Utsikt - Ett magasin om framtiden i norr

UTSIKT Ett magasin om framtiden i norr

Charlotte Kalla Ingesson »Inget Magnus mästerskap utan ledarskap«

LEDARSKAPETS TVÅ ANSIKTEN Gusten Granström • FABRIKEN Succé i klassrummet EN NORRMAN VID STYRET Gunnar Eikeland • SMULTRONSTÄLLEN FRÅN VITTULA Mikael Niemi • RATPACK CRUISERS Raggare i Överkalix • KNUFF Från Somalia till gruvan

Nummer 1, 2015 www.sparbankennord.se

2

LEDARE

LEDARE

LEDARSKAPETS TVÅ ANSIKTEN Den här ledaren skulle kunna handla om mycket. Om genusfrågan exempelvis, som allt för många farbröder i min ställning pratar alldeles för lite om, mig själv inkluderad. Den skulle kunna lyfta mångfaldsperspektivet i en tid av både främlingsfientlighet och medmänsklig värme i vår region. Eller handla om Sparbanken Nords arbete med att utveckla och utbilda nya och befintliga ledare inom det regionala näringslivet.

ag valde - rätt eller fel - att belysa en annan sida av ledarskap.

Ett ledarskap som Sparbanken Nord investerar i dagligen eftersom vi tror det är avgörande för vår hemregions handlingskraft och hållbarhet. Ett ledarskap som jag tror kan se bortom både kön och etniskt ursprung och istället handla om de människor som lever och verkar här. Ett ledarskap som näringslivet och politiken kan lära mycket av. Istället för det professionella ledarskapet, valde jag att fokusera på det mänskliga.

SPARBANKEN NORD är regionens egen bank med verksamhet i de tio kommunerna Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk, Gällivare, Kiruna, Pajala, Överkalix och Övertorneå. Med en affärsvolym på drygt 40 miljarder kronor och 200 medarbetare vid 13 kontor är vi en av landets största sparbanker och en betydande finansiell aktör i Norrbotten. En del av vinsten avsätter banken till sånt som är bra för regionen. Vi kallar det för Sparbanken Nord - Framtidsbanken.

VI KAN SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR Sparbanken Nords uppgift har varit den samma sedan 1852 – att maximera nyttan för vår region. Ju mer pengar banken tjänar, desto större samhällsnytta kan vi skapa, eftersom vi inte har några aktieägare som ska ta del av våra vinster.

Regionens pengar stannar där de hör

hemma genom att återinvesteras i regionala företag och verksamheter. På så vis bidrar vi till kultur, natur, föreningsliv eller andra saker som är viktiga för att du och alla vi andra ska trivas och utvecklas i Norrbotten.

ENBART PENGAR RÄCKER INTE Sparbanken Nord kan kratta manegen, men för att något ska hända krävs det att någon ställer sig upp och tar ansvar för ledarskapet. Kliver in i manegen och ser till att det händer. Jag förundras hela tiden av den där kraften, av alla dessa människor som reser sig upp och säger – jag gör det! Som engagerar sig i skolan, kulturen, idrotten och alla möjliga sociala projekt som tillsammans skapar mening för både ung och gammal. Som många gånger utan ersättning gör ett jobb som både utvecklar, fostrar och omfamnar.

Det är detta ledarskap som kommer göra skillnad i längden och efter snart 12 år som ordförande i Sparbanken Nord är det en av de viktigaste insikterna jag tar med mig.

100 MILJONER SKÄL ATT LYCKAS Konkurrensen i bankvärlden har aldrig varit så tuff som nu, men min tro och vilja att våga har heller aldrig varit så stark. Sparbanken Nord utmanas rejält av andra aktörer i dagens, globaliserade och digitaliserade värld när personlighet och närhet kan levereras från andra sidan jordklotet direkt till din smartphone. Vi måste därför bli ännu bättre på att vara närmare våra kunders vardag. Sparbanken Nord ska återinvestera cirka 100 miljoner i samhällsnytta i regionen de närmsta fem åren - i framtiden helst ännu mer. Men då krävs det att vi tar branschens utveckling på allvar, eftersom vi inte kan skapa nytta utan vinster. Då krävs det att vi blir bättre på allt. Då krävs det att vi borstar av oss dammet, ställer oss upp och kliver rakt in i manegen och säger – vi gör det!

Gusten Granström Ordförande, Sparbanken Nord och Framtidsbanken

3

4

INLEDNING

REGION

i vill investera ytterligare ca 100 miljoner i regional utveckling och handlingskraft, för att vi är en sparbank!

S

amtidigt som vi självklart gillar att göra goda affärer engagerar vi oss mer än gärna i frågor som är viktiga för Norrbottens framtid. Särskilt stolta är vi över att få vara med och investera i regionens utveckling.

Sparbanken Nord är en stark och lönsam regional bank som bedriver bankverksamhet och ägnar både själ och hjärta till frågor som är viktiga för regionens framtid. Sånt som vi kan och vill göra.

Till nytta för människor, organisationer, föreningar och företag. För barnen och de unga, de mitt i livet och seniorerna. För hon, och han. För knattarna, entreprenörerna, eldsjälarna, och samhällsbyggarna. De resurser vi skapar stannar i regionen och gynnar våra kunder.

Vem kan söka?

Medel kan utgå till organisationer, föreningar och företag och för syften som kan bli till allmän nytta eller betydelse för regionens näringslivs- och samhällsutveckling.

Vi tar emot ansökningar och kan själva välja att söka samarbeten och initiera intressanta projekt. Satsningarna ska rimma med vår affärs- och samhällssyn samt uppfylla krav på god etik och moral.

Målen och ambitionerna ska harmoniera med regionens och kommunernas utvecklingsprogram.

Läs mer på: www.sparbankennord.se/framtidsbanken

5

Sparbanken Nord – Framtidsbanken investerar tid, pengar, idéer och engagemang i samhällsnytta och regional utveckling.

Vad är samhällsnytta och regional utveckling för dig?

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

02 Ledarskapets två ansikten 16 Piteå Båtmuseum LEDARE

PITEÅ

04 Vi är en sparbank

18 Präglad av Pajala

05 En fråga - Fyra svar

20 Maria Sätterqvist

06 Notiser från regionen

22 Från Somalia till gruvan

INLEDNING

REGION

REGION

PAJALA

GÄLLIVARE

KIRUNA

08 Från kustlinje till fjälltopp 24 En succé i klassrummet VI ÄR EN SPARBANK

REGION

10 Raggarna i Överkalix

25 Lätt att återvinna

12 Inget mästerskap utan

26 En 163-årig sparbank

ÖVERKALIX

REGION

ledarskap

ARJEPLOG

VI ÄR EN SPARBANK

Ekonomisk rapport

» Vi satsar på näringsliv, forskning, ledarskap, ungdom, utbildning, idrott och kultur«

En komplett lista med alla våra satsningar under 2014 finns här: www.sparbankennord.se/framtidsbanken/

KRISTINA ZACHRISSON

STURE LESTANDER

KJELL-ANDERS JOHANSSON

KATARINA FALLHOLM

Kommunalråd Kiruna

VD Dyna Tech Automotive AB

VD Piteå Summer Games

VD Festspelen

För mig betyder regional utveckling t ex att det inom en region uppstår nya näringar, att "gamla" näringar utvecklas och utökas eller att nya utbildningsmöjligheter uppstår i någon del av regionen. Kiruna kommun ingår i Lapplands Kommunalförbund tillsammans med Gällivare, Jokkmokk och Pajala där just utbildning är en mycket viktig del som vi samarbetar om. Min uppfattning är att det gagnar hela regionen när någon del utvecklas.

Checkpoint Young är ett bra exempel som Sparbanken Nord initierat är med deltagare från Kiruna och Gällivare. Vi behöver utveckla entreprenörskapet i Norrbotten, och kanske framförallt i Malmfälten, men framförallt behöver vi knyta kontakter mellan ungdomar och näringsidkare. Det är ett bra exempel på en framtidssatsning.

Tillgänglighet och närvaro är två viktiga ledord.

Du måste synas och märkas och det måste finnas kött och blod någonstans. I dagens system med direktbetalningar och annat blir du anonym om du inte finns fysiskt närvarande. När det gäller regional utveckling måste man vara en aktiv part i samhället, en medspelare. Man ska ha en filosofi för hur man stöttar näringslivet. Som bank kan du inte ställa dig vid sidan om. Du ska vara en aktiv spelare i utvecklingsprocesser.

Som bank ska man vara stolt för att man bidrar till regional utveckling. Är man inte intresserad av det, så har man inget berättigande.

