Stim magasinet #4 2015 by Stim

stim Medlemstidningen för dig som skapar musik Stim-magasinet #4 2015 www.stim.se

”Max Martin och hans vänner har förändrat popens låtskrivande för alltid.” John Seabrook, sidan 30

Genreöverskridare ”I Umeå har nästan alla som håller på med musik gemensamma kontaktytor, vilket är en fantastisk styrka och föder oväntade konstellationer över genregränserna.”

I studion:

Henrik Oja Kreativt kluster Dataspelsmusik Mest och bäst på Stim Music Expo

”With the 4099 series, I finally have studio quality microphones that can be used for my live shows” Sting

Handcrafted in Denmark

Du förtjänar att bli hörd DPA d:vote 4099G är en livemikrofon av högsta kvalitet, för gitarrer och andra stränginstrument. Den ger riktad, naturlig ljudupptagning med hög ”gain-before-feedback”. DPA har utformat geniala fästen för att mikrofonen ska sitta skonsamt och säkert på ditt instrument.

Kontakta oss för mer information och inköpställen i hela Sverige. Stockholm: tel. 08-470 58 10 Malmö: tel. 040-43 23 90 www.arva.se • info@arva.se

LEDARE

En ny verklighet När jag skriver detta är jag fortfarande uppfylld av mina intryck från Stim Music Expo i oktober. Jag fick en enorm respons från alla människor jag pratade med – både från er som kan försörja er på musiken och från er som hoppas att kunna göra det i framtiden. Det var också spännande att höra svenska låtskrivare och kompositörer berätta om sina internationella fram gångar. Det bekräftar att Stims samarbete över gränserna inte bara är en riktig satsning, utan helt nödvändig för framtiden. Musiken har inga geografiska eller politiska gränser. Musik har i dag blivit lite som vatten. Vi öppnar kranen och ut kommer all världens musik, oavsett var i världen vi befinner oss eller var musiken har sitt ursprung. Vi på Stim har också helt andra kunder än tidigare. Numera förhandlar vi med amerikanska advokater, som representerar företag som Apple, Google och Amazon. Detta har ställt oss inför en ny verklighet. Men det ger oss också nya möjligheter. Vår vision är att Stim fortfarande ska vara rättighetshavarnas självklara val av organisation för att bevaka deras rättigheter. Det är bland annat därför som Stim, tillsammans med brittiska PRS for Music och tyska GEMA, har skapat ett bolag för gemensam licensiering i Europa av musik som sprids digitalt. Det gemensamma bolaget kommer att använda varumärket ICE, som alltså utökas till att täcka verksamhet från databastjänster till licensiering. Ledningen och styrelsen har också tagit fram en strategisk inriktning för Stim de närmaste tre åren. Den ger oss en bra utgångspunkt för hur vi ska arbeta för våra anslutnas och våra kunders bästa. Mer om detta kan du läsa på sidan 13.

”Vi är nog först med att loopa en polska i ett dataspel” Henrik Oja, sidan 4

innehåll #4 2015 4 Spelman

Henrik Oja rör sig obehindrat mellan hard core, julkalendrar och dataspel. Det är Säkert!

10 Att skriva för dataspel

Dataspel är sällan linjära. Och det ställer särskilda krav på dem som komponerar musiken.

13 Stims kärna

Stims vd Karsten Dyhrberg Nielsen berättar om Stims framtidsplaner.

14 Stim Music Expo

Utbudet på årets Stim Music Expo var både bredast och vassast hittills, om man får tro deltagarna.

18 On the level

Oplanerade låtsuccéer blev resultatet när X-Level Studios skapade tolv smårum för låtskrivare.

20 Multibegåvad

Jamaicanska rötter, succéer i USA, England och Japan – men hjärtat i Sverige. Glen Scott är multi det mesta.

22 Ett vanligt jävla band

Amason är ingen supergrupp enligt dem själva. Däremot en fristad för fem fram gångsrika låtskrivare och musiker.

24 Vinn The Song Machine

Vi lottar ut tre ex av John Seabrooks uppmärksammade bok om det svenska musikundret.

26 ”Upphovsrätten är grunden för kulturens finansiering”

Karsten Dyhrberg Nielsen Vd, Stim FOTO : F R E D R I K HJ E R LI N G

Stim-magasinet har träffat Kulturutskottets ordförande Olof Lavesson (M).

30 Sista ordet

New York-journalisten John Seabrook om Max Martin.

Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se För ytterligare info se sidan 30.

I STUDION: HENRIK OJA

allt på spel Henrik Oja har producerat Säkert!, Invasionen, Sofia Jannok och Syket. Och halva Umeås hardcore-scen. Med egen själfylld indiepop har han fångat kritiker och publik och samtidigt hunnit med beställningsverk till SVT:s Julkalender och till Umeås kulturhuvudstadsår. Nästa grej? Spelmusik. Text: Patric Elmén Foto: Elin Berge

I STUDION

Tre månaders heltidsarbete krävdes för att tonsätta spelet Unravel.

I STUDION: HENRIK OJA

HENRIK OJA OM: En bra låt: – Det handlar om nåt man berörs av, den ska tala till hjärtat. Den behöver inte följa formatet vers, brygga, refräng, något riff eller stick. Jag uppskattar alla format. Det kan inte vara svårare än så. Naturskildringar: – Isgrotta är lika med H-moll. Bästa spelmusiken: – Journey, uppenbarligen. Men även Silent Hill är mäktig. Musikaliska förebilder: – Den senaste tiden har jag lyssnat mycket på Brambles skiva. David Sylvian är en ständig favorit. FLITIGAST I MIN IPOD: – P1. NÄSTA PROJEKT: – Göra klart egen musik. Göra klart andras musik.

’’

Målsättningen var att gå all-in.”

I STUDION

a, det rör sig alltså om att komponera musik till dataspel. Inget annat. För tillsammans med folk musikern Frida Johansson från sånggruppen Kraja har Henrik Oja just avslutat tre månaders heltidsarbete med att tonsätta dataspelvärldens nästa nya svarta, Unravel. Men vi tar det från början. I somras lyckades en liten röd figur av garn charma spelvärlden, då spelregissören Martin Sahlin från Umeåföretaget Coldwood presenterade spelet Unravel och huvudfiguren Yarny på världens största datorspelsmässa E3 i Los Angeles. Unravel är ett pusselplattformspel där man styr en liten figur gjord av garn som nystas upp allt efter som man tar sig framåt. Garnet representerar kärlek och de band vi knyter till varandra eller nystar upp då vi separerar. Uppgiften är att binda samman de bitar som saknas. – Alla banor i Unravel har noga utvalda norrländska miljöer, till exempel från naturreservatet Strömbäck-Kont, några mil söder om Umeå. Vi snackar fjäll, skogar, myrar, havsklippor och is landskap. Så när Coldwood började leta efter kompositörer för att tonsätta spelet föll det sig naturligt att välja någon som har rötterna i naturtypen, säger Henrik Oja. Så var hittar man en pålitlig och kreativ västerbottnisk tonsättare? Gärna två hus bort på gatan och i en studio man själv har spelat i. I slutet av 90-talet, den tid som Umeborna kallar HC-eran, eller hardcore-eran, spelade Martin Sahlin i bandet Bloodpath, som hade studio sessioner i Second Home Umeå – den studio som Henrik Oja driver tillsammans med kollegan Mats Hammarström. – Så till min stora glädje blev jag tillfrågad, säger Henrik Oja. Umeås musikliv är precis så stort att

nästan alla musiker på ett eller annat sätt har kontaktytor med varandra, vilket är en fantastisk styrka och föder oväntade konstellationer över genregränserna. Ett exempel är Henrik Ojas eget band, Honungs vägen, som kallats Umeås ”supergrupp”. Sångerskan Christina Karlsson spelar klaviatur i postpunkbandet Invasionen, Daniel Berglund som spelar i både Jonas Bergstens och Lisa Miskovskys band och folkmusikern Frida Johansson från Kraja. Annika Norlin från Säkert!/Hello Saferide bidrar med texter. Skellefteåbon Henrik Oja är inte förvånad. Han har sett det förut i slutet av 80-talet, då Skellefteband som Wannadies och This Perfect Day, Pitebandet Popsicle och Lulebandet The Bear Quartet kretsade kring skivbolaget A West Side Fabrication och skapade ett enormt drag i Skellefteås musikliv. Så 1995, när barndomsvännen Bengt Strömbro (ja, han från radioprogrammet Mammas nya kille) föreslog att de skulle flytta till Umeå, hamnade Henrik Oja återigen rakt in i ett sammanhang. – I replokalen bredvid överröstade Meshuggah alla våra försök att repa. Och då vi öppnade studion hamnade vi mitt i Umeås hardcore-revolution. Väldigt många band, Refused, Doughnuts, Abhinanda, spelade in demos eller plattor hos oss. Jag föreställer mig att det funkar så i alla städer, säger Henrik Oja. Unravels västerbottniska prägel gjorde att Henrik Oja redan från starten av projektet kopplade in folkmusikern Frida Johansson. – Vi ville ha en folkmusikprägel, så att skriva med Frida var en förutsättning. Hon är inte bara skolad inom folkmusiken, utan bär också med sig ett enormt bibliotek av tradlåtar. Gissningsvis är Unravel det enda dataspelet i världen med en loop från västerbottniska Bångpolskan, en tradlåt av Zacharias Bång efter Alfred Nilsson. Då varken Henrik Oja eller Frida Johansson är några gamers, ”jag har som mest spelat lite Mario Bros med barnen ibland”, inledde kompositörerna

Unravel är ett platt formsspel där man styr en liten figur av garn, som nystas upp allt eftersom man tar sig framåt i spelet.

När Henrik Oja jobbade med musiken till Unravel lät han sig inspireras av spelen Journey och Red Dead Redemption.

