Statens konstråd årsredovisning 2023

STATENS KONSTRÅD ÅRSREDOVISNING 2023

INNEHÅLL

Inledning

RESULTATREDOVISNING

Verksamhetens resultat På vilka grunder kan kvalitativa resultat beskrivas och bedömas?

1. Konst för alla sedan 1937 – Statens konstråd främjar konstnärlig kvalitet och förnyelse i gestaltningen av våra gemensamma rum i hela landet

1.1 Introduktion

1.2 När staten bygger – statens förebildlighet och stärkandet av konstens roll

1.3 Det icke-statliga samverkansarbetet under året

1.4 Konstnärers och kulturskapares villkor

1.5 Nyförvärv till samlingen – 100 000 verk skildrar Sverige av i går, i dag och i morgon

1.6 Konstansökningar och konstkollektioner – mötet med konsten i vardagen

1.7 Kvalitativa resultat

2. Tillsyn och vård av statens offentliga konstsamlingar – Statens konstråd verkar för ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas

2.1 Introduktion

2.2 Myndigheternas vård av statens offentliga konstsamlingar

2.3 Byggnadsanknuten offentlig konst i samhällets kulturmiljöer

2.4 Kvalitativa resultat

3. Sänkta trösklar för konstupplevelser genom ökad kunskap – Statens konstråd utvecklar och sprider kunskap om offentlig konst

3.1 Introduktion

3.2 Programverksamhet i hela landet – kunskapsutveckling och kunskapsspridning genom program och utställningar

3.3 Publikationer

3.4 Konst för alla – kunskapsspridning genom digitala kanaler

3.5 Kunskapsutveckling i samverkan med akademin – Statens konstråds utbildnings- och forskningssamverkan

3.6 Medskapande kunskapsutveckling – Samtidskonstdagarna och Förändringsverkstan

3.7 Statens konstråd uppmärksammas i media och når ut till en bred allmänhet

3.8 Kvalitativa resultat

4. Konst för alla – Statens konstråd når ut till en mångfald intresserade i hela Sverige och internationellt

4.1 Introduktion

4.2 Konst i hela Sverige

4.3 Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete

4.4 Barn och unga

4.5 Jämställdhet

4.6 Mångfald

4.7 Kvalitativa resultat

5. Gestaltad livsmiljö och Sveriges genomförande av Agenda 2030 – Statens konstråd främjar ett långsiktigt möte mellan konst, kulturarv, form och arkitektur för en hållbar utveckling

5.1 Introduktion

5.2 Samverkan mellan Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd

5.3 Samverkan med statliga fastighetsaktörer för att stärka statens förebildlighet inom gestaltad livsmiljö och Sveriges genomförande av Agenda 2030

5.4 Gestaltad livsmiljö och Agenda 2030 som utgångspunkt för arbetet med konstprogram, konstprojekt, konstkollektioner och offentlig konst som kulturarv

5.5 Gestaltad livsmiljö i utbildningar, program, publikationer och extern kommunikation

5.6 Kvalitativa resultat

6. Övriga särskilda redovisningar och uppdrag

6.1 Inledning

6.2 Nyanlända och funktionsnedsatta

6.3 Samverkansråd inom ramen för kultursamverkansmodellen

6.4 EU-ordförandeskapet 2023

6.5 Rapportering av elförbrukning

6.6 MU-ersättning

6.7 Kompetensförsörjning

FINANSIELL REDOVISNING

Resultaträkning

Balansräkning

Anslagsredovisning

Tilläggsupplysningar och noter Sammanställning över väsentliga uppgifter

Undertecknande

Inledning

Under 2023 har Statens konstråd fortsatt det strategiska arbetet med att synliggöra den offentliga konsten. Sedan 1937 har vi verkat för att konsten ska bli tillgängligare för fler –att konsten ska bli allas genom att ta plats i de gemensamma rummen där den kan möta människor mitt i vardagen. Vårt arbete med att producera byggnadsanknutna konstverk som är specifika för sina platser står i dynamisk växelverkan med konsten som förvärvas och placeras i kollektioner på myndigheter. De båda formerna av offentlig konst bidrar på olika sätt till att skapa möten mellan konsten och de många människor som rör sig i dessa miljöer.

Under året har flera nya konstkollektioner tagits fram i synergi med nyskapande nyinvigda byggnadsanknutna konstverk. Det är universiteten och högskolorna som toppar listan på myndigheter som ansöker om konstkollektioner och genom det framgångsrika samarbetsavtalet med Akademiska Hus är det också i dessa miljöer vi tillsammans med konstnärer producerar många av de mest nydanande konstverken. Hanna Ljungs vitriner på Natrium, den naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, är fyllda av grundämnen och mineraler som finns i våra kroppar. Mängden motsvarar den samlade vikten av ämnena i alla de medarbetare och studenter som dagligen vistas i huset. För Lunds universitets medicinska fakultet har Ylva Snöfrid gjort tre av verksamheten mycket uppskattade monumentala målningar som utifrån konstnärens personliga mytologi knyter samman födelsen, livet och döden. Konstnären färdigställde målningarna inför publik på Statens konstråd som en del av Konstrådets nya publika verksamhet och ett sätt att öppna upp vårt nya hem på Skeppsholmen för en bred publik. På nya Campus Albano vid Stockholms universitet invigdes efter tio års integrerat arbete Future Island, en konstgjord ö anlagd av schaktmassor och uråldriga gråstenar från platsen och planterad med växter som finns naturligt i området. Ena halvan av ön uppvärms på hållbar väg till fem grader över den omgivande temperaturen och förändringarna som eventuellt följer kommer att registreras i samarbete med Vetenskapens hus i deras verksamhet med barn och ungdomar. Future Island är ett bra exempel på vad som blir möjligt när konstnärlig kompetens finns med i tidiga skeden av planerings- och byggprocesser, och projektet visar på Konstrådets långa arbete med att gestalta hållbara livsmiljöer. På alla tre universiteten finns nya konstkollektioner som i samklang med de nya konstverken möter de många unga vuxna som dagligen vistas här. Under Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd 2023 har även två utställningar med samtida svensk bild och form kunnat ses av tusentals personer från hela Europa i Europaparlamentet och rådsbyggnaden Justus Lipsius i Bryssel.

Programverksamheten på Skeppsholmen har under året attraherat en mångfacetterad publik. Konsten i maktens korridorer, en presentation av konsten på Regeringskansliet, lockade en stor och nyfiken publik. Konstnären Afrang Malekian arbetade med vår samling av grafiska blad i en utställning och performance i samarbete med Grafikens hus. Detta var ännu ett sätt att utnyttja ytorna i vårt hus på Skeppsholmen för publik verksamhet och samtidigt aktivera den stora samlingen för att ställa äldre verk i ett nytt ljus. På samma sätt fungerade Maria W Horns ljus- och ljudkonstverk Aether som under en vintervecka förvandlade huset och bjöd in till nya upplevelser utifrån platsens speciella historia. I ett samarbete med MDT, Moderna Dansteatern, aktiverades hela ön i Stina Nybergs koreograferade stadsvandring Skvallret under en sommarvecka.

Programverksamheten äger rum också runt om i landet och vi har arrangerat flera konstnärssamtal och konstvandringar i samarbete med lokala institutioner. I samband med invigningarna av verk i folkparkerna i Huskvarna och Björneborg har barn och unga i närområdet varit högst delaktiga i workshops och aktiviteter vid invigningar. För många av dessa barn blev detta deras första möte med konst och konstnärer. Samtidskonstdagarna organiserades i samarbete med Malmö Stad och Region Skåne och samlade deltagare från hela landet till produktiva samtal om uppdrag och förutsättningar. Konstrådets mångåriga arbete med att belysa minneskonstens komplexitet fortsatte under året bland annat genom en internationell konferens öppen för allmänheten där inbjudna föredragshållare från London och Paris bidrog med värdefulla erfarenheter för utvecklandet av nya monument.

I slutet av året släpptes en ny audioguide som skapar möjligheter att möta Statens konstråds konstverk på platser runt om i landet. En mångfald av röster ger olika perspektiv på konsten. Det har varit viktigt att låta konstnärerna själva berätta och många konstverk är valda för att ge röst åt framför allt äldre konstnärer innan det blir för sent. I arbetet med audioguiden bjuds också brukare in att dela sina intryck av konsten. Vad betyder det egentligen att kunna möta konst i vardagen?

En utmaning för Statens konstråd är att finna resurser för arbete med konst i icke-statliga miljöer och framför allt miljöer i glesbygd där det oftast saknas medel för offentlig konst. Därför är det av stor vikt att Konstrådet under året inlett två icke-statliga samarbeten. Ett projekt tillsammans med tre kommuner i Norrlands inland syftar till att ge lokala konstnärer eller konstnärer med lokal förankring möjlighet att skapa offentliga konstverk i en del av Norrland som inte omfattas av de stora satsningarna som görs i kustkommunerna. Ett samarbete med Orust kommun tar avstamp i Fyrbodals kommunförbunds strävan att med ett särskilt landsbygdsperspektiv skapa fler attraktiva livsmiljöer. Projektet syftar till att möjliggöra skapandet av ett offentligt platsspecifikt konstverk i dialog och samverkan med en lokal projektgrupp där representanter från kommun och civilsamhälle ingår. Tonvikt ligger på nära samverkan med ett ungdomsråd. Samarbetet är en vidareutveckling av arbetet med delaktighet som utvecklats i många tidigare projekt.

Att bidra till att fler känner att de kan delta i samtal som rör hur våra gemensamma rum formas är bland det viktigaste Statens konstråd kan göra framåt. Det handlar om att stärka allas möjligheter till kultur- och konstupplevelser – i såväl större städer som i mindre samhällen i glesbygd och på landsbygden. På så sätt kan Statens konstråd fortsätta att verka för målen från 1937, att konsten ska bli allas genom att ta plats i de gemensamma rummen där den blir tillgänglig även för dem som inte har möjlighet att besöka konsthallar och museer. Att arbeta för att alla i vårt samhälle ska ha möjlighet att på olika sätt uppleva och beröras av konst är fortfarande vår viktigaste uppgift.

Patrick Amsellem, direktör

RESULTATREDOVISNING

Verksamhetens resultat

Statens konstråds verksamhet utgår från ett flertal uppgifter och komplexa målbilder som kan redovisas utifrån både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Verksamheternas mätbara och kvantitativa resultat redovisas i resultatredovisningen i form av tabeller, diagram och förteckningar. Verksamhetens kvalitativa resultat redovisas med utgångspunkt i de kvalitativa resultatindikatorer och målområden som beskrivs i avsnittet På vilka grunder kan kvalitativa resultat beskrivas och bedömas? Då verksamhetens aktiviteter, omfattning och kostnader i hög grad varierar från år till år anser Statens konstråd att redovisning av styckkostnader inte är ett relevant mått för att redovisa verksamhetens resultat.

Resultatredovisningens indelning efter myndighetens uppdrag

Resultatredovisningens kapitel 1–6 är indelade efter de uppgifter och mål som regeringen har beslutat för myndighetens verksamhet i förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd och i regleringsbrev för budgetåret 2023. Syftet med denna indelning är att resultatredovisningen ska utgöra ett tydligt underlag för regeringens bedömning av myndighetens resultat och genomförande av verksamheten i relation till dessa uppgifter och mål.

I kapitel 1 redovisas verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön som utgår från myndighetens uppgifter i § 1(2007:1188) att beställa och förvärva god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet samt medverka till skapandet och utvecklingen av offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer. I syfte att tydligare återspegla återrapporteringskrav i Statens konstråds regleringsbrev redovisas konstprojekt inom kategorierna statligt respektive icke-statligt lokalbruk.

I kapitel 2 redovisas verksamhetsgrenen Tillsyn som utgår från myndighetens uppgifter i § 2 (2007:1188) att förteckna samlingar av konst och konsthantverk som tillhör eller understöds av staten samt ha tillsyn över sådana samlingar och över hur statliga organ vårdar konstverk som tillhör staten och som är fast anbringade. Denna verksamhetsgren baseras även på förordning (1990:195) om vård av statens konst.

I kapitel 3 redovisas verksamhetsgrenen Utveckla och sprida kunskap som utgår från myndighetens uppgifter i § 1 (2007:1188) att utveckla och sprida kunskap inom området offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer samt främja samtidskonstens utveckling och spridning.

I kapitel 4 redovisas resultat enligt myndighetens uppgifter i 2 a § (2007:1188) att i sin verksamhet integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete.

I kapitel 5 redovisas, i enlighet med regleringsbrevet för budgetåret 2023, genomförda insatser och resultat i arbetet med genomförandet av politiken för gestaltad livsmiljö samt resultat som nåtts för att bidra till att nå de globala målen för hållbar utveckling inom Agenda 2030.

I kapitel 6 återfinns särskilda redovisningar som baseras på de återrapporteringskrav och uppdrag som preciseras i myndighetens regleringsbrev för budgetåret 2023.

Av 3 a § i myndighetens instruktion framgår att Statens konstråd ska samverka med berörda myndigheter och institutioner, det civila samhällets organisationer och andra aktörer som bedriver verksamhet av betydelse för konstområdets utveckling och gestaltningen av gemensamma miljöer. Samverkan är grundläggande för hela verksamheten och redovisas integrerat i resultatredovisningen.

Verksamhetens intäkter och kostnader

Resultat (tkr)

Tabell 1

Kostnader inklusive inköpt konst som belastar resultaträkningen

År Konstnärlig gestaltning av den gemensamma

Kommentar: Inköpta konstverk med inköpspris 20 tkr eller högre utgör tillgångar och belastar inte resultaträkningen (Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön).

Tabell 2

Intäkter (exkl. anslagsintäkter)

År Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Kommentar: Intäkter inom Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön avser främst översyner av konstkollektioner på myndigheter. Intäkter inom Tillsynsverksamhet avser främst myndigheters beställningar av skyltar till inköpt konst. Intäkter inom Utveckla och sprida kunskap avser främst bokförsäljning via webbokhandel och deltagaravgifter för Samtidskonstdagarna.

Tabell 3

På vilka grunder kan kvalitativa resultat beskrivas och bedömas?

Statens konstråds övergripande uppgift är att verka för att konsten blir ett betydelsefullt inslag i samhällsmiljön. Men frågeställningen om vad som gör konsten till ett betydelsefullt inslag är mångfacetterad och kan besvaras på flera sätt, i synnerhet om frågan utgår från kvalitativa aspekter. I detta avsnitt ger vi en övergripande beskrivning av verksamhetsgrenarnas olika kvalitativa aspekter och ett antal resultatindikatorer som kan utgöra grund för bedömningar av verksamhetens kvalitativa resultat.1 Det vill säga sådana resultat som primärt inte låter sig redovisas eller mätas kvantitativt genom tabeller, diagram eller förteckningar.2 Indikatorerna är kursiverade i punktlistor under målområdena 1–5 nedan i syfte att underlätta utvärderingar av verksamhetens kvalitativa resultat. Bland de mål som är styrande för verksamheten är de nationella kulturpolitiska målen och målen för politikområdet gestaltad livsmiljö centrala.3 Därtill kan läggas mål som står i direkt relation till Statens konstråds uppgift att i verksamheten integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete.4

De nationella kulturpolitiska målen betonar att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund, att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Vidare tydliggör dessa mål vikten av att offentliga kulturverksamheter ska främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan och särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.

Målet för politikområdet gestaltad livsmiljö slår fast att arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Vidare innebär detta mål att hållbarhet och kvalitet inte ska underställas

1 3 kap. 1 § förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

2 www.esv.se/statens-ekonomi/redovisning/resultatredovisning/resultatindikatorer/

3 Se de nationella kulturpolitiska målen och de nationella målen för politikområdet gestaltad livsmiljö.

4 2 a § förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd.

kortsiktiga ekonomiska överväganden, att kunskap om arkitektur, form och design ska utvecklas och spridas, att det offentliga ska agera förebildligt, att estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden ska tas till vara och utvecklas, att miljöer ska gestaltas för att vara tillgängliga för alla och att samarbete och samverkan ska utvecklas, inom landet och internationellt.

Resonemangen om målområdena 1–3 nedan syftar främst till att synliggöra hur kvalitativa resultat som är direkt relaterade till Statens konstråds tre verksamhetsgrenar kan beskrivas och bedömas. Resonemangen om målområdena 4–5 syftar huvudsakligen till att beskriva hur kvalitativa resultat som är integrerade i samtliga tre verksamhetsgrenar kan beskrivas och bedömas. En samlad läsning av målområdena 1–5 är tänkt att ge ett samlat perspektiv på vilka resultatindikatorer som ligger till grund för bedömningarna av verksamhetens kvalitativa resultat.

Mål 1: Nyskapande konst av hög konstnärlig kvalitet ska finnas i alla delar av vårt samhälle

Detta mål innebär att verksamheten Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön ska verka för att ge alla möjlighet att delta i kulturlivet och främja kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet i samhällsutvecklingen. Varje år tillförs nya kvaliteter till den offentliga konstsamlingen genom nyproducerade permanenta verk i offentliga miljöer och nyförvärv. Statens konstråds konstsamling kan liknas vid en rikstäckande konstutställning med omkring tvåtusen samtida och äldre permanenta konstprojekt i utom- och inomhusmiljöer, och omkring hundratusen konstverk placerade i hundratals statliga verksamheter som representerar samhällets alla delar. En enorm mångfald av konstnärskap återfinns i samlingen och den rymmer ett närmast oändligt antal olika slags berättelser och uttryck från olika tider och platser. Den är troligen landets största samling sett till antalet verk som visas och även den mest lättillgängliga sett till att den varje dag ger tusentals människor möjlighet att uppleva konst i sin närmiljö.

Verksamheten bedrivs i nära samverkan med aktörer över hela landet som bedriver verksamhet av betydelse för utvecklingen av den offentliga konsten och området gestaltad livsmiljö. Genom samverkan kan vi utveckla verksamhetens kvalitativa resultat i form av en stor variation av nyskapande konstprojekt och konstkollektioner av hög kvalitet som människor kan möta i sin vardag i samhällets alla delar. Samverkan har dels fokus på konstnärer, arkitekter och andra yrkesgrupper, dels på myndigheter, fastighetsägare, regioner, kommuner, näringsliv, civilsamhället och andra aktörer.

Verksamheten ska rymma komplexa och höga konstnärliga kvaliteter som berör och engagerar många människor. Ett direkt mått på konstnärlig kvalitet kan anses vara att konstkritiker, konstvetare, konsthallar och museer värderar Statens konstråds konstprojekt som nyskapande. Ett annat mått på konstnärlig kvalitet är när Statens konstråds konstprojekt lyckas beröra människor i offentliga miljöer och de diskussioner och debatter som då kan uppstå.

Vidare ska verksamheten främja konstnärlig kvalitet och förnyelse. I konsthistorien har förnyelse av konsten till stora delar skett genom möten och utbyten mellan kulturer i

olika länder och världsdelar. Därför utgör förekomsten av internationella inslag ett relevant mått på att verksamheten främjar nyskapande konstnärliga uttryck och perspektiv i samhällets olika delar. Det finns också många historiska och aktuella exempel på att konstnärer i samverkan och dialog med andra yrkesgrupper kan öppna upp för nyskapande offentlig konst, och utveckling av en plats kulturhistoriska värden. De kan även bidra till ett helhetsperspektiv på gestaltning av samhällets gemensamma miljöer. Denna kvalitativa utveckling kan i synnerhet ske när konstnärer inbjuds att medverka i tidiga plan- och byggskeden vid framtagandet av de program som ligger till grund för framtida konstnärlig utformning och gestaltning av samhällsmiljön.

Kvalitativa resultatindikatorer för mål 1 är att:

• Människor dagligen kan möta och beröras av Statens konstråds samling på över 100 000 konstverk i de mest skiftande offentliga miljöer i alla delar av samhället, alltifrån häkten och universitet till domstolar och ambassader.

• Det sker en långsiktig, kreativ och strategisk samverkan med offentliga och privata aktörer över hela landet.

• Statliga fastighetsförvaltande myndigheter och bolag visar förtroende för verksamheten genom att teckna fleråriga överenskommelser och avsätta finansiering enligt enprocentsregeln om samverkan kring offentliga konstprojekt.

• Statens konstråds offentliga konstprojekt och konstsamling uppmärksammas som kvalitativt nyskapande av såväl konstkritiker, konstvetare, konsthallar och museer som av enskilda människor i hela landet och internationellt.

• Internationella och interkulturella inslag avspeglas i Statens konstprojekt och i de nyförvärv som görs till statens konstsamling samt i verksamhetens program, publikationer och förmedling.

• Konstnärer medverkar i mycket tidiga skeden vid planering och byggande av offentliga miljöer.

Mål 2: Den offentliga konsten ska vara ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas

Detta mål innebär att Tillsynsverksamheten ska verka långsiktigt för att den offentliga konsten utgör en betydelsefull del av det moderna samhällets kulturarv. Synen på kulturarv och kvalitet skiftar över tid och nya generationer omtolkar och omvärderar kontinuerligt offentliga konstverk, byggnader och platser. Genom samverkan och proaktiva egna insatser kan verksamheten främja en kvalitativ utveckling och stärka förutsättningarna för att offentliga konstverk bevaras, används och utvecklas som värdefulla inslag i det moderna samhällets kulturmiljöer över hela landet.

Sådana insatser är exempelvis rådgivning, information, publikationer, publika samtal och digital förmedling. Därutöver genomförs kunskapshöjande insatser i samverkan med professionella aktörer med nationellt, regionalt och lokalt ansvar att främja en långsiktigt hållbar utveckling för den offentliga konsten som kulturarv. Genom dessa insatser sker en viktig kunskapsöverföring mellan olika aktörer inom området offentlig konst och kulturmiljövårdsområdet samt fastighets- och förvaltningsbolag, både i Sverige och internationellt. Samverkan är tvärdisciplinär och innefattar många yrkesgrupper som till

exempel antikvarier, arkitekter, curatorer, konservatorer, konstvetare och konstnärer. Även samverkan med akademins utbildningar och forskningsprojekt med relevans för offentlig konst som kulturarv är central för utveckling och spridning av ny kunskap över längre tid. För den statligt ägda offentliga konsten är konstansvariga på statliga myndigheter en viktig målgrupp. Samverkan är ett effektivt sätt att främja kvalitativ utveckling och spridning av kunskap om offentlig konst som kulturarv.

Kvalitativa resultatindikatorer för mål 2 är förekomsten av:

• Kunskapshöjande insatser som ger människor i hela landet möjlighet att ta del av information och kunskap om den offentliga konsten som kulturarv.

• Proaktiva kunskapshöjande insatser i samverkan med offentliga och privata aktörer och olika yrkesgrupper i Sverige och internationellt.

• Statliga myndigheter som har utsett konstansvariga personer med ansvar för vård av statlig offentlig konst.

• Digitala arkiv över historiska och samtida offentliga konstverk i hela landet som är lätt tillgängliga för civilsamhällets organisationer, media och allmänheten.

Mål 3: Ökad delaktighet och kunskap om offentlig konst ska sänka trösklarna för kulturupplevelser så att alla i vårt samhälle har möjlighet att på olika sätt uppleva och beröras av konst.

Detta mål innebär att verksamheten Utveckla och sprida kunskap ska verka långsiktigt för allas rätt till konst- och kulturupplevelser och för att fler än de som har möjlighet att besöka museer och konsthallar ska ha möjlighet att uppleva konst i sin vardag. Men för att upplevelser av offentlig konst och gestaltade livsmiljöer ska leda till djupa och bestående intryck spelar ofta insatser i form av konstpedagogiska samtal och förmedlande program en avgörande roll. Sådana insatser kan leda till insikter om att offentlig konst och gestaltning av samhällets gemensamma livsmiljöer har betydelse för ett långsiktigt hållbart samhälle med fri åsiktsbildning och yttrandefrihet som grund.

Den publika programverksamheten som startade på Skeppsholmen 2022 sker integrerat med digitala förmedlingsinsatser. Digitala format gör det möjligt för många människor i hela landet att ta del av publika program, vilket står i direkt relation till den förmedlande verksamhetens möjligheter att hålla hög kvalitet sett till att den ska vara tillgänglig för alla i hela landet.

När konstkritiker och konstvetare bedömer en förmedlande insats, som exempelvis en utställning som Statens konstråd producerat, kan detta anses vara en oberoende värdering av verksamhetens kvaliteter. På motsvarande sätt kan även mottagandet, spridningen och användningen av Statens konstråds publikationer utgöra ett mått på verksamhetens kvaliteter.

Statens konstråd har en nationell rådgivande roll och besitter lång erfarenhet och hög expertkunskap inom både området offentlig konst och gestaltad livsmiljö. Efterfrågan från lärosäten kring samverkan om undervisnings- och utbildningsinsatser samt forsknings- och utvecklingsprojekt är ytterligare ett mått på verksamhetens kvalitet. Likaså

är efterfrågan i kommuner och regioner på nära samverkan med Statens konstråd kring utveckling och spridning av kunskap om offentlig konst och gestaltad livsmiljö, samt nätverksskapande och erfarenhetsutbyten, ett direkt mått på verksamhetens kvalitet.

Kvalitativa resultatindikatorer för mål 3 är att:

• Publika och digitala förmedlande program och pedagogiska insatser når både en bred allmänhet och yrkesgrupper inom området offentlig konst och gestaltad livsmiljö och offentlig konst som kulturarv.

• Regioner, kommuner, lärosäten och andra aktörer har en vilja att samarrangera kunskapsutvecklande publika program med Statens konstråd.

• Aktörer över hela landet vill samverka aktivt med Statens konstråd som nationell expertmyndighet kring publika arrangemang som är av betydelse för utvecklingen av den offentliga konsten och området gestaltad livsmiljö.

• Förmedlande insatser får stor synlighet i media.

• Publikationerna anses hålla hög kvalitet av konst- och arkitekturkritiker eller att publikationerna används i utbildningar på lärosäten.

