Länsnytt 1 2015

TEMA UNGA

NUMMER ETT 2015

sid.6

”Allt för att hjälpa varje barn och ungdom att hitta fram till ”sin” bok!” sid.15

”Det bästa är att utgå från barns inneboende lust att mötas, hänga, skapa.”

sid.12 sid.5

”Vi investerar därför med mod att inte kunna allt vi ger oss in i från början.” sid.11

sid.16

Regionbibliotek Stockholm

” Vi satsar på att ta tillvara det globala i det lokala och möten genom olika konstformer och litteratur.” sid.15

sid.4

Unga Hur är det att vara ung idag? Att mycket skiljer sig åt från när vi var tonåringar eller unga vuxna är klart. Inte minst har den tekniska utvecklingen medfört stora förändringar av det sociala livet. Begreppet unga vuxna har dessutom inte funnits särskilt länge. Kanske hänger det ihop med att mycket går neråt i åldrarna? Barnen blir tidigare tonåringar, vi talar om tweens. ”50 är det nya 40” säger medelålders glatt och känner sig ungdomligare än sin föräldrageneration.

Att ungdomsarbetslösheten är hög och att det är svårt att etablera sig på bostadsmarknaden är stora frågor för samhället och inte minst för de unga själva.

För bibliotekens del kan vi knappast tala om unga som en enda målgrupp. En 13-åring och en 25-åring har olika behov. Hur kan biblioteket vara relevant för dem i dessa åldrar? På många bibliotek tycker man sig inte hinna med ungdomarna utan satsar på de yngsta barnen. De unga vuxna ägnas ännu mindre uppmärksamhet. Litteraturen för unga är många bibliotek bra på, det finns till exempel flera bloggar. Hur för vi ut detta?

Vi säger att vi vill nå ungdomar, att de ska komma till biblioteket men hur välkomnar vi dem? Om vi ens lyckas nå dem och få dem att komma så kan de ju vara ganska besvärliga, högljudda och inte kan de sitta ordentligt i en soffa heller. Vad kan biblioteket erbjuda? Hur kan vi göra dem delaktiga? Hur tar vi vara på deras ryggsäck av erfarenheter och referenser? Hur villkorar vi deras närvaro? Hur uppdaterar vi oss på deras verklighet, deras medievärld?

Finns aktörer i lokalsamhället att samverka med?

I detta nummer av Länsnytt kan ni bland annat läsa om hur Alby bibliotek samarbetar med Mediehuset Fanzingo, tjejjouren och flera andra organisationer för att ta vara på de ungas kreativitet och jobba med film- och radioberättelser. I Täby försöker biblioteket fånga barns och ungas uppmärksamhet genom boktips på Youtube, ett ställe där många unga hänger virtuellt (enligt statistik från stiftelsen .SE tittar 82 % av alla internetanvändare på Youtube, bland ungdomar är andelen ännu högre).

Många talar idag om vikten av att barn och ungdomar lär sig att programmera och förstå datorernas språk. På flera bibliotek erbjuds barn och unga att lära sig spelprogrammering, läs i detta nummer hur Skogås bibliotek gjorde!

Hur vi kan möta och samtala med unga skriver Johan Rahm och Sofie Samuelsson, Hallonbergens bibliotek. Världen finns så påtagligt i områden med människor från olika länder, från olika oroshärdar. Hur blir biblioteket angeläget för dem? Kan biblioteket bli en mötesplats för samtal om frågor som är viktiga för unga idag? Kan det vara ett sätt att uppfylla den demokratiska uppgiften vi har?

Cecilia Bengtsson Pia Borrman Hanna Johansson

3

Håll utkik efter...

Tidningen Länsnytt ges ut av Regionbibliotek Stockholm och utkommer med fyra nummer per år.

Botkyrka Internationella Bokmässa 23-25 april. Årets tema är Mellan flykt och förvandling. Vilken betydelse får geografiska, kroppsliga och påhittade gränser för människor, samhället och i berättelser? http://bibliotek.botkyrka.se/bokmassan

Ansvarig utgivare: Krister Hansson krister.hansson@stockholm.se I redaktionen: Cecilia Bengtsson Pia Borrman Hanna Johansson Grafisk form: Maria Rodrick Nordström

Möten med litteratur är ett nationellt projekt och vänder sig till hemmaboende personer med demenssjukdomar och deras anhöriga.

Svenskt Demenscentrum, Demensförbundet och Regionbibliotek Stockholm är initiativtagare till projektet. 28 april anordnas en studiedag i Stockholm. För mer info se www.regionbiblioteket.se På Drammens bibliotek i Norge finns Popkult, ett norskt koncept för unga på fritid med berättelsen i fokus, inte formatet. Läs mer på Regionbibliotekets blogg regionbiblioteket.se

Illustration/foto där inget annat anges: Maria Rodrick Nordström Nästa nummer: Samtal Manusstopp 20 april Välkommen med artiklar och notiser om vad som händer på ditt bibliotek eller om annat som kan vara av intresse.

Bifoga gärna högupplösta digitala foton. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända manus.

Mail till red: regionbiblioteket@stockholm.se Regionbibliotek Stockholm 113 80 Stockholm Besöksadress: Odengatan 55 Tel: 08-508 31 278, fax: 08-508 31 230 Länsnytt finns också som pdf-fil på nätet, se under www.regionbiblioteket.se Omslagsfoton: Leonards plåster Amanda Bigrell Hallonbergens bibliotek Johan Rahm Entresse bibliotek Annika Lissenko Jordbro bibliotek Cecilia Bengtsson EO grafiska

Hur rustar vi en generation som inte vill släppa mobilen? I april kommer Statens medieråds rapport Ungar & medier 2014/15, Sveriges största enkätundersökning om barns och ungas medievanor. Redan nu finns en del preliminära data på www.statensmedierad.se

Innehåll nummer 1 • 2015 Identitet ung?

4

Ungas fritid Genus online

5

5

”Det vet man ju hur så´na där kaffedrickare är” Möten med läsning PUNKTmedis

6 7 8

Lava bibliotek & verkstad

9

På Alby bibliotek är ungdomarna vår rikedom Bibblerian öppnar för DIY

10

11

Täbybarnen lånar mest!

12

Spelprogrammering för barn på skogås bibliotek

12

Bokcirkel om bilderböcker

13

Pappakvällar på Skärholmens bibliotek

13

Hänt & Händer

14

Sex frågor till Katti Hoflin

16

4

Identitet ung?

”Tavlan är gjord av barn och vuxna i Jordbro tillsammans med den nicaraguanske konstnären Daniel Pulido” Foto:Cecilia Bengtsson

Generation Y, Generation Z, G-gruppen, tjugonånting, kvartlivare, nätgenerationen och digitala infödingar, - dagens unga benämns på många olika sätt men vem är egentligen ungdom/ung vuxen? I Sverige är cirka 1,6 miljoner människor i åldrarna mellan 13 och 25 år.

I rapporten ”Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden – fokus på unga som varken arbetar eller studerar” som Arbetsförmedlingen publicerade 2013 skriver man att i dessa åldergrupper är arbetslösheten i åldrarna 15-24 år fyra gånger så hög som bland de äldre. Många unga vuxna varken studerar eller arbetar och segregation och psykisk ohälsa ökar. Samtidigt finns det många goda exempel på engagemang, initiativ och aktiviteter av och för unga vuxna/ungdomar. Identitetsprocesser pågår mer eller mindre hos oss alla genom hela livet men är extra påtagligt under ungdomsåren men vad menas egentligen med identitet? Maria Wängqvist skriver i sin avhandling “Thats´s how people grow up: Identity formation in Emerging Adulthood”: ”Identitetsskapandet handlar om hur människor får ihop de bilder de har av sig själva med hur andra upplever dem och den syn de har på sig själva i samhället. På så vis kan identitetsut-

vecklingen beskrivas som en interaktion mellan det personliga och det sociala.”