En viktig fråga idag är idrottens betydelse för att aktivera barnen. Den fysiska aktiviteten ger friskare barn. Det är viktigt att ge barn möjlighet att orka med sina studier, vilket man gör om man har en god kondition.

I regionen är miljö- och integrationsfrågor viktiga. En annan viktig fråga är infrastrukturen i vårt län och möjligheten till klimatsmarta transporter. Sen tycker jag det är viktigt att fortsätta göra bra satsningar på att behålla och stödja närproducerat livsmedel i vårt län.

En utvecklad region består av unga kvinnor som känner att deras behov och intressen tillvaratas.

6

NOTISER FRÅN REGIONEN

NOTISER FRÅN REGIONEN

7

Eldsjälar som räddar liv PITEÅ

Bagarna i Lillpite

ARVIDSJAUR

Lyckan över att få några tusen kronor till en förening kan betyda massor. Ibland är det inte mängden pengar utan bara lyckan att få något som räknas. Ingrid Sandström och Inger Abrahamsson kan nu fortsätta att baka och vi

Moon Valley

får chansen att smaka av deras goda bröd.

Produktionsbolaget Moon Valley levererar ”music with meaning”. Musik som har ett hjärta, ett syfte och ett innehåll.

En smidig partner när du behöver hjälp med konserter eller en annorlunda utbildning inom musik.

PAJALA

REGIONEN

Lyckat projekt i Pajala

Vårt sociala engagemang

Tänk vad bra det kan bli. I Pajala ordnar de aktiviteter för att få ortens flyktingar att komma in i samhället. Bland annat har de drivit en gitarrkurs för flyktingbarn. Det resulterade i att flyktingarna själva startade en kvällskurs där de lär Pajalaborna att dansa salsa!

En av de saker som ligger Sparbanken Nord varmt om hjärtat är det sociala engagemang som finns runt omkring oss. Alla eldsjälar som lägger ner sin tid och kraft för att hjälpa utsatta människor. Det kan vara en axel att luta sig mot i en svår stund, en hjälpande hand, någon som ställer upp för dig när du som mest behöver det. Några av de projekt som vi valt att stötta är Föräldrar mot narkotika, Missing people, Kvinnojouren och Vuxna på stan.

UNGDOMSBRANDKÅR. Länets enda frivilliga ungdomsbrandkår finns i Älvsbyn. Här samlas 10 ungdomar i åldern 11-18 år varje söndag för att utbilda sig till brandmän.

ÖVERTORNEÅ

Initiativtagare till satsningen är deltidsbrandmannen David Berg, som tillsammans med kollegorna Jennie Nordström och Niklas Nilsson driver projektet helt på ideell basis.

De hoppas att satsningen ska stärka ungdomars självförtroende, öka jämställdhet och mångfald och förhoppningsvis leda till framtida rekrytering inom räddningstjänsten.

Under utbildningen varvas teori med praktiska övningar. Ungdomarna får bland annat lära sig första hjälpen.

- Vi vill lära dem att våga agera.

Att bygga upp ett självförtroende så att de att vågar agera om de till exempel kommer till en olycksplats.

Visa dem att vad man än gör så är det bra, säger David Berg.

Ungdomarna har också fått övernatta på brandstationen. Skötsel och underhåll av bilar och utrustning varvades med fingerade larm där projektet hade ordnat tillbud som de fick åka ut på.

- Den gångna terminen har varit fantastisk! Vilka framsteg ungdomarna har gjort. Trots åldersspannet har gruppen blivit otroligt sammansvetsad. De är stolta och berättar gärna om sina upplevelser. Det har gjort att projektet fått stor uppmärksamhet och vi redan nu fått förfrågningar inför nästa termin, avslutar David Berg.

Övertorneå dragspelsklubb Sprider glädje och harmoni med sin musik när de besöker äldreboenden och sjukhem.

JOKKMOKK

Årets eldsjälar 2014 KIRUNA

En attraktiv centrumkärna Stads- och centrumutveckling i Kiruna arbetar för att skapa ett attraktivt och levande Kiruna som alla kan vara stolta över. Tillsammans med stadens alla aktörer ligger fokus på att utveckla den nuvarande centrumkärnan, bland annat genom att skapa evenemang som bidrar till en levande stad.

När flytten till ett nytt centrum närmar sig kommer fokus att läggas på att fylla de nya arenorna i Nya Kiruna med aktiviteter. Målet är att skapa en god samverkan som gör Kiruna till en attraktiv stad att bo, leva, besöka och flytta till!

Sara, Catrin, Madelene och Anna – nya eldsjälar som brinner för att aktivera barn i olika åldrar inom Vuollerimområdet.

Sjöräddningssällskapet är en ideell förening vars uppgift är att rädda liv till sjöss. RS Piteå är det nordligaste i Sverige med ett 20-tal frivilliga sjöräddare. Till vardags arbetar de som elektriker, snickare, begravningsentreprenör med mera och på sin fritid är de kvalificerade sjöräddare som rycker ut för dig som är på sjön i alla väder.

Under den isfria delen av året har sjöräddarna jour dygnet runt, inom 15 minuter från larm skall båten Rescue Sparbanken Nord lämna kaj. Det kan bli ett 20-tal utryckningar på en sommar.

- Vi rycker ut på sjöräddning och assisterar räddningstjänst och ambulanssjukvård, säger Lars Lundberg, stationsansvarig på RS Piteå.

En annan viktig verksamhet är förebyggande sjöräddning.

- Vi tycker att det är viktigt att synas ute och att prata med folk.

Att berätta hur man bäst är rustad för turen, hur man håller båten sjövärdig, att man tar hänsyn till vädret så man inte sätter sig i en situation man inte klarar av, säger Lars.

Hur är man bäst rustad för att undvika en nödsituation på sjön?

- Det viktigaste är att vara utrustad med ett kommunikationsmedel så att du kan larma. Har du enbart en mobiltelefon bör den vara placerad i en vattensäker plastficka. Rätt klädsel, flytväst och några nödraketer är också viktigt när du är på sjön.

Lars tillägger att bidraget till sjöräddarverksamheten från Sparbanken Nord är mycket uppskattat, det möjliggör att vi är vältränade inför våra uppdrag.

Han tipsar också om att alla är välkomna att besöka båten och se på utrustningen. Den finns på Renö hamn alla måndagar mellan kl 18.00 och 19 under den isfria tiden - om det inte är utryckning.

Man kan ringa 070-587 80 16 om man behöver hjälp till sjöss eller vill veta om båten är inne.

8

VI ÄR EN SPARBANK

VI ÄR EN SPARBANK

Från kustlinje till fjälltopp

Eikelands Norrbottensfavoriter

Gunnar Eikeland T EXT

Andreas Thunholm |

FOTO

Anders Westergren

Hösten 2014 steg en norrman med äkta känsla för Norrbotten på Sparbanken Nords vd-post.

24 kontorsbesök och 500 mil senare sammanfattar han en av de tydligaste fördelarna med att vara en regionalt verksam sparbank.

- Affärsbankerna går mer och mer till att vara digitala tjänstefabriker, då blir vi ett ännu Ni betonar att ni är en ”sparbank”, tydligare alternativ med vår vad innebär det?

- Sparbanken Nord grundades fysiska närvaro.

N

orgefödda Gunnar Eikeland beskriver sig som en starkt samhällsintresserad 4-barnspappa med 15 års erfarenhet som företagsledare i energibranschen. PiteEnergi, Luleå Energi och Skellefteå Kraft har alla haft 46-årige Eikeland på vd-posten.

- Både energibolag och banker är viktiga byggstenar i samhället. Om en region ska utvecklas är det många saker som ska hänga ihop: arbetsmarknad, miljö, skola och infrastruktur bara för att nämna några, säger Eikeland.

När Gunnar tillträdde bestämde han sig för att besöka alla 13 kontor för att känna in kulturen. Eftersom Sparbanken Nords

verksamhetsområde upptar cirka 20 % av Sveriges yta var det inte gjort över en natt.

- Länet är stort och jag insåg snabbt att utmaningen ur ett ledningsperspektiv blir att vara tillräckligt närvarande. Det gäller att skapa en gemensam kultur och möjliggöra fysiska möten. Oavsett om man jobbar i Kiruna, Arjeplog eller Övertorneå ska vi känna att vi är ett team, säger Gunnar.

Vad lärde du dig mer på din resa?

