SNDSMag 2007|2

SNDSMagazine creative media network

Goodbye Stockholm SNDS seminar 2007 | 6-11

Hello Copenhagen SNDS seminar 2008 | 4-5

2007|2

SVERIGE

FINLAND

DANMARK

Formand Anders Tapola SMÅLANDSPOSTEN, S-351 70 Växjö, Sverige Tel.: +46 470 770 686 E-mail: anders.tapola@smp.se

Næstformand/ kommunikationsansvarlig Marita Granroth HUFVUDSTADSBLADET Mannerheimvägen 18, FI-00100 Helsinki, Finland Tel.: +358 9 125 31 Fax: +358 9 642 930 E-mail: marita.granroth@hbl.fi

Kasserer Frank Stjerne JP/POLITIKENS HUS Rådhuspladsen 37, DK-1785 København V Tel.: +45 33 47 23 99 Fax: +45 33 14 72 17 E-mail: frank.stjerne@jppol.dk

Seminarieansvarlig Lars Andersson UPSALA NYA TIDNING, Box 36, S-751 03 Upsala, Sverige Tel.: +46 18-478 16 79 E-mail: lars.andersson@unt.se

2 SNDS Magazine 2007|2

NORGE Sekretær Sissel Bigset Leira SUNNMØRSPOSTEN Boks 123, sentrum, N-6001 Ålesund Tel.: +47 70 12 00 00 E-mail: sissel.leira@smp.no

SNDS Magazine

SNDS.ORG Forsidefoto: Jens Dresling, Politiken, Danmark

Redaktion: Chefredaktør Jørgen Høg Nordvestpassagen 19 DK-8200 Århus N Danmark Tel.: +45 87 38 38 38 / 32 79 Fax: +45 87 38 31 99 Mob.: +45 28 86 71 28 E-mail: jhoeg@stofanet.dk Redaktion/Art Direction Grafisk designer Lars Pryds Østerbrogade 158, 3. TH., DK-2100 København Ø, Danmark Tel.: +45 39 20 80 19 Mob.: +45 30 53 87 14 E-mail: pryds@mac.com Web: www.pryds.com Redaktionsråd: Kristofer Pasanen k@copperdesign.fi Benjamin Peetre benjamin.peetre@sydsvenskan.se

Sekretariat Lone Jürgensen MORGENAVISEN JYLLANDS-POSTEN Grøndalsvej 3, DK-8260 Viby J. Tel.: +45 87 38 38 38 / 31 08 Fax: +45 87 38 31 99 E-mail: lone.jurgensen@jp.dk

Tryk: Svendborg Tryk www.svendborgtryk.dk Typografi: SNDS Magazine er sat med Myriad Pro, Myriad Pro Condensed og Adobe Jenson Pro Bidrag til SNDS Magazine og SNDS.ORG modtages med stor glæde.

SNDS Magazine udkommer fire gange årligt, i marts, juni, september og december.

Næste deadline: 10. september 2007.

SNDS Magazine udgives af: Society for News Design Scandinavia ISSN 0909-1459

Web-redaktør Kartin Hansen Morgenavisen Jyllands-Posten Grøndalsvej 3, DK-8260 Viby J. Tel.: +45 87 38 38 38 / 31 07 Fax: +45 87 38 31 99 E-mail: kartin.hansen@jp.dk

Best of Scandinavian News Design Formand for konkurrencekomiteen Flemming Hvidtfeldt Midtjyske Medier St. Blichersvej 5, DK-6950 Ringkøbing Tel.: +45 20 91 17 52 E-mail: hvid@bergske.dk

Redaktøren SNDS Magazine 2007|2

Agurketid ■ Mens vi venter på sommerferie, kan jeg begynde med at garantere, at vi aldrig kommer til at lide af agurketid her på SNDS-redaktionen. Agurketid?

Jeg ved egentlig ikke, hvad I kalder begrebet i Norge, Sverige eller Finland.

Kunne nogen ikke fortælle mig, hvad I kalder det begreb, når I ikke har noget at skrive om – men gør det alligevel?

Men vi har budt velkommen til et finsk medlem af det nye redaktionsråd – Kristofer Pasanen, en ung fløs fra Helsinki. Han er sprængfyldt med gode ideer, og en af dem fylder han et helt opslag med i nærværende magasin, læs på side 8–9 om Pasanens vision, er det en god idé eller er det ren utopi? ”SNDS, en community som allmänbildare, en plats att hitta nya medarbetare och söka svaren på frågor som många redan ställt eller kommer att ställa. En utopi?” spørger Pasanen og kom bare frit frem.

SNDS konferencen i Stockholm blev en stor succes, ikke blot for alle prisvinderne, men for arrangements-

komiteen især må det være med en stor fornemmelse af stolthed at se tilbage på de fine forårsdage i maj. Fantastiske, internationale performere på scenen, det største deltagerantal i mange år, en rigtig fin fest med masser af fortjente awards til vindersider på højt niveau.

Det har vi en stor reportage om over flere sider.

Og hermed kan vi allerede nu kigge frem mod næste år i København, hvor forberedelserne allerede nu er i fuld gang. Vi glæder os til Copenhagen Crash 2008, og vi vil holde jer opdateret her i magasinet og på web’en indtil maj næste år.

Tilbage til redaktionsrådet. Vi har nemlig brug for flere folk til at supplere med nye ideer, nye artikler til både magasin og web. Benjamin Petree har lovet at bidrage fra Sverige, men hvor er I, Norge? Jeg har længe fisket efter et norsk medlem til redaktionsrådet, men ingen bider på krogen min? Hvor er I norske mediestjerner? Kom frit frem og kontakt mig, jeg har brug hjælp. Norsk

hjælp. Jeg vil have en norsk, en svensk, en finsk og en dansk artikel. Hver gang.

Benjamin kan skrive svensk, Kristofer kan skrive finsk, men det må han ikke, så han gør det på svensk, jeg skriver selv på dansk, så jeg mangler en norsk angriber på holdet mit. Hvor er du?

Kom – skriv til jhoeg@stofanet.dk. Nu. Gerne på norsk, for jeg forstår, hvad du siger. Eller ring +4587383279. Jeg er her. Hver dag.

For ambitionen er faktisk, at vi vil have flere læsere. I hele Skandinavien, og det gælder også Norge, og det bliver mere autentisk, hvis I selv hjælper til.

Vi vil ikke finde på agurker, vi vil skrive rigtige, levende artikler om levende medier. Også i Norge.

God sommerferie. Vi ses til efteråret.

SNDS Magazine nr. 3 udkommer ultimo september.

Jørgen Høg redaktør, SNDS Magazine jhoeg@stofanet.dk

Glimt fra Stockholm-konferencen – fra venstre: Sven Åke Boström med det første nr. af Sundsvalls Tidning (fra 1841) og det seneste på e-ink; forslagene i Xtreme Dalahorse Makeover-konkurrencen på udstilling; “Team Rest of the World” i kreativ aktion under Stephanie Grace Lim’s foredrag; samt Anna Östlund der deler designpriser ud på gallaaftenen. Se mere på side 6. Fotos: Søren Stidsholt Nielsen og Lars Pryds

INDHOLD 02 Kolofon + kontaktinfo 03 Redaktørens klumme 04–05 Copenhagen Crash 2008 06–07 Tæt på Stockholm – rapport fra årets seminar 08–09 Forum för intern beundran – eller något mer?

3 10 Positive tendenser – årets avissidekonkurrence 11 Skotska duon förnyar finska Aamulehti 12 Ingrid Lohne 50 år 12 Nye i SNDS-styret 13 Tak for et godt 2007 Stockholm-seminar

14–17 2-3-5 – koden som startade den tysta revolutionen 18–19 Typografisk topmøde i København 20 Q&A for A&A – formandsskifte i SNDS

SNDS Magazine 2007|2

Lars Foto:

Pryds

4 SNDS Magazine 2007|2

SNDS seminar in Copenhagen May 22-24, 2008 www.snds.org/crash2008 Fotos: Jens Dresling

CRASH Good design is selling cars CRASH News on print is bad business CRASH E-papers are virtual money CRASH Tabloid is trash CRASH Broadsheet is mashed potatoes CRASH Berliner is trendy CRASH News is free CRASH News is cash CRASH Television is out CRASH Pot is out CRASH Illustrations goes Flash CRASH Photo is a splash of reality CRASH Eyetracking is cheating CRASH The word is collapsing CRASH The world is collapsing CRASH Where are you CRASH Copenhagen is all yours CRASH May 2008 CRASH

5 SNDS Magazine 2007|2

Tæt på Stockholm Et særdeles velbesøgt og velafviklet seminar fandt sted i Stockholm i maj.

Af Jørgen Høg jhoeg@stofanet.dk ■ En

tur til Stockholm i maj er en smuk oplevelse, og den forlængede weekend i Nordens Venedig blev oven i købet krydret med både fodbold, flystrejke, fisk, flotte forelæsninger og fantastisk flotte vindersider.

Det er sjældent, jeg kommer i et selskab, hvor man som fodboldinteresseret er i mindretal som var man en stakkels ryger, men grafisk designer Ole Munk og undertegnede måtte fortrække fra et muntert middagsselskab for at finde en ledig plads ved en fodboldbar i byen.

Vi var ankommet onsdag, en dag før indskrivningen til SND Scandinavia Stockholm 2007 konference.

Vel gennem dagens styrelsesmøde ville Ole Munk og jeg afslutte dagen med at overvære ugens mediemæssige højdepunkt, Champions League finalen mellem Liverpool FC og FC Milan.

Stockholmske barer var der sådan set nok af, det var bare svært at finde en, der ville lukke os ind. Der er åbenbart begrænsninger for, hvor mange der må befinde sig ad gangen, for vi blev flere gange henvist til at stå udenfor, selvom

6 SNDS Magazine 2007|2

der nok kunne klemmes et par danske undermålere ind med lidt svensk velvilje.

Det lykkedes os dog til sidst at finde en bar hvor vi kunne se kampen.

Motorvejshotellet Hotellet, der husede de over 250 gæster i op til tre dage ligger lige midt på Ringvägen nærmest inde midt i byen. Det lyder grotesk, at der ligger en firesporet motorvej med biler drønende gennem den svenske hovedstad, men trafikken var tæt uden at virke ekstrem.

Her foregik det meste af konferencen på nær introen, som fandt sted i Bonnier House ca. fem-seks stop med den smidige stockholmske undergrundsbane fra hotellet.

Her hørte vi først Martin Jönssons foredrag om den hurtige vækst i de parallelle medieuniverser, der ifølge Jönsson truer de bestående, gamle medier. Mediehjemmesiderne står tættere og tættere, måske de ender med at stå ekstremt tæt.

Banketten bagefter bød på masser

af fisk i svensk udgave. Fade med sild i chili, grillet torsk, kogte kartofler, grøntsagsmos, fiskehapser stod tæt, men noget af det smagte ekstremt godt.

Torsdagens clou var kåringen af den bedste Extreme Dala Horse Makeover.

Og efter en spændende og tæt afstemning fandt juryen frem til, at det var lykkedes Henrik Ulrichsen og Vegar Vatn fra Tønsbergs Blad i Norge at gøre den ellers ekstremt svenske Dala hest endnu mere svensk, ved at lave den om til et samlesæt a la Ikea model Boston med samlevejledning og den obligatoriske umbrachonøgle vedlagt den gråmalede hest i flere dele, lige til at samle. Præmien var en tur til SND konferencen i Boston i oktober med alt betalt.

Der blev desuden uddelt publikumspriser i form af bøger og T-shirts.

Fredagens clou var uden tvivl prisuddelingen på restaurant Nalen – et forlystelsessted med historie tilbage til 1880’erne, der frem til 1960’erne blev drevet som en slags offentligt forsamlingshus med alt lige fra tæt besatte

Hvorfor er du på SNDS-konference i Stockholm?

Der var usædvanlig stor deltagelse på dette års SNDS-seminar i Stockholm. 250 deltagere tog turen til Sverige.

SNDS Magazine har spurgt nogle af dem, hvorfor de kom, og hvad de fik med hjem.

Rina Kjeldgaard, nyhedsgrafiker, Morgenavisen JyllandsPosten, DK: Jeg har været med et par gange før. For mig er blandt andet oplevelsen af fagligt samvær en af konferencens positive ting. Kontakten til kolleger fra flere lande er givende for mig. Jeg får også styrket bevidstheden om den gode idés betydning.

Konferencen er også et forum, hvor jeg bliver opmærksom på nye og originale muligheder indenfor visualisering.

Allan Kaas, grafisk designer, Ribergaard & Munk, DK: Det er min første konference, så alene det at møde mange kolleger fra vores verden er nyt og givende for mig. Det har allerede været stort at opleve eyetrack-undersøgelsen og Stephanie Grace Lims show. Begge dele kan jeg bruge i min hverdag på jobbet, siger Allan Kaas, som fejrede sin fødselsdag til konferencens gallamiddag.

Billeder fra Stockholm – herover fra venstre: Afgående formand Anna Östlund byder velkommen; Stephanie Grace Lim i to versioner, begge med rottehaler, gav os en stribe “Tasty Tricks to Tickle Our Creative Toes”; Sara Quinn fortalte om de seneste eye-track undersøgelser forestået af the Poynter Institute; Cristóbal Edwards, moderator på hovedsporet, funderer over hvem der mon er næste taler han skal introducere; den hvide Dala Hest holder vagt ved talerstolen; Sven Åke Boström har fået et klart svar på et stillet spørgsmål, og endelig funderer Martin Jönsson over udviklingen på avismarkedet. Fotos: Søren Stidsholt Nielsen

julefester til ekstreme, politiske møder.

I dag er Nalen et kunstnerdrevet forlystelses- og konferencecentrum.

Her sad vi tæt og spiste hummerbisque og rensdyrmørbrad, mens vi ventede på bronze- sølv- og guldvindere i den årlige avissidekonkurrence. For nogen var det måske ekstremt spændende, for andre var rygtet løbet i forvejen, og hvis ikke den danske avis Politiken allerede var kendt som en esktremt veldesignet avis, fik den manifesteret sig denne aften. Guld for avisens nye design, og samtidig modtog designchef Søren Nyeland på vegne af redaktionen det ærefulde diplom for ”Best of SHOW”.

På alle måder overskyggede den danske avis de øvrige konkurrenter på en ellers tæt og ekstremt velarrangeret aften med musikalske indslag fra bl.a. sangeren Fredrik Swahn.

For en del af gæsterne i Stockholm blev konferencen en smule forstyrret af strejke blandt det svenske kabinepersonale i SAS, og derfor valgte mange at tage toget hjem fra Stockholm til Danmark, og deltagere fra den danske avis

Jyske Vestkysten lejede en bil og kørte hjem til Esbjerg, når de nu ikke kunne komme med det planlagte fly.

Vi togrejsende kunne så nyde turen ned gennem Skåne og f.eks. overvære en kvinde forrette sin nødtørft med enden bar midt mellem perronen og banelegemet på Hässleholm Station.

Da var naturen lige ved at komme for tæt på.

Næste år går turen til København.

Se foromtalen på side 4-5, og bliv holdt opdateret med konferencens indhold på www.snds.org/crash2008.

■

Fra oven: Fredrik Andersson og Örjan Nordling fra Pangea Design har redesignet avislogoer, her er det Upsala Nya Tidnings i flere udgaver; Robb Montgomery bestyrede under seminaret “The Stockholm Blog”: www.visualeditors.com/snds2007, som alle deltagere kunne uploade tekst og billeder til; formand for konkurrencekomiteen Flemming Hvidtfeldt uddelte priser; og endelig underholdning på gallaaftenen – Fredrik Swahn og et par dygtige synglærker. Fotos: Lars Pryds

7 Ann-Britt Broström, chefdesigner, Nyhedsmagasinet Ingeniøren, DK: Det fantastiske ved sådan en konference er at møde andre folk, der kæmper for et bedre visuelt udtryk, så vore medier kan stå distancen mod alle de gratis tilbud. Jeg går primært efter det fremadrettede, visionære – nye teknikker, nye tanker og mindre efter foredrag om, hvordan folk har redesignet. At høre om den elektroniske avis (e-ink), var specielt interessant for mig. Ingeniøren kunne godt blive det første medie i Danmark, der udkom på den måde.

SNDS Magazine 2007|2

Tekst og foto: Søren Stidsholdt Nielsen

C

Jørn Borch, nyhedschef, JydskeVestkysten, DK: Vi har nogle problemer i papiravis-branchen, så jeg kommer her bl. a. for at få noget inspiration til at komme videre fra det. På vores avis fokuserer vi meget på organisering af vores interne strukturer i nyhedsrummet, og i den forbindelse er konferencernes bladbesøg også givende. Indlægget fra Jaqueline Wu fra Singapore var også tankevækkende i forbindelse med nogle overvejelser vi er inde i omkring vore fremtidige tillæg.

Forum för intern beundran – eller något mer?

SNDS, en community som allmänbildare, en plats att hitta nya medarbetare och söka svaren på frågor som många redan ställt eller kommer att ställa. En utopi?

Af Kristofer Pasanen k@copperdesign.fi ■ Vad har de flesta tidningar gemensamt? Det är kanske lättare att vända på frågeställningen, vad har de inte gemensamt?

Givetvis finns det många faktorer som kan ses på som konkurrensfördelar, man kan inte dela med sig av det unika som är lika med tidningens identitet. Eller är detta bara på en väldigt hög nivå i tidningens ledning som detta gäller?

Varje år på SNDS känns det som om dessa frågor diskuteras på ett så öppet och ärligt sätt att det är svårt att tro att vi inte vill hjälpa varandra, dela med av erfarenheter och problem.

Det största dilemmat här är tid, när det är dags för seminarium i maj så räcker aldrig tiden riktigt till för diskussion med alla man skulle vilja tala med. Givetvis är föreläsningarna en stor del av det hela, men när det för tillfället inte finns något annat forum för diskussion mellan tidningarna är dessa dagar en viktig plats för kommunikation och en plats att skapa nya kontakter.

8 SNDS Magazine 2007|2

Exempel 1: Rekrytering Tidningen X söker en redigerare för fast anställning. Vad ska man göra?

A – som det är i dag TX skriver en text och annonsavdelningen skapar en annons i den egna tidningen. Om tidningen har tur får de ett par ansökningar.

B – Visionen Rekryteringsforumet snds.org/rekry, som är gratis för tidningar som är med i SNDS, når de människor som TX söker, redigerare, formgivare, bildmänniskor, journalister – i hela världen.

Direkta länkar till de ansvariga på tidningen, möjlighet till diskussion kring platsannonsen (exempelvis kan det vara fritt att kommentera om arbetsbeskrivningar, arbetsplatsen, staden etc).

Här finns också möjligheten för dem som söker arbete att sätta upp sin portfolio/CV med kontaktuppgifter.

Diskussionsforum på nätet är ingen nyhet, tvärtom. Minns ni när chattarna var ett sätt att kommunicera med vänner (före mobiltelefonens stora

genombrott för gemene man och skapa nya bekantskaper inom samma krets?

Det var i mitten på 90-talet.

I dag har nästan alla bredband både hemma och på arbetsplatsen, och den som inte surfar dagligen kan räcka upp en hand. Diskussionsforum med särskilda fokus är inte heller något nytt, men är ett enkelt sätt att hålla sig up to date utan att behöva vara konstant uppkopplad.

Exempel 2: Fråga & Svar TX har tagit upp ett möjligt byte från Quark till InDesign. Ett inte alltför lätt beslut, beroende på redaktionella system, personal och andra förutsättningar.

A – som det är i dag TX ringer runt till tidningar och frågar om de bytt redigeringsprogram nyligen.

Man kanske träffas och byter tankar och problemställningar.

B – Visionen På diskussionsforumet snds.org/forum lägger projektansvariga på TX upp ett inlägg:

Hvorfor er du på SNDS-konference i Stockholm?

Trine Vu, redaktionssekretær (og SNDS-jurymedlem), Fyens Stiftstidende, DK: Det er min første konference og jeg synes, at det meste er utroligt spændende. Specielt har jeg set frem til at møde Stephanie Grace Lim. Hun er vældig inspirerende. Generelt er det også interessant at høre, hvordan kolleger rundt omkring arbejder i dagligdagen derhjemme. Her giver konferencen nogle rigtig gode muligheder for kontakt. Jeg har alt i alt fået meget at tage med hjem til min egen lille verden.

Jonna Hongell, Jakobstads Tidning, Jakobstad, FI Jag har fåt inspiration och extra krafter att jobba vidare med det dagliga. Förhoppningsvis går något att förverkliga av alla idéer man hör och ser.

Hannu Pulkkinen, Ilta-Sanomat, Helsingfors, FI Jag brukar komma hit för att träffa gamla kontakter och knyta nya, för att diskutera med andra formgivare. Det är en väldigt social helg, men det är viktigt att kunna visa upp nya tankar från den egna tidningen till andra designers.

Kristofer Pasanen er nyt medlem i SNDS Magazines redaktionsråd. Har jobbat som AD på magasin i Sverige och Finland, och arbetar nu halvtid med form- och teknikfrågor på Hufvudstadsbladet i Helsingfors. Arbetar dessutom med redesigns av dagstidningar, webb och magasin tillsammans med John Bark. Mere info: www.redesign.nu

Foto: Lars Pryds

Byta från Quark till InDesign – bra eller dåligt? Och så är det bara att skriva upp en brief av problemet/frågeställningen, vilka förutsättningarna är (redaktionella system etc).

I bästa fall har man svar från flera tidningar, och högst antagligen olika svar, från hela Skandinavien.

Ett exempel på en lyckad liknande sajt är finska pingstate.nu. Den kan liknas vid det snds.org skulle kunna bli, den är ideell, självgenererande och görs av och för kreativa människor.

Där finns allt från väldigt seriösa trådar (threads) till mer lättsamma.

Bolag sätter upp platsannonser och det finns möjlighet att skicka meddelanden mellan olika användare.

För att få skriva inlägg och kommentarer måste man vara registrerad användare, men vem som helst kan läsa inlägg och kolla länkar och portfolios.

Pingstate har nästan 4000 registrerade

användare och en daglig trafik på 3000 personer.

Exempel 3: Nyhetsbevakning Det smäller högt i Bryssel och parlamentet står i lågor. Alla tidningar åker dit, alla gör det tidningar gör bäst – hård nyhetsrapportering med bild, grafik och djuplodande texter.

Men vad händer sen?

A – som det är i dag Sen väntar vi alla spänt på SNDS årliga tävling för att se hur alla andra har hanterat händelsen.

B – Visionen När det lugnat ner sig en aning, skulle alla tidningar som vill skicka in sidorna som berör denna händelse till snds.org, och alla kan se och jämföra, lära sig av andras grepp.

Här finns plats för kommentarer och frågor.

Framtiden: ett sökbart arkiv med sidor, frågor och svar, tankegångar och tyck.

Tänk er vilken informationsbank, för skolor och tidningar, unga och gamla.

En chans att spara en bit av historia som går så fort framåt. Nu är tabloid dagens ord, vad är det om tio år, och hur högt skrattas det åt det urgamla tabloidformatet?

För en organisation som SNDS som bygger helt och hållet på ideellt arbete, kan en sajt med material skapat av användarna vara början på något nytt. SNDS.org har alla möjligheter att bli en skandinavisk portal för tidningsmakare av alla slag, utan begränsningar.

Att själva skapa en plats för oss, ett rum för diskussion och inspiration, där det egentligen inte finns några gränser. Vare sig det är formgivare, chefredaktörer eller fotografer som vill skapa diskussion ska det finnas plats. Men, det är vi som tillsammans måste göra det.

Och det är nu det svåra kommer, för att detta alls ska påbörjas behöver vi er respons. Om detta låter som en bra idé, skicka ett mejl till jhoeg@stofanet.dk så vi vet att det finns ett intresse.

■ Länkar: www.typophile.com www.pingstate.nu (på finska) http://www.poynter.org http://www.visualeditors.com

9 Ari Kinnari, Aamulehti, Tammerfors, FI Här får man en unik chans att uppdatera sig vad som händer med dagens tidningsform. Det lönar sig verkligen att komma varje gång, och det är alltid kul att komma hem med en vilja att göra ett bättre jobb.

Minna Honkala, Aamulehti, Tammerfors, FI Det är underbart att få se andras suveräna jobb och träffa människorna bakom formen. Kul att höra hur andra tidningar gör och tänker.

Ulrik Nylund, Hufvudstadsbladet, Helsingfors, FI Är här för att få nya idéer, och att lyssna vad de bästa i branschen har att erbjuda. Det är alltid kul att komma hem med nya tankar och försöka bidra med något nytt på tidningen.

Tekst og foto: Søren Stidsholdt Nielsen, Kristofer Pasanen

SNDS Magazine 2007|2

Fotos: Lars Aa rø

Positive tendenser Af Flemming Hvidtfeldt hvid@bergske.dk 10

Skandinavisk nyhedsdesign lever og har det godt.

I virkeligheden rigtigt godt. Beviset var at se, da 83 prĂŚmier blev delt ud i Stockholm i maj.

SNDS Magazine 2007|2

ürs konkurrence var prÌget af et usÌdvanligt højt antal bidrag i kategorierne design og redesign. Det kan ses som et udtryk for den øgede hastighed, hvormed büde print- og netmedier skifter format, udseende og skrifttyper for at imødekomme brugernes formodede ønsker om stadige forandringer. Heldigvis formür langt de este at holde fast i en genkendelighed for hvert medie, hvilket gerne skulle bidrage til büde at bevare mediets trovÌrdighed samtidigt med, at man ogsü viser, at man vil vÌre en del af fremtin g si de dens mediebillede. s \ aWU w neSea RS Den generelle trend formatmÌssigt \ GN DESI

NEWS news d esign var ogsĂĽ i 2006 skiftet fra broadsheet til tabloid. Den største bølge har vĂŚret at ďŹ nde i Norge. I Sverige er nĂŚsten alle dagblade ogsĂĽ konverteret til det mindre format og mener nogle mere handy format, mens man i bĂĽde Danmark og Finland stadig holder godt fast i det store format, om end langt de este dagblade i de to lande benytter tabloidformatet i tillĂŚg og andre bilag.

n sig s de newws design ne n newews des ign sd esi gn

â– Dette

n

) n

esig -) $ ews d n news design new s de sign

ew

s

d

es

ig

$

n

Netmedier og brugerindhold Konsekvenserne af det stadigt tĂŚttere samspil mellem de trykte mediers udgivelse af netmedier er ogsĂĽ mere tydeligt end tidligere. Det viser sig ved en langsom tilpasning af det trykte medie, der dedikerer langt mere rum til den analyserende, debatterende og

journalistik pĂĽ bekostning af den traditionelle nyhedsjournalistik, som lever et anderledes hurtigt liv i netmedierne.

Interessant er det ogsü at iagttage, at det brugerbürne indhold øges i printmedierne. Specielt pü billedsiden benyttes i langt højere grad end tidligere indsendte billeder taget af brugerne i printmedierne. Det er en klar konsekvens af en øget interaktion med brugerne – initieret af printmediernes netmedier.

