Stim-magasinet #2 2014

stim Medlemstidningen för dig som skapar musik Stim-magasinet #2 2014 www.stim.se

”Idag är det viktigare än någonsin att bevara ett kollektivt system som värnar om upphovspersonerna.”

Karsten Dyhrberg Nielsen, Sidan 23

Improviserat ”Vi har en bank med grejer som vi har spelat och testat, och de brukar komma upp i en ordning som inte är förutbestämd. Det blir bäst när vi bestämt så lite så möjligt.”

Soundcheck:

Fire! Orchestra Soundet av ett varumärke Distribuera på webben – så gör du Valextra – partiledarna om upphovsrätten

SLÄPP DIN MUSIK DIGITALT* • BEHÅLL ALLA RÄTTIGHETER OCH FÅ 100% ROYALTIES • BLI UPPTÄCKT AV VÅRA TALANGSCOUTER • EN UNIK CHANS ATT BLI SIGNAD AVUNIVERSAL MUSIC

REGISTRERA DIG IDAG PÅ SPINNUP.COM

GET DISTRIBUTED, GET DISCOVERED!

*

FRÅN ¤9.99 PER ÅR

LEDARE

Att bryta ny mark När jag började jobba som handläggare hade Stims Medlemsservice stämpel­ klocka och – även om vi hade börjat digitalisera våra register – kartotek.

Idag är Stim delägare i ett dotterbolag med en databas på över nitton miljoner verk, och vi har just startat ett internationellt samarbete som blir först i sitt slag med avancerade licensierings- och IT-tjänster för en global upphovsrättsmarknad.

Resultatet i förra årets medlems­ undersökning visade att ni som är Stimanslutna eftersöker mer information om våra framsteg och samarbeten på den digitala marknaden. Därför är jag glad att vi tack vare ett hårt arbete med strategi- och licensiering på senare tid tecknat rekordmånga nya licensavtal för digitala musiktjänster.

Utvecklingsprocesserna tar tid. Och det måste de få göra – även om jag förstår frustrationen över att steget ibland tycks oändligt mellan att en ny tjänst dyker upp på marknaden och att du som upphovsperson sitter med Stimpengar på kontot.

Men vi måste se till att det blir rätt.

För att vi ska kunna säkra de framtida intäkterna tar förhandlingarna med varje ny licenstagare tid. Vi bryter många gånger ny mark när vi förhandlar med de multinationella bolag som ofta står som ägare till musiktjänster.

I jämförelse med andra konstformer ligger faktiskt musikvärlden riktigt bra till – om inte främst – vad gäller förmågan att ta betalt för det vi skapar när vår konst används av andra. Och kanske kan vi 74 000 Stimanslutna sträcka på oss lite extra. I den senaste årsredovisningen ser vi nämligen att utvecklingen ger resultat – våra utbetalningar på området ”framföranden online” ökade med över 40 procent förra året.

”Det blev en monoton grej som inte riktigt var frijazz.”

Johan Berthling, sidan 4

innehåll #2 2014 4 Eld i berget

Fire! fick hybris och bildade orkester.

10 I’m lovin’ it

Att tonsätta ett varumärke.

12 Digital diggiley

Så får du ut din musik på nätet.

13 Hittad på nätet

13

Adam Öhman, a.k.a. Mountain Bird, upptäcktes genom aggregatorn Spinnup.

16 Videodags

Så funkar Stims avtal med YouTube.

18 Valextra

Partiledarna på pulsen: så tycker de om upphovsrätten.

20 Stim jorden runt

Roger Hinchliffe håller den svenska visskatten levande i USA.

23 Karsten

Karsten Dyhrberg Nielsen börjar i augusti sitt jobb som Stims nya vd.

18

26 Tävling

Vinn Jan Gradvalls nya bok!

29 Vad hände sen?

Aa-Yang Ensemble och Panetoz är några låtskrivare som vi berättat om i tidigare nummer av Stim-magasinet. Men vad hände sen?

30 Sista ordet

Jämställdhetsminister Maria Arnholm vill bryta upp maktstrukturerna i musikbranschen.

Robert Gehring Chef kund-, medlemsoch förlagsservice

FOTO : F R E D R I K HJ E RTLI N G

03

20

Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se För ytterligare info se sidan 30.

04

SOUNDCHECK: FIRE! ORCHESTRA

Konceptet Fire! Orchestra föddes sent en kväll efter en spelning med Fire!

Tanken var att ta Fire!s musik, bygga upp den och bygga ut den genom att lägga till både fler instrument och sång.

SOUNDCHECK

05

hybris Improvisationstrion Fire! fick – som de beskriver det själva – lite hybris. Och plötsligt var Fire! Orchestra född.

Den 28 personer starka ensemblen utmanar såväl gudar som genrer med sin gränsöverskridande musik. I sommar gör de sin första stora rockfestivalsspelning på Roskilde.

A FOTO : M I C K E K EYS E N DAL

lla ser ut som basister på Södermalm. Eller så är det bara en slump att tre män utan hår på huvudet är inne på caféet där vi har bestämt träff. Jag hinner hälsa trevande på ett par av de möjliga basisterna innan Johan Berthling – basist i Fire! – släntrar in på Skåningen vid Nytorget.

Improvisationstrion Fire! är grundstommen i Fire! Orchestra och består förutom Johan av Mats Gustafsson på saxofon och elektronik, och Andreas Werliin på trummor.

Tanken var att träffa hela trion i Stockholm, men medlemmar­nas fullspäckade scheman och utlandsresor gjorde det i princip omöjligt.

Nästa gång de ses alla tre är för en spelning i Bergen. − Vi är alla intresserade av olika sorters musik och har många andra projekt igång. Det är det som gör att bandet fungerar så bra.

Vi tar in de erfarenheterna när vi spelar tillsammans, säger Johan.

Numera har Fire! världen som arena och spelar oftare i Japan eller Östeuropa än i Sverige. Men det var just i kvarteren runt Nytorget som allting började − och rötterna finns kvar. − På vägen hit träffade jag Conny Lindström (konsertarrangör och Stockholmsprofil, red. anm.) och det var faktiskt hans idé att

Text: Anders Löf Foto: Micke Keysendal & Viktor Gårdsäter

06

SOUNDCHECK: FIRE! ORCHESTRA

DET HÄR ÄR FIRE! Andreas Werliin: Ålder: 32, bor i Stockholm.

Karriär: trummis, som bland annat spelar med grupperna Wildbirds & Peacedrums och Loney Dear.

Mats Gustafsson: Ålder: 49, bor i Nickelsdorf, Österrike. Karriär: saxofonist, improvisatör och soloartist.

Har jobbat med Sonic Youth, Jim O’Rourke, Merzbow, Klangforum Wien med flera.

Fick Nordiska Rådets Musikpris 2011.

Johan Berthling: Ålder: 40, bor i Stockholm. ­Karriär: basist, producent, skriver filmmusik och spelar bland annat i gruppen Tape.

DET HÄR ÄR FIRE! ORCHESTRA: Mariam Wallentin – röst Sofia Jernberg – röst Simon Ohlsson – röst Goran Kajfes – trumpet Niklas Barnö – trumpet Magnus Broo – trumpet Emil Strandberg – trumpet Mats Äleklint – trombon Per Åke Holmlander – tuba Anna Högberg – altsax Mats Gustafsson – tenorsax, dirigent Elin Larsson – tenorsax Fredrik Ljungkvist – barytonsax, klarinett Martin Küchen – barytonsax Christer Bothén – basklarinett, guimbri Jonas Kullhammar – bassax Andreas Söderström – lap steel Sören Runolf – gitarr David Stackenäs – gitarr Martin Hederos – Fender Rhodes och orgel Sten Sandell – piano, elektronik och röst Joachim Nordwall – elektronik Johan Berthling – elbas Joel Grip – bas Dan Berglund - bas Andreas Werliin – trummor Johan Holmegard – trummor Raymond Strid – trummor Ljud: Sigge Krantz och Mikael Werliin

’’

Redan första spelningen föll allt på plats.”

att vi letar. Det är det som gör att vi låter som vi gör, och inte som vilket annat improviserande gäng som helst. − Det får inte kännas för tryggt. Har man gemensam mark kan man tänja på gränserna, det tycker jag är intressantare än ad hoc-spel. Då tenderar man att stå och göra sin häftiga grej bredvid någon annan som gör sin häftiga grej.

Hur fungerar det när ni är på scenen, pratar ni med varandra eller har ni någon som är dirigent? − Nej, vi pratar inte med varandra på scenen, det skulle bli fruktansvärt. Vi har spelat så mycket ihop att vi kan göra bra musik utan att säga någonting. Vi har nått en nivå där vi bäst kan uttrycka oss via våra instrument; då är alla tre dirigenter. − När vi spelar med Fire! Orchestra fungerar Mats som dirigent. Dels för att han är fruktansvärt bra på att rent fysiskt uttrycka hur folk ska spela och när de ska komma in, dels för att vi var tvungna att ha en dirigent för att få någon typ av ordning på 28 musiker.

Konceptet Fire! Orchestra föddes sent en kväll efter en spelning med Fire! Tanken var att ta Fire!s musik, bygga upp den och bygga ut den genom att lägga till både fler instrument och sång. − Det är klart det är lite hybris. Men det är kul. I svenskt musikliv får man egentligen inte ha hybris.

När vi först pratat om projektet föreslog jag att vi skulle ha tio musiker, men någon annan tog i lite mer och till slut stannade vi vid runt 30 musiker.

Precis som med Fire! var det meningen att Fire!

Orchestra skulle vara en engångsgrej. Andreas, Mats och Johan gick igenom sina telefonböcker och lyckades hitta 28 musiker i åldersspannet 20–70 år som kunde vara med och spela vid den sedermera smått legendariska konserten på Fylkingen i Stockholm i januari 2012.

Orkestern repade för första gången samma dag som konserten, som spelades in och senare släpptes som skivan Exit! − Det blev lite av en succé i vår lilla värld. Skivan fick jättefin kritik, speciellt utanför Sverige.

Framgången fick dem att inse att de var något på spåren med Fire! Orchestra och de bokade en ny spelning med orkestern året därpå.

FOTO: VI KTO R G ÅR D SÄTE R

vi tre skulle spela ihop från början. På den tiden var han delägare i klubben Ugglan, som ligger här runt hörnet. Det var ett ställe där alla typer av folk och musik blandades. Ett riktigt alternativmusikmecka.

Conny Lindström fixade en spelning åt trion i ­lilla baren på Riche. Johan hade tidigare spelat med de andra på varsitt håll i olika konstellationer, medan Mats och Andreas inte ens kände varandra. Trots det hittade bandet rätt på en gång. − Redan första spelningen föll allt på plats. Det blev en monoton grej som inte riktigt var frijazz, även om det fanns sådana tendenser.

I den officiella mytologin på bandets hemsida kan man läsa att barpersonalen på Riche var tvungen att hålla i glasen i rädsla för att de skulle krossas av ljudnivån på den första spelningen. − Senare samma vecka gick vi in i en studio och spelade in första skivan.

Hur spelar man in en improvisations­ skiva, sitter man bara och lirar i en timme? − Vi är bra på att konkretisera våra idéer.

Ingen av oss var intresserad av att göra en skiva med bara frijazz och improvisation. Oftast börjar vi med ett groove med bas och trummor, sedan ­lägger vi på en riffidé och en struktur.

Resultatet blev debutskivan You Liked Me Five Minutes Ago, som gavs ut på det norska bolaget Rune Grammofon 2009. Sedan dess har det, som Johan säger, ”rullat på”. Fire! har spelat in sju skivor och gjort ett par turnéer om året.

