STÅLBYGGNADSINSTITUTETS NYHETER
Studiebesök under Stålbyggnadsdagen.
Studiebesök under Norsk Ståldag
l S tålbyggnadsdagen l Norsk Ståldag l Gehry Building lC ertifiering av stålbyggnadskonstruktörer
Gehry building
NYHETER OM STÅLBYGGNAD NR 4 2009 l INNEHÅLL / LEDARE
Börja använda Eurokoderna nu! Stålbyggnadsinstitutet Vasagatan 52, 4 tr 111 20 Stockholm Tel 08-661 02 80 Fax 08-24 54 64 e-post: info@sbi.se Internet: www.sbi.se
ANSVARIG UTGIVARE: Björn Uppfeldt, Tel 08-661 02 54 bjorn.uppfeldt@sbi.se CHEFREDAKTÖR: Lars Hamrebjörk, Tel 070-630 22 17 Fax 08-411 92 26 lars@sbi.se Norsk redaksjon Kjetil Myhre, Tel 41 02 15 98 post@stalforbund.com PRODUCERAS AV: ConstruEdo AB Lars Hamrebjörk Ungdomsvägen 24, 183 65 Täby Tel 070-630 22 17 www.construedo.se info@construedo.se ANNONSFÖRSÄLJNING: Migge Sarrión Tel 08-590 771 50 annons@sbi.se
Om cirka fyra månader lämnar i stort sett hela Europa sina gamla nationella regelverk till förmån för Eurokoderna för dimensionering och SS-EN 1090 för utförande och kontroll av stålkonstruktioner. Det europagemensamma regelverket har kommit till för att underlätta en av EU:s huvudsakliga målsättningar, fri rörlighet för varor och tjänster. Fri rörlighet för tjänster ger svenska företag större möjligheter att konkurrera på den europeiska marknaden och utländska aktörer får ökade möjligheter att konkurrera på vår hemmamarknad. Som vanligt gäller att vara bäst för att lyckas och oavsett vad man vill bli bäst på krävs noggranna förberedelser, rätt utrustning, talang och träning. Vägverket har genomfört ett projekt där ett antal broar har dimensionerats enligt Eurokoderna. Enligt deltagarna i projektet så tog dimensioneringsarbetet uppskattningsvis dubbelt så lång tid som normalt. Bedömningen var också att det tar tre-fyra uppdrag innan tiderna är nere i det vi är vana vid. Det kanske inte är något problem om det är lika för alla, men i det här fallet så är det inte lika för alla. Det hör samman med att Boverket har hittat ett juridiskt kryphål och bestämt att vi inte ska överge vårt nationella regelverk förrän nio månader senare än övriga Europa alltså vid årsskiftet 2010–2011. Vi kommer således att vara på efterkälken redan från början om vi inte ser till att vara mycket väl förberedda vid övergången. I princip innebär det att vi måste arbeta som om övergången sker redan i april för att hålla jämna steg med konkurrenterna.
Det finns en hel del synpunkter på Eurokoderna och den tillhörande standarden för utförande och några av dem är definitivt relevanta. Men, oavsett om det nya systemet är bättre eller sämre än det tidigare så kommer det att införas. Det finns ingenting i nuläget som talar för att det skulle komma några förändringar, vare sig av innehållet eller av tiden för införandet. Min uppmaning är därför: ” Börja förbereda er nu!” Utnyttja övergångstiden på bästa sätt, gå kurser, se till att era programvaror uppdateras och använd Eurokoderna. Kurser i dimensionering enligt Eurokoderna ges av bland annat Eurokodutbildningar och KTH. För stålbyggare förbereder företaget Stålbyggnadskontroll en uppdateringskurs enligt EN 1090-2 för de med TR-stål kompetens och Force Technology förbereder ett kurspaket om sex dagar för utförande av stålkonstruktioner. På SBI tar vi fram kortare seminarier och handböcker för att förenkla övergången. Vi har sedan ett drygt år tillbaka läromedel baserade på Eurokoderna och under 2010 kommer en rad nya handböcker. Först kommer en ny handbok för utförande enligt EN 1090‑2 och mot slutet av året ska uppdateringar av våra handböcker för detaljer och traverskranbanor vara klara. Björn Uppfeldt Bäst vinner! VD, Stålbyggnadsinstitutet
INNEHÅLL • NR 4 2009 STÅLBYGGNADSDAGEN NORSK STÅLDAG NYHETER I STÅLBYGGNADSBRANSCHEN KURSER o KONFERENSER
GRAFISK FORM & LAYOUT: Annika Lönn
REPORTAGE:
REPRO och TRYCK: Edita Västra Aros, 2009
l STÅLPROJEKT Gehry Buildning
5 7 9 12
Hans Schober, Michael Werwigk, Kai Kürschner, sbp gmbh
14
l UTFÖRANDESTANDARDER Reviderad godkjenningsordning
20
ISSN 1404-9414 Omslagsbilder: Gehry Building (sbp, Stuttgart) Stålbyggnadsdagen (Lars Hamrebjörk) Norsk Ståldag (Kjetil Myhre)
Kjetil Myhre, Norsk Stålforbund
l EUROKODER Eurokoder – nu är det dags!
24
Anders Sjelvgren, Boverket
l MATERIAL Valg av stål i fuktige miljøer
26
Erik Algaard, Multiconsult
l STÅL GÖR DET MÖJLIGT 341
009
Trycksak
MEDLEMSFÖRETAG – NORGE – SVERIGE
N R 4 • 2 009 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD
34 35 INNEHÅLL / LEDARE
3
STÅLBYGGNADSDAGEN
STÅLBYGGNADSDAGEN 2009
Bernt Johansson gav en vägledning i utförande.
Nya tag 2010! l Du håller nu det sista numret av tidningen Stålbyggnad i den tunnare upplagan. Från och med nr 1/2010 är samtliga fyra nummer av tidningen lika stora och fullmatade. Tidningen är mycket uppskattad av läsare både i Sverige och i Norge och upplagan ökar ständigt. Redaktionen tar gärna emot tips och förslag på innehåll i tidningen. ”Vad vill du läsa om” eller ”detta tycker jag att branschen bör lära sig mer om”. Trevlig läsning och tipsa gärna andra om att de kan beställa en gratis prenumeration på www.sbi.se!
Den 22 oktober gick den 42:a Stålbyggnadsdagen av stapeln på Grand Hotel i Stockholm. Över 250 deltagare och 28 utställande företag hade samlats till den årliga höjdpunkten för stålbyggnadsbranschen.
D
agen inleddes med att Sten Nordin, Finansborgarråd, hälsade oss välkomna till Stockholm – the Global City med att berätta om vilka planer staden har för sin fortsatta utveckling. En stad där de stora projekten redan har börjat byggas är Solna vilket Lars-Erik Salminen, kommunstyrelsens ordförande, nöjt kunde berätta. Projekt som Arenastaden med nya Nationalarenan och nya Karolinska institutet är bara ett par av de intressanta projekt – med spännande stålkonstruktioner – som växer fram och håller näringslivet vid liv. Ulrika Jardfelt från SABO berättade därefter om be-
Elisabeth Gummesson avslutade inspirerat.
Lars Hamrebjörk Redaktör för tidningen Stålbyggnad
Douglas Wallding pratade certifiering. NR 4 3 • 2 009 007 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD
Christian Carlsson visade exempel på byggsystem i stål.
Över 250 intresserade åhörare. Katarina Brofalk föreläste om säkert stålbyggande.
Ulrika Jardfelt pratade renovering av miljprogram. Lars-Erik Salminen bygger stort i liten stad.
Sten Nordin hälsade alla välkomna till Stockholm.
hovet av upprustning av befintliga bostäder i Miljonprogrammets bostadsområden och de utmaningar man står inför. Inte minst viktigt är energieffektiviseringsåtgärder som tilläggsisolering av fasader. Här kunde näste föredragshållare, Christian Carlsson från EuroProfil visa på en lösning av problemet där EuroProfil tagit fram ett system att bygga om bostadsområdet Brogården i Alingsås till passivhusstandard med en prefabricerad stålregelkonstruktion. Efter kaffepausen med mingel bland alla utställare
Anders Sjelvgren informerade om Eurokoder.
Mikael Jansson visade på mervärden i distributionsledet.
var det dags att höra Bernt Johansson, Professor em i Stålbyggnad, berätta om den nya utförandestandarden för stålkonstruktioner – EN 1090-2. Bernt gav även en vägledning X XNXYXHXEX TX EX R
5
STÅLBYGGNADSDAGEN
Finn Juel Hansen från MT Højgaard visade lyftbrosektionen till nya Södertäljebron.
till den handbok om utförande av stålkonstruktioner som SBI håller på att ta fram. Sedan var det dags för Mikael Jansson, Tibnors affärsenhetschef för Marknad Sverige. Mikael visade hur nya arbetssätt mellan kund och leverantör skapar nya mervärden. Peter Collin berättade sedan om fyra FoU-projekt som spänner från grundläggning till farbanor hos samverkansbroar. Direkt efter sitt föredrag fick sedan Peter ta emot den prestigefyllda utmärkelsen Silverbalken (se annan plats) för sina insatser för stålbyggandets utveckling. Efter lunchen kom ett samlat pass på temat kvalitetssäkring av stålbyggnadsprocessen. Nils Yttergård höll ett föredrag kring vilka krav en beställare bör ställa på konsulter och entreprenörer i ett projekt för att säkerställa ett riktigt och säkert utförande av byggprojektet. Katarina Brofalk från Ruukki talade kring förutsättningar för ett säkert stålbyggande, vilka särskilda svårigheter som behöver övervinnas och om vilka vägar som finns för att nå målen. Hans Olson presenterade det nyligen sjösatta certifieringsprogrammet för stålkonstruktörer och bjöd in till det första kurstillfället i november. Douglas Wallding från Nordcert AB lyfte fram programmet för certifiering av arbetsledare stål och betydelsen av kompetenshöjning så att säkert stålbyggande kan säkerställas. Efter många år av väntan är nu Eurokoderna färdiga och samtliga länder i 6
N Y HETER
En nöjd Silverbalksvinnare samtalar bla a med Björn Uppfeldt och Hans-Göran Jansson.
Joakim Lönnberg, Lindab, får information från Robert Petersson från Ruukki. Annikki Hirn från det nya medlemsföretaget Nordic Galvanizers svarar på frågor från Wille Karlsson, Sweco Structures.
Hörnet Forssells Smide och Richard Steen var välbesökt i varje paus. Svante Lindqvist på fiol och Ulf Jonsson på dragspel ackompanjerade en på gott sånghumör Peter Collin.
EU genomför övergången. Anders Sjelvgren från Boverket berättade om hur detta kommer att se ut i Sverige och vad det innebär med en gemensam marknad på byggområdet. Dagen avslutades som vanligt med ett pass som ger lite inspiration inför framtiden. Arkitekterna Petter Eklund och Per-Aage Nilsson inledde med att presentera det vinnande projektet i Stålbyggnadspriset 2009 – Swedbank Stadion i Malmö. Projektet tilldelades även European Steel Design Award 2009. Elizabeth Gummesson rundade sedan av dagen med ett föredrag kring att
Pretec var ännu en av utställarna som hade fullt upp under pauserna.
förverkliga sina drömmar och att uppnå sina mål. Kvällens Stålbyggnadsmiddag med mat och underhållning följdes av fredagens studiebesök. Där besökte vi först
bygget av den nya järnvägsbron över Södertälje kanal och sedan de två pågående projekten i Stockholms city, Kungsbrohuset och Stockholm Waterfront. ❏
NR 4 • 2009 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD
NORSK STÅLDAG
Over: Rutger Gyllenram, Kobolde & Partners / KTH Til høyre: Arne Eggen, Arne Eggen Arkitekter AS
Norsk Ståldag 2009
N
orsk Ståldag samlet 130 deltakere og 10 utstillere på Grand hotell i Oslo den 27. oktober. Ståldagen som er årets viktigste begivenhet i stålbransjen, hadde i år mange aktuelle temaer. Konferansen startet med et foredrag om konjunkturer og utsikter for norsk økonomi ved Roger Bjørnstad, Forskningsleder i makroøkonomi ved Statistisk Sentralbyrå. Erik Dahl fra Plan og bygningsetaten i Oslo Kommune oppdaterte så om nye og planlagte utbygginger i Fjordbyen Oslo. Han kunne vise til mange arkitektkonkurranser og fortsatt stor byggeaktivitet de kommende årene. Dagens hovedtema, miljø, ble innledet av Rutger Gyllenram fra Kobolde & Partners / KTH som engasjerte med foredraget ”Utnytt stålets miljøegenskaper”. Rutger gav eksempler på at stål har mange miljømessige fordeler som ikke naturlig framkommer i et miljøregnskap. Spesielt huskes godt de to bilder han selv hadde tatt av et fleretasjers bygg i henholdsvis tre og stål. Trebygningen hadde tett i tett med søyler mens bygningen i stål og hulldekker hadde store spennvidder, med store åpne rom, spesielt godt egnet for bruksendring i byggets levetid. Deretter fikk vi en innføring i de nye miljøklassifiseringssystemene LEED og BREEAM. Rune Stene i Skanska Norge kunne fortelle at Skanska innfører LEED i den norske byggvirksomheten.
