EN POLITIK I RÖRELSE Samhället förändras. I dag dessutom snabbare än någonsin tidigare. I dagens globaliserade värld påverkar vi alla varandra. Förändringen drivs därför fram av många olika intressen och aktörer oberoende av varandra. I en så komplex värld som vår måste politiken få spela roll. Alternativet är annars att några få starka aktörer driver samhällsutvecklingen utan hänsyn till de många människornas behov och önskningar. Samhällsintresset förbytts till egenintresse och de stora samhällsutmaningarna står olösta. En utveckling som leder till att människorna förlorar tron på framtiden. Politiken står still medan världen förändras. Samtidigt lever vi i dag i en värld där många människor tappat hoppet om att en verklig förändring är möjlig. Där främlingsfientlighet, nedskärningar och ökade klassklyftor tillåts prägla samhällsutvecklingen. Vi unga socialdemokrater tror att ett samhälle i förändring kräver en politik i rörelse. Det betyder att politiken inte bara måste hålla jämna steg med samhällsutvecklingen utan också gå före och leda den. Utifrån våra grundläggande värderingar om frihet, jämlikhet och solidaritet vill vi därför åstadkomma verklig samhällsförändring. Socialdemokratisk politik handlar både om mål och medel. Vår metod för att förändra samhället är demokratisk och reformistisk. Stegvisa förändringar är för oss inget substitut för en grundläggande omdaning av samhället utan själva villkoret för att en sådan ska kunna äga rum. En förutsättning för att detta ska ske är dock många människor samverkar för gemensamma mål. En stark och stor rörelse möjliggör då gradvisa reformer som utvecklar samhället till det bättre. Reformer som ger förbättrad livskvalitet och tryggad ekonomisk försörjning skapar tillit för vår reformistiska strategi. Det formar också en vilja och förutsättningar till engagemang för socialdemokratin som politisk rörelse. Utifrån denna utgångspunkt har vi skapat detta program, innehållandes SSU:s 30 mest prioriterade reformer för de kommande två mandatperioderna. Förslagen tar sin utgångspunkt i de problem vi unga möter i vår vardag och rör sig därmed över hela politikens verkningsfält. En progressiv reformpolitik måste bedrivas på samhällets alla områden för att kunna åstadkomma verklig förändring. Vårt viktigaste verktyg för att genomföra våra reformer är en socialdemokratisk ledd regering. Vårt mål är därför att våra reformer ska utgöra grunden i en aktiv socialdemokratisk reformpolitik. Det är en politik som tar sin utgångspunkt i ungas vardag med målet om ett hållbart socialdemokratiskt samhälle grundat på frihet, jämlikhet och solidaritet. Helt enkelt för att ett samhälle i förändring kräver en politik i rörelse.
REFORMER 1. Arbete En 90-dagarsgaranti Ungas svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden är en av vår tids största utmaningar. Hälften av alla i åldersgruppen 20-24 år som arbetar i Sverige har i dag tidsbegränsade anställningar, vilket är en dubbelt så hög andel som genomsnittet för OECD-länderna. De ungdomar som i dag står allra längst bort från arbetsmarknaden är de med lägst utbildningsnivå och de som helt saknar arbetslivserfarenhet. När arbetsmarknaden ställer allt högre krav på arbetskraften är det unga utan fullständig gymnasieutbildning som har det allra tuffast att få ett arbete. För att komma tillrätta med ungas etableringsproblem på arbetsmarknaden krävs ett flertal åtgärder. Därför vill vi införa en 90-dagarsgaranti. Den ska innehålla insatser för arbetslösa unga från första dagen. Inom 90 dagar ska alla unga arbetslösa ha en utbildning, praktik eller arbete att gå till. Unga utan fullständiga gymnasiebetyg ska kunna tillgodogöra sig gymnasiekompetens med generös ersättning. Arbetsförmedlingen ska erbjuda kvalitativa praktikprogram och yrkesintroduktionsjobb med kollektivavtalsenlig lön som kombinerar utbildning och arbete. Individualiserad föräldraförsäkring Föräldraförsäkringen har varit viktig i kampen för kvinnans frigörelse. Den har möjliggjort att kvinnor har kunnat kombinera arbete och barnafödande. Det svenska arbetslivet uppvisar dock en stor ojämlikhet mellan könen. Kvinnor har lägre lön och innehar lägre positioner, trots att kvinnor generellt är mer välutbildade än män. Mycket av detta beror på att en stor majoritet av föräldraledigheten i dag tas ut av kvinnor, vilket gör kvinnor som grupp till en mer osäker arbetskraft för arbetsgivaren. Vi vill därför att antalet dagar i föräldraförsäkringen ska delas lika mellan barnets vårdnadshavare och knyts till den enskilda vårdnadshavaren. Det ger kvinnan större frihet när arbetsgivare inte kan spela ut kvinnor mot varandra på arbetsplatsen eller låta bli att anställa kvinnor i en viss ålder om eventuella manliga partners har ett lika stort ansvar att stanna hemma med barnen. Reformen skulle ge kvinnor högre inkomst både på kort och på lång sikt. På kort sikt eftersom kvinnor inte längre skulle utgöra ett högre risktagande för arbetsgivaren och därigenom inte bli förfördelade vid nyanställningar som i dag. På längre sikt eftersom den framtida pensionen helt avgörs av inkomsten under de yrkesverksamma åren. Barn har rätt till minst en vårdnadshavare och reformen skulle konkretisera den här rätten och likvärdigt garantera vårdnadshavarna möjligheten till en aktiv föräldraroll. Investeringar i välfärden för ökad kvalitet Det finns ett stort behov av högre personaltäthet och ett nära förestående rekryteringsbehov inom stora delar av den offentliga sektorn. Det råder i dag brist på allt från lärare till sjuksköterskor. Nedskärningar får långtgående konsekvenser för kvaliteten inom välfärden. Elevernas resultat har försämrats, vårdkvaliteten för de äldre har blivit mer ojämlik och antalet beviljade omsorgstimmar har minskat. Eftersom välfärden är en kvinnodominerad sektor kan vi se hur minskningen av välfärdsambitionerna leder till att framför allt kvinnor slås ut från arbetsmarknaden och att kvinnors obetalda arbete ökar. Färre kollegor har lett till ökad stress och högre tempo med fler sjukskrivningar som följd. För att öka kvaliteten i offentlig sektor behövs investeringar som ger ökad personaltäthet i välfärden. Lärartätheten måste öka och det behöver anställas mer annan nödvändig personal såsom skolpsykologer och skolsköterskor. Barngrupperna i förskolan måste bli mindre och antalet hemtjänsttimmar utökas. För ett tryggt och stabilt välfärdssamhälle krävs det anställningar inom offentlig sektor. Det är viktigt att de personer som anställs har rätt kompetens både för att upprätthålla en hög kvalitet och för att stärka välfärdsarbetarnas
