¤tt. Det var i december 2005 som 55-ĂĽringen och en annan man stoppades i en bil fullastad med alkohol i NykĂśpingstrakten. 55ĂĽringen uppgav att de 60 liter, 200 liter vin och 722 liter Ăśl som hĂśrde till honom var tĂ¤nkta att anvĂ¤nda pĂĽ en fest med cirka 200 gĂ¤ster. TingsrĂ¤tten anser att ĂĽklagaren inte har kunnat visa att 55ĂĽringen haft fĂśr avsikt att sĂ¤lja alkoholen. Mannen ska nu fĂĽ tillbaka den beslagtagna alkoholen.

Domkyrkans betalstation i drift KOLLEKT. Kollektomaten i Uppsala domkyrka Ă¤r i drift. Sedan starten fĂśr tre mĂĽnader sedan har ett hundratal insĂ¤ttningar bidragit med 8 000 kronor till kyrkans verksamhet. Kollektomaten har haft tekniska besvĂ¤r sedan start men fungerar nu. â&#x20AC;&#x201C; Tekniker arbetar med att gĂśra tjĂ¤nsten bĂ¤ttre, sĂ¤ger Rickard Pettersson, som Ă¤r vaktmĂ¤stare i Domkyrkan. Kristina Husgafvel vid Uppsala kyrkliga samfĂ¤llighet tycker att kolloktomaten har fungerat bra hittills. â&#x20AC;&#x201C; Det tar lite tid innan besĂśkare vĂ¤njer sig att bidra pĂĽ det hĂ¤r sĂ¤ttet, men jag Ă¤r nĂśjd med resultatet.

UNT i morgon: MOTOR: UNT testar GPS-apparater som ska ge besked om var fartkamerorna ďŹ nns.

I gĂĽr: Ă&#x201E;r det bra att samla elevomdĂśmen i databaser? Ja: 42 procent Nej: 44,6 procent Vet ej: 13,4 procent Antal svar: 315

SjukvĂĽrd. Landstingen vill prĂśva nya samarbetsformer Den planerade protonterapianlĂ¤ggningen i Uppsala kan ďŹ nansieras av privata aktĂśrer. Kostnaden fĂśr strĂĽlanlĂ¤ggningen berĂ¤knas till Ăśver en halv miljard kronor, vilket fĂĽr landstingen att sĂśka efter alternativa lĂśsningar. FĂśr en tid sedan togs beslutet att bygga ett nationellt protonterapicentrum i Uppsala. Sju landsting som bedriver hĂśgspecialiserad sjukvĂĽrd deltar i projektet. Tillsammans har de bildat ett kommunalfĂśrbund fĂśr uppgiften. Kostnaderna fĂśr strĂĽlanlĂ¤ggningen har berĂ¤knats till ca 600 miljoner kronor. I fĂśrstone var det tĂ¤nkt att landstingen gemensamt skulle dela pĂĽ kostnaderna. Nu har medlemmarna i kommunalfĂśrbundet tĂ¤nkt om. VarfĂśr inte prĂśva alternativa ďŹ nansieringsmodeller? Det Ă¤r hĂ¤r som den sĂĽ kallade PPP-modellen kommer in i bilden. FĂśrkortningen PPP betyder Public private partnership. PĂĽ svenska anvĂ¤nds fĂśrkortningen OPS som betyder Offentligt privat samarbete. PPP-MODELLEN Ă&#x201E;R hittills ett oprĂś-

vat kort inom den svenska sjukvĂĽrden. I Sverige Ă¤r Arlandabanan fĂśrmodligen det enda renodlade exemplet. Partnerskap Ă¤r en samarbetsform som vuxit fram efter inspiration frĂĽn i huvudsak USA och Storbritannien och omfattar frĂ¤mst projekt pĂĽ bygg- och anlĂ¤ggningsomrĂĽdet. En generell kritik som riktas mot samverkans- och partnerskapslĂśsningar Ă¤r svĂĽrigheten att utkrĂ¤va ansvar. Det ďŹ nns en oro

LĂ&#x201E;KEMEDEL. Minskad fĂśrskrivning av lĂ¤kemedel med stor miljĂśpĂĽverkan, mindre fĂśrpackningar och bĂ¤ttre rutiner fĂśr att ta hand om lĂ¤kemedelsrester. Det Ă¤r huvudpunkterna i landstingets nya handlingsplan fĂśr lĂ¤kemedel och miljĂś i Uppsala lĂ¤n.

