Stim magasinet #4 2014

stim Medlemstidningen för dig som skapar musik Stim-magasinet #4 2014 www.stim.se

”Jag tjänar fortfarande mina pengar mest på att packa in gitarren i bilen, åka någon­ stans och hoppas på att det kommer folk. ” Anders Wendin, sidan 30

Soundcheck:

Lina Nyberg Uppror eller inte?

Tema: Tyskland Allt om årets Stim Music Expo

Bildmässig “Inför nya projekt ­använder jag ofta vision boards där jag klipper, klistrar och s ­ ätter upp fotografier och färger för att hitta inspirationen. Det ­visuella får skapa kontext för det musikaliska.”

SLÄPP DIN MUSIK PÅ SPOTIFY & ITUNES* • BEHÅLL ALLA RÄTTIGHETER OCH FÅ 100% ROYALTIES • BLI UPPTÄCKT AV VÅRA TALANGSCOUTER • EN UNIK CHANS ATT BLI SIGNAD AVUNIVERSAL MUSIC

REGISTRERA DIG IDAG PÅ SPINNUP.COM

GET DISTRIBUTED, GET DISCOVERED!

FRÅN ¤9.99 PER ÅR

*

LEDARE

Kollektiv eller friköpt?

FOTO : F R E D R I K HJ E R LI N G

Varför krångla med royalties när man bara kan sälja loss rättigheterna för en klumpsumma och få pengarna direkt i fickan? Den frågan ställde en panel­ deltagare på årets Stim Music Expo, där kollektiv kontra friköpt musik var en av många saker som diskute­rades.

Självklart är det upp till var och en att avgöra vad man vill göra med den musik man har skapat. Men vi tror på att Stim bidrar med mycket mer än bara en av­räkning. Stim fyller en viktig roll i samhället. Vi medverkar till att berika män­ niskors liv genom att ge enkel tillgång till konst och kultur, och vi har i nästan 90 år kämpat för en skälig ersättning för de som har skapat denna konst och kultur.

Frågan är viktig och har tagit upp mycket tid under mina första månader på Stim. Om vi ska förbli relevanta för de som skapar musik måste vi ständigt utmana vår tänkande om hur vi bäst tjänar dem, men också samtidigt försvara vår tro på att kollektivet är stärkare än den enskilda upphovspersonen. Detta är en spännande utmaning och jag ser fram emot att fortsätta dialogen med er anslutna om hur vi hittar rätt balans.

Ett pågående ärende som kommer att gynna alla Stimanslutna är planerna på en gemensam licensieringshubb till­ sammans med tyska Gema och e ­ ngelska PRS for Music. Detta kommer att förenkla gränsöverskridande insamling och utbetalning av musikrättigheter – en nödvändighet i dagens till stor del digitalt uppbyggda musikekonomi, både vad gäller skapande, inspelning, distribution och framförande.

Till sist vill jag lyfta fram vårt förbättringsarbete för att få bästa möjliga utbetalningar för bakgrundsmusik utan rapport, som nyligen uppmärksammats i medierna. Det arbetet påbörjades redan i våras och jag är övertygad om att det kommer att ge resultat redan i början av nästa år.

”Jag är nog ­ganska ovanlig.”

Lina Nyberg, sidan 4

03

innehåll #4 2014 4 Tuff bransch

Lina Nyberg berättar hur man överlever bortom det svenska musikundret.

10 Analogi eller inte?

Stims vd Karsten Dyhrberg Nielsen träffade Musikupprorets ordförande Örjan Englund.

12 Big in Germany

10 16

Varför är svensk musik så populär i Tyskland? Stim-magasinet förklarar.

14 Bytte E4 mot Autobahn

Låtskrivaren Anna Roxenholt upplever vad hon kallar för ”skandinavofili” i sitt nya hemland.

16 Större musikliv, mer publik

Eftersom det finns en större publik finns det också utrymme för mer nischad musik i Tyskland, menar kompositören Karin Rehnqvist.

18 Hårt arbete

När Nils Landgren först kom till Tyskland fick han betala för att uppträda. Det behöver han inte göra i dag.

20 Stim Music Expo

Två uppslag om det mesta och det bästa från årets medlemsevent.

24 Stim jorden runt

Den tajik-svensk-kanadensiska tonsättaren Farangis Nurulla-Khoja berättar om färger och skuggor.

28 Tävling

Vinn Annika Norlins nya bok!

30 Sista ordet

Anders Wendin ger en lektion i den kreativa konsten att överleva.

Karsten Dyhrberg Nielsen Vd, Stim

20

Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se För ytterligare info se sidan 30.

04

SOUNDCHECK: LINA NYBERG

Lina Nyberg började turnera redan när hon var i 18-årsåldern.

I dag är hon en av våra mest etablerade sångerskor och låtskrivare inom jazzen.

’’

Min kreativa process inleds oftast med att jag bara sitter och improviserar på pianot eller med en gitarr.”

SOUNDCHECK

05

lina Lina Nyberg är en av Sveriges främsta jazz­ kompositörer och musiker. Prisbelönt och hyllad efter 25 år på scenen – nu berättar hon hur man överlever i en genre långt från det svenska musikundret. − Alla känner sig orättvist behandlade, speciellt om man är jazzmusiker, säger Lina Nyberg.

Text: Anders Löf Foto: Viktor Gårdsäter

06

SOUNDCHECK: LINA NYBERG

LINA NYBERG Ålder: 44 Bor: Stockholm Karriär: Debuterade 1993 med albumet Close, tillsammans med pianisten Esbjörn Svensson. Har sedan dess givit ut 14 album med olika konstellationer i eget namn och turnerat runt om i världen.

Hon var i april 2006 en av initiativtagarna till nätverket Impra, som arbetar för jäm­ ställdhet mellan män och kvinnor i musikvärlden. Lina fick Jazz­katten 2011 och Lars Gullin-priset 2014.

The Sirenades (2014) FEM FAVORITER I LINAS SMARTPHONE: Elis Regina och Antonio Carlos Jobim – Elis & Tom (album) Carla Bley och Paul Haines – Escalator Over the Hill Erik Satie Relâche (balett) Allt med Cathy Berberian Laura Mvula – Sing to the Moon

D

et är Lina som föreslagit att vi ska ses på Moderna Museet.

Tanken är att Skepps­holmens lövsal i höstens färger ska fungera som en fond för bilderna till intervjun.

Platsen blir också en pas­ sande kuliss för ett samtal om ursprung och skapande, med dottern till två konstnärer. − Min mamma gick på Mejan, Konstakademin, så jag hängde ofta här på Moderna som barn.

Lina leder oss vant genom korridorerna för att hitta en plats där vi kan prata ostört. − På samma sätt som min dotter antagligen har varit mer på jazzkonserter än genomsnittet så gick jag på konstutställningar, men jag tycker fort­ farande att det här är det bästa.

Moderna Museet? − Nej, att fika!

Vi är framme i museets café. Vi köper kaffe och bullar och sätter oss vid ett bord i hörnet.

Jag har läst att du önskar att du växte upp i en musikerfamilj? − Det var nog någonting jag sade när jag själv fick en dotter. Helt plötsligt insåg jag att hon, som femåring, kunde en massa om musik som jag lärde mig först i gymnasiet.

Att båda Linas föräldrar var bildkonstnärer är ett arv som hon fört med sig in i musiken. Inför nya projekt använder hon ofta vision boards där hon klipper, klistrar och sätter upp fotografier och färger för att hitta inspirationen. Det visuella får skapa kontext för det musikaliska. − Jag fick med mig bilden på ett generellt under­liggande plan och fick lära mig saker som perspektivritning av bara farten. Jag tänker ­mycket bildmässigt när jag komponerar. − Jag är alltid involverad i omslagen på mina skivor och har väldigt klara direktiv om hur det ska se ut. Ibland har omslagen varit klara före musiken. Då vet jag hur musiken ska bli och jag kan börja jobba.

På den tiden man skrev noter för hand gjorde Linas ursprung sig påmint genom hennes fascina­ tion för noten som tecken och den speciella hand­ stil man får av att skriva noter. Men numera sköter

hon den delen av jobbet framför datorn. − Min kreativa process är oftast att jag bara ­sitter och improviserar på pianot eller med en ­gitarr, sjunger och spelar in det på telefonen.

Ibland komponerar jag direkt i datorn men det blir bättre om jag sitter vid pianot först och sen arrangerar musiken framför datorn.

Från att skriva prydliga g-klavar i sitt linjerade notblock till att komponera musik med sin smarta telefon. Mycket hinner hända under 25 år.

Du firar 25 år som artist i år, hur hade du tänkt fira? − Oj, jag hade helt missat det. När jag firade 20 år som artist hade jag en jubileumsföreställning.

Jag började turnera när jag var ganska ung, runt 18-19 år. Den föreställningen var ett sätt att säga till mig själv och inför andra att jag har hållit på med det här ett tag nu och kan det. Vi får se om jag hittar på något i år.

Och hur överlever man 25 år som jazzmusiker i Sverige? − Man får vara väldig ekonomiskt våghalsig.

Eftersom mina föräldrar var konstnärer är jag uppvuxen inom en kulturyttring där det är om möjligt ännu svårare att försörja sig. För mig var det ett uppköp att bli jazzmusiker. − Min mamma lyckades försörja mig och min syrra i jättemånga år som bildkonstnär och ensam­ stående. Det skapar en trygghet om att allt kommer att lösa sig. Jag tror det är värre för musikanter som kommer från en familj med vanliga nio till femjobb. Då kanske man får en press hemifrån, ”Hur ska du försörja dig?”, ”Det verkar omöjligt.”

Men du har aldrig känt för att strunta i alltihop och bli ingenjör i stället? − Nej, men jag har periodvis även jobbat med att undervisa för att försörja mig. Både på musik­ högskolan i Göteborg och i Stockholm. Sedan sju år tillbaka har jag fått ett konstnärs­stipendium på ungefär 90 000 kronor om året efter skatt, från Konstnärsnämnden. Det gör jätte­stor skillnad.