Positivt i ĂĽr har det vĂŚret at notere, at det bĂĽde er smĂĽ – mĂĽlt i oplag – og store medier, der lĂŚgger megen energi i arbejdet med de graďŹ ske udtryk. Det ses specielt i weekendtillĂŚggene, hvor der lĂŚgges mange krĂŚfter i at prĂŚsentere indholdet bĂĽde spĂŚndende og anderledes. Og endnu mere positivt er det at se, at et af de omrĂĽder, der i mange ĂĽr tilsyneladende blot er blevet betragtet som rugbrød – nemlig prĂŚsentationen af lokalstof – har fĂĽet et gevaldigt løft.

Det vil man ogsĂĽ kunne overbevise sig om ved at se de prĂŚmierede lokalsider.

Hvis det er et udtryk for en ny trend er det yderst velkomment. â–

Flemming Hvidtfeldt er formand for konkurrencekomiteen i Best of Scandinavian News Design.

Vindersider – øverst fra venstre: Upsala Nya Tidning (SE), sølv i Lokalsider; Sunnuntaisuomalainen (FI), sølv i Sektionsforsider; Dagens NÌringsliv (NO), hÌder i Sektionsforsider; Politiken (DK), guld i Redesign; samt herunder: www.untfredag.se (SE), AHA-prisen i Netaviser.

Se oversigt over alle vinderne pĂĽ www.snds.org

11

Hockeyspelet är i flitigt bruk på Terry Watsons och Ally Palmers kontor i Edinburgh. Foto: Ari Kinnari.

SNDS Magazine 2007|2

Skotska duon förnyar finska Aamulehti Prisbelönt designer-duo mäter sina krafter vid hockeybordet Af Ari Kinnari ari.kinnari@aamulehti.fi 126. vuosikerta

■

Torstai 24. toukokuuta 2007

A Janne Salmivaar a

Kahdeksa n moottorip poliisia huimaa yörän seurue pakeni vauhtia ajoi kovaa ylinopeutta Kangasalla. Joukko taan Kaarina poliisipar poliisi käski Maununtyttären tiota vastiellä. Kun kaasuttivat heidän pysähtyä, motoristi karkuun kohti Poliisin arvion Valkeakoskea. t mukaan vauhti himmillaa n sa. Mutkaisejopa yli 200 kilometri nousi pain tunnisn tien vauhtikis onnettomuuksilta. assa jäljille rekisterin Poliisi pääsi vältyttiin kaaharien umeroiden perusteella.

Kotimaa,

Eduskunta:

A9

Palkkatasa-ar huolestuttaa vo A Kirsti Pohjonen

ALMA MEDIA,

HELSINKI

Suomalainen demokratia la kehuja keskiviikk sai roppakau juhlittiin äänioikeu ona, kun eduskunn palassa den sataa Istunnon ja sitä seuranne vuotta. puheissa toistettiin en vastaanot , että saavutuk on limatta naisten sista huoja miesten toteutunut. tasa-arvo von puute. Pahin pulma on palkkatasei ole a-arKotimaa,

Nokialaistek ijä:

Rauhantur vakuutuksivatehtävien a arvostella an

▼▼ 2 € Lakko-oikeus EU-sääntöjä ei sodi vastaan

Nyt se on EY-tuomio sakin vahvistettu istuimesnen lakko-oike . Suomalaius ei ole ristiriidassa EU-säädän nön kanssa.

Kotimaa, A6

Afganista n: Suomalain

en menehty i kauko-oh jatun pom hetkellä vakuute min räjähdyks ryhmähenkivaku ttu ylimäärä isellä oli kuolemantapauk utuksella. Korvaus lähdössä avustusk een sessa on 85 kalliselle roa. okoukse

A Nina Lehtinen A Aila Koskenni emi

Upseeriliiton rauhanturvaajatmielestä suomala iset Puheenjohtaja ovat alivakuu tettuja.

000 euterveysasemalle en paimukaan liitto Harri Westerlu sa.

Pohjois-Afganis Maimanasndin on viime tanin Maiman tien ajanut Neljä syksystä läh- kauko-ohjatun rauhanturvatehtä tykistökranaatin assa vaajaa mukana ollutta norjalais veleville vakuutu dyksessä vissä haavoitt ta turräjähei ole kuitenka stason nostoa. pal- 29-vuoti keskiviikkona menehty Aamulehdestäui. as Asia virkavapaalla ministeriössä. an edennyt puolustu suojaam Petri Tapio Immone nyt nistanin rauhantu n oli s- pahtues assa lääkintäryhmää rvatehtävissä AfgaUpseeriliiton sa. Samassa iskun ta- toimittaja Olli-Pekka oleva rauhanturvaajilltavoitteena on saada nehtyi yksi paikallin yhteydessä me- että maan tilanne onNissinen kertoo, e samanta kuutusturva en asukas. mattomampi.

Surunva entistä soinen Pommikampanjaarvaakentelevälle kuin kriisialueilla va- omaisille littelunsa kaatuneen joukkoja vastaan ja ystäville SPR:n henkilök työs- sa on nähtäväs IsafSotariskialueella esitti muun nissä nyt koko presidentti muasmaan alueella. ti käynturvaajat unnalle.

Rauhanturvateh Pommi-isku Tarja Halonen. on tällä tehtiin, kun IRAN tävissä on Isaf-rauhanturvaa norjalaisten kaikkiaan 47 suomala kuollut jien lääkintä ista. ryhmä 200 KM Kotimaa,

Hallitus sopuun kehysrahoista Lapsilisän yksinhuolt ajakorotus nousee.

Opintoraha prosentin an 30 korotus ja kansaneläkkeese en 20 euron nosto.

Kotimaa, A7

Keskoskuolleis uus Taysissa korkea

UZBEKISTA

N

TADZHIKIS TAN

Pienten keskosten kuolleisuu oli Tampereen s yliopistollis sairaalass a korkeampi essa ko maassa, kuin kertoo Stakes. koTampere & naapurit, A 10 aamuleht i.fi

Maimana Kabul AFGANIS

Timantit Kuninkaanka 33210 Tampere, tu 19 puh. www.pirkank(03) 312 21200 ello.fi

TAN

Puhelut EU-maa toiseen halpene sta vat

PAKISTAN

Heinäkuus ta alkaen

A5

EU-maasta toiseen soitettavie n kännypuhelujen hinnat alenevat västi. Ne jopa selvoivat puolittua.

Talous, A 11

A6

Liigan uhka johti jättik ilu eikkaan

A Pekka Parantain en

HELSINKI

Kotimaa,

Hauska.

Teemu

Tomi Vuokola

– Aamulehti

30-vuotias tautuneen nokialainen mies väittää sa murLindroosin viime joulukuussa Helsingissä vossa, että kultasepänliikkeese en siinä toihän pystyisi kansa ruotsalais maksama Suunnitelma elle rikollisliigalle. an velei onnistunu euron arvoinen t, sillä ulkomaalaisen kellosaalis katosi 780 000 Oikeus langetti rikoskumppanin kahden ta ja 6 kuukautt miehelle vankeuttamukana.

2 vuota.

mielestä John Launiksen ta rauhanme Lennon -t-paisopivasti yli. rkkeineen lyö

A7

Kertooko t-paita kantajastaan?

Teemu Launis ei koe olevansa rauhanihm inen, listaa rauhaa. vaikka paita jutilasta puoli T-paita löytyi Antvuotta sitten.

Torstai, B 17

A Tiina Ahokas

TV2:lla syksyllä sarjaa tehdään nähtävää Lemmen leikittällä viikolla Aamulehti seurasi kuvauksi Tampereella. merissa. Sarja on Suomessa a hotelli TamHD-teräväpiirtotek ensimmä niikalla toteutetta inen va.

A Heidi Pesonen

Kypärät ovat ojennuksessa, ja pyörän taktista ketjut rasvattu käyttöä on käyty opette-

Tänään, B 18

Päivän palat Tampereen kauppakam barometrii arin yritysn vastannee t pirkanmaalaiset yritysjohta joustavia ratkaisum jat peräävät pia työnantaja alleja jatkamisen maksuja yli 60-vuotiaid ja alemedistämise en työssä ksi.

Talous, A 11

Jos tutkimuste n mukaan ikäisistä miehistä keskinoin 70 prosentilla on jo liikaa asia on todella vatsakumpua, niin huolestutt ava.

Tänään, B 18 En ole koskaan ollut Classicin minnanjoh toitajan Pasi Peltolan paras kaveri, eivätkä nakaan sydämellis nämä siirrot aiiä lisäefektej tuoneet. ä Kari Gunnersin Jussila manageri Urheilu,

B 25

Inzaghi kaatoi Liverpoolin

Kohti voittoa.

Milanin puottelussa.

Inzaghi tekiFilippo Inzaghi kurkottaa ottelussa kaksi maalia. palloa Ateenassa Mestarien

ehtii nykäistä.

sää

6 Sää, A 16

A

lainen ylikonsta mäki muistutti apeli Anna-Ka isa Heinä.

Tampere

& naapurit, A 10 aamuleht i.fi

A Päivi Vasara

Kolme toimelias asukasta ryhtyi ta tamperel aista siivosi puistoalu omiin talkoisiin ja Tarja Sjöblom, een kotinsa lähellä.

Päivi Mattila ry Hakala keräsivät peräti ja Harauton lavallisen kuormakenkiä, työhaalarrisuja. Lisäksi löytyi eita, renkaita, nenmoista mometalliromua paleita. ja lasinsir-

liigan lop-

Ahaa Teatteri kolminkert katsojaluk unsa viime aisti keväästä. My Fair Lady nen keräsivät ja Alivuokralaikatsojia TT:iin.

Kulttuuri, B 22

Pirkanmaan

sakkoa

Siistimistä talkoilla

A, Reuters

B 24

että hihasta

+15

11 poliisin voimin, ja niitähän – On tässä poliisin ihmislähelöytyi. gostakin kysymys, mutta kyllä isestä imapoliisit tekevät ihan oikeita polkupyörätöitä, tampere-

Italialainen loppuottelunMilan voitti Mestarie n liigan yöllä Suomen nassa numeroin aikaan Atee2–1.

Ottelun sankari Inzaghi, joka oli Milanin ensimmäisellä onnistui maalinteo Filippo ssa sekä että toisella Pelin ensimmä puoliajalla. inen puoliaika Liverpoolin oli maalin teki hallintaa, mutta jakson paljolti Milan. ainoan Andrea Pirlo veti kovan Liverpoolin vapaapot muurin ohi. lippo Inzaghin Pallo kimposikun Fineen Liverpoo olkapäästä ohi hölmistylin maalivah Toisella ti Pepe nurkasta ohijaksolla Inzaghi liruttiReinan. nöyryytet pallon yt puski Liverpoo yn Reinan. loppuminuutilla. lin kavennuk Dirk Kusen pelin Urheilu,

niin hidas,

lista huom autusta ja kaksi

– Reuters

60

lemassa.

Tampereen partioivat polkupyöräpoliisit torstaina kesän taa, ja heti ensimmäistä alkuun lähdettiin kerjalkakäytävällä ratsaamaan ajavia pyöräilijö itä, peräti

tosin yleensä

– Aamulehti

Ahaa Teatter i rohmusi katsojia

Virkapyö räilyä. Ylikonstaa peli Anna-Kais a Heinämäk i polkee partiovuo rossa yli kaksikymm entä kilometriä . Vauhti on

Polkupyörä poliisien ke Ratsiat: Ensim sä alkoi mäisenä päivä nä jaettiin 66 kirjal

Joel Maisalmi

Kuvaus!

Lemmenle ikit-sarjan joittanut ja on käsikirsen ohjaa Miikko Oinonen.

Tv-sarja:

Lemmenleikke tamperelaisitta jä in

Moro

Tutkija imu torin roskatroi

Pääkirjoitu s ..... . . . . . . . .2 Mielipiteet ........ . . . . . .4 Kotimaa ........ . . . . . .5– Tampere & 9 naapurit . . . . . . .10 Talous . . ........ . . . .11–13 Ulkomaat ........ . . .14–15 Ostoksille-i lmoitukset . . . . . .15 Sää . . . ........ . . . . . . .16

B Torstai . ........ . . . . . . .17 Tänään . ........ . . . .18–19 Ruoka . . ........ . . . .20–21 Kulttuuri ........ . . . .22–23 Urheilu . ........ . . . .24–28 Ostoksille-i lmoitukset . . . . . .27 Luokitellut ilmoitukset . .28–29 Sarjakuvat ........ . . . . .30 TV&radio ........ . . . .31–32

Moro www.aamu lehti.fi

Katso video osoittees sa: aamuleht i.fi/moro

07021 6 414880 001417 000141-0721

Bye-bye Times – Aamulehti looks like this only few months more. Launch of the new design will take place in november.

AAMULEHTI ■ Grundad 1881.

■ Utges i Tammerfors.

Ari Kinnari er Designchef på Aamulehti

tuotteissa

N:o 140 (40572)

Todelliset

Viikko 21 Takaa-ajo:

Motoristit kaahasivat kahtasataa

Stefano Rellandini

skall få ny kostym i november.

Till skillnad från de skandinaviska tidningarna har tabloidtrenden inte nått Finland. Så bibehåller också Aamulehti broadsheet-formatet – åtminstone tills vidare. Det har gått åtta år sedan Aamulehti senast genomförde en designreform och det är nu dags för en ordentlig förnyelse. De gamla typsnitten Times och Franklin åker ut – likaså de gamla arbetsrutinerna och arbetsgången. Förnyelsen är genomgripande för hela tidningsarbetet.

Det Aamulehti främst behöver är mera dynamik på sina sidor, bättre rytm, analyserar Terry Watson.

Förnyelsearbetet har nått halvvägs och de färskaste avdragen har fått ett positivt mottagande på redaktionen. Ännu skall åtminstone ett par dummies göras innan lanseringen.

■

– Aamulehti

blir bara värre och svordomarna hårdnar för varje minut. Två män tar mått på varandra i ett sjaskigt vindskontor i centrala Edinburgh. Leken är långt borta när världens kanske bästa tidningsdesigners Ally Palmer och Terry Watson mäter sina krafter vid hockeybordet. Den skotska duon möts varje dag vid Stigan, som intar paradplats i kontorets kafferum. Tabellen på väggen avslöjar att Watson leder de senaste månadernas matcher, men den här gången övertygar Palmer med siffrorna 4-1.

Skottarna är en prisbelönt duo.

I år fick danska Politiken det internationella priset World’s Best Designed Newspaper. Samma tidning utsågs också till ”Best of show 2007” i den skandinaviska designtävlingen (SNDS Stockholm). Bakom Politikens framgånsrika redesign står herrarna Palmer&Watson.

Nu tar de sig an finska Aamulehti.

Två dummyn har redan producerats och bitarna håller på att falla på plats.

Finlands näst största morgontidning

Jukka Ritola

■ Grimaserna

■ Upplaga: 138 258, söndagar 142 695.

■ På redaktionen jobbar 160 personer (12 redigerare, 8 fotografer, 4 grafiker).

Prifvatfoto

redaktør for magasinet her, som dengang hed Aviserat, Ingrid Lohne, fyldte for nylig, tro det eller ej, 50 år.

Hun arbejder fortsat som redaktionssekretær i DagensMedier, brancheblad og –web ejet af Mediebedriftenes Landsforening. »Jeg synes, SNDS op gennem årene har lavet et formidabelt stykke arbejde med at rette søgelyset mod udviklingen af første og fremmest nordiske aviser.

SNDS kan fint tage en del af æren del for, at vi laver ufatteligt mange gode aviser i denne del af verden.

Mit råd må blive at SNDS fortsætter med at rette søgelyset mod udvikling af papiravisen, samtidig med at man tænker bredde. Det er let at lade sig rive med for derigennem at glemme, at papiret også skal udvikles. Dagens medieforbrugere er ikke som tidligere, men det går nok mere på præsentation end på hvorvidt man kan tænke sig at læse på papir, net, eller hvad det måtte være,« siger Ingrid Lohne, der overvejer sin fremtid. »At følge mediebranchens hastige udvikling kan tendere til at blive overfladisk, så jobmæssigt kan jeg mærke et ønske om en mere meningsfyldt hverdag. Føler at det er tid for noget nyt, men ser det lidt an for tiden.« –høg

Foto: June R. Johansen

■ Tidligere

Nya i SNDS-styret: Sissel Bigset Leira Ålder: 42 Familj: Gift, son på 12 år.

Hobbies: Jobb, familj, normal motionsträning.

Tidning: Sunnmørsposten, Norge.

Yrkesuppgift: Grafisk produktutvecklare Varför SNDS: Har varit medlem i 4-5 år och givetvis lite smickrad över att ha blivit tillfrågad för styrelseuppdrag. SNDS är en viktig organistion både inom branschen som helhet och för mej personligen – den skapar kontakter och är mycket lärorik!

Foto: Lars Pryds

Ex-redaktør fylder 50 år

Lars Andersson Ålder: 54 Familj: Ja. Sambo, tre barn och två hundar.

Hobbies: Båtar – med motor.

Tidning: Upsala Nya Tidning, Sverige.

Yrkesuppgift: Formchef.

Varför SNDS: Har varit medlem i ca 12 år.

Jag tycker det är viktigt att öka förståelsen för tidningars form – den är mycket viktigare än många tidningsledningar förstår. SNDS sätter ljuset på den oerhörda ambition och kreativitet som dagligen läggs ner av så många redigerare på produkter som lever så kort tid!

–marita Se den samlede oversigt over styret med suppleanter på www.snds.org/Kontakt-36.aspx

12 SNDS Magazine 2007|2

‘Business As Usual’ – Isn’t.

Do you have a strategic platform to meet today’s challenges?

DTI has the vision and solutions to support the growth and evolution of how news is delivered and advertising is consumed in an increasingly multimedia environment. Our secret weapon is Liquid Media.

Liquid Media is a strategic platform that will allow you to liquefy, or transform content, artwork, customer demographic data and more to suit the format requirements of any system or media type, regardless of platform.

By making data fluid, you can leverage your assets to reach new markets, give readers a more personalised experience and generate more advertising opportunities.

To survive and thrive in the new news business, you need a strategic foundation that will position you for success in changing times. Through Liquid Media, we are in a better position to help you execute your strategic plans for the future. Is your strategic plan fluid?

Find out how Liquid Media can help position you for success!

See Don Oldham, DTI CEO speak on Liquid Media at the SNDS Conference in Stockholm, 25 May 2007.

www.dtint.com Web Publishing • Editorial • Advertising • Production • Circulation • Business • Professional Services

13

Best of Scandinavian News Design 2007 – the big book of winners

SNDS Magazine 2007|2

■ The

Catalogue with reproductions of ALL winning entries in the SNDS Best of Scandinavian News Design 2007 competition is now back from the printers.

A special version of the catalogue comes bundled with a cd-rom, containing: The catalogue in pdf format in three versions (low, medium, high res); all official versions of the SNDS logo(s), ready for print and web; a slideshow of the winning pages in Quicktime .mov format; and pdf versions of 2006-2007 issues of SNDS Magazine.

You can buy catalogue and/or cd-rom by contacting the SNDS secretariat: Lone Jürgensen, by email: lone.jurgensen@jp.dk ; phone: +45 87 38 38 38; or fax: +45 87 38 31 99.

–pryds

Fotos: Lars Pryds

Best of Scandinavian News Design 2007 72 pages, 224 illustrations, full colour Format: 21x29,7 cm ISBN: 87-987443-9-9 / ISSN: 1397-8012

Price: Catalogue: 17 € / 150 SEK Cd-rom: 17 € / 150 SEK Catalogue+cd-rom: 27 € / 250 SEK.

2-3-5

– koden som startade den tysta revolutionen 14 SNDS Magazine 2007|2

Tabloidvågen innebar inte bara att aviserna bytte format. Den förde också med sig ett nytt sätt att arbeta med presentationen. Egentligen är den förändringen en större revolution än själva formatbytet.

Af Anders Enström anders.enstrom@tele2.se ■ Kanske

kan man säga att de nya tabloiderna är mer layoutstyrda än tidigare. Den som ogillar det begreppet skulle kunna säga att aviserna blivit bättre på visuell planering.

Revolutionen handlar om två saker.

Dels har de nya tabloiderna jobbat fram sidstrukturer (sidstommar/prototyper/ sidmodeller/idealsidor – kärt barn har många namn) som visar hur man vill att avisen ska se ut. Dels har man skapat ett arbetsätt där man styr produktionen mot dessa modeller, inte sällan med hjälp av stora whiteboards, centralt placerade på redaktionen. Nyhetsche-

Foto: Lars Aarø

Anders Enström Projektledare och redigeringschef på Nya WermlandsTidningen i Karlstad, som för övrigt har 2-3-5-modellen som en av grundstommarna.

ferna jobbar i många fall lika mycket med tuschpennan som med datorn.

Resultatet är tydligt. Bläddra igenom några fyra-fem år gamla tidningar och jämför med dagens utbud. Så mycket har blivit bättre! Åtminstone rent presentationstekniskt.

De nya tabloiderna... ...gör tydligare prioriteringar. Aviserna har blivit bättre på att tala om vad som är viktigast, och vad som är mindre viktigt. ...har bättre koll på textlängderna. På uppslagen finns i regel en välbalanserad mix mellan kort och långt. Det finns fortfarande långa texter, men inte lika många. ...hanterar bildjobben på ett bättre sätt. De bästa bilderna ges för det mesta ett bättre utrymme, och texterna tillåts inte på samma sätt kväva bildjournalistiken. ...ger läsarna fler ingångar till materia-

let än tidigare. Faktarutor, bakgrundsrutor, citat och andra former av tillägg har byggts in i den nya formen.

Vad var det som hände?

Hur kunde det bli så här? I Sverige kan vi tacka Svenska Dagbladet (SvD).

SvD knäckte koden för hur en seriös morgonavis kunde se ut i tabloid – utan att tappa kraft, utan att se ut som en kvällsavis.

Koden kan skrivas 2-3-5. Ett nytt sätt att strukturera tabloiduppslaget på.

Den första generationens morgontabloider jobbade nästan uteslutade med 4-1, alltså en spalt i ytterkant för notiser och fyra spalt för text och bild.

Sidorna redigerades som enkelsidor och det blev monotont, monotont, monotont.

Svenska Dagbladet hämtade den nya modellen från sina fullformatsidor.

Man började betrakta tabloiduppslaget som en enhet, en enhet som kunde

Dags för aviserna att gå vidare ■ Rickard Frank

var en av personerna bakom Svenska Dagbladets 2-3-5-lösning.

Numera jobbar han som konsult tillsammans med Jakob Nordström.

De senaste åren har de redesignat bland annat Östgöta Correspondenten i Linköping, Norrköpings Tidningar och Dagens Industri. Även om Rickard Frank ser fördelarna med 2-3-5 tycker han nu att det är dags för aviserna, inte minst Svenska Dagbladet, att gå vidare. »Tabloiden måste kunna förändras, stommarna måste vara flexibla. Presenterar man nyheterna på samma sätt oavsett nyhetsvärde så blir man inte trovärdig i längden,« säger han.

Foto: Lars Pryds

byggas upp på samma sätt som en fullformatssida. Notisblock till vänster.

Den textiga toppnyheten på tre spalt där intill. Och det bärande bildjobbet, med en femspaltig bild på högersidan.

Heureka! Så genialiskt enkelt! Bra kontraster, lätt att planera efter, lätt att redigera. Inte konstigt att SvD håller kvar vid denna modell, på alla startuppslag genom hela avisen.Se exempel här intill.

15 SNDS Magazine 2007|2

Vad känntecknar ett riktigt bra nyhetsuppslag? »Det ska innehålla stort och smått, hårt och mjukt. Och stommen, systemet, måste vara flexibelt, gå att variera efter nyhetsläget. Samtidigt får det inte bli för komplicerat.« Vad menar du med hårt och mjukt? »Att hårda nyheter blandas med mjuka grejer. Att det under en kommunal nyhet mycket väl kan ligga en grej om semlor. De hårda nyheterna blir ännu hårdare om de får en mjuk kontrast.

Har man många hårda nyheter är det bättre att sprida dem på fler sidor, och att mixa hårt och mjukt hela vägen.

Det krävs lite mod för att våga mixa, men jag tror det är ett måste för bevara intresset för tidningen.« Hur ska man jobba på redaktionen för att sidorna ska bli som det är tänkt? »Samtal, samtal, samtal. Det är enda sättet. Varje gång det pratas jobb bör det finnas med någon som skissar på hur det skulle kunna se ut på sidorna.«

C

Kritikerna var tystade Att SvD plötsligt började se så bra ut i tabloid bidrog nog till att DN, Sydsvenskan och GP vågade börja tänka på ett mindre format. Kritikerna som muttrat om risken för snuttifiering och kvälltidningsjournalistik var tystade.

Tacka 2-3-5 för det.

Många tog också intryck av SvD:s visuella planering, där alla sidor ritades upp på whiteboards och där reportar och fotografer redan tidigt på dagen

kunde se vilka utrymmen man jobbade mot.

Svenska Dagbladets sidstruktur har inspirerat många andra aviser till liknande lösningar. I höstas började till exempel Dagens Nyheter jobba efter en snarlik modell, fast spegelvänd. 5-3-2.

Bildjobbet på vänstersidan, notiser och textjobb på högersidan.

Andra aviser har lagt notiserna i hyllor längst upp på uppslaget. Men grundtanken är den samma: uppslaget betraktas som en enhet, prioriteringar och hierarkier skapas med uppslaget som utgångspunkt.Smått och stort mixas, och det finns gott om alternativa ingångar i materialet.

Titta på uppslagen här intill. Betänk hur aviserna såg ut i fullformat. Visst ser ni den, den tysta revolutionen?

■

Men det funkar ju uppenbarligen för Svenska Dagbladet? »Ja, de gör en bra tidning. Men med mer flexibla stommar skulle det synas ännu tydligare vilka bra nyheter de faktiskt har.

‌ 2-3-5

1) VarfÜr har ni valt att jobba med den här modellen?

2) Hur styr ni produktionen fÜr att det ska bli sü här pü sidorna?

Benjamin Peetre, Sydsvenskan, MalmÜ: 1) 2+3+5 är ett upplägg som är väldigt flexibelt samtidigt som det ger en konsekvent struktur. Uppslaget blir kontrastrikt med en textintensiv sida och en bilddominerad sida. Det är enkelt att redigera och du behÜver inte ta hänsyn till vecket när du sätter rubriker och väljer bilder. Vi kÜr med principen att om ett jobb eller en bild für plats pü en sida finns det ingen anledning att smeta ut text och foto Üver uppslaget. Men när vi väl lägger jobb Üver vecket sü ska vi dra pü det ordentligt.

2) Vi har inga fasta textlängder eller fÜrmallade sidor sü upplägget bygger till stor grad pü arbetsledarnas planeringsfÜrmüga som är ganska varierande.