FAKTA

Fler cancersjuka kan botas med protonterapi NYTT CENTRUM. Ett nationellt protonterapicentrum i Uppsala Ăśkar mĂśjligheterna att bota ďŹ&#x201A;er mĂ¤nniskor som har cancer. Samtidigt bidrar den till att sĂ¤kra grundforskning och Ăśvrig forskning pĂĽ omrĂĽdet. StrĂĽlbehandling av cancer med partiklar som lĂ¤tta joner, exempelvis protoner, Ă¤r mer skonsam Ă¤n behandling med konventionella rĂśntgenstrĂĽlar. Behandlingen kan gĂśras mer exakt vilket innebĂ¤r att intilliggande organ och vĂ¤vnader pĂĽverkas mindre. Det betyder att strĂĽldoserna kan hĂśjas utan att biverkningarna Ăśkar. PĂĽ det viset kan tumĂśrer bekĂ¤mpas mer effektivt. Uppskattningsvis ďŹ nns mellan 2 000 och 3 000 nya cancerfall i Sverige varje ĂĽr dĂ¤r protonterapi som alternativ till den konventionella strĂĽlbehandlingen anses medicinskt motiverat. I dag ďŹ nns ett 20-tal anlĂ¤ggningar i vĂ¤rlden som behandlar patienter med protonstrĂĽlar, frĂ¤mst i USA, Japan och Mellaneuropa. I Norden ďŹ nns ingen motsvarande anlĂ¤ggning.

fĂśr att beslut tas vid sidan om den demokratiska beslutsapparaten utan offentlig insyn. En annan aspekt Ă¤r att ett avtal kan gĂ¤lla upp till 30 ĂĽr vilket innebĂ¤r att utgifter blir lĂĽsta lĂĽng tid framĂśver.

av kommunalfĂśrbundets direktion. â&#x20AC;&#x201C; Landstingen behĂśver inte bĂĽde Ă¤ga och driva anlĂ¤ggningen. Vi tror pĂĽ ďŹ&#x201A;era aktĂśrer. Det Ă¤r viktigt att fĂĽ ned kostnaden eftersom det gynnar skattebetalarna.

PPP-MODELLEN KAN innebĂ¤ra lĂ¤gre

Ă&#x201E;VEN OM VALET FALLER pĂĽ en PPP-

kostnader och en mindre ekonomisk risk fĂśr de sju landstingen i kommunalfĂśrbundet. â&#x20AC;&#x201C; Som tjĂ¤nsteman har jag ingen synpunkt pĂĽ vilken modell som Ă¤r bĂ¤st. Vi har fĂĽtt i uppdrag av ta fram ett upphandlingsfĂśrslag dĂ¤r Ă¤ven PPP ingĂĽr som en alternativ ďŹ nansiering, sĂ¤ger Leif Lyttkens, fĂśrbundsdirektĂśr i kommunalfĂśrbundet. I slutet av mars ska upphandlingsfĂśrslagen presenteras fĂśr fĂśrbundsdirektionen. Erik Weiman, landstingsstyrelsens ordfĂśrande (m), Ă¤r ledamot

lĂśsning betonar han att det inte handlar om en privatisering av sjukvĂĽrden. â&#x20AC;&#x201C; Men det Ă¤r ett intressant och smidigt sĂ¤tt att fĂĽ in nĂ¤ringslivet i den offentliga verksamheten. BĂśrje Wennberg, landstingsrĂĽd (s) och ersĂ¤ttare i direktionen, Ă¤r principiellt inte motstĂĽndare till en PPP- lĂśsning. â&#x20AC;&#x201C; Man mĂĽste titta pĂĽ olika lĂśsningar, men fĂśr mig Ă¤r det viktigt att vi som politiker aldrig fĂśrlorar kontroll och insyn. Det ďŹ nns en risk, sĂ¤ger BĂśrje Wennberg. GĂśran Karlsson