yrkesstatus. Välfärden ska präglas av god kvalitet i utförandet och av hög personaltäthet med anställda som har rätt kompetens. Rätt till heltid Alla människor ska ha rätt till heltid, en heltid som inte sliter ut oss fysiskt eller psykiskt. I dag arbetar hela 34 procent av Sveriges sysselsatta kvinnor deltid. Motsvarande siffra för männen är elva procent. Det finns också en tydlig uppdelning på arbetsmarknaden med en dominans av kvinnor inom offentlig sektor, framför allt inom vård och omsorg, och en dominans av män inom privat sektor. Den offentliga sektorn har många utmaningar. Många välfärdsyrken är slitsamma och dåligt betalda, stora delar av den offentliga välfärden står inför omfattande rekryteringsbehov och de äldre blir allt fler. En av de viktigaste garanterna för hög kvalitet i välfärden är en kompetent och engagerad personal, vilket gör en god personalpolitik till en av de viktigaste välfärdssatsningarna. Om välfärdssektorns resursbehov ska kunna tillgodoses måste kommuner och landsting vara goda arbetsgivare. Vi vill därför lagstifta om rätt till schemalagd heltid inom den offentliga sektorn. Det innebär att varje nyinrättad tjänst ska vara en heltidstjänst och alla anställda ska erbjudas en heltidsanställning. Deltidsanställning ska vara en möjlighet. Heltidstjänster ska innebära en sammanhållen arbetsdag, där delade turer avskaffas. Begränsa visstidsanställningar I dag arbetar många unga, framför allt kvinnor, under otrygga förhållanden. Visstidsanställningar är ett vanligt fenomen på arbetsmarknaden som arbetsgivaren utnyttjar eftersom dagens regler har kryphål för hur länge man kan vara visstidsanställd. Vi vill ändra dagens system genom att avskaffa allmän visstidsanställning och ersätta den med projektanställning. Projektanställningen ska bara vara tillåten under kortvariga sammanhållna projekt. Vikariat ska vara knutna till frånvarande arbetstagare. Säsongsarbete och anställning för de över 67 år påverkas inte av denna förändring. Efter sammanlagt ett års visstidsarbete, oavsett anställningsform, hos samma arbetsgivare under en period av fem år ska anställningen övergå till en tillsvidareanställning. Avvikelser ska kunna göras i centralt slutna kollektivavtal. En hållbar arbetsmiljö Det trygga arbetslivet är stommen vi bygger vårt samhälle på. Värdiga anställningsvillkor, skäliga löner och en säker arbetsmiljö är prioriterade i vårt arbete för ett hållbart arbetsliv. I dag ser vi dock en generell försämring av arbetsmiljön. Män och kvinnor har olika förutsättningar och olika villkor på dagens arbetsmarknad och arbetsmiljöns skadliga verkan visar sig därför annorlunda i kvinno- respektive mansdominerade yrkesgrupper. Detta tar sig uttryck bland annat genom fler dödsolyckor på arbetsplatserna och en ökad andel stressrelaterade problem. För att bryta de negativa mönster som sätter tydliga spår i sjukfrånvaro och psykisk ohälsa krävs ett brett och omfattande arbete på flera områden av arbetsmarknaden. Ett första steg är en bättre kartläggning och kunskapsbildning om arbetsrelaterad ohälsa. Vi vill därför att alla kommuner, regioner och landsting samt företag med flera anställda ska åläggas att kartlägga och förbättra arbetsmiljön årligen samt att upprätta och uppdatera jämställdhetsplaner. Det är också viktigt med en tydlig nollvision för dödsolyckor på arbetsplatserna som ska syfta till att öka det systematiska arbetet med arbetsmiljön och öka den fackliga aktivitetsnivån. Vi vill se att alla förbund tecknar kollektivavtal om arbetsmiljön på varje avtalsområde. För att samla forskning och bedriva kartläggning av arbetsrelaterade skador som inte utgår från mannen som norm, och för att motverka den kortsiktighet som i dag råder på arbetsmarknaden, vill vi återinföra arbetslivsinstitutet. Arbetslivsinstitutet ska bedriva arbetsmiljörelaterad forskning och analysera ojämlikheter inom lönesättning, ohälsa och anställningar. Detta för att konkretisera de problem olika kön och sociala grupper har på arbetsmarknaden. Speciellt fokus ska läggas på kvinnors lönesituation. Ett av målen med det nya
arbetslivsinstitutets forskning ska vara att tydliggöra de mest effektiva reformerna för att minska lönegapet mellan kvinnor och män. Möjligheten att ta ut en extra avgift från företag som har stora lönegap mellan kvinnor och män ska utredas. Syftet med avgiften skulle vara att skapa en fond för att utjämna löneskillnader på arbetsmarknaden. Ett tryggt företagande Ett gott företagsklimat med en variation och bredd av olika företag är viktigt för Sveriges tillväxt och utveckling. Företag som investerar skapar många gånger arbete, välstånd och skatteintäkter. Men om det ska finnas småföretag behövs det entreprenörer och företagare som kan och vill driva företag. Då måste det bli lättare att bli företagare, enklare att vara företagare och möjligheterna att komma tillbaka som företagare bli större. Om detta ska vara möjligt måste också företagare få känna sig trygga. I dag är trygghetssystemen dåligt anpassade för små- och egenföretagare. Invecklade regelverk och system utformade efter större företag leder till att mindre företag har svårt att växa och utvecklas. Trygghetssystemen för småföretagare måste förstärkas. Vi vill att alla som startar ett företag ska få behålla sin sjukpenningsgrundande inkomst (SGI) från sin tidigare anställning i tre år. Föräldraförsäkringen ska utbetalas på ett rättssäkert och rättvist sätt för att skapa större förutsägbarhet och alla företagare som är gravida ska kunna få graviditetsersättning. Därutöver vill vi att i småföretag ska arbetsgivarens kostnadsansvar för den andra sjuklöneveckan i sjukförsäkringen avskaffas, eftersom detta skulle möjliggöra för fler småföretagare att anställa. Sommarjobbsgaranti för alla unga Kontakter och arbetslivserfarenhet är många gånger avgörande för att få ett jobb. Det är ofta ett problem för alla ungdomar från det år de fyller femton fram till det år de avslutat sina gymnasiestudier som söker jobb i och med att många inte har haft ett arbete tidigare. En väg för att komma förbi detta kan vara möjligheten till ett sommarjobb. Vi vill därför att det införs en sommarjobbsgaranti för alla ungdomar som fyllt femton fram till det år de fyller tjugo. Satsningar på sommarjobb ger såväl praktisk arbetslivserfarenhet som kontakter och referenser för framtida jobbsökande. Detta är särskilt viktigt för unga som ofta saknar referenser från tidigare anställningar. Möjligheten att få ett sommarjobb skiljer sig dock mellan kommuner och beroende på vilka kontakter och nätverk en har. Det är dags att kommuner tar ansvar för de unga som saknar kontaktnät och inför en sommarjobbsgaranti för unga. Därför vill vi att regeringen öronmärker pengar till kommuner för en sommarjobbsgaranti för unga. Lönen ska förhandlas fram mellan kommun och fack. Ett alternativ till de traditionella jobben bör även finnas i form av en möjlighet för gymnasieungdomar att under en sommar starta ett eget företag. Kommunen ska med hjälp av ekonomiska medel och handledning göra det möjligt för gymnasieungdomar med en bra företagsidé att göra idén möjlig. Detta främjar kreativiteten såväl som kontakten med arbetslivet för berörda ungdomar. En A-kassa att lita på En dålig och illa fungerande arbetslöshetsförsäkring undergräver den svenska modellen. I dag slår över 90 procent av Sveriges heltidsarbetande i inkomsttaket, och knappt en av tio heltidsarbetande får vid arbetslöshet ut de utlovade 80 procenten av sin lön. Taket i A-kassan har inte höjts sedan 2001 och är därför heller inte i takt med de löneökningar som skett sedan dess. Resultatet är en A-kassa som inte täcker ens fasta utgifter, vilket indirekt tvingar fackförbunden att teckna privata tilläggsförsäkringar för sina medlemmar. Denna utveckling vill vi vända genom att höja inkomsttaket i A-kassan och se över de höga kvalifikationskraven i A-kassan som i dag lämnar många unga på arbetsmarknaden utanför försäkringen. På sikt vill vi även se en höjning av ersättningsnivån. Det är av yttersta vikt att arbetslöshetsförsäkringen åter tryggar dem som arbetar och ger det skydd som är grundtanken. Högre ersättning i A-kassan handlar om arbetarnas trygghet vid arbetslöshet och det allmänna förtroendet för A-kassan som försäkring, men också om att stärka den svenska modellen och de fackliga organisationerna.