C8

MalmĂś

M M M M M M M M M M

Chef: Lotta Satz, 040-28 24 00 Postadress: Sydsvenskan, Stortorget 9, 211 22 MalmĂś Fax: 040-611 15 47 E-post: malmo@sydsvenskan.se Kundservice: 040-28 15 12, 28 15 13

Akuten kan fü lüna lokaler av kirurgen MALMÖ. Akutmottagningen pü Universitetssjukhuset Mas kan komma att fü hjälp av kirurgmottagningen fÜr att �redan 2007� lÜsa en del av sina lokalproblem.

Det skriver sjukhuschefen Ann-Sofie Bennheden i ett brev till Socialstyrelsen som ocksü är ett svar pü kritiken frün fackklubbarna.

Det var i fÜrra veckan som klubbarna fÜr fÜrsta güngen i samlad form beskrev situationen ocksü fÜr de anställda pü akuten.

Slutsatsen blev att mottagningen är en hälsorisk fÜr personalen.

Ann-Sofie Bennheden skriver att problemen är välkända och att ett stort arbete med om- och

tillbyggnader är planerade fÜr att fÜrbättra situationen.

Divisionschefen Sylvia Resch som hüller i arbetet kompletterar Bennheden med ett eget brev till Socialstyrelsen där hon i ett tiotal punkter beskriver fÜrbättringar som är tänkta att ske.

Flytten till den nya akuten gĂśrs 2011.

Svar pü mera konkreta frügor som klubbarna ställde, om till exempel femton nya undersÜkningsrum, lämnar hon dock inte.

Resch kommer att bjuda in representanter fĂśr fackkubbarna till en diskussion om om- och nybyggnadsplanerna.

Bo GĂśran Dahl bo.goran.dahl@sydsvenskan.se

Centrum: Vansinnesfärd pü snÜskoter

FOTO: FREDRIK ANDERSSON

Dom fÜr reporterhot fastställs

16

MALMÖ. En annorlunda form av väskryckning skedde pü Drottningtorget strax fÜre halv elva pü torsdagen.

Vedstapel für granne se rÜtt KLAGSHAMN. En tio meter lüng vedstapels inverkan pü en häck i Klagshamn har blivit ett ärende fÜr stadsbyggnadskontoret i MalmÜ.

En man har rapporterat att han anser att grannens lünga vedstapel gÜr att den gemensamma häcken inte für nügot ljus och därmed blir skadad.

Irakiska turkmener demonstrerar MALMÖ. �USA, stoppa dis-

kriminering mot irakiska turkmener� och �Irakiska ambassaden i Stockholm, stoppa passfÜrsäljningen till irakier� är tvü av parollerna vid en demonstration pü MÜllevüngstorget nästa lÜrdag, den 3 mars.

C9

REDIGERING: BARNEY THOMPSON

‘

ÖSTERGÖTLAND ¡ SVERIGE ¡ VÄRLDEN ¡ EKONOMI

Tiotalet ungdomar ska ha agerat mĂĽlvakter.

Skulle fĂśrstĂśra bevisen

‘

,EDARE ) DAG !

,EDARE $EBATT !

.YHETER

!

­STER G�TLAND !

3VERIGE !

�

Vi har ännu inte fütt fram nügon identitet pü de dÜda�

SoďŹ a Karlsson, polisens presstalesman

Âť

– Vi har vissa indikationer pü vem som ligger bakom. Men vi är glada Üver att ha kommit sü här lüngt. Jag har använt halva personalen pü avdelningen i en münad till detta, säger Harald Runge.

I stället har de kriminella väntat i flera ür. Och passar pü innan uppgifterna blir oanvändbara. – Man har säkert samla ihop flera hundra, kanske flera tusen nummer frün bara en enda skum handlare under den tiden.

Hon vägrar berätta hur münga bedrägerier som drabbat hennes fÜretag under 2006. Det kan skada kortets anseende. – Det är inte nügot stort problem i Sverige, säger hon.

Men Eurocards bedrägerihandläggare Jonas Tunstam avslÜjar i ett polisfÜrhÜr att antalet fall �Ükat kraftigt� det senaste halvüret. Särskilt i MalmÜ och Stockholm. �‌ det rÜr sig om grov internationell brottslighet, där kriminel-

O MALMĂ– I SIFFROR

15

$EN AVSPRRADE PLATSEN I 3LTMON %TT TUNT SN�LAGER TCKER PLATSEN DR TVŸ MN DOG UNDER NATTEN TILL MŸNDAGEN 0OLISEN "),$ 0%4%2 *)'%2342­R NNU FRŸGANDE TILL HNDELSEN

miljoner kronor kostar snĂśrĂśjningen i MalmĂś en normalvinter.

Här dog tvü personer

joakim.palmkvist@sydsvenskan.se

(ÂťR BRANN 6OLVON

FAKTA

Kortuppgifterna tankas Üver Kortkapning kallas ocksü skimning. En kortanvändares uppgifter kapas genom att man läser av uppgifterna pü magnetremsan.

De tankas sedan Üver pü ett annat kort. Bedragarna har använt allt frün busskort till fÜrmünskort till biografer.

I MalmÜfallet är det de misstänktas egna kredit- eller kontokort som �tankats� med kapade uppgifter.

la grupper i olika länder verkar bÜrjat kontakta varandra Üver nationella och etniska gränser, pü ett sätt som inte skett tidigare�, säger han enligt fÜrhÜret.

Korten som de büda ütalade halvbrÜderna i artikeln intill använde var fÜrsedda med uppgifter frün tvü olika privatpersoners kort. – Det är typiskt. Skulle man ha bÜrjat använda de kapade kortnumren redan 2004 sü hade bankerna märkt det snabbt.

Joakim Palmkvist

SnÜrÜjningen har fyllt makarna LÜfbergs garageuppfart. Hans och Maj-Britt LÜfberg für hjälp av grannen Niels Christensen i arbetet med att fü ut bilen.

Syskonen Malin och Emil Haglund sĂĽg ut att trivas bra i skidbacken pĂĽ Bulltofta rekreationsomrĂĽde.

natt begärdes full stryka samt 16 extrafordon in till snÜrÜjningen. – Det räckte inte. Allt blüste igen, säger Peter Ander, entreprenadansvarig vid gatukontoret.

MALMÖ. Sveriges tredje stad är vinterns gisslan.

Bussar, tüg och sophämtning frÜs i gür inne.

Det ekade tomt pĂĽ mĂĽnga arbetsplatser.

Men bland sportlovslediga är snÜn synnerligen välkommen.

Gapade tomt pĂĽ jobbet

Kommunteknik arbetade under gĂĽrdagsnatten med full styrka fĂśr att fĂśrsĂśka rĂśja MalmĂśs huvudgator.

Men den hürda vinden – upp till 17 sekundmeter – i kombination med fortsatt snÜande gjorde att staden vaknade vit.

Full snÜrÜjningsstyrka innebär fÜr gatukontoret 26 fordon. I gür

Det gapade tomt pü münga arbetsplatser och skolor i gür. Särskilt pü fÜrmiddagen.

Münga gjorde fÜr sent upptäckten att all busstrafik lüg nere.

Vid tiotiden hade regionbussarna bÜrjat rulla. Dü var det fullt vid busshüllplatsen i korsningen Bergsgatan–Spüngatan. – Jag var pü konsert i KÜpenhamn i gür kväll. Men tügen gick inte hem sü jag har sovit pü Kastrup. Jag kom med en taxi till MalmÜ vid halvfem i morse. Den

krypkÜrde Üver Öresundsbron, säger Marcus Widerberg, som nu har väntat en halvtimme pü bussen till jobbet pü Sony Ericsson i Lund. – Det lÜnar sig inte att stressa upp sig. Är jag pü jobbet till lunch sü für det räcka.

Busskurer ďŹ ck befrias Vid lunchtid bĂśrjade ocksĂĽ stadsbussarna rulla. Sven-Ingvar Andersson och hans grävmaskin med släntskopa var vid elvatiden fullt sysselsatta med att fĂśrsĂśka frigĂśra busshĂĽllplatsen Sorgenfri pĂĽ Nobelvägen. PĂĽ den insnĂśade busshĂĽllplatsen hade Bertil Andersson dĂĽ väntat pĂĽ treans buss länge. – Jag ska till Värnhem, men just nu är jag bara jädrigt glad fĂśr

att jag är ledig. Egentligen är jag bussfÜrare och nu lider jag med alla kollegor. Det här müste vara den värsta dagen i mannaminne, säger Bertil Andersson som till slut für skjuts av sin bror som rükar passera i bil.

Pü trottoarerna är det halt och trüngt. FÜr det här är dagen när münga har fütt ta pü sig sina bästa vinterskor fÜr att gü till jobbet.

NORRKÖPINGS TIDNINGAR ¡ TORSDAG 8 FEBRUARI 2007

Vüghalsar valde cykel Enstaka vüghalsar har valt cykel. Andra har valt bil, men säkerhetsavstünden är stora och det skvätter ordentligt om modden i korsningarna.

Vid lunch har snĂśrĂśjningen kĂśrt genom Krikongatan pĂĽ Videdal.

Text: Olof Westerberg

$EN UTBRÂťNDA BILEN ÂťR POLISENS BÂťSTA KÂťLLA TILL LEDTRÂźDAR 2EDAN I MÂźNDAGS SKICKADES FYND FĂ?R ANALYS TILL ,INKĂ?PING

"),$ 0%,,%3 0(/4/

olof.westerberg@sydsvenskan.se

Foto: Emma Larsson

Mord, olycka – eller självmord

emma.larsson@sydsvenskan.se

NORRKÖPING ¡ A3

NORRKÖPINGS TIDNINGAR ¡ TORSDAG 8 FEBRUARI 2007

Redigering: Anneli Gustafsson

Ansvarig nyhetsredaktĂśr: 011-200 136 eller 200 166 E-post: redaktionen@nt.se Tipsa NT om nyheter 011-13 16 16

NORRKĂ–PING

PĂĽ tv i dag Politiker Ăśppnar dĂśrren fĂśr orkesterklasserna

NORRKĂ–PING

Fyra av fem nya spürvagnar är redan pü plats i NorrkÜping.

Men tillstünden är inte klara och det drÜjer till hÜsten innan de kan sättas i trafik.

Utryckningar BrandfÜrsvaret under gürdagen till kl 21 00.47 Holmbrogränd Automatlarm 10.08 Braviken Automatlarm

10.33 S:t Persgatan Brand i byggnad 12.13 Navestad FĂśrmodad brand

ÖstergÜtlands bästa intensivvürd finns pü Vrinnevisjukhuset i NorrkÜping.

Detta enligt en undersÜkning gjord av Svenska Intensivvürdsregistret (SIR), ett nationellt register som mäter kvaliteten i den svenska sjukvürden.

I en genomgĂĽng av intensivvĂĽrden gjord bland 39 av landets sjukhus

KommunalrĂĽd vill ha utĂśkad inventering NORRKĂ–PING

SÜvd kortare tid FÜr att fü en korrekt bild justeras mätresultaten

med parametrar som allmän sjuklighet, ülder och kÜn.

Avsikten med kvalitetsmätningen är att sjukhusen kan lära av varandra, säger läkaren GÜran KarlstrÜm, �vd� fÜr kvalitetsregistret. – StÜrsta landvinningen hittills är att vi vet att patienter som behandlas i respirator kan vara nedsÜvda kortare tid än man tidigare

•

•

•

•

FĂśrbättrad vĂĽrd Kvalitetsforskningeninom intensivvĂĽrden startade ĂĽr 2001. Deltagandet är frivilligt och bland landets 86 intensivvĂĽrdsavdelningar ďŹ nns i dag 52 med i projektet. – Innan ĂĽrets slut kom-

MANING TILL ALLMÂťNHETEN ATT HĂ?RA AV SIG MED TIPS OM DEN VITA SKÂźPBIL SOM SÂźGS I 3LÂťT MON STRAX EFTER ATT BRANDEN UTBRĂ?T 5NDER DAGEN HĂ?RDE ETT TIDNINGSBUD AV SIG OCH BE RÂťTTADE ATT DET VAR HAN SOM KĂ?RT FĂ?RBI PLATSEN I ETT FOR DON SOM TILL UTSEENDET Ă?VER 3KÂźPBIL AVFĂ?RD 5NDER TISDAGSMORGONEN ENSSTÂťMMER MED VITTNE GICK POLISEN UT MED EN UPP NAS BESKRIVNING 4IDNINGS

BUDET SKA OCKSÂź HA LARMAT RÂťDDNINGSTJÂťNSTEN o $EN VITA SKÂźPBILEN ÂťR NU HELT AVFĂ?RD FRÂźN UTREDNING EN (OTAD OCH FĂ?RSVUNNEN

0OLISUTREDNINGEN KOM MER ATT FORTSÂťTTA MED FULL KRAFT &ORTFARANDE ARBETAR POLISER MED FALLET &Ă?RHĂ?R HAR HÂźLLITS MED ETT STORT AN 2EDIGERING -IKAEL %LOFSSON

­STG�TA #ORRESPONDENTEN Ž /NSDAG FEBRUARI

m(AN ÂťR HELT FĂ?RSVUNNENm

0OLISEN HAR UNDER DET SE NASTE DYGNET UTAN FRAMGÂźNG FĂ?RSĂ?KT KOMMA I KONTAKT MED ÂźRINGEN (ANS VÂťN ÂťR FOLKBOKFĂ?RD PÂź EN LITEN ORT I VÂťSTRA 'Ă?TALAND OCH HAR HAFT ÂźRINGEN SOM INNE BOENDE ) BĂ?RJAN AV JANUARI I ÂźR BE STÂťMDE VÂťNNEN SIG FĂ?R ATT TILLFÂťLLIGT ĂŹYTTA TILL 6OLVO ÂťGARENS HEM I 5DDEVALLA 'RANNARNA HAR INTE SETT HO TAL MÂťNNISKOR BLAND ANNAT I SOM POLISEN MISSTÂťNKER ÂťR KNYTNING TILL 3LÂťTMON o 6I HAR TEORIER OM VILKA NOM SEDAN DESS OCH DE ÂťR ETT AV DĂ?DSOFFREN HAR TIDI 6ÂťSTSVERIGE o 6I MÂźSTE GÂź TILL BOTTEN GARE DĂ?MTS FĂ?R SEXUALBROTT DE DĂ?DA PERSONERNA ÂťR MEN NU MYCKET OROLIGA -ANNEN MOT BARN 0OLISEN HAR IN DET ÂťR INGET VI KAN GÂź UT MED SKULLE HA UTTRYCKT ORO FĂ?R MED VAD SOM HÂťNT %N OMSTÂťNDIGHET SOM GĂ?R TE FÂźTT TAG PÂź MANNEN EFTER INNAN VI FÂźR EN IDENTIĂŤERING ATT HAN SKULLE BLI ANGRIPEN I HEMMET ATT POLISEN INTE KAN UTESLUTA BRANDEN o (AN ÂťR HELT FĂ?RSVUNNEN $ET ĂŤNNS OCKSÂź INDICIER ATT DET ÂťR FRÂźGA OM ETT DUB (AN BRUKAR ALLTID HĂ?RA AV SIG BELMORD ÂťR ATT ÂťGAREN TILL SOM TYDER PÂź ATT EN JÂťMGAM Fredrik Quist NÂťR HAN ÂťR I BYN OCH DRICKA DEN 6OLVO 6 SOM BRANN MAL KAMRAT TILL MANNEN ÂťR 2EPORTER

LITE KAFFE HOS OSS HAR LEVT UNDER HOT DEN SE DET ANDRA DĂ?DSOFFRET SE AR NASTE TIDEN $EN ÂźRIGE TIKEL HÂťR INTILL )NGEN AV FREDRIK QUIST .ÂťR TRÂťFFADE NI HONOM SE CORREN SE MANNEN FRÂźN 5DDEVALLA MÂťNNEN HAR NÂźGON KÂťND AN NAST 2EDIGERING -IKAEL %LOFSSON

­STG�TA #ORRESPONDENTEN Ž /NSDAG FEBRUARI

!

– Det är väldigt viktigt att vi fĂĽr kunskap om vilka hus och vilka värden som ďŹ nns, säger kommunalrĂĽdet Eva Andersson.

I innerstan genomfÜrdes fÜr cirka tio ür sedan en stor inventering av arkitekturen, hus fÜr hus. Till det ska läggas de omfattande naturinventeringar och analyser som har gjorts Üver hela kommunen. Men

KulturmiljÜ som fÜrsvann. FÜreträdare fÜr HembygdsfÜreningen i Krokek kämpade in i det sista fÜr de här gamla husen i Sandviken.

ARKIVBILD: MICHAEL SVENSSON

fĂśr den äldre bebyggelsen utanfĂśr stadskärnan ďŹ nns ingen kulturhistorisk undersĂśkning Ăśver vad som är värt att bevara.

I stället ges det bygg- och rivningslov, eftersom det i de esta fall inte ďŹ nns nĂĽgra kulturhistoriska märkningar pĂĽ byggnader. Det

MIKAEL SĂ–NNE

rättesnĂśre som ďŹ nns inom kommunen är en genomgĂĽng som gĂĽr sĂĽ lĂĽngt tillbaka i tiden som till 1976, men den är pĂĽ intet sätt detaljerad. – Det har gĂĽtt 30 ĂĽr och kommunen växer. DärfĂśr borde det ďŹ nnas samma verktyg fĂśr hus och miljĂśer

mer vi att vara 60 medlemmar, säger GÜran KarlstrÜm. – Allt er sjukhus vill komma med fÜr att pü sü sätt kunna fÜrbättra intensivvürden till patienterna.

Enda sjukhuset som avbÜjt medverkan är lasarettet i Kalmar.

EVA JANSSON 011-200 157 eva.jansson@nt.se

– Vi har fütt in fem sedlar de senaste veckorna, säger Evan Gustavsson pü bedrägeriroteln.

I synnerhet de som arbetar i affärer och kiosker bÜr vara extra uppmärksamma. – De falska sedlarna saknar vattenstämpel, säger han.

Sedlarna är skickligt gjorda men skiljer sig i kvalitĂŠ frĂĽn riktiga sedlar. – Det är inte samma papper och när det gäller trĂĽden har man ďŹ xat nĂĽgot som uppfattas som en trĂĽd, säger Gustavsson, som rĂĽder affärsidkare att skaffa en lampa med UV-ljus. Ă„ven i Motala och LinkĂśping har polisen fĂĽtt in falska tusenlappar. Det är oklart om sedlarna är frĂĽn samma bedragare eller om era är inblandade.

MIKAEL SUNDGREN

RABATT

PÅ HELA A´LA CARTE-MENYN Endast servering

GRATIS PROVSMAKNING

99 a per kg

FÄRSK FLÄSKFILÉ Svenskt kÜtt.

SĂ–ND 11/2 kl 15-16

I ENSAMT MAJESTÄT Att kung Carl XVI Gustaf gillar sport är känt. Tidigare i veckan hejade han pü de svenska VM-ükarna i Åre. I gür var han hos idrotts- och fÜreningsfÜrvaltningen i GÜteborg.

Här anländer han till Kvibergs gamla regemente.

FOTO: BJĂ–RN LARSSON ROSVALL/EXPONERA

Ö Prom 40 • 011-28 71 00 Ilse • 0704-59 68 39

Prova vüra smakfulla vedugnspizzor med färska rüvaror

Lunch- el. middagsERBJUDANDE 3 fÜrrätter 3 grillade rätter

299:- 60:-

10 a

10 a

Inrikeschef Fredric KarÊn | Biträdande Inrikeschef Anci Holm | Nyhetschefer Tina Frennstedt | Niklas Kierkegaard Nattchefer Mats RosÊn | Mikael Larsson | Politik Lena Hennel | Tel 08-13 50 00 | Fax 08-13 50 01 | e-post nyheter@svd.se

2 fÜr 1 Morgon-yoga & soft-yoga Gäller t o m 1 mars

vid inlämning av denna annons Gäller alla dagar t.o.m. 22/2-07

89 a

NYHETER

Redigeringschef

30%

per kg FÄRSK TORSKFILÉ Gadus Morhua, Nordostatlanten.

6

ANDERS BERGSTRĂ–M

011-200 151 lasse.sodergren@nt.se

FULLSTĂ„NDIGA RĂ„TTIGHETER

Falska tusenlappar är fortfarande i omlopp i NorrkÜping.

hastighet pĂĽ 70 kilometer i timmen. â– Under en ĂśvergĂĽngsperiod ska det gĂĽ att kĂśpa biljetter av konduktĂśrer i vagnarna. PĂĽ sikt ska bĂĽde biljetter och kort kĂśpas i automater.

skriver ingenting.

FÜr egen del har husHade det blivit dübygget varit dramatiskt. ligt, dü jävlar hade En helsikes massa teman fütt läsa om lefonsamtal. Felleveranser, felkÜrningar, det. � svärande mülare, sitta hos banken och skämmas Üver att pengarna är slut.

Och sü är det det här med alla beslut. Vita eller svarta hängrännor? Det funderade vi Üver i ett par münader. Glodde pü ett gäng falurÜda hus och kom ingen vart. Ska vi verkligen ha en bastu? Hur ska kÜkbeslagen sitta? Vita eller grü innerdÜrrar? Vita eller grü golvlister? Och sü det senaste, hÜger eller vänsterhängda garderobdsdÜrrar?

Men värt att skriva om i tidningen?

Nä.

LASSE SĂ–DERGREN

Fler falska sedlar i omlopp NORRKĂ–PING

Reporter 011-200 163 mikael.sonne @nt.se

som han och jag har. Lite smüprat, lite allvar. Han inledde: – Här har man byggt en kük üt dig och ni pü tidningen skriver ingenting. Hade det blivit düligt, dü jävlar hade man fütt läsa om det. Ja vi snackade om det, jag och grabbarna.

Faktum är att han har rätt. Att allting funkar som det ska är liksom inget nytt. Sü är det ju. Om posten kommer som den ska.

StrÜmmen fungerar. �Här har man Snickaren gÜr sitt jobb.

Tidningen kommer ut byggt en kük üt dig i tid. Ja, dü har ju inte och ni pü tidningen mycket hänt.

✂

120 miljoner kronor. FĂśr detta fĂĽr kommunen ett statsbidrag pĂĽ 45 miljoner kronor.

FAKTA Rymmer 180 resenärer

ansett. En viktig upptäckt som kommer frün intensivvürdsavdelningen vid lasarettet i Falun.

!

BRANDEN ÂťR DOCK ÂťNNU INTE KLARLAGT o 6I HAR ÂťNNU INTE FÂźTT FRAM NÂźGON IDENTITET PÂź DE DĂ?DA 2ÂťTTSMEDICINALVERKET SKA GĂ?RA EN $.! ANALYS 6I HOPPAS FÂź SVAR SENARE I VECK AN SÂťGER 3OĂŤA +ARLSSON

›GAREN TILL 6OLVON HADE FŸ VNNER KVAR EFTER ATT HAN BLI VIT D�MD TILL TRE ŸRS FNGELSE F�R GROVT SEXUELLT UTNYTTJAN DE AV BARN .R HAN FRIGAVS VILLKOR LIGT UNDER VŸREN HADE HAN I PRINCIP BARA VNSKAP LIG KONTAKT MED EN JMNŸRIG MAN SOM HAN HADE KNT I MŸNGA ŸR

o &Ă?R NÂźGRA VECKOR SEDAN ÂźRINGEN HADE FĂ?RSĂ?KT VÂźLDTA VAR HAN HÂťR OCH DRACK KAF HONOM I -ALLORCA &Ă?RHĂ?RENS BEVISVÂťRDE VAR FE (AN BERÂťTTADE DÂź ATT HAN HĂ?LL PÂź MED ATT PACKA LITE DOCK INTE SÂťRSKILT STOR I DEN GREJER EFTERSOM HAN SKULLE EFTERFĂ?LJANDE RÂťTTEGÂźNGEN ĂŹYTTA TILL 5DDEVALLA OCH BO VID 6ÂťNERSBORGS TINGSRÂťTT OCH DET HELA SLUTADE MED EN IHOP MED VÂťNNEN FRIANDE DOM DEN OKTOBER

-YCKET TYDER OCKSÂź PÂź ATT o (AN VAR SÂź TRĂ?TT PÂź DETTA LILLA SAMHÂťLLE (ÂťR ĂŤNNS TVÂź ÂźRINGENS MEDRESENÂťR OCH MATAFFÂťRER OCH ETT SYSTEM GODE VÂťN INTE BLEV FĂ?RHĂ?RD AV BOLAG (AN TYCKTE ATT DET VAR POLISEN I SAMBAND MED FĂ?R UNDERSĂ?KNINGEN $OMEN TRÂźKIGT HÂťR SÂťGER GRANNEN HAR Ă?VERKLAGATS TILL HOVRÂťT TEN .ÂźGON NY RÂťTTEGÂźNG HAR &RIANDE DOM Ă?VERKLAGAD 6OLVOÂťGARENS VÂťN HAR UN ÂťNNU INTE HUNNIT HÂźLLAS DER TALET DELTAGIT AK TIVT I ORTENS PSYKISKA STĂ?D m%NSAM ENSTĂ?RINGm VERKSAMHET (AN BRUKAR $E TVÂź MÂťNNEN FORTSATTE ÂťVEN ĂŤRA FĂ?DELSEDAGARNA ATT UMGÂźS EFTER RÂťTTEGÂźNGEN MED PERSONALEN PÂź INSTITU 6OLVOÂťGARENS VÂťN BESKRIVS TIONEN AV GRANNAR TILL HONOM SOM o (AN ÂťR OFTA HÂťR MEN VI EN VÂťLDIGT FĂ?RSIKTIG OCH EN HAR INTE SETT HONOM PÂź ĂŹERA SAM PERSON VECKOR SÂťGER EN ANSTÂťLLD o (AN ÂťR EN SPECIELL PER $E TVÂź MÂťNNEN ÂźKTE EN SON LITE ENSAM OCH ENSTĂ?

LIGT UPPGIFT I EN DOM VÂźREN RING (AN HÂźLLER MYCKET PÂź PÂź SEMESTER TILL -AL MED ĂŤLMER DET ÂťR HANS STO LORCA 3PANIEN %N KVINNLIG RA INTRESSE I LIVET (ANS ENDA GRANNE GAV TILLSTÂźND TILL SO VÂťN ÂťR JU ÂźRINGEN NEN I ÂźRSÂźLDERN ATT FĂ?LJA +AN DE HÂťR TVÂź MÂťNNEN HA MED DEM ÂźKT UTOMLANDS ) 3PANIEN BODDE DE PÂź LÂť o $ET KAN MAN NOG GLĂ?M GENHETSHOTELL 6OLVOÂťGA MA HELT REN OCH POJKEN SOV I ETT RUM 3ADE DIN GRANNE NÂźGOT OM MEDAN DEN ANDRA VUXNA VÂťNNEN I 5DDEVALLA KÂťNDE SIG MANNEN SOV I ETT ANNAT RUM HOTAD %N TID EFTER RESAN ĂŤCK POJ o *AG VET INTE SÂź MYCKET KENS MAMMA OCH MORMOR OM DET MEN DET ÂťR VÂťL INTE MISSTANKAR OM ATT POJKEN SÂź KONTIGT IFALL DET ÂťR SÂź ATT HADE BLIVIT UTSATT FĂ?R SEXUEL HAN VAR HOTAD $ET ÂťR VÂťL IN LA Ă?VERGREPP TE SÂź MÂźNGA SOM TYCKER OM $E KONTAKTADE EN TINGS SÂźDANA MÂťNNISKOR 6I TROR RÂťTT I VÂťSTRA 'Ă?TALAND OCH ATT DET ÂťR DE SOM SATT I BILEN

ĂŤCK PÂź SÂź SÂťTT EN KOPIA AV SÂťGER GRANNEN DEN DOM GENOM VILKEN 6OL VOÂťGAREN DĂ?MDES TILL FÂťNG HĂŠctor Barajas ELSE ÂźR +VINNORNA 2EPORTER GJORDE DÂź EN POLISANMÂťLAN HECTOR BARAJAS ) FĂ?RHĂ?R MED POLISEN BE CORREN SE RÂťTTADE POJKEN OM HUR 3ADE HAN VARFĂ?R HAN SKULLE Ă­YTTA

Snickaren ringde. Det var ett av de dagliga samtalen

i hela kommunen, säger stadsantikvarie Ann-Charlotte Hertz. – Men dü krävs det ett systematiskt arbete.

