Länsnytt 3 2015

TEMA SPRÅK

NUMMER TRE 2015

”Språk är en rikedom och öppnar dörrar!” sid.9

sid.11

sid.2 sid.7

sid.5

”Våra bibliotek är fulla av berättelser men vilka lyfter vi fram och hur?”

”Vi vill också ha ett normkritiskt perspektiv på text och bild.” sid.5

Regionbibliotek Stockholm

sid.15

sid.12

sid.11

”Det blir som att varje bok är ett äventyr som vi dyker in i.” sid.4

sid.9

Språk Vilka associationer kring språk och bibliotek får du? Inför det här numret av Länsnytt bad vi länets bibliotek att skriva artiklar utifrån temat språk. Vi hoppades på en mängd olika artiklar kring temat och här är resultatet - en mångfald av olika exempel och erfarenheter. AnnHelen Johansson på Värmdö bibliotek beskriver fint bibliotekens uppdrag utifrån språkaspekter: ”Språk är det vi jobbar med på bibliotek.Vi möter människor som vill läsa, lyssna, tolka andra människor. Några gör det för betygen. Några för att lära sig ett annat språk än det de vuxit upp med. Vi träffar människor som vill uttrycka sig genom språket. Utveckla sin egen förmåga genom samtal om böcker, om språket.”

Bibliotek är viktiga för att stärka alla människors språk oavsett hur många språk man talar. Att flerspråkighet är en styrka är det ingen tvekan om. Enligt Språkrådet beräknar man att det talas 150 språk i Sverige och i hela världen finns det minst 6000 olika språk. Många länder (Kanada, Australien med flera) och EU har även en officiell hållning att alla medborgare ska lära sig minst ett extra språk utöver modersmålet. För många människor är mångspråkighet en del av vardagen. Man talar ett språk hemma, ett annat i skolan, ett tredje i kontakten med myndigheter och så vidare.

2009 fick Sverige en språklag (2009:600). I lagen finns bestämmelser om svenska språket, de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket. Enligt Språkrådet är ”huvudsyftet med lagen att slå fast vilken ställning svenskan och andra språk har i samhället samt att värna om svenskan och den språkliga mångfalden.” Lagen innehåller även bestämmelser om användningen av språk i offentlig verksamhet och i internationella sammanhang.

För bibliotek kan det bland annat innebära att använda klarspråk i informationsmaterial och webben. Klarspråk står för klara och tydliga myndighetstexter, skrivna på ett vårdat, enkelt och begripligt språk.

Språk är makt och människor har olika möjligheter och förutsättningar att använda språkens alla dimensioner. Flera av världens minoritetsspråk är hotade och i stort behov av revitalisering, det vill säga att fler människor använder språket. Inte att förglömma är att språk är så mycket mer än text, till exempel bildspråk, kroppsspråk, ord och berättelser som kan gestaltas genom dans, teater, film, musik, konst med mera. Andreas Sohlberg, enhetschef på länskulturfunktionen Slöjd Stockholm, brukar säga följande om slöjd: ”Att slöjda och göra med händerna är en slags gränslös mötesplats för olika kulturer där handens skapande blir det gemensamma språket.”

Slutligen vill vi tipsa om Piteå stadsbibliotek som regelbundet ger boktips på teckenspråk via deras facebooksida. I Sverige finns cirka 30 000 som har teckenspråk som modersmål.

Kanske borde vi på biblioteken ännu mer ta tillvara den rikedom av språk som finns? /Regionbibliotek Stockholm önskar er en skön höst.

Foto: Cecilia Bengtsson

3

Håll utkik efter...

Tidningen Länsnytt ges ut av Regionbibliotek Stockholm och utkommer med fyra nummer per år.

Ansvarig utgivare: Krister Hansson krister.hansson@stockholm.se

Fredagen den 6 november arrangerar Finlandsinstitutet ett heldagsseminarium ”Litteratur- och läsfrämjande ur ett minoritetsperspektiv - möjligheter och utmaningar för biblioteken och övriga aktörer”. Fullständigt program med anmälan finns på http://www.finlandsinstitutet.se under rubriken ”seminarier”.

I redaktionen: Pia Borrman Cecilia Bengtsson Sofie Samuelsson Grafisk form: Maria Rodrick Nordström Illustration/foto där inget annat anges: Maria Rodrick Nordström Nästa nummer: Tema demokrati Manusstopp 1november Välkommen med artiklar och notiser om vad som händer på ditt bibliotek eller om annat som kan vara av intresse.

Bifoga gärna högupplösta digitala foton. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända manus.

Mail till red: regionbiblioteket@stockholm.se Regionbibliotek Stockholm 113 80 Stockholm Besöksadress: Odengatan 55 Tel: 08-508 31 278, fax: 08-508 31 230 Länsnytt finns också som pdf-fil på nätet, se under www.regionbiblioteket.se Omslagsfoton: Med teatern... Sara P Borgström Sagor på förskolor... Lina Hesterman Mångspråk i Huddinge Cecilia Bengtsson Läsglad-pratglad Anna Bergströmn

Den första december bjuder vi in till avrundningskonferens för projektet Möten med litteratur. Vi delar med oss av våra erfarenheter att arbeta med målgrupperna hemmaboende personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Anmälan och mer info finns på regionbibliotekets webb, http://www.regionbiblioteket.se.

Konferensen Botkyrka Movement torsdagen den 19 november. En arena och mötesplats för dig som vill mötas kring ungkultur och demokrati. Det blir en dag där det kommer ges konkreta exempel på delaktighetsmetoder, processer, interkulturellt arbetssätt och angeläget utbud.

Arrangör är Botkyrka kommun. http://botkyrka.se/botkyrkamovement

Innehåll nummer 3 • 2015

Solna, Upplands Väsby

Värmdö, Södertälje

4

5

Botkyrka, Lidingö, Salem Järfälla, Vaxholm

6 7

Nacka, Internationella biblioteket

8

Vallentuna, Sigtuna, Sundbyberg

9

Upplands-Bro, Täby

Tyresö, Haninge, Stockholm Hudinge, Nynäshamn EO grafiska

10 11

12

Stockholms stadsbibliotek, Regionbibliotek Stockholm

13

Hänt & Händer

14

Sex frågor till Alice Thorburn

16

4

TEMA: SPRÅK

Boksamtal på fritidsklubbar Inför det här numret av Länsnytt bad vi länets bibliotek att skriva artiklar utifrån temat språk.Vi hoppades på en mängd olika artiklar kring temat.

På följande sidor kan ni ta del av resultaten, en mångfald av olika exempel och erfarenheter.

På Bergshamra bibliotek har vi en bokklubb med ett tjugotal barn från Q-lans fritidsklubb på Bergshamraskolan, som träffas ungefär en gång i månaden för att prata böcker. Till varje träff läser vi en gemensam bok. Det blir fina samtal om böckerna; om språket, om handlingen i böckerna och om dess karaktärer. Ofta tycker vi väldigt olika och samtalen mynnar många gånger ut i diskussioner om egna erfarenheter.

Tillsammans upptäcker vi böckerna genom att diskutera dem. Det blir som att varje bok är ett äventyr som vi dyker in i. Viktigt för oss som håller i samtalen är att låta barnen få fritt spelrum att uttrycka sina egna tankar och känslor kring det vi har läst. Våra frågor är öppna, alla svar är rätt och alla deltar i den utsträckning de själva vill i samtalen. Våra träffar är framför allt roli-

ga och spännande, samtidigt som det att samtala om och dela upplevelsen av läsningen fördjupar läsupplevelsen, utvecklar läsförståelsen och är språkutvecklande.