Sammantaget konstaterar Lina att det är ­stipendier och extrajobb som får det att gå runt för svenska jazzmusiker, väldigt få kan försörja sig på skivförsäljning och turnerande. − Stimpengarna bidrar förstås också en del när man skriver sin egen musik.

SOUNDCHECK

’’ Lina Nyberg är uppvuxen i en konstnärsfamilj. Så ekonomiskt var det ett ­uppköp att bli jazzmusiker.

Jag tänker mycket bildmässigt när jag komponerar.”

07

08

SOUNDCHECK: LINA NYBERG

2006 bildade Lina Nyberg och Gunilla Törnfeldt nätverket Impra, som arbetar med att göra kvinnor mer synliga inom improvisationsmusik.

SOUNDCHECK

’’

Jag har fått en massa uppmärksamhet och stipendier, så jag ska väl sitta ner och vara tyst.”

Att svenska politiker de senaste tio åren varit mer inne på Da Buzz än da jazz har inte gjort saken lättare. − Problemet är att pengarna som går till det fria musiklivet har stannat kvar på samma nivå samtidigt som allt annat går i en annan riktning.

Jag får samma verksamhetsstöd för mitt band från Kulturrådet i dag som jag fick för 20 år sedan.

Det behövs en rejäl ökning av anslaget till det fria musiklivet, arrangörer och musikgrupper.

Att söka kulturstöd har blivit en naturlig del av alla de pusselbitar som ska falla på plats när Lina väljer nya projekt. − När jag får en idé om ett sammanhang eller några musiker som jag vill jobba med, kontaktar jag dem och ser om de har lust att vara med. Då har man en grund. Sedan får man söka pengar så att man kan betala musikerna.

Till skillnad från när klassiska kompositörer skriver beställningsverk skriver Lina nästan bara stycken där hon själv är med och sjunger. − Jag skriver mest till mig själv. Men en del av det senaste beställningsverket jag gjorde med Norrbotten Big Band är faktiskt instrumental. När man sjunger och samtidigt ska leda en orkester är det många saker att koncentrera sig på, då kan det vara härligt med en paus.

Du är sångerska, kompositör och text­ författare, jag tänker att du är som en singer-songwriter fast med jazzband ­i ­stället för en ensam gitarr? − Jo, jag är nog ganska ovanlig. Jag har försökt hitta någon annan sångerska som skriver för storband men inte lyckats. Jag skulle vilja ha ett fotografi på någon som sjunger och samtidigt leder ett storband så att jag kan se hur de gör. Man vill inte stå med ryggen mot publiken samtidigt som man sjunger och dirigerar.

2006 bildade Lina och jazzsångerskan och kompositören Gunilla Törnfeldt nätverket Impra, som arbetar för att göra kvinnor mer synliga inom improvisationsmusik genom att lyfta fram före­ bilder och kollegor. − Jag visste ju att det fanns kollegor som inte är män men det var sällan man träffade dem. Till sist började det känns lite konstigt. Så fort man blev

intervjuad var det alltid: hur känns det att vara ensam kvinna bland så många män?

Mycket har hänt på jämställdhetsplanet sedan Impra startades. Numera driver nätverket två klubbar – en i Göteborg och en i Stockholm – som jobbar praktiskt med normkritik och jämställdhet i programsättningen. − Jag tycker att vi har gjort stor skillnad inom jazz- och improvisationsscenen, inte minst genom att sätta frågan på kartan och bara vara där och påpeka när någonting har varit orättvist.

Ett tydligt exempel på att tiderna förändras är hur det prestigefyllda priset Jazzkatten, instiftat 1993, har utvecklas. − Jag var den första kvinnan som vann årets musiker (2011), det kändes lite konstigt. Det är många som har missförstått när jag har försökt förklara det här. Jo, jag är jätteglad att jag fick priset men det var också kanske tio år för sent.

Mina kollegor och andra som jag har skrivit musik till fick priset tio år tidigare. − Det var många som störde sig förra gången jag pratade om det här. Och jag förstår det, de flesta känner sig orättvist behandlade, speciellt om de är jazzmusiker. Det är svårt att få pengarna att räcka. På det sättet är jag väldigt lyckad – jag har kunnat försörja mig och fått en massa upp­ märksamhet och stipendier, så jag ska väl sitta ner och vara tyst.

Det historiska problemet med Jazzkatten var att det nästan bara var män som satt i juryn och nominerade män som sedan vann priset, menar Lina. Den strukturen har blivit bättre. − Det var bisarrt med tanke på hur många kvinnliga jazzmusiker som finns där ute. Fort­ farande har Rigmor Gustafsson eller Karin Ham­ mar inte fått det.

I år är Lina nominerad till Jazzkatten igen. Den här gången som årets kompositör och finns det inga dubbla känslor inför om hon skulle vinna? − Det känns faktiskt jättekul, speciellt eftersom jag har jobbat så mycket med att skriva musik de senaste åren. Det har varit svårt att prata om de här sakerna men jag är inte rädd för att sticka ut hakan. Jag tycker det är annorlunda nu, nu är det både kvinnor och män som blir nominerade. n

09

LINA OM… …att komponera P2:s ­officiella jingel: − Det var ett väldigt lyxigt uppdrag och jättespännande att skriva musik för en symfoniorkester. De bad om att få in tio-femton skisser från olika kompositörer och lyssnade på dem utan att veta vem som skrivit vad, och så valde de mig.

Den spelas knappt en minut om dagen och ger inte jättemycket pengar – om man vill ha klirr i kassan ska man skriva för tv. … om senaste skivan The Sirenades som hon gjorde tillsammans med Norrbotten Big Band: − De hade beställt 20 ­minuter musik av mig och jag ville inte skriva musik till ett storband utan att spela in det.

Parallellt hade jag också skrivit musik till mitt fyrmannaband så det fick bli en dubbelskiva. … om Stim: − Jag har varit lite kritisk mot Stim i hur de förhandlade med Spotify, jag tyckte det blev en extremt låg ersättning. Men i övrigt har jag inga problem med Stim. Det känns som att många unga inte vet att man ska rapportera livespelningar till Stim, det är synd för det kan bli mycket pengar. Men jag gillar verkligen Stim. … sina outgivna verk: − Jag skrev en del filmmusik när jag gick på Musikhögskolan och vi hade ett samarbete med Dramatiska institutet. Det var länge sedan, det skulle vara kul att lyssna på igen.

STIMFAKTA LINA NYBERG Antal verk hos Stim: 189 Första registrerade verk: Nothing New Mest spelade verk: I’m Invisible For the Lonely Ones Under träden Follow Me This Is the Way Life Goes

10

MUSIKUPPRORET

Demokrati, analogi och transparens. De är några av frågorna som diskuterades när Stims nytillträdde vd Karsten Dyhrberg Nielsen mötte Örjan Englund, ordförande för Musikupproret.

analogiskt Text: Krister Insulander Foto: Viktor Gårdsäter

­

F

ANALOGI – SÅ FUNKAR DET Ungefär en fjärdedel av Stims intäkter avräknas i dag via analogi – det vill säga utifrån befintliga rapporter från andra områden. Detta gäller till ­exempel butiker, restauranger, gym och närradiosändningar.

För att hitta mer träffsäkra och kostnadseffektiva sätt att för­dela pengarna till upphovsperso­nerna har Stim projektanställt en person, och gör samtidigt en kund­ undersökning om vilken typ av musik som förekommer inom respektive användnings­område.

Stim undersöker också om fingerprintingtekniken – teknik som fångar upp och identifierar musik i en lokal – kan hjälpa till att ge ett bättre fördelnings­ underlag. Tekniken är dock fortfarande i sin linda. På försök har man även gjort det möjligt för upphovspersoner att själva rapportera musik framförd i närradion.

Fördelningsfrågor beslutas av Stims styrelse, och förbereds av Stims fördelningskommitté.

Beslut om stadgeändringar fattas av Stims föreningsstämma.

ör ganska precis ett år sedan bildade Örjan Englund och några andra upp­ hovspersoner den ideella föreningen Musikupproret, i protest mot SVT:s Melodifestivalen och musikutbudet i Sveriges Radio P4, som de upplever som likriktat och styrt av de stora skivbolagen. Ytterligare en måltavla är Stims analogifördelning, som har fått hård kritik av Musikupproret.

Stim-magasinet sammanförde därför Karsten Dyhrberg Nielsen och Örjan Englund för ett samtal, som kom att handla om Stims uppdrag i stort. Örjan: När regeringen släppte radion fri för drygt 20 år sedan startades många närradiostationer.

Det fanns inga datorer på den tiden och det var svårt att registrera vilken musik som spelades. För att kunna fördela intäkterna införde Stim därför 1994 på prov en analogiersättning baserad på vad som spelas i Sveriges Radios kanaler. Sedan dess har modellen levt kvar utan att någon har reage-­ rat, och när vi undersökte fördelningen i mars 2014 visade det sig att 70 procent av Stimpengarna går till de stora musikförlagen och dess anslutna låtskrivare och textförfattare. Och det speglar inte alls den musik som spelas i närradion.

Karsten: Alla upphovsrättssällskap i Europa använder analogifördelning där de inte har en ordentlig rapportering. Så även Stim. Däremot har jag förstått att vi behöver se över fördelnings­ underlaget. Men det finns ingen quick fix. Örjan: Stim måste tänka om. Stim baserar utbetalningarna på musikutbudet i P3 och P4.

Och det innebär att all musik som inte spelas av Sveriges Radio går miste om ersättning, till

exempel den mesta instrumentalmusiken.

Karsten: Våra undersökningar stämmer inte med det som du påstår – det är en väldigt liten del av pengarna som tillfaller fel upphovs­ personer. Men likväl håller jag med dig i sak. Stim har haft ett för litet fokus på den här frågan och vi behöver skaffa oss ett bättre underlag för vår analogifördelning. Senast igår diskuterade vi det­ ta i Stims fördelningskommitté. Annars förlorar vi legitimiteten som kollektiv förvaltning och det vore förödande för en organisation som Stim.