En sĂĽdan inventering skulle i sin tur berĂśra era kommunala instanser och nämnder, exempelvis stadsplaneringsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, stadsbyggnadskontoret och mark- och exploateringsenheten. – Det ďŹ nns en uppdragsplan fĂśr 2007, där markoch exploateringskontoret ska se Ăśver vad som saknas, säger Eva Andersson. – Det innebär säkert ett ganska omfattande arbete.

Det finns omfattande inventeringar av husen i innerstan men ingen inventering Üver den äldre bebyggelsen utanfÜr stadskärnan.

LARS UHLIN

hamnar Vrinnevisjukhuset pĂĽ 26:e plats, steget fĂśre Universitetssjukhuset i LinkĂśping som kommer pĂĽ 27:e plats.

Resultatet är baserat pü var risken är stÜrst att dÜ inom 30 dagar efter intensivvürdsbehandling eller respiratorhjälp.

�Vi tror att det är de som satt i bilen�

GO’MORRON ANDERS BERGSTRÖM

12.34 Gamla RĂĽdstug.

Automatlarm 15.06 Gamla RĂĽdstug.

Automatlarm

Kommunens nya spürvagnar kan inte tas i drift fÜrrän i hÜst. – Det är jättetrükigt. NorrkÜpingsborna kommer att älska de här vagnarna, säger Ulf Rapp, chef fÜr spürvagnsverkstaden.

FOTO: HĂ…KAN SJĂ–STRĂ–M

Vrinnevisjukhuset bäst pü intensivvürd i länet NORRKÖPING

Misstänkt kioskrünare anhüllen NORRKÖPING

Polisen grep strax efter klockan 13 i gür en man misstänkt fÜr mündagens rün mot Pressbyrün pü Dagsbergsvägen.

Mannen sitter nu anhĂĽllen fĂśr rĂĽnet.

Mannen är än sü länge inte delgiven misstanke om de nyligen begüngna butiks- och kioskrünen, men kommer kanske att hÜras även om dessa sü smüningom, uppger Calle NÜjd, stationsbefäl vid NorrkÜpingspolisen.

Mannen som hade ďŹ lmats av en Ăśvervakningskamera har kunnat gripas med hjälp av tips frĂĽn allmänheten.

RĂĽnet skedde strax fĂśre 15.30 pĂĽ mĂĽndagseftermiddagen. RĂĽnaren hotade med ett knivliknande fĂśremĂĽl och ďŹ ck med sig kontanter och cigaretter.

■De nya spürvagnarna är tillverkade i Tyskland av fÜretaget Bombardier. ■Vagnarna har 64 sittplatser och rymmer 115 stüende resenärer. ■Spürvagnarna är 30 meter lünga och har en maximal

N Rädd fÜr angrepp N Ensam person N FÜrsvunnen

Inte värt att skriva om

Svensk byrĂĽkrati bromsar nya tyska spĂĽrvagnarna

– Det är jättetrükigt att vi inte für ut vagnarna fÜrrän dü, säger spürvagnsverkstadens chef Ulf Rapp. – NorrkÜpingsborna kommer att älska dem.

De är helt fantastiska att üka med och sü tysta att de knappt hÜrs.

De fem nya spĂĽrvagnarna kostar tillsammans

�Vännen�

N DÜmd fÜr sexbrott N Fü vänner N FÜrsvunnen

Redigering: Anneli Gustafsson

NYHETER DYGNET RUNT PĂ… NT.SE OCH 24NT

Handelshinder – Det här avviker frün vad som gäller bilar och bussar.

Dü gäller ett godkännande i ett land i alla länder. Sveriges regler kan uppfattas som ett handelshinder, sä-

DE REDAN HA ETT ORDNAT BOENDE I EN SVENSK KOMMUN MEN INGEN HAR ÂťNNU VELAT TA EMOT DEM ) DAG ĂŤNNS ENSAMKOMMANDE ĂŹYK TINGBARN o I HUVUDSAK POJKAR I Ă?VRE TONÂźREN

42-ĂĽringen

Polisens utredare har fĂśrgäves fĂśrsĂśkt komma i kontakt med den utbrända bilens ägare, en 42ĂĽrig dĂśmd pedoďŹ l.

En jämnürig god vän till honom är ocksü fÜrsvunnen, erfar Corren.

– Det betyder att all snÜ har hamnat pü vür garageuppfart. Nu skottar vi tillbaka den ut i gatan fÜr att fü ut bilen, säger Maj-Britt LÜfberg, som i det dryga skottningsarbetet har hjälp av süväl maken Hans LÜfberg som grannen Niels Christensen. Över Sallerupsvägen är det ovanligt tomt pü Ikeas parkering. Men strax intill har Bertil Hansson och Åke Nilsson i MalmÜ Frisksportklubb dragit igüng snÜskotern fÜr fÜrsta güngen den här vintern.

-ED mTRAGISK HÂťNDELSEm 0OLISEN ARBETAR NU MED TRE HYPOTESER OM HÂťNDELSEN MENAR POLISEN ATT DET KAN I 3LÂťTMON UNDER NATTEN TILL VARA FRÂźGA OM ETT OVANLIGT SJÂťLVMORD DÂťR TVÂź PERSONER MÂźNDAGEN o %TT BROTT KAN FORTFARAN SAMTIDIGT BESTÂťMMER SIG FĂ?R DE LIGGA BAKOM DET INTRÂťF ATT BEGÂź SJÂťLVMORD (YPOTESEN OM ATT EN FADE -EN VI KAN INTE HELLER o 0ERSONERNA HADE INTE UTESLUTA ATT EN OLYCKA HAR OLYCKA SKULLE HA INTRÂťF BRAGTS OM LIVET INNAN BRAN INTRÂťFFAT %N TREDJE MĂ?JLIG FAT VERKAR MINDRE SANNO DEN STARTADE SÂťGER POLISENS HET ÂťR ATT DET ÂťR FRÂźGA OM EN LIKT MED TANKE PÂź ATT DET IN PRESSTALESMAN 3OĂŤA +ARLS TRAGISK HÂťNDELSE SÂťGER 3OĂŤA TE FANNS NÂźGRA KROCKSKADOR PÂź BILEN 6AD SOM ORSAKADE +ARLSSON SON

120 miljoner I avvaktan pĂĽ godkännandet frĂĽn Järnvägsstyrelsen är de fyra spĂĽrvagnarna uppställda i vagnhallen vid Vikboplan. Ă–stgĂśtatraďŹ kens kortläsare är pĂĽ plats och vagnarna i princip klara att ta i drift. TestkĂśrningarna ska inledas om ett par veckor. Resenärerna fĂĽr vänta till i hĂśst.

34/#+(/,- 44 0Âź ETT TILLFÂťLLIGT TRANSIT HEM I 6ÂźRBERG SĂ?DER OM 3TOCKHOLM BOR ENSAMKOMMANDE ĂŹYKTINGBARN OCH INOM KORT KOMMER TILL &LERA AV BARNEN BOR

LINKĂ–PING

Hela staden fast i vinterns grepp

De tvü männen i bilen levde när branden utbrÜt. Det slog rättsläkare fast i gür.

A2

3LÂťTMON

+ISA

�Jag misstänkte att det skulle bli sü här sü jag stannade lite längre i sängen�, säger Mikael Andersson pü väg till Tekniska hÜgskolan i Lund. Johan Strandberg stür bakom och fÜrsÜker ringa tilll jobbet.

Här är polisens tre huvudteorier efter den dÜdliga bilbranden i Slätmon

TestkĂśrningar Med andra ord tar det minst ett ĂĽr frĂĽn det att den fĂśrsta vagnen levererades tills det att den sätts i traďŹ k. Orsaken är till viss del att det tar tid att utbilda fĂśrarna, men framfĂśr allt att Sverige har en krĂĽnglig särlagstiftning fĂśr nya spĂĽrvagnar.

Trots att vagnstypen redan är godkänd i EU, müste

! ‘$AGS ATT S�KA GYMNASIEPLATS

Ingen kommun vill ta emot yktingbarn

)NFORMATIONEN OM ATT DEN AVLIDNA KVIN NAN BAR PÂź DET MYCKET SMITTSAMMA VIRUS SOM ORSAKAR VINTERKRÂťKSJUKA HADE INTE NÂźTT ÂťNDA FRAM TILL LABORATORIETS LOKALER

2IMFORSA

Internationella ligor ligger bakom

ger Jan Zetterberg.

Finns det nügon risk att vagnarna inte blir godkända i slutänden? – Nej, det müste de bli.

Vi har redan använt dem en güng när spürvägen till Ljura invigdes. Dü hade vi specialtillstünd fÜr att fü kÜra resenärer.

I 5PPSALA SMITTADES NYLIGEN AV VIRUS UN DER EN OBDUKTION %FTER SÂťKERHETSFADÂťSEN SKÂťRPER UNIVERSITETET RUTINERNA

Bussen drÜjer. Men bussfÜraren Bertil Andersson är bara oändligt tacksam fÜr att han är ledig. Sven-Ingvar Andersson har blivit inringd fÜr att fÜrsÜka frigÜra Sofielunds busshüllplats.

LINKĂ–PING

den ändü testas särskilt i Sverige. Andra EU-länder nÜjer sig med ett godkännande nügonstans inom EU. Tillstündsprocessen innebär bland annat att en av spürvagnarna müste tomkÜras mellan 300 och 500 mil. Dessutom ska en stor mängd tyska manualer güs igenom och godkännas. Enligt uppgift handlar det om närmare en hyllmeter med pärmar.

.YHETSCHEF (ELENA 3TRÂťNG 4EL &AX

Läkarstudenter smittade vid obduktion 5003!,! 44 %N GRUPP LKARSTUDENTER

Text: Joakim Palmkvist

SNDS Magazine 2007|2

De är längre, bredare, skÜnare och har bättre luft.

Dessutom är de mer handikappanpassade. Stadens nya spürvagnar kommer att innebära ett rejält lyft fÜr büde resenärer och fÜrare.

Den fĂśrsta vagnen levererades i augusti, den femte och sista ska komma i mars. Ă„ndĂĽ tar det lĂĽng tid innan de kan tas i drift. – Vi räknar med att bĂśrja använda dem i mitten av augusti, när hĂśsttidtabellen bĂśrjar gälla, säger Jonas Bruce, tillfĂśrordnad chef fĂśr NorrkĂśpings kollektivtraďŹ k.

Jan Zetterberg är projektledare fÜr de nya spürvagnarna. Han är lite mer svävande om tidpunkten. – Jag säger nügon güng under hÜsten. Mer precis än sü vügar jag inte vara.

i Nyhetstips Tel: 020-44 20 00 nyhet@corren.se

NYHETER

Hundratusen nummer FOTO: POLISEN

Kontanter. Allt süg okej ut när kassÜren kontrollerade kreditkortet.

Namnet pü kortet, legitimationen – allt var rätt. Men i själva verket var kortet tankat med uppgifter frün ett kreditkort som kapats i Egypten.

Nügot Ügonblick senare räcker – De har utnyttjats av nügon han Üver ett kvitto till sin halv- annan fÜr att kÜpa in dyra kabror, som är med i butiken. Där- pitalvaror mot att de fütt viss erefter lämnar han Üver en snus- sättning. dosa. Bakom snusdosan fÜrsÜker han dÜlja ytterligare ett kre- TestkÜp fÜr smüsummor ditkort. Men kameran registreHalvbrÜderna hade samma rar allt. Kvittot kommer frün ett dag som de greps pumpat ut tidigare bedrägeri pengar pü ett kreditDe har med det Üverräckta kort – 59 750 kronor. utnyttjats De bÜrjade med testkortet. av nügon kÜp i en tobaksbuPolisen räknar tik fÜr smüsummor, med att halvbrodern annan fÜr att kÜpa skulle fÜrsÜka fÜr- in dyra kapitalvaror fÜr att fortsätta med stÜra bevisen. I stälplatta tv-apparater, mot att de fütt viss mobiltelefoner, klälet greps büda tvü.

De büda halvbrÜ- ersättning. der och kontanter pü Harald Runge, olika ställen i stan. derna är häktade seMalmÜpolisen De fastnade pü flera dan en och en halv münad. De är 20 och 19 ür gam- Üvervakningsbilder. la. Büda är kriminellt belastade Ytterligare sju eller ütta perso– stÜlder, rün, misshandel. ner misstänks ingü i nätverket. – Det här är människor som Samtliga greps efter lyxkÜp med inte själva klarar av att program- kapade kort. mera om eller kapa kreditkort, – Uppriktigt sagt tycker jag det även om tekniken är enkel, sä- är fan att det här bara är mÜjligt, ger Harald Runge vid MalmÜpo- att säkerheten är sü dülig, säger Harald Runge. lisen.

MALMÖ/STOCKHOLM. Bluffar man till sig varor fÜr rätt summa pü ett kapat Eurocard larmar inte säkerhetssystemet.

Kortkaparligorna kan gränserna. Och de blir allt bättre organiserade – Üver nationsgränserna.

I december 2008 ska alla svenska betalkort vara säkrade med datorchip, omÜjliga att kopiera.

Men magnetremsorna blir kvar inom ĂśverskĂĽdlig tid. FĂśr att korten ska fungera internationellt, enligt Eurocards informationsansvariga Kerstin Ottosson.

i

NYHETER

– Ska polisen verkligen behÜva sopa upp efter bankerna? I grund och botten är det ju deras problem.

Polisen kopplar ihop personerna i nätverket med hjälp av korten – de kapade uppgifterna är sannolikt ÜverfÜrda med samma skrivare – samt genom deras kontakter med varandra. Det verkar ocksü som att de kapade kortnumren samlats in pü samma ställe, eller samma ort, innan de ÜverfÜrdes till de kort som användes vid bedrägerierna.

MALMĂ–. Klockan 16.33 den 8 januari tog kortbedragarnas turnĂŠ genom MalmĂś slut. I en urbutik.

MalmÜpolisens bedrägerirotel nystar nu upp en liga där tiotalet ungdomar agerat mülvakter üt ligaledaren, som tjänat stora pengar pü den düliga kortsäkerheten.

N

Resväska väskryckt av tvü män i bil

En kvinna väntade pü busshüllsplatsen när tvü män stannar med sin bil, hoppar ut och rycker üt sig en resväska och üker därifrün.

Tjugo minuter senare stoppas bilen vid Värnhemstorget och tvü män grips.

MalmĂś

SYDSVENSKAN h Fredag 23 februari 2007

DE UN ÂœS

MALMÖ. 45-üringen dÜmdes i tingsrätten fÜr att ha hotat en reporter frün Aftonbladet. Nu fastställer hovrätten domen.

Det var i efterspelet av strypmordet i Kirseberg fĂśr tvĂĽ somrar sedan som den kvinnliga reportern hotades i ett telefonsamtal frĂĽn den morddĂśmdes pappa. I samtalet hotade han med att hon skulle fĂĽ sina fingrar avklippta.

Tingsrätten trodde inte pü mannens vittnesmül där han sa att han inte ringt till henne.

Det gÜr inte hovrätten heller.

I domen stür det att parterna lämnat liknande uppgifter som i tingsrätten och att man ansluter sig till tingsrättens bedÜmning. Mannen dÜms till villkorlig dom och skadestünd pü drygt 14 000 kronor fÜr olaga hot.

M M M M M M M M M M

Polis sprängde kortkaparens nätverk i MalmÜ

Övervakningsbilderna frün den 8 januari i ür är ovanligt tydliga.

Den unge mannen, som skulle kÜpa en lyxig Breitlingklocka fÜr Üver 25 000 kronor, stür lutad mot disken i butiken Hukes Ur i MalmÜ. Han har just fütt veta att personalen tänker ringa polisen. �GÜr det. Det är mitt kort�, betonar han.

Ekipaget for pü Regementsgatan, via KÜpenhamnsvägen till Triangeln. Pü ett par minuter. Men vansinnesfärden skedde pü ett fÜr MalmÜ ovanligt fordon – en snÜskoter. Vid halv sextiden fick polisen tag i süväl fÜraren som passageraren utanfÜr Burger King vid Triangeln. Enligt trafikfÜrordningen är det fÜrbjudet att kÜra skoter pü allmän väg – om man inte bara ska korsa den.

SYDSVENSKAN h Fredag 23 februari 2007

Åke Alvin, ÖstgÜta Correspondenten (Corren), LinkÜping: 1) A6-A7 är tidningens fÜrsta nyhetsuppslag. Här placerar vi dagens intressantaste läsning. Det blir oftast en eller ett par lokala nyheter, men det kan ocksü vara en utrikeshändelse, ett guld till Anja eller final i melodifestivalen.Vi redigerar de flesta nyhetsuppslag som enkelsidor med bilddragare pü den ena sidan och textnyhet pü den andra. När vi gür Üver vecket vill vi gÜra det rejält - som här.

2) Vi har ett antal artikeltyper med bestämda textlängder. En “A lĂĽngâ€? är till exempel en rejäl nyhet pĂĽ max 3 500 tecken som ska ha minst en faktaruta och gärna grafik. Till nyhetsuppslaget A6-A7 har vi en lĂĽngsiktig planering med nyheter som vi tagit fram själva - men den planeringen fĂĽr fĂśrstĂĽs ofta stryka pĂĽ foten fĂśr händelsenyheter.

/pers Gäller endast avhämtning

HĂśrnet S:t Persg-Kungsgatan 72 Tel 011-12 12 04

Helgstängt pü hjärtkliniken FÜr andra helgen i rad har kardiologiska kliniken pü Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm helgstängt. Orsaken är personalbrist. – Det innebär att det är ännu svürare att fü plats fÜr akut hjärtsjuka patienter, säger Cecilia Linde, verksamhetschef och Üverläkare.

Enligt henne beror situationen dels pü att sjukhuset ännu inte fÜrdelat sin budget pü kliniknivü, dels pü att det är brist pü kvalificerade sjukskÜterskor. Om nügra münader ska dock fyra nya skÜterskor vara pü plats. ANNA CAREBORG

3 st

per st

1,5 KG APELSINER Spanien, klass 1.

Jmf-pris 6:67/kg.

BROCCOLI Spanien, klass 1, 250 gr.

Erbjudandet gäller sü länge lagret räcker eller tom 11/2 -07.

Hos oss hittar du alltid fräscha färskvaror, goda matidÊer och tips pü hur du handlar lite nyttigare.

Läs mer pü www.hemkop.se

Kvarter frün sagans värld Astrid Lindgren hyllas med en barnvänlig stadsdel. Annedal i Bromma ska fü namn tagna ur Astrid Lindgrens sagor. Bland annat planeras kvarteren Mattisborgen, Konfusenbo och Saltkrükan.

Annedalsborna kom- Kvarteret Mattisborgen. mer ocksü att kunna promenera genom LÜnnebergaparken. Stadsdelen planeras fÜr drygt 6 000 invünare. 2009 väntas de fÜrsta bostäANNA GUSTAFSSON derna stü klara.

Irakiska s-pass ogiltiga GAMLA LASARETTET 011-10 19 06

KUNGSGATAN 011-12 42 60

LINDĂ– 011-31 82 80

•

•

LINDEN 011-10 73 73

•

Irakiska sü kallade s-pass accepteras inte längre av Sverige. Det beslutade Migrationsverkets styrelse i gür. Svenska myndigheter anser att s-passen är fÜr lätta att fÜrfalska, en inställning som Storbritannien, Beneluxländerna och USA har sedan tidigare. S-pass är en resehandling som irakier utanfÜr landet kan skaffa sig vid ANNA GUSTAFSSON irakiska ambassader.

•

7 Hallü där!

Vänsterpartiets ledare Lars Ohly som i morgon für utmärkelsen Årets Palestinavän 2006 av Palestinska fÜreningen.

Bengt Engwall, NorrkÜpings Tidningar 1) och 2) NorrkÜpings Tidningars nyhetssidor bygger pü en sexpaltig grid. Det finns ett antal sidstommar som är grund fÜr hur uppslagen ska byggas sü att innehüllet kommer till sin rätt. IdÊn bakom sidstommarna är att annonser ska mÜta text och inte krocka med de bärande bildjobben, och att frigÜra stora ytor fÜr att mÜjliggÜra bildjobb även fÜr uppslag med annonser. Uppslagen ska ha ett visuellt fokus. Detta kan antingen bestü av bild eller av annons. Efterhand som annonserna växer pü hÜger sida flyttas och formas de redaktionella sektionerna om – bilderna �krymps�. Varje uppslag ska bestü av en bra nyhet (A-jobb), ett bra bildjobb (B-jobb), mindre nyheter (C/D-jobb), notiser samt eventuellt extramaterial.

Pü vilket sätt är du en Palestinavän? – Jag har fÜrsÜkt lyfta de internationella frügorna i valrÜrelsen och dü främst Palestinas utsatta situation och fÜrsÜkt att tala om demokrati och mänskliga rättigheter i MellanÜstern och Israels ansvar fÜr att det inte omfattar alla just nu.

Innebär detta att du är en Israelovän? – När man talar om palestiniers rättigheter blir man ofta beskylld fÜr att vara mot Israels rätt till existens. Jag tror att nästan alla vi som i dag ser att det är Israel som har huvudansvaret fÜr ockupation och krig ocksü respekterar Israels rätt att existera inom säkra gränser.

Ser du inga problem i att du som politiker tar ställning i en konikt mellan tvü parter? – Tvärtom. Vi politiker har till uppgift att ta ställning och püverka opinioner. ANNA CAREBORG

7 Tipsa SvD LĂĽnga kĂśer till dagis?

Skicka sms, mms till 71 555 eller mejla 71555@svd.se

71 555

SvD lĂśrdag 17 februari 2007

NYHETER 7

SvD lĂśrdag 17 februari 2007

Rattfulla blüser fÜrsäkringsbolag Utredning visar att püverkade fÜrare für ut pengar fÜr bilar de skadat Rattfyllerister som krockar für ut pengar pü fÜrsäkringen, trots att de inte har rätt till det. En utredning har granskat misstänkta bedrägerier bland bilstÜlder och olyckor. I ütta fall av tio visade det sig att bilägaren hade kÜrt rattfull.

Den som kÜr rattfull och für skador pü sin bil ska fü ersättningen frün sitt fÜrsäkringsbolag antingen kraftigt sänkt eller helt indragen. Men det är lätt att kringgü reglerna, eftersom polisen inte meddelar bolagen om de utreder rattfylleri.

Kontrollen som ett fÜrsäkringsbolag gÜr efter en bilolycka bestür i att früga anmälaren själv om han eller hon kÜrde püverkad av alkohol. Nästan alla svarar nej.

SvD har tagit del av en intern undersÜkning frün fÜrsäkringsbolaget If. Utredarna har granskat fall av bilskador där man misstänkte att bilägaren hade lämnat falska uppgifter, och att det kunde ligga rattfylla bakom.

Resultatet: I 72 av de 85 undersÜkta fallen konstaterades att det handlade om bedrägeri.

Christer Liljenberg är utredningschef pü If och ansvarig fÜr undersÜkningen. Han tror att resultatet är tillfÜrlitligt, och püpekar att bara ett fütal av de 72 som nekats ersättning har Üverklagat sina beslut. – En del av fÜrsäkringstagarna har till och med erkänt i efterhand att de kÜrde rattfulla. Men givetvis kan man aldrig vara 100 procent säker, säger han.

7 I siffror 14 400 personer kÜr rattfulla i Sverige varje dag, enligt Vägverkets beräkningar.

431 svenskar dog i trafiken fĂśrra ĂĽret, drygt ett hundratal av dem i alkoholrelaterade olyckor.

I regel har anmälarna rükat ut fÜr en olycka när de tagit bilen hem efter en fest eller krogkväll. Sedan har de antingen sagt till fÜrsäkringsbolaget att de var nyktra när det hände eller uppgett att bilen blivit stulen, och att det är tjuven som krockat den.

Sü länge personen inte blivit ütalad gäller den sü kallade fÜrundersÜkningssekretessen, vilken fÜrbjuder polisen att uttala sig om pügüende utredningar. De für alltsü inte avslÜja om de misstänker att bilfÜraren varit onykter, süvida fÜrsäkringsbolaget inte har en fullmakt frün honom eller henne.

Anders Beskow är vice verkställande direktÜr fÜr branschorganisationen FÜrsäkringsfÜrbundet. Ocksü han är orolig fÜr att systemet kan missbrukas. – Vi planerar att ta upp den här diskussionen med polisen fÜr att se vad man kan gÜra üt saken, säger han.

FÜr att komma üt ütminstone en del av problemet skulle Christer Liljenberg vilja att polisen gÜr till regel att hÜra av sig till fÜrsäkringsbolagen när det kommit en fällande dom fÜr rattfylla.

Men Anneli Bergholm SÜder, enhetschef pü Rikspolisstyrelsen, tycker inte att det hÜr till polisens uppgifter. – Domar och ütal är offentliga handlingar. De där uppgifterna müste nog fÜrsäkringsbolagen fÜrsÜka ta reda pü själva, säger hon.

10 001

Och även när det faktiskt finns ett ütal är det fÜrsäkringsbolagen som själva müste ta reda pü det.

Bara If hanterar 150 000 bilskador varje ĂĽr.

Enligt Christer Liljenberg hinner de omÜjligt kontrollera alla dem hos rättsväsendet.

fĂśrare greps med andra droger i blodet.

7 Sü kan bedrägeriet gü till

17 499 fĂśrare greps fĂśrra ĂĽret av polisen med alkohol i blodet.

0

SvD.se Kommentera Ska polis kontakta fÜrsäkringsbolagen efter dom om rattfylla. • svd.se

En man uppgav att han efter ett krogbesÜk tagit bussen till sitt jobb fÜr att bära in en dator som han lämnat i bilen utanfÜr. Medan han var inne pü jobbet blev bilen stulen.