Det amerikanske verktøyet LEED står for ”Leadership in Energy and Environmental Design”, og er et av verdens ledende systemer for miljøsertifisering av bygg. Daniel Blomkvist i NCC Construction presenterte BREEAM (Building Research Establishment Environmental Assessment Method) som opprinnelig kommer fra Storbritannia. Dette systemet har også etablert seg som en ledende standard på området. Felles kriteriene for LEED og BREEAM er ressursbruk, byggets plassering, utforming og innendørsklima samt energieffektivisering, avfallshåndtering og resirkulering. For stålleverandøren blir det en oppgave å dokumentere resirkuleringsgraden i den leveranse man har til det aktuelle bygget. Arkitekt Odd Klev i A-lab fortsatte med sin presentasjon av Statoils nye kontorbygg på Fornebu, en svært spennende design der stålet kommer til sin fulle rett. Du kan lese mer om bygningen i egen artikkel i dette nummer. Etter lunsj gav Erik Algaard i Multiconsult en leksjon i valg av stål i fuktige miljøer, spesielt i svømmehaller, hvor feil materialvalg kan få store konsekvenser. Les for øvrig hans artikkel i dette nummer. Roald Sægrov i Standard Norge gav en innføring i ny utførelsesstandard, NS-EN 1090, som nå er utgitt og som blir obligatorisk fra mars neste år sammen med de nye Eurokodene for prosjektering. Et annet tema, av stor ak-
N R 4 • 2 009 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD
Tennce Carlsson i LECOR Stålteknik var guide på en meget interessant befaring i nye Holmenkollbakken.
tualitet, er innføring av BIM (Building Information Modeling). Thor Ørjan Holt i Multiconsult kunne fortelle om erfaringer med BIM i prosjekteringen av Statsbyggs nye bygg ved Universitetet i Stavanger. Johan Andersson i Lindab informerte om hvordan man kan redusere monteringstiden ved klikkmontasje av stendere og fasadekassetter, og Reidar Mjelde i Europrofil viste tidsbesparende montering ved liming av gips på stålstendere. Norge Rundt ble tradisjonen tro, holdt av leder i Norsk Stålforbund, Kjetil Myhre. Han informerte om faglige aktiviteter, statistikker og Stålgruppens byggeprosjekter siste år. Arkitekt Morten Løvseth i Moe & Løvseth Arkitekter, fulgte opp med å fortelle om et av disse prosjektene, Kolomoen bru - et landemerke på ny E6 Dal - Biri. Et annet spennende prosjekt som nå er under oppføring er Kilden teater- og konserthus i Kristiansand. Arkitekt Juho
Grönholm i ALA architects presenterte bygget med sitt spektakulære ”strutteskjørtet” i fasaden som for øvrig er holdt oppe av utkragede stålkonstruksjoner. Les mer om prosjektet i dette nummer av Stålbyggnad. Til slutt var det utdeling av stålpriser. Vinner av Norske Arkitektstudenters Stålkonstruksjonspris, Knut G. Borgen mottok, et diplom og en sjekk på 20.000 kroner for sitt arbeid med Farnes Rasteplass. I følge han selv har pristildelingen hjulpet han i søken etter jobb. Han arbeider nå hos Jensen & Skodvin Arkitektkontor AS i Oslo. Norsk Stålkonstruksjonspris 2009 ble overrakt aktørene bak Ypsilon gang- og sykkelbru i Drammen. Utbyggingssjef Bertil Horvli og prosjektleder Sverre Lerbak mottok prisen på vegne av Drammen kommune som byggherre, Knut Gjerding-Smith i Haug og Blom-Bakke AS som konstruktør, Jan Andreassen i Ruukki Construction AS som stålentreprenør og Arne Eggen i Arne Eggen Arkitekter AS, som arkitekt. Arne Eggen holdt også en flott presentasjon av brua. Rett etter konferansen var det åpen ”Stålbar” i utstillingsområdet der man kunne mingle før påfølgende bankett og underholdning. Dagen etter var det studiebesøk til nye Holmenkollen med foredrag ved diplomingeniør Florian Kosche og Tennce Carlsson i LECOR Stålteknik, som leverer stålet til tilløpskonstruksjonen. En stor takk til Tennce Carlsson som gjorde dette studiebesøket mulig! ❏ NYHETER
7
NYHETER
Silverbalken 2009 till Peter Collin
Å
rets mottagare av Stålbyggnadsinstitutets Silverbalk är Peter Collin. Peter Collin är 49 år och är sedan 2007 professor i samverkanskonstruktioner vid LTU. Peter är även marknadschef på brosidan för Ramböll Sverige. Prismotiveringen lyder: Professor Peter Collin tilldelas Silverbalken år 2009 för ett energiskt och träget arbete för främjande av stålbyggandet. Peter har med ett undantag för tre år på Stålbyggnadsinstitutet verkat genom Luleå tekniska universitet och Ramböll i Luleå. Där har han konstruerat
många samverkansbroar men också drivit många forskningsutvecklingsprojekt med EU-finansiering för att utveckla brobyggandet. Det som gör hans insatser framträdande är att han driver sina projekt via nya lösningar fram till demonstrationsprojekt som man kan se och ta på. Det övertygar mer än en bok i hyllan och det tar energi att komma så långt och att övertyga beslutsfattare om att prova något nytt. Peter är inte den som tar Nej för ett svar. ❏ Läs mer på Internet www.sbi.se
Tore Lundmark vinnare av Sigge Thernwalls Stora Byggpris 2009 l En av stålbyggnadbranschens eldsjälar, Tore Lundmark, har tilldelats Sigge Thernwalls Stora Byggpris med en prissumma på 200 000 kronor. Tore Lundmark är en av Sveriges främsta inom avancerade stålkonstruktioner av broar och anläggningar. Bland andrapristagarna finns Mohammad Al-Emrani, forskare vid Chalmers Tekniska Högskola på området stålbroar.
trä och blandade material. Vinnare i klassen Stålprojekt är: WSP Skellefteå för projekt: Malmlager med tillhörande maskinhall för Bolidens Aitik 36 projekt. Vid modelleringen var WSP tvungna att även ta hänsyn till själva montaget. Modellen innehåller olika hjälpobjekt som koordinatpunkter och anslutning till andra modeller. Björn Uppfeldt delar ut priset för bästa examensarbete till David Fall och Thomas Petersson. Methods for Bridges According to Eurocode. De har jämfört den förenklade λ-metoden i eurokoderna med en noggrannare delskadeberäkning för ett stort antal broar. Resultatet är av praktiskt intresse och det visar att λ-metoden kan vara onödigt på säkra sidan.
Ny VD för Plannja l Per Olof Stark tillträder den
Tore Lundmark
Bästa Examensarbete i Stålbyggnad l David Fall och Thomas Petersson, Chalmers tilldelas årets pris för bästa examensarbete inom ämnet stålbyggnad för sitt bidrag Fatigue Assessment 8
N Y HETER
1 januari 2010, som VD för Plannja AB. Per Olof Stark är för närvarande marknadsdirektör på SSAB Plate i Oxelösund.
Teklas modelltävling är avgjord l Tekla Sverige bjöd tidigare i år in alla sina kunder till en modelltävling som samtidigt var en kvalificeringstävling till Tekla Global BIM Awards med bidrag från hela världen. Tävlingen är indelad i tre olika klasser, stålprojekt, betongprojekt samt
Ny organisation i SSAB l Från den 1 januari 2010 inför SSAB en ny organisation. Den nya strukturen innebär att det blir tre geografiska affärsområden; ett för Europa, Mellanöstern och Afrika, kallad SSAB EMEA, ett för Nord- och Latinamerika, kallad SSAB Americas och ett för Asien, Australien och Nya Zeeland, kallad SSAB APAC (Asia and Stommen med modellerade malmhögar och fickor.
Per-Olof Stark NR 4 • 2009 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD
NYHETER
Pacific). Hittills har SSAB varit organiserat både efter tillverkningsprocesser och geografi i de tre divisionerna SSAB Plate, SSAB Strip Products och SSAB North America.
Waterfront får rostfri fasad l Outokumpu ska leverera 26 kilometer duplexa rostfria profiler till kongresshallen i Stockholm Waterfront. Fasaden blir en dubbel struktur där byggnaden innesluts av en yttervägg av Z-formade rostfria stålprofiler. Ruukki blir stålentreprenör för fyra broar l Ruukki kommer att leverera stålkonstruktionen till tre vägbroar och en järnvägsbro som ingår i vägprojektet för E6. Broarna kommer att byggas vid den delen av vägen som går mellan Skee och Egst nära Strömstad. Broarna kommer att totalt sett bli närmare 600 meter och konstruktionerna kommer att tillverkas på Ruukkis enhet i Ylivieska, Finland och transporteras på väg till brobygget i södra Sverige. Tårnet på plass i Holmenkollbakken l Den 24. november ble den aller siste stålseksjonen løftet på plass på toppen av tilløpet i Holmenkollbakken. Det siste seksjonen av i alt ti var 36 meter lang og veide hele 144 tonn. Dermed er tårnet endelig på plass i Holmenkollbakken igjen, og Oslo har fått tilbake sitt ikon oppe i Holmenkollåsen. Til sammen veier hele
Holmenkollen 10
N Y HETER
konstruksjonen over 1000 tonn, og det vil være brukt om lag 10 450 skruer. Men det gjenstår fortsatt arbeid på hoppbakken. En stålduke som fungerer som vindbeskyttelse for hopperne skal nå monteres på tårnkonstruksjonen. www.holemkollen.oslo.kommune.no
Rekordstor ordre for Åkrene Mek. l Selv om det er et tøft prismarked for øyeblikket, og vi kunne tenkt oss en enda bedre avtale, er vi svært godt fornøyd med å få sikret oss denne kontrakten, sier daglig leder Per Mathisen. Åkrene Mek. skal i løpet av de neste åtte månedene levere 1.300 tonn stål til et nybygg ved Østre Aker vei i Oslo, hvor Norsk Medisinaldepot skal inn som leietaker. – Dette er den største leveransen vi har hatt når det gjelder ren ståltonnasje, opplyser Mathisen. Nya medlemmar i Stålbyggnadsinstitutet l Litana
är en stålentreprenör från Litauen som nu har etablerat en verksamhet även i Sverige. Litana har en stor konstruktionsavdelning och två välutrustade stålbyggnadsverkstäder med en produktion på 800 ton stål till byggnadskonstruktioner per månad. www.litana-group.cor
l Nordcert AB
är Sveriges ledande certifieringsorgan för produkter till bärverk. Nordcert verkar för god kvalitet och kvalitetsutveckling inom produktområdena armering, betong, bergmaterial/ ballast och stål och stålbyggnadskonstruktioner. Kunderna är huvudsakligen tillverkare av produkter som genom Nordcerts certifiering får rätt att märka sina produkter med något av märkena SBS på stål, BBC på betong eller CE/1505r info@nordcert.se, www.nordcert.se
l Nordic Galvanizers
är branschorganisationen för varmförzinkningsföretag i Norden. I föreningen ingår 66 varmförzinkningsanläggningar fördelade på ett femtiotal ägare. Tillsammans med zinkproducenten New Boliden driver föreningen ett informationskontor i Stockholm, dit alla som har frågor som rör varmförzinkning som korrosionsskydd är välkomna att vända sig. info@nordicgalvanizers.com www.nordicgalvanizers.com
Nye medlemsbedrifter i Norsk Stålforbund l Bult & Fästteknik AB
er en skruegrossist med mange års erfaring. Foretaket som for øvrig har levert skrueforbindelsene til nye Holmenkollen hoppbakke, har et komplett produktprogram som retter seg til stålbyggere, konstruktører og arkitekter med blant annet et ”Stålbyggnadsprogram” som omfatter stålbyggnadsskrue 8.8 / 10.9, dragstagsystem 8.8 FZV & mconnect m.m. Bult & Fästteknik AB har hovedkontor i Kungälv, nord for Göteborg. Hjemmeside: www.bult-fast.se
PRODUKTNYTT - Handböcker Revisjon av Stål Håndbok Del 3 l Stål Håndbok Del 3 blir nå oppdatert i henhold til Eurokode 3. Boken er en lærebok i faget stålkonstruksjoner for ingeniørhøyskolene, men er også populær blant praktiserende ingeniører. Den gir grunnleggende kunnskap om dette temaet, med hovedvekt på beregning og dimensjonering av enkle stålkonstruksjoner. Den inneholder også nyttig informasjon om fremstilling av konstruksjonsstål, fysikalske egenskaper, stålprodukter og forbindelsesmidler. Det tas sikte på å ha boken klar i april 2010.