I STUDION: HENRIK OJA

HENRIK OJA 42 år Uppväxt i Skellefteå, bor nu på Umedalen, Umeå. Två barn, flickvän. Betalar till CSN för gamla synder, självlärd när det gäller musik. Gillar kinesisk mat och alla dom där tv-serierna som alla andra också gillar. STIMLICENS FÖR DATASPEL – SÅ FUNKAR DET När det gäller specialskriven musik för dator- och tv-spel ger Stim, genom en så kallad waiver, tillbaks rättigheten för musik i dator- och tv-spel till upphovspersonen. Det innebär att han eller hon själv bevakar just den rättigheten. I alla andra sammanhang, när musiken spelas utan koppling till spelet, är det Stim som ser till att pengarna går till upphovspersonen. Exempel på detta är om musiken spelas på radio, streamas i en musiktjänst eller om någon framför musiken live. Du ansöker om en waiver genom att mejla till medlem@stim.se.

sin research med att kolla game play-videor på Youtube. De lät sig bland annat imponeras av PS3-spelet Journey, liksom av spaghetti-western-spelet Red Dead Redemption för PS3 och Xbox 360. – Jag har förstått att det är att sparka in en öppen dörr då det gäller musiken till Journey, men den är ruskigt bra, liksom Red Dead Redemptions lekfulla passningar till Ennio Morricone. Spelmusiken innehåller verkligen alla nivåer av själ och hjärta. Men de allra flesta dataspelen är uppbyggda kring korta loopar vi själva snabbt ledsnade på, säger Henrik Oja. Icke desto mindre består Unravel av 12 spel nivåer – och alla moment måste vara just loopbara. – Vilket ställer mycket speciella krav, särskilt då det gäller att komma tillbaka in i rätt takt i spelmanslåtarna. Tack vare ett fett kontrakt med en amerikansk spelgigant har Coldwood kunnat satsa rejält på att musiksätta Unravel. – Målsättningen var tydlig då vi budgeterade projektet. Vi skulle gå all-in. Så vi kunde hyra in en imponerande ensemble till studiosessionerna; till exempel Torbjörn Näsbom på nyckelharpa, hela vokalkvartetten Kraja och Petter Berndalen, Sveriges första spelman på slagverk och ”the go to guy” då det gäller folkmusik. Instrumenteringen är osedvanligt akustisk för ett dataspel – basklarinett, tramporgel, fiol och nyckelharpa, säger Henrik Oja. Hur gör man då sen för att komponera? På alla sätt, enligt Henrik Oja. – Arbetsdagarna har varit varierande, minst sagt. Vi har tittat på ett spelmoment i taget för att ena dagen teckna noter rakt in i notarken och nästa dag i studion jamma oss fram till rätt tempo och tonart. Jag är mer en elektronikkille som kan göra stämningsloopar i datorn, medan Frida ofta kom med komponerade teman till studion dagen efter en session. Och så har vintern framskridit. Tre månaders heltidsarbete, åtta timmar per dag. – Spelet har tolv nivåer. Varje nivå har flera teman och innehåller mellan 10 och 25 minuters musik. Vi levererade drygt tre timmar musik i slutänden, så ett sånt här projekt handlar mer om disciplin än inspiration. Och samarbete. Henrik Oja tror att han hade fått svårt att ta projektet ändå in i kaklet på egen hand. – Tillsammans kan man lyfta varandra över

’’

Gissningsvis är Unravel det enda data spelet i världen med en loop från västerbottniska Bångpolskan.”

indren som uppstår på vägen. Precis som i ett h band får man hjälpa varandra. Processen har påmint mycket om hur jag och Annika Norlin jobbar med Säkert!. Båda gör sina grejer. Dialektiken för allting framåt. En annan aspekt är deadlines. – Man måste också tillåta sig att bli klar på ett helt annat sätt än när man gör egna poplåtar. Vi hade att förhålla oss till ett väldigt tjockt amerikanskt kontrakt och då kan man inte fila och fila i all oändlighet. Och kanske skulle jag behöva mer av den här pragmatismen i förhållande till mina egna låtar, säger Henrik Oja. Det är inte första gången Henrik Oja gör beställningsverk. 2014 specialskrev han musik till Umeås kulturhuvudstadsår och redan 2009 till SVT:s jul kalender Superhjältejul. Det gav mersmak.

SOUNDCHECK I STUDION

Henrik Oja har fingrarna i många syltburkar, från Umeås hardcore-scen till SVT:s julkalender. Och nu musik till dataspel.

– Som musiker är det ju inte alltid man får en möjlighet att jobba med att komponera och sam tidigt få betalt. Ett riktigt jobb. Det är en annorlunda och kreativ uppgift att utgå från en förutbestämd ram och fylla den med någonting vettigt. I fallet Unravel hade vi en upphovsman som brinner för sitt spel att förhålla oss till, vilket resulterade i många omgörningar. Men Unravel utspelar sig här, där vi lever och verkar, så trots ibland olika ingångsvärden blev det här ett tillfälle för oss k ompositörer att ändå uttrycka något vi anser väsentligt, säger Henrik Oja. Få är de kompositörer som får till ett royaltyavtal med stora amerikanska spelföretag. Och Henrik Oja och Frida Johansson är inga undantag – de får alltså inga Stimpengar när gamers spelar Unravel. – Visst känns det konstigt att musiken på ett sätt inte är min och Fridas längre, säger Henrik Oja. Men vi är båda väldigt stolta över vårt musikverk

och det kommer fortfarande att stå ”composed by…” i eftertexterna. Enligt avtalet får vi inte avslöja vårt honorar, men vi kunde jobba heltid i studion och hyra in musiker till skälig betalning, så vi har inget att klaga på. Kanske har det att göra med att Unravel och garnfiguren Yarny gjorts med så stort hjärta, kanske beror det på de västerbottniska landskapen? Det hade i alla fall inte varit samma sak om det handlat om ett Hack n’ slash-spel eller ett Shooter-spel, medger Henrik Oja. – Och det känns ju väldigt fint att ungarna snart kommer att spela ett PS4-spel som pappa gjort musiken till. Unravel släpps i början av 2016. Hur det låter? Ett smakprov finns på Youtube, sök på unravel official games.com. n

FEM LÅTAR HENRIK LYSSNAR PÅ JUST NU Gudförälder – Vasas Flora och Fauna I spenaten – Mattias Alkberg Singularity – Stephan Bodzin Norrland – Gidge Lilltåa, tåtilla – Triakel STIMFAKTA Antal verk hos Stim: 295 Första registrerade verk: See Me Flest radiospelningar: Logiskt (feat. Säkert!) Vi kommer att dö samtidigt Sanningsdan Allt som är ditt Fredrik

SPELMUSIK

– Dataspel är inte linjära, det är spelaren som bestämmer vad som ska hända. Därför kan du inte komponera på samma sätt som för film. Även om det finns många likheter, säger Markus Berntsson, lektor i musik vid Högskolan i Skövde.

game on! Text: Krister Insulander Illustration: SaraMara/Söderberg Agentur

verige ligger långt fram i utvecklingen av nya dataspel, och har i dag hög skoleutbildningar i både Stockholm, Falun och Skövde. På Högskolan i Skövde finns över 500 dataspels studenter inom sju olika inriktningar. En av dessa är 180 poäng ”Dataspelsutveckling – ljud/musik”. – Ljud och musik är en viktig del av spelupplevel sen. Det tillför stämning, bygger förväntningar och sätter tempo. Vårt program är en akademisk utbildning som innefattar både teori och praktik i ljud och musik. Utbildningen avslutas med ett individuellt examensarbete, säger Markus Berntsson, som själv är Stimansluten låtskrivare och musiker. – Jag är anställd på konstnärlig basis, jag har bland annat komponerat för reklamfilm. Någon gamer är jag däremot inte. Men det handlar fort farande om musik för ett rörligt medium. Skillnaden är att dataspel inte har en början och ett slut på samma sätt. Och det kräver andra sätt att tänka. – När du skriver för dataspel jobbar du ofta med olika ljudspår, så kallade stems. Om du har ett musikaliskt tema kan du bryta upp det i olika stems, som kopplas ihop på olika sätt beroende på var i spelet du är. På så vis interagerar musiken med spelet. Dataspelsmusik delas ofta in i olika genrer, precis som annan musik. Och det finns forskning

som visar vilken typ av musik som fungerar bäst för olika speltyper och spelare. – ”First person shooter” spel kräver ofta helt annan musik än så kallade ”casualspel”, det vill säga sådana som inte har något Markus Berntsson. direkt slutmål. Men det förekommer även en hel del ”vanlig” filmmusik i spelen. – Många av de största AAA-spelen innehåller klippscener som kan vara upp till flera timmar långa för att föra berättelsen framåt i spelet. Och då blir det ett mer traditionellt sätt att sätta musik till bilderna, säger Markus Berntsson. Utbildningen tar också upp den typen av frågeställningar. Och reflektion är viktigt – deltagarna får förklara varför de har komponerat på ett visst sätt och varför de har valt vissa instrument. – De får också jobba tillsammans med både designers, gamewriters, grafiker och programmerare. Vissa av spelen som vi gör på skolan blir dessutom ”riktiga” spel som kommer ut på marknaden. Build&Brake, Sanctum och Goat Simulator är några exempel på spel som har gjorts av studenter på programmet för Dataspelsutveckling. n

TRE SPEL MED BRA M USIK, ENLIGT MARKUS Super Mario. ”Jag är förtjust i det gamla åttabitarsljudet. Och de har lyckats skapa catchy musik med små resurser.” Assassin’s Creed. ”Här finns flera timmar film med fantastiska kompositioner.” Monkey Island. ”Grym reggaemusik som interagerar med spelet.”

SPELMUSIK Scen från Just Cause.

gränslöst

Det har hänt en del sedan Super Mario för första gången räddade prinsessan Peach, till ljudet av blip-blop-musik. I dag utkämpas världskrig i hörlurarna, i fullt surroundljud med specialskrivna stycken spelade av fullskaliga orkestrar. Spelmusiken har blivit miljonindustri. Text: Anders Löf

Plattformsspel. Spelaren styr en spelfigur mellan olika plattformar med hjälp av en hoppknapp. Super Mario Bros. Ett klassiskt plattformsspel, som lanserades första gången 1985.

genre på ”rätt” sätt blir det ofta stående ovationer för att man breddat uttrycket. Så även om varje genre har sina förväntningar finns det fortfarande ett stort utrymme för nyskapande – bara det görs med talang och finess. Avalanche Studios utvecklar främst så kallade open world-spel, där spelaren har närmast fullkomlig frihet att själv forma sin upplevelse. Därför krävs det musik som är minst lika dynamisk som äventyret den ska rama in. – I en film eller ett linjärt spel vet du i vilken ordning saker och ting ska hända. I ett open worldspel ”vet” musiken sällan vad som kommer att ske härnäst. Spelarens frihet att välja står i centrum, och om musiken illustrerar spelarens val har du ett bra anpassningsbart soundtrack. Kan du dessutom spela i över 50 timmar och musiken fortfarande känns fräsch och oförutsägbar så har vi verkligen lyckats. Avalanche Studios har utvecklat många spel under åren – succén Just Cause, som släpptes 2010 och får en uppföljare i dagarna, har till exempel sålt i över sex miljoner exemplar. Och musiken är deras egen. – På vårt kontor i New York har utvecklings teamet en egen musikerpool som de använder. Hittills har vi enbart använt specialskriven musik i våra spel, säger Magnus Lindberg. n

FOTO : J O E L M AR K LU N D

Open World-spel. Spelaren strövar fritt i en virtuell värld, till skillnad från linjära spel där saker sker i en förut bestämd ordning.

raven på spelmusiken har höjts i takt med upplösningen på spelen. Numera har spelmusik mer gemensamt med de röda mattorna i Hollywood än dansmattorna i 80-talets arkadhallar. Även om det skiljer sig mellan olika genrer. – Ett indiespel som lyckas skapa ett musik uttryck som går hand i hand med spelidén har ju en bråkdel av musikbudgeten för ett AAA-spel – men också ett helt annat svängutrymme att testa nya musikala idéer, säger Magnus Lindberg, studio sound director på spelföretaget Avalanche Studios. Ett AAA-spel har däremot ofta en tydligare uttalad, större och diversifierad målgrupp. Musiken ska gå hem hos många och har också en betydligt större budget vilket ger andra sorters möjligheter att uttrycka sig. – Om ett AAA-spel ska leverera den förväntade upplevelsen ska det vara storslagen musik i nivå med en stor Hollywoodfilm. När man spelar ett spel som man har köpt för 600 kronor vill man ha en stor och högupplöst ljudupplevelse med surroundljud. Då är det på riktigt. Men även om de olika genrerna har olika spelrum så är inte allt hugget i sten, poängterar Magnus Lindberg: – Så fort ett spel bryter musiknormen för sin

LITEN ORDLISTA AAA-spel. Även kallat Trippel A. Spel med störst utvecklingskostnader och störst marknadsbudget.