Förenklad sjukförsäkring I olika tider av livet kommer alla att vara sjuka på något vis, men att bli sjuk i dag är en stor kostnad för den enskilde. Med fara för den egna hälsan och trots eventuell smittorisk drar sig en del människor från sjukskrivning på grund av den ekonomiska förlusten. Men dagens sjuknärvaro är morgondagens sjukfrånvaro. Det nuvarande systemet med försäkringsläkare som ska bedöma giltigheten i utlåtande från läkare med direkt patientkontakt underminerar tilliten till läkarkåren och skapar stor osäkerhet för patienterna. Överlag i ersättningssystemen är utbetalningsnivåerna mycket låga. Detta beror på att indexuppräkningen halkat efter i löneutvecklingen. Vi ska ha möjlighet att tillfriskna från sjukdom utan att den privata ekonomin står i vägen. En del hävdar att alla försäkringar måste ha en självrisk för att människor inte ska överutnyttja systemet och stanna hemma trots att de är friska. Dagens sjukförsäkringssystem innehåller dock redan denna självrisk eftersom den sjuke inte får ut hela sin lön vid sjukdom. Därför vill SSU ta bort karensdagen, låta de vårdande läkarnas röst väga tyngst vid sjukskrivning och därefter måste det ske en konsumentprisindexerad justering av ersättningssystemen. Skärpta regler vid inhyrning arbetskraft Bemanningsföretagen har växt explosionsartat de senaste åren. Inhyrning används i allt högre utsträckning för att täcka permanenta personalbehov. Inhyrningen av arbetskraft har blivit ett maktmedel i arbetsgivarnas händer. Resultatet för arbetarna är ökad otrygghet och stress. Sveriges regler för inhyrning arbetskraft är generösa, även i ett internationellt perspektiv. Kraftfulla åtgärder är nödvändiga för att motverka bemanningsföretagens utbredning och stärka arbetarnas rättigheter. Vi vill se ett arbetsliv där alla arbeten är trygga arbeten som möjliggör den enskildes självförverkligande. Den lucka i lagen som möjliggör hot om att ersätta fast personal med inhyrd personal måste täppas till. Inhyrning ska inte vara tillåten när tidigare anställda har företrädesrätt till återanställning.
Jämställda styrelser – jämställda företag Könsfördelningen i börsbolagens styrelser är mycket ojämn. År 2010 var bara två av tio ledamöter i Sveriges börsbolagsstyrelser kvinnor. I valberedningarna var siffrorna ännu lägre – bara en av tio var kvinnor. I Norge finns det en lag om kvotering i de börsnoterade bolagen. Därmed har andelen kvinnor i styrelserna gått från 7 procent år 2003 till 40 procent år 2010. Kvoteringen har således gett tydliga resultat. Med jämn könsfördelning i bolagsledningar, det vill säga såväl styrelser som ledningsgrupper och chefsposter, ökar möjligheten att bredda företagens erfarenhetsbas och därigenom också företagens potential att växa. Men bolagen klarar inte av att bryta mansdominansen av egen kraft trots att mångfald skapar tydliga vinster. Därför vill vi att Sverige lagstiftar om att alla styrelser i statligt ägda företag och i privatägda publika företag med fler än nio representanter ska ha minst 40 procent av respektive kön. Strukturell diskriminering på arbetsmarknaden Ojämlikhet på arbetsmarknaden på bas av etnisk tillhörighet och religion är omfattande och avspeglar sig i lön, sysselsättningsnivå och i bransch- och befattningsnivå. Rasismen påverkar på så sätt samhällets klasstruktur. Därför krävs både en politik för full sysselsättning och en specifikt inriktad politik för att skapa jämlikhet på arbetsmarknaden. Detta innebär en förnyad arbetslinje där arbetet mot rasism ska ses som en central del, inte som en sidofråga. Alla ska ha en rättvis chans till jobb utifrån sina meriter och erfarenheter utan ovidkommande faktorer. För att skapa en jämlik arbetsmarknad krävs ändrad lagstiftning. Diskrimineringslagen ska skärpas och arbetsgivare ska vara skyldiga att göra en skriftlig plan för vilka aktiva åtgärder de planerar att genomföra, vad de har gjort under föregående år för att förebygga och motverka diskriminering och för att främja lika rättigheter och möjligheter. Därutöver krävs specifikt riktade åtgärder som statliga medel för utbildning av arbetsförmedlingens personal, chefer, personalchefer, facket och chefer i både offentlig och privat sektor i hur rasismen tar sig i uttryck och kan motarbetas på arbetsmarknaden. Facket ska även ges en starkare ställning som en rådgivande funktion i rekryteringsrutiner vid anställning. Den strukturella diskrimineringen för med sig att många människor har arbeten som inte motsvarar deras kvalifikationer. För detta krävs ett fungerande valideringssystem som tillvaratar universitetsutbildning och kompetensnivå. Människor med kvalificerad utbildning ska ges bästa möjlighet att få ett jobb som motsvarar kvalifikationerna, eventuellt efter kompletterande utbildning. Denna ska garanteras efter behov. För att korta ned inträdet till arbetslivet ska man därutöver erbjudas mentorer inom yrkesområdet/branschen. Tillgången till de gemensamma trygghetssystemen såsom arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkring, föräldraförsäkring, föräldraförsäkring och allmän- och tjänstepension bygger på arbetsinkomster. Den som inte har haft ett arbete kan inte heller få en inkomstrelaterad ersättning från trygghetssystemen utan hänvisas vanligen till kommunens försörjningsstöd. Därför behövs åtgärder på nationell nivå för att invandrade personer som inte har kommit in i arbetsmarknaden ska tillförsäkras en rimlig ekonomisk standard. En sjätte semestervecka Ett av de stora folkhälsoproblemen är stress. Svenska medborgare uppger att de mer än något annat känner stress i vardagen – stress eftersom de varken tycker sig hinna med den ökade arbetsbördan eller uppnå det de vill under sin lediga tid. Detta sker samtidigt som Sverige behöver fler arbetade timmar inom ekonomin – ekvationen går inte ihop. När mer arbete behöver utföras av en arbetande befolkning som redan är stressad behövs radikala åtgärder. Ett enkelt och välbeprövat sätt att minska stressen man känner inför arbete och fritid är att ges mer ledig tid. Tid borta från arbete ger möjlighet att både förverkliga drömmar utanför arbetslivet och att vila upp sig för att klara av att öka produktiviteten under den arbetade tiden. En extra semestervecka är lösningen på en stor del av de problem som stressen innebär. Därför kommer vi att verka för ytterligare en lagstadgad semestervecka, från fem till sex, och för att höja den lagstadgade semesterersättningen till 14,4
procent. Detta garanterar att vi har en befolkning som både mår och presterar bra, utan stress och med förutsättningar för att klara av morgondagens arbetsbörda.
2. Utbildning En förskola med barnet i fokus Förskolan ska präglas av pedagogisk professionalism, hög kvalitet och ett genusperspektiv. Förskolan handlar i första hand om barns rättigheter, inte om föräldrarna. Att träffa andra barn och komma i kontakt med flera vuxna är nödvändigt för ett barns personliga utveckling och lärande. Forskning visar att människans kognitiva förmåga utvecklas framför allt under de sex första levnadsåren och att den är i princip omöjlig att ta ikapp senare i livet. Mest avgörande är utvecklingen under det andra och tredje levnadsåret. Det innebär att ett barns tillgång till en stimulerande och lärande miljö under de första levnadsåren är avgörande för individens fortsatta utveckling. Därför vill vi införa en allmän förskola om 40 timmar i veckan från två års ålder och obligatorisk förskola om 25 timmar i veckan från tre års ålder. Utifrån ett barnperspektiv är det självklart att alla barn ska ha rätt till 40 timmars förskola per vecka, även om vårdnadshavarna är arbetslösa eller föräldralediga. Obligatorisk gymnasieutbildning I dag står gymnasieskolan inför helt andra utmaningar än för bara några årtionden sedan. Gymnasieutbildning är en av de viktigaste faktorerna för att stå rustad inför framtidens arbetsliv. Detta blir tydligt inte minst när vi studerar ungas långtidsarbetslöshet. Ett steg i utvecklingen av skolan är därför att göra gymnasieutbildning, eller motsvarande, obligatorisk för alla. Systemet ska ge möjlighet till sabbatsår och flexibilitet i gymnasieutbildningsdelen. Vi vill också att all gymnasieutbildning ska ge högskolebehörighet och innehålla verksamhetsförlagd utbildning. Alla människor ska ha möjlighet att studera vidare och inte vara bundna av de val som gjordes som ung. En obligatorisk gymnasieskola som ger högskolebehörighet är en viktig del i det livslånga lärandet. Det är ett system där kommunerna tar det yttersta ansvaret i stället för att överlåta det till individen. I dag tillåts många ungdomar lämna grundskolan med ofullständiga betyg och fångas aldrig upp. En obligatorisk fortsättning ställer högre krav på grundskolan och den kunskap som måste nås. Detta skapar ett mer jämlikt samhälle där alla har förutsättningar att nå framgång i sin utbildning och i sitt arbetsliv. Skolan får aldrig bli ett utbildningsinstitut som endast ska förbereda människor för arbetslivet. Den ska lika mycket leda till individuell utveckling och förbereda människor för att delta i ett fritt samhälle. En utvecklad skolgång är ett led i detta. En annan viktig aspekt är att skolan måste präglas av samarbete och samförstånd i stället för konkurrens och utslagning. Lusten att lära ska stimuleras och den många gånger hårda psykiska belastningen i skolmiljön måste minska. Det är viktigt att hitta lösningar som gör att skolan inte präglas av konkurrens mellan elever utan i stället främjar samarbete. Digitalisera skolan Vi går in i en fas där allt mer information tillgängliggörs digitalt. Tidningar och litteratur digitaliseras i allt större utsträckning och det dagliga livet förutsätter att människor har tillgång till informationsteknik. Även skolan använder sig i allt större utsträckning av moderna metoder, och mycket av skolarbetet förutsätter i dag att eleverna har tillgång till en dator eller motsvarande. Att alla elever ska ha möjligheten att använda IT i skolarbetet är en fråga om rätten till jämlik utbildning. Det är i dag möjligt att använda datorer på bibliotek och i datasalar i skolan, men alla gymnasieelever har inte samma tillgång till datorer i hemmet där också en stor del av skolarbetet utförs. Vi vill därför genomföra en 1:1-satsning som innebär att alla elever i Sveriges grundskolor och gymnasium ska få en dator eller läsplatta. För att reformen ska kunna implementeras på bästa sätt ska berörda lärare fortbildas i pedagogisk teknikanvändning
