Stim magasinet #1 2014

stim Medlemstidningen för dig som skapar musik Stim-magasinet #1 2014 www.stim.se

”Det finns massor av kvinnor som varit inflytelserika musiker.

Men det är få som kommer ihåg dem.”

Marie Selander, sidan 14

”Jag gick sånglinjen på Rytmus. Då hade jag inte en tanke på att bli låtskrivare. Jag skrev mycket texter, dikter och sådant men det höll jag för mig själv.”

Soundcheck:

Tove Lo Från hemmastudio till hitmakare Vad hände med jämställdheten?

Maria Marcus – big in Japan

Rätta till akustiken i ditt studiorum!

London 12a Studio Kit: • Komplett studiokit ”in a box” • Kontrollerar problematisk bas • Absorberar oönskade reflektioner • Enkel installation utan lim För Studios på 10–14 kvm, Hemmabiorum 14–18 kvm Primacoustic London kit ger dig en komplett lösning med allt du behöver för att förbättra akustiken i ditt rum enligt den akustiska principen ”LEDE” (Live-End, Dead-End), där den delen av rummet där ljudkällan finns har större dämpning medan den så kallade mottagarsidan lämnas relativt live för ett naturligare sound. Strategiskt placerade paneler kontrollerar oönskade reflektioner, flutter-eko och hjälper till att reducera stående vågor.

All viktig baskontroll tas om hand med hörnmonterade basfällor.

Montera själv!

Akustikpanelerna monteras enkelt genom att tryckas fast på medföljande uppfästningsanordningar så att man slipper använda sättlim som förstör väggarna.

Panelerna finns i svart, grått eller beige, och kan även kläs i tyg i valfri färg. De levereras komplett med fästbyglar, skruvar och plug samt rätt bit till borrmaskinen.

Pris: 6.995 Kr. inkl. moms ®

Stockholm: tel. 08-470 58 10 Malmö: tel. 040-43 23 90 www.arva.se • info@arva.se Angivet pris är rekommenderat cirkapris.

ledare

Ett Stim mot strömmen

Foto: R ickard E riksso n

Trots att jag har arbetat i musikbranschen i många år har jag bara undantagsvis sett kvinnor på toppositioner i upphovsrätts­ organisationer och branschföretag.

Ett särskilt talande exempel på detta förhållande finner man i CISAC, som i sin styrelse med hela tjugo ledamöter endast har två kvinnor. Då ska man dessutom komma ihåg att CISAC omfattar hela 227 upphovsrättsorganisationer från 120 länder och företräder över tre miljoner kreatörer och musikförlag inom alla kultur­ näringar. Denna könsfördelning har nu sett likadan ut i närmare två decennier. Även om musikbranschen syssel­sätter många kvinnor, är det uppenbart att det är något som hindrar dem från att i lika hög grad som män nå de beslutande befattningarna. Exakt vad det är som fortfarande år 2014 står i vägen för musik­branschens kvinnor att nå topppositionerna kan synas svårt att säga.

Men det är knappast för djärvt att miss­ tänka att vi män faktiskt är en del av problemet, att vi helt enkelt inte bereder plats för kvinnorna.

På Stim kan vi konstatera att vi i detta avseende går mot strömmen. I Stims ledning är det numera fler kvinnor är män och i den mån det finns en löneklyfta så är det kvinnorna som tjänar mer.

En ojämn könsfördelning är utan varje tvekan till nackdel för oss alla. I en bransch där så många kreatörers uppehälle är beroende av innovation och flexibilitet och en ständig vilja till förändring, kommer en alltför homogen maktbas förr eller senare att leda till stagnation. I årets första nummer av Stim-magasinet möter vi flera kvinnor och män som medverkar till att vända trenden.

Avslutningsvis vill jag passa på att rikta ett särskilt tack till Kenth Muldin som i februari slutade som vd för Stim. Kenth har under en lång följd av år och med stor framgång varit drivande i utvecklingen av Stim mot ett av Europas modernaste upphovsrättssällskap.

Kjell-Åke Hamrén ordförande i Stims styrelse

”Jag hade inte en tanke på att bli låtskrivare – mina texter höll jag för mig själv” Tove Lo, sidan 4

03

innehåll #1 2014 4 Tove Lo

Från Rytmus till London till LA.

10 Tre anslutna

Tre ytterligheter – från hemmastudio till hitmakare. Vad skiljer och vad förenar?

14 Jämställdhet

Hur jämställd – eller ojämställd – är musik branschen egentligen? Stim-magasinet går på djupet.

14

19 Jämställdhet notiser

Pionjären Ann-Sofi Söderqvist är en av många kvinnliga kompositörer som sällan syns. Tills nu.

20 Maria Marcus

Låtskrivaren från Skövde hittade medgången i Asien.

22 Stim jorden runt

Den finländske låtskrivaren Samu Haber är stor i Tyskland. Och Stim-ansluten.

24 Tävling

Vinn en unik operaantologi.

20

27 I korthet

Stimgitarren till Luger.

29 Debatt

Kultur måste skapas av alla, skriver Daniel Helldén (MP).

29 I korthet

Svenska låtskrivare hade fyra listettor i England i fjol. Det är nytt rekord.

30 Sista ordet

Lina Thomsgård nöjer sig inte med att kvinnorna är musikbranschens mammor.

22

Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se För ytterligare info se sidan 30.

04

soundcheck: tove lo

det pyser

Det vandrar ett spöke genom musikbranschen.

Det är hype-spöket som viskar om Tove Lo. Det pyser av aktivitet runt den 26-åriga låtskrivaren som redan jobbat med Sveriges absoluta producentelit och nu är i full gång att erövra scenen som artist.

Text: Anders Löf Foto: Viktor Gårdsäter

T

ove Nilsson, mer känd som Tove Lo, skrattar när hon berättar om mötet med Max Martin och refererar familjärt till superproducenten med ett svenskklingande ”Martin” i stället för det amerikanska artistnamnet. Det är svårt att tänka sig att hon bara ett par år tidigare var ett 24-årigt ”nervöst vrak” när hon spelade upp sina låtar för samme man.

Men det är klart. Att bedömas av Sveriges kanske genom tidernas främsta popgeni två veckor efter man blivit sajnad som låtskrivare är tillräckligt för att få vem som helst att darra på manschetten.

Men vi återkommer till det. Först använder vi oss av en något sliten metafor och backar bandet.

Tove är uppväxt i Danderyd utanför Stockholm.

Redan 1998 skrev hon sitt första alster, elva år gammal. Låten hette Crazy och var ”inte speciellt bra”. Att Max Martin samma år skrev en världs­hit med samma namn till Britney Spears får vi tillskriva slumpen.

Efter Crazy lade Tove låtskrivandet på hyllan i några år. Musiken fick ta ett kliv åt sidan till

förmån för andra intressen tills det var dags att börja gymnasiet. − Jag gick sånglinjen på Rytmus. Då hade jag inte en tanke på att bli låtskrivare. Jag skrev mycket texter, dikter och sådant men det höll jag för mig själv.

I slutet av sin gymnasietid bestämde sig Tove för att det var dags att damma av låtskrivandet och startade bandet Tremblebee. − Jag skrev texterna och min kompis tonsatte.

Vi spelade ganska komplicerad rock, väldigt annorlunda från det jag gör i dag. Det var ganska flummiga melodier och ackord, en utmaning för mig att sjunga. Väldigt bra liveträning.

Efter några års harvande på lokala scener i Stockholm skrotades bandet. Men Tove som hade fått smak på komponerandet fortsatte att göra musik på egen hand. − Jag visste inte vad jag ville vara som artist.

Jag satt mest på kammaren och skrev musik i min ensamhet.

Tove letade efter en riktning och fann den på en pub i London. Av en slump mötte hon en A&R vid bardisken – och Tove, som inte är dummare än att hon känner igen en chans när hon ser den, bytte

soundcheck

05

När Tove Lo började sånglinjen på Rytmus hade hon inte en tanke på att bli låtskrivare.

06

soundcheck: tove lo

Två veckor efter att Warner/Chappell sajnat Tove Lo som låtskrivare satt hon på ett plan till Los Angeles.

’’

Det är mycket besvikelse i branschen, men framför allt mycket kul.”

soundcheck

07

När Tove Lo inte är i studion jobbar hon med en portabel rigg, som hon har med sig överallt.

snabbt till sig en mejladress mot en stor whisky.

Som tur var visade sig A&R:n inte vara dummare än att han kände igen en talang när den bjöd honom på brun sprit.

Saker och ting sattes i rörelse och det slutade med att musikförlaget Warner/Chappell sajnade Tove som låtskrivare vintern 2011. Två veckor senare satt hon på planet till Los Angeles. − Det var egentligen en slump. Jag lärde känna en annan låtskrivare som bad mig följa med och jag bestämde mig för att göra det.

Det var i LA som Tove träffade Max Martin och fick spela upp sina låtar. − Det var helt nytt för mig att komma in i ett rum med två producenter som säger att låten vi jobbar med ska presenteras för Britney. Senare träffade jag Martin via en annan producent och fick spela upp några låtar för honom på en fest.

Jag var jättenervös men han gav bra kritik.

Martin gillade vad han hörde och fortsatte hålla koll på Toves utveckling. Hösten 2013 blev Tove inbjuden att ingå i en grupp unga låtskrivare som Max Martin och hans kollega Johan Schuster, mer känd som Shellback, vägleder – tillsammans med musikförlaget Warner/Chappell – för att skapa nästa generations stora svenska låtskrivare. − Det är kul att de håller ögonen på folk och hjälper unga låtskrivare, all respekt till dem. Både Johan och Martin är väldigt ödmjuka människor.

Hittills har Tove jobbat med artister som Icona Pop, Lea Michelle och den engelska gruppen Girls Aloud. − Girls Aloud hade varit rätt stora i England tidigare och skulle göra comeback med låten jag var med och skrev på − men det gick väl sådär.

Tyvärr blev det inte den stora comeback som gruppen hoppats på. Men Tove blev inte besviken.

Det första man lär sig som ny låtskrivare är att fira varje låt som hamnar på skiva. − Det är en lång process. Först måste man hitta någon att skriva med och få ihop en bra låt. Bara

det är en seger. Sedan är det en massa människor som ska tycka till innan artisten ens får höra låten.

Och även om artisten gillar låten och till slut spelar in den är det inte säkert att låten kommer med på plattan.