Magnus Lindberg.

STIM OCH FRAMTIDEN

– Vi ska fokusera på Stims kärna. Eller ännu tydligare: vi ska fokusera på Stims hjärta. Så sammanfattar vd Karsten Dyhrberg Nielsen Stims prioriteringar de närmaste tre åren. Text: Krister Insulander Foto: Fredrik Hjerling

Stims kärna

arsten Dyhrberg Nielsens första år som vd för Stim har varit intensivt – kanske till och med mer än vad han var beredd på. – Jag har mött en musikbransch som hela tiden har blickarna långt utanför Sverige. Och det finns ett enormt engagemang hos alla som befinner sig någonstans i Stim-sfären. Men i takt med branschens snabba förändringar har det också funnits en osäkerhet om Stims roll, säger han. – Vår kanske viktigaste uppgift är att hålla ihop kollektivet. Vi är våra anslutna – musikskaparna och musikförlagen. Och vår uppgift är att länka samman dem med de miljontals människor som lyssnar på musiken. Detta bygger på grundidén att musikens värde ökar om vi håller ihop, att vi är starkare tillsammans. – Vi verkar i en tid där individualiseringen blir allt större och där det kollektiva perspektivet inte behöver vara självklart för många låtskrivare. Men våra anslutna har valt Stim för att vi är en kollektiv förvaltningsorganisation. Det är hela basen för vår verksamhet. Om vi gör avkall på det så har vi inte längre någon självklar funktion att fylla. En organisation som Stim har många intressenter. Och detta – i kombination med den snabba digitaliseringen och globaliseringen – kan göra det lätt att tappa fokus, menar Karsten Dyhrberg Nielsen. – Därför har jag inlett en process där vi har involverat både styrelse, ledningsgrupp och medarbetare för att definiera Stims grundläggande idé – vad vi vill, våra mål och vilka värderingar som ska styra vår organisation. Eftersom vi trots allt har begränsade resurser måste vi prioritera dem på bästa sätt. En svårighet i processen har varit att bryta ner vision och strategisk riktning i mätbara mål. Eftersom Stim inte är en vinstdrivande organisation går det inte att mäta utifrån den parametern.

– Det är också svårt att sätta mål för hur mycket pengar vi ska dra in till våra rättighetshavare eftersom det beror på faktorer som ligger utanför vår kontroll. Stim kan ju inte påverka hur många gånger Aviciis senaste låt streamas eller hur många som köper biljetter till sommarens festivaler. Men mätbara mål behövs, inte minst som Stim har gått från att vara ensam aktör på marknaden till att vara konkurrensutsatt. Och när man inte kan mäta en vinst vill Karsten Dyhrberg Nielsen att Stim mäter nyttan med verksamheten för intressenterna. – Vi kommer därför att sätta mål för till exempel andelen nöjda kunder och anslutna upphovspersoner, andelen Stimanslutna rättighetshavare och hur effektiv vår fördelning av de insamlade pengarna är. Mer ska fördelas utifrån exakt rapportering, mindre från analogiunderlag. Det är också just nytta som särskiljer Stim från konkurrenterna. Där andra jagar vinst, står Stim – förutom fokus på att få pengar in och ut på ett effektivt sätt – även för mångfald och samhällsnytta. Den nya konkurrenssituationen gör också att kravet på öppenhet ökar. – Historiskt har vi ju varit ensamma på marknaden, men det kommer vi inte att vara i framtiden. Däremot ska vi vara den mest relevanta upphovsrättsorganisationen i Sverige, den som det är självklart att gå till. Och då måste vi kunna visa att allt går rätt till – att de 1,7 miljarder vi drar in varje år också når rätt mottagare. Den strategiska inriktning som nu tagits fram omfattar i ett första steg åren fram till 2018. Och denna, i kombination med ett antal organisationsförändringar, gör att Karsten Dyhrberg Nielsen ser positivt på framtiden. – Mitt första år var intensivt och jag var över raskad av de stora politiska dimensionerna i Stims verksamhet. Nu känns det jättebra. Nu har vi landat. Nu kan vi se framåt. n

STIMS VISION

”Vi ska vara den relevanta rättighetsförvaltaren för Sveriges upphovspersoner och musikförlag samt ett självklart alternativ för den internationella marknaden. Detta blir vi genom att leverera unika, transparenta och marknadsledande tjänster till våra rättighetshavare och kunder, och genom att förklara och förespråka upphovsrätten och musikens värde för alla.” STIMS FYRA FOKUSOMRÅDEN Service. Stim ska utveckla och leverera ny och förbättrad service till både anslutna och licenstagare. Transparens. Stim ska sätta en ny standard för hur ett upphovsrättssällskap kommunicerar med sina intressenter.

Kostnadseffektivitet. Genom stram kontroll av löpande kostnader, översyn och optimering av Stims processer. ICE. Stim ska fortsätta utvecklingen av ICE – som Stim driver tillsammans med tyska GEMA och brittiska PRS for Music – för att styrka den kollektiva förvaltningen i Europa.

musikmecka STIM MUSIC EXPO

Asien, filmmusik, digitalisering, produktionsmusik, feedbackpanel och prisutdelningar – men också rum för eget skapande. Programmet på årets Stim Music Expo var kanske bredare än någonsin tidigare. Och även det vassaste, om man får tro besökarna. Text: Krister Insulander Foto: Fredrik Hjerling

Inte vika ner oss

”Jag förstår inte varför vi musikskapare har så dålig tilltro till den här fantastiska konstarten, som kan få folk att säga upp sig på jobbet, fria och flytta till landet.” Eva Dahlgrens inledningsanförande gick ut på att vi inte ska vika oss, och hon fick stående ovationer från publiken.

Vad funkar i Asien?

Fler fraser, mindre tonomfång, starka hooks, lätt att koreografera och en tydlig gräns mellan vers och refräng. Ungefär så är receptet för en hit i Korea eller Japan. Åtminstone om vi får tro den meriterade panelen (från vänster) Johan Becker, Andreas Öberg, Iris Choi och Jonah Nilsson.

Ta oss till refrängen!

”En underbar pastisch.” ”Var är refrängen?” ”En lysande låt, men den skulle behöva något som skaver.” Årets feedbackpanel var typecastad – text, produktion, originalitet och hitpotential – och gav massor av konstruktiv kritik till fyra av de inskickade bidragen. Ola Salo, Jennie Abrahamson, Pelle Lidell och Anders Bagge hade dessutom kul på scenen och lockade dagens största publik.

Skapat på plats

Mystery 16-17. Så heter det stycke konstmusik som uppstod på plats, i rum 304 på Folkets Hus i Stockholm strax före lunch. Ett tiotal deltagare komponerade ett grafiskt partitur, som tolkades av de två professionella musikerna Pascal Jardry på elgitarr och My Eklund på kontrabasblockflöjt. Föreningen Svenska Tonsättare arrangerade.

STIM MUSIC EXPO

Mikael Karlsson: ”Jag älskar att jobba nära musikerna, och här stod vi inför en enorm teknisk utmaning”

FOTO : HAN S N I LS S O N

ag har sett konserter och konstutställningar världen över i 35 år. Och detta är ett av mitt livs största scenupplevelser.” Ungefär så skrev journalisten Jan Gradvall om Alexander Ekmans dansföreställning Midsommarnattsdröm på Kungliga Operan i våras. För musiken stod kompositören och FST- medlemmen Mikael Karlsson, bosatt i New York. På Stim Music Expo berättade han för en entusiastisk publik hur musiken uppstod och om den långa resan fram till att musiken var färdig att framföras av musiker på en scen. – Midsommarnattsdröm var det tekniskt mest avancerade stycket i Operans historia och involverade ungefär 500 personer. Arbetet började redan hemma i New York, där jag och Alexander lekte fram idéer i Logic Pro. När Mikael Karlsson sedan landade i Stockholm var ungefär 30 procent av musiken färdig. – Resten tog vi fram i rummet. Jag älskar att jobba nära musikerna, och här stod vi inför en enorm teknisk utmaning: 64 kanaler, surroundljud, förskjutningar av ljudet i lokalen och användning av clicktrack. Och allt detta live. Men vi fick ihop det. Mikael Karlsson är Stimansluten sedan 2000 och komponerar konstmusik, opera och musik till dans. – Jag och Alexander arbetar nära tillsammans sedan flera år. Vi talar samma språk och gillar att testa nya saker. Vi har gjort åtta-nio föreställningar tillsammans, och jobbar just nu här i New York med

musiken till en helaftonsbalett vi kallar för Cow, som har premiär i Dresdens operahus den 12 mars 2016. Mikael har även skrivit dataspelsmusik – under studietiden gjorde han musiken till två Battlefieldspel. Som kompositör inom olika områden menar Mikael Karlsson att grundbulten är densamma – en ”sjuk kärlek för akustiska instrument och musiker”. – Men det finns också stora skillnader. Musik för dans får exempelvis inte ta all plats, det skulle döda föreställningen. Snarare kan musiken fungera som kontrapunkt till det som sker på scenen. Dataspel fungerar som filmmusik i realtid och ska förstärka det visuella, medan konstmusik kan unna sig lyxen att själv ta all plats och vara mer besvärlig och uppkäftig. Mikael Karlsson jobbar i dag med flera parallella projekt. Förutom Cow skriver han för närvarande på två operor och en stråkkvartett. Drömprojektet har han dock inte förverkligat ännu: att få komponera för en stor gospelkör. – Jag blir avundsjuk på dem som är inne i den musiken och dessutom har en helhjärtad tro på övernaturliga ting. Den känslan skulle jag, som ateist, vilja uppleva någon gång, säger han och passar också på att prisa Stim: – Stim är ett stort stöd för mig här i New York. Och jag har förstått av mina kollegor att få upphovsrättsorganisationer fungerar lika bra. n

STIMFAKTA Antal verk hos Stim: 90 Första registrerade verk: Eurodice Flest radiospelningar: Until We Bleed (komponerad tillsammans med Lykke Li och Andreas Kleerup)

STIM MUSIC EXPO

Hanna Stjärne: ”Musik och tv är två konst former som älskar varandra. Sorg och skratt, tröst och lycka – allt finns där.”

