SNDSMag 2008|3

5 4– Ou luu uu u| Ou Ou

SNDSMagazine

2008|3

7

C Sin

6– | y t

i

1

e

–1 8 | d

n

ee b s a

h r a W

lar c e d

| 12 ? k Boo

pe y T e at m i t Ul |14 e n r The se e l å kp e j t r ha s i v a Nett –21 0 2 | n sse ø b i d Ét sku creative media network

SVERIGE

NORGE

SNDS.ORG

Formand Anders Tapola SMÅLANDSPOSTEN, S-351 70 Växjö, Sverige Tel.: +46 470 770 686 E-mail: anders.tapola@smp.se

Sekretær Sissel Bigset Leira SUNNMØRSPOSTEN, Boks 123, sentrum, N-6001 Ålesund Tel.: +47 70 12 00 00 E-mail: sissel.leira@smp.no

Web-redaktør Kartin Hansen Morgenavisen Jyllands-Posten Grøndalsvej 3, DK-8260 Viby J. Tel.: +45 87 38 38 38 / 31 07 Fax: +45 87 38 31 99 E-mail: kartin.hansen@jp.dk

Seminarieansvarlig Lars Andersson UPSALA NYA TIDNING, Box 36, S-751 03 Upsala, Sverige Tel.: +46 18-478 16 79 E-mail: lars.andersson@unt.se

FINLAND Næstformand/ kommunikationsansvarlig Marita Granroth HUFVUDSTADSBLADET Mannerheimvägen 18, FI-00100 Helsinki, Finland Tel.: +358 9 125 31, Fax: +358 9 642 930 E-mail: marita.granroth@hbl.fi

SNDS MAGAZINE Chefredaktør (ansvarshavende) Jørgen Høg Nordvestpassagen 19 DK-8200 Århus N

SNDSMagazine 2008|3

Danmark Mob.: +45 61 20 92 33 E-mail: jhoeg@stofanet.dk Redaktion/Art Direction/Layout Grafisk designer Lars Pryds Østerbrogade 158, 3. TH., DK-2100 København Ø, Danmark Tel.: +45 39 20 80 19 Mob.: +45 30 53 87 14 E-mail: pryds@mac.com Web: www.pryds.com

DANMARK Kasserer Frank Stjerne JP/POLITIKENS HUS Rådhuspladsen 37, DK-1785 København V Tel.: +45 33 47 23 99 Fax: +45 33 14 72 17 E-mail: frank.stjerne@jppol.dk Sekretariat Lone Jürgensen MORGENAVISEN JYLLANDS-POSTEN Grøndalsvej 3, DK-8260 Viby J. Tel.: +45 87 38 38 38 / 31 08 Fax: +45 87 38 31 99 E-mail: lone.jurgensen@jp.dk

BEST OF SCANDINAVIAN NEWS DESIGN Formand for konkurrencekomiteen Flemming Hvidtfeldt Midtjyske Medier St. Blichersvej 5, DK-6950 Ringkøbing Tel.: +45 20 91 17 52 E-mail: hvid@bergske.dk

SUPPLEANTER TIL STYRET Elin Madsen, Bergensavisen, Norge Anna W. Thurfjell, Svenska Dagbladet, Sverige Petri Salmén, Helsingin Sanomat, Finland Jørn Broch, JydskeVestkysten, Danmark

Redaktionsråd: Benjamin Peetre benjamin.peetre@sydsvenskan.se Henrik Ulrichsen henrik.ulrichsen@tb.no Vegar Vatn vegar.vatn@tb.no Tryk: Svendborg Tryk www.svendborgtryk.dk Typografi: SNDS Magazine er sat med Myriad Pro, Myriad Pro Condensed og Adobe Jenson Pro og ombrudt i Adobe Indesign for Macintosh.

Bidrag til SNDS Magazine og SNDS.ORG modtages med stor glæde.

SNDS Magazine udkommer fire gange årligt, i marts, juni, september og december.

Næste deadline: 1. december 2008.

Udgiver: Society for News Design Scandinavia www.snds.org

2 ISSN 0909-1459

Front page photo Uolu/Uleåborg står värd för världsmästerskapen i luftgitarr.

Foto: Eljas Sallmén/Kaleva www.snds.org/oulu24

SNDS Magazine 2008|3 Redaktøren

From Vegas to Oulu The annual SND Conference has recently taken place in Las Vegas, USA, and we were there. Not only our chairman Anders Tapola and his ”right hand” Lars Andersson – SNDS’ answer to Batman and Robin so to speak – but Sweden was also represented by Anna W. Thurfjell, art director at Svenska Dagbladet. She was in Las Vegas to tell the story of Svenska Dagbladet, a 124-year-old daily that converted from broadsheet, and how this rethinking made the paper a kind of a role model for many Nordic newspapers.

Why talk about something that has happened? Oh, first it gives me a chance to boost my idea of putting more names in this magazine. Wouldn’t you like to read an interview with Ms. Thurfjell and her ideas of rethinking a newspaper rather than cold facts on pdfs and new typefaces? I would. So this is my first chance to make myself come up with new ideas to put more live people in this magazine – please give me some more ideas, there must be several interesting people out there in the Norwegian, Finnish, Danish and Swedish

jungle, that might be interesting enough to make a few lines.

Speaking of redesign and going from Broadsheet to tabloid – it seems to be a Nordic trend. Every single Norwegian newspaper, national, regional and even the small local papers in the outskirts of the big country have gone tabloid. The last to do so was the local MøreNytt which changed to broadsheet in November 2007.

We have no report from MøreNytt, but in this edition we can say welcome to our new Norwegian correspondents Henrik Ulrichsen and Vegar Vatn. The two gentlemen will from now on send us reports from Norwegian media, and this time they talk about registration of net contributors to the local website Hallingdølen. Welcome to Norway. (handclaps) Soon they will say Welcome to Finland in the Finnish city of Oulu, where the next SNDS seminar will take place in May 2009. Where is Oulu? What is going on in Oulu?

Read the story here in this magazine or go to snds.org if you can’t kill your curiousity.

We almost forgot to mention

Batman and Robin’s – sorry, Tapola and Andersson’s – reports from Las Vegas. Turn the pages and you will find high quality reports with a personal touch.

And speaking of redesign, tabloid seems to a bit of trend in Denmark as well. Take a look at the regional paper Nordjyske, take a look at what seemed to one of the most fundamental broadsheet newspapers in Denmark, Morgenavisen Jyllands-Posten. They turned tabloid in August this year.

(Almost). We have a report on both papers and give you the answer why Politiken hesitate to change. Find the answers in our new magazine.

Jørgen Høg jhoeg@stofanet.dk Redaktør

Best of Scandinavian News Design 2008 THE BOOK ■ 72 pages, colour images of all winning entries in the competition Format: 21x29,7 cm ISBN: 978-87-992510-0-1 ISSN: 1397-8012

■ The book in low resolution

PDF-file ■ Official SND Scandinavia logos ready for print and web ■ Rules for the competition PRICE: ■ BOOK+CD-ROM:

THE CD-ROM

30 € / 220 DKK

■ 177 high resolution image

■ BOOK ONLY:

files of the winning pages – all winning pages shown in the book AND additional images

■ CD-ROM ONLY:

20 € / 150 DKK 15 € / 100 DK

To buy your copy of this Big Book of Winners and/or CD-rom, please contact: SNDS Secretariat, Lone Jürgensen, c/o Morgenavisen Jyllands-Posten, Grøndalsvej 3, DK-8260 Viby J, Denmark.

Email: lone.jurgensen@jp.dk

SNDSMagazine 2008|3

■

3

Oulu – här pulserar Den ljusa nordiska natten, gästfriheten och den exotiska miljön i Uleåborg Hannele Kontiainen hannele.kontiainen@mediaoulu.fi

SNDSMagazine 2008|3

■ Uleåborg

4

(eller Oulu på finska) är en av Finlands mest betydelsefulla teknologistäder och en av Finlands ledande mediestäder. Staden är en universitetsstad i utveckling med en it-industri som nått världsberömmelse och en stark företagsamhet. Tack vare det blomstrar den tradtionella printindustrin och många nya medieprodukter har uppstått.

Den skapande galenskap som präglar staden har gett vingar åt medie-, it- och kulturbranschen. Vem annan än en uleåborgare skulle komma på

sådana mediesexiga fenomen som världsmästerskapen i luftgitarr eller den världsberömda manskören ”Huutajat” (The Shouters på engelska, Skrikarna på svenska). Staden kan också stolt presentera Finlands framgångsrikaste ishockeylag Kärpät.

I tiden Det finns all anledning att komma till Uleåborg. Här finns också en mediebransch med långa traditioner. Nästa sommar jubilerar tidningen Kaleva 110 år och är i dag landets fjärde största tidning och en stark regional påverkare.