De håller sig fast vid improvisationsmusik. Men genom åren har en tydlig stil som är Fire! utvecklats. Går man på några spelningar med Fire! kommer man att känna igen flera element. − Ibland har vi kommit överens om att vi ska börja med ett speciellt riff, men oftast inte. Vi har en bank med grejer som vi har spelat och testat, och de brukar komma upp i en ordning som inte är förutbestämd. Det blir bäst när vi bestämt så lite så möjligt.

Att ha material att luta sig mot gör att bandet har en trygghet på scenen. − Om någon indikerar att vi ska spela på ett visst sätt förstår alla och rör sig mot det – eller ifrån det. Det är tjusningen. Att vi har något att förhålla oss till gör att det är sällan man upplever

SOUNDCHECK

07

FEM IMPROVISATIONS­ LÅTAR DU GILLAR? JOHAN: Chris McGregor’s Brotherhood of Breath – Chris McGregor’s Brotherhood of Breath Nuno Canavarro – Plux Quba Talk Talk – Laughing Stock Arthur Verocai – Arthur Verocai Miles Davis – Get Up With It

MATS: The Cramps – Surfin’ Bird Helmut Lachenmann – Gran Torso The Stooges – Dirt The EX – State of Shock György Ligeti – Poème Symphonique

− Den senaste turnén fick olika duos och solister från orkestern agera förband åt Fire! Orchestra varje kväll. Det var en bra kontrast att först ha en soloartist och sedan ett 28-mannaband, säger Johan Berthling, basist i Fire! Till höger om honom står Mats Gustafsson, saxofon och elektronik.

08

SOUNDCHECK: FIRE! ORCHESTRA

Hur m책nga musikanter g책r in i en hiss? Fr책ga Fire! Orchestra.

SOUNDCHECK

’’

Det blir ett akustiskt tryck att stå framför 30 personer som tar i.”

FOTO : M I C K E K EYS E N DAL

− Vi upptäckte att januari är en perfekt månad för att spela med Fire! Orchestra. Då är nästan alla musiker lediga eftersom det inte finns några andra spelningar. Årets januariturné gick i Skandinavien och avslutades med att de spelade in en ny skiva som släpps senare i år.

Fire! Orchestra har förekommit i olika konstellationer sedan 2012 men många av musikerna är kvar från originaluppsättningen. Förutom en stor blåssektion på cirka dussinet personer, där bland annat den kände musikern Goran Kajfes ingår, består orkestern av tre gitarrister, tre basister, tre trumslagare, två på klaviatur – en av dem är ­Martin Hederos från The Soundtrack of Our Lives − och en person som rattar elektronik. − Det är en totalupplevelse att se oss live. Det är inte bara någon som har skruvat på en förstärkare till max och kör, det blir ett akustiskt tryck att stå framför 30 personer som tar i.

Till skillnad från Fire! så har Fire! Orchestra även tre vokalister, under ledning av Mariam ­Wallentin som även har skrivit texterna. − Mariam, Sofia och Simon, som sjunger i ­Silverbullit, är otroligt viktiga. De fick snabbt igång ett nästan telepatiskt samspel. Det kan bli ganska långa instrumentala bitar men de är verkligen i musiken och behåller sitt fokus, vilket inte alltid är lätt.

En annan stor skillnad mellan trion och orkestern är att den senare har en tydligare struktur. Musiken är skriven av Mats, Andreas och Johan tillsammans. Men det är fortfarande till stora delar improvisation. − Utan musikerna i orkestern skulle det inte låta likadant. Alla bidrar med improvisation och förmågan att kunna spela samma sak väldigt länge. Det är inte alla som har viljan eller ens förmågan att göra det. Det finns en spänning i att höra folk som är väldigt bra på det de gör underkasta sig och spela något enkelt och monotont.

Johan berättar med inlevelse om sina tankar om improvisationsmusik, att förhålla sig till musikaliska ramar och inte låta sig begränsas av teknik utan hitta sin egen musikaliska verktygslåda.

– Jag tycker att det är viktigt att inte känna sig begränsad. Man skaffar sig den teknik man

behöver för det man vill uttrycka. Ofta handlar det om att strunta i vad andra gör. Bra improvisations­ musik för ett samtal där man hela tiden frågar: vad är det här för musik?

Kräver inte det väldigt mycket av lyssnaren? − Bra musik kräver alltid något av lyssnaren.

Men om man väl tar sig över tröskeln öppnar sig något fantastiskt. Det tycker jag också att man hör på publiken efter en spelning. Först är det knäpptyst och sen bara wow!

I sommar ska ni spela på Roskildefestivalen. Det är första gången som ni spelar på en stor rockfestival, hur känns det? − Det ska bli roligt men samtidigt är det lite nervöst. Vi är vana vid att ha några timmar på oss att soundchecka – här blir det bara att kolla att allt är inkopplat och köra. Är ni oroliga över att publiken inte kommer att fatta grejen? − Nej, varje gång vi spelat och det inte har känts helt hundra från början har vi vunnit över publiken till slut, så det är jag inte det minsta orolig för. Roskilde är också en festival som har rykte om sig att bjuda in nya intressanta akter. Det är inte riktigt som att spela på en stadsfestival i en svensk småstad.

Vad skiljer Fire! Orchestra från en vanlig orkester? − Det är väldigt starka individualister i bandet.

Vem som helst kan bryta in när som helst. Det gör att vi har en möjlighet att förändra stycket. Det är en laddad stämning med 28 solister på scenen och Mats kan välja vem som helst som får ta ett långt solo. Det gäller att vara på tårna.

Med 28 musiker och två ljudtekniker, går ni runt på gaget?

– Nej, det gör vi inte. Vi är helt beroende av att vi får statligt stöd för att kunna ta det här projektet utanför Sveriges gränser – dock var vår verksamhet under 2012 och 2013 helt utan stöd. Vi får bidrag från Kulturrådet och Statens musikverk.

Men redan nu ser vi botten på den grytan. Det kostar mycket att göra det här, men det känns också som en väldigt viktig manifestation. Vi gör det omöjliga möjligt. n

09

SÅ FÅR DU STIMPENGAR FÖR IMPROVISERAD MUSIK För att få ersättning för improviserad musik anmäler du verket till Stim efter framförandet. Om verket inte har något namn, döp det förslagsvis till Improvisation XXX. Då fungerar det som vilket annat verk som helst.

Fire! delar intäkterna rätt av för den strikt improviserade musiken.

– I min värld delar man allting lika om man har suttit i samma rum och gjort musiken, säger ­Johan Berthling. Fire! Orchestras musik är inte fri improviserad musik utan strukturerad improvisation, ofta med grafiska partitur.

JUST NU Fire! Orchestra har spelningar i bland annat Bergen, Roskilde, Berlin och Skopje. Fire! planerar ett stort teaterprojekt på Orion­ teatern i Stockholm i samarbete med David Sandström, Stine Motland och Mariam Wallentin, i regi av Lars Rudolfsson.

Premiär tidigt 2015.

Läs mer på www.earthwindand.com STIMFAKTA FIRE! MATS GUSTAFSSON Antal verk hos Stim: 946 Första registrerade verk: XASTOCK JOHAN BERTHLING Antal verk hos Stim: 328 Första registrerade verk: Providence ANDREAS WERLIIN Antal verk hos Stim: 81 Första registrerade verk: The Window

10

ATT TONSÄTTA ETT VARUMÄRKE

jingel bells

I’m lovin’ it. Det räcker med att höra ett par toner så vet alla vad som gäller. Musiken har en allt viktigare roll i reklamen. Stim-magasinet har pratat med några tungviktare i branschen för att ta reda på hur man tonsätter ett varumärke. Text: Anders Löf

I Zlatans version av national­ sången i Volvos reklamfilm är redan en klassiker.

takt med att vi konsumerar oss till vår identitet − må det vara kravmärkt eller en lyxbil – har varumärkets egen identitet och historia fått en allt större betydelse. Musiken är en viktig del av den historien. − Coca-Cola är en symbol för glädje. Vi jobbar alltid med musik och artister som förmedlar glädje, optimism och positivitet. För våra andra varumärken har vi andra utgångspunkter, vi använder till exempel inte samma musik till en Spritereklam som en Coca-Colareklam, säger Zoe Stainsby, Global Music Marketing Manager på The Coca-Cola Company.

Dryckesföretaget Coca-Cola har jobbat med musik i över 100 år. Från att sångerskan Hilda Clark 1899 blev den första kändisen i en CocaColareklam, till förra året när de lanserade en app tillsammans med Spotify. − Musiken förstärker inte bara vad varumärket står för, den skapar också en extra sensorisk upplevelse av vad som är Coca-Cola. Smaken, utseendet och musiken − allt medverkar till att forma upplevelsen av Coca-Cola.

Markus Bergkvist är vd på Music Super Circus som specialiserat sig på musik för reklam och marknadsföring. Han håller med om att musiken är

en viktig del för att skapa ett varumärkes identitet. − Jag tror att musiken betyder jättemycket. Ta till exempel bilmärken, som alla är ganska likartade – alla är säkra, högteknologiska och går fort – då är varumärket och kommunikationen superviktigt. Volvo är ett bra exempel på hur musik kan vara en stor varumärkesförmedlare, säger han.

Tidigare i år släppte Volvo en uppmärksammad reklamfilm med Zlatan där super­producenten och låtskrivaren Max Martin stod för musiken. Markus var med och arbetade i produktionen. − Genom samarbeten med artister som Swedish House Mafia, Mando Diao och First Aid Kit visar Volvo att de har koll och är moderna.

Musiken blir ett kvitto på att Volvo har fingertoppskänsla, och det är såklart ingen slump att de väljer svenska artister. Volvo har svenska ­rötter och det är en unik fördel som de vill hålla fast vid, säger Markus.

När man pratar om ljudet av ett varumärke pratar man egentligen om två saker. Det ena är den musikaliska identiteten och strategin, alltså vilka låtar som varumärket använder i sina reklam­ filmer. Det andra är ljudidentiteten. − Ljudidentiteten är en logotyp man oftast har i slutet av sin kommunikation. Telia är ett starkt

ATT TONSÄTTA ETT VARUMÄRKE

11

MARKUS OCH ZOES FAVORITJINGLAR − Förutom vår egen fem-tons­ jingel såklart, så tycker jag att McDonald’s I’m loving it har en otroligt hög igenkänningsfaktor, säger Zoe. − Personligen har jag nog ingen favorit bland musikidentiteter. Men jag är stolt över att ha varit delaktig i hur Volvo jobbar med musik.

Och jag är fortfarande stolt över att jag var musikansvarig för Release Me för Saab, det är något som branschen pratar om än i dag, åtta år senare, säger Markus.

I LLU STRATI O N: TH E C O CA-C O LA C O M PANY, FOTO: VO LVO

HUR FUNGERAR RÄTTIGHETERNA FÖR EN JINGEL?

exempel just nu med sin ärtiga och teknologiskt klingande vinjett. Folk har på kort tid lärt sig att den signaturen betyder Telia, säger Markus.

Nyckeln till en effektiv ljudidentitet är att vara konsekvent. − Det är ett tveeggat svärd. Företag vill gärna ha en identitet som berättar vad man är bra på, till exempel ”högteknologiska och kompetenta”.

Men samtidigt vill man också berätta att man är ”mänsk­lig och varm”. Allt det blir lite svårt att säga på fyra sekunder musik. − Tricket för en bra ljudidentitet är inte alltid hur den låter, utan vad du laddar den med. Det är lite som Pavlov och hundarna. Om du spelar upp din ljudidentitet i ett sammanhang som till exempel är skönt och lustfyllt tillräckligt många gånger – då räcker det att jag hör ljudet för att uppleva ditt varu­märke som skönt och lustfyllt, säger Markus.

