Staalbygg 1 - 2017 by Nyheter om STÅLBYGG

NR 1 ࠮ 2017 ࠮ NYHETER OM

MEDLEMSBLAD NORSK STÅLFORBUND

Oslo Skatehall O Valg av utførelsesklasser O Oppskrift på nettverksbuebroer O Brannsikkerhet og bærekraft O Stålpølsen del 2

Vålerenga Stadion

Design for ombruk

NYHETER I STÅLBYGGNADSBRANSCHEN

O DESIGN FOR OMBRUK

Amsterdam Temporary Courthouse

INNEHÅLL NR 1 2017

LEDARE

Lasse Kilvær, Norsk Stålforbund

O BRANDSÄKERHET

Brandsäkerhet som del av den hållbara utvecklingen

Lisa Björk, Brandskyddsföreningen

O 3D-PRINTING

Jakten på stålpølsen – del 2

Christian Wathne, Sivilingeniør fra Sandnes i Rogaland

O UTFÖRANDEKLASS

Rekommendationer för val av utförandeklass för bärverk i stål

Ove Lagerqvist, ProDevelopment

O STÅLBROAR

Oppskrift på nettverksbuebroer

Per Tveit, Dr.ing.Dosent emeritus, Universitet i Agder, Grimstad, Norge

O STÅLBYGGNADSPROJEKT

Avancerad stålkonstruktion till Nationalmuseum – Nationalmuseum och dess nya glastak

Gert Wingårdh, Wingårdhs arkitektkontor Erik Wikerstål, Wikerstål arkitekter

– Stålkonstruktionen till de nya glastaken Egil Bartos, Ramböll (tidigare Sweco Structures) – Certiﬁerad Stålkonstruktör

O STÅL GÖR DET MÖJLIGT

Vålerenga Stadion Oppgradering av Vøringsfossen Holmen Svømmehall – et FutureBuilt prosjekt Oslo Skatehall GC-bro vid Vasamuseet Friidrottshall i stål Massiva stålbågar i ombyggnad O MEDLEMSFÖRETAG

med nya medlemmar och medlemsnytt O KONSTRUKTION I FOKUS

Nye utfordringer med hensyn til utmattings beregninger av konstruksjoner

Dr. ing. Inge Lotsberg DNV GL NR 1 • 201 7 • NYHETER O M STÅ L BYG G NA D

Ett samarbete som sparar tid. Stålbyggarna på Alwerco är specialiserade på bland annat stombärande stålkonstruktioner. Just nu är de med och bygger om Thulehuset på Sveavägen 44, en av Stockholms största kontorsfastigheter. Tibnor levererar bearbetade balkar och detaljer så att Alwerco kan påbörja sammanfogning, svets och komplettering utan dröjsmål. Genom ett nära samarbete där vi är involverade redan på ett tidigt stadium i ritningar och leveransplaner kan vi spara tid åt kunden. Vad kan vi göra för dig?

tibnor.se

Detaljhåndbokserien I høst publiserte vi den norske Detaljhåndbokserien bestående av syv deler som omhandler prosjektering av knutepunkter og forbindelser i stålkonstruksjoner. Detaljhåndbokserien er oversatt fra den svenske utgaven, basert på metoder og anbefalinger gitt i Eurokodene, og tilpasset norske nasjonale parametere og utførelsesstandarden, NS-EN 1090-2. Bokserien er meget populær og mange stålingeniører har nå anskaffet seg den norske utgaven. Ombruksprosjektet I prosjektet ”Ombruk av konstruksjonsstål og tilknyttede materialer”, støttet av Design- og arkitektur Norge (DOGA), ønsker Norsk Stålforbund å bidra til et nytt profesjonelt marked for ombruk av stålbygg, samt se på tekniske løsninger som muliggjør ombruk i fremtiden. Prosjektet ble ferdigstilt i januar og er nå godkjent. Vi har avdekket mange interessant funn, både muligheter og hindringer. Vi har også ﬂere gode forslag til løsninger og tiltak for å overkomme hindringene. Vi vil komme tilbake på dette i neste utgave. Energiavtale Vi har nylig inngått en avtale med Eneas, som kan gi Stålforbundets medlemmer betydelige besparelser. Eneas kan revidere medlemmers fakturaer fem år tilbake i tid for å se om de har blitt overfakturert for energikostnader. Eneas har avdekket at hele 37 % av våre medlemmer har blitt overfakturert. Dette er 85 % høyere enn for norsk industri generelt. Ved feil har utfallet av revisjonen ført til en gjennomsnittlig refusjon til medlemmet på over 90.000 kroner.

LEDARE NR 1 2017

Aktuelt

Forsikringsordninger Stålforbundets forsikringsordning for våre medlemmer med Pareto er en stor suksess. Om lag hvert tredje verksted (+ andre medlemmer) har tegnet forsikring for yrkesskade og tingskade m.m. gjennom forsikringsordningen. Besparelsen har vært på 20–40 % av gjeldende årspremie. Et medlem har sågar spart hele 180.000 kroner. Nå har Pareto lansert en ny type forsikring for våre medlemmer; en Byggsikkerhetsgarantiforsikring, som et alternativ til bankgaranti. Det kan være opptil 10 ganger rimeligere å tegne en byggsikkerhetsgarantiforsikring framfor å stille bankgarantier. En stor bransjeorganisasjon Vi har fått mange nye medlemmer de fem siste årene. Mye av dette skyldes kravet til CE-merking. Men vi har også blitt større pga at vi har overtatt sekretariatet til tre andre foreninger. Det var først Industrigruppen Stål og Fasade (IGS) i 2014, dernest Norsk Forening for Stålkonstruksjoner (NFS) i 2016 og nå i år er det Stål og Metallgrossistenes Forening. På den måten har vi nå nådd målet om å samle alle enkeltforeninger til en stor bransjeorganisasjon. Priskonkurranser Annet hvert år er det avvikling av stålpriskonkurranser. I år er det igjen tid for kåring av Norsk Stålkonstruksjonspris, Norske Arkitektstudenters Stålpris og IGS Arkitekturpris. SBI har også en priskonkurranse i år for beste stålbyggnad. Jeg vil oppfordre alle til å nominere sine kandidater. Prisene henger svært høyt og gir mye medieomtale og prestisje. Kjetil Myhre daglig leder, Norsk Stålforbund

Stålbyggnadsinstitutet Besöksadress: Kungsträdgårdsgatan 10 Postadress: Box 1721 111 87 Stockholm Sverige Tel: 08-661 02 80 E-post: info@sbi.se Hemsida: www.sbi.se

ANSVARIG UTGIVARE: Björn Åstedt, tel 08-661 02 48 CHEFREDAKTÖR: Lars Hamrebjörk, tel 070-630 22 17, lars@sbi.se Norsk redaksjon: Kjetil Myhre, tel 41 02 15 98, post@stalforbund.com PRODUCERAS AV: ConstruEdo AB, Lars Hamrebjörk, Ungdomsvägen 24, 183 65 Täby

Tel 070-630 22 17, www.construedo.se, info@construedo.se ANNONSFÖRSÄLJNING: Sverige – Migge Sarrión, tel +46-(0)8-590 771 50, annons@sbi.se Norge – Lars Erik Rønningen, tel + 47-915 32 554, ler@ﬂisamedia.no GRAFISK FORM & LAYOUT: Annika Lönn. REPRO och TRYCK: Åtta.45 Tryckeri, 2017 ISSN 1404-9414 Norska omslaget: Övre: Finn Ståle Felberg, nedre v: Ill: 3Dvision/Lille Frøen/Stefan Ekberg, nedre h: Leon van Woerkom Svenska omslaget: Övre: Lars Hamrebjörk, nedre v:Finn Ståle Felberg, nedre h: Leon van Woerkom

NR 1 • 2017 • NYHETER O M STÅ L BYG G NA D

NYTT&NOTERAT

SBI är ny medlem i SGBC SBI har under februari antagits som medlem i Sweden Green Building Council (SGBC) som är Sveriges ledande organisation för hållbart samhällsbyggande. SGBC:s medlemmar är företag och organisationer som arbetar med samhällsbyggande. Tillsammans vill SGBC utveckla och påverka bebyggelsen så att den blir mer hållbar. SGBC vill skapa bättre byggnader och platser som ger människor sunda miljöer att leva, arbeta och leka i. Inom Sweden Green Building Council ﬁnns ett stort nätverk av experter för erfarenhetsutbyte och inspiration. läs mer på www.sgbc.se Genom vårt medlemskap har SBI möjligheten att hålla oss uppdaterade om de certiﬁeringssystem som SGBC arbetar med: Miljöbyggnad, GreenBuilding, BREEAM-SE och LEED. Vi blir också en del av SGBC:s stora nätverk bestående av över 320 företag och organisationer.

Ny VD för SGBC Cecilia Ehrenborg Williams blir ny VD för Sweden Green Building Council. Hon kommer närmast från en tjänst som vVD för Miljömärkning Sverige AB (Svanen). Cecilia ersätter Bengt Wånggren som går i pension efter sommaren. Hennes främsta uppdrag nu blir att fortsätta arbetet med att utveckla Sveriges främsta organisation för hållbart samhällsbyggande, i en tid då hållbarhet och klimatfrågor är viktigare än någonsin. www.sgbc.se

Ny guide för tillämpning av EN 1090-1 För att klargöra omfattningen och hjälpa tillverkare och användare av bärverk i stål ﬁnns nu en ny guide tillgänglig, den heter CEN/TR 17052. Orsaken är att omfattningen av standarden EN 1090-1 inte är entydig vilket har lett till diskussioner om vilka produkter som ska CE-märkas och vilka som inte behöver det.

Rettelse I Stålbyggnad (Stålbygg) nr. 2, 2016 i KONSTRUKSJON i fokus: Platebærere og bjelker med store stegåpninger var det en feil i en ligning på sid 49: Ligning (4) skal være rred = r(2r/Da)2 6

N Y T T& N OT ERAT

Nya Certifierade StålbyggnadsKonstruktörer JOHAN JÖNSSON Din bakgrund och utbildning? Civilingenjör väg och vatten som arbetat som konstruktör och uppdragsledare sedan 2008. Har nyligen börjat arbeta på Finja Prefab där jag ska bidra med kunskap och skapa förutsättningar för utveckling av stommar där stål och betong kompletterar varandra. Vad har utbildningen och kursdagarna gett dig som konstruktör? Kursdagarna har förutom att stärka min kunskap även breddat mitt kontaktnät och gett mig god inblick i stålbranschen. Vilka möjligheter ser du framöver för dig som CSK? SBI har tagit ett bra initiativ till certifiering av stålkonstruktörer på frivillig basis. Min förhoppning är att SBIs tankar om att certifieringen ska bli allmänt accepterad i branschen samt vara till fördel för individer och företag vid marknadsföring av sina tjänster kommer bli verklighet.

TOM ANDERSSON Din bakgrund och utbildning? Byggnadsingenjörsutbildning vid Växjö universitet. Har därefter jobbat i drygt åtta år som konstruktör. Har bl.a. projekterat utmattningsbelastade stålskorstenar under en period och jobbar idag även mycket med betong- och träkonstruktioner. Vad har utbildningen och kursdagarna gett dig som konstruktör? Utbildningen har till stor del varit en välbehövlig uppfräschning av vissa kunskaper och till viss del även täckt in nya kunskaper. Framförallt tycker jag att utbytet mellan föreläsare och deltagare har givit mycket bra diskussioner om hur regelverket ska tolkas i vissa frågor. Vilka möjligheter ser du framöver för dig som CSK? Jag ser det som en viktig kvalitetsstämpel, vilken förhoppningsvis ger förtroende för beﬁntliga kunder och kanske även öppnar dörren för nya. Har du något annat positivt att tillägga om Certiﬁeringen av Stålkonstruktörer? Mycket duktiga föreläsare och jag tycker det är väldigt positivt och nyttigt med sådana här tillfällen då det ger ett stort erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan kursdeltagarna.

ROBERT RÖNNHOLM Din bakgrund och utbildning? Civilingenjör i elektroteknik vid Luleå tekniska universitet. Jag har jobbat tio år som konsult, första åren enbart med mjukvara och elektronikprototyper. Efter jag anställdes av ÅF i Piteå 2008 har jag fått möjligheten att bredda mig inom ﬂera områden, stålkonstruktion i synnerhet. Vad har utbildningen och kursdagarna gett dig som konstruktör? Jag har satt mig in i många grundläggande teoretiska aspekter som jag missat, när jag tidigare så att säga började ”mitt i” ämnet. Man kan även få någon tankeställare om hur man själv konstruerar. Vilka möjligheter ser du framöver för dig som CSK? Det borde vara bra rent PR-mässigt. Något som skiljer ens egen offert från andras.

Hur certifierar man sig? Stålbyggnadsprojektering, SBP-N, är ett kurspaket om 3x2 kursdagar under perioden september – december 2017 hos SBI. SBP-N ligger till grund för personcertifieringen CSK – Certifierad stålbyggnadskonstruktör. Anmäl er på: www.sbi.se

N R 1 • 2 0 1 7 • N Y H E TE R O M S T Å L B YGGN A D

>130 ÅRS ERFARENHET AV ATT LEVERERA STÅL!

BE Group levererar stål, armering, rör, specialstål, rostfritt och aluminium till bygg- och verkstadsindustri över hela Sverige och i sju andra nordeuropeiska länder. I vårt erbjudande ingår sortimentsbredd, produktkunskap samt logistik- och produktionslösningar som är baserade på mer än 130 års erfarenhet. Vårt företag grundades nämligen redan år 1885! Behöver du balk, stång, profiler, plåt eller rör? Läs mer om vårt erbjudande på www.begroup.se

Certifierad enligt EN 1090-1

NYTT&NOTERAT

Lindab lanserar EI-90-M-paneler För att en brandsäker vägg även ska klara mekanisk påverkan har det tidigare behövts tyngre konstruktioner i framförallt betong. Nu ritas kartan om – Lindab har utvecklat en patentsökt lösning med ett enkelt sandwichelement som klarar kraven till EI 90-M utan komplicerade förstärkningar. www.lindab.com/se/pro/pages/ brand-och-m-klass.aspx

Tibnor fornyer seg SSAB – enda godkända tillverkaren av COR-TEN® Att skapa intryck av rostig plåt utan att göra avkall på modern kvalitet är fullt möjligt. SSAB Weathering och COR-TEN® är framtaget av SSAB och ett stål som sprider sig över hela världen för sin effektfulla yta. SSAB är den enda licensierade tillverkaren av COR-TEN® i Europa. Trots intrycket av ålderdomlig yta är stålet beständigt mot alla typer av väder, eftersom stålet skyddar sig själv genom den oxiderade ytan. Det sker tack vare att stålet tillförts koppar, krom, nickel och fosfor. Detta gör också att tak och fasadbeklädnader i princip är underhållsfria och man slipper kostnader för målning. www.ssab.se/produkter/varumarken/ssab-weathering-vaderbestandig-plat/products/cor-ten

Etter 40 år suksessrike år på Furuset under navnene CCB, CCB Stål, Ruukki og nå Tibnor, har selskapets salgsavdeling for Oslo og nasjonale støttefunksjoner flyttet inn i moderne lokaler i Tevlingveien 15, nær Alnabru. Logistikk, lager og bearbeiding blir inntil videre igjen på Furuset. – Tibnor går igjennom en endringsprosess hvor vi posisjonerer oss for et marked i raskere endring. I den forbindelse er det viktig at vi også har lokaler og fysisk arbeidsmiljø som gjenspeiler vårt taktskifte. Tilbakemeldingen fra de ansatte har vært meget positive, sier Erik Tønnesen, Country Manager for Tibnor i Norge. Tønnesen sier også at det er besluttet å flytte hovedlageret fra Furuset. – Vi er i planleggingsfasen når det gjelder å etablere Nord-Europas mest moderne lager for stål og metaller. Målsetningen er å flytte lageret og bearbeidingstjenester i løpet av 2018, sier Tønnesen.

50:e STÅLBYGGNADSDAGEN 2017 TORSDAG 26 OKTOBER, STOCKHOLMSMÄSSAN

JUBILEUMSMIDDAG PÅ GRAND HÔTEL BOKA IN ÅRETS BEGIVENHET I DIN KALENDER! O INSPIRATION O MARKNAD&TEKNIK O EXPERTERNAS TIPS&RÅD

FÖR MER INFORMATION www.sbi.se

N Y T T& N OT ERAT

N R 1 • 2 0 1 7 • N Y H E TE R O M S T Å L B YGGN A D

Nye EN-standarder for varmvalsede stålprofiler 31. januar 2017 ble to nye EN-standarder for varmvalsede stålprofiler publisert: Den nye standarden EN 10365 “Hot rolled steel channels, I and H sections – Dimensions and masses” Frem til nå har dimensjoner av varmvalsede U, I og H-profiler kun blitt definert i nasjonale standarder. Endelig har en europeisk standard blitt utarbeidet og godkjent av CEN. Standarden angir de nominelle dimensjoner og masser av: IPE, HE, HL, HD, HP og UBP, UB, UC, IPN og J, samt UPE og PFC, UPN, U og CH. Den nye versjonen av EN 10056-1 “Structural steel equal and unequal leg angles. Dimensions” Denne europeiske standarden ble godkjent av CEN 21. desember 1997, og angir krav til nominelle dimensjoner av varmvalsede like- og ulikbente vinkler. Denne standarden stoppet med L 200. Den nye versjonen dekker større vinkel-dimensjoner (f.eks L 250, L 300, osv ...). Del 2 av standarden angir krav til toleranser av varmvalsede like- og ulikbente vinkler. Den ble utgitt i 1993 og er ikke endret. Standardene gjelder ikke for rustfrie stål.

Er det krav til utdanning for visuell kontroll? Siden 1. juli 2014 er det krav til CE-merking av alle lastbærende strukturer, både i stål og aluminium, som bygges varig inn i bygg på land. CE-merking kan kun utføres av en produsent som er sertifisert av et Teknisk kontrollorgan iht. NS-EN 1090-1. – CE-merking utføres normalt der konstruksjonen tilvirkes av produsenten. Ved montering og endringer av den CE-merkede konstruksjonen på byggeplass er det ikke krav til ny CE-merking, men det er et krav at utførende part følger tekniske utførelseskrav i NS-EN 1090-2. Standarden krever 100% visuell kontroll av alle sveiseforbindelser, uansett hvor det gjøres, sier Senior ingeniør ved Kiwa Teknologisk Institutt Asgeir Haukaas. – Vi får ofte spørsmål om det er krav til formell utdanning for å gjennomføre visuell kontroll (VT). NS-EN 1090-2 sier: «Visuell kontroll skal omfatte: b) inspeksjon av sveisene i samsvar med EN 970. EN 970 er erstattet av NS-EN ISO 17637:2011 som sier: Visuell Inspeksjon av sveiser og evaluering av resultater for endelig godkjenning skal utføres av kvalifisert og kompetent personell». Med andre ord er VT en viktig kontroll som inngår i kontrollplanen og skal utføres og dokumenteres, påpeker Haukaas. Per nå er det ikke et krav at sertifisert personell utfører VT, dvs ingen krav til utdanning eller kursing. Vi får allikevel tilbakemeldinger fra våre kunder at de opplever det som et ekstra kvalitetsstempel å ha sertifiserte medarbeidere og at våre kurs som kvalifiserer til sertifikat i Visuell Inspeksjon iht. NS–EN ISO 9712/ Nordtest, nivå 1 og 2 gir dem en god balast. – VT er en typisk oppgave for bedriftens sveisekoordinator, men det er allikevel viktig å huske at den viktigste personen som utfører VT er sveiseren selv som har inngående kjennskap og kunnskap til eget arbeide, avslutter Haukaas. N R 1 • 201 7 • NY HET ER O M STÅ L BYG G NA D

* U-nite Fasteners Technology AB SE-UDDEVALLA

12 ETA-12/0504

Marutex®

NY TT &N OTE RAT

NYTT&NOTERAT

Revisjon av EN 1090-2 ute på høring

AHO WORKS – Studentpris til Kristoffer Sekkelsten

Revisjon av utførelsesstandarden EN 1090-2 nå er ute på høring (2nd Enquiry). Den kan sees her: http://enquiry.standard.no/Home/Details/1614. Frist for kommentarer er 23. mars. Høringsdokumentet med kommentarskjema ﬁnner dere på høringsportalen på Standard Norges hjemmeside. Den ﬁnnes også på SIS sin side: http:// kommentera.sis.se/Home/Details/3972. Svarfrist er 9. mars.