Katrin Goldstein-Kyaga och Maria Borgström har gjort omfattande forskning om ungdomar och deras familjer som lever i multietniska miljöer. I boken ”Den tredje identiteten – ungdomar och deras familjer i det mångkulturella, globala rummet” beskriver de ungdomar som befinner sig mellan två eller flera olika kulturer. För att ”hantera” sin identitetsprocess skapas en tredje identitet - en gränsöverskridande identitet som kännetecknas av att inte tillhöra den ena eller den andra kulturen utan snarare tillhöra ”både och”. Det har medfört att de har lätt för att skifta mellan olika kulturer, språk och sociala normsystem. Borgström och Goldstein-Kyaga anser att vi behöver ha ännu mer av ett interkulturellt förhållningssätt gentemot varandra. Ordet interkulturell är ett begrepp som beskriver interaktion mellan olika kulturer med syftet ökade öm-

sesidiga relationer mellan människor med skilda kulturella tillhörigheter. I boken ”Ungdomskulturer” (red. Simon Lindgren) presenteras aktuell svensk ungdomskulturforskning, till exempel studier av ungas identitetsarbete och vuxenblivande. Det handlar bland annat om hiphopens roll i svenska förorter, genusfostran i gymnasiet och om hur nätet blir allt viktigare i processen att hitta sig själv.

Ungdomar i Stockholms län lever under olika förutsättningar och länet är mångfacetterat vad gäller landsbygd, förorter, stadsdelar, lokalsamhällen och så vidare. Vårt län blir också allt mer segregerat vilket påverkar samhället, till exempel skolan. Ove Sernhede med flera beskriver det i antologin ”Segregation, utbildning och ovanliga lärprocesser”. Deras förslag till åtgärder är att skolan behöver en ökad omvärldsförståelse kring ungas kulturer och identitetsarbeten och att lyssna och göra de unga delaktiga i verksamheterna. Resonemangen känns applicerbara även för bibliotek.

Cecilia Bengtsson Regionbibliotek Stockholm

Foto:Cecilia Bengtsson

5

Ungas fritid

Foto: Cecilia Bengtsson

Fokus 14 är en undersökning av ungas fritid och organisering som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Mucf, gjort på uppdrag av regeringen. Till unga räknas här personer 13-19 år. Föreningsdeltagandet har minskat under en tjugoårsperiod, även om det är stort jämfört med andra jämförbara länder. Förklaringen uppges lig-

ga i den ökande individualiseringen, en önskan om högre grad av frihet inom sina aktiviteter och att aktiviteterna på nätet tar stor del av ungas tid.

Undersökningen visar också på tydliga skillnader i hur mycket olika ungdomsgrupper är föreningsaktiva på sin fritid. Vissa grupper står ut såsom utrikesfödda tjejer, unga med funktionsnedsättning, unga hbtq-personer och unga med ekonomiskt begränsade resurser, där andelen aktiva är lägre. Ca 15 % av unga inom dessa grupper uppger att de avstår från att besöka fritidsverksamhet på grund av rädsla för att bli dåligt bemötta, i synnerhet unga med funktionsnedsättning och hbtq-personer. I låginkomstområden är det vanligare att unga besöker bibliotek och ungdomsgårdar än aktiviteter som kostar pengar.

Idrotten intar en särställning. 80 % av 13-19-åringarna idrottar eller motionerar minst en gång per vecka, men bland hbtq-personer är andelen lägre.

Musik- och kulturskolan domineras av tjejer, och de öppna mötesplatserna av killar. Tjejer skri-

ver, läser och deltar i kulturföreningar i betydligt högre utsträckning än killar.

De digitala medierna har suddat ut gränserna mellan producent och konsument, man brukar tala om prosumenter och deltagarkultur. På nätet finns forum och manualer för gemensamt problemlösande och kunskapsöverföring mellan nybörjare och erfarna. Trösklarna har därmed sänkts för att kunna delta och uttrycka sig.

Olika forskare beskriver ungas engagemang i samhällsfrågor på olika sätt. En del menar att unga är mindre engagerade, medan andra att unga engagerar sig på ett nytt sätt. Många samlas kring en enskild fråga. Unga organiserar sig dessutom i lösa och decentraliserade nätverk eftersom de känner sig främmande inför de traditionella formerna, och också upplever att de inte blir lyssnade på.

Läs mer på mucf.se Pia Borrman Regionbibliotek Stockholm

Genus online

Foto: Annika Lissenko

Statens medieråds studie Duckface/Stoneface undersöker onlineaktiviteter bland 10- respektive 13-åringar ur ett genusperspektiv. I de tidiga tonåren ökar skillnaderna mellan tjejers och

killars medievanor drastiskt. Tjejer lägger betydligt mer tid på sociala medier än killar som lägger mest tid på spelande. Genusaspekten på resultatet kan sammanfattas med att de enkönade gemenskaperna förstärks online. Det är lättare att välja bort umgänge med det andra könet på nätet än i skolan.

Forskaren menar att ungdomarna genom sina egna handlingar och föreställningar om genus skapar sin identitet och grupptillhörighet genom att återkommande understryka skillnaden mellan tjejer och killar. Samtidigt finns i samhället i stort och inte minst i skolan en strävan mot ökat genustänkande och jämställdhet. Istället fann han att det manliga görs till norm av båda könen, beteende som förknippas med tjejer beskrivs negativt av både tjejer och killar.

Studien tar också upp fenomenet med selfies där det finns stora skillnader mellan hur tjejer respektive killar presenterar sig själva. Tjejer ägnar sin

profilbild mycket tid och uppdaterar den ofta.

De ler ofta på bilden och putar med munnen, duckface. En sådan bild vore fullkomligt omöjligt för en kille att presentera sig med. Här gäller stoneface, att ge ett intryck av att vara stark, tuff och obekymrad av hur han ter sig, även om killar givetvis är lika måna om det som tjejerna.

Eget skapande av längre text, musik eller bild/ filmkonst visade sig inte vara någon stor aktivitet hos ungdomarna i studien, även om forskaren träffade på några som ägande sig åt fandomkultur med egna texter och filmer utifrån redan kända berättelser. Däremot är kortare dagliga inlägg av eget skapande så som bilder på Instagram, egna Youtubeklipp, vloggar och bloggar vanligt förekommande.

Läs mer på statensmedierad.se Pia Borrman Regionbibliotek Stockholm

6

”DET VET MAN JU HUR SÅ’NA DÄR KAFFEDRICKARE ÄR!”

Foto:Johan Rahm

Folkbibliotek av idag? Vad kan, vill, bör det vara? Vad händer? Här kommer några klipp från Hallonbergens bibliotek i Sundbyberg. Poppa färdigt popcornen. Nu startar vi videofilmen.

PLAY ”Den här är rasistisk”, säger han och pekar på en bok om Rosa Parks. ”Är den rasistisk eller handlar den om rasism?”, frågar jag.

Han börjar berätta bokens handling, om Rosa Parks som inte ville flytta på sig på bussen när en vit man ville ha hennes plats, så som lagen sa att hon skulle göra. ”Hon var modig. Du vet väl att hon funnits på riktigt”, säger jag. ”Mmm, vet du, det finns de som säger n-bollar om chokladbollar. Det är sant. Jag lovar. Varför gör de det?”

Nu har hans kompisar samlats. Fem barn med hudfärg i olika nyanser av brunt tittar frågande på mig. ”Det är så. Det är sant”, säger ett av de andra barnen. ”När jag var liten sa alla jag kände n-bollar.” ”Va?!? Har du sagt det?” ”Visst är det hemskt. Jag tror inte man tänkte på vad n-ordet betyder. Vet ni vad det bety-

der?”, frågar jag. ”Slav”. ”Vi hade tidigare en bok här på bibblan med recept på hur man gör n-bollar. Vi visste inte det.