Vi på Stim styr inte vilken musik som spelas av Sveriges Radio, men även här har jag och du samma intressen – vi vill att musik av svenska upp­hovspersoner ska spelas i radion och att de ska få ersättning för det.

Så finns det inga fördelar med analogifördelningen? Örjan: Jo, när det gäller bakgrundsmusik – till exempel restauranger och träningsanläggningar – är det sannolikt det bästa alternativet. Fingerprin­ tingtekniken är för dåligt utvecklad hittills. Men även här är underlaget missvisande, och från när­ radion går det i dag att få riktiga rapporter medan det är en omöjlighet för upphovspersonerna att själva kunna hantera alla redovisade spelningar.

Karsten: Analogin är här för att stanna. Om vi kunde uppfinna ett sätt att få en bättre och mer kostnadseffektiv rapportering skulle vi förstås göra det, men i dag är analogifördelning det bästa sättet att låta en så stor del som möjligt gå tillbaks till upphovspersonerna. Däremot måste vi som sagt se till att det blir så rättvist som möjligt.

Musikupproret menar också att Stim är odemokratiskt, stämmer det?

MUSIKUPPRORET

11

När Stims vd och Musik­ upprorets ordförande möttes visade de sig tycka lika om mycket, om än inte allt.

Örjan: Ja, Stims stadgar innebär att styrelsen kan göra vad som helst utan att fråga medlem­ marna. Vi har lämnat en motion om att detta ska ändras. Styrelsens arbete måste vara mycket mer transparent.

Karsten: Jag har svårt att ha en åsikt om detta som nytillträdd vd. De här stadgarna har vuxit fram under 90 års tid, och fram till 1943 var det direktdemokrati i Stim. Och jag håller med dig helt: transparens är oerhört viktigt för Stims legi­ timitet hos rättighetshavarna. Vi måste säkerställa att folk inte tror att det förekommer konstigheter i administrationen. För det gör det inte.

Samtidigt ska vi komma ihåg att Stim är en väldigt bra och välskött organisation. Stim är en bidragande faktor till att vi har och har haft ett levande musikliv i Sverige. Så vi ska inte skapa en ny struktur, vi ska bara öka transparensen. Det är en av mina viktigaste uppgifter som vd. Örjan: Ett demokratiskt Stim måste värdera alla sina 75 000 anslutna lika. Så är det inte i dag, och då är Stim som vilket aktiebolag som helst.

Karsten: Alla är lika mycket värda som medlemmar, som anslutna och som männi­ skor – det är grunden för vår legitimitet. Men

ekonomiskt finns det en skillnad. Det är de största låtskrivarna som drar in majoriteten av de pengar som vi behöver för att kunna bedriva vår verksamhet som ekonomisk förening. Om vi inte säkerställer att de får en bra service riskerar vi att de väljer ett annat upphovsrättssällskap. Och om jag skulle riskera detta sköter jag inte kollektivets ­intressen. Det skulle alla förlora på. Vi måste där­ för hitta en balans där vi är en bra organi­ sation både för de största intjänarna och de 50 000 anslutna som får kanske femtio kronor om året.

Så vilka är dina viktigaste önske­ mål och slutsatser inför framtiden? Örjan: Det är enkelt. Stim måste sluta använda Sveriges Radio som underlag för sin analogi­ för­delning. Stims roll är ju att som mellanhand fördela pengar till upphovspersonerna, och då måste pengar­na hamna rätt. Annars kommer Stim att tappa legitimitet hos sina anslutna. Och det vill ju ingen av oss. Vi ska värna om Stim.

Karsten: Jag är överraskad över hur lika vi faktiskt ser på det mesta. Ni på Musikupporet har tyvärr ofta använt en hård retorik som gjort det svårt för oss att mötas. Men vi har ju ett gemen­ samt önskemål att göra Stim bättre. n

’’

Stim måste sluta använda Sveriges ­Radio som ­underlag för sin analogifördelning.”

12

BIG IN GERMANY

BIG IN GERMANY

13

Big in Germany Röda stugor, Astrid Lindgren, Henning Mankell och den svenska älgen. Tyskarna älskar Sverige. Nu ska Stims promotion­ nämnd se till att de gör det ännu mer.

Text: Krister Insulander Illustration: SaraMara/ Söderberg Agentur

S

vensk och skandinavisk kultur är populärare än någonsin i framför allt de norra delarna av Tyskland.

Att svenska deckarförfattare har en jättemarknad i Tyskland är allmänt vedertaget, men även den svenska musiken går som tåget. Därför är Tyskland ett perfekt pilotland för Stims första riktade utlandssatsning.

– Med sina drygt 80 miljoner invånare är Tysk­ land det största landet i EU och Europas största ekonomi. Det ligger nära Sverige, har ett starkt kulturliv, en hyfsad IT-infrastruktur och ett vitalt konsertliv. Tyskland är dessutom Sveriges största handelspartner, säger Stims projektsamordnare Mattias Franzén.

Ett annat skäl att satsa på Tyskland är att den ­tyska upphovsrättsorganisationen Gema har ett väl fungerande rapporterings- och avräknings­system.

Det betyder att den som får sin musik spelad i Tysk­ land också kan räkna med att få betalt för det.

Stims promotionnämnd har drivit flera projekt riktade till utlandet. Men i år har man för första gången samlat alla utlandssatsningar under ett tak.

– Vi bestämde oss i slutet av förra året för att arbeta mer tematiskt, för att bli mer effektiva och långsiktiga. När vi etablerar den svenska musiken i så många projekt i ett och samma land tror vi det ger ett bättre genomslag än om vi sprider ut dem i olika länder. Därför bokade jag och nämndens ordförande Fredrik Wetterqvist en hearing med en rad svenskar verksamma i Tyskland, på Sveriges ambassad i Berlin.

De träffade också det norska musikexport­

kontoret, som redan har en filial i Berlin.

– Utfallet var positivt och vi lärde oss väldigt mycket. Så vi åkte hem till Stockholm för att ta fram en projektplan för Tysklandsaktiviteter under 2014. Det handlar om allt från digitala spellistor med svensk musik till seminarier i både Sverige och Tyskland.

– Vi hoppas förstås att den här satsningen ska resultera i ett ännu större intresse för svensk musik i Tyskland. Men vi får också värdefull ­kunskap om vad som fungerar bäst när man bedriver kulturprojekt i utlandet, inför kommande satsningar, säger Mattias Franzén.

Så varför är just tyskarna så förtjusta i Sverige och i svensk kultur?

– Berthold Franke, tidigare chef för Goetheinstitutet i Stockholm, har beskrivit något han kallar för Bullerbysyndromet eller ”Das Bullerbü Syndrom”. Hans teori är att tysken inte älskar Sverige för dess egen skull, utan för att Sverige är vad Tyskland borde ha varit – om det inte hade varit för andra världskriget.

Det finns ett nostalgiskt intresse, menar han. Den tyska tv-såpan Inga Lindström, som spelades in i Sverige, är ett annat exempel på detta. Liksom älgen, som dog ut i Tyskland under andra världskriget.

– På musiksidan är det inte bara svensk hitlistepop som har framgångar i Tyskland.

Skiv­bolaget Act Music har planterat svenska jazz­kompositörer i Tyskland – bland annat Nils Landgren, EST och Victoria Tolstoy – och flera klassiska kompositörer har haft uruppföranden i Tyskland, säger Mattias Franzén. n

STIMS PROMOTIONNÄMND

Stims promotionnämnd arbetar för att den upphovsrättsligt skyddade svenska musiken – oavsett genre – ska framföras mer, både i Sverige och internationellt. Detta gör man genom att stödja olika projekt som skapar förutsättningar för ett framtida musikskapande.

Promotionnämnden drivs i regi av SKAP, FST och Musikförläggarna. Kansliansvarig och projektsamordnare är Mattias Franzén på Stim. Ordförande är Fredrik Wetterqvist.

BIG IN GERMANY

TRE SVENSKA LÅTAR I ANNAS SMARTPHONE Little Dragon – Let Go Ingrid Michaelson – Wonderful Unknown feat. Greg Laswell Håkan Hellström – Pistol feat. Salome Kent TRE TYSKA LÅTAR I ANNAS SMARTPHONE 1000 GRAM – Really Need Someone D.A.F. – Liebeszimmer Soap&Skin – Vater

’’

Om man ville jamma var det bara funk eller spräckjazz som gällde.”

STIMFAKTA ANNA Antal verk hos Stim: 114 Första registrerade verk: Saltholmen Mest spelade verk: Human The Bell Come to Me

Det var inte kärlek vid första ögonkastet när Anna Roxenholt flyttade till Berlin. Ändå blev hon kvar.

FOTO : KATJA H O F F MAN

14

BIG IN GERMANY

15

Anna Roxenholt

– Många tyskar har nog en bild av att vi svenskar kan ta upp vilket instrument som helst och skapa ljuv musik.

Anna Roxenholt, svensk låtskrivare och producent i Berlin, upplever det hon kallar för ”Skandinavofili” i sitt nya hemland.

– I dag är det många svenska band som tillbringar mer tid på autobahn än på E4:an. ­

A

nna Roxenholt kom till Berlin 2007 som utbytesstudent på skolan Jazz Institut Berlin. Och i Berlin blev hon kvar. Men det var inte kärlek vid första ögonkastet.

– Jag tyckte att skolan var lik en institution – raka motsatsen till Artisten hemma i Göteborg – och om man ville jamma var det bara funk eller spräckjazz som gällde. Men jag trivdes ändå. Kulturen väger tyngre här. Det är ingen ovanlig syn att någon sitter ensam med en bok och ett glas rödvin på ett café, och när man slår på tv:n känns det ofta som om alla kanaler sänder kulturella diskussionsprogram.

Sedan hon flyttade till Berlin har Anna bland ­annat hunnit släppa tre cd med sitt alias New Found Land. Den senaste, självbetitlade New Found Land, är inspelad i både Sverige och Berlin, med både svenska och tyska musiker. Men när hon t­urnerar gör hon det med tyska musiker.