Norsk Stålforbund deler ut Pris for Innovativ bruk av Stål til studentarbeider ved AHO Worksutstillingen av semesterarbeider ved Arkitektur- og desgnhøgskolen i Oslo. Vinnerne kåres av en uavhengig jury oppnevnt av AHO, og tildeles 5000 kroner i prispenger fra Norsk Stålforbund. Prisen for arbeid gjort sist høstsemester gikk til Kristoffer Sekkelsten for prosjektet Yrkesskole med Internat: I ytterkanten av gamlebyen har jeg foreslått en yrkesskole med internat. Yrkesskolen er organisert i tre forskjellige nivåer i terrenget og internatet er løftet en etasje over gateplan. Verkstedets plan er fri og det er internatbygget som utformer et tak til hallene som bæres av åtte store V-søyler. Ved å gå opp en rampe fra gateplan kommer man opp i internatet og takets konstruksjon – et romlig fagverk. Konstruksjonen kommer helt inn i internatrommene og inndeler rommene i soner og program. Det oppstår i prosjektet totalt 16 ulike rom basert på rommets plasserings i fagverkets grid, eller retningsendringer i fagverket basert på spennet. Fellesarealene oppstår i en struktur mellom de private rommene i internatbygget, og overlys til yrkesskolen kommer gjennom internatet for å lede til rette gangsoner som går under diagonale staver i fellesarealene.

Bjarnes System – nu under Unites vingar Från och med årsskiftet är det Unite Fasteners Technology AB som tagit över försäljningen av varumärket Bjarnes system. Det är det enda kompletta sortimentet på marknaden när det gäller infästning av bandtäckning på alla typer av underlag. I sortimentet ﬁnns bland annat en automatisk Clipdriver för snabbt och ergonomiskt montage av bandade klammer. Även produkter med teleskopfunktion för bandtäckning på isolerade tak ingår i sortimentet. Unite tillhandahåller även snö- och vindlastberäkningar till sina kunder. www.unitefasteners.com

Juryens begrunnelse I juryens begrunnelse legges det vekt på at det romlige stålfagverket gir få søyler og store rom i de store

programmene under internatet,og at det er en logisk sammenheng mellomkonstruksjon og program som utnytter stålets egenskap og muligheter. Nominer ditt prosjekt Senere i år vil den tradisjonelle Norske Arkitektstudenters Stålpris deles ut til et norsk studentarbeide fra de siste 2 årene. Premien er 20 000 kr og en reise til København med nominasjon til den europeiske «ECCS Architecture Student Award». Fristen for å nominered arbeid er 2. april 2017. Lasse Kilvær, Norsk Stålforbund

Les mer på internett: www.stalforbund.no/ utmerkelser/norskearkitektstudenters-stalpris

svetsansvarig.se Vi växer och därför samlar vi nu hela vår utbildningsverksamhet och kompetens under ett nytt namn! Vilken svetsutbildning behöver ni? Varmt välkommen med din anmälan!

svetsakademin.se 10

N Y T T& N OT ERAT

Bli proffs med oss.

N R 1 • 2 0 1 7 • N Y H E TE R O M S T Å L B YGGN A D

ETT SÄKERT VAL FÖR STÅLBYGGAREN EN 1090-1 CERTIFIERADE

DRAGSTAGSSYSTEM

m-connect

STÅLBYGGNADSSKRUV EN 15048 & EN 14399

MONTAGESKRUV GE

REFERENSOBJEKT

GÄNGSTÄNGER

BALKONGINFÄSTNINGAR

NEO M-GÄNGAT LYFTSYSTEM

MONTAGEKILAR M KEMISKA FÖRANKRINGAR SVETSBULTAR

KVALITETSKONTROLL

HÄNGSTAG TILL VÄGBRO, VÄG 27

Foto: Per Petersson på uppdrag av Eolus Vind AB

GRUNDBULTAR TILL TOLVMANSTEGEN

VI PROVAR OCH VERIFIERAR ALLA VÅRA PRODUKTER I EGET LABORATORIUM

NORDIC FASTENING GROUP AB Din kompletta leverantör av stålbyggnadsprodukter, fästelement och ingjutningsgods! Tel: 0303-206700 | www.nfgab.se | info@nfgab.se | Rattgatan 15, 442 40 Kungälv, Sverige

Leon van Woerkom

Amsterdam Temporary Courthouse

AR KI T E KT UR

N R 1 • 2 0 1 7 • N Y H E TE R OM ST Å L B YGGN A D

Leon van Woerkom

Designet for ombruk I Amsterdam er det bygget et midlertidig tinghus, en bygning som bare vil bli stående på sin nåværende tomt i cirka fem år. I dette intervjuet forklarer arkitekten Ronald Schleurholts hvorfor dette var det perfekte oppdraget for dem, og hvordan hans kontor Cepezed brukte oppgaven for å utvikle sine kjerneideer. Text: Lasse Kilvær, Norsk Stålforbund

Leon van Woerkom

Hvordan kom dette prosjektet i gang?

Ronald Schleurholts, arkitekt og partner, Cepezed

NR 1 • 201 7 • NYHETER O M STÅ L BYG G NA D

– Anbudskonkurransen, som ble arrangert av det statlige eiendomsselskapet som en design, bygg, vedlikehold, og avhend-kontrakt, er det viktigste utgangspunktet. Tinghuset er midlertidig fordi størstedelen av det eksisterende tinghuset vil bli revet og gjenoppbygd. I mellomtiden må tinghuset opprettholde sin funksjoner. Regjeringen ba om en løsning der man beholder og opprettholder funksjonene i en liten del av det eksisterende tinghuset, et monumentalt bygg fra 60-tallet, mens man river resten av byggene og bygger et nytt kompleks. Det er selvfølgelig mange funksjoner som faller bort når man river tre-fjerdedeler av tinghuset. Vår oppgave ble å designe en midlertidig bygning som hang sammen med den gjenværende delen av tinghuset, og kunne bli fjernet og brukt på nytt, når det nye tinghuset står ferdig etter en fem til syv års tid.

– Bygningene som blir revet er ganske nye, så på mange måter er de mislykkede som bygg. I et forsøk på å være mer bærekraftige denne gang, satt myndighetene et krav om at de nye bygningene ikke måtte føre til bortkastete materialer, energibruk, eller pengebruk. – Konkurransen inkluderte realiseringen av bygget, så vi måtte ha med en entreprenør på laget. Alle de andre gruppene var store entreprenørselskap, mens vi opprettet et fellesforetak med en mindre entreprenør, ledet av arkitekten. På mange måter var vi konkurransens underdog, men vi har mye erfaring med demonterbare konstruksjoner. – Vi måtte kunne redegjøre for materialet gjennom hele dets levetid. Huldekker i betong har en prosjektert levetid på 50år eller mer, så spørsmålet ble hva man kunne gjøre med dem etter de første fem til syv årene. Trikset vårt D ESI G N FOR OM BRU K

GHPRXQWDEOH IORRU V\VWHP

FXW VORWV LQ WZR FRUHV RI WKH KROORZ FRUH VODE DSSO\ '(08 DQFKRUV SRXU FRQFUHWH LQWR VORWV DQG IL[ KROORZ FRUH VODE WR 6)% EHDP XVLQJ DGMXVWDEOH EROWV

Ill: Cepezed

GHWDLO KROORZ FRUH VODE WR EHDP MRLQW

Leon van Woerkom

DGMXVWDEOH EROW IRU IL[DWLRQ RI KROORZ FRUH VODE QXW ZHOGHG RQ PRXQWLQJ WDE '(08 VOHHYH DQFKRU EROW IRU IL[DWLRQ RI KROORZ FRUH VODE

Demonterbare huldekker i betong er en av nyvinningene i prosjektet. Produsentene av de prefabrikkerte dekkene ville ikke ha noe med det å gjøre, så huldekkene ble åpnet, og stålkoblingene ble støpt inn på byggeplassen. Ill: Cepezed

var å skape et veldig ﬂeksibelt byggesett med et minimum av materialer, med en kvalitet vi kunne stå ansvarlig for. Den første idéen var å bruke ombrukte materialer i bygget, for eksempel ved å skjære ut huldekker i betong fra en eksisterende bygning som skal rives, gjøre disse demonterbare, og bruke dem i det nye bygget. På den måten ville vi allerede hatt halve livsløpet under kontroll. Men det viktigste er å skape et fungerende byggesett, med materialer av høy kvalitet, og forsikre deg om at de er ombrukbare. Avgjørelsen om å bruke nye dekker ble også gjort på grunn av tidspresset under planleggingsprosessen, som var betydelig.

staten bruker det bare fem til syv år. Det var svært praktisk når de var vår klient under prosessen, vi kunne argumentere for visse valg som kostet noe mer der og da, men ville være lønnsomme på lang sikt. Kommer alt i bygget til å brukes om igjen?

– Kjernen av bygget; det bærende, fasaden, trappene, broen, himlingene og inngangspartiet er alle sammen veldig fleksible og demonterbare, men en del av interiøret er ikke det. Vi gikk så langt vi kunne, men kravspesifikasjonene for interiør og tekniske løsninger var så spesifikke at det ble vanskelig å standardisere dem.

rimelige materialer. Det er midlertidig, så det kan ikke være alt for kostbart. Samtidig er det et tinghus, ikke et kontorfellesskap for unge lovende. Det er presist, og vi har gitt det de estetiske kvalitetene som skal til for å representere rettssystemet i Nederland. Det er tross alt et bygg med en svært viktig offentlig funksjon. Det er ﬂeksibelt, men føles fortsatt ﬁnt å være i. Vi har tatt nøye hensyn opplevelsen til de besøkende, og forsøkt å skape humane rom, fordi rettsfunksjonene og rettsakene som foregår der uunngåelig setter de tiltalte og de besøkende under svært mye stress. Vi har forsøkt å redusere denne iboende påkjenningen gjennom vår design.

Hvem skal demontere bygget?

– Det er den samme entreprenøren som har bygget tinghuset, som etter hvert skal demontere det. Og det er det gode grunner til: entreprenøren er en av byggets eiere, og er kontraktsbundet til å vedlikeholde, demontere, og ombruke det. Når du ikke bare har ansvaret for byggingen, men også for alt som skjer videre, så blir det verdt det å investere i kvalitetsmaterialer, ﬂeksible løsninger, og gjennomtenkte prosesser. En vanlig utvikler vil alltid bygge så billig som mulig, fordi de avskriver hele bygget i løpet av ti-femten år. Hvis det er ditt materiale og du har ansvaret for vedlikehold og avhending, og du ønsker å bruke det om igjen, så tenker du annerledes. Entreprenøren er nå medeier av bygget, og 14

DES I GN FO R O M B RUK

Har dere funnet byggets neste rolle?

– Ja, for fem år er svært kort tid når man snakker om bygninger, det er nesten i morgen. Vi har et sted til det i Leiden, i et industriområde. En landeier vil gjerne ha bygningen satt opp der. Men det er også andre muligheter, det er for tiden mye interesse og det er en hel rekke åpninger. Det er for eksempel et tinghus i Haag som skal bli renovert om noen år, og de kommer til å trenge en midlertidig løsning der, så det er mulig at det vil forbli et tinghus, men i en annen by. Hvis det ﬂyttes til Leiden, vil det bli en kontorbygning tilknyttet fabrikker. – Det viktigste er at den er tilpasningsdyktig, demonterbar, og satt sammen med

Hvordan påvirker det å designe for demontering byggets uttrykk?

– Vårt kontor ble opprettet på syttitallet, og helt fra begynnelsen har vi tegnet alle våre bygg som byggesett, helt uten sveising på byggeplass og lignende. Dermed var underlaget for konkurransen perfekt for oss. Vi har holdt på med dette i 40 år. Hva er viktigst når man designer for demontering?

– Det første steget er å se etter muligheter for standardisering, etter fellesnevnerne, i takhøyder og så videre, og å forsøke å lage en veldig klar plan. Andre steg er å fokusere på knutepunktene, som må være ﬂeksible og N R 1 • 2 0 1 7 • N Y H E TE R OM ST Å L B YGGN A D

Leon van Woerkom

ha nok slingringsmonn til å kunne monteres og demonteres. Knutepunktene må likevel være estetiske, selvfølgelig, vi vil ikke at de skal ha et for røft uttrykk, med for mye bolter og lignende synlig. – I begynnelsen av dette prosjektet tegnet vi alle etasjene i samme høyde, fordi dette ville gjøre bygget mer ﬂeksibelt i sitt neste liv. Det måtte vi gi opp i designfasen, delvis på grunn av kostnader, men mest fordi vi måtte ta hensyn til det eksiterende tinghuset og det at de to byggene skulle kobles sammen med en overbygd gangbro. Man må alltid ﬁnne en balanse. Dere har tatt i bruk noen nyskapende løsninger. Kan du fortelle historien om de demonterbare huldekkene?

– I Nederland er prefabrikkerte betonghuldekker den enkleste og billigste løsningen for dekker. Men for å oppnå samvirke og dekke over mellomrom, blir det alltid lagt påstøp med betong på byggeplass. På den måten blir det en våt kobling, noe som ikke er så lett å demontere og bruke på nytt. Vi ville gjøre dem enkle å demontere. Den første idéen var å gjøre noen forandringer i produksjonsprosessen, og gi dekkene stålkoblinger under fabrikkeringen. På denne måten ville hvert dekke være knyttet til stålkonstruksjonen, og vi ville oppnå stiv plate uten påstøp. Men å forandre produksjonsprosessen viste seg å være umulig. Produksjonen foregår i NR 1 • 201 7 • NYHETER O M STÅ L BYG G NA D

spesielle fabrikker på en ekstruksjonsbasert produksjonslinje, og produsentene sa at de ikke ville bruke ekstra tid på å modiﬁsere dekkene. De var rett og slett ikke interessert. Vi endte opp med å modiﬁsere huldekkene på byggeplass, ved å åpne dem opp, legge til stålkoblingene, og støpe dem inn. For å oppnå stiv plate har hvert dekke blitt utstyrt med to ankere, ett for vertikal og ett for horisontal kobling til stålkonstruksjonen. Hvor har dere valgt å ikke patentere løsningen?

– Vi har bare søkt om patent på våre løsninger to ganger. Den ene gangen gjaldt det et svært smart gulvsystem. Vi fant etter hvert ut at patenten ikke var mye verdt, hvis noen ville bruke løsningen kunne de ha gjort noen små endringer og sluppet unna patentbeskyttelsen. Vår kjernevirksomhet er å lage smarte nye bygninger, vi utvikler nye løsninger for å oppnå det, og hvis noen vil bruke våre løsninger må vi bare se på det som et kompliment. Vi ﬁnner stadig nye bruksområder for materialer og interessante produksjonsmetoder, og denne koblingen er deﬁnitivt en av dem, men det er likevel en veldig lavteknologisk løsning. Vi vitser om at det er et passelig nivå av innovasjon for byggeindustrien. Den er robust og ganske enkel å reprodusere på byggeplass. Vi forsøker alltid å prefabrikkere, så hvis vi gjør noe lignende igjen, skal vi prøve å få

den produsert i fabrikk, men løsningen vil uansett være ganske lik den vi har brukt her. Hva var de mest interessante erfaringene dere gjorde i prosjektet?

– Fasaden har en interessant historie. Den består av horisontale bånd av glass og prefabrikkerte sandwichelementer i krysslaminert trevirke, noen steder forsterket med stålplater for å oppnå høyere sikkerhet. Vi foreslo å bruke resirkulerte plastplater som ytterlag, av samme type som brukes på byggeplass for å gi kraner og lastebiler stabilt underlag. Idéen var å montere dem med en minimal detalje av stålproﬁler. Det ville vært en billig, lavteknologisk, demonterbar, ombrukbar, og resirkulert løsning. Men når vi testet løsningen i den tidlige designfasen, så fungerte den ikke i det hele tatt. Platene var for svake, de utvidet så for mye når de ble varme, og de mistet helt formen når vi festet dem på veggen. Så vi måtte ta et steg tilbake og tenke over saken på nytt. – Platene vi hadde tenkt å bruke er 30 millimeter tykke, og det er mye materiale. Fordi det å bruke så lite materialer som mulig er en av fundamentale prinsippene i bærekraftig design, bestemte vi oss for å strekke oss etter det absolutte minimum. Vi fant et resirkulert, sømløst plastikktekstil som bare er én millimeter tykk, og strakk den over en aluminiumsramme montert på treplatene. På D ESI G N FOR OM BRU K

Leon van Woerkom Leon van Woerkom

Jannes Linders

den måten ﬁkk bygget et sobert ytre lag som gjør svært mye for det estetiske uttrykket. Det ser mye bedre ut enn det ville gjort med plastplatene. Og tenk på hvor mye materiale vi sparte! Vi endte opp med å bruke nesten samme materialet i interiøret, som kledning rundt trappeløpene, men i en annen farge. Når man demonterer bygget, kan man bare rulle det opp og ta det med, eller forandre byggets uttrykk fullstendig ved å bytte det ut. Vi prøver alltid å minimere materialbruk og dermed byggets vekt, ved hjelp av smarte løsninger- vi kaller det IQ per kilo. – En annen interessant ting med prosjektet er at vi tegnet branntrappene, gangbroen, og inngangspartiet som uavhengige bærekonstruksjoner. Dermed kan hver av disse elementene forandre plassering når bygget ﬂyttes og remonteres, uten å påvirke byggets øvrige konstruksjon. Hva slags bygninger burde designes på denne måten?

– Vi forsøker å anvende denne tankegangen og metodene i alle våre bygg. Ikke fordi vi tror at alle vil bli ﬂyttet, men fordi prefabrikasjon gir bygg av høy kvalitet. Med tørre koblinger kan du alltids demontere, men det gir også stor ﬂeksibilitet under bruk. Det er ikke så mange bygg som vil demonteres for ombruk, men ofte vil deler av bygget demonteres, så som fasaden og interiøret. Når du lager et 16

DES I GN FO R O M B RUK

systematisk, ﬂeksibelt byggesett som lett kan settes sammen og demonteres, får du et mye bedre bygg, med høy brukbarhet, fordi det lett kan tilpasses forskjellige funksjoner. Selv om det blir på samme tomt. Vi designet for eksempel legemiddellaboratorium på 90-tallet. Det har nylig blitt gjort om til en av undervisningsbyggene for et universitet i nærheten. Den eneste forandringen vi gjorde, mer eller mindre, var en liten endring i fasaden. Vi mener det er klokt å lage bygninger som er prefabrikerte og så ﬂeksible som mulig. Vi bygger ikke for evigheten, og vi forsøker ikke å bygge monumenter over oss selv. Selv om en bygning blir brukt i hundrevis av år, vil den med tørre koblinger være lettere å gjenvinne, når den tiden kommer. Jobber dere for tiden med noen midlertidige prosjekter?