Mål 4: Våra konstprojekt och förvärv speglar en mångfald av berättelser och vi når ut till en mångfald av människor i hela landet och internationellt

Detta övergripande mål är integrerat i hela verksamheten och innebär att fler människor – utifrån ett jämställdhets-, mångfalds-, och barnperspektiv – ska kunna ta del av verksamheten över hela landet.5

Samtida konst representerar ofta en mångfald erfarenheter och berör aktuella och allmänmänskliga ämnen som bjuder in till samtal om världen, samhället och vad det handlar om att vara människa. Genom att integrera ett jämställdhets-, mångfalds-, och barnperspektiv på såväl nyförvärv och samtida permanenta konstprojekt, som äldre historiska offentliga konstverk, i exempelvis programverksamhet och förmedling, kan verksamhetens kvaliteter bli relevanta för fler, både i Sverige och internationellt.

I samverkan med kommuner och andra aktörer kan Statens konstråd främja en kvalitativ utveckling i andra miljöer än statliga. Detta är särskilt viktigt i mindre kommuner och glesbygdsområden där det ofta finns begränsad erfarenhet och resurser i form av enprocentsmedel för att arbeta med offentlig konst i exempelvis skolgårdsmiljöer och lekparker.

I statliga verksamheter som universitet och ungdomshem, ambassader och arbetsförmedlingar, finns det möjligheter för en mångfald av människor med olika bakgrund att möta de permanenta konstverken och den statliga offentliga konstsamlingen.

5 Se de nationella kulturpolitiska målen och 2 a § förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd

Kvalitativa resultatindikatorer för mål 4 är:

• Förekomsten av insatser som har lett till att fler, utifrån jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv, har kunnat ta del av verksamheten.

• Förekomsten av samverkan med ickestatliga aktörer kring miljöer med relevans för barn och unga.

• Förekomsten av verksamhet i statliga miljöer som gör att fler, utifrån jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv, kan ta del av den.

Mål 5: Vi integrerar konsten i människors livsmiljöer utifrån ett helhetsperspektiv för att bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle

Detta övergripande mål är integrerat i hela verksamheten och innefattar dels politikområdet gestaltad livsmiljö, dels målen för Agenda 2030. I verksamhetens kunskapsutvecklande arbete med gestaltad livsmiljö är samverkan med fastighetsägare, konstnärernas deltagande i tidiga plan- och byggskeden, tvärdisciplinära samarbeten mellan olika yrkesgrupper och medborgarinflytande lika väsentliga delar.

Politikområdet gestaltad livsmiljö utgår från ett helhetsperspektiv på arkitektur, form, design, konst, kulturhistoria, gröna värden, samt lokal förankring och delaktighet. När konsten integreras i människors närmiljö utifrån det perspektivet, kan den skapa möjligheter till meningsfulla upplevelser i vardagen. Upplevelser som kan bidra till ökad livskvalitet och social hållbarhet i människors livsmiljöer.

I samverkan med statliga myndigheter och fastighetsbolag, regioner och kommuner samt civilsamhälle, kan Statens konstråd långsiktigt implementera de kvalitativa målen för gestaltad livsmiljö och Agenda 2030. Statens konstråds överenskommelser med statliga och privata fastighetsägare möjliggör en bred kunskapsutvecklande samverkan, både på statlig nivå med myndigheter och bolag, men även med regioner, kommuner, näringsliv och civilsamhälle. En mångfald av kvaliteter – konstnärliga, kulturhistoriska, arkitektoniska och sociala – kan därmed stärkas, exempelvis genom de curatoriella konstprogram som tas fram i verksamheten inför gestaltning av miljöer runtom i landet. Överenskommelserna ger även ökade möjligheter till att samordna offentlig och privat finansiering vilket direkt stärker möjligheterna att uppnå ett helhetsperspektiv på gestaltande kvaliteter i den byggda offentliga miljön.

I samverkan med ArkDes, Boverket och Riksantikvarieämbetet har Statens konstråd sedan flera år verkat för att öka kunskapen brett i samhället om politikområdet gestaltad livsmiljö. Genom att lyfta fram goda exempel på gestaltade livsmiljöer, exempelvis på den myndighetsgemensamma årliga konferensen på ArkDes, eller i samarbete med civilsamhällets organisationer och akademin, kan vi sprida kvalitativa lärdomar och erfarenheter och kunskap om konkreta förebilder på gestaltade livsmiljöer.

Kvalitativa resultatindikatorer för mål 5 är:

• Förekomsten av överenskommelser med statliga fastighetsägare som långsiktigt stärker förutsättningarna att utveckla politiken för gestaltad livsmiljö och Agenda 2030.

• Exempel på livsmiljöer som har gestaltats utifrån ett helhetsperspektiv.

• Exempel på curatoriella konstprogram som har lett fram till dessa miljöer.

• Exempel på samverkansprojekt som har utvecklat nya former för offentlig och privat samfinansiering som kan stärka ett helhetsperspektiv på gestaltning av människors livsmiljöer.

• Exempel på kunskapsutveckling och kunskapsspridning som har fått en kvalitativ betydelse för utvecklingen av politikområdet gestaltad livsmiljö och målen i Agenda 2030 för hållbar utveckling.

1. Konst för alla sedan 1937 – Statens konstråd främjar konstnärlig kvalitet och förnyelse i gestaltningen av våra gemensamma rum i hela landet

Statens konstråd ska verka för att konsten blir ett betydelsefullt inslag i samhällsmiljön. Myndigheten ska beställa och förvärva god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet, medverka till skapandet och utvecklingen av offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer. Myndigheten ska samverka med berörda myndigheter och institutioner, det civila samhällets organisationer och andra aktörer som bedriver verksamhet av betydelse för konstområdets utveckling och gestaltningen av gemensamma miljöer.6

1.1 Introduktion

I detta kapitel redovisas verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön med fokus på statliga konstprojekt, icke-statliga konstprojekt, samlingen och kollektionsverksamheten. Genom att producera, beställa och förvärva konstverk och gestaltningar för miljöer över hela landet utvecklar Statens konstråd de sammanhang där samtida konst, offentliga rum och invånare möts. Här redovisas också, liksom i de övriga kapitlen, Statens konstråds samverkansarbete. Verksamhetens arbete med mångfald, jämställdhet, barn och unga redovisas främst i kapitel 4.4. Verksamhetens arbete med politikområdet gestaltad livsmiljö och Agenda 2030 beskrivs huvudsakligen i kapitel 5.

Statens konstråd utvecklar arbetet med konsten i nära samverkan med andra. Arbetet med att producera, beställa och förvärva konstverk och gestaltningar omfattar djupa samarbeten med andra yrkesgrupper. Därför redovisar detta kapitel även i hög grad Statens konstråds samverkan med många olika slags aktörer.

Statens konstråd verkar också för att alla i samhället ska ha möjlighet att på olika sätt uppleva och beröras av konst och för att nyskapande konst av hög kvalitet ska vara en naturlig del i våra livsmiljöer. Genom vår verksamhet kan människor runt om i hela Sverige varje dag ta del av och beröras av samtidskonstens olika uttryck där de lever, arbetar och bor. Detta gäller även för platser där utbudet av konst- och kulturinstitutioner är mycket begränsat.

Konst ger möjlighet till andra sinnliga förnimmelser och kognitiva upplevelser, andra än arkitektur, kulturmiljö och natur. Genom att tillföra någonting säreget och kanske helt oväntat i vardagens miljöer, inspirerar konsten vår tankeskärpa och fantasi och skapar möjligheter till samtal med andra människor. Det sätt på vilket offentlig konst bidrar till samhällets åsiktsbildning och fria demokratiska samtal är därför unikt.

Statens konstråds uppdrag utgår från samma demokratiska målsättningar som återspeglas i de nationella kulturpolitiska målen för Sverige. Där fastslås att kulturen ska vara en

6 Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd.

dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället, och att den ska vara tillgänglig för alla med yttrandefriheten som grund. Genom konstverk, konstprojekt och uppdrag till konstnärer bidrar Statens konstråds arbete till att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet präglar samhällets utveckling. Det betyder något att olika samhällsgrupper samlas kring en gemensam och meningsfull vision. En övervägande del av uppdragen drivs i bred samverkan med många olika beställare och brukargrupper bestående av olika erfarenheter och åldrar samt i samarbete med andra yrkesgrupper. Detta bidrar både till att öka, utveckla och sprida kunskap om konst. Konstens innebörd i människors liv och dess betydelse vid den fysiska gestaltningen av gemensamma miljöer görs påtaglig. Det Statens konstråd gör inom ramen för sin dagliga verksamhet bidrar därför också både till målet för Sveriges politik för gestaltad livsmiljö och de globala hållbarhetsmålen för Agenda 2030, inte minst målet för Minskad ojämlikhet (Mål 10 och delmål 10:2) och målet för Hållbara städer och samhällen (Mål 11 och delmålen 11:3, 11:4 och 11:7).

1.2 När staten bygger – statens förebildlighet och stärkandet av konstens roll

Den offentliga konsten har ofta en förmåga att nå oerhört många människor. För att ge perspektiv på detta kan nämnas att den nya stationen Korsvägen i Göteborg, där Statens konstråd samverkar med Trafikverket, kommer genomströmmas av ca 70 000 människor per dag från hela Region Västra Götaland.

Genom statliga konstprojekt kan Statens konstråd medverka till utveckling av enprocentsregeln och att stärka statens förebildlighet inom detta område. Detta sker genom nära samverkan med statliga aktörer som exempelvis bygger för universitets- eller domstolsverksamhet. Intresset för samverkan med Statens konstråd avspeglas bland de statliga fastighetsförvaltande myndigheterna och bolagen, inte minst i de överenskommelser om samarbete som nu finns på plats med Akademiska Hus, Fortifikationsverket, Statens fastighetsverk och Jernhusen. Intresset från de statliga fastighetsägarna är stort och närmare ett tiotal projekt har inletts under året. Under 2023 har myndigheten inlett ett övergripande samarbete med Trafikverket med målet att under 2024 nå en avsiktsförklaring kring långsiktig samverkan. Statens konstråd ser intresset för samverkan som en stark indikator på att myndighetens erfarenhet och kunskap är efterfrågad och håller hög kvalitet. Vidare ser vi efterfrågan som en indikator på att långsiktiga förutsättningar för myndigheten finns för att fortsatt över tid kunna verka för att konst av hög kvalitet ska finnas i alla delar av vårt samhälle. Vi kan samtidigt också konstatera att en stor utmaning för Statens konstråd under de närmaste åren blir att leva upp till de förväntningar som finns på vår medverkan i bland andra Jernhusens stora satsningar på stadsutvecklande stationsnära delar av städer, Fortifikationsverkets omfattande utbyggnad av regementen i takt med ökade anslag till Försvarsmakten och Statens fastighetsverks projekt i känsliga kulturmiljöer.

Intresset för metodstödet Offentlig konst – handbok för statliga beställare, som togs fram 2022 i samband med Statens konstråds uppdrag Hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger (2018–2021) har varit mycket stort bland kommuner och regioner. Därför har Statens konstråd under 2023 tagit fram en

kommunal version av metodstödet för kommunala beställare: Offentlig konst– handbok för kommunala beställare. Detta kommunala metodstöd färdigställdes under 2023 med utgivning i februari 2024. Boken har producerats i samarbete med Jönköpings kommun och Art Platform och representanter från drygt tio olika kommuner har ingått i en referensgrupp. Det informella nätverket Konst när staten bygger, som aktivt bidrog med kompetens i arbetet med metodstödet, utökades under året med myndigheterna i Samverkansforums nätverk för arkitektur- och kulturmiljö. Nätverkets myndigheter har idag en uttalad vilja att agera förebildligt som statlig beställare och tillämpa enprocentsregeln såsom de nordiska grannländerna sedan länge redan gör.

Samverkan är en grundförutsättning för att kunna uppnå målen för politiken för gestaltad livsmiljö. Statens konstråds strategiska arbete för att på bästa sätt bidra till måluppfyllelse förtydligas i kapitel 5 i denna årsredovisning. Vi vill dock understryka att arbetet med gestaltad livsmiljö är helt integrerat och tas till utgångspunkt för hela verksamheten Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. De redovisade resultaten för samverkan med statliga och privata aktörer ovan ska därför läsas med målen för gestaltad livsmiljö som fond.

Det har hittills varit sällsynt med extern icke-offentlig medfinansiering av Statens konstråds projekt. I takt med att politikområdet för gestaltad livsmiljö förankras i kommuner och regioner skapas förståelse för möjligheterna att ta helhetsgrepp också utanför den offentliga sektorn och då underlättas även möjligheten att förankra projekt lokalt och söka stöd från stiftelser och föreningar. Från att Statens konstråd under 2022 tecknade ett avtal med en lokal extern finansiär har det även under 2023 tillkommit medel till Statens konstråd från en lokal privat aktör. Det gäller ett konstprojekt för en om- och tillbyggnad av Samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund. Statens konstråd ansökte om medel från Sparbanksstiftelsen Finn, Ägare till Sparbanken Skåne, och som under året valde att ge ett anslag om 4 mkr till konstprojektet. Akademiska Hus som är fastighetsägare går själva in med 2 mkr i projektet. Det inledande och utforskande arbetet att utifrån konstnärligt perspektiv undersöka vart den Samhällsvetenskapliga fakulteten är på väg bidrog i hög grad till intresset för medfinansiering från Sparbanksstiftelsen Finn. Statens konstråd gör därför bedömningen att sådan extern medfinansiering av projekt med specifika och högt ställda ambitioner gällande den gestaltade livsmiljön är en indikator på myndighetens kvalitativa arbete med att förverkliga politiken för gestaltad livsmiljö.

Beställningar av offentliga konstverk förutsätter dels god kunskap om LOU, lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, dels god kännedom om de beslut och vägledande domstolsavgöranden som uttolkar lagen och därmed reglerar förutsättningarna för upphandlingar av konstnärliga tjänster och varor. Statens konstråd har mångårig erfarenhet av att tillämpa lagen om offentlig upphandling, både genom annonserade förfaranden och genom tillämpning av undantaget för konstnärliga skäl som medger direktanskaffning. Från och med 1 februari 2022 har beloppsgränsen för upphandlingar av konstnärliga tjänster höjts och det har aktualiserat förutsättningarna för bedömningar, enligt den så kallade överviktsprincipen, om beställningar av konstverk i offentliga miljöer utgör en vara eller tjänst. Under 2023 har ett sådant ärende beträffande konstnärlig gestaltning av Park Central i Göteborg (HFD 5567–23) prövats i HFD, Högsta förvaltningsdomstolen. I januari 2024 beslutade HFD att inte meddela prövningstillstånd i målet och fastställde därmed Kammarrätten i Stockholms dom i enlighet med Statens konstråds yrk-

ande. Domen innebär att en upphandlande enhet får beakta varje anskaffning (som både innefattar ett konstnärligt skapande och material) för sig utifrån överviktsprincipen och att det är fråga om en tjänst i sin helhet när skapandet utgör den största delen av kontraktsvärdet, och omvänt, ett varukontrakt i sin helhet när materialet utgör den största delen av kontraktsvärdet. Till följd av detta har rättsläget avseende när anskaffningar av konstnärliga prestationer inte behöver annonseras i förväg förtydligats. De senaste tjugo åren har en och samma enskilda person överprövat ett stort antal av Statens konstråds upphandlingar av konst och rättsligen ifrågasatt myndighetens upphandlingsförfaranden. Endast en av dessa överprövningar har lett till fällande dom vilket visar att Statens konstråds upphandlingar i mycket hög grad uppfyller de krav som följer av lagen om offentlig upphandling och de krav på regelefterlevnad som ställs på statliga myndigheter. Vidare är de domar, beslut och vägledande avgöranden som dessa överprövningar har lett till av stort värde för Statens konstråd och motsvarande organisationer i regioner och kommuner.

Statens konstråds arbete med konstprogram och förstudier

Vi har under de senaste åren sett att överenskommelserna med statliga fastighetsaktörer leder till att konst kan integreras tidigt i plan- och byggprocessen. Förutsättningarna att erbjuda fler konstnärer arbetstillfällen har ökat genom överenskommelserna, men framför allt har de skapat möjligheter att tillvarata konstnärers kreativa kompetens i skeden av både program, planering och byggande. När konstnärer i samverkan med andra yrkeskategorier får möjlighet att delta tidigt i plan- och byggprocesser kan konstnärliga processer stimulera till ökad kreativitet, utveckla en plats kulturhistoriska kvaliteter samt leda till innovativa och nyskapande lösningar. Förutsättningarna för ett gott slutresultat ökar även när konstnärer känner trygghet i alla led i arbetsprocessen och när förtroende finns från samarbetsparter att konstnärers medverkan tillför mervärden.

Statens konstråd har långt utvecklade metoder för samskapande och förmedling. Genom inkluderande processer kan delaktighet och tillhörighet stärkas och ge fler människor förutsättningar att påverka sina livsmiljöer. Grunden för inkluderande arbetsprocesser utgörs av det så kallade konstprogrammet som tas fram i de samrådsgrupper som tillsätts för varje projekt. Konstprogrammet blir en gemensam avsiktsförklaring mellan samverkansparterna genom att fastställa de praktiska förutsättningarna för gestaltningsuppdragen vad gäller ekonomi, tidplaner och fysiska förutsättningar som konstnärerna måste förhålla sig till. Här presenteras också visionen – ramverket med exempelvis idéer om möjliga konstnärliga teman eller frågeställningar som konstnären i sitt arbete utgår från – samt förslag på platser där konsten har störst möjlighet att möta många och tillföra något unikt för platsen. I samrådsgrupperna ingår såväl representanter för beställaren som brukare, ibland som representanter för sina arbetsplatser på myndigheter och statliga bolag, ibland som representanter för föreningsliv, nätverk och ideell verksamhet eller mer direkt som civilsamhällets aktörer eller boende på en plats. Arbetet leds av Statens konstråds curatorer, som alla är experter på arbete med konst i offentlig miljö och som har en central roll som processledare. Alla i samrådsgruppen deltar aktivt och kan därigenom påverka processen.

När konstprogrammet antagits fungerar det som ett aktivt underlag för hela den kommande processen, som kan sträcka sig över flera år (till exempel Campus Albano, Stockholm, i samverkan med Akademiska Hus), eller ibland flera decennier (som i Västlänken, Göteborg, tillsammans med Trafikverket). Exempel på hur arbete med konstprogram kan bidra med resultat mitt i produktionsprocessen är utställningen av den 14 meter långa modellen av Rainbow Snake som under hösten visades i Statens konstråds lokaler på Skeppsholmen. Modellen gav en tydlig bild av konstnären Huang Yong Pings ca 300 meter långa konstverk för Västlänkens nya Station Haga vilket bidrog till att synliggöra processen bakom offentliga konstproduktioner för fler. Ett annat exempel på hur arbete med förstudier inför framtagande av konstprogram konkret kan bidra till nyskapande är Statens konstråds arbete med att tidigt integrera konstnärliga perspektiv i samband med en om- och tillbyggnad av Samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund, i samverkan med Akademiska Hus. Som inledning på konstsatsningen genomfördes två tvärvetenskapliga workshops där olika institutioner vid fakulteten vid Lunds Samhällsvetenskapliga fakultet fick utforska konstens roll i samhällsutveckling. Mötet med konstnärliga perspektiv blev en katalysator för att få syn på frågor om vart Samhällsvetenskapliga fakulteten är på väg och hur de vill utvecklas framöver. Arbetet i de tvärvetenskapliga workshopparna skedde i dialog med två inbjudna konstnärer som samtalspartners. Statens konstråd färdigställde sju nya konstprogram under året. Under året har också flera förstudier genomförts som lägger grunden för framtida arbete med konstprogram.

När uppdrag utlyses av Statens konstråd ser vi att många konstnärer från Sverige men också från andra delar av världen har stort intresse av verksamheten. Under 2023 skickade ett stort antal både svenska och internationella konstnärer in portfolios och intresseanmälningar. Det vittnar om att Statens konstråds verksamhet uppfattas ligga i framkant och att den väcker stort engagemang och intresse. Internationellt verksamma konstnärer som Otobong Nkanga, Marjetica Potrč, Allora & Calzadilla, Danh Vo och Katharina Grosse och som räknas till världens absolut främsta, har under året arbetat med konstprojekt. Det bidrar i hög grad till ett fruktbart och kreativt internationellt utbyte som utvecklar inte endast konstområdet utan även byggherresektorn på offentlig och privat marknad.

Statens konstråds arbete med konstprojekt

Konstprojekten skapas genomgående specifikt utifrån de fysiska och sociala sammanhang som finns på platsen. När Statens konstråd bjuder in konstnärer att utveckla konst i befintliga miljöer utgår arbetet alltid från platsens historiska och sociala lager: berättelser, bebyggelse, gemensamma rum, de som vistas på platsen och andra aspekter som konstnären vill lyfta fram och ta vid. Konstnärerna utarbetar skissförslag som alltid presenteras för rådgivande beslut i samrådsgrupperna, vilka för det mesta även deltar vid mitt-i-skiss-presentationer där konstnärliga vägval diskuteras. På så sätt är Statens konstråds arbete med val av konstnärlig gestaltning till stor del en demokratisk process. I de permanenta projekten är helhetsintegration en viktig aspekt, både när det gäller kopplingen till verksamheten och byggnadens arkitektur. Den nya byggnaden Natrium, den naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, där två nya konstverk invigdes under 2023 i samarbete med Akademiska Hus är ett bra exempel på detta. Båda verken tar plats i den byggnad där naturvetenskaplig forskning bedrivs. Platsens karaktär har varit utgångspunkt för konstverken liksom den curatoriella visionen där konstnä-

rer bjöds in att utforska de komplexa kopplingarna mellan livsformer, materia och miljö. Resultatet är två platsspecifika konstverk som är relevanta för verksamheten och som genom sina frågeställningar förbinder Natrium med omvärlden.

Det ena verket är Hanna Ljunghs Curiosity Cabinets: Medicinarberget. I konstverket använder sig konstnären av mineraler och grundämnen som finns i människokroppen och som även utvinns ur mark, jord och berg för att bygga våra samhällen. Mängden mineraler och grundämnen motsvarar den samlade vikten av motsvarande ämnen i alla de medarbetare och studenter som dagligen vistas i byggnaden. En del av Curiosity Cabinets: Medicinarberget är ett fristående monumentalt saltstenskabinett där en 360 tung saltsten motsvarar alla medarbetares och studenters samlade saltmängd. Saltet (Natrium) är i ständig förändring när saltstenen över tid övergår till kristallformationer. Varje dag droppar sötvatten på stenen som sakta löses upp till en saltlösning. Ur saltlösningen löper det trådar där det under ca 30 till 40 år kommer att bildas saltkristaller. Konstverket blir så ett långsamt experiment som knyter an till byggnadens verksamhet av kunskap och forskning i ständig förändring.

Det andra verket Graft av Allora & Calzadilla består av tusentals blommor från ett Roble amarillo-träd som fyller luftrummet i den nya byggnaden. Varje blomma är gjord med stor hantverksskicklighet i återvunnen plast. Graft betyder ympning, en metod inom trädgårdsskötsel när olika växtdelar och även olika växtsorter fogas samman i syfte att förnya eller stärka dem. Även detta verk speglar verksamheten och blir en metafor för synergieffekter och innovationer som ibland kan uppstå i en tvärvetenskaplig miljö och en process som är öppen för oväntade resultat. De konstkollektioner som tagits fram för Natrium består av många verk inköpta till Coronasamlingen och även dessa har valts med utgångspunkt i den curatoriella visionen. På så sätt utgör de permanenta konstverken och konstkollektionerna en holistisk gestaltning som skapar rytm, intimitet och identitet i den nya universitetsbyggnaden Natrium i Göteborg.

Ett annat sätt att utifrån konstnärligt perspektiv spegla en verksamhet är Izabel Linds Stream vid Örebro universitet, producerat i samarbete med Akademiska Hus. En av utgångspunkterna för konstverket är samverkansprojektet Örebro Campus Lab inom vilket universitetsområdet utrustats med över 4 000 sensorer som mäter ljus, temperatur, luftfuktighet och rörelse. Sensorerna är till för att använda lokalerna på ett mer hållbart och effektivt sätt samtidigt som inomhusmiljön och energianvändningen förbättras. Stream kan ses som ett porträtt av universitetscampuset. Genom sensorerna som bland annat registrerar hur människor möts och interagerar med varandra översätts datainformationen till en ljusanimation.

Det är av stor vikt för konstnärlig förnyelse att även yngre konstnärer utan tidigare erfarenhet av offentliga gestaltningsuppdrag kan ges möjlighet att arbeta med offentlig konst. I dessa fall blir de erfarna curatorernas stöd och vägledning viktig för att lotsa konstnärerna genom de ofta komplicerade samverkansprocesserna. Men behovet av curatoriellt stöd kan även gälla konstnärer som har tidigare erfarenhet av att arbeta med konstgestaltningar i offentliga rum. De curatoriella processer som Statens konstråd omsorgsfullt har utvecklat under lång tid stärker konstnärers möjligheter att konstnärligt utvecklas i arbetet med konst i offentliga rum.

Mötet mellan konstnärer och andra yrkesgrupper har ofta visat sig gynna konstnärlig förnyelse, såväl av den offentliga konsten som av enskilda konstnärskap. Statens konstråds verksamhet ger konstnärer förutsättningar att arbeta i en långt större skala än vad som är möjligt i ett galleri, en konsthall eller andra utställningsrum. Arbetet är en kunskapsutvecklande process, där beställare och brukare ofta för första gången får möjlighet att direkt möta konstnärer och med olika perspektiv bidra till ett konstnärligt innovativt arbete, där många människor ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.

Ett exempel på konstnärlig innovativ förnyelse när konstnärer, arkitekter, projektörer och beställare har samarbetat på ett mycket tidigt skede i byggplaneringskedet är Future Island (Framtidens ö) av konstnärerna Marjetica Potrč och OOZE Architects (Eva Pfannes och Sylvain Hartenberg) på nya Campus Albano mellan Stockholms universitet och KTH. Future Island har gjorts i samarbete mellan Statens konstråd, Akademiska Hus och Svenska Bostäder –ett arbete som har pågått under nästan ett decennium och i dialog med många olika aktörer. Future Island invigdes 2023 och visar hur Statens konstråd och Akademiska Hus i samverkan omsorgsfullt verkar för att gestalta och utveckla offentliga platser som både skapar tillgänglighet för breda målgrupper och bidrar till att belysa aktuella frågor inom gestaltad livsmiljö och Agenda 2030 (se vidare kapitel 5.4).

