Stim-magasinet #3 2015 by Stim

stim Medlemstidningen för dig som skapar musik Stim-magasinet #3 2015 www.stim.se

”Så länge vi musikskapare håller oss till temat kärlek är allt hunky dory.” Meja, sidan 30

FRONTMAN ”Jag har varit drivande, skrivit det mesta av musiken och bestämt vilken riktning bandet ska ta.”

Soundcheck:

Mikael Åkerfeldt Ett år efter valet – politikerspecial Får vi lov? Allt inför årets Stim Music Expo

iD14 – HÖGKLASSIGT LJUD I KOMPAKT DESIGN Nya ljudinterfacet iD14 från Audient ger dig lika bra ljudkvalitet som ett stort mixerbord men i en kompakt och elegant design. Rekommenderat riktpris: 2495 kr inkl. moms

För mer information ring 08-566 16 400 eller skicka ett mail till mail@sennberg.se www.sennberg.se

490:(exkl. moms)

PROFESSIONELL MASTERING HAR SITT PRIS. Men nu har alla råd via Cuttingrooms webbaserade Online Mastering. Martin Ankelius, masteringstekniker i Studio 3: ”Musik handlar om känslor och din musik kommer bedömas av fans, A&R’s, radiostationer och journalister. Du får ofta bara en chans. Snubbla inte på mållinjen och låt hundratals timmar av kreativt skapande förstöras av en för tunn bas, vass diskant eller en för hårt limiterad ’hemma-mastering’. Låt oss hjälpa dig få lyssnaren att fokusera på det viktigaste av allt: musiken.” Cuttingroom har tekniken, kunskapen och känslan för att få din musik att låta så bra som möjligt i alla medier som t.ex Spotify, iTunes och radion. Just nu får du som STIM-medlem 62 kr rabatt per låt om du bokar mastering på adressen cuttingroom.se/stim. Pris med rabatt 490 kr (612 kr inkl. moms)*. Läs mer och boka på cuttingroom.se/stim *Ordinarie pris 552 kr/låt exkl. moms. Erbjudandet gäller under hela 2015.

We love your music.

LEDARE

Ett omvälvande år När jag skriver detta har jag varit vd för Stim i nästan på dagen ett år. Och det har varit ett spännande, roligt, intensivt, för att inte säga omvälvande år. U tvecklingen inom branschen skenar snabbare än ett snälltåg – ändå är det faktiskt Stim som på flera plan leder den. Jag har fått nöjet att delta vid två dialogmöten, två årsstämmor, Stim Music Expo och många träffar med våra internationella samarbetspartners. Och nästan samtliga dessa möten har resulterat i en god dialog. Att utveckla våra samarbeten har haft högsta prioritet under mitt första år som vd. Samarbeten med Stims ägarföreningar. Samarbeten med Stims systerorganisationer i Europa och Norden. Och självklart samarbeten med våra medlemmar och anslutna. Allt med målet att förbättra den kollektiva förvaltningen av musikrättigheter. Samarbete över gränserna är dessutom nödvändigt i en tid då geografiska och politiska gränser får allt mindre betydelse. Ett resultat av detta är det bolag som Stim har skapat tillsammans med brittiska PRS for Music och tyska GEMA, för gemensam licensiering i Europa på de digitala plattformarna. Läs mer på sidan 18 om vilka fördelar det innebär för dig som Stimansluten. Tack för alla trevliga bemötanden jag har fått under mitt första år på Stim – jag ser redan fram emot nästa. Och jag hoppas såklart att vi ses på Stim Music Expo den 19 oktober.

”Vi är en produkt av våra kollektiva skivsamlingar.” Mikael Åkerfeldt, sidan 4

innehåll #3 2015 4 Opeth

Från death metal till progressiv rock.

10 Låtskrivarskola

Så ska det bli självklart att få plugga låtskrivande på landets kulturskolor.

12 Utanför finrummet

Dansbandsmusiken – kulturbärare över generationsgränser.

16 Stim Music Expo

Både spets och bredd på årets medlemsevent.

18 Snabbare, mer, oftare

Därför är europeisk direktlicensiering bra för rättighetshavarna.

20 Genreblandning

När Stockholm Folk Festival bjöd in till låtskrivarworkshop var ingen låt lik den andra.

22 Upp till kamp!

10 12

Stimanslutne Mansour Tehranis iranska kampsång sjungs över hela världen.

24 ”Fattiga utan musik”

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg på besök hos Stim.

26 Ett år efter valet

Så tycker våra politiker.

27 Opera om upphovsrätt

Karsten Dyhrberg Nielsen Vd, Stim

Paula af Malmborg Ward om sitt senaste verk.

30 Sista ordet

FOTO : F R E D R I K HJ E R LI N G

Meja Kullersten har upplevt musikens kraft att förändra.

Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se För ytterligare info se sidan 30.

SOUNDCHECK: MIKAEL ÅKERFELDT

Opeth, med Mikael Åkerfeldt i spetsen, firar 25 år med en jubileumskonsert i Stockholm.

SOUNDCHECK

post metal Sveriges death metal-kungar Opeth firar 25 år som band. Stim-magasinet har pratat med frontmannen och låtskrivaren Mikael Åkerfeldt om fans som tycker allt var bättre förr, kontrollbehov, avhopp i de egna leden och att offra allt för musiken. Text: Anders Löf Foto: Viktor Gårdsäter

SOUNDCHECK: MIKAEL ÅKERFELDT

’’

Vi var ett bra band redan från början, men ingen visste om det. Knappt ens vi själva.”

et absolut vanligaste sättet att börja en text om en rock stjärna är med en beskrivning av hur rockstjärnan i fråga kommer för sent till intervjun. Anledningen är i första hand för att etablera rockstjärnan som en kreativ typ som spelar efter egna regler – i andra hand för att rockstjärnor ofta kommer för sent till intervjuer. Mikael Åkerfeldt kommer sent till vår intervju. Han har varit och köpt en cykel till sin dotter. Det är svårt att förebrå någon som är försenad av den anledningen. Rockstjärna eller inte. Han beställer en öl. – Den här ska bli jävligt god, förklarar han och sätter sig ner vid bordet. Jag mumlar att jag minsann också ska ta en öl så fort jag druckit upp mitt kaffe. Men det blir ingen öl för mig. Det visar sig vara svårt att slita sig när den här kreativa typen berättar om sina 25 år med Sveriges främsta death metal-band. Om så bara för att köpa en öl. – Vi har funnits så länge att vi har gjort oss ett namn bara för att folk efter ett visst antal år har hört talas om oss, säger Mikael. Jag har fått känslan av att Opeth är ganska ovanliga på det sättet att er publik fortsätter växa trots att ni funnits i över 20 år, stämmer det? – Vi har inte märkt någon stor skillnad i så fall. Jag har inte Facebook men de andra killarna i bandet kollar ibland, och om man skulle döma vår popularitet efter vad folk skriver på nätet skulle man gissa på att ingen gillar oss. Men det kommer mycket folk när vi spelar och det är det som räknas. Man kan dela upp historien om Opeth i två epoker. Death metal-epoken, som kulminerade i skivan Ghost Reveries 2005, och den mer progres siva rock-eran, som tog sitt avstamp i skivan Watershed 2008. Där befinner sig bandet nu. Kritiken på internet handlar mest om att Opeth

borde spela hård death metal som förr. – De vill att vi ska låta som vi gjorde på deras favoritplatta. Men det fungerar inte. Dels för att jag inte kan skriva musik som jag inte känner för, dels för att mottagandet inte hade blivit bättre. Det finns massvis med exempel från musikhistorien på band som försöker upprepa succéer från förr, fansen lyssnar ändå bara på de gamla grejerna. Trots goda kunskaper i musikhistoria blev Mikael överraskad av att fansen reagerade så starkt på bandets nya inriktning. – Jag tycker att vi hade gett signaler om det på våra tidigare plattor. Man kan inte göra en marknadsundersökning för att ta reda på vad folk vill ha och sedan försöka släppa den skivan. Ett kreativt band fungerar inte så. McDonald’s fungerar så, Ikea fungerar så, men inte ett rockband. The Beatles skulle inte ha blivit störst om de fortsatte att bara sjunga låtar om att hålla handen? – Börjar man prata om Beatles i det här samman hanget blir det lätt som om jag jämför oss med dem, det gör jag inte. Men folk sade till dem att The White album skulle ha varit en enkel skiva, det är den inte och den är fantastisk. Och Sgt. Pepper blev sågad. För min del lyssnar jag helst på artister som inte följer den allmänna opinionen. Mikael är en storkonsument av musik och bland annat känd för att ha en av Sveriges största vinylsamlingar. Att inspireras av artister som går sin egen väg har alltid varit en stor del av det som är Opeth. – Jag har varit en svamp som har plockat in nya influenser i vår musik. Det är a och o för det här bandet. Vi är en produkt av våra kollektiva skiv samlingar, kanske allra mest min. Intresset för vinylskivor väcktes på 90-talet. På den tiden hade den progressiva rock-scenen hittat en samlingspunkt i den numera legendariska skivaffären Mellotronen som låg i Gamla Stan i Stockholm. Mikael hängde där så mycket att han till slut fick jobb i butiken. – Jag tog betalt i vinyl, det var ändå det jag skulle

SOUNDCHECK

FIRAR PÅ KONSERTH USET Opeth firar 25 år som band med att framföra hela skivan Ghost Reveries under ett jubileumsframträdande på Konserthuset i Stockholm i oktober. – Konserthuset är legendariskt. Nuförtiden är det mest känt för Polarpriset och klassisk musik men förut var det ett rockställe där band som [Deep] Purple och [Led] Zeppelin spelade. Det känns kul att anknyta till det. MIKAEL OM… … att skriva låtar – Oftast brukar jag åka till studion och sitta och spela taskig blues i några timmar. Sedan kommer man på ett ackord eller två eller något, och plötsligt låter det intressant. Jag skriver låtarna i min demostudio och spelar in hela plattan med alla instrument i princip. Den demon använder vi sedan som template och byter ut instrumenten allt eftersom vi spelar in skivan. … sina största rockstjärneögonblick – När jag har fått tillträde till mina idoler, oftast på galor och liknande. Själv är man helt i periferin och känner sig som en fluga på väggen när Ozzy och Jimmy Page är där.