Det senaste projektet som inte blev av var ett samarbete med amerikanska singer-songwritern Gavin Degraw. − Både han och jag tyckte att det var en jättebra låt men den hann inte bli färdigproducerad till plattan. Då svor jag som fan. Men det var en upp­ levelse bara att skriva med honom. − Det är mycket besvikelse i branschen, men framför allt mycket kul. Man vågar inte hoppas men så hoppas man ändå – jag skulle inte byta ut det mot något annat jobb i världen.

Det är i mitten av januari när vi ses i den källar­ lokal i Stockholm där Stim-magasinets fotograf hyr kontorsplats. Vintern, som ännu inte gjort sitt intåg i Sverige, samlar kraft utanför fönstret för att snart påminna oss om att vi bor ett knappt stenkast från polcirkeln. Men Tove har laddat upp inför kylan med sol och värme i Australien där hon precis har varit och hälsat på sin pojkvän. − Det är klart att det inte är så kul med långdistans, speciellt inte med det avståndet. Jag menar, vad skulle vara värre – månen?

Tove har dock inte bara ägnat sig åt att lägga upp skrytiga surfbilder på Instagram när hon var down under − hon fick även en hel del jobb gjort. − Jag har en portabel rigg som jag tar med mig överallt. Det är en SMb7-mick, en liten minisynt och en MacBook Pro. Jag har jobbat mycket i Logic förut med nu håller jag på att lära mig Protools.

Jag skriver nästan jämt.

Vid sidan av att skriva musik åt andra rattar även Tove en egen artistkarriär. Första singeln Love Ballad släpptes i slutet av 2012 och sen dess har en handfull egna låtar och samarbeten släppts under 2013. I mitten av februari i år

Tove Lo Ålder: 26 Bor: Stockholm Karriär: Artist och låtskrivare som ”Tove Lo” och topliner i Wolf Cousins-teamet. Sajnad hos musikförlaget Warner/ Chappell samt skivbolaget Universal i Sverige, Island Def Jam i USA och Polydor i England.

Aktuell: Släpper EP:n Truth Serum i februari.

Antal verk hos Stim: 32 Första registrerade verk: All Been Done Before

08

soundcheck: tove lo

Vid sidan av att skriva för andra har Tove Lo en egen artistkarriär. I ­mitten av februari släpptes hennes debut-EP.

soundcheck

’’

Mitt mål 2014 är att kunna säga till om det inte klickar och våga gå därifrån.”

släppte Tove sin debut-EP Truth Serum. − Om jag går till studion skriver jag oftast tillsammans med andra till andra artister. Sitter jag hemma skriver jag nästan alltid till mig själv.

Truth Serum handlar om en tidigare trasig kärlek. Men först planerade hon att inte skriva om kärlek över huvud taget. − Tyvärr blev det inte så bra låtar. Jag skrev en låt om kungen utifrån en kaffeflickas perspektiv.

Jag kommer från Djursholm som är lite… du vet.

Jag uppträdde med den låten på en fest där ute.

Det var inte speciellt populärt. − Sedan när jag skulle göra EP:n satte jag mitt hjärta på papper och skrev ner allting som jag behövde bearbeta. Alltifrån vardagen, vännerna och framtiden till relationen med mitt ex.

Du är inte rädd att det ska bli som för Adele, vars ex försökte stämma henne på pengar för att ha inspirerat till hennes debutalbum? − Haha – nej, men vi får väl se hur bra allt går innan jag kan svara på det. Fast egentligen handlar låtarna mer om mig än om honom. Det är en kärlekshistoria med fokus på mig.

Inspirationen till Toves egna låtar öser hon ur sitt eget liv. När hon skriver med andra artister handlar det om att bygga upp ett förtroende och hitta en historia som artisten identifierar sig med. − Vissa är väldigt öppna och berättar på en gång något som hänt med en pojk- eller flickvän.

Andra vill vara mer subtila och inte berätta så mycket om sig själva. Det är intressant – och lite läskigt om det inte klickar. − Ibland känner man att det inte fungerar men håller ut hela sessionen ändå. Mitt mål för 2014 är att kunna säga till om det inte klickar och våga gå därifrån. Det kanske är bortskämt, alla önskar väl att de kunde sitta på jobbet och säga ”äh, det här var inte roligt så jag drar”? Men det dödar verkligen inspirationen att skriva med någon man inte klickar med.

Modernt låtskrivande har i stort sett helt övergett klichén om geniet som sitter och skriver ensam på sin kammare. Populärmusik har blivit en gruppaktivitet. − På ett skivomslag kan man se att sju personer skrivit en låt och tänka, ”hur blev det så”? Men man tar in olika personer som har olika lösningar

09

Toves topp fem svenska producenter The Struts – Proddar alla mina grejer och är BÄST! Laleh – är så grymt cool och bra. Atmosfäriskt för mig.

Klas Åhlund – Helt fantastisk.

Kate Boy – Innovativa och låter jättebra.

på olika problem. Och då blir det som det blir.

Hur gör man med royalties i sådana situationer? − Man hör ju mycket om bråk, speciellt i USA där de gärna drar in advokater. Oftast när jag jobbar delar alla som är med i rummet och skriver låten lika, oavsett vem som kommer på vad.

Om du hela tiden skriver musik, till och med när du är på semester, börjar du inte hata den efter ett tag? − Nej, jag brukar inte gå runt och lyssna på mina egna låtar. Men jag kan hata mig själv ibland. Det är så mycket fokus på saker som inte är musik. Hur jag ser ut, vad jag har på mig och så vidare. Det borde räcka med musiken men det gör det aldrig. Ibland kan artisteriet göra att man känner sig så självupptagen.

Så det är ingen chans att du gör en Kanye West och tvingar DJ:n att spela din låt när du kommer in på klubben? − Om allting går vägen och jag blir väldigt framgångsrik så får vi väl se. Men om det händer hoppas jag att något sker som får mig att falla ner som en sten på jorden igen. Jag vill inte bli sådan.

Närmast för Tove väntar en miniturné i Skandinavien för att lansera den nya EP:n. Samtidigt försöker hon fixa ett arbetsvisum så hon kan åka till USA och spela live. − Det kommer att bli ett roligt år. Jag vill gärna producera mer i framtiden också men det handlar om tid. Det finns bara 24 timwmar på ett dygn.

Hur många procent av Icona Pops framgångar ligger du bakom? − Det är all kredd till gänget bakom I Love It och tjejerna. Jag har varit med och skrivit på tre andra låtar på deras skiva. Som låtskrivare kanske jag ligger bakom fem procent, så jag är till 95 procent bara en peppande kompis.

Om du var tvungen att välja mellan att bara skriva musik till andra eller att bara sjunga låtar som andra har skrivit? − Jag skulle skriva till andra. Jag älskar att stå på scenen, det är fantastiskt. Men att skriva låtar är min terapi, utan det skulle jag bli helt galen.

Vad har du för relation till Stim? − Jag vet inte, jag har mina verk registrerade hos Stim, det är typ allt. Men det känns tryggt att veta att Stim finns och kan hjälpa till. n

Max Martin och Shellback – De är ju självklara.

10

tre anslutna

Eddie:

’’

Jag bestämde mig för att inte släppa fysiska skivor, för att slippa ligga ute med så mycket pengar.”

tre anslutna

11

Från hemmastudio till hitmakare Stim har över 71 000 anslutna. Från hemmasnickare som skriver sånger för skojs skull, till professionella hitmakare som sätter ihop låtar med kirurgisk precision, specialanpassade för den ­koreanska popindustrin. Och allt däremellan. Vi har pratat med tre Stimanslutna som rör sig mellan ytterligheterna för att se vad som förenar – och skiljer – dem från varandra.

Text: Anders Löf Foto: Viktor Gårdsäter

E

ddie Lövholm Eriksson är 25 år och jobbar som brevbärare vid sidan av musiken. Han har skrivit fotbollslaget Degerfors IF:s officiella låt Aldrig ensam med oss. − Oftast kommer jag på en bra textrad som jag bygger låten kring, säger Eddie.

Vad gör du för typ av musik? − Egentligen tycker jag att det är en jobbig fråga.

Det finns så många töntiga namn. Singer/song­ writer-musik, vispop och så vidare. Men de begreppen känns lite fel. Jag brukar säga akustisk pop.

Hur kom det sig att du började skriva låtar? − Jag minns inte vem det var som sa det, men när man slås av insikten att det faktiskt är någon som skriver låtarna man lyssnar på – då förstår man plötsligt att man lika gärna kan göra det själv.

Så var det för mig. Jag började spela gitarr när jag var runt 13 år men det var inte förrän jag var 20 som jag vågade spela upp något jag skrivit själv.

Hur skriver du din musik? − Jag sitter mest med gitarren. Jag skriver text och musik samtidigt. Det svåra är texten, det är den jag lägger ner mest tid på.

Kan du försörja dig på musiken? − Jag har gjort det förut. Jag frilansade i två år men ledsnade på hela den grejen. Det är mycket jobb för lite pengar.

Vad gör du annars? − Jag flyttade till Stockholm för fyra år sedan och nu jobbar jag som brevbärare. Jag håller på med musiken vid sidan om och skriver bland annat musik till en dokumentär om orten Degerfors som jag är med och producerar. Sedan gör jag lite spelningar då och då.

Varifrån får du dina Stimpengar? − Det mesta är från Spotify. Det blir inte så mycket pengar, men det är så folk konsumerar min musik. Jag tog ett aktivt beslut att inte släppa fysiska skivor, då kan man behöva ligga ute med 20 000 kronor i fem år. Det blir inte ekonomiskt hållbart.

Vilken utrustning spelar du in på? − Jag har ingen egen. Jag spelar alltid in i studio med en producent bakom spakarna. Jag är bedrövlig på teknik, kan knappt sätta på en film hemma.

Vad är din hittills största framgång i musikkarriären? − Jag har gjort låten Aldrig ensam med oss som är Degerfors IF:s officiella låt. Den har fått mer ­spridning än vad min musik vanligtvis får.

Dessutom har en fotbollspodcast på Svenskafans.se plockat upp en annan av mina låtar och har den som intro. Jag har fått en helt ny fotbolls­publik, vilket är jättekul eftersom fotbollsfans är kända för att vara lojala.