Future Island består av en ö på 325 kvm, belägen i ett dagvattendrag på campusområdet och uppdelad i två klimatzoner. Ön är byggd av schaktmassor och stora gråstenar som blivit över när campusområdet i Albano tagit form. Future Island är ett grönt, levande konstverk som kontinuerligt ställer frågor om klimatförändringars inverkan på naturen. Alla växter som har planterats på ön (samma arter på öns båda halvor) har valts ut i samarbete med klimatforskare från Stockholms universitet. Ena halvan av ön värms upp på hållbar väg till fem grader över den omgivande temperaturen. De eventuella förändringar som framtiden kommer utvisa registreras av sensorer. Genom ett samarbete med Vetenskapens hus (som årligen tar emot ca 50 000 barn och unga) blir konstprojektet en del i deras verksamhet med barn och ungdomar. De internationella konstnärerna har med olika metoder arbetat deltagarbaserat med forskare och Vetenskapens Hus för att kartlägga vilka natur- och kulturvärden som ur barns och unga vuxnas perspektiv är särskilt viktiga att värna om när tidigare naturområden bebyggs med universitetsbyggnader, bostäder och kontor, och hur dessa värden kan gestaltas konstnärligt.

Future Island är ett slående exempel på hur Statens konstråd långsiktigt arbetar med att utveckla formerna för konstnärlig gestaltning av offentliga miljöer. Projektets utveckling har endast varit möjligt genom att olika yrkesroller kunnat samverka och att konsten har fått vara en självklar del i platsens utformning redan i den tidiga planeringen av campusområdet. Det visar vägen för hur tvärdisciplinära samarbeten kring offentlig konst kan öppna upp för nyskapande gestaltning av samhällets framtida livs- och kulturmiljöer. Konstprojektet väckte redan innan färdigställandet mycket medial och publik uppmärksamhet. Bland annat har det uppmärksammats internationellt då det bjöds in till utställningar (2021 på arkitekturbiennalen i Venedig, Italien, och 2022 på ZKM, Center for Arts and Media i Karlsruhe, Tyskland). I samband med höstens invigning av verket fick Future Island stort medialt gensvar, bl.a. med ett helt uppslag i DN. Under samma vecka i september som verket invigdes var konstnärerna inbjudna att tala på IFLA World Congress 2023, världens största årliga konferens för landskapsarkitektur och stadsplanering.

Ett intressant exempel från 2023 som belyser hur arbetsprocessen bakom ett permanent konstverk kan göras tillgänglig för en bred publik är Kosmos och Vanitas i samvetets ljus, av Ylva Snöfrid för Forum Medicum, Lunds universitets medicinska fakultet, i samverkan med Akademiska Hus. Verket är en triptyk bestående av tre monumentala målningar på duk om 600 X 690 cm vardera på temat födelse, liv och död. Snöfrid bjöd in till ett månadslångt performance-program under våren i Statens konstråds lokaler på Skeppsholmen. Under sin performance målade konstnären på sina monumentala målningar inför publik och förde samtidigt dagbok bestående av text och teckningar som kontinuerligt sattes upp på väggarna så att publiken kunde följa utvecklingen i arbetet. På så vis startade en dialog mellan konstnären och besökarna så att dessa fick inblick i de arbetsprocesser som föregår ett färdigt verk. Samtidigt integrerade konstnären i sina målningar sådant som uppstod i mötet med publiken. Samma målningar som ingick i performance-programmet installerades senare permanent i entrérummen till den byggnad som samlar en stor del av vårdutbildningarna i Lund. Konstverket har fått stor uppmärksamhet och recenserades i Kunstkritikk, Norges och Nordens ledande nättidskrift för samtidskonst.

Cecilia Edefalks konstnärliga gestaltning Blå himmel som färdigställes 2023 i samarbete med Statens fastighetsverk för Regeringskansliet i Stockholm, är ett exempel på hur Statens konstråd arbetar med konstnärliga gestaltningar i känsliga kulturmiljöer. Den varsamt utformade gestaltningen i Rosenbads västra entré i Stockholm består av en kombination av poetiskt blåskiftande målningar och avgjutna björkstammar i brons som känsligt samspelar med den nyrenoverade miljön. Konstverket visar hur samtidskonst kan tillföra nya betydelsefulla värden i kulturhistoriska miljöer som ska bevaras, användas och utvecklas.

Under 2023 färdigställdes också en replik av konstnären Arne Jones skulptur Vertikal komposition, Lunds universitet, i samverkan med Akademiska Hus. Vertikal komposition uppfördes ursprungligen 1952 i Lund, i nära samarbete med arkitekten Klas Anshelm. Skulpturen har varit mycket omtyckt i Lund och sedan den skadades 2011 har det funnits en stark opinion för att återställa verket. Återställandet av verket har krävt stor fingertoppskänsla för och kunskap om kulturhistoriska och konstnärliga värden. Många olika yrkeskategorier har varit involverade i arbetet med att ta fram repliken. Projektet utgör ett tydligt exempel på vikten av aktiv samverkan mellan en mängd olika aktörer och yrkesgrupper när offentliga konstverk ska hanteras som värdefulla delar av samhällets kulturmiljöer (se vidare avsnitt 2.3).

Under året hölls ett seminarium om tillfällig konst för statliga fastighetsägare med exempel på hur de tillfälliga projekt kan spela en roll för att utveckla nya arbetsmetoder samt för att nå ut till nya målgrupper. Detta har lett till ett samverkansprojekt med Statens fastighetsverk där ett tillfälligt konstprojekt planeras i samband med att Gripsholms Kungsladugård i Mariefred återuppförs. Syftet är att ett konstnärligt fokus på deltagarbaserade processer ska stärka social hållbarhet, synliggöra platsens historia och engagera invånare från olika åldersgrupper och med olika bakgrunder i lokalsamhället.

Genom nära samverkan med privata aktörer som bygger för statlig verksamhet medverkar Statens konstråd även till att utveckla och stärka arbetet med enprocentsregeln bland privata byggherrar. Exempel på detta är samarbetet med det privata fastighets-

bolaget Castellum 2023. I samarbete med dem slutfördes dels Jonas Nobels och Bella Runes Talad textil i ett sammanflätat system för tings- och förvaltningsrätten i Malmö, dels Ulrika Mårtensson Hanjes verk Vågen och Väven I & II för Göta hovrätt och Kammarrätten i Jönköping.

Statens konstråd har i tidigare årsredovisningar beskrivit hur arbetet med tillfälliga konstprojekt kan spela en viktig roll för att utveckla nya arbetsmetoder, utforska samhällsrelevanta frågor, experimentera med nya konstformer och nå ut till nya konstnärsgrupper. Ett exempel på detta från 2023 är hur erfarenheter från det mycket uppmärksammade digitala NFT-konstverket FolkFigur (2022) av konstnären Ilja Karilampi, har kunnat integreras i ett nytt gestaltningsuppdrag i samverkan med Akademiska Hus. Med utgångspunkt i den nya byggnaden Konstnärliga i Göteborg, som kommer att rymma de konstnärliga fakulteterna på Göteborgs universitet, har under året ett arbete inletts kring ett semipermanent digitalt konstprojekt. Syftet är att kunna erbjuda konstnärer som vanligtvis inte söker offentliga konstuppdrag möjlighet att utforska nya former för att arbeta med digital konst i offentliga miljöer. Konstprojektet, Among the living av Jonas Lundh, kommer att fokusera på frågan om vilken roll AI spelar i konstutbildningar och i människors vardag i framtiden. Konstprojektet är planerat att produceras under 2024 och vara varaktigt under byggtiden mellan 2025 – 2027. Genom att på ett lättillgängligt sätt sänka trösklarna för att ta del av en ny teknologi bidrar verket till att utveckla och sprida kunskap om en ny teknologi som revolutionerar kreatörers framtida möjligheter. Exemplet visar att Statens konstråd och konstnärer i samarbete både kan bana väg för nya och experimentella sätt att arbeta med konst i det offentliga rummet och nå både nya konst- och publikgrupper.

1.3 Det icke-statliga samverkansarbetet under året

Genom samverkan med exempelvis regioner, kommuner och civilsamhälle har Statens konstråd möjlighet att medverka till förnyelser och utveckling av offentlig konst och gestaltning av andra gemensamma miljöer än statliga, som exempelvis skolgårdar och parker. Samverkan med icke-statliga aktörer spänner över både permanenta och tillfälliga konstverk samt stadsutvecklingskonstprojekt. Verksamheten sker lokalt i olika delar av landet och ger stora möjligheter till kunskapsutbyten kring aktuella samhällsfrågor, konstnärliga arbetsmetoder och nya konstnärliga uttrycksformer i offentliga rum.

Under 2023 har arbetet med pilotprojektet Norrbotniabanan som inleddes 2022, resulterat i utvecklade nätverk och ökat kunskapsutbyte med regioner och kommuner i norra Sverige. Inom nätverket har diskussioner förts om ett flerårigt samarbete mellan Statens konstråd, regionerna i Norrbotten och Västerbotten och civilsamhället för att utveckla arbetet med offentlig konst i dialog med t.ex. boende, nätverk och föreningsliv. Projektet är tänkt att vidareutvecklas under de kommande åren.

Under hösten 2023 återuppfördes Charlotte Gyllenhammars omtalade tillfälliga offentliga konstverk från 1993: Dö för Dig/Slå rot. Återuppförandet var ett samarbete mellan konstnären, Stockholm konst och Statens konstråd. Det ursprungliga konstverket Dö för Dig ingick i utställningen Spelets regler, ett konstnärsdrivet projekt som innehöll femton tankeväckande tillfälliga offentliga konstverk som visades på femton olika platser i Stockholm 1993. Utställningen visades i stadsrummen och fick stor betydelse för den offentliga konstens utveckling i Sverige. Konstverket Dö för Dig vände bokstavligen på perspektiven och kontrasten mellan den fritt hängande, uppochnedvända eken med sitt nakna rotsystem vänt mot himlen, och den omgivande moderna betongstaden på Drottninggatan vid Åhléns varuhus, påminde många om den okänsliga hanteringen av Stockholms kulturhistoriska bebyggelse och parker på 1960-talet. Med återuppförandet 2023 av konstverket Dö för Dig/Slå rot visades konstverket i en ny kontext där terrordådet 2017 på Drottninggatan och vår tids globala klimatutmaningar tillförde konstverket nya dimensioner. Med återuppförandet 2023 ville Statens konstråd och Stockholm konst stärka samtalet om den offentliga konstens utveckling de senaste tre decennierna och synen på konstnärlig frihet under 1990-talet fram till idag.

Våren 2023 påbörjades arbetet med en ny serie tillfälliga konstprojekt, med arbetstiteln All my relations. Serien fokuserar på konstnärliga praktiker som utforskar och använder sig av ritualer som ett sätt att skapa offentliga rum för gemensamhet och tillhörighet. Det första konstprojektet i serien görs av konstnären Valeria Montti Colque. I detta projekt har Statens konstråd inlett ett samarbete med Örebro Open Art, en konstbiennal för konst i det offentliga rummet arrangerad av Örebro stad. Det täta samarbetet med staden och biennalens organisation ligger till grund för utvecklingen av och genomförandeprocessen för konstprojektet. I genomförandeprocessen integreras medskapande inslag som inkluderar olika åldersgrupper, särskilt barn och unga, men också olika lokala föreningar. Genom samverkan med Örebro stad, biennalen och inte minst civilsamhället kan Statens konstråd nå nya målgrupper i Örebro län och medverka till en bredare långsiktig kunskapsutveckling och förnyelse av området offentlig konst.

Inom ramen för serien tillfälliga konstprojekt All my relations har även en av de mest internationellt kända konstnärerna idag, Otobong Nkanga, under året bjudits in till en researchprocess. Projektet kommer att utvecklas i samarbete med Konst Museum i Norr, och eventuellt med Kiruna stad och region Norrbotten. Det nya samarbetet kommer att stärka lokala aktörers roll i samhället och innehålla nya former för delaktighet som ger en bred allmänhet möjlighet att uppleva och beröras av konst.

Inom verksamheten icke-statliga konstprojekt prioriteras miljöer riktade till barn och unga och samverkan med kommuner i glesbygd, platser där det ofta saknas finansiering för offentlig konst och där arbete med offentlig konst sker sporadiskt. Genom denna prioritering kan också förutsättningarna för samverkan med civilsamhällets aktörer och människors möjligheter att påverka sin närmiljö stärkas i arbetet med offentlig konst och gestaltning av samhällets gemensamma miljöer.

Ett exempel på denna verksamhet utgör den samverkan som under året kunde etableras med Orust kommun. Orust kommun har genom Fyrbodals kommunalförbund under 2021–2023 drivit ett pilotprojekt med målet att skapa fler attraktiva livsmiljöer i Fyrbodalsregionen utifrån ett uttalat landsbygdsperspektiv. I pilotprojektet ska kommuner prova, utveckla och etablera arbetsmodeller där olika förvaltningar arbetar tillsammans. Genom att ta ett helhetsgrepp kring samhällsbygget vill deltagande kommuner åstadkomma en mer hållbar utveckling. Genom samverkan vill Statens konstråd vidareutveckla och stärka upp dessa initierade processer i Henån, Orust, så att det dialogarbete som gjorts hittills leder till bättre gestaltade livsmiljöer när ån ska skredsäkras och skyddas mot framtida erosion. Den konstnärliga gestaltningen utgår från ett konstnärligt samskapande med en lokal grupp ungdomar som tidigare engagerat sig i konstnärligt skapande. Samverkan avser också syfta till att skapa kunskap och föra in konstnärliga värden i kommunens kommande arbete med att skredsäkra Henån.

I Björneborg och Huskvarna invigdes 2023 två konstverk med barn- och ungdomsperspektiv som färdigställdes 2022 inom serien Vad gör en park? – Tre gestaltningar i tre folkparker. Projektet initierades under pandemin i samarbete med Riksorganisationen Folkets Hus och Parker med ambitionen att dels utveckla och ge plats för fler konstnärliga uttryck, dels stärka lokala folkparkers verksamhet som drabbades hårt av pandemins konsekvenser. De två invigningarna 2023 är resultatet av mycket nära samverkan med lokalsamhälle och målgrupper som exempelvis skolungdomar. I Björneborg höll konstnären Ulrika Sparre en konstnärlig workshop för låg- och mellanstadieelever. Workshopen följdes av en utställning där barnens verk visades tillsammans med konstnärens gestaltning. I Huskvarna gjordes specialvisningar av konstnären Linda Persson för skolklasser med elever med funktionsvariationer.

Tabell 4 Antal pågående konstprojekt per 31 december 2022–2023

Kommentar: Indelningen i denna tabell ändrades 2022 för att återspegla återrapporteringskravet i Statens konstråds regleringsbrev för konstprojekt inom kategorierna statligt respektive icke-statligt lokalbruk och därför redovisas endast år 2022 och 2023.

Tabell 5

*samtliga inom Strategiskt samarbete med fastighetsägare (1% regeln)

**varav 4 projekt inom Strategiskt Samarbete med fastighetsägare (1% regeln)

Förteckning 1

Avslutade statliga konstprojekt 2023

Konstnär Jonas Nobel, Bella Rune

Titel Talad textil i ett sammanflätat system

Teknik Skulptur

Material Koppar

Ort Malmö

Brukare Sveriges Domstolar, tings- och förvaltningsrätten i Malmö

Fastighetsägare Castellum Malmö Nyhamnen AB

Curator Björn Norberg

Konstnär

OOZE (Eva Pfannes and Sylvain Hartenberg) och Marjetica PotrČ

Titel Future Island (Framtidens ö)

Teknik

Material

Landskapsgestaltning

Natursten samt sprängsten från platsen, växter, vatten, luft-vatten-värmepump, markvärme, solpaneler, klimatsensorer

Ort Stockholm

Brukare

Gemensamhetsanläggningen Campus Albano

Fastighetsägare Akademiska Hus AB och Svenska Bostäder

Curator Lotta Mossum, Johan Tirén

Konstnär

Titel

Ulrika Mårtensson Hanje

Vågen och Väven I & II

Teknik Skulptur

Material

Lin, metalltråd, ask, kallförzinkat plattjärn

Ort Jönköping

Brukare

Sveriges Domstolar, Göta hovrätt och Kammarrätten i Jönköping

Fastighetsägare Castellum LIN Fastighet 2 AB

Curator Johan Tirén

Konstnär

Ylva Snöfrid

Titel Kosmos och Vanitas i samvetets ljus

Teknik Måleri

Material Oljefärg på duk

Ort Lund

Brukare Lunds universitet

Fastighetsägare Akademiska Hus AB

Curator

Björn Norberg, Peter Hagdahl

Konstnär Cecilia Edefalk

Titel Blå himmel

Teknik Skulptur och måleri

Material

Oljefärg på pannå, gjuten brons, marmorsockel

Ort Stockholm

Brukare Regeringskansliet

Fastighetsägare Statens fastighetsverk

Curator Peter Hagdahl

Konstnär

Allora & Calzadilla (Jennifer Allora och Guillermo Calzadilla)

Titel Graft

Teknik

Material

Skulptur

Lackerat stål, plastblommor av återvunnen PVC, stålvajer

Ort Göteborg

Brukare Göteborgs universitet

Fastighetsägare Akademiska Hus AB

Curator Alba Baeza, Björn Norberg, Peter Hagdahl

Konstnär

Hanna Ljungh

Titel Curiosity Cabinets: Medicinareberget

Teknik Skulptur

Material

Saltsten, vatten, tråd, järn, kisel, koppar, guld, litiumkarbonat, rostfritt stål, glas, plast, körsbärsfanér

Ort Göteborg

Brukare Göteborgs universitet

Fastighetsägare Akademiska Hus AB

Curator Alba Baeza, Björn Norberg, Peter Hagdahl

Konstnär Izabel Lind

Titel Stream

Teknik Interaktiv LED-ljus skulptur

Material Metallnät, LED-grid, dator

Ort Örebro

Brukare Örebro universitet

Fastighetsägare Akademiska Hus AB

Curator Peter Hagdahl

Konstnär

Arne Jones

Titel Vertikal komposition*

Teknik Skulptur

Material Rostfritt stål

Ort Lund

Brukare Lunds universitet

Fastighetsägare Akademiska Hus AB

Curator Björn Norberg

*Replik på ett beställt verk från 1956

Förteckning 2

Avslutade icke-statliga konstprojekt 2023

Konstnär

Maria W Horn

Titel Aether

Teknik Audiovisuell komposition

Material Ljus, bleckblåsinstrument och elektroniska klanger

Ort Stockholm

Konstnär Charlotte Gyllenhammar

Titel Dö för Dig/Slå rot

Teknik Installation, skulptur

Material En intakt ek, inklusive rotsystem

Ort Stockholm

Samarbetspart Stockholm konst

Tabell 6

Antal konstnärer som har fått skissuppdrag och genomförandekontrakt i statliga projekt 2022–2023

1 Varav sju konstnärer har fått kontrakt för idéförslag och två konstnärer har anlitats av kontrakterad konstnär för samarbete kring skissförslag

Kommentar: Indelningen i tabell 6–7 infördes 2022 för att återspegla återrapporteringskrav i Statens konstråds regleringsbrev för konstprojekt inom kategorierna statligt respektive icke-statligt lokalbruk och därför redovisas endast år 2022 och 2023.

Tabell 7

Antal konstnärer som har fått uppdrag i icke-statliga projekt 2021–2023

Tabell 8

Strategiskt samarbete med fastighetsägare (1% regeln) 2021–2023 (belopp i tkr)

Kommentar: Skiss bekostas av Statens konstråd, och genomförande bekostas av fastighetsägaren (1% regeln). Privata fastighetsägare bygger för statlig verksamhet. Fördelningen av belopp per år baseras på datum för upprättande av skissavtal respektive genomförandeavtal. De genomförandeavtal som har tecknats 2023 är resultat av fleråriga skissuppdrag.

* Privata fastighetsägare som bygger för statlig verksamhet

Tabell 9

Avslutade konstprojekt 2021–2023 fördelade per län

Tabell 10

Uppdrag till konstnärer i avslutade projekt 2021–2023 (statliga-icke-statliga) fördelat på kön

2021

2022

2023

* De tre grupperna utgörs sammanlagt av fyra kvinnor och tre män

Kommentar: En jämn fördelning av uppdrag till kvinnor och män är svår att uppnå på grund av att upphandlingslagstiftningen ger begränsade möjligheter att använda kön som urvalskriterium.

1.4 Konstnärers och kulturskapares villkor

Konstnärers och kulturskapares villkor är ett integrerat perspektiv i hela Statens konstråds verksamhet, såväl i arbetet med kollektioner och konstprojekt som i förvaltning och bevarande av den offentliga konsten. Konstnärers villkor stärks genom nya permanenta och tillfälliga konstverk, genom förvärv av konstverk till samlingen, genom programverksamhet där MU-ersättningarna utgör en viktig ersättning och genom tillsynsverksamheten över statlig offentlig konst som har betydelse för den årliga statliga individuella visningsersättningen till konstnärer.

En central fråga för att stärka konstnärers villkor är utformningen av de avtal som tecknas för skiss och genomförande av permanenta och tillfälliga konstprojekt. Ett huvudsyfte med avtalen är att konstnärer som anlitas ska få skäliga ekonomiska ersättningar och goda arbetsvillkor. Avtalen definierar konstnärernas grundvillkor i samarbetet med de statliga aktörerna kring utlysningar av nya konstprojekt (upphandlingsunderlag). Under 2023 har avtalen utvecklats i dialog med Konstnärernas Riksorganisation KRO. Statens konstråds arbete med att stärka konstnärers villkor utgör ofta en förebild för andra, både i Sverige och i utlandet. Som exempel kan nämnas att Helsingfors stad nyligen har sett

över sina avtal utifrån Statens konstråds avtalsmallar och att flera kommuner och regioner använder dessa som referens vid upprättade av egna avtalsmallar.

I statliga konstprojekt har vi i samarbete med statliga fastighetsförvaltande myndigheter och bolag etablerat praxis att flera konstnärer ska bjudas in att lämna skissförslag inom ramen för upphandlingar av nya permanenta konstprojekt. Detta har resulterat i en större mångfald av konstnärliga uttryck och att antalet skissuppdrag för konstnärer på senare år har ökat. Med fler skissuppdrag kan även konstnärer som inte har tidigare erfarenhet av skissuppdrag utveckla kunskap och erfarenhet med stöd av Statens konstråds curatorer. Detta stärker deras framtida möjligheter att verka inom området offentlig konst. Vidare bidrar verksamhetens curatoriella arbetsmetoder även till att stärka konstnärers villkor genom att utveckla nya former för fler konstnärer att samverka med andra yrkesgrupper i både plan- och byggskeden. Många konstnärer arbetar idag processbaserat och deras erfarenheter och kompetens i tvärdisciplinära gestaltningsprojekt kan öppna för nyskapande konstnärliga perspektiv på utformning av människors livsmiljöer.

Att konstnärer ska kunna leva på sin konst är utgångspunkten för den statliga individuella visningsersättningen inom bild- och formområdet. Visningsersättningen fördelas till konstnärer efter att de till upphovsrättsorganisationen Bildupphovsrätt har inrapporterat vilka offentliga konstverk som de har sålt till kommuner, regioner, staten eller kyrkan och på vilka platser dessa konstverk visas för allmänheten. Den statliga offentliga konstsamlingen som består av omkring 100 000 inköpta lösa konstverk och omkring 2 000 beställda byggnadsanknutna konstverk, placerade i skiftande offentliga miljöer, genererar årligen betydande visningsersättningar till merparten av alla Sveriges levande konstnärer. Genom årliga nyförvärv av konstverk till samlingen och beställningar av nya byggnadsanknutna konstverk verkar Statens konstråd långsiktigt för att både etablerade och nya yrkesverksamma konstnärers ekonomiska villkor kan stärkas i hela landet.

1.5 Nyförvärv till samlingen – 100 000 verk skildrar Sverige av i går, i dag och i morgon

Statens konstråd förvärvar årligen konstverk av konstnärer som är yrkesverksamma inom svenskt konstliv. Under 2023 har färre konstverk förvärvats till samlingen jämfört med föregående år. Orsaken är dels myndighetens allmänna ekonomiska förutsättningar, dels utmaningar att prognosticera verksamhetskostnader för permanenta statliga konstprojekt och programverksamhet. Förvärven införlivas med den statliga konstsamlingen för att sen ingå i nya konstkollektioner som placeras på statliga myndigheter.

Alla inköp av konstverk görs utifrån en fastställd förvärvs- och jävspolicy och bedöms av ett flertal personer. För de inköp som har genomförts har huvudsakligen två förvärvsmetoder tillämpats. Den ena metoden är etablerad sedan flera decennier och innebär att sju upphandlade konstkonsulter, verksamma i olika regioner, föreslår verk för inköp samt utför inköp på delegation. Detta sker löpande över året i syfte att snabbt och flexibelt kunna etablera lokala och regionala kontakter med konstnärer och utställningsplatser över hela landet. Den andra metoden baseras på analyser av samlingen i syfte att göra strategiska bedömningar inför nyförvärv av konstverk. Sådana analyser kan handla om

konstnärskap som inte är representerade i samlingen eller som inte har köpts in under lång tid. Det kan också handla om samtida konstnärliga uttryckssätt och strömningar med hög relevans i vår samtid. Som exempel på strategiska förvärv under 2023 kan nämnas verk av konstnärer som verkar inom området Sápmi.

Den statliga offentliga konstsamlingen håller hög kvalitet, även sett i internationella sammanhang. Ett tydligt belägg för detta är att flera välkända utländska konstinstitutioner under 2023 har anhållit om lån av både äldre och nyare verk konstverk till internationella utställningar. Ulla Wiggens målning Face of Mind, som köptes in till Coronasamlingen i regeringsuppdraget 2021, gick efter Coronautställningen i Lund snabbt vidare till konsthallen Nest i Haag och skall under 2024 visas i en stor separatutställning på Museum Fridericianum i Kassel, samt EMMA museum i Esbo, Finland. Niki Lindroth von Bahrs skulptur och videoverk Top Burger visades på Svenska institutet i Paris i början av året och gick sedan vidare till Bibliothèque Alexis Tocqueville i Caen, Frankrike. Liksom tidigare år har även ett flertal konstverk lånats ut under 2023 till museer och konsthallar i Sverige.