Dess webbplats Kaleva.Plus befinner sig i täten bland landsortstidningarna.

Webbplatsens popularitet grundar sig bland annat på att tidningens redaktion fördomsfritt i ett tidigt skede nappade på teknologins möjligheter och på nya distrubutionsformer.

Förutom tidningen Kaleva utges här tre andra dagstidningar, två gratistidningar och flera tidskrifter. Här produceras också flera riks- och regionalprogram för etern.

Teknologin är A och O It-teknologins flaggskepp framom andra heter Nokia, men här finns flera andra internationella och globala teknologiföretag. Mediebranschen har på många sätt lyckats utnyttja kunnandet

Foto: Pekka Ala-aho/Kaleva

1. I Uleåborgs cyklar man året om, i ur och skur.

2. Vid sidan om det dagliga nyhetsarbetet håller Kaleva intensivt på med förberedelserna för SNDS-seminariet.

2.

3. Uleåborg står värd för världsmästerskapen i luftgitarr.

1.

Foto: Jukka-Pekka Moilanen/Kaleva

3.

www.snds.org/oulu24

Foto: Eljas Sallmén/Kaleva

4.

Foto: Pekka Peura/Kaleva

4. Skoleleverna i Uleåborg deltar i ett mobilexperiment där skolinfon levereras direkt till telefonen.

inom dessa it-företag men också samarbetat med universitetsforskningen. I Uleåborg finns det gott om it-användare, eftersom staden gratis erbjuder sina invånare trådlös nätuppkoppling.

Lika unikt betraktas det projekt där skoleleverna till sina mobiler skall få information om läsordningar, hemuppgifter och annat aktuellt från skolan. Att smita från skolplikten är efter det inte lätt – skolnärvaron registreras också via mobilerna!

Staden har också skapat en webbportal, som invånarna kan utnyttja för att fråga expertis om råd gällande sin hälsa och till och med sända uppgifter till sin egen läkare.

Den nordliga atmosfären fungerar också bra som grogrund för spelindustrin. Här finns redan nu ett tjugotal företag inom branschen. Genom att förena nytta och nöje i en virtuell miljö har man skapat många intressanta innovationer.

De som i maj 2009 deltar i SNDSseminariet i Uleåborg kommer att få bekanta sig med virtualspelens magiska värld och med it-teknologins under.

Den ljusa nordiska natten, gästfriheten i Uleåborg och den exotiska miljön garan■ terar att energin räcker till för allt!

Översättning: Marita Granroth

SUMMARY in English: ■ Heard about World Championship in Airgitar? Yes, it is arranged in Oulu!

■ Heard about the Men’s Choir The Shouter?

Yes, they come from here!

■ Oulu is both a university city and a high tech-centre and thus a good platform for diving into the latest developments of media technology ■ The northern white nights will help you see things in a different light!

■ It is time for SNDS to go north next year.

Finland is the country, Oulu is the city and Kaleva is the host of the seminar. Join the SNDS-seminar in Oulu, May 14-16, 2009!

More at www.snds.org/oulu24

SNDSMagazine 2008|3

galenskapen

5

Sin City … eller Las Vegas.

Måste vara den märkligaste staden på jorden. En gigantisk nöjespark, främst för vuxna.

Anders Tapola anders.tapola@smp.se

SNDSMagazine 2008|3

■ Kasinon

6

vart man än ser. Liksom neonljus. Och megaresorts, stora som småstäder i Skandinavien, och långt bort vid horisonten: jättelika berg där staden vid slätten i Nevada tar slut.

Här samlades drygt 550 deltagare för att delta i SND:s 30:e seminarium den 7-9 september.

Det är visserligen färre än de senaste åren, men aldrig någonsin har de internationella deltagarna varit fler: en tredjedel. Vilket inte mindre än omkring 35 skandinaver bevisar.

SND börjar på allvar omvandlas till en internationell organisation. ♦ Det är stekhet ökenhetta utomhus och svinkall aircondition inomhus.

Platsen är Red Rock Casino Hotel Resort Spa… och troligen en mängd andra tilläggsord som jag redan glömt.

Helt enkelt ett helt fantastiskt ställe att hålla en konferens på. Red Rock är byggt så sent som 2006 för ofattbara närmare en miljard dollar, och ligger precis vid randen av Red Rock Mountains. En halvtimmes väg med shuttle till det hektiska och minst sagt spektakulära The Strip.

Under denna korta sommartid har plötsligt även en stor redesignvåg drabbat landet. Hela Tribune-koncernen gör till exempel just nu om sina tidningar.

Resultaten hittills är inte helt olik den Skandinaviska tabloidvågen de senaste åren, eller snarare den europeiska redesignvågen: Stora rubriker, stora bilder, stora infografiker och massor med färg.

♠

♣

En del av de amerikanska deltagarna är däremot inte alls lika entusiastiska som tidigare. Visserligen lika vänliga, korrekta och oemotståndligt charmiga som förut. Men glöden i ögonen har falnat en smula.

För den amerikanska mediebranschen, inte minst dagstidningarna, har bara sedan denna sommar upplevt en omtumlande metamorfos. Ekonomin har nämligen dippat som en Rolling Stone i utförsbacke. Massor av designers har blivit uppsagda. Och nu står många av dem här i Las Vegas, av alla ställen, utan jobb och vet inte riktigt vad de skall ta sig till. ”Har du några tips, så är jag tacksam!” Det är både rörande och tankeställande. ♥

Det är allltså osäkra tider i USA. Men samtidigt är Las Vegasprogrammet fullt av tillförsiktigt, optimism och jävlaranamma. Det mest framåtsyftande någonsin. Och så kallade nya medier fick ett större utrymme än någonsin.

Rubriker som Rethinking the business, Coaching multimedia, Industry cutback and online growth: the impact on journalism samt Practical tips for multimedia building visar inte minst det. ♦ ”Vi måste våga!”, säger till exempel Lee Abrams, nyligen tillträdd chef, med epitetet innovativ och med ett förflutet inom radio, hos just Tribune co.

Det finns inga heliga kor i dagstid-

VEGAS las vegas noter 2008 Anders Tapola anders.tapola@smp.se

Nytt multimediapris från SND och Ifra ■ SND, i

samarbete med Ifra, kommer att lansera ett helt nytt pris för bästa multimediaproducent nästa år. Det beslutades under SND:s styrelsemöte i Las Vegas. Hans Peter Janisch från Tyskland, tillika International Director, är ansvarig för tävlingen.

SND inför även nästa år en helt ny tävlingskategori: World’s Best Designed Web competition. ♣

Copenhagen Crash 2008 fick President’s Award

ningsbranschen, konstaterade han efter att åtskilliga gånger ha ställlt frågan ”varför inte?” när styrelsemedlemmar i Tribe-koncernen från början ifrågasatte hans idéer.

Några vettiga svar påstår han sig aldrig ha fått, förutom en allmän ängslan att läsarna inte tycker om detta.

De diffusa läsarna används alltid som ett argument när tidningsledningar inte vill förändra saker och ting, konstaterar han också. Men, som sagt, vi måste våga ändå. Blir det inte bra så får vi väl ändra på det.

Sedan visar Rob hur man på websidan kan ta reda på vilka flygplan till och från McCarran Airport som är försenade – och hur lång tid i genomsnitt; hur man kan ta reda på vilka av Vegas otaliga restauranger det finns platser på just i kväll och hur man enkelt bokar ett bord genom websidan; kollar det lokala vädret, och då snackar vi superlokalt med otaliga väderstationer längs hela The Strip; hur man kort sagt i realtid följer allt som händer i Vegas just nu, och hur man kan interagera med en gång.

♠

♥

Han debatterade med Rob Curley från värdtidningen Las Vegas Sun under den gemensamma öppningssessionen under söndagen. Rob Curley är ansvarig för Greenspun Interactive, företagets nya media-division, och han visade med stor entusiasm styrkan i det superloka materialet på webben: ”Våga vara lokal! Jag påstår absolut inte att vi är den bästa webtidningen i världen, men vi gör i alla fall allt för att vara så lokala som möjligt. Alla i Las Vegas-regionen ska ha nytta av vår web-site. Och det kanske inte alls attraherar läsare från Los Angeles. Men de är inte vår målgrupp.”

Detta var endast en av flera föreläsningar som blickade framåt.

SND Vegas 2008 bjöd för övrigt på sammanlagt drygt 60 föreläsningar.

Inför denna 30:e konferens hade man anordnat sitt årliga seminarum tillsammans med två andra lika välrenommerade journalistorganisationer: Associated Press Managing Editors (APME) och Associated Press Photo Managers (APPM).

För de som orkade kunde man därför lyssna på drygt 100 föreläsningar under fem dagar.

Jag orkade bara i ärlighetens namn ■ med högst en tiondel av dem.