TRE LÅTAR I HANNAS SMARTPHONE Seven Days Of Falling – Esbjörn Svenssons Trio Never Forget You – Zara Larsson och MNEK Go Rest High on That Mountain – Seinabo Sey och Jill Johnson från nya säsongen av Jills veranda.

ör SVT är det viktigt att kompositörer och textförfattare i Sverige kan fortsätta att bidra till det svenska musikundret. Så sade Hanna Stjärne, vd för Sveriges Television, när hon tog emot årets Stimgitarr på Stim Music Expo. SVT får priset för att de värnar om att kompositörer och textförfattare ska få ersättning för sitt arbete. Hanna Stjärne berättar för Stim-magasinet att hon alltid har haft ett stort musikintresse. – Jag lever med musik runt mig. Hela min skoltid var präglad av musik och någonstans där började jag inse vilken stark kärlekssaga det finns mellan medier och musik. På Sveriges Radio var jag med och utvecklade musikutbudet i radiokanalerna, erfarenheter som jag tar med mig till SVT. Det finns ju till exempel en dramaturgi i musik precis som i journalistik, som jag fascineras av. Hon betonar också hur viktig musiken är i SVT:s program. – Musiken är omistlig, den förstärker känslor och driver handlingen framåt. Det finns en nära relation mellan musik och rörlig bild och när de talar tillsammans och utmanar varandra blir det magiskt. Hon vill dock inte göra någon generell koppling mellan musik och tittarsiffror. – Men vi svenskar är stora musikälskare och några av de allra mest populära programmen på SVT är musikprogram, som Melodifestivalen, Doobidoo, Allsång på Skansen och Jills veranda. Musiken kan också bidra till att lyfta produktionen. Jag tänker till exempel på all vinjettmusik. Redan efter några

toner vet vi precis vilket program det är, till exempel Skavlan eller Bolibompa. I dramaproduktioner är musiken också central. Signaturmelodin till Bron skapar direkt förväntan och spänning – musiken är en del av berättandet. Hanna Stjärne är övertygad om att det är viktigare än någonsin med public service, i ett samhälle som på många sätt dras isär: – Jag tror att samlande arenor är viktiga, att vi behöver bryta åsikter och skratta tillsammans. Det är ju behov som även musiken fyller. Sedan behöver också musik som konstform och institution få ta plats och även granskas av oss. Hon ser också stora skillnader mellan SVT och de kommersiella tv-kanalerna. – Vi arbetar med hela bredden i musiken, inte bara en smal del som är lätt kommersiellt gångbar. Hos oss finns både Doobidoo och Veckans före ställning, vi visar musikens roll för hela Sverige och också för dem som är specialintresserade. Veckans föreställning har till exempel i höst sänt Norrlands operans Blanche och Marie och två program om den estniske tonsättaren Arvo Pärt. Det skulle aldrig en kommersiell tv-kanal göra. n

FOTO : F R E D R I K HJ E R LI N G

HANNA STJÄRNE Vd för Sveriges Television sedan september 2014. Utbildad journalist på Stockholms Universitet. Har bland annat varit inrikeschef på Ekot, programdirektör på Sveriges Radio samt vd, chefredaktör och ansvarig utgivare för UNT-koncernen (Upsala Nya Tidning). Utsågs i september i år av tidningen Fokus till Kultursveriges mäktigaste person.

STIM MUSIC EXPO

Anders Bagge: ”Det här är det roligaste jag vet. Att få jobba med låtskrivare och analysera låtar.”

e flesta känner igen Anders Bagge från Idoljuryn. Men framför allt är han låtskrivare, så att sitta i feedbackpanelen var hans hemmaplan. Hans roll var att lyssna på melodier, hookar och produktionen – om låten hade en hitpotential, helt enkelt. – Det var jättekul att få träffa nya, duktiga låt skrivare. En av låtarna, komponerad av Michel ”Kaybee” Kabwe och Nhija Kamau, gillade jag så mycket att jag bjöd in dem för att mixa den i min studio. Anders Bagge har bland annat skrivit och producerat låtar för Madonna, Janet Jackson och Céline Dion. Men de senaste åren har det inte blivit så mycket låtskrivande, då han har lagt mest energi på utbildningen Dreamhill Music Academy, som han driver tillsammans med bland andra låtskrivaren Alvora Larsdotter. – Du kan ha en stor musikalisk talang utan att passa in i det traditionella skolsystemet. Jag gick själv aldrig ut gymnasiet och har aldrig kunnat göra någonting annat än musik. Jag hade däremot en pappa som var en enorm mentor och hjälpte mig på alla sätt. Men alla har inte det. Därför vill vi ge låtskrivare en chans genom den här utbildningen, säger Anders Bagge. Eftersom intagning inte sker på betyg var det dock svårt att hitta någon huvudman som ville satsa, tills Storumans Folkhögskola hörde av sig. – I huset där vi sitter finns även den tvååriga utbildningen Musikmakarna, så det är mycket musik uppe i Ö-vik i dag. Och det är en av många häftiga saker med Dreamhill Music Academy – man

knyter kontakter. Ett exempel är Emelie Eriksson, en undersköterska från Oskarshamn, som sjöng in en låt med eget gitarrkomp på sin smartphone och skickade till oss. Hon blev först rätt förvånad när hon blev antagen till utbildningen för två år sedan. I dag är hon och Marcus Holmberg – som hon träffade på Dreamhill Academy – i Los Angeles och jobbar med några av de största pop- och r&b-producenterna. Utbildningen och Dreamhill Songs, som är förlaget bakom konceptet, har haft en del barn sjukdomar enligt Anders och Alvora, men har nu hittat sin form. Nyligen har man också ingått i samarbeten både med en nordisk och en internationell förlagspartner. Dessutom går Dreamhillgruppen ihop med X-Level Studios, som vi besöker på sidan 18 i den här tidningen. – Dreamhill X-Level blir något av en musikalisk knutpunkt, inte minst för de låtskrivare och producenter som började sin resa på akademin och nu har fått möjlighet att jobba professionellt med sin musik. Stor tonvikt vid Dreamhill Music Academy ligger på att skriva musik i grupp till konkreta uppdrag från branschen – allt från Idolvinnarlåten till specifika artister, både i Sverige och internationellt, säger Anders Bagge. – Dreamhill Music Academy är en väg vidare in i musiknäringen för den som är i början av sin karriär, säger Alvora Larsdotter. Konkurrensen är stenhård i dag – det har aldrig varit svårare att sälja in en låt. Men en bra utbildning som är kopplad till näringslivet ökar möjligheterna. Jag önskar själv att jag hade haft musikaliskt stöd i mitt låtskriveri när jag var tonåring. n

DREAMHILL MUSIC ACADEMY n Ettårig utbildning i Örnsköldsvik i samarbete med Storumans Folkhögskola. n Innehåller kurser i låt skrivande, Logic Pro X, branschkunskap, mixningsoch mastringsteknik samt gehörs- och musiklära (teori, arrangering, harmonilära). n Eleven måste vara över 18 år och ansöker genom två arbetsprover och en videopresentation. Inga betyg krävs. n Utbildningen är studie medelsberättigad hos CSN. STIMFAKTA Antal verk hos Stim: 600 Första registrerade verk: Positive Vibration Flest radiospelningar: Have You Ever Been In Love Get Together Play Hey My Everything

X-LEVEL STUDIOS

Sara Menke spelar på kanten av glas fyllda med olika mycket vatten, och får på så sätt fram toner som ger hennes musik en egen karaktär.

kreativt kluster

X-LEVEL STUDIOS

Ett kreativt paradis? Ja, i X-Level Studios strax utanför centrala Stockholm finns det tolv smårum där låtskrivare och producenter kan hyra in sig. Och det har resulterat i flera oplanerade låtsuccéer. Text: Krister Insulander Foto: Fredrik Hjerling

e som har varit med i branschen är väl bekanta med EMI:s studio i Skärmarbrink, som har funnits sedan sextiotalet och är en av Skandinaviens största med sina 500 kvadratmeter. År 2000 såldes studion och bytte namn till Cosmos Studios, och för fyra år sedan köpte musikbolaget X-Level Media Group den klassiska gamla studion. – Vi har två huvudstudior med inspelningsrum för bland annat hela orkestrar och tv-inspelningar. Låtarna i tv-programmet Idol spelas till exempel in här, säger Willem Bleeker, studiomanager och tekniker. Men så finns här också de tolv låtskrivarrummen. Eller ”holkarna”, som Willem kallar dem för. – Vi har många låtskrivare som hyr in sig här i flera månader. Darin har till exempel skrivit delar av sin nya platta här. Studion fungerar nästan som ett kontorshotell för låtskrivare. Och en del möten kan få oanade konsekvenser. – Sebastian Ingrosso och Axewell från Swedish House Mafia jobbade i en av våra studior när de hörde musik från övervåningen. Det var John Martin, som spelade sina färska låtar Save the World och Don’t You Worry Child. De frågade honom om Swedish House Mafia kunde få jobba med de låtarna. Och de fick de ju, säger Willem, som själv är Stimansluten låtskrivare. Ett annat exempel är när Anton Malmberg Hård av Segerstad hyrde rum. Hans kompisar Joy Deb och Linnea Deb dök upp, och tillsammans skrev de Eurovisionvinnaren Heroes. – Man jobbar tillsammans här, och delar rättig heterna till låtarna. Så länge man bestämmer i förväg vad som gäller är det sällan några svårigheter. X-Level Studios är en av de få fullt utrustade inspelningsstudior som finns kvar i Stockholm, eftersom allt fler låtskrivare och artister spelar in mycket hemma – även om de ofta kommer till en ”riktig” studio för att spela in trummor, sång, stråkar och för att mixa. – De som kommer hit och spelar in här är oftast stora artister, vilket är kul. Lady Gaga, One D irection och Roxette har till exempel spelat in hos oss.