Vi har inte läst alla böckerna. Vet ni vad vi gjorde med boken när vi fick reda på det?” ”Slängde väl? Men alla bruna är ju inte slavar.” ”För länge sedan var det vissa vita som tog vissa svarta och gjorde dem till slavar. Men det finns fortfarande rasism”, försöker jag, ”det handlar om vilka som har makt i samhället.” ”Jay-Z är svart och jätterik. Jag fattar ingenting.” ”Inte jag heller”, svarar jag.

Ord som skaver och bråkar. De ställer sig på tvären. Ett av barnen vänder sig om och pekar på en skylt där det står: ”HB hjärta HBT”. ”HB betyder Hallonbergen, men vad betyder HBT?”, frågar han. ”Homosexuella, bisexuella och transpersoner. Här på bibblan vill vi visa att vi tycker det är viktigt att man ska få älska den man vill och att alla är lika mycket värda hur man än vill vara.”

Fem ögonpar tittar undrande på mig. Barnen

fnissar. ”Det är som antirasism”, fortsätter jag, helt uppe i varv nu, ”att alla ska vara lika mycket värda och ha samma möjligheter oavsett vilken hudfärg man har.”

Ett av barnen puttar till sin kompis och det virvlar till och barnen rusar, hoppar, boxas och jagar sig ut ur biblioteket. Jag lyfter handen och dammar ömt av skylten med ”HB hjärta HBT”. Jag tycker nog att de hade kunnat stanna en stund till.

PLAY Varje onsdag träffar jag ett gäng ungdomar i elvatill fjortonårsåldern. Vi fikar, pratar, skriver, läser, bloggar, ser på Youtubeklipp, dansar, intervjuar, leker. En dag visar jag Thomas Di Levas musikvideo ”Drömmen om Sverige”. De är helt vilda och alla pratar i mun på varandra med en ljudnivå som gör mig galen. Jag ber dem ilsket att vara tysta och lyssna på mig, så att vi kan lyssna ordentligt på Di Levas text. De tystnar faktiskt och vi lyssnar. När låten är slut skriker någon: ”Va, tror han att han är Jesus, va?!!?” ”Men det är just det. Man ska få vara den man vill!”, säger en annan. ”Våga vara annorlunda och skäms inte.” ”Bögar!” ”Kärlek och regnbågar.” ”Frihet”, vrålar en annan.

Det här är en sådan där bra eftermiddag. De säger fina saker. De säger saker som de vet att jag vill höra. Men ändå. Om bara vartannat ord är grundat i dem så räcker det gott för mig. Det viktigast av allt för mig är känslan av att vi gör en resa tillsammans.

Foto: Johan Rahm

7

STOP Vi kan fundera på om en verkligen per automatik är mer ”fri” som individ om en bryter mot stereotypa könsmönster? Det kan vara lika tvångsmässigt att bryta mönster som att leva i enlighet med dem.

FF (Fast Forward) I Hallonbergen arrangerar vi diktverkstäder. Där läser och diskuterar vi mer än vad vi skriver. Det är viktigare än att det produceras just dikter. Ett tonårsgäng läser högt för varandra ur Yahya Hassans diktsamling, de skrattar och några klappar händerna. Yahya Hassan är 18 år, bor i Danmark, men är statslös med rötter i Palestina. Israels Sverigeambassadör har just kallats hem till Israel. Det har ungdomarna hört om på nyheterna, och frågar mig varför. Jag förklarar kort om den nya regeringens erkännande av Palestina som en stat, och om både den förra och nya regeringens tro på en tvåstatslösning i Israel/Palestina. Då utbrister en av tonåringarna: ”Men VARFÖR dela upp i två stater? Jag fattar inte. Varför inte EN stat? En stat där man skiter

i om folk är judar, muslimer, kristna, araber, israeler, palestinier, eller vad man nu vill kalla sig.

Kan man inte bara få vara människa? Vad är det MED folk? Varför hålla på och dela upp hela tiden? För 20 år sedan så hakade man upp sig på om man var hetero eller homo. Idag är det istället ett jävla tjat om att man är muslim eller inte.

Vad spelar det för roll då? Vad ska nästa grej bli som man hakar upp sig på? Om man dricker kaffe eller te? Eller BÅDE kaffe och te? Jahadu, så du är en så’n där kaffedrickare du. Det vet man ju hur dom är, sörplar och håller på, nä, jag har inga fördomar, men kom inte hit och håll på, och du din kaffedrickare där, akta dig jääävligt noga, annars…. HA HA HA!” ”Snälla du, sa jag, skriv ner det du precis nu sa, det var bara så bra, det är en fantastisk dikt eller en artikel eller vad du vill att det ska vara!”

REW (Rewind) Hallonbergen är en del av miljonprogrammet 1965-74 då det byggdes mer än en miljon bostäder i Sverige.

FF (Fast Forward)

Möten med läsning en rättighet för alla hela livet

Foto: Pia Andersson Wredlert

Att lämna skolan och gå in i vuxenlivet innebär ofta en stor utmaning. Det gäller inte minst för ungdomar med funktionsnedsättning. För många

av dem blir studentdagen inte bara en dag fylld av glädje utan innebär också slutet på en strukturerad lästräning. Möjligheten att få ta del av skönlitteratur och dagstidningar genom högläsning minskar också.

Ungdomar med funktionsnedsättning som går ut gymnasiesärskolans individuella program går oftast vidare till så kallad daglig verksamhet. Daglig verksamhet är den vanligaste insatsen enligt LSS (lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade). Den riktar sig till personer i yrkesverksam ålder som inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande och som har autism och/eller intellektuell funktionsnedsättning. Totalt deltar över 30 000 personer i Sverige i daglig verksamhet.

Många ungdomar med funktionsnedsättning har genom skolans försorg varit flitiga besökare på både skolbibliotek och folkbibliotek. När de har avslutat sin skolgång får de oftast inte den coachning och ledsagning som behövs för

Välkommen till Hallonbergen! Framtiden är sedan länge redan här. Tommy Deogan växte upp i Hallonbergen på 80- och 90-talen, och pågår fortfarande. Nyligen gav han ut romanen ”Hallonbergen – era lagar, våra regler”. Den kommer han att samtala om i Hallonbergens bibliotek 11 mars kl. 18. Om tiden som ett kontinuum, om Hallonbergen som interkulturell energi och dynamik, med mera.

STOP EJECT Nu vill vi också få läsa om förorten ”Djursholm – era lagar, våra regler”. Tack.

Johan Rahm Sofie Samuelsson Bibliotek Sundbyberg

Den här texten är en förkortad och delvis omskriven text från ett bidrag till antologin ”Bokbärare Antikvariat, bibliotek & bokhandel”. Boken författas och redigeras av Camilla Smedberg, Peter Ullgren och Bengt Erik Eriksson vid Linköpings universitet och ges ut på Carlsson bokförlag 2015.

att de ska kunna fortsätta ta del av bibliotekens utbud.

Kan vi på biblioteken göra något för att denna målgrupp ska få samma tillgång till litteratur, läsande och biblioteksbesök som andra vuxna personer?

På Regionbibliotek Stockholm pågår just nu ett läsfrämjandeprojekt (Möten med läsning) speciellt för personer med funktionsnedsättning. Projektet genomförs med medel från Kulturrådet och kommer att pågå under ett år i fyra utvalda kommuner: Botkyrka, Upplands Väsby, Täby och Haninge. Den största delen av projektet ägnas åt läsfrämjandeaktiviteter i samarbete med omsorgen.