ha köpt för pengarna. Men allvarligt talat så gjorde jag inte så mycket. Jag var en riktig slacker. Numera åker Opeth på världsturnéer och drar fulla hus. Men det tog några hundår innan Mikael kunde leva på musiken. Innan dess fick han hanka sig fram på olika ströjobb och lånade pengar. – Jag hade en lägenhet i andra hand i Aspudden. Där satt jag mest och skrev musik och var ganska nöjd med det. Lägenheten låg över en jouraffär som hette Monas Livs. De sålde konserverat dillkött för nio kronor dosan, så det levde jag på. Det var en bra tid fast jag inte hade en spänn och bandet gick dåligt. Genombrotten kom vid millennieskiftet med gruppens femte skiva Blackwater park. – Innan dess sålde skivorna inte alls och ingen

visstevilka vi var. Men i samband med att vi spelade in den plattan bytte vi skivbolag och lyckades få en bra licens med ett bolag i USA. De sålde egentligen mest Pokémon-samlingsskivor och Wrestling-plattor men de fixade så att vi fick våra plattor sålda, och kunde skaffa en manager och en agent. – Blackwater Park var egentligen inte bättre än de första skivorna, men den nådde ut bättre. Vi var ett bra band redan från första plattan, det var bara ingen som visste om det. Knappt ens vi själva. Hann ni med att sälja en massa skivor innan nedladdningen slog igenom? – Det här var när jag bodde i Aspudden och varken hade internet eller telefon. Jag var tvungen att gå ner till Monas Livs om jag skulle ringa samtal,

… hur Opeth kommer att låta i framtiden – Vi kommer alltid att vara någon form av rockband. Det finns gränser för det progressiva i vår musik och det är vår egen smak. Men vi har ingen femårsplan eller så. Det är det som lite är tjusningen i det här bandet. … Stim – Det är fantastiskt för oss låtskrivare och textförfattare, vi är helt beroende av den inkomstkällan. Jag vet inte hur det hade funkat utan Stim.

SOUNDCHECK: MIKAEL ÅKERFELDT Många fans vill att Opeth ska låta som på deras favoritplatta. Men det fungerar inte, menar Mikael.

VÄRLDENS BÄSTA LÅTAR, ENLIGT MIKAEL A Day in the Life – The Beatles Spiral Architect – Black Sabbath Dreamer Deceiver – Judas Priest Seagull – Bad Company God of Emptiness – Morbid Angel

så jag hade ingen koll på att folk hade börjat ladda ner musik. Men typiskt nog var det samtidigt som vi slog igenom som folk började komma med egenbrända skivor, som de ville att man skulle signera. I dag är Mikael fixstjärnan i Opeth. Men bandet bildades faktiskt utan honom – och när han senare gjorde sitt intåg i gruppen var det under minst sagt dramatiska omständigheter. När bandets tidigare frontman, David, introducerade en då 16-årig Mikael som basist i bandet blev resterande medlemmar en aning förvånade. Inte minst basisten, som de redan hade på plats. Det hela slutade med att alla i bandet utom David och Mikael hoppade av i protest. Två år senare valde även David att sluta och då axlade Mikael rollen som frontman. Den höga omsättningen av medlemmar har fortsatt att prägla Opeth genom åren, sammanlagt har 20 musiker kommit och gått i bandet under Mikaels ledarskap. Hur mycket av Opeth är egentligen Mikael Åkerfeldt och hur mycket är de andra medlem marna? – Det är mycket jag och det tror jag de andra killarna håller med om. Både de som är med idag och de som slutat. Jag har varit drivande, skrivit de flesta låtarna och bestämt vilken riktning bandet ska ta.

Är du ett kontrollfreak? – Bara i det kreativa, där är jag absolut ett kontrollfreak. Jag värderar verkligen de andras kunskaper, de är skitduktiga musiker vilket är underbart för mig som låtskrivare. Jag kan skriva i princip vad som helst och de kan spela det. Jag gillar när de kör sin grej. Men jag har också synpunkter, det har jag. Fredrik, vår gitarrist, har sagt att jag kan vara arrogant i de situationerna. Hur tacklar du det? – Jag försöker tänka på det och lyssna mer. Det beror lite på i vilket stadium man är i produktionen. Men jag kommer inte att ändra på mig. Jag läste att du var på en One Direction- konsert förra året med din dotter och att du inte var speciellt imponerad över de unga gossarnas prestation på scenen. Hur tror du det hade gått för dig om ni slagit igenom i början när du var 16-17 år? – De låtarna jag skrev då är skitdåliga, även om det finns en naivitet i dem som jag kan tilltalas av i dag. One Directions låtar är bättre men de har en massa människor som hjälper dem på det planet. Det har bara varit positivt att det gått sakta för oss, det gör att vi har mognat och har fötterna kvar på jorden.

SOUNDCHECK

’’

Jag har blivit synonym med musiken.”

Känner du att ni har blommat ut som band nu de senaste åren? – Personligen tycker jag att det finns en större frihet i att skriva musik nu. Även om folk på nätet tycker att det är regressivt. Rent kreativt är vi i en underbar position. Det låter kanske som ett skryt, men det finns inget annat band på metalscenen som har samma bredd som vi. I takt med att Opeths musik blivit mer progressiv har låttexterna också blivit mer personliga. – Tidigare har jag inte haft så mycket sådant att skriva om. Men på de tre senaste skivorna har texterna blivit mer personliga. Det har kanske blivit enklare på grund av allt trubbel i livet som kommer när man börjar närma sig 40 år. Vad har varit höjdpunkterna efter 25 år med Opeth? – Det finns några grejer man är stolt över. Att spela på Royal Albert Hall är en sådan sak. Och att vi fortfarande håller på. Det är en höjdpunkt som sträcker sig över hela karriären. Jag är väldigt nöjd med bandet vi har nu. Det har varit mycket strul innan, det är inte så många som vet om det, vi har hållit det ganska tyst. Ni har bytt 20 medlemmar, så tyst kan det inte ha varit?

– Jo, men det finns en anledning till det, och det har varit jobbigt. Har det något att göra med det du sa tidigare om att du kan vara arrogant? – Nja, nej, eller det tror jag inte. Det är inte många som har slutat av fri vilja, vilket kanske anknyter till det arroganta, men det har funnits väldigt bra skäl. Mer än så kan jag inte säga. Har du fått offra mycket för din musikaliska vision? – Kanske inte för visionen, men för musiken har jag offrat i princip allt. Jag har blivit synonym med den. Det fanns en tid när jag inte hade någonting, jag såg mina gamla klasskompisar som blev programmerare titta på mig och undra, ska han inte skaffa ett riktigt jobb? Har du upplevt någon stund i karriären när du tänkt att du tagit revansch, att du visat dem att du minsann valde rätt, nu står jag här och spelar på Royal Albert Hall? – Nej, egentligen inte. Det har gått så sakta. Tanken har väl kanske slagit mig någon gång. Särskilt om någon av de gamla kompisarna som är programmerare hör av sig och vill ha biljetter till någon spelning. n

STIMFAKTA MIKAEL Antal verk hos Stim: 120 Första registrerade verk: The Twilight Is My Robe Flest radiospelningar: Beneath the Mire Slither The Lotus Eater The Baying of the Hounds The Devil’s Orchard

KULTURSKOLEPROJEKTET

– I framtiden ska det vara lika självklart för barnen på landets kulturskolor att kunna välja ”låtskrivande” som att lära sig spela ett instrument. Det hoppas Magnus Funemyr, Stimansluten musikskapare och medlem i SKAP. Tillsammans med Kulturskolerådets generalsekreterare Torgny Sandgren driver han i höst ett pilotprojekt som ska åstadkomma precis detta. Text: Krister Insulander Illustration: SaraMara/Söderberg Agentur

låtskrivarskola

FOTO : MAR IA H E D B E R G, F R I DA F U N E M YR

et svenska musikundret är vida omtalat och tycks inte mattas av. Men ingenting går att ta för givet. Därför gör nu Kulturskolerådet och SKAP en gemensam satsning på barns och ungas möjlighet att inte bara spela, utan också skapa musik. – Musikundervisningen i Sverige har framför allt fokuserat på att spela och sjunga musik som har skapats av andra. Samtidigt ökar intresset för det egna skapandet, i takt med utvecklingen av laptop-kulturen och de internationella framgångarna för svenska låtskrivare, säger Torgny Sandgren. Det finns redan i dag enstaka utbildningar för låtskrivare och kompositörer, men totalt handlar det om små volymer. Så Torgny Sandgren kontaktade SKAP, som också har funderat i samma banor. – Många musikpedagoger är intresserade av att utbilda i låtskrivande men saknar ofta utbildning och verktyg. Vi behöver satsa mer på fortbildningar och utbildningsmaterial. Därför sätter nu SKAP och Kulturskolerådet ihop en pedagogisk metod, som testas i fem pilot kommuner under hösten: Malmö, Växjö, Göteborg, Norrköping och Stockholm. – Innan vi tar fram ett färdigt utbildnings- och inspirationspaket behöver vi testa och utvärdera. Så vi genomför en kulturskoleaktivitet i varje stad, med lite olika upplägg och inriktningar. Formerna jobbar vi fram tillsammans med respektive skola, säger Torgny Sandgren. Nästa steg är en utvärdering av pilotprojektet. Vilka aktörer är viktiga? Vilka material finns det? Hur ska fortbildningen av pedagogerna ske? Hur utnyttjar vi bäst de framgångsrika svenska låt

KULTURSKOLERÅDET

En ideell, partipolitiskt och fackligt obunden förening där kommuner samverkar för en tillgänglig och högkvalitativ kulturskoleverksamhet. Rådets vision är att alla barn och unga har likvärdiga möjligheter att utvecklas genom kulturutövande i verksamhet av hög kvalitet och tillgänglighet. Torgny Sandgren.