Eddie Lövholm Eriksson Antal verk hos Stim: 17 Första registrerade verk: Jag kommer aldrig hit igen Mest spelade verk: Honungsfjärden Millas sång Stockholm 2010

12

tre anslutna

Ulla-Carin:

’’ Ulla-Carin Nyquist Antal verk hos Stim: 197 Första registrerade verk: Den mörka sidan av världen Mest spelade verk: Lyssna till ditt hjärta Morgon i Georgia Kvinna utan man

U

lla-Carin Nyquist är dramaturg, manusförfattare och låtskrivare. Hon har skrivit musik till film, teater, tv och radio, opera­ libretto.

– Jag är präglad av att vara en berättare, säger hon.

Vilken typ av musik gör du? − Melodiska låtar med texter som har beskrivits som ”knivskarpa, kärleksfulla och kärva” om vår samtid.

Hur kom det sig att du började skriva låtar? − Jag var med i teater- och sånggrupper i skolan. Sedan skrev jag manus och musik för en ungdomsteatergrupp under flera år, det var bra träning. Mina förebilder var Hasse och Tage.

Hur skriver du din musik? − Oftast skriver jag text och musik samtidigt, det blir mest organiskt.

Jag har skrivit mycket manus, det påverkar mitt

Man måste alltid ha flera jobb på gång om det ska gå ihop.”

låtskrivande. Jag får en idé i huvudet om nåt jag vill berätta, sen går jag till pianot.

Kan du försörja dig på musiken? − Ibland när jag skrivit både musik och manus till film och libretton till några operaföreställ­ ningar, som förra året då jag skrev libretto till ­Jonas Dominiques opera M/S Aurora. Och för något år sen skrev jag många av låtarna till showen Liv är att ta sig ut med duon Lise & Gertrud, då kom det in hyfsat med pengar. Men man måste alltid ha flera jobb på gång om det ska gå ihop. − Jag tror att det är svårt att försörja sig upp­ hovsrättsligt på musik om man inte själv står på scenen. I alla fall när det gäller låtskrivande.

Såvida man inte skriver megahits för en större marknad.

Varifrån får du dina Stimpengar? − Framför allt från liveframträdanden just nu.

Vilken utrustning spelar du in på? − I studion brukar jag vara väldigt spartansk.

Jag spelar in på synt och skriver ackorden, sedan lämnar jag det vidare till artister och musiker.

Vad har Stim betytt för dig? − Jag har haft mycket hjälp av Stim genom åren. Bland annat har de hjälpt mig att förhandla om ett avtal så att jag fick bättre förutsättningar.

Vilken är din hittills största framgång i musikkarriären? − Skivan Morgon i Georgia som jag skrev alla låtar till fick en Grammis, om vi ska nämna ­utmärkelser. På senare år har samarbetet med Lise & Gertrud betytt mycket. Just nu arrangerar Peter Nordahl mina låtar för Lise & Gertrud och Gävle Symfoniorkester, som ska bli en skiva. Det kommer att bli jättebra.

tre anslutna

13

J

ohan Forsman har varit en vital del av den svenska musikscenen i över 25 år.

Han har bland annat jobbat med akter som Håkan Hellström, The Soundtrack of Our Lives och Thåström. − Jag var en musiknörd redan från fem-sexårsåldern, säger han.

Vad gör du för typ av musik? − Både experimentellt och popmusik. Akustiskt och elektroniskt. Har även gjort en del stråk­ arrangemang och filmmusik.

Hur kom det sig att du började skriva låtar? − Jag köpte plattor med Beatles, Deep Purple, Sweet, Genesis och så vidare. Jag kunde sitta och fantisera ihop skivor i huvudet när familjen var ute och reste med bil. Det där har suttit kvar lite sedan dess, de egna melodierna dyker upp lite som tics.

Hur skriver du din musik? − Ofta vaknar jag tidigt på morgonen med fragment av musik i huvudet. Då är det bråttom att teckna ner något begripligt innan musiken går upp i rök. Jag lärde mig harmonilära rätt tidigt så jag har ganska lätt för att tyda och spela det jag hör. − Ibland hjälper jag till med att färdigställa kompositioner med andra musiker. Oftast jobbar jag dock helt för mig själv. Men jag skriver även en hel del tillsammans med min hustru, Christina Löwenström i projektet Tapefly.

Du skriver musik både åt dig själv och åt andra, hur skiljer sig det åt? − När jag skriver åt andra blir det ofta ett samarbete med en artist. Man sitter och jobbar fram något som passar direkt. När jag skriver åt mig själv blir det oftast smalare. Då tänker jag inte så mycket på vad andra tycker. Det är bra eftersom en del nya produktionsidéer kan uppstå som jag kan använda senare i mitt produktionsyrke.

Kan du försörja dig på musiken? − Ja, jag jobbar även som studio-ljudtekniker, producent och musiker sedan 25 år tillbaka.

Vilken utrustning spelar du in på? − Det beror lite på vad man ska göra. Den kreativa processen kan ibland börja fint med en slimmad, gärna portabel rigg. Då kan man spela

Johan:

’’

Jag var en musiknörd redan från fem-sexårsåldern.”

där man känner att inspirationen finns. När jag gör full produktion sitter jag gärna i full studio.

Neve & Quad8 consoles, välsorterad micksamling och gärna 24–48 välkalibrerade ingångar. Jag kör också gärna en vända på studer-bandare och fina gamla rörkompressorer. Henryk Lipp i Musicamatic tränade upp mig som professionell studiotekniker i början av 90-talet, så det traditionella sättet att göra inspelningar sitter fortfarande djupt rotat.

Vad är din hittills största framgång i musikkarriären? − Jag tror det får bli Håkan Hellströms version av Canine Prey – För en lång lång tid, som jag från början skrev tillsammans med Christina Löwenström. Håkan arrangerade och skrev om den till en svensk hitlåt och Jocke Åhlund producerade.

Den slog ett par rekord på trackslistan, ifall jag inte missminner mig. Som producent är det nog Behind the music, som jag producerade tillsammans med The Soundtrack of Our Lives. Den blev nominerad för bästa ”alternative rock album” i USA.

Johan Forsman Antal verk hos Stim: 115 Första registrerade verk: You Would Be Sorry Mest spelade verk: Big Time För en lång lång tid River en vacker dröm

14

jämställdhet

’’

Det finns massvis med kvinnor som varit inflytelserika musiker – men det är få som minns dem.”

Marie Selander är inte uppgiven i sin kamp för jämställdhet, utan hämtar inspiration från andra branscher.

jämställdhet

upp till kamp Historien skrivs av segrarna. Och i landet som en gång kallade sig världens mest jämställda har musikhistorien skrivits av män. − Den dagen det får finnas en kvinnlig Plura som förebild, som står och röker och putar med magen, har vi kommit långt, säger musikern och författaren Marie Selander.

Text: Anders Löf Foto: Viktor Gårdsäter

M

an skulle kunna tro att Marie Selander är uppgiven, efter att ha fajtats för jämställdhet i över femtio år i musikbranschen. Men icke – hon hämtar inspiration från andra branscher, där utvecklingen har gått ­snabbare. − Musikbranschen är inte så progressiv som den vill framstå. Ta till exempel kvinnliga författare, det är knappt något man pratar om längre i bokbranschen.

En författare är helt enkelt en författare. Där är vi inte i dag med musiker och kvinnliga musiker, säger Marie Selander.

Marie vet vad hon talar om. Hon har verkat som instrumentalist, sångerska, folkskollärare och debattör, och redan 1964 startade hon sitt första band ­Nursery Rhymes. − När vi började spela var vi otroligt naiva. Vi förstod inte att vi var ovanliga, men det såg man till att vi snart fick veta. När vi började lira hade vi ingen aning om att det fanns kvinnliga musiker på 40- och 50-talet. Det var som ett cementblock mellan generationerna och så är det fortfarande.

Det var bristen på kvinnliga förebilder som till slut fick Marie att skriva boken

15

16

jämställdhet

Bristen på kvinnliga förebilder fick Marie Selander att skriva boken Inte riktigt lika viktigt, som kom ut 2012.

Marie Selander Antal verk hos Stim: 281 Första registrerade verk: Visa från Malung Mest spelade verk: Lektion om svalor Repsnagel I andanom Black Leg Miner Varje människa är ett fönster ut mot världen

’’ Inte riktigt lika viktigt som kom ut 2012. I boken lyfter hon fram kvinnor som haft stort inflytande över musiken − men som historien har sorterat bort för att de råkar vara just kvinnor. − Det finns massvis med kvinnor som varit inflytelserika musiker, ta bluesgitarristen Memphis Minne eller sångerskan och gitarristen Sister Rosetta Tharpe. Bägge var otroligt stora på sin tid men det är få som minns dem.

I boken går Maries egen historia som en röd tråd genom berättandet. − Jag tar avstamp i hur vi behandlades när vi började. Vi kände oss inte som något speciellt kön men vi blev genast värderade efter det. Man sa att Nursery Rhymes är tjejgruppen som inte låter som tjejer.

Marie växte upp i vad hon beskriver som ett typiskt arbetarklassområde i Stockholm. Hennes pappa var fackligt aktiv och på köksbordsradion rullade ständigt nyheter från hela världen. Hemmet genomsyrades av ett politiskt engagemang och av musik. − Jag präglades mycket av det och blev en del av kvinnorörelsen på 70-talet. Då det var jätte­ många kvinnor som spelade i band. Men när man skrev musikhistorien om 70-talet försvann alla kvinnor. Det var märkligt att uppleva.

En historieskildring Marie blev besviken på är boken Proggen av Håkan Lagher. − Jag känner ju honom och han är min kompis, men när jag läste den boken började jag fundera över om vi verkligen levde i samma värld. Det var

Det var ganska omtumlande att se hur man kan upp­leva verklig­ heten så olika.”

ganska omtumlande att se hur man kan uppleva verkligheten så olika.

Det är inte bara 70-talets kvinnliga musiker som har sållats bort. Det har hänt konsekvent både före och efter det, menar Marie. − Det gäller 80-talets punktjejer också. En ­anledning till att många har glömt bort grupper som Tant Strul, Pink Champagne och Fega Påhopp är att det tog lång tid innan deras skivor över huvud taget digitaliserades.

Ett annat problem är att kvinnor ofta blir utmålade som konkurrenter i stället för kollegor. − När Nursery Rhymes lirade fanns det en annan grupp tjejer som spelade som hette ­Plommons. De var sötare än vi men vi spelade bättre, sade man. Vi har pratat om det där efteråt, någonstans längs vägen började vi också jämföra oss med varandra fast vi spelade helt olika sorts musik.