Vid valet av låt till en reklamfilm är det absolut viktigaste att musiken anpassas efter filmidén, och att den lirar med varumärkets tonalitet. − Ikea gör bra och genomarbetade musikval som säger något om avsändaren i längden. Det är inte bara ”hej, vi är från Småland och är billiga”.

De köper in dyra låtar av band som The Kinks och The Mamas & The Papas, musik som kommuni-

cerar andra värden och som går hem hos den stora massan, säger Markus. − Musik måste ge liv till historien på ett emotionellt plan. Kompositionen och budskapet i låten är väldigt viktat. Ett bra exempel på det är när Chrysler använde Eminems låt Lose Yourself i sin Superbowl-reklam 2011. Det var en fantastisk kombination av en låt som gav liv till filmens narrativ och som förkroppsligade varumärket, säger Zoe. Hur väljer ni låtskrivare om ni vill göra ny musik till reklamen? − Det är olika beroende på vilken kampanj vi jobbar med. I år har vi en kampanj med anled­ning av fotbolls-VM där artisterna spelar större roll än traditionellt. Då arbetar vi tillsammans med musikbranschen och våra reklambyråer för att hitta rätt talang. Då är det viktigare att artisten har en historia som fungerar med varumärket än hur känd han eller hon är, säger Zoe. För Markus är det viktigt att samarbetet fungerar bra och att man kan leverera i tid. − Vi har en lista med ”go to”-människor, som vi vet gör bra saker och som förstår den här speciella processen. Man kan hamna på den listan om man kan visa exempel på detta från andra ställen. Men man börjar inte hos oss. n

När en annonsör ska göra en reklamfilm och vill använda en viss musik kommer annonsören överens med rättighetshavaren om att få använda musiken.

Denna grundöverenskommelse inkluderar uppgifter om låten, filmen, medierna (tv-kanal, webb, radio), territorier och licensperiod.

Samma sak gäller om ­annonsören ger en låtskrivare eller kompositör i uppdrag att skriva ny musik.

Upphovsrätten finns fort­ farande kvar hos låtskrivaren och det eventuella musik-­­­­­­­ f­örlaget, som anmäler verket till Stim.

De tv-kanaler som sänder ­filmen skickar en rapport till Stim, där de anger ID-kod/ annonsör/produkt och antal sändningstillfällen. Tv-bolaget rapporterar däremot inte musikverket eller upphovs­ personen – det ansvaret ligger hos det bolag som producerat filmen.

Reklambyråer och produktionsbolag använder sig av ­plattformen Adtoox, som innehåller information om reklamfilmer i tv. Här kan även Stim gå in och titta på de reklamfilmer som sänts i rikstäckande tv-kanaler, för att bevaka de anslutna upphovspersonernas intressen.

Läs mer om reklammusik och rättigheter i Stim-magasinet #1 2013, som du hittar på ­ stim.se/om-stim

12

PUBLICERA DIGITALT

så får du ut din musik på nätet

Aldrig har det funnits så många möjligheter för låtskrivare och ­artister att nå ut med sin musik. De digitala plattformarna blir allt fler och vem som helst kan ladda upp vad som helst på nätet. Men hur gör man? Vad kostar det? Och hur får man betalt? Stim-magasinet har gått på djupet med de nya distributionstjänsterna. Text: Krister Insulander

S

för distributionsbolagen är att de i stort sett ­distribu­erar ­­musiken i samma kanaler: Spotify, WiMP, iTunes, Amazon, Deezer med flera. Flera av dem sam­arbetar med något av de större skiv­ bolagen, och några av dem har dessutom egna A&R:s som lyssnar på den musik som laddas upp, säger Johan Malmberg.

Det finns även gratistjänster för publicering på exempelvis Spotify, bland annat den numera ned­ lagda sidan Spotmeup.

– Där får du emellertid sällan någon ersättning när din musik spelas, så kontrollera alltid villkoren innan du publicerar din musik.

Märk väl att den ersättning som genereras från dessa tjänster endast rör själva inspelningen, så kallade masterrättigheter. Ersättningen för musikskapandet kommer från Stim, som har avtal direkt med tjänsterna, till exempel Spotify eller WiMP. Stim-magasinet har pratat med tre av de största distributionsbolagen för att höra hur de arbetar och hur man gör som låtskrivare eller artist för att använda deras tjänster.

FOTO : J O S E F I N M I R S C H

potify, iTunes, WiMP, Myspace, YouTube, Bandcamp, Facebook och Soundcloud är bara några av de digitala kanaler som finns där ute – förmodligen hinner några försvinna och fler komma till bara under den här artikelns pressläggning.

– De digitala kanalerna är en stor demokrati­ sering. Nu har i princip alla – under förutsättning att han eller hon äger sin inspelning – möjlighet att genom ett enkelt musklick sprida och sälja sin musik över hela världen, säger Johan Malmberg, kommunikationsansvarig på Musikförläggarna.

Detta har i sin tur skapat en marknad för en helt ny typ av distributionsbolag. Varken Spotify, WiMP, iTunes eller andra nätbutiker för musik tar nämligen emot musik direkt från låtskrivarna och artisterna.

De nya bolagen – aggregatorer, som de ibland ­kallas – hjälper osignade låtskrivare och artister att publicera sin musik digitalt, mot en ersättning.

– En del av dem tar en engångskostnad, andra tar en procentsats av försäljningen. Gemensamt

PUBLICERA DIGITALT

13

Vägen via webben Adam Öhman, 22-årig låtskrivare från Åkersberga norr om Stockholm, har gjort musik under namnet Mountain Bird i snart tre år – först hemma på kammaren, sedan live. Och det var på en livespelning i Kalmar som Spinnup-scouten Amanda Brink upptäckte bandet.

– Jag visste att jag hade snubblat över något speciellt när jag hörde hur vacker, drömlik och stämningsfull Mountain Birds musik är, säger hon.

Amanda värvade Mountain Bird till Spinnup, där hans debut-EP släpptes förra våren. Och i höstas kom singeln Don’t Mind, som bland annat spelades på BBC Radio 2 – och Universals A&R Carl Ekesiöö upptäckte Mountain Bird: – Vi har haft ögonen på många artister via Spinnup. Det finns många talanger att välja mellan men Mountain Bird hade allt vi önskade.

Det var den första av Spinnups artister som vi signade på Universal Music.

Adam Öhman beskriver sin musik som drömsk heavy-pop/post-rock. Bland influenserna nämner han Sigurd Rós och The XX. – Men framför allt inspireras jag av allt som finns runt omkring mig – filmer, händelser, människor. Sedan ett år har jag fasta musiker när vi spelar ute, men det är jag som skriver text och musik. Det är i mitt huvud som Mountain Bird uppstår, säger Adam.

MOUNTAIN BIRD/ ADAM ÖHMAN Ålder: 22 Bor: Åkersberga Karriär: Artist och låtskrivare.

Gått lokala musikutbildningar i Åkersberga (”dock inte kommunala musikskolan”).

Var den första av Spinnups artister som fick skivkontrakt med Universal Music.

Aktuell: Släppte EP:n Cosmos II i maj och har gjort flera akustiska spelningar i London.

TRE LÅTAR I ADAMS SMARTPHONE: Flaws – Vancouver Sleep Clinic Daniel – I Break Horses It’s Not Over – Panama

14

PUBLICERA DIGITALT

SJU FRÅGOR TILL DISTRIBUTÖRERNA: 1: Hur gör jag om jag har skrivit och spelat in en låt som jag vill publicera digitalt hos er?

2: Vilka koder måste jag lägga in?

Hjälper ni mig med det?

3: Hur betalar jag – en engångsavgift eller tar ni del av intäkterna?

4: Hur ser den ekonomiska ersättningen ut?

5: Hur ser mitt avtal ut? Kan jag när som helst avbryta och dra tillbaks min musik?

6: Har ni en A&R, som kan hjälpa låtskrivarna och artisterna att nå ut med sin musik?

Läs mer om de olika koderna på sidan 26!

Fredrik Holmberg, recordunion.com

www.phonofile.com

5: Våra avtal löper ett år i taget och kan sägas upp innan det förnyas.

6: Nej, vi är bara en distributör.

7: Vi skriver bara avtal med registrerade bolag som har F-skatt, vilket brukar exkludera en del upp­ hovspersoner. I övrigt har vi inga särskilda krav.

Phonofile är en oberoende digital musikdistributör som jobbar med över 1 000 skivbolag och har en katalog med mer än 300 000 låtar inom olika genrer. Phonofile grundades i Norge 1999 och har kontor i Oslo, Stockholm, Göteborg och Köpenhamn.

– Vi distribuerar till alla ledande digitala tjäns­ ter, till exempel iTunes, Spotify, WiMP, Amazon, Deezer, emusic och Platekompaniet, säger Phonofiles Sverigechef Daggan Stamenkovic.

1: Du kontaktar oss så att vi kan skriva ett avtal.

Sedan använder du vårt webbaserade system där du själv laddar upp ljudfilerna, omslaget och all nödvändig metadata (låtskrivare och koder) – det framgår av systemet.

2: Du behöver ISRC-koder. Vi kan hjälpa till med det, men rekommenderar alla att skaffa sig en egen serie – i alla fall om man tänkt sig att vara lite mer seriös med sitt musikskapande.

3: Vi har inga fasta kostnader eller uppladd­ ningsavgifter utan tar en avgift i procent på in­ täkterna, i allmänhet 20 procent.

4: Efter avräkning från oss betalas pengarna ­automatiskt ut till ditt bankkonto. Alla våra avtal görs tillsammans med Merlin Networks, som arbetar med globala rättigheter för oberoende skivbolag. På så vis säkrar vi att vi får bra avtal för de olika plattformarna.

www.recordunion.com Record Union startades i Stockholm 2008 av Fabian Zwedberg och Daniel Nilsson, och är i dag en av de ledande digitala distributörerna i Europa. Record Union har ett nära samarbete med Sony Music, vars A&R:s lyssnar på musiken och marknadsför utvalda låtar.

– Vi ser till att musiken finns tillgänglig på över 30 olika digitala tjänster, bland annat Spotify och iTunes, säger Fredrik Holmberg, Chief Opera­ ting Officer på Record Union.

1: När du registrerat dig hos oss kan du ladda upp och publicera ditt innehåll direkt på vår webbplats. Där laddar du även upp en omslagsbild, bestämmer ett releasedatum och väljer var du vill att musiken ska finnas tillgänglig.

2: Musiktjänsterna vi distribuerar kräver att varje platta ska ha en unik streckkod (EAN i Europa, UPC i Nordamerika). Sedan behöver varje låt eller inspelning en egen ISRC-kod, som identifierar musiken som säljs eller spelas. Om du redan har

FOTO : AN D R E AS KAR P E RYD, AN NA O LAN I, TE D C R I B O R N

7: Har ni några krav på dem som vill distribuera sin musik via er eller är det fritt fram för vem som helst att använda er tjänst?

Daggan Stamenkovic, www.phonofile.com

PUBLICERA DIGITALT

de lagar som finns. I övrigt är det fritt fram att distribuera via oss – vi har inga kvalitetskrav, det är en subjektiv bedömning som vi inte gör.

www.spinnup.com

Erik Bengtson, spinnup.com

egna koder kan du använda dem, annars kan vi skapa koder vid publiceringen.

3: Vår affärsmodell bygger på en blandning av båda. Vi tar en låg årlig kostnad för själva distributionen, sedan procent av försäljningen. Som standard betalar vi ut 85 procent av en försäljning som rapporteras till oss. Du kan öka den till 92,5 procent för en lite högre årskostnad.