Magnus Funemyr.

skrivarna? Hur ökar vi mångfalden – det vill säga hur får vi fram mer musik av fler musikskapare? – Det är viktigt att vi möter barnens intresse med öppna sinnen, på deras egna villkor. Vi får inte styra vilka genrer och stilar barnen vill komponera i. Så småningom ska arbetet resultera i ett utbildningspaket, där Kulturskolan står för den pedagogiska metoden medan SKAP bidrar med expertkunskaper, innehåll och kontakt med upphovspersoner. I SKAPs arbetsgrupp ingår låtskrivarna Magnus Funemyr, Mats Tärnfors och Lina Hansson. – Kulturskolan är en enorm resurs – över 200 000 barn deltar varje år i deras kurser – och kan bidra till att upphovspersoner inom alla genrer är av världsklass även i framtiden, säger Magnus Funemyr. – Jag är förvånad över att det inte har gjorts en sådan här nationell satsning tidigare, säger Torgny Sandgren. Målen sätts visserligen lokalt, men vi kan ge verktyg och skapa möjligheter för att det egna skapandet och komponerandet blir en del av kulturskolans utbud. Tekniken har inneburit att musicerandet och skapandet är mycket mer integrerat i dag, och barnens intresse för eget skapande ökar hela tiden. n

SKAP Sveriges kompositörer och textförfattare är Sveriges intresseorganisation för yrkes verksamma kompositörer, textförfattare och bearbetare. SKAP bedriver på uppdrag av sina drygt 1 100 medlemmar påverkansarbete nationellt och internationellt, erbjuder en bred medlemsverksamhet och är huvudman i Stim.

DANSBANDSMUSIK

Efter genombrottet i Dans bandskampen 2010 har Elisa’s turnerat på heltid, släppt fyra album och vunnit två Grammisar.

DANSBANDSMUSIK

Dansbandsmusiken har aldrig fått komma in i kulturens finrum. Ändå är den en kulturbärare av stora mått, som lockar entusiaster över generationsgränserna. – Grejen med dansbandsmusik är att man ska kunna dansa till den. Därför tror jag att det är viktigt att ha kvar det där traditionella och lättdansade, säger Elisa Lindström, låtskrivare och sångare i Elisa’s.

får vi lov?

Text: Pia Runfors Foto: Mats Oscarsson

ansbandens riktiga guldår är måhända förbi. Men än finns det gott hopp om att dansbandsmusiken ska leva vidare länge till. – Folk har alltid dansat och det kommer de med all säkerhet att fortsätta med, säger Sten Nilsson, en av originalmedlemmarna i Sten & Stanley, som fortfarande drar fulla hus efter 50 år i rampljuset. De debuterade 1962 och i dag, drygt fem decennier och 800 låtar senare, är de ett stycke svensk underhållningshistoria som ännu inte nått sitt slut. Bandet turnerar fortfarande flitigt och framgångsrikt runt om i Sverige, och har till och med uppnått kultstatus. – Det blir kanske så när man hållit på så länge som vi, konstaterar Sten Nilsson, som bildade Sten & Stanley tillsammans med bröderna Ebbe och Per samt Stanley Granström och Bo Carlén. Sten & Stanleys riktiga storhetstid var under 60-, 70- och 80-talet. Då turnerade de över 300 dagar om året. Övriga dagar var det också fullt upp, med bland annat intervjuer, tv och radio.

– Det var fantastiska år och vi är otroligt tacksamma över allt vi fått uppleva. Vilka minnen vi har! Men det var också hysteriskt. Vi hade nästan ingen ledig tid alls och bara en veckas semester per år. Det skulle vi knappast orka med i dag. Numera består gruppen av Sten och Ebbe, Ebbes son Alexander Nilsson samt Stefan Kahl och Johann Helander. Och bandet har fortfarande fullt upp, men nu med lite mer måtta. 2014 hade de cirka 50–60 spelningar. Och när de jubilerade år 2012 gjorde de en succéfylld konsertturné och låg ute hela året. Men är det mycket som har förändrats under deras 50 år i rampljuset? Nja, musikaliskt är det ingen större skillnad, tycker de. – Det som har förändrats är tekniken, där har det hänt mycket. Och så är ju folkparkerna borta. I dag är det större stadsfester och galor. Det är också bra, men nog saknar vi de gamla folkparkerna lite, säger Ebbe Nilsson. På senare år har det också kommit en del yngre talanger som fångat upp allt fler ur de yngre åldersgrupperna, till exempel Elisa’s.

STIMFAKTA ELISA Antal verk hos Stim: 26 Första registrerade verk: Du får ta mitt hjärta Flest radiospelningar: Be mig! Se mig! Ge mig! Ikväll tar jag chansen Sanna mina ord

DANSBANDSMUSIK

’’ SÅ RAPPORTERAR DANSBANDEN TILL STIM Artisten eller bandet som framför musiken har skyldighet att rapportera vilka musikverk som framförts på en spelning. Detta görs antingen via papper eller via Stims webbtjänst ”Mina Sidor”. Arrangören av spelningar är endast ansvarig för att redovisa tillställningsdatum, besökarantal/entré och vilken artist som framträdde. I och med att dansbanden har så många spelningar per säsong, oftast med ungefär samma repertoar under långa perioder, så försöker Stim att underlätta deras rapportering så gott det går. Det innebär att: Dansband inte behöver rapportera in varje separat spelning. Eftersom arrangörerna är duktiga på att redovisa sina bokningar finns de flesta spelningarna redan registrerade i Stims system. Stim skickar ett mejl till de dansband man har kontakt uppgifter till, med bandets tidigare rapporterade repertoar. Denna kan antingen återanvändas eller uppdateras beroende på om repertoaren har förändrats. Dansbanden har med andra ord möjlighet att rapportera in ett helt års spelningar med en enda lista om de vill.

Syftet med dansbandsmusik är ju att få folk att dansa. Då får den inte vara krånglig.” Elisa Lindström, sångare och låtskrivare i Elisa’s

Den första idolbilden på Sten & Stanley, från 1962: Stanley Granström, Stig Olsson, Sten Nilsson, Per Nilsson och Ebbe Nilsson.

Elisa’s är något av en framgångssaga. Bandet slog igenom mer eller mindre över en natt i SVTs Dansbandskampen år 2010. – Det är jättekul. Jag tror att en orsak till våra framgångar är att vi satsar på det klassiska gunget, men med egna låtar och ett litet eget sound. Det funkar för oss i alla fall, säger Elisa Lindström, sångare och låtskrivare i det unga och rosade dansbandet Elisa’s, som i vintras vann en Grammy för Årets Dansband – för andra året i rad. – Jag och fyra kompisar skulle precis gå ut gymnasiet och såg vår chans att bli upptäckta. Vi bildade E lisa’s, antogs till programmet och satsade stenhårt. Satsningen gick hem. Elisa’s sopade hem segern och resten är, som man brukar säga, historia. Sedan dess har Elisa’s turnerat på heltid, släppt fyra album, sålt guld, legat på svensktoppen och vunnit en rad priser, bland annat två Grammisar. Att det blev just dansbandsmusik var inte självklart från början – även om Elisa Lindström själv har vuxit upp med genren. – Vi gick på ett musikgymnasium i Skövde där det var mer inne med lite svårare musik, till exempel jazz. Dansbandsmusik ansågs lite töntigt och det ville vi motbevisa. Och när vi väl hade bestämt oss kändes det självklart att det var just dansbandsmusik vi skulle satsa på. Det finns så mycket glädje, värme och energi i musiken. Det där med fördomarna är trist, tycker hon. Men hon tror att de förutfattade meningarna mest beror på att skeptikerna inte är insatta och har lyssnat tillräckligt på musiken. – Jag tror att de tycker att allt låter likadant, men det gör det inte. Tyvärr anses det inte så coolt med den här glada och enkla musiken. Fast ibland tror

jag att det bara är en gammal stämpel som lever kvar. Jag vet inte riktigt varför. Den närbesläktade schlagermusiken har ju fått en pånyttfödelse, så det kan kanske dansbandsmusiken också få? För faktum är att det är just enkelheten och igenkänningen som verkar vara framgångsreceptet för dansbandsmusiken. De populäraste dansbands låtarna har det traditionella 4/4-taktssvänget med tydlig baktakt. – Vi försöker ändå att föryngra och modernisera musiken genom att satsa på egenskrivet material. Det gör att vi kan tillföra ett eget, lite yngre, sound i vår musik, säger Elisa Lindström. Hon skriver mycket av materialet till bandet, ofta tillsammans med låtskivaren Henrik Sethsson, som bland annat skrivit åt Lasse Stefanz, Lotta Engberg, Scotts, Black Jack och Larz-Kristerz. – Dansbandsgenren är ganska konservativ. Inom andra musikstilar skriver man ofta sitt eget material, medan dansbanden ofta får låtar skickade till sig av professionella låtskrivare. Men vi har alltså valt att göra vår egen musik och jag tror att det skulle vara bra för dansbandsmusikens framtid om fler gjorde det. När Elisa Lindström skriver låtarna brukar hon utgå från sig själv och gärna utgå från vardagliga situationer. – Våra texter ska vara lätta att förstå, inte krång liga och kryptiska. En del tycker att dansbands texter ofta är banala, men jag tror det är viktigt att man kan känna igen sig. Det är det folk gillar. – När jag skriver utgår jag från tempot och går mycket på ”feelingen”. Det ska vara dansant och svängigt, ha ett bra driv. Det är också viktigt att text och musik bygger på äkta känslor så att det riktigt känns. Elisa’s är nu inne på sitt femte år som heltidsturnerande band. – Dansbandsmusik lockar en bred publik, från 15 till 75 år. Även om tyngdpunkten ligger kring 45–50 år så finns också en växande ung publik. På till

DANSBANDSMUSIK

Ebbe och Sten Nilsson turnerar fortfarande med Sten & Stanley efter 50 år i rampljuset.

exempel Ekebofestivalen i Skåne tror jag att säkert 75 procent är under 25 år. Det är kul, säger Elisa Lindström. Medan en del dansband väljer att bara turnera, säljer Elisa’s fortfarande en hel del fysiska skivor. – Spelningarna är det som genererar störst inkomster, men skivorna är ett gött tillskott i kassan. Och Stim ger också extra intäkter. Det är kul att vår publik köper våra skivor och att de yngre streamar våra låtar. Något som upprört många dansband genom åren är att konsertarrangörerna måste betala 25 procent moms på intäkterna från dansbandsspelningar, till skillnad från andra spelningar då de betalar sex procent moms. Orsaken är att dansbandsmusiken genererar dans. Det kostar med andra ord mer om publiken rör sig till musiken än om den sitter ner.