Att framför allt pressen fortfarande målar upp kvinnor inom musikbranschen som konkurrenter är en struktur som i högsta grad lever kvar, tycker Marie. Det går att märka i recensioner att kvinnor beskrivs på ett annat sätt än män. − Alla tjejer som spelar i band skulle under en period jämföras med Sahara Hotnights, till och med Kraa som då spelade en typ av folkmusik. − Utseendet kommenteras mycket mer när man skriver om kvinnor än när man skriver om män.

Varför finns det ingen kvinnlig Plura som står och röker och putar med magen i medierna? Den dagen vi har det, då har vi kommit långt.

Att musikbranschen är en klassisk machosfär visar sig på många sätt. Inte minst när det kommer till tekniken runt musiken. Marie berättar till exempel om varför kvinnliga dj:s föredrar att vara två och två när de är ute och spelar. − En som håller på med musiken och en som håller borta de män, som försöker ta sig in i djbåset och ta över. Det var likadant när jag lirade slagverk. Då kunde jag se killar som stod och pumpade för att komma upp på scenen och spela (fortsättning på sid 18)

jämställdhet

17

Två röster från branschen: Popkollo lyfter tjejerna

Jonna L. Peltola, A&R BMG Chrysalis Scandinavia

Christoffer Lindh, A&R Sony/ATV

Vad tänker ni på när ni letar efter nya förmågor? − Vi strävar efter en bredd bland våra talanger.

På artistsidan är det ganska jämställt men på producent- och låtskrivarsidan vill vi gärna hitta fler kvinnor. Men det är talang vi letar efter, det handlar inte om särbehandling.

Hur ser du på jämställdheten i musikbranschen i dag? − Det är bättre nu än förr, även om det fort­ farande är långt kvar. Och jag är positiv. Branschen har varit mansdominerad länge men jag är över­tygad om att det kommer att bli bättre med tiden. Invanda mönster bryts och då måste vi ­jobba för att varje människa ska bedömas efter färdigheter i stället för kön. − Det är bra att debatten förs, men ur ett medie­perspektiv tycker jag att man bör fokusera mer på de kvinnor som faktiskt producerar musik eller jobbar i branschen snarare än att bara berätta att det finns för få av dem.

Vad finns det för lösningar? − Jag tycker vi har samma ansvar som i andra mans- eller kvinnodominerade yrken. Det handlar om att de som sitter i maktposition är öppen­ sinnade och skapar lika förutsättningar för alla.

Sedan är det upp till kvinnor i det här fallet – och män i andra sammanhang – att ta den plats som behövs och ta för sig.

Märker du av att musikbranschen inte är jämställd? − Absolut, men det är inget jag tänker på dagligen. Vi är ungefär 70 procent kvinnor på min arbetsplats, men visst finns det många andra tillfällen då bristen på jämställdhet märks. Om jag har möten på en högre nivå inom branschen är det nästan bara män, men jag känner inte att folk lyssnar mindre på mig just för att jag är kvinna.

Tänker ni genus när ni hittar nya låtskrivare? − Vi har ingen uttalad kvot som att vi ska signa si eller så många av något kön. Men vi som jobbar här har en agenda för att få in fler kvinnliga producenter. Det är inget officiellt mål men vi försöker peppa tjejer att våga sätta på sig den ­tröjan eftersom vi tycker att det finns för få kvinnliga producenter med tanke på all talang som finns där ute.

Hur jobbar ni för att få mer kvinnliga producenter? − Vi håller koll på om det dyker upp nya talang­ er och är lyhörda inför om de vill göra producentgrejen. Men det är inget man forcerar, märker vi att det finns intresse så är vi där och stöttar.

Hur ser du på jämställdheten i musikbranschen i dag? − Det är väldigt mansdominerat på kreativa positioner inom musikbranschen i dag. Där har vi alla ett ansvar att jobba för att man inte ska bli bedömd utifrån kön − utan på lika villkor.

Vad finns det för lösningar? − Det finns en massa saker som behöver göras.

Det gäller att alla lyfter blicken och tänker på hur de agerar och ifrågasätter strukturerna. Jag tror redan ett skifte är på gång med en ung generation som är extremt medveten om de här sakerna.

Men man ska inte bara sitta och vänta, man måste tänka själv också. − Det finns bra initiativ som till exempel ­Rätt­viseförmedlingen eller Makten över musiken, ett mentorprogram för kvinnor inom musikbranschen som bland annat Lisa Lundgren har startat.

Det är bra och viktigt för att få in mer kvinnor på kreativa poster.

Vissa pratar om jämställdhet.

Andra gör något. Ett av de mer uppmärksammade initiativen de senaste åren är Riksorganisationen Popkollo, som startades i Hultsfred 2003 på initiativ av låtskrivaren och artisten Marit Bergman. Syftet var att unga tjejer skulle få komma iväg någonstans där de kan spela musik och träffa likasinnade – och slutmålet är en jämställd musikbransch.

Popkollo arrangeras av ide­ ella föreningar runt om i landet.

Den gemensamma Riksorganisationen Popkollo har i dag åtta medlemsföreningar med sammanlagt cirka 2 000 medlemmar. Verksamheten finansieras genom deltagaravgifter, bidrag och ideellt arbete. ”Popkollo har under sina tio år gjort resan från nyfött projekt,­ ett nyhetens behag präglat av sin tillfällighet och osäkra existens, till en nyfödd liten folkrörelse”, skriver organisationen på sin webbplats. ”Fortfarande råder stor ojämställdhet inom musikscenen. Vi inser att vi behöver göra ännu fler kollon och kunna erbjuda ännu fler kolloplatser för att vi ska se en förändring. Så vi kavlar upp ärmarna och satsar ännu hårdare de kommande 10 åren!”

Popkollo gör det möjligt för tjejer att spela musik och träffa likasinnade.

18

jämställdhet

Jämställdhet på nätet www.kvast.org www.impra.se www.popkollo.se www.jamstalldfestival.se www.rattviseformedlingen.se

’’

Det blir mycket roligare att spela om man blandar killar och tjejer.”

på mina congas samtidigt som jag lirade.

Varifrån tror du att det här hävdelse­ behovet kommer? − De tycker nog att det är deras revir. Att där sitter ni − men det är vi grabbar som kan det här med teknik. Jag har hört hur mycket som helst från kvinnliga ljudtekniker om hur tufft de har det och hur ofta de blir ifrågasatta. De kan ha jobbat jättelänge som tekniker, men ändå kommer det med jämna mellanrum fram män som ska böja sig över dem och börja dra i reglagen.

Marie betonar att det beteendet gäller långt ifrån alla män. När hon är ute och föreläser i landet märker hon snarare att de flesta män är både medvetna och intresserade av jämställdhet. − Jag är väldigt noga med att inte skuldbelägga individer när jag är ute och föreläser. Det hand­ lar om en strukturell nivå. Jag tror att många killar också känner sig fångade i den strukturella miljön.

Du menar att det finns ett värde även för män att som grupp ta ett steg tillbaka? − Ja, men det finns också en rädsla. Vad händer om vi gör det?

Har du hört talas om initiativet #Tackanej? Det är en grupp män som gått ihop och förklarat att de kommer att tacka nej till alla debatter och paneler som inte har med några kvinnor. Är det något sådant du efterlyser i musikbranschen? − Naturligtvis är det jättebra, men det är inte upp till individuella musiker att tacka nej till jobb.

Inom till exempel public service borde det finnas tydliga instruktioner till bandleaders att ta med kvinnliga musiker. Känner man inte till några så får man fråga runt. Dessutom blir det mycket ­roligare att spela om man är både killar och tjejer.

För att komma tillrätta med problemet tror ­Marie att det krävs tydliga instruktioner till beslutsfattare inom branschen att anställa fler kvinnor. Det gäller alltifrån orkestern i Allsång på Skansen till högskolor och musikfestivaler. − Någonstans måste man börja för att få till en förändring. Kalla det kvotering om du vill, jag

tycker att det är en rättvisefråga. Får man statliga eller kommunala pengar ska man se till att det ­sitter kvinnor i beslutsfattande positioner.

Men allt är långtifrån hopplöst. Det finns många positiva krafter och förebilder som gör stora insatser för jämställdheten inom musiken. Marie nämner musiker som trombonisten Karin Hammar och basisten Mia Kempff. Artister som Marit Bergman, Ane Brun och Robyn, som stöttar unga tjejer i branschen – de sistnämnda två har startat egna skivbolag. Eller Lena Frisk Åberg, som är vd för Stockholm Jazz Festival. − Dessutom gör nätverk som Kvast, Impra, Popkollo, Jämställd festival och Rättvise­för­ medlingen ett jättejobb. Jag tror att nätet betyder jätte­mycket, det är lättare att samlas i dag, det är fantastiskt. Jag älskar nätet, i min bok tipsar jag ofta om musikklipp man kan kolla upp.

Vi sitter på caféet högst upp i Kulturhuset och tittar ut över Stockholm när vi pratar. Det är ganska högljutt i lokalen och det börjar bli dags att runda av intervjun. Men innan vi skiljs åt tar jag fram en lista över de mest googlade fraserna i Sverige under 2013 och visar för Marie. Listan publicerades dagen innan vi stämt träff och jag har med mig den av två orsaker.

Det första skälet är att listan kan fungera som en slags mätning av dagsläget jämfört med det histo­ riska perspektiv som Marie bidrar med. Det andra är att listan är anmärkningsvärd i år eftersom samtliga tio mest sökta personer i Sverige förra året var kvinnor. − Lägg av, vad roligt!

Om man tittar på vilka artister som svenskarna sökte mest på förra året består topp tio av sex män och fyra kvinnor. Hur tror du samma lista skulle ha sett ut när du var som mest aktiv? − Kvinnorörelsen var gigantisk på 70-talet.

Hade vi tittat på den här listan 1978 hade det varit enormt många kvinnor. Sara Lidman, Röda Bönor, Lena Ekman, gruppen Salamander. Frågan är hur många av kvinnorna på dagens lista som kommer att finnas kvar i historien? n

notiser

Pionjären Ann-Sofi Söderqvist porträtteras på teve Kompositören och mångsysslaren Ann-Sofi Söderqvist ­presenteras i ett en timme långt porträtt på SVT i vår. Ann-Sofi är arrangör, dirigent, kompositör, musiker, presentatör, ­producent och föreläsare. Hon är också en av Sveriges mest framstående storbandsledare och den första kvinna som fått förtroendet att leda den europeiska radio- och tv-unionens storband European Jazz Orchestra. Filmen Klangen av ett år produceras av bolaget RedFilm med stöd från Stims promotionnämnd.