SARA MENKE Låtskrivare och sångerska. 23 år, uppvuxen i Järna. Influenser: låtskrivare som Joanna Newsom och Kate Bush, men också olika konstverk. Spelar: lyra, piano, gitarr, banjo, cello och glas. TRE LÅTAR I SARAS SMARTPHONE A Litte Lost – Artur Russell Who By Fire – Leonard Cohen Avril 14th – Aphex Twin TRE LÅTAR I WILLEMS SMARTPHONE Willem Bleeker är tekniker och manager för den klassiska skivstudion i Skärmarbrink.

När Stim-magasinet är på besök är det dock ingen känd låtskrivare som står inne i studion och gör sångpålägg. Åtminstone inte ännu. Sara Menke har visserligen uppträtt med duon ”Snörök”, bland annat i Berlin, men detta är hennes första solo inspelning. – Jag har skrivit all musik själv, men har arbetat med andra textförfattare i ett par fall. När jag komponerar gör jag det ofta på banjo, lyra och gitarr som jag stämmer på olika sätt. Jag vill bort från det teoretiska och då är det bra att experimentera med olika stämningar. Sara har spelat in alla grunder live i studion tillsammans med Richard Farman och Gustav Jonsson på gitarr, Lars Jonshult på bas och Andreas Roos på trummor. – Det innebär att det läcker lite mellan kanalerna men det blir mer levande på så vis. Inspelningen är lite ovanlig då Sara inte har något skivkontrakt ännu. Men Willem fick höra hennes musik via en av låtskrivarna som hyrt in sig hos X-Level Studios. Och han gillade den så pass mycket att han investerar sin tid. – Hennes musik är för bra för att inte nå ut till fler människor. Så vi spelar in när studion är ledig och har agenter som söker investerare i projektet. Då har vi en färdig master att presentera. Så förhoppningsvis kommer Saras musik att ges ut i början av nästa år. n

Butterfly – Jason Mraz Siren Charms – In Flames Follow Your Arrow – Kacey Musgraves TRE INSPELNINGAR AV WILLEM I X-LEVEL STUDIOS Stråkar på Uncover med Zara Larsson Stråkar och bas på Mad Max-spelet Alla grunder till When You Make Me Smile med Rigmor Gustafsson TOLV SOM SPELAT IN I STUDION ABBA, Beyonce, Britney Spears, Cat Stevens, Cornelis Vreeswijk, Eva Dahlgren, Gyllene Tider, Lady Gaga, Lill-Babs, Monica Zetterlund, Sven-Ingvars, Ulf Lundell

STIM AROUND THE WORLD: GLEN SCOTT

Glen Scott – multietnisk, multi-kulturell och multi-begåvad.

STIM AROUND THE WORLD

Han är en prisbelönt engelsk musiker med jamaicanska rötter som har haft stora framgångar över hela världen, framför allt i USA, England och Japan. Men det är ändå i Sverige som en stor del av Glen Scotts hjärta finns.

multiman Text: Pia Runfors Foto: Fredrik Hjerling

m man ska beskriva Glen Scott och hans arbete med musik ligger ordet multi nära till hands. Han har en multi-etnisk och multi-kulturell bakgrund. Dess utom är han multi-begåvad – jobbar som låtskrivare, musikskapare, producent, arrangör, ljudtekniker, sångare och bandmedlem på olika instrument. Och han rör sig över flera olika genrer, bland annat pop, rock, soul, hiphop, blues, jazz och gospel. – Jag älskar musik och vill inte bli inföst i ett fack. För mig är helheten viktig, att få arbeta fritt med musiken. Jag är enormt tacksam över att jag kan göra det, säger Glen Scott under ett av sina många besök i Sverige. Han har många kopplingar till Sverige. Det var musiken som en gång tog honom hit, men i dag är det framför allt kärleken till döttrarna Aretha 11 år (ja, hon är döpt efter souldrottningen) och India, 13 år, som drar. – De är mina ögonstenar! Jag kommer hit så ofta jag kan för att träffa dem. Både barnens mamma och hans nuvarande fru är dessutom svenskor. Under 2000-talet bodde Glen Scott i Bagarmossen utanför Stockholm i åtta år och han har jobbat med många svenska artister och musikskapare har genom åren. Inte minst den svenska producenten och låtskrivaren Martin Terefe, som har Kensaltown Studios, och West Eight Music Publishing i London, där Glen Scott arbetar i dag. – Nu bor jag i London igen, men jag har också en lägenhet i Bagarmossen. Jag älskar Bagarmossen. Det är multikulturellt, människorna är jordnära och naturen finns precis runt knuten. Sedan 2004 är Glen Scott också Stimansluten, och det tänker han fortsätta att vara även om han i dag mest jobbar från England.

– Stim är en ”medlemsvänlig” organisation. De har en väldigt bra inställning gentemot sina anslutna. Jag var tidigare medlem i PRS, Storbritanniens motsvarighet till Stim, men lämnade organisationen för att de inte alls fungerade lika bra. Glen Scott har jobbat professionellt med musik i närmare 27 år. Kärleken till musiken kom tidigt. Pappan var präst och det var där, i pappans kyrka i norra London, som han började ackompanjera gospelkören på trummor. När orgeln så småningom blev ledig fick Glen chansen att ta över orgel ackompanjemanget. – Jag förstod direkt hur man skulle spela och pappa var väldigt uppmuntrande. När jag var tolv år fick jag och min bror en jättelik orgel i vårt lilla rum. Det blev i princip ingen golvyta över, så det enda vi kunde göra var att spela orgel eller sova… Det var någonstans där som Glen förstod att han skulle bli musiker. Och det var vid 17 års ålder – när han för första gången fick chansen att åka på turné med sitt band till Japan – som han förstod att han även skulle kunna försörja sig på musiken. Sedan dess har Glen Scott hunnit göra fem egna album som soloartist och han har spelat, skrivit och producerat musik till en lång rad artister, bland annat Mary J Blidge, Backstreet Boys, Craig David, Eric Bibb, Shawn Mendes och Sarah Dawn Finer. Eric Bibbs album Jericho Road, som Glen Scott producerade, belönades 2013 med priset ”Best Album in 2013” av Academy of Jazz i Paris. Och helt nyligen låg flera låtar som han har varit med och skrivit och producerat i topp på den amerikanska Billboardlistan – bland annat Hand written och I Believe från filmen Descendants med den unga, kanadensiska sångaren Shawn Mendes. – Jag är verkligen privilegierad som har fått jobba med så många fantastiska artister och musiker. n

GLEN SCOTT Ålder: 42 år Bor: i London och ibland i Bagarmossen. Karriär: låtskrivare, producent, musikskapare, artist. Aktuell med: bland annat det egna albumet Hope for the Damned och en turné med den spanska sångerskan Concha Buika där han bland annat är bandledare. GLENS TRE SVENSKA FAVORITLÅTSKRIVARE Martin Terefe, Max Martin och Stephen Simmonds STIMFAKTA Antal verk hos Stim: 150 Första registrerade verk: La De Da Flest radiospelningar: Reason Why Does She Know You A Ship Called Love Cuts Deep Home

AMASON

stora famnen – Vi är ett vanligt jävla band. Pontus Winnberg värjer sig mot begrepp som ”supergrupp” eller ”hobbyband” när han beskriver Amason. Men med tanke på medlemmarnas bakgrund är referenserna kanske inte så konstiga. Text: Krister Insulander Foto: Tobias Centerwall

B Sky City 2105 AMASON Amanda Bergman även känd under pseudonymer som Idiot Wind och Hajen. Gustav Ejstes frontman och låtskrivare i Dungen. Pontus Winnberg medlem i Miike Snow och ena halvan i producentduon bakom Britney Spears hit Toxic. Nils Törnqvist medlem i Little Majorette. Petter Winnberg medlem i Little Majorette.

andet Amason bildades i december 2012 av ett gäng musikanter och låtskrivare som alla har egna k arriärer. Och Amason har mer eller mindre tagits emot med öppna armar. Recensionerna har varit positiva och när vi pratar med Pontus Winnberg är det på en telefonlinje från Salt Lake City eftersom bandet i skrivande stund turnerar i USA. Medlemmarnas bakgrund skiljer sig en hel del – från Britney Spears-produktioner till psykedelisk folkrock. Ändå har Amason ett ganska sammanhållet sound. Så hur uppstår låtarna? – Vanligast är att vi riggar våra instrument i en studio och börjar jamma. Då har låtarna en tendens att uppstå organiskt. Sedan brukar Amanda eller Gustaf gå vidare med att mejsla fram tydliga melodier och skriva en text. Men blir det inte krockar i studion när alla kommer direkt från sina andra projekt? – Visst bråkar vi rejält ibland. Jag och Petter är ju dessutom bröder och kan båda vara ganska gapiga. Men poängen med Amason är att bandet är en fristad. Våra andra projekt är mer förutbestämda medan vi är mycket mer tillåtande här. Det är faktiskt lite magi när vi träffas, säger Pontus Winnberg.