Rusta upp skolan Många av Sveriges skolor är byggda i samband med utbyggnaden av miljonprogrammet och är i desperat behov av upprustning. Undermåligt underhåll har lett till att både elevers och lärares arbetsmiljö lider stora brister, vilket har kritiserats av både Lärarförbundet och Astma- och allergiförbundet. Det är inte bara det tekniska underhållet som har halkat efter. Många skolor har föråldrade undervisningssalar som är dåligt anpassade för dagens undervisning, i vilken informations- och kommunikationsteknik är en självklar del. Få kommuner klarar att själva bära de omfattande satsningar som skulle behövas för att rusta upp Sveriges skolor. Därför måste staten ta ett större ansvar för upprustningen. Vi vill inrätta ett statligt investeringsstöd för upprustning av bristfälliga inom- och utomhusmiljöer i Sveriges skolor. Snabbare studier med relevanta sommarkurser Ett utökat terminssystem har diskuterats under en längre tid i den svenska högskolevärlden. Det finns tydliga samhällsekonomiska vinster i ett treterminssystem eftersom det skulle möjliggöra en snabbare genomströmning där studenter fortare kommer ut i arbetslivet. Som ett första steg vill vi därför införa ett system där ett kraftigt utökat utbud av kurser inom utbildningsprogram även måste erbjudas studenter under sommaren, och där högskolor och universitet stimuleras genom extra ersättning för sommarkurser. I samband med detta ska Högskoleverket ges i uppdrag att utvärdera effekterna av det nya systemet. En bra högskola i hela landet I dag finns goda möjligheter till högre utbildning i hela landet. Det går att läsa på distans, eller vid ett av alla universitet och högskolor som är spridda på många olika platser i landet. Detta måste vi slå vakt om. Ändå väljer unga som bor i närheten av de större lärosätena i högre utsträckning att studera vidare efter gymnasiet, än vad unga på gles- och landsbygd gör Det nuvarande resursfördelningssystemet till högskolor och universitet missgynnar kraftigt de mindre och nyare lärosätena till förmån för de traditionella. Detta har lett till en obalans lärosätena emellan och det håller på att växa fram så kallade A- och B-universitet. Obalansen i resursfördelningssystemet har lett till att de yngre universiteten på senare tid av resursskäl inte har kunnat ta emot alla som söker sig dit. Ett nytt resursfördelningssystem som ger lika förutsättningar att bedriva högre utbildning i alla delar av landet måste därför tillskapas. Samtidigt ska ett särskilt stöd ges till de nyare lärosätena under de första åren för att de ska kunna utveckla kvaliteten och slå sig in i den hårda konkurrensen i högskolevärlden. En rättvis fördelning av skolans resurser För att uppnå ett klasslöst samhälle behöver samhällets resurser omfördelas. På vissa ställen behövs det mer resurser och på andra mindre. Skolpengen är den summa som tillfaller varje skola för respektive elev. Den varierar från kommun till kommun och beroende på utbildningsprogram. Med en skolpeng som fördelas utan hänsyn till socioekonomiska faktorer blir konsekvensen ett missanpassat system, som i första hand premierar skolor med en övervägande del högpresterande elever utan specifika behov. Om elevpengsystemet ska kunna vara kvar måste det reformeras. Ett flertal socialdemokratiskt styrda kommuner har infört en socioekonomiskt viktad skolpeng. Det gör att en elev med större behov av stöd faktiskt får det finansierat genom sin skolpeng. Den som har turen att vara uppvuxen i en socialdemokratiskt styrd kommun får alltså en tryggare skolgång än den som har oturen att vara född i en borgerligt styrd kommun. Detta är varken rättvist eller hållbart. Att införa en skolpeng i form av ett förändrat resursfördelningssystem är ett steg på vägen för att minska klasskillnaderna som finns i vår kapitalistiska värld. Vi vill därför att det lagstadgas att alla kommuner ska betala ut socioekonomisk skolpeng som tar hänsyn till socioekonomiska faktorer.
Skolarbete på skoltid och en meningsfull fritid I grundskolan ska lärandet stå i fokus, men i dag befäster de förutsättningar för det som finns för barn och ungdomar utanför de lärarledda timmarna stora klasskillnader. De med högskoleutbildade föräldrar kan i mycket större utsträckning få hjälp hemma än de med en ensam, dubbelarbetande vårdnadshavare. När arbetaren gått hem infaller ledighet – något annat skulle inte accepteras. Det måste gälla också elever. Läxor är inget annat än överarbete och måste till stor del ses som ett misslyckande för skolsystemet. I dagens skola behövs det möjligheter för varje elev att avsluta skolarbetet inom ramen för skoldagen. Barn och ungdomar måste även erbjudas en meningsfull fritid. Det måste finnas större möjligheter till fritidshem efter undervisningens slut och en ökad täthet av fritidspedagoger. Fritids erbjuder stimulerande verksamhet, en trygg vistelse och en pedagogisk verksamhet. Allmän kulturskola Det svenska samhället är i dag segregerat på flera områden – däribland kulturellt. En viktig förutsättning för att Sverige ska få ett vitalt kulturliv är samtliga medborgares möjlighet till kulturkonsumtion och kulturutövning. En åtgärd som markant skulle stärka samhällets kulturella och sociala demokrati är att alla grundskoleelever ska ha rätt till allmän avgiftsfri kommunal kulturskola. Investera i lärarna för höjd kvalitet i skolan Lärarbristen i Sverige är påtaglig. En del av problemet är att den svenska skolan saknar ekonomiska muskler att betala lärare det deras jobb verkligen är värt. En annan del är att det snart inte finns några personer som vill arbeta ett helt yrkesliv som lärare. En tredje del är att allt färre personer söker till lärarutbildningen. Fortsätter denna utveckling saknas kompetent personal i framtidens skola. Lärarnas status måste höjas och yrket måste göras mer attraktivt. SSU vill se en höjd status på yrket genom möjligheter till kontinuerlig kompetensutveckling inom yrkesgrenen, minskad administration och höjda löner. Därför bör de statliga resurser till landets kommuner öka. För att kvalitetssäkra lärarkåren för framtiden ska ett intagningsprov till lärarprogrammen införas. Lärarutbildningens arbetsförlagda moment, med fokus på elevbemötande och pedagogisk utveckling, bör ges större utrymme och med högre krav på bedömning och utvärdering. En trygg studietid Som student är man mycket bristfälligt inkluderad i det sociala skyddsnät som gäller för den som arbetar. Blir man sjuk under sommaren står man helt utan ersättning, blir man förälder tvingas man leva på mindre än existensminimum och blir man arbetslös efter examen finns det nästan ingen ersättning att få. Under studietiden kan SGI:n (den sjukpenningsgrundande inkomsten) ligga vilande under terminen, men inte under sommaren. Detta innebär att man kan förlora sin SGI om man inte anmäler sig på arbetsförmedlingen under sommaren. Vi vill därför att SGI:n ska pausas under hela studietiden och att studenter ska omfattas av socialförsäkringen. I de fall studenten inte jobbat ihop en SGI vill vi att den knyts till studiemedlets nivå. För att behålla sitt CSN måste man klara 75 procent av studierna. Detta är en gräns vi vill sänka. Många olika anledningar kan finnas till att den enskilda studenten inte klarar målen, och att stå utan CSN står inte i proportion till de ouppnådda målen. Vidare vill vi att studiebidraget ska höjas så att det ligger i nivå med lånedelen. Skolan som arena för att förebygga psykisk ohälsa Psykisk ohälsa är ett växande problem. Unga stressar mer, självskadebeteenden ökar, ångesten breder ut sig och självmordsstatistiken är häpnadsväckande. Samtidigt är det fortfarande tabu att prata om sitt psykiska mående. Eftersom psykisk ohälsa är svårare att upptäcka än fysisk sådan, så krävs det tidiga resurser för att hinna upptäcka detta i tid. Vi är övertygade om att skolan är den mest effektiva arenan för att tidigt upptäcka detta. Idag gör tabut kring psykisk ohälsa det svårt för elever att ta steget att prata öppet om hur de mår. Elever blir regelbundet kallade till fysiska hälsoundersökningar men den psykiska aspekten glöms ofta bort. Vi vill se en lösning där dagens fysiska hälsokontroller på högstadie- och gymnasienivå kompletteras med hälsosamtal hos
skolkurator om den psykiska hälsan. Samtidigt vill vi ge ökade resurser till skolan för att främja arbetet med att förebygga psykisk ohälsa.