Det är också i Tyskland hon har sin största publik, även om hon har en del lyssnare i bland annat USA tack vare att hennes låtar har förekommit i ameri­ kanska tv-serier.

– Jag har turnerat mest i Tyskland och Central­ europa, och de fysiska skivorna säljer framför allt i Tyskland. I övriga världen är den mesta försälj­ning­ en digital, men här dominerar ju cd:n fortfarande.

Anna skriver all text och musik själv, producerar musiken själv och driver eget skivbolag.

– När det gäller min egen musik föredrar jag att

vara ensam i skapandeprocessen, men de senaste åren har jag också blivit inbjuden att medverka på andras produktioner, vilket är jättekul och stimulerande. I Berlin gör jag en del studiojobb som sångerska och saxofonist, och mitt engelska musikförlag ”Just Isn’t Music” har öppnat dör­ rar för nya samarbeten med andra artister och producenter.

Svenskar har ett bra rykte i Tyskland, konstaterar hon.

– Många tyskar förknippar den svenska musiken med barrskogar, frisk luft och allemansrätt, även om den kanske egentligen har mer gemensamt med brittisk eller amerikansk musik. Att Sverige sedan decennier har byggt upp en status som en av världens främsta exportörer av musik, gör också att det fortsätter komma mycket bra musik från Sverige. Men jag tror att det är extremt viktigt att vi svenskar inte bara fokuserar på export och på vinstaspekten, utan också ser till att kultur utan vinst ska få fortsätta spira. Annars kommer Sverige i längden att förlora sin starka identitet i musikvärlden.

Anna bodde fortfarande i Sverige när hon anslöt sig till Stim. Och hon har inte sett några skäl att ändra på detta.

– Utbetalningarna från Stim har fungerat utmärkt, det är en av mina största inkomstkällor.

Plus att det kostar pengar att gå med i den tyska upphovsrättsorganisationen Gema. n

NÅGRA TYSKLANDSFAKTA l Närmar sig 90 miljoner invånare (störst i EU). l 16 delstater, var och en med sin egen kulturpolitik. l Dagstidningstätast i Europa. l Flest operahus per invånare i världen.

16

BIG IN GERMANY

’’

Svensk körmusik är väldigt väl ansedd i Tyskland.”

TRE VERK AV KARIN Davids nimm. Ett verk för tre soloröster som blev Karins genombrott som tonsättare.

Solsången. Kulning är ett v­ iktigt inslag i Karins kanske mest kända verk, för en kvinno­ röst, två kvinnliga recitatörer och kammarorkester.

Klockrent – en mycket stor konsert för Gotlands alla kyrkklockor. Radiokonsert, som i september fick det prestigefulla radio- och tv-priset Prix Italia.

Konserten, där ett hundratal medeltida gotländska kyrkor deltog genom att ringa i sina klockor, har komponerats av Karin tillsammans med Claes Holmgren och Owe Ronström.

STIMFAKTA KARIN Antal verk hos Stim: 167

Mest spelade verk: Arktis Arktis Var inte rädd för mörkret, körversion Puksånger – Lockrop Natt över jorden Solsången

En tysk musikjournalist blev Karin Rehnqvists ingång till den tyska musikscenen.

FOTO : E STE R S O R R I

Första registrerade verk: Alfred

BIG IN GERMANY

17

Karin Rehnqvist – Tyskland har ett mycket större musikliv än Sverige. Och eftersom det finns en större publik finns det också större utrymme för mer nischad musik.

Karin Rehnqvist, tonsättare och professor, är en av de svenskar som har stora framgångar i Tyskland.

– Svensk musik och inte minst svenska körer har ett gott anseende i Tyskland. ­

K

arin Rehnqvists ingång till den tyska musikscenen var via den tyska journalisten Gisela Gronemeyer, som hörde Karins musik på World Music Days i Stockholm 1994.

– Det var en festival där mina verk PuksångerLockrop och Rädda mig ur dyn framfördes. Det sistnämnda stycket framfördes på Vasamuseet med sångerskan och saxofonisten ståendes på regalskeppet Vasas däck, säger Karin.

Båda verken anknöt till svensk folkmusik med kulning som en viktig del, och de väckte stor inter­ nationell uppmärksamhet.

– Jag fick kontakt med musikjournalisten Gisela Gronemeyer, som arrangerade en radiokonsert i Köln med min musik. Hon har senare även över­ satt min barnopera Sötskolan – en operarysare, som har satts upp tre gånger i Tyskland.

Sedan dess har Karin haft många uppdrag i Tyskland. Hon jobbar mycket med körmusik, och deltog nyligen på ett körledarevent i Dortmund.

– Svensk körmusik är väldigt väl ansedd i ­Tyskland – vi är ett land med fantastiska både körer och körledare, till exempel Eric Ericson.

Karins musik har framförts många gånger i Tyskland och hon har också fått beställningar därifrån, bland annat Teile dich Nacht, skrivet

för den svenska sångerskan Lena Willemark och blandad kör. Det uruppfördes på Donauschengens musikdagar 2002.

– I september höll jag i en workshop med Lena Willemark och Ensemble recherche i Freiburg.

Och nu har jag fått en beställning på ett verk som ska framföras av dem och Lena tillsammans.

Här finns en svenskkoppling, då Åsa Åkerberg är s­ vensk cellist i Ensemble recherche och mina kompositionsstudenter tidigare har komponerat för dem. Vi var inbjudna till deras workshop ­Klassenarbeit för unga komponister.

I september arrangerade Stim ett panelsamtal och tre konserter på svenska ambassaden i Berlin, i samarbete med Kultur i Väst (kulturförvalt­ ningen inom Västra Götalandsregionen). Karin satt med i panelen.

Den tyske dirigenten André de Ridder, musik­ kritikern Tony Lundman och jag diskuterade hur man kan få upp nyskriven konstmusik på standard­repertoaren. Det var ett bra arrange­ mang – både panelen och konserterna – inför en intresserad publik. Den här typen av evenemang är alltid bra tillfällen att skapa nya kontakter, och det är mycket möjligt att jag och André de Ridder kommer att jobba tillsammans i framtiden.­ Vem vet? n

TYSKLAND + SVERIGE = SANT l Tyskland är Sveriges största handelspartner. l 2 000 tyskar börjar varje år studera svenska på hög­skole­ nivå. l Varje dag köper fyra tyskar sommarstuga i Sverige l Den tyska upphovsrätts­ orga­nisationen Gema betalade nästan 23,5 miljoner kronor till Stim i fjol. Bara England är större. l 75 procent av musikförsäljningen i Tyskland är fysiska exemplar (cd, lp etc). I Sverige är siffran 32 procent. l Nedladdningar står för 88 procent av den digitala försäljningen, streaming för 11 procent. I Sverige är det ungefär omvänt.

18

BIG IN GERMANY

’’

Tyskarna intresserar sig för allt det skandinaviska: älvarna, myggen, fjordarna, hjortronen...”

TRE FUNKLÅTAR I NILS SMARTPHONE James Brown – Funky President Parliament – Give Up the Funk Prince – 1999 ACT MUSIC Tyskt skivbolag som grundades i Hamburg 1992. Bolaget har en tyngdpunkt på europeisk jazz, och har gett ut många svenska musiker i Tyskland – bland annat EST, Viktoria Tolstoy, Rigmor Gustafsson, Isa Sand, Jessica Pilnäs och Nils Landgren.

Första registrerade verk: Stomp Mest spelade verk: After the Party Brother Nat Walkin’ In the Rain Hornlåt Song From the Valley

Nils Landgrens kärleksrelation med Tyskland startade 1991, då han spelade på den nystartade festivalen Jazz Baltica utanför Kiel.

FOTO : S E BASTIAN S C H M I DT

STIMFAKTA NILS Antal verk hos Stim: 238

BIG IN GERMANY

19

Nils Landgren

Professor vid Hamburgs Högskola för musik och teater. Konstnärlig ledare för Tysklands största jazzfestival. Rådgivare för konstmusik­ festivalen Young Euro Classics. Få svenskar har gjort ett så stort avtryck på tyskt musikliv som Nils Landgren.

– Men det har krävts massor av hårt arbete. I början fick jag betala för att få spela. ­

Å

r 1991 blev trombonisten, sångaren och låtskrivaren Nils Landgren erbjuden att spela på den nystartade festivalen Jazz Baltica utanför Kiel.

Det var starten till en kärleksrelation med Tyskland som håller i sig än i dag.

– De gillade mitt framträdande och bjöd in mig även året därpå. Och på den vägen är det. Festi­ valen lever fortfarande – jag har uppträtt där i 23 år av 24 – och sedan tre år är jag även konstnärlig ledare.

Det var också efter ett framträdande på Jazz Baltica 1994 som Nils fick kontakt med det ny­ startade skivbolaget Act Music.

– Grundaren Siegfried Loch ville sajna mig och mitt band Unit. Enda villkoret var att vi bytte namn till Funk Unit. Och det kunde jag ju ställa upp på.

1997 kom första plattan på Act Music, och sedan dess har Nils ”turnerat som en galning” i Tyskland.

– Det finns ett stråk av folkmusik i det vi skandi­ naver gör och som den tyska publiken gillar. Deras egen folkmusik dog efter andra världskriget, om man bortser från den bayerska, medan vi svenskar har en obruten folkmusiktradition sedan flera hundra år. Tyskarna intresserar sig över huvud taget för allt det skandinaviska: älvarna, myggen, fjordarna, hjortronen…

Nils beskriver den tyska publiken som mer ny­ fiken än den svenska. Och så gillar de musik man kan dansa till – något som Funk Unit definitivt lever upp till. Han beskriver också tyskarna som mer kulturellt öppna:

– De anser sig själva vara ett av världens största och mest öppna kulturländer. Och det stämmer, åtminstone vad gäller klassisk musik. Varje större stad har minst en symfoniorkester. När muren föll hade Berlin inte mindre än nio stycken.

Nils Landgrens skivor fortsatte att sälja bra i Tyskland och han fick flera förtroendeuppdrag, bland annat som chef för den nordtyska radions storband. Det resulterade i att Nils och hans fru bosatte sig i Hamburg i fem år.