4: Det beror lite på typen av tjänst. Ersättningen per stream är lägre och betalas ut som en procent­ andel av alla intäkter under en viss period, medan du oftast får en fast avgift per nedladdning för downloadtjänster. Generellt behåller musiktjäns­ terna mellan 30 och 50 procent av intäkterna innan de betalar distributörer, låtskrivare och artister.

5: Ja, avtalet mellan en låtskrivare eller artist och Record Union är inte exklusivt. Som artist kan du ta ner din musik från de olika tjänsterna när som helst. Oftast tar det bara ett par veckor.

6: Ja, vi driver ett A&R-nätverk med över 1 000 personer runt om i världen. Som artist på Record Union kan du också välja att använda vår discovery­funktion, som gör att talangteamet på Sony Music enkelt kan lyssna på musiken, följa nya släpp och ta kontakt om ett eventuellt samarbete.

7: Det finns egentligen bara två krav för att använda Record Union. Att du äger rättigheterna till musiken du vill distribuera och att texterna följer

’’

Spinnup bildades i fjol av Universal Music, som ville ha ett A&R-verktyg och samtidigt ge osignade låtskrivare och artister möjlighet att distribuera och sälja sin musik över hela världen.

– Vi distribuerar musiken via X5 Music Group, som har bra kontakt med många plattformar. Just nu distribuerar vi musik till Spotify, iTunes, WiMP, Rhapsody, Google Play och Amazon. Och vi plane­ rar att utöka listan med fler plattformar, säger Erik Bengtson, projektledare för Spinnup i Sverige.

1: Då går du in på vår webbplats och skapar en profil. Sedan laddar du upp alla dina filer (WAV eller FLAC), uppgifter och omslag samt skriver in den metadata som krävs. Om du väljer att inte sätta ett datum för din release så släpps den i webbshopparna inom tre till sju dagar.

2: Inga koder krävs. Varje release i Spinnup tilldelas ISRC- och UPC-koder automatiskt, det ingår i priset för en release. Vi håller just nu på att utveckla möjligheten att använda sina egna koder, för lansering senare i år.

3: Spinnup är en prenumerationstjänst där betalning sker årsvis. Vi har tre prisnivåer: 9,99 för en singel (1–2 låtar), 19,99 för en EP (3–6 låtar) och 39,99 för ett album (7–14 låtar). Detta är det enda du betalar, som låtskrivare och artist i Spinn­ up behåller du alla rättigheter och får 100 procent av din försäljning.

4: Streaming- och downloadtjänsterna har olika betalningsmodeller. Alla Spinnups intäkter går dock direkt till låtskrivaren eller artisten och ­betalas ut varje månad.

5: Du kan när som helst välja att avbryta din distribution via Spinnup, och betalar då bara kostnaden för det år som redan påbörjats.

6: Vi har talangscouter som lyssnar på all musik och ger feedback, och när de hör något med ­potential så kan de välja att ”scouta” artisten i fråga. Inga avtal tecknas mellan en låtskrivare eller artist och en scout när de startar ett samarbete, däremot har vi guidelines och rekommendationer för hur vi jobbar tillsammans. Ett avtal tecknas först när du blir signad av Universal Music.

7: Det är fritt fram för vem som helst, vi ­diskriminerar inte. Vi måste självklart följa lagar och regler, men vi säger inte nej till någon för att musiken inte skulle hålla tillräckligt hög klass. n

15

Du kan när som helst välja att avbryta din distribution.”

16

STIM OCH YOUTUBE

processen Efter fem års förhandlingar skrev Stim i höstas avtal med YouTube.

– Vi är oerhört glada över att vi har lyckats åstadkomma detta. Det är ett helt nytt område och vi arbetar nu intensivt med fördelnings-, rapporterings- och faktureringsfrågor. Allt för att säkra kvaliteten på hantering och utbetalning, säger Stims fördelningschef Claudia Salazar.

Text: Krister Insulander och Linda Johansson Foto: Viktor Gårdsäter

N

är Stim i höstas skrev avtal med YouTube var det något av en milstolpe för upphovsrätten. Avtalet innebär att Stimanslutna får betalt för den musik som YouTube-användarna i Europa lyssnar på. Och många musikskapare är för­väntansfulla.

– Även vi på Stim förstås, säger Claudia Salazar.

Licensavtalet innebär ett viktigt erkännande för våra anslutna upphovspersoner och förlag. Den här överenskommelsen visar upphovsrättens ­fortsatta betydelse i den digitala musikvärlden.

Avtalet med YouTube innebär att Stim direkt­ licensierar Stimrepertoaren i hela Europa. Det betyder att Stim tar in licenspengarna direkt i hela området och fördelar dem till upphovspersonerna, i stället för att gå omvägen via upphovsrätts­ organisationen i respektive land.

– Direktlicensiering över gränserna är en naturlig utveckling, som görs möjlig tack vare den digitala musikanvändningen. Vi får ett både ­rättvisare och effektivare system samtidigt som våra anslutna får betalt snabbare och säkrare,

säger Robert Gehring, chef för Stims medlemsoch förlagsservice.

Den andra sidan av myntet är att det tar tid att få alla nya processer på plats.

– De nya sätten att administrera rättigheter och det faktum att vi nu måste hämta pengar över landsgränserna innebär en hel del uppstartsarbete. Vi arbetar med ett utvecklingsprojekt och en referensgrupp med Stimanslutna förlag som tittar på krav i projektet. Det kommer att ta ett tag innan maskineriet rullar, men vi är på rätt väg, säger Claudia Salazar.

Att det är ett nytt licensieringsområde påverkar också beloppen i första utbetalningen.

– I takt med att processerna finslipas kommer utbetalningarna att öka, men att pussla ihop våra anslutnas verk med miljontals klipp som strömmas över Europa är en komplex utmaning som tar tid.

Det som också kan försvåra är att det finns flera direktlicensierande musikförlag och upphovsrätts­ organisationer i Europa. Alla fakturerar YouTube, och eftersom alla har olika verkdatabaser kan dessa ibland krocka med varandra. Det kan i sin

STIM OCH YOUTUBE

17

STIM OCH YOUTUBE – SÅ FUNKAR DET YouTube är världens största underhållningstjänst och distributör av audiovisuellt innehåll.

Här är de vanligaste frågorna Stim har fått om avtalet, som skrevs under i oktober.

Hur kan Stim veta vad som spelas på YouTube?

YouTube använder flera tekniker för att identifiera den musik som spelas. De skickar en rapport till Stim, som matchar den med sitt verkregister. Läs mer om YouTubes innehållsidentifie­ ring på support.google.com/ youtube.

Robert Gehring och Claudia Salazar har lagt – och lägger – mycket av sin tid på Stims avtal med YouTube.

tur innebära att Stims utbetalningar försenas.

– När flera aktörer ska fakturera YouTube för den repertoar de förvaltar kan det i vissa fall bli överdebiteringar, och då får Stim inte betalt för hela fakturabeloppet. Därför betalar vi inte heller ut några pengar förrän vi fått betalt av YouTube.

Vi har inte möjlighet att ligga ute med de summorna, säger Robert Gehring.

Så hur fungerar YouTube-avtalet i praktiken?

– Avtalet innebär att Stim får ta del av YouTubes reklamintäkter. Om YouTube säljer många annonser så blir det mer ersättning till upphovspersonerna. Säljer de få annonser så blir det mindre pengar.

Stim fördelar sedan intäkterna till rättighets­ havarna, oavsett om det finns reklam eller inte före klippet.

– Vi vill att våra anslutna upphovspersoner ska få betalt när deras verk framförs, utifrån hur många som har sett klippet, säger Robert Gehring.

Det är så vårt uppdrag och vår traditionella fördelningsmetod ser ut och därför tillämpar vi den principen. n

Sju steg från avtal till utbetalning 1. Stim och YouTube har skrivit ett ­gemensamt avtal.

2. Stim får musikrapporter från YouTube.

3. Stim går igenom rapporterna och identifierar vilken del av repertoaren som har Stimanslutna upphovs­ personer.

4. Stim skapar ett fakturaunderlag.

5. Stim fakturerar YouTube.

6. YouTube betalar fakturan.

7. Stim gör en utbetalning till de ­upphovspersoner vars repertoar är identifierad.

Måste det vara reklam före min låt för att jag ska få betalt?

Nej, reklamintäkterna styr det totala beloppet som YouTube betalar men Stims utbetalning­ ar utgår från antalet tittare. För Stimanslutna rättighetshavare gör det alltså ingen skillnad om YouTube visar reklam före ett videoklipp med just din musik eller inte, så länge Stim har kunnat matcha den aktuella YouTube-videon med ditt musikverk i Stims verkregister.

Finns det någon belopps­ gräns för utbetalningar?

Ja, lägsta nivå för att få utbetalning är 200 kronor. Når du inte upp till det står pengarna kvar hos Stim tills du nått upp till beloppsgränsen.

Gäller avtalet bara i ­Sverige?

Nej, det är paneuropeiskt, det vill säga att det täcker hela Europa. En Stimansluten får alltså ersättning från Stim om hans eller hennes verk spelas i exempelvis Spanien.

När betalas pengarna ut?

Varje kvartal. Om allt går som det ska så sker den första utbetalningen i december.

18

VALSPECIAL

Så tycker våra partier om upphovsrätten

FYRA FRÅGOR: 1. Vad vill du göra för att säkra jobb och tillväxt för musikskapare?

2. Hur ser du på upphovsrätten?

3. Hur vill du främja ett rikt kulturutbud i Sverige?

4. Två låtar i din smartphone?

Stefan Löfven, Socialdemokraterna

Åsa Romson, Miljöpartiet

Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiet

1. Vi socialdemokrater har som mål att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. Det innebär i praktiken en halvering av dagens nivåer, men vi är övertygade om att det går. Musikskapare behöver tillgång till samma stöd som andra företagare, därför vill vi främja ett gott företagsklimat där entreprenörer lättare kan få tillgång till riskkapital för att förverkliga sina idéer och skapa innovationer.

1. Ett levande kulturliv i hela landet skapar en efterfrågan som de professionella musikskaparna kan tillgodose.

Musikskapare måste också få arbeta under rimliga ekonomiska villkor. Miljöpartiet vill utöka stipendier och ersättningar och ge kulturskapare tillträde till de offentliga trygghetssystemen. Vi behöver ge nätbaserade affärsmodeller förutsättningar att utvecklas så att musikskapare lättare kan få ersättning för sitt arbete samtidigt som fler människor får god tillgång till musiken. Svenska institutioner, företag och organisationer utvecklas genom sina internationella kontaktnät. Vi ser ö ­ ppenhet mot omvärlden som en viktig del för musikskapandet som också gynnar musikexporten.

2. Upphovsrätten är viktig både för musikskaparens kontroll över verket och för möjligheten att få ersättning för sitt arbete. En snabbt föränderlig digital värld har skapat nya utmaningar men också nya möjligheter. Vi vill öka möjligheterna att sprida kulturella verk i digitala medier till fler människor och andra kulturskapare, samtidigt som kulturskaparens möjlig­ heter till inkomst från sitt arbete värnas.

3. Ett rikt kulturutbud byggs av att många får möjlighet till eget skapande och rikt utbud och god kvalitet inom konstutbildningarna. Miljöpartiet satsar på att utveckla kultur- och musikskolan, gymnasieskolans estetiska ämnen och folkbildningen. I kombination med en väl utbyggd teknisk infrastruktur och en aktiv kulturpolitik skapar vi en god jordmån för framtidens kulturskapande.