– Vi jobber på en ny pier for Schiphol flyplass, og vi tegnet også et sykehus for noen år siden. Ingen av dem er ment å være midlertidige, men vi vet at denne typen bygninger er i konstant forandring. Det blir lettere hvis man tar hensyn til det. Hvis man designer prefabrikkerte, enkelt monterte og demonterte bygninger, slik vi gjør, kan du også bygge raskere. På et høy-sikkerhets og intenst utnyttet sted, slik som en flyplass, er det en spesielt viktig faktor. – Vi bygger også en midlertidig flerbruks-paviljong ved siden av et stort design,

Fasaden og trappene er dekket med et resirkulert, sømløst plasttekstil som enkelt kan demonteres og rulles sammen. Selv om Tinghuset er rimelig, er det presist, med de estetiske kvalitetene som skal til for å representere rettssystemet i Nederland. Cepezed har forsøkt å redusere den iboende påkjenningen i rettsprosessen gjennom sitt design.

bygg, finansier, vedlikehold, og drift- renovasjonsprosjekt i Utrecht. En av dens funksjoner er å aktivere det omkringliggende bymiljøet. Vi bruker mye av det vi har lært fra prosjektet med tinghuset i Amsterdam i dette prosjektet. Og vi går faktisk enda lenger. Vi ombruker de fasadeplatene i glass fra renovasjonsprosjektet ved siden av som kledning. Paviljongen er også fullstendig fleksibel og demonterbar, og består av resirkulerbare materialer. Den er helt klar for den sirkulære økonomien. Den vil bare stå i fem til ti år på tomten der den bygges nå. Etter det vil tomten gi plass til en mer permanent bygning. – Vi lager også et tilbygg til vårt eget verneverdige kontorbygg i Delft. Også det er en stålkonstruksjon, fordi det er effektivt, og man kan virkeliggjøre veldig raffinert og systematisk design i stål. I det prosjektet kommer vi til å bruke et system med prefabrikkerte lettvektsgulv i tre, som er enda mer fleksibelt enn huldekkene i betong som vi bruker i tinghuset. Q N R 1 • 2 0 1 7 • N Y H E TE R OM ST Å L B YGGN A D

STREKKSTAGSYSTEM M12 – M160 For de lette løsningene og de høyeste kravene Oppfyller kravene i EN 1993-1 Godkjente strekk- og trykkstagsystemer i dimensjonene M12-M160 Samme gaffelhodedesign for alle dimensjoner og ståltyper Systembelastninger opp til 9500kN

Kontorbygning, Canonplassen, London ASDO 540-S strekkstag M76-M160

Utmattingstester kan leveres for mange av dimensjonene FEM-assistert gaffelhodedesign

Fotballstadium Wolverhampton Football Club ASDO 540-S strekkstag M100-M140

Slagseighet 27J/-20°C Mulighet for lengder opp til 22 meter

Jernbanebru, Øst London, Shoreditch ASDO 540-S strekkstag M90, utmattingstestet med 2 millioner sykluser

Pretec – autorisert ASDO-forhandler Norge: Pretec AS Epost: post@pretec.no Telefon: +47 69 10 24 60 Web: www.pretec.no

Sverige: Pre Cast Technology AB Epost: info@pretec.se Telefon: +46 303 351 900 Web: www.pretec.se

Nordiskt kvalitetsstål för alla klimat och en grönare livsstil

GreenCoat är nordiskt kvalitetsstål, anpassat för alla typer av klimat och yttre påfrestningar som regn, hög luftfuktighet, stark sol, is och snö. GreenCoat erbjuder en grönare livsstil och är utvecklat speciﬁkt för bygg- och komponentindustrin. GreenCoat ligger i teknikens framkant och flera av GreenCoats produkter har en färgbelagd yta baserad på vegetabiliska oljor, istället för traditionellt använda fossila oljor. Dessutom är flera av produkterna kromatfria. GreenCoat tillhör en av de mest högpresenterande och miljövänliga byggmaterialen på marknaden, med ett stort urval av färger och exklusiva ytbehandlingar för användning året runt.

greencoatsteel.com

För såväl innovativa tak, regnvattensystem, fasader som inomhusbruk – byt till GreenCoat!

Lisa Björk, Brandskyddsföreningen

Brandsäkerhet som del av den hållbara utvecklingen BRANDSÄKERHET

Som del av den hållbara samhällsutvecklingen byggs klimatsmarta och slitstarka hus. Nya lösningar som påverkar byggnaders design, konstruktion och tekniska system tas ständigt fram. De snabba förändringarna väcker farhågor om konflikter mellan miljövänliga och energieffektiva åtgärder och brandskyddslösningar. För ett hus som byggs utan bra brandsäkerhet i åtanke kan betyda stora påfrestningar för samhället och miljön, vilket är långt ifrån hållbart.

en så kallad grön byggnad granskas både de enskilda, ingående materialen och de färdiga lösningarna, som ska fungera långsiktigt i byggnaden samtidigt som produktion, transport och byggnation inte ska bidra till negativa ekonomiska, miljömässiga eller sociala konsekvenser. Att hänsyn tas till miljömässiga och sociala frågor ställer krav på nyskapande lösningar. Det gäller även brandsäkerheten – med nya typer av byggnader, byggmetoder och material krävs nya brandskyddslösningar. Brandens inverkan på det hållbara samhället

En brand påverkar samhället bland annat genom minskad trygghet, förlorade bostäder och arbetstillfällen och medföljande stora ekonomiska påfrestningar. Bränder påverkar också miljön negativt genom utsläpp av brandgaser och släckvatten som innehåller miljöfarliga ämnen. De byggåtgärder som efterföljer en brand har också negativ klimatpåverkan. Om byggnadens totala livstid betraktas med risken att en brand utbryter får vi större kostnader och klimat- och miljöstörningar än om vi endast betraktar byggnaden under brukstid utan olyckor eller störningar. Om bränder kan förhindras eller begränsas genom rätt val av brandskyddslösningar kan byggnaden följaktligen bli mer hållbar genom minskad miljö- och samhällspåverkan från branden och släckarbetet samt vid efterföljande återställande av byggnaden och dess verksamheter. NR 1 • 201 7 • NYHETER O M STÅ L BYG G NA D

Brandsäkerhet i gröna byggnader

Lösningar för framtiden

Relationen mellan brandsäkerhet och miljövänlig och klimatsmart utformning behöver identifieras för att förhindra att ökade brandrisker uppstår på grund av de miljösmarta lösningarna. Samarbete mellan aktörer skapar samtidigt möjligheter att utveckla lösningar som är bättre för både byggnadens funktionalitet, hållbarhet och brandsäkerhet. Exempel på åtgärder i gröna byggnader som påverkar brandsäkerheten är nya energisystem och ventilationslösningar, nya isoleringsmaterial i väggar och tak, gröna tak och dubbelglasfasader. Brännbara konstruktions- eller isoleringsmaterial bidrar med högre brandbelastning och nya vägar för brandspridning i en byggnad. Det finns en begränsad mängd utredningar om vilka stommaterial och byggsystem i övrigt som är både långsiktigt hållbara och brandsäkra. De flesta studierna är genomförda av organisationer inom aktuell bransch som visar att just deras material är fördelaktigt, dock utan likvärdiga jämförelser mellan material. För att hitta de optimala lösningarna både för byggnadens funktion, brandsäkerhet och långsiktiga hållbarhet behövs alltså oberoende och detaljerade analyser. För att kunna välja de mest kostnadseffektiva och miljövänliga alternativen behöver både de ekonomiska och miljömässiga kostnaderna för att utveckla, testa, producera, installera och underhålla brandskyddslösningar utvärderas.

Brandsäkerhet i en byggnad planeras oftast med utgångspunkten att lagkraven ska uppfyllas så kostnadseffektivt som möjligt. Ett tillfredsställande brandskydd enligt Boverkets byggregler handlar främst om människors säkerhet – det ska ﬁnnas tid och möjlighet att utrymma om det uppstår en brand. Människors säkerhet ska självklart prioriteras, men om vi långsiktigt ska ta hand om vårt samhälle och vår miljö måste brandskyddet också ska utformas för att skydda våra byggnader. Om brandsäkerheten ska bidra till byggnadens varaktighet kan det som är kostnadseffektivt idag kanske inte är det på lång sikt. I en byggindustri där snabba resultat och hög produktionstakt styr når inte alltid idéer om långsiktighet fram. Det är dessutom svårt att motivera att beslut ska fattas för att minska byggnadens påverkan på samhälle och miljö för en händelse så ovanlig som en brand. Men det är nödvändigt i en tid då vi måste förändra vårt beteende för kommande generationer. De som kommit längst vet hur en miljösmart byggnad ska uppföras som också håller länge vad gäller funktion och säkerhet. Frågan vi vill ställa är hur en byggnad kan vara långsiktigt hållbar om skadorna riskerar att bli mycket stora om det börjar brinna? Aktörer i byggindustrin, även de som utvecklar brandskyddslösningar, måste ta sitt ansvar och välja långsiktigt hållbara och ekonomiskt försvarbara lösningar även för brandsäkerheten. Q BRANDSÄKERHET

Service

Setter nye standarder på sitt felt

Maskiner

FICEPs maskiner og systemer til prosessering av stålbjelker og -plater setter nye standarder på sitt felt. Overalt hvor høyere produktivitet, lavere produksjonskostnader og større nøyaktighet er målene,

Alt av tilbehør

er FICEPs høytytende CNCmaskiner for konstruksjonsstål- og produksjonsbedrifter i en helt egen RSHZZL ࠫ ZL THZRPULUL P HRZQVU ]PS overbevise deg – det er bare å be om en demonstrasjon.

Gemini CNC-maskineringssystem for plater 9HZR VN [LRUPZR H]HUZLY[ THZRPU [PS WYVÄSZRQ¤YPUN boring, skråskjæring, bearbeiding og RVU[\YTLYRPUN H] KLSLY 2HU ILHYILPKLKL ÅH[L deler raskere og mer økonomisk enn ved bruk av langt dyrere separate skjæreoperasjoner og arbeidsintensive maskineringssentre. Nå med doble skråskjærehoder, doble borspindler og opptil tre skjærebrennere som ekstrautstyr.

EnGeavour CNC-boring-, fres- og konturmerking for bjelker Så snart en bjelke er fastspent i stilling, kan boring, fresing og konturmerking foretas samtidig på alle sider av bjelken uten noen ytterligere innblanding fra operatørens side. Hver borspindel kan beveges raskt og uavhengig innenfor 250 mm, noe som tillater fresing, konturer, lommer, boringer og gjengeskjæringer, etc.

Excalibur 12 CNC-spindelbor for bjelker

En integrert laser sikrer riktig startpunkt MVY ILHYILPKPUN Wr IQLSRLUZ V]LYÅH[L 4LK trådløs fjernkontroll elimineres opptil 30 % av operatørens bevegelser. Er som standard utstyrt med automatisk verktøyskifter med seks posisjoner, gjør at man i samme operasjon løse mange oppgaver, for eksempel bore, gjenge, frese, gravere, etc.

www.meidell.no ^^^ ÄJLW JV \R

4LPKLSS 6ZSV c )LYNLU c :[H]HUNLY c 4¥YL

22 20 20 25

Christian Wathne, Sivilingeniør fra Sandnes i Rogaland

Oppskalert stålpølse. Høyde 2,25 meter. Stålpølsen er i besittelse hos styreleder for NSF, dersom noen ønsker å se den.

Jakten på stålpølsen – del 2 3D-PRINTING

Det er nå gått to år siden Jakten på stålpølsen – del 1 var på trykk i Stålbygg 1-2015. Stålpølsen eksisterer i beste velgående og er besiktet og berørt av medlemmer i fra både Norsk Stålforbund og Norsk Forening for Stålkonstruksjoner. Teknologien og bruksområder knyttet til Additive Manufacturing går fremover i en revolusjonerende hastighet. Denne gangen ser vi på størrelse. dditive Manufacturing (AM) er nå noe folk flest er blitt vant med og teknologien får daglig mediadekning. Tjenestetilbydere av 3D-printing finnes nå overalt; biblioteker, vitensentre, utdanningsinstitusjoner, null-profitt organisasjoner osv. I dag kan rimelige 3D-printere kjøpes hos lokal detaljhandel. Jakten etter mer kunnskap og mer viten om AM-teknologi innenfor metallprinting fortsetter. I del 1 opplevde vi hvor raskt stålpølsens geometri kunne fremstilles ved bruk av AM-teknologi, og tilvirkningstid var ca 9 timer. Denne gangen er det størrelsen det kommer an på, men hvor finner vi denne kunnskapen? Hvor stor kan stålpølsen egentlig printes?

NR 1 • 201 7 • NYHETER O M STÅ L BYG G NA D

Formnext messen 2016

Nå fortsetter jakten der hvor den globale eliten innenfor AM-teknologi samles. Hvert år samles de store selskapene innenfor industriell AM-teknologi i Frankfurt ved konferanseområdet Mesago. Under Formnext messen 2016 delte 307 utstillere et 18 700m2 stort messeområdet. Her kan man mengde seg med kremen av verdens AM-maskinprodusenter, AM-utstyrsleverandører, AM-materialleverandører og forskjellige tjenestetilbydere innenfor AM-design (topology optimisation), produktutvikling samt avansert industriell 3D-scanning. Formnext er absolutt et sted hvor kunnskap, viten og innovasjon knyttet til AM-teknologi møtes og samles. Kundecaser, AM-produkter, AM-maskiner, håndteringsroboter,

materialteknologi og annet utstyr for oppsamling og gjenbruk av material (AM-metalpulver) presenteres. All den avanserte teknologien som stilles ut er imponerende, men her savnes noe. Størrelse! Av 307 utstillere var det kun to selskap som kunne deponere material i stor skala, det vil si å tilvirke et produktemne med større volum enn 1m3. Nye AM-begreper

Under messebesøket dukket ny terminologi opp; LSAM (Large Scale Additive Manufacturing), BAAM (Big Area Additive Manufacturing) og EBAM (Electron Beam Additive Manufacturing). BAAM er en AM-teknologi som blant annet ble utviklet av et amerikansk selskap ved navnet CINCINNATI, i samarbeid 3 D - PR I NT I NG

³ med Oak Ridge National Laboratory. Det hele

ble blant annet finansiert av U.S Department of Energy. I tillegg til å være utstyrsprodusent av ulike maskiner levert til metalformingsindustrien som også inkluderer leveranse av avansert programvare og kontrollsystem, så ville selskapet fornye seg innenfor avansert produksjon. En laserkutter ble bygget om og modifisert med en ekstruder, pelletsmagasin og kontrollsystem. Resultatet ble en 3D-printer som var 200 til 500 ganger raskere enn konvensjonelle printere. Størrelsen på arbeidsstykket som tilvirkes er (x,y,z) 6,1x2,2x1,8 meter, med en deponeringshastighet på ca. 40kg/timen. CINCINNATI har blant annet testet materialer som ABS, PPS, PEKK, glasfiber- og karbonfiberkompositt, og sies å være det første selskapet i verden som har printet ut en fullskala bil. Bilutskrivingen, som bestod av ramme og karosseri av en Shelby Cobra (www.e-ci. com/baam), tok to hele dager!. Her må vi ikke glemme 3D-kanalhuset som skrives ut i Amsterdam i Nederland. Her tilvirkes byggeklosser i (x,y,z) 0,5x0,5x2,0 meter, som tilslutt settes sammen, målet er å nå (x,y,z) 2x2x3,5 meter (http://3dprintcanalhouse.com/kamermaker-1). Metallprinting i stor skala

Dersom man ser bort fra polymerer og fokuserer på metall, og stiller spørsmålet hvor store dimensjoner kan tilvirkes i metall? Eller rettere sagt; hvor stor kan stålpølsen bli i dag? For å finne svaret må vi gå over til en annen AM-teknologi, som faller i gruppen DED (Direct Energy Deposition). Denne metalldeponeringsprosessen minner om materialekstrudering, det vil si en kontrollert smeltesveising av et trådmateriale (samme prosess benyttes også for materialpulver). Med denne tråd-smelte-metoden har man mulighet til å produsere store komponenter, men størrelsen er på bekostning av frihet knyttet til CAD geometri. Det vil ikke være mulig å fremstille gitterstruktur og interne kanaler i emnet som tilvirkes med denne metoden. Metaldeponeringsprosessen foregår ved at en dyse (eller flere) er festet på en multiaksearm hvor da råmaterialet (metalltråd) mates gjennom dysen, og smeltes av en konsentrert laser- eller elektronstråle før material avsettes på overflaten av et metallstykke. Prosessen foregår under kontrollert atmosfære inne i et vakuumkammer. Fordelen med denne AM-teknologien er at reparasjonsprinting nå er mulig, noe som

Airbus ApWorks. Topologi optimalisert design. Soppstruktur-inspirert motorsykkelramme. Vekt 35 kg. Akselerasjon 0–45 på 3 sek (4 kW elmotor). 3D-printet tverrsnitt av menneskehode og nakke hentet fra avansert 3D-skanning.

3D-printet bildeler til konseptbruk.

ikke har vært mulig tidligere. Dermed kan eksisterende strukturelle komponenter bygges på med ytterlige utstikkende detaljer, enten av samme material eller andre materialer. Det vil ikke være noe størrelsesmessige begrensninger knyttet til arbeidsemnet som produseres og metoden er lett skalerbar. Deponert materiale vil inneha homogen mikrostruktur tvers gjennom alle lagene. Mikrostrukturen tilsvarer smidd kvalitet, og kan manipuleres ved hjelp av kjøreparametere. Det blir en betydelig innkortet ledetid når arbeidsemnet som tilvirkes likner veldig på sluttproduktet.

Electron Beam Additive Manufacturing.

Sciaky er et amerikansk selskap som har utviklet EBAM og sier selv at de er utvikler og selger av verdens største industriell metallprintere tilpasset kommersiell produksjon av funksjonelle metalkomponenter. Selskapets nedslagsfelt er blant annet ﬂy- og forsvarsindustri, energiindustri og metallindustri. Den største metalprinteren heter EBAM 300 og printer i forskjellige materialer som titan, inconel, rustfritt stål, aluminium osv. Utskriftsvolumet er på hele (x,y,z) 1,35 x 1,4 x 6,1 meter! (www.sciaky.com/largest-me-

Tredjepart sveisebevitnelse og testing av sveiseprosedyrer Vi er akkreditert av Norsk Akkreditering iht. NS-EN ISO/IEC 17025 og tilbyr upartisk tredjepartsassistanse.

Teknologisk Institutt har byttet navn og logo Fortsatt samme dyktige medarbeidere!

Kiwa Teknologisk Institutt 22

3 D-PR I N T I N G

www.teknologisk.no N R 1 • 2 0 1 7 • N Y H E TE R OM ST Å L B YGGN A D

Sciakys metalprintet umaskinert titanskrue. Lengde 1,8 meter.

Sciakys metallprint av hjulopphengsdel til ﬂy, før og etter maskinering.

tal-3d-printer-available). Omgjøres dette i stålpølseskala kan vi printe en stålpølse med en høyde på 2,25 meter hvor pidestalldiameter er 1,35m og en vekt på 1610 kg! Med EBAM300 teknologien sier selskapet at deponeringshastighet ligger i området 3 til 9 kg material i timen, avhengig av komponentgeometri og type trådmaterial (kilde: www.sciaky. com/additive-manufacturing/metal-additive-manufacturing-systems). Kostnad for printing med AM-tråd opplyses å være for TiAl6-4V (Grade 5) 730–960 NOK/kg, og for AISI 316 ca. 75–90 NOK/kg deponert material. AM-pulver printing opplyses til å være dobbelt så dyrt som AM-tråd printing (www.sciaky.com/ additive-manufacturing/wire-am-vs-powder-am). Smidde komponenter til flyindustrien som tidligere hadde leveringstid på 6 til 12 måneder kan nå leveres på to dager! Tenk om vi kunne printe ut store knutepunkter til byggindustrien og offshoreindustri? Her kan vi vente oss stor formfrihet, høy materialbesparelse og kortere leveringstider! Selv når arbeidsemnet er ferdig printet, gjenstår det noe videreforedling. Den oppnådde overflatebeskaffenhet på det ferdigprintede arbeidsemnet tilsvarer en ruhet på >250μm. For pulverprinting vil overflateruheten som oppnås være mellom 25–40μm. Før vi når sluttproduktets endelige komponentgeometri må det printede arbeidsemnet bearbeides og maskineres. Her kreves ofte avansert og kostbart utstyr som for eksempel en flerakset fres (en manipulator med påmontert fresehode). Noen maskinleverandører kan levere hybride maskineringsentere med innebygd metallprinter (www.3dprintingindustry.com/news/ mazak-hybrid-metal-3d-printer-35803/). Factories of the Future

Et annet hot tema under formnext messen var ’’Factories of the Future’’, hvor man ser for seg store fabrikker som huser hundrevis av AM-maskiner. Selv om tanken er på et jomfruelig stadige, er det viktig å huske at Norge med Norsk Titanium bygger en giga AM-fabrikk som skal stå klar i løpet av 2017. Den oppstilles i delstaten New York i Plattsburgh (www.norsktitanium.com/media/ ). Dersom noen tilbyr seg å ta kostnaden er det dermed fritt frem å forstørre dagens 80mm høye stålpølse. Denne kunne ruvet på kontoret til styreleder som et symbol på at 3D-printing er i en rivende utvikling og at det er kanskje størrelsen det kommer an på! Q NR 1 • 201 7 • NYHETER O M STÅ L BYG G NA D

3 D - PR I NT I NG

POLYURETANSKUMISOLERING - 4 FÖRDELAR FÖR BYGGNADSENTREPRENÖREN Sedan flera år lever vi i en ny byggverklighet som kräver nya arkitektoniska lösningar som i sin tur hjälper till att använda värmekällor på ett effektivare sätt. Detta är möjligt genom att man investerar i högeffektiva värmeisoleringsmaterial. Ett exempel på sådana material som börjar användas på den byggnadsmarknaden är fast polyuretanskum (PUR) och polyisocyanuratskum (PIR). Skummets egenskaper kan ses i mycket olika sammanhang men för att komma ihåg de viktigaste egenskaperna måste de jämföras med de viktigaste egenskaperna av äldre värmeisoleringsmaterial, dvs. styropor EPS och mineralfiber som är mineralullens beståndsdel.