– Det är jättetrist och lite konstigt. I och med att det är dyrare för arrangörerna att boka dansband får vi också sämre gage. Visst, dansmusikens uppgift är att få folk att dansa, men så är det väl också med house- och dj-musiken? Vad är skillnaden, undrar Elisa Lindström. Sten Nilsson är inne på samma linje. – Faktum är att dansbandsgaget har stått stilla sedan vi började turnera. Om det beror på den högre momssatsen vet jag inte, men lite konstigt är det nog, säger han. Sten och Ebbe låter sig dock inte nedslås. – Vi kommer att spela så länge hjärtat är med och vi trivs med det. Musiken är ju vår livskraft! Jag säger som Putte Wickman sa när han var 80 år, ”Man får passa på medan man är ung”, säger Ebbe Nilsson. n

STIMFAKTA STEN Antal verk hos Stim: 50 Första registrerade verk: Värmlandsvisan Flest radiospelningar: Jag har inte tid Jag ser en bit av himlen Det är skönt att komma hem STIMFAKTA EBBE Antal verk hos Stim: 200 Första registrerade verk: Slå en signal Flest radiospelningar: Du och jag Som ett ljus Wiggy Woogie

nittonde oktober

STIM MUSIC EXPO

Skriv in 19 oktober i kalendern om du inte redan har gjort det! Då är det nämligen dags för årets Stim Music Expo – som alltid med fokus på låtskrivande och upphovsrätt. I år äger evenemanget rum på Folkets hus i Stockholm. Text: Krister Insulander

TOVE LO FÅR PLATINA GITARREN 2015 Tove Lo får Stims utmärkelse Platinagitarren för sina stora framgångar som låtskrivare under 2014. Hon var dessutom första svenska artist på 20 år att ta sig ända upp på Bill boardlistans tredjeplats, med låten Habits (Stay high). – Det är, som jag brukar säga, något extra stort med att få erkännande hemifrån. Och att bli tilldelad Platinagitarren av Stim som gör så mycket för oss musikskapare – vilken fucking ära, säger Tove Lo i en kommentar. Stim delar varje år sedan 2004 ut Platinagitarren till en Stimansluten upphovsperson som har haft exceptionella framgångar föregående år. Bland tidigare pristagare finns Tim ”Avicii” Bergling, Lykke Li, Max Martin och Robyn.

tim Music Expo arrangeras varje år sedan 2009, och lockade i fjol över 800 kompositörer, textförfattare och förläggare. – Det här är vårt största medlems event, där vi på Stim får chansen att träffa många av våra anslutna. Det är en möjlighet för oss att få in deras synpunkter, tankar och funderingar. Dessutom är det förstås ett utmärkt tillfälle för våra medlemmar och anslutna att nätverka, mingla och träffa stora delar av musikbranschen, säger Sara Kilander, som ansvarar för Stims område Rättighetshavare. Teman under dagen är digital publicering av musik, att skriva musik för film och tv samt musik och privatekonomi. På programmet finns paneldiskussioner, framtidsanalyser, en stor dos inspiration och en spännande mässa. Vid eventet delar Stim också ut flera utmärkelser. – Vi tror och hoppas att besökarna tycker att programmet är både brett och djupt, säger Sara Kilander.

men Mikael Karlsson, bosatt i New York. På Stim Music Expo kommer han att berätta om två av sina stycken, Nasty Fucker, för flöjter och elektronik, samt Kvinnornas Dans ur Midsommarnattsdröm.

Mikael Karlsson – om klas siskt, pop och elektronik

Ett av de populäraste inslagen på Stim Music Expo är expertpanelen, som ger feedback på några av de låtar som de anslutna har skickat in till Stim. Och den återkommer naturligtvis i år. I årets panel hittar vi sångaren och låtskrivaren Ola Salo, A&R-chefen och tidigare Idol-jurymedlemmen Pelle Lidell, sångerskan och låtskrivaren Jennie Abrahamson samt låtskrivaren, producenten och Idol-jury medlemmen Anders Bagge. n

”Jag har sett konserter och konstutställningar världen över i 35 år. Och detta är ett av mitt livs största scenupplevelser”. Ungefär så skrev journalisten Jan Gradvall om Alexander Ekmans dansföreställning Midsommarnattsdröm på Kungliga Operan i våras. För musiken stod kompositören och FST-medlem-

Adam Nordén – så får bilderna musik Han har vunnit både svenska och internationella utmärkelser. Och han är en av våra mest produktiva filmkompositörer. – Alla regissörer arbetar olika. Vissa har en väldigt tydlig bild av musiken medan andra lämnar det helt fritt till kompositören. Själv tycker jag att båda sätten är roliga – det är ju smarta och kreativa personer jag arbetar med, säger han. På Stim Music Expo berättar Adam Nordén om hantverket bakom filmmusiken.

Salo, Bagge, Abrahamson och Lidell i årets feedback panel

FOTO : M ATTIAS E DWALL , V I KTO R GÅR D SÄTE R, N I K LAS ALE XAN D E R S S O N

Årets invigningstalare blir Eva Dahlgren, en av Sveriges mest framgångsrika låtskrivare och sångerskor sedan många år. Hon har bland annat vunnit nio grammisar och har haft jättesuccéer med låtar som Ängeln i rummet och Vem tänder stjärnorna.

EVA DAHLGREN INVIGER

STIM MUSIC EXPO

Eva Dahlgren.

Mikael Karlsson.

Program & biljetter stim.se/musicexpo Biljettpris 450 kronor + serviceavg Studentbiljett 340 kronor + serviceavg Stimanslutna får ett rabatterat pris, kampanjkod STIM702015 Endast förköp gäller. I priset ingår en lättare lunch och fika. #stimmusicexpo

Tove Lo.

DIREKTLICENSIERING

Efter Efter

Före Före ORIGINALFÖRLAG

ORIGINALFÖRLAG

SUBFÖRLAG

Om musik i dag spelas till exempel på Deezer i Frankrike är det många mellanhänder – bland annat det franska upphovs rättssällskapet Sacem – som ska passeras innan upphovspersonen får sina pengar. Med direktlicensiering hoppar man över flera steg, vilket innebär snabbare utbetalning och mer pengar till musik

Pengar pengar

steget före

DIREKTLICENSIERING

Snabbare utbetalning, färre mellanhänder och mer pengar till u pphovspersonerna – Europatäckande direktlicensiering är något av ett paradigmskifte. – Det digitala musiklyssnandet har öppnat för helt nya möjligheter. Och gränsöverskridande samarbeten är upphovsrättens framtid, säger Nicklas Sigurdsson, försäljningschef på Stim. Text: Krister Insulander Illustration: Cristian Jonsson

e nationella gränserna existerar inte längre. Åtminstone inte i musikens värld. Och för en upphovsrättsorganisation som Stim är det en tuff utmaning att hänga med i utvecklingen, och helst ligga steget före. – Det finns omkring 27 upphovsrättsorganisa tioner i Europa och traditionellt har Stim haft avtal med alla dessa. Det innebär att varje organisation licensierar, avräknar och skickar pengar till Stim. Alla sällskapen har olika processer för detta och vi kan inte påverka dem, säger Nicklas Sigurdsson. Detta innebär att det kan ta många månader innan de anslutna får sina pengar, och att en del av ersättningen går till kommissionsavdrag. – Vi har därför förhandlat fram en direkt licensiering i Europa för flera plattformar, till exempel YouTube och Itunes. Detta innebär att upphovspersonerna får betalt både snabbare och säkrare. – Om en svensk låt spelas i exempelvis Spanien har den tidigare licensierats av spanska SGAE, som drar en kommissionsavgift innan pengarna skickas till Stim för vidarebefordran till upphovspersonen. Med direktlicensiering kapar vi ett led. Stim in kasserar och avräknar repertoaren för hela Europa, säger Åsa Carild, international licensing manager på Stim. Hon påpekar att detta är ett nytt sätt att arbeta och att det kommer att ta tid innan alla processer är på plats. – En parallell är när bankerna införde direkt

betalning med bankdosor. Det var mer eller mindre kaos på marknaden och kunderna tyckte det var krångligt. Men i dag kan vi inte tänka oss en värld utan att kunna betala räkningarna under lunch rasten. Nästa steg i den europeiska direktlicensieringen är det samarbetsavtal som Stim har tecknat med brittiska PRS for Music och tyska GEMA, och som nyligen har godkänts av EU-kommissionen. Avtalet innebär att de tre organisationerna skapar ett samägt bolag, som erbjuder gemensam licensieringi Europa av de tre organisationernas repertoarer,f akturering och IT-processande av musik rättigheter. – När en musiktjänst vill ha licensiering i Europa är det omöjligt att gå förbi den tyska och engelska repertoaren. Eftersom vi tillsammans också äger bolaget ICE, som administrerar de stora data volymer som krävs för att betala ut ersättningarna, blir det naturligt för licenstagare och andra kunder att prata med oss först, säger Åsa Carild. Tillsammans kan de tre organisationerna erbjuda en betydligt enklare hantering av musikrättig heterna där kunderna slipper skriva avtal med organisationer i varje land. − De tre sällskapen fortsätter förstås som tre egna organsationer med egna medlemmar. Men samarbetet gör att vi får en bättre teknisk plattform än tidigare, enklare rapportering och bättre träffsäkerhet. Ingen vet ju bättre vilka upphovspersoner som ligger bakom Stimanmälda verk än vi själva. Och samma sak i andra länder, säger Åsa Carild. n