4. Some Die Young med Laleh och Museum of the Mind med Johanna Mohs (som ”Nude Librarians”).

1. Professionellt verksamma musiker ska ha en rimlig lön och samma sociala förmåner som andra yrkesarbetande.

Många musiker befinner sig i en osäker frilanstillvaro och riskerar att hamna utanför de vanliga försäkringssystemen med rätt till a-kassa, pension och sjukförsäkring. Vi vill öka antalet fasta arbetstillfällen vid musikinstitutionerna, återinföra den statliga inkomstgarantin för konstnärer samt stärka teater-, musik- och dansallianserna.

2. Upphovsrätten är viktig och måste värnas inom samtliga konstområden. Det är viktigt att kultur på olika sätt sprids och tillgängliggörs till fler, samtidigt som upphovsrättsinnehavarna måste få betalt för det de skapar. Bland annat måste upphovsrättsliga ersättningar som den individuella visningsersättningen höjas rejält och MU-avtalet (medverkans- och utställningsersättning) följas av fler.

3. Kulturskaparnas livs- och arbetsvillkor måste förbättras. Utan kulturskapare, ingen kultur. Vi vill öka kulturens utrymme i samhället, införa en kulturlag, verka för att en procent av statsbudgeten går till kultursektorn, främja feministiska och mångkulturella perspektiv, prioritera barnkulturen, göra kulturarvet tillgängligt för alla samt främja konstformer som gatukonst, databaserade uttryck och graffiti. Vi vill inrätta digitala bibliotek och fler digitala biografer, bland annat för att tillgängliggöra ett bredare utbud av litteratur, film, teater, opera och andra evenemang på landsbygden.

4. Follow Your Arrow med Kacey Musgraves och Wagon Wheel med Old Crow Medicine Show.

2. En viktig del av kulturpolitikens uppgift är att garantera konstens och konstnärernas frihet, genom att slå vakt om den konstnärliga upphovsrätten. Men den digitala kommunikationstekniken har ­skapat nya förutsättningar och utmaningar för mötet mellan konsten och publiken. Utvecklingen ställer kulturpolitiken inför nya möjligheter och nya utmaningar kring frågan om upphovs­rätten. Därför vill vi möta dessa utmaningar genom att utveckla upphovsrätten i syfte att stärka den.

3. Vi socialdemokrater har en politik för ökad tillgänglighet till kulturen; fri entré på statliga museer och ett stimulansbidrag till kultur- och musikskolor. Vi har alltid verkat för kultur i hela landet, för en kulturell infrastruktur i form av museer, konserthus, teatrar och bibliotek. Vi vill utveckla scenkonstallianserna för att stödja de kulturellt yrkesverksamma. Vi har under den senaste mandatperioden föreslagit ökning av bidraget till fria grupper och arrangörer.

4. Saknadens rum, Kärlekens tid med BAO och Här kommer hon med Ulf Lundell.

VALSPECIAL

19

2014 går till historien som det första supervalåret i Sverige – val till riksdag, landsting, kommuner och EU-parlamentet. För Stim-magasinet är detta ett utmärkt tillfälle att ställa våra partiledare mot väggen för att höra hur de ser på upphovsrätten. Samtliga partier utom Sverigedemokraterna har svarat på vår enkät – så här tycker de.

Fredrik Reinfeldt, Moderaterna

Jan Björklund, Folkpartiet

Annie Lööf, Centerpartiet

Göran Hägglund, Kristdemokraterna

1. Vi sätter jobben och ekonomin främst.

Sedan 2006 har jobben ökat med en kvarts miljon. När fler jobbar och vi har ordning och reda i ekonomin får vi mer resurser till kulturen och allt annat gemensamt. Vi har gjort det möjligt för fler att kunna leva på sitt arbete genom att man får behålla mer av lönen. Många musiker är också företagare och det är därför viktigt att fortsätta göra det enklare att starta och driva företag. Långsiktigt ansvar för jobben och ekonomin gör att fler vågar satsa på att göra verklighet av sina drömmar. För oss är det viktigt att musikskapare har rätt till sina egna verk och att de får betalt för sitt arbete.

Upphovsrätten är grundläggande för oss moderater.

2. Upphovsrätten har stor betydelse för många musikers och andra kulturskapares möjligheter att försörja sig på sitt skapande. Det är viktigt att upphovsrätten respekteras och värnas, inte minst i och med de utmaningar som kommer med det digitala landskapet. Här har både lag­ stiftare och rättighetshavare ett ansvar.

3. Vi vill att fler ska ha möjlighet att skapa och ta del av musik, teater, film och annat som berikar vårt samhälle.

Alliansregeringen har ökat kulturbud­ geten sedan 2006. Våra kultursatsningar, tillsammans med att människor nu får mer kvar av lönen, bidrar till att Sverige ligger i topp i EU:s kulturbarometer när det gäller att ta del av kultur. Där ska vi fortsätta ligga.

4. Jag tycker att vi har många bra ­svenska artister och lyssnar på allt möjligt.

1. Det börjar i skolan – den är viktig för att ge alla barn möjlighet att ta del av kultur och möta de olika konstarterna.

Musik- och kulturskolan ska hålla hög kvalitet. Satsningen på Skapande skola stärker arbetet med kultur i den svenska skolan.

Upphovsrätten är A och O för att säkra att musikskapare kan leva av sin musik.

Det är också den som kan garantera tillväxten i branschen i framtiden. Villkoren för företagare är också avgörande för många musikskapare. Därför är minskat regelkrångel och lägre marginalskatter, som vi genomfört, viktiga.

2. Upphovsrätten är själva grundbulten i det lagliga skyddet för musiker, författare och konstnärers yrkesutövning. Vi ska slå vakt om det skyddet. Det finns ett behov av att modernisera delar av upphovsrätten, så att ny teknik lättare kan användas för att skapa nya vägar för att leverera musik. Det finns dock stora hinder bland annat eftersom det är stora skillnader mellan upphovsrätten i olika länder. En ökad harmonisering inom EU är därför önskvärd.

3. Skolan är central. Bildning skapar en större förståelse för olika sorters kultur. För ett rikt kulturutbud är det viktigt att kulturpolitiken värnar kulturens egenvärde gentemot rena nyttoändamål.

De nationella institutionerna ska hålla hög internationell klass och vara en ange­ lägenhet för hela landet.

4. På senaste tiden har det blivit mycket Mando Diao. Annars lyssnar jag mest på musik som barnen vill höra.

1. Kreativa näringar är mycket betydelsefulla för vår ekonomi, vår konkurrenskraft och inte minst för intresset för Sverige som land. Musikindustrin i Sverige är en framgångsrik bransch där man i många fall har lyckats skapa sig en internationell position. Jag ser både exportsatsningar, utbildningsinsatser och kapitalförsörj­ ning som viktiga satsningar för fler jobb i branschen. Liksom de generella villkoren för entreprenörskap och företagande.

Jag vill fortsätta att satsa på entreprenörskap i utbildningen, enklare regler för entreprenörer och sänkta kostnader för att anställa.

2. Jag står upp för rättigheten att erhålla ersättning för sitt eget kreativa arbete.

Man måste kunna leva på sitt skapande och här behöver vi också hjälpas åt att skapa en förståelse för branschens villkor, att det man betalar i streamingavgift går till att skapa ny musik, att det är bra både för konsumenterna, musikskaparna och för Sverige som land.

3. För mig och mitt parti är decentralise­ ring och mångfald viktigt för att kulturen både ska växa och tillgängliggöras oavsett var i landet man bor. Vi har infört en samverkansmodell där en del av de statliga medlen fördelas av regioner i stället för av staten. Det kan ge en större mångfald och olika behov kan bättre tillgodoses. Jag tror också på öppenhet och entreprenörskap som en del av ett rikt och varierat kulturutbud. Här har inte minst det civila samhället en central roll.

4. Hey Brother med Avicii och I love It med Icona Pop.

1. En tydlig agenda för småföretagande, med regelförenklingar och lägre skatter och avgifter kommer naturligtvis även musikskaparna till del. Musikskapare har det ofta som ett sidoprojekt med eget företag, vid sidan av ett ordinarie jobb.

Vi kan notera att musik till dataspel är en bransch där Sverige håller på att ta på sig ledartröjan, ofta genom småföretag.

2. Upphovsrätten är viktig inom musiken, på samma sätt som patenträtten är viktig inom tekniken. Vi måste givetvis säkerställa att upphovsrätten fungerar tillfredsställande även när allt mer av kulturkonsumtionen sker via nätet.

3. För Kristdemokraternas del vill vi ytterligare stimulera alternativ finansiering av kulturen. Om vi menar allvar med en fristående, och självständig, kultursektor så kan en situation där den står och faller med skatteresurser inte sägas vara tillfredsställande. Här måste vi göra mer för att skapa skattetekniska incitament för kultursponsring. I och med budgeten från i höstas så slipper kulturstiftelser betala skatt på sin avkastning, det var ett viktigt steg. Nu måste vi se hur vi kan gå vidare.

4. Creepin’ med Eric Church och Money med Pink Floyd.

22

STIM AROUND THE WORLD: ROGER HINCHLIFFE

Än idag, hemma i Portland, är Roger Hinchliffe omgiven av svenska diktare.

STIM AROUND THE WORLD

1971 kom han till Stockholm, för kärlekens skull. Men det var musiken som höll honom kvar i Sverige i nästan trettio år.

– Jag upptäckte den svenska visskatten och började översätta klassikerna till engelska, säger Roger Hinchliffe, som arbetade tillsammans med några av de största svenska låtskrivarna under tre decennier.

Text: Krister Insulander Foto: Chuck Leary

exportören

N

är Roger Hinchliffe hamnade i Sverige visste han inte så mycket om svensk musik. Men eftersom han musicerat i hela sitt liv började han hänga på Stockholms musikklubbar.

– Det var så jag upptäckte den svenska musiken och fick kontakt med några av den tidens största artister och låtskrivare. Och jag kände att jag ville sprida den musiken utanför landets gränser, säger Roger Hinchliffe.

Han började därför samla på sig låtar och gav sig på att översätta dem.

– En del gick att översätta rätt av, medan man i andra fall fick gå mer på känslan. Och eftersom jag har ett ben i den svenska kulturen och ett ben i den amerikanska var det en spännande uppgift.

Ett av de ”omöjliga” projekt han gav sig på var att översätta Povel Ramel.

– Han var svår att översätta, han hade ett eget språk. Så det tog tid, men vi jobbade tillsammans och lyckades rätt bra.

Mikael Wiehe är en annan artist som Roger Hinchliffe har jobbat mycket tillsammans med – han har översatt många av Wiehes låtar till engelska, och även rest med honom i Kuba.

– 1978 reste jag med Sveriges delegation till

världsungdomsfestivalen i Havanna. Bland de musiker som representerade Sverige fanns Mikael Wiehe, Ulf Dageby och Björn Afzelius.

På vägen dit berättade Björn Afzelius att han gärna ville träffa Silvio Rodriguez, Kubas då ­populäraste sångare och låtskrivare.

– Jag hade året innan producerat en Sverige-­ turné med Silvo Rodriguez, så jag sammanförde honom och Björn i Havanna. Resultatet visade sig ett halvår senare, då Björn släppte sin jättehit Sång till friheten – en översättning av Silvios El día feliz que está llegando.

Roger Hinchliffe har även komponerat en del musik, bland annat till den svenska Melodifestivalen. Men i slutet av nittiottalet återvände han till USA. Han gav dock inte upp den svenska musiken som han i dag turnerar med, framför allt i de gamla svenskkolonierna. Och han är Stimansluten sedan många år.