- Det som är särskilt glädjande är den utbredda känslan av att alla medarbetare alltid vill kunderna väl. Det finns en väldigt tydlig kundorientering och en förändringsvilja som är värdefull med tanke på finansmarknadens allt snabbare utveckling, säger Eikeland.

ursprungligen för att alla skulle kunna nyttja bankens tjänster, något som inte var självklart förr i tiden. Sparbanken ville ge alla en möjlighet att spara för sämre tider, och det är fortfarande grunden i vår existens. Vi finns till för att främja sparande.

Sparbanken Nord startade 1852 och har alltid arbetat för att återinvestera delar av vinsterna. Till exempel gav man barnfamiljer ekonomiskt stöd till mat och kläder under andra världskriget. Sparbanksidén lever kvar än idag – att hjälpa människor förverkliga sina idéer genom att stimulera en sund privatekonomi och låta bankens pengar återinvesteras i det lokala samhällets utveckling.

- En bank är ett smörjmedel i samhället.

Den ska möjliggöra utvecklingen av kommuner, företag och privatpersoner

ur ett ekonomiskt perspektiv. Det är vårt huvuduppdrag och det vi i grunden står för, oavsett vad som händer i omvärlden, berättar Eikeland.

Vår skärgård har många fascinerande öar, men jag vill även slå ett slag för Dundret. Arjeplog är också en fantastiskt vacker kommun.

Vad innebär det för kunderna att ni ska vara ”närmare, tryggare och mer ansvarsfulla”?

- Vi ska ha den bästa relationen med kunderna. Känna dem bättre än alla andra och vilka skeden de är i livet. Tryggheten handlar om att finnas där i både goda och svåra tider. Drömscenariot är att den kund vi har – den har vi för livet, menar Eikeland.

- Ansvarfullt agerande innebär framför allt att Sparbanken Nord ska ha ett brett engagemang i samhället.

Stad eller landsbygd?

Landsbygd. Jag är född i Kirkenes och har bott i Longyearbyen, Svalbard. Är uppvuxen i små samhällen, hela min barndom var väldigt mycket landsbygd.

Ni kallar er för ”regionens egen bank”, vad innebär det?

- Vi har inga ägare, därför ska kunden i grunden känna att det här är min bank.

Det är också därför vi menar att vi kan ”kundmaximera” istället för ”vinstmaximera”, säger Eikeland och poängterar att Sparbanken Nord inte gör några ”äventyr i utlandet” utan finns på plats för att investera i regionen.

Lingon eller blåbär?

Definitivt blåbär. Blåbärssylt och plättar slår alltid trerättersmenyer för min del.

Det för oss raskt vidare till frågorna kring investeringarna inom ramen för Sparbanken Nord – Framtidsbanken.

- Syftet med Sparbanken Nord - Framtidsbanken är att stimulera fler arbetstillfällen genom tillväxt, god utbildning och höjd livskvalitet. Varje år investeras en del av vinsten till organisationer, föreningar och företag där målet är att skapa allmän nytta eller betydelse för näringslivs- och samhällsutvecklingen i regionen.

Under 2014 avsattes cirka 17 miljoner kronor till regionens utveckling. Nu vill

Norrsken eller midnattssol?

Sommaren ger mer värme och energi så jag får svara midnattssol.

Fjäll, hav eller skog?

Fjället har alltid skapat lugn och harmoni både i kropp och själ.

Sommar eller vinter?

Sommar. Att ta motorcykeln och susa iväg en solig dag är härlig avkoppling.

9

Sparbanken Nord – Framtidsbanken investera cirka 100 miljoner kronor under de kommande fem åren.

- Kanske kommer vi att satsa lite extra på näringslivsprojekt i de branscher vi identifierar som särskilt viktiga. Vi ska ta fler egna initiativ, men aldrig genom att snedvrida konkurrensen, säger Eikeland.

Investeringarna kan handla om allt från att bidra till utveckling av biltestverksamhet, datacenter och/eller besöksnäring. KNUFF-projektet är en annan viktig investering som handlar om att stötta nyanlända i samhället.

- Vi tror på att jobba med stark lokal närvaro. Vi ska finnas nära marknaden och respektive kommuns utveckling. Känslan är att vi kan göra stor nytta och frågorna behandlas väldigt seriöst, säger Eikeland.

Var finns de största utmaningarna i framtiden?

- Bankvärlden är extremt komplex och globalt sammanflätad med en periodvis osäker omvärld. Väldigt många nya regler införs hela tiden och de lär inte minska i omfattning, säger Eikeland.

Var är Sparbanken Nord år 2050?

- Förhoppningsvis har vi expanderat lite mer geografiskt och verkar över större delar av Norrbotten. Vi ska vara en stark nordlig sparbank. Min förhoppning är att kunna kombinera en modern plattform för digitala och mobila banktjänster samtidigt som man är en naturlig och aktiv partner i de lokala samhällen man verkar på.

Var är Norrbotten/regionen år 2050?

- Samhällen växer genom fler företag och människor. Min förhoppning är att regionen vuxit betydligt, potentialen är stor i många kommuner. Självklart har det även en positiv påverkan på oss, växer samhället så växer banken, menar Eikeland.

Vilka Norrbottensfrågor ligger dig allra varmast om hjärtat?

- Om en region ska utvecklas behöver företagen utvecklas, därför är jag i grunden mycket intresserad av näringslivsutveckling.

Entreprenörskapet kommer att ha en jättestor betydelse för länet, avslutar Eikeland. 

10 ÖVERKALIX

ÖVERKALIX 11

En viktig del inom besöksnäring och destinationsutveckling är att ständigt leta nya intressanta och effektiva lösningar på hur man på bästa sätt lockar nya besökare till en ort. I Överkalix är lösningen plåt och stora V8-motorer från en svunnen tid, ett evenemang av entusiaster för nyfikna, barnfamiljer som pensionärer. Ett lyckat vägval som återgett Överkalix status som en metropol för midsommarfirande och av bara farten lockat tusentals besökare till orten.

T EXT

Anders Westergren |

FOTO

F.V: Jonas Lundström Lisa Myrevik Håkan Andersson

Video Se videon med raggarna och ana doften av brylkräm på www.sparbankennord.se/ framtidsbanken

Mikael Sundkvist

Raggarna i Överkalix V

i har följt med den lokala Sparbanken-chefen Lisa Myrevik till ett industriområde strax utanför Överkalix centrum. Efter några minuters väntan rullar det in en äldre flakbil med ett leksaksgevär fastsurrat på bakrutan. Ut ur bilen kliver två herrar, den ena iförd jeansjacka och den andra en skinnväst med texten ”Ratpack Cruisers” på ryggen. Håkan Andersson och Jonas Lundström är två raggare, tillika två av Överkalix främsta arrangörer.

- Det här intresset med raggarbilar hade jag redan på 70-talet när jag bodde uppe i

Fakta

Gällivare, så jag har haft några jänkare även på den tiden och är nog äldst i gänget, säger Håkan Andersson.

Håkan är styrelseledamot i den lokala raggarföreningen Ratpack Cruisers. En rörelse vars medlemmar tillhör olika generationer men där intresset för gamla amerikanare är den sammansvetsande gemensamma nämnaren.

Vi får en rundvandring i de intilliggande garagebyggnaderna där de gamla entusiastbilarna står på rad. Vissa är kompletta, andra under renovering med 100-tals mantimmar kvar innan de åter rullar på gatorna. Håkan visar upp sin ögonsten, en Oldsmobile 98 från 1958.

- Den här importerade jag från Amerika 2010. Det finns inte så många exemplar kvar men jag sökte efter just den här modellen och fick ett erbjudande via mail, då slog jag till direkt.

Utöver det gemensamma bilintresset var det även en större vision som låg bakom beslutet om att bilda föreningen Ratpack

Cruisers enligt Håkan. Medlemmarna såg en möjlighet att använd sina bilar och kontakter för att locka fler besökare till orten.

- Vi ville slå på stort och sätta lite fart i Överkalix som faktiskt lockade rätt mycket folk på det glada 80-talet, berättar Håkan.

Sagt och gjort. På midsommarafton 2013 arrangerade Ratpack Cruisers för första gången bilutställningen Midsummer Meet och det blev en succé. Premiären lockade cirka 260 utställningsobjekt som radade upp sig nere vid den gamla prästgården. Intresset för arrangemanget visade sig vara betydligt större än vad Håkan och hans kamrater kunnat föreställa sig, vilket resulterade i en uppföljare redan nästkommande år.

- Jag skulle säga att det har varit lätt ett två-tre tusen personer som vistats i samhället under midsommardagen, säger Magnus Hansson, tidigare hotellägare och projektledare för besöksnäringen i Överkalix.

Vad betyder ett sådant här arrangemang för en mindre ort som Överkalix?

