Stim-magasinet #1 2017

Page 1

stim Medlemstidningen för dig som skapar musik Stim-magasinet #1 2017 www.stim.se

”Det är en tunn linje mellan plagiat och inspiration.” Per-Erik Brolinson, sidan 8

INSPIRERAD ”När jag tror jag är färdig med mitt låtskrivande dyker det upp en ny känsla, tanke eller idé, och då vaknar glädjen igen.”

Soundcheck:

Laleh

Disney tände gnistan Musikaliska poddar Så når du ut på YouTube


Ett skivbolag i en app.

100% royalties. Inga konstigheter. Amuse är ett skivbolag—med en ny modell för att hitta artister och låtar. Vi vill hjälpa artister att växa snabbare och erbjuder alla att släppa sin musik utan avgifter. På så sätt kan vi hitta talang utan att det kostar något att bli upptäckt!

Ladda ner amuse – gå till amuse.io


LEDARE

Laleh, sidan 4

4 100 procent Laleh

Laleh Pourkarim tilldelades Stims Platina- gitarr 2016. Vi träffade en låtskrivare, producent och artist som går sin egen väg.

8 Kan låtarna ta slut?

Hur många låtar finns det? Stim-magasinet diskuterade plagiat, inspiration, likheter och skillnader med musikdocent Per-Erik Brolinson.

8

11 God stämning och bra affärer

Kaffekedjan Espresso House har förstått musikens betydelse för att gästerna ska trivas. Och de har järnkoll på musik skaparnas ersättning.

12 Ett soundtrack i huvudet

Ebbot Lundberg skrev sin första låt i sexårsåldern på familjens tramporgel. Sedan dess har kreativiteten tagit många olika vägar.

14 För mycket snack

Podcastmediet skulle tjäna på att spela mer musik. Det tycker Tommie Jönsson, som producerar podden DJ 50 spänn.

16 YouTube – så når du ut

YouTube är den primära musikkällan för många lyssnare. Vi har nio tips för hur du når ut med din musik

12

18 Medlem med rösträtt

Varför ska man bli medlem i Stim, och inte ”bara” vara Stimansluten? För att påverka såklart, säger kompositören Jens Handell.

Hela musikbranschen fortsätter att vara en växande marknad. Allt fler konsumerar musik på allt fler plattformar, och svensk upphovsrättsskyddad musik fortsätter att göra avtryck. Zara Larsson fick årets musikexportpris och Max Martin och Shellback vann en Grammy tillsammans med Justin Timberlake för låten Can’t stop the feeling, som producerades för filmen Trolls. Bara för att nämna ett par exempel. Men inte nog med det, vi ser ett lyft för kollektivet som helhet. Antalet upphovspersoner som får utbetalningar från Stim ökar i stadig takt. Det är en spännande tid, full av nya möjligheter. I detta nummer vill vi fortsätta att inspirera i både stort som smått. I vårt huvudreportage kan du läsa om hur Laleh utvecklats till den framgångsrika musikskapare hon är idag och hur hon längs en brokig väg lyckats skapa sina möjligheter. Och på sidan 16 får du handfasta tips och råd om hur du kan nyttja YouTube som plattform för att nå ut med din musik. Att greppa möjligheter kan också handla om att vara med och påverka. Som Stimansluten har du fördelen att ha ett helt kollektiv i ryggen – men kollektivet fungerar bara om demokratin fungerar. Och demokratin bygger i sin tur på ett aktivt deltagande. Vi har idag över 80 000 Stim-anslutna men få medlemmar med rösträtt. På sidan 18 i det här numret av Stim-magasinet kan du läsa mer om vad det innebär att vara medlem med rösträtt. Där får du även möta Jens Handell, som valt att vara med och påverka och forma sin framtid som musikskapare. Så följ hans exempel och bli medlem med rösträtt inför vår årsstämma den 29 maj, och gör din röst hörd!

innehåll #1 2017

En bransch i medvind

”Låtarna kommer intuitivt, helt enkelt.”

03

Karsten Dyhrberg Nielsen Vd, Stim

22 Sista ordet

FOTO : F R E D R I K HJ E R LI N G

Frida Öhrn är både medlem i Cookies N Beans och har en egen karriär. Hennes recept för att få igång flowet: att lyssna!

18

Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se För ytterligare info se sidan 22.


04

SOUNDCHECK: LALEH

popängel När Laleh spelade in sitt debutalbum vid 23 års ålder krävde hon att själv få producera.

Hon är en konstnärstalang som går sin egen väg. Popmusikens ängel, Laleh, en låtskrivare, producent och artist som ständigt överraskar. Men en sak är i alla fall säker. Allt som Laleh gör är 100 procent Laleh. Hon är bara sig själv och kommer alltid att vara det. Text: Pia Runfors Foto: Lost Army


SOUNDCHECK

’’

05

Jag tror publiken känner när det finns en genuin nyfikenhet för musik.”

D

et går inte att låta bli att förbryllas. Liten, späd och ljuv som en ängel, men sam­ tidigt med så mycket kraft, vilja och beslut­ samhet. Laleh är en kombination som både fascinerar och fungerar. – Jag försöker att se det som att styrka är att kunna bevara min skör­ het. Sen försöker jag alltid att ta ett steg bort från mig själv och se mig själv utifrån med ett större perspektiv, säger Laleh, som under de senaste tre åren har berikat USAs musikvärld genom att skriva och producera åt andra. Men under sen­ hösten var hon hemma i Sverige med ett nytt album och en ­turné. Då passade hon även på att ta emot Stims Platinagitarr. När Stims vd, Karsten Dyhrberg Nielsen, över­ lämnade priset hade han inte svårt att hitta super­ lativer. – Laleh är en imponerande musikskapare som gång på gång – med sina minutiöst välslipade produktioner och lyrik – visar att hon fullständigt överträffar och förnyar i alla de musikaliska hant­ verksgrenar som hon företar sig. Hon gör musik­ världen vackrare. Laleh vet vad hon vill och stakar ut sina egna vägar. Det har hon alltid gjort. Och hon har på sitt självklara sätt också lyckats bryta mansdominansen i musikbranschen. Redan när hon skulle göra sitt debutalbum vid 23 års ålder krävde hon att få producera och göra allt själv. Hon satsade allt – både i tid och pengar – och det funkade. Och så har det fortsatt. Det faktum att hon går sin