– Jag byggde upp en bra fanbase i hela Tysk­ land men kanske framför allt i staten Schleswig-­ Holstein, där jag turnerade nästan konstant.

Landet har ju i dag nästan 90 miljoner invånare på en yta lika stor som Sverige och betydligt fler spelställen. Om man bara kan slå sig in på den tyska marknaden finns det stora möjligheter att försörja sig på musiken. Men det har krävts ett hårt arbete för att komma dit. I början fick jag betala för att spela i Tyskland. Det behöver jag inte göra längre.

Nils Landgren turnerar fortfarande flitigt i ­Tyskland – när den här tidningen kommer ut är han på en julturné och håller kyrkokonserter varje dag, ibland flera stycken. Och han är Stimansluten sedan många år.

– Upphovsrätten är oerhört viktig att värna om, och Stim har alltid legat långt framme. De förhand­ lar fram bra lösningar med nya distributörer. Och även om det är svårare att få ersättning från de nya distributionstjänsterna så är jag optimist. Vi lyssnar ju på musik mer än någonsin. n

STIM I TYSKLAND Stims promotionnämnd har genomfört en rad aktiviteter under 2014, som ett led i Tysklandssatsningen. l I samarbete med Spotify har Stim tagit fram spellistan ”Amazing Sweden” med svensk indiepop, som man erbjuder tyska online-partners. Listan är framtagen i Tyskland, för att vara anpassad efter den tyska musiksmaken. l Stim har även tagit fram en liknande lista med svenska musikvideos i samarbete med videosajten Vevo, som till skillnad från YouTube har ett avtal med Gema (Tysklands motsvarighet till Stim). l I september höll Stim en stor konstmusikmanifestation på svenska ambassaden i Berlin, med bland annat tre konserter och en paneldiskussion. Temat var hur den nutida konstmusiken ska få ett liv efter uruppförandet. l I början av oktober höll Export Music Sweden, med stöd från Stims promotionnämnd, ett heldagsseminarium om den tyska musikmarknaden. Temat var hur man går tillväga för att få ut sin musik på tysk radio, de tyska livescenerna och tyska konserthus. l I slutet av oktober bjöd Stim in den tyska filmbranschen till svenska ambassaden för att låta dem träffa svenska filmmusikkompositörer.

20

STIM MUSIC EXPO

Tips, inspiration och – inte minst – en möjlighet att träffa branschkollegor. Det är tydligt att Stim Music Expo fyller ett stort tomrum. Nästan 800 låtskrivare, musiker och folk från musikbranschen träffades på Münchenbryggeriet i Stockholm en heldag i början av november.

Och ingen gick därifrån besviken.

exponerat ­

Tim ”Avicii” Bergling fick Stims utmärkelse Platinagitarren för sina exceptionella framgångar under 2013. Han kunde inte närvara själv, men skickade en video­hälsning och sin pappa Klas Bergling, som stolt tog emot priset av Stims vd Karsten Dyhrberg Nielsen.

Rättigheter till salu?

VILKA BLIR konsekvenserna om låtskrivare säljer rättigheterna till sin musik? Den frågan har blivit aktuell de senaste åren, då företaget Epidemic Sound lockar musikskapare att sälja sin musik för en engångssumma. Oscar Höglund, vd för Epidemic Sound, fanns på plats för att berätta om deras affärsmodell: – Vi jobbade i tevebranschen och tyckte det var svårt och krångligt att hitta musik till våra produk­ tioner. Därför bildade vi det här företaget, för att kunna skapa musik för teveproduktioner och ge upphovspersonerna pengar.

– För mig som låtskrivare har det fungerat bra – jag får möjlighet att skriva och producera musik som kommer till användning, sade Martin ­Carlberg, en av de låtskrivare som valt att sälja sina rättigheter till Epidemic Sound.

Alla var dock inte lika entusiastiska:

– Epidemic Sound är bra att ha att göra med – allt är väldigt enkelt. Men musiken är ganska likriktad. Och om tevekanalen har kontrakt med Epidemic Sound måste vi använda deras musik, sade Lotta Andersson på produktionsbolaget Mastiff.

Mest kritisk var Alfons Karabuda, kompositör och ordförande i SKAP. Han menar att företag som Epidemic Sound dränerar den musikaliska mångfalden: – Till och med i FN har man klargjort att upp­ hovsrätten är en av våra mänskliga rättigheter.

Och den kan du inte avtala bort. Om du som musikskapare bidragit till ett tv-programs succé, är det naturligt att du också ska vara med och dela på framgången. Det gäller din ersättning, men också ditt goda rykte. Du ska få kredd för det arbete du gjort och för den musik som är din.

FOTO : VI KTO R GÅR D SÄTE R

Behåll ditt värde och skaka så många händer som möjligt!

Det var Miriam Bryants ­budskap. Tillsammans med låtskrivarkollegan Victor Rådström framförde hon hiten Push Play i en akustisk version på stora scenen.

STIM MUSIC EXPO

’’

21

Försök att se er själva utifrån” PERNILLA ANDERSSON, LÅTSKRIVARE OCH ARTIST

Johan Blomberg (till vänster) och Linus Sjöberg, Swedebeat, tilldelades Stimgitarren 2014.

FOTO : K R I STO F F E R W I E C H E L

Swedebeat fick Stimgitarren – DET ÄR SJÄLVKLART att låtskrivare ska ha betalt när deras verk framförs. Redan när vi startade företaget såg vi till att alla rättigheter var fixade.

Det säger Johan Blomberg, vd för Swedebeat AB, som levererar musiklösningar till gym och träningsanläggningar. Vid årets Stim Music Expo tog han och kollegan Linus Sjöberg emot Stim­ gitarren 2014.

Stimgitarren har delats ut sedan 2002, som en uppmuntran till dem som använder musik på ett genomtänkt sätt i sin verksamhet och varit n ­ oggranna med att musikskaparna ska få ersättning för sitt arbete. Och i år gick den till gymnasiekompisarna Johan Blomberg och Linus Sjöberg, som 1994 startade företaget Swedebeat.

– Vi trodde oss se ett behov av bra musikmixar för träning. Så vi gjorde ett utskick till 1 000 ­träningsanläggningar med en kupong där de kunde beställa kassettband med träningsmusik.

Och hela 900 av dem skickade in kupongen, säger vd Johan Blomberg.

Utskicket var en chansning eftersom kassett­ bandet inte fanns ännu. Så det var bara att sätta igång.

– Vår första release hette ”Aeromix 3”. Nummer 1 och 2 fanns inte, men vi ville ju inte framstå som nyetablerade…

På den tiden fanns det inga möjligheter att ladda ner eller streama musik, så många träningsanlägg­ ningar anlitade discjockeys för dyra pengar. I dag ser det annorlunda ut, så för att kunna överleva på marknaden har det varit nödvändigt för Swedebeat att följa utvecklingen. Och det har de gjort.

– Specialanpassad musik för träning och bak­ grundsmusik för träningsytor har hela tiden varit vår affärsmodell. Men kanalerna har förändrats, säger Johan Blomberg.

I dag erbjuder Swedebeat ett antal olika tjänster till fitnessinstruktörer, gymkedjor och enskilda träningsanläggningar på cd, dvd och som down­ loads. Och upphovsrätten har varit säkrad hela vägen.

– Självklart ska låtskrivarna ha betalt, och Stim har hjälpt oss med avtal om rättigheter för fysisk och digital försäljning. Skivbolagen var svårare att hitta en överenskommelse med, men vi fick till stånd ett gott samarbete med hjälp av deras intresseorganisation IFPI. Och vid Stim Music Expo fick de alltså ta emot Stimgitarren 2014: – Vi är oerhört glada över att ha fått den utmär­ kelsen. Lite extra kul är att min gamla klasskompis Martin Sandberg – mer känd som Max Martin – fick Stims platinagitarr 2010. Nu har jag också en gitarr. Och min är nyare än hans, säger Johan Blomberg skämtsamt.

Andreas Kleerup skrev sin första låt redan när han var elva år, i ett badkar i Österrike.

’’

Pernilla Andersson invigde Stim Music Expo med att tala om sin karriär som kvinna i en mansdominerad värld.

Hennes pappa var jazzmusiker och lät henne husera fritt vid mixerbordet när hon var fem år gammal – och där blev hon kvar. Bland annat var hon första svenska kvinna att producera en manlig artist (Svante Thuresson). ”Jag har fått göra tio plattor utan att brejka. Och jag kan fortfarande försörja mig på musiken. Det går om man är beredd att göra slitvargsjobbet. Men som tjej måste man vara dubbelt så bra.”

Foto handlar om ljus, musik handlar om luft” ANDREAS KLEERUP, LÅTSKRIVARE, PRODUCENT OCH MUSIKER

22

STIM MUSIC EXPO

Deg för sitt kneg

Moa Lenngren från Skövde satte vinjetten för årets Stim Music Expo. Hennes bidrag Diverged and Merged vann nämligen signaturtävlingen och premiärspelades på Münchenbryggeriet, där hennes band Browsing Collection också uppträdde. Juryns motivering löd: ”Ett bidrag som är lika med­ryckande som genre­överskridande fångade våra öron direkt. Från stråkar till 8-bitars ljud till hårda gitarrer, signaturen till Stim Music Expo var klar. Snyggt ­producerat och påhittigt.”

Browsing Collection är från vänster Carolina Karlsson, Moa Lenngren, Nora Lenngren och Mimi Brander.

Det var stor bredd på de fyra låtar som fick feedback av musikpanelen, som i år bestod av Anders Wendin, Nanne Grönvall, J­ essica Brandt och Ralf Gyllenhammar.

’’

– Chansen att få skriva musik till de största ar­ tisterna är liten. Så jag har till exempel gjort musik till leksaker. En låda med Bratzdockor sålde i 25 miljoner ex, och i varje låda låg en liten cd-skiva med min musik. Ett annat exempel är en speldosa, som gav royaltyintäkter varje gång den såldes.