Under hösten 2014 har även biblioteket i Solna centrum inlett ett liknande samarbete med fritidsklubben Hagalundsparken. Och under vårterminen 2015 tillkom också Skytteholmsparkens fritidsklubb. Det sprider sig!

Karin Tegreus Sofia Kemi Solna stadsbibliotek

Leka fram sitt språk

Förskolepersonal dansar en bok. Oktober 2014.

Fotograf: Hanna Appelquist

För att ge förskolepersonalen i Upplands Väsby en nytändning kring arbetet med barns språkutveckling har vi på biblioteket det senaste året valt att göra flera satsningar mot förskolepersonalen. Under hösten 2014 genomförde vi några inspirationskvällar på temat ”Dansa en bok – Knacka på”. Eftersom inspirationskvällarna var uppskattade planerar vi att göra en liknande satsning på temat barns språkutveckling. Till hösten 2015 satsar vi stort och kommer att erbjuda gratis fortbildning för all förskolepersonal i Upplands

Väsby och utöka det material som finns tillgängligt på bokbussen.

Planen med fortbildningen är att personalen ska få träning i att lyfta barnens behov och träna dem i en mångfald av ämnen som alla går att koppla till huvudtemat retoriklek. Vi har bjudit in retorikpedagogen Gunlög Åkerstedt Lundell som vi hoppas ska entusiasmera och ge förskolepersonalen verktyg att på positiva och roliga sätt arbeta fram barns språk, trygghet, kroppsuppfattning och mycket annat.

Att få möjlighet att leka fram sitt språk tycker vi är viktigt och även i det utökade materialet som kommer cirkulera på bokbussen fokuserar vi kring leken. Vi har valt att satsa på pedagogiska material med en kombination av böcker och stödmaterial så som spel och leksaker.

Hanna Appelquist Upplands Väsby bibliotek

5

TEMA: SPRÅK

Biblioteksspråk för alla

Språk genomsyrar allt

Till vänster de nya lånereglerna. Texten är strukturerad i korta stycken efter fråga/svar.

Till höger den gamla broschyren, med förmaningar och ”Du är själv ansvarig för dina lån tills de avregistrerats i bibliotekets databas” i fetstil.

Foto: Anna Corlin

Bibliotekets verksamhet ska vara tillgänglig för alla. Därför känns det viktigt att även vårt språk och kommunikation präglas av tillgänglighet och inkludering. För ett par år sedan påbörjade vi arbetet med att göra vår externa kommunikation mer användarvänlig. Startskottet var den nya webbplatsen men meningen är att omfatta alla våra kommunikationskanaler.

Vårt mål är tydliga och läsbara texter i klarspråk som fungerar även för personer som av olika skäl inte är så läsvana, texter med en tydlig struktur som går lätt att skumläsa.

Vi försöker också undvika det interna biblioteksfackspråket, ”bibliotekariskan” och onödigt byråkratspråk. Istället för ”omsättning ej tillåten” går det att säga ”du får inte låna om”.

Vi vill också ha ett normkritiskt perspektiv på text och bild. Varför har den som läser talböcker ett ”särskilt” eller ”speciellt” behov? Och varför säga ”vanliga böcker” när vi syftar på tryckta

böcker? Ur vems perspektiv är det ”vanligt”? Och hur inkluderande är det att vår affisch om bokfika för föräldralediga visar fem föräldrar som alla har ljusblont hår och blekbeige hudfärg?

Det är ett ständigt pågående arbete, men tacksamt och inspirerande att se vår kommunikation stegvis utvecklas.

Vi har bland annat inspirerats av: • Riktlinjer för webbtexter från Regionbibliotek Stockholms projekt Biblioteket rätt och lätt.

• Forsberg, Jenny: Tydliga texter: snabba skrivtips och språkråd.

• Schyst! - en inspirationskälla till jämlik kommunikation från Region Värmland.

Anna Corlin Biblioteken i Södertälje

Foto: Sofia Larsson

Språk är det vi jobbar med på bibliotek. Vi möter människor som vill läsa, lyssna, tolka andra människor. Några gör det för betygen. Några för att lära sig ett annat språk än det de vuxit upp med. Vi träffar människor som vill uttrycka sig genom språket. Utveckla sig egen förmåga genom samtal om böcker, om språket.

Vi försöker vara mötesplatsen som gör det möjligt. Från vaggan till graven. Förstås genom vårt bokliga utbud. Men också med aktiviteter.

Babyrytmik med rim och ramsor. Sagostunder.

Ungdomsbokklubbar. Läsecirklar för talböcker, så väl som för de tryckta. Vi har besök av de som skrivit böckerna. Röda korset hjälper oss att erbjuda språkcafé.

Vi försöker vara tillgängliga där människor är idag. Kommunicera och vara närvarande på de moderna mötesplatserna på nätet. Twitter, Facebook, Instagram. Besök oss, ta del av språket i tal, ord och absolut, i bild.

Ann-Helen Johansson Värmdö bibliotek

6

TEMA: SPRÅK Läsfrämjande för vuxna i ett nystartat dialogprojekt

Språk och läsning i fokus

Foto: Lina Hesterman

Foto: Cornelia Boheman Callmer

Bibliotek Botkyrka har under våren 2015 påbörjat ett uppsökande dialogprojekt för att fördjupa vår kunskap och utveckla vårt arbetssätt kring olika former av literacitet. Genom projektet hoppas vi kunna identifiera fler verksamhetsområden som skulle kunna utvecklas för att bättre möta och stärka erfarenheter, kunskap och språkutveckling som inte nödvändigtvis uttrycks i skrift. Med projektet vill vi bygga nätverk och samtidigt lyfta erfarenheter och behov med fokus på vuxna med ovana att använda skriftspråk. Projektet syftar också till att systematisera och dokumentera all den verksamhet och det viktiga arbete som redan görs mot målgruppen.

Genom fokusgrupper och dialog med exempelvis SFI-pedagoger och SFI-elever, medborgarkontor och föreningar vill vi öka vår medvetenhet och därmed kunna undanröja hinder i vår egen verksamhet. Hittills har projektet resulterat i bland annat förändrad hylluppställning, musikkonceptet ”Lyssna på svenska” samt en översyn av beståndet riktat mot Vuxenutbildningen. Vi har ett fortsatt spännande arbete framför oss som vi hoppas leder till sänkta trösklar så att fler ovana biblioteksbesökare ska kunna inkluderas och utvecklas med hjälp av biblioteken. Ännu fler ska kunna känna att biblioteket är skapat och finns till för just dem.

Sagor på förskolor och bibliotek

Foto: Cecilia Bengtsson

På Lidingö stadsbibliotek jobbar vi med språk på olika sätt. Genom ökad kontakt med till exempel Vuxenutbildningen och mottagningen för nyanlända försöker vi leta oss fram till nya verksamheter och ett relevant bestånd med medier på många språk.

Under våren 2015 har lätt svenska fått lite extra uppmärksamhet. Dels lyfte vi fram den lättlästa litteraturen. Vi gjorde om avdelningen för lättläst en hel del och placerade den i anslutning till bibliotekets entré. Det ska ju vara lätt att hitta! Dels startade vi ett språkcafé. Språkcaféet har vi en gång i veckan och det är oftast två från bibliotekets personalgrupp som håller i det.