Läs mer på annsofisoderqvist.com och redfilm.se

19

SKAP satsar på mångfald och jämställdhet Under 2014 sätter SKAP – Sveriges kompositörer och textförfattaren – fokus på mångfald och jämställdhet i musiklivet, under projekt­ ledning av Lina Thomsgård.

SKAP kommer att skärskåda musiklivet, ta reda på vad som behöver bli bättre och genomföra åtgärder för ökad mångfald och jämställdhet.

Bland annat kommer man att synas på jämställdhetskonferensen Nordiskt Forum i Malmö, Almedalsveckan i Visby och Way Out West i Göteborg.

Upprop för musikkvinnor

FOTO: P elle P ian o

Det är inte bara Marie Selander som har satt fingret på hur kvinnorna tenderar att försvinna när musikhistorien skrivs. I Aftonbladet 17 april skrev inte mindre än 157 kvinnliga musiker under ett upprop, där de påminner om sin existens. ”Nu räcker det – fler kvinnor får inte blekna bort”, skriver bland många andra Nina Persson, Robyn, Lisa Nilsson, Marit Bergman, Titiyo Jah och Lykke Li.

Jämställdhets­ program Årets Indie

Fler kvinnliga musiker till jazzfestival

Fritz’s Corners mentorskapsprogram Makten Över Musiken utsågs till Årets Indie vid Manifestgalan 2014.

I motiveringen står: ”På de flesta av musikbranschens kreativa poster sitter i dag en man. Vinnaren av Årets Indie går i år till ett projekt där kvinnor tillåts att utveckla och påverka sin egen position inom en musikbransch som fortfarande är full av osynliga glastak.”

Manifestgalan arrangeras av Svenska Oberoende Musikproducenter varje år sedan 2003.

Läs mer på manifestgalan.se och maktenovermusiken.wordpress.com.

Jazzfestivalen i Ystad har som ambition att ha minst 40 procent kvinnliga bandledare och huvudartister på scenen i sommar.

– Vi tycker att de kvinnliga musikerna är minst lika bra som de manliga. Det finns ju en underrepresentation av kvinnliga musiker, men inget rationellt skäl till varför det ska vara på det viset. Då kan vi gärna hjälpa till att arbeta på den sidan, och skapa fler arbetstillfällen och möjligheter för dem, säger festivalgeneralen Thomas Lantz till Ystads Allehanda.

20

porträttet: Maria marcus

’’

Big in Japan

Att bara skriva låtar verkade ju skithäftigt.”

porträttet

Det började i tioårsåldern, hemma i Skövde. Där satt Maria Marcus och programmerade trumloopar när hon inte hängde i den lokala musikaffären. I dag är hon framgångsrik producent och låtskrivare – inte minst i Japan och Sydkorea.

Text: Johan Malmberg Foto: Jonas Ohlson

M

aria Marcus bor mer eller mindre i sin musikstudio. Dagarna är långa, vilket gör att hon ibland beslutar sig för att knoppa på soffan.

– Det finns alltid något att göra.

Alltid något att pilla på.

I studion skriver och producerar Maria musik.

Det är hennes yrke. Där ligger också hela hennes identitet och livsstil.

Musikkarriären tog fart hemma i Skövde. Vid tio års ålder började Maria programmera trummor samtidigt som hon hängde i den lokala musik­ affären. Intresset för musiken var något som hon utvecklade själv.

– Min musiklärare pushade mig på ett fantastiskt bra sätt när det gällde att skapa musik och jag fick ägna kvällar under högstadiet till att sitta i musiklokalerna och jobba som jag ville. Däremot kände jag av att det ibland kunde vara svårt att komma in som tjej i ett band, men när jag och min bästa vän klev in tillsammans funkade det bättre.

För att få fler tjejer att börja med musik tror Maria att man i ett tidigt skede måste bli bättre på att blanda kvinnor och män. I synnerhet när det gäller att starta band. Men hon tycker inte att kvotering är något bra alternativ.

– Jag är inte riktigt för det här med att kvotera in tjejer. Det måste ske naturligt. Jag fick till exempel en förfrågan förra året om att skriva till Melodifestivalen bara för att det skulle vara med minst 20 procent kvinnliga låtskrivare. Jag blev förbannad. Jag vill ju få frågan för att jag är bra, inte för att jag är kvinna.

Första kontakten med branschen fick Maria vid 16-17 års ålder. Det var på inrådan av musikaffärens ägare i Skövde som Maria började skicka demos till bolagen i Stockholm. Hans Larsson, som då ­jobbade på skivbolaget BMG, nappade direkt.

Från början var det tänkt att Maria skulle satsa på en egen artistkarriär. Hon var nära att ge ut ett eget album via ett japanskt skivbolag, men struntade i det. Skivbolaget ville ge ut Marias demos, där kvaliteten enligt Maria inte var tillräckligt bra.

Dessutom hade hon scenskräck.

I samma veva fick hon kännedom om att många

enbart skriver låtar och producerar musik åt andra, inte bara åt sig själva. En inriktning Maria valde att satsa på.

– Att bara skriva låtar verkade ju skithäftigt.

Jag är dessutom en person som trivs bra med livet bakom rampljuset.

Under de kommande åren arbetade Maria flitigt hemma i källaren i Skövde med att förfina sin profession. Efter ett tag fick hon ett samtal från Lars Wiggman. Han undrade om Maria kunde skriva ledmotivet till Wallander-filmerna, vilket hon kunde.

– Det var jättekul. Det kom så plötsligt. Från att tidigare inte fått ut så mycket material alls.

I dag sitter Maria i sin studio vid Bysis Torg på Södermalm i Stockholm, fullt fokuserad på sitt låtskrivande och producerande. Det rent affärsmässiga runt hennes musikskapande har hon främst lämnat över till sitt nuvarande musik­förlag, Scandinavian Songs. De sitter på våningen ovanför henne i samma lokaler.

– Jag är ganska dålig på affärssidan av musikbranschen; att promota mig själv, pitcha låtar och nätverka. Därför är det tacksamt att ha ett musikförlag som till viss del kan ta hand om den biten.

Detta har också gjort att jag kunnat fokusera på att skapa musik och producera, för i grund och botten är det ju låtarna och kvalitén på det man gör som spelar roll.

I dagsläget jobbar Maria mycket mot den ­asiatiska marknaden.

– Det har blivit så. De verkar gilla mina låtar.

Och det är positivt. När man sliter så himla mycket och så länge som jag har gjort så behöver man ibland få lite medgång. För mig har Asien varit den medgången.

– Det blir bättre musik ju mer hjärta man har med sig. Jag har svårt att göra något som inte är en ”del” av mig och som jag inte känner något för.

Visserligen blir det till att göra sådana saker också, man måste ju tjäna pengar. Men min grund­princip är att i stället för att göra något någon annan önskar så gör jag hellre vad jag själv vill. Förmodligen ligger det mig i fatet ibland. Men i längden tror jag att det kommer att löna sig. n

21

Få skriver för andra I december belyste SVT:s Agenda den svenska musikexporten och de framgångar svenska musikskapare skördar.

Bland politikersamtal och rapporter om den svenska skolan fick den framgångsrika låtskrivarduon Carl Falk och Rami Yacoub beskriva den framgångsvåg svensk musikexport upplever just nu. Och i det efterföljande studiosamtalet ställdes frågan: ”Varför finns det så få kvinnor i branschen?”

Det råder ingen brist på begåvade och framgångsrika kvinnliga artister och låtskrivare i Sverige. Tvärtom. Däremot är det betydligt färre kvinnor som yrkesmässigt valt att skriva låtar och producera till andra, likt alla kluster av manliga låtskrivare och producenter som uppstått.

Varför?

Musikförläggarna har försökt besvara frågan i en porträttserie om kvinnor som har titeln ”låtskrivare/producent” på sitt visitkort. Tanken är att lyfta fram dem för att inspirera andra unga tjejer att skapa musik, och visa att man inte nödvändigtvis behöver satsa på en egen artistkarriär. Först ut är låtskrivaren och producenten Maria Marcus – en längre version av artikeln finns publicerad på www.musikforlaggarna.se.

22

stim around the world: samu haber

Stim har l책ng erfarenhet av den internationella musikindustrin och en smidig administration, tycker finl채ndaren Samu Haber.

stim around the world

Redan vid 15 års ålder startade Samu Haber sitt första band och började skriva låtar. Sedan dess har den finska låtskrivaren, sång­aren och gitarristen nått stora framgångar med sitt band Sunrise Avenue – bland annat i Tyskland, där Samu i höstas också var coach och jury­ medlem i talangshowen Voice of Germany.

Text: Lotta Örtnäs Foto: Olaf Heine

hektiskt E

tt nytt album med Sunrise Ave­ nue, coach i Voice of Germany och nu en nästan utsåld turné i Tyskland – hur hinner du med?

– Ja, säg det! Förra året var det mest galna och hektiska året i hela mitt liv och jag måste erkänna att det fanns dagar när jag nästan ville ta livet av mig. Dessutom behövde jag lära mig tyska från scratch på några veckor, så mitt humör var inte det bästa. Men när jag ser tillbaka på det nu så var det värt det. Det var underbart att träffa de unga talangfulla killarna och tjejerna, några av dem så mycket mer talangfulla än vad jag själv är. När jag satt i den röda jurystolen insåg jag vilken tur jag har som har kunnat jobba med mitt band och som låtskrivare.

Du skriver allt material till Sunrise Avenue. Vad är du mest stolt över som låtskrivare?

– Jag är verkligen glad över allt material som släppts, men är förstås extra stolt över de stora hitlåtarna som Hollywood Hills och Fairytale Gone Bad. När en melodi tar form börjar det ofta med en underlig känsla i mitt huvud. Min Iphone är full av olika ”da-da-daa” med trafikljud i bakgrunden.

Sedan börjar jag leka med råmaterialet, och det mesta blir det förstås inget av. Men mitt låtskrivande börjar alltid med en melodi.

Skriver du för andra artister?