1. VÄRMEISOLERING (ENERGI) Detta är den viktigaste och enklaste egenskap som urskiljer PURoch PIR-skummar från andra värmeisoleringsmaterial. Man kan anta att parameter som beskriver bäst värmeledning hos ett material är värmeladdningsförmåga – lambdavärde [W/mK]. I genomsnitt kan man utgå från att värmeladdningsförmåga för mineralull kan vara från 0,032 till 0,050 och för PUR/PIRskummet Thermano från 0,022 till 0,023. De ovan beskrivna skillnader orsakar att tjocklekar på skikt av värmeisoleringsmaterial som krävs, kan vara olika. I praktiken innebär detta att ett skikt av PUR/PIR-plattorna med tjocklek på 140 mm motsvarar material med tjocklek på 260 mm och lambdavärde 0,40. VI JÄMFÖR INTE UTAN PRATAR OM LÄTTHET En så stor skillnad påverkar konstruktionens vikt. Vi kan använda ett skikt av PUR/PIR-plattorna med tjocklek på 140 mm och en låg densitet på 32 kg/m3 för tak med yta på t ex 200 m2. Relevanta beräkningarna visar att PUR/PIR-plattorna

Lagerlokal

belastar taket med endast 896 kg. En så liten materialets vikt påverkar investeringskostnader. Det räcker ju inte bara att köpa materialet utan man måste också transportera det till byggplatsen och lägga på taket. Ju lättare materialet, desto lägre investeringskostnader.

2. MOTSTÅNDSKRAFT OCH HÅLLBARHET Plattor som är tillverkade av fasta polyuretanskum är ett hållbart material. På grund av sina mekaniska egenskaper är det motståndskraftigt mot deformationer (CS(10)150). På grund av nästan ingen absorptionsförmåga är det resistent mot återkommande och kontinuerlig kontakt med vatten <2% - (WL(T)2). PUR/PIR-plattorna kan användas i den aggressiva miljön av kemiska föreningar, de är beständiga mot de ﬂesta nedbrytningseﬀekter. Det mest kända tyska institut Forschungsinstitut fürWärmeschutz e.V. (Forskningsinstitut för värmeisolering) som specialiserar sig på att undersöka materialets hållbarhet genomförde en

Vattencentrum

* PUR/PIR-värmeisolering är både för aﬀärskunder i form av sandwichplattor med polyuretankärna (BALEXTHERM-PU) och individuella kunder i form av polyuretanskumplattor Thermano tillgänglig.

Hamn

Logistikcentrum

viktig bedömning av PUR-delarnas värmeledningsförmåga, tryckhållfasthet, fukthalt och storlekförändringar från byggnader efter 28 och 33 års exploatering.

4. MILJÖ

I slutbetyget bekräftade institutet, att PUR-skum inte innehåller några märkbara skador (som skulle nämnas här). Därutöver visade sig att PUR-plattorna behåller sin funktionalitet och alla värden samt egenskaper efter 33 års exploatering.

3. INSTALLERING Takläggare som deltog i kurser gällande installering av isoleringsplattor av fast polyuretanskum Thermano på taksparrar, som organiserats av företaget Balex Metal tydde på ett enkelt arbete med detta material. Oberoende om mästare eller nybörjare betonade dem att arbetet med detta material är enkelt och snabbt. De tydde framför allt på att det inte ﬁnns skadliga partiklar eller faser på byggplatsen, såsom risk för skador på plattor och mekaniska fel på folier och membraner.

Sandwichplattor med polyuretankärna

Med PUR/PIR-plattorna kan energiförbrukning i hus tydligt reduceras,vilketisinturpåverkarminskningavväxthusgasutsläpp till atmosfären, och kostnader för miljöpåverkan som uppstår vid tillverkning av värmeisoleringsmaterialet minskas. Material som innehåller mindre antal av naturliga mineraler vinner större efterfrågan i entreprenörens medvetenhet samt i enlighet med EU:s riktlinjer. Det är ett område där polyuretan har mer fördelar, eftersom de kan användas med växtoljor vid tillverkning av grundläggande ingrediens (polyole). Praktiken bevisar att det aktuella tekniska framsteget ger möjlighet att värmeisoleringsmaterialet kan innehålla upp till 17 vikt-% av förnybara material (majsolja, solrosolja, linolja, sojaolja, palmolja, ricinolja, ﬁskolja och avfall från jordbruk) och 7 procent av återvinningsmaterial (från recycling). Tack vore detta kommer tillverkning av polyuretan inte vara associerad med utsläpp från raﬃnaderier utan med brusande raps- eller linsdoften i nästa framtid.

Lagerlokal

www.balex.eu

TA PRODUKSJONEN TIL NESTE NIVÅ! • • • • • •

Overvåk hele produksjonsprosessen fra kontoret Oversikt over alle prosesser og bevegelser Direkte tilbakemelding på hvilke produkter som er ferdige Importer produksjonsdata kun en gang Automatisk valg av raskeste rute for maksimal utnyttelse av kapasitet Full automasjon – to operatører for å betjene hele linjen

DEALER SWEDEN | WWW.RICHARDSTEEN.SE

DEALER NORWAY | WWW.PABACHKE.NO

GEVIR

Det lille alternativet

med STORT lager og FLEKSIBLE løsninger

Vi er erfarne, og vi er sultne. Hver dag jobber vi for å tilby et sortiment og en servicegrad som gjør oss til den mest ettertraktede leverandøren i markedet.

STENE STÅL PRODUKTER AS Seljeveien 8 I 1661 Rolvsøy I Tlf: 69 35 59 00 I stenestal@stenestal.no stenestal.no

Ove Lagerqvist, ProDevelopment

Lars Hamrebjörk

Rekommendationer för val av utförandeklass för bärverk i stål

UTFÖRANDEKLASS

För bärverk i stål förutsätter EKS krav på tillförlitlighet dimensionering enligt eurokod 3 och utförande och kontroll enligt SS-EN 1090-2, där kraven på utförandet och kontrollens omfattning styrs av aktuell utförandeklass (EXC). I EKS 10 anges även att val av utförandeklass bör baseras på konsekvensklass enligt tabell C.1 i SS-EN 1993-1-1 samt på aktuell säkerhetsklass. Många inom branschen har dock upplevt att reglerna för val av EXC varit otydliga. Nu finns en vägledningstext på PBL Kunskapsbanken där Boverket ger förtydligande råd om val av EXC. Denna vägledningstext bygger i sin tur på ett nyligen avslutat SBUF-projekt som resulterat i rekommenderade nivåer på utförande och kontroll för bärverk i stål som dimensioneras enligt EKS. SS-EN 1090-2 deﬁnieras fyra olika utförandeklasser, där EXC1 har de lägsta kraven och EXC4 har de striktaste kraven. Vilken utförandeklass som ska tillämpas i det speciﬁka fallet beror i princip av typ av belastning och konsekvenserna av ett felaktigt utförande. Valet av utförandeklass görs normalt under

NR 1 • 201 7 • NYHETER O M STÅ L BYG G NA D

projekteringen och detta val påverkar i hög grad kraven på utförande och kontroll och därmed även de totala byggkostnaderna. De största skillnaderna är mellan EXC2 och EXC3, där EXC3 bland annat innebär krav på fullständig spårbarhet för ingående produkter, att kraven på svetsansvarigs kom-

petens ökar från IWT (eller motsvarande) till IWE (eller motsvarande) och att kraven på omfattning av oförstörande provning av svetsar fördubblas jämfört med EXC2. Man kan också notera att kvaliﬁcerade svetsprocedurer enligt SS-EN ISO 15612 tillåts i EXC2, men inte i EXC3. U T F Ö R A N D E K L ASS

Âł EXC pĂĽverkar kostnaderna

Det Ă¤r svĂĽrt att med sĂ¤kerhet faststĂ¤lla i vilken omfattning byggkostnaderna kan pĂĽverkas av valet av utfĂśrandeklass, men en indikation ges av att det inom stĂĽlbyggnadsbranschen talas om att fĂśr en normal stĂĽlstomme kan steget frĂĽn EXC2 till EXC3 innebĂ¤ra en kostnadsĂśkning pĂĽ 5 â&#x20AC;&#x201C; 10 procent. Valet av utfĂśrandeklass styr dock inte endast kraven pĂĽ utfĂśrande och kontroll, utan Ă¤ven vem som har rĂ¤tt att utfĂśra arbetet eftersom â&#x20AC;?tillverkarenâ&#x20AC;? (verkstaden, stĂĽlentreprenĂśren etc) ska vara certiďŹ erad enligt SS-EN 1090-1 fĂśr rĂ¤tt utfĂśrandeklass fĂśr att fĂĽ utfĂ¤rda en prestandadeklaration och CE-mĂ¤rka den aktuella komponenten eller bĂ¤rverket. CertiďŹ eringen, liksom det fortsatta upprĂ¤tthĂĽllandet av certiďŹ katet, Ă¤r kostsam fĂśr det enskilda fĂśretaget, och dessa kostnader beror av vilken utfĂśrandeklass fĂśretaget Ă¤r certiďŹ erad fĂśr. En mycket stor andel av de idag certiďŹ erade fĂśretagen Ă¤r endast certiďŹ erade fĂśr utfĂśrande upp till EXC2. Detta gĂśr att valet av utfĂśrandeklass ocksĂĽ har betydelse fĂśr tillgĂĽngen pĂĽ godkĂ¤nda â&#x20AC;?tillverkareâ&#x20AC;?, sĂ¤rskilt utanfĂśr storstadsregionerna, vilket i sig kan ha betydelse fĂśr byggkostnaderna. Bilden har komplicerats ytterligare av att det fĂśr mĂĽnga praktiska tillĂ¤mpningar rĂĽtt en osĂ¤kerhet inom branschen om vilken utfĂśrandeklass som ska vĂ¤ljas. Detta har gjort att man ibland i fĂśreskrivande led tagit det sĂ¤kra fĂśre det osĂ¤kra och valt en hĂśgre utfĂś-

SĂ¤kerhetsklass enligt EKS

Typ av last

UtfĂśrandeklass, EXC

Kontroll, EXC

1 1 2/3 2/3 2/3

Statisk/kvasistatisk Utmattning Statisk/kvasistatisk Utmattning, U < 0,7 Utmattning, U > 0,7

1 2 2 2 3

1 2 2 3 3

Tabell: Rekommenderade nivĂĽer pĂĽ utfĂśrande och kontroll fĂśr bĂ¤rverk i stĂĽl som dimensioneras enligt EKS, uttryckt som utfĂśrandeklass, EXC, enligt SS-EN 1090-2. U = utnyttjandegrad vid utmattning

randeklass, vilket har lett till onĂśdigt hĂśga tillverknings- och byggkostnader.

presentanter frĂĽn Boverket, MVR, NCC Construction Sverige AB, SBI samt TGR Teknikkonsult AB.

Tydligare rekommendationer ĂśnskvĂ¤rda

Att reglerna fĂśr val av utfĂśrandeklass varit otydliga Ă¤r en uppfattning som delas av mĂĽnga inom branschen. Man har Ă¤ven varit medveten om detta hos Boverket, dĂ¤r man uttryckt att man gĂ¤rna ser att man i samverkan med fĂśretrĂ¤dare fĂśr berĂśrda delar av byggsektorn tar fram tydligare rekommendationer fĂśr val av utfĂśrandeklass. Detta Ă¤r bakgrunden till den utredning om val av utfĂśrandeklasser som utfĂśrts av ProDevelopment AB pĂĽ uppdrag av Sveriges Byggindustrier med bidrag frĂĽn SBUF och med stĂśd av en referensgrupp med re-

Utredningens syfte och omfattning

Syftet med utredningen var att utveckla ett fĂśrslag till rekommenderade nivĂĽer pĂĽ utfĂśrande och kontroll fĂśr bĂ¤rverk i stĂĽl som dimensioneras enligt EKS och som uppfyller samhĂ¤llets krav pĂĽ sĂ¤kerhet, och som kan utgĂśra underlag fĂśr Boverkets vĂ¤gledningstext om val av utfĂśrandeklass. Arbetet omfattade en kartlĂ¤ggning av hur andra lĂ¤nder som tillĂ¤mpar Eurokod 3 och EN 1090-2 hanterar denna frĂĽga samt en jĂ¤mfĂśrelse mellan kraven fĂśr utfĂśrande och kontroll i SS-EN 1090-2 och kraven i BSK 07, som det tidigare svenska regelverket hĂ¤nvisade

DEKRA - experter inom svets â&#x20AC;˘ VĂ¤gledning till ISO 3834- och EN 1090-certiďŹ ering â&#x20AC;˘ KvaliďŹ cering av svetsprocedur â&#x20AC;˘ SvetsrĂĽdgivning â&#x20AC;˘ Materialteknik â&#x20AC;˘ CertiďŹ ering av svetsare â&#x20AC;˘ Processoptimering â&#x20AC;˘ OfĂśrstĂśrande provning â&#x20AC;˘ Utbildning inom alla omrĂĽden DEKRA verkar fĂśr Ăśkad sĂ¤kerhet inom en rad branscher via oberoende besiktning, provning och certiďŹ ering. Vi ďŹ nns pĂĽ 28 orter i Sverige och Ă¤r Europas ledande fĂśretag inom teknisk kontroll med 37 000 medarbetare i 58 lĂ¤nder. www.dekra-industrial.se

Vill du veta mer om varmfĂśrzinkning - det underhĂĽllsfria korrosionsskyddet PHG R|YHUWUlŕŻşDG OLYVOlQJG" Ă&#x201E;r du konstruktĂśr, inkĂśpare eller av annan anledning intresserad av att veta hur varmfĂśrzinkning skyddar stĂĽl, betydelsen av stĂĽlval eller hur konstruktionerna ska vara utformade fĂśr bĂ¤sta resultat vid varmfĂśrzinkQLQJ" .RQWDNWD RVV YLG IUnJRU HOOHU YDUI|U LQWH ERND ett specialanpassat informationmĂśte pĂĽ ert fĂśretag! info@nordicgalvanizers.com www.nordicgalvanizers.com 28

U T F Ă&#x2013; R A N D E K L ASS

N R 1 â&#x20AC;˘ 2 0 1 7 â&#x20AC;˘ N Y H E TE R OM ST Ă&#x2026; L B YGGN A D

till. Skälet till jämförelsen med BSK 07 var att få stöd för att hitta fram till en nivå på utförandet som ger motsvarande tillförlitlighet ur ett EKS-perspektiv som kraven på utförande och kontroll i BSK 07, som tidigare har visat sig ge ”tillräckligt säkra” konstruktioner. Utredningen i sin helhet redovisas i rapporten Vägledning för val av utförandeklass, EXC, för bärverk i stål (SBUF-projekt 13259, ProDevelopment AB, november 2016), som har legat till grund för den vägledningstext om val av utförandeklass som Boverket publicerade i februari 2017. Här ges endast en kortfattad sammanfattning av de slutsatser och rekommendationer som utredningen ledde fram till. Dessa rekommendationer kan i sin tur ses som en förtydligande tolkning av Boverkets vägledningstext. Säkerhetsklass eller konsekvensklass

En väsentlig fråga som diskuterades under arbetet var om konsekvensklass eller säkerhetsklass bör vara styrande för valet av utförandeklass. Konsekvensklass är ett begrepp som införts i och med eurokoderna och som i SS-EN 1991-1-7 deﬁnieras som ”klassiﬁcering av konsekvenserna av ett brott eller en felaktig funktion hos bärverket”. Av SS-EN 1990, bilaga B, kan man dra slutsatsen att indelningen i konsekvensklasser avser att täcka in risk för dödsfall såväl som risk för ekonomiska, samhälleliga och miljöbetingade konsekvenser av ett brott eller skada.

Då EKS endast kopplar samhällets krav på tillförlitlighet till risken för allvarliga personskador konstaterades därför att i den mån utförandet påverkar bärförmågan bör samhällets krav på utförandet relateras till aktuell säkerhetsklass enligt EKS snarare än till eurokodens konsekvensklass. Eftersom begreppet säkerhetsklass dessutom är väl inarbetat i den svenska byggsektorn borde detta även minska otydligheten kring frågan om val av utförandeklass. Om byggherren vill ställa högre krav på utförandet på grund av att ett brott eller skada kan få stora ekonomiska konsekvenser eller för att man vill öka bärverkets livslängd kan däremot eurokodens indelning i konsekvensklasser ge stöd för val av en högre utförandeklass. EXC2 räcker långt

En genomgång av kraven i SS-EN 1090-2 visar att valet av utförandeklass främst har betydelse för utförande och kontroll av svetsförband och förspända skruvförband. En jämförelse med BSK 07 visar att för statiskt belastade svets- och skruvförband ger ett utförande motsvarande EXC2 i SS-EN 1090-2 en tillräcklig säkerhet mot brott i förhållande till de krav på tillförlitlighet som ställs i EKS för säkerhetsklass 2 och 3. Detsamma kan sägas om utmattningsbelastade förband förutsatt att kvalitetskraven för respektive förbandsklass i SS-EN 1993-1-9 är uppfyllda. För utmattningsbelastade svetsförband ﬁnns det dock vissa skillnader i utförande mellan EXC2 och

EXC3 som kan ha betydelse för bärförmågan och vars inverkan ännu inte med säkerhet går att fastställa. Därför föreslås i rapporten, i enlighet med rekommendationen i SBI:s publikation 195, Traverskranbana, EXC3 om utnyttjandegraden för spänningsvidden vid utmattning är högre än 70 procent. Rekommendationer för val av EXC

Detta leder till att utförandeklasser enligt tabellen på sid 28 kan anses uppfylla samhällets krav på tillförlitlighet för bärverk i stål som dimensioneras enligt EKS. För utmattningsbelastade bärverk i säkerhetsklass 2 och 3 bör dock kontrollens omfattning alltid motsvara EXC3 eftersom den lättnad av kontrollen av svetsförband som medges i EKS 10, Avd E, Kap 3.1.1, 1a §, annars skulle kunna leda till en mindre omfattning av oförstörande provning än vad som tillämpades i BSK 07. Stöd för val av säkerhetsklass för byggnadsdelar i vanliga typer av byggnadsverk ges i EKS 10, Avd A, 10 – 13 §§. För andra typer av stålbärverk så som torn och master, skorstenar, silor och cisterner ﬁnns råd om val av säkerhetsklasser i respektive del av eurokod 3 och i EKS 10. Q Läs mer på Internet www.sbuf.se – Projekt 13259 Boverkets vägledningstext: http://www. boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/eks/ avdelning-e---dimensionering-av-stalkonstruktioner/utforandeklasser-och-kontroll/

Vi tillverkar stålkonstruktioner, svetsad balk & HSQ

Tekla Structures 2017

Ett skepp kommer lastat med förbättringar. Ob ªk \^kmbÛ^kZ]^ ^ge' LL&>G *)2)&*% >Q< *&-% LL >G BLH ,1,-&+ h\a _¬k ]ªkf^] <>&fªkdZ o¬kZ ikh]ndm^k

ppp'_lfb]^'l^ )1&00- )1 ,)

NR 1 • 201 7 • NYHETER O M STÅ L BYG G NA D

Nya Tekla Structures 2017 BIM-programvara introducerar en rejäl mängd förbättringar. Om konstruktioner är ditt område är det dags att välkomna avancerat konstruktionssamarbete och effektivitet, tillsammans med mer produktiv modellering, informationshantering och designkommunikation.

www.tekla.com/2017

U T F Ö R A N D E K L ASS

VI FINNS RUNT HÖRNET Stena Stål erbjuder branschens bästa service genom lokal närvaro med lager, produktion och försäljningskontor på flera platser runt om i Sverige och ett komplett sortiment av stålprodukter. Stena Ståls lager och försäljningskontor finns nära våra kunders verksamhet. Våra kranbilar täcker DESSUTOM STÑRRE DELEN AV LANDET ůERA DAGAR I VECKAN SÆ VI är aldrig långt borta. Ring Linda i Värnamo, Peter i Timrå, Kenneth i Luleå eller någon annan av våra nära stålsäljare. Kontaktuppgifter finns på vår hemsida.

HELSINGBORG, NYBRO, JÖNKÖPING, VÄRNAMO, KALMAR, GÖTEBORG, LIDKÖPING, STORFORS, VÄSTERÅS, KARLSTAD, MOLKOM, STOCKHOLM, TIMRÅ, ÖRNSKÖLDSVIK, SKELLEFTEÅ, LULEÅ, KIRUNA OCH MOSS.

www.stenastal.se www.stenastal.no Växel 010-445 00 00

Med varmforzinkingsanlegg i Østfold og Vestfold dekker vi hele det sentrale Østlandet Varmforzinking - Kvalitet - Transport Den raskeste, beste og billigste rustbeskyttelsen. Faste sjåfører og biler med kran.