egen väg resulterar också i att allt hon gör blir helt och hållet äkta. 100 procent Laleh. – Jag tror publiken känner när det finns en genuin nyfikenhet för musik. Allt bottnar i hårt arbete och en längtan att få sätta ord på saker utan att förstöra dem. Men var kommer all denna beslutsamhet ifrån? – Jag ser inte riktigt så på mig själv. Men jag för­ står vad folk menar och ibland blir jag påmind. Som när jag såg ett gammalt filmklipp från när jag var 15 år i dokumentärfilmen Jag är inte beredd att dö än. Då tänkte jag ”Wow! Var fick jag den där energin från?” Jag minns inte alls att jag var så bestämd – redan då. Det var lite intressant att se. I dag vet hon att styrkan och kraften kommer från all den kärlek hon fick från sina föräldrar. – Det är en gåva jag är väldigt tacksam för. Laleh tycks också helt orädd. Som 17-åring fick Laleh rollen som Yasmine i Josef Fares succéfilm Jalla Jalla, men trots fina lovord hade hon inga pla­ ner på att fortsätta på skådespelarbanan. Syftet med filmrollen var nämligen ”bara” att tjäna ihop pengar till en efterlängtad saxofon. Därefter satte hon upp nya mål och bara några år senare tog musikkarriä­ ren fart på allvar. Laleh kammade hem tre Grammi­ sar och två P3 Guld och fick massiva hyllningar som landets nya lysande stjärna. Då sticker hon plötsligt ifrån hela uppståndelsen och bosätter sig i skogen utanför Skellefteå. Vilken ung tjej gör så? Slog det dig aldrig att du hade kun­ nat sumpa chansen där och då? – Nej, faktiskt inte, säger hon med ett stort leende och ser också lite förvånad ut. Som om hon fortfa­ rande inte riktigt tagit in tanken på att det var ett något udda drag. – När jag åkte till Skellefteå hade jag gett ut två album och trodde att jag var klar med låtskrivandet.

LALEH POURKARIM Ålder: 34 år Bor: i Los Angeles Karriär i korthet: debuterade som artist med albumet Laleh (2005) som bland annat belönades med tre grammisar. Har sedan skrivit och producerat albumen ­Prinsessor (2006), Me and Simon (2009), Sjung (2012) och Colors (2014). 2011 med­ verkade Laleh i TV4-produktionen Så mycket bättre. Aktuell med: sjätte albumet Kristaller och som låtskrivare och producent åt bland ­andra Adam Lambert, Demi Lovato, ­­­ Ellie ­Goulding,­ Tori Kelly och Shawn Mendes. I ­november 2016 fick hon Stims utmärkelse Platina­gitarren.

Kristaller, 2016


06

SOUNDCHECK: LALEH

I LALEHS HÖRLURAR: På väg hit lyssnade jag på Esbjörn Svensson Trio. LÅTSKRIVARE SOM LALEH BEUNDRAR: Björn Afzelius, Ted och Kenneth Gärdestad, Kate Bush och Imogen Heap. ANTAL VERK HOS STIM: 132 FÖRSTA REGISTRERADE VERK: Jam FLEST RADIOSPELNINGAR: Some Die Young Colors Live Tomorrow Bara få va mig själv Call On Me JURYNS MOTIVERING till att ge Stims Platina­ gitarr 2016 till Laleh: ”Stims Platinagitarr 2016 tilldelas låtskrivaren, artisten och producenten ­Laleh ­Pourkarim, som under 2015 etablerade sig som låtskrivare åt världs­ artister såsom Demi Lovato, Ellie Goulding och Adam Lambert. Med sin envishet och ständiga vilja att lära har Laleh visat hur långt man kan komma med hårt arbete och hantverk. Laleh har en unik känsla för melodi och helhet och kanske därför krävdes det fem studioalbum och åtskilliga listplaceringar innan hon var mogen att ge sitt framgångsrecept till andra än sig själv. Fortsätt titta upp mot himlen och bara var dig själv, du är den starkast lysande stjärnan där.”

Jag tänkte att det var dags för nästa steg och att jag i stället skulle ägna mig åt konst eller något sånt. Samma visa har sedan upprepat sig efter varje slutfört album. – Varje gång tror jag att jag är färdig med mitt låtskrivande – för jag är ju klar med att sätta ord på den känslan. Men så dyker det upp en ny känsla, tanke eller idé och då vaknar glädjen och leken i musiken upp igen. – Men nu har jag faktiskt genomskådat mig själv och ”gett upp”. Jag har insett att jag aldrig kommer att sluta att skriva och vara kreativ. Kanske hade en meditationskurs något med saken att göra. – Under tio dagar skulle vi lära oss att släppa taget om allt och fick varken prata eller skriva. Vi skul­ le bara fokusera på andningen. När sedan kursen var slut kände jag en sådan enorm tacksamhet och kärlek till livet – en glädje över att själv få bestämma vad jag skulle göra. Det var en lättnad. Den stora lärdomen från de tio dagarnas meditation var med andra ord insikten om att jag inte kan vara utan mitt skrivande. Jag måste få skriva ner mina tankar. Men var kommer låtskrivandet ifrån? Minns du hur det började? – Det poetiska har alltid funnits där som ett uttryckssätt. Det är och var ett redskap för att handskas med livet – även som barn. Redan som 4-5-åring sörjde jag att mina föräldrar en gång skul­ le dö och även att mitt liv skulle ta slut. Jag grät och grät och kunde aldrig samsas med den tanken.