2008 i Köpenhamn var en succé. Så pass stor succé att SND:s president Gayle Grin, som också var på plats, beslutade att ge ett pris till arrangörerna: Presidents Award for Excellence in Volunteerism. Priset gick till Anders Tapola, Stig Ørskov och Søren Nyeland.

Motiveringen löd: ”For SNDS workshop, Copenhagen 2008. It was exciting, innovative, inspirational and completely entrancing. It was a conference which really looked to the future with relevance to the challenge of news presentation today and how the mantra ’moving ahead’ must be about presentation for multiple platforms.”

AWARD Anders Tapola med diplomet for SND President’s Award for Excellence in Volunteerism. der tildeltes SNDS for Crash Copenhagen. Foto: Robb Montgomery

SNDSMagazine 2008|3

■ Crash

7

War has been Så inledde Lee Adams, medieutvecklare, sitt öppningsföredrag om tillståndet i amerikansk tidningsindustri.Han menade att tidningarna måste börja kriga på konkurrenternas villkor, vilka dessa är framgick inte men kortfattat drog jag slutsatsen att man måste utveckla framtida publiceringskanaler och kanske överge delar av de gamla för att överhuvudtaget överleva.

Lars Andersson lars.andersson@unt.se

SNDSMagazine 2008|3

■ En

8

diskussion med tre av de tongivande digitala utvecklarna i USA Rob Curley, Las Vegas Sun och vd för Greensun Media Group, Chris Saridakis, ansvarig för den digitala utveckling hos det gigantiska Gannet Co och Howard Weaver pulitzerpristagare och utvecklare, sökte svaret på vad branschen gjort rätt och fel hitintills. Frågorna ställdes av David Ledford från APME (American Press Managing Editors).

Chris Saridakis menar att tidningars ambition att bygga på redaktionellt innehåll är bra. Content is King gäller även för nätet.

– Vad vi inte lärt oss är att tänka som läsare/konsumenter. Journalister lever i en bubbla där man skriver för andra journalister och redaktörer utan att förstå hur läsarna konsumer nyheter säger han.

Små och stora tidningar har klarat omställningen bättre än de mellanstora

menar Rob Curley.

Howard Weaver instämmer i detta och menar att branschen varit lat även om man nu sakta håller på att vakna.

Men forsatt tycks strategierna saknas vad gäller sajterna. Är idén att sälja innehåll eller annonser?

Vad gäller annonserna har branschen inte klarat av att utbilda säljarna.

Kraven att sälja annonser i ett mångfacetterat medielandskap är radikalt annorlunda än då det bara gällde att sälja in en given annonsstock på ett givet utrymme i tidningen fortsätter Howard Weaver.

Rob Curleys råd är att satsa på öppna it-lösningar on-line.

– Gör er av med it-avdelningarna och skaffa er konkurrenskraftiga verktyg. Man kommer inte till en pistolduell med kniv är hans råd.

Men vem ska hålla i underhållet. Måste vi inte satsa på säkerhet i produktionen undrar moderator David Ledford.

– Vi måste experimentera mera. Bygg

en kultur som förordar experiment, både vad gäller innehåll och presentation säger Chris Saradakis får Gannet.

Rob Curley håller med: – IGoogle har fullständigt förändrat hur våra läsare hittar till hemsidan. 35 procent av dessa kommer via IGoogle.

För ett år sedan fanns inte IGoogle säger han.

– Hur många av tidningarna håller koll på det här. Vi har åtminstone sett till att vi finns med i deras sökmotor säger Rob Curley.

– Ständig förändring och anpassning är det enda som är säkert fortsätter han.

Design då, hur viktig är den och hur vet man om den är rätt fortsätter David Ledford.

Rob Curley menar att man på Las Vegas Suns hemsida bara publicerar sådant som man vet genererar läsare.

– Vårt DNA säger att design säljer, men vem har gått till Google för att sajten är snygg, undrar han.

VEGAS las vegas noter 2008 Anders Tapola anders.tapola@smp.se

SND:s Life Time Achievement Awards till Ritzenberg och Gaspard ■ Paul Ritzenberg

har varit med från starten och bildade SND och outtröttligt bidragit till att utveckla föreningen. Paul var också SND President mellan 1980 och 1982. Redan 1971 skrev han en klassisk artikel i ämnet: ”Rethinking Newspapers: The Journalist as Designer.”

declared

Bill Gaspard, Las Vegas Sun, tillika värd för SND Vegas-seminariet belönades för sitt hängivna arbete inom SND och för att ha spridit kunskap om god design i otaliga amerikanska nyhetsredaktioner de senaste 30 åren. Bill var även värd för SND San Diego 1997, fortfarande det mest besökta SND-seminariet. Han var SND President 2005 och de senaste åren ansvarig för SND Foundation.

ANDERS TAPOLA indsnuser natteluften i Las Vegas. Foto: Okänd Las Vegas-turist

PAUL RITZENBERG modtager SND:s Life Time Achievement Award af Gayle Grin. Foto: Anders Tapola

THE PLACE Caesars Palace är fortfarande själva sinnebilden för Las Vegas. Foto: Anders Tapola

Las Vegas Sun kommer att under tre månader lägga ut olika versioner av sin startsida för att mäta hur en traditionell hemsida står sig i konkurrensen mot en mycket strikt variant där nyheterna i topp endast är listade med enkla rubrikrader. Gå in på http:// www.lasvegassun.com/ för att se hur det ser ut.

Vem som vinner, snygg eller ful, kommer att kunna avläsas om 3 månader om man går in där för en koll.

Howard Weaver tror att tidningen kommer utgöra grunden i verksamheten för de amerikanska mediehusen,

men att antalet publiceringskanaler ökra och kraven på att effektivt nå ut förändras.

– Tidigare tänkte vi: Hur hittar folket till hemsidan? Nu är problemet: Hur hittar hemsidan till folket säger han. Ökad konkurrens om läsarnas tid måste föda mer aggresiva försäljningssätt alltså.

Vilken roll ska då redaktörena spela i det här mediesamhället undrar David Ledford.

– De måste ta till sig hur konsumenternas/läsarnas krav. Kunna förse de olika publiceringskanalerna med innehåll anpassat för var och en av dem. Inga tusen ord och långrandiga filminslag för mobilen. De måste förstå att nya medier förändrar hur läsarna konsume왘

BILL GASPARD Las Vegas chairman Bill Gaspard var minst sagt överraskad när han hedrades med Life time Achievement Award. Foto: Anders Tapola

Färre i SND-styrelsen men fler internationella stolar ■ En

rekonstruktion av SND:s styrelse är på gång. International Director Hans Peter Janisch har fått uppdraget att tillsammans med intresserade styrelsemedlemmar se till att styrelsen blir mer representativ. Fler internationella styrelsemedlemmar önskas, samt ombildade regioner.

SNDSMagazine 2008|3

XXXXXX XXXX Billedtekst(faktabrød) Foto: XXXXXX

9

DOFT AV ARABIEN Som taget ur Tusen och en natt.

Shoppingcentret Miracle Miles Shop blandar Las Vegas-neon med Casablanca. Foto: Anders Tapola

SNDSMagazine 2008|3

왘

10

rar innehållet, menar Chris Saridakis.

Howard Weaver manar till viss försiktighet: – Vi måste undvika att distrahera läsarna. Istället ska vi fokusera på de viktiga nyheterna, som vi vet engagerar dem. Spegla dem grundligt, ge plusvärden.

– Här ger tekniken inte lösningarna, utan det är helt enkelt samma jobb som tidigare men med fullständigt förändrade förutsättningar fortsätter han.

Rob Curley påtalar att chefredaktörernas ansvar ska vara lika stort för alla publiceringskanaler. Tidningshusen

måste snabbt arbeta fram publiceringsstrategier där de olika plattformarnas fördelar tas till vara.

Vad ska vi fokusera på nätet i morgondagens mediesamhälle är nästa fråga från David Ledford.

– Bygga egna databaser som är öppet sökbara för alla och att bygga sociala nätverk där tidningen är spindeln i nätet är Rob Curleys snabba svar.

Han fördömer också strategien att inte länka till andra medier från den egna hemsidan.

– Alla kommer att kunna kommu-

Read all about the SND Vegas 2008 workshop at http://update.snd.org/

VEGAS las vegas noter 2008 Anders Tapola anders.tapola@smp.se

Nästa års SND-konferens 24-26/9 i Buenos Aires ■ Nästa

år kommer SND:s konferens att äga rum i Buenos Aires, Argentina. Gustavo Lo Valvo, designansvarig på värdtidningen Clarin och Cristóbal Edwards, professor i visual communication vid universitetet i Santiago Chile, berätttade om konferensen vid SND:s styrelsemöte. Input önskas från Skandinavien vad gäller programinnehåll och önskemål om vad göra i Buenos Aires.