Det vi har kunnat se under våren är en nästintill dubblering av utlånen på lättläst, och att fler och fler hittar till biblioteket och gör det till sitt.

Språkcaféet har varit välbesökt och efter sommaren fortsätter vi, i samarbete med lokala aktörer, med både språkcafé och andra aktiviteter som sätter språk och läsning i fokus. Ett mål för oss är att så många som möjligt ska kunna hitta det de behöver, oavsett modersmål och utgångspunkt.

Lisa Gottschalk Lidingö bibliotek

Varje år brukar förskolorna i Salem välja ett tema att arbeta med och förra året 2014 valde de språk. Biblioteket blev på ett naturligt sätt inkopplat genom läsombuden som finns på varje förskola, och tillsammans, bibliotek och läsombud, bestämde man sig för att arbeta med sagor.

Valet gjordes även med tanke på att man gärna vill involvera hemspråkslärarna och sagor är internationella.

I två förskoleområden bestämde man att varje avdelning fick välja på två sagor, Den fula ankungen och Sagan om pannkakan. Biblioteket köpte då in de utgåvor som fanns av dessa två sagor, och även bilderböcker som berättade sagan på ett annat sätt som till exempel Barbro Lindgrens Nu leker vi den fula ankungen och GujiGuji av Zhiyuan Chen.

Efter valet av saga arbetade förskolorna med böcker och berättande nästan ett helt år och lät böckerna genomsyra allt, även ämnen som matematik, natur, bild, hemspråk. Det tredje förskoleområdet valde Bockarna Bruse som saga och använde förutom den traditionella sagan sig även av Bockarna Bruse går på badhuset av Björn Rörvik.

Arbetet med böckerna avslutades med en stor utställning på biblioteket passande nog med titeln Våra språk.

Cornelia Boheman Callmer

Iréne Kulneff

Bibliotek Botkyrka

Salems bibliotek

7

TEMA: SPRÅK

Språkcaféer i Järfälla

Bild: Mattias Pettersson

Sedan några år tillbaka bjuder Järfälla bibliotek in till språkcaféer för dem som har svenska som andraspråk.

Caféerna i Jakobsberg, Kallhäll och Barkarby vänder sig både till dem som är nya i Sverige, men också till dem som invandrade för många år sedan, men aldrig riktigt har kommit igång med svenskan. Många av dem som deltar går, eller har gått på SFI. - Språkcaféerna, däremot, är inte är någon kurs med undervisning Det ska kännas lättsamt och trevligt att vara med, säger Peter Borgedahl, en av dem som leder språkcaféerna. Alla deltar utifrån sina förutsättningar.

Det är drop in dvs. inga fasta grupper. Många kommer dock flera gånger. Det kan bli ganska spretigt beroende på hur många modersmål som finns representerade och hur bra svenska de olika deltagarna kan. Den lättsamma caféformen gör

att deltagarna inte är lika rädda att säga fel utan vågar prata på ett annat sätt än på till exempel SFI eller ute i samhället.

Varje caféträff leds av personal från biblioteket som har förberett olika teman att prata kring.

Det kan vara årstider, natur, högtider och traditioner, mat och mycket annat. Många av dem som kommer vill berätta om sig och sitt och det brukar bli en varm gemenskap med många glada skratt. Självklart bjuder biblioteket på fika.

I Kallhäll är ABF medarrangör och nu i höst startar språkcafé även i Barkarby.

Kerstin Gerén Järfälla bibliotek

Skrivarverkstad för barn

Foto: Anna Fogelberg

Att anordna en skrivarverkstad är ett ypperligt tillfälle att utveckla och utmana sitt språk, sin fantasi och sitt skrivande. I början av sommarlovet samlades en grupp skrivsugna barn i åldrarna 9-11 år på Vaxholms bibliotek för att delta i sommarens skrivarverkstad. Temat var fantasy och vi hade bjudit in författaren Anna Fogelberg.

En av skrivövningarna som barnen fick av Anna var att själva hitta på betydelsen för ordet ”blåd”, ett påhittat ord som kan betyda vad man vill.

Blyertspennorna rasslade och hela rummet osade av kreativitet. Det visade sig att ”blåd” kunde vara så vitt skilda saker som ett par skor, en mantel eller ett bär.

När barnen fick i uppgift att skriva om fantasydjur fick vi höra allt om till exempel dradillisker som bor i svarta hål i rymden och spelar kula

med planeterna, japanska sagoväsen som luktar rå fisk och gurka och självlysande ugglor som kan stoppa tiden.

Inom fantasy är det en nödvändighet att hitta på sina egna ord och utforma sin egen fantasivärld. Att stava fel ska man inte vara rädd för när man skriver, det är då man uppfinner nya ord som man kanske kan använda sig av i sin berättelse, tipsar Anna om.

Skrivarverkstaden gav mersmak både för mig och deltagarna och jag ser redan fram emot nästa skrivtillfälle.

Emma Andersson Vaxholms stadsbibliotek

8

TEMA: SPRÅK

Språkriket 3.0

Foto: Cecilia Bengtsson

Språkriket 3.0 föddes 2014, när de tre kommunala biblioteken i Nacka sökte och fick pengar från Kulturrådet för ett tvåårigt språkprojekt.

Syftet är att i samarbete med skolan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter att hitta vägen till ett lustfyllt läsande.

Vi kontaktade tre skolor som alla var intresserade av att delta, och åtta barn från dessa skolors tredjeklasser valdes ut till projektet. Grupperna måste vara så pass små att vi kan ge varje barn tid. I budgeten för Språkriket ingår att barnen ska förses med en iPad. Tanken är att den dels

Sagostunder på många språk

familjeprogram och ser ett värde i att barn och vuxna gör saker tillsammans, delar en upplevelse och kan prata vidare om det efteråt. Det är också därför vi har valt söndagar då många är lediga och kan komma även om det är en bit att resa.

Vi är stort tack skyldiga de föreningar och enskilda volontärer, föräldrar och pedagoger, som hört av sig till oss och gjort den här verksamheten möjlig. Vilka språk? Japanska, turkiska, nederländska, wolof, ryska, italienska, polska och koreanska. Kolla kalendariet på interbib.se och tipsa gärna andra!

Foto: Jenny Meyer

I höst har Internationella biblioteket sagostunder på åtta språk. Utöver sagoläsning eller berättande kan sång, musik, fika, pyssel m.m. ingå i programmen. Det blir på så vis ett tillfälle att vistas i språket, att få tala med andra och kanske föra en annan sorts samtal än de som förs hemma. Aktiviteterna riktar sig oftast till barn i förskoleåldern men alla är välkomna. Vi kallar det

Ny broschyr om små barns språk och bibliotek Genom projektet Språkstigar – Föräldrastöd till barns språkutveckling har Internationella biblioteket i samarbete med läns- och regionbiblio-

ska användas på biblioteksträffarna och i skolan, dels att barnen får ta med den hem. För oss är det betydelsefullt att göra föräldrarna delaktiga, och stärka deras roll i barnens läsutveckling.

Föräldrarna erbjuds också delta i en studiecirkel.

Huvudsyftet med iPaden är att barnen ska få tillgång till inlästa böcker i Legimus. Men den har också varit användbar när vi bearbetat texterna.

Ett exempel är berättarappen Tellagami, där barnen gjort egna boktrailers, samt den inbyggda talsyntes som kan läsa upp texter från internet.

Vi använder oss av olika tekniker när vi arbetar med böckerna. Förutom boksamtal har vi bl.a. skapat stafettsagor och låtit barnen dramatisera texterna. Ett barn beskrev sätten att jobba som att ”gå in i boken”.