Syftet är att samarbetet ska leda till kompetensutbyte och långsiktig samverkan mellan biblioteken och omsorgen. Det leder förhoppningsvis i förlängningen till att personer med funktionsnedsättning kan få vara läsare och lyssnare genom hela livet.

Pia Andersson Wredlert Regionbibliotek Stockholm

8

PUNKTmedis 2. Samarbetar ni med externa aktörer? På vilket sätt i så fall? Vad ger det?

Studiefrämjandet har utbildat våra unga cirkelledare genom åren – läsecirklar, skrivarcirklar och rollspelscirklar. Just nu samarbetar vi även kring Stockholms pärlor, där unga band inom olika genrer får en chans att spela live inför publik, och kring P.S. – PUNKTmedis egen talkshow. Studiefrämjandet förmedlar livemusik och teknik, bland annat en bärbar ljudanläggning så att PS kan turnera.

Röda korset har läxhjälp två kvällar i veckan.

Därigenom når vi ungdomar som kanske aldrig skulle ha hittat till biblioteket annars. Vår senaste samarbetspartner är AFS - en internationell ideell organisation som arbetar för fred och ökad förståelse mellan människor och kulturer.

En gång i månaden har de interkulturellt café hos oss där ungdomar från olika kulturer kan mötas och prata om hur olika men ändå så lika det är.

Vi är öppna för samarbeten, också till exempel med förlagen. De ger oss större möjligheter att göra något bra, ja, de är till stor del en förutsättning för vår verksamhet.

Foto: Britt-Marie Ingdén-Ringselle Foto: Jenny Granberg

1. Hur skapar ni delaktighet i biblioteksverksamheten riktad till unga? ”För, med och av unga” är PUNKTmedis verksamhetsidé ända sedan starten i februari 2005.

Konkret innebär det att ungdomarna ska ha möjlighet att själva kunna påverka verksamheten och dess utformning och innehåll, och ungdomarnas egna idéer och skapande ska stå i fokus. Ett exempel där vi verkligen lyckas skapa delaktighet är genom kulturstipendiet Kulturstöd för unga.

Det kan sökas av barn och unga mellan 10 och 25 år som bor i Stockholms stad och vill genomföra sitt drömprojekt. Sedan år 2006 har vi förmedlat över 1,5 miljoner till 168 ungdomar mellan 13 och 25 år som genom det har genomfört sin första egna utställning, filmfestival, lajvförberedande verkstad, festival, flashmob, viktorianskpicknick, 8 marsfest, musikal, konsert, releasefest, teaterföreställning, modevisning och mycket,

mycket mer. Många av ungdomarnas event äger rum på PUNKTmedis och då är det verkligen de som bestämmer hur lokalen ska möbleras för att passa just deras evenemang bäst. Vi erbjuder även selektivt öppet för de ungdomar som t ex vill arrangera en Doctor Who-filmkväll eller en Divergentlördag.

Vi köper in mycket på ungdomarnas inköpsförslag och vi betonar alltid hur viktigt det är att vi får deras hjälp att bevaka bokutgivningen, för vi hinner helt enkelt inte med att bevaka allt. Därför har vi en centralt placerad bok för inköpsförslag, som vi tipsar besökarna om som saknar någon bok! Tidskriften Ponton, om skrivande både för och av ungdomar, har sina redaktionsmöten hos oss; numera har vi deras nummer av tidskriften i ett inbjudande läs- och skrivrum, där du möts av en antik skrivmaskin och en mysig soffa.

3. Hur når ni ut? Vet ni vilka som kommer till er, var de bor osv? Når ni dem ni vill nå?

Facebook och Instagram. När PS har evenemang på annat håll når vi också ungdomarna i ytterstaden. Våra samarbetspartners och djungeltelegrafen ska inte föraktas! Och deltagarna i Kulturskolan använder PUNKTmedis som väntrum så de rinner över till oss.

4. Ni riktar er uttalat till tjejer, berätta hur ni tänker?

Vårt huvudfokus är läsande tjejer i åldern 1319 år. Vi går inte ut med det budskapet, men det är viktigt att de som skulle gilla oss hittar oss, att det är låga trösklar! Vi vill nå ut till unga i hela Stockholm och vara ett av Stockholms bästa ungdomsbibliotek för unga på deras fritid. Vi fokuserar på nutida skönlitteratur för unga – på hyllan, men också i verksamheten i övrigt.

Alle Eriksson, Britt-Marie Ingdén-Ringselle, Jenny Granberg och Patrik Schylström Stockholms stadsbibliotek

9

Lava bibliotek & Verkstad ifrån som kan hålla workshops för våra besökare utifrån specialkompetens, exempelvis har vi haft en konstnär som jobbat med pappersskulptur, DJs, mangateckning etc.

När vi jobbar med unga arrangörer blir effekten en organisk marknadsföring eftersom de bjuder in sina nätverk. Rummet blir dessutom mer levande och attraktivt än om vi vuxna i personalen skulle erbjuda arrangemang utifrån våra referenser.

Foto: Petra Hellberg

1. Hur skapar ni delaktighet i biblioteksverksamheten riktad till unga?

Lava bibliotek & verkstad är en kombinerad plats där biblioteket möter en skapande verkstad.

Vi riktar oss till alla mellan 14 och 25 i Stockholm och böckerna är valda utifrån målgruppen och med stort fokus på skapande. Genom att placera böckerna i verkstadsrummet uppnår vi en synergieffekt där läsandet stimulerar skapandet och vice versa. Vi för en aktiv dialog med våra besökare och uppmanar dem att hjälpa till att utforma vårt bestånd.

Vår verksamhet består av tre delar: klassbesök på förmiddagarna för högstadie- och gymnasieskolor i Stockholms stad. Eftermiddagar, kvällar och helger öppen verksamhet samt en projektverksamhet som till stor del är initierad av besökarna själva. Alla i personalen är coacher för Kulturstöd för unga och en del av arbetet är att hjälpa till att förverkliga projekt och idéer hos vår målgrupp. Det kan handla om allt från att möjliggöra en plats för en skrivarcirkel till att anordna en konsert.

Genom att hålla åldersgränsen uppåt och nedåt för de som utnyttjar rummet kan vi skapa en miljö där målgruppen är i fokus. Vi jobbar aktivt för att hålla trösklarna låga genom en lyhördhet inför olika nivåer av läslust och olika läsarter. Vi utgår ifrån att berättelsen är viktigare än formatet och erbjuder till exempel en klassiker som Frankenstein på engelska, svenska, lättläst svenska och grafisk roman. Även det breda utbudet av gör-det-själv-böcker bjuder in till delaktighet genom att man kan läsa om att sticka för att sedan få garn och stickor på samma plats. Likadant med till exempel screentryck, musikproduktion, bildbehandling och dylikt.

2. Samarbetar ni med externa aktörer? På vilket sätt i så fall? Vad ger det?

Vi försöker ha majoriteten av externa aktörer i målgruppen. Det vill säga våra besökarinitierade projekt blir till samarbeten med oss. Utöver detta samarbetar vi ibland med förlag, skolor och andra organisationer med samma målgrupp. Vi har också en liten pott för att bjuda in folk ut-

3. Hur når ni ut? Vet ni vilka som kommer till er, var de bor osv? Når ni dem ni vill nå?

En stor del är som redan nämnt ungas egna nätverk. Vi jobbar också aktivt på sociala medier, till exempel Facebook och Instagram. Kulturhuset Stadsteatern har en kommunikationsavdelning som jobbar med biblioteken.

Vi är relativt nyöppnade och har ingen formell statistik över besökarna i öppna verksamheten.

Skolbesöken har varit både innerstad och ytterstad med fokus på det sistnämnda.

Eftersom vår målgrupp omfattar alla mellan 14 och 25 i Stockholm så kan vi hittills inte säga att vi nått alla i den gruppen, men de som vi har nått har varit i den gruppen. Vi har en stor fördel rent geografiskt eftersom alla tunnelbanor och pendeltåg passerar Centralen.