Museer visar i allmänhet ca 5–10 % av sina konstsamlingar och långt ifrån alla människor har möjlighet att besöka museiutställningar. Av den statliga offentliga konstsamlingen visas cirka 80 % (100 000 konstverk) i statliga verksamheter och miljöer runtom i hela landet. Den statliga offentliga konstsamlingen utgör därmed ett viktigt komplement till utställningarna på landets museer och konsthallar. Samlingens rika variation och breda spridning av konstnärliga uttryck och berättelser ger fler möjlighet att regelbundet uppleva konst och kultur.

1.6 Konstansökningar och konstkollektioner – mötet med konsten i vardagen

Konstkollektionerna ger tusentals människor möjlighet att varje dag uppleva konst av hög kvalitet och verksamheten har stor betydelse för konst- och kulturlivets utveckling och förnyelse i hela landet.

Konstkollektionerna tas fram i dialog mellan myndighetens samrådsgrupp och Statens konstråds konstkonsult. Genom konstkollektionerna främjas ett obundet och dynamiskt kulturliv med yttrandefriheten som grund. Konstkollektionerna ger även många människor möjligheter att, i linje med målen för politikområdet gestaltad livsmiljö, direkt påverka utformningen av samhällets gemensamma miljöer i alltifrån häkten och universitet till länsstyrelser och ambassader.

Alla statliga myndigheter kan ansöka om konstkollektioner med verk från Statens konstråds samling. På så sätt kan den statliga offentliga konstsamlingen, som innehåller över 100 000 konstverk, få en bred spridning till människor i olika offentliga samhällsmiljöer som högskolor och universitet, domstolar, arbetsförmedlingar och ambassader. Resultatet kan liknas vid curaterade utställningar, individuellt anpassade efter myndigheternas olikartade byggnader, miljöer och verksamheter.

Statliga myndigheters efterfrågan på nya konstkollektioner är mycket stor samtidigt som Statens konstråds personella resurser är begränsade. Denna utmaning, i kombination med det senaste årets stegrade inflation, har lett till att Statens konstråd under 2023 har tvingats prioritera ansökningar för statliga verksamheter och miljöer där konsten når ut till ett stort antal människor eller till platser med särskilt fokus på den prioriterade målgruppen unga vuxna, som till exempel universitet och högskolor.

Det engagemang som konsten kan väcka på myndigheterna utgör troligen det tydligaste belägget för den stora betydelse som den ofta får för många människor i de samhällsmiljöer som konsten placeras i. När en konstkollektion är färdigställd kan myndigheten beställa en kostnadsfri visning av konsten, utförd av Statens konstråds konstkonsult. Genom visningarna har vi under 2023 nått över 300 personer i hela Sverige – från Luleå och Umeå till Östersund, Örebro, Eskilstuna, Jönköping och Lund. Genom visningarna förmedlas tankarna bakom urvalet av konsten och personalen på myndigheten får möjlighet att diskutera de konstnärskap och konstverk som ingår i konstkollektionen. Intresset för visningar är stort bland de ansökande myndigheterna, så pass stort att vi inte kan möta efterfrågan med de personella resurser som idag finns för konstförmedling inom Statens konstråd.

Ett sätt att hantera denna situation är att samverka med myndigheterna kring förmedlingsinsatser. I samverkan kan Statens konstråd stödja myndigheterna att själva ta initiativ till att förankra och förmedla konsten. Sådana initiativ kan vara invigningar, programaktiviteter och andra former av konstförmedling som myndigheterna arrangerar. Ett incitament för myndigheterna att satsa på egen förmedling är ofta att konsten erbjuder ett tillfälle för tvärdisciplinära samtal om konst och vetenskap, mångfald och kvalitet samt innovation och kreativitet. Ett annat kan vara att samtal om konst ger möjlighet för myndigheterna att stärka både trivsel och kreativitet.

I syfte att stärka förmedlingen av konstverken för studenter och personal har universiteten i Göteborg och Örebro, i samarbete med Statens konstråd, under 2023 tagit fram foldrar och korta skylttexter för både nya och äldre konstverk i samlingen. I april 2023 ordnade Umeå universitet en särskild invigningsdag för konstkollektionen och den nya byggnadsanknutna konsten i det nybyggda Biologihuset. Under denna dag berättade konstnärer, konstkonsulter och curatorer om den nya konsten i Biologihuset för studenter, personal och andra. I mötet med konstnärernas egna berättelser om konstverken kan en fördjupad förståelse för konstnärernas intentioner och uttryck växa fram.

Många av de konstverk som förvärvades till Coronasamlingen 2021, och som visades 2022 i utställningarna på Havremagasinet i Boden och Skissernas museum, har under 2023 placerats i konstkollektioner. I oktober placerades två storskaliga verk från Coronasamlingen i biblioteket på Blekinge Tekniska högskola i Karlskrona; Jöran Östermans grafiska svit om 50 delar, It will pass, och Signe Johannessens skulptur Trofé Collection Verken introducerades för studenter och nyfikna besökare genom visning och konstnärssamtal med Signe Johannessen, i samarbete med Region Blekinge och högskolan. Signe Johannessen och Linda Nykopp, konstkonsult och curator för konstkollektionen, intervjuades också av Region Blekinges podd Konst i Blekinge-podden och berättade om verken och hur arbetet med offentliga konstkollektioner i statliga miljöer går till. Av de cirka 520 konstverk som kom att bilda Coronasamlingen har två år senare över 70% av

dessa placerats på statliga myndigheter runtom i landet och därmed tillgängliggjorts för allmänheten på till exempel universitet, domstolar och inom Kriminalvården. Det visar vilket välkommet tillskott Coronasamlingen var till den statliga konstsamlingen.

I december 2022 fick Statens konstråd i uppdrag av regeringen att i samband med Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd under januari – juni 2023 arrangera en konstutställning i Europaparlamentet. Med endast en månads framförhållning för urval av verk, avstämningar med Europaparlamentet, transporter och installation kunde utställningen öppna som planerat i januari. Utställningen blev, tillsammans med den utställning som Statens konstråd producerade för rådsbyggnaden Justus Lipsius, ett betydelsefullt inslag i synliggörandet av både det svenska ordförandeskapet och av svensk samtida bild- och form för personer från alla EU:s medlemsländer.

Konstkollektioner - ärendestatus inkomna, avslutade, pågående och väntande ansökningar per 31 december

1 Konstkollektioner som har avslutats genom att mottagande myndigheten har tilldelats vårdsansvar.

2 Konstkollektioner som ej har avslutats genom att mottagande myndigheten har tilldelats vårdsansvar.

3 Väntetid definieras enligt datum från inkommen ansökan till datum när ansökan tilldelas en konsult

* Ny kategori fr.o.m. 2023

Tabell 11

Tabell 12*

Antal avslutade konstansökningar per län inkl. belopp på placerad konst 2022–2023

*Tabellen är ny för 2022 och därav saknas uppgifter för 2021.

Diagram 1

Konstkollektioner – antal placerade konstverk i avslutade konstansökningar 2021–2023

Kommentar: Antalet placerade konstverk minskade 2022 på grund av pandemins efterverkningar och flytt av konstlagret.

Kommentar: Ökningen 2023 beror främst på att ett stort antal av de cirka 520 konstverk som förvärvades i Coronasamlingen har placerats på myndigheter. Jämför även med kommentar i diagram 1. Tabell

% myndigheter som har inventerat

Diagram 2

Konstkollektioner – inköpsvärde tkr för placerade konstverk i avslutade konstansökningar 2021–2023

Tabell 14

Antal inköpta konstverk under 2023 fördelade på teknik

Tabell 15

Inköpta konstverk under 2023 fördelade på län enligt antal och kostnad

Tabell 16

Antal konstnärer, inköpta konstverk och inköpsvärde 2021-2023 fördelade på kön

1.7 Kvalitativa resultat

• Det finns ett tydligt samband mellan antal konstprojekt, konstförvärv och konstkollektioner respektive i vilken grad verksamheten kvalitativt speglar en mångfald av konstnärliga uttryck och praktiker. Detta samband utgör grund för att verksamhetens kapacitet att bidra till det nationella målet att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet präglar samhällets utveckling. Den samlade bedömningen är att verksamheten under 2023 i mycket hög grad har uppfyllt detta mål och att den därigenom har stärkt allas möjligheter att uppleva konst av hög kvalitet i sin vardag.

• De fleråriga överenskommelser om samverkan som sedan 2018 har tecknats med Statens fastighetsverk, Jernhusen, Akademiska Hus och Fortifikationsverket visar att dessa aktörer har högt förtroende för verksamhetens kvaliteter och att de har ett långsiktigt intresse av samarbete med Statens konstråd som expertmyndighet.

• Det faktum att dessa aktörer numera även avsätter upp till en procent av byggkostnaden för konstnärlig gestaltning visar på Statens konstråds kvalitativa betydelse för att stärka utvecklingen av både området offentlig konst och gestaltad livsmiljö.

• Det starka intresset från privata fastighetsägare som bygger för statlig verksamhet att samarbeta med Statens konstråd utifrån enprocentsregeln är ytterligare en indikation på den höga kvaliteten i myndighetens arbete. Att privata byggherrar och andra privata aktörer väljer att stödja Statens konstråds projekt visar på det höga förtroende som finns för myndighetens konstnärliga expertkompetens i både närings- och samhällsliv.

• Det stora antal svenska och internationella konstnärer som visar intresse för annonserade permanenta konstprojekt visar att konstprojekten håller hög kvalitet, både avseende curatoriella aspekter, konstnärlig frihet och ekonomiska villkor.

• Statens konstråds aktiva arbete med att integrera konst, utifrån den helhetssyn som politikområdet gestaltad livsmiljö innebär, har resulterat i att nya konstprojekt genomgående sker i miljöer med en hög grad av offentlighet och på ett sätt som bidrar till väl gestaltade livsmiljöer. En tydlig indikator för detta är att fler konstnärer i nya konstprojekt 2023 har fått möjligheter att delta i tidiga program- och planeringsskeden. Detta främjar också konstnärers arbetsvillkor på lång sikt och skapar bättre förutsättningar för hög konstnärlig kvalitet.

• Statens konstråds arbete med konstnärlig gestaltning i samhällets gemensamma miljöer utgår från demokratiska processer som ger många människors konkreta förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Människor delaktighet i arbetet med offentliga konstprojekt och gestaltade platser står i direkt relation till hur verksamheten kan medverka till långsiktigt hållbara livsmiljöer i hela landet.

• Internationellt verksamma konstnärer som Otobong Nkanga, Marjetica Potrč, Allora & Calzadilla, Danh Vo, Katharina Grosse och som räknas till världens absolut främsta, har under året varit involverade i Statens konstråds många olika projekt. Det bidrar i hög grad till ett fruktbart och kreativt internationellt utbyte som utvecklar inte endast konstområdet utan även byggherresektorn på offentlig och privat marknad.

• Det stora intresset bland allmänhet och yrkesgrupper att ta del av de kreativa och tvärdisciplinära processerna bakom fleråriga konstprojekt, som när den 14 meter långa modellen av Rainbow Snake och material från genomförandeprocessen av Future Island under hösten 2023 ställdes ut i Statens konstråds lokaler i Stockholm, indikerar att konstprojekten håller hög kvalitet.

• Att flera av Statens konstråds projekt får både nationell och internationell uppmärksamhet är ett bevis på hur Statens konstråds arbete resulterar i relevanta, nyskapande projekt med hög konstnärlig kvalitet. Till exempel recenserades konstverket för Forum Medicum i Lund: Kosmos och Vanitas i samvetets ljus, i Kunstkritikk, Norges och Nordens ledande nättidskrift för samtidskonst. Vidare har Future Island presenterats på internationella utställningar under genomförandefasen och i samband med höstens invigning av verket fick Future Island stort medialt gensvar, bl.a. med ett helt uppslag i DN. Konstnärerna bjöds också in att tala om verket på IFLA World Congress 2023, världens största årliga konferens för landskapsarkitektur och stadsplanering.

• Statens konstråd ser att utforskande och experimentella aspekter i tillfälliga projekt kan tas vidare inom myndighetens andra verksamhetsgrenar. Ett exempel på detta är när erfarenheter och kunskap från det mycket uppmärksammade digitala konstprojektet FolkFigur (2022) under 2023 kunde tas vidare i ett nytt gestaltningsuppdrag inom ramen för samarbetsavtalet med Akademiska hus. Exemplet visar att Statens konstråd och konstnärer i samarbete både kan bana väg för nya och experimenterade sätt att arbeta med konst i det offentliga rummet och nå både nya och bredare konstoch publikgrupper.

• Pilotprojektet Norrbotniabanan från 2022 har skapat nya nätverk med regioner och kommuner i norra Sverige. Statens konstråds bedömning är att detta projekt på sikt kan utgöra ett betydelsefullt steg i att stärka arbetet med offentlig konst på platser där enprocentsregeln tillämpas sporadiskt.

• Statens konstråd gör bedömningen att arbetsmöjligheterna för konstnärer kan stärkas genom utvecklingen av konstprogram, både i de projekt som genomförs under Statens konstråds ledning och för andra beställare av offentlig konst.

• Statens konstråds bedömning är att processen med konstprogram, curatoriella arbetsmetoder och tät dialog med brukare och beställare ger ett fruktbart utbyte mellan olika perspektiv vilket leder till kreativitet, meningsfullhet och social hållbarhet.

• Statens konstråd ser att när nya konstkollektioner tagits fram i synergi med nyskapande nyinvigda byggnadsanknutna konstverk får detta viktig och långsiktig betydelse för hur myndigheten arbetar med att genomdriva politikområdet gestaltad livsmiljö i både inomhus- och utomhusmiljöer.

• Liksom föregående år har ett flertal konsthallar och museer i Sverige och Europa lånat verk i samlingen under 2023, både nyförvärv och äldre verk, vilket indikerar att samlingen har hög kvalitet.

• Nyförvärv till statens konstsamling är viktiga för ett inkluderande konstliv och ger möjligheter att synliggöra aspekter som till exempel jämställdhet, representation och ålder i relation till olika synssätt på konstnärlig kvalitet i vår tid. I arbetet med nyförvärv är det avgörande att inköpen speglar den stora mångfalden av uttryck, berättelser och erfarenheter som återfinns i den samtida konsten. Vår bedömning är att förvärven 2023 har uppfyllt dessa kvalitativa aspekter.

• Myndigheternas efterfrågan på att förnya sina konstkollektioner och den stora mängden konstkollektioner som produceras varje år visar att Statens konstråds verksamhet är relevant och värdesätts brett i samhällets olika delar och indikerar att verksamheten bidrar till att nyskapande konst av hög kvalitet ska finnas i alla delar av vårt samhälle.

• Arbetet med konstkollektionerna ger genom samrådsgrupperna på myndigheterna många människor möjlighet att påverka utformningen av offentliga miljöer. Vår bedömning är att konstkollektionerna är betydelsefulla för det nationella kulturpolitiska målet att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.

• Det stora antalet överprövningar som under två decennier regelbundet har gjorts av en och samma enskild person visar på att verksamheten i mycket hög grad uppfyller de komplexa krav som ställs på upphandlingar av konst i enlighet med LOU. De domar, beslut och vägledande avgöranden som dessa överprövningar har lett till är av stort värde för Statens konstråd och motsvarande organisationer i regioner och kommuner.

2. Tillsyn och vård av statens offentliga konstsamlingar – Statens konstråd verkar för ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas

Statens konstråd ska särskilt förteckna samlingar av konst och konsthantverk som tillhör eller understöds av staten, och ha tillsyn över sådana samlingar och över hur statliga organ vårdar konstverk som tillhör staten och som är fast anbringade.7 Statens konstråd har tillsyn över myndigheternas vård av konst som tillhör staten och som inte står under tillsyn av någon annan myndighet. Statens konstråd ska ge myndigheterna råd om vården av denna konst.8

2.1 Introduktion

I detta kapitel redovisas verksamhetsgrenen Tillsynsverksamhet. Denna verksamhet innefattar dels tillsyn över statliga myndigheters vård av statlig, inköpt (lös) offentlig konst som är placerad på myndigheter, dels byggnadsanknuten (fast) offentlig konst som utgör tillbehör till statligt ägda fastigheter och byggnader. Här redovisas också, liksom i de övriga kapitlen, Statens konstråds samverkansarbete. Verksamhetens arbete med mångfald, jämställdhet, barn och unga redovisas främst i kapitel 4.4. Verksamhetens arbete med politikområdet gestaltad livsmiljö och Agenda 2030 beskrivs huvudsakligen i kapitel 5.

Den offentliga konsten är ett levande kulturarv, tillgängligt för människor som bor och lever i hela landet. Den rymmer en mångfald av betydelsefulla värden, såväl konst- och kulturhistoriska som sociala och ekonomiska. Området är tvärdisciplinärt och involverar en mängd aktörer och yrkesgrupper inom såväl offentlig konst och kulturmiljövård, som fastighets- och förvaltningsbolag, arkitekter, antikvarier, konservatorer, forskare och konstnärer. Genom samverkan med dessa kan Statens konstråd aktivt och långsiktigt stärka förutsättningarna för att den offentliga konsten bevaras, används och utvecklas som värdefulla delar av det moderna samhällets kulturmiljöer i hela Sverige.

Samlingen av inköpt offentlig konst består av cirka ett hundra tusen konstverk placerade på drygt två hundra statliga myndigheter och ca ett hundra svenska utlandsmyndigheter. Statens konstråd har tillsyn över myndigheternas vård av samtliga dessa konstverk och ska verka för att de vårdar konsten väl. Verksamheten innefattar rådgivning och kontroller av inventeringar, skador och förluster.

Antalet byggnadsanknutna offentliga konstverk beställda av Statens konstråd sedan verksamheten startade 1937 uppgår till cirka två tusen konstverk. Tillsynen innefattar statliga fastighetsförvaltande myndigheter och rådgivning till fastighetsförvaltande statliga bolag samt privata bolag som äger före detta statliga byggnader med byggnadsanknuten offentlig konst.

7 Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd. 8 Förordning (1990:195) om vård av statens konst.

2.2 Myndigheternas vård av statens offentliga konstsamlingar

Rådgivning till konstansvariga på statliga myndigheter

Genom information, rådgivning, stöd och kontroller verkar Statens konstråd för att statliga myndigheter vårdar statens konst väl. För att systematiskt och långsiktigt kunna vårda konsten ska myndigheterna utse en konstansvarig person. Det gäller såväl universitet och högskolor som ambassader, kriminalvård och andra myndigheter. Den konstansvarige ansvarar för myndighetens genomförande och inrapportering av årliga inventeringar, skador och förluster samt återlämnande av konstverk och nya konstansökningar. Alla nya myndigheter som tillkommit i tillsynsregistret under 2023 har utsett en konstansvarig, vilket visar att tillsynsverksamheten når ut till nya myndigheter som innehar statlig offentlig konst. Samtliga statliga myndigheter som innehar statlig konst har utsett konstansvariga.

För att skapa goda förutsättningar för myndigheterna bjuds konstansvariga in till utbildningar vid två tillfällen per år. Sedan pandemin genomförs dessa utbildningar helt digitalt. Detta underlättar för ett stort antal personer i hela landet att delta. På utbildningarna får de konstansvariga nödvändiga kunskaper i både vård och hantering samt regelverk och administration av statens offentliga konstsamlingar. Därutöver ges de möjlighet att utbyta erfarenheter och lärdomar kring rollen som konstansvarig samt grundläggande förståelse för den offentliga konsten och de nationella kulturpolitiska målen. Vår bedömning är att de senaste årens ökade digitalisering inom staten ger högre effektivitet i tillsynsverksamheten och bättre service för myndigheternas konstansvariga.

Tabell 17

Procentuellt antal myndigheter i tillsynsregistret som har beslutat om konstansvarig 2021–2023

Kommentar: Vid årsskiftet 2023–2024 ingick 202 statliga myndigheter i tillsynsregistret. Utöver statliga myndigheter ingick vid årsskiftet även 19 statliga fastighetsbolag, stiftelsedrivna högskolor etcetera i registret då dessa har konst som tillhör staten i sina lokaler. Jämför med diagram 3.

Myndigheters inventeringar och årliga rapporteringar

Enligt 4 § i SFS 1990:195 ska statliga myndigheter förteckna sitt innehav av statlig konst, årligen inventera det och lämna uppgift om innehavet till Statens konstråd. Genom Konstdatabasen rapporterar de konstansvariga det årliga utfallet av sina inventeringar till Statens konstråd.

Myndigheternas inventeringar under 2023 håller en jämn frekvens jämfört med tidigare år, vilket ska ses som en indikator på att myndigheterna aktivt verkar för att förebygga och upptäcka skador och förluster av statlig konst. Tillsynsverksamhetens kontroller av myndigheternas årliga inventeringar är en resurseffektiv metod för att upptäcka och följa upp eventuella brister i myndigheternas vård av statens offentliga konst.

Diagram 3

% myndigheter som har inventerat

Kommentar: Vid årsskiftet 2023–2024 ingick 202 statliga myndigheter i tillsynsregistret.

Skador och stölder

Säkerheten på statliga myndigheter är generellt god och uppenbara stölder förekommer i låg omfattning. Statens konstråd har etablerade kontakter med Polismyndigheten för att bevaka och återföra statlig offentlig konst till staten i de fall sådana konstverk upptäcks vara till försäljning hos till exempel auktionsverk och pantbanker. Om ett verk trots aktiva eftersökningar inom en myndighet inte kan återfinnas, eller om det upptäcks stulet, gör myndigheten en polisanmälan med kopia till Statens konstråd. Antalet polisanmälningar har under 2023 minskat, vilket visar att myndigheterna genom årliga stöldförebyggande inventeringar, värderingar och säkerhetsmonteringar aktivt verkar för att begränsa förluster av statlig offentlig konst.

Lagerhållning av konst

För att långsiktigt säkerställa en god hantering av konstsamlingen flyttades samtliga lagerställda konstverk i slutet av 2023 till ett nyrenoverat och specialanpassat konstlager hos Svensk museitjänst (SMT). Flytten har tagit omfattande personella resurser i anspråk och arbetet med att gå igenom konstsamlingen och att utforma en ändamålsenlig lagerstruktur fortgår under 2024.

En konsekvens av den resurskrävande flytten är att en årlig lagerinventering inte har kunnat genomföras under 2023. Denna kommer istället genomföras hösten 2024 när arbetet med det nya lagret beräknas vara slutfört. Antalet lagerställda konstverk 2023 öka-

Myndigheters årliga inventeringsrapporter till Statens konstråd 2021–2023

de med knappt 1000 konstverk jämfört med 2022. Då både antal placerade konstverk i konstansökningar har ökat under 2023, och antal returnerade konstverk från myndigheter har minskat under året, beror ökningen främst på att definitionen för lagerställda konstverk enligt tabell 19 har korrigerats till att från och med 2023 innefatta samtliga verk som inte är placerade på myndigheter, det vill säga även lagerställda konstverk som är på till exempel transport, ramning eller konservering.

Det nya konstmagasinet möjliggör en långsiktigt hållbar lagerhållning och konsthantering sett till ekonomi, arbetsmiljö, riskhantering, miljöaspekter, effektivitet och service. Det nya sammanhållna lagret gör också att samtliga lagerställda konstverk är lätt åtkomliga i arbetet med nya konstkollektioner för myndigheter och utställningar i Statens konstråds lokaler på Skeppsholmen. Vidare möjliggör det nya konstlagret studiebesök och möten med externa aktörer, som till exempel myndigheters samrådsgrupper, curatorer, konstnärer, arkitekter och byggherrar.

Tabell 19

Antal lagerställda konstverk per 31 december 2021–2023

Kommentar: Lagerställda konstverk består huvudsakligen av returnerad konst, jfr med tabell 21 Returnerade konstverk från myndigheter 2021–2023. I definitionen för lagerställd konst ingår från och med 2023 samtliga verk som ej är placerade på myndigheter, det vill säga även konstverk som är på till exempel transport, ramning eller konservering.

Tabell 20

Antal nyinköpta konstverk som per 31 december 2021–2023 har lagerhållits längre än tre år (utan placering på myndigheter)

Kommentar: Ökningen 2022 beror främst på att placeringen av konstverk som köptes för tre år sedan (2021) har försenats av pandemins efterverkningar och flytten av konstlagret. Antal nyinköpta lagerhållna verk bör ses i relation till att cirka 520 konstverk inköptes 2021 i regeringsuppdraget att förvärva konst för 25 miljoner kronor i syfte att stödja det svenska konstlivet under pandemin.

Antal returnerade konstverk från myndigheter

Myndigheter som inte längre önskar ha kvar statligt ägd offentlig konst i sina lokaler ska återlämna konstverken till Statens konstråd för ny placering (SFS 1990:195). Detta sker i regel vid ombyggnad och flytt samt när myndigheter förnyar sina konstkollektioner genom Statens konstråd. För att minimera risken för förluster av konsthistoriska och ekonomiska värden får inga konstverk avyttras eller makuleras av myndigheterna själva. Statens konstråd gör vid återlämnandet en bedömning av konstverkens skick och värden och beslutar därefter om till exempel ny placering, konservering eller omramning. I de

fall konstverken har mycket höga konst- och kulturhistoriska värden kan de även överföras till de statliga museisamlingarna i syfte att bevaras för framtiden.

Statens konstråds lager har sedan flytten från Hälsingegatan i juni 2022 varit inrymt i ett flertal tillfälliga lokaler i SMT i väntan på flytten till det nya lagret i SMT under slutet av 2023. De tillfälliga lokalerna har under året fortsatt begränsat möjligheterna att ta emot returer av konstverk. Sett till både personella och ekonomiska resurser utgör den ökande och omfattande hanteringen av returnerad konst från myndigheterna en resurskrävande och långsiktig utmaning för Statens konstråd.

Tabell 21

Returnerade konstverk från myndigheter 2021–2023

Kommentar: Möjligheterna att ta emot returer av konstverk från myndigheter har under 2023 begränsats av att lagret har varit inrymt i tillfälliga lokaler i väntan på flytt till ett nytt konstmagasin i SMT.