Ny upplaga av Korrosionshandbok l En ny upplaga av ”Outokumpu Corrosion Handbook” har nu kommit ut. Handboken, vars första upplaga kom 1934, är ett viktigt verktyg för ingenjörer, metallurger, designers och andra specialister när de ska hitta lösningar på korrosionsproblem och välja rätt rostfritt stål till en viss användning. Handboken kan beställas från info@strombergdistribution.se
l Levant Bergen AS
er datterselskap av AS Regulator med verksted og kontor på Kokstad, Bergen. Bedriften representerer en del Europeiske produsenter av maskiner og utstyr for pressing og plateproduserende maskiner samt maskiner for stålkonstruksjoner slik som boring, merking og kapping. www.regulator.as
NR 4 • 2009 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD
KURSER OCH KONFERENSER
Nordic Steel -09
T
he Nordic Steel Construction Conference is a conference with a history going back to 1970, when the first Nordic Steel Construction Conference was arranged in Stockholm. Since then, the conference has been on tour in the Nordic countries. Following this forty year Några av de konstruktörer som deltar i den första kursomgången old tradition, the eleventh för Certifiering av stålbyggnadskonstruktörer. Nordic Steel Construction Conference, NSCC2009, was arranged in Malmö on September 2–4 2009 as a joint venture between The Swedish Institute of Steel Construction (SBI) and Luleå Universil Den första delen av kurspaketet på 6 dagar för certifiering av stålbyggnadskonstruktörer har nu genomförts. Tolv konstruktörer ty of Technology (LTU). The från sju företag tar här chansen att skaffa sig ett försprång framför conference attracted 126 parsina konkurrenter. I februari kan de efter avklarad tentamen och i ticipants representing both academia and industry from övrigt godkända färdigheter visa upp ett intyg på att de är certifierade stålbyggnadskonstruktörer och därmed besitter tillräckliga all parts of the world and 85 papers were presented covekunskaper och färdigheter. Mer om Certifieringen på ww.sbi.se. ring different aspects related to steel construction. We, who were present in Lär av erfarenheten! stadioner i Eliteserien og i 1. Malmö, heard and saw many divisjon, samt NFF og UEFA´s interesting presentations gil Detaljutformning är kanske funksjonskrav til fotballarenaer. ven by distinguished professtålbyggandets viktigaste och Det var også presentasjoner av sors as well as by young PhDsvåraste moment. SBI arrangden norsk-svenske søknaden students about topics such as erar därför Seminarieserien – til fotball-EM 2016 samt flere bridges and archers, columns Detaljutformning och dimenarena-presentasjoner fra innand shells, welds and bolts sionering enligt Eurokod – med og utland. Arrangør var Norsk and beams and dreams. ThoSveriges främsta experter som Forening for Stålkonstruksjoner, se who were not present can föreläsare. Det www.stalguiden.com/NFS.htm find all papers presented at första tillfället the conference in the proceebehandlade Nordiskt Stålbrodings from NSCC2009. svetsförband. seminariue As a representative for Många passade the organizing and technical l SBI arrangerade iden 1 på att ta del av committees I would like to oktober ett stålbroseminarium den långa och take the opportunity to thank Bernt Johans- djupa erfareni samarbete med Ruukki och son delar med het som Bernt all attendants in NSCC2009 Peter Collin på Ramböll. Över sig av sin ge- Johansson och for your contributions to the 100 deltagare kom för att digna erfaren- Göran Alpsten high quality of the papers, the höra på intressanta föredrag het av detalj- besitter. Missa interesting discussions and to om aktuell FoU, FehmarnBelt utformning av inte nästa the warmth and friendly atBridge, Hardangerbrua, Stålpålar svetsförband. tillfälle att lära mosphere at the conference. samt Sundsvallsbron och andra
Konstruktörer skaffar sig ett försprång
av erfarenheten! Nästa del i seminarieserien som då tar upp Skruvförband – 10 mars 2010. Info på www.sbi.se
svenska stålbroar. Bernt Johansson avslutade med ett föredrag om Eurokod 4, samverkansbroar. Seminariet är planerat att vara årligen återkommande.
I would also like to express our gratitude for the support from the conference sponsors as well as for all the review work contributed by the professors in the scientific committee. We in the organizing and technical committees believe that the main purpose with a conference like NSCC2009 is to connect people, and we hope that we were able to give the attendants the opportunity to do that – to connect. Next time you can connect at the Nordic Steel Construction Conference will be in Norway 2012. Until then – may the force be with you! Ove Lagerqvist, chairman of the technical committee
Read more on Internet All presentations from the conference can be downloaded from www.nordicsteel2009.se
One of the key note speakers – Eva Hedman- Péturson.
Tobias Larsson
Stor interesse for Arena-seminar l Det var mer enn 100 delta-
kere på Arena-seminaret som ble avholdt 1. desember i Telenor Arena på Fornebu. Seminaret ble åpent av styreformann i Stabæk Fotball, Ingebrigt Steen Jensen. Anleggssjef i Norges Fotballforbund Ole Myhrvold gikk igjennom nye og planlagte
12
N Y HETER
Arangörerna Anders Spåls, Ruukki och Peter Collin, Ramböll på första raden med hundra åhörare bakom sig.
Nordic Steel Construction Conference 2009 attracted 126 participants from all parts of the world. NR 4 • 2009 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD
© NOVARTIS
Free-form
Figure 1. Gehry building after completion
Enclosure of the new G 14
S T ÅLPROJEKT
NR 4 • 2009 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD
The Novartis Pharma AG’s Gehry Building in Basle (Switzerland) has been completed. The office building, designed by the US architect Frank O. Gehry, is characterized by a polyhedral folded steel and glass shell, which encloses the entire concrete structure. The supporting structure of the enclosure, with its partially doubly curved surfaces, is composed of a stiff steel structure that periodically attaches to the concrete structure underneath. by Hans Schober, Michael Werwigk and Kai Kürschner
T
he structural engineering consultancy Schlaich Bergermann und Partner provided the entire design of the building’s structure (drafting, construction, and construction supervision). This article will describe the special features associated with the drafting, construction, fabrication and erection of this unique steel and glass shell.
ehry Building N R 4 • 2 009 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD
Outer view at nighttime.
General Frank O. Gehry was commissioned to create a new building in 2004 within the framework of the concept for a new „Campus of Knowledge“ at the St. Johann plant of the Novartis Pharma AG in Basle, Switzerland. The centrally located Gehry building offers space for offices and training rooms, a restaurant and an underground amphitheater with adjacent rooms for media and building technology (fig. 1). The planning of this very complex building, executed by more than 20 discipline experts, could only be achieved by using a unified software program, one that could guarantee uncomplicated data exchange and efficient coordination [1]. Already in the first phases of design, CATIA V5 (here specially: Digital Project) was implemented as the technological foundation to be used ➤ STÅLPROJEKT
15
➤ by those responsible for the exchange of the geometry data for the project (fig. 2). In the 3-D Model, all of t h e conceivable construction elements – from bolts in the steel supports to the last detail of the interior fittings – were included, in order to recognize any potential conflicts early in the process. Design The functional design considerations of the architects provided the shape of the shell at a very early stage. From the geometry of the roof surfaces, the usage requirements of the floor construction, as well as from the global stability requirements the basic principles governing the design of the supporting structure were derived. The concrete structure is characterized by geometrically different, overlapping and partially pre-stressed flat slabs, with multiple slanting supports, which react to the unusual form of the shell. The four to six story concrete supporting structure is braced with reinforced concrete cores and vertical steel trusses in composite with the concrete slabs. The first constructive design considerations for the enclosure considered simple, the surfaces enclosing frames with stiff edge girders, which were to be fixed to the concrete structure with biaxial pin-ended columns. For the multiple interior, twisted intermediate surfaces the structural designer developed various supporting structures in the preliminary design phase. Seemingly lighter, more efficient structural systems in the form of a slender grid shell can be directly glazed with planar glass elements, hence as a free form surface typically with triangular glass panes. The geometry of the single surfaces was optimized accordingly, so that an economical glazing system, applied directly to the structure, using rectangular panes on so-called scale-trans-surface [2] would be possible. These solutions were rejected in the continuing design development, as the glass panes due to sculptural reasons were to be aligned with a scale-like offset. This generated a coarsely meshed supporting grid structure for the individual freeform surfaces: the ruling lines as continuous straight, but twisted towards each other spatially, main girders and running transverse polygonally connected beams attached resistant to bending. The resulting load-carrying structure is a free form folded plate consisting of steel beams, attached to which, set outside and with an articulated offset, is a facetted façadesurface without constraints. Aside from a few exceptions, the stiff surface corners, hence the edge girders 16
S T ÅLPROJEKT
Figure 2. Finite element model of the steel structure.
Figure3. Comparison of the digital model (right) with the reality (left).
