bransch: Friskolor

Anledningarna till varför man väljer att starta en friskola är flera, men målsättningen är liknande. Chansen att bidra till att både lärare och elever mår bra och växer som människor. Enligt Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund vitt- nar de som driver friskolor om att feedbacken från föräldrar, lärare och elever är helt fantastisk. Drömmen om en egen skola

Friskolornas vara eller icke vara debatteras flitigt i medier. Därför drar sig entreprenörer för att dra igång sina friskoleprojekt just nu.

– Många är oroliga, just nu pågår flera utredningar. I den offentliga debatten har politiker en fäbless för att skylla Sveriges dåliga PISA-resultat på friskolerefor men, trots att det är precis tvärtom. Många friskolor har visat på bättre resultat än de kommunala skolorna. Vi jobbar för att undanröja hoten för friskolereformen och fortsätta att bidra till att utveckla Sveriges kompetens, säger Ulla Hamilton.

Den heta debatten har gjort det svårare att få lån från bankerna för att starta skolor.

– Vi vet inte vad som händer i framtiden, därför är det svårt med kapital just nu.

I den negativa debatten vill Ulla lyfta alla goda exempel.

– Vi har flera fall där elever har mått dåligt och fått helt andra för utsättningar efter att ha bytt till en friskola. Samma sak gäller för lärare. Just nu pågår en twitterkamanj med #minfriskola, där friskolor runt om i landet får låna vårt konto för att twittra om sin vardag.

Det som krävs för att få starta en skola är tillstånd från Skolinspektionen. – Om man ser till den offentliga debatten verkar det enkelt att få star ta en skola, men det är inte så. Det finns många regelverk man ska leva upp till enligt skollagen. Kraven är tuffa, främst de ekonomiska. Förutom ekonomin granskar Skolinspektionen att man har rätt förutsättningar för en pedagogisk verksamhet gällande lärare, lokaler och elevunderlag. Vi har räknat ut att det tar ungefär två år av förberedelsearbete innan man kan öppna en skola.

Reglerna för en friskola är desamma som för kommunal verksamhet. Man får inte ta ut någon terminsavgift utan måste klara sig på skolpengen. Man har inte heller rätt att säga nej till någon elev.

– En elev med mycket problem behöver extra resurser både vad gäller pengar och personal. Det kan bli en tung belastning för en liten friskola. Varför behövs friskolorna? – Anledningarna är flera, bland annat är det bra med många aktörer som kan tillgodose behov hos olika individer. Det är även trevligt för lärare att de kan byta arbetsgivare utan att byta yrke. 21

Detta gör Friskolorna riksf örbund Varje hösttermin erbjuder förbundet kurser med råd och tips till den som går i uppstartstankar.

På plats finns två jurister att ta hjälp av vid konflikter med exempelvis kommunen eller föräldrar.

– Många kommuner trixar med betalning för elever som behöver särskilt stöd. Allt fler frågor handlar om föräldrar som kräver mycket, ibland är kraven helt orimliga. Då kan vi hjälpa till med vad man har rätt att göra.

De har allmän rådgivning där man bland annat får tips om att söka stadsbidrag och nya regler.

Friskoleref ormen Friskolereformen infördes 1992 av Carl Bildts regering, detta innebar bland annat att friskolor fick rätt till skolpeng, till en början till en lägre nivå, men numer i samma nivå som kommunala skolor. – Det innebär att det i dag är helt andra finansiella förutsättningar för privata aktörer. Innan var det svårt att finansiera verksamheten.

Friskolor i siff ror 15 procent av eleverna i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan går i en friskola. Privata grundskolor finns i 189 av Sveriges kommuner. 85 procent av de aktörer som driver friskolor har endast en skola. Tittar man på elever i grundskolan har de som går i en friskola i snitt 10 procent högre betyg. När det kommer till lön har nyutexaminerade lärare högre lön i friskolor medan äldre lärare har bättre lön i de kommunala skolorna. I de fristående skolorna är lärarna i genomsnitt yngre. Rörelsemarginalen för företag som driver friskolor var 5 procent mellan 2008 och 2012, vilket är lägre än övriga tjänstesektorn som ligger på 10 procent i genomsnitt. Fristående skolor har högre kostnad per elev för läroverktyg och skolmåltider, men lägre kostnader för elevhälsa, lokaler och undervisning. Summa summarum är kostnaden 6 procent lägre per elev i friskolorna.