- Det är jätteviktigt med årligen återkommande evenemang på fasta tider som folk lär sig att styra sin kalender efter. Och det gynnar alla inom besöksnäringen, inte bara hotellen, även handeln, restauranger och så vidare, säger Magnus.

Utöver andra bilentusiaster så har Midsummer Meet även lockat både barnfamiljer och pensionärer. En av dem som verkligen uppskattar initiativet är den pensionerade frisören Ingegerd Larsson, 69.

- Förut hade vi en tillställning som kallades Brännaberget här i Överkalix med dans och fest på midsommar, nu har vi det här och det smäller högt, gammal som ung säger Ingegerd.

Under midsommarafton 2014 hade vädrets gudar lämnat Överkalix åt sitt öde. Regn och snålblåst till trots lockade arrangemanget mycket folk, bland andra Ingegerd och hennes svägerska som satt längs gatan på var sin pall, iklädda vinter-

Ratpack Cruisers grundades tidigt 90-tal och arrangerar årligen Midsummer Meet.

Premiären lockade cirka 260 utställningsobjekt och 2 000 besökare.

kläder, och såg varenda raggarbil som passerade. Ingegerd upplever att intresset för bilarna och raggarkulturen inte är något som bara tilltalar männen.

- Det är så roligt att det är många tjejer som är engagerade också och när dom klär sig som man gjorde på 50- och 60-talet, precis som jag gjorde när jag var ung, då blir jag som ung på nytt och tänker på så roligt det var även då, skrattar Ingegerd.

Midsummer Meet återkommer igen under midsommarafton 2015. Målsättningen är, enligt Rat Pack Cruisers, att skapa norra Sveriges största årligen återkommande ”bilträff” i Överkalix. 

12 REGION

REGION 13

INGET MÄSTERSKAP UTAN LEDARSKAP

MAGNUS om Charlotte:

SOM ROLIGAST: När det går bra. I framgången. Då märker man att hon verkligen mår bra. Man ser den genuina glädjen och hur det sprids och smittar av sig på en själv och omgivningen.

SOM MEST KRÄVANDE: När besluten helst skulle tagits förra veckan. Då allting ska gå så fort. I stunder av motgång kan det också vara en jätteutmaning att vända på humöret, men ofta kan det vara glömt redan dagen efter.

En beslutsam överoptimist och en sund skeptiker. Raka puckar och en relation som tar avstamp i förmågan att vara 100 % ärlig. Så leder man framgångsrikt. Så skapas en mästarinna.

TE X T

M

agnus Ingessons och Charlotte Kallas samarbete tar sin början 2008 – året då Charlotte får sitt internationella genom-brott i samband med vinsten av Tour de Ski. Sen har det rullat på. Ett guldkantat samarbete som, bland mycket annat, resulterat i 2 OS-guld, 2 VM-guld, 19 SM-guld, Bragdguldet och Jerringpriset.

Vilka är framgångsfaktorerna, Charlotte?

- Beslutsamheten. Och att den kommer från mig. Magnus kan verkligen hjälpa till i genomförandet, men det är inte han som bestämmer. Vi diskuterar ofta vad det är jag egentligen vill, berättar Charlotte.

Och det är?

- Att åka skidor. Fort! Det är det som är den absolut största drivkraften.

Magnus menar att Charlotte Kallas största tillgång är ”utvecklingsbegäret”, att hon är beredd att underkasta sig det som krävs. På frågan var viljan och drivkraften hämtas menar Charlotte att det är ”superhäftigt” att jobba mot mål.

Viljan att alltid bli bättre och ständigt utvecklas handlar i grund och botten om att prioritera och våga välja bort saker.

- Sen gäller det att vara ödmjuk. Man har aldrig facit, bara tron att ”det här

Andreas Thunholm |

FOTO

Anders Westergren

kommer att göra mig bättre”. Det är också viktigt att kunna klappa mig själv på axeln när jag gjort något bra, även om jag alltid söker efter vad som kan göras bättre, säger Charlotte.

Hur planerar man för framgång?

- Grunden är att man måste vara väldigt strukturerad och det är Charlotte. Det handlar om både träning och övriga livet. Det som händer mellan passen är jätteviktigt, säger Ingesson.

Ledarskapsfilosofin handlar till stor del om att att ta reda på vad - och hur mycket - utövaren verkligen själv vill. Ingesson menar att det viktigaste är att viljan och drivet kommer från den aktiva själv.

Hur jobbar du med ditt eget ledarskap, Magnus?

- Jag lär mig varje dag, genom alla möten och samtal jag har. Charlotte är bara en av flera. Som ledare är det viktigt att vara ärlig med att man inte kan allt, inte sitter inne på alla svaren.

Man måste också kunna hantera

BÄSTA EGENSKAPER: Förmågan att hela tiden vilja utvecklas och bli bättre. Att hon är väldigt snäll och omtänksam kan ibland vara en begränsning men är en enorm styrka i grunden.

tillfällen när det inte går som det var tänkt.

Våga tänka att ingen är ofelbar och att man kan lära sig även i stunder av motgång.

Att Ingesson har en ruschig tillvaro råder det inga tvivel om. Han kombinerar jobbet som polis med familjeliv samtidigt som han är sportchef i Piteå Elit och personlig tränare.

- Jag har en ganska snäll arbetsgivare som låter mig vara ledig då och då. Men visst har jag perioder när jag känner mig otillräcklig och splittrad, och då på alla plan. Mot familjen, Charlotte och alla de andra, MAGNUS berättar han.

OM ROLLERNA SOM CHARLOTTES PERSONLIGA TRÄNARE & SPORTCHEF I PITEÅ ELIT

»Ledarskapet handlar även om att ”öppna dörrarna” inför resten av sitt liv. Det är viktigt med utveckling på flera plan, inte bara det idrottsliga«

VIKTIGASTE HON LÄRT DIG: Att lyssna. Att hon hjälper mig förstå henne oavsett om hon är glad eller ledsen. Det är först när jag förstår henne fullt ut som jag kan ge goda råd.

14 REGION

Charlotte om Magnus:

REGION 15

BÄSTA EGENSKAPER: Hans ärliga och raka sätt.

Magnus inspirerar mig att bli tuffare vilket gör mig mer komplett.

SOM ROLIGAST: När han brinner för något. Det syns verkligen på kroppsspråket, särskilt när han har nya inputs eller idéer som han vill dela med sig av.

SOM MEST KRÄVANDE: När han ställer de jobbiga frågorna. ”Är du beredd på det här? På riktigt? Men är du verkligen det? Okej, då måste du gå till botten med det här”.

VIKTIGASTE HAN LÄRT DIG: Att drivkraften och besluten måste komma från mig själv. Jag har ofta svaret i magkänslan.

»För mig betyder det mycket att barn och ungdomar får följa sina drömmar. Jag hade själv en otroligt stödjande omgivning som trodde på min att jag var där förmåga och såg till att vi för att att tävla och Ingesson har själv fått känna på hetluften prestera, berättar Charlotte. kunde åka på tävlingar som aktiv och har bland annat ett VM-silver på meritlistan. 2010 tilldelades han TT:s Du har familj, släkt och ursprung idrottsledarpris (tillsammans med Joakim i Norrbotten. Vad betyder det, och hur och läger runt om Abrahamsson). har det påverkat dig, Charlotte?

- Jag har själv upplevt känslan av både - Självklart betyder Norrbotten mycket i Norrbotten” med- och motgång. Det har jag stor nytta för mig. Här finns mina rötter och en stor Magnus, du har vid något tillfälle beskrivit ert samarbete som ”en unik, nästan lite märklig relation”, vad menar du med det?

- Vi pratar med varandra. För mig är det viktigt att veta om det är något som händer Charlotte utanför själva skidåkningen. Om jag inte känner till det tror jag kanske att det är träningsupplägget som behöver justeras när det i själva verket är något helt annat.

av i samtalen med Charlotte, inte minst att kunna förstå hennes känsla när hon upplever frustration.

Ingesson kommer ofta tillbaka till vikten av ”objektivitet”, att kunna ”kliva ur sig själv” för att förstå andra människor. Olika personer hanterar såväl framgång som motgång på sitt eget sätt.

Han poängterar att det är en ynnest att få jobba med Charlotte och de andra åkarna i Piteå Elit och menar att det finns ett större perspektiv än att bara prata fysik och mentala förberedelser inför tävling.

- Det känns angeläget att förbereda dem i ett större perspektiv. Ledarskapet handlar även om att ”öppna dörrarna” inför resten av livet. Det är viktigt med utveckling på flera plan, inte bara det idrottsliga.