are entirely supported by the concrete structure. In order to allow for the folded plate structure of the enclosure to “breathe” with as few restrictions as possible, the biaxially bent surface corners are braced and supported by pin ended columns statically defined on the concrete structure. Construction Details The designs of the facade vary according to even and twisted surfaces, with each supported by a different structural system. The supporting structure of the vertical, planar facades consist of a girder grid-like, bending resistant, welded T-profiles post-and-beam construction. The double curved roof and facade surfaces on the other hand, consist of an enclosing, itself overlapping glass shell that is supported primarily on the steel structure. This supporting structure is made up of a multitude of bent beam
Figure 5. Bar types of the biaxially curved surfaces
grids, which are stacked upon each other in a manner similar to a folded plate. To minimize deformations, all elements are welded to resist bending. The connections of the many supports of the steel structure to the concrete structure were realized to be without constraints using a pinned connection and spherical bearings (fig. 3). The wind loads acting on the facade were analyzed in a comprehensive wind tunnel study. Furthermore, extensive dynamics calculations were performed to certify the structural safety during seismic activity according to Swiss Code SIA 261. NR 4 • 2009 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD
Figure 4. Façade structure
Figure 6. Principle details for four-bar-nodes (two ruling beams and two horizontal beams)
Figure 7. Principle detail for twins of pin-ended columns in vertical planes N R 4 • 2 009 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD
The total surface area of the biaxially curved envelope adds up to 5,600 m2, and the area of the vertically planar surfaces adds up to 1,420 m2. The total consumption of steel grade S355 contains 550 tons, averaging about 78 kg/m2. The steel structure consists solely of welded connections. The hinged connections of the rigid envelope to the supporting elements (pin-ended column, cantilever column) are realized with bolts made of stainless steel X3CrNiMo 13-4. Bars of the Biaxially Curved Surfaces The steel envelope of wall type 3, 4, and 5 consists of bar types (fig. 5) with the following principle sections: ● Rectangular edge beams (along the fold ➤ STÅLPROJEKT
17
➤ between curved and planar surfaces): Uniaxially curved beam with welded rectangular box section 400x300x20 mm. ● Circular edge beams (along the fold between two curved surfaces): Biaxially curved or polygonal round pipe section 355.6/20 mm. ● Ruling beams (function of rafters): Straight welded rectangular box sections 300x150x15 mm (in special cases: uniaxially curved) ● Horizontal beams (function of purlins): Straight welded rectangular box sections 150x120x10 mm (in special cases: uniaxially curved)
Figure 8. Principle detail for connection of rectangular edge beam to concrete structure
The free formed envelope, acting as a folded plate system, is supported on the concrete structure with following steel elements: ● Pin-ended columns: Spatial pin-ended column made of straight welded rectangular box section 80x60, 120x90, 160x120, 200x150, 220x165, 240x180, or 260x195 mm with splice plates and radial hinge bearings. ● Cantilever columns: Straight round pipe section with diameter of 406.4 and 508 mm, respectively, with connection splice plates. Nodes of the Biaxially Curved Surfaces The most repeated type of node (about 283 times) is the four-bar-node with a continuously running ruling beam with two laterally connected horizontal beams. In spite of widely varying connection geometries, only three principle details depending on the overall stress state are developed: For low-stressed nodes, a connection detail without stiffeners, and for normal and high stressed nodes, a detail with stiffeners are realized according to figure 6. In regular cases, the connection of the steel envelope to the concrete structure is realized with twins of pin-ended columns in vertical planes arranged along the round pipe edge beams in the folding edges (fig. 7). The bars of the lower, mostly overhanging surfaces are directly fastened with bolts to the transfer slab above ground floor (fig. 8). The mathematically free-defined and heterogeneous geometry results in several special cases that cannot be resolved with only standard detail solutions (fig. 9). Bars and Nodes of the Planar Surfaces The vertical planar surfaces (wall type 2) attached to the rectangular uniaxially curved edge beams of the primary steel structure consist of welded T- and L-profiles (fig. 10). The section heights are 140 and 160 mm respectively, the flange widths 80 and 100 mm respectively and the plate thicknesses 20 mm. The self-weight of the planar surfaces are suspended with tension of the verti18
S T ÅLPROJEKT
Figure 9. Detail for special situation with several edge beams (rectangular and round pipe sections) and pin-ended columns
cal bars. Therefore, the vertical bars are continuously running through the node, whereas the horizontal bars stop at the nodes. These rigid intersection details are realized with full penetration butt welds. The connection between these planar walls and the rectangular edge beams of the primary steel structure are solved with bolt connections with slotted holes. Manufacturing and Assembling – Geometrical Basis The central basis for all planers and the steel company is the 3-D geometry model in CATIA. This master model shows not only the reference points and lines for the design but also the materialization. Based on this model, additional 2-D layout drawings with local information regarding the detailing but with distinct CATIA-references, e. g. lines and points, are developed and provided for the later workshop drawings (fig. 6, 7, 8, and 9). The real layout and final cut of all plates for bars and nodes are defined based on the 3-D model during the development of workshop drawings. For manufacturing and assembling, this information is
Figure 10. Bar types of the vertically planar surfaces
documented in 2-D paper drawings as well. In addition, due to the geometrical complexity, about 85 layout drawings and 1,700 workshop drawings (average of 324 kg/drawing!) are developed. Concept for Assemblage In principle, the three envelope zones are structurally independent. Therefore, in each zone an erecting sequence starting from the top and ending at the bottom NR 4 • 2009 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD
Project Team
Architect: Frank O. Gehry, Gehry Partners LLP, Los Angeles, USA. General planner: ANW Planergemeinschaft Arcoplan Nissen Wentzlaff, Basle, Switzerland. Structural engineers: schlaich bergermann und partner, sbp gmbh, Stuttgart, Germany. Wind expertise: Wacker Ingenieure, Birkenfeld, Germany. Facade planners: Emmer Pfenninger Partner AG, Münchenstein, Switzerland. Climate engineers: Transsolar Energietechnik GmbH, Munich, Germany. Steel contractor: Müller Offenburg GmbH & Co. KG, Offenburg, Germany. Cast steel node: Friedrich WilhelmsHütte, Mülheim a. d. Ruhr, Germany. Facade contractor: Josef Gartner GmbH, Gundelfingen, Germany. Concrete contractor: Consortium of Implenia AG, Glanzmann AG und Spaini AG, Basle, Switzerland.
Figure 11. Cast steel node preassembled in factory.
is basically feasible. After completion of the free curved steel structure, the steel grid of the prefabricated planar vertical facades is lifted and connected to the rectangular edge beams. Due to big surface dimensions, the curved surfaces were delivered in coarse components, e.g. edge beam lengths of about 20 m, ruling beam lengths of about 13 m, and horizontal beams of about 8 m, maximum. These elements were lifted on formworks in the final positions, surveyed via laser devices and welded together on site. To ensure the geometry on site, some surfaces were already preassembled in the factory and controlled with laser surveying devices. Mainly because the biaxially curved edge beams with the connected bar ends of the ruling and horizontal beams are defining the performance of the surface geometry, all these were precisely controlled already in the factory by putting them into 3-D formworks being surveyed. These formN R 4 • 2 009 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD
works in the factory and on-site enabled a precise surveying of the global structure without self-weight and allowed a direct comparison with the geometry of the 3-D geometry model. Cast Steel Node At the intersection point of eight neighboring envelope surfaces, a total of 13 bars with different section types and dimensions and with different eccentricities are connected in one big steel node (fig. 11). Because of geometrical complexity, this node is subdivided into three parts made of cast steel. The node is made of GS-20 Mn 5 V and the total weight equals to about 5 tons. Summary and Future Prospects The last years have shown that the architectural design of steel-glass-structures tends to be more and more sculptural and free from stringent mathematical definitions. Similar to this project this leads to a geometrical complexity requi-
ring powerful 3-d software tools like e. g. CATIA in CAD to coordinate all interacting disciplines in a time and cost efficient way. Such virtual tools do not only help to establish a “global” communication at maximum speed level but also help to prepare the planners output with maximum accuracy leading to an optimized tolerance bandwidth on site. Nevertheless, these tools cannot substitute the engineering thinking but they are helpful to transfer the ideas into a real structure. ❏
Litterature
Lindsey, B.; Digital Gehry – Material Resistance Digital Construction, Birkhäuser 2001 Schober, H.; Geometrieprinzipien für wirtschaftliche und effiziente Schalentragwerke, Bautechnik 79 (2002), H. 1, S. 16–24, Verlag Ernst & Sohn.
STÅLPROJEKT
19
Kjetil Myhre, Norsk Stålforbund
Norsk Stålforbund har i år gjennom prosjektet ”Sikre bygg” gjennomført tre seminarer med det formål å informere om den nye standarden NS-EN 1090-2: Tekniske krav til utførelse av stålkonstruksjoner. Denne standarden vil sammen med Eurokodene, utgjøre et komplett regelverk for prosjektering og utførelse.
”Sikre bygg” – om ny utførelsesstandard NS-EN 1090-2 og revidert godkjenningsordning U T F Ö R A N D E S TA N D A R D E R
D
et er alltid en fare for at laveste pris velges på bekostning av kvalitet og sikkerhet. Resultatet kan bli alvorlige ulykker og store økonomiske konsekvenser. Vi har sett eksempler på dette de senere år - med inndragning av sentral godkjenning og de økonomiske følger som dette medfører. Ny standard for utførelse er derfor svært viktig, ikke bare for verkstedet, men også for bestiller og den prosjekterende. Bestiller Bestiller av stålarbeidene, ofte en hovedentreprenør, må forvisse seg om at verkstedet følger de krav og regler som står i standarden. Dette kan være problematisk da dette krever inngående detaljkunnskap og kjennskap til standarden. Alternativt kan man benytte verksteder som er ”Godkjent for utførelse” etter Norsk Stålforbunds godkjenningsordning. Da er man sikret at verkstedet har blitt kontrollert av en tredjeparts kontrollør som har omfattende kunnskaper om produksjon av stålkonstruksjoner, herunder sveisekrav og kvalitetskontroll. En godkjenning vil 20
U T FÖRANDESTANDARDER
være en ekstra sikkerhet for at formelle og tekniske krav blir oppfylt. Prosjekterende ingeniør I ny NS-EN 1090-2 finnes det mer enn 100 valg og tilleggsinformasjoner om utførelsen og kvaliteten som den prosjekterende eller ingeniøren bør beskrive, avhengig av hva som er relevant. Dette kan i blant være et vanskelig valg som balanserer mellom økonomi, kvalitet og sikkerhet. Det er derfor svært viktig at ingeniøren lærer seg denne standarden å kjenne. Det skal utarbeides et produksjonsunderlag med all nødvendig informasjon og tekniske krav for utførelsen for hver del av stålarbeidet. Endringsprosedyrer skal utarbeides. Det skal bestemmes utførelsesklasser, toleranseklasser, rengjøringsgrad, spesielle hensyn ifm sikker montering samt overflatetilstand og forbedrede deformasjonsegenskaper hvis relevant osv… Godkjenning av verksted Norsk Stålforbunds godkjenningsordning er å sikre at stålentreprenøren har en defi-
nert minimum kompetanse, kapasitet og økonomi. De tekniske krav blir nå revidert og tilpasset ny utførelsesstandard NS-EN 1090-2. Det vil bli stilt krav om at bedriften kjenner og følger relevante deler av ny utførelsesstandard, og at bedriften har et system for produksjonskontroll (FPC) iht NS-EN 1090-1. De som blir godkjent, vil få en fordel ved senere søknad om å bli sertifisert for å kunne CE-merke sine produkter. Stålforbundet samarbeider nå med et kontrollorgan for å få til en slik ordning. Sveisekoordinators kompetanse Når bedriften fyller ut søknadsskjema for å bli Godkjent for utførelse, må den blant annet angi kvalifisert personell. Spesielt å merke seg er ansvarlig Sveisekoordinators kompetanse. Dersom man ikke har godkjent kompetanse, kan dette få store økonomiske konsekvenser. Sveisekoordinators kompetanse styrer nemlig hvilke utførelsesklasse (type bygg), stålkvalitet og godstykkelse som man får lov til å utføre og levere. Se tabell 14 (NS-EN 1090-2). NR 4 • 2009 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD
Tabell 14 (NS-EN 1090-2) Teknisk kompetanse for sveisekoordinatorer. Konstruksjonsstål(IW-utdanning er tilføyd i parantes) EXC Stål Referansestandarder (stålgruppe) EXC2 S235 to S355 EN 10025-2, EN 10025-3, EN 10025-4 (1.1, 1.2, 1.4) EN 10025-5, EN 10149-2, EN 10149-3 EN 10210-1, EN 10219-1 S420 to S700 EN 10025-3, EN 10025-4, EN 10025-6 (1.3, 2, 3) EN 10149-2, EN 10149-3 EN 10210-1, EN 10219-1
Godstykkelse (mm) 25 < t ≤ 50 b t ≤ 25 a
t > 50
B (IWS)
S (IWT)
C c (IWE)
S (IWT)
C d (IWE)
C (IWE)
EXC3 S235 to S355 (1.1, 1.2, 1.4)
EN 10025-2, EN 10025-3, EN 10025-4 EN 10025-5, EN 10149-2, EN 10149-3 EN 10210-1, EN 10219-1
S (IWT)
C (IWE)
C (IWE)
S420 to S700 (1.3, 2, 3)
EN 10025-3, EN 10025-4, EN 10025-6 EN 10149-2, EN 10149-3 EN 10210-1, EN 10219-1
C (IWE)
C (IWE)
C (IWE)
EXC4
Alle
C (IWE)
C (IWE)
C (IWE)
Alle
a) Fotplater og endeplater ≤ 50 mm. b) Fotplater og endeplater ≤ 75 mm. c) For stål opp til og med S275 er nivå S tilstrekkelig. d) For stål N, NL, M og ML er nivå S tilstrekkelig B, S og C er hhv grunnleggende, spesiell og omfattende kunnskap som angitt NS-EN ISO 14731
Tabell B.3 — Rutine: overvåkingsintervaller (NS-EN 1090-1) Utførelseklasser
Intervaller mellom inspeksjoner av stål-entreprenøren etter første gangs vurdering (år)
EXC1 og EXC2 EXC3 og EXC4
1– 2 – 3 – 3 1–1–2–3–3
Anbefalt matrise for bestemmelse av utførelsesklasser (iht tabell B.3 i NS-EN 1090-2) Konsekvensklasser
CC1
CC2
CC3
Servisekategorier
SC1
SC2
SC1/Statisk SC2
SC1
SC2
Produksjonskategorier
PC1
EXC1
EXC2
EXC2
EXC3
EXC3 a)
EXC3 a)
PC2/ ≥ S355
EXC2
EXC2
EXC2
EXC3
EXC3 a)
EXC4
a) EXC4 bør anvendes for spesielle konstruksjoner eller konstruksjoner med ekstreme konsekvenser for konstruksjonssvikt som påkrevet nasjonalt
Sveisekoordinering under sveisingen skal besørges av en Sveisekoordinator med tilfredsstillende kvalifikasjoner som har erfaring med sveiseoperasjonene som skal overvåkes. Dersom bedriften ikke har en Sveisekoordinator som er IW-utdannet, kan man leie en. Men de fleste med IW-utdanning arbeider innen skip- og offshorebransjen. Mange stålentreprenører har i dag ikke kvalifisert Sveisekoordinator og vil kunne få problemer når utførelsesstandarden blir obligatorisk fra mars 2010. En IWutdanning kan ta opptil 2,5 år. Det er det ikke tid til. N R 4 • 2 009 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD
Nasjonal godkjent Sveisekoordinator Norsk Stålforbund og Norsk Sveiseteknisk Forbund ser derfor på muligheten for å etablere en ny Nasjonal godkjennelse for sveisekoordinatorer, som en 2-årig overgangsordning, en utdanning for de som ikke har kompetansen IWS, IWT eller IWE. Denne utdanningen skal være kortere og rimeligere enn en IW-utdanning, men skal tilfredsstille B, S og C -kompetanse som angitt tabell 14 (iht NS-EN ISO 14731), relevant til egen produksjon. I den forbindelse gjennomfører Stålforbundet nå en kartlegging blant sine medlemsbedrifter av behovet for utdanning.