3. Välfärd Begränsa vinstuttag i välfärden Välfärden måste vara lyhörd för den enskildes behov. Det är alltid människan och hennes behov som ska stå i centrum. Valfrihet handlar för oss om att ge människor makt över det egna livet. Målet måste vara att människor som brukare i välfärden är välinformerade och inkluderas i beslut som rör deras egna liv. Oavsett driftsform ska välfärden hålla en hög och likvärdig kvalitet. Det fordrar att offentliga och privata utförare har samma skyldigheter gällande meddelarskydd, offentlighetsprincip och beskattningsrätt. Vidare förutsätter denna demokratisering att invånarna i en kommun får möjligheten att påverka etableringar så att de bidrar till ett mervärde i välfärdssektorn. Skulle detta mervärde riskera att utebli ska kommunen ha rätt att lägga in veto. Välfärden ska styras och kontrolleras av det offentliga och fördelas efter behov. Den generella välfärden ska inte drivas i vinstsyfte. Det finns flera sätt att säkerställa detta. Vi vill att en icke-vinstprincip som innebär att värdeöverföring begränsas till ränta på insatt kapital ska vara gällande inom vård, skola och omsorg. Därutöver ska kommunerna ha en vetorätt som innebär att alla kommuner ges möjlighet att påverka nyetableringar av skolor. På samma sätt ska kommuner, landsting och regioner ha vetorätt vid extern etablering inom vården och socialtjänsten. Kommunerna ska även ha möjlighet att ställa minimikrav för sociala villkor vid upphandling av välfärdstjänster. Ökad arbetsplatsdemokrati I Norge har ett system införts där anställda inom välfärden, tjänstemän och politiker inom kommun och landsting genom trepartsförhandlingar lägger upp måldokument för att effektivisera och göra arbetsplatserna mer demokratiska. Detta är tänkt som ett sätt att få ökad delaktighet, där parterna arbetar tillsammans. Svenska kommuner och landsting skulle kunna använda sig av en liknande modell. Vid större förändringar, såsom nya investeringar, upphandlingar eller budgetnedskärningar, behövs inflytande från de anställda om hur det ska gå till. De vet bäst hur verksamheten bedrivs och deras åsikter ska lyftas in i de aktuella förändringarna. Vi vill därför införa trepartsförhandlingar mellan fackföreningar, tjänstemän och politiker i kommunen och landstinget i syfte att öka kvaliteten och utveckla verksamheterna. Genom denna reform skapar vi förutsättningar för förbättringar och ökat medbestämmande, stor potential att höja kvaliteten, öka tillgängligheten och sänka antalet sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Sociala investeringar Trots omfattande satsningar på välfärden finns det luckor i välfärdssystemen. Dessa drabbar många människor, inte minst barn och unga. Både forskning och praktiska exempel visar att tidiga insatser för att skapa trygghet ger resultat. Tidigt och konkret förebyggande arbete kan både ge en mänsklig och en ekonomisk vinst. Hjälpen och stödet till en enskild person blir mer effektiv och behovet av senare hjälp och stöd minskar. Många, inte minst socialdemokratiskt styrda, kommuner har påbörjat sådana satsningar genom sociala investeringsfonder och liknande. Samtidigt behöver arbetet förstärkas, omfatta fler områden, fler offentliga huvudmän än kommuner och inte minst omfatta hela Sverige. Vi vill därför förbättra förutsättningarna för sociala investeringar. Detta kan göras genom en rad åtgärder. Dels måste balanskrav och överskottsmål i nuvarande form avskaffas för att tydligare tillåta sociala investeringar som ger ekonomisk effekt på några års sikt, och dels behövs ett tydliggörande om att lagens krav på ”god ekonomisk hushållning” i kommuner och landsting också ska innefatta ett långsiktigt arbete med barn och ungas hälsa.
Vi vill också ge de finansiella samordningsförbunden inom rehabiliteringsområdet – där såväl kommuner som landsting, försäkringskassa och arbetsförmedling redan finns – ett tydligt uppdrag och statliga resurser att gemensamt arbeta med sociala investeringar för att stärka barn och ungas psykiska hälsa. Därutöver vill vi att större statliga forskningsresurser avsätts för att mäta effekterna av olika typer av sociala investeringar för att därigenom stärka metodutvecklingen på området. Därutöver ska det göras möjligt för ideella föreningar och andra nätverk att hjälpa till på området. Sociala investeringar görs inte alltid bäst genom det offentliga – vissa typer av insatser görs bäst av det civila samhället. Fler kvinnojourer för en tryggare vardag I dag är stödet till kvinnojourer i Sverige alldeles för begränsat. Detta resulterar i att möjligheten till stöd och hjälp för utsatta kvinnor skiljer sig markant beroende på var i landet man befinner sig, vilket inte är acceptabelt. För att kvinnojourerna ska vara oberoende från särintressen är det nödvändigt att jourerna finansieras av offentliga medel och att kommunerna tar ett större ansvar. Vi måste öka tillgängligheten för kvinnor att få hjälp av kvinnojourerna. Alla kommuner ska därför garantera att alla kvinnor har fysisk tillgång till en kvinnojour. Exempelvis har Alla kvinnors hus, en jour i Stockholm, visat att eftersom verksamhetsbidraget måste prövas på nytt varje år är det svårt att planera långsiktigt. Detta gör verksamheten extra sårbar för konjunktursvängningar och beroende av privatpersoners och företags stöd. Vi vill därför att kommunerna enligt lag ska garantera att alla kvinnor vid behov har tillgång till en kvinnojour samt att kommunen ansvarar för en långsiktig strategisk plan för hur finansieringen för kvinnojourerna ska tillgodoses. I detta är det viktigt att säkerställa kvinnojourernas självständighet. Tandvården i den allmänna sjukförsäkringen I dag är tandhälsan en stark klassmarkör på grund av de höga tandvårdskostnaderna. Vi vill därför att tandvården ska införlivas i den allmänna sjukförsäkringen. Som en första etapp vill vi att tandvården ska bli avgiftsfri för alla medborgare upp till 25 års ålder. Vi vill även att det inför en enhetlig taxa för årliga kontroller hos folktandvården för alla vårdtagare ovidkommande hens ålder. Tills tandvården är en del av den allmänna sjukförsäkringen ska alla erbjudas likvärdiga avtal. Använd AP-fonderna för ökat bostadsbyggande Våra pensioner är i dag beroende av det generella ekonomiska läget. Under finanskrisen tappade våra pensioner mångmiljardbelopp i värde. För att kunna kontrollera detta värde kan vi använda delar av det pensionskapital som finns för utlåning till säkra investeringar där det finns enorma behov. Ett sådant är det eftersatta bostadsbyggandet. Att bygga och förvalta bostäder kräver uthållighet över många decennier, och ofta är det bara samhället som har tillräcklig stabilitet och nog med resurser för att vara just den långsiktiga aktör som krävs. Därför behöver samhället ta ett större ansvar som byggherre och förvaltare. En av de viktigaste förutsättningarna för att kunna vara en långsiktig aktör på bostadsmarknaden är tillgången till kapital. En stor del av det kapitalet skulle kunna komma från AP-fonderna. Att investera i bostäder ger en trygg och stabil avkastning. Vi vill därför att delar av AP-fondernas kapital investeras i samhällsnyttigt bostadsbyggande. Genom att använda AP-fonderna kan vi trygga boendet för unga i dag och deras pensioner om 30 till 40 år. Pengarna i AP-fonderna används i dag till riskfyllda och i många fall oetiska investeringar. Vi vill se till att fonderna får ett tydligare mål om samhällsnyttiga och socialt hållbara investeringar. Ökat byggande med allmännyttiga byggbolag Ansvaret för bostadsförsörjningen ligger nu på kommunerna, men i ljuset av dagens bostadssituation behöver det statliga ansvaret bör öka, exempelvis genom ett investeringsstöd för byggandet av hyresrätter. I dag är kommunerna i underläge gentemot byggbolagen, vilket ett ökat statligt ansvar kan förändra. Precis som allmännyttan på 1930-talet blev en kvalitetshöjande och konkurrerande faktor till de privata hyresvärdarna kan allmännyttiga byggbolag få motsvarande verkan på de privata byggbolagen nu. I dag försvårar EU-lagstiftning detta. I Finland har man mött samma problematik och ansökt om, och beviljats, uppskov från EU-lagstiftningen.