Charlotte Kalla är anställd av Sparbanken Nord som ambassadör för regionen.

Det är lätt att tro att Charlotte har en stab av rådgivare när det gäller att fatta beslut, hur fungerar det egentligen i praktiken?

- Charlotte fattar kanske fler beslut än hela landslaget tillsammans, det gör hon hela tiden och har lärt sig att ta ansvar för dem, säger Ingesson.

- Slår man igenom som ung får man växa upp fort. Det kommer alltid nya beslut som ska fattas, fyller Charlotte i och poängterar vikten av att fundera kring de egna behoven, och låta dem styra prioriteringarna. Att våga vara tydlig i alla relationer. Att sätta gränser.

- Under VM i Falun var det givetvis jättekul att ha släkten på plats. Samtidigt var det viktigt att kunna vara tydlig med

del av det som format mig som människa.

Familj, släkt och vänner hjälper mig att komma ihåg vad som är så bra med mig.

Vid sidan av alla idrottsprestationer är det superviktigt att jag alltid bär med mig det.

Kalla berättar att hon gillar att besöka fjällen, och då gärna Riksgränsen och Björkliden. Hemmet i Tärendö besöks minst två gånger per år, byn Käymäjärvi med 12 bofasta är ett smultronställe. Här måste du klättra upp på en stege för att mobilen ska fungera. Bara en sån sak.

Familjen är en naturlig och viktig pusselbit,vilka andra människor omger du dig med?

- Förutom Magnus och klubbkompisarna i Piteå Elit samarbetar jag även med mental och fysisk rådgivare, berättar Kalla.

Thomas Nilsson är mental tränare, ett samarbete som syftar till att stärka ”här och nu”-tänket. Att fokusera på det som kan påverkas och lämna det andra åt sidan.

- Thomas gör det lättare för mig att känna efter och fatta beslut. Det har hjälpt mig att bli bättre att fokusera på det jag tycker är viktigt, och hålla fast vid det på ett mer beslutsamt sätt än tidigare.

Ett annat viktigt stöd är Stefan Thomson som – bland mycket annat – även är Skellefteå AIK:s fystränare. Ungefär två av tolv pass är fysträning och de behöver genomföras oavsett var man befinner sig.

- Stefan bidrar mycket med nya, kreativa infallsvinklar på fysträningen, det är guld värt, berättar Kalla.

CHARLOTTE KALLA OM Ett SPARBANKEN NORD – liv fyllt FRAMTIDSBANKEN av träningar, SOM MÖJLIGtävlingar och resor GÖRARE I LÄNET där det även ska finnas tid till privat umgänge.

Hur gör ni för att få tiden att räcka till?

- Att vara en närvarande tränare på distans är nog den största utmaningen, säger Ingesson som helst skulle vilja tillbringa ännu mer tid på plats i skidspåren, snarare än med mobil och dator. Men alla samarbeten har sina begränsningar.

- Hur det än är så kan jag inte styra över Charlottes liv. Det viktigaste är ändå att jag hjälper henne att gå till botten med hennes behov. Hjälper henne att komma fram till vad hon verkligen vill.

- Magnus är definitivt ingen bakåtsträvare men däremot en väldigt sund skeptiker – särskilt bra att ha eftersom jag får en del tokiga infall ibland. Jag behöver bra argument för att sälja in alla mina idéer, säger Charlotte.

- Charlotte kan ibland bli lite överoptimistisk, då kan jag vara en ”positiv” broms, menar Ingesson.

- Ja, sen sticker jag iväg till ”Fångarna på fortet” men vinner OS-guld ändå, avslutar Charlotte Kalla och fyrar av ett brett leende.

Intervjutiden börjar vara slut och det är dags för nya uppdrag. Nya beslut ska fattas.

Knappt har den pågående säsongen slutat.

Känslan är att den nya redan börjat. 

16 PITEÅ

PITEÅ 17

TE XT

Henrik Örtenvik

_

Henrik Örtenvik FOTO

PITEÅ BÅTMUSEUM Piteå Båtmuseum stod handfallna och maktlösa när tjuven slog till och tog föreningens båttäckningar. Sparbanken Nord valde att via Framtidsbanken rycka in och ge en hjälpande hand.

P

iteå Båtmuseum beställde hösten 2013 specialsydda och formsvetsade båttäckningar för 24 000 kronor, för att kunna skydda båtarna under vintern.

Varje specialsydd täckning var märkt med båtens namn. För en ideell förening som Piteå Båtmuseum var det en stor investering och samtidigt något att känna sig stolt över, att kunna visa att de vårdar sina båtar.

Inför denna vinter hade Piteå Båtmuseum tagit fram båttäckningarna. Men då slog tjuven till och snodde täckningarna medan det arbetades inne i museet.

- Det var som en chock för oss. Ytterst tråkigt. Det kändes oerhört bittert. Vi har inga stora inkomster i ideell förening, som vår. Vi ville att det skulle se snyggt och välvårdat ut under vintertiden och visa att vi värnar och tar hand om våra båtar. Men så hände det där, säger ordförande Tore Sandström.

Thomas Nordberg, kontorschef på Sparbanken Nord, läste i tidningen om vad som hade hänt och agerade snabbt och beslutade att via Framtidsbanken stödja Piteå Båtmuseum.

- Jag blev så oerhört glad när han ringde, så jag nästan rördes till tårar. Det är en sådan glädje att få ett tillskott mitt i eländet. Nu kan vi andas lite optimism igen, berättar Tore.

Tore och vice ordförande Anders Svensson från Piteå Båtmuseum blev inbjudna till banken på Sparbanksdagen och fick ta emot en uppmuntrande check på 10 000 kronor.

- Det kändes stort att vi fick komma till banken och ta emot checken och samtidigt bli bjudna på en fin lunch. Det var härligt!

Vi är oerhört tacksamma över det här! säger Anders Svensson.

Thomas Nordberg säger att det var en självklarhet att gå in och stödja dem.

- Det känns riktigt kul att vi via Framtidsbanken kunde gå in stödja Piteå Båtmuseum och deras inköp av nya båttäckningar. Jag märkte att det uppskattades stort och det gladde oss på banken.

Piteå Båtmuseum har ännu inte köpt nya båttäckningar. Men ambitionen är att köpa nya till hösten.

- Vi vill egentligen inte ha båtarna öppna som det är nu. Men till nästa säsong är målet att vi ska ha samlat ihop pengar till ett par nya, säger Tore Sandström.

Piteå Båtmuseum startade sin verksamhet 1998 och har idag drygt 100 medlemmar.

Tore Sandström är pensionär och han är en av tiotalet eldsjälar som är involverade i att hålla liv i den gammal fiske- och båtkultur som förut bredde sig ut längs hela kusten.

När vi besöker museet vid västra Kajen i Piteå visar Tore och Anders stolt upp

»Vi är oerhört tacksamma« de olika båtarna från 12 olika båtbyggare i länet. Här finns också en stor samling av motorer från tidigt 1900-tal och en utställning om hur fiskarlivet och säljakten bedrevs innan sälen blev fridlyst under 70-talet. Piteå Båtmuseum bedriver också medlemsaktiviteter, vanligtvis på tisdag och torsdag förmiddag.

- Vi håller kurser i traditionell båtbyggnad och reparation av gamla båtar och motorer samt berättarkvällar som berättar om den mångskiftande verksamhet som präglat vår kust från förr till nu.

Tore och Anders visar också upp båtbyggaren Emil Sandbergs båtbyggeri, som Piteå Båtmuseum just nu håller på att återskapa i ett av hamnmagasinen.

- Det är ett utdöende släkte att bygga båtar. Vi värnar om den gamla fiskekulturen och båtbyggartraditionerna och vill visa upp det, inte bara för piteborna utan också för turisterna. Särskilt sommartid kommer det mycket folk hit, men vi har också haft fem skolklasser här under hösten. Det gör mig glad, säger Tore Sandström. 

Besök

Fakta

Piteå Båtmuseum är beläget vid Västra kajen i Piteå. Nyfikna är välkomna att besöka dem under medlemsaktiviteterna, som vanligtvis bedrivs tisdag och torsdag förmiddag mellan 8-11.

Under perioden 22/6-7/8 har Piteå Båtmuseum öppet mellan 11-16 alla dagar förutom fredag.

1998 bildades föreningen Piteå Båtmuseum av några eldsjälar med målsättning att till eftervärlden kunna visa upp denna kulturskatt i form av gamla träbåtar, motorer och fiskeredskap samt dokumentera den kustkultur som under sekler vuxit fram i regionen.