Ring 0500-600 252 och boka en kostnadsfri demo av kassan redan idag!

Madeleine Näverberg, Näverbergs Coffee Corner i Kallhäll. Nöjd kund sedan 2014. Hör gärna henne själv och andra kunder berätta om hur det är att vara kund hos hos oss på onslip.com.

Onslip - allt du behöver för att ta betalt idag och i framtiden!

Vi vet hur utmanande och spännande det är att dra igång sitt eget företag. Då kan det vara extra skönt att kunna få en helhetslösning för kassa- och kortbetalning från en enda leverantör. Vi erbjuder en prisvärd branschanpassad kassalösning - inga mellanhänder.

Har du precis börjat titta på kassa och kortterminaler?

Då kan vår kostnadsfria kassaguide vara något för dig. Ladda ner guiden på www.onslip.com

Onslip startpaket

Allt-i-ett paket inkl. kassalösning, kortterminal och support. ✓ kassahårdvara ✓ kassakopplad kortterminal ✓ kvittoskrivare ✓ kontrollenhet ✓ kassalåda

O n s l i p N ö j d - o c h t r y g g h e t s g a r a n t i 2 0 1 5 ✩ ✩ ✩ Ingen bindningstid första 3 mån

Från 699 kr/mån + 0 kr i startavgift Erbjudandet gäller vid tecknande av 36 mån abonnemang.

Svenska skolan har en stor brist enligt Milad Mohammadi. Den fokuserar inte på att bygga starka och stöttande individer som tar hand om varandra. Därför tar han saken i egna händer och slår upp dörrarna till en skola i en helt ny modell till nästa hösttermin. Av Maria Östlund Järvaskolan – Med mål att ygga starka, självständiga individer

vill maximera effektiviteten på lokalen och kommer att bjuda in olika föreningar och lokala civilsamhället att vara där.

Många ungdomar har aldrig fått frågan: vad är dina drömmar? Just elevernas dröm mar kommer att få en central funktion i Järvaskolan.

– Drömmar är gränslösa, alla drömmar är viktiga. Vi kommer att hjälpa eleverna att förtydliga sina drömmar och hjälpa dem med hur de ska nå dit. Vad har de för drömmar och hur villiga är de att investera i sina drömmar för att förverkliga dem? Alla är värda att leva sin dröm, det som är avgörande är att någon står bakom.

Alla skolor i Sverige, måste följa läroplanen, men det finns ut rymme för flexibilitet.

– Vi kommer att satsa på kunskap, självförtroende och själv känsla. Vi vill bygga stabila, starka individer vars drömmar bidrar till samhället. Jag kommer att hålla kurser i att följa sina drömmar och livskunskap, jag tar upp andra frågor än de traditionella. Jag kommer även att vara allgöraren som städar, fixar och möter eleverna. Hur har ni tänkt kring finansieringen? – Vi driver en stiftelse, Roya Foundation, roya betyder dröm på persiska. Stiftelsen har som uppdra att satsa på jämlikhet, utbildning och utveckling i miljonprogramsområden. Vi har både finansiärer, bra samarbeten och alla tillstånd som krävs för att starta skolan. Vi har en hållbar finansiering så vi kan göra detta under en lång period. I dag arbetar Milad dygnet runt inför öppningen av skolan, men vad drömmar han själv om i framtiden?