Uppsala och EnkĂśping innehĂĽller spĂĽr av lĂ¤kemedel. I Uppsala innehĂĽller Ă¤ven dricksvatten lĂ¤kemedelsrester. Provtagningen visade pĂĽ vĂ¤ldigt lĂĽga doser, men betecknas trots allt som en varningsklocka.

preparat mot sĂśmnstĂśrningar, blĂĽskatarr och depressioner. MINSKAD

lĂ¤kemedelskassation genom att i hĂśgre utstrĂ¤ckning anvĂ¤nda mindre fĂśrpackningar, sĂĽ kallade startfĂśrpackningar vid insĂ¤ttning av nya lĂ¤kemedel.

LANDSTINGETS NYA handlingsplan

FOTO: HANS E ERICSON

DAGENS FRĂ&#x2026;GA: Ska du Ă¤ta en semla i dag?

Privata pengar kan bekosta vĂĽrd

MiljĂśplan fĂśr renare sopor

KOLLEKTOMAT.Ett bra alternativ fĂśr den kyrkobesĂśkare som inte har kontanter, tycker ansvariga i Uppsala domkyrka.

72 018

NYHETSTIPSET E-post: 72018@unt.se Sms: Skicka ditt nyhetstips till 72018. Mms: Skicka in bilder till 72018. Telefon: 018-478 10 80

Merparten av alla lĂ¤kemedel utsĂśndras via urinen. I vissa fall nĂĽr lĂ¤kemedelsresterna vattendrag och grundvatten eftersom reningsverken inte Ă¤r konstruerade att rena alla lĂ¤kemedelsrester. En undersĂśkning frĂĽn hĂśsten 2005 visade att avloppsvatten i

fĂśr 2007 tar fasta pĂĽ tre omrĂĽden dĂ¤r arbetet ska intensiďŹ eras fĂśr att minimera lĂ¤kemedlens skadliga inverkan pĂĽ miljĂśn: MINSKAD FĂ&#x2013;RSKRIVNING av vissa lĂ¤kemedel med stor miljĂśpĂĽverkan. Det gĂ¤ller sĂ¤rskilt vissa

BĂ&#x201E;TTRE RUTINER FĂ&#x2013;R att hantera lĂ¤kemedelsrester. Under 2003 uppgick lĂ¤kemedelsavfallet i Uppsala lĂ¤ns landsting till 18 ton vilket motsvarar ett vĂ¤rde av ca 50 miljoner kronor. GĂśran Karlsson goran.karlsson@unt.se 018â&#x20AC;&#x201C;478 13 33

BRANDSYN. Styrkechef Lars SĂśderstrĂśm, vid BĂ¤rby brandstation, ser Ăśver brandsĂ¤kerheten hos bostadsrĂ¤ttsfĂśreningen Ottar i Uppsala. Ingemar Nilsson, som sitter i fĂśreningens styrelse, visar upp den avstĂ¤ngningsplan han tagit fram fĂśr utstrĂśmmande vatten. FOTO: HANS E ERICSON

FastighetsĂ¤gare kĂ¤nner inte till lagen BrandfĂśrsvaret kontrollerar brandskyddet hos bostadsrĂ¤ttsfĂśreningar Brandvarnare ska fungera och inga dĂśrrar fĂĽr stĂĽ Ăśppna som kan sprida en rĂśkutveckling. FĂĽ fastighetsĂ¤gare kĂ¤nner till lagen om deras ansvar fĂśr brandskydd. BrandfĂśrsvaret i Uppsala ĂĽker dĂ¤rfĂśr ut och kontrollerar. En grupp brandmĂ¤n frĂĽn BĂ¤rby brandstation granskar fasaden och gatumiljĂśn utanfĂśr bostadsrĂ¤ttsfĂśreningen Ottar i Uppsala. â&#x20AC;&#x201C; Det kan bli svĂĽrt fĂśr oss att kĂśra fram hĂ¤r, konstaterar Lars SĂśderberg, styrkechef pĂĽ BĂ¤rby brandstation. Vid sidan om trottoaren och en trĂ¤dplantering stĂĽr bilar parkerade, liksom pĂĽ andra sidan gatan. INGEMAR NILSSON, FRĂ&#x2026;N fĂśrening-