D

öden är också ett ständigt återkom­ mande tema i hennes texter. Laleh föd­ des i revolutionens Iran och var inte ens fyllda ett när hon och hennes föräldrar flydde till Minsk som då tillhörde Sovjet, i dag Vitryssland. Efter några år måste de fly vidare och hamnade slutligen i Ham­ markullen utanför Göteborg. – Jag har ju levt ett ganska underligt liv i och med att vi var på flykt fram till att vi kom till Sverige när jag var åtta år. Eller egentligen ända fram till att jag fick uppehållstillstånd när jag var 12-13 år. – Men jag är ändå mer intresserad av framtiden än av det som redan hänt. Var får vi vår kraft ifrån? Är det från hoppet? Jag vet inte själv, men jag tycker att det är intressant att fundera på vad det är som gör oss till dem vi är. Det biologiska arvet har troligtvis också lite

med hennes låtskrivande att göra. Det har funnits många poeter på hennes pappas sida. – Vi är en ovanligt psykologiskt poet-drabbad fa­ milj så jag har väl fått det med mig. Men det är mam­ mas påverkan som gjort att det blivit något av det, så att jag inte bara försvann bort in i min egen värld. Hon uppmanade mig att skriva ner mina låtar så att de inte skulle glömmas bort eller försvinna. – Jag minns när vi var på ett sommarläger tillsammans med flera andra iranska familjer och vid ett tillfälle spelade jag en av de låtar jag skrivit. Mamma fick en chock för hon visste ju inte att jag skrev musik. Jag tror att det var en låt om Törnro­ sa som inte skulle vänta på prinsen. Haha, jag var lite feministisk redan då, efter min mamma. Hon sa alltid att jag kunde klara mig själv och att jag inte behövde gifta mig.

L

aleh har alltid skrivit låtar både på svens­ ka och engelska och ser inga konstigheter i det. – Tvärtom fattar jag inte hur man kan klara att skriva på bara ett språk. Det skulle vara oärligt mot mig själv om jag inte skrev på båda språken. Jag kunde ju engelska innan jag kunde svenska – lyssnade på engelska och persiska låtar som barn. På sina första tre album har Laleh också med flera låtar på persiska. – Men det har jag slutat med nu – av respekt för det persiska språket. Det är så stort och rikt och min persiska är fortfarande kvar på en fjortis nivå. Vad det är som styr vilket språk hon ska använda har hon ännu inte klurat ut. – Det är olika referensramar som styr, tror jag. Låtarna kommer intuitivt, helt enkelt. Ofta handlar det om att jag vill sätta ord på en känsla eller en tanke. Flera av hennes låtar har en refräng som påmin­ ner om kampsång. Men hon vet inte om det direkt kommer från uppväxten med sina politiskt engage­ rade föräldrar. – Det är inget jag har skapat medvetet. Vi lyssnade inte på den typen av musik hemma utan det är bara något som framkallats i min hjärna. – Tvärtom ville inte mamma att jag skulle ägna mig åt politik. Hon tyckte att vår familj redan hade gett och offrat tillräckligt mycket på grund av politiken. Lalehs pappa dog i en drunkningsolycka redan när hon var 12 år och hennes mamma dog för några


SOUNDCHECK

07

Laleh ser sig själv i första hand som låtskrivare och producent.

år sedan. Det betyder att Laleh är ensam kvar i den nära familjen eftersom hennes enda syskon, en bror, dog innan familjen flydde från Iran. Kanske även innan Laleh föddes. – Jag vet faktiskt inte säkert, men jag antar det. Vi pratade aldrig om det och jag glömde fråga mamma innan hon dog. Men min låt Storebror handlar om honom – som jag föreställer mig att han var eller skulle ha blivit. – Jag brukar känna mig bortskämd när jag gnäller över saker. Därför har jag inte pratat så mycket om det som är ledsamt, som sorgen efter min ­mamma. I dag försöker jag i stället lära mig att se ­positivt på tillvaron. I olika kulturer ser man på livet, döden och sorgen på olika sätt och jag försöker att ha det i åtanke. I och med moderns död tog Laleh chansen­ att anta nya utmaningar. Hon flyttade till Los ­Angeles för att skriva och producera musik­­

’’

åt världsartister såsom Demi Lovato, Ellie Goulding, Shawn Mendes och Adam Lambert. Alla stora kommersiella artis­ ter knutna till Max Martin. Men hon har jobbat med dem på det vis hon alltid gjort – självständigt och med full koll på helheten. Och under 2016, efter tre år i USA, har hon åter hittat tillbaka till att skriva och produce­ ra egna låtar. I september släppte Laleh sitt sjätte album Kristaller och följde sedan upp det med en månadslång arenaturné runt om i Sverige. Men hon menar själv att hon i första hand är låtskrivare och producent, i andra hand artist. – Att jag själv började sjunga mina låtar var till en början mest av praktiska skäl. Någon måste ju framföra dem och då blev det enklast att det var jag. Och jag gillar verkligen att turnera och uppträda. Men framför allt älskar jag att produce­ ra mina ­turnéer. n

Att jag själv började sjunga mina låtar var mest av praktiska skäl.”


08

TONREPETITION

Hur många låtar finns det? – Mycket av populärmusiken är upprepningar. Men musik helt utan schabloner skulle bara uppfattas som underlig. Det menar docent Per-Erik Brolinson. Stim-magasinet vände sig till honom för att få svar på den omöjliga frågan: kan låtarna ta slut?

KOLLA IN LÅTARNA PÅ YOUTUBE The Millennial Whoop Axis of Awesome – Four Chord Song Stan Getz & Charlie Byrd – One Note Samba

E

tt australiensiskt humorband har över 31 miljoner visningar av ett YouTube-klipp där de framför 40 kända låtar med exakt samma ackord­ följd. Och ett annat populärt klipp visar The Millennial Whoop – en musikalisk fras som återkommer i ett stort antal hitlåtar. Per-Erik Brolinson. Är det rentav så att tonerna bör­ jar ta slut, att vi i brist på annat tvingas upprepa oss? – Ja, i teorin kan antalet unika låtar ta slut. Men man kan inte hålla andan när man väntar, för vi kommer aldrig att få uppleva det. Det är som ett schackparti – trots att det bara är 32 pjäser så är an­ talet kombinationer i det närmaste oändligt, säger Per-Erik Brolinson. Bara inom den diatoniska skalan finns det ett nästan obegränsat antal kombinationsmöjligheter. När vi talar om melodier så talar vi dessutom sam­ tidigt om rytmer, om meter – det vill säga i vilken takt låten går – och om vilka ackord melodin spelas till, det som på fackspråk kallas för den harmoniska inbäddningen. – Ett extremfall är låten One Note Samba, där samma toner bäddas in i olika harmonier och på så vis får olika valör. Om tonen D först är en grundton i ett d-moll-ackord och sedan blir ters i ett b-moll7 så får den en annan valör. Så en och samma melodislinga kan uppfattas väldigt olika beroende