Tlf.: 40 00 36 86 • E-post: post@duozink.no www.duozink.no

Per Tveit, Dr.ing.Dosent emeritus Universitet i Agder, Grimstad, Norge

De siste årene har nettverksbuebroer spredt seg til mange land. Nettverksbuene er effektive løsninger som sparer materialer, og de bygges vanligvis i stål. Designeren av den originale nettverksbuebroen, Dosent Emeritus Per Tveit, forklarer her hvordan man kan designe en nettverkbuebro ut fra noen enkle prinsipper.

Oppskrift på nettverksbuebroer STÅLBROAR

ettverksbuene gir økonomiske, vakre og robuste bruer. Brotypen ble foreslått av Per Tveit i hans avgangsprosjekt ved NTNU i 1955, og hans første nettverkbuebro ble bygget på Steinkjer i Norge i 1963. Her presenteres noen fundamentale og noen lovende idéer om nettverkbuer.

Den slanke bue

Buene bør være meget slanke, enkelt og greit. Pilhøyde

Pilhøyden av buen ligger normalt mellom 0,15 og 0,2 ganger spennvidden. Pilhøyden i undergurten bør være minst 0,01 ganger spennvidden. Da ser det ikke ut som om undergurten henger ned. Last

Full last på et spenn vil normalt avgjøre buens dimensjoner. For ensidig last på en del av spennet kan momentene i buen bli større, men aksialkraften vil bli mindre. Det er da nyttig å vite at momentene vil være uvesentlige så lenge en eller ingen linje kan trekkes fra en stav i buen til en stav i undergurten uten å krysse et hengestang som har strekk. NR 1 • 201 7 • NYHETER O M STÅ L BYG G NA D

Nettverksbro på Steinkjer. Spennvidde: 80 m. Bygget i 1963.

³ ST Å L BROA R

Brandangersundet Bru. Spennvidde: 220 m. Bygget i 2010.

Bue med 2 krummingsradier

Situasjon som gir uvesentlige momenter i buen.

Stangplassering

Strekk

Det er strekk i stengene. Buene har trykk, men de har moderate knekklengder. Dette medfører en meget god utnyttelse av stålet, som vil gi en redusert vekt. Bredde og avstand

Dersom undergurten er en betongplate, bør avstanden mellom buene kan være opp til, og i noen tilfeller over 18 meter. Det bør være konstant avstand mellom stengene langs buen og konstant vinkel mellom bue og hengere.

Polymertråder og støtter.

Bugrinsky-Broen i Sibir spenner 380 m. Det gjør den til verdens lengste nettverkbue.

tau langs broaksen. Stoler over trådene kan presse dekket opp på plass. Stolenes størrelse, plassering og strekket i trådene forandres etter behov, men en må unngå stramming som fører til brudd i trådene. Dette er en løsning som ennå ikke er utprøvd.

Montasje

Polymertråder som forsterkning

Dersom nedbøyningen av dekket mellom buene blir for stor, foreslås det at dette kan motvirkes med ﬁberforsterkede polymertråder under brubanen. Alternativt kan det benyttes andre tråder. Trådene festes i huller i kantdragene som stammer fra montasjen av broen. Trådene kan gis passende strekkraft ved å stramme

Bueproﬁler

Rektangulære buer er vanlig i lange spenn med ﬂere kjørebaner. I korte spenn kan man bruke H-proﬁler. De gir enkle detaljer. Runde tverrsnitt får minst krefter på grunn av vind. Stanglengdene behøver ikke å være justerbare dersom spennet har sin endelige form når stengene bygges inn.

De to første norske nettverksbuebroene ble bygget på stillas på pæler i elvebunnen. Brandangerbroen i Norge ble bygget på land og løftet på plass av store ﬂytekraner. Det samme gjelder for Shin Hamadera Bridge i Japan. Buen for Bent Bridge i Happy Hollow Park i San Jose, California, USA, ble bygget trinnvis ut fra land på begge sider. Det samme gjelder for Bugrinsky Broen i Russland. Samvirke med betong

Man trenger mindre ﬂytekraner for å løfte et lett stålskjelett for en nettverkbue til brostedet, enn en tung betongbro. Etterpå kan buene av tynne stålrør fylles med betong med høy styrke. Til slutt kan man eventuelt støpe undergurten av betong.

Litteratur: Blankemore, F. & McCombs, N. (2012) “Replacing Amelia’s Bridge”, Steel Bridges, side 94–98. Tveit, P. (2007) “Visit to the Steinkjer network arch 44 years later.” Arch ’07 5th International Conference on Arch Bridges, Madeira, September 2007 pp. 305-314. © University of Minho, Portugal. ISBN-978-972-8692-31-5 Tveit, P. (2014) ”The Network Arch”, http://tinyurl.com/thenetworkarch Tveit, P. (2015) “Systematic Thesis on Network Arches”, http://tinyurl.com/systematicthesisnetworkarch

ST ÅLB ROAR

Kart over utenlandske nettverkbuebroer

I Norge er 9 nettverkbuebroer bygget eller er under bygging. Kartet på http://tinyurl. com/nettverkbogekart viser steder i verden hvor nettverkbuebroer er bygget. Du kan også scanne QR koden over for å se kartet. Q N R 1 • 2 0 1 7 • N Y H E TE R OM ST Å L B YGGN A D

SpĂ¤nnande specialkonstruktion pĂĽ bergssluttning Ă&#x2013;vervĂĽningen Ă¤r bredare Ă¤n undervĂĽningen pĂĽ den hĂ¤r byggnaden som vi levererade konstruktionsstĂĽlet till. AffĂ¤rsbyggnaden i MĂślndal Ă¤r nĂ¤mligen byggd pĂĽ en bergssluttning och dĂ¤rfĂśr behĂśvdes en spĂ¤nnande specialkonstruktion nĂ¤r Give StĂĽlspĂŚr levererade och monterade 130 ton stĂĽl till byggnaden strax utanfĂśr GĂśteborg.

Give StĂĽlspĂŚr levererar stĂĽl till projekt Ăśver hela Skandinavien frĂĽn vĂĽr fabrik i Danmark. Det handlar om bĂĽde enkla stĂĽlkonstruktioner med en okomplicerad designprocess och komplexa konstruktioner med stora dimensioner och komplicerad montering. NĂ¤r du vĂ¤ljer oss som samarbetspartner kan du vara sĂ¤ker pĂĽ att vi levererar i tid och till avtalat pris. Det Ă¤r dĂ¤rfĂśr vi sĂ¤ger â&#x20AC;?solid agreements - right solutionsâ&#x20AC;?.

www.givestaalspaer.dk/sv

'LWW FHUWLÂżHULQJVRUJDQ I|U

EN 1090-1 RFK

ISO 3834 $$$ &HUWLĂ&#x20AC;FDWLRQ $% *|WHERUJVY + $OLQJVnV Â&#x2021; ZZZ D FHUW FRP

Avancerad stålkonstruktion till Nationalmuseum Nationalmuseum och dess nya glastak ationalmuseum är både ett av Sveriges mest välbesökta museer, en förvaltare av landets främsta konstskatter samt en stor arbetsplats. Det magniﬁka huset på Blasieholmen i Stockholm invigdes 1866 och har sedan dess tvingats på den ena obekväma förändringen efter den andra. Det är inget att förvånas över. Huset byggdes i en tid utan vare sig elektricitet, ventilation, toaletter eller serveringar. Kraven på kontrollerat inomhusklimat gjorde stora delar av huset omöjligt att använda för måleri. Samtidigt växte insikten om att husets arkitektoniska kvaliteter borde tas fram. Wingårdhs ﬁck uppdraget från Statens Fastighetsverk att projektera Nationalmuseums ombyggnad i samarbete med Erik Wikerstål arkitektkontor. I huset har nu ny ventilationsteknik kommit att installerats, samtidigt som fönstren anpassats för att låta besökarna uppleva konsten i dagsljus och därtill njuta av utsikten mot Slottet och Strömmen. När huset slår upp portarna på nytt 2018 kommer många av

ST ÅLBYGGN ADS PROJEKT

artonhundratalets kvaliteter som transparens, överblickbarhet och rumslig variation åter möta besökarna, samtidigt som konsten och personalen får ett hus att må bra i. Taken över gårdarna bjöd på särskilda utmaningar. Huset planerades och byggdes med två öppna gårdar. De hade stor betydelse som ljusintag, men ledde också bort vattnet från byggnadens inre delar och dessutom röken från kolpannorna i källaren. Deras skorstenar gick av brandsäkerhetsskäl i gårdarnas hörn. Med tiden kom båda gårdarna dock att byggas in. Den första redan 1962, då hela volymen togs i anspråk för utställningssalar och ett auditorium. 1996 byggdes den andra gården igen, denna gång med ett glastak vilket skapade en uppskattad restaurang på den nu klimatiserade gården. Ingen av dessa lösningar skulle dock behållas när Nationalmuseum efter 150 år av lappande och lagande nu skulle gå in i framtiden efter genomtänkta principer. I det nya huset kommer man att möta två i princip likartade gårdar, vars golvhöjd anpassats till salen mellan dem så att de

nu fungerar som ett rum. I den ena gården står ett stort hisstorn, men en av de viktigaste tillskotten är de nya glastak som täcker rummen. För att gårdarna ska vara användbara till presentationer och kanske även musik, får Gert Wingård inte taken fungera som reﬂektorer av ljudet. Men genom att glastaken är formade som en stor kupa av trekantiga ramar, och varje trekant täcks av en tetraeder av glas, splittras ekot och når i första hand de delar av gårdarna som klätts med Erik Wikerstål en ljudadsorberande akustikputs. Därmed beter sig ljudet snarare som i en öppen gård, än som i en täckt. Q Gert Wingårdh, Wingårdhs arkitektkontor Erik Wikerstål, Wikerstål arkitekter N R 1 • 2 0 1 7 • N Y H E TE R OM ST Å L B YGGN A D

Stålkonstruktionen till de nya glastaken I samband med renoveringen av Nationalmuseum i Stockholm skulle två glastak bytas. Glastaken spänner över museets två innergårdar. De båda glastaken är i princip lika så artikeln beskriver endast stålkonstruktionen till det ena taket. Egil Bartos, Ramböll (tidigare Sweco Structures) – Certiﬁerad Stålkonstruktör

tformningen av stålkonstruktionen har skett i samarbetet mellan beställare, konsulter och entreprenörer. Ett bra samarbete mellan de olika aktörerna har varit en framgångsfak- Egil Bartos, tor som möjliggjort en Ramböll (tidigare elegant stålkonstruk- Sweco Structures) tion till ett fördelaktigt – Certiﬁerad pris. Genom att glas- StålbyggnadsKonoch stålentreprenörer- struktör. na kom med tidigt i projektet har deras kunskaper om tillverkning och montage arbetats in i utformningen. Glastaket är utformat av Wingårdh Arkitektkontor. Takets grundform består av en kupol som övergår i en kvadrat. Kupolen har en pilhöjd på 2,5 m och kvadraten har längden 18,5 m.

Egil Bartos

Delar av konstruktionen under tillverkning. Analys och dimensionering

Den bärande stålkonstruktionen består av 104 trianglar som tillsammans bildar ett nät anpassat till kupolens form. Glasytan är uppbyggd av triangelformade glas som är sammanfogade med aluminiumproﬁler till tetraedrar. Dessa är sedan monterad på stålkonstruktionen med justerbara distanser. Parametrisk modell

Stort arbete har i projekteringen lagts på att hitta en form som ger små deformationer och i huvudsak normalkrafter i kupolens komponenter. Efter att en rad mer eller mindre lyckade försök att ”manuellt” hitta en bra form beslutades det att ta fram formen med hjälp av parametrisk design. Wingårdhs hade redan tidigt i projekteringen använt sig av en parametrisk modell i programmen Rhino och Grasshopper för att studera olika utformningar av glastaken. Denna modell utökades och modiﬁerades så att även det statiska systemet kunde analyseras. Efter att huvuddimensionerna på taket var låsta kunde den slutgiltiga formen ittereras fram med hjälp av optimeringsfunktionerna i Grasshopper. Den parametriska modellen beskrivs mera utförligt i Johan Reissmüllers examensarbete ”Exploring the Concepts of PerformanceDriven Design in the AEC-Industry by using a Genetic Algorithm”. Den parametriska modellen kom till användning under hela projekteringen. I utformningen av detaljerna användes modellen bland annat till att hitta riktningen på NR 1 • 201 7 • NYHETER O M STÅ L BYG G NA D

Egil Bartos

Lars Hamrebjörk

Konstruktionen

noderna. När formen var framtagen fortsatte projekteringen i mera vanliga programvaror. Takkonstruktionen vilar på ljusgårdarnas beﬁntliga tegelväggar. För att undvika ingrepp på tegelväggarna var det viktigt att hitta en konstruktion som i huvudsak belastade tegelväggarna vertikalt och i väggarnas längsriktning. Det statiska system som utarbetades bestod i att placera taket på pelare som sidostagades med diagonaler. Detaljen mellan tegelväggen och pelaren utformades så att infästningen kan betraktas som en led. Noderna i kupolen består av 6 stycken rör som möter en cylinder. Detaljen har utformats med en kombination av skruv och svetsfarband. Skruvförbandets syfte var att förenkla monteringen samt att sammanfoga konstruktionen innan svetsarbetet påbörjades. Anslutning mellan kupolen och kantbalken utformades med skruvförband med försänkta skruvar.

Dimensioneringen av konstruktionen utförds med en kombination av handberäkningar och FE-modeller. Konstruktionens globala verkningssätt har analyserats med balkelement och detaljerna har analyserats med skalelement. Kupolen består av 142 rör som i huvudsak är belastade med normalkrafter. Normalkrafterna i kupolen skapar dragkraft och moment i kantbalkarna. Kantbalken är utformad med momentstyva hörn för att minska deformationen. På grund av konstruktionens form har det av artikelförfattaren upplevt som svårt att utföra rimlighetsbedömningar av krafterna i de enskilda balkarna. Stort arbetet har därför lagts på att kvalitetssäkra beräkningsmodellerna och veriﬁera resultaten. En viktig del av analysarbetet har varit att förstå hur konstruktionen knäcker lokalt och globalt samt att dimensionera för detta. Styvheten i detaljerna analyserats med hjälp av detaljerade FE-modeller. Den beräknade styvheten har sedan förts in i den globala analysmodellen. På grund av omgivande takkonstruktioner kan det skapas stora snöﬁckor på taket. Det dimensionerande lastfallet för konstruktionen är därför inte helt oväntat ojämn snölast. Tillverkning

Stålkonstruktionen har tillverkats av Sjölins Smide i Hudiksvall med underleverantörer. På grund av den relativt komplicerade geSTÅ LBYG GNA DS PROJEKT

Sjölins Smide

Lars Hamrebjörk

Montage av stålkonstruktionen från pråm.

Lars Hamrebjörk

ometrin har både rörlaser och CNCmaskiner använts i tillverkningen. Från CAD-modellen genererades ﬁler som kunde användas för att styra maskinerna. Proﬁlerna i kupolen har tillverkats av runda rör med ytterdiametern 101,6 mm. Dessa har bearbetats med laserskärning för att uppnå den höga precision och speciella geometri som konstruktionen kräver. Noderna tillverkades från rör med dimensionen 273x25 mm. Hål för skruvar samt annan bearbetning utfördes i CNC-maskin. Kupolen provmonterades i kantbalken för att säkerställa toleranserna. Efter att kupolen var färdigmonterad lyftes den ur kantbalken för blästring och målning. Kantbalken demonterades och transporterades i förväg till Nationalmuseum för montage uppe på ljusgårdarna.

Lars Hamrebjörk

Sammanfogning av konstruktionen i Hudiksvall.

Lars Hamrebjörk

Flera olika alternativa montagemetoder har utretts. På grund av platsbrist på byggarbetsplatsen samt att det inte var lämpligt med omfattande svetsabeten i byggnaden bestämdes det att taken skulle sammanfogas i Hudiksvall och sedan transporteras till Nationalmuseum på pråm. Taket monterades i två etapper. Först monterades pelare och kantbalkar. Detta montage utfördes med projektets tornkran. För att begränsa vikten lyftes kupolen med en tillfällig balk som också användes för att säkra konstruktionen under transport. Kupolen monterades med hjälp av en mobilkran som lyftet denna från pråmen upp på den förmonterade kantbalken. Kupolen lyftes i 16 punkter för att konstruktionen inte skulle deformeras under lyftet. Lyftet utfördes med måttbeställda lyftstroppar. Q

Lars Hamrebjörk

Montage

Egil Bartos

Beställare: Statens Fastighetsverk Arkitekter: Wingårdhs / Erik Wikerstål arkitektkontor Entreprenör: Skanska Konstruktör: Sweco Structures Stålentreprenör: Sjölins Smide Glasentreprenör: KG Construction

Pågående montering och justering av glaset på stålkonstruktionen.

CSK – certiﬁerad stålbyggnadskonstruktör CSK har tillräckliga kunskaper och färdigheter och ger arbetsgivare och beställare säkerhet i att arbetet blir professionellt utfört och med god ekonomi. Egil Bartos, Certiﬁerad StålbyggnadsKonstruktör.

ST ÅLBYGGN ADS PROJEKT

Information och anmälan på www.sbi.se

N R 1 • 2 0 1 7 • N Y H E TE R OM ST Å L B YGGN A D

Stål gör det möjligt När såväl enkla som mer komplicerade byggnadskonstruktioner ska projekteras och byggas så ger stålet dig många möjligheter att åstadkomma en kostnadseffektiv konstruktion med hög kvalitet.

3Dvision/Lille Frøen/Stefan Ekberg

Några exempel på detta är följande projekt.

Vålerenga Stadion I høst åpner Oslos Stolthet endelig portene til sin nye hjemmebane. istorien om Vålerengas nye stadion har vært lang og vanskelig. Klubben ble stiftet i 1913, og har aldri hatt en egen hjemmebane til fotball. Planene om ny stadion begynte å ta form for cirka 15 år siden. I 2008 ble det utlyst en idékonkurranse, og kåret en vinner, men prosjektet ble stanset på grunn av dårlig økonomi. De kom i gang igjen etter Vålerenga ﬁkk kjøpe en tomt av Oslo Kommune for én krone. Da ble det lyst ut en priskonkurranse hvor Hent vant totalentreprisen for en kombinert stadion og skole. Arkitektgruppen Lille Frøen, som jobber med skolebygg, ble spurt om å tegne bygget i samarbeid med Biong/Terje Rørby arkitekter, som jobbet med stadia. Etter kontrakten var inngått, stoppet prosjektet opp igjen, nå på grunn av regulering, økonomi, og politikk. I 2015 ble prosjekteringen gjenopptatt, men Biong arkitekter var da nedlagt. Lille Frøen tok da over hele ansvaret, med hjelp fra Stefan Ekberg fra Biong, som hadde erfaring med stadia. NR 1 • 201 7 • NYHETER O M STÅ L BYG G NA D

Lasse Kilvær

Johan Willem Coert skuer ut fra øverste etasje, høyt oppe under storstuas tak. STÅL GJØR DET MULIG

Skolen er en videregående skole i kombinasjon med toppidrettsgymnas, med fokus på å fange opp ungdom som faller utenfor, i tråd med Engas sosiale arbeid. Undervisningsrom og kantine vil brukes som VIP område og lignende under hjemmekamper. Skoleområdene vil bli på cirka 9.000 m2. Både skolen og stadion skal åpnes høsten 2017. Stålleveransen

Til sammen er det rundt 700 tonn med stål i prosjektet. Ruukki Construction, som har totalansvar for ståldelen av entreprisen, har levert en ﬂerbrukshall og takkonstruksjonene over tribunene. Det har vært et krevende prosjekt med lange spenn og utkragende takstoler med utfordrende krav om form og begrensninger. Detaljene ble vurdert nøye sammen med andre aktører, og akseptert via en ﬂertrinns godkjenningsprosess. – Det er brukt høyfast stål S550 og S460, hhv i fagverkenes undergurt og overgurt, forklarer Mika Jäsperlä. Løftingen og montasjen på byggeplass var veldig krevende. Fagverkene på Hovedtribune Vest er nesten 42 meter lange og har en utragende del på over 26 meter. Byggherre: Vålerenga kultur- og idrettspark AS Totalentreprenør: Hent as RIB: Cowi Arkitekt: Arkitektgruppen Lille Frøen Stålentreprenør: Ruukki Construction

Fagverkene ble levert i to deler, premontert på byggeplass med bolteforbindelser, og løftet opp som én veldig stor enhet. Alle konstruksjonene var uført i EXC3. Montasjen er fortsatt i gang, og skjer i ﬁre ulike faser. Stålet er stort sett produsert på Ruukkis fabrikk i Finland. Var det noen ekstra utfordringer I forhold til høyfast stål?