Alla i bandet bidrar förstås inte exakt lika mycket till varje låt. Men de har valt att dela alla låtskrivarintäkter lika. – Det är ett solidariskt beslut och något av grejen med att skriva låtar tillsammans i ett band. Ställer inte skivbolaget krav på att ni ska skriva låtar på ett visst sätt eller leverera hits? Det har ju flera av er gjort på annat håll. – Nej, vi ligger på vårt eget skivbolag Ingrid, som jag startade tillsammans med bland annat Björn Yttling och Lykke Li. Så de enda som kan ställa krav på oss är vi själva. Det där med att träffas i studion är dock inte helt enkelt – medlemmarna i Amason beskriver det som ett schemamässigt ”ganska stökigt” band. Men när man väl träffas är det Amason som gäller till hundra procent. – Och eftersom vi har en trygg grund att stå på brukar vi hitta rätt ganska snabbt. När de avslutat den pågående turnén i USA och Sverige, och även hunnit släppa en EP, kommer bandet dock att ta en liten paus för att ge utrymme för de övriga projekten. – Men Amason är alltid en trygg famn att återvända till. Och nästa höst hoppas vi komma ut med vår andra fullängdare, säger Pontus Winnberg. n

I KORTHET

Tävling: Vinn The Song Machine

FOTO : P R E S S B I LD W I D LU N D

”One night in the early 1990’s, a young Swedish music producer put a demo tape into the cassette deck of his Nissan Micra to listen to on his drive home. Before he got there, Denniz Pop knew he wasn’t interested in producing the band, a bunch of unknowns called Ace of Base. But when he tried to remove the tape, it wouldn’t come out, and no amount of mashing the Eject button would dislodge it. After two weeks of listening to the song on repeat, suddenly Denniz saw a way to make the tune work. That demo became All That She Wants and its success led to Ace of Base’s record becoming one of the best-selling debut albums ever.” Så börjar boken The Song Machine – Inside the Hit Factory av den amerikanska journalisten och författaren John Seabrook, som har skrivit krönikan i det här numret av Stim-magasinet. Han har rest från New York till Los Angeles och från Stockholm till Korea. John Seabrook har besökt de studior som har byggt dessa hits, där team har satt ihop irriterande effektiva hooks, bryggor och refränger. Vi har fått tre ex av boken, som vi lottar ut. För att ha chans att vinna vill vi att du svarar rätt på frågan: Vad hette John Seabrooks bok som blev Hollywoodfilm 2008? Mejla ditt svar samt motivering till varför just du ska vinna till red@stim.se senast den 15 januari, så är du med och tävlar om ett exemplar. Svaret på förra numrets tävling, vilket som var Lasse Holms första instrument, var faktiskt trumpet. Fem av er visste detta och får ett signerat ex av Lasses självbiografi: Bengt Roos, Pär Andersson, Lorentz Edberg, Nicklas Claesson och Helena Riihiaho – grattis!

Vintersaga bästa reklam filmsmusiken Årets bästa musik i reklamfilm är en nygammal låt. Juryn för Roygalan, som belönar kreativitet och nyskapande inom svensk reklamfilms produktion, utsåg nämligen en nyinspelning av Vintersaga, komponerad av Ted Ström. Oskar Linnros och Amanda Bergman framförde låten i en reklamfilm för Volvo.

Elisabet Widlund ny vd för Musikförläggarna Elisabet Widlund tillträder vid årsskiftet den nyinrättade tjänsten som vd för de svenska musikförlagens branschorganisation Musikförläggarna. Hon har haft flera ledande befattningar inom musikbranschen – hon kommer närmast från tjänsten som kommunikationschef på SAMI och har tidigare bland annat varit vd för intresse organisationen Musiksverige. Musikförläggarna representerar ungefär 80 musik förlag och 4 000 kataloger med musik inom olika genrer. Medlemsförlagen står för ungefär 95 procent av branschens omsättning. Musikförläggarna är en av Stims huvudmän tillsammans med SKAP och FST.

Ny arvodesmodell ska ge bättre arbets villkor för tonsättarna Efter fyra år utan avtal har Föreningen Svenska Ton sättare, FST, presenterat en ny arvodesmodell för tonsättare. Den ska göra det lättare för både beställare och tonsättare att räkna ut hur mycket ett musikaliskt verk egentligen kostar att komponera. – Arvodet baseras på nedlagd arbetstid, inte på verkets längd som det har varit tidigare. Och vi har för första gången tagit fram arvodesnivåer baserade på en månadslön för att göra det jämförbart med övriga arbetsmarknaden, säger Dror Feiler, vice ordförande för FST. Målet med den nya modellen är att fler tonsättare ska kunna försörja sig på yrket så att fler nya musikaliska verk kan skapas, vilket i sin tur ger mer musik till medborgarna. En kärnfråga som FST arbetar för. – Vi kan inte fortsätta sponsra svenskt kulturliv genom våra låga arvoden. Det är dags att publiken och institutionerna som är beställare är med och betalar vad musiken verkligen kostar.

Ökad andel svensk musik på export På fem år, mellan 2009 och 2014, har den svenska musikbranschens intäkter ökat med 1,6 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning med nästan en fjärdedel eller 25 procent. E xporten står för en ökning med mer än en halv miljard kronor varav den största ökningen skett från 2013 till 2014. Det framgår av rapporten Musiksverige i siffror, som intresseorganisationen Musiksverige presenterar varje år. Exporten utgör nästan en femtedel av musikbranschens totala omsättning, vilket är den högsta andelen hittills. Och drygt hälften av exportintäkterna utgjordes av upphovsrättsliga intäkter till rättighetshavare såsom artister, musiker, kompositörer, textförfattare och musikförlag. Hela rapporten finns att läsa på musiksverige.org.

MUSIKBRANSCHEN I SIFFROR STATISTIK FÖR 2009–2014

KULTURPOLITIK

kultur mannen Han har suttit i styrelserna för både Operahögskolan i Stockholm och för Stiftelsen Dansens Hus. Han har utsetts till Sveriges bäst klädda politiker. Och han är ny ordförande i Kulturutskottet. Stim-magasinet träffade Olof Lavesson (M) för att prata musik, kultur, upphovsrätt och politik som ett skådespel.

OLOF LAVESSON 39 år, född och uppvuxen i Malmö. Ordförande i riksdagens kulturutskott. Ledamot i näringsutskottet och suppleant i kulturutskottet 2010-2014. Moderaternas HBTQpolitiska talesperson. Finns snart förevigad i brons på en vägg i Malmö tillsammans med andra lokala profiler, bland annat Mikael Wiehe och Björn Ranelid. Har utsetts av Politikerbloggen till Sveriges bäst klädda politiker 2015. MINA TRE STÖRSTA KULTURUPPLEVELSER Första gången jag såg Kristina från Duvemåla på Malmö Musikteater 1995. Sommarens besök på förintelsemuseet Yad Vashem i Jerusalem. När jag som outkommen tonåring kom i kontakt med Jonas Gardells böcker. TRE SVENSKA LÅTAR I MIN SMARTPHONE Emergency – Icona Pop Kom och håll om mej – Eva Dahlgren Kärlekens tid – Benny Anderssons Orkester

–K

ulturen är grunden för ett civiliserat samhälle. Den testar våra gränser, våra föreställningar och våra friheter. Därför tycker jag att den kommer in alldeles för sent i politiken. Det gäller även internt i det politiska livet. Om du vill sitta i Kulturutskottet är det sällan några problem eftersom konkurrensen är liten. Kulturen har inte så hög status, helt enkelt. Det har den dock hos Olof Lavesson, som har arbetat med kulturpolitik i många år och som själv är storkonsument av konst i de flesta former. Han har också medverkat till att utforma den moderata kulturpolitiken. – Jag har två hattar i dag. Dels ska jag utveckla och leda den moderata oppositionspolitiken och skugga kulturminister Alice Bah Kuhnke, dels är jag ordförande och i den rollen representerar jag hela riksdagens kulturutskott. Båda rollerna är oerhört spännande, och vi har ett bra samarbete med många tuffa debatter. Han återkommer ofta i vårt samtal till kulturens roll och att det skulle behövas kulturellt engagerade människor i fler utskott. – En fungerande ekonomi är A och O. Men kulturen hjälper oss att reflektera och förstå våra medmänniskor. Och det är viktigare än någonsin i en tid med många konflikter, både i Sverige och världen.

I sin syn på upphovsrätten är Olof Lavesson tydlig – den måste betraktats som ett affärsverktyg precis som man gör med patent, menar han: – Annars blundar vi för en av de största intäkts källorna. Upphovsrätten är ju grunden för kulturens finansiering. Och här finns det en politisk räddhågsenhet. Många är duktiga på att prata sig varma för upphovsrätten när de träffar musik skapare. Sedan åker de ut på en fritidsgård och säger att det är OK att fritt ladda ner låtar. Olof Lavesson menar att det finns två typer av pirater: de ideologiska och de pragmatiska. – De ideologiska kommer vi inte att komma åt. Men de allra flesta som laddar ner i dag vill göra gott, de vill inte skada musiker eller konstnärer. Men de vill ha bra produkter till en rimlig kostnad. Och här har musikbranschen faktiskt gått ib räschen med att hitta bra affärslösningar. Vi behöver också en fungerande lagstiftning så att vi lättare kan stoppa illegala tjänster på nätet. Men framför allt måste vi öka kunskapen om upphovsrätten: varför den finns och varför den är növändig för att det ska kunna skapas bra musik, film, konst och litteratur. Olof Lavesson har ”fuskat” med både sång och pianospel i ungdomsåren, men njuter i dag hellre när det utövas av andra, framför allt på scenen. – Jag tror mycket på det som är live, här och nu. Det som sker på en scen är kött och blod, och

FOTO : DAN I E L N O R D STR Ö M

Text: Krister Insulander

DEBATT

Debatt: Öka rättsskyddet för kulturskapare i Europa!

Jytte Guteland (S) Europaparlamentariker FOTO : S O C IALD E M O K RATE R NA

det mötet blir alltmer viktigt i en digital kultur. I dag står dessutom konserter för de största intäkterna för de flesta musikskaparna. Vi som är politiker behöver därför titta på om det finns några hinder som vi kan ta bort, för att öka tillgängligheten till scener och göra det lättare för arrangörerna – inte minst för den smalare kulturen. Viktigast för Olof Lavesson – som i medierna ofta pekas ut som Moderaternas påläggskalv – är att kunna påverka, inte hans befattning. – Och posten som kulturminister är ju inte tillgänglig för mitt parti eftersom vi är i opposition. Men jag är stolt och glad över att få vara ordförande i Kultur utskottet och att kunna vara med och utforma den moderata kulturpolitiken. Olof Lavesson har som ambition att se levande kultur minst en gång i veckan sedan han tillträdde, och hittills har han lyckats. – Jag vill upptäcka fler delar av kulturlivet och söka nya upplevelser. Ett tips är att ge bort upplevesler som mottagaren inte själv har förväntat sig. Då får man en chans att utmana sig själv. Även om det aldrig blev någon kulturarbetare av Olof Lavesson så gillar han att stå på scenen. Och nyligen agerade han statist i teveserien Bron. – Jag har fått mer uppmärksamhet för mina fem sekunder i en dramaserie än när jag pratar tio minuter i Aktuellt. Det säger en del om kulturens roll i vår samtid. n

Musik är ovärderligt för vår demokrati. Den bidrar till att vi får ett bättre samhälle att leva i. Därför är det viktigt att upphovsrätten värnas, såväl online som offline. Och nu är det dags för EU att anpassa lagstiftningen till vårt digitala landskap. Den digitala ekonomin innebär stora möjligheter, men har tyvärr även öppnat dörrar för kommersiella överträdelser av upphovsrätten i EU. Detta sker i allt mer organiserade former. Utvecklingen riskerar att minska incitamenten för skapande och hämma de kreativa näringarna. Kränkningarna hotar jobb och välfärd genom förlorade intäkter för statskassan. Utmaningen är att värna rättssäkerheten för rättighets havarna i EU, och att kulturens aktörer tar aktiv del i att forma framtidens tekniska möjligheter för att sprida kultur. En fungerande upphovsrätt är grunden för innovation. Vi som vill att de kreativa näringarna i Sverige, såväl som i hela EU, ska blomstra, måste inse det när lagstiftning utformas. I december väntas EU-kommissionen ta fram förslag om upphovsrätten. Som Europaparlamentariker vill jag se att förslagen balanserar både rättighetshavares och användares intressen. EU bör främja möjligheten att på lagligt sätt ”bära med sig” upphovsrättsligt skyddad musik och andra verk över medlemsgränserna. EU måste gararantera musikskapare och andra kreatörers skäliga ersättning. Det är angeläget att se över mellanhänders – så kallade plattformars – ansvar för spridning av illegalt material på nätet. Och det är orimligt att globala teknikföretag ska fortsätta sko sig på svenska och europeiska upphovspersoners skapande. Jag vill se en tillämpning av ”följ pengarna-principen” för samförståndsavtal mellan rättighetshavare och industrin. Den bästa medicinen mot illegal nedladdning är välfungerande och legala streamingtjänster. Därför bör även lagstiftningen skapa bättre förutsättningar för sådana aktörer att växa och sprida musik och annan kultur som kommer alla människor till del. Vidare anser jag att vi politiker har ansvar för att folkbilda om vikten av att inte använda olagliga nedladdningstjänster. Det måste bli slut på att se mellan fingrarna när människors verk glider dem ur händerna.