Stickprov på konstverk placerade på statliga myndigheter

Stickprov och tillsynskontroller är resurseffektiva metoder för att kontrollera och stärka myndigheternas vård av utvalda konstverk med höga ekonomiska och konstnärliga värden.

Under 2023 gjordes tillsynskontroller på nio myndigheter genom skriftlig anmodan till dem att till Statens konstråd redovisa status (skador eller förluster) avseende ett antal utvalda konstverk. Parallellt inbjöds de konstansvariga på dessa myndigheter till digitala utbildningar i vård av statliga konst och en tredjedel av de konstansvariga deltog i utbildningen. För de tre myndigheter som besvarade anmodan blev utfallet positivt och inga förluster eller stölder kunde noteras. En uppföljning kommer göras 2024 av de stickprov där återkoppling från myndigheterna fortfarande saknas.

2.3 Byggnadsanknuten offentlig konst i samhällets kulturmiljöer

Under 2023 har vi kunnat konstatera att över tio års samverkan med Riksantikvarieämbetet, universitet, fastighetsägare, regioner, kommuner och civilsamhälle har bidragit till att avsevärt stärka samsynen i både samhälle och näringsliv kring att byggnadsanknuten offentlig konst utgör värdefulla och bevarandevärda delar av det byggda kulturarvet från 1900-talet.

Ett starkt belägg för att ämnet offentlig konst som kulturarv idag är väl etablerat inom kulturmiljöområdet i Sverige utgör Samfundets S:t Eriks årsbok 2023 – Vardagskonst som kulturarv, i vilken Statens konstråd och Riksantikvarieämbetet inbjöds att skriva en gemensam artikel om den offentliga 1900-talskonsten som del av det moderna samhällets kulturmiljöer med utgångspunkt i tre banbrytande offentliga konstverk i Stockholms stad. Samfundet S:t Erik har sedan 1901 verkat för att sprida kännedom om Stockholms historia, arkitektur och kulturmiljöer och i årsboken, som distribueras till bokhandlare runtom i Sverige, lyfts centrala frågor för såväl framtida bevarande av offentlig konst i Stockholms offentliga kulturmiljöer som för utvecklingen i hela landet. Ett tecken på att området också är högaktuellt internationellt är att Statens konstråd och Riksantikvarieämbetet under 2023 har skrivit två artiklar på temat offentlig konst som kulturarv i en bok som BIG, den österrikiska motsvarigheten till Statens konstråd, kommer ge ut och distribuera under 2024 i Europa. Boken är ett resultat av konferensen Archiving the Present – Caring for Public Art in the Future som genomfördes av BIG i Wien 2021 och där båda myndigheterna deltog. Detta tema stod också i fokus på forskningskonferensen Fountains Failures Futures: The afterlives of public art där Statens konstråd i september 2023 medverkade som föreläsare. Konferensen ägde rum på Skissernas museum i Lund och arrangerades av Lunds universitet samt Göteborgs universitet med forskningsstöd från Formas. Temat var kulturarv, hållbarhet och förändring i utformandet av offentliga rum och dess konstverk, ett hundratal personer från hela Sverige deltog. I ett längre tidsperspektiv är artiklar och konferenser av detta slag viktiga led i att nationellt och internationellt utveckla och sprida den kunskap som är resultatet av myndigheternas mångåriga samverkan och de två gemensamma regeringsuppdragen 2018–2019 och 2020–2022.

Liksom under föregående år har Statens konstråd och Riksantikvarieämbetet fortsatt att gemensamt samverka kring offentlig konst som kulturarv, bland annat i form av utbildningar för till exempel Akademiska Hus. Detta är en högaktuell fråga för Akademiska Hus vid utveckling och förvaltning av campusområden i hela landet. Genom utbildning, råd och information har de kunnat genomföra både förebyggande inventeringar och strategiska bevarandeinsatser. Ett exempel på en större sådan insats är Arne Jones skulptur Vertikal komposition (1956) vid Biomedicinskt centrum i Lund. Skulpturen skadades i en storm för tio sedan och det var inte möjligt att restaurera den. I juni 2023 kunde dock en sex meter hög replik i aluminium, som Statens konstråd och Akademiska Hus har producerat efter godkännande av konstverkets upphovsrättsinnehavare, invigas utanför den nya byggnaden Forum Medicum i Lund. Projektet är ett nyskapande exempel på hur historiska offentliga konstverk kan bevaras, användas och utvecklas när staten och andra aktörer bygger.

Tillsynsverksamheten för byggnadsanknuten offentlig konst uppgår alltjämt till drygt ett trettiotal ärenden per år gällande främst inventeringar och konstverk som påverkas av ombyggnader och rivningar. Kontaktytorna med statliga fastighetsförvaltande myndigheter och statliga fastighetsbolag gällande vård av byggnadsanknuten konst har fördjupats under de senaste åren. Detta kan delvis förklaras med att vård och förvaltning av statlig byggnadsanknuten konst i högre grad än tidigare numera kan samordnas med de fleråriga överenskommelser som sedan 2018 reglerar dessa statliga aktörers samverkan med Statens konstråd kring enprocentsregeln och nybeställningar av byggnadsanknuten offentlig konst.

En motsvarande utveckling till de statliga satsningarna på offentlig konst som kulturarv har under senare år även skett i kommuner och regioner. En bidragande faktor till denna utveckling är det nya politikområdet gestaltad livsmiljö där det nationella målet för tillvaratagandet av konstnärliga värden i samhällets gemensamma miljöer utgör ett vägledande mål för kommuner och regioner. Statens konstråd är idag en naturlig kontakt för råd och information om byggnadsanknuten offentlig konst som kulturarv.

Den samlade bedömningen är att tillsynsverksamheten de senaste fem åren långsiktigt har stärkt förutsättningarna i hela landet för bevarande av den offentliga konsten som en betydelsefull del av det moderna samhällets kulturmiljöer.

2.4 Kvalitativa resultat

• Samtliga myndigheter i tillsynsregistret har 2023 utsett konstansvariga vilket är en grundförutsättning för att årliga inventeringar utförs årligen samt att förluster och stölder kan upptäckas och anmälas. Att samtliga myndigheter har utsett konstansvariga visar att Statens konstråds tillsynsverksamhet effektivt når ut till både befintliga och nyinrättade statliga myndigheter samt att myndigheterna tar ansvar för vård av sitt innehav av statlig offentlig konst.

• Myndigheter som inte inventerar är en viktig målgrupp i tillsynsverksamheten eftersom risken för skador och förluster av statlig konst ökar på dessa myndigheter. Under 2023 har stickprov gjorts på denna målgrupp myndigheter. Stickproven har gett goda resultat vilket direkt minskar risken för skador och förluster och stärker myndigheternas vård av statlig offentlig konst.

• Omkring hundra konstansvariga har 2023 deltagit i digitala utbildningar i vård av statlig konst. Digitala utbildningar ger högre effektivitet i tillsynsverksamheten, ökad service för myndigheternas konstansvariga samt stärkta förutsättningar för att bevara den offentliga konsten som kulturarv.

• Allmänhetens och medias intresse för historiska offentliga konstverk är ett viktigt mått på verksamhetens kapacitet att medverka till ökad kunskap och förståelse för offentlig konst som kulturarv. Den allmänna opinion i Lund som ledde fram till beslutet att återskapa Arne Jones konstverk Vertikal komposition är en tydlig kvalitativ indikation på att verksamheten genom fleråriga kunskapshöjande insatser har medverkat till att etablera offentlig konst som ett värdefullt kulturarvsområde som aktivt bör bevaras, användas och utvecklas.

• Vår bedömning är att Statens konstråds aktiva arbete med att hantera den offentliga konsten som ett levande kulturarv långsiktigt bidrar till att stärka förutsättningarna för att den offentliga konsten bevaras, används och utvecklas som värdefulla delar av det moderna samhällets kulturmiljöer i hela Sverige. Återuppförandet av Arne Jones skulptur Vertikal komposition, Lunds universitet, i samverkan med Akademiska Hus är ett exempel på detta.

• Riksantikvarieämbetets och Statens konstråds fleråriga samverkan och kunskapshöjande insatser i form av utbildningar och publikationer har under 2023 uppmärksammats av organisationer som är verksamma inom området offentlig konst och kulturmiljöområdet i Sverige och Europa. Detta indikerar att tillsynsverksamheten håller hög kvalitet jämfört med både nationella och internationella mått.

3. Sänkta trösklar för konstupplevelser genom ökad kunskap –Statens konstråd utvecklar och sprider kunskap om offentlig konst

Statens konstråd ska verka för att konsten blir ett betydelsefullt inslag i samhällsmiljön. Myndigheten ska utveckla och sprida kunskap inom området offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer samt främja samtidskonstens utveckling och spridning.9

3.1 Introduktion

I detta kapitel redovisas verksamhetsgrenen Utveckla och sprida kunskap. Inom denna verksamhet medverkar Statens konstråd till utveckling och spridning av kunskap i hela landet med målsättningen att den offentliga konsten ska vara ett betydelsefullt inslag i samhällets gemensamma livsmiljöer och att fler ska kunna delta i samtal om gestaltningen av de gemensamma rummen. Här redovisas också, liksom i de övriga kapitlen, Statens konstråds samverkansarbete. Verksamhetens arbete med mångfald, jämställdhet, barn och unga redovisas främst i kapitel 4.4. Verksamhetens arbete med politikområdet gestaltad livsmiljö och Agenda 2030 beskrivs huvudsakligen i kapitel 5.

Statens konstråds mål är att vara synligt och inkluderande och sänka trösklarna till konsten. Med en ökad kunskap om, och förståelse för, den offentliga konstens mångfald och kreativitet stärks förutsättningarna för både yttrandefrihet, demokrati och en långsiktigt hållbar utveckling. Genom kommunikation och förmedling verkar vi aktivt för att nå ut brett i hela landet, både fysiskt och digitalt, genom bland annat guidade visningar av offentlig konst, genom lanseringen av vår nya app Statens konstråds audioguide, genom vår programverksamhet samt genom sociala medier. Vi vänder oss till tjänstepersoner, konstnärer, konstorganisationer och andra i civilsamhället som arbetar med samtidskonsten och den offentliga konsten. Vi vänder oss även till beslutsfattare på olika nivåer i samhället och yrkesgrupper verksamma inom politikområdet gestaltad livsmiljö. En särskilt viktig målgrupp är den kulturintresserade allmänheten som möter konsten i sin vardag. Denna målgrupp har varit central sedan Statens konstråds bildande 1937 då avsikten var att konsten skulle ”bliva allas egendom”. I dag arbetar vi med målet att konsten ska vara allas, att fler ska veta var konsten finns, ta steget till att uppleva den och stimuleras till att delta i samtal om gestaltning av våra gemensamma miljöer.

Inom verksamheten ingår Statens konstråds arbete med förmedling, metod- och kunskapsutveckling och kunskapsspridande kommunikation. Det är viktigt att betona att kunskapsspridningen också är integrerad i hela myndighetens verksamhet och att exempelvis varje enskilt samrådsgruppsmöte, samtal med kommun, region eller statlig fastighetsaktör eller samverkansmöte med andra aktörer i det offentliga, i det privata, i civilsamhället eller med intresserad allmänhet, också innebär aktiv kunskapsspridning. Vi stödjer även statliga och icke-statliga aktörer som har ett gemensamt intresse av att utveckla lärande och nyskapande processer som kan bidra till att lyfta konstnärernas och den offentliga konstens betydelse när människors livsmiljöer ska förändras.

9 Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd.

3.2 Programverksamhet i hela landet – kunskapsutveckling och kunskapsspridning genom program och utställningar

Genom Statens konstråds publika program kan en bred publik få ny kunskap om konst. Redskapen för att förmedla kunskapen är flera. Dels uppstår kunskap i möten med konstnärer och personer verksamma inom konstfältet, dels ges nya insikter genom guidningar och andra pedagogiska insatser. Kunskapen tas även fram inom ramen för de forskningssamarbeten som Statens konstråd är del av. Allt detta ger oss möjlighet att förstå konst på olika sätt. De publika programmen har under 2023 ägt rum i de nya lokalerna på Skeppsholmen och runt om i landet, bland annat i Södermanlands län, Värmlands län, Jönköpings län, Skåne län och Blekinge län.

Sedan Statens konstråd flyttade till nya lokaler på Skeppsholmen hösten 2022, har möjligheten till publik verksamhet på plats blivit större. Publika program har arrangerats i såväl Stockholm som runtom i landet, både i egen regi och i samarrangemang med andra. Konstvandringar med visningar av offentlig konst i Stockholms innerstad hölls på svenska och engelska. Utöver det har vi under 2023 kunnat skapa utställningar i huset på Skeppsholmen, baserat på verk som finns i Statens konstråds omfattande samling och med utgångspunkt i två större permanenta verk. I början av 2023 visades verk ur Coronasamlingen i den utställning som öppnade hösten 2022. Den följdes av utställningen Konsten i maktens korridorer som visade ett urval av de verk som ingår i den konstkollektion för Regeringskansliets lokaler som Statens konstråd, Moderna Museet och Nationalmuseum tagit fram. Att få se vilka verk som hamnar i miljöer dit allmänheten sällan har tillträde lockade stor medial uppmärksamhet. SVT:s Kulturnyheterna gjorde ett inslag om utställningen, SR Ekot och SR Kulturnytt samt P4 uppmärksammade utställningen och nyhetsbyrån TT skrev en artikel som publicerades i de större nationella och lokala dagstidningarna. Utställningen sågs av en stor mängd nyfikna besökare. I samband med utställningen hölls även ett fördjupande publikt program om vad det innebär att skapa en konstkollektion till en offentlig miljö och hur historisk och samtida konst kan samspela i en känslig miljö. Samtalet filmades och finns att se via Statens konstråds Youtube-kanal och hemsida för att en större publik i hela landet ska kunna ta del av innehållet.

Statens konstråds omfattande konstsamling lyftes även i utställningen Konst på väg I den visades ett urval av de verk som köpts in 2021–2023. Konsten som visades var samtida och på väg ut i våra offentliga rum för att skapa mer utrymme för eftertanke och samtal i vår tid. Här visades konstverk av såväl äldre som yngre konstnärer och i samband med vernissagen kunde publiken möta konsten och konstnärerna i ett samtal om deras konstnärskap och dessa specifika verk.

De permanenta konstverken Rainbow Snake och Future Island som beskrivs i kapitel 1 stod i fokus för höstens större utställning som visade hur det mångåriga arbetet med storskaliga permanenta konstprojekt kan gå till. Dessa två verk tar plats i två olika miljöer– ett universitetsområde och en pendeltågstation– i Stockholm respektive Göteborg. Utställningen visade konstnärernas tankar genom skisser, modeller och visionsbilder. Tillsammans med filmade intervjuer synliggjordes de konstnärliga processer som ligger till grund för hur konsten utvecklas när städerna växer. De medverkande konstnärerna var de internationellt erkända OOZE (Eva Pfannes och Sylvain Hartenberg), Marjetica

Potrč, och den nu avlidne Huang Yong Ping vars verk färdigställs med hjälp av hans änka.

Ett flertal nyskapande konstprojekt har producerats och visats för en bred allmänhet i Statens konstråds nya utställnings- och programlokaler i Kasern II på Skeppsholmen i Stockholm. Genom att integrera program med utställningsverksamhet och digital förmedling ser vi att nya målgrupper, såväl barn och unga som äldre, söker sig till våra nya lokaler och till vår verksamhet för att upptäcka den mångfald av konstformer som området offentlig konst rymmer idag. Under året har även en särskild satsning på performancekonst gjorts. Vid 17 tillfällen har publiken kunnat ta del av fem olika performativa verk. Aether av Maria W Horn– ett ljud- och ljusverk som utgick från platsens historia ägde rum i februari. Verket har konceptuella kopplingar till byggnaden Kasern II och Skeppsholmens historia samt ett offentligt konstverk av Pär Broman från 1992 som finns i portalen till byggnaden. Den elektroakustiska kompositionen som var en del av verket kompletterades med liveframföranden med musiker och lockade en stor mängd besökare under ett par vinterveckor.

I mars och april färdigställde konstnären Ylva Snöfrid de stora målningarna i serien Kosmos och Vanitas i samvetets ljus på plats på Statens konstråd. Inför publik utförde hon slutritualer och lade sista handen vid de tre gigantiska verk som sedan placerades i den nya universitetsbyggnaden Forum Medicum i Lund. I juni samarbetade Statens konstråd med Moderna Dansteatern inom ramen för festivalen Lustholmen och producerade det performativa verket med titeln Skvallret av och med konstnären Stina Nyberg –en stadsvandring ur hundens perspektiv. I september skapade konstnären Afrang Nordlöf Malekian ett performativt verk med utgångspunkt från Statens konstråds grafiska samling – Plötsligt så händer det!. Detta var ett led i ett större samarbetsprojekt med Grafikens Hus där grafiksamlingen undersöks ur nya perspektiv. I november kunde publiken ta del av Anastasia Ax performance Memorabilia, ett verk som knyter an till det permanenta verk som Statens konstråd producerat för Väpnarplan i Stockholm och som finns med i Statens konstråds audioguide. Denna performance var en del av det publika program som genomfördes för att lansera audioguiden.

Statens konstråd har, som beskrivits ovan, flera olika målgrupper för den publika verksamheten. Den kulturintresserade allmänheten når vi i särskilt stor omfattning vid två tillfällen under året: Skeppsholmsdagen i september och Stockholms kulturnatt i april. Båda dagarna har haft många olika slags programpunkter med konstnärssamtal, utställningar, filmvisningar, performances och workshops och en blandad publik bestående av såväl stockholmare som tillresta i alla åldrar. För en mer utförlig beskrivning av innehållet hänvisar vi till www.statenskonstrad.se och avdelningen ”kalendarium”.

Vi arbetar även med publika program som främst riktar sig till målgrupper som verkar inom konstområdet som exempelvis konstnärer och curatorer. Ett exempel på ett sådant program utgick från konstnären Afrang Nordlöf Malekians konstprojekt Plötsligt så händer det! som producerades i samarbete mellan konstnären, Grafikens Hus och Statens konstråd. Det publika programmet bestod av dels en utställning, dels ett performativt framträdande, dels ett panelsamtal om grafik. I utställningen satte konstnären nio grafiska blad ur Statens konstråds grafiksamling i dialog med nya egna konstverk av olika karaktär – dikter, ljudverk och ett performativt verk. Programmet ledde till att en ny generation konstnärer och curatorer aktivt tog del av programverksamheten.

Den professionella konstpubliken fick även ta del av symposiet ”Public Memory – Monuments and Difficult Heritages” där internationella och svenska forskare diskuterade minneskonst– en effekt av den bok Offentligt minne, offentlig konst som Statens konstråd gav ut 2022. Symposiet spelades in och kunde spridas vidare till en ännu större publik än de som hade möjlighet att besöka symposiet fysiskt. Symposiet gav många värdefulla insikter och bedöms som långsiktigt betydelsefullt för aktörer som forskar kring monument eller ansvarar för att beställa och gestalta ny minneskonst.

Vi har under året sett ett fortsatt stort intresse för att bjuda in medarbetare från Statens konstråd att aktivt delta i panelsamtal, föreläsningar och konferenser som arrangeras av externa parter. Medarbetare fungerar även som rådgivare i internationella sammanhang. Detta visar att myndighetens expertkunskap anses vara relevant för konst- och kulturaktörer som verkar inom både offentlig sektor och i civilsamhället i Sverige och internationellt.

Programverksamheten omfattade under året även projekt där lokala brukare, främst barn och unga, i hög grad var delaktiga. Det gällde framför allt i arbetet med konstprojekten i folkparkerna som beskrivs vidare i kapitel 1 och kapitel 4 Det stora intresset för medverkan i dessa projekt visar att Statens konstråd är en efterfrågad samarbetspart gällande utveckling och spridning av kunskap om offentlig och samtida konst.

Tabell 22

Antal publika program 2021–2023

*Egenproducerade arrangemang avser endast program där Statens konstråd står som ensam producent.  Samarrangemang avser program där en annan part än Statens konstråd har haft ett betydande inflytande över programmets utformning.

Deltagande i andras arrangemang avser Statens konstråds medverkan i arrangemang där arrangören är extern. Utöver detta har Statens konstråd även haft öppethållande av utställningar med publikvärdar för allmänheten vid 23 tillfällen

Tabell 23

Antal publika program per län 2022–20231

* Egenproducerade program och samarrangemang.

1 Tabellen infördes 2022 då endast digitala program genomfördes under pandemin 2021. Flera av programmen tillgängliggörs digitalt i flera olika format och kanaler

3.3 Publikationer

Under året bildades en redaktionsgrupp för att ta fram en bok om Statens konstråds historia, en bok som beskriver hur myndigheten verkat för att utveckla den offentliga konsten sedan 1937. Som en del av arbetet genomfördes utlysningen Open Call 2023: Boken om Statens konstråd, där tre skribenter fick i uppdrag att forska och skriva fram olika perspektiv på Statens konstråds verksamhet under tre månader hösten 2023.

Metodstödet Offentlig konst – handbok för kommunala beställare, färdigställdes under 2023 och gavs ut i början av 2024. Handboken är en efterfrågad kommunal version av Offentlig konst – handbok för statliga beställare. Boken producerades i samarbete med Jönköpings kommun och Art Platform. Vår bedömning är att Statens konstråds kompetens i dessa frågor är mycket efterfrågad och att önskemålet om boken illustrerar detta.

Under året publicerades och levererades både webbupplagan och den tryckta engelska upplagan av den peer-granskade forskningsantologin Omförhandlingar: den offentliga konstens roll sedan millennieskiftet (Södertörn University Press 2021). Den engelska titeln är Renegotiations: The Role of Public Art in the New Millenium (English, 2023, ed. Nilsson, Håkan, Södertörn University, School of Culture and Education, History and Theory of Art). Antologin är författad av sju olika forskare på Södertörns högskola som ett resultat av tidigare uppdragsforskning av Statens konstråd i regeringsuppdraget Kunskapsnav offentlig konst. Boken har använts inom utbildningar och forskning i Sverige och den engelska upplagan kommer kunna användas inom utbildning och forskning i både Sverige och internationellt.

3.4 Konst för alla – kunskapsspridning genom digitala kanaler

Målsättningen att kultur och offentlig konst ska komma fler till del över hela landet är central för hela verksamheten och återfinns i såväl de nationella kulturpolitiska målen som i Statens konstråds regleringsbrev. Att fler än de som besöker museer och konsthallar ska få uppleva konst i sin vardag är Statens konstråds huvuduppgift. Detta bidrar till att uppfylla det nationella kulturpolitiska målet om allas rätt till kulturupplevelser. Genom vårt dagliga arbete med konst i hela landet och genom att kommunicera via vår hemsida och digitala kanaler, når vi även personer som geografiskt inte befinner sig i konstverkens närhet. Man skulle kunna se våra sociala kanaler som en vandrande konstutställning, nåbar varhelst du befinner dig.

I arbetet med digitala kanaler skapar vi inkluderande konstupplevelser för en bred allmänhet på ett lättillgängligt vis. Under senhösten 2023 lanserades Statens konstråds audioguide, en app som initierades 2021. Genom audioguiden kan de nyfikna lyssna på konstens berättelser och ta del av offentliga verk beställda av Statens konstråd på olika platser runt om i Sverige. Därmed kan vi över tid för en större publik tillgängliggöra många av de verk som Statens konstråd varit med att utveckla under drygt åtta decennier. Appen har både bilder och ljudspår och kommer att fyllas på successivt under de kommande åren. Stor vikt har lagts vid att dokumentera äldre konstnärers berättelser om sina verk medan tid finns. I appen erbjuds olika läsningar av verken genom konstnärer, brukare och experter men här finns också ett fokus på betraktarens egen upplevelse av verket. Det sänker trösklarna för hur brukare närmar sig och själva tolkar offentliga konstverk. Appen är gratis och finns att ladda ned till smarta telefoner. Flera av ljudspåren finns både på svenska och engelska. Appen är dessutom uppbyggd så att du inte behöver befinna dig i verkets omedelbara närhet för att ta del av det, konsten kommer till den plats där du väljer att lyssna på appens berättelser.

Vår möjlighet att sänka trösklarna till mötet med konsten är särskilt stor på de digitala plattformar där Statens konstråd finns– Youtube, Linkedin, Facebook och Instagram. Under året har Youtubekanalen omarbetats för att det ska bli ännu lättare att ta till sig filmer om vår verksamhet. Här finns allt från konstnärsintervjuer till filmade seminarier och konferenser. Youtube är vår minsta digitala kanal och följdes i slutet av 2023 av 375 prenumeranter. Antalet som kan se filmerna är dock större.

I januari 2023 återupptog Statens konstråd sin närvaro på Linkedin. Nu följs kontot av ca 3600 följare, en skara som ökat med 1516 nya följare under 2023. Här finns även en plattformsspecifik version av vårt nyhetsbrev som månadsvis når ut med information och kunskap om alla aspekter av vår verksamhet. Vår hemsida hade under 2023 använts i 165 690 sessioner, att jämföra med föregående år då sidan användes i 112 548 sessioner. Det är en ökning med ca 47%. Vår Facebooksida har 11 600 följare 2023 jämfört med 11 327 föregående år. Räckvidden har under 2023 varit 68 300 vilket är en ökning med 45,4% jämfört med 2022. Med räckvidd avses det antal som nås av ett inlägg utan att de själva följer kontot. För Instagram är motsvarande siffror 8 800 följare att jämföra med 6914 år 2022. Räckvidden var 67 300, vilket innebar en ökning med 130,7% jämfört med föregående år. Ytterligare en kanal att nå ut via är Statens konstråds nyhetsbrev som under året hade 6916 prenumeranter av det svenska nyhetsbrevet som utkom ca en gång per månad och 4929 prenumeranter av det engelska nyhetsbrevet som givits ut

ca en gång per halvår. Öppningsfrekvensen för nyhetsbreven är i genomsnitt 60%– att betrakta som en mycket hög siffra.