Vi vill därför att Sverige går i Finlands fotspår och söker uppskov från konkurrenslagstiftningen för att möjliggöra för allmännyttiga byggbolag. En säker tillgång till läkemedel i hela Sverige Det är nödvändigt för ett välfärdssamhälle att det finns en tillförlitlig och patientsäker tillgång till läkemedel över hela landet. För många människor är tillgången till rätt läkemedel livsavgörande, och därför måste omsorgen om medborgarna, inte vinstintresset, vara viktigast. Sedan apoteksavregleringen har kontrollen blivit sämre, och i dag är det stor risk att rätt läkemedel saknas på det apotek som finns närmast. Receptbelagda läkemedel behöver en stabilare kvalitetskontroll och därför undantas marknadens logik. Vi vill därför se en lagstiftning om att receptbelagd medicin enbart får säljas av Apoteket AB. Vi vill också att det ställs högre kompetenskrav hos de anställda på försäljningsställen som säljer icke receptbelagd medicin såsom näsdroppar och huvudvärkstabletter. Vi vill också att kontrollerna av dessa försäljningsställen ökar. Detta är viktigt för att kunna minska missbruk av dessa produkter Fria preventivmedel för unga SSU vill se ett samhälle där alla, oavsett kön, bostadsort och inkomst, ges jämlik och rättvis tillgång till preventivmedel och säkert sex. I dag är tillgången till preventivmedel en fråga om hur mycket pengar man har, och det skiljer sig från landsting till landsting huruvida och i vilken grad preventivmedel subventioneras av det offentliga. Pengar får aldrig vara ett hinder för ungas möjligheter att skydda sig mot könssjukdomar eller oönskade graviditeter. Därför anser SSU att preventivmedel ska göras kostnadsfria för alla Sveriges unga under 26 år. Krafttag mot diskriminering Många svenskar tvingas uppleva vardagsrasism och möter ofta diskriminering. Sverige har en svag lagstiftning gällande etnisk diskriminering, vilket har lett till att endast ett handfull fällande domar avkunnats hittills. Därför bör den nuvarande lagstiftningen ses över för att möjliggöra att fler skyldiga fälls. Det vore ett stort steg på vägen mot att stoppa den utbreda diskrimineringen i Sverige. Verklig valfrihet Reformen innebär förenklat att välfärdsbrukaren får möjligheten att välja innehåll i sin service. Om en person är beviljad hemtjänst ska brukaren kunna välja vad för innehåll hen vill ha. Brukaren får alltså möjlighet att själv utforma innehållet i sin service, vilket syftar till att göra en annars stelbent välfärdsbyråkrati lyhörd inför den enskildes behov. Eftersom det är innehållet i servicen som egentligen är det relevanta, är detta ett sätt att erbjuda verklig valfrihet. Detta förutsätter en jämlik informationsfördelning mellan brukare och utförare. I nuläget råder en ojämlik informationsfördelning, där de resursstarka får lättare att välja, medan resurssvaga oftast avstår från att välja. Detta gäller både när man väljer mellan aktörer och när man väljer innehåll i sin service. För att möjliggöra att människor kan göra informerade val och att informationsutbudet tillgodogörs av alla behöver därför en vägledningsfunktion inrättas. Funktionen är tänkt att vara en kommunal vägledare vid valsituationen. Syftet med reformen är att brukaren ska få ökad makt vid val av servicens innehåll, i stället för att endast välja mellan olika utförare. Utveckla vårdyrkena Det behövs stora satsningar inom vård och omsorg i Sverige. Samtidigt som välfärden möter större utmaningar i form av en allt mer åldrande befolkning, med höga krav på vården, minskar intresset att jobba inom vård och omsorg. De uteblivna möjligheterna att utvecklas inom sitt yrkesområde är en av anledningarna. För att utveckla välfärden krävs inte bara fler händer utan även kompetensutveckling. De lediga jobb som finns inom vården kräver en kompetensnivå som de arbetssökande ofta saknar. För att både förse vården med mer utbildad personal och möjliggöra för fler anställningar borde de som redan jobbar inom vården erbjudas kunskapslyft kombinerat med fortsatt arbete.
Alldeles för få vill jobba inom vården. Därför behövs en positiv rörlighet inom yrkesområdet med fler karriärsteg kombinerat med en positiv löneutveckling. I ett flertal kommuner är den låga personaltätheten ett stort problem, och därför föreslår vi att man lagstiftar om personalnyckeltal med en fastställd miniminivå. Exempelvis skulle en undersköterska få möjlighet att fortbilda sig – och ta över enklare uppgifter från en sjuksköterska. Sjuksköterskan kan i sin tur ta över delar av läkarens enklare arbetsuppgifter. Genom en sådan rörelse inom vården kan man enklare tillsätta lediga jobb och det skapas fler vakanser inom yrken som är mindre kunskapsintensiva. Införandet av ett sådant system kan skapas genom ett vårdcollege för fortbildning, eller ett initiativ mellan olika aktörer såsom fackförbund, kommun och näringsliv. Det vore bra inte bara för dem som jobbar inom vården – den ökade kunskapsnivån kommer att ge vårdtagarna bättre vård och vara en garant för kvalitet.
4. Hållbar värld Avgiftsfri kollektivtrafik Kollektivtrafiken utgör en livsnerv såväl i staden som på landet och är en kollektiv angelägenhet och en förutsättning för att våra liv ska fungera. Kollektivtrafiken är samtidigt det enda hållbara alternativet för framtidens transporter och en förutsättning för en grön omställning. När kollektivtrafiken är för dyr är det både ett strukturellt problem och en konkret verklighet för enskilda människor. Med en subventionerad kollektivtrafik får fler möjlighet att utnyttja detta miljösmarta färdsätt, men för allas rätt att färdas krävs en avgiftsfri lokal och regional kollektivtrafik. Prioritera den hållbara staden Den ökande urbaniseringen erbjuder stora möjligheter. Städerna ger plats för möten mellan människor, kulturell mångfald och en stor och varierad arbetsmarknad. Men urbaniseringen innebär också ett flertal utmaningar. Med många människor på liten yta blir miljön i våra stora städer lidande. Luftmiljön försämras, allt fler får dela på allt färre grönytor och parker, och människor tvingas leva med bullernivåer som orsakar stress och sjukdom. Den allt värre bostadsbristen leder till otrygga boenden och ökad segregation. För att möta utmaningarna krävs kraftiga satsningar på utveckling av hållbara, smarta städer. Det förutsätter en medveten och modig stadsplanering där lokala politiker vågar vidta kraftiga åtgärder för att skapa förutsättningar för en hållbar omställning. Den nationella politiken kan också påverka den lokala stadsutvecklingen i rätt riktning. Vi vill därför genomföra en nationell satsning på hållbara städer genom att införa nationella mål och strategier för hur vi ska minska vår miljöpåverkan och för att förtydliga städernas ansvar för hållbar utveckling. Satsningen ska innehålla ett statligt stöd till städer som vill satsa på pilotprojekt i hållbar stadsutveckling samt ett stöd specifikt riktat till kommuner som satsar på hållbara kollektivtrafiklösningar. Vi vill också skapa ett nationellt kunskapscenter för hållbar stadsutveckling som kan stödja kommuners och regioners arbete och lyfta goda exempel och lyckade pilotprojekt. Långsiktighet och hållbarhet med grön energiomställning För ett hållbart samhälle behövs ett hållbart energisystem som på sikt kan baseras på enbart förnyelsebara energikällor. Vi behöver genomföra en radikal energiomställning och ge tydliga direktiv till marknaden att ställa om miljöskadlig drift och produktion. För att lyckas med klimatmålen behöver politiken sätta tydligare energimål. Vi vill införa ett klimatpolitiskt ramverk för att utsläppen av växthusgaser stegvis ska minska i takt med den tekniska utvecklingen. I ramverket ska delmål för år 2020 och år 2040 liksom sektorsvisa mål finnas med, där årliga avstämningar av klimatmålen görs. År 2050 ska Sveriges energiförsörjning helt bestå av förnybar energi. Om ovanstående mål ska uppnås måste politiken se till att marknaden kan bli en tjänare för grön energiomställning. Vi måste ge svenska företag rätt förutsättningar att bli de mest energismarta och innovativa i världen. För att företag ska våga investera och satsa på nya innovationer krävs stabilare stöd vid finansiering. Vi vill därför att staten inrättar ett särskilt investeringsstöd för pilotprojekt och forskning som syftar till att hitta nya lösningar inom energieffektivisering och återvinning.