Inspeksjoner Etter at Norsk Stålforbund har mottatt søknadspapirene sendes de til tredjeparts kontrollør som foretar en vurdering og en første gangs inspeksjon hos søkeren. Etter inspeksjonen vil bedriften motta en rapport hvorpå bedriften skal ha mulighet til å gi sin kommentar. Eventuelle korrigerende tiltak vil bli iverksatt og om nødvendig vil det bli foretatt en ny inspeksjon. Ved en positiv evaluering vil det bli utstedt et godkjennelsesbevis. Inspeksjonshyppigheten for vedlikehold av godkjennelsen er som vist i tabell B.3 (NS-EN 1090-1) ➤ U T F Ö R A N D E S TA N D A R D E R
21
➤ Utførelsesklasser
Fire utførelsesklasser er angitt, klasse 1 til 4, kalt EXC1 til EXC4, der graden av strenghet øker fra EXC1 til EXC4. Vær oppmerksom på at utførelsesklasser kan gjelde hele konstruksjonen, en del av konstruksjonen, eller spesielle detaljer. En konstruksjon kan altså omfatte flere utførelsesklasser. Hvis ingen utførelsesklasse er angitt, skal EXC2 gjelde. Veiledning til valg av utførelsesklasse er gitt i et informativt tillegg B i NS-EN 10902. Valget av utførelsesklasse er relatert til produksjonskategorier, brukskategorier og konsekvensklasser (=pålitelighetsklasser, som definert i tillegg B i NS-EN 1990). De fleste bygg med stålkvalitet S355 vil tilhøre EXC2. Her følger noen tabeller som illustrerer dette. ❏ Fakta: Det er i dag fire stålverksteder som er godkjent for utførelse. Disse er: Contiga AS, Ruukki Construction Norge AS, Skalles Mek Verksted AS (nå Ruukki Construction), SKV AS
Veiledende eksempler for klassifisering med stål ≥ S355 (PC2) (basert på konsekvensklasser i EN 1991-1-7, tillegg A) Byggverk
Utførelsesklasse EXC2 EXC3
Generelt: Bygninger ≤ 15 etasjer
X
Offentlige bygg med gulvareal ≤ 5 000 m2 i hver etg.
X
Sykehus ≤ 3 etasjer
X
Parkeringshus ≤ 6 etasjer
X
Generelt: Bygninger > 15 etasjer
X
Offentlige bygg med gulvareal >5 000 m2 i hver etasje
X
Sykehus > 3 etasjer
X
Parkeringshus > 6 etasjer
X
Byggverk med store menneskeansamlinger (tribuner, konsertsaler osv)
X
Veg- og jernbanebruer (utmattingspåkjente)
X
EXC4
(X)
Atomkraftverk, dammer etc
X
Veiledende eksempler for klassifisering med stål ≥ S355 (PC2) (Basert på Tabell NA.A1(901)i NS-EN 1990) Veiledende eksempler for klassifisering av byggverk, konstruksjoner og konstruksjonsdeler
Utførelsesklasse EXC 1 EXC 2
EXC 3
Atomreaktorer, lager for radioaktivt avfall Dammer X Veg- og jernbanebruer X Byggverk med store ansamlinger av mennesker (tribuner, kinosaler, sportshaller, kjøpesentere, forsamlingslokaler) (X) X Kai- og havneanlegg X (X) Tårn, master, skorsteiner, siloer X (X) Industrianlegg X (X) Kontor- og forretning, skoler, institusjonsbygg, boligbygg X (X) Fiskerihavner og -anlegg (X) X Landbruksbygg X (X) Feste av kledninger, taktekking og lign. komponenter X (X) Småhus, rekkehus, mindre lagerhus osv. X Kaier og fortøyningsanlegg for sport og fritid X
22
U T FÖRANDESTANDARDER
EXC 4 X (X)
NR 4 • 2009 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD
N R 4 • 2 009 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD
23
Anders Sjelvgren, Boverket
Sedan 2008 är det möjligt att dimensionera med Eurokoder som ett alternativ till BKR. Det är nu hög tid att börja bekanta sig med Eurokoderna då övergångstiden slutar årsskiftet 2010/2011. Om ett år måste du alltså dimensionera enligt Eurokoden!
Eurokoder – nu är det dags EUROKODERNA
V
arför gör vi detta? Genomförandet av Eurokoderna är en del av arbetet med att skapa en fungerande inre marknad inom EU där produkter och tjänster ska kunna flyta fritt mellan länderna. Hur är då systemet tänkt fungera i Sverige? Jo inom Boverkets föreskriftsområde ersätts BKR av en föreskrift EKS som ska användas tillsammans med Eurokoderna. Vad innehåller då EKS? EKS består av tre delar. EKS innehåller vilka delar av Eurokoderna som det gjorts nationella valen till. Vidare anges i EKS vad i Eurokoden som är föreskrift och vad som är råd. Grundprincipen är att de avsnitt i Eurokoden som har ett P framför sig blir föreskrift och resten är råd. Utöver det har Boverket lyft vissa nationella val som är råd i Eurokoden till föreskrifter. EKS innehåller vidare de nationella valen som Boverket har gjort inom Boverkets föreskriftsområde. Det är viktigt att vara medveten om att det är de nationella valen som står i EKS som gäller om det står 24
E U ROKODERNA
annorlunda i den nationella bilagan. Den nationella bilagan är en bilaga till varje Eurokod som ska beskriva de nationella valen. I många länder är de enda stället du hittar de nationella valen som gjorts men i Sverige och Finland finns de i föreskrifterna också. Nu i början sker ständiga förändringar i Eurokoden och det innebär att det inte är säkert att de sista ändringarna är med i den nationella bilagan. Den tredje delen av det EKS innehåller är hur Boverket ser på de informativa bilagorna i standarderna. Dessa kan ibland bli föreskrift, ibland får de inte användas och ibland är det ett allmänt råd. Hur är EKS indelad? EKS:n är uppdelad i avsnitt som benämns
på samma sätt som i Eurokoderna. I början av varje avsnitt finns en tabell över de nationella val som är möjliga. I tabellen framgår också när vi avviker från de i standarden rekommenderade värdet. Hur får man tag på EKS? Föreskriften EKS kan laddas ner fritt från Boverkets hemsida www.boverket.se. Eftersom föreskriften bara beskriver de nationella valen och övrig information som du behöver för att använda Eurokoderna i Sverige så kan EKS inte läsas fristående. När man ska dimensionera enligt Eurokoden behöver man både EKS och tillämpliga delar av själva Eurokoderna. Sist vill jag uppmana alla att snarast starta arbetet med att gå över till Eurokoder – 2011 är snart här! ❏
Läs mer på Internet www.eurokoder.se www.boverket.se – sök på ”Europeiska konstruktionsstandarder” NR 4 • 2009 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD
N R 4 • 2 009 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD
25
Erik Algaard, Multiconsult
Nedfalte svømmehallshimlinger i Finland og Nederland.
Stål i svømmehaller er ingen spøk! M AT E R I A L
Nedfall av himlinger og lysarmaturer har skjedd for mange ganger. Hva er det som gjøres feil?
I
Finland, Nederland og Danmark, og også i Norge, har det skjedd ulykker med nedfall av himlinger og lysarmaturer m.m. etter brudd i stålkomponenter. Undertegnede kjenner ikke til dødsfall i Skandinavia, men det har skjedd personskader. Felles for alle disse tilfellene er at det er oppheng av ”rustfrie” og ”syrefaste” stål, gjerne kaldformede, som har får brudd. Fukt, varme og klor er typisk for svømmehaller, og er stålets verste fiender. Det er målt kloridinnhold på over 2000 mikrogram per m2 på ståloverflater i badeanlegg. Til sammenlikning setter man ofte maks tillatt kloridinnhold på overflater før sanering etter brann til 10 – 20 mikrogram 26
M ATERIAL
per m2, altså bare rundt en hundredel av tilstanden i badeanlegg i drift. Typiske verdier for verdier for badevannet i badeog svømmeanlegg i Norden: ● pH = 7,2 – 7,6 (tillatte grenseverdier i Norge) ● Fritt klor: 0,3 – 2,2 mg/l ● Bundet klor: 0,5 – 1,4 mg/l ● Klorider: 250 – 700 mg/l ● Høyt redokspotensial for å oppnå god desinfeksjonsvirkning Hvorfor er det så mange korrosjonsskader? Det er høyt innhold av klor, kloraminer og klorider i moderne badeanlegg. Høye temperaturer og stor personbelastning krever høyere klorinnhold (hypokloritt) i badevannet. Noen badeanlegg har dessuten et sjøvannsinnhold på ca en tredel som øker kloridinnholdet kraftig. Store våte flater og mer sprut fra sklier og andre lekeanretninger i moderne bad gir stor fordampning og dessuten høyt innhold av ”aerosoler” i lufta med saltløsning som legger seg på alle flater i badeanleg-
En svømmehall skal være tett som en ballong!
get. Denne saltløsningen får etter hvert økende saltinnhold og lavere pH-verdier, og dermed sterkt økende korrosivitet. ”Sjokk-klorering” av vann benyttes ofte for å hindre bakteriekolonier som blir resistente mot klor, og gir sterkt økende korrosjonsrisiko. ”Bløtt” kalsium- og karbonatfattig vann fra norske vannverk medfører ofte; bruk av klorkalsium (vegsalt) for heving av pH- og kalsiuminnhold (meget korrosivt) og bruk av syrer NR 4 • 2009 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD
(HCl eller CO2) for senking av pH-verdier (meget korrosivt). Høyt redokspotensial gir stor risiko for gropkorrosjon. Bruk av nye materialtyper med kort brukstid og lite dokumentasjon øker skadeomfanget. Mer omluftskjøring av luft for å spare energi gir betydelig høyere kloridinnhold i lufta. Det er også en klar tendens til redusert omfang av generell rengjøring og spyling med ferskvann for å spare personalkostnader Korrosivitetskategorier for badeanlegg Internasjonal klassifisering – Gjeldende norsk og internasjonal standard for miljøklassifisering av stål er NS-EN ISO 12944-2 (1999). De viktigste kodene for badeanlegg er: ● C4 -høy korrosivitet Eksempel: Industri og kyst med moderat saltinnhold. Innendørs svømmebassenger (Tidl. korr.kl. 3). ● C5 -meget høy korrosivitet Eksempel: Aggressiv atmosfære, høyt saltog kloridinnhold, konstant kondensasjon, badeland med mye sprut. Det siste eksemplet har vi satt inn ”for egen regning” fordi klasse C4 ikke dekker moderne publikumsbad. Praktisk miljøklassifisering av bade- og svømmeanlegg I forbindelse med kravspesifikasjoner for badeanlegg vi har prosjektert, har vi satt opp følgende anbefalte miljøklasser mht korrosjon for ulike romkategorier: ● Svømmehall og dusjrom med klor-/ saltholdig atmosfære – Generelt på flater som avspyles med ferskvann regelmessig – C4 – For alle kraftoverførende komponenter og flater som ikke avspyles – C5 ● Våtrom og garderober etc uten klor-/ saltholdig atmosfære – C2 ● Tekniske rom generelt med god ventilasjon – C3 ● Rom for vannrensing, klorbehandling – C5 Malings- og beleggsystemer C4 og C5 for karbonstål Grunnlag: NS-EN ISO 12944-5 Beskyttende malingssystemer (bruk holdbarhetsklasse H (Høy) > 15 år). ● Tabell A.5 – A.7: Malingssystemer for C5-I og C5-M gir total tørrfilmtykkelse lik 280 til 500 µm ● Tabell A.9: C5-I og C5-M på varmforsinket stål gir total tørrfilmtykkelse N R 4 • 2 009 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD
lik 240 – 320 µm Multiconsult anbefaler generelt at alt stål i badeanlegg varmforsinkes før det males i verksted med et system for totalklasse C5. Uten varmforsinking er det stor risiko for gropkorrosjon i sår. Erfaringene med maling på stedet av uforsinket stål er dårlige. For mindre komponenter som rekkverk og festebraketter etc har mange større stålverksteder teknisk godkjenning i klasse C5 for systemer med pulverlakkering på varmforsinket stål med totaltykkelser på mindre enn 100 µm. Disse blir normalt mye rimeligere enn våtfilmlakkering i verksted. Bærende korrugerte takplater av tynnplatestål for utvendig takisolering leveres etter det vi kjenner til ikke standardisert i klasse C5. Plater med 19-20 µm sink (275 g/m2) og 25 µm metallakk er godkjent av SP i Sverige for klasse C4. Den store usikkerheten knytter seg til perforering av steg (for lydabsorpsjon) som alltid er foretatt etter lakkering.
verdier over 40. Av tabellene over ser vi at særlig de austenittiske krom-nikkelstålene er meget svake mht spenningskorrosjon. Molybdentilsetning er effektivt for å heve denne motstanden, og stål som benyttes i badeog svømmeanlegg bør ha minst 2,5 % Mo. De klassiske syrefaste ståltypene AISI 316/ 316L og tyske A4 (”Edelstahl”) har normalt mellom 2,0 og 2,3 % Mo, og kan derfor ikke anbefales i badeanlegg. I Tyskland, Sveits og noen andre europeiske land er disse såkalt ”syrefaste” stålene ikke tillatt brukt i påkjente komponenter i bade- og svømmeanlegg. ”Syrefaste” stål tåler kaldforming meget dårlig i klorholdig atmosfære.