på hur den förhåller sig till harmo­ niken. När låtar blir anklagade för plagiat handlar det nästan alltid om melodin, som de flesta av oss uppfattar som ”musikens ansikte” i större utsträckning än ackorden. Det framgår också av de rättsfall där det har blivit fällande domar. – Men även här krävs stora lik­ heter. The Millennial Whoop är ett slags joddelfigur med en pendling mellan kvinten och tersen. Den är visserligen tydlig men det är bara två toner, och inte ens den värsta rättshave­ risten skulle driva ett sådant fall i domstol, säger Per-Erik Brolinson. När det handlar om ackordföljder är schabloner­ na ännu tydligare, vilket framgår av de 40 kända låtarna i Axis of Awesomes Four Chord Song. Samtliga bygger på ackordföljden C-G-am-F i olika tonarter. – Det går trender i det där också. När jag var ung var ackordföljden C-am-F-G oerhört populär och före­kom ofta i skarvar mellan verser eller i slutske­ det av låten. Många av de största hitsen – till exem­ pel Diana och Oh Carol – använder den sekvensen. Ett annat exempel är all standardiserad tolv­ taktersblues, som följer samma mönster. – Både ackordföljder och vissa melodiska slingor förekommer i många blueslåtar. Det är därför det är så lätt att jamma på blues; alla som spelar har

FOTO : P R IVAT

Text: Krister Insulander Illustration: Sara-Mara/Söderberg Agentur


TONREPETITION

09


TONREPETITION

TRE KÄNDA PLAGIATFALL Vill du bli min fru? av Drängarna, skriven av Olav Fossheim, Lars McLachlan och Robert Åhlin. Ansågs av Högsta domstolen vara ett plagiat av Landslagets Tala om vart du ska resa, skriven av Maybritte Nicklasson, Lasse Lindbom och Magnus Lindberg. En dom som ifrågasattes av författaren och professorn i musikvetenskap Bengt Edlund i boken Riff inför rätta. Han menade bland annat att bruksmusiken ”måste tillåta ett givande och tagande av låtschablonerna”. My Sweet Lord av George Harrison. Fälldes i domstol för att vara ett omedvetet plagiat av The Chiffons låt He’s So Fine, skriven av Ronald Mack. Ghostbusters av Ray Parker Jr. Anklagades för att vara ett plagiat av låten I Want a New Drug av Huey Lewis och Chris Hayes. En överens­ kommelse skedde utanför domstolen.

’’

Konsten är att hitta den magiska kombinationen av igenkännandets glädje och nyhetens behag.”

ju mönstret i ryggmärgen. Men om en blues ska kunna anses som ett plagiat krävs det mycket större likheter än det klassiska tolvtaktersmönstret. Finns det då något man bör tänka på som låtskri­ vare, för att undvika omedvetna stölder? – Det är väldigt svårt att ge generella råd. Man kan ju alltid leta efter konstiga tonföljder, men då blir det å andra sidan ingen bra låt. Däremot kan det vara bra att vara lite självkritisk och lägga in till exempel ackordfrämmande toner i låten, och därmed uppnå en högre grad av originalitet. Några kompositörer som jobbat mycket på det sättet är Jules Sylvain och Johann Strauss den yngre. – Hans bästa wienervalser innehåller många ack­

ordfrämmande toner: nior, sexor, sjuor och sus-fyror. Samtidigt påpekar Per-Erik Brolinson att låtskri­ vandet är ett växelbruk – ett givande och tagande där det är OK att låta sig inspireras. – Det är lite av populärmusikens livsluft. En krampaktig strävan efter att vara originell skulle innebära att utbytet upphörde. Jag har själv sysslat mycket med svensk visa – från Bellman till Cornelis – och här är det självklart att det finns en inter­ textualitet. Konsten är att hitta den här magiska kombinationen av igenkännandets glädje och nyhetens behag. Och det är en tunn linje mellan plagiat och inspiration, där det är svårt att dra den exakta gränsen. Man får använda sitt musiköra och sitt goda omdöme, helt enkelt. n

Inspiration eller plagiat – vad säger Stim?

Jonas Nordin.

Hur ser Stim på frågan om plagiat? Vi frågade Stims musikkonsulent Jonas Nordin, som sitter med i Stims bedömningskommitté. – Det förekommer att kompositörer blir oense om likheterna i deras musikverk. Stim avgör inte såna dispyter, de måste lösas av parterna själva. Där­ emot har Stim en bedömningskommitté, som kan lämna ett utlåtande om likheter mellan musikver­ ken. Kommittén består av representanter för Stim, SKAP, FST och Musikförläggarna. På begäran av en Stimansluten upphovsperson

kan bedömningskommittén lämna ett utlåtande om det finns ett upphovsrättsligt beroende eller inte mellan två eller flera musikverk. – Kommitténs utlåtanden är inget beslut, utan enbart ett vägledande expertutlåtande som ibland kan hjälpa parterna att komma överens. Upphovs­ personen kan alltid, när som helst, vidta rättsliga åtgärder. Det sker i så fall vid allmän domstol. Stims bedömningskommitté brukar få in en handfull fall om året, men det är väldigt ovanligt att det rör sig om ett uppsåtligt kopierande av någon annans verk. Oftast handlar det om rena tillfällig­ heter som gjort musikverken lika. Hur går det till när man bedömer om ett verk har likheter med ett annat? – Man får ställa musikverken mot varandra och göra en sammanlagd bedömning av verkens be­ skaffenhet såsom melodik, harmonik och produk­ tionsdetaljer. Men det är inte alltid lätt att avgöra, då det krävs ett ganska stort mått av originalitet för att ett musikaliskt verk ska kunna stå på egna ben. Vid svårare fall får man därför skriva ut ver­ ken med noter och göra en rent musikvetenskaplig analys, säger Jonas Nordin.