Polisen hittade den krockad i närheten av arbetsplatsen, utan

ADAM SVANELL 08-13 58 34, adam.svanell@svd.se

Tvübarnsmamman Elin Ronesen har sina barn Henrik och Hedvig Forsell pü ett fÜräldrakooperativ. Som ledamot i fÜrskolans styrelse vet hon hur svürt det är att hitta fÜrskollärare. Att de kräver hÜg lÜn är ytterligare ett problem när ekonomin är knapp.

spĂĽr av inbrott. Utredningen konstaterade att mannen varit pĂĽ personalfest, kĂśrt hem kraftigt berusad och krockat.

Tre okända män brÜt sig in i ett hus, hotade ägaren med pistol och tvingade honom att ge

dem nycklarna till en bil som stod parkerad i garaget. Den rünade mannen ringde upp en vän, och tillsammans kÜrde de runt och letade tills de hittade bilen krockad.

Dü ringde mannen, kraftigt berusad, till polisen och anmälde rünet.

Utredningens slutsats: Rünet var pühittat. Han hade själv kÜrt bilen.

Ny hjälp fÜr hjärtsjuk diabetiker En helt ny behandling ska bÜrja prÜvas pü diabetiker med hjärtsvikt. Behandlingen väntas stärka hjärtats pumpfÜrmüga samtidigt som det sänker blodsockret.

SÜdersjukhuset blir fÜrst i världen med att testa det nya blodsockersänkande medlet pü denna grupp.

Ett 20-tal patienter ska ingü i studien som leds av Åke SjÜholm, professor och Üverläkare pü medicinkliniken, SÜdersjukhuset. – FÜrhoppningen är att vi ska kunna slü tvü flugor i en smäll, dels sänka blodsockernivün, dels fÜrebygga hjärt-kärlskador, säger han.

Det aktuella medlet, Exenatide, tillhÜr en ny grupp diabetesläkemedel, sü kallade inkretiner. Det bygger pü ett äggviteämne som frisätts frün tarmen i samband

7 Fakta Typ 2-diabetes beror pü att kroppen inte producerar tillräckligt med insulin. Rätt mat och mer motion kan hjälpa.

Vid typ 1 diabetes kan kroppen inte längre producera nügot insulin.

Medicinering blir nÜdvändig.

med mültid och vars funktion främst är att Üka insulinproduktionen. Hos diabetiker är frisättningen av detta kroppsegna ämne stÜrt.

Läkemedlet är en syntetisk mer lüngtidsverkande variant av detta ämne. Medlet har redan godkänts i USA fÜr behandling av typ 2diabetes, sü kallad üldersdiabetes, och väntas komma ut pü den svenska marknaden senare i vür.

Genom att tillfÜra ämnet üterställs inte bara blodsockerbalansen, det ser ocksü ut att kunna normalisera blodflÜdet i kranskärlen och stärka hjärtats muskelkraft. Det har forskarna konstaterat i djurfÜrsÜk.

Det är dessa büda egenskaper SÖS-forskarna nu ska testa i fÜrsÜk pü människor.

I USA har ett liknande preparat med stor framgĂĽng testats pĂĽ en liten grupp diabetiker med

hjärtinfarkt som i samband med infarkten drabbades av kraftig hjärtsvikt.

Hjärtsvikt och hjärt-kärlsjukdomar är mycket vanligt fÜrekommande hos diabetiker. Anledningen är att sjukdomen pü sikt skadar blodkärlens väggar. – Diabetiker med hjärtsvikt är en stor och underbehandlat grupp med relativt hÜg dÜdlighet, säger Åke SjÜholm.

I den nu aktuella studien ska Åke SjÜholm och hans forskargrupp undersÜka vilken effekt medlet har pü det sviktande hjärtat.

Studien finansieras av läkemedelsfÜretaget Eli Lilly.

Blir resultatet det forskarna hoppas pü ska medlet ocksü prÜvas pü diabetiker med hjärtinfarkt.

ANNA-LENA HAVERDAHL 08-13 56 49, anna-lena.haverdahl@svd.se

FOTO: DAN HANSSON

Fü utbildade pü privat dagis Stockholms fÜrskoleinspektÜrer slür larm om bristen pü fÜrskollärare Enskilt drivna fÜrskolor, friskoledagis, i Stockholm har färre utbildade fÜrskollärare än de kommunala fÜrskolorna. En del enskilda fÜrskolor har ocksü anmärkningsvärt münga barn per anställd i personalen.

perna, säger Jukko Kuusisto. FÜr att rätta till situationen müste man fü upp antalet fÜrskollärare generellt, tror han. Grundproblemet är att fÜr fü studerande väljer fÜrskoleinriktningen pü lärarhÜgskolorna. Lärarutbildningen bÜr ses Üver en güng till.

FÜrskoleinspektÜrerna i Stockholm slür larm om bristerna i sin senaste inspektionsrapport. Problemet är växande, särskilt i fÜrorterna, skriver inspektÜrerna.

Deras granskning gäller fÜrra läsüret, 2005–2006.

Pü fyra av 26 inspekterade friskoledagis fanns inga fÜrskollärare alls i barngrupperna. Nügra fÜrskolor anger ekonomiska skäl till att inte anställa fÜrskollärare. Men Jukko Kuusisto, chef fÜr utbildningsfÜrvaltningens enhet fÜr inspektion och tillsyn, pekar pü att det i flera ür har varit ganska svürt att hitta den personalgruppen. – Münga av de fristüende fÜrskolorna är nyetablerade och müste alltsü rekrytera när det är svürt att fü tag pü utbildade fÜrskolelärare pü arbetsmarknaden.

Pü de kommunala fÜrskolorna är i snitt 40 procent av personalen fÜrskollärare, med vissa variationer mellan stadsdelarna. FÜr de enskilda friskolorna finns ingen jämfÜrlig siffra.

Det finns inga fastslagna nor-

Enstaka fÜrskolor lÜser situationen genom att ha en fÜrskollärare anställd som pedagogisk handledare fÜr hela fÜrskolan. – Men det är självklart alltid bättre om det finns en utbildad fÜrskollärare i själva barngrup-

mer fÜr hur stor andel av personalen som ska vara fÜrskollärare.

Jukko Kuusisto betonar att de inspekterade fÜrskolorna bara är ett begränsat urval.

Inspektionen har gjorts pĂĽ 26 av totalt 337 enskilt drivna fĂśrskolor i Stockholm och 23 av totalt 516 kommunala fĂśrskolor.

NĂĽgon stĂśrre kvalitetsskillnad mellan innerstad och ytteromrĂĽden finns inte.

Det finns däremot skillnad mellan olika grupper av fristüende fÜrskolor. Smü fÜräldradrivna

dagis har mindre barngrupper och hÜgre personaltäthet. FÜrskolor som ingür i enheter med grundskolor har i vissa fall anmärkningsvärt münga barn i grupperna, konstaterar inspektÜrerna.

Det bästa kvalitetsmüttet är dock inte barngruppsstorlek utan personaltäthet. Snittet pü kommunala fÜrskolor är 4,4 barn per personal. Friskoledagisen har mellan 3,8 och 7,44 barn per vuxen.

Av inspektionsrapporten framgĂĽr ocksĂĽ att friskoledagisen slarvar med kontrollen av vilka de an-

ställer. Enligt lag ska fÜrskolor begära ut registerutdrag ur polisens belastningsregister pü all personal. Pü nästan varannan enskild fÜrskola, 42 procent, saknas utdrag. �Mycket anmärkningsvärt� anser inspektÜrerna.

ERIK SIDENBLADH 08-13 56 75, erik.sidenbladh@svd.se

0 SvD.se

Kommentera VarfÜr har privata fÜrskolor färre fÜrskollä rare än de kommunala. • svd.se

�Ekonomin styr – outbildad personal är billigare�

Enskilda fÜrskolor har knacki gare ekonomi än kommunala.

Det kan fÜrklara den lägre utbildningsnivün hos personalen, tror Elin Ronesen, tvübarnsmamma pü Stora Essingen i Stockholm.

Som styrelseledamot pü fÜräldrakooperativet Spaden vet hon hur resonemanget gür. – Det är svürt att fü tag pü fÜrskollärare eftersom de har sü hÜga lÜnekrav, vissa sü hÜga att vi inte kunnat anställa, säger Elin Ronesen. Som privat dagis kan vi inte lägga lÜnenivün sü hÜgt. Vi für fÜrsÜka locka med annat.

Det är tidig fredag eftermiddag och fullt Üs med pannkaksgrädd-

ning och mammor och sex barn som leker vilt hemma hos Elin Ronesen.

FÜrskolan Spaden som ligger uppe i backen har i dag ont om personal och har därfÜr vädjat till fÜräldrarna om tidig hämtning. Nügot som fÜräldrar pü ett kooperativ müste vara bereddda pü. Liksom att gÜra avvägningar som att välja mellan att hülla ner barngruppernas storlek, eller att anställa mer personal. En realitet som är mer pütaglig fÜr stadens privata fÜrskolor än fÜr de kommunala, tror Elin Ronesen. – Det är ekonomin som styr vad man är villig att betala. Outbildad personal är ju billigare.

Elin Ronesen och Cathrine Johansson, som büda sitter i fÜrskolans styrelse, säger att de ändü är fÜrvünade Üver att stadens kommunala fÜrskolor har mer välutbildad personal än de privata. – Man tror pü nügot sätt att det är fÜrdelaktigare att jobba i det privata. Det är väl fÜrutfattade meningar.

nalen är utbildad, säger Cathrine Johansson, som ocksü tror att det är nügot som barnens fÜräldrar tar fÜr givet.

Att inte all personal är hÜgskoleutbildad behÜver inte betyda att kvaliteten pü barnomsorgen är dülig sü länge det finns en pedagogisk plan, tror Jenny Svanelid, som ocksü har barn pü Spaden.

De tycker inte heller att beskrivningen stämmer in pü deras egen fÜrskola där hälften av personalen är fÜrskollärare.

FÜrskolan arbetar ocksü efter principen att extrapersonal som saknar utbildning inte kan fü en fast tjänst. – Det är ju jätteviktigt att perso-

0 Webben

ANNA GUSTAFSSON 08-13 52 72, anna.gustafsson@svd.se

Läs hela rapporten frün fÜrskoleinspektÜrerna. • www.stockholm.se/ utbildningsfÜrvaltningen

Anna W. Thurfjell, Svenska Dagbladet, Stockholm: 1) Det är viktigt med en tydlig och konsekvent form som gÜr innehüllet enkelt att ta till sig. Vi kallar den �nyhetsstarten� och sü startar varje nyhetssektionsstart i SvD:s alla tre delar. Det ger SvD en tydlig identitet. Modellen gür ocksü att variera, vid t ex stÜrre nyhetshändelser river vi spalten till vänster och redigerar Üver hela uppslagets tio spalter.

2) Om man har en bestämd form blir det lättare att planera tidningen. Det fungerar att planera utifrün �mallen� oavsett vad som ska ligga pü sidorna.

Vi har även tydliga mallar fÜr att underlätta produktionen. Vi vidareutvecklar nyhetsstarten dü och dü fÜr de nya krav som finns.

Jan Pagrell, VLT, Västerüs: 1) och 2) Bilder eller illustrationer har en nyckelroll i anslaget, i läsarens fÜrsta kontakt med materialet. Det ska vara markant skillnad i storlek när det gäller bilder, rubriker, textlängder. Rubriker och textlängder har fasta format. Om uppslagets topprubrik är 70 p sü är andrarubriken hÜgst 40. Nyhetstexter är aldrig mellan 2 800 och 4 000 tecken eller mellan 1 500 och 2 500 tecken. Vi undviker mellanformat pü bilder (2 sp hÜjd, 3 sp bredd). Det ska vara helt tydligt vad som hÜr ihop med vad.

Bilder für inte kollidera med annonser. Även en tabloidsida läses uppifrün och ned. När vi gür Üver mitten (bunten) med bild och/ eller text ska det motiveras av att materialet är sü omfüngsrikt att nügot annat inte är mÜjligt. Samma sidmoduler bÜr inte användas pü flera uppslag efter varann. Även annonstunga tidningar müste pü minst vart tredje uppslag ha ett annonsrent eller nästan annonsrent uppslag.

4

LĂ–RDAG 24 FEBRUARI 2007

Chef vlt.se: 021–19 91 56 Mats Wikman Växel: 021–19 90 00

N Kaosteori är komplexa systems känslighet fÜr fÜrändring. Ryanair massmejlade i veckan om att rüdjur pü Krakows ygplats i sÜdra Polen omÜjliggÜr ygningar därifrün i mÜrker, och att fÜrmiddagsplanet frün Västerüs till Dublin därfÜr yttas till kvällen, pü onsdagar.

Västerüsaren Svante Remshagens dotter

västerüs

SMS/MMS: 1000 kronor fÜr bästa nyhetstipset!

Det är innebÜrden i ett fÜrslag som i gür presenterades av en enig landstingsstyrelse.

LÜsningen skulle innebära att de 19 klinikchefer som har krävt Jan Brithons avgüng inte längre skulle behÜva arbeta direkt under honom, samtidigt som han behüller det Üvergripande ansvaret

– Vad vi behÜver är en Üvergripande fÜrstärkning av sjukvürdsledningen. Du kan kalla det en �sjukhusdirek-

tÜr� eller nügot i den stilen, säger Magnus Edlund (m), ordfÜrande i landstingsstyrelsen.

En südan befattning vore i sig ingen nyhet – Landstinget Västmanland hÜll sig med en sjukhusdirektÜr under era decennier innan befattningen fÜrsvann vid en omorganisation fÜr tvü ür sedan.

Men den här güngen vill landstinget kÜpa in funktionen i stället fÜr att anställa. – Vi tror att det skulle gü fortare än en rekrytering.

Dem som vi skulle vilja ha är ju sällan arbetslÜsa, säger Magnus Edlund (m).

Att sjukhusdivisionerna medicin, kirurgi och diagnostik fÜrsvinner frün Brithons bord om fÜrslaget genomfÜrs stür klart. Men vad som utÜver det ska klassas som �sjukhusvürd� är ännu oklart. – Det pügür en diskussion om det, om vilka divisioner som ska ingü. Vi har presenterat en modell fÜr att gü vidare, men vi är inte klara, säger Magnus Edlund.

Enligt oppositionsrüdet Denise BergstrÜm (s) kan det bli aktuellt att hyra in mer än en person utifrün, om det krävs fÜr att fü en effektiv

N Västerüs baptistfÜrsamling och Västerüs missionsfÜrsamling bildar en ny gemensam fÜrsamling. Kristiansborgskyrkan, där baptistfÜrsamlingen har sin verksamhet, kommer att säljas och den nya fÜrsamlingen koncentreras till Ansgarskyrkan som är nügot stÜrre.

– FÜr de allra esta känns det här väldigt bra. Vi vill använda vüra pengar till verksamhet och inte till att hülla i güng en kyrkobyggnad, säger Bengt Sandqvist, pastor i Västerüs BaptistfÜrsamling.

Per Olof Svärdhagen, pastor i missions-

fÜrsamlingen, ser den nya fÜrsamlingen som en mÜjlighet att expandera. – Det här frigÜr energi fÜr oss att gÜra nya saker.

Den nya fĂśrsamlingen kommer att ha cirka 700 medlemmar och bildas formellt den 28 april. STAFFAN ANDERSSON

styrning av sjukhusvürden. – Det är en funktion vi talar om. Om det visar sig att det behÜver vara ett team sü har vi inte stängt dÜrren fÜr det, säger hon.

Att admini strera sjukhusvürd är ett landstings främsta uppgift. Är det inte anmärkningsvärt att landstinget nu medger att man inte klarar av det och müste ta in hjälp utifrün? – Det är inte det att vi inte klarar av det. Men vi behÜver en starkare ledningsfunktion, säger Denise BergstrÜm.

Skälet är – enligt landstingsstyrelsen – inte bristande kompetens i den nuvarande ledningen, utan en stundande Ükning av arbetsbÜrdan. Jan Brithon müste helt enkelt kunna fokusera pü frügor som rÜr de framtida sjukvürdsregionerna. – I veckan släpper ansvarskommittÊn sitt betänkande, och dü müste vi ha en person som arbetar med det väldigt hürt. Vi müste hamna i en region som är sü bra som mÜjligt fÜr Västmanland, säger Denise BergstrÜm.

Välkommen in:

"'

Kommunstyrelser säger nej till hÜgskole-fusion

mĂĽn-fre lĂśr-sĂśn

(+ ,"

10.00-20.00 11.00-16.00

Hälla syd, Västerüs Glasvingegatan 5 tfn 021-80 62 60

)%$% $ ( &

,

www.noblessa.se

(+ '

Västerüs och Eskilstunas kommunstyrelser säger nej till en fusion av Mälardalens hÜgskola och Örebro universitet.

Städernas politiker vill behülla HÜgskolans självständighet och rikta det regionala samarbetet mot Stockholm i fÜrsta hand. – Det här väger tungt när vi presenterar vürt fÜrslag, säger HÜgskolans rektor Ingegerd PalmÊr.

Tillsammans med rektorskollegan Janerik Gidlund pĂĽ

Ă–rebro universitet ska hon presentera ett gemensamt fĂśrslag om en fusion till respektive skolas styrelser till sommaren. I grunden handlar det om ett ja eller ett nej. – Vi beďŹ nner oss i ett utredningskede just nu och jag kan inte säga nĂĽgot om vartĂĽt det lutar. Men det gemensamma avstyrkandet frĂĽn kommunstyrelserna, är fĂśrstĂĽs ett viktigt underlag, säger Ingegerd PalmĂŠr.

Kommunstyrelserna i Västerüs och Eskilstuna väljer dock att offentliggÜra sitt gemen-

samma ställningstagande redan nu: Nej till fusionen. – Vi har beslutat att avstyrka tankarna pü en fusion.

Vi vill att Mälardalens hÜgskola ska fü fortsätta att utvecklas självständigt. Det betyder inte att vi motsätter oss samverkan och samarbete mellan skolorna, säger Elisabeth Unell (m), kommunstyrelsens ordfÜrande i Västerüs.

– Det regionala samarbetsmÜnstret fÜr Västerüs och Eskilstuna är tydligt riktat mot Üster. Vi vill fortsätta vürt arbete med den regionala integrationen av Stockholm och Mälardalen, säger Elisabeth Unell.

B4

Ett viktigt skäl till städernas avstyrkande är ocksü att de vill fortsätta arbetet med integrationen av region Stockholm–Mälardalen.

– Vi ser det büde som en mÜjlighet att fü fram bränsle, el och fjärrvärme, och att vi själva kan ta hand om de sopor som vi i dag skickar till Uppsala, säger kommunalrüdet Elisabeth Unell (m).

Beslutet att utreda sopfÜrbränningsmÜjligheterna

Staffan Jansson (s).

Elisabeth Unell (m).

finns i avfallsplanen som kommunfullmäktige antog 2005.

Att det nu brĂĽdskar har att gĂśra med att EnkĂśpings kommun utreder en liknande station. Vafab miljĂś anser att utredningarna bĂśr pĂĽgĂĽ parallellt eftersom de pĂĽverkar varandra.

Oppositionsrüdet Staffan Jansson (s) är inte nügon anhängare till idÊn om sopfÜrbränning i stan. – Det är bra att man utreder det, men vi vill satsa pü biobränslen i stället, säger han.

Han tycker att investeringskostnaderna blir fÜr stora fÜr en fÜrbränningsanläggning, och det skulle ta lüng tid att skriva av dem. – Det skulle bli dyrt fÜr västerüsarna, säger han.

Men hur mycket pengar det rĂśr sig om fĂĽr utredningen visa.

Har du nĂĽgra betänkligheter ur miljĂśsynpunkt? – Det mĂĽste ju ďŹ nnas bätt-

JUSSI SVENSSON 021–19 94 35 jussi.svensson@vlt.se

Fattiga barnen blir allt er

De säger nej. Klinikcheferna Per Weitz och Kenneth Lindahl tror inte pü idÊn att hyra in en sjukvürdsdirektÜr.

FOTO: JONAS BILBERG

Klinikcheferna: fÜrslaget är kosmetika Denise BergstrÜm (s) diskuterade landstingsstyrelsens nya fÜrslag med klinikcheferna i torsdags var de senare fÜrsiktigt positiva efterüt. Men under fredagen klarnade innebÜrden i fÜrslaget, och cheferna kom fram till att det var oacceptabelt. – Det är tydligt att den nuvarande sjukvürdsledningen

sitter kvar i det nya fĂśrslaget.

Att ta hit en konsult som ett slags mellanled – det tror vi inte alls pü, säger Per Weitz, klinikchef vid Üron-näsa hals och talesman fÜr de protesterande läkarna.

Kenneth Lindahl, som är akutklinikens chef, är ocksü skeptisk: – Nästan 90 procent av

vad landstinget hanterar budgetmässigt är sjukvürd.

Det vore en märklig ordning om landstingets hÜgste chef endast ansvarar fÜr 10 procent av budgeten, säger han.

Han anser att landstingsstyrelsen tänker fÜr kortsiktigt dü den vill hyra in en konsult fÜr att endast under nügra ür leda sjukhusvürden.

– Vad vi behÜver är en person som behärskar strategiskt tänkande, säger han.

De bägge klinikcheferna tror ocksü att det lätt uppstür revirstrider och andra konikter i en organisation där sjukhusdivisionerna lyder under den inhyrda ledningen, medan närsjukvürden, psykvürden och tandvürden

lyder direkt under landstingsdirektÜren. Patienterna kommer ju ofta att vara desamma under bägge grenarna pü �organisationsträdet�. – Med det här fÜrslaget kommer nog münga att gü hem och fundera Üver helgen om de vill fortsätta som chefer, säger Per Weitz.

JOHAN KRETZ

N Antalet barn som lever i ekonomisk utsatthet i Västerüs Ükar, om än marginellt.

Det visar en rapport som heter Barnfattigdom i Sverigeürsrapport 2006. I den visas statistik frün alla landets kommuner senast Statistiska centralbyrün mätte, 2004.

Totalt 14,7 procent av alla barn i Västerüs är enligt rap-

porten fattiga, vilket är en Ükning med 0,2 procent. Det är 2,7 procent mer än riksgenomsnittet. Bland de barn som lever i ekonomisk utsatthet har 63,2 procent utländsk bakgrund, – Med den här rapporten vill vi larma sü att tjänstemän i kommunerna ska fü upp Ügonen. Vi kan inte sva-

ra pü varfÜr vissa kommuner Ükar mer än andra. Det kan ju till exempel bero pü arbetslÜshet, säger Monica Ericsson, organisationsutvecklare pü Rädda Barnen.

Västerüs ligger pü 262:e plats i kommunstatistiken, vid fÜrra mätningen 1997 lüg staden pü 260:e plats.

JESSICA ANDERSSON

Tvüngsomhändertagande anmäls N �Socialtjänsten och individ- och familjenämnden var jävig. Det var lÜgner som blev motiv till tvüngsomhändertagandet.�

Det skriver fÜräldrarna till den tvüngsomhändertagna 5-üringen som VLT tidigare rapporterat om.

De anmäler socialkontor Üster i Västerüs fÜr lagbrott och tjänstefel. Anmälan är

ställd till länsstyrelsen, som skĂśter tillsynen av kommunernas socialnämnder. FĂśräldrarna ďŹ ck sin son omhändertagen under 43 dygn runt ĂĽrsskiftet. Länsrätten upphävde senare omhändertagandet. De fĂśrsta punkterna handlar om det pĂĽstĂĽdda jävet: pappan i familjen kände alla pĂĽ socialkontor Ăśster och hade varit medarbetare med

era. De pekar ocksü pü att pappan är büde arbets- och ungdomskamrat med den politiker i individ- och familjenämnden som skrev under beslutet om omhändertagande. – Vi är inte ute efter att lyncha socialtjänsten, men vill att kommunen ser Üver sina rutiner, säger mamman till VLT.

re saker att elda än att bränna sopor. Men jag har ingen direkt uppfattning fÜrrän jag ser utredningen.

Enligt Elisabeth Unell kostar det kommunen en rejäl slant att bränna sina sopor i Uppsala. – Det rÜr sig om stora kvantiteter och de har precis hÜjt skatten enormt pü den här delen, säger hon.

Utredningen ska vara klar i slutet av maj i ĂĽr.

) ' $ &$ & ' ' ( $ $ $ % ' & $ $ # ! " # ((" ( " ((" % %

021–19 94 53 christine.lundin@vlt.se

N En 42-ürig västerüsare har fÜrlorat ett mül i hovrätten, där han stämt sitt fÜrsäkringsbolag fÜr att det vägrat betala ersättning fÜr ett inbrott. FÜrsäkringsbolaget ansüg att inbrottet, som ska ha ägt rum 2002, inte varit trovärdigt. Man tror att västerüsaren eller nügon annan iscensatt ett inbrott fÜr att fü pengar frün hemfÜrsäkringen.

Västmanlands tingsrätt ansüg i en dom 2006 att inbrottet hade ägt rum och att 42-üringen hade rätt till fÜrsäkringspengarna, cirka 150 000 kronor.

Hovrätten instämmer dock i fÜrsäkringsbolagets tvivel och 42-üringen für inga pengar, utan ska i stället ersätta fÜrsäkringsbolaget fÜr rättegüngskostnader pü sammanlagt 82 000 kronor.

@ei`b\j

BFEK8BK Ep_\kjZ_\] I`Z_Xi[ Efi[^i\e '0$(),* ))) ep_\k\i7_Yc%Ă‘

SkadegĂśrelse pĂĽ PĂĽlsjĂś kyrkogĂĽrd HELSINGBORG. En muslimsk gravsten har vandaliserats.

Pü tisdagsfÜrmiddagen upptäckte personal pü PülsjÜ kyrkogürd att gravstenen var sÜnderslagen.

En anhÜrig har tagit illa vid sig av händelsen. – Det är tragiskt. Det var min mors gravsten. Den är lite speciell med muslimska symboler, säger den anhÜrige.

SkadegÜrelsen har polisanmälts. Inga andra gravar i närheten har utsatts fÜr nügot liknande.