Promofilmen kan snart ses på www.snd.org

IN VEGAS Top left: M&Ms. Top right: SNDS’s seminarieansvarige Lasse Andersson, Upsala Nya Tidning, hann med att diskutera namnförslag på föreläsare till Oulo i maj nästa år med Pirjo Pirjo Tuovinen från Kaleva. Bottom left: Lee Abrams från Tribune Co. diskuterade framtiden med Rob Curley, Las Vegas Sun. Bottom right: Hotellobbyn på Caesars Palace är stor som en flyghangar. Foto: Anders Tapola

Kommer det att bli sämre innan det blir bättre undrar David Ledford.

– Ja ... ekonomiskt. säger Howard Weaver.

– Vi måste bli mer kreativa i branschen, hitta nya lösningar. Men det regnar inte bara på oss fortsätter han. Se på Ford, GM, Starbucks och byggbranschen, de brottas också med den allmänna nedgång som präglar amerikansk ekonomi.

Chris Saradakis håller med om att botten inte är nådd ännu.

– Såväl nyhetskonsumtionen som kravet från annonsörena kommer att förändras. Men fortfarande gäller: Content is King. Inga succéer utan innehåll menar han.

– Det kommer absolut att försämras menar Rob Curley men kommer också med några råd: – Publicera bara de nyheter som ni vet drar drar läsare Vi avsatte en reporter till att grundligt undersöka och skriva om vattenproblemen i Nevada. Det tog ett helt år av arbete och

resultatet var alldeles utmärkt - med journalistiska mått mätt. Då vi lade ut den historien kunde vi mäta 220 sidvisningar. Ungefär samtidigt pulicerade vi en historia om att Mohawk Max avlidit, en lokal kändis som lärt barnen hur man ska kunna klara sig i vildmarken.

Den enkla historien hade 220 000 sidvisningar.

Jag har valt att återge den här föreläsningen noggrant eftersom den så väl speglar hur branschen skildrades på konferensen, sökandes efter såväl uttryck, funktion som publik.

Flera föredrag som handlade om redesign av tidningar förmedlade en kanske självklar ide: Gör tidningen för folk som tycker om att läsa tidning och inte för läsare som ni inte har. Det kanske kan tolkas som defensivt, men låter ju åtminstone rätt.

En annan återkommande åsikt var att tidningshusen i sin strävan att vinna läsare till sina sajter måste utnyttja den konkurensfördel man redan har mot andra aktörer. Öppna upp för formgivare och redigerare att arbeta med hemsidan på ett helt nytt sätt än i dag. Tidningarna måste bli bättre på hur de presenterar ■ sitt innehåll än i dag.

SND Chinese är redan störst ■ SND Chinese blev officiellt en ny region redan vid styrelsemötet i Las Vegas i april 2008. Alan Ji heter mannen som i oktober 2007 hittade SND på en websida på internet och genast insåg att detta var precis vad kinesiskspråkiga designers behövde.

Mitt under pågående styrelsemöte i lyckades Alan, under samtliga styrelseledamöters applåder, lansera SND Chineses hemsida, www.csnd.ch. Redan då, endast efter ett halvår, hade de 17.000 medlemmar!

SND Scandinavia hoppas förstås att Alan, eller regionens ordförande Lily Lu, kan komma till Oulu i maj nästa år för att berätta mer om denna fantastiska historia.

Mer om SND Chinese utlovas i nästa nummer av magasinet.

SNDSMagazine 2008|3

nicera med varandra i framtiden, och detta via många olika kanaler. Tidningen ska vara en del av detta, säger han med eftertryck.

11

INSIGHT The best parts of Font: The Sourcebook are the chapters about periods or themes in the history of type. A spread from ”Art and style”. Photo: Pryds

The ultimate type book?

Lars Pryds pryds@mac.com The Sourcebook is a resource no designer, typographer, artist or aesthete will want to be without.” Publishing company Black Dog Publishing is very self confident when promoting its new book, published this summer. And Font: The Sourcebook is a great book – but only most of the way.

The elegant minimalistic cover is a contrast to the traditional way the book is designed on the inside. Except for bold opening spreads for each chapter, the book’s two-column grid, in combination with a lot of small illustrations, makes the flow rather monotonous.

Only in a few passages, like in the Ed Fella chapter, are the illustrations given air to breathe and a chance to speak for themselves. The body text is set so small that it looks like it has been scaled down from a larger size.

The content, however, is mainly great. Font: The Sourcebook is divided

SNDSMagazine 2008|3

■ ”Font:

12

Other great books about type design

into two parts. The first section gives a thorough history of the public word, back to its roots in Egyptian hieroglyphs, describing the mechanics of early printing up until the digital methods now in use. This is the best – and largest – part of the book.

The essays are both personal and written with deep insight by some of the world’s leading typographers, graphic designers and critics, such as Penguin’s David Pearson, Chairman of the Type Directors Club Alex W White, Will Hill, Pentagram’s Domenic Lippa, Ed Fella, Peter Bi’lak, and more.

The second part of Font: The Sourcebook profiles 50 fonts in use today, with a short history of their origin, their inspiration and the designer who brought them to life. Each typeface entry is illustrated with examples of the font in use.

Except for a few modern additions like Tobias Frere-Jones’ Gotham family, the fonts shown in this section are the

Henrik Birkvig: Birkvigs Typografiske Mosaik Grafisk Litteratur, København, 2007 21 x 29,7 cm, 136 pages, Paperback ISBN: 978-87-91171-34-5 Price: DKK 300 + shipping www.grafisk-litteratur.dk

Nadine Monem (editor): Font: The Sourcebook Black Dog Publishing, London UK, 2008 21 x 17 cm , 320 pages, Paperback, 500 b/w and colour illustrations ISBN: 978 1 906155 41 4 Price: GBP 24.95 / USD 45.00 blackdogonline.com/all-books/font.html

well-known classics from the 19th and 20th century (like Avant Garde, Helvetica, Univers, Gill, News Gothic, etc.), the history of which can be found in almost every book about type history.

This font resource section could have been left out to give room for more essays and analytic articles like the ones in section one. That would have made this publication really special – a true resource.

■ Neil Macmillan: An A–Z of type designers Yale University Press, USA, 2006 28 x 22 cm, 200 pages, Paperback ISBN: 978-0-300-11151-7 Price: USD 35.00 www.yalebooks.com

Experience the evolution of cross media publishing!

CCI NewsGate

CCI AdDesk

Editorial and Advertising solutions for 24/7 mission critical publishing

www.ccieurope.com

CCI Europe A/S Axel Kiers Vej 11 DK-8270 Højbjerg Denmark Phone: +45 8733 5588 Fax: +45 8733 5188

SATSER STORT – Erlend Hagen (til venstre) og ansvarlig redaktør Bjarne Tormodsgard har hatt en sentral rolle i utviklingen av Hallingdølens nye nettavis.

Foto: Henrik Ulrichsen

Tjek på leserne Diskusjonen går for tiden om hvorvidt innlegg på avisenes nettsider skal forhåndsregistrere eller ikke. 1. oktober lanserer lokalavisa Hallingdølen sine nye nettsider. De vet hva de vil.

Henrik Ulrichsen henrik.ulrichsen@tb.no

SNDSMagazine 2008|3

■ Debatten

14

går i de ulike avisredaksjonene hvorvidt avisen skal forhåndsredigere artikkelkommentarer eller ikke.

I Norge har pressens selvjustisorgan Pressens Faglige Utvalg kommet med uttalelser som problematiserer fri tilgang på nettsidene. Det er i dette landskapet lokalavisen Hallingdølen i disse dager satser millionbeløp på sin nye nettavis. Her har valget falt på registrering av leserne i håp om å unngå ”søppelinnlegg”. ”Mange aviser har en delt løsning.

En åpen del der innleggene kan postes anonymt, og en del der identiteten er kjent,” sier Erlend Hagen, nettutvikler i lokalavisa. ”Vi har valgt en løsning der alle som vil benytte muligheten til å legge inn innhold, må verifiseres. Valget vårt falt på sms-verifisering. Det er klart at hvis noen virkelig vil lure oss, får de det til, men vi tror ikke det blir noe problem,” sier han.

Rent praktisk innebærer bruken av avisens nettsider, at brukeren har mobiltelefon. ”Vi vil kun ha registrerte brukere.

Og for å få dette til, har vi valgt en løsning der brukerne må bekrefte hvem de er via en tekstmelding på mobiltelefonen. Akkurat som vi tillater pseudonym på innsendte leserbrev i papiravisen, til-

later vi dette også på nett. Det sentrale er at vi kjenner den ekte identiteten,” sier han.