– Jag minns när jag turnerade i Sverige med Buffy Saint Marie. Hon sade rent spontant att Sverige har världens bästa upphovsrättsorgani­ sation – de är pålitliga och har järnkoll. Hon fick mer pengar för sin musik när den framfördes i Sverige än hemma i USA. Och jag kan bara hålla med! n

21

ROGER HINCHLIFFE Ålder: 69.

Bor: I Portland, Maine, USA. Karriär: Har översatt många av de stora svenska låtskrivarna till engelska och släppt två cd-skivor med sina tolkningar.

Producerade två skandinavienturnéer med Pete Seeger på 70- och 80-talet. Var kulturan­ svarig för Sveriges delegation vid världsungdomsfestivalen i Havanna 1978. Läs mer på www.amanofhiswords.com Aktuell med: Turnerar i USA med bandet ”Swedish Accents” – har gjort över 120 konserter i 22 stater. ”Jag ser mig själv som en exportör av svensk kultur.”

ANTAL VERK HOS STIM: 38 FÖRSTA REGISTRERADE VERK: My Heart is Yours MEST SPELADE VERK: The Wilderness Mistress Out in the Open The Last Days Of Summer Edengarden Calle Schewen’s Waltz ROGERS FEM SVENSKA FAVORITLÅTSKRIVARE Mikael Wiehe (”skarp, kompromisslös”) Povel Ramel (”hade ett eget språk”) Cornelis Vreeswijk (”invandrare liksom jag”) Evert Taube (”krävdes en del övertalning för att få översätta honom”) Carl Michael Bellman (”grunden till allt”)

Att ge ut musik är inte lätt!

Ge ut musik idag är inte samma sak som för några år sedan. Det är mycket mer att tänka på, fler format att ta hänsyn till och samtidigt hålla koll på sina rättigheter. Idag är det lättare än någonsin att ge ut sin musik. Samtidigt är det svårare att få alla system att samspela. Djungeln av olika vägar och alternativ gör det svårt att jämföra saker.

FYSISKA FORMAT Att pressa en CD-skiva kan skilja mycket i pris. Ett billigt alternativ kanske längre fram försvårar utvecklingen av din karriär. Det gäller att ha koll på var CD:n pressas och på vilket sätt. Gör de en grafikkontroll och kollar så att du har med rätt koder på din produktion? Vad ingår i priset? Ett billigt pris kanske inte blir så billigt efter tullavgifter. Och framför allt, kommer distributörerna att godkänna kvalitén på din produkt?

DISC Replication Europe har gjort det lättare, vi har byggt upp en ONE STOP SHOP. Tagit fram olika samarbetspartners och säkrat att våra produkter håller hela vägen. Vi använder ECLIPSE, en programvara som säkerställer att du inte får ljudfel i din produktion. Av kvalitetsskäl trycker vi numera enbart inom Västeuropa.

Vi har också flera lösningar på hur din musik kommer ut både fysiskt och digitalt i distributionsnäten så att dina lyssnare kan ta del av din musik på det sätt som de vill. Vi ser inte bara till att du får rätt produkt utan också en väg att nå ut med produkten. Läs våra senaste erbjudanden på

www.discreplication.se

KAN DIGITALDISTRIBUTION VARA GRATIS? Ja näst intill. Hos oss kan du komma ut på Spotify, Itunes, Deezer, Google Play för en administrativ avgift på 25 kr per kvartal, som tas från din avräkning. Vi tar ingen procent på det som du tjänar ihop. Intressant är också att vi har promotion som ett verktyg. Hos oss lägger du inte bara upp musiken, du kan även lägga till så att din musik kan nå fler lyssnare. Utöver det ger vi också gratis tips och råd hur du ska göra för att lyckas på de digitala kanalerna. Du kan läsa mer på

www.distrosong.com/stimmagasinet

EXPORTERA DIN MUSIK UTOMLANDS? Vi kan i samarbete med organisationer och företag göra showcase på viktiga musikmässor världen över. I maj är vi på Canadian Music Week.

Den 8 till 10 juni gör vi showcase på New Music Seminar i New York med fyra svenska akter. Vi släpper nya mässor under sommaren där vi kommer att sätta upp scener. För mer information prenumerera på vårt nyhetsbrev.

www.musichelp.se/nyhetsbrev

PORTRÄTT

23

Karsten Dyhrberg Nielsen ny vd för Stim – I de snabba förändringarnas tid är det viktigare än någonsin att bevara ett kollektivt system som skyddar upphovspersonerna.

Det betonar Karsten Dyhrberg Nielsen när Stim-magasinet ­intervjuar honom på en telefonlinje från Köpenhamn. I augusti ­tillträder han som ny vd för Stim. Text: Krister Insulander

FOTO : LE N NART S Ø G ÅR D-H ØYE R

S

tims nye vd Karsten Dyhrberg Nielsen har lång erfarenhet av upphovsrätt och musikbranschen. De senaste sex åren har han varit vd för den nordiska rättighetsorganisationen NCB, Nordisk Copyright Bureau. NCB förvaltar ­mekaniseringsrättigheter internationellt och ägs av Stim och dess motsvarigheter i Danmark, Finland och Norge. Sedan 2012 har han dessutom varit vd för Network of Music Partners (NMP), som är ett gemensamägt dotterbolag till NCB och PRS for Music, Stims motsvarighet i Storbritannien. − Karsten är den perfekta kandidaten för ­jobbet.

Han har stor kännedom om rättighetsbranschen, ett brett internationellt nätverk och mångårig erfarenhet av ledarskap. Det gör honom till rätt person att fortsätta bygga ett modernt Stim med en central plats i dagens digitala, gränslösa musik­ekonomi, säger Stims styrelseordförande Kjell-Åke Hamrén.

Karsten Dyhrberg Nielsens första prioritet när han tillträder blir att träffa medarbetare, u ­ pphovsmän, förlag och internationella samarbets­partners. − Musikindustrin och upphovsrätten känner jag bra, men jag är inte lika insatt i Stims affärs­ modell. Och jag kommer att försöka träffa så många som möjligt – under mina sex år på NCB lade jag mycket kraft på att bygga relationer. Jag tycker också att öppenhet är viktigt, både internt på Stim och gentemot kunder, upphovspersoner och förlag. För att behålla deras tillit är det viktigt att vara transparent med hur Stim arbetar.

Den största utmaningen för Stim i framtiden är att hantera den snabba utvecklingen på musikmarknaden, menar Karsten Dyhrberg Nielsen: − Förändringarna sker mycket fortare än vad vi är vana vid. Och vi måste bevara ett kollektivt system som skyddar upphovspersonerna även

KARSTEN DYHRBERG NIELSEN Aktuell: Tillträder som ny vd för Stim i augusti Ålder: 45 år Familj: Gift, fyra barn 4–13 år gamla.

Intressen: Cykling och skidsport (både längd och alpint) Bor: Letar bostad i Stockholm

i framtiden – och som samtidigt är anpassat till marknaden. Det innebär att vi måste fortsätta prioritera de internationella samarbetena.

Då syftar han inte minst på det nordiska sam­ arbetet – något han har goda erfarenheter av från sin tid på NCB. − Det finns alltid krafter som vill motarbeta upphovsrätten och då är det viktigt att ha vänner.

Här är bland annat de nordiska sällskapen våra naturliga allianspartners. För det är mycket mer som förenar de nordiska länderna än vad som skiljer oss åt.

Karsten Dyhrberg Nielsen beskriver Stim som en etablerad och inflytelserik upphovsrättsorganisation, som han ser fram emot att leda.

– Jag har fått en fantastisk möjlighet att leda en organisation som står inför viktiga utma­ ningar, men som också har en unik position att möta dem. n Fotnot: Fram till att Karsten Dyhrberg Nielsen tillträder som vd är SKAPs styrelseordförande Alfons Karabuda tf vd för Stim. Alfons lämnar under tiden uppdraget som ledamot i Stims styrelse.

Rätta till akustiken i ditt studiorum!

London 12a Studio Kit: • Komplett studiokit ”in a box” • Kontrollerar problematisk bas • Absorberar oönskade reflektioner • Enkel installation utan lim För Studios på 10–14 kvm, Hemmabiorum 14–18 kvm Primacoustic London kit ger dig en komplett lösning med allt du behöver för att förbättra akustiken i ditt rum enligt den akustiska principen ”LEDE” (Live-End, Dead-End), där den delen av rummet där ljudkällan finns har större dämpning medan den så kallade mottagarsidan lämnas relativt live för ett naturligare sound. Strategiskt placerade paneler kontrollerar oönskade reflektioner, flutter-eko och hjälper till att reducera stående vågor.

All viktig baskontroll tas om hand med hörnmonterade basfällor.

Montera själv!

Akustikpanelerna monteras enkelt genom att tryckas fast på medföljande uppfästningsanordningar så att man slipper använda sättlim som förstör väggarna.

Panelerna finns i svart, grått eller beige, och kan även kläs i tyg i valfri färg. De levereras komplett med fästbyglar, skruvar och plug samt rätt bit till borrmaskinen.

Pris: 6.995 Kr. inkl. moms ®

Stockholm: tel. 08-470 58 10 Malmö: tel. 040-43 23 90 www.arva.se • info@arva.se Angivet pris är rekommenderat cirkapris.

I KORTHET Paula af Malmborg Ward är en av de svenska kompositörer som finns representerade i den färska antologin.

FOTO : RAG NAR G R I P P E, P ETE R LLOYD, LIV E NATI O N

Upphovsrätten – inte bara pengar Den ekonomiska upphovsrätten betraktar de flesta av oss som självklar. Men hur är det med den ideella upphovsrätten? En som fick anledning att ställa sig frågan är kompositören Ragnar Grippe, som plötsligt såg sin musik i ett politiskt sammanhang han inte ville förknippas med.

Vad var det som hände?

– Jag fick sms från en vän som hade sett ett teveinslag från Sverigedemokraternas landsdagar. Varje gång Jimmie Åkesson gick upp på scenen spelades min temamusik från filmerna om Jönssonligan.

Hur reagerade du då?

– Jag blev förstås upprörd. Jag hade plötsligt blivit en del av ett politiskt sammanhang som jag inte bett om. Det är ju skillnad mot om din musik spelas till exempel hos frisören eller på en restaurang.

Och i alla mina kontrakt för filmmusik finns det villkorat att den bara ska användas i det sammanhang den är skriven för.

Fick du några reaktioner efter teveinslaget?

– Ja, det var en och annan som tyckte det var konstigt att jag förekom i det sammanhanget. Och som grädde på moset hade teve dessutom förstärkt min musik för att den skulle komma fram bättre i bruset från inspelningen.

Vilka åtgärder vidtog du?

– Jag kontaktade SKAP, som hjälpte mig mycket – både med juridiken och hur jag skulle kunna agera. Det känns tryggt att kunna ha SKAP och Stim i ryggen när något sådant här händer. Men dessvärre är det svårt att göra så mycket i efterhand, skadan är ju redan skedd och det är svårt att driva en juridisk process.

Fotnot: Ideell upphovsrätt betyder i korthet att upphovspersonen normalt ska namnges i samband med att hans/hennes verk används, och att verket inte får ändras eller utnyttjas på ett för upphovsmannen kränkande sätt.

Antologi på turné Med notantologin Svenska operaarior 1874–2009 har Svensk Musik gjort ett stort jobb med att lyfta fram en operaskatt ur arkiven. Men utgivningen är bara halva jobbet – nu handlar det om att sprida innehållet till sångare och högskolor.

