Frlsningsarméns påskhälsning: Lästips till påskhelhen

Jag läste igen en berättelse som jag har läst förr, säkert tiotals om inte hundratals gånger.

Varje gång tilltalar den mig på nytt. I berättelsen möter man många intressanta karaktärer. Den beskriver såväl livets ljusa sidor som dess mörka sidor. Det är en berättelse om vänskap och om stor, livsförvandlande kärlek. Där beskrivs också på ett vackert sätt förhållandet mellan mor och son. Men samtidigt är det en berättelse om avundsjuka och bittert hat. Den innehåller intriger, avund och brutalt våld. I berättelsen framträder vanliga människor med stora förhoppningar, tunga besvikelser och skamkänslor. Den beskriver också makthavare, som i mina ögon verkar vara folkets marionetter. Framför allt är det en berättelse om att förlora hoppet och återfinna det. Den beskriver en början av något nytt och vackert. Den är en klassiker, som alla borde läsa.

Kanske du redan gissade att det är frågan om påsktidens händelser i Jerusalem i början av vår tideräkning. Du vet också att trots det dramatiska händelse- förloppet så har berättelsen ett lyckligt slut. Det lönar sig alltså inte att avbryta läsningen.

En berättelse större än livet

Det är ändå inte fråga om någon vanlig läsning som underhållning till påsken. Det har sagts om många berättelser och filmer att de är större än livet. Denna berättelse är det verkligen, för den avslöjar hurudana vi människor verkligen är. Kanske säger du: ”Men inte var ju jag där och skrek: ’korsfäst’.” Men tänk på Petrus som sade: ”Även om alla andra överger dig, så gör jag det aldrig. Även om jag måste dö med dig, förnekar jag dig aldrig.” Bara ett par timmar efter dessa ord hade Petrus redan tre gånger svikit sin Herre. Jesus behövde inte ens säga något; han bara såg på Petrus, som själv förstod att han inte är bättre än någon annan.

Berättelsen skulle inte vara större än livet om den endast beskrev människonaturens mörka sidor. På grund av människornas uselhet och själviskhet, korsfästs berättelsens huvudperson, en ung man vid namn Jesus, hemma från Nasaret, fast man inte kan bevisa att han gjort något ont åt någon. Varför går Jesus med på detta, fast han skulle ha möjlighet att fly? Svaret är: för att han älskade. Trots allt som han hade fått utstå från människornas och också sina närmaste vänners sida, älskade han dem, varenda en. Han var villig att ta på sig straffet för deras del, så att de skulle räddas från undergång. När jag säger ”dem” menar jag ”oss”.

Berättelsen skulle inte vara större än livet om den skulle sluta vid korsfästelsen. Händelsekedjans viktigaste vändpunkt finns i slutet av berättelsen, på den tredje dagen efter Jesu död och begravning. Påskmorgonen gryr och graven befinns vara tom. Ett flertal människor får bevittna uppståndelsens under, bland de första också Petrus. han kom säkert ihåg att Jesus tidigare hade sagt: ”Den som får mycket förlåtet, älskar mycket.”

Stig in i berättelsen

Jag uppmuntrar dig att under påsken läsa denna eviga berättelse med nya ögon. Läs den trots att du tycker dig kän- na till varje ord. Placera dig själv i berättelsen. Börja från när Jesus rider in i Jerusalem på en åsna. Gå med honom från övre salen till Getsemane och därifrån till förhöret inför stora rådet och slutligen till Pilatus för att dömas. Fortsätt med honom på färden till Golgata. Stanna till en stund där och fundera över ditt eget liv. Se på honom, som älskar dig så mycket, att han utstod allt detta för din skull.

Men stanna inte för länge vid korset; du kan alltid återvända dit. Skynda med lärjungarna till graven för att själv konstatera att Jesus verkligen är Guds Son, han är Kristus! Ta emot syndernas förlåtelse. Du minns väl vad han sade , när han levde ( på jorden): ”Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv.” (Joh. 3:16)

Saga Lippoöverstelöjtnantterritoriets kommendör

Frälsningsarméns internationella ledares, general Lyndon Buckinghams påskhälsning publiceras i nästa nummer, under stilla veckan.