FOTO DAN I E L N O R D STR Ö M

10


STIMGITARREN

prisad ljudmiljö

11

Musik ger stämning och stämning ger bra affärer. Det har kaffekedjan Espresso House örnkoll på. Därför tilldelas Espresso House Stimgitarren 2016. – Ljudmiljön är en omistlig komponent i det helhetsintryck vi vill ge. Våra undersökningar visar att många gäster kommer tack vare av miljön, säger Petra Dahlman, nordisk marknadschef. Text: Patric Elmén Foto: Daniel Nordström

Petra Dahlman och Pontus Wretman från Espresso House tar emot Stimgitarren 2016.

S

tims motivering till priset lyder: ”Sveriges ledande kaffekedja ­Espresso House får Stimgitarren 2016 för att under många år konsekvent och framgångsrikt ha visat hur musik skapar värde i en kommersiell verksamhet. Rätt musik, på rätt plats, vid rätt tidpunkt bidrar till en strategiskt genomtänkt atmosfär och en kaffekultur med ­helhetsupplevelse för Espresso Houses kunder. Under ett mångårigt samarbete med Stim har man visat att man förstår att medvetet använda musik för att förmedla känsla och berättelse och på så sätt vidga ett redan välkänt varumärkes p ­ otential. Espresso Houses nyttjande av musik som ett ­kraft­verktyg är något Stim vill prisa – tillsammans ser vi till att musikskapare ersätts när deras musik spelas på kedjans kaffebarer.” – Vi är förstås fantastiskt glada och smickrade över uppmärksamheten. Jag vill betona att det för

oss är självklart att alla som bidrar till vår framgång ska få ersättning. Också musikskaparna. Deras verk är en viktig ingrediens i vårt kaffe. Espresso House är nordens snabbast växande kaffebarkedja med 300 kaffebarer i fyra län­ der: Sverige, Norge, Finland och Danmark. För ­när­varande öppnar företaget en ny kaffebar i ­veckan. Espresso House har över 2 000 passionera­ de ­baristor. Enligt Petra Dahlman brinner samtliga för kaffe – och många för musik. – Vårt musikval hänger intimt ihop med vår varumärkesstrategi. Eftersom vår målgrupp har ett spann från 14 år till pensionärer är variation en nyckelkomponent. Dagen delas in i flera segment som vi musiksätter på det sätt vi tror funkar bäst. Dialog med kunderna är A och O – och sen ska förstås medarbetarna stå ut med musikvalen också, säger Petra Dahlman. n

STIMGITARREN Stimgitarren har sedan 2002 delats ut till en kund som använder musik på ett genomtänkt sätt i sin verksamhet och som varit noggranna med att musikskaparna ska få ersättning för sitt arbete. Bland de tidigare vinnarna finns bland annat Sveriges Television, konsertarrangören Luger och Swedebeat, som producerar spellistor till gym och träningsanläggningar.


12

PORTRÄTT: EBBOT LUNDBERG

Xxxrriär. Lisa Ekdahl har två, som är helt åtskilda.

Ebbot


PORTRÄTT

Hos gemene man är han mest känd för skägget, kaftanen och den kraftfulla rösten. Men Ebbot Lundberg har många år som framgångsrik låtskrivare bakom sig, både på egen hand och tillsammans med andra. Vi träffade honom bakom scenen på Stim Music Expo i Malmö. Text: Krister Insulander Foto: Dan Isaac Wallin

13

EBBOT LUNDBERG Låtskrivare, sångare och producent, 50 år gammal. Frontfigur i banden Union Carbide Productions och Soundtrack of Our Lives. Union Carbide återförenas nu i sommar på en rockfestival i Spanien, 24 år efter att bandet upplöstes. Har samarbetat med artister som Mike Stax, James Grillo, Olle Ljungström och Nina Persson. Medverkade 2013 i teveprogrammet Så mycket bättre. VÄRLDENS BÄSTA LÅT?

E

bbot Lundberg skrev sin första låt redan när han var i sexårsåldern och fick en tramporgel. Inspiration den gången var – Walt Disney! – Tomteparaden och dvärgarna i ­Snövit på julafton tände gnistan. Och så fort jag började spela så började jag också skriva egna låtar. För mig var det naturligt, det pågick ett soundtrack i mitt huvud hela tiden. Och det gör det fort­ farande. Under uppväxten fortsatte Ebbot att skriva låtar, och sjöng i det svensk-norska punkbandet Sure ­Tråkings Trio innan han 20 år gammal blev ledstjär­ na i rockbandet Union Carbide Productions. – Union Carbide hade en energi som byggde mycket på riff, det var inte så mycket struktur på ­låtarna. Någon bandmedlem kom med en idé, ­någon annan fyllde på. Sedan samordnade jag oftast det hela med text och lade kanske till något stick för att binda ihop allt. Union Carbide Productions upplöstes 1993 och Ebbot bildade då Soundtrack of Our Lives tillsam­ mans med tre av Union Carbide-medlemmarna. – I Soundtrack fanns det inte så många refränger. Det viktigaste var att låtarna skulle hålla för att kunna spelas även akustiskt. En bra låt ska kunna framföras i vilket sammanhang som helst. – Många av låtarna skrev jag och gitarristerna Mattias Bärjed, Björn Olsson och Ian Person till­ sammans. Jag gillar att samarbeta med andra. Ofta behöver det komma in någon annan för att jag ska komma igång. Jag har aldrig varit särskilt ambitiös, att skriva en låt känns inte så märkvärdigt. Samarbete präglar även Ebbot i producentrollen – han har bland annat producerat artister som The Loons, The Oholics, Ken Tryke & Nicolai Dunger.