– Antologin innehåller 147 arior för sång och piano, av 54 svenska tonsättare. Den spinner över tre sekler och förtjänar mer än att enbart bli en hyllvärmare, säger Ann-Christin Biel, som varit projektledare och redaktör för antologin sedan 2011.

Svensk Musik har därför fått 100 000 kronor från Stims promotionnämnd för att presentera antologin på högskolor i Sverige, Norge och Finland. Tillsammans med tonsättare som finns representerade i antologin och Dorothy Irving, professor och sångpedagog, reser Biel runt på högskolorna under våren.

– Dorothy håller workshops för sångklassen. Tonsättaren föreläser för kompositionsklassen, som också ombeds skriva egna operaarior. Verk ur antologin framförs dessutom vid konserter för allmänheten, säger Ann-Christin Biel, som själv arbetat internationellt som operasångerska i många år.

– För att få de svenska operaariorna att klinga måste vi nå en generation unga operasångare. När de får studera in och sjunga ariorna blir det svenska operakulturarvet en naturlig del av deras repertoar och kommer att spridas vidare till nästa generation.

Förtydligande I förra Stim-magasinet berättade vi om flera kvinnor som startat egna skivbolag, i artikeln Upp till kamp på sidorna 14–18. Vi missade dock att nämna Marit Bergman, som varit förebild och bollplank för flera av kvinnorna – Marit startade sitt skivbolag Sugartoy Recordings redan 2002. Sedan dess har hon gett ut musik både på det egna skivbolaget och på större bolag.

25

Dags att söka stipendier Från 25 augusti till 25 september går det att ansöka om årets Stimstipendier – håll utkik på stim.se! Det finns även andra organisationer som delar ut stipendier till den som är aktiv inom musiken, bland annat Konstnärsnämnden och Musikaliska Akademien.

Fler går att hitta på webbplatserna www.stipendielistan.se och www.klys.se/stipendier/ musik.htm.

Stim förlänger avtal med ICE Stim har tecknat ett femårigt avtal om upphovsrättstjäns­ ter med ICE, International Copyright Enterprise. ICE är ett fristående kommersiellt bolag som bildades 2007 av Stim och den brittiska motsvarigheten PRS for Music. ICEs huvuduppgift är att administrera de stora datavolymer som krävs för att Stim ska kunna betala ut den ekonomiska ersättningen till musikskapare och musikförlag.

Skola i Skara möter framtiden – Musikbranschen påverkas extremt mycket av den digitala utvecklingen, och vi vill ge deltagarna verktygen och kunskapen för att hantera och möta framtidens krav.

Det säger Martin Hedström, projektledare för det nystartade utbildnings­ programmet Music & Business School i Skara.

Utbildningen äger rum en helg i månaden och vänder sig till de som redan inlett sin musikkarriär, till exempel låtskrivare, musiker, studiotekniker och managers. Studenterna erbjuds föreläsningar av tunga namn från branschen kombinerat med workshops, coachning och webbseminarier.

Läs mer på www.musicfactory.se

26

I KORTHET

MINA STIMPENGAR

Svenskt fokus i Digital Music Report 2014

Jonas Nordin jobbar på Stims Medlemsservice

Varje vår släpper musikbolagens intresseorganisation Ifpi rapporten Digital Music Report. Sverige stod i centrum när årets rapport presenterades i London i mars. Stort fokus ligger på de prenumerationsbaserade streamingtjänsterna, där svenska Spotify har en central roll.

Sverige framhålls i rapporten som en föregångsmarknad.

FRÅGA: Vad betyder egentligen alla koder det pratas om när man ska lägga ut sin musik digitalt?

Stim i konstnärliga rådet Regeringen utsåg i april ledamöter för det konstnärliga rådet vid Statens musikverk, som årligen fördelar 25 miljoner i bidrag till samarbetsprojekt som främst riktar sig till det fria musiklivet.

Ledamöterna är Sofia Jernberg, musiker, Alfons Karabuda, kompositör och tf vd för Stim, Nadine al Khalidi, musiker, Jesper Nordin, tonsättare, Eva Saether, docent, Helene Stureborg, dirigent, och Lennart Strömbäck, projektledare. Samtliga dessa är Stim-anslutna utom ­Lennart Strömbäck. Ordförande i det konstnärliga rådet är generaldirektören vid Statens musikverk, Stina Westerberg.

Allt fler kan leva på sin musik

I Jan Gradvalls nya bok Nyponbuskar, nyponbuskar, hela vägen nyponbuskar finns möten med några av Sveriges mest tongivande popartister i modern tid: Robyn, Veronica Maggio, Melissa Horn, Petter, Kent, Swedish House Mafia och Lars Winnerbäck. Boken innehåller även ett av de mest uppmärksammade reportagen i svensk press under 2013: ett porträtt av Abba där alla fyra medlemmarna för första gången på 30 år gick med på att låta sig intervjuas.

Bokens titel är en textrad från en av Lars Winnerbäcks mest kända låtar, Söndermarken – en skildring av en medelklassuppväxt i Linköping präglad av utanförskap och kampen mot konformitet.

Samma tema som i Söndermarken återkommer i Jan Gradvalls journalistik. Uppväxt och ursprung. Musik och kultur som identitetsskapare och räddningsplanka.

Kulturell och geografisk påverkan.

Nu har redaktionen fått in fem exemplar av boken och du kan vinna ett av dessa om du svarar rätt på frågan: Vad gjorde Jan Gradvall innan han värvades till kvällstidningen Expressen i mitten av åttiotalet? Mejla ditt svar, din adress samt motivering till varför just du ska vinna till red@stim.se senast den 15 augusti.

I förra numret frågade vi vem som 1874 skrev den första svenska moderna operan. Rätt svar var Ivar Hallström, som skrev operan Den bergtagna. Den lyckliga vinnaren av notantologin Svenska operaarior 1874–2009 blev Anneli Walther Olsson från Tyringe. Grattis!

Har du också frågor till Stim?

Mejla medlem@stim.se

SKAP stöttar musikalisk mångfald Musikpolitiken speglar inte nutidens musikliv. Det menar uppropet ”Ett musikliv för alla”, som vill att människor ska få bättre möjligheter att uppleva musikalisk mångfald, och att det fria musiklivet därför ska få möjlighet att utvecklas på samma villkor som institutionsmusiken. ”Ett musikliv för alla” kräver att det fria musiklivets andel av de offentliga musikanslagen ökar från 10 till 20 procent, samt att minst 30 procent av varje musikinstitutions resurser ska kunna användas till att involvera det fria musiklivet.

– Alla vill se ett musikliv med både mångfald och tillgänglighet. Därför är det bra när olika delar av musikbranschen samlas kring frågor som dessa, säger Alfons Karabuda, ordförande för SKAP – en av de organisationer som har skrivit under uppropet.

FOTO: J AC K M I K R UT, F R E D R I K HJ E R LI N G

Antalet svenska låtskrivare vars musik spelas utomlands ökar kraftigt och utbetal­ ningarna från utlandet stiger i samma takt.

Förra året var det 215 Stimanslutna musikskapare som fick mer än 100 000 kronor var i utlandsersättning.

53 upphovspersoner fick mer än 500 000 kronor och 23 personer fick över en miljon i ersättning från utlandet. Det är dubbelt så många som för tio år sedan, och ett tydligt tecken på att upphovsrätten fungerar och att svensk musik är framgångsrik.

Tävling: Vinn Jan Gradvalls nya bok

SVAR: När man lägger upp sin musik hos en aggregator (se artikeln på sidan 12) frågas det ibland efter koder. Oftast rör det sig om en kod för dig som upp­ hovsman och separata koder för låtarna.

Upphovsmannakoden du bör använda är IPI-koden (som av vissa fortfarande kallar CAE-kod). IPI-koden är ditt internationella rättighetshavarnummer. Gå in på något av dina registrerade verk i Stims webbtjänst så hittar du din IPI-kod. IPI-koden säkerställer att alla upp­ hovsrättsliga organisationer ute i världen kan spåra dig till Stim och skicka eventuell ersättning till rätt ställe.

Ofta efterfrågas också ISRC-koder för dina låtar.

ISRC (International Standard Recordning Code) är ett specifikt ID-nummer för inspelningen och är något man kan ordna själv om man så vill, men oftast ingår tilldelning av koden i avgiften man betalar till aggregatorn. ISRC-koderna hanteras av Ifpi (www.ifpi.se). Har dina låtar inga ISRC-koder så kommer de troligen att få dessa automatiskt. Kolla vad som gäller för just din aggregator.

Somliga aktörer vill även ha låtarnas ISWC-koder.

ISWC står för International Standard Work Code, ett specifikt musikverks ID-nummer. Koderna hittar du också om du går in på ett registrerat verk i din webbtjänst. Det hör till ovanligheterna att koden efterfrågas, men det förekommer.

AVTAL

framtidssäkrat

– Som upphovsman är jag stolt över att Stim lyckats åstadkomma detta nyskapande samarbete, trots att vi är en relativt liten organisation.

Det säger Stims tillförordnade vd Alfons Karabuda, med anledning av det avtal som Stim i maj skrev med sina brittiska och tyska mot­ svarigheter. Tillsammans erbjuder de tre organisationerna både en gränsöverskridande licensiering och gemensamma IT-lösningar – något som är ensamt i sitt slag i Europa. Text: Krister Insulander

FOTO : J O H AN O LS S O N

E

fter långa förhandlingar har Stims ­styrelse godkänt villkoren för ett sam­ arbetsavtal med brittiska PRS for Music och tyska GEMA. Avtalet löper på fem år och innebär att de tre organisationerna skapar ett partnerskap; ett samägt bolag som er­ bjuder såväl gemensam licensiering i Europa av de tre organisationernas repertoarer, som fakturering och IT-processande av musikrättigheter. − I en tid där konkurrensen hela tiden ökar är det här ett jättestort genombrott. Jag gick med i Stim när jag var 15 år och insåg redan då vikten av kollektiv förvaltning. Och ett sådant här samarbete stärker denna modell – vi värnar om den gemensamma repertoaren och den musikaliska mångfalden, säger Alfons Karabuda.

Tillsammans kan de tre organisationerna ­erbjuda en betydligt enklare hantering av musikrättigheterna där kunderna slipper skriva avtal med organisationer i varje land. − Stim har propagerat för detta i EU, som nu har tagit fram ett nytt direktiv som lägger grunden för en förenklad hantering av musikrättigheter.

Samarbetet har visserligen inte fått EU:s konkurrensgodkännande ännu, men det ligger helt i linje med vad kommissionen förordar.

Det nya samarbetet är ett bra exempel på Stims målsättning att bygga internationella relationer för att öka relevansen i en digital bransch som ständigt förändras. − Med den här affärsmodellen blir det vi som ­sätter villkoren. Inte genom att skaffa oss ett

monopol utan genom att erbjuda något som ingen annan har, både förhandlingsmässigt och tekniskt. Eftersom vi tillsammans också äger bolaget ICE, som administrerar de stora datavolymer som krävs för att betala ut ersätt­ ningarna, blir det naturligt för licenstagare och andra kunder att prata med oss först.

Att Stim är initiativtagare beror på flera saker, menar Alfons Karabuda. − Ett skäl är att vi är en stark musik­ nation, vi har många duktiga upp­ hovspersoner. Men vi är också bra på IT, vi ligger i framkanten av den tek­ niska utvecklingen. Och vi väntar inte på att andra ska fatta besluten. Stim var tidiga med att förstå potentialen i musik online.