Niclas Molinder är även en av grundarna till musiktjänsten Auddly, vars syfte är att hjälpa upphovs­personerna att hålla ordning och reda på hur intäkterna fördelas.

– Att sitta och prata om splitten när man skriver en låt tillsammans är ganska dödande för krea­ tiviteten. Och det kan resultera i bråk om låten skulle bli en hit många månader senare. Auddly matchar koderna för upphovspersonerna, verket, inspelningar och framförande. På så vis kan alla följa processen.

Dagens moderator Petra Markgren Wangler diskuterade försörjningsvägar med Linda Portnoff, Babak Azarmi, Mona Aghai och Niclas Molinder.

Det går alltid att få till det lite bättre” MAGNUS UGGLA, LÅTSKRIVARE OCH ARTIST Dagens hemliga gäst Magnus Uggla levererade oneliners på löpande band, när han grillades av moderatorn Petra Markgren Wangler. Eller vad sägs om: ”När jag hörde mig själv lägga på en stämma för första gången tyckte jag att jag var Beethoven” eller ”Ett bra sätt att pröva en producent är att ge honom eller henne en skitlåt att jobba med”. Ugglas tips till alla låtskrivare på plats var att vara envis – ”det går alltid att göra det lite bättre”.

FOTO : VI KTO R GÅR D SÄTE R

”FRÅN MUSIC WHIZ till biz” var den vitsiga rubriken på ett av de seminarier som lockade flest åhörare på årets Stim Music Expo. Representanter från olika delar av branschen delade med sig av erfarenheter och knep för att bygga en framgångs­ rik karriär som musikskapare.

En generell slutsats från panelen var att låtskrivare och artister i dag själva måste jobba hårdare än någonsin.

– Förlagen kan hjälpa till, men du måste göra mycket av jobbet själv. Det är också viktigt att du vänder dig till rätt förlag för just din musik – de skiljer sig stort från varandra, sade Mona Aghai, general manager på musikförlaget TEN. Niclas Molinder är låtskrivare som hela tiden har letat alternativa vägar att försörja sig på musiken. Och han har lyckats bra:

STIM MUSIC EXPO

23

VAD TYCKTE DU VAR ALLRA BÄST UNDER ÅRETS STIM MUSIC EXPO?

Nirob Islam: Att lyssna på alla artister och låtskrivare, och alla olika sätt som man kan bli framgångsrik på.

Framtiden i bakgrunden?

FOTO : VI KTO R GÅR D SÄTE R, MARTI N Q LAR S S O N, S I M O N O LS S O N

BAKGRUNDSMUSIK är framtiden. Det var en av de åsikter som kom fram när en branschpanel gav tips och råd om nästa steg i låtskrivarkarriären.

– Musik i butik har varit något som IT-chefen tidigare har ansvarat för. Men med dagens teknik och kunskaper om varumärkesbyggande har bak­ grundsmusiken blivit allt viktigare – och ett bra sätt för låtskrivare och artister att nå lyssnarna, sade Andreas Liffgarden, grundare av Soundtrack Your Brand, som säljer tjänsten Spotify Business.

Tidigare hade skivbolagen så kallade radio­ pluggare, och i dag borde det finnas ”brandplug­ gare” menar han. Och Johan Borg, musikkonsult på agenturen Ohlogy, höll med: – Butikerna är som en jättestor radiokanal och i dag kan artister upptäckas den vägen. Musiken i butikerna ska vara varumärkesbyggande och det

som fungerar bäst är snäll pop, som är cool men ändå kreddig.

För att skapa intresse för sin musik i bruset måste man ta hjälp. Det menade både musikjour­ nalisten Ametist Azordegan och Michael Blair, amerikansk trummis och producent.

– Ta in experter! Du är duktig på musik men för­ modligen inte på de andra bitarna, sade Michael Blair.

– Skaffa en pressansvarig som journalisterna känner till och spela mycket live, sade Ametist Azordegan. Och bygg din egen fanbase i de sociala medierna. Däremot blir det allt mindre viktigt att höras i de stora radiokanalerna, även om det är bra att ha i sitt cv. Radion tappar makt och det är bara bra – det är artisterna och låtskrivarna själva som ska ha makten.

Komponera ett verk för två professionella musiker på 30 minuter – är det möjligt? Ja, på den workshop som FST (Föreningen svenska tonsättare) arrangerade. På kort tid fick deltagarna i workshopen komponera musik – själva eller i grupp – och notera den grafiskt eller med noter på varsitt A3-papper. På bilden spelar musikerna Pascal Jardry och My Eklund ett verk på cirka åtta minuter från ett grafiskt partitur som deltagarna gjort. Tonsättaren Anders Wall är bladvändare. Grundidén är att det inte är svårare att komponera musik än att spela piano. Vem som helst kan få ljud i ett piano, men för att få pianot att låta som man vill kan man behöva sju års utbildning och tjugo års erfarenhet.

Sara Hjellström: Man blir så sjukt inspirerad. Oavsett om man lyckas så är det kul att se att alla är så himla jordnära.

Gustav Magnusson: Magnus Uggla var helt klart bäst. Rolig att lyssna på.

Melina Borglowe: Allt var ­fantastiskt och lärorikt. Jag älskade när Miriam Bryant sjöng, då fick jag rysningar. Och Aviciitolkningen var magisk.

Johan Piribauer: Mycket­ ­var bra, men att få höra Magnus Ugglas historia var väldigt ­speciellt. YouTube-föreläsningen var också väldigt intressant.

24

STIM AROUND THE WORLD: FARANGIS NURULLA-KHOJA

Farangis pianostudier avbröts när Sovjetunionen upplöstes 1991. Via London hamnade hon då i Göteborg, där hon stude­ rade piano och komposition.­

STIM AROUND THE WORLD

25

Hon kom till Sverige som 20-årig, klassiskt skolad pianist för att studera på Musikhögskolan i Göteborg. Då upptäckte hon den samtida musiken.

– Det var en stor utmaning. En ny dörr som öppnade sig för mig, säger den tajik-svensk-kanadensiska tonsättaren Farangis Nurulla-Khoja.

Text: Pia Runfors Foto: Mehdi Bemani

ljudskugga F

arangis Nurulla-Khoja är född i ­Tadzjikistan i Centralasien. Hon är ­barnbarn till den kända kompositören Ziyodullo Shahidi.

– Jag växte upp i ett stort hus tillsammans med mina föräldrar och morföräldar. Det fanns alltid musik hemma. Min morfar dog när jag var 12 år, men självklart inspirerade han mig på många sätt.

Som tonåring studerade hon till pianist, men hennes studier avbröts när Sovjetunionen upp­ löstes 1991 och därefter följdes av ett fem år långt inbördeskrig. Via London kom hon till Göteborg.

– Min mamma var på besök i Göteborg.

Hon mötte en lärare från Artisten, Göteborgs Musikhögskola, som senare bjöd in mig som gäststudent.

Det blev början till Farangis Nurulla-Khojas åtta år i Göteborg, där hon studerade piano och komposition. Det var också början till hennes intresse för den samtida musiken. En av hennes lärare var den norska musikern och kompositören Ole Lützow-Holm och han kom att bli ett stort stöd för henne.

– Åren i Sverige var både intressanta och utmanande. Men jag hade perioder av tvivel och då höll Ole mig kvar på banan och uppmuntrade mig att fortsätta med musiken. Det är jag mycket tacksam för i dag.

En annan person som fick stor inverkan på henne under denna tid var den italienske ton­ sättaren Luigi Nono, förgrundsfigur inom den elektroniska och moderna instrumentala musiken.

– Jag blev väldigt tagen av hans musik. Han fick mig att förstå att musik inte bara handlar om ljud utan också om tystnad. Han har inspirerat mig mycket.

I dag är hon själv en hyllad kompositör som håller konserter runt om i världen.

– Bland annat i Sverige. Senast var det på en musikfestival i Stockholm 2012. Det är alltid roligt att komma tillbaka. Jag förstår fortfarande svenska, även om det tar ett tag att komma igång att prata.

Farangis Nurulla-Khoja har också tagit emot ett flertal priser. Bland annat kom hon nyligen trea i en rysk kompositionstävling i Sankt Petersburg och Canada Arts Council har prisat henne som den bästa ”mid-carrier”-kompositören 2008.

Som musiker hämtar hon i dag främst sin inspiration från poesi, dans och ljud. För henne är skapandet en resa in i det okända och ett sökande efter ljud och former som inte har hörts eller setts tidigare.

– Jag experimenterar gärna med olika sorters ljud, ”färgerna” och ”skuggorna” av olika ljud. De triggar min fantasi.

Farangis Nurulla-Khoja anslöt sig till Stim redan under skoltiden i Göteborg och har sedan stannat kvar.

– Stim fungerar mycket bra och har varit ett fint stöd under många år. Det finns ingen anledning för mig att byta till exempelvis Canadian League of Composers, den kanadensiska motsvarigheten till Stim. Jag är ju även en svensk kompositör! n

FARANGIS NURULLA-KHOJA Ålder: 42 år Bor: i Montreal, Kanada Karriär: Tog 2003 examen på Musikhögskolan vid Göteborgs Universitet. Har också studerat vid University of Cailfornia, San Diego, liksom vid IRCAM i Paris. Hennes verk har uppförts på många olika konserter runt om i världen.

Läs mer på www.farangis-nurulla.com Aktuell med: bland annat en konsert i Moskva.

FARANGIS TRE SVENSKA OCH NORSKA FAVORITKOMPOSITÖRER: Ole Lützow-Holm Anders Hultqvist Mikael Edlund STIMFAKTA Antal verk hos Stim: 63 Första registrerade verk: Pigments Mest spelade verk: Pari Passu ...A Thorn Expands To a Rose Rubai

Dags att gå vidare i karriären?

Eller påbörja den?

SAE Institute Stockholm

Utbildningar för hela ljud- och musikbranschen.

Upp till Masters Degree.

- Ta nästa steg! www.sae.edu | 08 730 51 00 | info@saestockholm.se

I KORTHET

Vad hände sen?