DIREKTLICENSIERING En gemensam europeisk licensiering av musik som framförs på digitala plattformar. Det innebär att en Stimansluten upphovsperson får ersättning direkt från Stim om hans eller hennes verk spelas i exempelvis Spanien eller Frankrike. SAMARBETET SVERIGE-TYSKLANDSTORBRITANNIEN Basen för samarbetet är dotterbolaget International Copyright Enterprise (ICE), som registrerar och administrerar musikskaparnas och musikförlagens miljontals musikverk. I och med samarbetsavtalet blir GEMA aktieägare i ICE tillsammans med Stim och PRS for Music, ägare sedan starten 2007. Samtidigt har parterna etablerat ett gemensamt licenserings bolag, som kommer att hantera den Europatäckande licensieringen av ägarnas rättigheter och administrationen av andra rättighetsförvaltares licensavtal. Lanseringen av licensierings bolaget kommer att äga rum under hösten och i början av 2016. Robert Ashcroft, vd för PRS for Music, är vd för det nya bolaget under uppstartsfasen. DIREKTLICENSIERADE PLATTFORMAR Stim arbetar just nu intensivt med att förhandla fram direktlicensiering i Europa för olika plattformar. Dessa finns avtal med i skrivande stund: n Deezer n Google Play n Itunes n Napster n Wimp n YouTube

FEEDBACK

Vad får man om man under en dag samlar 15 musikskapare från olika genrer som jazz, pop, salsa, tv-spelmusik, visa och blues? Jo, en enorm skaparkraft och glädje. Och tio väsensskilda låtar. – Det var jätteläskigt. Jag är ju van vid att skriva själv. Men otroligt nyttigt och bra, säger Therese Nestor, en av låtskrivarna som deltog i kompositionsworkshopen Stockholm Folk Feedback.

folk rörelse S Text: Pia Runfors Foto: Fredrik Hjerling

STOCKHOLM FOLK FESTIVAL Kompositionsworkshopen Stockholm Folk Feedback – som arrangerades med stöd av Stims promotionnämnd – var en del av Stockholm Folk Festival och hölls för fjärde gången på Hesselby Slott 7–8 augusti. Stockholm Folk Festival är en sommarfestival där folkmusik möter visor, världsmusik och folkrock, blues, och många andra stilar och genrer. Årets tema var Skottland och Mellanöstern. Framträdaden skedde på fem scener, bland annat av Ale Möller Trio, Rigmor G ustafsson, Maria Kalaniemi, Bengan Jansson och Nino Ramsby.

verige har en stor musikalisk mångfald och ett rikt musikliv. Det ville SKAP, Sveriges kompositörer och textförfattare, visa och ta vara på genom att bjuda in musikskapare med olika musikalisk bakgrund till en kompositionsworkshop. Den arrangerades med stöd av Stims promotionnämnd under Stockholm Folk Festival på Hesselby Slott utanför Stockholm i augusti. – Syftet är inte att skapa hits, utan att göra det möjligt för låtskrivare från olika genrer att m ötas, experimentera och skapa tillsammans, säger Mårten Karlsson, administrativ chef på SKAP. Workshopen leddes av låtskrivarcoachen Michael Blair och den tidigare producenten Ulf Gruvberg. De delade in de 15 deltagarna i fem olika grupper där ingen hade träffats tidigare. Deltagarna fick två uppgifter som på bara några timmar skulle mynna ut i två låtar per grupp. För de allra flesta var det en ny upplevelse att skriva musik tillsammans med andra. – Det var lite som att vara ute på hal is – farligt. Men det gav samtidigt en härlig energi. Jag är van vid att skriva låtar helt själv och att sedan presen-

tera dem för mitt band. Det här kändes nervöst, spännande, enerverande och kul på en och samma gång. Efter en dag är man onekligen ganska ”trött i pära”, pustar Jörgen Åsling, som har sina rötter i blues och soul. Han bildar grupp tillsammans med Cecilia Klingspor, som kommer från vis- och teatervärlden, och Thelma Lebert, som hör hemma inom vispop. – Skapandet blir väldigt organiskt på det här viset – man måste vara lyhörd och omväxlande backa, gå framåt och byta roller med varandra, säger Cecilia Klingspor. – Ja, man måste lämna egot bakom sig och inse att låten är större än vi själva. Det viktigaste är ju att låten blir bra, säger Thelma Lebert, innan de tillsammans tar ton med den purfärska Goalkeeper, en lite funkinspirerad låt där de blandat både musikstilar och språk. I rummet intill filar Caroline Leander, Emeli Ek och Henrik Nagy på de sista stroferna i sin andra låt. De tre jobbar normalt inom jazz, country respektive pop. – Jag har aldrig tidigare skrivit musik tillsammans med andra och tänkte innan att det här nog

FEEDBACK

kunde gå helt snett, säger Henrik Nagy. – Men kemin mellan oss funkade bra och resultatet blev en skön helhet av oss tre, en känslosam låt på svenska och en lite rolig låt om ett slottspöke på engelska. Jag gör gärna om det här igen, säger han. Caroline Leander, som till skillnad från de övriga har testat tidigare att skriva musik tillsammans med andra, håller med: – För att lyckas uppnå resultat under en sådan här tidspress, och med helt nya människor, måste du stoppa din egen kritiska röst och vara beredd på att både ge och ta. Det blir som en genomblåsning av hela systemet. Väldigt renande och nyttigt, säger hon. Efter en hel dags komponerande spelade deltagarna upp sina nya musikaliska alster för en feedback-panel bestående av Tomas Ledin, Emilia Amper, Rigmor Gustafsson och Lena Willemark. Uppspelningen skedde på en öppen scen så att även festivalbesökarna kunde ta del av de nya låtarna. Och applåderna lät inte vänta på sig.

– Helt fantastiskt, jublade Tomas Ledin, som förutom panelmedlem också är initiativtagare till själva folkfestivalen. – Vi i juryn är alla helt överväldigade och mycket imponerade av den höga kvaliteten samtliga grupper levererade. Otroligt att de kunde skriva så bra låtar på så kort tid. Deltagarna var också märkbart nöjda – och lite lättade – efteråt. – Om vi kommer att släppa en skiva nu? Vem vet, säger Jörgen Åsling, med sin rosa hatt lätt bakåtskjuten på huvudet. Det var första gången SKAP arrangerade Stockholm Folk Feedback. Men Mårten Karlsson håller det inte för omöjligt att det blir fler gånger. – Med tanke på det lyckade resultatet och det fantastiska gensvar vi har fått, så kommer vi definitivt att överväga det, säger han. n

Stora bilden: Emilia Amper, Tomas Ledin, Lena Willemark och Rigmor Gustafsson levde med när del tagarna presenterade sina kompositioner. Under tv: Jörgen Åsling kände sig ute på hal is när han komponerade tillsammans med andra. Under th: Henrik Nagi, Caroline Leander och Emeli Ek har aldrig tidigare skrivit musik tillsammans. Men de gör gärna om det.

STIM AROUND THE WORLD: MANSOUR TEHRANI

I Sverige är han okänd, trots att han bott här sedan 1986. I Iran vet däremot de flesta vem Mansour Tehrani är.

STIM AROUND THE WORLD

Hans kampsång sjungs över hela världen. Den har blivit en symbol för Irans kamp för demokrati och frihet. Och det är från Stim han får ekonomisk ersättning. Det är Mansour Tehrani – numera bosatt i Västra Frölunda – tacksam för. Text: Pia Runfors Foto: Anna-Lena Lundqvist

kampsång F

råga en iranier om Mansour Tehrani och alla vet vem han är. Prisad låtskrivare, filmskapare och författare. När Mansour bodde i Iran jobbade han med alla stora sångare i landet. Bland annat Googoosh, som är en av Irans mest kända sångerskor, numera bosatt i Kanada. Mansour har till exempel skrivit texten till hennes populära kärlekssång Makhloogh. Men framför allt är Mansour Tehrani känd som pappa till kampsången Yar-e Dabestani-e Man, på svenska Min skolkamrat. – Det var 40 år sedan jag skrev text och musik till Yar-e Dabestani-e Man. Men den lever fortfarande och det är fantastiskt. Alla sjunger den över hela världen, berättar Mansour Tehrani. Sången har för många blivit en symbol för kamp för frihet och demokrati, oavsett religiös inriktning. Låten sjungs ofta under protester mot Irans regim, bland annat under de våldsamma demonstrationerna efter valet 2009. Sex miljoner iranier har flytt Iran sedan revolutionen 1979 och finns nu spridda över hela världen. Därför har Mansour Tehranis kampsång också kunnat spridas över hela världen. Den har bland annat sjungits vid protester utanför FN-huset i New York 2009 och i San Fransisco 2012. Själv flydde Mansour Tehrani till Sverige 1986. Då pågick kriget mellan Iran och Irak för fullt. Men livet som artist var svårt redan innan dess, framför allt sedan den religiösa ledaren Ayatollah Khomeini tog över makten 1979 och inledde ett utbrett förtryck mot alla oliktänkande.