18 PAJALA

PAJALA 19

Mikael Niemi är en av Sveriges mest folkkära författare och belönades med Sparbanken Nords Kulturpris 2014. Just nu är han i slutfasen av nästa bok, som han är hemlighetsfull över.

E

fter genombrottet med ”Populärmusik från Vittula” 2000 har Mikael Niemi hunnit med att skriva böcker om både rymden och en kriminalroman om en man som dog som en lax. 2012 kom boken ”Fallvatten”, en katastrofbok om kraften i älven och människans förhållande till liv och död. Han är inte en författare som låser sig till en viss genre.

»Jag är präglad av Pajala« T EXT

Henrik Örtenvik |

FOTO

Petter Karlsson

- Det är roligare att skriva på det sättet, i stället för att skriva tio deckare med samma rollfigur. Det passar helt enkelt mitt temperament. I glesbygden är man inte lika mycket påverkad av trender och strömningar. Jag tror det har att göra med det. Man följer sin egen stora nos och nosar sig fram.

Vad nästa bok handlar om berättar han inte.

Men han avslöjar att det återigen blir en bok med ett norrbottniskt tema.

- Det är lite känsligt. Börjar man prata om det så blir det inte klart. Det är så lätt att man pratar sönder boken innan man skrivit klart den. Vissa har inte problem med det. Men jag gillar det inte. Sara Lidman var likadan.

Hans litterära förebilder har växlat genom åren. En av de första var Edith Södergran, den finlandssvenska poeten. Sen hade han en Gunnar Ekelöf-period. En som han ofta återvänder till är Stig Dagerman.

- Det är bra att ha idoler. Då studerar man dem lite extra och läser extra noga. Hur lyckades de? Vad är det som gör dem så bra?

Jag tycker verkligen man ska studera Stig Dagermans språk. Det fanns mycket dystert i hans språk. Men jag kommer ihåg hur han beskrev en gammal kvinnas feta vader i en bok. ”När hon tog av sig kängorna var det som att slå ut väggarna i ett degtråg”. Det är ju komedi!

Historierna bär han med sig i och utvecklar i huvudet. Han liknar sig själv vid en gammeldags slöjdare som går i skogen.

- Jag har ett överflöd av idéer som jag går och bär på. De flesta ämnen blir det ingenting av. Men så kan någonting blir en fin liten kåsa. Det som styr är lusten, intresset och det kommer från det undermedvetna. Jag går på energin som en idé ger mig.

Berättelserna bär ofta spår av hembygden.

Han lämnade Pajala för gymnasiet i Luleå och blev kvar i 20 år. Men sen flyttade han hem. Och här blir han kvar.

- Jag är präglad av Pajala och trivs här med klimat, människor och kultur. Det är som med laxen. Den föds i älven i Pajala och vandrar sedan ut i havet. Sen kommer den tillbaka och ynglar av sig. Jag tror att människan är likadan. Objektivt sett finns det inte många ställen som är vackrare än Pajala. 

Mikael Niemis smultronställen Ishotellet i Jukkasjärvi Jokkfall, Överkalix kommun Älgjaktskojan Hosiojärvi Där börjar vi vår älgjakt med kojliv, bastu och samtal och taktiksnack, ett riktigt fint ställe.

Huvön, Luleå-Kalix skärgård Jupukka – Naturreservat Pajala Muddus Nationalpark Den är helt fantastisk!

Kulturhuset i Luleå Vilket lyft för staden!

Kirunagruvan Ta chansen att besöka gruvan om du kan!

Kukkolaforsen Kombinerar historia, kultur, bastu och byggd på ett fantastiskt sätt.

Mycket av det finaste som Tornedalen har att erbjuda.

Jokkmokks marknad Kombinerar det samiska med det Tornedaliska. Fantastisk lokalkultur. De som inte besöker fattar inte vad de missar. Älskar särskilt kvällslivet med konserterna och andra evenemang där man får lära känna kulturen inifrån.

20 GÄLLIVARE

GÄLLIVARE 21

Årets lokala eldsjäl

TE XT

Henrik Örtenvik |

FOTO

Daniel Olausson

Maria Sätterqvist På Sparbanksdagen överraskades Maria Sätterqvist med ett stipendium från Sparbanken Nord, för sitt engagerande arbete som projektledare för IN Gellivare, ett projekt som syftar till att fylla på Gällivare med arbetskraft och få dem att trivas och välja stanna kvar i kommunen. Vi träffade Maria som berättade inlevelsefullt om ett Gällivare som förvandlats från en ort med lågkonjuktur, till en ort med växtvärk och en intensivt brinnande framtidstro.

P

rojektet IN Gellivare initierades av Företagsbolaget, som ägs av 250 företag i kommunen, och har utformats i nära samarbete med Gällivare kommun. Företagen i Gällivare såg en framtid med stark tillväxt.

Men tillväxt i kombination med höga pensionsavgångar skapar också en stor rekryteringsproblematik. Därför måste varje nyinflyttad människa tas väl om hand om, så de stannar kvar och rotar sig.

- Man räknar med ett rekryteringsbehov

på 3 500 personer de kommande tio åren.

Vi har stora pensionsavgångar inom både vård & omsorg och skolan. Tidigare har man rekryterat till kommunen, men inte haft tid att koppla ihop de nyinflyttade med föreningar och sett till så de skapar andra kontakter. Det har lett till att folk inte har rotat sig och hittat vänner och därför flyttat iväg igen, säger Maria Sätterqvist.

När hon fick stipendiet från Sparbanken Nord fick hon det med rubriceringen ”Årets eldsjäl”, ett epitet som passar henne väl.

Det märks att hon brinner för sitt jobb, ett intresse som grundade sig i egen erfarenhet utifrån projektproblematiken. För sjutton år sedan lämnade Maria Gällivare. Återkomsten för tre år sedan blev svårare än hon hade trott.

- Jag saknade mötesplatser och sammanhang och jag hade inte många gamla vänner kvar. Det var inte så lätt att komma in i samhället igen. Men sen fick jag tips om det här jobbet och det passade mig som handen i handsken! Jag hade massor av idéer och

tankar som jag funderat på i min ensamhet.

Jag sökte egentligen med den enda meriten att jag hade haft ett trist hemvändarår.

Projektet har nu fortlöpt i två år och har visat väldigt goda resultat. Trots brist på bostäder ökade inflyttningen med 14.4 procent i år och kommunalrådet Tommy Nyström talade om rekord i inflyttning.

Att Sparbanken Nord har gått in som finansiär har bidragit så att projektet kan fortsätta två år till. Övriga finansiärer är Gällivare kommun, LKAB, Boliden och Företagsbolaget.

- Det är enormt glädjande att vi får fortsätta med projektet. Nu hoppas jag på en satsning på hela länet. Vi ser ju nyttan och glädjen med det här och vad det ger för de enskilda som kommer hit.

Vad är det största ni bidrar med?

- Vi ordnar aktiviteter och kopplar ihop de nyinflyttade med föreningar och ser till så de får lära känna andra nyinflyttade men även ursprungliga Gällivarebor. Jag tror att det är viktigt att dom som flyttar hit har någostans att vända sig med frågor om arbete, boende, skola, barn, fritid. Och då finns vi här för dem.

Vi håller på med lotsning av människor som försöker hitta rätt och möta samhällets rekryteringsbehov.

Hur önskar du att Gällivare utvecklas framöver?

- Jag skulle verkligen önska en större mångfald och den får vi via våra inflyttade.

Vi får in mycket kompetens från olika delar av Sverige och världen. Vi har inom projektet varit väldigt måna om att inrikta oss mot kvinnor. Gällivare är mer än att ”tjäna bra och åka skoter”. Här finns många kvinnliga företagare och till och med två Yoga studios. Det här året fick vi för första gången någonsin en majoritet av kvinnliga inflyttare. Det var ett trendbrott.

Vad är det bästa med att bo i här?

- Det är friheten som finns här, friheten och enkelheten i att det är nära överallt. Det är verkligen fem minuter till vilket skidspår eller vilken backe på Dundret du vill, vilket gör att du kan leva ett helt annat liv än vad många är vana vid. Sen tycker jag också att kreativiteten spirar av att bo här. I storstaden är allting väldigt serverat i nöjesväg. Men när man bor här så får man skapa sina egna mötesplatser och aktiviteter Man utvecklar sig själv och är ute mycket.

Hur skulle du jämföra Gällivare då du lämnade och det Gällivare du bor i idag?