Under 2023 satsade vi extra på att förmedla brukarröster på våra sociala medier. Detta skedde inte minst genom vår uppskattade adventskalender där vi under december gjorde 24 nedslag i Statens konstråds samling som består av ca 100 000 verk. Drygt 80 procent har placerats på statliga myndigheter. Vi undrade därför vad det betyder att möta konst på sin arbetsplats och kontaktade konstansvariga på myndigheter. Därigenom fick vi tips på verk som är särskilt uppskattade och kunde ta del av brukarnas konstupplevelser. Vissa brukare skickade in egna filmer, andra beskrev sina favoritverk i skrift. Det ledde till kommentarer som:

Brukare som varje dag möter konsten på sin arbetsplats beskrev bland annat betydelsen av sina möten med konsten på arbetsplatsen:

”Som kultur, inklusive konst, även annars: livets salt! Det lilla extra som gläder en (i bästa fall), väcker diskussion och låter ögonen vila på nåt vacker (i bästa fall)”, medarbetare vid Institutet för språk och folkminnen, Stockholm.

”Vad skulle min arbetsplats vara utan konsten? Och det säger jag inte i egenskap av konstansvarig (ganska ny i rollen) utan bibliotekarie :)”, medarbetare vid SLU, Ultuna.

”Konsten på arbetsplatsen är till daglig glädje, och vilket verk som hänger i vilket rum kan mycket väl påverka valet av en möteslokal,” medarbetare vid Riksarkivet i Uppsala.

Även konstnärer vars verk visades i julkalendern hörde av sig och berättade vad uppmärksamheten betydde för dem: En konstnär mejlade: ”Jag blev så himla glad att se att ni filmat min svit ”The long walk” på instagram. Jättefint fotat och lyckat att se hur isbjörnen förflyttar sig!”

Ett konstverk som väckt starka reaktioner i sociala medier är Charlotte Gyllenhammars Dö för Dig/Slå rot som hängde på Drottninggatan i Stockholm under några höstmånader. Här fanns både positiva och negativa reaktioner.

Många unga vuxna möter konsten på universitet och högskolor. Under 2023 har Statens konstråd producerat filmer om de permanenta verk och kollektioner som invigts på Campus Albano i Stockholm, Forum Medicum i Stockholm och Natrium i Göteborg. Med hjälp av konstkonsulter, curatorer och konstnärer har minidokumentärer skapats som visar hur arbetet med de permanenta verken och arbetet med kollektionerna hör ihop och hur slutresultatet blir. Filmen om Campus Albano har spridits via vårt nyhetsbrev, vår hemsida och via Youtube. De övriga två kommer att publiceras kommande år. På så vis kan många människor ta del av konsten och få en inblick i Statens konstråds arbete på ett lättillgängligt sätt.

Alla som vill har möjlighet att söka efter information i vårt digitala arkiv, Sök i samlingen. Under året har tillgänglighet varit i fokus för arbetet med arkivet. Cirka 44 000 inköpta konstverk blev tillgängliggjorda. På så sätt blev information om verk som tidigare endast funnits i lagrets registreringsverktyg sökbar för allmänheten. Samtidigt kopplades våra två digitala plattformar (verktyget Wordpress som används för vår hemsida och verktyget Entryscape som används för arkivet) ihop. Därigenom blev det lättare för de som besöker vår hemsida att hitta till Sök i samlingen och ta del om information av alla de tusentals verk som Statens konstråd producerat och köpt in genom åren. När du som besökare söker info om ett specifikt konstverk eller en konstnär, får du nu träffar i såväl arkivet som på hemsidan.

Varje år köper Statens konstråd in lös konst till samlingen. Under 2023 började dessa inköp publiceras för att skapa transparens kring vad som köpts in och samtidigt sprida kunskap om de verk som finns utplacerade på våra myndigheter. Detta är en del av den digitala strategin om att öka Statens konstråds synlighet och sprida kunskap om det vi gör.

Svenska är Statens konstråds förstaspråk, men behovet av information på engelska ökar. Det handlar både om personer boende i Sverige som inte talar svenska och om internationella hemsidesbesökare. Därför har vi under året strukturerat om och översatt texter till den engelskspråkiga versionen av vår hemsida. Därigenom kan vi i största möjliga mån öka kunskapen om vad vi gör, vad man som allmänhet kan delta i och hur vi arbetar med offentlig konst till våra målgrupper ”boende i Sverige som inte talar svenska” och ”den internationella konstbranschen”.

3.5 Kunskapsutveckling i samverkan med akademin – Statens konstråds utbildnings- och forskningssamverkan

Statens konstråd samverkar regelbundet med forskare inom akademin. Därigenom kan den offentliga konsten belysas i ett akademiskt sammanhang och kritiska perspektiv utvecklas och spridas i Sverige och internationellt. På så vis påverkas samtidskonstens utveckling och spridning inte bara av praktiserande konstnärer utan även av forskare. Att högskolor och universitet väljer att samarbeta med Statens konstråd är ett uttryck för att de bedömer att myndighetens verksamhet och kunskap är relevant. När vi medverkar i utbildningar bidrar verksamheten även till att långsiktigt utveckla kunskap om fältet gestaltad livsmiljö och offentlig konst och sprida kunskap till nya generationer konstnärer, curatorer, arkitekter, planerare och andra yrkesverksamma.

Statens konstråd har 2023 deltagit i utvecklingen och genomförandet av fortbildningskursen Stads- och landsbygdsutveckling genom konstnärliga processer vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona. Kursen har tagits fram i ett samarbete med Region Blekinge, Konst i Blekinge och BTH. Inom ramen för kursen undersöktes nya metoder för att skapa hållbara gestaltade livsmiljöer för både stad och landsbygd. Kursen riktade sig till aktörer verksamma inom stads-och landsbygdsutveckling såsom konstnärer, arkitekter, landskapsarkitekter, tjänstepersoner inom konst och kultur, samt planerare. Kursen gavs 19 januari – 1 juni 2023. I samband med kursen arrangerades också publika program med lokal förankring.

Statens konstråd har under 2023 medverkat i undervisning i konstvetenskap vid Södertörns högskola i två kurser på mastersnivå: Konst i det offentliga rummet och Verkligt virtuella rum, vilka bygger på samverkan med aktörer utanför akademin. Vi har även medverkat i undervisning i konstvetenskap vid Uppsala universitet i kursen Offentlig konst som framtidens kulturarv på mastersnivå.

Inom ramen för samverkan med Formas i forskningsutlysningen Gestaltad livsmiljö – arkitektur, form, design, konst och kulturarv i offentlig miljö (2020–2024), där tio forskningsprojekt ingår, har Statens konstråd i nära dialog med de fyra statliga samverkansmyndigheterna för politikområdet gestaltad livsmiljö följt forskningsprojekten under året. Resultaten beräknas publiceras i slutet av 2024. Under 2023 höll Statens konstråd ett tvådagarssymposium i samarbete med Formas.

3.6 Medskapande

kunskapsutveckling – Samtidskonstdagarna och Förändringsverkstan

Genom initiativ som Samtidskonstdagarna, Förändringsverkstan och nätverksutveckling skapar Statens konstråd en plattform för ett strukturerat utbyte och samtal kring konstaktörernas förutsättningar och utvecklingsfrågor inom konstbranschen. Sammantaget bidrar dessa initiativ till professionell utveckling och starkare samverkan och nätverk mellan aktörer inom konstfältet i hela landet.

Arbetet med Samtidskonstdagarna och Förändringsverkstan fokuserar på konstaktörernas förutsättningar och utvecklingsmöjligheter. I kunskapsutvecklingen används ett medskapande arbetssätt där konstaktörer med olika perspektiv medverkar för att dela erfarenheter, utbyta kunskaper och utveckla nya arbetssätt. Statens konstråd bidrar med metoder anpassade efter konstaktörernas utgångsläge och behov, samt med generell kunskap om samtidskonstens infrastruktur. Deltagarna bidrar med kunskap om sina respektive lokala sammanhang.

Samtidskonstdagarna pågår under hela året med digitala träffar och en årligt återkommande fysisk konferens. Genom Samtidskonstdagarna möjliggör Statens konstråds möten mellan olika konstnätverk och belyser på vilka sätt konstens infrastruktur kan stärkas för att utvecklingen ska ske på ett hållbart sätt på olika nivåer. Årets fysiska träff hölls i Malmö med kringaktiviteter runtom i Skåne och lockade 250 deltagare från hela landet. Flera föreläsningar handlade om hur konstaktörer i Sverige arbetar med olika aspekter av konst inom Gestaltad livsmiljö. Cirka 25% av deltagarna arbetar huvudsakligen med offentlig konst eller konst inom gestaltad livsmiljö på nationell, regional och lokal nivå. Ytterligare 25% arbetar med dessa områden bland andra uppgifter. Att under branschträffen dela konkreta erfarenheter av att arbeta med offentlig konst och konst inom gestaltad livsmiljö, samt vilka utmaningar man möter i sin vardag, möjliggör en långsiktig gemensam kunskapsutveckling. Frågor som ständigt är aktuella och som diskuteras under Samtidskonstdagarna är: Hur kan myndigheter samarbeta med civilsamhället? Hur säkerställer vi den konstnärliga friheten i dessa komplexa utvecklingsprocesser med många olika perspektiv och roller? Hur kommunicerar och arbetar vi med förmedling när det gäller offentlig konst? Hur kan vi utveckla enprocentsregeln i Sverige? Hur kan vi samverka mer mellan olika aktörer för att höja kvaliteten på samtidskonsten i våra gemensamma rum? Hur kan vi samverka mellan olika nivåer för att stärka nätverk inom området?

För Samtidskonstdagarna har Statens konstråd utvecklat ett nytt format i form av kunskapsbyggande seminarier, och tre av de sex digitala träffarna inom satsningen 2023 ägnades åt detta format. De kunskapsbyggande seminarierna hade olika teman som aktörer i konstbranschen har uttryckt behov av utveckling kring: PR- och kommunikation, ansökningar om offentlig finansiering och bedömning av ansökningar samt organisationsformer och organisationsutveckling. Utöver föreläsningar från sakkunniga på respektive områden erbjöds deltagarna möjlighet till kollegialt utbyte och utforskande av samverkansmöjligheter. Intresset för dessa kunskapsbyggande seminarier var högt och ca 300 personer deltog.

Förändringsverkstan är Statens konstråds stora satsning på kompetensutveckling skräddarsydd för konstaktörer. Inom ramen för uppdraget om att främja samtidskonstens utveckling och spridning med fokus på konstarrangörer har Statens konstråd satsat på att stärka konstaktörernas kapacitet att arbeta med utveckling i det egna sammanhanget och kapaciteten att samverka i komplexa processer. Många konstaktörer, framför allt när de arbetar i stadsutvecklingsprocesser, med enprocentsregeln eller inom gestaltad livsmiljö, behöver samarbeta med en mängd aktörer med andra roller inom områden som ofta har en mer robust infrastruktur än konsten. För att kunna lyfta konstens frågor högre på agendan och stötta aktörerna agera i denna komplexitet har Statens konstråd fortsatt arrangera denna utbildning och under 2023 har den varit inriktad på utvecklingsdriven förändring.

Konstaktörerna ansöker om att delta i Förändringsverkstan genom att beskriva de komplexa förändringar de strävar efter att genomföra i sina respektive sammanhang. Under en period av cirka sex månader arbetar de aktivt med dessa förändringar och får stöd i form av till exempel kollegial coaching. Förändringsverkstan sträcker sig över fem helgruppsträffar med utbildningsledare samt möten i lärgrupper. Statens konstråd möjliggör på så sätt en rad interventioner i utvecklingen av konstens ekosystem. Under 2023 deltog cirka 40 aktörer i Förändringsverkstan, vilka representerade både kommunala och regionala förvaltningar samt fria konstaktörer och konstnärer. Deltagarna fick sedan möjlighet att praktisera de lärdomar de hade förvärvat genom att agera som processledare under den fysiska träffen vid Samtidskonstdagarna i november i Malmö. Flera deltagare har i efterhand uttryckt att det fördjupade kollegiala utbytet som Förändringsverkstan möjliggör har varit värdefullt för att framgångsrikt tackla och övervinna deras specifika utmaningar. Detta är ett tydligt uttryck för verksamhetens kvalitet.

Under året har Statens konstråd även fortsatt prioriterat nätverksutveckling för att stärka konstaktörernas förutsättningar. Nätverksutveckling fungerar som en katalysator för att underlätta det nödvändiga utbytet som annars kanske inte skulle äga rum i samma omfattande skala. Det handlar inte bara om att dela erfarenheter utan även om att skapa en gemensam förståelse för metoder och kunskap om olika delar av konstens ekosystem. 2023 fortsatte arbetet med att bygga upp nätverket för främjande- och intresseorganisationer på konstområdet som Statens konstråd tog initiativ till under 2022. Som ett led i att stärka förutsättningarna och infrastrukturen för samtidskonst i Sverige bjöd Statens konstråd in alla främjande- och intresseorganisationer på konstområdet till ett forum för samordning av arbetet som bedrivs på olika nivåer och i olika delar av landet.

Syftet var att få bättre kunskap om och förståelse för varandra för att stärka konstens ekosystem i Sverige. Ett sådant forum har aldrig funnits i Sverige tidigare vilket kan ses som ett exempel på den svaga organiseringen i denna sektor. Organisationer som bjöds in i nätverksarbetet var: Bildkonst Sverige, Föreningen Kollektiva hjärnan, Klister, KKV, Konst Detox Sverige, Konstfrämjandet, KRO, Konstkonsulenternas förening, Konstnärscentra, Svensk Curatorförening, Svenska Galleriförbundet, Sveriges konstföreningar, SWAN - Swedish Artist Residency Network. Deltagarna i forumet bedömde forumets relevans som högt och i samband med sista träffen tog Bildkonst Sverige över stafettpinnen så att nätverket kan leva vidare, vilket också har skett under 2023.

En särskild satsning gjordes under 2023 på nätverket för konstpedagogik inom Regionsamverkan Sydsverige som kansliet för Bästa biennalen tog initiativ till för tio år sedan. Bästa biennalen befinner sig i en utvecklingsfas där man vill utöka verksamheten för att ha en högre medverkandefrekvens, omfatta flera aktörer mm. Med Statens konstråds stöd kunde nätverket undersöka på vilket sätt processen för utvecklingen kan ske på ett medskapande och hållbart sätt. Totalt medverkade ca 80 aktörer från hela Regionsamverkan Sydsverige i nätverksutvecklingen.

3.7 Statens konstråd uppmärksammas i media och når ut till en bred allmänhet

Att Statens konstråd uppmärksammas i media indikerar att verksamheten är relevant för en bred allmänhet. Under 2023 omnämndes SK i media 218 gånger enligt pressbevakningstjänsten Retriever. Till det kommer även ett antal intervjuer i radio och tv. Det projekt som fick enskilt störst mediegenomslag var utställningen Konsten i maktens korridorer som uppmärksammades av SVT:s Kulturnyheterna, Sveriges Radios Ekot, P4 och ett stort antal dagstidningar i hela landet genom en TT-artikel. TT skrev: ”Nu får allmänheten chansen att ta del av målningarna och skulpturerna som omger statsministern och hans medarbetare”. Charlotte Gyllenhammars uppochnedvända ek på Drottninggatan i Stockholm, verket Dö för dig/Slå rot, fick också stor medieuppmärksamhet. SVT:s Kulturnyheterna intervjuade konstnären direktsänt från invigningen, och Dagens Nyheter skrev under rubriken ”Nu är uppochnervända trädet tillbaka på Drottninggatan”. Flera andra medier uppmärksammade också verket.

I Lund fick invånarna under året tillbaka en älskad skulptur, Arne Jones Vertikal komposition som beskrivs utförligt i kapitel 1 och 2. Skånska Dagbladet uppmärksammade detta under rubriken ”12 år senare gör statyn comeback”. Sydsvenska Dagbladet skrev ”Frihetslängtan och framtidshopp är tillbaka” och skrev även om Ylva Snöfrids verk Kosmos och Vanitas i samvetets ljus som även det under året invigdes i den nya universitetsbyggnaden Forum Medicum. Det verket recenserades även i Kunstkritikk– en tongivande nordisk tidskrift om samtidskonst. Offentlig konst recenseras i allmänhet betydligt mer sällan än annan slags konst. Recensenten beskrev verket som en storslagen påminnelse om tidens gång och jämförde det med renässansmåleri. Hon lyfte även det centrala i politikområdet gestaltad livsmiljö, nämligen samspelet:

”Målningarnas placering och ytor har inkluderats i planeringen sedan byggstart, och kan därför spela en helt egen, grundläggande roll i den sammantagna gestaltningen. Kvällsoch nattetid är de belysta och därför synliga utifrån, som en integrerad del av helheten. När det gäller konst i offentliga rum används ibland fortfarande etiketter som «utsmyckning» eller «dekorativ» – som vore konst en accessoar, avsedd att komplettera en snygg outfit eller pryda en födelsedagstårta. Med Kosmos och Vanitas i samvetets ljus gör Snöfrid bestämt upp med sådana föreställningar, och hävdar konstens rätt att existera och upplevas på samma villkor som arkitekturen.”

(Linda Fagerström, Kunstkritikk 05.10.23: https://kunstkritikk.no/lysande-monumentalmaleri/)

Konstverkets betydelse för människor på den plats där det finns skildrades tydligt när Kristinehamnsposten och Värmlands Folkblad skrev om Ulrika Sparres verk Jag väntar under stjärnorna som under året invigdes i Björneborgs Folkets Park. I samband med invigningen arrangerades en workshop för barn i närmiljön – något som Kristinehamnsposten valde att uppmärksamma: ”Som en liten smygstart på invigningsfesten bjöds ett 40-tal låg- och mellanstadiebarn från Björneborgs skola in till en skolworkshop under måndagen. De konstverk som barnen skapade kan ses i en separat utställning på logen i folkparken. Barnen från Björneborgs skola har även fått sätta sina fingeravtryck på en sten i folkparken. Men fingeravtrycken kan bara ses om man lyser på stenen med fluorescerande ljus. – Det är barnen som ska ta folkparken in i framtiden, och då är det kul för dem att kunna se sina egna fingeravtryck när de kommer hit, säger Ulrika Sparre.” I Nya Wermlands-Tidningen uppmärksammades invigningen med rubriken ”Stenbumlingen med ljust budskap invigs i Björneborg.”

Vår bedömning är att de faktum att lokalmedia väljer att uppmärksamma nya konstverk i sitt bevakningsområde indikerar att Statens konstråds verksamhet är relevant för allmänheten.

3.8 Kvalitativa resultat

• Det stora intresset för att både delta i och samarrangera Statens konstråds publika program i Stockholm och runtom i landet indikerar att myndighetens kunskapsutvecklande verksamhet, och arbetet med att sänka trösklarna för människors möten med den offentliga konsten, håller hög kvalitet och är av relevans för såväl konstaktörer som allmänheten.

• Det omfattande mediala intresset för Statens konstråds verksamhet och synliggörandet av verksamhetens förmedlande insatser och utställningar som exempelvis Konsten i maktens korridorer indikerar att den kunskapsförmedlande verksamheten är relevant och håller hög kvalitet.

• Statens konstråd har under året som gått omnämnts i media omkring 220 gånger. Detta indikerar att media anser att verksamheten är relevant för breda målgrupper såväl nationellt som lokalt.

• Statens konstråds medarbetare har i hög grad engagerats av lärosäten, utbildningsinstitutioner samt i professionella sammanhang i Sverige och samverkat internationellt med yrkesgrupper inom offentlig konst och gestaltad livsmiljö. Detta är ett uttryck

för att myndighetens kunskap och erfarenhet efterfrågas, värdesätts och håller hög kvalitet.

• Genom medverkan i högre utbildningar kan verksamheten bidra till att långsiktigt utveckla och sprida kunskap för nästa generations konstnärer, curatorer, arkitekter, planerare och andra yrkesverksamma inom offentlig konst och gestaltad livsmiljö. Att högskolor och universitet väljer att samarbeta med Statens konstråd indikerar att de anser att myndighetens kunskapsutvecklande verksamhet är relevant inom forskningen och håller hög kvalitet.

• Statens konstråds publikationer har lång livslängd och används ofta i högre utbildningar, seminarier och liknande. Ett exempel på detta är boken Offentlig konst, offentligt minne som Statens konstråd gav ut 2022. Denna bok har väckt stort intresse och 2023 arrangerades därför ett symposium där internationella och svenska forskare inom fältet medverkade. Ett annat exempel är forskningsantologin Omförhandlingar: den offentliga konstens roll sedan millennieskiftet som under året getts ut i engelsk översättning för att möta en internationell efterfrågan. Sammantaget visar dessa två exempel på publikationsverksamhetens höga kvalitet i en svensk och internationell jämförelse.

• Metodstödet och boken Offentlig konst för kommunala beställare har under 2023 tagits fram på efterfrågan av kommuner i olika delar av landet. Detta indikerar att Statens konstråds verksamhet håller hög kvalitet och utgör en betydelsefull referens för många regioner och kommuner som ansvarar för området offentlig konst och gestaltad livsmiljö samt förvaltning av offentlig konst som del av det moderna samhällets kulturmiljöer.

• Statens konstråds digitala kanaler ger många i hela Sverige, utan krav på förkunskaper, möjlighet att utveckla sin kunskap om offentlig konst och området gestaltad livsmiljö. Det ökande intresset för verksamhetens digitala kanaler indikerar att en bred publik anser att verksamheten är relevant och att den håller hög kvalitet.

• Det stora intresset för Samtidskonstdagarna och Förändringsverkstan indikerar att Statens konstråds kunskapsutvecklande arbete håller hög kvalitet och är relevant för konstnärer och aktörer inom konstfältet. Inte minst gällande arbetet med politikområdet Gestaltad livsmiljö.

4. Konst för alla – Statens konstråd når ut till en mångfald intresserade i hela Sverige och internationellt

Myndigheten ska i sin verksamhet integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete.10

4.1 Introduktion

I detta kapitel redovisas verksamhetens resultat avseende jämställdhets-, mångfaldsoch barnperspektiv, arbetet med att konsten ska komma fler till godo i hela Sverige samt internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. Redovisningen av samverkan integreras här på samma sätt som i den övriga redovisningen.

Jämställdhetsperspektiv utgör en viktig kvalitativ aspekt i Statens konstråds samtliga verksamhetsgrenar. Sedan början av 2000-talet har myndigheten haft en uttalad målsättning att uppnå en jämn fördelning mellan kvinnor och män för konstnärliga uppdrag och inköp av konst till Statens konstråds samling. Myndighetens resultat inom jämställdhetsintegrering har bedömts som mycket goda av bland annat Statskontoret i rapporten Utvärdering av regeringens utvecklingsprogram för jämställdhetsintegration i myndigheter (rapport 2018:17). Det är av stor vikt att hela verksamheten kontinuerligt verkar för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen.

Mångfaldsperspektivet är centralt för att Statens konstråds verksamhet ska vara inkluderande och tillgänglig för alla. Det får också stort utrymme i programverksamheten och i arbetet med att främja samtidskonstens utveckling och spridning.

Barns och ungas möte med offentlig konst väcker en nyfikenhet som stärker deras egna uttrycksmöjligheter och möjligheter att påverka våra gemensamma livsmiljöer. Sedan länge arbetar Statens konstråd med att integrera barns och ungas perspektiv i permanenta konstprojekt och konstkollektioner. Barnperspektivet beaktas även inom tillsynsverksamheten, exempelvis som aspekt vid kulturhistoriska värderingar av byggnadsanknuten konst, och i digital och fysisk förmedlingsverksamhet. Flera av 2023 års inledda konstprojekt inom verksamheten för icke-statliga miljöer har haft särskild inriktning mot barn och unga.

4.2 Konst i hela Sverige

Sedan 1937 har Statens konstråd årligen beställt och förvärvat konst till den omfattande samling av offentlig konst som nu rymmer ca 100 000 verk. Verken placeras sedan ut i kollektioner runtom i landet och ger dagligen tusentals människor unika möjligheter att upptäcka, uppleva och beröras av offentlig konst i sin vardag. Till det kan läggas det stora arbete med att producera permanenta konstverk som Statens konstråd årligen ägnar sig

10 Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd.

åt och som genom samverkan med de statliga och privata fastighetsägarna på ett långsiktigt sätt har möjlighet att finnas i alla delar av vårt samhälle.

Under 2023 har Statens konstråd färdigställt nya permanenta konstprojekt i Göteborg, Eskilstuna, Jönköping, Malmö, Lund, Stockholm, och Örebro, samtidigt har nya samarbeten inletts i Skredsvik, Göteborg, Karlskrona, Malmö, Norrköping och Solna. Arbeten pågår dessutom i Borås, Göteborg, Härnösand, Lund, Malmö, Stockholm, Umeå och Varberg. Nya tillfälliga projekt har skapats i Stockholm och projekt har inletts i Örebro, Norrbotten, Orust och Gripsholm/Mariefred.

För Statens konstråd har arbetet som inleddes under under 2022 med pilotprojektet Norrbotniabanan medfört en närmare kontakt och större kunskapsutbyte med regioner och kommuner i norra Sverige. Detta har lett vidare till ett icke-statligt projekt där Statens konstråd har inlett samverkan med regionerna i Norrbotten och Västerbotten med syftet att initiera arbete med offentlig konst i samverkan med civilsamhället genom t.ex. boende, nätverk och föreningsliv.

Under 2023 hölls ett seminarium om tillfällig konst för de statliga fastighetsägarna med exempel på hur de tillfälliga projekten kan spela en roll för att utveckla nya arbetsmetoder och att nå ut till nya målgrupper. Detta har lett till ett samverkansprojekt med Statens fastighetsverk där ett tillfälligt konstprojekt görs i samband med att Gripsholms Kungsladugård återuppförs i Mariefred.

Inom tillsynsverksamheten sker kontinuerligt rådgivning till aktörer i hela Sverige som ansvarar för vård och förvaltning av byggnadsanknuten offentlig konst i utomhusmiljöer. Denna rådgivning är betydelsefull för att stärka förutsättningarna för bevarande av offentlig konst. Verksamheten främjar därmed allas möjligheter att uppleva offentlig konst av hög kvalitet i landets gestaltade livsmiljöer.

Flera av programverksamhetens publika program har genomförts på orter runtom i landet – ofta i form av samarbeten – i regionerna Blekinge, Skåne, Stockholm, Värmland och Småland. Därutöver har samtal om konsten och konstens roll tillgängliggjorts för en bred publik i filmformat. Programverksamheten i våra egna lokaler på Skeppsholmen har under året utökats med konstvandringar med visningar av offentlig konst i Stockholm. Dessa visningar har hållits på svenska och engelska.