27

Utbetalningar 2015

I Stim-magasinet möter du många spän­ nande kompositörer, låtskrivare och projekt. Men vad hände sen?

Stims utbetalningar till upp­ hovspersoner sker nästa år vid fyra tillfällen: 17 mars, 16 juni, 15 september och 15 december. För detaljerad information om när utbetal­ ning sker för respektive område, se stim.se

Bästa tiden att nå oss på Stim

Tove topp tre I Stim-magasinet #1 2014 kollade vi in Tove Lo, en 26-årig låtskrivare med en raket­ karriär på gång. Och hur gick det med den?

Jodå. I oktober blev hon den första svenska artist på 20 år som tog klivet upp på amerikanska Billboardlistans topp 3. Detta med låten Habits (Stay High), som hon har skrivit tillsammans med Daniel Ledinsky, Jakob Jerlström och Ludvig Söderberg.

Hon har dessutom gått från förstasidan på Stim-magasinet till att bli omskriven i New York Times.

Katarina Leyman är en av flera prisvinnande svenska komponister.

Svenska tonsättare stora i världen Svenska komponister har hög status i stora delar av världen inom de flesta genrer. Under hösten har flera svenskar uppmärksammats internationellt.

Katarina Leyman kom på andra plats och Farangis NurullaKhoja, som vi presenterar på sidan 25 i den här tidningen, kom trea i en rysk kompositionstävling i september. Och Carl Michael von Hausswolff medverkade vid den prestigefyllda festivalen Donau­ eschinger Musiktage i oktober.

FOTO : H E N R I K S U N D LI N G, V I KTO R GÅR D SÄTE R

Musikskapare från hela världen samlas i Stockholm Mello är målet I Stim-magasinet #2 2013 berättade vi om 14-åriga Mathilda Lindström från Vim­ merby, som var en av finalisterna i Lilla Melodifestivalen.

Idag har Mathilda hunnit fylla 15 och hon skriver fortfarande låtar. Målet är att få med en låt i stora Melodifestivalen.

Och musiken skriver hon däremot gärna tillsammans med andra, men allra helst vill hon framföra den själv. Därför går hon idag regelbundet hos en sångcoach.

Communityn Auddly och ABBA The Museum arrangerar i månadsskiftet januari-februari ett internationellt låtskrivarläger tillsammans med SKAP och Stockholm Business Region. Musik­ skapare från hela världen bjuds in till Stockholm Songwriting Camp, som ger både up-and-coming låtskrivare och mer etablerade musikskapare en möjlighet att skriva musik tillsammans.

– För mig har det alltid handlat om matchningen mellan en bra låt och en bra artist; att redan vid skrivandet veta vilken artist som materialet passar till. Då brukar det bli bra, säger Max Martin, en av personerna bakom Stockholm Songwriting Camp.

En urvalskommitté bestående av representanter från Auddly, SKAP och brittiska upphovsrättsorganisationen PRS for Music Foundation väljer ut vilka cirka 45 deltagare – lika många män som kvinnor – som tillsammans utgör intressanta skaparkonstellationer.

Medlems- och förlagsservice står alltid till er tjänst, men ibland är ni fler än vanligt som ringer och mejlar. Den bästa tiden att nå oss på telefon är vanligen klockan 10-11 eller efter klockan 14.

Veckan före och efter utbetalningar av Stimpengar är den tid på året då vi har som högst belastning på telefon och mejl. Då kan det hända att du får vänta något längre än vanligt på svar.

Ny kyrkohandbok får kritik Föreningen Svenska Tonsättare är en av de organisationer som kritiserar musikinnehållet i den nya Kyrkohandbok, som Svenska Kyrkan skickade ut på remiss i början av året. ”Att som i förslaget fastslå en musikalisk kanon att använda begränsar möjligheterna att använda musiken i kyrkan. I enlighet med förslaget kan man inte längre beställa ny musik till mässan, eller använda sig av klassiska mässor av till exempel Bach, Palestrina eller Roman”, skriver FST som anser att förslaget är ogenomtänkt, framhastat och illa förankrat.

Läs mer på www.fst.se.

28

I KORTHET

MINA STIMPENGAR

Stimanslutna­ får egna frimärken

Nu har våra svenska upphovspersoner fått egna frimärken.

Robyn, First Aid Kit, Seinabo Sey, Max Martin och Avicii får var sitt motiv i frimärksserien som släpps den 15 januari.

Efter USA och Storbritannien är Sverige världens tredje största musikexportland.

PostNord har tagit fram frimärkena som en hyllning till den svenska musikexporten.

Max Thörn jobbar på Stims medlems- och ­förlagsservice FRÅGA: Varför får jag så låg ersättning när min musik spelas i de digitala musiktjänsterna?

99 fick Stimstipendier 1 567 Stimanslutna upphovspersoner ansökte i år om Stim-stipendier, vilket bara är nio färre än rekordåret 2011.

Av dessa valde stipendie­ kommittén ut 99 stipendiater, som får 25 000 eller 50 000 kronor. De representerar allt från ljudkonst, hiphop och ­dataspelsmusik till metal, hiphop och barnmusik.

Lyssna på oss i Stim-podden Nu kan du lyssna på Stimpodden via stim.se. Podden tar dig med in bakom kulisserna hos Stim, du får veta hur vi jobbar och varför vi jobbar på ett speciellt sätt. Alltid med dig som upphovsperson i fokus.

Spaningar och spännande iakttagelser varvas med att vi träffar aktiva låtskrivare, förlag och textförfattare. Spendera en halvtimme med det absolut senaste inom Stim! Lyssna på stim.se/podden.

Tävling: vinn Annika Norlins nya bok

Har du också frågor till Stim? Mejla medlem@stim.se

Musikbranschen omsätter allt mer pengar 1,5 nya, friska miljarder till musikbranschen på fyra år!

Sedan intresseorganisationen Musiksverige tog fram sin första rapport Musikbranschen i siffror 2010 har branschens omsättning ökat med 25 procent. I dagarna presenterades den fjärde rapporten, som visar statistik från 2013.

– Då ska vi ändå veta att en hel del pengar stannar i ut­ landet – svenska låtskrivare och artister som har företag registrerade i exempelvis USA, säger Linda Portnoff, tf chef för Musiksverige.

Rapporten visar både intäkter från inspelad musik, konserter samt upphovsrättsliga intäkter. Och alla tre områden har haft en stadig utveckling de senaste fyra åren.

– Ändå finns det potential till ännu större intäkter om beslutsfattarna ville satsa mer på musikbranschen, som faktiskt har fixat framgångarna på egen hand hittills. När vi diskuterar export pratar vi ofta om tung industri medan musiken är Sver­ iges kanske största exportvara och konkurrensfördel. Som konsumenter får vi allt mer tid och pengar, och här finns en po­ tential om politiker och företag vill satsa, säger Linda Portnoff.

FOTO : F R E D R I K H J E R LI N G

Annika Norlin är en av Sveriges mest ansedda artister och låtskrivare – både på engelska i projektet Hello ­Saferide och på svenska under namnet Säkert! Nu firar hon tio år som artist med boken Texter. Boken innehåller hennes samlade sångtexter, men också en personlig inblick i hennes författarskap. Hon berät­ tar hur allt började som femtonåring på skivbutiken i Östersund, vad det innebar att plötsligt bli artist, hennes strävan efter att hitta den absoluta känsloär­ ligheten och om hennes milda revolt mot språkfascis­ men. På omslaget skriver hon: ”Låtskrivande handlar för mig om ett ständigt vägan­ de: en euforisk rad till en sorgsen melodi. En varm röst till kalla ord. Hårda trummor till mjuka melodier. När jag försöker skriva annat än låtar får jag panik, jag har helt plötsligt så få verktyg att använda mig av. När du bara läser texterna får du bara halva historien. Men detsamma gäller er neandertalare som aldrig lyssnar på texter, öppna nu den här boken och följ med i vad som sägs.”

Nu har redaktionen fått in fem exemplar av boken och du kan vinna ett av dessa om du kan berätta vad Annika Norlins platta hette där hon sjöng in sina Säkert!-låtar på engelska. Mejla ditt svar, din adress samt motivering till varför just du ska vinna till red@stim.se senast den 15 januari.

I förra numret var tävlingen lite annorlunda. Då handlade det om att komponera soundtracket till årets Stim Music Expo. Vann gjorde Moa Lenngren – läs mer på sidan 22.

SVAR: En anledning till att ersättningen kan uppfattas som låg är för att man jämför med skivutgivning. Den stora skillnaden mot cd- och vinylskivor är att det för dessa utgår en ersättning per såld skiva vid ett enda tillfälle, medan en låt i en streamingtjänst fortsätter att generera intäkter så länge den spelas i tjänsten.

Man bör också ta hänsyn till att streamingtjänster har en ersättningsmodell som bygger på storskalighet.

Om en låt spelas på radio når den lika många par öron som det finns lyssnare på kanalen, medan en uppspel­ ning på en streamingtjänst i de flesta fall når en enda lyssnare. Och det påverkar förstås Stimersättningen.

Till sist ska vi komma ihåg att ersättningen för en låt från streamingtjänster grundar sig på hur många gånger den låten har spelats, jämfört med hur många gånger alla låtar i tjänsten har spelats. Av den anled­ ningen kan det kanske uppfattas som att ersättningen för en låt som exempelvis genererat 10 000 spelningar en månad är låg, om man inte har en uppfattning om hur många spelningar som sker totalt per månad.

I KORTHET

SKAP vill ha rättvisare ersättning – Det är hög tid att skapa balans i ersättnin­ gar från digitala musiktjänster som Spotify och WiMP. Det säger Alfons Karabuda, ordförande i SKAP, i ett pressmeddelande. SKAP startar därför nu ett pilotprojekt för att, tillsam­ mans med den samlade musikbranschen, enas kring ett sätt att skapa en långsiktigt hållbar utveckling för digitala musiktjän­ ster.

– De enskilda låtskrivarnas och kom­ positörernas betydelse för musikbranschen är undervärderad. Det visar en rapport som tagits fram för det internationella World Fair Trade Music-initiativet.