Konstruksjoner og utstyr av rustfritt stål Hvordan oppfører krom-nikkelstål seg i klorholdig atmosfære? Stålets korrosjonsegenskaper endrer seg dramatisk i varmt klorholdig svømmehallsvann og – atmosfære. Korrosjon av stål i badeanlegg opptrer som misfarging og gropkorrosjon, spaltkorrosjon, og som spenningskorrosjon som er spesielt farlig. Rustfrie stål er passive og beskyttet av oksidfilm i nettvann med nøytral pH. Med stillestående vann i spalter og temperaturer på 30 °C og høyere, og med oksydasjonsmidler av klor til stede som i badeanlegg, kan det oppstå korrosjonsskader ved så lave kloridinnhold som 50 – 100 mg/l. I moderne badeanlegg er kloridinnholdet vanligvis mellom 250 og 700 mg/l, og med sjøvannstilsetning enda mye høyere. Korrosjonen av ”rustfrie” stål kan derfor bli meget høy i badeanlegg.
Under vann Ferskvann: PREN > 30 Ni > 13 %; Mo >2,5 % (1.4435 1.4436 1.4429) Saltvann: PREN > 40 Ni: > 18 %; Mo: >6 %, N: >0,18 % Cu: >0,5 (1.4547 / 254 SMo)
Pitting og Spaltkorrosjon PREN Som hjelp for brukerne er det blitt innført et begrep som angir stålets motstand mot pitting og spaltkorrosjon – PREN - Pitting Resistance Equivalent (PREN = Cr + 3,3 Mo + 16 N) Jo høyere PREN-verdi, desto høyere korrosjonsmotstand. Vi ser at det særlig er molybden- og nitrogeninnholdet som avgjør, i praksis førstnevnte. For stål som benyttes i påkjente konstruksjoner i sjøvann (offshore) kreves normalt PREN-
Anbefalinger for bruk av rustfrie ståltyper i bade- og svømmeanlegg For bade og svømmeanlegg kan man benytte følgende anbefalinger (ståltype i parentes):
I og over skvalpesonen Kritiske komponenter: PREN >40 1.4547 / 254 SMo / HCR 1.4529 Ikke-kritiske komponenter: PREN >30 1.4435 / 1.4436 / 1.4429 Ikke-kritiske komponenter i sjøvann: PREN > 40 1.4547 / 254 SMo Stålet 1.4529 (kalt ”HCR” – Highly Corrosion Resistant av leverandører) er på samme måte som det mer kjente 254 SMo et høyverdig molybdenstål med meget gode egenskaper mot spenningskorrosjon. To av de mest kjente leverandørene av opphengsanordninger for byggeindustrien, Hilti og Würth, markedsfører opphengstag og ekspansjonsbolter i HCRkvalitet på det europeiske markedet, men dette er lite kjent i Norge. Vær spesielt forsiktig med hengestag og braketter av kaldformet stål! Konsekvensene av den dårlige motstanden mot spenningskorrosjon for lavlegerte ➤ M AT E R I A L
27
➤ krom-nikkelstål er at de tåler kaldfor-
ming meget dårlig. Kaldformete profiler og produkter har stor anvendelse som bærebraketter og trykkrør, og er derfor utsatt for oppsprekking. Kaldformete profiler utvikler mikrosprekker i spenningssoner, som kan utvikle seg til fullt brudd. I Norge har det skjedd en rekke skader med nedfall av kaldformete ”syrefaste” bærebraketter for himlinger og lysarmaturer, samt oppsprekking etter kort tid av syrefaste trykkrør i bad.
Spenningsrekken for metaller ved +10 og +40 °C. Vi ser at potensialet, og dermed korrosjonsmotstanden reduseres ved høyere temperaturer. (Kilde: Byggforsk håndbok 52)
Mikrosprekker under hodet i rustfri festeskrue for himling i dansk svømmehall (Teknologisk Institut)
Vår anbefaling for rustfrie stål i svømmehaller i miljøklasse C5: For hengestag, forankringer med store laster eller vibrasjoner, festebraketter for himlinger, VVS- og El-komponenter, varmtvanns trykkrør og andre deler som utsettes for høye spenninger og ikke omfattes av regelmessig rengjøring: ● Ikke bruk vanlige ”syrefaste” kvaliteter. ● Bruk bare de mest høyverdige legeringene, for eksempel kvalitet 1.4529 (HCR) eller 1.4547 (254 SMo), med minst 18 % nikkel, 6 % Molybden og innslag av nitrogen og kobber. ● Overflatene skal være høyglanspolert (Ra < 0,5 µm og Rmax <6 µm (korn >400)) – aldri børstet eller grovslipt! Alternativt kan man bruke varmforsinket og malt stål i klasse C5 (billigere). Läs mer på Internet http://www.edelstahl-rostfrei.de/frame. asp?s1nr=3&s2nr=1&s=schriften.asp http://www.imoa.info/IMOA/links.html http://www.worldstainless.org/NR/ rdonlyres/D1C115A7-5E44-45F4-B5C6949BA7DFEE91/2459/StainlessSteelinIndoorSwimmingPoolsIndustryPositio.pdf http://www.bssa.org.uk/sectors. php?id=34
Tabeller over PREN-verdier og kjemisk sammensetning for vanlige rustfrie stål, samt motstand mot punkt-, spalt- og spenningskorrosjon av 4 ulike ståltyper. (Kilde: Byggforsk håndbok 52)
Alla läsare önskas
God Jul och Gott Nytt År
28
M ATERIAL
NR 4 • 2009 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD
Stål gör det möjligt När såväl enkla som mer komplicerade byggnadskonstruktioner ska projekteras och byggas så ger stålet dig många möjligheter att åstadkomma en kostnadseffektiv konstruktion med hög kvalitet. Några exempel på detta är följande projekt.
Klimatsmart plåt från SSAB täcker Sverige i Shanghai
E
n energibesparande plåt som kan avleda värmen från solinstrålning ramar in byggnaderna i den svenska paviljongen på Expo 2010 i Shanghai nästa år. Prelaq Energy från SSAB är en nyligen utvecklad svensk fasad- och takplåt som minskar behovet av konstgjord kyla inomhus i varma klimat. Den svenska paviljongen i Shanghai 2010 ska inrymma den svenska utställningen, kontor och andra utrymmen. Paviljongen kommer att bestå av fyra byggnader som uppför på en tomt, i det europeiska kvarteret med de övriga nordiska länderna som närmaste grannar. Arkitekterna har valt Prelaq Energy från SSAB till tak och väggar utvändigt. Den svenska paviljongen väntas få 1000-tals besökare varje dag under utställningen och blir ett viktigt skyltfönster för Sverige att visa upp produkter och kunnande. Prelaq Energy har egenskaper som biBeställare: Kommittén för Sveriges deltagande i Expo 2010 i Shanghai Arkitekt: Sweco Konstruktör: Sweco Fasadplåt: SSAB
N R 4 • 2 009 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD
drar till att sänka energiförbrukningen i byggnader med upp till 15 procent. Hemligheten ligger i plåtens färgblandningar och pigment som klarar av att reglera värmeinstrålning och bidrar till ett behagligt inomhusklimat. Resultatet blir att materialet i väggar och tak kan bidra till att spara energi för kylning och ventilation och därmed till lägre miljöbelastning. Utöver den utvändiga plåten som kommer att användas till paviljongen har SSAB även tagit fram en variant av Prelaq Energy för invändig väggbeklädnad. Den plåten har andra
egenskaper och bidrar istället till minskade uppvärmningsbehov i kall väderlek. För att skapa extra spänning och karaktär kommer plåten att perforeras i olika mönster. Arkitekterna bakom paviljongen ➤ STÅL GÖR DET MÖJLIGT
29
➤
vill att den ska visa på mötet mellan stad och natur och den hoppfullhet och styrka som kan skapas där. Bygget av den svenska paviljongen håller tidplanen Som ett bevis för att bygget av den svenska paviljongen på World Expo 2010 i Shanghai går enligt tidplanen står nu står tre kubikformade stålkonstruktioner på plats på Expoområdet. Den svenska paviljongen byggs just nu under rekordfart. Från det att det första spadtaget togs i maj, har man knappt ett år på sig att färdigställa paviljongen, som består av fyra
30
S T ÅL GÖR DET MÖJLIGT
kubliknande trevåningsbyggnader som är 20 gånger 20 meter. Den kinesiska entreprenören CCI har monterat stålkonstruktionen som utgör paviljongens ”skelett”. Nästa steg i bygget var att montera golv och väggelement i stålkonstruktionen. Därefter är det dags för den fjärde byggnaden, själva entrédelen, som kommer att bestå av ett komplext, oregelbundet nätverk av svenskt limträ. ❏ Läs mer på internet www.expo2010.se/ www.ssab.com
NR 4 • 2009 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD
Konserthuset “Kilden” reiser seg
R
esultatet av fire og et halvt års arbeid med vinnerutkastet for det nye kulturelle landemerket Kilden i Sørlandets hovedstad Kristiansand begynner å vise seg. Byggingen er i gang på et eksisterende havneområde nær sentrum av byen, og vil bli komplettert i løpet av 2011. Kilden vil samle flere av byens sentrale kulturinstitusjoner. Kristiansand Symfoniorkester får en konserthall tilrettelagt for 1200 tilskuere. Agder Teater vil få en sal med en kapasitet på 700, utmerket akustikk og avansert teaterutstyr med scenetårn. Teateret kan omformes og tilpasses operaarrangementer og vil huse Opera Sør. I tillegg skal det etableres en liten scene for eksperimentelt teater og en multifunksjonell sal med flatt gulv. Det nye teater- og konserthusets urbane karakter skal ikke bare uttrykke bygningens funksjon, den vil også få en betydelig innvirkning på Kristiansandsregionens kulturelle identitet. Det arkitektoniske uttrykket må være umiddelbart gjenkjennelig og unikt. Vanligvis vil scenetårnet uttrykke et teaters funksjon, samtidig som det fungerer som et landemerke. På dette stedet er tårnets rolle allerede besatt av en silobygning fra 1920. Konserthusets karakter må derfor synliggjøres med andre virkemidler. Kilden produserer opplevelser. Kjernen i arkitekturen er måten konsert-, teater og flerbrukssalene fungerer sammen med servicearealene. Salene er organisert langs en linje i henhold til funksjon, og lokaliseringen av støttefunksjonene muliggjør tilgang med produksjonsutstyr til alle salene uten krysning. Disse servicefunksjonene er lokalisert på den ene siden av salene, og foajeen på den andre. Auditorienes varierte form skjules av en bølgende trevegg. Veggens abstrakte, monumentale form, kledd med lokal eik, atskiller virkelighet og fantasi. Ved passasje vil publikum bevege seg fra naturlige omgivelser over i kunstens verden. Veggen forfører publikum og uttrykker det artistiske mangfoldet bygningen huser sammen med kraften som oppstår ved sammenblandingen. Bygningens forhold til kanalen og sjøfronten representerer spenning og drama. De øvrige fasadenes bunnløse mørke forsterker foajeens spektakulære bølgevegg. Bygningen er som en eksklusiv beholder for instrumentene – salene – som den inneholder. Saler og sjakter er i plasstøpt betong. Glass, aluminium og lokal eik blir benyttet i fasadene. Konsertsalens interiør blir utført i fiberarmerte, sorte betongelementer og treverk. Dekker, standard bjelker og søyler er i betong, men den atletiske 25 meter utkragede strukturen N R 4 • 2 009 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD
Beställare: Kilden IKS, Teater- og konserthus for Sørlandet Arkitekt: ALA Architects ltd, Helsingfors i samarbeid med SMS arkitekter AS, Kristiansand Entreprenør: AF Gruppen AS Rådgivende ingeniør: Multiconsult AS Stålentreprenør: Ruukki Construction
som spenner over hovedvestibylen og hovedinngangen vil selvsagt konstrueres i stål. Denne superstrukturen henger fra de massive betongsalene og støtter seg på fire skråstilte stålsøyler med 25 meter innbyrdes avstand. En mengde sekundært stål må også til for å skape hovedfasadens unike frie form. I øyeblikket er det internasjonale teamet opptatt med å fullføre arbeidstegningene. Tomta er et arnested for aktivitet og oppføringen av Kilden er i full gang. Et parkeringshus er allerede komplettert på andre siden av veien. Juho Grönholm, ALA Architects ltd, Helsinki
Läs mer på Internet: www.kilden.com
Statoilbygget på Fornebu
D
et nye Statoilbygget på Fornebu er et ambisiøst prosjekt der alle involverte har utfordret sitt syn på hva en kontorbygning i 2009 kan være. Det nye bygget skal ligge på området der det gamle parkeringshuset nord for terminalbygningen, mot Oslofjorden, ligger i dag, i en kontekst blant store kontorpavilBeställare: IT Fornebu Arkitekt: a-lab arkitekter
jonger i park (Aker Solution og Telenor.). Bygningen er på ca. 65.000 m2 over bakken og er designet av a-lab arkitekter. Alab ble av IT-Fornebu Eiendom engasjert for videre prosjektering av bygningen etter å ha vunnet prosjektkonkurransen utlyst av Statoil i 2008. Konsept Bygningen består av fem like kontorlameller på ca 24x140 meter i 3 etasjer stablet på hverandre i en tilsynelatende tilfeldig konstellasjon. Denne romlige skulpturen ➤ STÅL GÖR DET MÖJLIGT
31
➤ skaper et halvoffentlig overdekket rom med konseptnavnet ”Statoil-hagen.” Her foregår all distribusjon av mennesker til arbeidsarealene i et vertikalt kommunikasjonstårn, samt at fellesfunksjoner som kantiner og møtesenter ligger her. Bygningslamellene krager ut ca 30 meter i flere retninger for å gjøre bygningens fotavtrykk så lite som mulig.