– Att producera är egentligen som att gå in som en extra bandmedlem. Jag är med och färgar låten och bidrar med till exempel ett ackordbyte eller ett pålägg som förhoppningsvis får det att växa några dimensioner. Så tycker jag att en producent ska fungera, mer som en regissör än en inspelnings­ tekniker. Sedan Soundtrack of Our Lives lade ner 2012 har Ebbot satsat på solokarriären. Han har bland annat tonsatt ett konstprojekt som mynnade ut i debutplattan There’s Only One Of Us Here på det lilla bolaget Kningdisk, och i fjol kom For the Ages To Come, hans första popplatta på egna skivbo­ laget Akashic Records. Han har även spelat in en platta med bandet Five Billion In Diamonds, som inte har kommit ut ännu. Det är ett internationellt samarbete med musiker från bland annat Garbage, Spiritualized och The Undertones. – Gemensamt för min musik är nog att den är ganska smal. När jag skriver och spelar in en låt gör jag det enbart för att jag själv ska kunna lyssna på den. Så har det alltid varit för mig. I de låtskrivarkonstellationer Ebbot har med­ verkat har man försökt dela intäkterna så gott det går för att inte missnöje ska uppstå. – Att sitta och prata procentsatser blir bara konstigt när man har gjort något tillsammans. Men visst är det svårt ibland. I Union Carbide delade vi till exempel på allt i början, vilket borde vara mallen för att bibehålla en grupp oavsett vem som gjorde vad. Men eftersom folk hoppade ut och in i bandet blev det kanske inte så lätt att göra en helt korrekt gemensam fördelning. Men å andra sidan tror jag inte vi hade hållit på lika länge om vi hade suttit och diskuterat andelar. Och det viktigaste är att det kommer folk och lyssnar. n

– Alla låtar finns ju därute och kommer till en någon gång i ens liv. På tåget ner hit satt jag till exempel i kupén och lyssnade på A Saucerful of Secrets med Pink Floyd från Live at Pompei. Och när jag hörde Richard Wrights ackordföljd kom tårarna. Tajmingen och känslan är helt enorm. Så just i dag är det världens bästa låt. INSPIRATÖRER – Jag har alltid gillat det melankoliska hos låtskrivare som Lou Reed och Paul Simon. När jag var liten lyssnade jag mest på Harpo, John Holm och tidiga Magnus Uggla, men i dag har jag svårt att ta in svensk musik – möjligen med undantag av bandet Perikles Resor och Bob Hund. Jag har alltid inspirerats mest av engelsk musik. EBBOT TILL KOBALT I december skrev Ebbot ­Lundberg ett exklusivt globalt förlagsavtal med Kobalt M ­ usic, som grundades i ­London 2000. Totalt har Kobalt över 5 000 artister och låtskrivare, bland annat In Flames, Max Martin och Roxette. ANTAL VERK HOS STIM: 451 FÖRSTA REGISTRERADE VERK: Bullshit FLEST RADIOSPELNINGAR: Intant Repeater ’99 En flugas väg Thrill Me Bigtime Sister Surround


14

MUSIK I PODCAST

pod life Prat prat prat. Men inte så mycket musik. Så ser de flesta podcasts ut i dag. – Det är trist. För podcastmediet skulle tjäna på att ha mer musik och ljuddesign. Upplevelsen skulle bli rikare, säger Tommie Jönsson, som producerar podden DJ 50 spänn.

LITE PODDFAKTA n Podcast kan beskrivas som en ljudinspelning liknande ett radioprogram, som laddas ned eller strömmas via nätet. Sedan kan man lyssna när man vill. n Podcasts började bli tillgängliga för den stora massan när Apple för mer än tio år sedan lade till en podcastfunktion i Itunes. n Namnet podcast härstammar från Apples mp3-spelare Ipod. Podcast är en sammansättning av ”Ipod” och engelskans ”broadcast”. n I Sverige har Sveriges Radio länge lagt ut radioprogram i podversioner och 2014 inrättade man en särskild podcastredaktion. n Andelen svenskar som lyssnar på poddar dagligen har fördubblats sedan första halvåret 2015.

P

odcasts är ett fenomen som vuxit snabbt de senaste åren. I Sverige har andelen som lyssnar på poddar varje dag nästan fördubblats sedan början av 2015. Nästan var tredje svensk lyssnar i dag på en podcast minst en gång i månaden, enligt en undersökning av Orvesto Konsument. Det görs poddar överallt – om allt mellan himmel och jord. Det är kanske inte så konstigt. Det krävs ingen avancerad teknik, inte heller sändningstill­ stånd. Det innebär att nästan vem som helst kan skapa en podcast. Podcastmarknaden är dock relativt fragmente­ rad. – Bara ett fåtal poddar är riktigt stora. Sedan kommer en lång svans med ett oändligt antal mindre podcasts varav många är små och nischade, säger Anders Cangemark, som jobbar med licensie­ ring på Stim. Svenskarna har några tydliga podfavoriter. P3 Dokumentär sticker ut som den klarast lysande stjärnan med över en miljon lyssnare varje månad. Andra populära poddar är Filip och Fredrik, Värvet, Alex och Sigge, Fredagspodden och Gry och Anders. Var och en med mellan 150 000 och 250 000 lyssna­ re varje månad. Bland de mer musikorienterade poddarna har Hemma hos Strage seglat upp som en ny favorit hos svenskarna, enligt omröstningen till Årets bästa podcasts. Andra populära poddar om och med mu­ sik är till exempel Jenny & Vänner, Gradvall, Livet är en fest och DJ 50 spänn. Generellt är det mycket få Podcastproducenter som spelar musik i någon större utsträckning. Tom­ mie Jönsson tillhör undantagen. När han startade DJ 50 spänn hade han arbetat inom radio och tv i

Text: Pia Runfors Foto: Johannes Klenell cirka 15 år och kände ett starkt behov av att göra sitt eget program där han inte behövde tänka på varken målgrupper, genomslag i media eller kända gäster. – Jag upplever att det under 2000-talet har blivit en allt hårdare profilering och playlistifiering av musikprogram i radio. Det jag ville lyssna på var program med random musik som är totalt oväntad och oförutsägbar, samt musik som på något sätt speglade en specifik människa i stället för en mål­ grupp, säger Tommie Jönsson. Resultatet blev en egen musikpodcast om billiga och begagnade vinylskivor. Varje vecka bjuder han in en gäst som får 50 spänn som hen ska köpa fem vinylskivor för. Tillsammans spelar de sedan skivor­ na och pratar om dem. – Många tror nog att det är krångligt och jättedyrt med musiklicenser. Det är förståeligt eftersom de flesta poddar görs på hobbynivå och då har man varken tid eller resurser att kolla upp hur det fun­ kar. Det gör att man helt enkelt struntar i musiken, säger han. – Musik är inte heller lika viktig som material i ljudmedier numera. Detta beror på att den moder­ na konsumenten musiklägger sitt eget liv. Om de vill höra musik öppnar de Spotify och söker upp det de vill lyssna på. Det finns också ett uppdämt behov av pratprogram i ljudmedier som ligger ut­ anför det som Sveriges Radio och de kommersiella radiostationerna erbjuder i dag. Det handlar ofta om nischintressen, intimt kompistilltal, skvaller, lååååånga avsnitt. I det sammanhanget är lyssnarna inte intresserade av musiken. Det är synd, tycker Tommie Jönsson. – Ja, personligen tycker jag att musik i sig är det mest intressanta som mänskligheten har åstadkom­ mit. Men det är väl därför jag är nörd och gör ett så otroligt nischat program.