Knyt samman Sverige med bättre järnvägar Sveriges järnväg är allt annat än välfungerande. En underdimensionerad tågtrafik och eftersatt underhåll har medfört att förseningar är mer regel än undantag. Men den bristande tågtrafiken skapar inte bara problem för enskilda resenärer – när anställda inte kan ta sig till jobbet, när leveranser blir försenade och företag har svårt att nå sin fulla potential riskerar det att hämma hela Sveriges utveckling. Det motverkar också sammanhållningen i landet och begränsar människors rörlighet. Välfungerande järnvägar och en effektiv person- och godstrafik är ett måste för en hållbar utveckling. Därför vill SSU se ökade investeringar i ny järnväg. Vi vill därför att kapacitet för höghastighetståg tillskapas på sträckor där persontrafiken är omfattande och på sträckor som binder samman Sverige med våra nordiska grannländer. SSU vill ersätta delar av transporter som i dag sker med tung lastbilstrafik med tåg. Därför ska byggande av järnvägsspår som är centrala för en välfungerande och hållbar godstrafik ges hög prioritet, och i områden där järnvägsnätet är glest ska utbyggnaden av järnväg också ges hög prioritet. De problem som vi sett under många år på järnvägen handlar om att underhållet som privata entreprenörer har ansvar för är dåligt på grund av bristande resurser och dålig samordning. Denna lösning, med privata entreprenörer, är en konsekvens av att Trafikverket har getts för lite resurser för att själva kunna ta hand om underhållet. Nu behövs ordning och reda här. SSU vill att en ny myndighet inrättas som ansvarar för allt som rör underhåll, planering och samordning av tågtrafik och järnväg inrättas och som övertar alla andra organisationers uppgifter på området. Den nya myndigheten ska ta över ansvaret för underhållet av järnvägen och en kraftig resursökning för underhåll bör tillföras. För att förenkla resandet för resenärer och höja kvaliteten kräver vi att staten ska ha monopol på driften av Sveriges järnvägar. Permanent uppehållstillstånd för arbetskraftsinvandrare Med de förändrade regler för arbetskraftsinvandring som trädde i kraft 2008 har många fått möjligheten att pröva vingarna i Sverige. Men reformens baksida är det stora utnyttjandet av människor som uppstått. Arbetstillståndet ger endast ett tillfälligt uppehållstillstånd som gäller så länge man har kvar sin anställning. Det ger den anställde en ytterst svag ställning gentemot sin arbetsgivare, vilket försvårar integrationen på arbetsmarknaden. Reformen har inte heller kompletterats med antidiskrimineringsreformer. Lösningen på detta orättvisa förhållande mellan arbetsgivare och arbetstagare är att stärka arbetskraftsinvandrarnas ställning. Vi vill därför att samtliga personer som kommer till Sverige och fått arbetstillstånd och erbjudits tillsvidareanställning också erbjuds permanent uppehållstillstånd. Därtill ska en vandelsprövning av den presumtiva arbetsgivaren göras och arbetserbjudandets rättsliga ställning stärkas. Slutligen ska företag som diskriminerar vid upprepade tillfällen tilldelas näringsförbud. Fred och nedrustning med nordiskt samarbete Under lång tid lyckades Sverige genom sin neutralitetspolitik upprätthålla alliansfriheten och vara en oberoende röst i världen för fred och nedrustning. Den svenska alliansfriheten har tjänat Sverige väl. Nu är det dags att utveckla den säkerhetspolitiska analysen. Utgångspunkten är fortfarande att Sverige behöver kunna verka oberoende från stormaktsintressen på den internationella arenan, men i dagens kontext innebär det snarare ökad samverkan med andra länder. Vi vill därför utveckla ett redan existerande säkerhetspolitiskt samarbete inom ramen för de nordiska länderna, till stöd inom fredsbevarande insatser påbjudna av FN. De nordiska länderna delar många av våra förutsättningar som små länder i en global ekonomi och ett utökat samarbete skulle ha flera vinster. De största fördelarna går bortom det rent försvarspolitiska området. Vi vill att det nordiska samarbetet ska bli en plattform för aktivt freds- och nedrustningsarbete inom såväl EU som FN men också inom andra internationella fora. Vi vill därför fördjupa det säkerhetspolitiska samarbetet inom Norden. Som första steg i en sådan process vill vi utöka det nordiska samarbetet om försvarsmaterielproduktion och upprätta en nordisk internationell insatsstyrka.