Tilgang til mange muligheter Avisen har valgt en løsning der den samme registreringen er nøkkelen til alle de kommende tjenestene og mulighetene på nettsidene. I en egen medieavspiller, vil leserne se film og bilder som avisens selv har lagt ut. Her kan leserne selv også laste opp innhold. ”Har du først registrert deg, får du tilgang til mange av mulighetene som ligger i nettavisen vår. Som registrert bruker kan du laste opp bilder og egenproduserte filmer. Du kan legge inn leserbrev, artikkelkommentarer og kronikker,” sier Hagen.

Avisen frykter ikke at en slik registrering vil skremme brukerne. ”Vi er veldig spente, og vi har denne tenkningen rundt registrering. Vi tror dette vil heve kvaliteten på innleggene, og at mesteparten av søppelposten faller bort. Og er du registrert, kan du også laste opp annet innhold, sier han og fortsetter: Skulle det vise seg at vi er for strenge, tror vi det er lettere å slippe opp litt enn å måtte stramme inn på bruken,” sier han.

Hallingdølen håper de nye nettsidene vil øke debatt og innlegg, både i papiravisen og på nett. ”Leserne av Hallingdølen er op-

ptatt av leserbrev og debatt. Med tre utgivelser i uka, kan det gå lang tid før et innlegg i avisen få et tilsvar på trykk.

Det kan fort gå fem dager mellom meningene. Vi tenker oss det slik at leserne våre kan legge inn leserbrev på nettet, så kan debatten som startet i avisen, fortsette på nettet. Vi kan også hente inn leserbrev og andre debattinnlegg fra nettet og inn i avisen,” sier ■ Erlend Hagen.

HALLINGDØLEN Utkommer i Ål i Hallingdal i Buskerud fylke.

Hallingdal består av kommunene Flå, Nes, Gol, Hemsedal, Ål og Hol. Opplag 2007: 10.215 Utkommer tirsdag, torsdag og lørdag Nettavis: www.hallingdolen.no Lanserer ny nettavis 1. oktober 2008

80 70 60 50 40 30 20 10 0

Adobe Acrobat 9 ®

®

Share your ideas. Use Acrobat 9 to create polished PDF files, present multiple documents in a PDF Portfolio, and even add multimedia. And all in a single file.

Control your work. Use Acrobat 9 to apply passwords, set permissions, and permanently remove sensitive information – so you can feel confident your work is safe.

Work better with everyone. With Acrobat 9, your entire team can view and respond as comments are being made – streamlining your reviews and approvals.

Simplify form creation. With just a few clicks, you can create a form that virtually anyone can fill out and save electronically.

Read more about the new Adobe Acrobat Family at www.adobe.com/products/acrobat

BOOKS books new books

fördelar. Använder du färgerna metodiskt så lär sig läsaren så småningom vad de betyder och det underlättar orienteringen i tidningen.

Det är således ett utomordentligt verktyg för att organisera och binda samman objekt på dina sidor eller i tidningen. Men var konsekvent, annars fungerar inte pedagogiken.

Sist men inte minst underlättar färgpaletterna layoutarbetet då du inte behöver leta nya färger för varje sida. Det spar en massa tid och gör jobbet så mycket enklare.

KRAN: ”Kusser i øjenhøjde”. Foto: Pryds

Lars Pryds pryds@mac.com

Så trycks färgen

Subtraktiv blandning. Magenta + gult blir rött. Cyan + magenta blir blått.

Cyan + gult blir grönt. Blandar du alla tre blir det svart. Detta är CMYK-blandningen för tryck.

Additiv blandning. Rött + grönt blir gult. Grönt + blått blir cyan. Rött + blått blir magenta. Blandar du alla tre blir det vitt.

Detta är alltså RGB-blandningen (bildskärm).

48

Färg i tidningar får man genom en teknik som kallas fyrfärgstryck. Det bygger på en färgblandning som kallas subtraktiv. Namnet härleds ur det faktum att ju fler färger som blandas, desto färre ljusstrålar reflekteras. Om alla grundfärgerna läggs ovanpå varandra blir det ingen reflektion och ytan uppfattas som svart.

De grundfärger, primärfärger, som används vid fyrfärgstryck är cyan, magenta och gul. Rent svart läggs till bland annat för att texten ska bli skarp. När man fastställer färgblandningar kallas de för CMYK-färger efter engelskans cyan, magenta och yellow. K står för key color, i de flesta fall svart.

Andra kulörer blandas med procentsatser, tonvärden, av primärfärgerna. Vill du exempelvis ha fram skogsgrönt blandar du cyan 85 procent, magenta 20 procent, gul 100 procent och svart 0 procent.

För dator- och tv-skärmar använder man sig av en annan typ av färgblandning, den additiva, och får RGB-färger. Här är rött, grönt och blå(violett) primärfärgerna.

Viktigt att notera i sammanhanget är att bildskärmen kan visa fler färger än vad som är möjligt att trycka i en tidning. Man säger att

RGB har en större färgrymd än CMYK. Intensiva mättade färger som man kan blanda till på skärmen blir helt enkelt gråare och tråkigare när de trycks.

Varken subtraktiv eller additiv färgblandning säger egentligen någonting om hur ögat uppfattar olika kulörer. En viss CMYK-blandning kan ge olika intryck med olika sorters papper, tryckfärger och mellan skilda tryckpressar.

Layoutprogrammet stöder i allmänhet både RGB och CMYK, men när man arbetar för en dagstidning ska man endast blanda färger i CMYK-läge. På de flesta tidningar finns dock alla färger du ska använda redan färdigblandade i layoutprogrammets färgpalett.

Förutom CMYK används även dekorfärger, som definieras efter systemet Pantone Matching System, PMS. Tryckeriet köper helt enkelt en sådan färdigblandad färg och använder den i en tryckpress. Då kan man välja vilken färg som helst, även metallic och klarlack. Dekorfärger används när den sökta färgen inte går att trycka med CMYK eller när det är viktigt att färgerna återges exakt.

Dekorfärger är dock sällan aktuella för dagstidningar.

För systematisk namngivning av färger finns det andra standarder, bland annat det svenska färgsystemet, NCS (Natural Colour System).

NCS bygger på undersökningar av människans perception av färger och har sina rötter i Johann Wolfgang Goethes färgteorier. NCS används bland annat inom arkitekturen. Även NCS bygger på en färgcirkel och använder begreppen nyans, mättnad och ljushet.

Exakt. Med ett namngivningssystem som Pantones råder det aldrig någon tvekan om vilken färg man pratar om.

Mätbart. Arkitekter och andra som använder sig av NCS-systemet kan läsa av färger ”i verkligheten” med en sådan här färgläsare.

Färg

Färg

49

Det fotografiske rum

SNDSMagazine 2008|3

■ Hvordan

16

ser det ud, når man vil vise det tredimensionelle rum i et fladt, todimensionelt medie? Hvordan bidrager fotografiet til at ændre vores opfattelser af rum, ved at pege på nye og anderledes måder at fremstille rummet på?

Det er fokus for Filter for fotografi 2 – Danmarks nye fotomagasin. Filter er 40 sider større i version 2 end i debutudgaven for et halvt år siden – denne gang får vi hele 160 sider med den samme fine blanding af essays, billedbårne portfolios og interviews. Alle forholder de sig til temaet ’Rum’ – fra banegårdens fotoautomat, der lægger rum til kunstneriske manifestationer (som illustrationen herover, fra feministgruppen KRAN’s serie ”Kusser i øjenhøjde”, 2006), over Martin Bubandts socialrealistiske billedreportage om en familie i et boligbyggeri i Glasgow, til Thomas Ruffs kritiske undersøgelse af fotografiets rolle i informationsteknologien. Der er interviews med bl.a. Penny Wincer, der fotograferer eksklusive hjem for bl.a. IKEA. Af andre overskrifter kan nævnes ”Kampen om feriebillederne” – om turistfotograferingens indflydelse på feriedestinationen; ”No Room for Idlers” – om kolonifotografi på St. Croix; og ”Billeder af fremtidens arkitektur” – om computerskabte repræsentationer af bygninger og miljøer, der endu ikke findes.

Som i Filter 1 (anmeldt i SNDS Magazine nr 1/2008) er der i dette nummer masser af omhyggeligt udvalgt og velredigeret guf for fotointeresserede.

Og for alle andre.

Filter for fotografi #2 160 sider, DKK 90,www.filterforfotografi.net

Färgcirkeln

Att skapa harmonier med färgcirkeln

Färgcirkeln är ett logiskt och intuitivt sätt att beskriva färg. Egentligen är färgcirkeln tredimensionell och borde kanske kallas färgcylindern. Med denna modell definierar vi färger utifrån tre faktorer: nyans, mättnad och ljushet.

Monokromatisk färgpalett

Analog färgpalett

I en monokromatisk palett används samma nyans men med variationer i ljushet och mättnad. Den ger ett enhetligt och elegant intryck, och den kan användas för att skapa ett stämningsläge för hela produkten.