I samband med att vi läst Martin Olczaks serie om Jack lät vi författaren själv guida oss runt i Gamla Stan. Han pekade ut platser från böckerna och improviserade sedan med hjälp av barnen fram en berättelse om Jacks äventyr i Nacka.

Ida Holmbom Bibliotek Nacka

teken tagit fram en broschyr på 48 språk om att läsa och berätta på sitt modersmål. Vi har velat skapa ett innehåll för både barn och vuxna med tanken att broschyren i sig själv ska kunna vara början på ett äventyr. Olof Landström har illustrerat och vi hoppas att fler ska upptäcka att biblioteket är en resurs på många olika språk.

Broschyren kan användas i bibliotekens samarbete med BVC, öppna förskolor, förskolor och i andra sammanhang. Broschyren på 48 språk, inklusive lätt svenska, kommer att finnas som PDF på Internationella bibliotekets webbplats under rubriken ”För bibliotek”. Några av språken får en tryckt upplaga som kan beställas från Internationella biblioteket. Mer information om detta finns på interbib.se. Projektet har genomförts med stöd av Kulturrådet.

Jenny Meyer Internationella biblioteket

9

TEMA: SPRÅK

Läsglad - pratglad

Ankomsten - berättartema för nyanlända barn

Förskolan och biblioteket samarbetar om språk

Foto: Kristin Anderson

Foto: Anna Bergström

På vilket sätt arbetar vi i Vallentuna med språk?

Det som slår mig när jag tittar igenom höstens programfolder med rubriken Läsglad är att fokus ligger på samtalet oavsett om vi träffar bebisar och deras föräldrar, ungdomar, anhöriga eller nyanlända svenskar på språkcaféet. Vi vill uppmuntra till samtal om det lästa och skrivna ordet, skapa möten och arenor där vi och våra besökare får möjlighet att dela läsupplevelsen med varandra. I bokcirkeln för anhöriga får boken vara ett stöd och en utgångspunkt för att kunna prata om den egna livssituationen medan barnen i Booklovers pratar böcker för att de tycker att det är roligt. Vi ser fram emot en höst med många samtal och möten. Kanske rubriken skulle varit Pratglad istället …

Emma Söderblom Vallentuna bibliotek

Foto: Cecilia Bengtsson

Foto: Anders Sporring

Under våren har biblioteken i Sigtuna arrangerat ett projekt för nyanlända i kommunens förberedelseklasser. Språk, identitet och berättande var i fokus då vi utgick från den ordlösa bilderboken Ankomsten av Shaun Tan. Fortbildning i berättande anordnades för bibliotekspersonal och lärare med bland annat dramapedagogen Johan Theodorsson. Vi fick många idéer till att arbeta vidare med barnen. Besök i klasserna gjordes av bibliotekspersonal där namnlekar och kort presentation av projektet hölls. Sedan bjöds varje klass in till biblioteket där vi höll i en berättarstund med mycket visuellt material. De förälskade bergen – en romsk saga berättades, och sedan samtalade vi kring delar av Shaun Tans Ankomsten. Alla barn fick som gåva ett eget exemplar av boken, och klasslärarna fick med sig tips på övningar att arbeta vidare med boken i klassrummet. Klasserna bjöds in till Konsthall Märsta där de arbetade med en annan form av berättande – animerad kortfilm med konstnären Erik Hedman. Vernissage med visning av kortfilmerna firades med pompa och ståt, och som avslutning hölls två teaterföreställningar av Ankomsten med teatergruppen Uusi Teatteri – en på svenska och fantasispråk för de nyanlända, och en på finska och fantasispråk, där kommunens alla finsktalande elever bjöds in. Det var helt magiskt att få se denna otroligt visuella föreställning!

Paula Norrlid Sigtuna kommuns bibliotek

Sundbyberg stads förskolor får toppbetyg i brukarundersökningar. Det är bland annat arbetet med aktiv språkutveckling som gett resultat. Barnen får återberätta olika aktiviteter och i ännu större grad lyssna till högläsning, vilket ökat föräldrarnas positiva omdömen om förskolorna i senaste brukarundersökningen. Och där är Bibliotek Sundbyberg i allra högsta grad delaktigt.

För att stärka barns språkutveckling arbetar biblioteken på flera plan. Vårt arbete börjar redan med BVC-grupperna där vi pratar språkutveckling i stort och om tvåspråkighet. Förskolorna erbjuds Bokjurypaket vilka ger tillgång till nya böcker och ger barnen möjlighet att prata om och rösta på sina favoritböcker. Samtliga förskolor får Läspåsen extra där föräldrar och barn erbjuds böcker på svenska och på alla de cirka 70 språk som är representerade. PENpal (den talande pennan) ger oss nya möjligheter att erbjuda läsning på olika språk. De används av förskolorna om de saknar den språkkunskapen och av föräldrar som har ett annat modersmål, men inte kan läsa språkets alfabet. I biblioteken har barnavdelningarna ett bra läge och böcker på olika språk har en central placering. Boktips och information om biblioteket får förskolorna via månadsbrev och vi deltar på vissa språkombudsträffar. För de minsta barnen i Hallonbergen vars föräldrar ofta inte deltar i BVC-grupper kommer ”Svenska med baby” att starta på öppna förskolan i höst och biblioteket kommer att vara med.

Språk är en rikedom och öppnar dörrar!

Kristin Andersson Margareta Engstrand Bibliotek Sundbyberg

10

TEMA: SPRÅK

Många språk på biblioteket leder till fler besök

Vägg på Rinkeby bibliotek

Foto: Cecilia Bengtsson

På Upplands-Bro bibliotek ökar hela tiden medvetenheten om det mångspråkiga samhället. Dels handlar det om att våra låntagare i ökande grad har en internationell bakgrund. Dels handlar det om bibliotekets uttryck gentemot allmänheten.

Vi har under många år köpt in böcker på många andra språk, samt lånat in mycket vandringsbibliotek från IB. Då de flesta biblioteksanställda har haft svensk bakgrund har det varit svårt att få gehör för större inköp av böcker på andra språk än svenska och finska. Under de senaste åren har vi fått in fler medarbetare med utländsk bakgrund vilket ger många fördelar. Dels har inköpen av

SFI-samarbete och bokcirkel på lätt svenska

litteratur på andra språk fått en större tyngd, dels har synen på inköpen ändrats. Tidigare har inköpen präglats av en stor osäkerhet. Den viktigaste inköpskällan har därför varit BTJ och böckerna som köpts in har varit västerländskt präglade.

Till detta kommer att kontakten med låntagare med annan bakgrund präglats av osäkerhet – ibland uppfattas biblioteket som ännu en svensk (jobbig) myndighet. Med nya medarbetare med annan bakgrund än den svenska, har kontakterna med låntagare med utländsk bakgrund ökat markant. Även i de fall där personal och låntagare inte haft gemensam språklig bakgrund, har kontakterna ändå ökat. Man skulle kunna säga att mångfald på biblioteket ger biblioteket en mjukare fasad ut mot ett samhälle som idag präglas av mångfald. Ett exempel är att bibliotekets under hösten startar sagostunder på andra språk.