- Det är som natt och dag. Jag lämnade ett Gällivare i lågkonjunktur och nedgång på allting. Jag kom tillbaka till en kommun där man ska bygga den arktiska småstaden i världsklass och arbetslösheten är låg. Medellönen ligger högt och vi har toppat tillväxtligan i sju år. Det är en helt annan positivitet, ett helt annat driv i kommunen. Man har investerat i Dundret, i Hellnerstadion. Det finns nu en tro på att vi kan. Ett självförtroende. Jag behöver inte stå med mössan i handen och be folk att flytta hit. Det är mer så att: vi har jobb, ställ dig i kö om du vill flytta hit.

- Det är en härlig känsla att få vara med om att det drar. Att vi attraherar folk, att det finns folk som är genuint intresserade av det här livet. 

Årets eldsjäl är ett pris som Sparbanken Nord delar ut till något som skapar mer mångfald och som hjälper till att utveckla och stärka Gällivare.

Fakta IN Gellivare är ett projekt som är initierat av Företagsbolaget och utformat i samarbete med Gällivare kommun. Verksamheten har de två första åren finansierats av Gällivare kommun, LKAB, Leader Polaris, Sparbanken Nord och Företagsbolaget. Nu pågår arbetet med att trygga den framtida verksamheten.

22 KIRUNA

KIRUNA 23

TE X T

Henrik Örtenvik |

FOTO

Hans Olov Utsi

»Det betyder FRÅN SOMALIA

så mycket att få TILL GRUVAN

en chans« Saad Ali Abdi

Snön har lagt sig som ett vitt täcke över Kiruna. Saad Ali Abdi skrattar och säger att det började snöa igen i morse. Det är mysigt, tycker han, men lite kallt. Kallare än i Piteå, säger Saad och refererar till sitt första hem i Sverige där han kom i kontakt med KNUFF, som hjälpte honom att få in en fot på arbetsmarknaden. Men Saads resa började betydligt längre söderut än så.

ag ställer en lite för öppen och bred första fråga som får 22-årige Saad Ali Abdi att skratta till. När vi talas vid har hans 1100 mil långa resa tagit honom från Somalia på Afrikas östkust till Kiruna i norra Norrbotten i det avlånga Sverige. Jag inleder med en stilla undran om hur han egentligen hamnade här.

- Jadu, Henrik, vi får sitta här länge då tror jag, säger han med sitt varma skratt. Var ska jag börja?

En flyktings väg till Europa är sällan eller aldrig linjär. Du tar inte ett beslut, sätter dig på ett flyg och beger dig mot en önskad slutdestination. Ofta innebär flykten från ditt hemland en farofylld resa med mellanlandning i något annat EU-land. Saads långa väg till Sverige och Kiruna började med ett rakt och skrämmande konstaterande.

- Saad, du måste lämna landet nu.

Det är 2007 och konflikten i Somalia har hållit på sedan början av 90-talet. Men sedan två år tillbaka är det krig i landet och regimen tar barn och ungdomar och gör dem till legosoldater. Saads mamma vill inte att den äldste sonen ska vara med om det och uppmanar honom att fly och lämna sin familj och sitt hemland bakom sig.

- Vi hade ett bra liv, vi var inte fattiga eller så. Jag ville studera på universitet och bli någonting. Men det gick inte. Kriget bredde ut sig och mamma ville att jag skulle lämna och söka lyckan någon annanstans.

Nu har det gått över sju år sedan Saad såg henne sist. Han berättar att de första åren var han väldigt orolig över att inte kunna träffa henne. Men sedan familjen med hans tre syskon flyttade till en säkrare plats, så känner Saad sig inte lika orolig längre.

- Vi snackar i telefon varje vecka, det känns väldigt bra att kunna prata med henne och berätta om mitt liv här.

Idag har han varit ledig på förmiddagen. Vi

har försökt tajma in en träff tidigare, men livet som gruvarbetare är inte ett 8-5 arbete.

- Det är skönt att vara ledig, men jag trivs så bra och vill vara där så mycket som jag får, men det är cheferna som bestämmer, säger han med det där skrattet som han verkar ha så nära till.

Hur fick du jobb i gruvan?

- Jag sökte jobb bara, via JOBBiNORR och fick plats här i gruvan. De bygger så mycket i gruvorna. Det är som Småstaden i Piteå. Eller nä, större! Det är en jättestor byggnad som vi städar, svetsar, tar bort blastar, rengör fönster och putsar. Det är mycket att göra i gruvan!

Saads första hem i Sverige var i Öjebyn och boendet för ensamkommande flyktingar där han fick börja skola och lära sig svenska. Sen fick Saad information och förfrågan om han ville vara med i KNUFF-programmet som vill hjälpa ensamkommande att integreras in i samhället.

- Jag kände direkt att jag ville vara med! säger Saad entusiastiskt. Vi fick lära oss massor om Sverige.

Via KNUFF fick han också övningsköra bil och så småningom fick han in foten på Svalson i Öjebyn, ett företag som bland annat tillverkar skjutluckor och inglasningar. Där jobbade Saad i ett halvår innan han och flera kollegor stod utan jobb. Då sökte han sig i stället vidare via bemanningsföretaget JOBBiNORR. - Jag har fått mer självförtroende efter min tid på Svalson. Det betyder så mycket att få en chans, att få i en fot i dörren eller vad man säger. Det är en stor möjlighet att få chansen att flytta hit till Kiruna.

Här bor han tillsammans med två andra i en trea. Saad säger att han trivs i Kiruna, men att han inte lärt sig hitta i staden ännu.

Det är inte som i Piteå, som han lärde känna utan och innan. Byggnaderna ser likadana ut, säger han.

- Du vet, ibland hittar jag nästan inte hem! Det är mörkt just nu och allt ser så likadant ut! Orden följs av ännu ett skratt.

Vi börjar diskutera drömmar och om han vet hur långt bort från sitt hemland han egentligen är. Vi konsulterar Google Maps och konstaterar snabbt att det skulle ta cirka en vecka effektiv körtid, antingen via Spaniens sydkust och färja över till Algeriet eller via Grekland, Turkiet och Mellanöstern.

Medan vi diskuterar fördelarna med de olika rutterna höjs entusiasmen än mer i Saads röst. En vecka effektiv körtid är ju ändå inte så farligt, säger han lite hoppfullt.

- Alltså, jag drömmer verkligen om att bilda familj här. Men jag vill så gärna träffa min mamma. Det var så längesedan nu. Jag bara måste det! Spara ihop pengar, åka dit och hälsa på och sen komma hem igen.

Vad brukar du säga till din mamma om Kiruna, om Sverige och hur du blivit mottagen?

- Att jag har fått så mycket hjälp. Jag var ung och utan större möjligheter när jag kom hit. Här finns det många som tar hand om mig. Sverige är ett fantastiskt land med fina människor. Jag är så glad att jag fick chans att bo här. Tacksamheten lyser i hans ögon. Men han påpekar att han inte tar något för givet.

- Man måste kämpa för att få bra möjligheter. Det krävs mycket av dig, att du är villig att arbeta hårt.

- Nu ska jag gå under jorden! säger han med ett skratt, det är dags att gå på nästa arbetspass i gruvan.

- När jag säger så blir hon lite rädd. Hon undrar ofta vad jag gör och var jag är. Men jag säger att jag mår bra, jag trivs och har det bra. Hon blir glad när jag säger det. 

24 REGION

ARJEPLOG 25

Sverige är ett av världens bästa länder på att återvinna men det finns mycket att förbättra. Adele Westgård och Josefine Moregård startade företaget SorteraMera UF som erbjuder upphämtning av återvinningsmaterial för företag och privatkunder.

Sparbanken Nord och Norrbottens läns landstings utbildningssatsning Fabriken, har fallit väl ut bland länets högstadieelever och lärare.

Fabriken E

ducasten, dvs multimediakonceptet bestående av radio, TV och frågesport med William Spetz som programledare distribueras till över 1 500 elever varje vecka. Majoriteten av kommunerna i länet har nu klasser som prenumererar på allmänbildningsverktyget framtaget av Framtidsbanken.

- Fabriken är en efterlängtad stund i klassrummet, berättar Pernilla Kommes som är redaktör och producent på Massa Media som gör Fabriken.

För att nå ut med viktig information i samhället, oavsett innehåll eller målgrupp så är nyckeln idag tillgång till olika typer av berättare och mediekanaler. Inte minst för att nå den unga och mycket kräsna generationen digitala konsumenter.

- Vi tycker det är väldigt viktigt att man redan i unga år tar del av händelser och nyheter lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Det är helt enkelt en demokratifråga. Vi har också en känsla av att många ungdomar ofta förknippar framtid med att flytta söderut därför är det viktigt att också visa på de möjligheter vår egen region har att erbjuda när det gäller framtidsjobb, utbildningsmöjligheter och en bra boendemiljö, förklarar Kjell-Åke Nilsson, från Sparbanken Nord.