– Min fru och våra två barn reste först och jag kom nio månader senare. Det var en orolig tid. I dag bor Mansour Tehrani i Västra Frölunda och han är fortfarande verksam som textförfattare och filmare. Han komponerar musik och har även skrivit två böcker. Båda böckerna är på persiska och den ena kan översättas till Förbjudna ansikten. Den innehåller åtta korta berättelser om iranska artister som flydde till Sverige efter revolutionen och om deras liv efter det. Mansour Tehrani har också gjort kortfilmer, bland annat The show must go on (fritt översatt), som är en berättelse om pappan till två av de ungdomar som dog i diskoteksbranden i Göteborg 1998 och om hur livet måste gå vidare. Trots att Mansour Tehranis låtar sjungs och spelas över hela världen är det knappast något som ger några större inkomster. Musiker, poeter eller författare kan inte utöva sina yrken i Iran, och det finns inte något upphovsrättsligt skydd för musikskapare. – Alla sjunger mina sånger – om och om igen – och det är från Stim jag får ersättning. Det är jag tacksam för. Det har gjort det möjligt för mig att tjäna lite pengar på mina sånger, säger Mansour Tehrani och konstaterar samtidigt att om han hade varit född i Sverige hade han varit miljonär vid det här laget. – I USA gjorde man dessutom en animerad musikvideo med min låt Yar-e Dabestani-e Man. De tjänade hundratusentals dollar på den. Jag fick inte en enda dollar, tyvärr. Men jag är glad att min låt lever vidare och betyder så mycket för så många. n

MANSOUR TEHRANI Ålder: 67 år Uppvuxen: Iran Bor: Västra Frölunda Karriär: Textförfattare, filmare, författare. STIMFAKTA Antal verk hos Stim: 75 Första registrerade verk: Makhloogh Flest radiospelningar: Yar-e Dabestani-e Man

ETT ÅR EFTER VALET

NÄRINGS- OCH INNOVATIONSMINISTER MIKAEL DAMBERG:

”Upphovsrätten måste gälla” – Vi människor skulle vara oerhört fattiga utan musik – den är en del av livet. Men musiken är också en kreativ näring som växer så det knakar och som bidrar positivt till andra sektorer. Och det måste politiken understödja. Det sade närings- och innovationsminister Mikael Damberg (s) när han besökte Stim i början av augusti. Han bjöd samtidigt in Stim att medverka vid utformningen av regeringens exportstrategi. Text: Krister Insulander Foto: Fredrik Hjerling

MIKAEL DAMBERG 43 år. Född och uppvuxen i Solna utanför Stockholm. Närings- och innovations minister sedan riksdagsvalet 2014. Riksdagsledamot för Stockholms län sedan 2002. Socialdemokraternas gruppledare i Riksdagen 2012– 2014. Ordförande för SSU 1999–2003.

sin roll som närings- och innovationsminister arbetar Mikael Damberg och hans kollegor i regeringen för närvarande med att ta fram en övergripande exportstrategi, som presenteras i höst. – Det är företag som gör affärer, inte politiker. Men vi kan öppna dörrar till nya marknader. Därför har vi valt att prioritera dels de största export länderna, dels tillväxtländer med en samhälls struktur som passar efterfrågan på svenska produkter och tjänster. Målet är att underlätta för små och medelstora företag. Detta är fallet inte minst inom musikbranschen. Många musikskapare är sina egna företagare, ibland med en eller ett par anställda. – Vi har också skapat Team Sweden, ett paraply för Sveriges alla myndigheter, verk och bolag som i dag arbetar med exportfrämjande insatser för svenska företag. Syftet med Team Sweden är att

göra det enkelt och tydligt för företag som vill ut på exportmarknaden. När exportstrategin är klar ska den brytas ner i olika sektorer. Och här menar Mikael Damberg att musiken är en viktig bransch, på flera sätt: – Musikens roll är mycket större än bara den ekonomiska exportsiffran. Musikundret skapar en positiv Sverigebild, som är svår att mäta i pengar. Jag är övertygad om att de svenska musikframgångarna påverkar besöksnäringen, som också är en del av mitt ansvar som minister. Alla pengar som besökare spenderar i Sverige är att betrakta som en modern exportintäkt. Han konstaterar också att musikframgångarna påverkar även andra sektorer än den kreativa näringen: – Se till exempel på Spotify – en svensk innova tion, som bidrar till att mota den illegala verksam heten. Därför var det väldigt roligt att få dela

ETT ÅR EFTER VALET

Närings- och innovations minister Mikael Damberg besökte Stimhuset på Hornsgatan för ett samtal om musik och export.

ut regeringens musikexportpris till giganten Max Martin i våras, och samtidigt ge ett heders omnämnande till Spotify. På frågan om upphovsrättens roll i det nya digitala landskapet är Mikael Damberg tydlig: – Upphovsrätten är basen för de kreativa näringarnas överlevnad. Den måste gälla, oavsett vilken teknik som används. Och här är det viktigt att ha koll på att regelverket verkligen fungerar, att lagstiftningen hänger med – inte minst på europeisk nivå. Så vilken är hans förklaring till det svenska musikundret? – Det finns förstås många förklaringar. Men en viktig orsak är jämlikhetsarvet i Sverige. I de flesta länder är musikskapande bara för dem som har råd, medan alla har rätt att utöva kultur här. Vi har också en folklig tradition av att göra saker tillsammans – se bara på körsången.

I takt med de svenska framgångarna och hem-pc-revolutionen har fler fått upp ögonen inför möjligheterna att faktiskt försörja sig på att skapa musik, vilket ökar intresset ytterligare. – Det är en växande bransch, som kommer att få ökad betydelse för svensk ekonomi. Det finns en värld där ute som väntar på fler svenska kreatörer, och vi som politiker kan bidra genom att göra det enkelt och undanröja handelshinder på nya marknader. Jag hoppas därför att Stim vill hjälpa till med exportstrategin för de kreativa näringarna. n

Sofia Jerneck är samhällspolitiskt ansvarig på Stim, och arbetar dagligen med opinionsbildning om upphovsrätt och musikskapande. Sofia intervjuade näringsministern i Stims lokaler i mitten av augusti.

STIMS SAMHÄLLS POLITISKA ARBETE Stims arbete med det som ibland kallas för public affairs handlar om politisk omvärlds bevakning, kontakter med beslutsfattare och förvaltning i Sverige och EU samt samarbete med europeiska och nordiska kollegor. Inom ramen för detta arrangerar Stim e xempelvis workshops med p olitiker och näringsliv, möten och paneldeltagande i Stockholm, Bryssel och Almedalen, samt formulerar skrivelser till regering/ förvaltning. Sakkunniga inom politik, juridik och kommuni kation deltar i arbetet vilket utförs i samråd med Stims ägarföreningar och andra kulturorganisationer i Stims nätverk.

ETT ÅR EFTER VALET

– Stockholm ska ha ett brett, fritt kulturliv med kvalité, men detta räcker inte. Avgörande är att kulturlivet blir angeläget för fler och nya grupper. Människors tillgång till kultur är därför i fokus. Vi har bland annat tagit bort inträdet till stadens museer samt drastiskt minskat avgifterna, ökat antal platser och förändrat utbudet inom kulturskolan för att fler barn ska kunna delta i verksamheten. – Totalt satsar staden i år 25 extra miljoner på kulturskolan, en drygt 15-procentig ökning i budget mot 2014. Totalt ökade hela kulturförvaltningens budget med drygt sex procent. Ett annat exempel är massiva satsningar på filmkultur, såväl visning som produktion här i Stockholm – ett område staden länge försummat. Vi har också tagit bort stadens direkt anti intellektuella hållning till graffitti och därmed fått en mer tolerant, öppen stad genom att det återigen är tillåtet att diskutera och jobba med graffitti som uttrycksform. Vilken är din viktigaste kulturfråga under mandatperioden, med inriktning på musikskapande? – Gång på gång hörs historier där våra mest framgångsrika musiker bedyrar hur viktig kommunala kultur skolan har varit för deras framgång. Jag vill att alla Stockholms unga ska ha samma möjlighet som Max Martin och andra haft inom ramen för kommunal musikundervisning. Dit har vi en bit kvar, som det ser ut i dag är andelen barn i kulturskolan väldigt ojämnt fördelad mellan olika stadsdelar. Det är i dag fem gånger vanligare att barn och unga i Bromma deltar i kulturskolan än i Rinkeby-Kista. Detta är inte ok. Vi går dels miste om talanger, men framförallt går många miste om den kraft kultur kan ge – en kraft som kan minska kulturella och sociala klasskillnader.

Vad betyder ett vallöfte för dig – något du konkret behöver genomföra eller i första hand en inriktning? – Vallöften ska genomföras, vissa är enklare och går snabbt, som när vi sänkte avgifterna till kulturskolan med upp till dryga 60 procent, andra kan vara mer komplicerade och ta längre tid, men det som politiker lovar ska genomföras och så brukar det faktiskt också bli i svensk politik. Hur märker musikintresserade stockholmare att det är ett rödgrönrosa styre? – Vi kommer att ändra sättet för hur vi arbetar med stadens kulturfestivaler, så där kommer det nog att märkas en förändring under de kommande åren. Redan i år slog Stockholms Kultur festival & We Are Sthlm publikrekord. En stor succé var programpunkten Best of Sweden med världsstjärnor som bor men sällan uppträder i Sverige. Sedan hoppas jag att det märks genom att kultur ges en mer självklar och tydlig plats i staden och politiken. Till sist: vilka är dina tre favoritlåtar just nu? Sugar Man av Rodriguez, Fancy av Iggy Azalea och Kort biografi med litet testamente av Thåström.

ekonomiska system. Som utgångspunkt bör var och en ha rätt till det man skapar på hederlig väg – det är en princip som borde vara självklar i ett rättssamhälle. Upphovsrätten förtjänar vårt värnande, den behövs för att upphovsrättspersonerna ska kunna få ersättning för sitt arbete. Utan en välfungerande upphovsrätt minskar incitamenten till skapande. Mot denna bakgrund blir förekomsten av illegala alternativ för delning av upphovsrättsskyddat material naturligtvis mycket problematisk. Svarta marknader får inte slå ut vita aktörer och omöjliggöra för framväxten av nya legala tjänster. Bekymmersamt blir det också när fram trädande politiker, som Feministiskt initiativs partiledare Gudrun Schyman i det senaste numret av Stim-magasinet, argumenterar för fri fil delning. Om hennes linje blev verklighet så skulle det innebära ett stort hot mot de framgångsrika svenska kreativa näringarna. Det skulle slå hårt mot bland annat musikindustrin och dess export, hota många jobb och naturligtvis även medföra en förlust av för välfärden viktiga skatteintäkter. Som främsta argument för sin ståndpunkt lyfter Schyman fram att ”nästan var femte svensk fildelar illegalt” och att hennes parti inte tycker ”att dessa personer ska klassas som kriminella”. Det är ett synnerligen svagt resonemang. Är det hennes linje att om bara tillräckligt många gör något som är fel så blir det rätt? Som krist demokrat kan jag inte förstå det. Människor ska uppmuntras att göra rätt för sig, inte motsatsen. Vår målsättning måste vara att Sverige också framgent ska vara ett framgångsland inom de kreativa näringarna. Men då måste upphovs rätten värnas. Aron Modig (kd) Riksdagsledamot

Åsikter framförda på debattplats i Stim-magasinet står enbart för den eller de personer som skrivit debattartikeln och behöver inte vara något som vi på Stim håller med om, ställer oss bakom eller sympatiserar med.

