Följ med alice på operationen

Följ med Alice på operationen Rör i örat

Följ med Alice på operation är en berättelse om Alice, 4 år, som ska lägga in drän i örat. Boken berättar om vad som händer och ger med text och bild en väldigt odramatisk men precis beskrivning av förloppet. Boken är tänkt som förberedelse till barn och föräldrar innan själva operationen.

Hej, mitt namn är Alice, jag är 4 år gammel! Vad heter du?

Jag har varit hos läkaren som har sagt att jag har vatten i örat och måste lägga in dränrör… Vist låter det konstigt?!

Men min mamma säger att det är jättevanligt och inte alls farligt. Det är som en pytteliten pärla som kommer in i örat och som gör att man kan höra bättre och inte får så många öron inflammationer.

Det kommer bli min första operation! Har du blivit opererad någon gång?

När man ska operaras måste man fasta. Jag har nu lärt mig att fasta betyder att man inte får äta någonting alls!

Jag tror jag kommer att vara jättehungrig i morgon men om jag äter jättemycket kvällsmat går det nog bra!

Jag fick själv välja vad jag ville äta, det blev pasta Carbonara som är min favoriträtt.

Vilken är din farvoriträtt?

I dag ska jag opereras. Min mamma ska med mig och väcker mig klockan 05:30 – det är ju jättetidigt! Men vi ska vara på sjukhuset klockan 7 och jag ska få lite saft att dricka. Ett helt glas, men jag får inte något frukost.

*** bild av trylleriplåster****

Vi har också köpt trolleriplåster. Jag får två plåster. Ett på handen och ett i armvecket. Där plåstren har suttit på känner man ingenting. Det är bra för när jag kommer till sjukhuset ska sköterskan sticka en liten nål i min arm. Jag har provit detta innan och vet att med trolleriplåster känner man det inte alls. Har du provat trolleriplåster förut? När du kommer till sjukhuset och tar av dem ska du prova att känna på handen där plåstret suttit.. Det känns jättekonstigt!

***Bild på väska, grejor ect***

Jag har nu fått på myskläder och packat min väska med en bok och min nalle. Jag använder inte längre napp eller blöja annars hade jag också tagit det med mig!

Min mamma har packat mat till sig själv, dricka, lite godis, bok och telefon. Hon har också myskläder på sig och en extra tröja.

Nu kör vi mot sjukhuset!

Vi går in på sjukhuset och ska följa den blå linjen. Där finns många olika linjer, men bara en blå. Jag går balansgång rätt fram till en hiss. När vi har åkt hiss följer vi den blå linjen igen. Jag är nu framme och en jättesnäll sjuksköterska tar emot os. Jag får min helt egen säng.

Nu skal jeg vägas och mätas! Jag väger 16 kg och är 106 cm. Vad väger du? Hur hög är du?

Jag får ett fint armband men mit namn och personnummer på. Mitt personnummer är min födselsdag och 4 siffror jag fick när jag föddes. När fyller du år?

Jag fick också nya kläder. En t-shirt som var så lång att den kunde ha varit en klänning! Sen får jag långa strumpor och trosor. Samt en blå mössa. Min mamma får gröna byxor, grön tröja och en blå hat. Jag tycker hon ser jätte konstig ut, men också lite skojig. Vad tycker du?

Även om man mår bra får man en värktablett. Om man kan svälja den själv får man gärna göra det annars kan man få en som man kan tugga på eller en i rumpan. Om du inte kan svälja kan du träna hemma med russin.

Min nalle Rudolf tittar på. Vilken nalle ska du ha med dig?

Jag fick jättemysiga blå värmekuddar som skulle sitta på armen där trolleriplåsterat hade suttit. Jag tycker det liknar blåa grodor litegrann– vad tycker du det ser ut som?

Jag fick lov att hjälpa sjuksköterskan med att lägga tryck om armen. När man gör det är det lättare att sticka. Jag fick en liten nål I armen och sen en massa bandage om… det så nästan ut som om armen var gipsad – men det gjorde inte alls ont!

*** bild på läkera****

Nu är jag klar till operation! Min läkare Ann kom in och frågade hur jag mådde. Jag var faktiskt lite trött men mest nyfiken. Läkaren hade också gröna kläder på sig.

**bild**** Jag och min nalle fick sitta upp i sängen medan de körte in den i operationensalen. Min mamma gick bredvid. I operationssalen fick jag byta säng och där var det jättemånga gröna människor och spännande maskiner.

Mig och min nalle fick sitta upp I sängen mens dom körta den in till operationen. Min mamma gick bredvid. Inna på operationsstugen fick jag byte säng och där var jätte manga grönna människar och spännande maskiner.

*ritning/bild av rör + öre*

Jag fick 3 plåster på magen och bröstet. Till varje plåster hörde en ledning i olika färg. När allt var klart fick jag lite kall vätska i armen och en mask på munnen. Detta gjorde att jag somnade. Det gick så snabbt att ögonen bara slog igen. Mamma sa att läkaren var jättesnabb att göra ett hål på trumhinnan och sätta dit det lilla röret.

När läkaren är färdig kör dom ut mig på något som hetter uppvakningen. Jag sov fortfarande så jag kom inte alls ihåg det. Men här väntar mamma och sitter med mig och väntar på att jag ska vakna. Jag har en mask på som ger mig extra syre. Jag har också en pulsmätare på tummen och ibland får jag lite sockervatten genom slangen i min arm.

På en skärm ser läkarna hur snabbt mitt hjärta slår och skriver ned i en journal hur jag mår under tiden jag sover.

Någor barn sover inte så länge, men jag gillar att sova så jag sov ett par timmar.

När jag vacknat kördes jag tillbaka till “mitt” rum. Här fick jag glass och saft. Tänk att det första jag får att äta idag är glass!! Visst är det häftigt. Efter det fick jag mackor för jag var jättehungrig.

****Bild*****

När vi hade pratat med läkaren fick tog de ut nålet ur armen och jag fick ta på mig mina kläder igen. Nu var jag klar till att åke hem igen! Om några veckor ska jag in och testa hörseln och se så att allt är som det ska – Men nu ska jag, min mamma och min nalle hem och mysa!