– Det händer. Men om det blir riktigt bra har jag svårt att lämna ifrån mig materialet. Låten Forever Yours skrev jag ursprungligen för Eurovision Song Contest när den hölls här i Finland 2008, men efter att ha sovit på det två nätter bestämde jag

mig för att Sunrise Avenue skulle få den i stället.

Hur kom det sig att du anslöt dig till Stim?

– Stim fungerar väldigt bra internationellt och hela administrationen är smidig. Ni svens­kar verkar ha längre erfarenhet av den internationella musikindustrin. Jag kanske är korkad som säger det här, men för mig är Stim en pålitlig och dynamisk organisation som bevakar mina intressen tillsammans med mitt förlag medan jag själv kan lägga fokus på den kreativa sidan.

Har du någon särskild anknytning till Sverige?

– Det har alla finländare. Jag har till exempel en stark hatkärlek till ert hockeylandslag Tre Kronor.

Jag älskar Stockholm, svensk design och kläd­modet. Över huvud taget tycker jag att ni är coola och alltid ligger några steg före resten av världen. Och jag var tillsammans med en tjej från Stockholm i några år.

Underbara tider. Och jag älskar svensk film.

Skriver du låtar på andra språk än ­engelska?

– Ja, vi släppte till exempel en spansk version av Fairytale Gone Bad som heter Olvída Me. Jag pratar finska, engelska och spanska, och så lite svenska och tyska.

Du beskrev 2013 som ett av de galnaste åren i ditt liv, vad förväntar du dig av 2014?

– 2014 kommer också att vara rätt hektiskt, men i år behöver jag inte skriva ett helt nytt album, producera det, lära mig nya språk eller tv-programkoncept. I år handlar det mer om att njuta av resultatet av förra årets hårda arbete. n

23

SAMU HABER Ålder: 37.

Bor: I Helsingfors, Finland.

Karriär: Samu startade sitt första band Sunrise när han var 15 år. 2002 bildades det som i dag är Sunrise Avenue. Bandet slog igenom internationellt 2006 med låten Fairytale Gone Bad. 2007 valdes Choose To Be Me som officiellt titelspår till tyska Big Brother. Samu skriver bandets alla låtar, ibland i samarbete med andra.

Aktuell med: Sunrise Avenue släppte sitt senaste album Unholy Ground i höstas och ägnar en stor del av 2014 åt att turnera i Tyskland. Förutom sångaren, gitarristen och låtskrivaren Samu Haber består bandet av basisten Raul Ruutu, trummisen Sami Osala och gitarristen Riku Rajamaa.

Antal verk hos Stim: 96 Första registrerade verk: Only Mest spelade verk: Fairytale Gone Bad Hollywood Hills Romeo The Whole Story I Don’t Dance

24

i korthet

Nordisk musik får egen sajt Nu får den nyaste och mest intressanta nordiska musiken en egen plattform, då den nordiska musikexport­ plattformen Nomex har startat gratissajten Nordic Playlist.

Nordicplaylist.com stöds av Nordiska ministerrådet, och syftet är att stärka ländernas samarbeten samt lyfta regionen internationellt.

Musik­ försäljningen ökar för ­tredje året i rad Musikförsäljningen i Sverige ökade med fem procent ­under 2013 till 990 miljoner kronor, enligt färsk statistik från Grammofon­ leverantörernas förening.

71 procent av den totala försäljningen kom från strömmade musiktjänster, vilket är en ökning med 30 procent.

Samtidigt såldes nästan sex miljoner cd-skivor i Sverige.

José Gonzáles tonsätter Ben Stillerfilm Stim-anslutne José Gonzáles bidrar med inte mindre än fem låtar på soundtracket till Ben Stillers film The Secret Life of Walter Mitty, som hade biopremiär i januari. Förutom hans soloinsatser hörs också två låtar med José Gonzáles band Junip i filmen.

Tävling: Vinn unik opera­­antologi Med notantologin Svenska operaarior 1874–2009 har Svensk Musik lyft fram vår operaskatt ur dammiga arkiv. Operaantologin innehåller 147 arior ur 89 operor av 54 svenska tonsättare, och består av fyra band för olika röstlägen – sopran, mezzosopran/alt, tenor och baryton/bas – för sång och piano.

Några av de tonsättare som finns representerade är Helena Munktell, Elfrida Andrée, Karl-Birger Blomdahl, Jonas Forssell, Gunnar de Frumerie, Hans Gefors, Thomas Jennefelt, Lars-Erik Larsson, Paula af Malmborg Ward, Karin Rehnqvist, Sven-David Sandström, Wilhelm Stenhammar och Lars Johan Werle.

Projektet med att ta fram antologin startade 2006 och Svensk Musiks Ann-Christin Biel har sedan 2011 varit dess projektledare och redaktör. Repertoar­ gruppen har bestått av Anders Wiklund, Carin Bartosch Edström, Dorothy Irving och Kjell Ingebretsen.

För att ha chans att vinna antologin behöver du svara på följande fråga: Vilken tonsättare skrev 1874 den opera som räknas som startpunkt för den svenska moderna operan? Mejla ditt svar, din adress samt motivering till varför just du ska vinna till red@stim.se senast den 16 april 2014, så är du med och tävlar om ett exemplar av notantologin.

I förra numret frågade vi vem som skrev originalversionen av En sång om frihet. Svaret är Silvio Dominguez Rodriguez och originalverket heter El día feliz que está llegando. Vi har dragit fem vinnare som får boken Björn Afzelius – En god man av Gunnar Wesslén. Grattis till Peter Bengtsson i Sölvesborg, Bosse Johansson i Sundbruk, Nathaniel Glasser i Bromma, Björn Greitz i Vaxholm och Ann Kristin Hedmark i Årsta.

I slutet av 2013 fick 105 Stim-stipendiater dela på mer än 4,6 miljoner kronor. Stipendierna delades ut vid en ceremoni i Stimhuset i Stockholm. Totalt har 1 320 ansökningar behandlats, vilket är ett rekordstort antal.

I augusti går det att ansöka om 2014 års stipendier.

Susan Roberts jobbar med fördelning och medlemsservice FRÅGA: Varför har utbetalningarna för liveområdet flyttats fram?

SVAR: Det beror bland annat på att vi förra året både bytte system för vårt verkregister och började använda ett nytt licensieringssystem. Samtidigt har även Stims webbtjänst för live-rapportering fått en upprustning.

Vi har skruvat på våra rutiner och tagit fram bättre arbetssätt. Och de rutinerna har behövt lite tid att sätta sig innan bearbetningen av liverapporter åter kan ske med vår vanliga periodicitet. En annan faktor som ibland fördröjer utbetalningen är när arrangören inte har redovisat spelningen, vilket ligger till grund för vår fakturering.

Hela systemomställningen är ett led i att vi effektiviserat hanteringen av framtida Stim­ pengar. Från och med i år gör vi utbetalningar för livemusik till musikskapare och musikförlag fyra gånger per år – i mars, juni, september och december.

Har du också frågor till Stim?

Mejla medlem@stim.se

Järnåkersstipendium till Joakim Sandgren Saltöstiftelsen har för sjätte gången delat ut sina Järnåkersstipendier och årets tonsättare är Joakim Sandgren. Han får utmärkelsen för sitt verk Endroits Susceptibles, som skrevs 2010–2012 och finns som video och ljudfil. Verket är komponerat för sex musiker och dator.

Juryns motivering: ”Det är ljudet som står i fokus i Joakim Sandgrens stycke Endroits Susceptibles. Ljudet som material, rest, motstånd. Det som fångas är musikens skarvar och fysiska processer. Här förenas hantverkskunskap och en öppenhet inför den samtida klangvärld där noise, brus och fältinspelade ljud är lika naturliga inslag som avgränsade toner, rytmer och harmonier. Verket är påfallande välskrivet och har en fascinerande taktil karaktär.”

FOTO : fredrik hjerli n g , Fabie n n e D elafraye

Glada stipendiater

Mina Stimpengar

Musikupproret kräver en rättvisare musikbransch!

Vi kämpar för mångfald inom svenskt musikliv. Vi har redan bl.a. med SKAP:s stöd lyckats få till stånd en förändring av STIM:s analogifördelning till förmån för upphovsmännen. Gå med i vår nystartade ideella förening Musikupproret om du är låtskrivare, textförfattare eller musiker! Även andra inom musikbranschen och vanliga musikälskare är välkomna. Vi startade på Facebook för ett år sedan, nu är vi 4000 i vår grupp.

Läs mer om vad vi vill åstadkomma och bli medlem på www.musikupproret.com Tillsammans är vi starka!

Saknar du dina SAMI-pengar?

Utan musiken tystnar Sverige!

Vi saknar inspelningslistor!

Inspelningslistorna ligger till grund för din ersättning – utan dem vet vi inte vilka som medverkat på inspelningen, och vem som har rätt till ersättning när den spelats.

Har du varit med på en inspelning där inspelningslistor inte skickats in till SAMI? Fyll i inspelningslistan online på: sami.se/inspelningslista

FRAMTIDENS DIGITALDISTRIBUTION KOSTNADSFRI UPPLADDNING, VI TAR INGA PROCENT! Betalar du idag dyra årsavgifter för att ha din musik tillgänglig online? Eller har du en deal där du lägger upp gratis men distributionsbolaget tar procent på det du säljer? Då kanske du skulle se över din digitaldistribution. Distrosong lanserar nu framtidens digitaldistribution, där du laddar upp dina verk gratis och vi tar ingen procent på försäljningen. Det finns ingen anledning att betala extra för att dina verk ska finnas online.

Gå in på Distrosongs hemsida för att få veta mer.

SKRIV ÅRETS SOMMARPLÅGA Tidningen Studio i samarbete med Disc Replication Europe och Distrosong presenterar vårens stora musiktävling.

PRISER Förstapris Mastring och pressning av vinnarlåten på 500 CD i pappkonvolut, samt digital och fysisk distribution under ett år.

Andra pris Coachning av andrapristagaren unde två timmar och mastring samt utgivning av låten digitalt.

Tredje pris Coachning av vinnaren under två timmar.

TÄVLINGSREGLER Du skickar in en låt (vi tillåter wav och mp3 som filformat) som inte har pressats eller givits ut på marknaden tidigare (inklusive digitala kanaler) och som därefter bedöms av vår jury.

Låten ska ha lagts upp här före den 1 april 2014. Tre vinnare presenteras i Studio nummer 5-2014 i slutet av april.