Kurdernas rättigheter och självbestämmande Kurdistan är i dag uppdelat i fyra delar – nordvästra Iran, norra Irak, sydöstra Turkiet och nordöstra Syrien – och beräknas ha 30 miljoner invånare. Situationen ser olika ut för folket i de olika delarna av Kurdistan. I de irakiska delarna har kurderna sedan 1991 haft autonomi, men i Syrien, Iran och Turkiet får kurderna fortfarande utstå förtryck i form av bland annat förnekelse av den kurdiska identiteten, fängslanden, förföljelse och mord. För att möjliggöra en fredlig lösning på kurdernas situation måste lidandet få ett slut. En fredlig lösning av den kurdiska frågan är möjlig men kräver att kurdiska organisationer och partier får verka i det öppna utan rädsla för godtyckliga fängslanden och förföljelse, att få yttrande- och organisationsfriheten inskränkt och utsättas för tortyr. Lösningarna är inte enkla, men måste utgå från det kurdiska folkets vilja. Avgörande i detta är att principen om självbestämmanderätt måste tällämpas och respekteras, även i kurdernas fall, och att kurdernas rätt till språk, kultur och identitet respekteras utan inskränkningar. Vi vill därför att Sverige kräver att självbestämmanderättsprincipen ska tillämpas i kurdernas fall och att alla kurdiska politiska fångar frisläpps. Ett fritt Palestina Den palestinska frågan har länge varit aktuell, men ändå sker inga framsteg. Vi ser i stället hur den israeliska ockupationsmakten breder ut sig mer och mer genom bland annat isoleringen av Gaza, utökandet av bosättningar och ett formande av ett apartheidsystem. Att situationen blir värre visar att de tillvägagångssätt som hittills använts inte har varit produktiva. Nya metoder måste till för att en tvåstatslösning ska bli verklig och respekteras. Vi vill därför att Sverige ska erkänna Palestina, efter 1967 års gränser, som fri och självständig stat. Därefter ska Sverige aktivt verka för ett internationellt erkännande av staten Palestina. Därutöver ska Sverige och EU bojkotta alla israeliska varor som kommer från bosättarområdena och säga upp avtal med företag och organisationer med verksamhet som leder till ett bibehållande eller förvärrar förtrycket och ockupationen av Palestina. Detta är effektiva sätt att verka för att ockupationen för Palestina slutligen ska få ett slut. En mer human migrationspolitik Att komma till Sverige för att söka skydd genom asyl eller helt enkelt för att söka möjligheter till ett bättre liv är en av de mest fundamentala mänskliga rättigheterna och måste ha en stark och orubblig ställning i en demokrati. Sverige och alla andra länder som undertecknat FN:s flyktingkonvention är lagbundna att pröva alla asylfall individuellt och i den prövningen ta hänsyn till de enskilda omständigheter som gör att en person söker skydd eller uppehållstillstånd. Att komma till ett annat land för att sedan genomgå en lång rättslig process som dessutom är livsavgörande är mycket påfrestande, och asylprocessens längd kan i vissa fall gå långt över gränsen för vad som är rimligt. Det är oacceptabelt att låta människor sväva i ovisshet och bromsa ner livet för att våra byråkratiska processer tar för lång tid. Vår vision är ett Sverige där människor ska ha förutsättningar att komma hit och bygga upp ett gott liv, och att vi gemensamt ska kunna bära upp Sverige oavsett etnicitet. Därför vill vi sätta en gräns på hur lång tid det får ta att behandla en begäran om uppehållstillstånd, men självklart ska undantag kunna göras om det finns särskilda omständigheter som kräver längre tid. Som regel ska dock processen vara så kort som möjligt, och om det har gått mer än ett år ska de sökande automatiskt få permanent uppehållstillstånd. Kriminalisera sexköp utanför Sverige För femton år sedan beslutade Sveriges riksdag att kriminalisera sexköp i Sverige. Lagen har fått stor folklig förankring, förekomsten av prostitution har minskat och attityder hos befolkningen påverkats. Nyckeln är att den fokuserar på att minska efterfrågan av sexköp i stället för att bara fokusera på och skuldbelägga utbudet, de prostituerade själva, varav flertalet är offer för människohandel. Men vi lever i en globaliserad värld och en undersökning vid Linköpings universitet om prostitution i Sverige har visat att av 80 procent av de som köpt sex
har gjort det utomlands när de senast gjorde det. Det är lika oacceptabelt att svenska män tar färjan till Lettland eller flyger till Thailand för att köpa sex som om brottet begås i Sverige. I dag är det emellertid inte möjligt att i Sverige döma den som köpt sex av en vuxen person utomlands om sexköpet är tillåtet i det andra landet. I Europa har man följt utvecklingen och allt fler vill införa den svenska modellen, nu senast Irland. Det är bra men det går alldeles för långsamt. Att kriminalisera sexköp utomlands skulle ha stor betydelse för att minska problemet med människohandel och trafficking i Europa. Riksdagen har slagit fast att sexköp är ett brott mot mänskliga rättigheter och ett hinder för att uppnå jämställdhet. Svenskar ska inte kränka mänskliga rättigheter i Sverige och inte heller i andra delar av världen. Nu är det dags att vi i Sverige följer Norges exempel och tar nästa steg i arbetet mot sexköp genom att avskaffa kravet på dubbel straffbarhet vid sexköp. Ett grönare EU I takt med globaliseringen ökar behoven att lösa våra gemensamma utmaningar på en global arena. Behovet av transnationellt samarbete kommer fortsätta att öka. En av Sveriges allra viktigaste plattformar för detta arbete är EU. Just därför är det av största vikt att använda den arena som svenska folket valt att vi ska använda oss av. Det europeiska samarbetet öppnar dörrar och möjligheter för att lösa många av de globala problem som vi står inför. Det blir allt svårare för enskilda nationer att på egen hand ställa om sin produktion. För ett exportberoende land som Sverige är det nödvändigt att EU tar ett större ansvar för att hitta gemensamma lösningar för hela unionen. För att ställa om Europa till en hållbar ekonomi behöver EU på ett tydligare sätt prioritera stöd till gröna investeringar och teknisk utveckling inom inte minst jordbruk och infrastruktur. Vi vill därför att det inrättas en grön investeringsfond som ska syfta till att stimulera en grön utveckling och en hållbar omställning. Det skulle inte bara gynna miljön utan också stärka Europas konkurrenskraft i framtiden och förhoppningsvis inspirera fler regioner att ta efter. Ett erkännande av Västsahara Den västsahariska frågan kommer ofta i skymundan. En stor del av Västsaharas folk lever på flykt, men det som förenar folket är dess långa kamp för frihet och självständighet. Kampen mot det koloniala förtrycket – då mot Franco-fascismen, i dag mot den marockanska ockupationsmakten – förs sedan 1970-talet av befrielserörelsen Polisario, som sedan 1990-talet bedriver kampen genom icke-våld. Den marockanska ockupationen har emellertid inte upphört, och ockupationsmaktens framgångsrika utsugning av Västsaharas resurser fortsätter, liksom förtrycket av och övergreppen mot Västsaharas civilbefolkning. Vi vill därför att Sverige ska erkänna Västsahara som fri och självständig stat, den Sahariska arabiska demokratiska republiken. På detta sätt erkänner vi inte bara det västsahariska folkets rätt till självbestämmande, självständighet och frihet utan också folkets kamp för dessa rättigheter – och vi visar vår solidaritet med denna kamp. En humanare migrationspolitik inom EU Många människor tvingas på flykt på grund av förtryck och förföljelse. Slutdestinationen är oftast ett av grannländerna. En del ser dock även Europa som en region att leva sitt liv i bortom rädsla och tortyr. ”Förstalands-principen” är kärnan i EU:s flyktingmottagande. Principen innebär att flyktingar till EU bara kan få sina asylärenden prövade i det EU-land som de först anländer till. Migrationspolitiken i EU är långtifrån human i flera medlemsländer och många får sin sak prövad på godtyckliga grunder. SSU vill att EU avskaffar förstalandsprincipen och att asylsökande ska få sin sak prövad i det land de befinner sig i oavsett tidigare prövningar i annat land. En aktiv regionalpolitik Staten har ett ansvar för att hela Sverige har förutsättningar att leva och utvecklas. Ska Sverige som land utvecklas krävs det att hela Sverige gör det. De mer glesbefolkade områdena behöver växande storstäder, men storstäderna behöver en levande landsbygd och levande städer i hela landet. Den negativa befolkningsutvecklingen på Sveriges landsbygd måste mötas med konkreta åtgärder för att stimulera goda levnadsvillkor och sysselsättning. Urbaniseringen ska mötas med hjälp av stora investeringar i infrastruktur såsom järnväg, telefoni och bredband, stöd till samhällsservice i glesbygd och större spridning och decentralisering av statliga myndigheter och företag. Därtill ska ett nytt, rättvisare skatteutjämningssystem
införas som utjämnar förutsättningarna att bedriva välfärd i hela Sverige. Mer resurser bör tillföras projekt inom bland annat besöksnäring och utbildningsverksamhet på landsbygd. Staten bör också tillsätta en nationell samordnare mot avbefolkning som tillsammans med berörda landsting, regioner och kommuner arbetar för att vända trenden och tillföra nödvändiga resurser. En hållbar ekonomisk politik i EU EU har gått igenom en stor ekonomisk kris. Det har varit mycket diskussioner om hur man ska ta sig ur den här krisen. Men det pratas inte tillräckligt mycket om hur man ska jobba förebyggande för att undvika liknande situationer igen. Det är viktigt att EU inte bara pekar ut enskilda länder som dåliga. Ett större ansvar måste ligga på EU som måste ta ansvar för att driva en hållbar ekonomisk politik. Unga är bland de grupper som drabbas hårdast av en ansvarslös politik. Därför vill SSU att Sverige ska driva på för en mer hållbar ekonomisk politik i EU. För att undvika situationer där länder på ett felaktigt sätt redovisar sin ekonomi både när de söker medlemskap i EU och när de blivit medlemmar, vill SSU att EU ska ge EuroStat ökade resurser och befogenheter för att kunna ta fram underlag för en granskning av medlemsländernas ekonomiska situation vid inträde i EU och EMU. Syftet är också att då länder, och EU, i ett tidigare stadium ser bristerna ska medlemsstater lättare kunna få stöd av EU för åtgärder för att förbättra ekonomin innan det går för långt. Det är därför viktigt att EU just jobba förebyggande. Genom tydligare granskning och uppföljning av de krav som ställs på inträdande länder i EU ökar också tilliten till EU.