Bibliotekets språkliga uttryck mot allmänheten har också ändrats genom satsningen på ett kulturhus. Tyngdpunkten har flyttats från en strikt biblioteksfunktion till att i än högre grad bli ett kommunens vardagsrum. Genom att använda fler språk än bara bokens, möter man fler av kommunens invånare. Plötsligt ökar antalet studerande på biblioteket, antalet konstintresserade ökar tack vare en konsthall, ett stort scenrum ger möjlighet till en enorm bredd i utbud och kulturella språk, alltifrån författarsamtal och barnteater till jazzkonserter och modern dans. Tack vare caféet uppstår än fler synergieffekter. Plötsligt dyker lattefolket upp, som upptäcker att biblioteket faktiskt har riktigt bra tidskrifter (biblioteket har inte ändrat sitt urval av tidningar och tidskrifter men stämpeln av mossighet är borta).

Finns det då inga nackdelar med stora öppna ytor utan fasta gränser mellan olika funktioner och en bullrig cafémiljö? Jo, ljudvolymen ökar och med dem behoven av tysta studierum. Vi såg behovet av tysta studierum komma, men inte att det skulle öka så markant. Tystnaden blir plötsligt också ett nytt språkligt behov.

Under vårterminen 2014 bildade vi på huvudbiblioteket i Täby en grupp om som vi kallar SFIgruppen. Vi startade då ett samarbete med utbildningsföretaget Eductus. Detta samarbete innebär att lärarna får boka in besök hos oss, på tider som vi har att erbjuda: under en termin brukar det i snitt bli ca 11 tillfällen.

Från början visade vi SFI-eleverna biblioteket och vad man kan göra här. Terminen därefter kunde klasserna även få boktips där vi tipsade eleverna om lättlästa böcker, något som är mycket uppskattat både av lärare och elever. Våra böcker är nivåindelade där nivå 3 är lätt, nivå 2 lättare och nivå 1 är lättast. Vi har även lättlästa fackböcker som vi också brukar tipsa om då klasserna är här.

Det kan vara stor skillnad på elevernas kunskap i svenska beroende på om de nyss har kommit till Sverige eller om de har läst svenska ett tag. Det gäller alltså för oss att inte bara läsa in oss på böckerna, att välja rätt nivå på dem så att de passar för just den klass som kommer, utan minst lika viktigt är att vi anpassar vårt språk så att alla förstår. För att underlätta för oss att välja rätt nivå har vi lärt oss Eductus nivåindelning av elevgrupperna.

Vi har även en bokcirkel på lätt svenska som startade höstterminen 2014 och riktar sig främst till dem som kommit en bit i det svenska språket och kan hålla en lättare konversation på svenska. Gruppen läser samma bok och träffas sedan på biblioteket och pratar om handlingen, språket och uttal. Personal från biblioteket är alltid med på träffarna. Exempel på böcker som gruppen har läst är Ondskan, Kejsarn av Portugallien, En oväntad vänskap, Ett dockhem och vandringshistorier – samtliga omarbetade till lätt svenska.

Mats Ohlsson Alka Gupta

Paula Fant Malin Johansson

Upplands-Bro bibliotek

Foto: Malin Johansson

Täby bibliotek

11

TEMA: SPRÅK

That´s amore

Språkpåsar på BVC

Med teatern in i berättelsernas magiska värld

Foto: Anna Westerlund

Foto: Susanne Gunnarsson

Kärlek är nog den vanligaste anledningen till att invandrare söker sig till Tyresö. Människor från olika håll och kanter i världen väljer att bo i just den här kommunen för att deras partner bor här.

Det finns därför inga stora grupper av invandrare från något specifikt språkområde. Det största beståndet av böcker på andra språk än svenska har vi på engelska, spanska och finska. Så har det förmodligen sett ut sedan biblioteket öppnade i början av 1960-talet.

Men biblioteket erbjuder naturligtvis böcker på andra språk också. Framför allt bland barnböckerna så eftersträvar vi att kunna tillhandahålla i alla fall några böcker till de barn som pratar flera språk – oavsett vilket språk det är. För att uppmuntra barnen att läsa böcker på ”alla sina språk” så har vi placerat bilderböckerna på andra språk alldeles intill bilderböckerna på svenska. Där har vi också plockat ihop bokpåsar som innehåller en bok på till exempel kinesiska och samma bok på svenska.

Datorn med Library Press Display och hyllan med tidningar och tidskrifter från olika håll i världen får mycket uppskattning då elever från SFI kommer på besök. Under våren anordnades ett språkcafé på biblioteket två kvällar varje vecka.

Språkcaféet besöktes av både gamla och unga som ville prata svenska. Och faktiskt av ett kärlekspar!

Susanne Gunnarsson Tyresö bibliotek

Hösten 2013 inledde biblioteket i Brandbergen ett samarbete med BVC i Brandbergen kring språkpåsar. I varje påse finns ett antal titlar för yngre barn på både svenska och ett annat språk.

Vilka språken skulle vara bestämdes dels utifrån vilka språk som personalen på BVC märker att deras besökare talar hemma, dels på tillgången av böcker på dessa språk. Påsarnas innehåll har satts ihop av biblioteket medan BVC sköter utlåningen. Totalt handlade det om tjugo språkpåsar, trettiofem titlar på sex olika språk - såsom arabiska, turkiska och polska.

Våren 2015 byttes språkpåsarna ut och nya sattes ihop för en ny omgång av utlåning på BVC. Innehållet i de nya påsarna bestämdes än en gång utifrån de språk som BVC-personalen uppmärksammat pratas men även vilka språk, titlar och nivåer på böcker som gått bäst under första utlåningsperioden. De nya påsarna var nu tjugoåtta stycken, fyrtiotvå titlar på sju olika språk, med somali och kurdiska som ”nya” språk sedan första omgången påsar.

Karin Thelander på BVC är den som har varit kontaktperson för samarbetet och tycker att det är fantastiskt att BVC och biblioteket har fått till samarbetet kring barns språkutveckling. Samarbetet innefattar även temasamtal kring vikten av att läsa för barn på Öppna förskolan, som liksom BVC är en del av Brandbergens Familjecentral. Karin Thelander säger också att språkpåsarna har tagits emot positivt av deras besökare. Förhoppningen är självklart också att deras besökare även ska bli bibliotekets besökare, där de kan ta del av ett ännu större utbud av media, både för barn och vuxna.

Foto: Sara P Borgström

Anna Westerlund

Karin Axelsson

Biblioteken i Haninge

Stockholms stadsbibliotek

4-åriga Mathilda har hittat ett bibliotek. Men hon vet inte vem hon är. Hon känner sig ensam.

Ibland är det skönt och ibland är det sorgligt.Så dyker Petit upp och drar in henne i bibliotekets djupaste salar, till den uråldriga bibliotekarien Amin Al Maktabahs rike …

Våra bibliotek är fulla av berättelser men vilka lyfter vi fram och hur? För att fler ska kunna ta del av berättelser på biblioteken behövs olika sätt att framföra dem. Det behövs fler språk. Både talade och skrivna. Och språk i form av andra uttryck som bild, dans och teater. Under läsåret som gick fick vi möjligheten att samarbeta med Unga Klara. Inom samarbetet tog Unga Klara fram en föreställning för förskolan som utgick ifrån berättelsernas, böckernas och bibliotekets magiska värld. Förskolebarn var delaktiga i processen att skapa föreställningen. I samma föreställning talades förutom svenska även spanska eller arabiska, några barn märkte det inte ens medan andra barn förstod och lyste upp. Skådespelarna beskrev de starka känslor som väcktes hos dem när de i publiken mötte barn som kunde arabiska eller spanska. De beskrev hur barn stolt började förklara och berätta för kompisarna vad som sades på deras språk eller när ett barn eller vuxen sjöng med i den gamla arabiska sången.