Konstruksjon De to bygningslamellene, som ligger på bakken, har et tradisjonelt konstruksjonssystem med stålsøyler/bjelker og hulldekker, mens bygningslamellene fra 3. etasje og opp er konstruert som frittspennende broer. Disse har langsgående tre etasjer høye stålfagverk i hele lengden, med prefabrikkerte betongbjelker lagt på tvers for hver sjette meter som spenner ca 21,6 m. Mellom bjelkene legges hulldekker. Stålfagverkene er forutsatt etablert med kraftige I-profiler inntil HD 400 med 450 mm bredde som under- og overgurt og hulprofiler inntil RHS 450x450 som diagonaler og vertikaler. Utfordringen med slike lange tverrspenn er ubehaglige svinginger. For å sikre seg mot dette, er det forutsatt vertikale søyler midt i spennet som knytter sammen de 4 dekkekonstruksjonene i hver lamell. Vertikalkreftene fra stålfagverkene føres ned gjennom kraftige søyler i de nedre lamellene og ned til fundamentnivå. Lamellenes avstivning er forutsatt ivaretatt ved at betongdekkene danner stive skiveplan med overføring av vindkrefter og
andre horisontallaster til 4 runde sentrale betongkjerner med diameter på henholdsvis 9 og 11,3 m satt i krysningspunktene mellom lamellene. De sirkulære betongkjernene, som inneholder vertikal teknisk infrastruktur og rømningstrapper, fører så kreftene videre ned til fundament og grunn. Fasade For å oppnå energiklasse B på bygningen jobber vi med ca. 35% vindusareal i den langsgående fasaden, og disse plasseres utenom fagverkene for å oppnå størst mulig virkningsgrad av dagslyset. Fagverkene responderer konstruktivt på den irregulære geometrien i prosjektet, noe som igjen skaper det tilfeldige ”pixelerte” vindusutrykket i fasaden. På avstand vil man kunne lese stålkonstruksjonen tydelig i fasadene. World Architecture Festival (WAF) Award 2009 Designet for det nye Statoilbygget på Fornebu mottok prisen ”Future project of the year-Commercial” 2009 i Barcelona i begynnelsen av november i konkurranse med 272 prosjekter fra 67 forskjellige land. ❏ Odd Klev, A-lab
Endast huvudbalkar och rörligt tak visas
Stockholmsarenan
S
tockholmsarenan är en idrotts- och evenemangsarena med 30 000 sittplatser som planeras vara färdig för invigning under 2012. Taket kommer att vara skjutbart och konstgräset ska kunna ersättas både med golv och is. I det planerade projektet ingår också att utöka Globenområdet med cirka 32
S T ÅL GÖR DET MÖJLIGT
45 000 m2 kommersiella ytor och hotell samt cirka 60 000 m2 kontorsytor. Stockholms Stad har slutit avtal med AEG Facilities om driften vilket innebär att hela finansieringen är klar. Stockholms Kommunfullmäktige kommer att ta ett genomförandebeslut den 14 december. Därefter kommer byggandet igång. Under 2010 kommer rivning av befintliga
byggnader samt schakt och grundläggningsarbeten att ske. Under 2011 kommer själva byggnadsarbetena att ta fart och montaget av stålkonstruktionerna till taket på arenan beräknas ske under andra halvan av 2011. Boka in studiebesöket vid Stålbyggnadsdagen 2011 då vi säkert kommer att göra ett besök vid Stockholmsarenan. Den totala kostnaden för Stockholmsarenan beräknas till cirka 2,7 miljarder kronor inklusive förvärv av mark och ett nytt parkeringsgarage under arenan. ❏ Beställare: SGA Fastigheter AB Arkitekt: White arkitekter Entreprenör: Peab Konstruktör: WSP Byggprojektering NR 4 • 2009 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD
Lomma bibliotek
D
et nya biblioteket är inte bara tänkt att vara ett ställe att låna böcker på. Det är ett kunskapscentrum men också en kreativ mötesplats. Lomma behöver en öppen och generös samlingspunkt, centralt belägen och med attraktiva och mångsidigt användbara lokaler. Här finns också ett café och längs ån byggs en kiosk. Biblioteket är byggt i två plan med vissa delar av första våningen öppna till taknock. Fasaden är klädd i varmförzinkade stålskivor (2,0 mm varmgalvad plåt monterad på rostfria hattprofiler) som i samspel med uttrycksfulla fönsterpartier är inspirerade av platsens maritima karaktär och Öresunds robusta klimatstålplåtar.
Globen Skyview
D
en 5 februari 2010 har den nya turistattraktionen SkyView premiär. Skyview består av två glasgondoler som går på räls längs utsidan av Globen. Gondolerna transporterar 16 personer åt gången och vänder på toppen av Globen 130 m över havet och då lovas en magnifik utsikt över Stockholm. För att förstärka fasaden på Globen har 42 ton stål har monterats in i den befintliga stålkonstruktionen för Globen. Därefter har 70 ton räls monterats på utsidan av Ericsson Globe som gondolerna kommer att följa på sin väg upp mot toppen. Rälskonstruktionen är utformad som en balkrost med löpbanorna på sidorna, förbundna med tvärbalkar och diagonaler. Rälskonstruktionen bärs på ”armar” som sticker ut från Merofackverket som utgör Globen stomkonstruktion. Den nedre delen av den 100 m långa rälskonstruktionen kunde monteras med kran. Därefter användes helikopter för att montera stålkonstruktionen. Totalt 60 lyft på ca 1 ton vardera. ❏
Beställare: Lomma kommun Arkitekt: Henrik Jais-Nielsen/ Mats White arkitekter Entreprenör: Byggmästaren i Skåne Konstruktör: Conbyetec Entreprenör: Fasad & tak: RE Väla Plåt
Lomma bibliotek är en av två nominerade byggnader till Kasper Salin priset. Beslut om vem som erhåller priset kommer den 4 december. ❏
Totalt 60 helikopterlyft krävdes för att montera den övre delen av rälskonstruktionen.
I februari 2010 är Globen SkyView färdig för en premiärtur.
Läs mer på www.globearenas.se/skyview. Beställare: SGA Fastigheter Arkitekt: Berg Arkitektkontor Entreprenör: NCC Konstruktör: WSP Stålentreprenör: Liftbyggarna
N R 4 • 2 009 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD
Den nedre delen av rälskonstruktionen kunde monteras med kran. STÅL GÖR DET MÖJLIGT
33
NORSKA MEDLEMSFÖRETAG
Medlemmer i Norsk Stålforbund
Rådgivende ingeniører A. L. Høyer AS, Hammersborg Torg 3, 0179 Oslo
23 27 80 00
67 92 18 10
67 52 52 00
64 84 42 40
Kynningsrud Prefab AS, Pb.13, 1662 Rolvsøy
Asplan Viak AS, Pb.24, 1300 Sandvika
69 33 77 00
Dillinger Hütte Norge AS, Akersgt 41 - 0158 Oslo
69 30 40 00
23 31 83 30
Kristiansand Industriservice AS, Barstølveien 24a, 4636 Kr.sand
COWI AS, Pb. 123, 1601 Fredrikstad
38 02 33 13
Outokumpu AS, Pb.6305 Etterstad, 0604 Oslo
23 24 74 50
Litana Norge AS, Verksgata 62, 4013 Stavanger
51 85 40 37
Langset Engineering AS, Gammelseterlia 5, 6422 Molde
95 93 36 33
Multiconsult AS, Hoffsv.1, 0275 Oslo
22 51 51 51
Roar Jørgensen AS, Hvervenmoveien 45, 3511 Hønefoss
32 17 90 18
72 87 12 50
Stålprodusenter ArcelorMittal Commercial Long Norway AS, Pb.2667 Solli, 0203 Oslo Coutinho & Ferrostaal AS, P.O.Box 154, 2027 Kjeller
Ruukki Norge A/S, Pb.140 Furuset, 1001 Oslo
Fana Stål AS, Espehaugen 23, 5258 Blomsterdalen
55 91 81 81
22 83 78 20
Finn-Durk AS, Skårersletta 45, 1473 Lørenskog
22 90 90 00
Salzgitter Mannesmann avd. Norge, Kirkevn. 64 A, 0364 Oslo 22 95 74 90 SSAB Svensk Stål AS, Pb.47, 1313 Vøyenenga
23 11 85 80
Stalatube OY c/o GatewayStainless AS, Pb.317 Bragernes, 3001 Drammen 32 82 85 02 ThyssenKrupp Mannex GmbH Delegation Office Norway, Enebakkveien 117 B, 0680 Oslo
71 57 23 00
Metacon Industrimek AS, Pb.184, 1891 Rakkestad
69 22 44 11
NLI Alfr. Andersen AS, Pb.2016, 3255, Larvik
33 14 15 00
Siv. ingeniør Arne Vaslag AS, Karivoldveien 90, 7224 Melhus
Norbye Industriservice AS, Pb.483, 9305 Finnsnes
77 84 17 20
Siv. Ing. Knut Finseth AS, Bleikerv.17, 1387 Asker
66 98 73 20
Programvare/IT EDR AS, Leif Tronstads plass 4, 1337 Sandvika
67 57 21 00
Teknisk Data AS, Pb. 6655 Etterstad, 0609 Oslo
22 66 09 80
Brannsikring og isolering BrannStopp Norge AS, Pb.2104 Stubberød, 3255 Larvik
33 13 60 60
Firesafe AS, Pb.6411 Etterstad, 0605 Oslo
22 72 20 20
Betongelementprodusenter Con-Form Oslo AS, Trondheimsveien 184, 0570 Oslo
46 44 49 00
Nortech AS, Skotselv Næringspark, Pb. 8, 3331 Skotselv
32 75 67 00
Næsset Mek. Verksted AS, Bergermoen, 3520 Jevnaker
61 31 09 11
ArcelorMittal Construction Norge AS, Dyrskuevn. 16, 2040 Kløfta 63 94 72 72