Åsikter framförda på debattplats i Stim-magasinet står enbart för den eller de personer som skrivit debattartikeln.

Du kan ha pengar som väntar... Har du varit med på en låt där vi saknar inspelningslista? Då har du kanske pengar som väntar – fyll i inspelningslistan online nu! 2015_2_Discrep_annons_185x60.pdf

Illustration: David Karlström

2015-09-29

12.42

Läs mer på: sami.se/pengar ››

Replikering av CD, DVD och vinylskivor samt alla typer av förpackningar. Vi tillhandahåller även EAN-koder, Mastering av vinyl & CD samt digital distribution - Välkommen att besöka hemsidan för mer info och offert.

CMY

Se våra andra fina erbjudanden på www.discreplication.se

SPECIALISTER PÅ CD39OCH FÖRPACKNINGAR SEDAN 1999 Torshamnsgatan B i Kista, 08-545 706 70, info@cmmgroup.se

JUST NU!

CD PRESSNING 500 CD + pappfickor:

4 205:-

500 CD + Digipak:

6 750:-

500 CD + Jewel box, 8-sid booklet, inlay:

7 250:-

1000 CD + pappfickor: 1000 CD + Digipak:

1000 CD + Jewel box, 8-sid booklet, inlay:

Stort sortiment

Scenbakgrunder Akustiska tyger

5 850:9 750:-

11 500:-

Kontakta oss på 08-545 706 70, info@cmmgroup.se

Eventgross har det mesta i tyg för event och scenbruk. Vi erbjuder också sömnad.

www.eventgross.se Tel. 0393-221 00

I KORTHET

MINA STIMPENGAR

Utbetalningar 2016 Utbetalning 15 mars (verkanmälan senast 8 januari): n Bio, online och NCB online till och med fjärde kvartalet 2015. n Utland.

Ingrid Herrström jobbar på Stims medlemsservice FRÅGA: Kan jag få retroaktiv moms utbetald från Stim? SVAR: Om du har ett eget företag eller en enskild firma så kan du överlåta den ekonomiska rätten till företaget/ enskilda firman. Det innebär att din ersättning från Stim betalas ut till företaget, och om det är registrerat för moms så kan du även få moms utbetald. Momsen som beräknas på din ersättning är sex procent och betalas ut samtidigt med den vanliga utbetalningen. Om du har fått tidigare utbetalningar från Stim där moms inte har inkluderats så kan vi betala ut momsen retroaktivt. Skicka din begäran till Stims Medlemsservice och bifoga ditt/företagets registerutdrag samt blanketten ”Anmälan om utbetalning till företag”. Du får själv göra inbetalningar till ditt skattekonto när du har fått en utbetalning från oss eftersom vi inte betalar in några sociala avgifter till Skatteverket. Har du också frågor till Stim? Mejla medlem@stim.se

FOTO : F R E D R I K HJ E R LI N G, PÄR W I C K H O LM , MATS BÄC K E R

Handbok för musik i politiska kampanjer När Ronald Reagan använde låten Born in the U.S.A. i sin presidentkampanj 1984 väckte det ilska hos upphovs personen Bruce Springsteen. Och nyligen protesterade Neil Young när Donald Trump valde att använda Rockin’ in the Free World i sin pågående kampanj. Det är ett par av de mest kända exemplen på när musik har använts i politiska sammanhang utan upphovspersonens tillstånd. I stort sett alla politiska partier använder musik för att nå fram med sina budskap. De har förstått att rätt musik i rätt sammanhang kan förstärka budskap genom att skapa associationer och ge dem mening och betydelse. Men tyvärr händer det att partierna missar en viktig sak: att fråga om lov. I nästan varje valrörelse uppmärksammas det fall där partier valt att använda musik i sitt kampanjande, i vallåtar och valfilmer, utan att först ha frågat de som skapat musiken om lov. Musikförläggarna har därför nu gett ut en handbok riktad till politiker och politiska partier som vill använda musik i sitt kampanjande. Får jag lov? heter trycksaken, som även finns att ladda ner på musikforlaggarna.se.

Utbetalning 15 juni (verkanmälan senast 8 april): n Bio, online och NCB online till och med första kvartalet 2016. n Konserter, SR, SVT, reklamradio, kommersiell tv, närradio och NCB skivor till och med andra halvåret 2015. n Utland.

Mauro Scocco får Musikförläggarnas hederspris Låtskrivaren och artisten Mauro Scocco har fått Musikförläggarnas hederspris 2015 för betydande insatser under lång tid i svenskt musikliv. ”Mauro har i över trettio år delat sin fantastiska låtskatt med oss, något som satt djupa och eviga spår”, står det bland annat i juryns motivering. Med över 800 registrerade verk hos Stim är han dessutom en av Sveriges mest produktiva låtskrivare. – Jag är väldigt glad och hedrad över att få det här priset som i mitt tycke är ett av de tyngsta man kan få i dag som kompositör av populärmusik, säger Mauro Scocco. Övriga mottagare av Musikförläggarnas Pris 2015 är Johan ”Shellback” Schuster och Martin ”Max Martin” Sandberg (årets kompositör), Silvana Imam (årets textförfattare), Tove ”Tove Lo” Nilsson, Jakob Jerlström och Ludvig Söderberg (årets internationella framgång och årets genombrott) Shake It Off av Johan ”Shellback” Schuster, Martin ”Max Martin” Sandberg och Taylor Swift (årets låt), Paula af Malmborg Ward (årets konstmusikpris – mindre ensemble/kammarmusik) samt Mats Larsson Gothe (årets konstmusikpris – stor ensemble/ opera).

Svante Henryson fick Nordiska rådets musikpris Den svenske kompositören, cellisten och basisten Svante Henryson har fått Nordiska rådets musikpris, som firar 50-årsjubileum i år. Han började som rockbasist, bytte till jazz för att sedan bli rekordung solobasist i Oslos Filharmoniska orkester.

Utbetalning 15 september (verkanmälan senast 8 juli): n Bio, online och NCB online till och med andra kvartalet 2016. n Biblioteksersättning för hela 2014. n Utland. Utbetalning 15 december (verkanmälan senast 7 oktober): n Bio, online och NCB online till och med tredje kvartalet 2016. n Konserter, SR, SVT, reklamradio, kommersiell tv, närradio och NCB skivor till och med första halvåret 2016. n Utland.

Hjälp oss skicka tidningen till rätt läsare! Har du flyttat, har du eftersändning som upphört eller vill du avboka tidningen? Gör något av följande: Om du flyttat men inte meddelat Stim kan du logga in på “Mina Sidor” och göra din adressändring. Glöm inte att ange ditt personnummer eller ditt nummer “MDL000/KOM000” som du hittar på tidningens adressetikett. Vill du avsluta din prenumeration eller om ni är flera Stimanslutna i hushållet som får tidningen och vill avboka något ex - mejla till red@stim.se. Om tidningen fortfarande kommer till fel adress tar vi tacksamt emot ett mejl om detta till ovanstående adress. OBS! Kom ihåg att meddela personnummret eller “MDL000/KOM000”. Då hittar vi rätt person. Tack för hjälpen!

I KORTHET

Stim får ny webbplats Lättare att hitta, mindre informationstung och anpassad för mobiler och läsplattor. Det är några av nyheterna när Stim nu får en ny webbplats. Runt årsskiftet är det premiär för den publika delen, det vill säga de sidor som inte kräver inloggning. Under året kommer Stim sedan att både förbättra befintliga webbtjänster och utveckla nya för att tillgodose de anslutnas och kundernas behov.

FOTO : E M M A U D D E S S O N , S E BASTIAN S C H M I DT

Revydags Snart uppförs nyårsrevyer på scener runt om i landet – många med nya texter till populära melodier. Vi ringde upp Mattias Jarlhed, en av författarna bakom Falköpingsrevyn Teaterboven, som vann årets Revy-SM i kategorin Sång & musik, för att höra hur de arbetar. – Ungefär hälften av vår musik är vår egen medan resten är nya texter till befintliga låtar. Vi har märkt genom åren att publiken är mer förtjust i ”köpt” musik. Jag vet inte riktigt varför. Kanske håller inte vårt eget material samma klass, men man ska nog inte förringa igenkänningsfaktorn heller. Teaterboven är en ideell förening och försöker hålla kostnaderna nere genom att använda egen musik så långt det håller. Dessutom går det ofta trögt att få tillstånd från förlagen att använda andras musik, menar Mattias Jarlhed. – När vi skriver nya texter till befintliga låtar kollar

vi först med berörda förlag om det är ok att använda musiken. Om vi får grönt ljus använder vi musiken och rapporterar den i efterhand till Stim. Vi har en licens för revy, kabaré, spex och trolleri. Om vi använder egen musik gör vi däremot ingenting. Låtskrivarna Stim anmäler själva sina låtar när föreställningarna är över. Ellika Gullander på Stim berättar att de revykunder som har en Stimlicens betalar en procentsats av biljett intäkterna beroende på musiktiden. – Vi får också en repertoarförteckning över de låtar som ingår i revyn. Intäkten avräknas sedan på musik rapportunderlaget. Licensen omfattar dock inte rätten att framföra icke-auktoriserade texter. Eller enklare uttryckt: när man skriver en ny text till en befintlig låt måste man ha r ättighetshavarens tillstånd. Detta är en del av den ideella rätten och ligger utanför Stims uppdrag.