Våra språk är en viktig del av oss människor.

Vikten av att alla ens språk, hela ens jag räknas är betydelsefullt, likaså möjligheten att få uttrycka sig på många olika sätt. Föreställningen, ”Precis som du föreställt dig”, spelades för ca 3000 barn runt om på våra bibliotek i Stockholm.

12

TEMA: SPRÅK

Mångspråk i Huddinge

Läskondis med Läsloppet

Foto: Cecilia Bengtsson Foto: Cecilia Bengtsson

De många invånarna i Huddinge som talar andra språk än enbart svenska är målgruppen för en satsning på Bibliotek Huddinge. Under våren har bibliotekets tryckta information för nya låntagare översatts till sex språk, biblioteken har fått mångspråkiga välkomstskyltar och webben har kopplats till Google Translate. Den årliga brukarenkäten genomförs på sex språk och på lätt svenska. Digitala tidningar och tidskrifter från hela världen kan läsas på datorer och surfplattor ute i biblioteken. Under hösten vidtar arbetet med att förbättra det mångspråkiga beståndet på våra sex biblioteksenheter.

Varje år ställs frågan hur vi kan nå grupper som ännu har skäl att inte söka upp det som ska vara allas bibliotek. När personalen träffas under en heldag i november och berättar om det gångna årets arbete och planerar för nästa är den frågan central. Så har det varit sedan 2012 då en statistikrapport över biblioteksanvändningen i kommunen skapade en inverterad bild att förhålla sig till, det vill säga bilden av icke-användarna. Sedan dess har vi arbetat med riktade insatser, som finansieras genom att 10 % av medieanslaget på varje enhet läggs i en gemensam pott. Att omfördela medieanslag till gemensamma satsningar är bara ett av flera försök att påverka och mäta förändringar i icke-användandet. Andra exempel är samarbetet med idrottsföreningar, tvättstugebiblioteket i Masmo och bokcaféet i hockeyhallen, retrobiblioteket och läsgodissatsningen.

Vartannat år skrivs lokala insatsbeskrivningar av personalen på enheterna som bedöms och

tilldelas medel efter chefsgruppens beslut. Vartannat år är det chefsgruppens insatsbeskrivning som styr en gemensam satsning. Varje satsning inleds med en beskrivning av nuläget och avslutas med en kortfattad rapport. De insatser som görs ska förhoppningsvis förändra nyttjande, arbetssätt och synsätt för lång tid framåt.

Inför höstens arbete vet vi mer om den språkliga bakgrunden hos invånarna i de olika kommundelarna och hur böckerna som står på våra hyllor används. Vi har skapat en statistikprofil som alla kan använda och tagit ut nyckeltal, men mer än cirkulationstal har befolkningsstatistiken fått avgöra hur vi har fördelat pengarna mellan enheterna. Vi vet vilka språk vi ska köpa in och var förnyelsen måste ske. Vi vet att vi vill arbeta med populära ungdomsböcker på flera språk, tvillingpaket med tvåspråkigt innehåll och kanske med digitala fotoramar för att göra det gemensamma beståndet synligt.

Det finns en lång erfarenhet av att arbeta med mångspråk hos flera av våra bibliotekarier, men vi är många som vill öka vår kunskap om allt från inköpskanaler till hur vi hjälper låntagaren att hitta till vårt stora, gemensamma bestånd som står utspritt i sex kommundelar. Med ett tydligt uppdrag och en angiven budget får personalen en chans att fokusera på ett område som kräver kunskap och tid.

Vägen till ett rikt språk går via läsning, men hur får man barnen att läsa? Läsloppet är ett lyckat projekt som fått många barn att komma igång med läsandet.

Läsloppet är ett av Nynäshamns biblioteks språk- och lässtimulerande projekt i samarbete med kommunens skolor. Det startade 2005 under namnet Lästävlingen och riktade sig då till årskurs fyra men numera är det årskurs tre som deltar.

Läsloppet startar i oktober och pågår till april.

Klassen har ett gemensamt antal böcker det gäller att läsa. Uppgiften är gemensam, man tävlar varken mot varandra eller andra klasser.

Startskottet går när klassen får besök av litteraturpedagogen Ingegerd Ekbom och barn- och ungdomsbibliotekarie Jenny Bjerner. De förklarar reglerna, inspirerar till läsning och lämnar de första boklådorna. Klassen ska under loppets gång dokumentera hur många böcker de har läst, men hur får de bestämma själva. Det har resulterat bland annat i bokträd, bokhyllor och boklarver som visar hur mycket barnen har läst.

Under Läsloppet får klasserna regelbundet boklådor från biblioteket med litteratur av olika slag.

Böckerna i lådorna är allt från väldigt lättlästa till långa kapitelböcker, även faktaböcker. Läsloppet avslutas med ett författarbesök som är väldigt uppskattat och lockar barnen till eget skrivande.

Läsloppet stimulerar till både mängdläsning och lustläsning. Barnen sporras att läsa mycket och att läsa de böcker som passar en själv.

Erika Svärd Huddinge bibliotek

Ingegerd Ekbom Nynäshamns bibliotek

13

TEMA: SPRÅK

Språkväskan hjälper barn lära sig tala

Foto: Cecilia Bengtsson

Regionbibliotek Stockholm arrangerade i våras fortbildningseftermiddagen ”Språkutveckling hos de minsta barnen” för BVC-personal och bibliotekarier. Två logopeder gav en inblick i den process vi kallar ”att lära sig tala”.

Anette Lohmander, professor i logopedi, föreläste om jollrets betydelse för språkutvecklingen. ”Finns det något i barnets joller som gör att man kan förutsäga hur senare språkutveckling lyckas?” frågade hon inledningsvis. Svaret är ja. Forskning visar att ett ”typiskt” utvecklat barn har stavelsejoller senast vid 10 månader. Det gäller oavsett om barnet är för tidigt fött, oavsett språk, en- eller flerspråkig bakgrund eller socioekonomisk status.

De barn som inte har stavelsejoller vid 10 månader är få och har antingen någon form av medicinsk diagnos (ex. hörselnedsättning, gomspalt) eller får senare en diagnos, t.ex. autism.

Vad kan vi då göra för att hjälpa de ”otypiska” barnen (och också andra barn) att utveckla sitt språk? Catarina Sjöberg, logoped från Halmstad, redogjorde för projektet ”Språk-kedjan” i region

Halland, där BVC, biblioteket, logopeder och förskolepedagoger tillsammans har utarbetat material för språkstimulans i vardagen. Resultatet är sex språkväskor med olika innehåll som lånas ut på biblioteken. Väskorna innehåller spel, lekfigurer, böcker, flanobilder, film, m.m. utgående från den tal- eller språksvårighet man vill öva. Innehållet ska bädda för lek och dialog, och får inte bestå av endast böcker, betonade Sjöberg. Intresset har varit stort. Det är 14 veckors väntetid på en del väskor! Vill du själv jobba med språkutveckling på bibliotek? Börja med att skaffa dig en bra logoped- och BVC-kontakt och fråga när du inte vet! är Sjöbergs råd.