- Berättelser och information måste idag distribueras främst genom rörlig bild och på flera olika parallella medieplattformar

–en succé i klassrummet

för att få genomslag. Video är det i särklass största och viktigaste mediet för att nå den yngre generationen (5-25 år). Det måste också finnas ett stort inslag av interaktivitet, öppningar till medskapande, där kommunikationen aldrig blir ensidig, säger Li Skarin, VD för Massa Media och fortsätter.

- Konsumenterna i dagens medielandskap är också alltid innehållsproducenter. Allt annat är ointressant för den moderna, och framför allt yngre publiken.

William Spetz, en av Sveriges ledande stjärnor på Youtube och som även jobbar med humorprogram för SVT, kommer att fortsätta leda Fabriken under 2015 och 2016.

- Att få leda ett aktualitetsprogram för högstadielever känns väldigt viktigt och roligt, säger William Spetz. 

D

et började som en idé om att rusta upp återvinningsgården i Arjeplog.

Då det inte var möjligt landade Adele och Josefine i idén att hjälpa privatpersoner och företag med återvinning. I sin marknadsundersökning fick de väldigt stor respons.

- Vi fick över 150 svar och det är mycket för att vara Arjeplog. Många tyckte att det var en bra grej. Men det är klart, de som är intresserade tar kontakt. Målet har varit att nå de som inte återvinner, säger Josefine.

Så, hur når man då dessa? Adele berättar att de har försökt belysa vad vi sparar på att

DET SKA VARA LÄTT ATT ÅTERVINNA

De är nyligen hemkomna från den stora regionala UF-mässan i Gällivare, där de fick stor uppmärksamhet. Med sig hade Josefine och Adele nio föremål samt olika kärl för metall, papper, plast, glas, grovsopor och brännbart. Mässdeltagarna fick sortera efter hur de brukar göra hemma. Resultatet förvånade dem båda.

- Bara två gjorde alla rätt av uppskattningsvis 100 som provade. Det visar att vi fortfarande kan göra mycket. Ett vanligt fel var att dricksglas inte ska sorteras som vanligt glas, eftersom det är härdat glas. Den ska

Josefin Moregård Adele Westgård

TEXT

_

UF, Norrbotten FOTO

T.V William Spetz T.H Pernilla Kommes

T EXT

Li Skarin

_

Anders Westergren FOTO

• Energin som du sparar när du återvinner en dagstidning räcker till att koka 38 koppar kaffe.

• 1 kg återvunna tidningar sparar den energi som krävs för ett 4,5 månader långt telefonsamtal.

• Idag är en tredjedel av alla pappersförpackningar i din livsmedelsbutik återvunna förpackningar.

• När du återvinner en aluminiumburk sparar du energi som räcker till ett dygn vid datorn.

• Av all koppar som hittills har utvunnits ur jordskorpan används ca 80 % fortfarande.

• Sverige är idag bäst i världen på att återvinna elavfall per invånare.

Henrik Örtenvik

återvinna. Hur många vet att det tar 800 år att bryta ner en aluminiumburk? Och att det är en enorm miljöpåverkan att bryta aluminium? Tänk om fler skulle ha det i bakhuvudet när de slänger skräp?

- Vi fick också hjälp av kommunen med att ta fram en broschyr, som går ut till samtliga hushåll. I den förklarar vi enkelt källsortering. Vi har också försökt göra oss tillgängliga via affischer och sen var vi på UF-mässan och fick ytterligare sprida vårt budskap.

Gröna Fakta

precis som gaffeln, som många missade på, gå i grovsoporna. Sen finns det ofta aluminiumfolie på insidan av soppförpackningar som många missar, säger Josefine.

SorteraMera UF har varit igång i tre månader nu. Adele säger att de har fått väldigt bra respons från företagare.

- I Arjeplog finns det många småföretagare som inte hinner med återvinningen.

Så där har vi många kunder. Sen har vi en stamkund i Apoteket. Det har varit kul!

Sparbanken Nord är guldsponsor till Ung Företagsamhet. Vi erbjuder alla UF-företag i vårt verksamhetsområde rådgivning, bankgiro, internetbank och företagskonto. Det är vårt sätt att visa att ungdomar och entreprenörskap är viktigt.

Ung Företagsamhets verksamhet bidrar på många sätt till en positiv samhällsutveckling genom att på ett bra och pedagogiskt sätt lyfta ämnen i skolan där både ungdomar och personal på ett naturligt sätt får jobba med näringslivsfrågor.

Vad har UF gett er?

- Det har varit jättelärorikt att prova på att ha ett företag. Att lära sig hur man når ut till folk och vad de nappar på. Att omsätta idéer till handling, säger Adele.

- Vi har också insett vad det krävs för att driva ett företag och fått en förståelse för allt administrativt jobb. Sen måste vi ju kunna allt om återvinning om vi ska berätta om det. Så det har jag lärt mig mycket om, berättar Josefine. 

26 VI ÄR EN SPARBANK

27

En 163-årig sparbank - till nytta och glädje för Norrbotten Året var 1852 när Norrbottens första sparbank såg dagens ljus.

En viktig styrka var engagemanget från alla socialt intresserade människor. Mycket har hänt sen starten, men sparbanksidén lever kvar – att förverkliga idéer, stimulera sund privatekonomi och låta bankens pengar återinvesteras i regionen.

F

ör över 200 år sen skedde en förändring i den europeiska bankvärlden när kyrkoherden Henry Duncan fick en idé: Vem som helst skulle när som helst kunna sätta in vilket belopp som helst på banken. Fram till 1810 hade banker endast varit till för rika människor - nu skulle alla

kunna spara, även de som inte hade så mycket pengar. I Sverige fick sparbanksrörelsen stor framgång under 1800-talet, målet var att minimera fattigvårdsbehoven.

Köpmän, landshövdingar och tusentals andra deltog i sparbanksbildandet och stöttade det sparfrämjande syftet.

Att pengarna skulle återinvesteras regionalt var en självklarhet. Till exempel lämnades under första världskriget ekonomiskt stöd till kläder och mat för barnfamiljerna.

Sparbanken Nord har i princip samma grundidé idag som vid starten. Vår lokala närvaro är grundtryggheten. Vi kan vår marknad. Vi känner och engagerar oss i våra kunders vardagsbeslut. Vi stödjer samhällsutvecklingen, ibland genom att delta i samtal, ofta genom viktiga investeringar.

Idag kan du besöka oss på något av våra 13 sparbankskontor i Norrbotten. Även om det personliga mötet är viktigt för oss, går det även utmärkt att göra dina bankärenden via internet, telefonbank och mobila tjänsteplattformar.

»Vår historia är en spegel av samhället. Som regionens bank är det viktigt att förstå kulturen och det som format människorna i Norrbotten, och att vi alltid bär historien med oss.«

Framtidsbanken Ekonomisk rapport - exklusive stiftelserna 2014

2013

2012

Tillgängliga medel vid årets början

29 182 625

25 222 687

22 868 529

- varav utestående löften

14 708 692

11 040 524

11 663 024

Årets vinstavsättning

15 000 000

10 000 000

10 000 000

Centrala utskottet

9 000 000

6 000 000

6 500 000

Lokala utskotten

6 000 000

4 000 000

3 500 000

Centrala utskottet

8 641 233

2 040 063

4 472 619

Lokala utskotten

2 897 152

1 903 251

1 212 168

Fördelning, vinstavsättning

Utbetalda medel under året

Tillgängliga medel vid årets slut

Totalt

38 959 517

36 159 119

30 102 432

Varav utestående löften

16 707 690

14 708 692

11 040 524

Ett magasin från Sparbanken Nord. Koncept, art direction, text: Helikopter Brand Design och Sparbanken Nord Foto: Anders Westergren, Mikael Sundkvist, Henrik Örtenvik, Petter Karlsson, Daniel Olausson, Hans Olov Utsi, Maria Fäldt, Michael

Fördelning, utgående balans

Regionalt Lokala utskotten

29 541 392

29 182 625

25 222 687

9 418 125

6 976 494

4 879 745

Renström, Viktoria Wigenstam Typsnitt: Swedbank Sans , Adobe Garamond Tryck: RC Tryck

ARJEPLOG ARVIDSJAUR GÄLLIVARE JOKKMOKK KIRUNA PAJALA PITEÅ ÄLVSBYN ÖVERKALIX ÖVERTORNEÅ