–Det har blitt en rutine for oss å prosjektere og produsere stålkonstruksjoner med høyfaste stål. Ruukki’s verksted i Peräseinäjoki Finland har 1090-sertifikat som dekker produksjon av stålkonstruksjoner av høyfaste stål opp til S700. Verkstedet bruker en spesifikk WPS (Welding Procedure Specification) for sveising av høyfast stål. Denne

WPS er kvaliﬁsert gjennom tilstrekkelige prosedyreprøver. Vår prosjekteringsavdeling har kompetanse på å optimalisere stålkonstruksjoner ved bruk av høyfaste stålmaterialer. Våre prosjekterende sikrer også kvaliteten av produserte konstruksjoner ved å presisere omfanget av kontroll av de mest kritiske sveisene i knutepunktene. Ved optimalisering sparer vi veldig mye stålmengde og også totale kostnader, så det er en veldig økonomisk løsning. På byggeplassen har vi brukt skrudde forbindelser, så montasjen gikk veldig fort. Det tok bare 3 uker å montere hovedtribunen. Det var interessant arkitektonisk. Fordi stålet er synlig, måtte arkitekten akseptere alle løsninger og knutepunkt. Q

www.ruukki.no

FREMTIDENS BYGG I DAG Vår misjon er å hjelpe fagfolk i bygg- og anleggsbransjen med å utfordre seg selv i forretning med endrende teknologi og byggeforeskrifter – nå og i fremtiden. Vi tilbyr produkter og tjenester som hjelper fagfolk med å realisera sine drømme bygninger. Vår virksomhet er basert på lang erfaring med effektivt og godt samarbeid med fagfolk i bransjen. Med Ruukki løsninger sikres best mulig verdi for bygningen gjennom hele dens livssyklus. Lær mer om våre løsninger:

www.ruukki.no

STÅL GJØR DET MULIG

N R 1 • 2 0 1 7 • N Y H E TE R OM ST Å L B YGGN A D

Oppgradering av Vøringsfossen

et var i 2015 Statens vegvesen begynte oppgraderingen av Vøringsfossen, en av Norges mest besøkte turistattraksjoner. Oppgraderingen omfatter nye sikre utsiktsplattformer og stier, ny gangbro ved fossen og andre forbedrede publikumsfasiliteter som parkering og toaletter. Oppgraderingen er del av et storstilt

Klart for løft av broen som er en del av hoved utsiktspunktet på Fossli-siden. Byggherre: Statens Vegvesen ved Turistveiseksjonen Arkitekt: Carl-Viggo Hølmebakk RIB: K. Apeland Hovedentreprenør: Mesta Stålentreprenør: Procut AS/Norsteel

utviklingsarbeid av fossene i Hardanger i regi av Statens vegvesen for å tilfredsstille turistenes krav og forventinger til sikkerhet og estetikk. Hoveddelen er utført i stål, og oppgraderingen er første byggetrinn av totalt tre. Første byggetrinn gjennomføres

i 2015–2017 og omfatter utsiktsplattformer og parkering på Fossli. ProCut har levert og montert 200 meter rekkverk, ﬂere utsiktspunkt og en bro i LDX på 17,5 tonn med en lengde på knapt 24 meter. Total ståltonnasje var 35 tonn med LDX og syrefast. Q

Holmen Svømmehall – et FutureBuilt prosjekt

Montasje av vertikale fagverk på betongvegg.

olmen svømmehall blir et av landets mest energieffektive svømmeanlegg. Svømmehallen skal stå ferdig våren 2017, og får 25-metersbasseng med åtte baner, terapibasseng, treningsrom, sosialrom og kafe. Hallen er et forbildeprosjekt i FutureBuilt-programmet, og har fått offentlig støtte fra Enova, Husbanken og Kulturdepartementets spillemidler med totalt 46 millioner kroner. Hallen blir et passivhus-svømmehall, med ca. 45 prosent årlig energibesparelse sammenlignet med en svømmehall som bygges etter dagens forskrift. Cirka 80 prosent av varmebehovet til svømmehallen dekkes med fornybar energi. AK Mekaniske AS i Fredrikstad har levert og montert 409 tonn stål i bærende

NR 1 • 201 7 • NYHETER O M STÅ L BYG G NA D

Fabrikasjon av “castellated” bjelker.

konstruksjoner. Hovedbjelker har bestått av 22 stk «castellated beams», HEB600, og 10 stk HEB400, som totalt utgjorde 364 tonn stål. tillegg er det levert vertikale fagverk og plater som underlag for gitterrister, 43 tonn stål.. Alt stål er galvanisert og deretter malt. Q

Byggherre: Asker kommune Arkitekt: Arkis arkitektar Hovedentreprenør: TRIO Entreprenør RIB: VERKIS Stålentreprenør: AK Mekaniske

STÅL GJØR DET MULIG

Oslo Skatehall Nord-Europas største og beste skatepark. en 1. September 1978 ble skateboard forbudt i Norge. Men brettkjørerne lot seg ikke stoppe av forbudet og skateboardmiljøet vokste sakte men sikkert. Da forbudet ble hevet i 1989 eksploderte interessen, og skatere gikk fra å være lovbrytere til kjendiser og ungdomsidealer. I januar 2017, 28 år etter totalforbudet ble opphevet, ﬁkk Oslo omsider en skreddersydd storstue for den i dag veletablerte idretten. Oslo Skatehall er en av Nord-Europas største og best spesialtilpassede skateparker. Oslo Skatehall er først og fremst en brukshall, men tilfredsstiller også internasjonale

Lars Gartå, Dark

konkurransekrav. Innvendig har hallen to høye etasjer der programmene er tilpasset skatefunksjonene, og samler alle grenene innenfor skateboarding under samme tak. Flyt og variasjon i anlegget har vært en førende intensjon, og en brukergruppe bestående av både unge og voksne skatere med lang erfaring har bidratt med innspill til rammebetingelser og optimalisering av løsninger. Hovedsakelig foregår skating på nedre nivå med god takhøyde for spesialelementer, designet og bygget av Glifberg+Lykke/IOU Ramps. Et unikt element for Oslo Skatehall er en hevet bowl med organiske, konstruktive elementer synlige utenifra. I plan 2 er det etablert et adskilt tilskuergalleri gjennom hele hallen. Materialvalg og detaljering er gitt et rått og ærlig uttrykk som danner en variert helhet. Q

Lars Gartå, Dark

Byggherre: Kultur- og idrettsbygg Oslo Totalentreprenør: Varden Entreprenør Stålentreprenør: Hansen Sveis & Montering Arkitekt: DARK Arkitekter RIB forprosjekt: Rambøll RIB Stål: Hansen Sveis & Montering/ Stålbygg/Siv.ing. Trond Brynhildsen RIB Stålplatetak: Borg Bygg

Finn Ståle Felberg. Oslo KF

Tekst: Dark Arkitekter

STÅL GJØR DET MULIG

N R 1 • 2 0 1 7 • N Y H E TE R OM ST Å L B YGGN A D

GC-bro vid Vasamuseet en nya GC-bron vid kajlinjen ut mot vattnet vid Vasamuseet är ritad av &Rundquist i Stockholm. Gestalningen utgår från bärande räckeshöga sidor utformade som Vierendeelbalkar där tätheten i balkliven varieras mellan landfästen och bromitt så att transparensen successivt ökar och uttrycker konstruktionens kraftspel. Konstruktionsritningar, tillverkning och montage har utförts av Stål & Rörmontage i Sölvesborg, Blekinge. Beställaren, Kungliga Djurgårdsförvaltningen, var intresserade av en miljövänlig GC-bro med lägsta möjliga livslängdkostnad (LCC) med minst 120-års livslängd, därför föll valet på det rostfria duplex stålet tillverkat i Outokumpu, Degerfors. GC-bron är 20 m lång och väger 6 ton. Trädäcket har obehandlad

Stål & Rörmontage

Ronny Södergren, VD på Stål & Rörmontage.

TEE THE MAR

T CA FFER NO

1973

AT I N G D E S

THE BE ST

INNO

DOBEL®

KL A SIFIED.se

Lars Hamrebjörk

gran och gångbanebelysning ﬁnns i räcket från båda sidor. Detta är den sjätte bron som Stål & Rörmontage tillverkar i rostfritt duplex stål där Sölvesborgsbron med sina 760 meter är den längsta och tunnelbanebroarna mellan Södermalm och Gamla Stan, fyra till antalet, är de tyngsta (ca 600 ton). Stål & Rörmontage har 45-års erfarenhet av svetsning i rostfritt stål och lokaler som endast används för aluminium, rostfria och duplex stål.Q

Beställare: Kungl. Djurgårdens Förvaltning Arkitekt: &Rundquist Konstruktör: Stål & Rörmontage Stålentreprenör: Stål & Rörmontage

Lars Hamrebjörk

Quality & Service Guarantee

DOBEL® F 105 A Perfect Match Metalcolours unika tillverkningsprocess gör det möjligt att använda samma laminat till både dörrblad, karmar och profiler, vilket eliminerar risken för skillnader på ytornas färg, glans och struktur. Dessutom levereras DOBEL® F 105 med den bästa service- och kvalitetsgarantin marknaden kan erbjuda.

Metalcolour A/S Agrovej 6 DK-4800 Nykøbing F. Phone: +45 5484 9070 info@metalcolour.com

Metalcolour Sverige AB Emaljervägen 7 SE-372 30 Ronneby Phone: +46 457 781 00 info@metalcolour.com

NR 1 • 201 7 • NYHETER O M STÅ L BYG G NA D

Metalcolour Asia Pte Ltd 17 Tuas Avenue 4 SG-639368 Singapore Phone: +65 9030 5157 info@metalcolur.com

www.metalcolour.com

STÅL GÖR DET MÖJLIGT

Lars Hamrebjörk

Friidrottshall i stål ollentunas nya friidrottshall är en toppmodern anläggning på 6 800 kvadratmeter med löparbanor som är byggda med senaste tekniken. Sollentuna friidrottshall är den första arenan i Stockholm som kommer att drivas enligt en ny modell för regionalt samarbete. Här kommer friidrottare från ett tiotal klubbar i Stockholm att ha sin träning. Friidrottshallen har fyra rundbanor på 200 meter samt rakbanor på 60 till 80 meter, en kastbur för slägga och diskus samt längdhoppsbanor mm. Det blir den första friidrottshallen i Sverige som har löparbanan byggd på en stålkonstruktion. I stället för att ha en 200 meter lång betongoval för löparbanorna så byggs en oval av stål där löparbanorna placeras. Det skapar därmed ett underlag som är mer ”precist” än vanliga löparbanor eftersom de har samma tjocklek och elasti-

Lars Hamrebjörk

citet/ kraftupptagningsförmåga över hela ytan av konstruktionen. Dessutom innebär prefabriceringen av konstruktionen att den individuella banan optimeras till det yttersta. Ingång och utgång blir exakta och minskar därmed skaderisken ytterligare då det skapas en bättre stegnedsättning.

Beställare: Sollentuna Kommun Arkitekt: Bleck Arkitekter Entreprenör: Fastec Konstruktör: NBP Stålentreprenör: Normek / Fermeco Tak och fasadelement: Lindab Fasadkasetter: Ruukki

Hallen har en stålstomme med Normek som stomentreprenör och tackfackverk från Fermeco samt tak- och fasadelement från Lindab. Fasaderna kläs av fasadkassetter i Cor-Ten från Ruukki. Hallen täcks av ett sedumtak för att smälta väl in i landskapet. Q

Massiva stålbågar i ombyggnad umlegården Fastigheter bygger en hyresgästanpassning på Blasieholmen med en intressant kontorsentré med tio stålbågar och ståltrappor till tre kontorsplan. De massiva stålbågarna är 100 mm tjocka och väger 6 ton styck. Trapporna byggs med längsgående och tvärgående UPE-balkar samt täckplåtar och glasräcken. Smederna har projekterat, tillverkat och monterat alla stålkonstruktioner. Stålbågarna levererades spacklade och grundmålade till arbetsplatsen för att sedan färdigstrykas på plats. Synliga smiden behandlas för att vid färdigmålning kunna uppnå ytråhetsklass 3. Q 42

STÅL GÖR DET MÖJLIGT

Smederna

Beställare: Humlegården Fastigheter Arkitekt: Thomas Eriksson Arkitekter Entreprenör: Forsen Projekt AB Konstruktör: WSP Sverige AB Stålentreprenör: Smederna Sverige AB

N R 1 • 2 0 1 7 • N Y H E TE R OM ST Å L B YGGN A D

TYNNPLATER Alsvåg Plater AS, www.alsvag.no, Pb.263, 8401 Sortland, Tel. 76 11 00 30 ArcelorMittal Construction Norge AS www.arcelormittal-construction.no Tærudgata 3, 2004 Lillestrøm Tel. 63 94 14 00 Areco Profiles AS www.arecoprofiles.no Pb. 20, 3791 Kragerø Tel. 35 69 40 50 Europrofil AS www.europrofil.no Naustvegen 12, 6230 Sykkylven Tlf: 70 24 64 00 Kingspan Limited, www.kingspanpanels.no, Grålumsveien 125, 1712 Grålum, Tel. 69 14 44 00 Lindab AS, www.lindab.no, Stålfjæra 10, 0903 Oslo, Tel. 22 80 39 00 Paroc AS, www.paroc.no, Nils Hansensv. 2, 0667 Oslo, Tel. 995 30 270 Ruukki Building Components AS, www.ruukki.no, Postboks 140 Furuset, 1001 OSLO Tata Steel Norway Byggsystemer, www.tsbsnordic.no, Røraskogen 2, 3739 Skien, Tel. 35 91 52 00 STÅLGROSSISTER Astrup AS, www.astrup.no, Haavard Martinsens vei 34, 0978 Oslo, Tel. 22 79 15 00 B GROUP, www.bgroup.lt, Gelezinio vilko str. 18A, LT-08104 Vilnius, Litauen, Tel.+370 (5) 2332535 Celsa Steel Service AS, norway.celsa-steelservice.com, Pb59 Grefsen 0409, Oslo, Tel.23 39 38 00 E.A Smith AS, avd Smith Stål Nord, www.smith.no, Nedre Ila 66, 7493 Trondheim, Tel. 72 59 24 00 E.A Smith AS, avd Smith Stål Vest, www.smith.no, Postboks 34, 5341 Straume, Tel. 56 31 05 00 E.A Smith AS, avd Smith Stål Øst, www.smith.no, Bentsrudvn. 3, 3080 Holmestrand, Tel. 33 37 25 00 Edgen Murray Norge AS, www.edgenmurray.com, Energivegen 1, 4056 Tananger, Tel. 51 69 52 00 NR 1 • 201 7 • NYHETER O M STÅ L BYG G NA D

Førde Stål AS, www.fordestaal.no, Pb 354, 6802 Førde, Tel. 975 43 002 Norsk Stål AS, www.norskstaal.no, Pb.123, 1378 Nesbru, Tel. 66 84 28 00 Norsk Stål Tynnplater AS, www.tynnplater.com, Habornveien 60, 1630 Gamle Fredrikstad, Tel. 69 35 84 00 Stene Stål Produkter AS, www.stenestal.no, Seljevn. 8, 1661 Rolvsøy, Tel. 69 35 59 00 Tibnor AS www.tibnor.no Pb.140 Furuset, 1001 Oslo Tel. 22 90 90 00 STÅLENTREPRENØRER / VERKSTEDER ABT Bygg AS, www.abt.no, Løkkeåsveien 22D, 3138 Skallestad, Tel. 33 35 11 50 AK Mekaniske AS, www.akmek.no, Rosenborgveien 12, 1630 Gamle Fredrikstad, Tel. 69 10 45 20 A. Kvam AS, www.alfkvam.no Industribygg 1, 6657 Rindal Tel. 71 66 42 00 Alsaker Stål AS, www.alsakerstal.no, Janaﬂaten 39, 5179 Godvik, Tel. 55 50 68 70 ARMEC AS, www.armec.no, Pb.60, 2271 Flisa, Tel. 62 95 54 00 Baastad Mekaniske AS, www.baastadmek.no, Veibyveien 26, 1866 Båstad, Tel. 934 27 987 Bakkesmia AS, bakkesmia@tussa.com Follestaddal, 6156 Ørsta, Tel. 900 77 610 BB-Lakk & Mek as, www.bb-lakkogmek.no, Pb 3, 3051 Mjøndalen, Tel. 32 23 10 40 BEKO Industriverksted AS, www.bekoind.no, Nordstrandveien 57, 8012 Bodø, Tel. 75 58 11 77 Brackmann & Olsen Mekaniske AS, Industriveien 5, 3090 Hof, Tel. 32 75 95 88 Brødrene Midthaug AS, www.midthaug.no, 6453 Kleive, Tel. 71 20 15 00 BSI Service AS, www.bsiservice.no, Fleslandsvegen 159, 5258 Blomsterdalen, Tel. 55 13 90 80 Byggmetall AS, www.byggmetall.no, Kraftlaget, 7250 Melandsjø, Tel. 48 22 23 32 Byemark Stål AS, www.byemark.no, Storgata 22, 1890 Rakkestad, Tel. 69 22 27 86 Bygg Teknisk Stål AS, www.btstal.no, Pb.173, 1890 Rakkestad, Tel. 69 22 70 00 Christie & Opsahl AS, www.christie.no, Sofus Jørgensensvei 5, 6415 Molde Tel. 71 20 31 00

Con-Serv AS, www.con-serv.no, Østerskogen 36, 4879 Grimstad, Tel. 93 000 696 Contiga AS, www.contiga.no, Pb.207, Økern 0510 Oslo, Tel. 23 24 89 00 Din Smed AS, he-lerk@online.no, Pb 3035 Ganddal, 4392 Sandnes, Tel. 41 27 66 06 Edvind Hansen AS, www.edvindhansen.no, Pb 2063-PIB, 2811 Hunndalen, Tel. 61 14 00 80 Einar & Kaares Mekaniske A/S, www.ekmekaniske.no, Lindebergveien 1, 2016 Frogner, Tel. 63 86 86 60 EMV Construction AS, www.emvc.no, Ekornveien 11, 2240 Magnor, Tel. 62 83 70 11 EuroWeld AS, www.euroweld.no, Haraldsvei 9, Pb. 420, 1471 Lørenskog, Tel. 91 69 89 97 Fagstål AS, www.fagstaal.no, Lillevahrskogen 13, 3160 Stokke, Tel. 33 33 71 40 Fana Stål AS, www.fanastaal.no, Espehaugen 23, 5258 Blomsterdalen, Tel. 55 91 81 81 Fana Stålservice AS, fanastaalsmed@gmail.com, Rødshella 20, 5244 Fana, Tel. 922 44 506 Feyling Mekaniske Verksted AS, www.feyling-mek.no, Emsevegen 128, 2770 Jaren, Tel. 61 32 83 67 Finneid Sveiseverksted A/S, www.finneidsveis.no, Finneid Kai, 8210 Fauske, Tel. 75 60 08 60 Fiskum Plate & Sveiseverksted AS, www.fiskum-sveis.no, Kongsbergveien 791, 3322 Fiskum, Tel. 920 84 156 Frank Smed AS, www.franksmed.no, Vassleia, 7340 Oppdal, Tel. 72 42 21 91 Furstål AS, www.furstal.no, Industriveien 5, 9062 Furuflaten, Tel. 77 71 12 00 GBS Produkter AS, www.gbsprodukter.no, Holmengata 24, 1394 Nesbru, Tel. 66 77 80 20 Gjeraldstveit Mekaniske AS, www.gjeraldstveit.no, Brynaskogen 9, 5705 Voss, Tel. 990 46 769 Glør AS, lars.erling.eriksen@glor.as, Myra 11, 8610 Mo I Rana, Tel. 75 12 14 30 Gnist Industriservice AS, www.gnist.no, Pb 172, 2336 Stange, Tel. 951 35 059 HA-MEK AS, www.hamek-as.no, Stangevegen 111, 4017 Stavanger, Tel. 466 23 576 Hammerfest Industriservice AS, www.hisas.no, Meridiangata 40, 9600 Hammerfest, Tel. 78 40 73 00

MEDLEMMER

STÅLPRODUSENTER ArcelorMittal Commercial Long Norway AS, www.arcelormittal.com, Holmenveien 20, 0374 Oslo, Tel. 22 83 78 20 Outokumpu AS, www.outokumpu.com, Pb.6305 Etterstad, 0604 Oslo, Tel.23 24 74 50 SSAB Svensk Stål AS, www.ssab.com, Pb 437, 1327 Lysaker, Tel. 23 11 85 80 Stalatube OY c/o GatewayStainless AS, www.stalatube.com, Pb.317 Bragernes, 3001 Drammen, Tel. 32 82 85 02