Lena Sundström Stockholms stadsbibliotek

Biblioteken och de nationella minoriteterna

Foto: Cecilia Bengtsson

”Biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska och erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken.” Bibliotekslagen (2013:801) Vad innebär skrivelsen om nationella minoriteter i bibliotekslagen för biblioteken? Under våren 2014 fördjupade jag mig i de mångfacetterade

områdena kring nationella minoriteter och minoritetsspråk. Det resulterade i en förstudie om nationella minoriteter och bibliotek, som finns att ladda ned via Regionbibliotek Stockholms webbsida. Min viktigaste slutsats är att det finns behov av att öka kunskapen och förståelsen kring nationella minoriteter på biblioteken för att kunna arbeta medvetet med medieinköp, program, aktiviteter och information i samarbete med minoriteterna och dess aktörer. Det finns också behov av att bibliotek bidrar till att öka kunskapen och förståelsen om nationella minoriteter i majoritetssamhället.

Sveriges fem erkända nationella minoriteter är: Sverigefinnar, romer, tornedalingar, samer och judar. De fem nationella minoriteterna är inte homogena grupper utan mycket heterogena. Bakgrunden till Sveriges minoritetspolitik är Europarådets arbete med mänskliga rättigheter och minoritetsfrågor. 1995 införde de en ramkonvention om skydd för nationella minoriteter som i Sverige ratificerades 2000. Utifrån propositionen Från erkännande till egenmakt beslöt man att ta fram en ny lag Om nationella minoriteter

och minoritetsspråk (2009:724). Lagen anger att alla kommuner i Sverige har skyldigheter att ge ett grundskydd för de nationella minoriteterna.

Att vara förvaltningsområde för ett minoritetsspråk innebär ytterligare ansvar. Minoritetspolitik och minoritetsfrågor handlar i mångt och mycket om att i samråd med de nationella minoriteterna motverka diskriminering och utsatthet av de nationella minoriteterna, stärka de nationella minoriteternas egenmakt och inflytande och främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken (Regeringens minoritetspolitik). Alla kommuner och lokalsamhällen har sin egen kontext och befolkningsunderlag och måste därför hitta sin egen väg och strategi för att arbeta med dessa områden. En bra början är att bibliotek och biblioteksmedarbetare får ökad kännedom om de nationella minoriteterna.

Cecilia Bengtsson Regionbibliotek Stockholm

14

Möten med läsning i Tullinge Foto: Solveig Kraft

Hösten 2014 och våren 2015 deltog Tullinge bibliotek i Regionbibliotekets projekt ”Möten med läsning.” I projektet samarbetar bibliotek och omsorg kring läsfrämjande aktiviteter för personer med funktionsnedsättning. Tullinge bibliotek har sedan tidigare ett samarbete med grundsärskolan med inriktning träningsskolan. Det kändes därför naturligt att fråga dem om de ville vara med i projektet. Under hösten 2014 diskuterade vi gemensamt upplägget av projektet. Vi kom fram till att alla 4 klasser i Träningsskolan skulle bjudas in till biblioteket i början av 2015. I varje klass går fem elever. Besöken utformades ungefär som en sexårsvisning. Eleverna fick information om biblioteket och böckerna. Varje elev fick med sig en påse med ett brev till föräldrarna, information om biblioteket samt en gåvobok. Några av eleverna hade sedan tidigare besökt biblioteket, men för de flesta blev detta en första introduktion till biblioteket. Vi fick träffas och lära känna varandra inför projektets fortsättning senare under våren. Lärarna och eleverna valde sedan ut två böcker, Lycklige Alfons Åberg av Gunilla Bergström och Moa går på bio av Ann Gomér, för högläsning under våren. Båda böckerna var elevernas favoritböcker, så de var väl förtrogna med handlingen.

Projektet fortsatte sedan med att vi anlitade Camilla Olsson, som är både dramapedagog, dövblindtolk och kan teckenspråk. Hon har också tidigare erfarenhet av att arbeta med särskolan.

Dramapassen började i maj 2015. Eleverna var uppdelade i fyra grupper. Varje grupp hade sedan tidigare valt en utav böckerna ”Lycklige Alfons Åberg” eller ”Moa går på bio”. Varje grupp fick två dramapass och båda gångerna fick gruppen dramatisera samma bok. Det blev totalt åtta tillfällen med dramaövningar. Platsen för dramaövningarna var i skolan. Dramapedagogen utarbetade passen utifrån handlingen i varje bok.

Dramaövningarna förstärktes av tecken vilket var en stor tillgång för eleverna då många använder tecken och några av barnen är döva. Dramapedagogen hade både kontaktskapande presentationsövningar och rörliga övningar i kombination med dramatisering av böckerna.

I flera dramaövningar klädde vi ut oss i roliga teaterkläder och spelade upp scener ur böckerna.

Eleverna agerade t e x popcorns- och biobiljettförsäljare i dramatiseringen av boken ”Moa går på bio”. Någon var Linus och någon var Moa. Dramapedagogen rev biljetter och visade var vi skulle sitta. Nu börjar bion! Ljuset släcks. Linus tar Moas hand. Det är en spökfilm! I en avslutande övning går en biobiljett runt till alla som får säga vilken film de tycker om.

Eleverna i Träningsskolan har behov av struktur och tydlighet. Under dramapassen blev alla barn sedda. Dramapedagogen tog sig tid och förklarade enkelt och tydligt vad vi skulle göra, hon upprepade ofta för extra tydlighet. Det var en stor tillgång att ha en dramapedagog som kun-

de teckna. Det blev en avslappnad stämning. Det var också bra att vi träffade eleverna flera gånger.

De var gladare och vågade mer andra gången vi träffade dem. Det var också roligt att alla elever deltog på olika sätt i övningarna. Alla kunde vara med på något. En elev tyckte väldigt mycket om att dansa. Flera elever var väldigt förtjusta i att spela teater, tog på sig peruker och annan rolig rekvisita medan andra var litet mer reserverade.

Alla barn uppskattade rörelseövningarna. Det var också bra med variation, att sitta i en ring, att få röra på sig, att dramatisera handlingen i boken på olika sätt, att samlas i en ring för avslutning.

Projektet i Tullinge blev väldigt lyckat tack vare glada och nyfikna barn, engagerade lärare och en fantastisk dramapedagog! Det känns roligt och viktigt att få fortsätta arbeta med att utveckla och förnya verksamheten gentemot denna målgrupp.

Solveig Kraft Bibliotek Botkyrka Tullinge bibliotek

Grattis Kista bibliotek

Foto: Cecilia Bengtsson

Kista bibliotek i Stockholm har utsetts till “Public Library of the Year 2015”. Priset är en del av det danska projektet ”Modellprogram för folkbibliotek” och det var fem nybyggda bibliotek i olika delar av världen nominerade. Regionbiblioteket gratulerar!

Karin Sundström Regionbibliotek Stockholm

15

Bokstart efter första terminen

Bild: Kulturrådet

Maria Juthberg Biblioteken i Södertälje

Logga: Amanda Bigrell

Internationella biblioteket och IBBY arrangerar vecka 46 den sedvanliga Internationella barnboksveckan. Inbjudna författare i år är: Yannets Levi från Israel, Sun-Mi Hwang, Sydkorea, Vangelis Iliopoulos, Grekland och Rania Zbib Daher, Libanon. Veckan börjar med ett öppet seminarium med våra fyra gäster, måndagen den 9 november kl 18.00 i Aulan, Odengatan 59C, Stockholm. Välkommen!

Gizela Sladic Internationella biblioteket

Foto: Cecilia Bengtsson

Pilotprojektet Bokstart började våren 2015 och den första delen med hembesök hos sexmånaders bebisar är nu avklarad i Södertälje.