4.Nu är Lava ett bibliotek också. Vilken skillnad har det inneburit?

Rummet har blivit mer inbjudande, tröskeln kan vara lägre att gå in i ett bibliotek även för dem som är nyfikna på verkstaden. En större blandning av folk känner att de har rätt till rummet.

Samtidigt har strukturen blivit mindre anpassbar för programverksamheten som tyvärr har minskat något. En utvecklingsmöjlighet vi ser på sikt är att kombinera en öppen biblioteksverksamhet med en mer flexibel programverksamhet. Andelen mer traditionella biblioteksbesökare har ökat, till exempel studenter. På det hela har de båda verksamheterna fint smält samman och berikar varandra.

Alice Kassius Eggers & Petter Zerpe Lava Bibliotek & Verkstad

10

På Alby bibliotek är ungdomarna vår rikedom

Foto:

Att arbeta som ungdomsbibliotekarie på Alby bibliotek är ett privilegium. Bland de unga i Alby sjuder det av kreativitet. Tursamt nog finns det gott om kulturaktörer med vilka biblioteket har ett långtgående samarbete kring de ungas skapande.

En av nyckelaktörerna är Mediehuset Fanzingo som erbjuder unga personer handledning och redskap för att kunna nå ut med sina berättelser i radio och skrift och genom film och tv. Alby bibliotek och Fanzingo har haft ett tätt samarbete sedan 2012.

Fanzingo och biblioteket inledde en dialog kring en sommarlovsaktivitet för ungdomar. Jag började diskutera med ungdomar på biblioteket om de skulle vara intresserade av att delta i en filmworkshop under lovet, och responsen blev mycket positiv. Den sista sommarlovsveckan i augustivärmen tillbringade 12 ungdomar tre heldagar med att göra korta dokumentärfilmer. När de fick möjlighet att jobba med film under handledning av en professionell filmpedagog från Fanzingo i den trygga biblioteksmiljön ville ungdomarna inte sluta!

Samma år sökte Fanzingo, Alby bibliotek och Tjejjouren pengar från Botkyrka kommun för filmskapande verksamhet med unga. Vi fick medel för att kunna erbjuda 10 unga kvinnor en längre kortdokumentärfilmkurs vars tema var ”identitet och den egna berättelsen”. Under handledning av mig från biblioteket och en filmpedagog från Fanzingo träffades tjejer en gång i veckan på biblioteket och lärde sig om allt från manusskrivande till redigering.

Då tjejerna ville fortsätta utveckla sitt berättande såg Fanzingo och biblioteket till att projektet kunde fortsätta i ytterligare ett år. I denna fas var vi tre handledare, en filmpedagog, en radiopedagog från Fanzingo och jag. Nu utforskade deltagarna den egna identiteten genom dokumentära radio- och filmberättelser.

Efter en av våra populära publika filmvisningar på biblioteket där ungdomarnas filmer visades och presenterades av de unga filmmakarna själva frågade många av de unga åskådarna efter möjligheten att också göra film på biblioteket.

Detta ledde till att Alby bibliotek och Fanzingo påbörjade ett nytt Berättarprojekt under höstterminen 2014 där unga fick skapa egna animerade filmer och radioberättelser. Detta projekt blev så populärt så nu är vi mer än 20 deltagare. Ålderspridningen i gruppen är 10-19 år men huvudparten av deltagarna är 15 + och den stora majoriteten har bott i Sverige tre år eller mindre och går föreberedelse- eller språkintroduktionsklasser. I skrivande stund kämpar alla för att få sina verk färdiga till vår premiärvisning på Fanzingo om ett par veckor.

Alby bibliotek har även jobbat tillsammans med Filmbasen som är en mötesplats för unga filmare i Stockholms län där dessa erbjuds professionell coaching och projektstöd. Med eko-

nomisk backning av Botkyrka kommun ingick Alby bibliotek, Filmbasen och OPAD (en Norra Botkyrka-baserad förening som bekämpar fattigdom och främjar lokalutveckling) i ett samarbete kring ett flera månaders ungdomsfilmprojekt med temat tolerans. Inom detta projekt skapade de unga en egen kortdokumentärfilm och tränade filmanalys under handledning av en filmpedagog från Filmbasen, OPAD:s ordförande och mig från biblioteket.

Ytterligare en viktig samarbetspartner för ungas skapande på Alby bibliotek är Film Stockholm, landstingets regionala resurscenter för film. De senaste två somrarna har Alby bibliotek och Film Stockholm med stöd från Botkyrka kommun erbjudit sammanlagt 19 ungdomar sommarjobb på biblioteket där de har haft som arbetsuppgift att tillsammans skapa kortdokumentärfilmer. Under handledning av en filmpedagog från Film Stockholm och mig jobbar ungdomarna i tre veckor och får en gedigen introduktion till dokumentärfilmandet. Dessutom övar de sig i att blicka kritiskt på rörliga media. Ungdomarna kommer från hela kommunen och känner inte varandra innan de påbörjar sitt sommarjobb. Att lära sig jobba och kreativt skapa tillsammans under tre veckor är en utmaning, men belöningen är stor när dessa ungdomar fortsätter att skapa film antingen på Alby bibliotek eller tillsammans med andra kulturaktörer långt efter att sommarjobbsperioden är slut.

I samband med sommarjobbssatsningen 2013 fick vi kontakt med DocLounge, en visningsklubb för dokumentärfilm som vi samarbetar med. DocLounge har hållit flera filmvisningar och regissörbesök på Alby bibliotek som alla har varit välbesökta av främst ungdomar.

Aktiviteterna på Alby bibliotek ger unga möjligheten att få utlopp för sina tankar och stimuleras till ett eget kreativt skapande. Genom att komma till tals inom olika projekt där biblioteket är delaktigt får ungdomar bekräftelse på att deras berättelser, förslag och analyser är värdefulla för oss alla.

Laura Purdy Biblioteken i Botkyrka

11

Bibblerian öppnar för DIY Foto: Pia Borrman

Vi som jobbar på biblioteket i Hässelby gård har en tanke om att vägen till lärande går genom lust, skapande och lekfullhet. Men om vi nu vill att andra ska lära sig så betyder det att nyfikenheten och öppenheten att prova nytt även måste gälla oss själva. Vi investerar därför med mod att inte kunna allt vi ger oss in i från början. Andan av att vi lär oss tillsammans med våra besökare känns spännande.

Dagen D är inne. D som i 3D i det här fallet.

Den skrivare vi har önskat och längtat efter har just kommit och det känns som julafton igen när vi packar upp vår Makerbot Replicator 2X. Nu börjar leken på allvar, vi ska få testa, skapa och göra aktiviteter tillsammans med våra unga besökare. Och vi kommer att lära oss massor, det är vi säkra på.

Redan i september förra året ordnade vi som första bibliotek i Sverige ett Maker Party på Bibblerian i samarbete med Mozilla Sweden. En hel lördag fyllde vi lokalerna med olika stationer för skapande. Både fysiskt och digitalt. Där fanns symaskiner, pärlor och en pin-maskin. I köket fanns ingredienser till bakning och i ett av våra stora rum kunde man få prova på Arduino, spelprogrammering i Scratch eller att använda Mozillas Webmaker Tools. Det var en dag fylld av

inspiration och skaparglädje och vi kände att vi var något på spåret.