MEDLEMMER 44

Hansen Sveis og Montering AS, www.hansen-sveis.no, Strandveien 1-3, 1661 Rolvsøy, Tel. 69 94 99 20 Harasjøen Mekaniske AS, www.haramek.no, Harasjøen Næringspark, 2330 Vallset, Tel. 62 58 53 00 Harstad Stålmontasje Drift AS, rola-bre@online.no Pb 2073 Kanebogen, 9497 Harstad, Tel. 91 33 48 07 Hergun Sveiseindustri AS, www.hergun.no, Fosseveien 2, 4985 Vegårshei, Tel. 37 16 81 75 Hiltula AS, www.hiltula.no, Grønøra Vest, 7300 Orkanger, Tel. 72 47 97 90 HMR Group AS, www.hmr.no, Prestnesvegen 68, 5460 Husnes, Tel.53 48 21 00 IMO Sveiseindustri, www.imosveis.no, Pb 15, 8604 Mo i Rana, Tel. 480 25 070 IMTAS Transportmekanikk AS, www.imtas.no, Pb 500, 8601 Mo i Rana, Tel. 751 24 366 Industrisveis AS www.industrisveis.no Versvikvegen 9, 3937 Porsgrunn Tel. 35 93 24 80 Invisible Connections AS, www.invisibleconnections.no, Øran Vest, 6300 Åndalsnes, Tel. 71 22 44 70 IPOA AS, www.ipoa.no, Produksjonsveien 21, 1618 Fredrikstad, Tel.69 87 82 00 Ivar Bråthen Mekaniske AS, www.braathenmek.no, Gubberudvegen 132, 2312 Ottestad, Tel. 62 57 60 00 JBM Products AS, www.jbm-products.no, Pb 523, 4357 Klepp Stasjon, Tel.41 54 00 54 Jens Jensen AS, www.jens-jensen.no, Pb 2008, 9507 Alta, Tel. 78 45 69 50 JHS Engineering AS, www.jhs.no, Torsvang, NO-3271 Larvik, Tel. 33 14 14 60 Johs Sælen & Sønn AS, www.selen.no, Hegglandsdalvegen, 5201 OS, Tel. 56 30 06 47 JoMek Sveis AS, www.jomek.no, Hellenvn. 12, 2022 Gjerdrum, Tlf. 63 93 90 02 Jondal Stål AS, www.jondalstaal.no, Postboks 13, 5629 Jondal, Tel. 53 67 50 50 Kontinental Maskinservice AS, www.kontinental.no, Lohnelia 49, 4640 Søgne, Tel. 38 05 04 22 Kynningsrud Prefab AS, www.kynningsrud.no, Vallehellene 3, 1662 Rolvsøy, Tel. 69 30 97 97 Lafopa Industrier AS, www.lafopa.no, Brenneveien 5, 7650 Verdal, Tel. 740 73 150

LECOR Stålteknik AB, www.lecor.se, Dumpergatan 8, S-442 40 Kungälv, Sverige, Tel. +46 303 246670 Litana ir Ko, C/o Litana Norge AS, www.litana-group.com, Vinjeveien 200, 3967 Stathelle, Tel. 979 650 81 Llentab AS, www.llentab.no, Grenseveien 86 A, 0663 Oslo, Tel. 977 07 300 (Bergen Tel. 55 39 26 00) Lonbakken Mekaniske Verksted AS, www.lonbakken.no, Skansen 20, 2670 Otta, Tlf. 61 23 55 70 LSI Welding AS, dag@lsiwelding.no, Kjerraten 15 Holmen, 3013 Drammen, Tel. 94 01 09 73 Lysaker & Thorrud AS, www.lystho.com, Ryghgt. 6A, 3050 Mjøndalen, Tel. 32 23 20 50 Maritim Sveiseservice AS, www.maritim-sveis.no, Pb 3604, 9278 Tromsø, Tel. 776 008 90 MA Totalbygg AS, lasse@matotalbygg.no, Oscars gate 81, 0256 Oslo, Tel. 95 19 00 34 MCE AS, www.mce.no, Tongane, 5590 Etne, Tel. 53 77 12 70 Mekanor AS, www.mekanor.no, Hummelfjellveien 27, 2550 Os i Østerdalen, Tel. 62 49 76 60 Meko AS, www.meko.no, Pb 246, 5342 Straume, Tel. 56 33 01 10 Metacon AS, www.metacon.no, Pb.184, 1891 Rakkestad, Tel. 69 22 44 11 Møre Stål AS, www.mørestål.com, Breivika industrivei 41, 6018 Ålesund, Tel. 70 15 82 80 Nils Løff AS, www.nilsloff.no, Skrubbmoen 11, 3619 Skollenborg, Tel. 32 76 33 50 Norax AS, www.norax.no, Elfengveien 1, 2500 Tynset, Tel. 62 48 28 00 Norbye Industriservice AS www.nis.as, Øyjordnesveien 28, 9310 Sørreisa, Tel. 975 36 869 Nortech AS, www.nortech.no, Skotselv Næringspark, Pb.8, 3331 Skotselv, Tel. 32 75 67 00 Næsset Mek. Verksted AS, www.naessetmek.no, Bergermoen, 3520 Jevnaker, Tel. 61 31 09 11 Ofoten Mek AS, www.ofotenmek.no, Havnegt. 21, Pb.18, 8501 Narvik, Tel. 76 97 78 10 OK Vedlikehold AS, www.okvas.no, Kristvika Næringspark, 6530 Averøy, Tel. 71 51 53 56

Oppland Stål AS, www.opplandstaal.no, Ottadalsvegen 1630, 2682 Lalm, Tel. 61 23 93 30 OPS Mekanisk AS, www.opsas.no, Buråsen 20, 4636 Kristiansand, Tel. 99 47 33 13 Orkla Stålkonsult AS, www.orklastal.no, Furumoen 11, 7300 Orkanger, Tel. 975 22 190 Overhalla Mek. Verksted AS, www.omek-as.no, 7863 Overhalla, Tel.74 28 21 38 PRETEC AS, www.pretec.no, Pb 102, 1740 Borgenhaugen, Tel: 69 10 24 60 PRO CON AS, truls_toivo@hotmail.com, Brennmoen Industriområde, 9050 Storsteinnes, Tel. 461 89 552 Procut AS, www.procut.no, 6315 Innfjorden, Tel. 71 22 60 90 Rosmek AS, www.rosmek.no, Pb.114, 1481 Hagan, Tel.67 07 09 93 Rustfri Eksperten AS, www.rustfrieksperten.no, Hornebergveien 13, 7038 Trondheim, Tel. 73 50 99 90 Ruukki Construction Oy, www.ruukki.com, Pb 900, 60101 Seinäjoki, Finland, Tel.+ 358 20 59 11 Røkenes AS, www.rokenes.no, Knottveien 11, 9514 Alta, Tel. 78 44 50 08 Røra Mek. Verksted AS, www.roramek.no, Sundsøya, 7670 Inderøy, Tel. 74 15 44 78 Safe Exit AS, www.safeexit.no, Bergliveien 9, 3712 Skien, Tel. 952 06 353 Saltvik Mek AS, www.saltvik.as/, Storfjellveien, 8530 Bjerkvik, Tel. 76 95 28 00 SIAS AS, www.sias-as.no, Pb 284, 3192 Horten, Tel. 33 03 53 60 Skanska Stålfabrikken, www.skanska.no, Øysand, 7224 Melhus, Tel. 40 01 36 60 Skar Industriservice AS, www.skarindustri.no, Åsaveien 93, 3531 Krokkleiva, Tel. 32 15 82 92 Skipnes Mek. Verksted AS, www.skipnesmek.no, Skipnes, 6697 Vihals, Tel. 71 64 56 41 SL Mekaniske AS, www.slmekaniske.no, Breimyra 11, 4340 Bryne, Tel. 51 48 96 00 Stamas Productions AS, productions.stamas.no, Bedriftsvegen 33, 4353 Klepp Stasjon, Tel. 51 97 89 20 Stjern Stål AS www.stjern-entreprenor.no Sjøvegen 10, 7170 Åfjord Tel. 72 53 06 00 N R 1 • 2 0 1 7 • N Y H E TE R OM ST Å L B YGGN A D

NR 1 • 201 7 • NYHETER O M STÅ L BYG G NA D

Øysand Stål AS, www.oysandstal.no, Buvika, 7350 Buvika, Tel. 72 86 62 10 STÅL- OG FASADEENTREPRENØRER ALFA Stålentreprise AS, www.alfa-stal.no, Dølevegen 110, 5541 Kolnes, Tel. 48 03 90 51 Alustål, www.alustal.no, Vestengveien 40A, 1725 Sarpsborg, Tel. 69 13 69 13 Borg Bygg AS, www.borgbygg.no, Tomteveien 47, 1618 Fredrikstad, Tel. 69 35 12 70 Bøttger & CO AS, www.bottger.no, Pb 2518 Kjørbekk, 3702 Skien, Tel. 35 52 54 70 EA Bygg & Betong AS, www.eabygg.no, Leirskogvegen 735, 2930 Bagn, Tel. 970 84 290 Hallgruppen AS, www.hallgruppen.no, Ask 32, 2022 Gjerdrum, Tel. 40 00 50 77 KOBI Ålesund AS, www.kobialesund.no, Hatlevika 120, 6016 Ålesund, Tel. 90 65 49 59 Lie Blikk AS, www.lieblikk.no, Kvålveien 13, 4323 Sandnes, Tel. 46 94 00 00 Nordiske Stålbygg AS, Øysandvegen 139, 7024 Melhus, Tel. 72 85 39 30 O.B.Wiik AS, www.obwiik.no, Industriveien 13, 2020 Skedsmokorset, Tel. 64 83 55 00 Panelbygg AS, www.panelbygg.no, Knoffsgate 16, 3044 Drammen, Tel. 32 82 78 00 Scancon AS, www.scancon.no, K. G. Meldahls vei 3, 1672 Kråkerøy, Tel. 99 09 52 27 Stål & Fasade AS, www.stalfasade.no, Sandvikveien 30, 4016 Stavanger, Tel. 51 82 64 64 Stål- og Landbruksbygg AS, www.sl-bygg.no, Tjøllingveien 416, 3280 Tjodalyng, Tel. 33 12 72 66 Stålteknikk AS, www.staalteknikk.no, Sandviksveien 30, 4016 Stavanger, Tel. 992 73 000 ENTREPRENØRER AF Gruppen Norge AS, www.afgruppen.no, Pb.34 Grefsen 0409 Oslo, Tel. 22 89 11 00 Bjørn Bygg AS, www.bjorn.no, Pb 6342 Langnes, 9293 Tromsø, Tel. 77 66 10 30 Consto AS, www.consto.no, Postboks 6154, 9291 Tromsø, Tel. 975 92 901 Fronta Bygg AS, www.frontagruppen.no, Pb 1314, 5406 Stord, Tel. 53 41 68 00

HENT AS, www.hent.no, Vestre Rosten 79, 7075 Tiller, Tel. 72 90 17 00 Implenia AS, www.implenia.no, Lilleakerveien 2B, 0283 Oslo, Tel. 22 50 73 00 Mesta AS, www.mesta.no, Pb 253, 1326 Lysaker, Tel. 05 200 NCC Construction AS, www.ncc.no, Pb.93 Sentrum, 0101 Oslo, Tel. 22 98 68 00 Norbridge AS, www.norbridge.no, Kjøpmannsgata 12, 7500 Stjørdal, Tel. 954 44 091 Skanska Norge AS, Konstruksjonsavdelingen, www.skanska.no, Pb.1175 Sentrum, 0107 Oslo, Tel. 40 00 64 00 Talitor Construction, www.talitor.no, Pb 93, Evjeløkka 4A, 1662 Rolvsøy, Tel. 69 33 90 80 Veidekke Entreprenør AS, www.veidekke.no, Pb 505 Skøyen, 0214 Oslo, Tel. 21 05 50 00 Vinje Industri AS, www.vinjeindustri.no, Skibåsen 10A, 4636 Kristiansand, Tel. 38 03 88 00 Ø.M.Fjeld AS, www.omfjeld.no, Pb 1214, 2206 Kongsvinger, Tel. 62 82 14 22

MEDLEMMER

Stokke Stål AS, www.stokkestaal.no, Dalen veien 9, 3160 Stokke, Tel. 33 33 58 00 Stålbygg AS www.staalbygg.fredrikstad.no Sørkilen 2, 1621 Gressvik Tel. 951 80 197 Stålbyggeren AS, www.stalbyggeren.no, Stongvegen 170, 4270 Åkrehamn, Tel. 52 81 54 00 Sveen Mekaniske AS, www.sveenmekaniske.no, Sylte, 6652 Surna, Tel.97 00 50 00 Sveis & Maskinteknikk AS, www.smtas.no, Strandgata 50, 8400 Sortland, Tel. 76 11 18 00 Sveisemekanikk AS, www.sveisemekanikk.no, Lillevarskogen 16, 3160 Stokke, Tel.33 33 80 60 Syljuåsen AS, www.syljuaasen.no, Kallerudlia 15, 2816 Gjøvik, Tel. 61 14 50 80 Søgne Stål AS, Nesan 37, 4532 Øyslebø, Tel. 38 28 84 29 Sørmaskinering AS, www.sormaskinering.no, Østre Lohnelier 2, 4640 Søgne, Tel. 38 16 66 91 Torsnes Industriservice AS, www.torsnesservice.no, Thorsøvn. 187, 1634 Gamle Fredrikstad, Tel. 91 58 77 95 Tratec Koab AS, www.koab.no, Pb 64, 4795 Birkeland, Tel. 416 80 128 Trondheim Stål AS, www.trondheimstaal.no, Pb.5735, 7437 Trondheim, Tel.73 96 91 91 Trøndersveis AS, www.trondersveis.no, Solhøgda 5, 7350 Buvika, Tel. 918 33 227 UNI STÅL AS, Tassebekkveien 350, 3160 Stokke, Tel.404 74 306 Uthaug Industri & Skipsservice AS, www.uthaugindustri.no, Hårberg, 7130 Brekstad, Tel.905 23 226 Vevle Mek. Verkstad AS, www.vevlemek.no, Rymledalen, 5282 Lonevåg, Tel. 56 39 26 75 Vikan Sveis AS, www.vikansveis.no, Pb 17, 8058 Tverlandet, Tel. 75 51 51 00 Vinje Industri AS, www.vinjeindustri.no, Skibåsen 10A, 4636 Kristiansand, Tel. 38 03 88 00 Vitec AS, www.vitec.as, Industriv.12, 7652 Verdal, Tel. 454 84 600 VM sveis og montering AS www.vmgruppen.no Pb 2194 Høyden 1521 Moss Tel. 69 23 53 53 Åkrene Mek. Verksted AS, www.aakrene-mek.no, Tuenvn. 81, 2000 Lillestrøm, Tel. 63 88 19 40 Øiseth Montasje AS, tomont@online.no, Kongleveien 5, 2214 Kongsvinger, Tel. 400 84 557

RÅDGIVENDE INGENIØRER COWI AS, www.cowi.no, Pb. 123, 1601 Fredrikstad, Tel. 69 30 40 00 Degree of Freedom AS www.dofengineers.com, C/O Multiconsult AS, Pb 265 Skøyen, 0213 Oslo, Tel. 975 80 093 Dipl.-Ing. Florian Kosche AS www.difk.no, Møllergt. 12, 0179 Oslo, Tel. 977 61 614 Hjellnes Consult as, www.hjellnesconsult.no, Pb 91 Manglerud, 0612 Oslo, Tel. 22 57 48 00 Høyer Finseth as, www.hoyerﬁnseth.no, Engebrets vei 5, 0275 Oslo, Tel. 23 27 80 00 Ingeniørgruppen AS, www.ingeniorgruppen.no, Pb 1035, 8602 Mo i Rana, Tel. 909 87 359 Kværner Jacket Technology Trondheim AS, www.kvaerner.com, Pb 1229 Sluppen, 7462 Trondheim, Tel. 952 00 456 Multiconsult AS, www.multiconsult.no, Pb. 265 Skøyen, 0213 Oslo, Tel. 21 58 50 00 North West Solutions AS, www.nwsolutions.no, Rensvikholmen, 6521 Frei, Tel. 918 34 238 PASSER AS, www.passer.no, Bjellandveien 24, 3172 Vear, Tel. 98 88 94 16 Prefab Design AS, www.prefabdesign.no, Gamle Forusveien 14A, 4031 Stavanger, Tel. 916 64 944 45

MEDLEMMER

PROCON Stavanger AS, www.procon-stavanger.no, Sverdrupsgate 23, 4007 Stavanger, Tel. 51 56 90 90 Pro-Consult AS, www.pro-consult.as, Ringtunveien 5, 1712 Grålum, Tel. 990 95 238 Siv. ingeniør Arne Vaslag AS, www.av-as.no, Karivoldveien 90, 7224 Melhus, Tel. 72 87 12 50 Stål-Consult AS, www.stal-consult.no, Vesterveien 15B, 4613 Kristiansand S, Tel. 38 10 30 00 Technip Norge AS www.technip.com Kjørboveien 14 & 16, 1337 Sandvika Tel. 67 58 85 00 PROGRAMVARE / IKT EDRMedeso AS, www.edrmedeso.com, Leif Tronstads plass 4, 1337 Sandvika, Tel. 67 57 21 00 Nordiske Medier AS, www.nordiskemedier.no, Martin Linges vei 25, 1364 Fornebu, Tel. 98 69 89 59 Theta Development as, www.thetadev.no, Pb 30 Laksevåg, 5847 Bergen, Tel. 99 44 34 71 BRANNSIKRING OG ISOLERING Firesafe AS, www.ﬁresafe.no, Pb.6411 Etterstad, 0605 Oslo, Tel. 22 72 20 20 Joma Trading Norway AS, www.jomatrading.no, Tomteveien 55, 1618-Fredrikstad, Tel. 69 34 64 00 BETONGELEMENTPRODUSENTER Con-Form Oslo AS, www.con-form.no, Trondheimsveien 184, 0570 Oslo, Tel. 46 44 49 00 Contiga AS, www.contiga.no, Pb.207, Økern 0510 Oslo, Tel. 23 24 89 00 Kynningsrud Prefab AS, www.kynningsrud.no, Vallehellene 3, 1662 Rolvsøy, Tel. 69 30 97 97 Loe Betongelementer AS, www.loe.no, Pb.4, 3301 Hokksund, Tel. 32 27 40 00 FESTEMATERIELL / MASKINER Beijer AS, www.beijeras.no, Pb 9513, 3038 Drammen, Tel. 32 20 24 00 EJOT Festesystem AS, www.ejot.no, Pb 84 Røa, 0701 Oslo, Tel. 23 25 30 40 iTec AS www.itec.as Torvet 13110 Tønsberg Tel. 977 99 226

Nord-Lock AS, www.nord-lock.com, Torvet 1, 3110 Tønsberg, Tel. 977 99 226 P.A. Bachke AS, www.pabachke.no, Stanseveien 13, 0975 Oslo, Tel. 21 06 19 60 P. Meidell AS, www.meidell.no, Stålfjæra 16 Kalbakken, 0975 Oslo, Tel. 22 20 20 25 SFS Intec AS, www.sfsintec.biz/no, Solheimveien 44, 1473 Lørenskog, Tel. 67 92 14 40 TBM AS, www.tbmaskin.no, Svelvikveien 61, 3039 Drammen, Tel 48 23 49 77 Tingstad AS, www.tingstad.no, Breivika Industrivei 4, 6018 Ålesund, Tel. 70 17 77 00 INSPEKSJON / DOKUMENTASJON AAA Certiﬁcation AB, www.a3cert.com, Göteborgsvägen 16H, 4 41 43 Alingsås, Sverige, Tel. +46 322 642 600 FeC AS, www.fec.as, Leknesvegen 246, 5915 Hjelmås, Tel. 926 03 289 HSP Inspection AS, www.hspinspection.no, Statsminister Torps vei 1a, 1738 Borgenhaugen, Tel. 69 87 99 88 Inspecta AS, www.inspecta.com, Herbergveien 2, 1710 Sarpsborg, Tel. 69 10 17 10 Mar-Kem AS, www.mar-kem.no, Holmestrandsvn. 106, 3036 Drammen, Tel. 32 81 94 70 MSG Technology AS, www.msgtechnology.no, Moav. 8, 7228 Kvål, Tel. 905 600 82 Nordvest Inspeksjon AS, www.nordvest.no, Lyngja, 6475 Midsund, Tel. 71 27 93 00 Safe Control Materialteknik AB, www.safecontrol.se, Tillgängligheten 1, 417 01 Göteborg, Sverige, Tel. +46 (0)31-65 64 70 Svetsansvarig i Sverige AB, www.svetsansvarig.se, Gravanäsvägen 11, 342 93 Hjortsberga, Sverige, Tel. +46 721 60 57 00 Teknologisk Institutt AS, www.teknologisk.no, Kabelgaten 2, 0580 Oslo, Tel. 22 86 50 00 MALING Joma Trading Norway AS, www.jomatrading.no, Tomteveien 55, 1618-Fredrikstad, Tel. 69 34 64 00 Jotun A/S, www.jotun.no, Hystadvn. 167, 3209 Sandefjord, Tel. 33 45 70 00