FOTO : LI E S E LOTTE VAN D E R M E IJ S, K R I STD E M O K RATE R NA

Hallå där, Roger Mogert… Debattsvar: Du är kulturborgarråd i Stockholm Fri fildelning ett hot sedan ett år tillbaka, vad har du mot musikskaparna Upphovsrätten är ett viktigt fundament i vårt genomfört sedan dess?

I KORTHET

Tävling: Vinn Lasse Holms självbiografi

Kvinnor och nyskrivet saknas på svenska musikscener

Lasse Holm har haft över 70 låtar på svensktoppen och vann Melodifestivalen fem gånger mellan 1982 och 1993. Så att kalla honom Mr Schlager är knappast någon överdrift. Nu har han gett ut sin självbiografi En hel massa Lasse, där han berättar om sitt liv i hetluften. Det stormiga samarbetet med Mariann Records och Bert Karlsson som s enare sprack. Arbetet med den unga Carola Häggkvist. Stikkan Andersons förslag om att ta över efter Abba-killarna. Hur han blev programledare först i TV4 och senare för Diggiloo. Efter 700 låtar och mängder av shower och tv-program finns det många bilder från karriären och historier att berätta. En hel massa Lasse är skriven tillsammans med Lasses kompis sedan många år, journalisten Claes-Allan Lundin.

Kvinnliga tonsättare samt nykomponerad och svensk musik är kraftigt under representerad på svenska musikscener. Det framgår av en rapport som FST har gjort i samarbete med Kvinnlig Anhopning av Svenska Tonsättare (KVAST). De har för första gången undersökt repertoaren hos 23 musikoch operainstitutioner.

Sex dagar i Visby

FOTO : P ETE R LLOYD

Hallå där, Paula af Malmborg Ward…

Redaktionen har fått fem exemplar av boken och du kan vinna ett av dem om du kan svara på frågan vilket som var Lasse Holms första musikinstrument. Mejla ditt svar, din adress samt motivering till varför just du ska vinna till red@stim.se senast den 20 oktober. Svaret på förra numrets tävling – vem som tonsatte operan Fröken Julie – är hovsångerskan och tonsättaren Margareta Hallin. Vi fick flera rätta svar och finfina motiveringar. Bland dessa valde juryn ut Lennart Hedwall från Bromma, som vann ett ex av antologin Svenska operaduetter & ensembler 1873–2013. Grattis!

… du har skrivit en opera om upphovsrätt, stämmer det? – Ja, min senaste opera Prova på för operasugna handlar om gemenskap, tillkortakommanden och upphovsrätt. Stim nämns faktiskt i librettot. Hur kommer det sig? – Jag blev kontaktad av fyra sopraner som undrade om jag kunde komponera ett verk för dem. Och ämnet växte fram under arbetets gång – makt, manipulation, status, samarbete, rätten till sin egen historia. Det resulterade i en ramhandling där tre kvinnor med olika yrken och bakgrunder träffas på en operaworkshop ledd av en manipulativ coach. Anette Stridh, som är en av sångerskorna, har skrivit librettot. Och det innehåller många förvecklingar trots att stycket bara är 37 minuter långt. Och nu har ni haft premiär på Festspelen i Piteå. – Ja, Festspelens vd Katarina Fallholm tyckte om operans kvinnotema. Verket hade visserligen smygpremiär för ett år sedan med elever på Artisten i Göteborg, men det här var det ”riktiga” uruppförandet med den ensemble som verket är skrivet för. Har ni några fler uppföranden inbokade? – Inte ännu. Men vi har filmat föreställningen och hoppas kunna sätta upp den fler gånger. Den har ingen scenografi och en liten ensemble – fyra sopraner, piano och en stråkkvartett. Så den är relativt enkel att spela.

Stim fanns på plats under sex dagar i Visby under Almedalsveckan, vilket är mer än någonsin tidigare och speglar att den mötesplatsen blir allt viktigare för politik och näringsliv. För vd Karsten Dyhrberg Nielsen var det första gången: – Det var intressant att komma ner och se dynamiken med egna ögon. Det är unikt med den här stora varia tionen av nyckelaktörer på en så liten yta, säger han.

Nytt pris för bästa reklam filmmusik Musikförläggarna har i samarbete med IFPI Sverige och Film & TV-producenterna instiftat ett nytt musikpris, ”Bästa musik i reklamfilm”, som delas ut på Roygalan den 21 oktober. Priset går till dem som skapat och spelat in den bästa musiken (kompositör, musikförlag och artist samt skivbolag), till sammans med produktionsbolag och kund.

I KORTHET

Allt mer träffsäkra Stimpengar

oktober

City Conference Center Folkets hus i Stockholm. För information, biljetter och monterplats se stim.se/musicexpo #stimmusicexpo

Allt fler butiker, restauranger och hotell som använder bakgrundsmusik köper in skräddarsydda låtlistor från särskilda musikleverantörer. Och deras rapporter visar exakt vilka låtar som har streamats samt hur många gånger, vilket i sin tur innebär att Stim får ett bättre underlag för fördelningen av Stimpengar. – Vi strävar hela tiden efter att minska analogifördel ningen och betala utifrån faktisk musikrapportering. Därför var det ett stort steg framåt när vi i juni för första gången kunde utgå från tre musikleverantörers musik rapporter, i stället för att som tidigare basera utbetalningen på intervjuer med ett urval kunder, säger Sara Kilander, som ansvarar för området Rättighetshavare på Stim. Stim samarbetar i dag med ett antal olika musikleverantörer. De erbjuder skräddarsydda låtlistor och specialanpassad musik för bland annat gym och träningsanläggningar. – Vi ser fram emot att efter hand inkludera fler musikleverantörer och deras rapporter, och arbetar hela tiden för att avräkningarna i så hög grad som möjligt ska spegla det faktiska musikanvändandet. Samtidigt är det en balansgång – om de administrativa kostnaderna äter upp stimpengarna förvaltar vi inte vårt uppdrag på ett bra sätt. Därför kommer analogin att vara fortsatt viktig för att vi ska kunna återföra mesta möjliga pengar till upphovspersoner och förlag, säger Sara Kilander.

Internationellt pris till Britta Byström Kompositören Britta Byström blev i år första skandi naviska vinnare av Detroit symfoniorkesters pris ”Elaine Lebendom Memorial Award”, som tilldelas en framstående kvinnlig kompositör. Hon valdes ut bland deltagare från hela världen av en jury bestående av musiker och professorer från Detroit. Förutom prissumman på 10 000 dollar ska hon komponera ett verk för orkester, som uruppförs säsongen 2016–17 av Detroit symfoniorkester.

MINA STIMPENGAR Marcus Janzon är affärsutvecklare på Stim FRÅGA: Varför använder inte Stim fingerprinting för att identifiera musik som spelas i till exempel butiker och träningsanläggningar? SVAR: Att med ett tryck på sin smartphone kunna identifiera en låt som spelas av en dj på en bar är i dag en realitet för de flesta. Tjänster som till exempel Shazam har ändrat beteendet för hur privatpersoner hittar ny musik. Detta har också skapat en förväntan på att det borde vara lika enkelt för Stim att i realtid identifiera viken musik som spelas hos deras kunder. Under hösten 2014 vände sig Stim därför till åtta aktörer på fingerprintingmarknaden, för att undersöka möjligheterna att identifiera musik som spelas på caféer, barer, butiker och gym. Tillsammans med bolaget BMAT genomförde vi i februari-mars en pilotstudie hos tio kunder. Testet gick ut på att koppla fingerprinting-enheter till kundernas stereo och sedan analysera ljudsignalen för att identifiera musiken som spelades. Studien visade dock att dagens teknik inte uppfyller de krav på kvalitet och kostnadseffektivitet som Stim kräver, och skulle därför inte bidra till bättre rapportering och avräkning för Stims anslutna. Dessa slutsatser stämmer även överens med andra upphovsrättsorganisationers tester av fingerprintingteknik för identifiering av bakgrundsmusik. Därför är det få organisationer som använder sig av den tekniken i dag. Men Stim fortsätter att utvärdera fingerprinting allt eftersom tekniken utvecklas, och inleder nu under hösten bland annat ett test av identifiering av musik på tv-kanaler. Har du också frågor till Stim? Mejla medlem@stim.se

Tre ändringar i Stims stadgar

FOTO : M ATTIAS BAR DA, F R E D R I K H J E R LI N G

Den 17 juni 2015 beslutade Stims föreningsstämma vid en extrastämma om två ändringar av Stims stadgar samt ett tillägg till fördelningsreglerna. För att stad garna ska ändras krävs att ett beslut fattas av föreningsstämman på två på varandra följande stämmor, och på den senare stämman ska beslutet ha fått stöd av minst två tredjedelar av de röstande. 21 § i Stims stadgar ändrades så att det inte längre krävs styrelsens godkännande för att en ändring i stadgarna ska gälla. Fjärde stycket i 23 § i Stims stadgar ströks i sin helhet, för att möjliggöra administration och därmed kostnadsavdrag inom ramen för framtida internationella samarbeten för multiterritoriell licensiering. Tillägget i fördelningsreglerna underlättar fördelningen av intäkter från Europatäckande direktlicensiering. Stimanslutna originalförlag har nu rätt att ta emot ersättning som normalt skulle betalats ut till ett utländskt subförlag. Stagarna finns att läsa i sin helhet på stim.se/sv/ stims-stadgar-0.

I KORTHET

Sällskaps direktivet snart svensk lag

Viral spridning gav nystart för Roots Circus Efter två plattor och sex år på den svenska reggaescenen bestämde sig det svenska niomannabandet Roots Circus 2009 för att lägga ner verksamheten och satsa på sina civila karriärer. Men då började saker hända… – Vi hade kvar vår sida på Facebook. Och efter ett par år började vi få många likes från Brasilien, säger Linda Glad, sångerska och låtskrivare i bandet. – Någon hade fått tag på en mp3-fil från vår andra platta och lagt ut på YouTube. Det gjorde att disc jockeys började lira låtarna och folk ville höra dem om och om igen. Flera personer ville även att bandet skulle komma till Brasilen och spela. Fast det trodde ingen i bandet på – det skulle bli alldeles för dyrt.