Bibblerian i Hässelby gård är ett samlingsnamn för flera verksamheter där biblioteket är en av dem. Stadsdelen Hässelby-Vällingby och Kulturskolan har också verksamheter i lokalerna. Medborgarservice finns alldeles utanför bibliotekets entré och där kan man få hjälp med att fylla i blanketter, överklaga beslut eller att få och förstå samhällsinformation. Flera nya ytterstadsprojekt har också blivit en del av Bibblerians vardag. Familjecoacher, medborgarvärdar, budgetoch skuldrådgivare har drop in-verksamhet. Vissa tider finns även en studie- och yrkesvägledare på plats och två gånger i veckan kommer en diakon hit för meditation och enskilt samtal för dem som vill. Vi har också volontärer som håller i läxhjälp och språkcafé varje vecka.

Att så många olika verksamheter och kompetenser samsas i samma lokaler föder nya idéer till samarbeten som korsbefruktar varandra. Kulturskolans elever har till exempel konserter vissa lördagar inne i biblioteket och när föräldracoacherna har sina grupper hakar vi på och pratar om böcker, språkutveckling och läsning. Under hösten samarbetade vi även med Kulturskolan och Unga berättar i ett läsfrämjande projekt där elever i årskurs 4 fick läsa böcker på temat tolerans.

Sedan fick de filma och redigera sina egna boktrailers om böckerna. Vi blev riktigt imponerade av de fina filmerna barnen gjort.

Skolkyrkans pedagog gör också en fantastisk insats, hon kommer två eftermiddagar i veckan och hittar på saker med ungdomar som behöver någonstans att hänga innan fritidsgården öppnar. Barnen fullkomligt älskar henne. På onsdagar är det vår aktivitetsdag på biblioteket. Då har vi olika aktiviteter som vi skiftar emellan såsom bokklubb, spelprogrammering och pyssel. Snart tänker vi ge oss på att göra små rörliga robotar av tandborstar. Vi har spanat in en Do It Yourself-sida på nätet där det sägs vara enkelt, så det måste vi ju bara prova! Och i vår ordnar vi ett plantrally. Vi har så mycket fönster i biblioteket så fönsterbrädorna kommer att bli bra växtplatser för de frön som barnen får plantera.

På alla hjärtans dag i februari firar Bibblerian ettårsjubileum. Mycket har verkligen hänt på det år vi varit igång. Många ungdomar hittar till oss efter skolan. Ibland gör det att ljudvolymen blir hög och samtalen kring trivselregler ganska energikrävande. I stället för att förstärka den tillrättavisande rollen vill vi fördjupa samarbetet med dem som kommer. Under våren kommer vi tillsammans med stadsdelen att bilda en fokusgrupp med ungdomar så att vi kan hitta verksamheter som är givande och ger en känsla av ett gemensamt ansvar för vår Bibbleria. Att få skapa tillsammans ger en känsla av glädje och tillhörighet.

Det vill vi bygga vidare på.

Marika Alneng Malin Klintholm Björn Jansson Stockholms stadsbibliotek

12

Täbybarnen lånar mest!

Täby bibliotek toppar barnboksutlåningen i Stockholms län år efter år.

Hur kommer det sig?

Några funderingar: • En lång tradition av bokprat, med inarbetat samarbete med skolorna. Ett sätt att nå så många barn som möjligt! Alla våra enheter erbjuder minst två bokprat per klass och termin hela låg- och mellanstadiet. Eleverna kommer även på andra klassbesök och blir verkligen bok- och biblioteksvana. (Under 2014 hade vi 23.152 deltagare i läsfrämjande åtgärder för barn och unga!)

• Alla filialer kan använda bokdepån på Huvudbiblioteket för att ha många exemplar av de böcker som vi tipsar om. Där, och förstås i våra vanliga hyllor, finns mycket att välja på – även nyutkommet. Som folkbibliotek är vi ett komplement till skolbiblioteken och bidrar till att väcka elevernas läslust.

• Vi har hög bemanning av barnbibliotekarier, även på filialerna.

• Vid sidan av bokpraten har vi också utrym-

me att pröva nya idéer samt erbjuda extraaktiviteter - som bokfika, bokklubb, skrivkurs eller ungdomsjippon i samband med att en bok går upp på bio.

• Vi skriver bokrecensioner på vår hemsida. Sedan hösten 2014 gör vi också filmade, mer humoristiska boktips, som läggs upp på Youtube. Man måste inte stå stilla framför en bokhylla när man tipsar om böcker. Med mobilkamerans hjälp kan man lika gärna springa i skogen, simma i sjön eller befinna sig mitt uppe i pepparkaksbaket och därifrån lyfta fram en bok som passar på temat. (Sök på ”Täby bibliotek” eller ”Bibliotekarier på vift” på youtube.com.)

Allt för att hjälpa varje barn och ungdom att hitta fram till ”sin” bok!

Spelprogrammering för barn på Skogås bibliotek

makerspace, en kreativ verkstad där barnen inte bara instruerades av Fredrik, utan också lärde sig själva och av varandra. Istället för att vara passiva konsumenter av spel, kunde barnen på det här sättet anta en aktiv och styrande roll i sina egna spel. Under de två timmar som varje tillfälle pågick ville de inte slita sig från sin programmering, knappt ens för en liten rast.

Som avslutning på kursen fick deltagarna varsin ”badge”, ett slags märke som ska efterlikna de belöningssystem som finns i spel och som visar att man har uppnått en viss nivå. ”Badges” är också ett sätt att synliggöra och uppmuntra informellt lärande.

- ”Skolan har mycket att lära av biblioteken”, sa Fredrik till mig vid ett tillfälle och syftade då på bibliotekens strävan att ta vara på barnens egna intressen. Vid de tillfällen i mitt arbete då jag upplever samma lust till lärande hos barn som under de här tisdagskvällarna, är jag absolut benägen att hålla med.

Foto: Matilda Riddar Bibliotekarie Linnéa Björkman tipsar om boken Flyt som en fjäril, stick som ett bi av Elin Nilsson på Youtube.

Foto: Rebecka Dittmer

Under fyra tisdagskvällar i årets sista skälvande månad anordnade Skogås bibliotek en kurs i Scratch för barn och unga mellan 10 och 16 år.

Scratch är ett gratis programmeringsspråk och en onlinecommunity där barn kan programmera och

dela spel, berättelser och animationer. Ledare för kursen var IT- och mediepedagogen Fredrik Pedersen-Dambo. Kursens tio platser var fulltecknade med reservlista och deltagarna var mer än motiverade att lära sig. Biblioteket blev ett riktigt

Anna Dunér och Anna-Lena Höök Täby bibliotek

Rebecka Dittmer Bibliotek Huddinge

13

Bokcirkel om bilderböcker

Foto: Gustav Nygren

Med ”Bokcirkel om bilderböcker” vill vi nå en låntagargrupp vi på biblioteket ofta missar idag: De som är föräldralediga med barn mellan 1-2 år. Föräldralediga, som under denna period ofta är pappor.

De nyblivna mammorna når vi i stor utsträckning via BVC. Kanske kommer de för att hämta Barnets första bok och märker då vilken verksamhet biblioteket har. Rim & ramsor och babybokprat för de minsta är uppskattade och välbesökta program, även de bokcirklar för föräldralediga som finns på många bibliotek.

Hur skulle vi göra för att nå 1-2 åringarna som inte börjat förskolan ännu? De hamnar mittemellan våra övriga programstunder på biblioteket och kan vara lite knepiga att göra program för: barnen rör på sig mer, kräver uppmärksamhet och är nyfikna på varandra och allt runtomkring.

Vi tänkte också att det finns ett stort intresse för att diskutera läsning i allmänhet hos föräldrarna. När barnet passerar ett år kanske man just har gått över från pekböckerna och den enklaste läsningen och ska börja läsa bilderböcker och läsa högt ordentligt för sitt barn. Hur gör man?

När? På vilket sätt? Och framförallt, vilka böcker?