ens styrelse, har arbetat med ďŹ&#x201A;ygsĂ¤kerhet och dĂ¤rfĂśr var det sjĂ¤lvklart fĂśr honom att kontakta brandkĂĽren. â&#x20AC;&#x201C; Om det Ă¤r nĂĽgot som hĂ¤nder, vad gĂśr jag dĂĽ? Jag insĂĽg att folk kommer att knacka pĂĽ min dĂśrr, eftersom jag Ă¤r engagerad praktiskt i styrelsearbetet, men att jag inte kan svara pĂĽ frĂĽgorna. Ingemar Nilsson hĂĽller i en rit-

ning med avstĂ¤ngningsplan fĂśr utstrĂśmmande vatten. Den Ă¤r till fĂśr att de boende, fastighetsskĂśtare och brandmĂ¤n enkelt ska hitta avstĂ¤ngningskranar fĂśr vattenoch radiatorsystemen. STYRKECHEF LARS SĂ&#x2013;DERBERG Ă¤r imponerad Ăśver hur vĂ¤l fĂśreningen skĂśter fastigheten men fastighetsĂ¤garen har inte ansvar fĂśr att stoppa vattenlĂ¤ckor. â&#x20AC;&#x201C; Nej, utan det handlar om att de ska hĂĽlla ordning i trapphusen. Se till att det inte Ă¤r belamrat med till exempel ďŹ&#x201A;yttkartonger i kĂ¤llargĂĽngar eller att det inte ďŹ nns barnvagnar innanfĂśr porten, sĂ¤ger han. BĂ¤rby brandstation har en lĂĽng lista Ăśver fastigheter som de ska besĂśka fĂśr tillsyn. Sjukhus, vĂĽrdboenden och barnstugor prioriteras fĂśre bostadsrĂ¤ttsfĂśreningarna. BRANDMĂ&#x201E;NNEN FĂ&#x2013;LJER med Ingemar Nilsson pĂĽ husesyn. Lars SĂśderberg anteckningar vilka krav som fastighetsĂ¤garen uppfyller. Han har fĂĽ anmĂ¤rkningar men reagerar pĂĽ de kilar som hĂĽller dĂśrrarna uppe i kĂ¤llargĂĽngarna.

FAKTA

Brandtillsyn FrĂĽn och med 1 januari 2004 Ă¤r det lag pĂĽ att alla, bĂĽde hyresvĂ¤rdar och fastighetsĂ¤gare, ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Om kraven inte uppfylls kan den ansvariga belĂ¤ggas med vite.

TIDSSTUDIE. Brandman Magnus Jansson, frĂĽn BĂ¤rby brandstation, drar in vattenslangen till Ăśversta vĂĽningen medan kollegerna tar tid. 51 minuter tar det och det blir godkĂ¤nt. â&#x20AC;&#x201C; Dem borde ni ta bort annars kan det bli stor rĂśkspridning, sĂ¤ger han.

vĂ¤tska i mitt fĂśrrĂĽd, frĂĽgar Ingemar Nilsson. DET VISAR SIG VARA OKEJ. GasolďŹ&#x201A;as-

ETT PROBLEM VID uttryckning kan

vara att man inte vet vad de boende har i sina fĂśrrĂĽd. â&#x20AC;&#x201C; Vad gillar ni att det stĂĽr tĂ¤nd-

kan innehĂĽller tvĂĽ liter vilket Ă¤r under den grĂ¤ns, fem liter, som Ă¤r tillĂĽten. Innan brandkĂĽren lĂ¤mnar Inge-