Men den monokromatiska paletten kan också upplevas som lite trist och enahanda. Det är svårt att få fram signalfärger som drar blickarna till sig.

I den analoga paletten används nyanser som ligger nära varandra i färgcirkeln, inom en bestämd sektor. En nyans bestäms som dominerande färg medan andra används som kontraster och signaler. Med variationer i ljushet och mättnad kan en enhetlig och användbar palett skapas.

Dock saknas de kontrast- och signalmöjligheter som de komplementära och triadiska paletterna erbjuder.

Nyans

Mättnad

Ljushet

1. NYANS Nyansen mäts i grader, från 0 till 360. Det är nyansen som avgör om det till exempel är en röd, blå eller grön färg vi definierar.

2. MÄTTNAD Mättnad mäts i procent. Vid 100 procents mättnad är färgen så mättad den kan vara, vid 0 procent är den grå (någonstans från svart till vitt, beroende på ljushet).

3. LJUSHET Ljusheten mäts också i procent. Vid 0 procent är det svart, vid 100 procent är den så ljus den kan bli (helt vit om mättnad ställs till 0).

Några exempel Anledningen till att man använder färgcirkeln är att den är lätt att förstå och att det är enkelt att få konsekvens i sina färgval.

Varje färg som definieras utifrån färgcirkelvärden har sin motsvarighet i RGB och i CMYK. I CMYK blir dock omfånget begränsat, beroende på tryckmediets begränsningar.

Modellen finns tillgänglig i Illustrator och Photoshop, men tyvärr inte i InDesign.

Färgade av vår kultur När man använder färg i massmedier är det viktigt att ha klart för sig vilka associationer människor har till de olika färgerna.

Detta är kulturellt betingat och genomgången här beskriver färgernas symbolvärde i den västerländska kulturen. I till exempel Indien eller Kina finns helt andra associationer till färgerna.

Det kan vara bra att ha i bakhuvudet i vårt mångkulturella samhälle.

50

Olika nyanser med samma mättnad och ljushet.

Samma nyans och mättnad, men olika ljushet.

Samma nyans och ljushet, men olika mättnad.

■ RÖTT är kärlekens och blodets

färg. I västvärldens kultur associeras den till passion, lidande, temperament och hetta. Politiskt symboliserar den vänster och radikalism.

Det är en stark signalfärg och används ofta för att få människor att fatta snabba beslut, t ex ”Läs här!”, ”Tryck på den här knappen!” eller ”Köp nu!”. Rött är färgen som varnar för faror och för att visa att något är förbjudet.

Rött bör användas sparsamt för att inte förlora sin kraft.

■ GRÖNT är livets och naturens färg. Den förknippas med ungdom och lycka, men också med avundsjuka och sjukdom. En nybörjare är grön.

Grönt signalerar också miljömedvetenhet, det är ingen tillfällighet att miljöpartiet och centern har gjort färgen till sin.

I motsats till rött är grönt den tillåtande och säkra färgen. I trafiken betyder grönt ljus att vi får köra och när vi säger att något är grönt - ja, då är det ok.

Komplementär färgpalett

Triadisk färgpalett

I den komplementära paletten väljer man en färg som dominant, gärna med hög ljushet och låg mättnad, och en starkare komplementfärg som ska användas som signalfärg (komplementfärg finns på motsatt sida av färgcirkeln).

Denna palett ger maximal färgkontrast och ger mycket tydliga grafiska signaler, med högt uppmärksamhetsvärde.

Tre nyanser, så långt från varandra som möjligt i färgcirkeln, ger en triadisk palett. Detta ger inte lika hög kontrast som den komplementära paletten.

Två av färgerna bör användas med hög ljushet och låg mättnad, medan en utses till signalfärg, med full mättnad.

Annars är det lätt att paletten ger ett skrikigt och påträngande intryck.

■ BLÅTT är havets och himlens färg. Den associeras med kyla och renhet. Friskt vatten är blått, särskilt i reklamen. Det är också den manliga färgen och den signalerar snarare kyligt intellekt än varma känslor.

Den bör inte användas ihop med mat. Det finns nästan ingen blå mat.

Den blå färgen förknippas även med melankoli och depression. Då kan man ha blå, blå känslor i natten (och sjunga blues i USA).

Politiskt är det de konservativas färg.

■ GULT är solens färg. Den förknippas med sommar, lycka, rikedom.

Färgen syns väl, sticker ut i kanske ännu högre grad än rött, därför används den till ambulanser och skyddsvästar.

Tillsammans med svart signalerar gult också fara (även i naturen - getingens färger).

Gult är en stark signalfärg och bör användas med måtta i sin starkaste variant. Med låg mättnad och hög ljushet är den fin på stora ytor. För starkt gult på stora ytor kan upplevas irriterande.

■ SVART är egentligen ingen färg men den kan användas som en, och har så mycket symbolvärde att den ändå förtjänar sin plats här. Svart är det mystiska och det ondas färg.

Svart signalerar också makt, prestige och korrekthet. Det är svarta kostymer som styr världen.

Det är också sorgens färg och associeras med död och begravning.

Svart tillsammans med rött eller orange bildar en stark och aggressiv kombination.

Färg

Färg

51

Redigerings-abc ■ Denna

bok vänder sig till blivande och verksamma journalister som vill lära sig grunderna i tidningsredigering.

Fokus för boken är på dagspress, men den är användbar även för den som ska redigera andra typer av tidningar.

En tidning är inte bara ord och bilder. Det handlar om sammansatt visuell kommunikation. Här får du lära dig att använda alla tillgängliga verktyg för att fånga läsaren. Nyheter och annat material ska förpackas aptitligt, överskådligt och säljande. Text och bild ska bearbetas, nyheter värderas och en tidning byggas. Ett arbete som kräver ett kunnande utöver det rent journalistiska. Punkter, rubriker, spalter, nedryckare, breddare och byline är nå-

gra av begreppen som tas upp i denna praktiskt inriktade bok. Här blandas teori och tillämpning med verklighetsnära exempel.

■ Att fånga läseren – en handbok i tidningsredigering Redaktörer: Annika Möller och Nina Hult Omslag: Erik Eliasson Formgivning: Per Alm och Erik Eliasson Gleerup Utbilding AB 160 sider, A5-format 209 skr. + moms www.atfangalaseren.se

Skabt til det uventede

#-/3 SENSOR I .IKON &8 FORMAT MED MEGAPIXELS s )3/ OP TIL s BPS s PUNKTS !& SYSTEM s ,IVE 6IEW MED !& s v 6'! ,#$ SK RM MED H J OPL SNING s )NDBYGGET SYSTEM TIL ST VREDUKTION s )NDBYGGET mASH MED MM OBJEKTIVD KNING

www.nikon.dk

En af Danmarks mest veletablerede aviser i broadsheet Morgensvisen JyllandsPosten, gik fra slutningen af august over til – næsten – fuldt tabloid-format.

Snart er der kun Politiken tilbage i broadsheet i Danmark.

JP – nu (også) i tabloid Jørgen Høg jhoeg@stofanet.dk gjorde det. Information gjorde det. Nu har Morgenavisen Jyllands-Posten også gjort det. Gjort sig mindre. Fra broadsheet til tabloid. Det synes at have mange fordele, mener de respektive chefredaktører. »Vi vil gerne gøre mere ud af præsentationen, og vi anerkender, at tabloid-formatet er mere håndtérbart og praktisk,« siger Morgenavisen JyllandsPostens chefredaktør Jørn Mikkelsen således til nyhedstjenesten Media-

SNDSMagazine 2008|3

■ Berlingske

18

Watch om den aktuelle omlægning.

En specialist i trykte medier er dog mere skeptisk på JP’s vegne og kalder relancering konservativ. »Det vil formentlig ikke tiltrække nye unge læsere, det er en meget konservativ relancering, og man har også forinden gjort sig umage med at fortælle læserne før relanceringen, at det stadig ville være den gamle JyllandsPosten. Det lever de op til. Derfor gør relanceringen næppe den store forskel for læsertallet, men der er stadig mange

trofaste læsere, som får nemmere ved at have styr på avisen, så en omlægning kan fastholde dem. Det bærer mest præg af at være en praktisk omlægning, hvor man kunne benytte lejligheden til at forny avisen visuelt og indholdsmæssigt,« fastslår Peter From Jacobsen, som er fagmedarbejder for udviklingen af trykte medier på Update (tidl. Center for Journalistik og Efteruddannelse) og ekstern konsulent over for MediaWatch.