MUSIK I PODCAST

’’ Och faktum är att det varken är dyrt eller krång­ ligt att betala Stimlicens. Stim har olika prislistor inom olika musikområ­ den och podcasts är ett av dem. Tarifferna är lika för alla och på så vis mycket rättvisa. – Vi tar betalt för mängden musik i kombination med antalet nedladdningar eller streams, säger Anders Cangemark. – Den första nivån är generöst tilltagen och innebär att du kan spela musik eller ett intro i totalt tre minuter för 350 kronor i månaden. Om podden laddas ner eller streamas mer än 70 000 gånger ökar priset lite. Det är i det spannet de allra flesta poddar ligger. Om du har en mer renodlad musikpodcast kan det kosta lite mer. Men inte nödvändigtvis. Har du min­ dre än 2 000 nedladdningar kan du nämligen spela upp till 60 minuter musik för 350 kronor i månaden. – Den Stimlicens jag betalar är ganska billig och väldigt lätthanterlig. Utan tvekan värd sina pengar, säger Tommie Jönsson.

15

Många tror att det är krångligt och jättedyrt med musiklicenser.” Tommie Jönsson, DJ 50 spänn

Han tror att även andra podcasts – som inte är musikdrivna – skulle tjäna på att ha mer musik och ljuddesign. – De flesta producenter på amatörnivå kan gan­ ska lätt lära sig att spela in och klippa med hyfsat tekniskt resultat. Men det som ofta saknas är en lekfullhet i formen – jinglar, ljudbäddar, pauser med musik, ljudillustrationer och intressant klippning. – Ska man jobba på det viset är musik en viktig in­ grediens och jag tror att upplevelsen av poddmediet skulle bli rikare med lite fler färger på paletten. Även Anders Cangemark hoppas att kunskapen om hur man får använda musik i podcasts ska bli större. – Ja, vi vill ju att fler ska kunna utnyttja möjlighe­ terna med musik. Det är inte svårt. Man går bara in på vår webb och ansöker om licens för podcast. – Vi har i dag avtal med många större poddar, men även en del mindre. Vi har också en bra pågående dialog med flera plattformar som samlar många podcasts. Vi vill hitta ett sätt att göra det enklare att betala licensen. n


16

LÅTSKRIVARFÖNSTER

När upptäckte du senast en ny favoritlåt någon annanstans än på YouTube? För många av oss är det länge sedan. YouTube är den primära källan till ny musik i dag, och för en låtskrivare är det förstås viktigt att publicera sig där. Text: Patric Elmén

Lyckas på YouTube SÅ FÅR DU BETALT Som Stimansluten har du förstås rätt att få betalt för den musik du publicerar på YouTube. Två åtgärder måste till för att det ska ske. – Det börjar med att du registrerar din låt hos oss. Först då kan vi stämma av vår databas gentemot YouTubes, säger Daniel Jäger, rättighetsexpert på Stim. Ditt nästa steg är att ta hjälp av en digital distributör, eller ”aggregatör”, som är partner med YouTube, för att ge dem en ljudfil av din musik. – Aggregatören förser i sin tur YouTube med ljudfilen, som använder den som referens för att identifiera ditt verk i videor på YouTube. Stims anslutna representeras direkt av Stim i 34 territorier. För närvarande är gränsen för utbetalning 5 000 visningar under en och samma månad, i ett och samma geografiska område som Stim licensierar. – I övriga territorier samlar Stims samarbetspartners – det vill säga upphovsrätts­ organisationer i andra länder – in royalites för Stims räkning, säger Daniel Jäger.

E

nligt YouTubes sta­ tistik besöker fler än en miljard personer sajten varje månad – varje minut laddas det upp 100 timmar material. I Sverige använder 8 av 10 in­ ternetanvändare YouTube, enligt Internetstatistik från 2015. Nästan hälften gör det varje vecka och 2 av 10 gör det dagligen. – Men det är inte bara tittandet som ökar. Fler väljer också att följa kanaler eller konton, vilket tyder på ett ökat engagemang bland användarna. Kanaler för komedi, spel och musik är vanli­ gast att följa, säger den digitala strategen Johanna Lindskog-­ Lindell. Konkurrensen är således knivskarp. Men att avstå är inget alternativ, anser Johanna Lindskog-Lindell, då YouTube ger dig möjligheter att nå ut med din musik till hela världen samtidigt som du har full kontroll på ditt varumärke och ditt innehåll. Utmaningen ligger i att göra sin YouTube-kanal attraktiv och engagerande. Här är Johanna Lindskog-­ Lindells bästa YouTubetips för tonsättare och låtskrivare:

Registrera konto

– Börja med att registrera ett YouTube-konto på hemsidan. Alla kan kolla på YouTube, men ska du ladda upp eget material måste du ha ett konto. Eftersom Google äger YouTube kan du logga in via Gmail utan besvärliga användar­ namn och lösenord.

Jobba med bilden

– Du kan döpa din kanal, välja olika teman och färger, liksom bakgrundsbilder. Lägg energi på detta. Tänk på bildens betydelse för ditt varumärke. Använd gärna en bild med vid vinkel, typ en panoramabild och tänk på att bildens centrum delvis täcks av videor och text.

Kanaltyp: musiker

musiker som deltar, bandnamn, relaterade artister, teman, genre, platser och annat – och natur­ ligtvis vem som har skrivit låten. För att tagga din kanal, klicka på ”Settings”. För att tagga en video, klicka på ”Videos” på menyn högst upp till höger. Klicka sen på ”Edit” bredvid den video du vill tagga. Tänk också på att videons titel ska vara sökbar – inga kryp­ tiska namn.