DETTA TILLHĂ&#x2013;R FASTIGHETSĂ&#x201E;GARENS ANSVAR: Att inga barnvagnar eller rullatorer som blockerar trapphus eller entrĂŠer. Kontrollera att brandvarnare och brandluckor fungerar. Se till att kĂ¤llargĂĽngar inte Ă¤r blockerade.

mar Nilsson hinner de med en ďŹ ka i tvĂ¤ttstugan. De prĂśvar ocksĂĽ att pĂĽ tid dra in brandslangen till femte och hĂśgsta vĂĽningen. 51 sekunder, det Ă¤r godkĂ¤nt. Emma GĂĽrdsĂ¤ter emma.gardsater@unt.se 018-478 13 38

John HĂ¤llstrĂśm och Lars Andersson, Upsala Nya Tidning: 1) Vi jobbar med flera modeller men nĂ¤r man har tvĂĽ stĂśrre nyhetsjobb till ett uppslag fungerar 2-3-5-modellen bĂ¤st. Det viktiga Ă¤r att att leda lĂ¤saren till den bĂ¤sta nyheten och samtidigt garantera uppslaget en rejĂ¤l nyhetsbild. I det hĂ¤r fallet har vĂ¤nstra sidan fĂĽtt vĂĽr feta rubrik eftersom det Ă¤r den bĂ¤sta nyheten. Detta kan dock varieras, men regeln Ă¤r att bara en nyhet per uppslag har den feta rubriken. 2) I dag anvĂ¤nder nyhetscheferna en vit tavla dĂ¤r hela nyhetstidningen skissas upp. TextlĂ¤ngder och reporternamn skrivs upp och ofta sĂ¤tts Ă¤ven bildutskrifter upp framĂĽt eftermiddagen. Det Ă¤r inte alltid skisserna sedan stĂ¤mmer med det redigerade resultatet, pĂĽ gott och ont. Kring lunchtid bĂśrjar nyhetssidorna ritas upp pĂĽ vita tavlan. Allt Ă¤r i bĂ¤sta fall fĂ¤rdigtĂ¤nkt till ĂśverlĂ¤mningen kl 15.30.

Left to right: Fred Smeijers’ logo design for a magazine – “typeset” in caviar; Sebastian Lester handouts with examples of his Monotype designs – Soho, Neo Pro, and Scene Pro fonts; excellent try-before-you-buy feature at ourtype.be and finally (opposite) Verena Gerlach’s inspirations for the Karbid Display – found in the streets of East and West Berlin. Photos: Lars Pryds / Verena Gerlach.

Type summit Copenhagen On April 26th, six stars on the typographic sky met in Copenhagen to speak to 100 people from Danish design companies, media and design schools. The Graphic Arts Institute of Denmark hosted the TYPO:07 seminar. By Lars Pryds pryds@mac.com 18 SNDS Magazine 2007|2

designer Verena Gerlach was the ﬁrst speaker, taking us on a fascinating trip through the city of Berlin, where she had studied the street signs in both East and West Berlin. The East German signs were characterized by very narrow typography, in order to make room for the long names of the communist members who the streets were named after. Gerlach’s study had resulted in the font families FF Citystreet Types East and FF Citystreet Types West. Another Gerlach font, FF Karbid, was inspired by the lettering of store signs and advertising, painted directly onto the wall. Most of the East Berlin signs disappeared when the Berlin wall fell in ‘89, but fortunately “Frau Gerlach” managed to photograph many of them before that. Gerlach’s last project was Blinkenlights, in which the façade of an empty building were transformed into a large matrix, with a powerful lamp behind each window. The lamps were turned on or oﬀ by the public’s email or sms, controlled by a website and a large computer setup. With the right timing, anyone could actually send a message to one’s loved one and have it displayed