JAN ERNHEIMER

Gfc`k`bZ_\] 8ee\ Jlfd`e\e '0$(),* **. gfc`k`b7_Yc%Ă‘

KFIJ;8> (/ A8EL8I@ )''. J@;%,

?L=ML;JK8;J9C8;<K

JkX[jdlj\\k glkjXi `dX^\

Epkk cÂ&#x201A;^kipZb _Â?a\i mXkke\k `^\e

8jg`i`e jkfggXi `ek\ Ycf[gifgg _fj XccX

?\cj`e^]fij jkX[jdlj\ld m`cc glkjX j`e `dX^\ eÂ&#x20AC;i [\k ^Â&#x20AC;cc\i gÂ&#x201A;$ jkÂ&#x201A;\e[\k Xkk dlj\\k Xej\i Xkk YXiebc`e`b\e Â&#x20AC;i jbp[[X[ Yp^^eX[ fZ_ Xkk [\k jkÂ&#x20AC;cc\i _`e[\i ]Â?i k`ccYp^^eX[\e% =iÂ&#x201A;^Xe _Xi mÂ&#x20AC;Zbk [`j$ bljj`fe ` d\[`\ieX# el jÂ&#x20AC;^\i jkX[jdlj\\k Xkk [\e \e[X Â&#x201A;j`bk dl$ j\\k _X]k Â&#x20AC;i Xkk [\k YÂ&#x20AC;jkX mfi\ fd k`ccYp^^eX[\e gcXZ\iX[\j ` YXiebc`e`b\ej fd\[\cYXiX eÂ&#x20AC;i_\k% ?9C

<kk cÂ&#x201A;^kipZb ]iÂ&#x201A;e mÂ&#x20AC;jk _fkXi Xkk _Â?$ aX e`mÂ&#x201A;e gÂ&#x201A; _XmjmXkke\k ` [X^% ;\k Â&#x20AC;i i\[Xe [\k ki\[a\ cÂ&#x201A;^kipZb\k le[\i \e bfik k`[ jfd [iXi Â?m\i =`ecXe[ fZ_ _Â?$ a\i mXkk\ee`mÂ&#x201A;\ieX% {jk\ijaÂ?ej mXkk\e$ e`mÂ&#x201A; Â&#x20AC;i i\[Xe el \e _Xcm d\k\i _Â?^$

8jg`i`e ]Â?i\Yp^^\i `ek\ Ycf[gifggXi c`bX \]]\bk`mk _fj XccX jfd XemÂ&#x20AC;e[\i [\k% D\[`Z`e\ c`Z\ek`Xk 8`ef C\gÂ&#x20AC;e$ kXcf m`jXi ` j`e [fbkfijXm_Xe[c`e^ Xkk \]]\bk\e Xm Xjg`i`e\k Â&#x20AC;i `e[`m`[l\cc% 8jg`i`e XemÂ&#x20AC;e[j ` ]Â?i\Yp^^Xe[\ jp]k\

i\ Â&#x20AC;e mXec`^k% GÂ&#x201A; =`ejbX m`b\e mÂ&#x20AC;ekXj mXkke\k mXiX jfd _Â?^jk le[\i bmÂ&#x20AC;cc\e# "(), Zd ` ?\cj`e^]fij fZ_ "(', Zd ` ?Xe^Â?% MÂ&#x201A;^fieX gÂ&#x201A; =`ejbX m`b\e iÂ&#x20AC;b$ eXj Yc` lgg k`cc *#, d\k\i _Â?^X le[\i \]k\id`[[X^\e% ?9C

?vCJ8 D\iX dfk`fe ` mXi[X^\e jblcc\ jgXiX d`cafe\i \lif ]Â?i jXd_Â&#x20AC;cc\k

:k[^m^m f^] Zmm aÂ&#x2019;cZ aZf& g^g b y[h bge^]l mkheb`^g b lenm^m Zo lhffZk^g' :k& [^m^m `Â&#x2019;kl _Â&#x2019;k Zmm aZfg^g h_mZ Â&#x2019;o^kloÂ&#x201A;ffZl ng]^k aÂ&#x2019;lm& h\a obgm^klmhkfZk h\a `Â&#x2019;k ]^m loÂ&#x201E;km _Â&#x2019;k iZl& lZ`^kZkgZ Zmm mZ lb` mbee h\a _kÂ&#x201E;g Lo^kb`^[Â&#x201E;mZkgZ' Ă&#x2C6; ?Â&#x2019;klm aÂ&#x2019;c^k ob `ZmhkgZ h\a iZkd^kbg`lhfkÂ&#x201E;]^gZ h\a l^]Zg ]^ bgaÂ&#x201A;`gZ]^ hfkÂ&#x201E;]^gZ b aZfg^g% [^& kÂ&#x201A;mmZk aZfg^gl m^dgbld^ ]bk^dmÂ&#x2019;k FZmmb C' Gb^fb' H\dlÂ&#x201E; dZcdZgm^g ldZ aÂ&#x2019;& cZl iÂ&#x201E; ^g lmkÂ&#x201A;\dZ Zo \bkdZ ^g aZeo dbehf^m^k' @Zmhk& gZ h\a iZkd^kbg`lieZml^k& gZ aÂ&#x2019;cl f^] aÂ&#x2019;`lm ^g aZeo f^m^k% dZcdZgm^g Zgbg`^g f^kZ' B Â&#x201E;k aZk +)) ))) ^n& kh k^l^ko^kZml _Â&#x2019;k Zk[^m^m% f^g ]^ i^g`ZkgZ kÂ&#x201A;\d^k bgm^ mbee' Ă&#x2C6; AZfg^g aÂ&#x2019;c]^l l^gZlm _Â&#x2019;k \bkdZ _^fmhg Â&#x201E;k l^]Zg' L^]Zg ]^ll aZk hfkÂ&#x201E;]^m lcngdbm ng`^_Â&#x201A;k ,) \^gmb& f^m^k' Ob mobg`Zl `Â&#x2019;kZ hf Zk[^m^m f^] cÂ&#x201A;fgZ f^e&

M` iÂ?i fjj ]Â?i c`k\% ;\k bfjkXi lgg k`cc +'' d`cafe\i \lif g\i Â&#x201A;i# ]iXd]Â?i Xcck ` jalbjbi`me`e^Xi% 9`cXi# gXib\i`e^j^ifkkfi# ilcckiXggfi fZ_ ]aÂ&#x20AC;iibfekifcc\i Â&#x20AC;i eÂ&#x201A;^iX jkfiX YfmXi% lmk^\d iÂ&#x201E; ]bZ`kZff^m h\a ]^ i^dZk g^]Â&#x201E;m' ;ZkZ ^g Zo mbh fÂ&#x201A;g h\a moÂ&#x201E; Zo mbh dobgghk _Â&#x201E;k mbeekÂ&#x201A;\deb`m f^] fhmbhg ng]^k lbgZ k^lhk mbee h\a _kÂ&#x201E;g ch[[^m% obed^m bgg^& [Â&#x201A;k fbglm ^g aZeo mbff^ iÂ&#x201E; \rd^eg ^ee^k mbee _hml' IÂ&#x201E; 0)&mZe^m Ă&#x2013;\d mk^ Zo mbh fhmbhg ng]^k ch[[k^lhkgZ' :g]^e^g _rlbldZ ch[[ aZk fbgldZm ebdZ fr\d^m' IÂ&#x201E; 0)& mZe^m aZ]^ l^q Zo mbh fÂ&#x201A;g h\a _^f Zo mbh dobgghk Zg& lmkÂ&#x201A;g`Zg]^ ch[[' B ]Z` _Â&#x201E;k [ZkZ aÂ&#x201A;e_m^g lÂ&#x201E; fÂ&#x201E;g`Z dobg& ghk h\a _rkZ Zo mbh fÂ&#x201A;g mkÂ&#x201A;& gbg` iÂ&#x201E; ch[[^m'

Ă&#x2030;KÂ&#x20AC;eb _li dÂ&#x201A;e^X Ă&#x201D;e$ cÂ&#x20AC;e[Xi\ jfd ^Â&#x201A;i d`j$ k\ fd mXi[X^jkiÂ&#x20AC;e`e^ _Â&#x20AC;i mXia\ [X^% ;\jj$ lkfd ]Â?iYilbXi ilcc$ kiXggfieX \e dXjjX \c\bki`Z`k\k% DXe ble$ [\ _X Yp^^k XkkiXbk`$ mX kiXggfi _Â&#x20AC;i ` jkÂ&#x20AC;c$ c\k fZ_ cXej\iXk j`^ jfd =`ecXe[ ]Â?ijkX _Â&#x20AC;cjf]iÂ&#x20AC;daXe[\ bÂ?g$ Z\ekild%Ă&#x2030; Fhmbhg^g lfr`^k lb` bgm^ iÂ&#x201E; hll eÂ&#x201A;g`k^' F^g dZg ]^m ^glZfm _Â&#x2019;kdeZkZ ]^ Â&#x2019;dZg]^ fb]c^fÂ&#x201E;mm^g8 Ă&#x2C6; G^c% f^g ]^m Â&#x201A;k lZggh& ebdm ^g mng`m oÂ&#x201A;`Zg]^ _Zd& mhk% lÂ&#x201A;`^k FbdZ^e ?h`^e& ahef' Ob mkr\d^k h\dlÂ&#x201E; b hll f^k eÂ&#x201A;ld h\a lgZ[[fZm% ob lho^k fbg]k^ Â&#x201A;g _Â&#x2019;knm h\a kÂ&#x2019;d^k fbg]k^' Ă&#x2C6; =^llnmhf ]kb\d^k ob ]n[[^em lÂ&#x201E; fr\d^m Zedhahe cÂ&#x201A;f_Â&#x2019;km f^] 0)&mZe^m' H\a Zedhahe Â&#x201A;k oÂ&#x201A;e]b`m gÂ&#x201A;kbg`l& kbdm% iÂ&#x201E;fbgg^k ?h`^eahef' Gfc`k`b\ieX fZ_ dXbk_XmXi$ eX _Xi ^\kk fjj [\ Y\jmÂ&#x20AC;ic`$ ^X gXib\i`e^j^ifkkfieX fZ_ ilcckiXggfieX% D\e mX[ bXe m` ^Â?iX Â&#x201A;k j`klXk`fe\e6

Ă&#x2C6; GÂ&#x201A;k ]^m ldZ [r``Zl grmm dkÂ&#x201A;ol fbecÂ&#x2019;dhgl^do^gl& [^ldkbogbg`Zk' =^m ldnee^ h\dlÂ&#x201E; [^aÂ&#x2019;oZl aÂ&#x201A;elhdhg& l^do^gl[^ldkbg`Zk' F^g ]^m Ă&#x2013;ggl [ZkZ ^g kbdl]Z`l&

KFI N<EEJKI{D

ihebmbd^k lhf o^kdZk [kr lb`% MnbcZ ;kZq' ?h`^eahef f^gZk Zmm [^& lenml_ZmmZkgZ [eng]Zk _Â&#x2019;k eÂ&#x201E;g`lbdmb`Z aÂ&#x201A;elhobglm^k gÂ&#x201A;k ]^m bgm^ Ă&#x2013;ggl i^g`Zk Zmm mcÂ&#x201A;gZ iÂ&#x201E; ]^m' =Â&#x201A;k_Â&#x2019;k aZk NDD&bglmbmnm^m _Â&#x2019;k _Â&#x2019;klmZ `Â&#x201E;g`^g kÂ&#x201A;dgZm nm oZ] bgZdmbobm^m^g dhlmZk3 ,))Ă&#x2C6;-)) fbechg^k ^nkh i^k Â&#x201E;k' AÂ&#x201A;e_m^g Â&#x201A;k lcndldkbogbg`& Zk% k^lm^g lh\bZe& h\a aÂ&#x201A;elh& oÂ&#x201E;k]ldhlmgZ]^k' Ă&#x2C6; xo^g hf ]^m Â&#x201A;k ^g kÂ&#x201A;mm hlÂ&#x201A;d^k lb__kZ lÂ&#x201E; [hk]^ oÂ&#x201A;e oÂ&#x201E;& kZ [^lenml_ZmmZk^ _Â&#x2019;klmÂ&#x201E; ]^g% f^gZk ?h`^eahef'

DZgld^' >ee^k lÂ&#x201E; bgm^' K^b& ch AZkfZZcÂ&#x201A;kob% ikhc^dm& \a^_ iÂ&#x201E; LKO Obbmhl^m lhf [r``]^ DZfi^g% _Â&#x2019;klmÂ&#x201E;k bg& m^ b]Â&#x2020;g f^] Ă&#x2014;^kZ mkZiihk' Ă&#x2C6; Ob obee^ cn aZ [hkm mkZi& ihkgZ' Dng]^kgZ obee bgm^ aZ ]^f ^_m^klhf ]^m Â&#x201A;k [^loÂ&#x201A;k& eb`m Zmm `Â&#x201E; b ]^f f^] dZllZk' AZkfZZcÂ&#x201A;kob Zk`nf^gm^& kZk ^_m^k fbglmZ fhmlmÂ&#x201E;g& ]^ml eZ`' Ă&#x2C6; =^m ldZ oZkZ lÂ&#x201E; ^gd^em lhf fÂ&#x2019;ceb`m Zmm kÂ&#x2019;kZ lb`' LdZ fZg mkÂ&#x201A;gZ _Â&#x201E;k fZg _Z& kZ gÂ&#x201E;`hg ZggZglmZgl' D8I:LJ C@CCBM@JK '0$(),* *++# dXiZlj%c`ccbm`jk7_Yc%Ă&#x201D;

9D@ JÂ&#x201A; _Â&#x20AC;i iÂ&#x20AC;beXi [l lk [`kk 9D@ 9f[p DXjj @e[\o

m`bk\e b^ cÂ&#x20AC;e^[\e o cÂ&#x20AC;e^[\e d <o\dg\c1 /' (#/' o (#/'

8e[\c\e jfd dfk`fe\iXi ]Â?i c`k\ ,'

+'

=`ecÂ&#x20AC;e[Xi\ \ec`^k Â&#x201A;c[\ij^ilgg )'',# gifZ\ek

DÂ&#x20AC;e Bm`eefi

*'

4 )+#.

Le[\im`bk 3(0 EfidXcm`bk (0Ă&#x201E;), {m\im`bk )-Ă&#x201E;*' =\kdX 5*'

)'

('

' (,Ă&#x2020;)+

),Ă&#x2020;*+

BÂ&#x20AC;ccX1 JfZ`Xc$ fZ_ _Â&#x20AC;cjfmÂ&#x201A;i[jd`e`jk\i`\k

*,Ă&#x2020;++

+,Ă&#x2020;,+

,,Ă&#x2020;-+

Xm g\ijfe\i jfd c`[\i Xm _aÂ&#x20AC;ik$ fZ_ bÂ&#x20AC;icjalb[fdXi% C\gÂ&#x20AC;ekXcf Y\[Â?d\i Xkk [\ jfd i\$ X^\iXi jÂ&#x20AC;di\ gÂ&#x201A; Xjg`i`e bXejb\ bXe [iX epkkX Xm \]]\bk`mXi\ ]Â?i\Yp^^Xe$ [\ d\[`Z`e\i`e^ dfk Ycf[gifgg% =E9

av de tyngsta socialdemokraterna i Helsingborg, säger: â&#x20AC;&#x201C; Jag har inte varit med om nĂĽgot liknande.

Han syftar pü vad som hände under kommunfullmäktiges mÜte i den pampiga salen i Rüdhuset den 24 januari.

Pü podiet längst fram satt som vanligt ordfÜrande Carin WredstrÜm (m) och ledde mÜtet. Men hon skÜtte sitt uppdrag illa, anser Bengt Larsen.

Han säger att ledamĂśter frĂĽn moderaterna och Ăśvriga femklĂśvern fick stĂĽ i talarstolen och prata om sĂĽdant som inte hĂśrde till själva sakfrĂĽgan. Däremot avbrĂśt Carin WredstrĂśm politiker frĂĽn oppositionspartier som inte hĂśll sig strikt till ämnet. â&#x20AC;&#x201C; SĂĽ kan vi inte ha det.

Bengt Larsen tycker att hon censurerar politiska motstĂĽndare. â&#x20AC;&#x201C; Det blir ju sĂĽ om de tillĂĽts prata obehindrat och sväva ut, medan mĂśjligheterna att replikera begränsas. DĂĽ har man klippt av debatten pĂĽ ett mycket märkligt sätt.

fanns en notis om HISO:s Puffkväll dĂĽ Per DahlĂśf skulle tala om â&#x20AC;?Morgondagens ledare fĂśr morgondagens ungdomarâ&#x20AC;?.

Tyvärr blev tidpunkten fel. Träffen i Idrottens hus konferensrum sker fÜrst den 25 mars.

Inbrottet gick snabbt. Tjuvarna brĂśt sig in genom att ta ett lock till en dagvattenbrunn frĂĽn gatan utanfĂśr. När de väl var inne stal de tvĂĽ datorer och en skärm. â&#x20AC;?Om inbrotten fortsätter sĂĽ här i omrĂĽdet kommer det att dĂś. Ingen vill driva näringsverksamhet under sĂĽna fĂśrhĂĽllanden. Det blir fĂśr dyrt med alla krossade rutorâ&#x20AC;?, säger Bengt Olsson pĂĽ Synskadades riksfĂśrbund.

Synskadade drabbade av vandaler SkadegÜrelsen och inbrotten fortsätter med full kraft pü DrottninghÜg.

I mĂĽndags utsattes synskadades riksfĂśrbund.

HELSINGBORG. Betongplattor och

brunnslock användes som inbrottsverktyg i mĂĽndags kväll. Vid tiotiden knäcktes dĂśrren hos Synskadades riksfĂśrbund (SRF). Bytet blev tvĂĽ datorer. â&#x20AC;&#x201C; Det är otroligt illa fĂśr verksamheten. Vi har fĂśrlorat vĂĽra cdbrännare och alla dokument pĂĽ datorerna. Eftersom vĂĽra medlemmar ser dĂĽligt mĂĽste vi kunna skicka skivor med ljud till dem. Nu blir det svĂĽrt att fĂĽ ut information infĂśr ĂĽrsmĂśtet, säger Bengt Olsson, kanslist hos SRF i Helsingborg.

PĂĽ golvet runt honom ligger krossat glas. Där en av datorerna varit hänger en avsliten sladdstump. Bengt Olsson är besviken pĂĽ Helsingborgshem. De har sagt att problemen med skadegĂśrelse hĂĽller pĂĽ att minska. â&#x20AC;&#x201C; Men det känner inte vi igen oss i. Det kanske minskar pĂĽ lĂĽng sikt, men vi har ett akut behov. Vi vill inte ha fler inbrott.

SRF är inte de enda utsatta. Skolan och kyrkan i grannfastigheterna har ocksü haft besÜk.

Men där kom inte tjuvarna ĂĽt nĂĽgot. â&#x20AC;&#x201C; Vi är jättebekymrade Ăśver all skadegĂśrelse. Men hos oss brukar de inte stjäla sĂĽ mycket, de nĂśjer sig med att ta sig in och välta nĂĽgot skĂĽp, säger DrottninghĂśgsko-

lans rektor Annika Ericsson.

SkadegÜrelsen och inbrotten har blivit ett allt stÜrre problem de senaste tvü münaderna. Pü baksidan av skolan är mer än tio fÜns-

â&#x20AC;?Hos oss brukar de inte stjäla sĂĽ mycket, de nĂśjer sig med att ta sig in och välta nĂĽgot skĂĽp.â&#x20AC;? ter provisoriskt lappade. Glasmästaren hinner inte byta ut dem innan nya slĂĽs sĂśnder. â&#x20AC;&#x201C; I natt krossades tvĂĽ rutor.

Glasnotan fÜr det sista üret kommer att vara pü flera hundra tusen, säger Annika Ericsson.

Ă&#x201E;ven kyrkan har utsatts fĂśr inbrottsfĂśrsĂśk. Det har hänt tretton gĂĽnger det senaste halvĂĽret. â&#x20AC;&#x201C; Men i natt lyckades de inte ta sig in, säger vaktmästaren Ulf Stefansson.

Han stür och sopar upp glasskärvor. En ruta är krossad.

Det kraftiga gjutjärnsgaller som hindrade tjuvarna frün att komma in har blivit ordentligt skevt.

En betongplatta som slungats mot fĂśnstret krossade rutan och skadade gallret.

PĂĽ skolan vill man ocksĂĽ skaffa galler. Och kameror. FĂśr SRF är det inte lika lätt. De har inte rĂĽd. â&#x20AC;&#x201C; Fick vi som vi ville skulle det vara galler runt hela lokalen. Men vi lever pĂĽ bidrag och stipendier.

Det finns inte utrymme att kĂśpa

sĂĽnt. fĂśrklarar Bengt Olsson.

De har larm. Men det verkar snarare sporra de som bryter sig in. â&#x20AC;&#x201C; Det tar nĂĽgra minuter fĂśr vaktbolaget att komma hit, under den tiden har tjuvarna fĂśrsvunnit.

FÜrutom datorerna hos SRF är det som stjäls sällan dyra saker.

Oftast godis och läsk frün kyrkan.

NĂĽgon gĂĽng har de kommit Ăśver en hundralapp. â&#x20AC;&#x201C; Det inträffar mellan 17 och 22 pĂĽ kvällen. PĂĽ helgerna kan det hĂĽlla pĂĽ till midnatt. Vaktbolagen och polisen tror att det är personer i samma tonĂĽrsgäng. Vi hoppas att problemet fĂśrsvinner när de lyckas gripa dem, säger Annika Ericsson.

Men fĂśr SRF innebar gĂĽrdagens

inbrott stora ekonomiska och praktiska problem. â&#x20AC;&#x201C; Det här pĂĽverkar vĂĽr verksamhet. Datorerna var till fĂśr vĂĽra anställda medlemmar och hade program som var anpassade fĂśr synskadade. Utan dem kan de inte arbeta, säger Bengt Olsson.

HD har utan framgĂĽng sĂśkt Helsingborgshems vd Jananders Anderson fĂśr en kommentar.

Einar Sundgren einar.sundgren@hd.se 042-489 93 46

Foto: Anna Bank anna.bank@hd.se 042-489 90 00

Han hänvisar ocksĂĽ till insändare i HD som slagit ner pĂĽ Carin WredstrĂśms agerande under mĂśtet. â&#x20AC;&#x201C; Det är uppenbart att fler än vi politiker har reagerat pĂĽ detta.

Bengt Larsen och hans partikamrat Kjell Lundin protesterade redan under det pĂĽgĂĽende mĂśtet i januari. â&#x20AC;&#x201C; Men även efter det hände samma sak igen.

Nu undrar Bengt Larsen om Carin WredstrÜm tänker sluta ge extra favÜrer till sina partikamrater och behandla alla ledamÜter

Carin WredstrĂśm (m) anklagas fĂśr censur av Bengt Larsen (s).

med samma respekt. Han tror sig själv ha svaret: â&#x20AC;&#x201C; Jag utgĂĽr frĂĽn att det var ett misstag, ett olycksfall i arbetet.

Min uppfattning om Carin Wred-

â&#x20AC;?Jag vet inte om han hade ätit huggorm till frukost.â&#x20AC;? strĂśm är att hon inte är den sortens politiker.

Vad säger dĂĽ hon om Bengt Larsens kritik? â&#x20AC;&#x201C; Orättvis. Han känner mig sĂĽ otroligt väl och vet att jag aldrig, aldrig skulle gĂśra nĂĽgot sĂĽdant medvetet, säger Carin WredstrĂśm.

â&#x20AC;&#x201C; Han har gjort en hĂśna av en fjäder.

Och: â&#x20AC;&#x201C; Jag vet inte om han hade ätit huggorm till frukost.

Hon tycker inte att hon behandlade oppositionen orättvist, men säger sedan till HD:s reporter: â&#x20AC;&#x201C; Du var ju själv där...

Vill du hĂśra min ĂĽsikt? â&#x20AC;&#x201C; Ja. Det var tillfällen när femklĂśvern fick sväva ut medan oppositionen blev avhuggen. â&#x20AC;&#x201C; Det var inte med avsikt. Jag tror inte heller att nĂĽgon socialdemokrat anser att jag gĂśr sĂĽ medvetet. Jag gĂśr mitt absolut bästa fĂśr att fĂĽ god ordning och stämning.

Efter mÜtet i januari rannsakade Carin WredstrÜm sig själv.

Hon minns att hon vid ett tillfälle inte var uppmärksam när en folkpartist kom in pĂĽ ett sidospĂĽr. â&#x20AC;&#x201C; DĂĽ skulle jag ha klippt av med en gĂĽng.

Och infĂśr februarimĂśtet i nästa vecka tänker hon sĂĽ här: â&#x20AC;&#x201C; Jag fĂĽr vara ännu mer uppmärksam. Jag vill inte att de ska känna sig ĂĽsidosatta. Det är absolut inte min avsikt.

TorbjĂśrn Svensson

Under intervjun säger hon ocksĂĽ: â&#x20AC;&#x201C; Han har Ăśverreagerat, verkligen.

torbjorn.svensson@hd.se 042-489 92 17

FAKTA OM FULLMĂ&#x201E;KTIGE â&#x2013; Kommunfullmäktige, â&#x20AC;?Helsing-

â&#x2013; Fyra partier sitter i opposition:

borgs riksdagâ&#x20AC;?, bestĂĽr av 65 ledamĂśter och sammanträder i regel en gĂĽng i mĂĽnaden i RĂĽdhuset. â&#x2013; FemklĂśvern bestĂĽr av moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna, centern och spi. Partierna har tillsammans 33 ledamĂśter har därmed egen majoritet i fullmäktige.

socialdemokraterna, sverigedemokraterna, miljĂśpartiet och vänstern. â&#x2013; Fullmäktige sammanträder nästa gĂĽng onsdagen den 28 februari. DĂĽ kan du fĂślja mĂśtet frĂĽn start klockan 18 direkt pĂĽ hd.se.

Där kan du läsa om alla debatter och beslut.

Trafikljus ska ge säkrare skolväg MĂ&#x2013;RARP. Skolbarn i MĂśrarp le-

ver farligt när de ska korsa Bjuvsleden. FÜräldrar befarar att det ska hända en olycka och kräver bevakat Üvergüngsställe.

Som HD tidigare berättat har Vägverkets planerade ombyggnad av genomfarten i MÜrarp skjutits upp till i hÜst.

Nu fÜrvärras trafikproblemen ytterligare dü kommunen startat ett projekteringsarbete fÜr nytt villaomrüde.

Pü tidigare säkra och tillfälliga güngstigar till skolan finns nu grävskopor och schaktningsmaskiner.

â&#x20AC;&#x201C; Och dessutom har den nuvarande gĂĽngstigen längs Bjuvsleden, som leder till en gĂĽng- och cykeltunnel, stängts pĂĽ grund av byggarbete. Barnen mĂĽste nu, skymda och oskyddade, korsa den starkt trafikerade genomfartsleden. Det är klart vi är oroliga, säger Cecilia Svensson, fĂśrälder till tvĂĽ av de skolbarn som lever farligt i trafiken.

FĂśräldrarna har nu tagit kontakt med kommunen och kräver en säkrare skolväg. â&#x20AC;&#x201C; Vi vill ha ett tillfälligt signalreglerat ĂśvergĂĽngsställe. Det

müste bli stopp pü de snabba bilarna och de tunga lüngtradarna när barnen ska passera, säger Cecilia Svensson.

PĂĽ kommunen tar man problemet pĂĽ allvar och kommer snarast att kontakta Vägverket fĂśr att hitta en lĂśsning. â&#x20AC;&#x201C; Vi ska se pĂĽ olika alternativ fĂśr att gĂśra vägen trafiksäker.

I diskussionen med Vägverket kommer vi bland annat att titta pü mÜjligheten med tillfälliga trafikljus, säger projektledare Ronny Nilsson pü tekniska fÜrvaltningen.