Statens konstråds arbete med förmedling i digitala kanaler har ökat och uppmärksammar till stor del konst från olika tider som finns på en rad orter i Sverige. Att ta del av konsten digitalt överbryggar geografiska begränsningar och sänker trösklarna för att uppleva konst. Inga förkunskaper krävs. Under året har även flera brukare engagerats och i bland annat Statens konstråds julkalender i sociala medier berättat om sitt favoritkonstverk på arbetsplatsen, vilket vi beskrivit i kapitel 3.

I uppdraget att främja samtidskonstens utveckling och spridning arbetar Statens konstråd med hela konstfältet som målgrupp. Aktörer från hela Sverige medverkade i Samtidskonstdagarnas digitala och fysiska dialogträffar. Nätverksutveckling sker bland annat i samarbete med rikstäckande aktörer som KIS, ett nätverk för kommunala och regionala konstinstitutioner utanför Sveriges storstäder, och Konstkonsulterna i Sverige.

Årets fysiska träff inom ramen för Samtidskonstdagarna ägde rum i Malmö och arrangerades i samarbete med region Skåne. Tillresta från hela landet medverkade och i år såg vi en högre representation av deltagare från norra Sverige än tidigare. Vår bedömning är att konstaktörer över hela landet sätter stort värde på att medverka i dessa sammanhang.

4.3 Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete

Utbytet med konstnärer och konstaktörer i andra länder bidrar till att öka kunskapen i Sverige om den internationella utvecklingen av offentlig konst och konstnärlig gestaltning av samhällets gemensamma miljöer. Statens konstråd gör flera projekt med internationella konstnärer och har fortlöpande kontakter med ett stort antal internationella aktörer som arbetar med konstnärlig gestaltning i offentliga rum. Det bidrar även i hög grad till ett fruktbart och kreativt internationellt utbyte som utvecklar inte endast konstområdet utan även byggherresektorn på offentlig och privat marknad. Myndighetens medarbetare medverkar årligen som experter i ett flertal konferenser och seminarier internationellt. Det internationella och interkulturella utbytet och samarbetet utgör sammantaget en viktig grund för utvecklingen av området offentlig konst och gestaltning av samhällets gemensamma livsmiljöer i hela landet och internationellt.

Internationellt framstående konstnärer får regelbundet uppdrag i permanenta konstprojekt. Ett aktuellt exempel är konstprojekten i Västlänken med konstnärskap som Katharina Grosse (Tyskland), Danh Vo (Vietnam/Danmark) och Huan Yong Ping (Kina/ Frankrike). I Akademiska Hus nya byggnad Natrium i Göteborg, som samlar universitetets naturvetenskapliga fakultet, har konstnärerna Allora & Calzadilla (Puerto Rico) precis färdigställt sitt verk. Vidare har Marjetica Potrč (Slovenien) och OOZE Architects (Eva Pfannes och Sylvain Hartenberg, Nederländerna) arbetat under tio år med verket Future Island som färdigställdes 2023 på Campus Albano, Stockholm. Bland de tillfälliga konstprojekten har Otobong Nkanga (Nigeria/Belgien) fått ett uppdrag under 2023.

Verksamhetens internationella och interkulturella utbyten och samarbeten bidrar till att vitalisera den offentliga konsten i Sverige. Internationella konstnärer kan ofta tillföra nya och oväntade perspektiv på offentlig konst och gestaltning när de inbjuds att verka i Sverige. De internationella kontakterna är samtidigt värdefulla för att kunna utveckla fördjupade kunskapsutbyten kring exempelvis demokratiska processer och metoder för brukarinflytande, två centrala utmaningar inom offentlig konst och gestaltning av offentliga miljöer. I början av 2023 arrangerade Statens konstråd två utställningar av konst som visades i Europaparlamentet och rådsbyggnaderna i Bryssel under Sveriges ordförandeskap i EU 2023. Dessa synliggjorde svensk samtida konst för tusentals personer från samtliga EU-länder.

I programverksamheten är internationella perspektiv och utblickar viktiga och personer från olika länder med olika bakgrunder och erfarenheter medverkar ofta. I det symposium om Minneskonst som anordnades under året medverkade flera internationella konstvetare, i programverksamheten har bland andra Marjetica Potrč, Eva Pfannes och Sylvain Hartenberg medverkat.

4.4 Barn och unga

Alla samarbeten kring permanent konst med Akademiska Hus och de konstkollektioner som görs för landets universitet och högskolor når målgruppen unga vuxna genom studenterna som dagligen möter konsten i sin studiemiljö: på campusområdet, i byggnadernas entréer, atrier, trapphallar, korridorer och studieplatser. Under 2023 har campusområdet Albano i Stockholm, Natrium i Göteborg och Forum Medicum i Lund alla fått nya permanenta verk och nya kollektioner. Det permanenta konstverket Future Island på Campus Albano är dessutom tänkt att regelbundet användas av närliggande Vetenskapens hus, en verksamhet som riktar sig till barn och unga. Genom verket, som beskrivits utförligt i kapitel 1, kan klimatförändringarna konkretiseras och förmedlas på ett sätt som åskådliggör problematiken för såväl barn som vuxna.

Under året invigdes även de permanenta konstprojekten i de tidigare beskrivna folkparkerna. Barn och unga deltog i workshoppar under arbetsprocessen och alla konstverken riktar sig till en ung publik. I Björneborg blev skolans elever ambassadörer för Ulrika Sparres verk Jag väntar under stjärnorna. Barnen var med aktivt i invigningen 2023 och i workshoppar i anslutning till invigningen. För många barn blev detta det första mötet med konst och med en konstnär.

I Huskvarna folkets park invigdes Linda Perssons Let’s face it, en grupp om tre stenskulpturer i form av resliga mänskliga ansiktsdelar. I parken finns flera platser avsedda för barn– en lekplats, förskola och skolor. Let’s face it skapar en plats för gemenskap, inte minst för unga vuxna. I samband med invigningen genomfördes aktiviteter med sju klasser från anpassad gymnasieskola.

I juni arrangerade Statens konstråd en publik workshop på Campus Gräsvik tillsammans med Blekinge Tekniska högskola, som leddes av konstnären Ruben Wätte.

Programverksamheten i Stockholm har planerats och utvecklats så att guider och publika värdar även kan ta emot barn vid förfrågan. Under året hade Statens konstråd bland annat en visning för klasser från det estetiska programmet vid Norra Reals gymnasieskola och för Konstfacks bildlärarlinje för blivande gymnasielärare.

Under Skeppsholmsdagen arrangerade Statens konstråd en workshop med konstnären Saadia Hussain där barn, unga och deras medföljande vuxna tillsammans med konstnären skapade tre skulpturer på Statens konstråds innergård. Skulpturerna ska färdigställas och ställas ut under våren 2024. Inga förkunskaper krävdes, skyddskläder i form av målarrockar fanns på plats. Uppskattningsvis deltog 150 barn och unga i skapandet.

Under 2023 samarbetade Statens konstråd med Bästa biennalen, en biennal för barnkonst, kring en omfattande nätverksutvecklingsprocess. En del i samarbetet handlade om samverkan kring den konstpedagogiska konferensen Bästa konferensen 2023 – Lek, demokrati och medskapandeprocesser. Frågeställningar som togs upp under konferensen handlade bland annat om att undersöka hur barn kan medverka i stadsplaneringsprocesser, hur barnens kreativitet kan bidra till att skapa mer inkluderande livsmiljöer och hur barnens kreativitet överhuvudtaget kan få mer plats i olika samhällsprocesser.

I de icke-statliga samverkansprojekten prioriteras miljöer riktade till barn och unga samt samverkan med civilsamhället och kommuner i glesbygd. Genom att verka på sådana platser kan barn och unga delta i kreativa processer och uppleva konst och kultur i sin närmiljö. Under året har Statens konstråd inlett ett samarbete med Orust kommun kring Henån. Projektet bygger på nära dialog med lokala ungdomar och konstnärligt samskapande med en konstnär på temat gestaltade livsmiljöer i samband med att ån ska säkras mot framtida erosion och skred.

4.5 Jämställdhet

Jämställdhet är ett integrerat perspektiv i samtliga Statens konstråds verksamhetsgrenar. Inom förmedlingsverksamheten används ofta checklistor på könsfördelning, geografi osv som en medveten metod för att få syn på fördelning när det gäller medverkande och urval av talare, skribenter och forskare.

I konstprojekt eftersträvas jämn fördelning mellan uppdrag till män och kvinnor men upphandlingsregelverket är ett hinder för att styra utfallet då kön inte är ett godtagbart urvalskriterium. Förvärv av konstverk till samlingen utgör en grundförutsättning för att uppnå ett inkluderande konstliv. Inom förvärv är det möjligt att i högre grad än vid upphandlingar av konstprojekt balansera antal inköpta verk och inköpsbelopp mellan män och kvinnor (se kapitel 1 för statistik).

4.6 Mångfald

Statens konstråds arbete med mångfald är ett mångbottnat och strategiskt arbete. Det syftar till att skapa en inkluderande verksamhet för alla, oavsett sociala och kulturella bakgrunder, ålder eller kön. Det handlar både om att nå ut med konsten till en heterogen och brett diversifierad allmänhet, och att genom programverksamhet, konstprojekt, konstkollektioner och bevarande av äldre offentliga konstverk ge plats för en variation av olika konstnärskap och konstnärliga uttryck i det offentliga samtalet och samhällets gemensamma miljöer.

Upplevelsen av offentlig konst skiljer sig från att betrakta konstverk på museer och konsthallar. I det offentliga rummets sociala sammanhang – som till exempel ett campusområde med studenter och kollegor som träffas dagligen – delas upplevelsen på ett annat sätt än i den ofta mer privata upplevelsen i ett museirum eller galleri. Många gånger finns den offentliga konsten på platser som dagligen genomströmmas av ett stort antal människor. Som exempel kan nämnas att när station Korsvägen, Göteborg, beräknas stå klart kommer ca 70 000 människor att dagligen passera platsen.

Under 2023 års Samtidskonstdagarna var Grafikens Hus en inbjuden deltagare som delade med sig av sina erfarenheter av aktivt inkluderingsarbete och jämställdhet på konstinstitutioner. Ämnet var väldigt uppskattat av deltagare i konferensen och flera deltagare har inspirerats att arbeta aktivt med inkludering och jämställdhet på sina respektive arbetsplatser.

De svenska nationella minoriteterna representeras sedan lång tid tillbaka i Statens konstråds konstprojekt, förvärv och samling – bland annat genom synliggörande av samisk konst och kultur.

Vid urval av konstverk till sociala medier beaktas alltid kön, ålder geografisk spridning och olika tekniker inom konst för att i dessa kanaler skapa mångfald.

Den offentliga konsten, som finns på många platser där konst och kultur ofta saknas, skapar sammantaget betydelsefulla diskussioner och möten mellan en mångfald av människor i hela samhället.

4.7 Kvalitativa resultat

• Flera av konstprojekten under 2023 har innefattat samarbeten med barn, ungdomar och studenter. Vidare har flera projekt involverat organisationer med etablerad verksamhet för barn och unga. Bedömningen är att verksamheten aktivt har främjat barns och ungas delaktighet i skapandeprocesser och arbetet med offentlig konst och våra gemensamma livsmiljöer.

• Samverkansavtalet med bland annat Akademiska Hus, Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket resulterar i att projekt som till stor del har unga vuxna som målgrupp kan bedrivas långsiktigt. Detta är betydelsefullt för att stärka barns och ungas tillgång till konst och kultur i hela landet.

• Under 2023 har flera nya konstprojekt och program genomförts på platser i landet med små resurser till offentlig konst. Resultatet av dessa lokala samarbeten i glesbygd har bidragit till ett mer levande kulturliv som nått en stor mångfald av människor i delar av landet där tillgången till konst och kultur annars är mycket begränsad.

• Statens konstråds samarbete med internationella konstnärer tillför nya och oväntade perspektiv på offentlig konst när de inbjuds att verka i Sverige. De internationella samarbetena i exempelvis konstprojekten i Stockholm, Göteborg och Norrbotten möjliggör en utveckling av fördjupade kunskapsutbyten kring demokratiska processer och metoder för delaktighet och brukarinflytande vilket i sin tur har utvecklat Statens konstråds inkluderande arbete med olika målgrupper.

• Statens konstråds intensifierade arbete med att nå ut och förmedla konsten via digitala kanaler överbryggar geografiska begränsningar och gör konst på olika platser i landet tillgänglig för alla.

• Alla de konstprojekt och konstkollektioner som människor kan uppleva på vitt skilda platser runt om i landet speglar en mångfald av uttryck, berättelser och erfarenheter. Detta är en viktig aspekt för att kreativitet och mångfald ska inkludera alla oavsett sociala och kulturella bakgrunder, ålder eller kön.

• Genom bred geografisk spridning av förvärven till statens konstsamling främjas konstnärers möjlighet att verka i hela landet vilket också bidrar till ett levande kulturliv i hela landet.

• Statens konstråds samling visas i tusentals statliga byggnader och miljöer runt om i landet och på svenska ambassader. Samlingens höga tillgänglighet bidrar till att en mångfald människor med vitt skilda förutsättningar att möta konst i sina dagliga liv kan ta del av nyskapande konst.

5. Gestaltad livsmiljö och Sveriges genomförande av Agenda 2030 –Statens konstråd främjar ett långsiktigt möte mellan konst, kulturarv, form och arkitektur för en hållbar utveckling

Statens konstråd ska redovisa genomförda insatser och resultat i arbetet med genomförandet av politiken för gestaltad livsmiljö. Redovisningen ska omfatta insatser och resultat som uppnåtts i den egna verksamheten samt inom ramen för samverkan med Boverket, Statens centrum för arkitektur och design och Riksantikvarieämbetet samt med andra aktörer.11

Myndigheten ska med utgångspunkt i det riksdagsbundna målet för Agenda 2030 redovisa resultat från myndighetens verksamhet som bidrar till genomförandet av agendan.12

5.1 Introduktion

I detta kapitel redovisas Statens konstråds resultat i arbetet med genomförandet av politiken för gestaltad livsmiljö. Gestaltad livsmiljö genomsyrar i hela myndighetens verksamhet, idag också med tydlig koppling till de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Liksom i de övriga kapitlen är verksamhetens samverkan en integrerad del av redovisningen.

Statens konstråd bildades 1937. Tio år senare invigdes myndighetens första offentliga konstverk, Ljusbrytning, av konstnären Alf Munthe. Uppgiften var att gestalta det då statliga Karolinska sjukhusets doprum, en känslig miljö där bland annat nöddop utfördes av barn, så medtagna av födseln att föräldrarna och sjukvården visste att de skulle dö mycket snart. Människans litenhet i sådana sårbara ögonblick bildade utgångspunkt för den konstnärliga gestaltningen som är helt integrerad i arkitekturen. Rum och konstverk uppgick i en oskiljbar helhet, där konstnären tog hjälp av konstnärskollegor inom textil, stenskulptur, smide och silversmide för att gestalta väggar, tak och golv, möbler och elementskydd, altartextilier, dopfunt och nattvardssilver. Verket Ljusbrytning tjänar alltjämt som exempel på hur Statens konstråd i sin verksamhet redan från start integrerat det arbete som vi idag kallar gestaltad livsmiljö och med omsorg, från helhet till minsta detalj, skapat fysiska gestaltningar som till utgångspunkt tar människans behov och ställer människan i centrum.

Vi har under året arbetat med gestaltad livsmiljö på en rad olika sätt och verkat strategiskt för implementeringen av politikområdet på flera olika nivåer: genom samverkan med samverkansmyndigheterna inom gestaltad livsmiljö Boverket, Riksantikvarieämbetet och ArkDes; samverkan med statliga fastighetsaktörer för att stärka statens förebildlighet inom gestaltad livsmiljö och Sveriges genomförande av Agenda 2030; samverkan med högskolor och universitet för att bidra till kunskap och kunskapsutveckling inom

11 Statens konstråds regleringsbrev för budgetåret 2023.

12 Ibid.

området konst och gemensamma miljöer; genom föreläsningar på och studiebesök från skolor, kommuner och regioner som vill veta hur Statens konstråd och samverkansmyndigheterna arbetar med konst och gestaltad livsmiljö; genom att medvetet lyfta gestaltad livsmiljö som utgångspunkt för arbetet med konstprogram, konstprojekt och kollektioner (se kapitel 1) samt den offentliga konsten som en betydelsefull del av det moderna samhällets kulturmiljöer (se kapitel 2), inte minst, att genom arbetet med konsten konkret visa vilka viktiga värden konst kan tillföra när vi i vardagen möter den offentliga konsten på väg till skolan eller jobbet, eller på en vanlig promenad.

5.2 Samverkan mellan Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd

Samverkansmyndigheternas arbete har under året varit organiserat i en styrgrupp, en arbetsgrupp och ytterligare ett drygt tiotal myndighetsgemensamma nätverk. Statens konstråd ser stora effekter av den myndighetsgemensamma samverkan. Till exempel fick den offentliga konstens betydelse en framträdande plats i den myndighetsgemensamma grundutbildning i gestaltad livsmiljö som genomfördes under 2023 och den myndighetsgemensamma konferens som arrangerades under rubriken Gestaltad livsmiljö – Kunskap, kompetens och kreativitet. Statens konstråd ser också ett ökat intresse för och uppskattning av värdet av arbetet med offentlig konst i det statliga nätverket Samverkansforums nätverk för arkitektur- och kulturmiljö. Statens konstråd ser alltså strategiska effekter av samverkan som gynnar den offentliga konstens roll vid den myndighetsgemensamma implementeringen av propositionen Politik för gestaltad livsmiljö i hela landet. Efterfrågan på Statens konstråds expertkompetens inom området offentlig konst och gestaltad livsmiljö är idag så stor inom vår samverkan, att vi har svårt att tillgodose den med nuvarande resurser utan att kvaliteten på Statens konstråds kärnverksamhet samtidigt blir lidande.

Statens konstråds medverkade under 2023 i följande grupper och projekt med Boverket, Riksantikvarieämbetet och ArkDes:

• Styrgrupp gestaltad livsmiljö

• Arbetsgrupp gestaltad livsmiljö

• Konferensgrupp gestaltad livsmiljö

• Kommunikationsgrupp gestaltad livsmiljö

• Årskonferensen Gestaltad livsmiljö

• Utbildningsgrupp gestaltad livsmiljö

• Samverkansforum för statliga fastighetsägare

• Samverkansforums nätverk för arkitektur- och kulturmiljö

• Akademinätverket

• Boverkets länsarkitektnätverk

• ArkDes nodnätverk

• Rådet för hållbara städer

De fyra samverkansmyndigheterna har under 2023 vidareutvecklat utbildningen i gestaltad livsmiljö som under 2022 genomfördes på samtliga fyra myndigheter. Det över-

gripande syftet har varit att ge ökad kunskap om Politik för gestaltad livsmiljö och dess innehåll, och vilken betydelse olika aktörers arbete kan ha för att implementera politikområdet i hela landet. Under året har två pilotutbildningar genomförts. En för nätverket Samverkansforum för arkitektur och kulturmiljö och en för region Gotland. Piloten har också efterfrågats av Norrbotten och kommer under 2024 äga rum i Luleå och främst rikta sig till länets kommuner. Statens konstråd ser som ett direkt resultat av samverkan att den offentliga konsten gavs en mer framträdande plats i utbildningen än vad den annars skulle ha fått, vilket bidragit till fördjupad förståelse av den offentliga konstens betydelse för gestaltad livsmiljö som både angreppssätt och fysisk gestaltning. Inte minst har Statens konstråds bildmaterial bidragit till kvalitetsdiskussioner om den mångfald av fysiska och ickemateriella värden som politikområdet härbärgerar.

En viktig samverkan under året var den årliga heldagskonferens om gestaltad livsmiljö som sedan 2020 genomförs av Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd tillsammans. Konferensen riktas brett till personer som arbetar med att skapa hållbara gestaltade livsmiljöer, exempelvis tjänstepersoner och politiker inom offentlig sektor på kommunal, regional och statlig nivå och privata aktörer inom arkitektur- och byggsektorn.

Konferensen 2023 med titeln Gestaltad livsmiljö – en konferens om kreativitet, kunskap och kompetens, hölls både fysiskt och digitalt och nådde 278 fysiska deltagare och 1744 digitala deltagare, totalt sett bestod publiken av 1852 personer. 2023 var kompetensernas år, European year of Skills, vilket präglade temat. Frågeställningar som lyftes var vilka kompetenser som behövs för att arbeta omsorgsfullt med gestaltade livsmiljöer i vår tid och möta framtida utmaningar. Det handlade om samverkan inom fälten arkitektur, design, konst och kulturmiljö. Publiken fick ta del av inspirerande exempel från våra nordiska grannländer och från Sverige.

Dessutom presenterades mottagarna av utmärkelsen Årets strålkastare – aktörer som på ett föredömligt sätt arbetat med gestaltade livsmiljöer. Statens konstråd lyftes särskilt när curator Ann Magnusson berättade om samverkansarbete i offentlig och privat sektor och som ett av exemplen berättade om Statens konstråds samverkansarbete med Trafikverket i skapandet av konsten i Västlänken.

Statens konstråds bedömning är att den fleråriga myndighetssamverkan med ArkDes, Boverket och Riksantikvarieämbetet har utvecklats till en samsyn kring vilka aspekter som är centrala i politikområdet gestaltad livsmiljö, vilket också tydligt avspeglades i programmet för konferensen. Dagen efter konferensen hölls dessutom ett digitalt eftersnack som Statens konstråd arrangerade inom ramen för Samtidskonstdagarna. Evenemanget var öppet för alla, inte bara personer verksamma inom konstfältet.

I Akademinätverket för Gestaltad livsmiljö skapar samverkansmyndigheterna en kontaktyta mot akademin både vad gäller utbildningsfrågor och forskningsfrågor. Detta är ett strategiskt arbete för att skapa en långsiktig nätverksstruktur kring de fyra myndigheternas uppdrag om gestaltad livsmiljö och därigenom stärka kunskapen om och inom hela gestaltad livsmiljö-området. I nätverket ingår representanter från KTH, LTH, SLU/ Ultuna, BTH, Konstfack, Uppsala universitet, SLU/Alnarp, Umeå universitet, Chalmers, Göteborgs universitet, HDK, Riksantikvarieämbetet, ArkDes, Boverket och Statens

konstråd. Nätverket möjliggör ett för myndigheten värdefullt ömsesidigt kunskapsutbyte. Statens konstråd bidrar med inte minst expertkunskap om samtida offentlig konst och gestaltad livsmiljö, och får samtidigt som myndighet viktig kunskap om aktuell forskning inom området.

5.3 Samverkan med statliga fastighetsaktörer för att stärka statens förebildlighet inom gestaltad livsmiljö och Sveriges genomförande av Agenda 2030

På uppdrag av regeringen ingår Statens konstråd i Rådet för hållbara städer, som ska verka för att genomföra regeringens politik för hållbar stads- och samhällsutveckling och bidra till en långsiktig utveckling av hållbara städer och samhällen. Som stöd för verksamheten finns Rådet för hållbara städers expertnätverk och Rådet för hållbara städers kommunikationsgrupp. Rådet för hållbara städer arbetar för gestaltad livsmiljö och kopplar detta direkt till Sveriges genomförande av Agenda 2030, och då inte minst Mål 11 – Hållbara städer och samhällen.

För närvarande består rådet av 14 ledamöter och en ordförande. I rådet ingår dels myndighetscheferna vid de 12 myndigheter som är strategiskt viktiga för det långsiktiga arbetet med hållbar stads- och samhällsutveckling: Boverket, Folkhälsomyndigheten, Formas, Myndigheten för delaktighet, Naturvårdsverket, ArkDes, Energimyndigheten, Tillväxtverket, Trafikverket, Vinnova, Riksantikvarieämbetet och Statens Konstråd. I rådet ingår även en landshövding som är representant för länsstyrelserna och en representant från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Rådets ordförande, landshövdingen samt SKR:s representant utses av regeringen. I enlighet med uppdraget har också ett expertnätverk bildats med medarbetare från de 14 ingående medlemmarna i rådet. Expertnätverkets uppgift är att stödja rådet med underlag och konsekvensbedömningar. Nätverket leds av ordföranden och har avstämningar ungefär en gång i månaden. I april 2023 fattade rådet beslut om att inrätta ett gemensamt område för social hållbarhet, en fråga som Statens konstråd som medlem i rådet har engagerat sig särskilt i. Statens konstråd var med och utformade den fördjupande workshopen på temat social hållbarhet som hölls under hösten för hela expertnätverket. Då gjordes bland annat inventeringar kring social hållbarhet kopplat till livsmiljöer, till exempel Regeringskansliets rapport Den hala tvålen – verktyg och metoder för social hållbarhet i fysisk planering. Under workshopen identifierades som ett första steg ett antal aktiviteter kopplade till social hållbarhet som expertnätverket avser att arbeta vidare med under 2024.

Statens konstråd är adjungerad medlem i Samverkansforum för statliga byggherrars Nätverk för arkitektur- och kulturmiljö. I nätverket sker kunskapsutbyte och fördjupning i hur arbetet med gestaltad livsmiljö både påverkas av och kan påverka arbetet med målen i Agenda 2030. Den gemensamma visionen är att genom samverkan bidra till statens förebildlighet inom området. Nätverkets medlemmar har under året på frivillig bas adjungerats i Statens konstråds informella nätverk Konst när staten bygger, eftersom det funnits ett ökande intresse i nätverket för arbete med offentlig konst. Statens konstråds bedömning är att myndighetens medverkan i nätverket har synliggjort vikten av att integrera offentlig konst vid planering och byggande. Likaså har betydelsen av

att den byggnadsanknutna offentliga konstens konstnärliga och kulturhistoriska värden dokumenteras och tillvaratas som kulturarv fått brett genomslag bland de statliga fastighetsförvaltande myndigheternas och bolagens kulturmiljöansvariga.