Stims promotion nämnd stöttar svensk jazz

ICE – tredubbelt samarbete

Ökad uppmärksamhet för svensk jazz i internationella medier. Det är ett av målen för ”Fokus Komp”, ett projekt inom Stockholm Jazz Festival som drivs med stöd från Stims promotionnämnd. P rojektet har även som mål att lyfta fram och stärka bilden av jazzmusikern som kompositör, och skapa en motbild till myten om att jazz inte komponeras utan ”hittas på i stunden”. Stims promotionnämnd och Svensk Jazz genomför också en stor satsning på att sprida svensk musik i Tyskland. Projektet pågår till i slutet av februari 2016 och sker i samarbete med bland andra Nils L andgren, Musik i Syd, Kultur i Väst, svenska ambassaden i Berlin, Musikcentrum riks och Export Music Sweden. Målet är att få tyska agenturer och bokare att engagera sig i svenska jazzakter med egen repertoar. Detta genom att bjuda in agenturerna och bokarna tillsammans med relevanta delar av tyskt musikliv till showcases i Berlin, München och Hamburg.

Stim och PRS for Music driver sedan tidigare den gemensamma databasen ICE, som registrerar och administrerar musikskaparnas och musikförlagens miljontals musikverk. I somras blev GEMA delägare i ICE och parterna etablerade samtidigt ett gemensamt licenserings- och administrationsbolag. Varumärket ICE kommer nu att användas för hela det utökade sam arbetet, som innefattar tre delar: n ICE Operations – verkdatahantering och administration, en gemensam databas som bland annat möjliggör matchning och processande av data från digitala musiktjänster. n ICE Services – affärsstöd och servicetjänster såsom fakturering, marknadsanalys och juridisk rådgivning med anknytning till europeisk licensering av musik rättigheter. n ICE Licensing – gemensam pan-europeisk licensiering av musikrättigheter för de tre ägarorganisationernas och andra rättighetsförvaltares repertoarer. Lansering av licensieringsverksamheten kommer att äga rum under 2016.

Guldkatten till Nils Landgren Stimanslutne låtskrivaren och musikern Nils Landgren fick årets hederspris Guldkatten, som tilldelas någon som gjort särskilda insatser och som betyder extra mycket för svensk jazz. P2:s jazz redaktion utser de nominerade. Vinnaren röstas sedan fram av P2:s lyssnare.

SISTA ORDET

John Seabrook är amerikansk journalist och författare, som har jobbat för The New Yorker sedan 1993. Hans nya bok The Song Machine handlar om det svenska musikundret. Läs på sidan 23 hur du kan vinna boken.

Stim-magasinet ges ut av Stim och produceras av Publik. Adress: Stim-magasinet, Box 17092, 104 62 Stockholm Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se Ansvarig utgivare: Kjell Holmstrand Chefredaktör: Krister Insulander Redaktionsråd: Kjell Holmstrand, Lotta Lundén, Jonas Nordin, Max Thörn, Linda Johansson, Sofia Jerneck, Cristian Jonsson Formgivare: Olof Helldin På omslaget: Henrik Oja Omslagsfoto: Elin Berge Annonskontakt: Marina Övergren, Annonskraft Telefon: 0651-169 55 E-post: marina@annonskraft.se Tryckeri: Ljungbergs, Klippan, 2015 ISSN 2000-5628

land de konstigare företeelserna i den moderna pophistorien är hur så många av de största hitsen de senaste tjugo åren är skrivna av en fyrtiofyraårig svensk. Max Martin är en magisk melodiskapare med inte mindre än 21 ettor på Billboardlistan – två bakom John Lennon och elva färre än Paul McCartney. Men medan de betraktas som genier så är det få utanför musikbranschen som känner till Max Martin. Förmodligen beror detta på att Max Martin skriver alla sina låtar för andra att sjunga. Han är popens Cyrano de Bergerac, som står under balkongen och viskar de låtar som har skapat karriärer för artister som Britney Spears, Kelly Clarkson och Katy Perry. Max Martin lärde sig musik i Sveriges utmärkta kommunala musikskola, och har själv sagt att han har den att tacka för allt. I mitten av åttiotalet hoppade han av gymnasiet för att bli frontman och låtskrivare i glam-metal-bandet It’s Alive. Men han hade en hemlighet som han inte kunde dela med resten av bandet. Han älskade popmusik. 1994 träffade han sin mentor, en svensk diskjockey som kallades sig Denniz Pop. Han såg Max Martins talang som låtskrivare, inte som artist, och visade honom hur studion fungerar. I de låtar som han sedan skrev för det okända pojkbandet Backstreet Boys, skapades det typiska Max Martin-soundet. Det kombinerar ABBAs popackord och struktur, Denniz Pops dynamik, åttiotalets arenarefränger med nittiotalets amerikanska R&B-groove. Ovanpå detta låg Max Martins känsla för melodier. Den kanske största fördelen för Max Martin och hans svenska kollegor är att de inte hade den amerikanska synen på R&B och pop. R&B var musik för svarta människor medan vita artister sjöng pop. En svensk låtskrivare, som var fri från det rasistiska arvet, kunde kombinera dessa båda. Resultatet blev en hybrid, som har blivit main stream för radiohits i dag. 1997 fick Max Martin frågan om han hade en

dansant poplåt för en ung tjej som hette Britney Spears. Och tillsammans med Rami Yacoub hade han komponerat Hit Me Baby (One More Time) för TLC, men som de tackade nej till. ”Max var vid en punkt i sin karriär där han trodde att han skrev en R&B-låt”, säger Britneys A&R-person Steve Lunt, ”när han i praktiken hade skrivit en svensk popsång. Det var i grund och botten ABBA med ett groove.” Låten blev Max Martins första etta på Billboard. Men han är inte den enda av Denniz Pops lärjungar som gjort succé på listorna. Andra, inklusive Andreas Carlsson, Jörgen Elofsson och Per Magnusson, har också en lång lista av hits. Så förutom landets excellenta musikutbildning – vilka kvaliteter är det som gör att svenskar är så bra på att producera poplåtar? Generellt så finns det ett flytande melodiskt element i svensk folkmusik. Datortätheten och bredbandsinfrastrukturen har också gjort det möjligt för svenskar att skapa musik på datorerna och samarbete över internet – något som har blivit standard för popkompositörer i dag. Till sist: medan Sverige har en stark låtskrivarkultur så saknar man motsvarande när det gäller framförandet. Klas Åhlund har sagt ”Svenskar är väldigt musikaliska, och de älskar att skriva låtar. Men det är ett stort land med få människor. Så du har alla dessa människor som är bra på att skriva låtar men ingen att sjunga dem för.” En nation av låtskrivare med melodiska gåvor – som är noggranna hantverkare men som är ovilliga att framföra sina egna låtar – är en potentiell guldgruva för en nation med wannabe-popstjärnor som inte skriver sitt eget material, vilket ofta är fallet i USA. Genom att musikaliskt förena de två länderna har Max Martin och hans vänner förändrat popens låtskrivande för alltid. n Denna artikel är ett sammandrag av en längre text som John Seabrook har skrivit för tidningen The New Yorker. Artikeln finns att läsa i sin helhet på newyorker.com.

FOTO : C H R I S G E NTI LE

John Seabrook: ABBA med ett groove

iD14 – HÖGKLASSIGT LJUD I KOMPAKT DESIGN Nya ljudinterfacet iD14 från Audient ger dig lika bra ljudkvalitet som ett stort mixerbord men i en kompakt och elegant design. Rekommenderat riktpris: 2495 kr inkl. moms

För mer information ring 08-566 16 400 eller skicka ett mail till mail@sennberg.se www.sennberg.se

490:(exkl. moms)

PROFESSIONELL MASTERING HAR SITT PRIS. Men nu har alla råd via Cuttingrooms webbaserade Online Mastering. Martin Ankelius, masteringstekniker i Studio 3: ”Musik handlar om känslor och din musik kommer bedömas av fans, A&R’s, radiostationer och journalister. Du får ofta bara en chans. Snubbla inte på mållinjen och låt hundratals timmar av kreativt skapande förstöras av en för tunn bas, vass diskant eller en för hårt limiterad ’hemma-mastering’. Låt oss hjälpa dig få lyssnaren att fokusera på det viktigaste av allt: musiken.” Cuttingroom har tekniken, kunskapen och känslan för att få din musik att låta så bra som möjligt i alla medier som t.ex Spotify, iTunes och radion. Just nu får du som STIM-medlem 62 kr rabatt per låt om du bokar mastering på adressen cuttingroom.se/stim. Pris med rabatt 490 kr (612 kr inkl. moms)*. Läs mer och boka på cuttingroom.se/stim *Ordinarie pris 552 kr/låt exkl. moms. Erbjudandet gäller under hela 2015.

We love your music.

POSTTIDNING B

Avsändare: Stim Box 17092 S-104 62 Stockholm 1 1 0 6 0 7 7 0 0

“This is the best tracking octaver I’ve ever come across – it’s great to know the lows will be there for you.” - TONY LEVIN, om EBS OctaBass Studio Edition

BLACK LABEL STUDIO EDITION FÖR BAS EBS Black Label Pedals - STUDIO EDITION med optimerad signalkedja för bästa möjliga ljudkvalitet. Den perfekta kombinationen av användarvänlighet och ljud med studiokvalitet!

Studio Edition, kompressor • EBSEBS MultiComp Studio Edition, oktavpedal • EBS OctaBass MultiDrive Studio Edition, overdrive • EBS MetalDrive Studio Edition, distpedal • EBS UniChorus Studio Edition, chorus/flanger • • EBS DynaVerb Studio Edition, stereo reverb

1995:................................... 1695:................................... 2095:.................................... 1895:.................... 2195:.......................... 2295:.............................

“As stompbox compressors go, they don’t get much better than this.”

- Guitar & Bass Magazine testar MultiComp Guitar Edition SEP 2015

RED LABEL PEDALS GUITAR EDITION EBS Red Label Pedals frekvensområde och övriga egenskaper är särskilt anpassade för gitarr. Rekommenderas bl.a. av personal från TGT11.se, som testat pedalerna under utvecklingsfasen.

Guitar Edition, kompressor • EBSEBS MultiComp Twister Guitar Edition, chorus/flanger • EBS RedDynaVerb Guitar Edition, stereo reverb •

1895:................. 1969:............................. 1999:-

..............................

D��’� Pl�� Wi�h�u� I�! w w w.ebssweden.com