Tommy BergstrĂśm

17

KfkXck

8ccX ?9C

SNDS Magazine 2007|2 D@B88C EP98:B8

LE;<I M8KK<E% wYf _Xde [iXYYXj f]kX Xm Â?m\ijmÂ&#x20AC;d$ e`e^Xi YÂ&#x201A;[\ le[\i mÂ&#x201A;i\e fZ_ _Â?jk\e# m`cb\k ]Â?ijmÂ&#x201A;iXi gÂ&#x201A;jk`^e`e^\e ]Â?i gXjjX^\iXieX%

eZgknf ^_m^klhf aZfg& hfkÂ&#x201E;]^m Â&#x201A;k [r``m iÂ&#x201E; ^mm .) f^m^k mch\dm eZ`^k Zo e^kZ% lÂ&#x201A;`^k Gb^fb' Kngm [r``gZ]^kgZ `Â&#x201E;k ]^m bgm^ Zmm aÂ&#x2019;cZ fZkd^g% ^_m^klhf h\dlÂ&#x201E; [r``gZ& ]^kgZ aZk lcngdbm g^k b e^& kZg' =Â&#x201A;k_Â&#x2019;k mobg`Zl fZg h\dlÂ&#x201E; b _hkmlÂ&#x201A;mmgbg`^g ldr]]Z ]^f ]Â&#x201E; ]^m Ă&#x2013;ggl ^g kbld _Â&#x2019;k Â&#x2019;o^kloÂ&#x201A;f& gbg`Zk'

AZoloZmmg^m aZk ]^ l^& gZlm^ ]Z`ZkgZ oZkbm ]kr`m ^g f^m^k Â&#x2019;o^k ]^m ghkfZ& eZ obed^m aZk lmÂ&#x2019;km Zk[^m^m b aZfg^g' OZmmg^m aZk [eÂ&#x2019;mm g^k [hmm^goÂ&#x201E;gbg`^g b ah& m^ee^m b aZfg^g h\a _Â&#x2019;k& loÂ&#x201E;kZm [bemkZĂ&#x2013;d^g b hfkÂ&#x201E;& ]^m' ?hm`Â&#x201A;g`ZkgZ aZk mZ& `bm lb` mbee h\a _kÂ&#x201E;g m^kfb& gZe^kgZ eÂ&#x201A;g`l m^fihkÂ&#x201A;kZ eZg]`Â&#x201E;g`Zk' =E9

Bm`eeX [f^ ` bifZb d\[ kÂ&#x201A;^

w8$jk`]k\cj\e Y\kXcXi ]Â?i I\o

EpX [X^_\d _Xi cÂ&#x201A;^X iX[fe_Xck\i

EvIG<J >g dobggZ b -)&Â&#x201E;kl&

Lmb_m^el^g _Â&#x2019;k y[h :dZ]^& fb [ebk E^b_ K^q Zk[^ml`b& oZk^ Ă&#x2C6; bgm^ y[h :dZ]^fb' ?Â&#x2019;koZemgbg`l]bk^dmÂ&#x2019;k Kh`^k ;khh Ă&#x2013;\d aÂ&#x201E;k] dkbmbd ]Â&#x201E; aZg `b\d nm f^] Zmm aZg _Â&#x2019;k ZdZ]^fbgl kÂ&#x201A;dgbg` ZglmÂ&#x201A;eem K^q lhf nmk^]gbg`lfZg _Â&#x2019;k ^mm Â&#x201E;k f^] ikh_^llhkleÂ&#x2019;g' McÂ&#x201A;gl& m^g aZ]^ oZkd^g e^]b`& ZgleZ`bml ^ee^k ]bldnm^kZml iÂ&#x201E; _Â&#x2019;kaZg] Zo ZdZ]^fbgl e^]gbg`' B `Â&#x201E;k f^]]^eZ]^ ;khh Zmm K^q ZglmÂ&#x201A;eegbg` hf_Â&#x2019;kaZg]eZml' Gn Â&#x201A;k ]^m _hkf^eem Lmb_m^el^g _Â&#x2019;k y: lhf ZglmÂ&#x201A;ee^k K^q' Ă&#x2C6; =^m Ă&#x2013;ggl bg`^m Zk[^ml& dhgmkZdm Â&#x201A;ggn% f^g gn aZk ob [^lmÂ&#x201A;fm Zmm lmb_m^e& l^g [ebk K^q _hkf^eeZ Zk& [^ml`boZk^' LcÂ&#x201A;eoZ nii]kZ& `^m Â&#x201A;k `^f^glZfm _Â&#x2019;k ZdZ& ]^fbg h\a lmb_m^el^g% lÂ&#x201E; bg`^m aZk Â&#x201A;g]kZml iÂ&#x201E; ]^g _khgm^g% lÂ&#x201A;`^k ;khh' ?9C

KZ]hgaZem^g b grZ ]Z`& a^f Â&#x201A;k b f^]^emZe ng]^k aÂ&#x201A;e_m^g Zo ]^g `^ghf& lgbmmeb`Z kZ]hgaZem^g b [h& lmÂ&#x201A;]^k b ?bgeZg] oblZk ^g ng]^klÂ&#x2019;dgbg` lhf LmkÂ&#x201E;e& lÂ&#x201A;d^ka^ml\^gmkZe^g `chkm' Ng]^klÂ&#x2019;dgbg`^g oblZk h\dlÂ&#x201E; Zmm [r``gZ]^kgZl `kng]eÂ&#x201A;``gbg`llÂ&#x201A;mm aZ& ]^ ^g deZk bgo^kdZg iÂ&#x201E; kZ& ]hgaZem^g' =Z`a^fl[r``& gZ]^k f^] dkri`kng] aZ& ]^ [^mr]eb`m eÂ&#x201A;`k^ kZ]hg& aZem^k Â&#x201A;g [r``gZ]^k f^] [^mhg`ieZmmZ iÂ&#x201E; fZkd' GrZ o^gmbeZmbhgllrlm^f aZk h\dlÂ&#x201E; [b]kZ`bm mbee Zmm fbgldZ kZ]hgaZem^g' KZ]hgaZem^kgZ b ]Z`& a^f aZk fÂ&#x201A;mml l^]Zg Â&#x201E;k *22+ lhf ^g ]^e Zo kZ& ]hgÂ&#x2019;o^koZdgbg`^g iÂ&#x201E; Zk& [^mlieZml^kgZ' ?9C

Â&#x201E;e]^kg hfdhf b ^g ieZg& dhklgbg`lher\dZ b GÂ&#x201A;k& i^l b `Â&#x201E;k' Her\dZg bgmkÂ&#x201A;_& _Z]^ ob] ^eoZmb]^g ob] ^g h[^oZdZ] ieZgdhklgbg` b DZkeÂ&#x201E;' >mm `h]lmÂ&#x201E;` eZlmZm f^] obkd^ kZffZ]^ [be^g lhf leng`Z]^l g^k b ^g [Â&#x201A;\d' DobggZgl anon] [e^o ng& ]^k oZmm^grmZg' Ihebl^g nmk^]^k gn hf dobggZg ]h` hf^]^e[Zkm b dkh\d^g ^ee^k hf ahg ]kngdgZ]^' >geb`m kÂ&#x201A;]]gbg`lo^k& d^m dhf ]^g _Â&#x2019;klmZ kÂ&#x201A;]]& gbg`l^ga^m^g mbee her\dl& ieZml^g lcn fbgnm^k ^_& m^k Zmm her\dZg aZ]^ ld^mm' ?Â&#x2019;klÂ&#x2019;d^g Zmm Â&#x201E;m^kniieboZ dobggZg `Zo bg`Z k^lne& mZm' =E9

8BK@M@K<KJBvDG8I% @i`eX ?\de\cc# YXeb[`i\bkÂ?i m`[ 8bk`X# fZ_ :`X KÂ?ieYcfd gÂ&#x201A; =fcb_Â&#x20AC;cjXe jcÂ&#x201A;jj ]Â?i mXi$ [X^jdfk`fe\e% Ă&#x201E; AX^ j\i k`cc Xkk d`e g\ijf$ eXc km`e^Xj iÂ?iX j`^ le[\i [X^\e# k`cc \o\dg\c _Â&#x20AC;dkX lkjbi`]k\i fZ_ ]Xod\[[\$ cXe[\e% JaÂ&#x20AC;cm kXi aX^ Xc[i`^ ilcckiXggfieX# jÂ&#x20AC;^\i @i`eX ?\de\cc%

HELSINGBORG. Bengt Larsen, en

ÂŞBO HAMN BYGGER MOT HĂ&#x192;GVATTEN

IlcckiXggXe fZ_ Y`c\e ^Â?i fjj jalbX =^m Ă&#x2013;ggl ^mm mcn`hmZe knee& mkZiihk b A^elbg`_hkl grZlm^ dÂ&#x2019;i\^gmknf DZfi^g' =^m ohk^ ZgmZ`eb`^g hfÂ&#x2019;ceb`m Zmm arkZ nm [nmbdlehdZe^k iÂ&#x201E; _^fm^ oÂ&#x201E;gbg`^g nmZg ]^f' F^g ]^m [hk]^ h\dlÂ&#x201E; Ă&#x2013;g& gZl oZgeb`Z mkZiihk% mr\d^k <bZ MÂ&#x2019;kg[ehf% li^\bZeblm iÂ&#x201E; _rlbld Zdmbobm^m h\a aÂ&#x201A;e& lZ ob] ?hedaÂ&#x201A;elZg' Ă&#x2C6; MÂ&#x201A;gd ank fÂ&#x201E;g`Z Ă&#x2013;g& eÂ&#x201A;g]Zk^ lhf `Â&#x201E;k fblm^ hf oZk]Z`lmkÂ&#x201A;gbg` aÂ&#x201A;k oZk& c^ ]Z`' =^llnmhf _Â&#x2019;k[kn& dZk kneemkZiihkgZ ^g fZl& lZ ^e^dmkb\bm^m' FZg dng]^ aZ [r``m ZmmkZdmboZ mkZiihk aÂ&#x201A;k b lmÂ&#x201A;ee^m h\a eZgl^kZm lb` lhf ?bgeZg] _Â&#x2019;klmZ aÂ&#x201A;e& lh_kÂ&#x201A;fcZg]^ dÂ&#x2019;i\^gmknf% nm[kblm^k ahg' :olZdgZ]^g Zo mkZiihk oZk ]^m _Â&#x2019;klmZ ahg mÂ&#x201A;gdm^ iÂ&#x201E; gÂ&#x201A;k DZfi^g Â&#x2019;iigZ]^' Ă&#x2C6; =^m aÂ&#x201A;k Â&#x201A;k +)))&mZ& e^m' :eem Ă&#x2014;^k Â&#x201A;k Â&#x2019;o^kobdmb`Z h\a oZk]Z`^g Â&#x201A;k ]^g lmÂ&#x2019;kl& mZ fhmbhgl_hkf^g' DngldZ& i^g Ă&#x2013;ggl' OZk_Â&#x2019;k aZk ]^g bg& m^ gÂ&#x201E;mm ]^f lhf kbmZ]^ ]^g aÂ&#x201A;k [r``gZ]^g8 >ee^k [krk ]^ lb` bgm^8 <bZ MÂ&#x2019;kg[ehf e^o^k lhf ahg eÂ&#x201A;k% lbmm^k iÂ&#x201E; \rd^elZ& ]^eg mcn`h fbgnm^k oZkc^ fhk`hg _Â&#x2019;k Zmm mZ lb` mbee ch[[^m' B `Â&#x201E;k Ă&#x2013;\d ahg lmÂ&#x2019;] _Â&#x2019;k lbg ZdmboZ ebollmbe' NDD&bglmbmnm^m lhf _hkl& dZk hf aÂ&#x201A;elZ h\a fhmbhg `Zo nm ^g kZiihkm hf Ă&#x2013;g& eÂ&#x201A;g]ZkgZl aÂ&#x201A;elheÂ&#x201A;`^' H\a ]^m Â&#x201A;k bg`^g fngm^k eÂ&#x201A;l& gbg`' OZk _^fm^ b Zk[^ml& _Â&#x2019;k Â&#x201E;e]^k eb]^k Zo _^mfZ h\a oZk _^fm^ mhgÂ&#x201E;kbg` Â&#x201A;k Â&#x2019;o^k& obdmb`' ?Â&#x2019;k ,) Â&#x201E;k l^]Zg aZ]^ oZk lcng]^ Zk[^ml_Â&#x2019;k _^mfZ h\a [ZkZ oZk _^fmhg]^ mhg& Â&#x201E;kbg` oZk Â&#x2019;o^kobdmb`' Ă&#x2C6; Mk^]n[[ebg`^g [eZg] ng`]hfZkgZ Â&#x201A;k hkhZg]^% lÂ&#x201A;`^k FbdZ^e ?h`^eahef% ]h\^gm b gÂ&#x201A;kbg`leÂ&#x201A;kZ h\a \a^_ iÂ&#x201E; NDD&bglmbmnm^m' =^m dhglmb`Z Â&#x201A;k Zmm Zeem Ă&#x2014;^k lZfmb]b`m mkÂ&#x201A;gZk Zdmbom% mbee ^q^fi^e iÂ&#x201E; `rf' GÂ&#x201A;lmZg Â&#x201E;mmZ Zo mbh b Zk& [^ml_Â&#x2019;k Â&#x201E;e]^k mkÂ&#x201A;gZk fbglm moÂ&#x201E; `Â&#x201E;g`^k b o^\dZg' :g]^& e^g aZk Â&#x2019;dZm lmZ]b`m l^]Zg *20)&mZe^m ]Â&#x201E; [ZkZ oZkZggZg dobggZ h\a moÂ&#x201E; Zo mk^ fÂ&#x201A;g mkÂ&#x201A;gZ]^' Ă&#x2C6; =^m Â&#x201A;k _Â&#x2019;klmÂ&#x201E;l ihlbmbom% lÂ&#x201A;`^k ?h`^eahef' F^g ]^m Ă&#x2013;ggl moÂ&#x201E; Zg]kZ

Kommunfullmäktiges ordfÜrande censurerar politiska motstündare.

Den hĂĽrda kritiken kommer frĂĽn socialdemokraten Bengt Larsen.

C<?K@BLM8 & D8IA8 8@I@F

?L=ML;JK8;J9C8;<K

R CFB8CK s JM<EJB=@EC8E; s GFC@K@B T

HELSINGBORG

Fullmäktiges ordfÜrande für svidande kritik

Maria Berkmo maria.berkmo@hd.se 042-489 93 34

RĂ&#x201E;TTELSE. I gĂĽrdagens tidning

J@;%+ KFIJ;8> (/ A8EL8I@ )''.

B5

#¤D2# #¤D3# #¤M1# #¤Y1#

REDIGERARE: MICHAEL THELIN

HELSINGBORG. 36-ĂĽringen dĂśmdes i april fĂśrra ĂĽret fĂśr utpressning i MalmĂśtrakten.

Straffet blev 16 mĂĽnaders fängelse, ett straff som han bĂśrjade avtjäna pĂĽ en Ăśppen anstalt i Mellansverige innan han rymde. Enligt honom själv träffade han pĂĽ en antagonist i fängelset och blev uppmanad att bege sig därifrĂĽn â&#x20AC;&#x201C; annars skulle han bli misshandlad.

Han tog upp det som hände med anstaltsledningen. â&#x20AC;&#x201C; Som jag fĂśrstĂĽtt det har de gjort vissa ĂĽtgärder, men inte tillräckligt. Han fick en smäll, berättar Mathias Wiberg, 36ĂĽringens advokat.

Efter misshandeln rymde han frün fängelset. Strax fÜre midnatt den 13 februari utsattes hans lägenhet i centrala Helsingborg fÜr skottlossning. Fyra skott avlossades, men ingen människa kom till skada. Skottlossningen rubriceras som mordfÜrsÜk. En 17-üring är misstänkt, men har ännu inte gripits.

36-ĂĽringen har nu ansĂśkt om nĂĽd hos regeringen. I stället fĂśr fängelse vill han ha en icke-frihetsberĂśvande pĂĽfĂśljd. â&#x20AC;&#x201C; Det finns en mĂśjlighet att begära nĂĽd fĂśr att fĂĽ anstĂĽnd om att avtjäna sitt fängelsestraff eller fĂĽ sin efterlysning hävd.

Jag bedÜmer hans ansÜkan som seriÜs, säger advokaten Mathias Wiberg.

Enligt ansÜkan till regeringen fruktar 36-üringen fÜr sitt liv om han tvingas avtjäna sitt fängelsestraff.

36-üringen har fortfarande inte ütervänt till fängelset.

& $ ' ' $ $

CHRISTINE LUNDIN

Rätten tror inte pü brott

NYHETSCHEF: 042-489 93 31 E-POST: helsingborg@hd.se KUNDTJĂ&#x201E;NST: 042-489 92 30

Rymling utsatt fĂśr mordfĂśrsĂśk

SopfÜrbränning i Västerüs utreds En stor sopfÜrbränningsanläggning kan bli verklighet i Västerüs. Kommunstyrelsen har gett tekniska nämnden, Mälarenergi och Vafab miljÜ i uppgift att utreda fÜrutsättningarna.

#¤D2# #¤D3# #¤M1# #¤Y1#

HELSINGBORG

) + , + $ )-$+ ) ) )() "

Kommunstyrelserna uppmanar ocksü hÜgskolans styrelse att se Üver alternativa samverkansformer fÜr Mälardalens hÜgskola.

021â&#x20AC;&#x201C;19 92 28

W 19 klinikchefer har krävt landstingsledningens â&#x20AC;&#x201C; och i fĂśrsta hand landstingsdirektĂśr Jan Brithons â&#x20AC;&#x201C; avgĂĽng.

W Cheferna menar att det saknas en lĂĽngsiktig plan och nĂĽgon som samordnar mellan de olika divisionerna och anser ocksĂĽ att landstingsledningen saknar beslutskompetens.

W LandstingsrĂĽdet Magnus Edlund (m) deklarerade tidigt att det inte var aktuellt att ďŹ&#x201A;ytta pĂĽ Jan Brithon. I gĂĽr presenterade han emellertid ett komâ&#x20AC;&#x201C; promissfĂśrslag fĂśr klinikâ&#x20AC;&#x201C; cheferna.

När Magnus Edlund (m) och

' - + % (* ( ) -* $ $(* - $* +

JOHAN KRETZ

Detta har hänt

â&#x20AC;?Kosmetikaâ&#x20AC;?.

SĂĽ sammanfattar de protesterande klinikcheferna landstingsstyrelsens fĂśrslag, och deras krav pĂĽ Jan Brithons avgĂĽng kvarstĂĽr.

Ditt livs kÜksaffär!

JUST NU 20.000 i rabatt!

) )-$

! ) " "

Inhyrd konsult tar Ăśver landstingsdirektĂśrens jobb fĂśr landstinget.

Landstingsstyrelsen tror nämligen inte att man lÜser Jan Brithon. nügra proFOTO: OSKAR blem geKULLANDER nom att avsätta Brithon och ersätta honom med nügon annan.

5

Baptister och missionsfĂśrbundare gĂĽr samman

bor i Limerick pĂĽ Irland. Hon fyller ĂĽr pĂĽ onsdag, men den ändrade ďŹ&#x201A;ygtiden gĂśr att pappa inte hinner ta sig dit i tid. â&#x20AC;?Lite fĂĽnigâ&#x20AC;?, tycker han om fĂśrklaringen som kom i mejlboxen. â&#x20AC;&#x201C; Det blir en dag kortare, och ett annat pris i och med att jag ĂĽker pĂĽ en Ăśvernattning HELENA JOHANSSON i Dublin.

Brithon früntas ansvar LandstingsdirektÜr Jan Brithon sitter kvar, men ska inte längre ansvara fÜr sjukhusvürden. Den ska i stället styras av en inhyrd konsult.

västerüs

LĂ&#x2013;RDAG 24 FEBRUARI 2007

Rüdjur i Krakow i vägen fÜr fÜdelsedag i Limerick

Nyhetschefer: 021â&#x20AC;&#x201C;19 92 78 Robert Ă&#x2013;sterlind, Alisa Bosnic nyheter@vlt.se

Eva Engman och Cilla Nilsson, Helsingborgs Dagblad: 1) Vi har sju grundmallar. Här är en som vi använder rätt ofta pü respektive redaktions alltid annonsfria startuppslag. Väldigt användbar när man har en bra nyhet eller ett reportage med dragbild som fungerar Üver vecket och dessutom ytterligare en bra nyhet som vi vill ska synas.

Mallen kan lätt modifieras genom att trespaltutrymmet krymps till tvü spalt eller genom att den spegelvänds. Enspaltaren används med fÜrdel till notiser fÜr att fü en spänst pü uppslaget. Mallen tillüter att man väljer vilken text som ska ha den feta rubriken.

2) Vilken mall som ska användas pü respektive redaktions startuppslag väljs redan tidigt pü dagen av aktuella arbetsledare och ofta i samrüd med dagredigerare. Arbetsledarna ger besked till reportrar om vilka textlängder som ska gälla och ansvarar fÜr att det tänks/väljs om vid behov.

Varje val av mall mĂĽste kommuniceras med samordnande nyhetchef som ansvarar fĂśr att det blir variation i mallarna. Allt fĂśr att morgondagens tidning ska bli en bra och varierad helhet.

I\bfi[cÂ&#x201A;^k XekXc beXibYifkk ` ]afc B _che [^`b\dl _Â&#x201A;kk^ gZk& dhmbdZ[khmm Â&#x201A;g gÂ&#x201E;`hglbg ng]^k ]^m aÂ&#x201A;k Â&#x201E;kmnl^g]^m' Mbee ihebl^gl dÂ&#x201A;gg^]hf dhf b _che *, ))) gZkdhmb& dZ[khmm% _kZfdhff^k Zo ^g nmkÂ&#x201A;dgbg` lhf LmZmbl& mbd\^gmkZe^g nm_Â&#x2019;km' :gmZ& e^m Â&#x201A;k lcn ikh\^gm fbg]k^ Â&#x201A;g Â&#x201E;k +)).'

Ng]^k lZffZ mb] lm^` ]h\d ZgmZe^m `khoZ gZk& dhmbdZ[khmm' B _che [^`b\dl /1) `khoZ gZkdhmbdZ[khmm obed^m bgg^[Zk ^g Â&#x2019;dgbg` iÂ&#x201E; *1 ikh\^gm b _Â&#x2019;kaÂ&#x201E;eeZg& ]^ mbee Â&#x201E;k +)).' =E9

G\e^Xi Xm^Â?i bfjkmXefi EÂ&#x201E;` lh\bh^dhghfbld lmZ& mnl dZg oZkZ ^mm abg]^k _Â&#x2019;k Zmm aZ aÂ&#x201A;elhlZffZ dhlmoZghk' >geb`m ^g ng]^klÂ&#x2019;dgbg` ob] A^elbg`_hkl ngbo^klb& m^m oÂ&#x201A;ec^k i^klhg^k f^] eÂ&#x201A;`k^ nm[be]gbg` h\a rk& d^llmZmnl lZfm i^klhg^k f^] eÂ&#x201A;`k^ bgdhflm h\a ^dhghfbldZ loÂ&#x201E;kb`a^m^k lÂ&#x201A;eeZg lbg dhlm ^geb`m aÂ&#x201A;e& lhk^dhff^g]Zmbhg^k' =E9

G\ki` JXcf kÂ&#x20AC;eb\i Â?m\ibcX^X [fd\e ?<CJ@E>=FIJ Kbdl]Z`le^]Z& fhm^g I^mkb LZeh !lZfe" mÂ&#x201A;gd^k Â&#x2019;o^kdeZ`Z ]^g ]hf _Â&#x2019;k Â&#x201A;k^dkÂ&#x201A;gdgbg` lhf aZg Ă&#x2013;\d _Â&#x2019;kkZ o^\d& Zg mbee ahokÂ&#x201A;mm^g' Mbg`lkÂ&#x201A;mm^g _Zgg LZeh ldre]b` mbee Â&#x201A;k^dkÂ&#x201A;gdgbg` f^g `b\d bg _Â&#x2019;k lmkZ__^_m^k& `b_m iÂ&#x201E; `kng] Zo Zmm [khmm^m ZglÂ&#x201E;`l kbg`Z' LZeh Â&#x201E;eZ]^l ]h\d Zmm [^mZeZ ]^g dkÂ&#x201A;gd& mZ + ))) ^nkh b ^klÂ&#x201A;mmgbg` _Â&#x2019;k ilrdbldm eb]Zg]^ h\a ldZ Â&#x201A;o^g [^mZeZ aZgl kÂ&#x201A;mm^& `Â&#x201E;g`ldhlmgZ]^k' =E9

Marita Granroth, Hufvudstadsbladet (HBL), Helsingfors: 1) PĂĽ det fĂśrsta inrikesuppslaget i tidningen jobbar vi oftast med bilder Ăśver bunten. VĂĽr favoritmodell är artiklar där case och fakta/ bakgrund blir en enda rubrik. VĂĽr erfarenhet är, att genomslagskraften är stĂśrre när helheten klarar sig under samma rubrik. Vi fĂśrutsätter ocksĂĽ att en sĂĽdan bärande artikel skall ha flera tillägg i form av till exempel fakta, citat, grafik. Uppslaget gĂśrs ofta med den bärande artikeln pĂĽ 8-9 spalter. Tidigare jobbade vi ofta med tvĂĽ rubriker â&#x20AC;&#x201C; en faktabaserad text, till exempel en statlig utredning om ĂĽldringsvĂĽrden och ett case, som gav bilden till helheten. Med ĂśvergĂĽngen till tabloidformat vĂĽrvintern 2004 strävar vi till att lyfta fram människorna i artiklarna. Favoritmodellen blir inte alltid fĂśrverkligad och dĂĽ har vi andra layoutmodeller. En â&#x20AC;&#x153;latmanslĂśsningâ&#x20AC;? blir ofta en trespaltig självständig nyhetstext till vänster och en â&#x20AC;&#x153;human interestâ&#x20AC;?-artikel Ăśver bunten pĂĽ 7-8 spalter.

2) Jobbet vid nyhetsdesken koncentrerar sig starkt pü det fÜrsta inrikesuppslaget. Vi gür flera dagar i fÜrväg igenom vad vi vill publicera pü den ytan (men är givetvis Üppna fÜr ocksü sena nyheter). FÜrutom nyhetschefen är ocksü bildredaktÜren och den layoutansvariga med när jobbet läggs upp.

A6 UNT | TISDAG 20 FEBRUARI 2007

TISDAG 20 FEBRUARI 2007 | UNT A7

till 72 018 | unt.se UPPSALA | NYHETSCHEFER: Roger Berglund, Anna Westin | 018-478 15 70 | nyhetsredaktionen@unt.se | Fax: 018-12 95 07 |Skicka Adress: läsarbilder Box 36, 751 03 Uppsala

unt.se SKOLSPONSRING. Debattera fÜräldrarnas sponsring av elevernas skolresor.