Zinga Norway AS, www.zinganorway.no, Tjuvholmen Allè 3, 0252 Oslo, Tel. 23 89 10 35 VARMFORSINKING Brødr. Berntsen AS, www.bberntsen.no, Hensmov. 43, 3516 Hønefoss, Tel. 32 10 97 70 NOT Varmforzinking AS, www.not-varmforzinking.no, Jernbanevegen 21, 4365 Nærbø, Tel. 982 96 251 Duozink AS, www.duozink.no, Borgeskogen 71, 3160 Stokke, Tel. 400 03 686 Duozink Selbak AS, www.duozink.no, Løenv. 4, 1653 Sellebakk, Tel. 400 03 686 FerroZink Trondheim AS, www.ferrozink.no, Industriveien 51, 7080 Heimdal, Tel. 72 89 62 00 Galvano Tia AS, www.galvano.no, Pb 143, 8201 Fauske, Tel. 75 60 11 00 Molde Zink AS, www.moldezink.no, Baklivegen 13, 6450 Hjelset, Tel. 71 20 29 10 Pro-Consult AS, www.pro-consult.as, Ringtunveien 5, 1712 Grålum, Tel. 990 95 238 Vestsink AS, www.vestsink.no, Gurskøy, 6080 Gurskøy, Tel. 70 08 03 60 Vik Ørsta AS, Avd Vik, www.vikorsta.no, 6893 Vik i Sogn, Tel. 57 69 86 50 Vik Ørsta AS, Avd Ørsta, www.vikorsta.no, Strandg. 59, 6150 Ørsta, Tel. 70 04 70 00 Zinken AS, www.zinken.no, Idrettsv. 138, 5353 Straume, Tel. 406 20 200 ORGANISASJONER/UTDANNING Chr. Thams Ressurs, www.thamsressurs.no, Orkdal vgs Follo, 7300 Orkanger, Tel. 926 81 727 Den norske Stålgruppen, www.stalforbund.com/stalgruppen.htm Høgskolen i Gjøvik, www.hig.no Industrigruppen Stål og Fasade (IGS), www.igsf.no Nordic Galvanizers, www.zincinfo.se Norsk Forening for Stålkonstruksjoner, www.NFSkompetanse.com Stål- og metallgrossistenes Forening, Pb. 1369 Vika, 0114 Oslo, Tel. 23 23 90 90 Universitetet i Agder, www.uia.no, Pb 509, 4898 Grimstad, Tel. 37 23 30 00

N R 1 • 2 0 1 7 • N Y H E TE R OM ST Å L B YGGN A D

Stålentreprenører/ Verksteder: O Din Smed AS, he-lerk@online.no, O Møre Stål AS, www.mørestål.com O Saltvik Mek AS, www.saltvik.as/ O Vinje Industri AS, www.vinjeindustri.no O Vitec AS, www.vitec.as

Norsk Offshore Havbruksdag 22. november 2016, til en fullsatt sal på Felix Konferansesenter. Regjeringen har satt seg som mål en femdobling av laksenæringen innen 2050. – Havbruk er allerede et eventyr. Den skal vokse videre, men det krever omstilling. Det er

Entreprenører O Fronta Bygg AS, www.frontagruppen.no Rådgivende ingeniører: O PASSER AS, www.passer.no O Pro-Consult AS, www.pro-consult.as Festemateriell/Maskiner O iTec AS, www.itec.as Inspeksjon/ Dokumentasjon O Mar-Kem AS, www.mar-kem.no

ta over for oljen, og det er næringer innenfor havet som skal ﬁnansiere vår felles velferd fremover, sa Sandberg. Norsk Offshore Havbruksdag, som samlet 100 deltakere, er en konferanse med fokus på utvikling av ny teknologi og bærekonstruksjoner for offshore havbruk for å løse miljø og areal utfordringer ved ﬁskeoppdrett. Konferansen fokuserte spesielt på mulighetene og erfaringene fra olje- og gass offshorenæring. Norsk Offshore Havbruksdag 2017 avholdes 22. november på Felix Konferansesenter.

Rammeavtale om energitjenesteren Norsk Stålforbund har inngått en avtale med Eneas, som kan gi Stålforbundets medlemmer betydelige besparelser. Eneas har i løpet av de siste 10 årene revidert energifakturaene til 27 % av Stålforbundets medlemmer. I 37 % av tilfellene har Eneas avdekket vesentlige feil på medlemmets energikostnader. Dette er 85 % høyere enn for norsk industri generelt. Ved feil har utfallet av revisjonen ført til en gjennomsnittlig refusjon til medlemmet på over 90.000 kroner. I til-

N R 1 • 201 7 • NY HET ER O M STÅ L BYG G NA D

MEDLEMSNYTT

Nye medlemmer i Norsk Offshore Havbruksdag 2016 Norsk Stålforbund Per Sandberg holdt åpningsinnlegget under nå vi skal bygge opp alle de næringene som skal

legg kommer fremtidig besparelser. Norsk Stålforbund har fremforhandlet en unik avtale der medlemmet beholder hele 60 % av refundert/korrigert beløp (mot normalt 50 %). For alle andre tjenester fra Eneas tilbys medlemmene en rabatt på minimum 20 % på honoraret. For eksisterende kunder av Eneas vil dette bety 20 % rabatt på neste års honorar. Stålforbundets kontaktperson i Eneas: Kyrre Lind-Isaksen M: 934 67 554 E: kyrre.lind-isaksen@eneas.no

KONSTRUKSJON i fokus Det dukker nå og da opp kronglete konstruksjonsspørsmål som vekker undring hos stålkonstruktører, både i Norge og Sverige. Under denne vignetten har vi bedt en ekspert forklare et interessant konstruksjonsproblem til interesserte i bransjen.

Nye utfordringer med hensyn til utmattings beregninger av konstruksjoner Utmatting har blitt et viktigere fagområde de siste årene ettersom utmatting blir dimensjonerende for mange forbindelser i forskjellige typer av marine konstruksjoner. Dette skyldes flere årsaker som nye typer konstruksjoner som er dynamisk høyt belastet, oftere bruk av elementanalyser for dimensjonering i bruddgrensetilstanden som gir optimale konstruksjoner med hensyn på stålvekt og mer bruk av høyfast stål som tillater høyere spenninger. ette skyldes også et ønske om en mer optimal fabrikasjon av fagverkskonstruksjoner med mindre sveisearbeid, noe som gir et ønske om sveising av rørknutepunkter kun fra utsiden. Tidligere har det vært vanlig å utføre sveisene også fra innsiden i høyt belastede rørknutepunkter i stålkonstruksjoner i Nordsjøen, noe som har gitt gode utmattingskapasiteter av knutepunktene.

Nye utfordringer

Utvikling og utbygging av fundamenter for vindturbiner til havs er ett eksempel på nye konstruksjoner hvor utmatting er oftere bestemmende for dimensjonene enn bruddgrensetilstanden. Her er det derfor lite effektivt å gå til en høyere ﬂytegrense enn rundt 350 MPa for å oppnå mest mulig optimale løsninger. Den samme vurderingen gjelder også for skip hvor bruken av stål med høyere ﬂytegrense medførte økte utmattingsproblemer, spesielt mot slutten av 1990 tallet. Etter hvert tas det i bruk avanserte beregningsmetoder for beregninger av laster og last effekter, og dimensjonering i bruddgrensetilstanden baseres også på ikke-lineære elementberegninger i enkelte tilfeller for å ta ut all kapasitet fra forbindelsene. Dette blir gjort for å oppnå optimale konstruksjoner noe som også medfører økning i lineært beregnede spenninger i «hot spot»-områder som legges til grunn for beregning av utmattingslevetider. Mange av plattformene i Nordsjøen har overskredet opprinnelige levetider og det er et 48

KO N ST RUKSJO N I FOKUS

behov for levetidsforlengelser. For alle disse konstruksjonene er det høysykel utmatting som er dominerende og for stålkonstruksjoner ligger tyngdepunktet av beregnet utmattings skade i området rundt 107 sykler i S-N diagrammet. Med høysykel utmatting forstår man flere belastnings sykler enn 104–105. Enkelte plattformer har hatt en nedsynkning av grunnen under fundamentene over levetiden, noe som har økt sannsynligheten for bølger opp i dekkskonstruksjonen i forhold til hva som var situasjonen ved opprinnelig dimensjonering. Dette medfører flere store belastninger under større stormer. Dette medfører at man må dimensjonere bruddgrensetilstanden for lavsykel utmatting tilsvarende belastninger med færre antall sykler enn 104–105. Ensidig sveiste rundsveiser er viktige forbindelser i stigerør og rørledninger. De siste 20 årene har det blitt gjort en mengde utmattingsforsøk av denne type forbindelser i fullskala rør. Dette har gitt grunnlag for å benytte høyere S-N kurver for dimensjonering enn hva man har benyttet tidligere. Samme type forbindelser har man også i rørene som går ned i oljebrønner og som kan være høyt dynamisk belastet under boreoperasjoner på dypt vann med dynamisk belastning fra en flytende borerigg. Andre materialer kan ha lavere utmattingsstyrke enn stål. Forbindelser mellom stål og betong som man har i vindmøllefundamenter og også i jacketkonstruksjoner som forbindelser mellom pelene og selve fagverkskonstruksjonen, har de senere årene vist seg å ha spesielle N R 1 • 2 0 1 7 • N Y H E TE R OM ST Å L B YGGN A D

Dr. ing. Inge Lotsberg DNV GL Dr. Ing fra Norges Tekniske Høyskole, Trondheim i 1977 med avhandling om element beregninger innen bruddmekanikk. Har vært ansatt i DNV og DNV GL siden 1979 hvor jeg har jobbet med beregninger av forskjellige typer stålkonstruksjoner, utmatting, laboartorieforsøk og pålitetlighets beregninger. Har deltatt i utarbeidelse av forskjellige dimensjonerings standader for stålkonstruksjoner i DNV, NORSOK og internasjonalt i ISO. Har publisert mer enn 130 artikler relatert til stålkonstruksjoner på internasjonale konferanser og i tidskrifter.

Figur 1 Illustrasjon av spenningsbilde ved en stiveravslutning på en plate

utfordringer med hensyn på utmatting. Eksisterende standarder på området har ikke vært gode nok og nye tester i laboratoriet har gitt grunnlag for oppdatering av disse standardene. Dimensjoneringsmetoder

Tradisjonelt har utmattingsberegninger vært basert på nominell spenninger for detaljer i platekonstruksjoner de siste 40 årene. Med nominell spenning forstås en maksimal spenning som kan beregnes ved hjelp av enkel bjelketeori. I samme periode har det vært vanlig å benytte seg av spenningskonsentrasjonsfaktorer for rørknutepunkter som er basert på element beregninger av «hot spot»-spenninger som er kalibrert mot laboratorieforsøk. Med en «hot spot»- spenning forstår man spenningen i det området som er høyest dynamisk belastet. De forskjellige beregnings metodene er illustrert i ﬁgur 1. Til hver av metodene for beregning av spenning eller spenningsvidde hører det også med forskjellige S-N kurver som er illustrert i ﬁgur 2. Nominelle S-N-kurver kan gjerne benyttes hvor man har utmattingsforsøk fra tilsvarende detaljer som grunnlag for S-N-kurvene. Men hvor detaljene avviker noe fra det som ligger bak S-N kurvene er det blitt vanlig å etablere «hot spot» spenningen også for platekonstruksjoner. «Hot spot» metoden er også mer anvendelig for forskjellige typer belastninger enn for eksempel nominell spenningsmetode, som egner seg best for ren membran spenningsbelastning. «Hot spot» spenningen skal inkludere effekten av detaljen eller lokal geometri med hensyn til beregnet spenning eller spenningsvidde ved «hot spot». Derfor betegnes også denne spenningen ofte som en geometrisk spenning. Kjervspenningen som skyldes effekt av sveisetåen er ikke inkludert i denne geometriske spenningen og skal derfor være inkludert i tilsvarende S-N kurve for «hot spot»-spenning eller geometrisk spenning. For å unngå å ta med noe NR 1 • 201 7 • NYHETER O M STÅ L BYG G NA D

av kjervspenningen eller «notch» spenningen som er vist i figur 1, er det vanlig å ta utgangspunkt i spenningene et stykke fra sveisetåen og foreta en linearisert spenningsberegning ved sveisetå basert for eksempel på spenninger i avstand 0.5t og 1.5t som er vist i figur 1. Forskjellige metoder er blitt foreslått for beregning av «hot spot»-spenninger. Felles for disse metodene er at de er blitt kalibrert mot utmattings forsøk da de vanskelig kan dokumenteres og utvikles fra teori. Ved en meget fin elementinndeling av sveisetåområdet er det også mulig å ta hensyn til effekten av sveisetåen når spenningen ved sveiståen beregnes. Denne spenningen kombineres med en» notch» spennings S-N-kurve som er kalibrert mot utmattingsforsøk. Overgangen mellom sveis og grunnmateriale modelleres typisk for konstruksjoner med en radius på 1 mm med et minimum av 4 elementer rundt en kvart sirkel. «Notch»-spenningsmetoden er effektiv for plane tilfeller, men er arbeidskrevende for tredimensjonale beregninger da det krever fine element modeller. Metoden fungerer bra for beregning av initiering av utmattingssprekker, men kan være konservativ hvor det er bøyning over tverrsnittet eller hvor det er mye sprekkvekst under omlagring av spenninger under sprekkveksten. Metoden kan benyttes for sveisetå og den kan også benyttes for sveiserot i ensidig sveiste forbindelser eller i roten av kilsveiser. For å ivareta sprekkveksten på en god måte kan bruddmekanikk benyttes. Gode sprekkvekst beregninger krever et godt grunnlag med hensyn på spenningsintensiteter som funksjon av sprekkstørrelse. Det finnes noen analytiske funksjoner for disse, men det kan være arbeids krevende å etablere gode funksjoner basert på detaljerte element beregninger som kan være nødvendige for relevante detaljer. Hvilken beregningsmetode som velges og hvilke krav som stilles til nøyaktighet og hva som er et akseptabelt arbeidsomfang vil være situasjonsavhengig. Metodene er illustrert i figur 1. De 3 første metodene er basert på spenningsberegninger av detaljer uten at en sprekk er med i beregningsmodellen. Sprekkvekst basert på bruddmekanikk inkluderer en sprekk og kan benyttes som grunnlag for bestemmelse av inspeksjonsomfang ved fabrikasjon og også inspeksjonsmetode og frekvens for inspeksjon i drifts fasen. Forbedringsmetoder

Sliping av sveisetå har vært en vanlig forbedringsmetode av konstruksjoner med marginalt beregnede utmattingslevetider i fabrikasjons fasen. Det har vært akseptabelt å benytte en forbedringsfaktor basert på sliping i størrelsesorden 2 – 3.5 på levetid noe avhengig av materialets ﬂytespen- ³ KO N STRU KSJON I FOKUS

KONSTRUKSJON i fokus Nye utfordringer med hensyn til utmattings beregninger av konstruksjoner

ning. Også hamring av sveisetå har blitt benyttet i enkelte prosjekter for levetidsforbedring. Ved denne metoden introduseres trykkspenninger i «hot spot» området og dette reduserer effektive strekkspenninger som gir utmattingssprekker. I de senere årene har det vært mye fokus på ultrasonisk hamring. Her foregår hamringen ved en så høy frekvens at det blir mer miljøvennlig i form av både støy og vibrasjoner for den som ufører arbeidet. En utfordring med metoden kan være å dokumentere utførelsen. Det er også et problem med metoden at store Figur 2 Illustrasjon av S-N kurver som benyttes ved forskjellige metoder for spennings beregning trykkspenninger synes å bli redusert ved store belastninger i trykk. Structures» som i juni 2016 ble publisert av Cambridge University Press I områder med utførte forbedringer som for eksempel med sliping, i New York. Boken omhandler et bredt emneområde angående utmatblir det i etterkant ofte utført sandblåsing for heft for malingsbe- ting av konstruksjoner fra beregning av langtidsspenningsfordeling, skyttelse mot korrosjon. Dette gir en noe større overﬂateruhet enn dimensjonering av forskjellige typer sveiseforbindelser til fabrikasjon hva man har etter sliping og dette er noe man bør ta hensyn til ved og planlegging av driftsinspeksjon av utmattingssprekker. Boken gir bestemmelse av faktor for levetidsforbedring hvor man har behov også mange litteratur henvisninger til relevant litteratur og standarder for dimensjonering av konstruksjoner mot utmatting. Forfatteren har for malingsbeskyttelse. bakgrunn fra utarbeidelse av utmattingsstandarder for forskjellige typer konstruksjoner i DNV og for NORSOK. Derfor har det i stor grad vært Litteratur naturlig å knytte innholdet i boken opp mot Det ﬁnnes mye publisert litteratur om utmatting. En kilde forteller at disse standardene. Men innholdet er av en så det er publisert over 100 000 artikler om utmatting før år 2000. Hvert generell karakter at den også gir et grunnlag år publiseres det en mengde nye artikler og det kan være krevende å for dimensjonering av konstruksjoner etter følge med i alt. Dette gjelder både artikler og standarder for utmatting Eurocode, som i dag benyttes for land-konsom stadig må oppdateres som følge av nye erkjennelser eller som struksjoner i Norge. grunnlag for dimensjonering av nye typer konstruksjoner. Forfatteren Ut mars i 2017 kan den bestilles til 20 har jobbet med utmatting av konstruksjoner i mer enn 40 år; han har procent rabatt ved å følge denne lenken: også jobbet med utvikling av utmattingsstandarder for forskjellige typer www.cambridge.org/fdms16 konstruksjoner; og etterhvert har han også publisert mange artikler om utmatting på konferanser og i tidsskrifter, og det syntes derfor naturlig Figur 3 Ny bok for dimensjonering av marine konstruksjoner mot utmatting. å presentere denne erfaringen i en bok «Fatigue Design of Marine

KO N ST RUKSJO N I FOKUS

N R 1 • 2 0 1 7 • N Y H E TE R OM ST Å L B YGGN A D

Kvalitetsplåt från en partner som vet vad som krävs Låt inte teknik och material begränsa dina kreativa idéer. ArcelorMittal Projekts program av byggplåt och paneler erbjuder innovativa lösningar för tak och fasader. Hos oss ﬁnns något för varje önskemål.

Svensktillverkad byggplåt från världens största ståltillverkare ARENOR

LOGISTIK/HANDEL

KÖPCENTER

PREFERENS

KONSERTHALLAR

ArcelorMittal Construction Sverige AB Västanvindsgatan 13 S-652 21 Karlstad, Sweden

Tel. Karlstad: +46 (0)54 688 300 Tel. Sveg: +46 (0)680 554 00 www.arcelormittalprojekt.se

Få din nästa projektidé på arcelormittalprojekt.se

Posttidning B Retur adr: Nyheter om Stålbyggnad Stålbyggnadsinstitutet Box 1721, 111 87 Stockholm

VI PROJEKTERAR STÅL FÖR FRAMTIDEN Byggnadskonstruktion är nyckeln för att möta både funktionella och estetiska visioner när broar och byggnader ska utformas. Stålkonstruktion är en viktig del. Vi gör stål möjligt i så väl spektakulära som rationella former oavsett om det handlar om ett fastighetsprojekt, ett industriprojekt eller ett broprojekt. Läs mer på www.cowi.se

360-GRADERSLÖSNINGAR GER DEN KRAFT DU BEHÖVER COWI är ett ledande konsultföretag som skapar mervärde för kunder och samhället i stort tack vare vår helhetssyn – vi kallar det 360-graderslösningar. Vi hanterar utmaningar från olika angreppspunkter och skapar fungerande helhetslösningar för våra kunder.