Morgenavisen Jyllands-Posten chefredaktør Jørn Mikkelsen forklarer

De store danske betalingsaviser Oplag/læsere: Hverdage, 1. halvår 2008 * dog 2. halvår 2007 Kilder: Dansk Oplagskontrol og TNS Gallup

Morgenavisen Jyllands-Posten

Berlingske Tidende

Landsdækkende Oplag: 128.920 Læsere: 493.000 Tabloid siden 8/2008 www.jp.dk

Landsdækkende Oplag: 112.983 Læsere: 344.000 Tabloid siden 8/2006 www.berlingske.dk

Politiken

Ekstra Bladet

BT

Landsdækkende Oplag: 109.588 Læsere: 433.000 Broadsheet www.politiken.dk

Landsdækkende Oplag: 90.639 Læsere: 439.000 Tabloid www.ekstrabladet.dk

Landsdækkende Oplag: 83.739 Læsere: 407.000 Tabloid www.bt.dk

NED I STØRRELSE Morgenavisen Jyllands-Posten kommer nu som tabloid, næsten da. Avisen beholder tillæggene Erhvervsmagasinet, Karriere og Erhvervsejendomme i broadsheet, fordi den type annoncer passer ikke ind i tabloid. Redaktionschef Jonas Kuld Rathje har sammen med de skotske designere Palmer/Watson stået for omlægningen gennem det seneste halve år.

Skrifttyper i såvel rubrikker som brødtekst er bevaret, men forsøger at udnytte tabloidformatet til at designe avisen i opsalg, når det er muligt. Foto: Lars Pryds

Børsen

Information

Landsdækkende Oplag: 71.419* Læsere: 211.000 Tabloid www.borsen.dk

Landsdækkende Oplag: 21.075* Læsere: 116.000 Tabloid siden 11/2004 www.information.dk

ske årsager, vi har valgt at spare andre steder. Jeg synes, at at broadsheet er det bedste, men Politiken er så stærkt et brand, at at det ville overleve, uanset om vi udkom i pixiformat eller i broadsheet eller i tabloid,« siger designchef på Politiken Søren Nyeland.

Han glæder sig faktisk over, at hans to hovedkonkurrenter Berlingske og Morgenavisen Jyllands-Posten har ændret format. »Det betragter vi som en ren foræring forstået på den måde, at vi på den her måde bliver endnu mere synlig end

før og differentierer os stort i forhold til de to andre store morgenaviser,« siger Søren Nyeland.

Han er sikker på, at Politiken i hvert fald fortsætter som broadsheetavis i en rum tid endnu, og det vil være af økonomiske årsager, hvis man ændrer på formatet. »Til gengæld vil vi over for læserne forklare, at vi med en formatomlægning er i færd med at genopfinde os selv,« siger Søren Nyeland.

■

JV – Jydske Vestkysten

Nordjyske Stiftstidende

Fyens Stiftstidende

Århus Stiftstidende

Regional Oplag: 72.323* Læsere: 242.000 Tabloid siden 4/2005 www.jv.dk

Regional Oplag: 61.518 Læsere: 195.000 Tabloid siden 8/2008 www.nordjyske.dk

Regional Oplag: 54.545 Læsere: 170.000 Broadsheet www.fyens.dk

Regional Oplag: 27.742 Læsere: 104.000 Tabloid siden 8/2006 www.stiften.dk

SNDSMagazine 2008|3

imidlertid, at avisen på baggrund af dels en kvalitativ Gallup-undersøgelse med 245 personer og avisens egen kontakt med over 16.000 læsere via email kan kontatere, at ca. 80 pct. ifølge undersøgelserne synes ”godt” eller ”meget godt” om avisen omlægning, mens 13 pct. er utilfredse. Resten ”ved ikke”.

Når de fleste aviser synes at finde sig til rette med tabloid-formatet, hvorfor bliver Politiken så ved med at holde fast i broadsheet-formatet. »Broadsheet er et godt format. De andre aviser går i tabloid af økonomi-

19

Ét skud i bøssen Man får kun én chance, når man lægger sin avis om fra stor til lille, siger teknisk redaktionschef på Nordjyske Medier Jørgen LaCour-Harbo.

Heldigvis sagde de nordjyske læsere ja tak til det nye format.

Jørgen Høg jhoeg@stofanet.dk

SNDSMagazine 2008|3

■ Jørgen

20

laCour-Harbo er i strålende humør oven på adskillige måneders slid med at få skabt en helt ny identitet for printudgaven af Nordjyllands mediestolthed Nordjyske, eller for mange af de nordjyske kernelæsere måske bedre kendt som Aalborg Stiftstidende. Dén titel er for længst historie, det er broadsheetformatet også. Seks måneder har det taget, og oven i hatten kom også et omfattende arbejde med et totalt redesign helt ned i detaljen med nye skrifttyper både for rubrikker og for brødtekst. »Vi har fået et resultat langt over forventning,« siger en ovenud tilfreds laCour, der har stået i spidsen for omlægningen i samarbejde med designfirmaet Ribergaard-Munk, hvorfra både Maj Ribergaard og Ole Munk har stået for en stor del af arbejdet. »Vi har skullet justere designet for avisen, så det passede til tabloid,« fortsætter Jørgen laCour-Harbo. Han glæder overordntligt over, at læserne har sagt thumbs up til projektet, avisen har stort kun fået positive henvendelser efter omlægningen, og han kan med sindsro tilbagevise de få, der vil påstå, at nu da avisen er blevet mindre, er der også blevet mindre indhold.

Passer ikke, siger laCour, de kan selv tælle efter.

Noget af det bedste ved det nye format er at det efter redaktionschefens mening – og de siger mange læsere ifølge ham også – at det er blevet lettere at navigere, og indholdsmæssigt har læserne langt om længe fået øje på,

TABLOID Den nye Nordjyske Stiftstidende.

at avisen er meget mere end blot en lokalavis. »Vi har skabt en mere sammenhængende avis. Lokalstoffet er nu i langt bedre sammenhæng med fx livsstilsstof og debatstof. Sammenhængen er blevet mere synlig,« mener Jørgen laCourHarbo.

Vi har fået lokalstoffet implementeret på en ny måde, nu står en lokalhistorie kun én gang i avisen,” bedyrer redaktionschefen.

Nordjyskes dækningsområde rækker over dele af Himmerland og hele Vendsyssel og nu også helt ud vestpå til Thy efter sammenlægningen med

Thisted dagblad. I slutningen af 2006 afhændede De Bergske Blade avisen til Nordjyske Medier. Fra 2. januar 2007 er bladet udkommet som et omslag til Nordjyske Stiftstidende. »Læserne helt derude har også sagt til avisen og læser nu også om noget, der sker på den anden side af Vejlerne,« siger Jørgen laCour-Harbo.

Avisens formatændring har ellers været undervejs i en årrække, det helt store omlægningspuslespil har været inde over fokusgrupper og den slags, men den helt store og væsentligste forskel i opfattelsen af avisen sker ifølge Jørgen laCour-Harbo først, når man

TecH tech talk

Lars Pryds pryds@mac.com

QuarkXPress in version 8 ■ Quark

ændre selve forsiden. Når den bliver lille, kan man virkelig se, at der sket noget nyt.

Internt har en række medarbejdere – med stor ildhu – været involveret i projektet. Det har været lidt af en omstilling for især redaktionssekretærerne, der bl.a. skulle til at tænke i opslag på en ny måde. Der kan siges for og imod, når man skal præsentere et projekt, hvor man måske førhen med broadsheet kunne vise et tema i ét opslag.

Nu skal man bruge to for at vise den samme mængde information, forklarer Jørgen laCour-Harbo.

Han forventer ikke en oplagsstigning ud af omlægningen. Vi håber på en stabilisering af oplaget. Det har været positivt, men det er svært at fastholde oplaget i dag, erkender Jørgen laCour-Harbo. »Vi tror ikke på, at et formatskifte kan drive en avis frem. Det er indholdet, der skal skabe vores fremtid. Det er den, vi skal arbejde med,« siger han. ■

Nordjyskes omlægning ■ På det formmæssige plan har intentionen med omlægningen været at skabe en ny tabloidavis med et seriøst og klassisk udtryk, og sammenlignet med broadsheetudgaven fremstår Nordjyske nu både lysere og lettere.Det ny design er bygget op omkring et stramt seksspaltet grid med kun to forskellige skrifttyper, faste rubrikgrader og enkle regler for relationerne mellem de grafiske elementer.

■ Matthew Carters skriftfamilie Charter er den typografiske krumtap i det ny design og anvendes både som brød- og rubrikskrift, suppleret med groteskskriften Taz, som hollænderen Lucas de Groot oprindelig tegnede til berliner-avisen Die Tageszeitung.

■ Torsdag den 10. april 2008 udkom den danske regionalavis Nordjyske Stiftstidende (med et dagligt oplag på 69.000) således for første gang i tabloidformat, designet af Ribergård & Munk i samarbejde med en intern projektgruppe under ledelse af redaktionschef Jørgen laCour-Harbo.