19-ĂĽring riskerar fängelse TINGSRĂ&#x201E;TTEN. Ă&#x2026;klagaren yrkade pĂĽ fängelsestraff när rättegĂĽngen efter den uppmärksammade misshandeln i Sävja 26 januari avslutades pĂĽ mĂĽndagen. En 19-ĂĽrig Uppsalabo stod under fredagen och mĂĽndagen infĂśr rätta i Uppsala tingsrätt misstänkt fĂśr att ha misshandlat Ăśver 20 unga kvinnor vid en privat fest i en kvarterslokal i Sävja. När ĂĽklagaren Mikaela Stranne hĂśll sin slutplädering pĂĽ mĂĽndagen krävde hon fängelsestraff pĂĽ uppĂĽt ĂĽtta mĂĽnader fĂśr den tilltalade. â&#x20AC;&#x201C; Det rĂśr sig ju om upprepade fall av misshandel. Dessutom har han ĂĽterfallit i brott av samma typ, motiverade hon sitt yrkande.

19-ĂĽringen, som var kraftig alkoholpĂĽverkad vid händelsen, har konsekvent under fĂśrhĂśren hos polisen och i rätten uppgett att han inte minns nĂĽgot. Under rättegĂĽngen har det dock framkommit att det under kvällen varit en konďŹ&#x201A;ikt mellan 19-ĂĽringen och dennes ďŹ&#x201A;ickvän, som är en av de mĂĽnga mĂĽlsägarna i rättegĂĽngen.

FÜrsvaret yrkade pü mündagen pü att 19-üringen i stället fÜr fängelse für vürd fÜr sina problem. Pü torsdag meddelar tingsrätten sin dom mot 19-üringen.

Per Johansson per.johansson@unt.se 018-478 13 23

Anmälningarna mot poliser Ăśkar UPPSALA LĂ&#x201E;N. FĂśrra ĂĽret anmäldes 209 poliser i Uppsala län.

Det är en Ükning jämfÜrt med üret innan dü antalet var 155.

Uppsala län har tillsammans med Västmanland, den stĂśrsta Ăśkningen av anmälningar per län. â&#x20AC;&#x201C; En anledning till de Ăśkande siffrorna är att det under fĂśrra ĂĽret gjordes ďŹ&#x201A;er dubbla anmälningar mot poliser. Antalet unika anmälningar har inte Ăśkat, säger BjĂśrn Dennbrink vid internutredningen i Västmanlands län.

Samtidigt som anmälningar mot poliser Ükar i Sverige sjunker antalet ütal mot dem. Av de 4 411 anmälningar som kom in till polisen fÜrra üret ledde bara 56 till ütal. Anmälningar mot poliser handlar oftast om tjänstefel och misshandel.

Revisor für kritik fÜr momsslarv UPPSALA. En Uppsalarevisor har tilldelats en erinran av Revisorsnämnden fÜr att inte ha uppfyllt

sin skyldigheter som revisor fĂśr ett livsmedelsfĂśretag.

FĂśretaget har i sina butiker fĂśrutom livsmedel sĂĽlt porslin.

FÜr livsmedel är momsen 12 procent medan den är 25 procent fÜr porslin. Trots det har fÜretaget, utan att revisorn har gjort nügonting üt det, redovisat all omsättning som om momsen var 12 procent.

Misstänkt spritsmugglare friad UPPSALA. En Uppsalabo i 55-ürsüldern som varit ütalad fÜr att ha smugglat Ül, vin och sprit frün kontinenten har friats av Uppsala tingsrätt.

Det var i december 2005 som 55-üringen och en annan man stoppades i en bil fullastad med alkohol i NykÜpingstrakten. 55üringen uppgav att de 60 liter, 200 liter vin och 722 liter Ül som hÜrde till honom var tänkta att använda pü en fest med cirka 200 gäster.

Tingsrätten anser att üklagaren inte har kunnat visa att 55üringen haft fÜr avsikt att sälja alkoholen. Mannen ska nu fü tillbaka den beslagtagna alkoholen.

Domkyrkans betalstation i drift KOLLEKT. Kollektomaten i Uppsala domkyrka är i drift. Sedan starten fÜr tre münader sedan har ett hundratal insättningar bidragit med 8 000 kronor till kyrkans verksamhet.

Kollektomaten har haft tekniska besvär sedan start men fungerar nu. â&#x20AC;&#x201C; Tekniker arbetar med att gĂśra tjänsten bättre, säger Rickard Pettersson, som är vaktmästare i Domkyrkan.

Kristina Husgafvel vid Uppsala kyrkliga samfällighet tycker att kolloktomaten har fungerat bra hittills. â&#x20AC;&#x201C; Det tar lite tid innan besĂśkare vänjer sig att bidra pĂĽ det här sättet, men jag är nĂśjd med resultatet.

UNT i morgon: MOTOR: UNT testar GPS-apparater som ska ge besked om var fartkamerorna ďŹ nns.

I gĂĽr: Ă&#x201E;r det bra att samla elevomdĂśmen i databaser?

Ja: 42 procent Nej: 44,6 procent Vet ej: 13,4 procent Antal svar: 315

SjukvĂĽrd. Landstingen vill prĂśva nya samarbetsformer Den planerade protonterapianläggningen i Uppsala kan ďŹ nansieras av privata aktĂśrer.

Kostnaden fÜr strülanläggningen beräknas till Üver en halv miljard kronor, vilket für landstingen att sÜka efter alternativa lÜsningar.

FĂśr en tid sedan togs beslutet att bygga ett nationellt protonterapicentrum i Uppsala. Sju landsting som bedriver hĂśgspecialiserad sjukvĂĽrd deltar i projektet.

Tillsammans har de bildat ett kommunalfĂśrbund fĂśr uppgiften.

Kostnaderna fÜr strülanläggningen har beräknats till ca 600 miljoner kronor. I fÜrstone var det tänkt att landstingen gemensamt skulle dela pü kostnaderna.

Nu har medlemmarna i kommunalfĂśrbundet tänkt om. VarfĂśr inte prĂśva alternativa ďŹ nansieringsmodeller? Det är här som den sĂĽ kallade PPP-modellen kommer in i bilden.

FÜrkortningen PPP betyder Public private partnership. Pü svenska används fÜrkortningen OPS som betyder Offentligt privat samarbete.

PPP-MODELLEN Ă&#x201E;R hittills ett oprĂś-

vat kort inom den svenska sjukvürden. I Sverige är Arlandabanan fÜrmodligen det enda renodlade exemplet.

Partnerskap är en samarbetsform som vuxit fram efter inspiration frün i huvudsak USA och Storbritannien och omfattar främst projekt pü bygg- och anläggningsomrüdet.

En generell kritik som riktas mot samverkans- och partnerskapslĂśsningar är svĂĽrigheten att utkräva ansvar. Det ďŹ nns en oro

LĂ&#x201E;KEMEDEL. Minskad fĂśrskrivning av läkemedel med stor miljĂśpĂĽverkan, mindre fĂśrpackningar och bättre rutiner fĂśr att ta hand om läkemedelsrester.

Det är huvudpunkterna i landstingets nya handlingsplan fÜr läkemedel och miljÜ i Uppsala län.

FAKTA

Fler cancersjuka kan botas med protonterapi NYTT CENTRUM. Ett nationellt protonterapicentrum i Uppsala Ăśkar mĂśjligheterna att bota ďŹ&#x201A;er människor som har cancer. Samtidigt bidrar den till att säkra grundforskning och Ăśvrig forskning pĂĽ omrĂĽdet.

Strülbehandling av cancer med partiklar som lätta joner, exempelvis protoner, är mer skonsam än behandling med konventionella rÜntgenstrülar.

Behandlingen kan gÜras mer exakt vilket innebär att intilliggande organ och vävnader püverkas mindre. Det betyder att strüldoserna kan hÜjas utan att biverkningarna Ükar. Pü det viset kan tumÜrer bekämpas mer effektivt.

Uppskattningsvis ďŹ nns mellan 2 000 och 3 000 nya cancerfall i Sverige varje ĂĽr där protonterapi som alternativ till den konventionella strĂĽlbehandlingen anses medicinskt motiverat.

I dag ďŹ nns ett 20-tal anläggningar i världen som behandlar patienter med protonstrĂĽlar, främst i USA, Japan och Mellaneuropa. I Norden ďŹ nns ingen motsvarande anläggning.

fĂśr att beslut tas vid sidan om den demokratiska beslutsapparaten utan offentlig insyn.

En annan aspekt är att ett avtal kan gälla upp till 30 ür vilket innebär att utgifter blir lüsta lüng tid framÜver.

av kommunalfĂśrbundets direktion. â&#x20AC;&#x201C; Landstingen behĂśver inte bĂĽde äga och driva anläggningen. Vi tror pĂĽ ďŹ&#x201A;era aktĂśrer. Det är viktigt att fĂĽ ned kostnaden eftersom det gynnar skattebetalarna.

PPP-MODELLEN KAN innebära lägre

Ă&#x201E;VEN OM VALET FALLER pĂĽ en PPP-

kostnader och en mindre ekonomisk risk fĂśr de sju landstingen i kommunalfĂśrbundet. â&#x20AC;&#x201C; Som tjänsteman har jag ingen synpunkt pĂĽ vilken modell som är bäst. Vi har fĂĽtt i uppdrag av ta fram ett upphandlingsfĂśrslag där även PPP ingĂĽr som en alternativ ďŹ nansiering, säger Leif Lyttkens, fĂśrbundsdirektĂśr i kommunalfĂśrbundet.

I slutet av mars ska upphandlingsfĂśrslagen presenteras fĂśr fĂśrbundsdirektionen.

Erik Weiman, landstingsstyrelsens ordfÜrande (m), är ledamot

lĂśsning betonar han att det inte handlar om en privatisering av sjukvĂĽrden. â&#x20AC;&#x201C; Men det är ett intressant och smidigt sätt att fĂĽ in näringslivet i den offentliga verksamheten.

BĂśrje Wennberg, landstingsrĂĽd (s) och ersättare i direktionen, är principiellt inte motstĂĽndare till en PPP- lĂśsning. â&#x20AC;&#x201C; Man mĂĽste titta pĂĽ olika lĂśsningar, men fĂśr mig är det viktigt att vi som politiker aldrig fĂśrlorar kontroll och insyn. Det ďŹ nns en risk, säger BĂśrje Wennberg.

GĂśran Karlsson

Uppsala och EnkÜping innehüller spür av läkemedel. I Uppsala innehüller även dricksvatten läkemedelsrester. Provtagningen visade pü väldigt lüga doser, men betecknas trots allt som en varningsklocka.

preparat mot sĂśmnstĂśrningar, blĂĽskatarr och depressioner.

MINSKAD

läkemedelskassation genom att i hÜgre utsträckning använda mindre fÜrpackningar, sü kallade startfÜrpackningar vid insättning av nya läkemedel.

LANDSTINGETS NYA handlingsplan

FOTO: HANS E ERICSON

DAGENS FRĂ&#x2026;GA: Ska du äta en semla i dag?

Privata pengar kan bekosta vĂĽrd

MiljĂśplan fĂśr renare sopor

KOLLEKTOMAT.Ett bra alternativ fĂśr den kyrkobesĂśkare som inte har kontanter, tycker ansvariga i Uppsala domkyrka.

72 018

NYHETSTIPSET E-post: 72018@unt.se Sms: Skicka ditt nyhetstips till 72018. Mms: Skicka in bilder till 72018.

Telefon: 018-478 10 80

Merparten av alla läkemedel utsÜndras via urinen. I vissa fall nür läkemedelsresterna vattendrag och grundvatten eftersom reningsverken inte är konstruerade att rena alla läkemedelsrester.

En undersĂśkning frĂĽn hĂśsten 2005 visade att avloppsvatten i

fĂśr 2007 tar fasta pĂĽ tre omrĂĽden där arbetet ska intensiďŹ eras fĂśr att minimera läkemedlens skadliga inverkan pĂĽ miljĂśn: MINSKAD FĂ&#x2013;RSKRIVNING av vissa läkemedel med stor miljĂśpĂĽverkan. Det gäller särskilt vissa

BĂ&#x201E;TTRE RUTINER FĂ&#x2013;R att hantera läkemedelsrester.

Under 2003 uppgick läkemedelsavfallet i Uppsala läns landsting till 18 ton vilket motsvarar ett värde av ca 50 miljoner kronor.

GĂśran Karlsson goran.karlsson@unt.se 018â&#x20AC;&#x201C;478 13 33

BRANDSYN. Styrkechef Lars SÜderstrÜm, vid Bärby brandstation, ser Üver brandsäkerheten hos bostadsrättsfÜreningen Ottar i Uppsala. Ingemar Nilsson, som sitter i fÜreningens styrelse, visar upp den avstängningsplan han tagit fram fÜr utstrÜmmande vatten.

FOTO: HANS E ERICSON

Fastighetsägare känner inte till lagen BrandfÜrsvaret kontrollerar brandskyddet hos bostadsrättsfÜreningar Brandvarnare ska fungera och inga dÜrrar für stü Üppna som kan sprida en rÜkutveckling. Fü fastighetsägare känner till lagen om deras ansvar fÜr brandskydd.

BrandfÜrsvaret i Uppsala üker därfÜr ut och kontrollerar.

En grupp brandmän frĂĽn Bärby brandstation granskar fasaden och gatumiljĂśn utanfĂśr bostadsrättsfĂśreningen Ottar i Uppsala. â&#x20AC;&#x201C; Det kan bli svĂĽrt fĂśr oss att kĂśra fram här, konstaterar Lars SĂśderberg, styrkechef pĂĽ Bärby brandstation.

Vid sidan om trottoaren och en trädplantering stür bilar parkerade, liksom pü andra sidan gatan.

INGEMAR NILSSON, FRĂ&#x2026;N fĂśrening-

ens styrelse, har arbetat med ďŹ&#x201A;ygsäkerhet och därfĂśr var det självklart fĂśr honom att kontakta brandkĂĽren. â&#x20AC;&#x201C; Om det är nĂĽgot som händer, vad gĂśr jag dĂĽ? Jag insĂĽg att folk kommer att knacka pĂĽ min dĂśrr, eftersom jag är engagerad praktiskt i styrelsearbetet, men att jag inte kan svara pĂĽ frĂĽgorna.

Ingemar Nilsson hĂĽller i en rit-

ning med avstängningsplan fÜr utstrÜmmande vatten. Den är till fÜr att de boende, fastighetsskÜtare och brandmän enkelt ska hitta avstängningskranar fÜr vattenoch radiatorsystemen.

STYRKECHEF LARS SĂ&#x2013;DERBERG är imponerad Ăśver hur väl fĂśreningen skĂśter fastigheten men fastighetsägaren har inte ansvar fĂśr att stoppa vattenläckor. â&#x20AC;&#x201C; Nej, utan det handlar om att de ska hĂĽlla ordning i trapphusen.

Se till att det inte är belamrat med till exempel ďŹ&#x201A;yttkartonger i källargĂĽngar eller att det inte ďŹ nns barnvagnar innanfĂśr porten, säger han.

Bärby brandstation har en lüng lista Üver fastigheter som de ska besÜka fÜr tillsyn. Sjukhus, vürdboenden och barnstugor prioriteras fÜre bostadsrättsfÜreningarna.

BRANDMĂ&#x201E;NNEN FĂ&#x2013;LJER med Ingemar Nilsson pĂĽ husesyn. Lars SĂśderberg anteckningar vilka krav som fastighetsägaren uppfyller.

Han har fü anmärkningar men reagerar pü de kilar som hüller dÜrrarna uppe i källargüngarna.

FAKTA

Brandtillsyn Frün och med 1 januari 2004 är det lag pü att alla, büde hyresvärdar och fastighetsägare, ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Om kraven inte uppfylls kan den ansvariga beläggas med vite.

TIDSSTUDIE. Brandman Magnus Jansson, frĂĽn Bärby brandstation, drar in vattenslangen till Ăśversta vĂĽningen medan kollegerna tar tid. 51 minuter tar det och det blir godkänt. â&#x20AC;&#x201C; Dem borde ni ta bort annars kan det bli stor rĂśkspridning, säger han.

vätska i mitt fÜrrüd, frügar Ingemar Nilsson.

DET VISAR SIG VARA OKEJ. GasolďŹ&#x201A;as-

ETT PROBLEM VID uttryckning kan

vara att man inte vet vad de boende har i sina fĂśrrĂĽd. â&#x20AC;&#x201C; Vad gillar ni att det stĂĽr tänd-

kan innehüller tvü liter vilket är under den gräns, fem liter, som är tillüten.

Innan brandküren lämnar Inge-

DETTA TILLHĂ&#x2013;R FASTIGHETSĂ&#x201E;GARENS ANSVAR: Att inga barnvagnar eller rullatorer som blockerar trapphus eller entrĂŠer.

Kontrollera att brandvarnare och brandluckor fungerar.

Se till att källargüngar inte är blockerade.

mar Nilsson hinner de med en ďŹ ka i tvättstugan.

De prÜvar ocksü att pü tid dra in brandslangen till femte och hÜgsta vüningen. 51 sekunder, det är godkänt.

Emma Gürdsäter emma.gardsater@unt.se 018-478 13 38

John HällstrÜm och Lars Andersson, Upsala Nya Tidning: 1) Vi jobbar med flera modeller men när man har tvü stÜrre nyhetsjobb till ett uppslag fungerar 2-3-5-modellen bäst. Det viktiga är att att leda läsaren till den bästa nyheten och samtidigt garantera uppslaget en rejäl nyhetsbild. I det här fallet har vänstra sidan fütt vür feta rubrik eftersom det är den bästa nyheten. Detta kan dock varieras, men regeln är att bara en nyhet per uppslag har den feta rubriken.

2) I dag använder nyhetscheferna en vit tavla där hela nyhetstidningen skissas upp. Textlängder och reporternamn skrivs upp och ofta sätts även bildutskrifter upp framüt eftermiddagen. Det är inte alltid skisserna sedan stämmer med det redigerade resultatet, pü gott och ont. Kring lunchtid bÜrjar nyhetssidorna ritas upp pü vita tavlan. Allt är i bästa fall färdigtänkt till Üverlämningen kl 15.30.

Left to right: Fred Smeijers’ logo design for a magazine – “typeset” in caviar; Sebastian Lester handouts with examples of his Monotype designs – Soho, Neo Pro, and Scene Pro fonts; excellent try-before-you-buy feature at ourtype.be and finally (opposite) Verena Gerlach’s inspirations for the Karbid Display – found in the streets of East and West Berlin. Photos: Lars Pryds / Verena Gerlach.

Type summit Copenhagen On April 26th, six stars on the typographic sky met in Copenhagen to speak to 100 people from Danish design companies, media and design schools. The Graphic Arts Institute of Denmark hosted the TYPO:07 seminar.

By Lars Pryds pryds@mac.com 18 SNDS Magazine 2007|2

designer Verena Gerlach was the first speaker, taking us on a fascinating trip through the city of Berlin, where she had studied the street signs in both East and West Berlin.

The East German signs were characterized by very narrow typography, in order to make room for the long names of the communist members who the streets were named after. Gerlach’s study had resulted in the font families FF Citystreet Types East and FF Citystreet Types West.

Another Gerlach font, FF Karbid, was inspired by the lettering of store signs and advertising, painted directly onto the wall. Most of the East Berlin signs disappeared when the Berlin wall fell in ‘89, but fortunately “Frau Gerlach” managed to photograph many of them before that.

Gerlach’s last project was Blinkenlights, in which the façade of an empty building were transformed into a large matrix, with a powerful lamp behind each window. The lamps were turned on or off by the public’s email or sms, controlled by a website and a large computer setup. With the right timing, anyone could actually send a message to one’s loved one and have it displayed

■ German

in the windows, when “coincidentially” crossing the Alexander Platz next to the building.

To read or to see, that’s the question Dino dos Santos from Portugal gave a short introduction to his new typeface Leitura, which is the Portuguese word for reading. One of Dino dos Santos’ main concerns is that the font itself should be invisible, or at least – the type design should not shout louder than the content itself.

“What is invisible? If you use [the type], it is not invisible anymore.To read or to see the type, that’s the question. And Leitura was designed to be read, not seen”, Dino dos Santos said.

Fred Smeijers from Holland is well known for classic fonts like FF Quadraat and FF Arnhem. The latter is a.o. used in the Danish Book of Psalms, used in all churches in Denmark. Smeijers showed his very first hand drawn sketches for letterforms, and told us how – many years later – he only designed the sans version of Quadraat because a good friend teased him by saying that he “probably couldn’t do it”.

That got him going…

The title of his presentation was

“Why do we design and need new typefaces?”, but the answer to this question drowned somewhat in his walking us through interesting design examples.

One suggestion could be: “Designers always look for new typefaces to make their work easier”.

When QUOTE – a modern lifestyle magazine – asked Smeijers to update his own design for their logo to match the content of a special luxury issue, he simply told them to “build” the logo in caviar, instead of having him redesign the very recently redesigned logo. That was his way of making his work easier!

Smeijers’ website www.ourtype.be is one of the advanced and elegant type websites this writer has seen in a very long time. In a user interface that

Questions, anyone? Christian Schwartz had, of course, typed his slides in the Guardian Egyptienne. Photo: Lars Pryds

19 mimics the look and feel of QuarkXpress or Indesign, it is possible to try out the company’s typefaces in a text field, capable even of holding different weights and/or fonts at the same time.

An extremely useful “try-before-youbuy”-feature.

The Guardian – in many weights Over the last few years, British newspaper The Guardian has won all possible design awards for the redesign carried out in 2005. One of the reasons for its success is – without a doubt – the very thorough typographic work, done by the American type designer Christian Schwartz in cooperation with Paul Barnes. Schwartz told us how.

What was originally meant as a simple format change, including a minor update of existing fonts, turned out very different. The project saw the birth of possibly the most extensive and most varied single typeface family ever commissioned by a newspaper, when old time work horses like Miller og Helvetica were replaced by Schwartz’ and Barnes’ 200 variations of Guardian Egyptian and Guardian Sans.

Sebastian Lester of Monotype Imaging in England also showed us ex-

amples from his early days of designing letters, some of which had the pure joy and optimism only student work can have. In adult life, Lester has worked at Monotype with far more precise designs – among these the Expert Sans and Serif, developed for the British bank Barclays. A TV commercial for the bank was especially dear to Sebastian Lester – as Jennifer Aniston played the leading part in the video – together with Lester’s typeface, of course!

Typographic overview Two speakers finished a long day in the company of fontaholic nerds by giving the audience two versions of typographic overview.

Vítor Quelhas from the Porto Polytechnic Institute in Portugal revealed his project dyntypo.com – a research heavy website with a large collection of works in the category “Moving type” – or interactiv typography. One example could be letterforms projected to the wall, but “sticking” to the silhuetto of a person walking by, others exercises to make type come to life on screen. All possible by intricate technology.

Oddly, all of Vítor Quelhas’ presentation was in the form of very static

slides, not one letter moved anywhere on the screen.

From Italy, Alessio Leonardi told the 120 year old story of Linotype, taken from his recently published book “A Line of Type”. The story of the inventor of the Linotype setting machine, Ottmar Mergenthaler, who revolutionized book printing in the 1880ies, told in the language of a cartoonist can be very entertaining, especially if you knew just a tiny bit about the history beforehand. If not, this was indeed a history lesson that never experienced a dull moment.

LINKS: Verena Gerlach: www.fraugerlach.de Dino dos Santos: www.dstype.com Fred Smeijers: www.ourtype.be Christian Schwartz: www.christianschwartz.com Sebastian Lester: www.seblester.co.uk www.monotypefonts.com Vítor Quelhas: www.dyntypo.com Alessio Leonardi: www.buymyfonts.com Den Grafiske Højskole (The Graphic Arts Institute of Denmark): www.dgh.dk Note: Læs denne artikel på dansk på tolleone.blogspot.com

SNDS Magazine 2007|2

SNDS Magazine

2007|2

Q&A for A&A Vi siger farvel og mange tak til Anna Östlund – og goddag og velkommen til Anders Tapola, der i Stockholm blev valgt som ny formand for SNDS. Af Jørgen Høg jhoeg@stofanet.dk ■ Anna, hvorfor forlader du SNDS styret?

Därför att jag tycker det är dags. Jag har suttit i styrelsen i åtta år varav de fyra sista som ordförande. Alla föreningar och organisationer bör ha viss rotation för att få in nya tankar och idéer. Med samma människor vid rodret för länge är det lätt hänt att det går i stå. Och det vill jag inte ska hända SNDS.

■ Anders, hvorfor vil du gerne være formand for SNDS? Jag har suttit i styrelsen i fyra år som seminarieansvarig. Med hjälp av det kontaktnät jag har byggt upp under den tiden känns det som att det är rätt tid nu att göra en insats på den här posten.

■ Hvordan kan SNDS blive bedre?

Vi kan bli en ännu bredare organisation, och framför allt öppnare för dem som idag kanske inte riktigt förstått att de hör hemma här. Till exempel fotografer och illustratörer.

Visuell journalistik handlar ju om så mycket mer än ren design och redigering. Dessutom växer de så kallade nya medierna som aldrig förr. För alla de som jobbar där borde SNDS vara den naturliga föreningen att tillhöra.

■ Hvordan kan SNDS blive bedre?

Genom att fortsätta vara ett forum för alla som är intresserade av god nyhetsdesign. Bland annat genom att arrangera intressanta, givande och roliga seminarium varje år. Det är genom mötet med andra människor som vi alla växer och lär oss – och det är också det som är SNDS styrka.

■ Hvad er det vigtigste for SNDS i fremtiden?

Att fortsätta tala om att SNDS finns och vad föreningen står för.

Fortsätt marknadsföra SNDS! I dagens mediebrus måste vi synas.

■ Hvad er dit bedste råd til Anders?

Knyt kontakter. Delegera. Och ha kul!

■ Hvorfor skal man være medlem af SNDS? För alla intressanta, sympatiska, roliga och spännande människor man träffar och får kontakt med genom seminariet, tävlingen och inte minst SNDS magazine och snds.org.

Den kommende og den afgående formand – Anders Tapola og Anna Östlund – fotograferet i Stockholm af Søren Stidsholt Nielsen.

Anna er klædt i en smuk svensk folkedragt. Hun fortæller om den: “Folkdräkten är från Stora Tuna, som är min hembygd (Stora Tuna är en del av Borlänge).

Min mormor har vävt tyget i kjol och väst och min mamma har sytt den. Jag fick den för 25 år sedan och har haft den på skolavslutningar, midsommarfirande och andra festliga sammanhang som på Xtreme Dalahorse Makeover-kvällen i Stockholm.”

■ Hvad er det vigtigste for SNDS i fremtiden? Återigen tror jag att det handlar om öppenhet. Att vi syns och hörs även på nya arenor.

Spännande diskussioner, erfarenhetsutbyte, utbildning och inspiration ska föras inom SNDS. Där hoppas jag på att vår nyligen ombyggda hemsida www.snds.org ska utvecklas till detta forum.

■ Hvad vil du gøre anderledes end Anna?

Inte så jättemycket. Fortsätta att knyta kontakter och visa att det som händer här i Norden är fantastiskt spännande.

■ Hvorfor skal man være medlem af SNDS? Det är det största forumet i Norden för alla som är intresserade av visuell kommunikation. Det kontaktnätet är oslagbart.

Dessutom är våra årliga konferenser med prisutdelningen i Best of Scandinavian News Design oslagbara. SNDS Magazine som du just nu läser får du dessutom på köpet.