Rapporten visar att 60-70 procent av intäkterna från streamingtjänster går till skivbolag, artister och upphovspersoner.

Och av dessa pengar går bara tre procent till upphovspersonerna.

– Detta är visserligen i USA – sanno­ likt ser det annorlunda ut i Sverige. Men exakt hur det ser ut vet vi inte idag. När den digitala utvecklingen revolutionerat musikbranschen i grunden har låtskrivare och kompositörer tagit rollen som riskkapi­ talister med sitt arbete som insats, för att få de nya musiktjänsterna att snurra. Det finns idag pengar i den digitala näringskedjan – de har bara inte hittat fram till dem som står för värdet i samma näringskedja, säger Alfons Karabuda.

FOTO : XXX, M I CAE L E N G STR Ö M

Tipsa om dina favoritrim Har du något favoritrim som du använder lite för ofta? Går de flesta av dina låtar i Gdur? Använder du alltid samma brytackord när du kommer till sticket?

Vi på Stim-magasinet är nyfikna på om det finns några grepp som våra anslutna överanvänder i sitt komponerande. Det vore kul om du ville dela med dig i gruppen ”Träffa anslutna/medlemmar i Stim” på Facebook.

Den nystartade Facebookgruppen är en plattform där anslutna och medlem­ mar i Stim kan diskutera musik, noter och tonarts­höjningar. Och kanske söker du någon som kan skriva text till din musik eller tvärtom? Då kan den här gruppen vara en del av ditt kontaktnät.

29

Stim och SIFO går till botten med musikanvändningen

Sebastian Bergström är en av de fem studenter som har tonsatt var sitt nobelpris.

Tillsammans med SIFO genomför STIM i höst en kundundersökning, där fler än 1 400 personer som använder så kallad bak­ grundsmusik tillfrågas – det vill säga musik som spelas på hotell, restauranger, gym och friskvårdsanläggningar.

Syftet är att få veta mer om vilken bakgrundsmusik de använder och i vilket sammanhang – allt för att få ett bättre underlag inför framtida utbetalningar.

Avicii, Eli och Dominique årets vinnare

Mode och musik på export Hur tonsätter man ett nobelpris? Fem studenter på jazzinstitu­ tionen vid Kungl. Musikhögskolan har gjort ett försök. Och det var så framgångsrikt att det nu går på export.

– Elever på Beckmans Designhögskola har designat kläderna och vi har komponerat musiken till utställningen Fashion Innovation.

Den visades på Nobelmuseet i Stockholm i samband med fjolårets prisutdelning, säger Sebastian Bergström, en av kompositörerna.

Utställningen blev så uppmärksammad att den nu kommer att visas på American Swedish Institute i Minneapolis under fyra månader, med premiär sista januari. Musiken är tolkningar av ­priserna i fysik, kemi, medicin, litteratur, fred och ekonomi.

– Vi som komponerat är verksamma kompositörer och musiker inom såväl jazz som elektronisk musik och pop, och har haft upp­ backning från Musikhögskolan med studiotid. Vår utmaning var att tolka de olika nobelpristagarnas presentationer utan att välja den enklaste vägen, säger Sebastian Bergström.

De fem Stim-anslutna kompositörerna är Sebastian Bergström, Tippan Phasuk, Isabelle Gustafsson Ny, Guto Lucena från Brasilien och Filippe Raposo från Portugal.

Tim ”Avicii” Bergling blev galans stora vinnare när Musikförläggarnas pris delades ut i början av ­november – han vann pris i tre kategorier: Årets internationella framgång, Årets låt (Wake Me Up)och Årets mest spelade låt (Wake Me Up). Musikförläggarnas hederspris 2014 tilldelades Monica Dominique medan Beatrice Eli blev årets mottagare av Musikförläggarnas stipendium. Alla vinnarna går att hitta på musikforlaggarna.se

30

SISTA ORDET

Anders Wendin: Den kreativa konsten att överleva

Anders Wendin har gett ut fem album som Money­ brother, en skiva som Pengabrorsan, och nu i år albumet Dom ska få se vem dom roat sig med som Anders Wendin.

Stim-magasinet ges ut av Stim och produceras av Publik.

Adress: Stim-magasinet,­ Box 17092, 104 62 Stockholm Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se Ansvarig utgivare: Karin Jihde Chefredaktör: Krister Insulander Redaktionsråd: Karin Jihde, ­Lotta Lundén, Jonas Nordin, Max Thörn, Linda Johansson, Sofia Jerneck, Simon Olsson Formgivare: Olof Helldin På omslaget: Lina Nyberg Omslagsfoto: Viktor Gårdsäter Annonskontakt: Martin Carlsson, Display Telefon: 0911-25 79 01 E-post: martin.carlsson @display-umea.se Tryckeri: Ljungbergs, Klippan, 2014 ISSN 2000-5628

F

ör någon månad sedan blev jag till­ frågad av Stim om att skriva en krönika på ämnet ”Upphovsperson i tider då det är svårt att få betalt för sin musik”. Och det har varit en resa, sedan jag 1997 första gången medverkade på en skiva. Häng med!

1997–2005 – Skivsläpp. Ut och spela för att pro­ mota skivförsäljning.

2005–2007 – Skivsläpp för att promota livespelningar eftersom skivförsäljningen inte längre genererade pengar.

2007–2010 – Skivsläpp. Ut och spela med bandet för att promota dina akustiska solospelningar eftersom du inte tjänar pengar på att spela med en full orkester.

2010–2013 – Skivsläpp. Spela med band, spela akustiskt för att promota dig själv som dj på olika event där det finns mycket pengar.

2014 – Skivsläpp. Spela med bandet, spela akus­ tiskt, spela skivor på event för att på så sätt sprida ordet om att du är en stabil snickare. I storstaden går det alltid fyra gitarrister/videoregissörer på varje rörmokare, you do the math!

Jag har ett rykte om att ha kläckt ”kreativa idéer” om hur man får in stålarna trots hårda tider. Så låt oss titta närmare på mina försök: Tomatsoppan. Mitt mest kända. Jag och en kamrat hyrde ett skolkök i Aspudden, köpte 100 kg ekologiska tomater på en gård, beställde 400 burkar. Sen ställde vi oss och rörde i jättegrytan.

Min idé, som vi också genomförde, var att när jag skickade ut mitt personliga brev till pressen (som jag alltid gör i stället för en pressrelease. Bra tips!) skrev jag helt enkelt: ”Moneybrother släpper en tomatsoppa. Och så kommer det en skiva också.”

Jag fick såklart göra intervjuer som en tok. SVT gjorde ett långt inslag på Kulturnyheterna. Alla ville prata soppa. Jag fick mycket bra publicitet, men kan väl säga att det blev en backfire. En programledare på Grammis (jag var inte där och inte nominerad för min skiva – story of my life…) gjorde en grej om min soppa från scenen. Skämtet föll ut lika väl som programledarnas skämt på Grammis brukar falla ut, men point was taken.

Soppan var lätt att driva med.

(Två bonusfakta: 1. Att skruva på 400 lock gjorde att jag fick ryggbesvär och fick gå hos en personlig tränare i ett år. 2. Jag blev stoppad av polisen när jag cyklade hem klockan fyra på ­morgonen från skolköket. Jag såg sjukt skum ut, helt röd av tomat.)

Vi sålde 200 burkar på turnén efter skivan.

Säkert olagligt. Man måste ha livsmedelsverkets tillstånd osv. Sedan bjöd jag mina kompisar på resten på min 35-årsfest.

Samarbete med Red Bull. Jag hade tillsam­ mans med några journalister suttit i en jury för en musiktävling som Red Bull ordnade (se år 2010–2013 ovan, så kallade ”eventpengar”). Som delbetalning fick jag låna deras studio gratis för att spela in min nästa skiva. Projektet utökades till att bli några dagar gratis i samtliga deras studios.

Vi pratar städer som Kapstaden, Rio, Kingston och Auckland. Enligt mig en no-brainer. En film spelades in om äventyret.

Men det blev backfire igen. De första raderna i en recension av skivan i en (helt reklamfinansierad) ­tidning löd: ”Anders Wendins sjätte skiva är finansierad av ett företag som säljer konserverat tjurpiss på burk. Detta känns först och främst viktigt att poängtera.”

Dynamo Sports. Vidare är jag delägare i en sport­resebyrå som faktiskt går helt OK, tillsam­ mans med bland annat David Fjäll från tv-sporten.

Men det är mest bara för att jag känner mig mäk­ tig när jag hänger med någon från tv-sporten.

Såklart har tiderna förändrats något enormt bara de senaste två åren. Alla artister har ju var sitt vin/barnbok/träningsredskap och idag rea­ gerar ingen när Timbuktu spelar in en låt i en Red Bull-studio. Det anses närmast som en revolu­ tionär handling när Robyn gör reklam för Volvo och världen ligger öppen för samarbeten mellan företag och artist. För en person med rätt idéer så är det här inte Hard Times. Det är Klondike.

Själv tjänar jag fortfarande mina pengar mest på att packa in gitarren i bilen, åka någonstans och hoppas på att det kommer folk. Och om jag själv får bestämma så är det så jag vill leva det här underliga livet. n

”With the 4099 series, I finally have studio quality microphones that can be used for my live shows” Sting

Handcrafted in Denmark

Du förtjänar att bli hörd DPA d:vote 4099G är en livemikrofon av högsta kvalitet, för gitarrer och andra stränginstrument.

Den ger riktad, naturlig ljudupptagning med hög ”gain-before-feedback”. DPA har utformat geniala fästen för att mikrofonen ska sitta skonsamt och säkert på ditt instrument.

Kontakta oss för mer information och inköpställen i hela Sverige.

Stockholm: tel. 08-470 58 10 Malmö: tel. 040-43 23 90 www.arva.se • info@arva.se

POSTTIDNING B

Avs채ndare: Stim Box 17092 S-104 62 Stockholm STIM_Magazine_210x235mm_aug2014_outline.pdf

1 1 0 6 0 7 7 0 0

1

2014-08-27

10:21