JURY Andreas Hedberg Peter Åstedt Gunnar Bendréus Danne Attlerud

Tidningen Studio Distrosong AB Disc Replication Europe AB Låtskrivare

Vi ser fram emot era bidrag, som ni kan börja ladda upp fr.o.m den 22 januari 2014 t.o.m den 31 mars 2014 kl. 24.00

WWW.DISTROSONG.SE

WWW.DISTROSONG.SE/TAVLING

CMM Group är specialister på CD, DVD kopiering och tryck sedan 1999

Gör din egen digipack

ett smart val för musiker och artister med enskild firma!

N yh e t!

Företagsservice

CD-förpackning Nu kan du beställa otryckta digipacks i liten upplaga, 10 st/ låda, 12 klisteretiketter.

Designen gör du själv och skriver sedan ut på medföljande klisteretiketter eller låt kreativiteten flöda!

www.cmmgroup.se info@cmmgroup.se tel 08-545 706 70

Musikerförbundets nya Företagsservice riktar sig till musiker och artister som driver sitt musikföretag som enskild firma.

Som egenföretagare kan du vara medlem i Musikerförbundet och få tillgång till Företagsservice.

Du kan teckna en speciell Företagsförsäkring och andra förmånliga försäkringar till din verksamhet. Du får företagssupport, juridisk service, medlemservice och kan dra av serviceavgiften i din rörelse.

Kontakta oss idag för mer info!

Smarta försäkringar

Torshamnsgatan 39 B i Kista,

2010-05-21 16:12:44

1_89x122mm i-create_CMM.indd 1

Burgsvik, Gotland

Företagssupport

Juridisk service

Hög tid att boka in våren.

Kom till södra Gotland och skriv era låtar.

Njut av lugn och ro, vacker natur, närhet till havet och fina strövområden.

Avdragsgill serviceavgift

Björklunda har sedan 1946 varit en omtyckt träffpunkt på södra Gotland.

Anläggningen har 36 rum och 91 bäddar och är öppet året runt.

Varmt välkomna till vardag och fest, vi har mat mot beställning och fullständiga rättigheter.

Lena och Kenneth med personal

08-587 060 00 musikerforbundet.se

För bokning ring eller mejla hemsida: www.bjorklundabb.se mejl: info@bjorklundabb.se tel: 0498-49 71 90

i korthet

Stim-­svenskar ­förband till Peter Gabriel

Peter, Bjorn and John får amerikanskt TV-pris

Peter Gabriel kommer med sin turné So – Back to Front Tour till Globen i maj. Nu är han ute över stora delar av världen med samma turné, och då är två S ­ timanslutna med och värmer upp med några låtar, Jennie ­Abrahamsson och Linnea Olsson. Dess­utom sjunger ­Jennie ­Abrahamsson duett med Peter Gabriel på låten Don’t Give Up.

EU ser över upphovsrätten EU-kommissionen vill veta vad Europas medborgare tycker om dagens upphovsrättsregler. I en så kallad öppen konsultation har företag, privatpersoner och organisationer därför fått möjlighet att fram till 5 mars svara på frågor om upphovsrätten.

Konsultationen är ett tidigt steg i översynen av upphovsrätten i EU. Nästa steg är den så kallade ”vitbok” med riktlinjer som EU-kommissionen ska presentera i början av sommaren.

Simon prisad för ­countrylåt i USA

FOTO: G ustaf J ohan sso n

Simon Anderssons debutsingel Mia utsågs till Årets countrylåt på Hollywood Music in Media Awards 2013. Simon är den första ickeamerikanen någonsin att ta hem priset och han var också på plats i Hollywood för att ta emot utmärkelsen och framföra sin låt.

27

Stimgitarren till Luger Stimgitarren 2013 gick till arrangören och agenturen Luger, som ägs av Live Nation.

Luger arrangerar konserter i Sverige och övriga Norden på små och stora arenor med artister som Feist, Arcade Fire, James Blake, The xx, Mykki Blanco, The Knife, Grimes, M.I.A. och Coldplay.

Luger arrangerar också festivalerna Way Out West och Stockholm Music & Arts, och samarrangerar Popaganda. Som agentur representerar Luger bland andra Jenny Wilson, Thåström, Lykke Li, Redline, Elliphant, Say Lou Lou och Marlene.

Stimgitarren delas ut varje år till ett företag, en förening eller en organisation som bidrar till att musikskaparna får ersättning för sitt arbete.

– Vi har haft ett mycket gott samarbete med Luger under flera års tid. Genom Stimgitarren vill vi visa vår tacksamhet för att de är noggranna med att kompositörer och textförfattare ska få ekonomisk ersättning när deras musik framförs, säger Nicklas Sigurdsson, chef för Försäljning och Marknad på Stim.

– Vi tackar och bockar. Särskilt tackar vi alla ursprungskreatörer. För oss är det ärofyllt att på bästa sätt få servera era förädlade råvaror, och vi hoppas genom det kunna inspirera nya fantastiska upphovshens i hela Sverige, säger Ola Broquist, vd för Luger.

Exportpriset till Avicii och ABBA Regeringens musikexportpris för 2013 gick föga överraskande till Tim ”Avicii” ­Bergling. Hederspriset gick till ABBA, ­medan Ten Music Group fick det nyinstiftade Hedersomnämnandet. Priset delas sedan 1997 ut av regeringen för insatser inom musikbranschen, som under det gångna året riktat strålkastarljuset mot Sverige och därigenom bidragit till svensk export.

Peter, Bjorn and John har tilldelats BMI Film/TV Crystal Award 2013 för låten Second Chance, som är intro till Two Broke Girls, en amerikansk sitcom. Det är andra året i rad som Peter, Bjorn and John tilldelas priset för samma låt. Den kommer från skivan Gimme Some, som släpptes 2011.

Vill du bli ­ambassadör för upphovsrätt?

Gillar du att tala inför folk?

Stim söker nu anslutna musikskapare som värnar om upphovsrätten och är intresserade av att medverka i olika sammanhang för att belysa dess betydelse. Det kan handla om både offentliga evenemang och i­nterna möten på Stim. Du som tycker detta låter spännande, kontakta Sofia Jerneck på sofia.jerneck@stim.se.

Konstnärs­ nämnden stöttar ­arbete över ­gränserna Nu får svenska kompositörer chansen att arbeta utomlands – och utländska komposi­ törer får möjlighet att arbeta i Sverige. Detta inom ramen för Konstnärsnämndens internationella musikprogram, som har inlett två former av internationellt kulturutbyte för kompositörer: Vistelser i utlandet och Vistelser i Sverige. Konstnärsnämnden får 2012–2014 två miljoner kronor per år av regeringen för att utveckla en ny struktur för internationellt kulturutbyte inom musikområdet, och dessa två program är en del i det arbetet.

28

i korthet

Besöksrekord på fjolårets musik­ festivaler De tio största musikfestivalerna i Sverige slog rekord 2013 med 268 000 besökare. Det konstaterar Daniel Johansson i en rapport för Linnéuniversitetet. De senaste fem åren har både de mellanstora och de största festivalerna vuxit, och allra störst var den nystartade Bråvalla.

Sedan år 2000 har antalet besökare på de tio största kommersiella musikfestivalerna ökat med 144 procent och antalet festivaler har ökat från 170 till 500, enligt rapporten.”

Nej till nytt förslag om fördelning

Malin Bång på Ultraschall Berlin Strålkastarljuset riktades mot kompositören Malin Bång under årets omgång av Ultraschall Berlin, en av Tysklands största festivaler inom samtida musik. Malin Bångs porträttkonsert How Long Is Now direktsändes den 24 januari av Deutschlandradio Kultur. Den svenska ensemblen Curious Chamber Players medverkade tillsammans med solisterna Karin Hellqvist på violin och Anna Petrini på kontrabasblockflöjt.

Helena Woodcock tillförordnad vd i Stim I februari avgick Stims vd Kenth Muldin. Tills dess att en ny vd rekryterats är Helena Woodcock, Stims ­chefsjurist sedan 2008, tillförordnad vd.

– Jag ser med stor glädje fram mot uppdraget. Kenth Muldin var drivande bakom den utveckling som bidrog till att göra Stim till ett av världens ledande upphovsrättssällskap. Nu fortsätter Stims styrelse och ledning att arbeta enligt den inter­ nationella strategi som stakats ut för flera år sedan, säger Helena Woodcock.

Stimanslutna gör om nationalsången med Zlatan Inte många kan ha missat reklamen där Zlatan jagar, springer i snö och kör Volvo. Zlatan reciterar även en ny version av nationalsången, som ingen mindre än Max Martin har producerat.

– Jag gör det här projektet enbart för att det var ­Zlatan själv som frågade mig. Jag kunde inte säga nej till honom, säger Max Martin till Dagens Industri.

Max Martin står för text och musik tillsammans med Style of Eye (Linus Eklöw), Joakim Jarl och Svidden.

Arrangemang av Du gamla du fria, original av Richard Dybeck.

– Jag har ingen relation alls till nationalsången, säger Max Martin till DI. Just därför vill jag ta tillbaka den.

Och att en kille från Rosengård framför nationalsången säger något om Sverige. Jag vill ha ett samhälle där alla får vara med.

FOTO : Marti n H ellstr ö m, viktor gårdsäter, volvo

Vid Stims extra f­öreningsstämma den 18 februari avslog stämman styrelsens förslag om ändring av fördelningsreglerna.

Enligt förslaget skulle en ny struktur för fördelningsområden införas, och graderings­systemet och det så kallade MEM-stödet (marknads­mässigt eftersatta musik­områden) ersättas av ett mångfaldsstöd för Stim­ anslutna upphovsmän.

För att ändringen skulle ­antas krävdes att två tredjedelar av stämmo­deltagarna röstade ja. 46 personer röstade ja och 33 nej, vilket alltså inte var tillräckligt stöd för att anta det nya förslaget.

Fördelningsreglerna ligger därmed fast enligt nuvarande ordning. Stims styrelse kommer nu att utvärdera ­resul­tatet och utarbeta en plan för nästa steg.