■ German

in the windows, when “coincidentially” crossing the Alexander Platz next to the building. To read or to see, that’s the question Dino dos Santos from Portugal gave a short introduction to his new typeface Leitura, which is the Portuguese word for reading. One of Dino dos Santos’ main concerns is that the font itself should be invisible, or at least – the type design should not shout louder than the content itself. “What is invisible? If you use [the type], it is not invisible anymore.To read or to see the type, that’s the question. And Leitura was designed to be read, not seen”, Dino dos Santos said. Fred Smeijers from Holland is well known for classic fonts like FF Quadraat and FF Arnhem. The latter is a.o. used in the Danish Book of Psalms, used in all churches in Denmark. Smeijers showed his very ﬁrst hand drawn sketches for letterforms, and told us how – many years later – he only designed the sans version of Quadraat because a good friend teased him by saying that he “probably couldn’t do it”. That got him going… The title of his presentation was

“Why do we design and need new typefaces?”, but the answer to this question drowned somewhat in his walking us through interesting design examples. One suggestion could be: “Designers always look for new typefaces to make their work easier”. When QUOTE – a modern lifestyle magazine – asked Smeijers to update his own design for their logo to match the content of a special luxury issue, he simply told them to “build” the logo in caviar, instead of having him redesign the very recently redesigned logo. That was his way of making his work easier! Smeijers’ website www.ourtype.be is one of the advanced and elegant type websites this writer has seen in a very long time. In a user interface that

Questions, anyone? Christian Schwartz had, of course, typed his slides in the Guardian Egyptienne. Photo: Lars Pryds

19 mimics the look and feel of QuarkXpress or Indesign, it is possible to try out the company’s typefaces in a text field, capable even of holding different weights and/or fonts at the same time. An extremely useful “try-before-youbuy”-feature. The Guardian – in many weights Over the last few years, British newspaper The Guardian has won all possible design awards for the redesign carried out in 2005. One of the reasons for its success is – without a doubt – the very thorough typographic work, done by the American type designer Christian Schwartz in cooperation with Paul Barnes. Schwartz told us how. What was originally meant as a simple format change, including a minor update of existing fonts, turned out very different. The project saw the birth of possibly the most extensive and most varied single typeface family ever commissioned by a newspaper, when old time work horses like Miller og Helvetica were replaced by Schwartz’ and Barnes’ 200 variations of Guardian Egyptian and Guardian Sans. Sebastian Lester of Monotype Imaging in England also showed us ex-

amples from his early days of designing letters, some of which had the pure joy and optimism only student work can have. In adult life, Lester has worked at Monotype with far more precise designs – among these the Expert Sans and Serif, developed for the British bank Barclays. A TV commercial for the bank was especially dear to Sebastian Lester – as Jennifer Aniston played the leading part in the video – together with Lester’s typeface, of course! Typographic overview Two speakers ﬁnished a long day in the company of fontaholic nerds by giving the audience two versions of typographic overview. Vítor Quelhas from the Porto Polytechnic Institute in Portugal revealed his project dyntypo.com – a research heavy website with a large collection of works in the category “Moving type” – or interactiv typography. One example could be letterforms projected to the wall, but “sticking” to the silhuetto of a person walking by, others exercises to make type come to life on screen. All possible by intricate technology. Oddly, all of Vítor Quelhas’ presentation was in the form of very static

slides, not one letter moved anywhere on the screen. From Italy, Alessio Leonardi told the 120 year old story of Linotype, taken from his recently published book “A Line of Type”. The story of the inventor of the Linotype setting machine, Ottmar Mergenthaler, who revolutionized book printing in the 1880ies, told in the language of a cartoonist can be very entertaining, especially if you knew just a tiny bit about the history beforehand. If not, this was indeed a history lesson that never experienced a dull moment. LINKS: Verena Gerlach: www.fraugerlach.de Dino dos Santos: www.dstype.com Fred Smeijers: www.ourtype.be Christian Schwartz: www.christianschwartz.com Sebastian Lester: www.seblester.co.uk www.monotypefonts.com Vítor Quelhas: www.dyntypo.com Alessio Leonardi: www.buymyfonts.com Den Grafiske Højskole (The Graphic Arts Institute of Denmark): www.dgh.dk Note: Læs denne artikel på dansk på tolleone.blogspot.com