I början av januari 2015 inleddes projektet med två utbildningsdagar i Malmö då alla piloter från de tre deltagande städerna Södertälje, Göteborg och Landskrona träffades. Det blev många goda råd och tips från logopeder, BVC-sköterskor och från kollegor i landet som redan provat på uppsökande verksamhet. En brännande fråga från piloterna var hur det egentligen är att göra hembesök, kliva in hos någon man inte känner? En annan fråga var hur vi skulle kunna svara på alla frågor om små barns språkutveckling?

Vi fick också lyssna på våra danska kollegors erfarenheter av Bogstart som hållit på sedan 2008 vilket var både lärorikt och mycket intressant.

Jag och min kollega i Södertälje avsatte ganska mycket tid till förberedelser innan första besöket. Vi försökte tänka på vilka frågor som skulle kunna komma och vad vi skulle svara. Vi insåg dock ganska snart att det inte funkade att fundera ut frågor och svar i förväg utan kom fram till tre punkter med vad vi helst ville få fram under besöket och så fick det bli som det blev.

Med facit i hand så behövdes nästan ingen förberedelsetid alls utan det är bara att packa väskorna och kasta sig ut. Så länge man är ödmjuk och flexibel så löser sig allt. På vårt andra besök

möttes vi i dörren av en förväntansfull fyraåring med våra visitkort i handen, han visste precis vilka vi var och hade väntat på oss med sin pappa och lillasyster. En annan gång hade den unga mamman vi skulle till bjudit hem sin syster med sitt lilla barn för att även hon skulle få lyssna och prata med oss.

Alla dessa fantastiska möten och samtal med dem som vi mött i familjerna, på gårdarna och ibland i hissen berikar. Det har också varit besök där vi knappt fått säga bibliotek innan dörren gått igen och besök där vi nästan tappat bort tiden. Att få förmånen att arbeta med hembesök så som vi gjort inom projektet är otroligt stimulerande och utvecklande både för oss som människor men även som bibliotekarier. Det är ett givande arbetssätt som vi tror kan få långtgående positiva effekter även hos de vi besöker.

Bland annat är ett hembesök av bibliotekarier en väg för att hitta till biblioteket och hela den värld och service som finns där.

Efter att projektets första del blev klar har vi reflekterat en hel del över de erfarenheter vi gjort. Bland annat har vi funderat mycket på hur man ska kunna minimera tidsspillet som kan bli om ett besök inte blir av eller går snabbare än som var tänkt. Under våren hade vi en heldag i veckan till projektet och vi tänker under hösten prova att istället ha två halvdagar. Vi har också bestämt oss för att ta med fler böcker, syskongåvor, för det tror vi kan ha stora positiva effekter.

När vi nu går ut igen i höst för att lämna nya bokpåsar med ettårsböcker så är det med spänd förväntan som vi ser fram emot att möta familjerna igen. Hur kommer bemötandet att bli? Längre eller kortare besök? Kommer vi vara igenkända? Vi ser fram emot Bokstart del två !

Vi i redaktionen tackar för oss för den här gången. Nästa nummer har tema demokrati.

Välkommen med artiklar och notiser om vad som händer på ditt bibliotek eller annat som kan vara av intresse, senast 1/11. Bifoga gärna högupplösta digitala foton. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända manus. Mail till redaktionen: regionbiblioteket@stockholm.se

Vem är du, vad jobbar du med just nu?

Jag är bibliotekarie på Stadsbiblioteket i Stockholm. Jag jobbar med olika typer av programverksamhet och boktipsande mot vuxna. Till exempel ordnar jag författarbesök och andra program kring poesi, driver Bibliotekspodden Solen med två kollegor och arbetar med tidskriften ponton.

Stort grattis till Svenska akademins pris, vad innebär priset för dig?

Framför allt känns det jätteroligt och verkligen ärofullt att få priset!

Det är en bekräftelse på att det arbete vi håller på med betyder någonting och på det sättet ser jag det också som ett pris till hela Stadsbiblioteket, och till flera av mina kollegor lika mycket som mig egentligen. Rent personligt är det också sporrande, jag känner att jag måste leva upp till detta också framöver!

Vilka roller har bibliotek för poesi och skönlitteratur?

Jag tror att biblioteken är väldigt viktiga för litteraturens roll i samhället. Vi kan hitta nya sätt att föra ut böckerna och samtalet om dem, och där ser jag vår podd som ett verktyg. Med podden kan vi också utveckla det personliga boktipset, och då blir vi mer personliga, visar upp vår smak och låter folk lära känna oss. Lite som på Personalen rekommenderar-hyllan, som alltid är så populär i bibliotekets fysiska rum.

Poesibazaren, där vi under fem års tid nu ordnat läsningar, samtal, cirklar och öppna scener kring poesi, känns också verkligen som en plats som fått betydelse i poesi-Stockholm. Våra evenemang har en stadig publik och förutom poesifantasterna så kommer det nya läsare också: inte minst till läsecirklarna. Och att cirkla om poesi känns verkligen som en kulturgärning, det är den genre där samtalet om läsningen ger allra mest.

Alice Thorburn

SEX FRÅGOR TILL

Alice Thorburn är bibliotekarie och arbetar i enheten Läsa på Stockholms Stadsbibliotek. Hon har tidigare arbetat i enheten Lära och på bokbussen. På bokmässan i Göteborg i år tilldelas hon Svenska Akademins bibliotekariepris för 2015, för ”värdefulla insatser för att främja intresset för klassisk och samtida skönlitteratur”.

Vad tänker du om bibliotekens demokratiska uppdrag?

Det är ett faktum att biblioteken är en av få platser i samhället där alla olika grupper möts och där man inte behöver betala något för att få vara. Det är enormt viktigt! Att vi sedan låter människor få del av information ur många olika vinklar och på samma villkor är centralt för vår verksamhet – inte bara att vi har böcker utan också datorer till utlån är betydelsefullt här, alla har inte samma möjlighet att surfa eller skriva ut saker hemma. Det gäller inte minst barn.

Stockholms Stadsbibliotek har många olika externa samarbeten. Vilka möjligheter och utmaningar med samarbeten ser du?

Jag ser mest möjligheter: att samarbeta med andra är en chans att få nya idéer och intryck, och att i bästa fall nå en ny publik. Många känner inte till bibliotekens verksamhet men kan få höra om den via andra aktörer, och när det fungerar som bäst når de aktörerna också en ny publik genom oss. Det som kan vara svårt är förstås om sätten att arbeta på är olika, eller om missförstånd uppstår. Det blir viktigt att vara tydlig med vad samarbetet går ut på, vilka delar de olika parterna står för och vad respektive part får ut av det.

En bok jag inte kan leva utan? Eller en kulturupplevelse som du vill tipsa om?

En bok som gett mig väldigt mycket på sistone är Diamanttorget av Merce Rodoreda. Den utspelar sig i Barcelona på trettiotalet och handlar om den unga Natalia, som gifter sig redan som nittonåring, får barn och börjar arbeta hemma hos en rikare familj. När inbördeskriget bryter ut ger sig hennes man ut i strid och Natalia får klara sig själv medan förhållandena blir allt svårare. Boken är intressant rent innehållsmässigt och har en fantastisk berättarröst: Natalia vet inte mycket om världen men tar in och återger allt väldigt naket och öppet – man kommer otroligt nära i både komiska och hemska situationer och blir väldigt berörd. ___________________________________ Ställde frågorna gjorde Redaktionen

Foto: Cecilia Bengtsson