QXP8 Some great time-saving tools have been added to QuarkXPress 8 – here the Picture Content Tool.

Keep your data safe ■ If

you are keeping data on removable memory sticks, you need no longer worry about losing it, revealing your company’s innermost secrets to the world. Kingston has launched DataTraveler® BlackBox USB Flash Drive, which will lock down automatically if you try to access the drive guessing at the password that protects the drive.

When you set up a new password in order to use the drive anew, all data is erased, and you can rest asure your secret files are just that – kept secret. www.kingston.com/flash/dtblackbox.asp www.kortlink.dk/5r4r

SNDSMagazine 2008|3

BROADSHEET Den gamle Nordjyske Stiftstidende.

has launched version 8 of its legendary page design software, adding lots of features previously only found in rivalling Adobe Indesign.

One of the greatest time-savers in QuarkXPress 8 is the addition of a Picture Content Tool which lets you place, scale, rotate, and offset images directly and easily.

Another is the redefined Bézier Pen Tool which – finally – lets you draw almost exactly like you do in Illustrator.

Drag and drop is supported for both text and graphics, as are hanging punctuation and hanging characters, and the way the tools work has been changed. E.g., you can now rotate any box simply by grabbing its corner, without switching tools.

Updating to this new version will probably not make you switch (back) from Adobe Indesign, but if your production flow is based on XPress, it will give you many of the features you missed in version 7. However, I would have loved to see a feature like Indesign’s Nested Styles in QuarkXPress. Maybe in version 9? http://8.quark.com

21

DesIgN news design news Vegar Vatn vegar.vatn@tb.no

Tre grunner til at lokalaviser ikke tjener penger på nettet Press Institute (API) ga tidligere i år ut rapporten “Newspaper Next 2.0”, en oppfølger til 1.0-rapporten som ble gitt ut i 2006. Rapporten ble godt mottatt, men instituttet sier det ikke har merket noen stor fremgang i 2007, særlig når det gjelder å tjene penger på nettet.

Forskningen som presenteres i 2.0-utgaven henvender seg til aviser og regionale publikasjoner som sliter med de samme problemene.

Rapporten identifiserer tre hovedgrunner til at lokalaviser ikke tjener mer penger på nettet: Mediehuset (ofte feilaktig omtalt som avisen) stoler på trykte produkter for å få omsetning. Dette er kjent og enkelt å implementere.

Bruken av eksisterende selgere til å selge nye, innovative produkter. Rapporten viser at regionale utgivere trenger egne internettselgere. Internettannonser selges på en helt annerledes måte og egne selgere vil øke salget til annonsører som kun vil kjøpe annonser på nettet.

Selgerne har for lite å tilby.

Rapporten spår at lokal annonsering vil dobles innen 2012, men utgiverne er ikke raske nok til å innføre raskt voksende annonseprodukter som annonsering på søk, e-post og video. De aller fleste tilbyr kun bannere og knapper.

Hele rapporten kan lastes ned fra newspapernext.org

SNDSMagazine 2008|3

■ American

22

La om til fullformat og økte omsetningen med over 600 prosent ■ Ikke

alle aviser tjener mer penger som tabloid. Seksjonen Country Life, som produseres av Republican American i Waterbury, Connecticut, økte omsetningen med hele 673 prosent etter en omlegging fra tabloid til fullformat gjort av Brass Tacks Design.

The world’s best slideshow Lars Pryds pryds@mac.com people behind slideshare.net – the online place to share your pdf and PowerPoint presentations – has announced the winner of the ”World’s Best Presentation Contest”.

The winner, Jeff Brenman, took home a MacBook Air for ”Thirst” – a simple yet powerful story in 65 slides which he describes as an ”educational

■ The

presentation exploring humanity’s water use and the emerging worldwide water shortage”.

The 2008 contest attracted 2,415 entries and over 22,000 votes from voters in 130 countries. The judges were four industry luminaries: Guy Kawasaki, Nancy Duarte, Garr Reynolds and Bert Decker.

See the winners at www.slideshare. net/contest/results-2008 ■

Redigererne får sparket Vegar Vatn vegar.vatn@tb.no ■ De engelske avisene The Daily Express og Sunday Express innfører et nytt redaksjonelt system og sparker over halvparten av redigererne. Totalt skal avisene kappe 80 årsverk innen utgangen av året, og en del av stillingene skal spares ved at reporterne skal skrive ”rett på siden”, melder MediaGuardian.co.uk.

36 av 62 fast ansatte redigerere skal

kuttes før året er omme, det samme skal 33 langtids tilkallingsvikarer.

Express-gruppen skal innføre det redaksjonelle systemet Woodwing som ledelsen sier vil ”revolusjonere måten sider skrives og redigeres på, og derfor vil redusere kostnadene”. Etter hva MediaGuardian.co.uk forstår vil Woodwing gjøre det mulig for reporterne å skrive rett på siden istedenfor å sende saken til desken først.

■

Vi måste nå de unga läsarna. De gamla håller nämligen på att dö ut.

SNDS ordförande Anders Tapola anders.tapola@smp.se ■ Mer färg, större rubriker, större infografiker, större bilder. Allt ska bli större och stöddigare. Förutom texterna då.

De ska vara så korta som möjligt. Ingen orkar ändå läsa. Speciellt inte de unga.

Receptet för hur dagstidningarnas ska överleva i framtiden har, möjligen i lite grov överdrift, låtit ungefär så de senaste åren.

Berghs School of Communication i Stockholm.

Här var det viktigast att man som konsument själv fick välja vad man ville läsa.

En av de deltagande grupperna gick till och med så långt att man skulle kunna betala för att slippa vissa annonser.

I sommar har även den amerikanska dagstidningsbranschen på allvar bestämt sig för att nå de unga läsarna. Nu är förstås marknaden där ganska olik den i Skandinavien. I USA har man i stort sett redan tappat en hel generation dagstidningsläsare. Men drömmen är ändå högst levande. Vi kan få tillbaks de unga läsarna!

Den enda papperstidningen i projektet producerades av Ola Nilsson och Andreas Davidsson vid högskolan i Borlänge.

De gick ännu längre i sin strävan efter att kundanpassa tidningen, En tidning som också delades upp i en mängd olika bilagor, som nöje och kultur, sport, feature, lokala nyheter och riksnyheter.

Här kunde tidningsprenumeranten gå in på nätet och beställa exakt de bilagor man ville läsa precis när man ville under den kommande veckan. Varför inte sportbilagan nästa måndag och nöje och kultur på lördagen?

Kundanpassat och on demand alltså.

Jag har bland annat studerat Tribune Co:s redesigner så här långt under sensommaren.

Påminner ganska mycket om det som skett i våra breddgrader de senaste åren (The Guardians form ligger förstås på något vis ofta och spökar i bakgrunden). Omgörningarna stämmer också ganska väl överens med schablonbilden ovan.

Men stämmer verkligen denna schablonbild med vad unga läsare verkligen vill ha för att läsa en dagstidning?

Jag är inte alls så säker. Påminner mig om projektet Framtidens tidning som SND Scandinavia, tillsammans med Tidningsutgivarna i Sverige, genomförde år 2005 under Designåret.

De flesta unga producenter som deltog i projektet producerade webtidningar, samtliga var gjorda av studenter vid

Ytterligare ett par brasklappar vad gäller unga mediekonsumenter: De flesta är uppväxta med internet.

De är själva, i mer eller mindre grad, även medieproducenter.

De tyr sig främst till vad sociologer kallar signifikanta andra, det vill säga den egna umgängeskretsen. Kompisarna är alltså mest betydelsefulla vad gäller att visa de rätta trenderna, den hetaste musiken, de bästa filmerna och de rätta platserna att umgås på internet just nu.

Så, hur tillfredsställer man en generation som är totalt opålitlig vad gäller att hålla fast vid ett eller ett par media?

Och som dessutom förlitar sig mer till vad kompisarna tycker och tänker än vad oftast medelålders journalister och så kallade experter i omvärlden tycker och säger?

En ganska stor utmaning för tidningsdesigners, tycker jag.

I Skandinavien har vi som sagt ännu inte tappat en hel generation läsare. Vi har fortfarande bättre förutsättningar att locka in de unga läsarna även till papperstidningarna.

Det kanske inte är enbart större rubriker, större infografiker, större bilder och kortare texter som är framgångsreceptet.

Tänk istället om det är tvärtom?

Att det är de unika berättelserna, som endast dagspressen kan leverera, som verkligen kan locka? Dagstidningen kanske trots allt är till för dem som vill läsa? Hur ska den i så fall se ut?

■ Fotnot: Inspiration till denna krönika fick jag för övrigt när jag blev tillfrågad att skriva något på detta tema för den norska www.ungelesere.no

Anders Tapola fotograferet af Lena Gunnarsson