– Jag har inte så många fler drömmar. Nu presterar jag, sen ska jag förvalta det så bra som möjligt. Jag kommer att finnas där för eleverna. Vi är så oerhört tacksamma för alla samarbeten, att människor vågar satsa på oss. Vi har getts möjligheten att göra det vi älskar. Skolan kommer att bli mitt andra hem, jag kommer att bli en gammal gubbe där. Skolan kommer att li mitt andra hem, jag kommer att bli en gammal gubbe där” rots att Milad Mohammadi beskriver sig som en rastlös person, på både gott och ont, inger han ett lugn när han småkonverserandes går mot favoritcaféet i Gamla Stan för att beställa en mangosmoothie. Han kommer från ett möte om den skola han ska starta. En dröm som inom en snar framtid kommer att bli verklighet.

– Skolan är en idé som har funnits hos mig och min kollega Amir Sajadi länge. Det som saknas i svenska skolan och samhället i stort är att man inte satsar på att bygga upp stöttande individer. Allt handlar om konkurrens och inte dela med sig av kakan.

Skolan kommer att bli en modell på hur de vill jobba med ungdomar i miljonprogramsområden. Milad växte själv upp i ett miljonprogramsområde och såg tidigt den utsatthet och de orättvisor som råder.

– Jag växte upp med mycket tankar och psykisk ohälsa. Jag var frånvarande, men hade ett hem med föräldrar som gjorde allt de kunde för mig. Det har definierat mig som människa. Jag vill göra allt jag kan för att hjälpa folk.

Milad började studera på Stockholms universitet. Med en studietakt på 250 procent hade han som 22-åring examen i både juridik och stadsvetenskap.

– Tanken var att bli diplomat, men jag började jobba med ungdomar i förorten istället. Jag ville inspirera dem att bli bätt re personer, att jaga sina drömmar, att göra skillnad.

Det blev startskottet för Milads nya roll som talare och föreläsare. Han ville nå ut till fler och påverka såväl näringsliv, of fentlig sektor och politiker som ungdomar att se möjligheter i olikheter.

– Då var jag blyg, men fick övervinna min rädsla. Jag övade med mål om att bli den bästa och största talaren i Sverige.

Hur påverkar man människor på bästa sätt att se potential i mångfald, i andra kulturer. Jo, man utbildar dem. Den nya skolan, Järvaskolan, kommer att öppna till höstterminen 2016. Milad berättar att han och Amir kompletterar varandra. Med an Milad är visionären som förmedlar budskapet och är skolans talesperson har Amir en mer operativ roll. Han är vd och den som bygger upp verksamheten. Rektor och ledningsgrupp är värvade, nu är de på jakt efter lärare. Till en början kommer de att ta in elever i högstadiet, redan nu står några på kö. De kommer att tillämpa närhetsprincipen och först till kvarn. Tanken är att ge elever som inte har samma förut sättningar som barn till akademiker chansen.

– Det finns andra skolor som satsar på dem med bra förutsättningar.

Responsen de hittills har fått har varit positiv, folk de har pratat med håller med om att det krävs ett nytänkande i svenska skolan. – De företag vi har pratat med är pepp, de vill bidra. Det är vår strategi, vi bygger en plattform där alla kan hjälpa till. Skolan är belägen i Järvaområdet, vid Rinkeby, Tensta, Husby och Kista. Förutom skolverksamhet kommer de att erbjuda efterskol verksamhet.

– Det blir ett avancerat fritids dit alla ungdomar är välkomna. De kommer att erbjudas kurser i vård, teknik, musik och samhälle. Vi “

järvaSkolan ygger å fyra värderingar 1. En stark gemenskap. Alla är som en familj och tar hand om varandra. 2. Alla är förebilder, både lärare och elever gentemot varandra. 3. Höga förväntningar. Vad har eleverna för drömmar? Genom att arbeta mot sina drömmar ska eleverna bli disciplinerade och satsa med passion, inte med press. 4. Stark samverkan. Skolan ska finnas i samhället och samhället ska vara representerat i skolan. Olika företag kommer vara inblandade i utbildningen, alla elever får en mentor och en praktikplats. På så sätt blir utbildningen verklighetsförankrad.