Som redogjorts för i kapitel 1.2 har Statens konstråd under året samverkat inom ramen för de samverkansavtal som myndigheten idag har med Statens fastighetsverk, Jernhusen, Fortifikationsverket och Akademiska Hus. Statens konstråd och avtalsparterna är helt överens om att de rutiner för samverkan som gemensamma avtal etablerar, på såväl kort som lång sikt, stärker och stöttar minst tre viktiga aspekter av politik för gestaltad livsmiljö: integrering av konst enligt enprocentsmålet när staten bygger, implementering av gestaltad livsmiljö i den egna verksamheten och möjligheten att konkret bidra till målen för Agenda 2030. Statens konstråd ser också att konstnärers kompetens genom avtalen kan tillvaratas i fler steg av plan- och byggprocessen, vilket resulterat i både konstnärlig förnyelse och innovation i byggprocessen. I avtalen säkerställs att samverkan mellan olika kompetenser kan ske från mycket tidiga skeden i plan- och byggprocessen. Erfarenheter visar att dialog i tidiga skeden leder till mer hållbara vägval, såväl fysiskt som socialt. Det frigör därtill betydande ekonomiska resurser som, i stället för att läggas på dyra omarbetningar och omtag, kan ge rätt resultat redan från början.

5.4 Gestaltad livsmiljö och Agenda 2030 som utgångspunkt för arbetet med konstprogram, konstprojekt, konstkollektioner och offentlig konst som kulturarv

Tillsammans med de kulturpolitiska målen skapar politikområdet gestaltad livsmiljö och Agenda 2030 betydelsefulla grundförutsättningar för Statens konstråds samlade verksamhet. Tillsammans utgör målen ett förhållningssätt som präglar arbetet med allt från konstkollektioner till konstprogram och konstprojekt samt bevarande av den offentliga konsten som del av samhällets kulturmiljöer. Statens konstråds verksamhet bidrar på flera sätt till att främja målen inom Agenda 2030. Det handlar framför allt om följande mål: Mål 10: Minskad ojämlikhet.

• Delmål 10.2: Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet.

Mål 11: Hållbara städer och samhällen.

• Delmål 11.3 Till 2030 verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning av bosättningar i alla länder.

• Delmål: 11.4 Stärka insatserna för att skydda och trygga världens kultur- och naturarv.

• Delmål: 11.7 Senast 2030 tillhandahålla universell tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser, i synnerhet för kvinnor och barn, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

Statens konstråd har i valet av nya samverkansprojekt prioriterat miljöer med en hög grad av offentlighet där möjlighet ges att ta ett helhetsgrepp som bidrar till målen för politiken för gestaltad livsmiljö och Agenda 2030. I detta ser vi att vi har stöd, inte endast från statliga utan också privata aktörer.

Samverkan är en tillitsbaserad och förtroendeskapande process som när den lyckas leder till goda förutsättningar att med utgångspunkt i människors behov skapa väl gestaltade livsmiljöer. Det är också här, i samverkan med brukare och våra samarbetsparter, som Statens konstråd har störst möjligheter att lyfta vad den offentliga konstens processer kan bidra med och konkret visa vilka värden offentliga konstnärliga verk kan tillföra arbetet med gestaltad livsmiljö och Agenda 2030. Genom att utgå från varje projekts specifika fysiska och sociala sammanhang ökar förutsättningarna att få syn på och tillvarata befintliga värden och att genom arbete med konst skapa nya. Genom att arbeta medskapande och tidigt involvera brukare i projekten, bidrar vi även till det övergripande målet i Politik för gestaltad livsmiljö, som tydligt framhåller att alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Statens konstråds arbete sker alltid i nära samarbete med brukare, ibland som representanter för sina arbetsplatser på myndigheter och statliga bolag, ibland som representanter för föreningsliv, nätverk och ideell verksamhet eller mer direkt som boende på en plats.

Under 2023 har den insats som Statens konstråd inledde 2022 resulterat i privat delfinansiering på 4 mkr genom Sparbanksstiftelsen Finn, Ägare till Sparbanken Skåne, för konstnärlig gestaltning i samband med om- och tillbyggnader av Samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund. Konstprojektet sker i samverkan med Akademiska Hus som finansierar projektet med 2 mkr. Tillskottet av privat medfinansiering medel ger ökade möjligheter att utveckla arbetet med politikområdet gestaltad livs på en plats som kommer att ha stor betydelse över lång tid för många människor i Lund.

Ett annat exempel på hur samverkan i tidiga skeden kan resultera i gestaltningar som direkt relaterar till delmålen 11:7 och 10:2 i Agenda 2030, är samarbetet med Akademiska Hus om Future Island (Framtidens ö) som invigdes 2023 (se även i kapitel 1). Genom att konsten kom in tidigt i planeringen möjliggjordes ett helhetsgrepp kring konstnärliga, kulturhistoriska, sociala och ekologiska aspekter. Konstverket kunde integreras med den övriga parken som tar höjd för att reglera vattenavrinningen vid eventuella framtida översvämningar och skyfall.

Ett tredje exempel är den samverkan med Orust kommun som Statens konstråd har startat upp under 2023. Projektet utgår från samarbeten mellan konstnärer, barn och unga samt kommunens kommande arbete med att säkra Henån från framtida erosion och skred. Projektets utformning skapar goda förutsättningar för att i arbetet med offentlig konst integrera målen för gestaltad livsmiljö och Agenda 2030 för inkluderande och hållbar samhällsutveckling.

Målen för gestaltad livsmiljö är också integrerade i arbetet med konstprogram och konstnärliga gestaltningsuppdrag i samband med att staten bygger. En erfarenhet som delas av Statens konstråd och våra samverkansparter, är att när konstnärlig kompetens anlitas in i tidiga program- och planeringsskeden, stärks förutsättningarna för att utveckla nyskapande konstnärliga värden i samhället. Bakomliggande idéer för gestaltning kan samordnas med byggkostnader, konstruktions- och anläggningsarbeten. Och genom tvärdisciplinära samarbeten (projektörer, tekniska specialister, maskinister, m.m.) kan konstnärlig gestaltning integreras i både planering och byggande. Statens konstråd utgör här ett slags katalysator för att fastighetsägare och byggherrar ska kunna verka för att hålla hög konstnärlig kvalitet när samhällets gemensamma miljöer ska förändras och utvecklas.

Ett ytterligare exempel är att det tillfälliga projektet Ur himlen, ner i jorden, som producerades i samverkan med Region Gotland och en lokal konstaktör 2022, har lett till ett ökat intresse i regionen att stärka sin interna kompetens kring politikområdet gestaltad livsmiljö. Under 2023 höll därför de fyra samverkansmyndigheterna en utbildning om gestaltad livsmiljö för drygt 40-tal deltagare från Gotlands region.

Vidare kan nämnas att det fleråriga projektet Trafikplats Varberg har direkt bäring på Agenda 2030:s delmål 11 genom att främja nationell och regional utvecklingsplanering, genom att främja positiva ekonomiska, sociala och miljömässiga kopplingar mellan stadsområden, stadsnära områden och landsbygdsområden, och genom att stärka den nationella och regionala utvecklingsplaneringen. Projektet visar hur Statens konstråds verksamhet främjar implementeringen av politiken för gestaltad livsmiljö på regional och kommunal nivå.

Även tillsynsverksamheten, som beskrivs i kapitel 2, bidrar i hög grad till att uppfylla målen för gestaltad livsmiljö och Agenda 2030. Under de senaste åren har byggnadsanknuten konst i hög grad kommit att betraktas som värdefulla inslag i det moderna samhällets bebyggelsemiljöer och ingår numera även i kulturmiljövårdens ansvarsområde. Detta ställer idag krav på ökad kunskap om 1900-talets och vår samtids offentliga konst i samband med kulturhistoriska värderingar. I samarbete med Riksantikvarieämbetet har Statens konstråd under 2023 medverkat som författare i publikationer om byggnadsanknuten offentlig konst, utgivna i både Sverige och Europa. Dessa insatser har långsiktig betydelse för implementeringen av såväl politikområdet gestaltad livsmiljö som den europeiska motsvarigheten – New European Bauhaus.

I verksamheten med Statens konstråds konstkollektioner för statliga myndigheter kan även form- och designområdet stärkas i enlighet med politiken för gestaltad livsmiljö. Genom en stor omsorg från detalj till helhet och en mångfald av olika konstnärliga uttryck, material och koncept bidrar konstkollektionerna till att utveckla och sprida förståelse för betydelsen av estetiska och konstnärliga värden i samhällets gemensamma livsmiljöer.

5.5 Gestaltad livsmiljö i utbildningar, program, publikationer och extern kommunikation

Under årets Samtidskonstdagar arrangerades ett digitalt eftersnack till årskonferensen för Gestaltad livsmiljö, likaså har Statens konstråd inom ramen för Samtidskonstdagarna under året arrangerat mötesplatser för kunskapsutveckling där vi möjliggjort delning och lärande av erfarenheter av att arbeta med konst inom Gestaltad livsmiljö.

Den bok som under året färdigställts och som publiceras i början av 2024, Offentlig konst – handbok för kommunala beställare, är ett metodstöd som långsiktigt syftar till att stärka arbetet med gestaltad livsmiljö i hela landet.

Gestaltad livsmiljö har även varit i fokus för en fortbildningskurs vid Blekinge tekniska högskola (BTH: FM 2613 Stads- och landsbygdsutveckling). Kursen har utformats med stöd av Statens konstråd och vi har även aktivt medverkat i utbildningen. Gestaltad livsmiljö är också ett integrerat perspektiv i den engelska översättningen av Omförhandlingar, den offentliga konstens roll efter millennieskiftet som har gjort i samarbete med Södertörns högskola (se vidare kapitel 4). Vidare har gestaltad livsmiljö under året lyfts i flera programpunkter, bland annat i samtal arrangerade i anslutning till utställningen Ormen och ön – när konsten griper tag i staden. Även i Statens konstråds audioguide finns många olika berättelser om permanenta konstverk som alla är en del av den gestaltade livsmiljön.

Statens konstråd har en pågående forskningsutlysning– Gestaltad livsmiljö – arkitektur, form, design, konst och kulturarv i offentlig miljö (Formas 2020–2024) om konstens och konstnärers roll och arbete i gestaltad livsmiljö där 10 utvalda forskningsprojekt pågår. Utlysningen är ett samarbete mellan fem myndigheter där Statens konstråd och Formas är initiativtagare och medfinansiärer. Utlysningen har tagits fram inom

ett bredare metodutvecklande samverkansprojekt mellan ArkDes, Boverket, Riksantikvarieämbetet, Formas och Statens konstråd. I slutet av november, med ett år kvar av forskning i de 10 projekten, arrangerades konferensen Designed Living Environment – Project Conference där projektmedlemmar under två dagar talade om konstens och konstnärens roll i utvecklingen av och forskningen kring nya sätt att förstå och arbeta interdisciplinärt med gestaltade livsmiljöer. Även i tvådagarssymposiet Public Memory – Monuments and Difficult Heritages lyftes frågor kopplade till kulturarv och Gestaltad livsmiljö. Statens konstråd sprider även återkommande kunskap om gestaltad livsmiljö genom det externa kommunikationsarbetet.

5.6 Kvalitativa resultat

• Samverkan mellan de fyra samverkansmyndigheterna är väl utvecklad och organiserad. Bedömningen är att myndigheternas samverkan har stor betydelse för utvecklingen av politikområdet gestaltad livsmiljö i hela landet på både nationell, regional och kommunal nivå.

• Gestaltad livsmiljö-perspektivet är numera väl förankrat i samarbetena med de statliga fastighetsförvaltande myndigheterna och bolagen. Bedömningen är att långsiktiga överenskommelser om samverkan med dessa aktörer skapar goda förutsättningar för att implementera politiken för gestaltad livsmiljö i planering och byggande.

• Bedömning är att Statens konstråds aktiva arbete med att integrera konst och andra gestaltningsaspekter, utifrån målen för politikområdet gestaltad livsmiljö, har resulterat i att nya konstprojekt genomgående sker i miljöer med en hög grad av offentlighet och på ett sätt som bidrar till väl gestaltade livsmiljöer.

• Privata fastighetsägare som bygger för det offentliga är en viktig målgrupp för implementeringen av politikområdet gestaltad livsmiljö. Bedömningen är att verksamhetens resultat inom både statliga och icke-statliga konstprojekt, både genom medfinansiering i form av enprocentsmedel och goda kvalitativa resultat, väl återspeglar hur verksamheten aktivt verkar för att uppfylla målen för gestaltad livsmiljö.

• Statens konstråds konstkollektioner ger genom samrådsgrupperna på myndigheterna hundratals människor möjlighet att påverka utformningen av samhällets gemensamma miljöer. Vår bedömning är att konstkollektionerna har fortsatt hög relevans för uppfyllandet av statens mål för politikområdet gestaltad livsmiljö och för att öka allmänhetens förståelse för konst, arkitektur, form, design och kulturhistoria.

• Statens konstråds program, utställningar och publikationer samt samverkan med utbildningar inom högskolor och universitet innebär att kunskap om gestaltad livsmiljö kan utvecklas och ges en mycket bred spridning, både inom Sverige och internationellt. Bedömningen är att verksamhetens kunskapsutvecklande och kunskapsspridande insatser har stor betydelse för att öka intresset och förståelsen för gestaltning av människors livsmiljöer samt en hållbar utveckling.

• Statens konstråds och Riksantikvarieämbetets mångåriga samverkan har haft stor betydelse för den offentliga konsten i det moderna samhällets kulturmiljöer. Bedömning är att myndigheternas samverkan fortsatt är betydelsefull för att stärka förutsättningarna för att byggnadsanknuten offentlig konst bevaras, används och utvecklas som en del av kulturarvet i enlighet med målen för gestaltad livsmiljö.

6. Övriga särskilda redovisningar och uppdrag

6.1 Inledning

I detta kapitel återfinns särskilda redovisningar som baseras på de återrapporteringskrav och uppdrag som preciseras i myndighetens regleringsbrev för budgetåret 2023.13

Uppdragen Gestaltad livsmiljö och Sveriges genomförande av Agenda 2030 samt medverkan i Rådet för hållbara städer redovisas dock i kapitel 5.

6.2 Nyanlända och funktionsnedsatta

Uppdraget att för praktik fortsatt ta emot dels nyanlända arbetssökande, dels personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har redovisats till Statskontoret, i enlighet med deras anvisningar.

6.3 Samverkansråd inom ramen för kultursamverkansmodellen

Statens konstråd har fortsatt under 2023 deltagit i det samverkansråd vid Statens kulturråd som samordnar de nationella kulturpolitiska intressena inom ramen för kultursamverkansmodellen. Deltagandet har skett genom tre olika grupper: samverkansrådet, arbetsgruppen samt uppföljningsgruppen. Statens konstråds roll är främst att samverka inom två områden: offentlig konst och gestaltad livsmiljö samt konstaktörers förutsättningar och villkor. Vår bedömning är att politikområdet gestaltad livsmiljö i hög grad är integrerat i de regionala kulturplanerna i ett flertal av Sveriges regioner. Denna utveckling är mycket positiv, både för utformningen av människors gemensamma miljöer och för kulturskaparnas villkor.

6.4 EU-ordförandeskapet 2023

Uppdraget att medverka med konstnärlig gestaltning i Bryssel under Sveriges EU-ordförandeskap 2023 har redovisats i enlighet med regeringsuppdrag och regleringsbrevet för 2023. Se även kapitel 5 för en mer ingående redovisning av uppdraget.

6.5 Rapportering av elförbrukning

Statens konstråds elförbrukning har månadsvis inrapporterats till Energimyndigheten i enlighet med regeringsuppdraget.

13 Statens konstråds regleringsbrev för budgetåret 2023.

6.6 MU-ersättning

Statens konstråd följer gällande MU-avtal mellan staten och berörda konstnärsorganisationer avseende ersättningar till konstnärer vid medverkan i utställningar och visningar av konstverk. MU-avtalet tillämpas för bland annat tillfälliga projekt som genomförs i offentliga miljöer i hela landet och för utställningar i Statens konstråds lokaler på Skeppsholmen. Efter att pandemins restriktioner upphörde 2022 har både medverkans- och utställningsersättningar till konstnärer ökat markant.

Tabell 24

Medverkans- och utställningsersättning 2021–2023

Kommentar: Under pandemin 2021 genomfördes inga fysiska utställningar eller tillfälliga projekt.

6.7 Kompetensförsörjning

Statens konstråd är en småmyndighet med en mycket begränsad och resurseffektiv organisation. Inom stödverksamheter saknar vi till stor del anställd personal, och för kompetensstöd inom juridik, HR och IT använder vi externa konsulter. Under 2023 har vi köpt tjänster inom löneadministration av Statens servicecenter. Vi är även sedan flera år fullservicekund hos Statens servicecenter, vilket är en grundförutsättning för att säkerställa en fullgod ekonomiadministration. Från och med 2024 kommer vi kunna nyttja 15 procent av en HR-tjänst på Kungliga konsthögskolan som vi har utformat i samverkan med dem.

Kärnverksamheten inom konstnärlig gestaltning, tillsyn och program är mycket känslig för kompetensförluster. Det kunskapsfält som Statens konstråd verkar inom förutsätter mångårig kunskap och erfarenhet av arbete med såväl offentlig konst som politikområdet gestaltad livsmiljö. Vid sjukskrivningar, tjänstledigheter, pensionsavgångar och uppsägningar uppstår mycket kännbara kompetenstapp. Den långsiktiga kompetensförsörjningen är därför en central fråga för verksamheten och organisationen. Dels för att kunna möta de allt högre kompetenskrav som ställs på stödverksamheter – som upphandlingar, digitalisering, arbetsmiljö, informationssäkerhet etcetera – dels för att långsiktigt kunna säkerställa både hög kvalitet och effektivitet i våra tre kärnverksamheter.

Tabell

Ledningskompetens – personal som ingår i ledningsgruppen. Kärnkompetens – personal med sakområdeskompetens inom Statens konstråds tre verksamhetsområden. Stödkompetens – personal verksamma inom stödfunktioner.

FINANSIELL REDOVISNING

Balansräkning

Anslagsredovisning

Redovisning mot anslag

Anslag (tkr) Not Ing. överföringsbelopp

Uo 17 4:1 Ramanslag

Uo 17 4:2 Ramanslag

Konstnärlig gestaltning

Årets tilldelning enl. regl. brev

Totalt disponibelt belopp

Utgifter Utgående överföringsbelopp

Finansiella villkor i anslagsredovisningen

Villkor anslag 17 4:2 ap. 1

Anslagsposten får belastas med högst 12 400 tkr för administration och genomförande av verksamheten.

2023

Anslag 17 4:2 ap. 1

Lokaler och lönekostnader 12 107tkr *

* I beloppet ingår inte lönekostnader för curatorer vars arbete är direkt beroende av verksamheterna statliga och icke-statliga konstprojekt.

Tilläggsupplysningar och noter

Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.

Tilläggsupplysningar

Redovisningsprinciper

Tillämpade redovisningsprinciper

Myndighetens bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt Ekonomistyrningsverket (ESV):s föreskrifter och allmänna råd till denna förordning. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna förordning.

I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 § FBF (Förordning om myndigheters bokföring) tillämpar myndigheten brytdagen den 5 januari.

Periodavgränsningsposter

För periodiseringar tillämpas en beloppsgräns på 20 tkr.

Värderingsprinciper

Anläggningstillgångar

Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, förvärvade licenser och rättigheter samt maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod.

Beloppsgränsen för förbättringsutgifter på annans fastighet är 50 tkr. Avskrivningstiden för förbättringsutgifter på annans fastighet uppgår till högst den återstående giltighetstiden på hyreskontraktet, dock lägst tre år. Nuvarande hyreskontrakt löper till och med 2028-07-31.

I övrigt ska följande avskrivningstider tillämpas:

3 år Egenutvecklade dataprogram, licenser, rättigheter, datorer och kringutrustning

5 år Maskiner och andra tekniska anläggningar, bilar och andra transportmedel

5 år Inredningsinventarier och övriga inventarier

Större anskaffningar av likartade tillgångar som uppgår till minst 50 000 kr (exkl. moms) betraktas som anläggningstillgångar.

Från och med första januari 2003 ska så kallade kulturtillgångar redovisas enligt samma regler som andra typer av anläggningstillgångar. Inköp av konstverk finansieras med anslagsmedel (statskapital). Konstverk uppgående till ett värde om minst 20 tkr aktiveras. Eftersom konstverken bedöms ha en obegränsad ekonomisk livslängd sker ingen avskrivning. När ett konstverk lämnas ut till annan myndighet justeras statskapitalet ned med konstverkets bokförda värde. På samma sätt justeras statskapitalet även när konst återlämnas.

Omsättningstillgångar

Fordringar har tagits upp till det belopp varmed de beräknas inflyta.

Fordringar i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.

Skulder

Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.

Ersättningar och andra förmåner

Ledande befattningshavare

Lön (tkr) 2023

Ersättningar i tkr

Patrick Amsellem, direktör 1 222

Förmåner i tkr

1

i Formas programkommitté för det nationella programmet

i institutionsrådet för ACE, Arkitektur och Samhällsbyggnadsteknik, Chalmers

Anställdas sjukfrånvaro

I tabellen redovisas anställdas totala sjukfrånvaro i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden. Vidare redovisas andel av totala sjukfrånvaron under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer.

I tabellen redovisas också sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder i förhållande till respektive grupps sammanlagda ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron redovisas i procent.

Statens konstråd har inte haft någon anställd med långtidssjukfrånvaro under 2023. Sjukfrånvaro för Män, Anställd -29 år och Anställda 50 år- lämnas inte eftersom antalet anställda i gruppen är under tio personer alternativt att uppgiften kan hänföras till en enskild individ.

varit noll.

Not 5 Kostnader för personal

Jämförelsevärdet för 2022 är ändrat då avgifter till partsorgan har flyttats från sociala avgifter till övriga kostnader för personal. Not 6

2023 beror på flytt av kontor respektive lager för konst. Not

Under 2023 har myndigheten haft lägre kostnader inom verksamheten statliga konstprojekt på grund av att produktion finansieras av fastighetsägare enligt enprocentsregeln. Not 8

Räntesatsen för ränte- och avistakonton hos Riksgälden har sedan 2020-01-08 tom 2022-05-02 varit noll. Resterande del av året har räntan beräknats.

Balansräkning

Till följd av ökade hyreskostnader under 2023 ökar förutbetalda hyreskostnader

Not

förändring av myndighetskapitalet

Not

från 2022 är korrigerade då noten var fel i ÅR för 2022.

Minskningen av statskapital under 2023 beror på att summa nyförvärvad och återlämnad konst är lägre än summa konst som har uthämtats/placerats på myndigheter.

Anslagsredovisning

Not 27 Uo 17 4:1 Ramanslag Statens konstråd ap. 1 Statens konstråd

Statens konstråd finansierar hela det negativa ingående överföringsbeloppet med årets tilldelade medel.

Anslaget är räntebärande.

Not 28 Uo 17 4:2 Ramanslag Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön ap. 1 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Statens konstråd får disponera hela det ingående överföringsbeloppet då detta understiger 3% av föregående års tilldelning 42 947 tkr enligt regleringsbrevet.

Anslaget är icke räntebärande.

Sammanställning över väsentliga uppgifter

Bemyndiganden ej tillämpligt

* I beräkningen av medelantalet anställda ingår tjänstledig personal.

Till regeringen Dnr 1.2.1/2023:312

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm

Statens konstråds årsredovisning 2023

Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Stockholm den 21 februari 2024

Henrik Orrje, vik. direktör

Årsredovisning 2023

Konstverk i denna trycksak är upphovsrättsskyddade. Konstverk av konstnärer  som representeras av Bildupphovsrätt är återgivna med tillstånd av dem.

© Statens konstråd, respektive författare, konstnärer, illustratörer och fotografer.

Text och bildredaktion: Statens konstråd

Form: Sandra Praun

Tryck: Statens konstråd, Stockholm, 2024 Finns att ladda ner från www.statenskonstrad.se

Bilder

(Foto, där inget annat anges: Ricard Estay)

Omslag fram, från vänster till höger: Let’s face it (2023) av Linda Persson.

(Foto: Nicolas Wormull)

Dö för dig / Slå rot (2023) av Charlotte Gyllenhammar. Kosmos och Vanitas i samvetets ljus (2023) av Ylva Snöfrid i Forum Medicum vid Lunds universitet.

Sida 8: Audioguiden – Eter (1992) av Per Broman vid Statens konstråds entré på Skeppsholmen i Stockholm.

Sida 20: Graft (2023) av Allora & Calzdadilla i Natrium, Göteborgs universitet.

Sida 29: Kosmos och Vanitas i samvetets ljus (2023) av Ylva Snöfrid i Forum Medicum vid Lunds universitet.

Sida 41: Invigning av utställning i Europaparlamentet med anledning av Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd första halvåret 2023. (Foto: Philippe Buissin)

Sida 48: Vertikal komposition (2023) av Arne Jones vid Forum Medicum vid Lunds universitet.

Sida 55: Publikationer: Vardagskonst som kulturarv och Die Archivierung der Gegenwart

Sida 58: Konferens: Public Memory – Monuments and Difficult Heritages. (Foto: Jean-Baptiste Béranger)

Sida 68: Konferens: Samtidskonstdagarna i Malmö 2023

Sida 74: Barn från Björneborgsskolan möter verket Jag väntar under stjärnorna av Ulrika Sparre.

Sida 82: Future Island (2023) av Marjetica Potrč och OOZE (Eva Pfannes och Sylvain Hartenberg) på Campus Albano i Stockholm.

Sida 87: Konferens: Gestaltad livsmiljö på Moderna Museet, ett samarbete mellan Boverket, ArkDes, Riksantikvarieämbetet och Statens konstråd.

Sida 92: Detaljbild: Curiosity Cabinets: Medicinareberget (2023) av Hanna Ljungh i Natrium, Göteborgs universitet.

Sida 96: Talad textil i ett sammanflätat system (2023) av Bella Rune och Jonas Nobel i Malmö tings- och förvaltningsrätt.

Omslag bak, från vänster till höger: Samtidskonstdagarna 2023 i Malmö. Black Box (2021) av Fredrik Strid. (Foto: Fredrik Strid) Graft (2023) av Allora & Calzdadilla i Natrium, Göteborgs universitet.