– Det är inte bara viktigt att Stims fördelningsregler har ett brett stöd hos våra an­slutna, det är nödvändigt med ett demokratiskt röstförfarande i en intresseorganisation. Vi agerar på uppdrag av de anslutna musikskapare och förlag som äger Stim, lyssnar på alla synpunkter vi får in, säger Stims fördelnings­chef Claudia Salazar.

i korthet

Debatt: MP: Kultur för alla måste vara skapad av alla

Soundtrack till böcker Det blir allt vanligare med soundtracks till böcker – allt från Spotifylistor till specialskrivna låtar. Ett exempel är Daniel Poohls skönlitterära debut Som om vi hade glömt, vars soundtrack har skräddarsytts av låtskrivar­ duon Erik Ågerup och Linus Andersson. Ett annat är bandet Undecimbers nära samarbete med författaren Åsa Schwarz. De fick sitt genombrott med låten Demon My Love som användes i marknadsföringen av Schwarz första bok Och fjättra Lilith i kedjor, och de har även gjort soundtracket till hennes senaste bok Lust.

Vi som stad har ett ansvar för att Stockholms kulturutbud både skapas av och konsumeras av en mångfald av stockholmare.

Samtidigt ser vi i dag stora skillnader mellan stadsdelar, ålder och kön i hur stockholmarna upplever och värderar kulturen – och en ojämlikhet i vem som utövar, skapar och presenterar kulturen i Stockholm.

Enligt organisationen Jämställd festival var 77 procent av musikakterna på de svenska festivalerna mansdominerade.

Så det är mer än tydligt att Sveriges festivaler är allt annat än jämställda.

Att det på Stockholms festivaler finns både kvinnor och män på scenen är grundläggande. Men vi menar att vi inte får nöja oss där. Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet måste börja på gräsrotsnivå och genomsyra hela den kommunala kulturbudgeten i Stockholm om vi ska kunna åstadkomma förändring.

Kulturskolan lägger grunden för framtidens musikscen men vi ser att valet av instrument fortfarande är könsbestämt. Valet följer med ut på musikhögskolan eller folkhögskolorna och ­vidare ut på de stora musikscenerna. Tjejer är också mer benägna att lämna verksamheten när de kommer upp i gymnasiet.

Miljöpartiet vill bredda verksamheterna så att alla unga stockholmare ges möjlighet att delta i kulturlivet på lika villkor.

Det är en viktig jämställdhets- och demokratifråga.

Politik kan inte skapa kultur. Kultur ­uppstår inte på det sättet. Men politiken har ett ansvar att se till att det finns förutsätt­ ningar för kulturen att vara av, och för alla, oavsett kön.

Daniel Helldén (MP), oppositionsborgarråd i Stockholms stad

FOTO: fredrik hjerli n g, Ale x W essely

Vill du också debattera i Stim-magasinet? Skicka din debattartikel på högst 1 500 tecken till red@stim.se. Åsikter framförda på debattplats i Stim-magasinet står enbart för den eller de personer som skrivit debattartikeln och behöver inte vara något som vi på Stim håller med om, ställer oss bakom eller ­sympatiserar med.

Rekordmånga ­svenska listettor i England Svenska låtskrivare slog rekord i England 2013.

Det är första gången någonsin som Sverige haft fyra listettor i England under ett och samma år: två verk av Avicii, I Love It av Linus Eklöw och Patrik Berger, och senast Alessos Under control, skriven tillsammans med Calvin Harris. Det tidigare rekordet är från 1976, då ABBA hade tre förstaplaceringar i England.

Stim i riksdagen – Politiker, lyssna inte på amatörer som inte har koll när ni snackar upphovsrätt – lyssna på dem som är experter och försörjer sig i branschen!

Det sade Martin Rolinski, låtskrivare och artist, som medverkade vid seminariet Musiken som inkomstkälla i riksdagen den 22 januari. På plats fanns politiker och rådgivare från riksdag, regering och Stockholms stad, samt personer inom den svenska musikindustrin – från artister till chefer på U ­ niversal och Spotify. Värd för seminariet var riksdagsledamoten Olof Lavesson (M). Utgångspunkten för diskussionen var hur musikbranschen kan bidra till jobb, tillväxt och välfärd i Sverige.

Seminariet går att se på stim.se.

29

Egen­ licensiering till dator- och tv-spel Allt fler anslutna har kommit med önskemål om att själva kunna licensiera musik till enskilda dator- och tv-spel.

Därför har Stim tagit fram en modell som ger upphovs­ mannen rätt att egen­ licensiera musik som används i just dator- och tv-spel. Egenlicensiering innebär i korthet att Stim drar tillbaka inkasseringsrätten för de verk som enbart är till för att användas i spel. Om du är intresserad av att veta mer om detta är du välkommen att kontakta Stim på medlem@stim.se.

Musik­ branschen fortsätter växa Den svenska musikmarknaden omsatte 7,4 miljarder kronor under 2012, vilket är en ökning på nästan 17 procent mot året innan. Det framgår av Musiksveriges rapport Musikbranschen i siffror.

Rapporten är indelad i tre kategorier: upphovsrättsliga intäkter, intäkter från inspelad musik och konsertintäkter. De upphovsrättsliga intäkterna uppgick till drygt 1,9 miljarder kronor. Det är en tioprocentig ökning mot 2010. Siffrorna från de upphovsrättsliga intäkterna avser insamlade pengar till musikskapare, musiker, a­ rtister, musikförlag, musikbolag, producenter och arrangörer.

30

sista ordet

Lina Thomsgård: Musik borde göras av oss alla, för oss alla Lina Thomsgård, grundare av Rättviseför­ med­lingen och projekt­ ledare för SKAP:s satsning på mångfald och jämställdhet 2014.

Stim-magasinet ges ut av Stim och produceras av Publik.

Adress: Stim-magasinet,­ Box 17092, 104 62 Stockholm Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se Ansvarig utgivare: Karin Jihde Chefredaktör: Krister Insulander Redaktionsråd: Karin Jihde, ­Lotta Lundén, Jonas Nordin, Max Thörn, Linda Johansson, Sofia Jerneck, Simon Olsson Formgivare: Olof Helldin På omslaget: Tove Lo Omslagsfoto: Viktor Gårdsäter

Tryckeri: Ljungbergs, Klippan, 2014 ISSN 2000-5628

inte så finns de inte, kvalituttan framför allt.

För att undersöka saken startade jag en facebooksida, döpte den till Rättviseförmedlingen och bad folk hjälpa mig att leta. Stämde det att det inte fanns andra än män som var experter på ekonomi, Egypten, terrorism och motorsport?

Fyra år senare har vi hittat närmare 25 000 kompetenta personer inom områden där de ”inte funnits” och vi har inspirerat journalister att tänka till, använda fantasi och sluta göra som de alltid gjort. Och naturligtvis har det de skriver, sänder och spelar in blivit bättre eftersom urvalet blivit större och innehållet relevant för fler.

Men hur hänger det här ihop med musik?

Vi lever som bekant i en värld där musikhistorien är skriven av män, för män, om män (den musiker som klarat sig igenom livet utan att påverkas av detta ska få en signerad cykel av mig).

Det syns i branschen i dag, och de argument som oftast dyker upp när jämställdhet och mångfald kommer på tal är samma som mediernas: kvalitet, kompetens, det finns inga.

Så jag skulle kunna använda det här utrymmet för att förklara att ”kvalitet” inte är ett objektivt mått, utan någons smak och tycke. Jag skulle kunna tjata om att även kompetens är könat. Vi jobbar helst med folk som är precis som vi (även om resultatet blir bättre om de inte är det), och jag skulle kunna förklara vad musikvärlden har att vinna på att inkludera andra än män på alla positioner. Hur kvinnor borde få ha kreativa roller och inte bara bli hela branschens mammor. Hur musik borde göras av oss alla, för oss alla. Men 3 500 tecken räcker inte till.

Så jag ska ägna 2014 åt det i stället. Att få musikbranschen att fatta att den behöver förändras, för resten av samhället har redan satt igång. För att parafrasera Edith Södergran: det anstår oss inte att göra musiklivet mindre än det kan vara. n

FOTO: stefa n pagreus

Annonskontakt: Martin Carlsson, Display Telefon: 0911-25 79 01 E-post: martin.carlsson @display-umea.se

N

är jag var tio år ville jag starta ett band och play/recade in låtar om ensamhet på min bandspelare, eftersom jag inte hade någon att starta band med. Men medierna och omgivningen fick mig snart på bättre, mer realistiska tankar.

För det var ju en rockartists flickvän jag skulle bli. ­Eller en journalist som skriver om rockartisten, som skildrar och hyllar honom.

Femton år senare började jag jobba på skiv­ bolag. Min chef hette Åsa och var den enda kvinnliga chefen på ett storbolag på den tiden (i dag finns det ingen alls), och jag blev kvar i sju år.

Jag såg andra chefer nypa servitriser i rumpan och fråga dem vad det skulle kosta att få dem att följa med till hotellet. Fick förklaringen ”du vet hur jag är, jag kan inte jobba med tjejer!” när jag föreslog ett bra band att signa. Hörde journalister till leda fråga vissa av artisterna om barn; när var hur skulle de skaffa barn och hur skulle det kombineras med albumsläpp, medan andra artister med en handfull ungar aldrig fick den frågan.

Jag såg pressreleaser som berättade att en artist ”samarbetat” med en producent, medan en annan hade ”tagit hjälp av”. Jag följde med på turnéer där det kunde gå dagar utan att jag träffade en enda person i band eller crew som inte var man.

När jag lämnade musikbranschen fortsatte jag jobba mot medierna. Jag såg hur nyhetsmedierna varje dag skildrade ungefär dubbelt så många män som kvinnor (experiment: räkna!). När det kom till experter så var det fyrdubbelt, och sällan hade de intervjuade ett namn som inte klingade svenskt.

När jag frågade varför, löd svaren ”kön spelar ingen roll, här ser vi till kompetens”, ”det viktigaste är KVALITET” eller vanligast: ”Vi vill jättegärna ha kvinnor men det finns inga som kan det här”. Fullkomligt giltigt och rimligt – finns de

2014_Discrep_annons_185x120_korr_Out.pdf

TÄVLING!

Skriv årets sommarplåga!

- Tävla och vinn utgivning av din musik Läs mer på: www.distrosong.se/tavling

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

Se våra andra fina erbjudanden på www.discreplication.se

1

2014-01-31

22.40

Posttidning B

Avs채ndare: Stim Box 17092 S-104 62 Stockholm

2014_STIM_Magazine_210x235mm_300dpi_CMYK_outl.pdf

1 1 0 6 0 7 7 0 0

1

2014-02-17

16.56