Efter lite bollanden med olika idéer bestämde vi att en kombinerad läsecirkel och sagostund nog var rätt väg att gå. En läsecirkel för både 1-2-åringarna och för deras föräldrar. Kanske till och med världens första läsecirkel för just 1-2-åringar? Där även deras synpunkter och önskemål och kritik tas på djupaste allvar.

Vi träffas en gång i månaden under hela terminen. Till varje träff bestämmer vi ett passande tema. Någon vecka innan läsecirkeln kan deltagarna hämta ut två till tre böcker på biblioteket att läsa tillsammans med sitt barn innan vi träffas.

Våra teman hittills: klassiker, bilderböcker i världen, nya bilderboksskapare, våra favoritböcker, rim & ramsor, maskiner & fordon, djur & natur.

Träffarna inleds med att vi högläser böckerna för barnen (och föräldrarna). Vi läser även an-

Pappakvällar på Skärholmens bibliotek

Foto: Lars Persson, SCANPIX,

Tre kvällar under hösten 2014 träffades ett antal pappor på Skärholmens bibliotek för att prata om läsning och böcker tillsammans med för-

fattare och bibliotekarier. Syftet var att inspirera män till att bli förebilder för sina barn när det gäller läsning. Alltför sällan syns män i den rollen utan de får istället framträda som inspirationskällor för exempelvis utomhusaktiviteter och idrott.

Ylva Carlsdotter, författare och projektledare för läsfrämjande aktiviteter vid Folkuniversitetet tog initiativ till Pappakvällarna som genomfördes tillsammans med barnbibliotekarierna Andrea Berge och Stefan Borg i Skärholmen. Inspirationen till dessa träffar kom från En Bok För Allas och fackföreningarnas projekt Läs för mig pappa. Vid den första träffen medverkade författaren Sören Bondeson som berättade om sin egen väg till läs-

dra böcker med anknytning till temat. Barnen och föräldrarna lyssnar. Barnen kanske kryper, går runt eller klättrar på något - men de lyssnar! En verklig upptäckt vi gjort är att barnen lyssnar mycket bättre och mer koncentrerat på de sagor de läst ordentligt tillsammans med sina föräldrar innan.

Efter det fikar vi. Barnen leker kanske med klossar eller bygger torn av böckerna. Medan vi pratar läsning. Vilka böcker funkade bäst? Varför? Vilka böcker gillar barnet? Vilka gillar föräldrarna? Är det samma böcker? Och vi tipsar varandra om böcker.

Innan vi startade bokcirkeln pratade vi mycket om att vi skulle gå ut med att cirkeln riktade sig just till föräldralediga pappor. Det var ju till stor del den gruppen vi ville nå. Vi bestämde oss dock till slut för att inte begränsa oss. Någonstans skulle en pappacirkel också säga att de andra programmen på biblioteket INTE riktar sig till papporna. Kanske skulle en bilderbokcirkel riktad till 1-2 åringarna med föräldrar räcka för att nå målgruppen? Vi skrev dessutom klart att tydligt att det var bibliotekarierna Elias och Gustav som höll i det hela. Och visst, majoriteten av deltagarna har varit pappor!

Gustav Nygren och Elias Hillström Stockholms stadsbibliotek

ning i ett barndomshem där böcker var en sällsynthet. Den andra kvällen ägnades åt böcker och barns språk- och läsutveckling. Bibliotekarierna visade pekböcker och bilderböcker och berättade om olika teman. Särskilt betonades också den fina stund tillsammans man kan få som förälder när man läser med sitt barn. Tredje gången fick barnen följa med papporna till biblioteket för en stunds mysig högläsning. Varje deltagare, barn som vuxen, fick också varsin bokgåva. De deltagande papporna tyckte att dessa Pappakvällar var mycket givande och såg gärna någon sorts fortsättning på dem.

Stefan Borg Stockholms stadsbibliotek

14

Mallrats på Stockholms läns museum

Fotograf: Kristoffer Svenberg

Mallrats, det engelska ordet för ungdomar som tillbringar sin fritid i köpcentrum utan att handla, var hösten 2014 utgångspunkten för ett samarbete mellan konstnären Kristoffer Svenberg, Stockholms läns museum och Designgymnasiet i Sickla. I Kristoffers försvenskade version blev

ordet till verb och en aktivitet som användes för att initiera ett samtal om konstnärliga uttryck i halvoffentliga rum.

Mallra (verb) ; att i en galleria/köpcentrum av privat alt. privat/semi-offentlig karaktär bedriva fri/kreativ/konstnärlig aktivitet som inte är

Novellprisfesten

Novellprisfesten är ett arrangemang vars syfte är att ge barn och unga möjlighet att uttrycka sig skönlitterärt och bli inspirerade till att göra så. Vi har varje år fått in bidrag från hela landet och tolkar detta som att det finns ett sug efter liknande projekt för åldersgruppen.

I tävlingen finns det två ålderskategorier, 12-15 år och 16-20 år. Temat är helt fritt, alla får skriva om vad de vill och det går bra att lämna bidrag på engelska och svenska. Som avspark för tävlingen brukar vi starta hösten med en skrivarworkshop i ledning av en känd författare.

I varje ålderskategori delas ett förstapris och två hederspris ut. Vinnarna och hederspristagarna publiceras i en novellsamling som alla medverkande får. Den finns också till utlån på biblioteken.

Alla som har deltagit i tävlingen får en bokgåva, en för året speciellt utvald novellsamling. Vi försöker se till att även de som inte har möjlighet att närvara vid finalen får sitt pris.

Juryn består av personal från båda biblioteken.

Foto: Cecilia Bengtsson

Under hösten 2014 arrangerade Bibliotek Sundbyberg och Solna Stadsbibliotek den 4:e Novellprisfesten. Novellprisfesten är en novelltävling för unga författare mellan 12 och 20 år. Samarbetet mellan Solna och Sundbybergs bibliotek har varit enbart positivt! Vi har fått in fler bidrag, det är kul att träffa nya människor som jobbar med samma sak, vi har kunnat dela på kostnaderna och vi har hjälpts åt att nå ut.

genom transaktion bunden till köpcentrumets ekonomiska flöde och normala händelseförlopp.

Efter att först ha pratat om staden och platsers betydelse samt inspirerats av samtidskonsten fick eleverna i uppgift att genomföra ett individuellt eller kollektivt konstprojekt inne i Sickla köpkvarter. I ett av verken klädde sig hela klassen i mörka huvtröjor och gick i grupp igenom gallerian där de i tystnad delade ut lappar med budskapet ”be happy”. Flera av verken väckte reaktioner från både galleriabesökare och vakter och i något fall motades studenterna bort ur gallerian.

Mallrats Stockholm ställdes ut som del av Stockholms läns museums installation Vision och verklighet. Ett projekt som i olika former diskuterade plats och Den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2010). I museets nuvarande utställning, Graffiti Spaces, undersöks graffiti som kulturellt och konstnärligt uttryck i den moderna staden.

Läs mer om Mallrats: http://mallratsstockholm. blogspot.se/ Lars Fridén Stockholms läns museum

Vi har sett till att träffas minst två gånger och där emellan fortsatt våra diskussioner över mail. Vi tycker det är viktigt att lägga ner arbete här då det krävs mod att skriva en text och sedan lämna in den för bedömning.

Prisutdelningen sker på den stora finalfesten i slutet av november, dit är alla välkomna. Vi har bjudit in olika författare som prisutdelare och författaren har även läst upp de vinnande bidragen om den vinnande författaren inte varit sugen på att läsa själv. Prisutdelarna genom åren har varit: Katarina Kieri, Douglas Foley, Jenny Jägerfeld och Johanna Lindbäck. Novellprisfestens final är en galatillställning med mycket glitter, glamour och naturligtvis en röd matta.