Alfons Karabuda betonar att det nya partner­skapet innebär flera fördelar för upphovsrätts­ personerna. − För alla Stimanslutna är detta en säkerhet i­ nför framtiden, att vi finns med och driver ut­ vecklingen. Och det nya partnerskapet ger oss större möjligheter att göra bra affärer, vilket k ­ ommer alla ­upphovspersoner till godo. n

27

GRÄNSÖVERSKRIDANDE LICENSIERING Vad? Ett gemensamt bolag för licensiering av musik i hela Europa, och IT-lösningar genom dotterbolaget ICE. Vilka? Stim, GEMA och PRS For Music.

När? I början av 2015, om EU-kommissionen godkänner samarbetet. Då har man också fattat beslut om ett namn på det gemensamma bolaget.

VÄRLDSARVSJAZZEN JAZZ OCH FOLKMUSIK I

J A N J O HA N S SO N S ANDA

ODDJOB NEW TIDE ORQUESTA

JANNE SCHAFFER

NOVEMBER

STHLM JAZZ ORCHESTRA MED MARTIN SJÖSTEDT THOMAS JUTTERSTRÖM & CLAES JANSSON

RIGMOR GUSTAVSSON

SARAH RIEDEL

BJÄRAN &LÖTGÄRDET

18-20 J U L I

SAVE THE DATE

RESTAURANGTÄLT &PUB LOGEN V Ä R L D S A R V E T ERIK-ANDERSGÅRDEN H Ä L S I N G L A N D

WWW.VARLDSARVSJAZZEN.SE

www.stim.se/musicexpo

FÖRSTA STEGET MOT PERFEKT LJUD Med nya ASP880 från Audient får du inspelningar i världsklass.

För mer information ring 08-566 16 400 eller skicka ett mail till mail@sennberg.se www.sennberg.se

I KORTHET

Fem x femme Under våren hade stockholmare och besökare i huvudstaden möjlighet att lyssna på nyskriven musik av unga kvinnliga tonsättare. Vid fem tillfällen framfördes deras musik på Kulturhuset under det sammanfattande namnet ”Femme konserter”, som fokuserar på nutida konstmusik, jazz och fri improvisation. Initiativtagare är sångerskan och tonsättaren Madeleine Jonsson Gille, som planerar en fortsättning i höst, i Stockholm eller Göteborg.

Utbetalningar 2014 18 mars (verkanmälan senast 10 januari): l Bio, online och NCB online till och med fjärde kvartalet 2013. l Utland.

17 juni

Alice Tegnér – nu utan skydd Den 26 maj var det 70 + 1 år sedan en av våra största och mest folkkära kompositörer och textförfattare dog: Alice Tegnér. Det innebär att den musik där hon står som ensam upphovsrätts­ person inte längre är ekonomiskt upphovsrättsskyddad enligt svensk lagstiftning. Kvarstår gör dock fortfarande det så kallade ”klassikerskyddet”, som inte är en del av upphovsrätten men som till exempel Svenska Akademien nyligen åberopade när ett bilföretag använde en dikt av Karin Boye i en annons.

Alice Tegnér betraktas som den främsta svenska skaparen av barnvisor under 1900-talets första hälft. Hon var bland de första som i sina barnvisor anlade barnets perspektiv. Hennes visor, till både egna och andras texter, samlades främst i boken Sjung med oss, Mamma!

Antal verk hos Stim: 1 005 Första registrerade verk: Randis Vise Fem mest spelade verk: Betlehems stjärna, Goder Afton, När Lillan kom till jorden, Sockerbagaren, Tre Pepparkaksgubbar

VAD HÄNDE SEN? I varje nummer av Stim-magasinet får du möta många spännande kompositörer, låtskrivare och projekt. Men vad hände sen? Under den här vinjetten kommer vi att följa upp några av reportagen i tidningen.

FOTO : KALI MALO N E, J O HAN W E STM AN

Åter till Sverige

29

I Stim-magasinet #2 2013 berättade vi om den bhutanska gruppen Aa-Yang Ensemble, som gjorde elva konserter i Sverige. Och om alla planer går i lås gör de ett nytt Sverigebesök i höst. Förutom konserter med Aa-Yang Ensemble blir det föreläsningar i språk och politik, utställning, vävning, kortfilmsvisning och möjlighet att prova på traditionellt bhutanesiskt bågskytte. De letar just nu efter lokala arrangörer, främst i södra Sverige.

2015 planerar Aa-Yang en turné i Bhutan tillsammans med de svenska banden Silverbullit och Fontän. Du som är intresserad av att boka dem kan e-posta Johan Westman, johanwestman067@gmail.com, eller Simon Ohlsson, ohlsson.simon@gmail.com.

Finalister i Mello

Panetoz var en av de fem då osignade artister som fick feedback på sin musik av professionella låtskrivare och producenter vid Stim Music Expo 2012. De har haft en stor hit med låten Dansa pausa, och i våras tog de sig hela vägen till finalen i Melodifestivalen med låten Efter solsken. Deras debutalbum Det blir vad du gör det till släpptes i februari och kom några veckor senare in på den svenska topp 20-listan.

(verkanmälan senast 11 april): l Bio, online och NCB online till och med första kvartalet 2014. l Konserter, SR, SVT, reklamradio, kommersiell tv, närradio och NCB skivor till och med andra halvåret 2013. l Utland.

16 september (verkanmälan senast 11 juli): l Bio, online och NCB online till och med andra kvartalet 2014. l Biblioteksersättning för hela 2012. l Utland.

16 december (verkanmälan senast 10 oktober): l Bio, online och NCB online till och med tredje kvartalet 2014. l Konserter, SR, SVT, reklamradio, kommersiell tv, närradio och NCB skivor till och med första halvåret 2014. l Utland.

Bästa tiden att nå oss på Stim Medlems- och förlagsservice står alltid till er tjänst, men ibland är ni fler än vanligt som ringer och mejlar. Den bästa tiden att nå oss per telefon är vanligen klockan 10–11 eller efter klockan 14.

Veckan före och efter utbetalningar av Stimpengar är den tid på året då vi har som högst belastning på telefon och mejl. Då kan det hända att du får vänta något längre än vanligt på att få svar.

Du når oss på 08-783 88 00 eller medlem@stim.se

30

SISTA ORDET

Maria Arnholm: Bryt upp maktstrukturerna i musikbranschen!

Maria Arnholm (fp) är jämställdhets- och biträdande utbildnings­ minister.

Stim-magasinet ges ut av Stim och produceras av Publik.

Adress: Stim-magasinet,­ Box 17092, 104 62 Stockholm Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se

Annonskontakt: Martin Carlsson, Display Telefon: 0911-25 79 01 E-post: martin.carlsson @display-umea.se Tryckeri: Ljungbergs, Klippan, 2014 ISSN 2000-5628

ser inte jag. Jag tror till och med kvaliteten blir bättre om fler får vara med. I dag är det de med makt som tillskriver värde. Jag tror vi kan ­åstadkomma mycket om de maktstrukturer som finns inom musiklivet bryts upp.

Men det kommer inte av sig självt. Min partikollega Madeleine Sjöstedt, kulturborgarråd i Stockholm, har lyft in jämställdhet som bedömningsgrund i stadens nya kulturstöds­ system. Syftet är att män och kvinnor ska kunna verka på jämställda villkor och att stadens pengar ska gå till att arbeta medvetet med att nå underrepresenterade grupper.

Självklart gör det att ett tidigare privilegium försvinner för dem som gynnades av systemet som det såg ut tidigare. Jämställdhet och maktförskjutningar gör ont. Men det hindrar inte att det är absolut nödvändigt. n

Boka in Stim Music Expo!

Skriv redan nu in måndagen den 3 november i kalendern! Då är det dags för det årliga Stim Music Expo, som arrangeras på Münchenbryggeriet i Stockholm.

Branscheventet blev en succé redan vid starten 2009 och har kommit att kallas för ”den svenska musikbranschens nya Mecka” – ifjol slog seminariedagen publikrekord med över 800 låtskrivare, musiker, förläggare och annat branschfolk.

Stim Music Expo är en möjlighet för låtskrivare att träffas och inspireras, lyssna på föreläsningar och dessutom få feedback från en panel med professionella låtskrivare. Vid eventet delar Stim också ut årets Platina­gitarr till en eller flera Stimanslutna ­upphovspersoner som haft exceptionella framgångar under året.

– Att få Platinagitarren var en stor bekräftelse på att vi gjort något rätt, och det är roligt att Stim har uppmärksammat och uppskattat det. Jag är jätteglad över att få bli en i det sällskap som har fått Platinagitarren tidigare,

sade låtskrivaren Carl Falk när han och Rami Yacoub fick Platinagitarren 2013.

För program, biljetter och monterplats, läs mer på stim.se/musicexpo.

Carl falk och Rami Yacoub på Stim Music Expo 2013.

FOTO : R E G E R I N G S KAN S LI ET, R I C KAR D E R I KS S O N

Ansvarig utgivare: Karin Jihde Chefredaktör: Krister Insulander Redaktionsråd: Karin Jihde, ­Lotta Lundén, Jonas Nordin, Max Thörn, Linda Johansson, Sofia Jerneck, Simon Olsson Formgivare: Olof Helldin På omslaget: Fire! Orchestra Omslagsfoto: Viktor Gårdsäter

M

itt feministiska uppvaknande kom genom musiken. Jag gick på ­gymnasiet och jag och mina vänner gjorde en pjäs kring feministiska sånger. Vi sjöng om Törnrosa och höghusen i Hässelby, och genom texterna och musiken hände något inom mig.

Jag är helt övertygad om att mitt liv inte är det enda som har förändrats av musiken. Den kraft som toner har kan inte överskattas. Därför ­ligger också jämställdhet i musiklivet mig väldigt varmt om hjärtat. Vem som spelar, sjunger, skriver och äger musik spelar roll. Det spelar roll för hur många den kan nå och för hur vårt samhälle ser ut. Det spelar roll för vilka röster det är som hörs.

Det finns de som vill måla upp en konflikt ­mellan kvalitetsfokus och jämställdhet. Den

Med vår senaste analog-modellering och ett förenklat gränssnitt hittar du dina drömljud snabbare än någonsin!

Smarta Oscillatorer - ger dig blixtsnabbt tillgång till allt från Detune, Shape, Submix och Noise, till FM, AM och Sync – på en enda ratt!

NYHET!

Nord Lead A1 - 49-tangenters syntklaviatur Rek. pris: 11 990;- (I butik April 2014)

Magisk Mutator - slumpar fram en oändlig mängd nya ljud.

Världsunik Like-funktion tar snapshots av lovande ljud medan du rattar.

Fläskig Unison - med hög haksläpps-faktor.

Flexibla Filter - med Transistor och Diode Ladder-emuleringar från två legendariska analogsyntar.

Kraftfulla Effekter - för varje slot, med två helt nya vintage-modellerade Ensemble och Chorus-effekter.

Master Clock

Nord Lead A1R - rackmonterbar table-topversion Rek. pris: 9 990;- (I butik Maj 2014)

- som lekande lätt synkroniserar Arpeggiator, LFO och Delay-effekter till varandra eller till backingtrack.

Fyra Slots - för tjocka ljudmattor, att splitta över keyboardet eller styra från sequencer som fyra individuella syntar.

Läs mer och lyssna på ljuddemos: Listen to the Nord Stage 2 at www.nordkeyboards.com/a1 www.nordkeyboards.com Nord Audio Demo

Följ oss: facebook.com/nordkeyboards

00:00:19

Handmade in Sweden by Clavia DMI AB

POSTTIDNING B

Avs채ndare: Stim Box 17092 S-104 62 Stockholm

2014_STIM_Magazine_210x235mm_300dpi_CMYK_outl.pdf

1 1 0 6 0 7 7 0 0

1

2014-02-17

16.56