Ofoten Mek AS, Havnegt. 21, Pb.18, 8501 Narvik
76 97 78 10
Areco Building AS, Postboks 20, 3791 Kragerø
99 51 00 50
Corus Bygg Systemer AS, Røraskogen 2, 3739 Skien
Ruukki Construction, FI, PO-Box 900, 60101 Seinäjoki, Finland
35 91 52 00
EuroProfil Norge AS, Aursnes, 6230 Sykkylven
Ruukki Construction Norge AS, 8805 Sandnessjøen
75 06 36 10
70 24 64 00
Ruukki Norge AS, Pb.140 Furuset, 1001 Oslo
Seut Maritime AS, Østkilen 3, 1621 Gressvik
69 34 50 60
815 00 464
Skalles Mek. Verksted AS, Krosnesvn. 6, 1621 Gressvik
69 36 32 50
Loe Betongelementer AS, Pb.4, 3301 Hokksund
32 27 40 00
69 35 12 20
Bygging og vedlikehold StS Gruppen AS, Pb. 6085 Postterminalen, 5892 Bergen
55 20 80 00
Veggelementer Paroc AS, Pb.150 Oppsal, 0619 Oslo
22 62 71 12 22 60 60 40
Tynnplateprodusenter Alsvåg Plater AS, Pb.263, 8401 Sortland
22 66 01 90
76 11 00 30
+ 358 64160 111
Stålgrossister Astrup AS, Pb.8 Haugenstua, 0915 Oslo
22 79 15 00
SKV AS, Tomtevn. 21, 1618 Fredrikstad
Leif Hübert Stål AS, Pb.1083, 4683 Søgne
47 81 80 00
SL Mekaniske AS, Breimyra 11, 4340 Bryne
51 48 96 00
Norsk Stål AS, Pb.123, 1378 Nesbru
66 84 28 00
Stokke Stål AS, Dalen veien 9, 3160 Stokke
33 33 58 00
22 90 90 00
Stålfabrikken c/o Skanska, Øysand, 7224 Melhus
40 01 36 60
Smith Stål Øst AS, Bentsrudveien 3, 3080 Holmestrand 33 37 25 00
Åkrene Mek. Verksted AS, Tuenvn. 30, 2000 Lillestrøm
ThermiSol AS, Pb. 2139 Høyden, 1521 Moss
63 88 19 40
Smith Stål Nord AS, Nedre Ila 66, 7493 Trondheim
72 59 24 00
Stene Stål Produkter AS, Seljevn. 8, 1362 Rolvsøy
Entreprenører A3 Bygg & Montasje AS, Nordsletten, 1930 Aurskog
63 85 84 35
Festemateriell / maskiner Bult & Fästteknik AB Rattgatan 15, 442 40 Kungälv, Sverige, +46 303 20 67 00
69 33 60 33
AF Gruppen Norge AS, Pb.34 Grefsen 0409 Oslo
22 89 11 00
Ruukki Norge AS, Pb.140 Furuset, 1001 Oslo
Stålentreprenører og verksteder AK Mekaniske AS, Rosenborgveien 12, 1630 Gamle Fredrikstad 69 10 45 20 A-L Staål AS, Storemyrveien 6, 1626 Manstad
34
Lønnheim Stål AS, Nordmørsveien 54, 6517 Kristiansund N
91 56 01 13
ARMEC AS, Pb.60, 2271 Flisa
62 95 54 00
Bygg Teknisk Stål AS, Pb.173, 1890 Rakkestad
69 22 70 00
Contiga AS, Pb.207, Økern 0510 Oslo
23 24 89 00
N O RSKA MEDLEMSFÖRETAG
Hallmaker AS, Strandveien 50, 1366 Lysaker
04255
HENT AS, Vestre Rosten 79, 7075 Tiller
72 90 17 00
Icopal Metall AS, Pb. 55, 1477 Fjellhamar
67 97 90 00
NCC Construction AS, Pb.93 Sentrum, 0101 Oslo
22 98 68 00
Skanska Norge AS, Konstruksjonsavdelingen, Pb.1175 Sentrum, 0107 Oslo
40 00 64 00
EJOT Festesystem AS, Postboks 84 Røa, 0701 Oslo
23 25 30 40
Levant Bergen AS PB 80 Kokstad, 5863 Bergen
55 21 55 63
SFS Intec AS, Solheimveien 44, 1473 Lørenskog
67 92 14 40
Interesseorganisasjoner Norsk Forening for Stålkonstruksjoner, www.stalguiden.com/NFS.htm Nordic Galvanizers, www.zincinfo.se
NR 4 • 2009 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD
SVENSKA MEDLEMSFÖRETAG
Ståltillverkare ArcelorMittal Commercial Long Sweden AB Birger Jarlsgatan 41A 7tr, 111 45 STOCKHOLM 08-534 809 40
Svecon Construction AB Garnisonsg 25A, 254 66 HELSINGBORG 042-38 09 30 STÅLAB Box 923, 461 29 TROLLHÄTTAN 0520-47 41 00
Corus Sverige AB Barlastgatan 2, 414 63 GÖTEBORG 031-779 32 00
SWL Stålkonstruktioner AB Box 500, 777 25 SMEDJEBACKEN 0240-66 87 50
Outokumpu Stainless AB 774 22 AVESTA
Västanfors Stålbyggnader AB Södra Linjan, 737 30 FAGERSTA
SSAB Plate 613 80 OXELÖSUND SSAB Strip Products 781 84 BORLÄNGE
0226-810 00 0155-25 40 00 0243-700 00
Ruukki Sverige AB Jägershillgatan 18, 213 75 MALMÖ 040-607 14 00 Stålgrossister BE Group Sverige AB Box 225, 201 22 MALMÖ Stena Stål AB Box 4088, 400 40 GÖTEBORG Tibnor AB Box 600, 169 26 SOLNA
040-38 40 00 031-775 20 00 010-484 00 00
Tunnplåtstillverkare Europrofil AB Box 147, 713 23 NORA
0587-818 80
Lindab Profil AB 269 82 BÅSTAD
0431-850 00
Plannja AB, 971 88 LULEÅ
010-516 10 00
Stålbyggare och verkstäder AB H Forssells Smidesverkstad Box 1243, 141 25 HUDDINGE 08-774 08 30 Bröderna Jansson Nissavarvet, AB Box 48, 301 02 HALMSTAD 035-17 66 60 Connector L Augustsson AB Badhusgatan 12, 722 15 VÄSTERÅS 021-18 36 49 Contiga AB Box 94, 761 21 NORRTÄLJE
0176-773 00
Dem-Verk Mek AB Degernäs 265, 905 80 UMEÅ
090-70 24 70
EAB AB 333 33 SMÅLANDSSTENAR
0371-340 00
LECOR Stålteknik AB Dumpergatan 8, 442 40 KUNGÄLV 0303-24 66 70 Litana Scandinavia AB Ringugnsgatan 12, 216 61 MALMÖ 040-615 71 00 Llentab AB Box 104, 456 23 KUNGSHAMN
0523-790 00
0223-475 00
018-65 11 00
0500-469 000
Saint Gobain Isover AB Box 501, 260 50 BILLESHOLM
042-840 00
Bult & Fästteknik AB Rattgatan 15, 442 40 KUNGÄLV 0303-20 67 00
ESAB Sverige AB Box 8004, 402 77 GÖTEBORG
031-50 90 00
FB Engineering AB Box 12076, 402 41 GÖTEBORG 031-775 10 00
Mage AG Industriestrasse 34, CH-1791 COURTAMAN
Kadesjös Ingenjörsbyrå AB Box 1013, 721 26 VÄSTERÅS
021-15 58 00
PI i Göteborg PIAB AB E A Rosengrens gata 19, 421 31 VÄSTRA FRÖLUNDA
031-49 99 60
ProDevelopment i Sverige AB Storgatan 9, 972 38 LULEÅ
0920-103 69
Projektteamet AB Katrinerovägen 2A, 417 49 GÖTEBORG
031-70 50 700
Ramböll AB Box 17009, 102 62 STOCKHOLM 08-615 60 00
+41 26 684 74 00
AB Mekar Reprovägen 6, 183 77 TÄBY
08-630 11 30
Richard Steen AB Lövaskog, Kronogården, 516 92 ÄSPERED
033-27 62 00
SFS Intec AB Olivehällsvägen 10, 645 42 STRÄNGNÄS
0152-71 50 10
U-nite Fasteners Technology AB Hogstorp, 451 95 UDDEVALLA 0522-65 33 90 Kontroll & provning
Reinertsen Sverige AB Svärdvägen 29, 182 33 DANDERYD 08-544 767 70
FORCE Technology Sweden AB Tallmätargatan 7, 721 34 VÄSTERÅS 021-490 30 00
STING Kardanv 30, 461 38 TROLLHÄTTAN 0520-156 60
Ingenjör Joel L Jonsson Aspvägen 1, 340 30 VISLANDA
0472-341 95
Stålbyggnadskontroll AB Bergshamra Allé 139, 170 74 SOLNA 08-655 40 10
Nordcert AB Upplandsgatan 34, 113 28 STOCKHOLM
08-34 92 70
Sweco Structures AB Box 34044, 100 26 STOCKHOLM 08-695 60 00 Tyréns AB 118 86 STOCKHOLM
08-566 410 00
VBK Mölndalsv 85, 412 85 GÖTEBORG 031-703 35 00 WSP Sverige AB 121 88 STOCKHOLM-GLOBEN
08-688 60 00
Byggföretag
ÅF-Kontroll AB Box 1551, 401 51 GÖTEBORG
010-505 00 00
Datorprogram / IT Cadmac La Cours Gata 4, 252 31 HELSINGBORG
042-20 88 00
StruProg AB Virkesgränd 4, 183 63 TÄBY
08-732 87 20
Banverket, 781 85 BORLÄNGE
0243-44 50 00
StruSoft AB Fridhemsvägen 22, 217 74 MALMÖ 040-53 01 00
BauHow Box 184, 201 21 MALMÖ,
040-636 60 30
Tekla Software AB Sigurdsgatan 21, 721 30 VÄSTERÅS 021-10 96 00
Pretec (Pre Cast Tchnology AB) Solbräckegatan 15, 442 45 KUNGÄLV 0303-24 30 80
Skanska Sverige AB 169 83 SOLNA
Ruukki Sverige AB Svärdvägen 15, 182 33 DANDERYD 010-78 78 00
Korrosionsskydd
N R 4 • 2 009 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD
Paroc AB, 541 86 SKÖVDE
ELU konsult AB Box 27006, 102 51 STOCKHOLM 08-580 09 100
PEAB Sverige AB Margretetorpsv 84, 260 92 FÖRSLÖV 0431-890 00
Smederna AB Skyttbrinksvägen 12, 147 39 TUMBA 08-556 455 00
044-28 95 00
019-20 65 00
Peikko Sverige AB Box 4, 601 02 NORRKÖPING
0512-292 00
Knauf Danogips, 296 80 ÅHUS
Ejot & Avdel System AB Box 9013, 700 09 ÖREBRO
PART AB Industrigatan 7, 952 31 KALIX
Ranaverken AB, Box 133, 534 23 VARA
0171-41 54 00
Bloms Ingenjörsbyrå AB Mästargatan 5, 781 71 BORLÄNGE 0243-79 20 90
Maku Stål AB Verkstadsgatan 15, 504 62 BORÅS 033-23 70 80 011-28 04 60
Gyproc AB Box 153, 746 24 BÅLSTA
Sammanfogning / maskiner
Konsulter Bjerking AB Box 1351, 751 43 UPPSALA
Isolering / Lättbyggnad
Alucrom AB Box 8919, 402 73 GÖTEBORG
0923-79590
08-504 350 00
Intresseorganisationer Jernkontoret Box 1721, 111 87 STOCKHOLM 08-679 17 00 MVR – Mekaniska Verkstädernas Riksförbund Box 17244, 104 62 STOCKHOLM 08-545 161 50 Nordic Galvanizers, Servicebolag: Zinc Info Norden AB Drottning Kristinas väg 48, 114 28 STOCKHOLM 08 446 67 60
031-744 19 90
Brandskyddsmaterial
Plåtslageriernas Riksförbund (PLR) Rosenlundsgatan 40, Box 17536, 118 91 STOCKHOLM 08-762 75 85
Cembrit Tepro AB Box 42013, 126 12 STOCKHOLM 08-506 608 00
SVEFF Box 5501, 114 85 STOCKHOLM 08-783 82 40
S V E N S K A M E D L E M S F Ö R E TA G
35