Karin Tegréus Solna stadsbibliotek

Elin Sundström Robin Linander Bibliotek Sundbyberg

15

Leonards plåster – om syfte, barnsyn och kvalitet i bibliotekets sagostund Sagostunden hör till en av de äldsta verksamheterna på folkbiblioteken. Hur ser en sagostund ut idag? Med vilket syfte erbjuder biblioteken sagostund? Vilka bjuds in? Var äger den rum?

Frågorna var många och i Projekt Sagostunden har Malin Ögland och jag tillsammans med Åse Hedemark, lektor på institutionen för ABM på Uppsala universitet, gjort olika studier. I Regionbibliotek Stockholms partnerskap med Kungliga biblioteket gavs uppdraget att testa den kvalitetsmodell som KB tagit fram. Vi valde att testa den på sagostunden. I boken finns resultatet av de olika studierna samt kvalitetsarbetet. Skriften kommer att skickas ut till alla bibliotek.

Pia Borrman Regionbibliotek Stockholm

Nyöppning av Vårby bibliotek

Foto: Jannicke Fyhr

I mars 2015 startar projektet Bokstart i Södertälje. Familjer i bland annat Hovsjö som har barn födda under hösten 2014 får bokgåvor och besök av biblioteket. Syftet är att engagera småbarnsföräldrar att tidigt börja läsa tillsammans med sina barn för att stimulera språkutveckling och läslust. Projektet finanseras av Statens kulturråd och genomförs tillsammans med Regionbibliotek Stockholm. Det är en del av en nationell satsning på läsfrämjande som också äger rum i Landskrona och Göteborg.

Maria Juthberg och Ann Baugus Södertälje stadsbibliotek

Snart slår Vårby bibliotek med Barnkonsten upp portarna i Vårby gård i Huddinge! Här bjuds det på kreativ programverksamhet och konstutställningar för alla åldrar. Med utgångspunkt i närområdet skapar vi en mötesplats för barn och vuxna. Vi satsar på att ta tillvara det globala i det lokala och möten genom olika konstformer och litteratur. Att få ta del av, utöva och lära sig bildspråket är viktigt i ett samhälle där vi ständigt omges av bilder som talar till oss, och kräver vår uppmärksamhet. Genom att använda oss av konsten får vi också möjlighet att kommunicera ordlöst och mötas över språkgränserna. Vårby bibliotek och Barnkonsten invigs lördagen den 28:e mars.

Hélène Blomdahl Biblioteken i Huddinge

Kungsängens kulturhus och bibliotek

Foton: Cecilia Bengtsson

I höstas invigdes Kungsängens kulturhus och bibliotek i Upplands-Bro kommun. Kulturhuset är beläget strax intill centrum och pendeltågsstationen. I huset finns bibliotek, teaterscen, konsthall och så småningom även ett café, och kommunhuset ligger alldeles intill. Biblioteket i Bro, det andra biblioteket i kommunen, nyinvigdes förra året. Det ligger i samma hus som simhallen vilket möjliggör generösa öppettider eftersom man har gemensam reception. Regionbiblioteket önskar lycka till med verksamheterna!

Cecilia Bengtsson Regionbibliotek Stockholm

SEX FRÅGOR TILL

Katti Hoflin Katti Hoflin är ny stadsbibliotekarie på Stockholms stadsbibliotek sedan januari 2015. Med en bred bakgrund inom kulturlivet har Katti i många år arbetat med utveckling av bibliotek och ledarskap. Katti har varit med och byggt upp barn- och ungdomsverksamheten på Stockholms Kulturhus och de senaste åren arbetat som kulturhuschef i Helsingborg. Katti Hoflin tar nu över efter Inga Lundén som chef för Stadsbiblioteket, 40 stadsdelsbibliotek, Internationella biblioteket, Regionbiblioteket och det digitala biblioteket.

Du kommer närmast från jobbet som chef för Dunkers Kulturhus i Helsingborg. Vad tar du med dig därifrån till biblioteken inom Stockholms stad?

Jag tar med mig många saker, men en av de viktigaste var att få nya perspektiv. I Dunkers har jag arbetat med alla uttryck inom kultursfären: samtidskonst, scenkonst, kulturskola, festivaler och arrangemang. I huset finns också ett litet bibliotek, stadsmuseum och öppen verksamhet för barn och unga. Öresundsregionen är ett ganska annorlunda kulturellt centrum än huvudstaden och det har berikat mig och gett ett spännande nätverk.

Barn lyfts särskilt fram som prioriterade både i Bibliotekslagen och lokala styrdokument. Vad innebär det för dig?

För mig har barn och ungas fri och rättigheter stått i centrum genom hela mitt yrkesliv. Jag har det liksom i mitt blodomlopp och står också i god kontakt med mitt eget inre barn. Om inte barnen får tillgång till ett rikt språk, får utveckla sin kreativitet, känna trygghet och att vuxna lyssnar på dem så blir det inget samhälle en vill leva i. Därför är det så otroligt viktigt att fortsätta prioritera dem.

De har nämligen ingen egen stark röst i samhället.

Det larmas mycket om barns och ungas läsförmåga. Hur ser du på bibliotekets roll här?

När jag var verksam i Kulturhuset som chef för barn och ungdomsavdelningarna utvecklade jag ett specialbibliotek för 10-13 åringar.

Jag blev så arg på att alla gick runt och suckade över larmrapporter att många slutar läsa, inte fick tillgång till språk osv. Särskilt killar. Jag kände att det var mitt ansvar att Göra något. Biblioteket kan spela en oerhört viktig roll i barns liv. Och då kommer läsförmågan på köpet. Jag tror att man istället för att säga: ”det är jättefint att läsa böcker!” ska lyssna till barnen och vad de egentligen har lust till.

Vill du göra en film? Ja, då är det bra att börja med att skriva manus och hitta på en bra berättelse. Läsandet och skrivandet kommer in överallt. Det bästa är att utgå från barns inneboende lust att mötas, hänga, skapa.

Vilken roll kan biblioteken spela för unga på deras fritid?

En enormt viktig roll. Det är många människor som bor trångt, som inte har tillgång till internet och datorer, läxhjälp, vuxna som har tid osv. Självklart är biblioteken också en plats för dem. Bibliotek är ju genialiska: det är helt gratis, här finns all världens berättelser, fakta och fantasi. Här finns människor som har tid och som kan en massa intressanta saker. Det finns mycket att utveckla men jag vet att biblioteken redan spelar en stor roll i många ungas liv och det ska vi fortsätta med.

Normkritik talas mycket om. Hur kan biblioteken arbeta med detta?

Att ha ett normkritiskt förhållningssätt är utmanande och ganska svårt till en början. Att vända på steken och säga: nu ska jag titta på mina egna normer/våra normer och försöka förstå varför vi har just dem. Jag har haft förmånen att arbeta med en normkritisk coach här nere i Helsingborg och det gav mersmak. Jag vet att en del bibliotek redan arbetar med detta perspektiv och det vill jag sätta mig in i innan jag kommer med idéer om vad som ska utvecklas. Men helt klart finns normer också i biblioteket. Och normer behöver ifrågasättas och debatteras i hela samhället eftersom samhället är vi alla och vi befinner oss i rörelse. Så även biblioteken.

Vilket är ditt bästa kulturtips just nu?

Just nu gräver jag ner mig i olika rapporter och formella dokument omkring stadsbiblioteket och Stockholms stad. (Och det är ju också superintressant!) Men när jag får tid över läser jag, på uppmaning av min 18-åring, en historisk romanserie om romarriket av Conn Iggulden. Mycket spännande... Och blir det mer tid över övar jag.

Det finns inget bättre än sångövningar när världen känns sorgsen som den ju gjort de senaste dagarna efter attentaten i Paris och Köpenhamn. ___________________________________ Ställde frågorna gjorde

Pia Borrman Foto: Kristoffer Granath