– Men i oktober förra året blev det verklighet – vi gjorde tre spelningar inför en stor publik, som sjöng med i våra låtar. Det var både konstigt och jättekul, och nu i höst ska vi dit igen. Alla låtskrivare i bandet är Stimanslutna, men de hade tyvärr missat att anmäla låtarna på plattan till Stim. – Vi var precis på väg att lägga ner bandet så det blev aldrig av. Men det är ju fortfarande inte för sent. Och framgångarna i Sydamerika har gjort att vi har dragit igång bandet igen. Vi har skrivit ett par nya låtar, som vi har släppt digitalt och självklart anmält till Stim. Någon heltidssatsning är det dock inte fråga om den här gången, säger Linda Glad.

FOTO : J E R E MY D IAS

Banbrytande samarbete gynnar Stimanslutna Nu är det verklighet – ”det största copyright-projektet i historien”, som det ibland har kallats. I juli undertecknade Stim och de brittiska och tyska motsvarigheterna, PRS for Music och GEMA, de sista avtalen om ett samägt licenseringsbolag. Samtidigt blir GEMA delägare i ICE AB, som administrerar de enorma datavolymer som krävs för att kunna betala ut den ekonomiska ersättningen till musikskapare och musikförlag. Det nyetablerade bolaget och ICE erbjuder gränsöverskridande licensiering av musik, gemensamma IT-lösningar och dataadministration till upphovsrättsorganisationer och andra rättighetsförvaltare – ett tjänsteutbud som är ensamt i sitt slag i världen. Läs mer i artikeln på sidan 18.

Ny bok – inspiration för låtskrivare Dogge Doggelito, Jenny Nilsson och Maria Lithell Flyg. De är tre av de nio tonsättare och musiker som avslöjar sina bästa tips för komposition och låtsnickeri i den nyutkomna boken Skapa musik tillsammans. Boken har getts ut med stöd av Stims Promotionnämnd och riktar sig både till musiklärare, cirkelledare samt var och en som vill ha tips om eget skapande. Boken kan beställas hos förlaget musikskolan.se.

Förra året klubbades ett nytt EU-direktiv för upphovsrätts organisationer igenom i EU, det så kallade Sällskaps direktivet. Nu ska reglerna bli svensk lag. Stim – som har varit en av regeringens remissinstanser – stödjer förslagen om musikskaparnas rättigheter, insyn och rapportering samt gränsöverskridande licensiering i EU. Däremot menar Stim att vissa av de administrativa krav som föreslås gör förvaltningen dyr och mindre effektiv. De ökade kostnaderna riskerar att drabba upphovspersoner och förlag. Nästa steg är nu att regeringens politik, utredningens förslag och samtliga synpunkter vägs ihop och utformas till en lag, som ska träda i kraft under våren 2016.

Polisanmälan mot Stim – förunder sökning nedlagd I juni 2014 anmäldes Stim för brott mot lagen om ekonomiska föreningar. Anmälaren påstod, såsom det får förstås, att Stim brutit mot lagen genom att inte framställa kopia av medlemsregistret och tillhandahålla denna till anmälaren. I juli 2015 mottog Stim underrättelse från åklagarmyndigheten om att förundersökningen lagts ned, då misstanke om brott inte ansågs föreligga. Utredningen i ärendet visade att Stim inte underlåtit att föra medlemsförteckning. Vidare var det tillräckligt att Stim hållit medlemsförteckningen tillgänglig för anmälaren genom att visa upp den på datorskärm.

SISTA ORDET

Meja: Musiken ger kraft att förändra Meja Kullersten är låtskrivare, sångerska och konstnär. Hon har haft internationella framgångar med bland annat All ’Bout The Money och Private Emotion. Det senaste året har hon arbetat för mänskliga rättigheter tillsammans med Amnesty International. Hennes senaste album Stroboscope Sky släpptes i maj 2015.

Stim-magasinet ges ut av Stim och produceras av Publik. Adress: Stim-magasinet, Box 17092, 104 62 Stockholm Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se Ansvarig utgivare: Karin Jihde Chefredaktör: Krister Insulander Redaktionsråd: Karin Jihde, Lotta Lundén, Jonas Nordin, Max Thörn, Linda Johansson, Sofia Jerneck, Cristian Jonsson Formgivare: Olof Helldin På omslaget: Mikael Åkerfeldt Omslagsfoto: Viktor Gårdsäter Annonskontakt: Marina Övergren, Annonskraft Telefon: 0651-169 55 E-post: marina@annonskraft.se Tryckeri: Ljungbergs, Klippan, 2015 ISSN 2000-5628

fter en konsert i Yokohama fick jag besök av en ung tjej. Backstageområdet var fullproppat med fans men hon skilde sig från mängden. Inte för att hon satt i rullstol, utan för att hon sken som en sol och lyste upp hela rummet. Mako Funae, 15 år, var döende i leukemi. Men det var det omöjligt att ana då. Det som däremot inte gick att missa var hur enormt lycklig hon var över att få komma till konserten och att dessutom få träffa mig efteråt. Under kvällen hade hon nästan glömt att hon var sjuk och den dagliga smärtan hade temporärt försvunnit. Som om hon hade fått låna en kropp; en som inte kämpade mot cancer. Vad hade hänt i hennes kropp och sinne? Hade hormonsystemet och hjärnans signalsubstanser stimulerats till smärtfri eufori? Kan musik förändra oss på cellnivå? Forskare på Sahlgrenska Akademin i Göteborg har påvisat att människor som sjunger tillsammans får samma hjärtrytm. Melodin och strukturen har alltså en direkt koppling till vår kropp, vår egen rytm. Överallt där man agerar och sjunger unisont finns en koppling till kollektiv vilja. Och Mako kunde röra sig relativt obehindrat när hon klappade och sjöng med i varje låt. Jag och Mako brevväxlade under det kommande året, tills det en dag blev tyst från henne och jag i stället fick ett brev från hennes sjuksköterska, som tackade mig för den glädje och tröst jag gett Mako ända in till sista andetaget. Så länge vi musikskapare håller oss till temat kärlek är allt hunky dory, men mer okommersiella budskap stöter ofta på patrull. Att ha en åsikt och att stå för den kan bli obekvämt och till och med nästan förstöra en hel karriär. Ta till exempel gruppen Dixie Chicks, som kritiserade USA:s dåvarande president Bush under en konsert i London 2003. En mening, några ord och ett garv. BAM! Gruppen

bannlystes, radiostationer vägrade spela deras musik och dj:s som ändå gjorde det fick sparken, fans brände skivor och jag kan inte tänka mig att deras skivbolag jublade. Billie Holliday sjöng Strange Fruit för första gången på den nyöppnade nattklubben Café Society på Manhattan 1939. Det blev rabalder och de flesta klubbar förbjöd henne att sjunga den. Men hon krävde att få sjunga låten enligt avtal. Strange Fruit var från början en dikt, som på ett poetiskt skrämmande sätt beskrev de lynchningar som förekom bland annat i den amerikanska södern. Över 4 000 personer, majoriteten svarta män, avrättades under perioden och hängdes upp i träden för att ruttna bort. Holidays skivbolag vägrade att spela in låten men gav henne ett specialtillstånd att ge ut singeln på en independentlabel. Sången refuserades big time av radiostationerna, men trots detta nådde den sextonde plats på poplistan i USA. Jag har alltid sett upp till artister som vågar stå för budskap som kan leda till förbättring. Eurythmics Peaceturné 1999 i samarbete med Amnesty International är ett inspirerande exempel. Och själv släppte jag i januari singeln Yellow Ribbon tillsammans med just Amnesty International, för att sprida budskapet om Albert Woodfox. Han har suttit i i soleringscell i Louisiana i USA i över 43 år utan rättvis rättegång och borde enligt konstens alla regler vara en fri man. Men det är han inte. När jag skrev texten till All ’Bout The Money var det en del som motsatte sig. Men med en gnutta ironi och en gigantisk skopa allvar lyckades vi paketera denna ständigt aktuella text i ett oskyldigt popfodral. Den är den mest politiska text jag skrivit – det finns för många korrupta politiker, företags ledare, lobbyister, finanslejon och egoistiska idioter i den här världen och jag kommer alltid tro att vi KAN nå en förändring till det bättre, med lite hjärta och med musikens kraft. n

Hjälp oss skicka tidningen till rätt läsare!

SPECIALISTER PÅ CD39OCH FÖRPACKNINGAR SEDAN 1999 Torshamnsgatan B i Kista, 08-545 706 70, info@cmmgroup.se

JUST NU!

CD PRESSNING

Har du flyttat, har du eftersändning som upphört eller vill du avboka tidningen? Gör något av följande: n Om du flyttat men inte meddelat Stim kan du logga in på ”Mina sidor” och göra din adressändring. Glöm inte att ange ditt personnummer eller ditt nummer ”MDL000/KOM000” som du hittar på tidningens adressetikett.

500 CD + pappfickor:

4 205:-

n Vill du avsluta din prenumeration eller om ni är flera Stim-anslutna i hushållet som får tidningen och vill avboka något ex – mejla till red@stim.se.

500 CD + Digipak:

1000 CD + Digipak:

6 750:-

500 CD + Jewel box, 8-sid booklet, inlay:

7 250:-

1000 CD + pappfickor:

n Om tidningen fortfarande kommer till fel adress tar vi tacksamt emot ett mejl om detta till ovanstående adress.

1000 CD + Jewel box, 8-sid booklet, inlay:

n OBS! Kom ihåg att meddela personnumret eller MDL000/KOM000. Då hittar vi rätt person. Tack för din medverkan!

5 850:9 750:-

11 500:-

Kontakta oss på 08-545 706 70, info@cmmgroup.se

kvarts_3.indd 1

15-02-09 21.17.34

Du kan ha pengar som väntar... Har du varit med på en låt där vi saknar inspelningslista? Då har du kanske pengar som väntar – fyll i inspelningslistan online nu! Illustration: David Karlström

Läs mer på: sami.se/pengar ››

POSTTIDNING B

Avs채ndare: Stim Box 17092 S-104 62 Stockholm 1 1 0 6 0 7 7 0 0