SNDS Magazine 2007|2

SNDS Magazine

2007|2

Q&A for A&A Vi siger farvel og mange tak til Anna Östlund – og goddag og velkommen til Anders Tapola, der i Stockholm blev valgt som ny formand for SNDS. Af Jørgen Høg jhoeg@stofanet.dk ■ Anna, hvorfor forlader du SNDS styret? Därför att jag tycker det är dags. Jag har suttit i styrelsen i åtta år varav de fyra sista som ordförande. Alla föreningar och organisationer bör ha viss rotation för att få in nya tankar och idéer. Med samma människor vid rodret för länge är det lätt hänt att det går i stå. Och det vill jag inte ska hända SNDS.

■ Anders, hvorfor vil du gerne være formand for SNDS? Jag har suttit i styrelsen i fyra år som seminarieansvarig. Med hjälp av det kontaktnät jag har byggt upp under den tiden känns det som att det är rätt tid nu att göra en insats på den här posten. ■ Hvordan kan SNDS blive bedre? Vi kan bli en ännu bredare organisation, och framför allt öppnare för dem som idag kanske inte riktigt förstått att de hör hemma här. Till exempel fotografer och illustratörer. Visuell journalistik handlar ju om så mycket mer än ren design och redigering. Dessutom växer de så kallade nya medierna som aldrig förr. För alla de som jobbar där borde SNDS vara den naturliga föreningen att tillhöra.

■ Hvordan kan SNDS blive bedre? Genom att fortsätta vara ett forum för alla som är intresserade av god nyhetsdesign. Bland annat genom att arrangera intressanta, givande och roliga seminarium varje år. Det är genom mötet med andra människor som vi alla växer och lär oss – och det är också det som är SNDS styrka. ■ Hvad er det vigtigste for SNDS i fremtiden? Att fortsätta tala om att SNDS ﬁnns och vad föreningen står för. Fortsätt marknadsföra SNDS! I dagens mediebrus måste vi synas. ■ Hvad er dit bedste råd til Anders?

Knyt kontakter. Delegera. Och ha kul! ■ Hvorfor skal man være medlem af SNDS? För alla intressanta, sympatiska, roliga och spännande människor man träﬀar och får kontakt med genom seminariet, tävlingen och inte minst SNDS magazine och snds.org.

Den kommende og den afgående formand – Anders Tapola og Anna Östlund – fotograferet i Stockholm af Søren Stidsholt Nielsen. Anna er klædt i en smuk svensk folkedragt. Hun fortæller om den: “Folkdräkten är från Stora Tuna, som är min hembygd (Stora Tuna är en del av Borlänge). Min mormor har vävt tyget i kjol och väst och min mamma har sytt den. Jag fick den för 25 år sedan och har haft den på skolavslutningar, midsommarfirande och andra festliga sammanhang som på Xtreme Dalahorse Makeover-kvällen i Stockholm.”

■ Hvad er det vigtigste for SNDS i fremtiden? Återigen tror jag att det handlar om öppenhet. Att vi syns och hörs även på nya arenor. Spännande diskussioner, erfarenhetsutbyte, utbildning och inspiration ska föras inom SNDS. Där hoppas jag på att vår nyligen ombyggda hemsida www.snds.org ska utvecklas till detta forum. ■ Hvad vil du gøre anderledes end Anna? Inte så jättemycket. Fortsätta att knyta kontakter och visa att det som händer här i Norden är fantastiskt spännande. ■ Hvorfor skal man være medlem af SNDS? Det är det största forumet i Norden för alla som är intresserade av visuell kommunikation. Det kontaktnätet är oslagbart. Dessutom är våra årliga konferenser med prisutdelningen i Best of Scandinavian News Design oslagbara. SNDS Magazine som du just nu läser får du dessutom på köpet.