– Efter att du loggat in på ditt konto och din kanal så klicka på ”Settings”. Välj musiker som ka­ naltyp. Nu kan du presentera din biografiska information, turné­ datum och andra framträdanden, genom att starta modulen för ”event dates”.

Variera ditt innehåll

Länka till din webbsajt

– Att ge svar på tal är inte bara ett sätt att uppskatta besökare utan inspirerar också andra att kommentera dina videor. Stå gär­ na för den första kommentaren själv, genom att berätta något om din låt eller ditt musikstycke.

– Att länka till din webbsajt eller andra ställen där du säljer din musik är ett sätt att uppmuntra till köp. Du kan också länka till ditt album i din biografi på valda sociala plattformar. För att göra en länk skriver du bara in URL-adressen till ditt album, sen gör YouTube automatiskt en hyperlänk. Kom ihåg att inklude­ ra en webbsajt eller en köplänk i den första meningen av varje video du laddar upp.

Tagga

– Det är oerhört viktigt. Taggarna är de nyckelord som hjälper folk att hitta ditt material via YouTubes sökmotor. Lista de ord som kan relateras till din videos innehåll. Det kan handla om låtnamn,

– Blanda lite. Kanalen blir mera levande och interaktiv om du till exempel publicerar intervjuer med bandmedlemmar eller dig själv. Intervjua ett fan!

Besvara alla inlägg

Dela

– Klicka på ”share-knappen” un­ der den video du vill dela. Då kan du dela den med dina vänner och prenumeranter via dina andra sociala medier eller i en e-post.

Kolla statistiken

– Om du klickar på ”show video statistics-länken”, till höger om det totala antalet visningar, kan du se var och hur din video är mest populär, liksom vilka som lyssnar och tittar. Det kan du lära dig mycket av för framtida bruk. n


I KORTHET

17

Tre nya i Stims ledning Stim tar nu ytterligare ett steg för att fortsätta vara det självklara valet för musikskapare att förvalta deras musikrättigheter. Under våren börjar tre nya medarbetare, som alla tar plats i Stims ledningsgrupp. Peter Lindström blir Director of Members & Market och ska ansvara för utvecklingen av Stims erbjudande gentemot såväl anslutna musikskapare som kunder. Han arbetade fram till augusti 2014 som kanaldirektör på TV4-gruppen med resultatansvar för hela tv-verksamheten och har därefter bedrivit konsultverksamhet. Eleonor Otterdahl har rekryterats som ny Head of Communications på Stim. Hon kommer närmast från Svenskt Näringsliv, där hon haft rollen som gruppchef för Näringslivets Mediaservice. Dessförinnan har hon bland annat arbetat som kommunikationskonsult och som politiskt sakkunnig på Utbildningsdepartementet.

FOTO : MÄRTA TH I S N E R

Stimstipendier stöttar utanför listorna – Tack vare Stimstipendiet vågar jag börja tänka på egna projekt. Jag kan slappna av och koncentrera mig på det kreativa. Det säger musikskaparen och sångaren Britta Persson. Hon är en av de Stimanslutna upphovs­ personer som i december fick dela på fyra miljoner kronor vid den årliga stipendieutdelningen. Stimstipendierna delas ut till musikskapare som verkar inom genrer som barnmusik, elektronisk, film, jazz, konstmusik, ljudkonst, hiphop och metal. I år var det 1 333 musikskapare som ansökte om stipendium. Bland dem valde stipendiekommittén ut 102 stipendiater. Stipendierna är ett led i Stims kulturpolitiska verksamhet. De har stor betydelse för såväl unga och lovande musikskapare som för musikskapare som är verksamma i de delar av musiklivet som inte återfinns på topplistorna, men vars musikskapande är värdefullt för svensk musikkultur.

Ny samlingsplats för kreatörer Det traditionella sättet att skriva populärmusik har på senare år förändrats i grunden och producerandet har fått en mycket mer framträdande roll. SKAP lanserar därför nu SKAP Producers Group: en samlingspunkt och kontaktyta för musikproducenter, låtskrivare och musiker i och utanför Sverige. Initiativtagare är SKAP och UNISONG, som är en ideell organisation för producenter och låtskrivare. Hos SKAP Producers Group får medlemmarna råd och hjälp i praktiska frågor inom musikproduktion och inom ämnen som förhandling och avtal. SKAP Producers Group kan även agera som en enad kraft när svenska musikpro­ ducenter behöver tala med en samlad röst gentemot poli­ tiker eller andra delar av musikbranschen. Målsättningen är att nätverket ytterligare ska stärka hela kollektivet av upphovspersoner.

Mattias Wallman blir ny Chief operating officer, COO, på Stim. Han får ansvar för Stims operationella verksamhet och ska leda förändringsarbetet för att rusta Stim för framtiden. Mattias kommer närmast från Folksam, där han de senaste två åren har arbetat som affärsutvecklingschef. Innan dess har han jobbat i olika chefsroller i försäkringsbranschen och försvarsmakten.


18

MEDLEMSKAP

”Bli medlem med rösträtt!” brukar Stim uppmana sina anslutna. Men varför? Vi ringde och frågade Jens Handell – en av de upphovspersoner som har valt att bli medlem i Stim.

rösträtt Text: Krister Insulander

ANTAL VERK HOS STIM: 424 FÖRSTA REGISTRERADE VERK: Camp Molloy (TV4) BLI MEDLEM MED RÖSTRÄTT! Som medlem med rösträtt får du delta och rösta vid Stims stämma, där det tas viktiga beslut om Stims framtid. Enda kraven är att du har varit Stimansluten i minst fem år och fått utbetalningar de tre senaste åren. Mejla namn, personuppgifter och postadress till rostratt@stim.se, så skickar Stim ansökningshandlingar. Ansökan behandlas vid nästkommande styrelsemöte.

J

ens Handell växte upp i ett hem fullt av musik och valde musikinriktningar under hela sin skoltid. Efter gymnasiet studerade han musikproduktion, vilket ledde till att han fick anställning som mastringstekni­ ker på Cutting Room. – Samtidigt har jag hela tiden spelat i band och skrivit egen musik. Och 2000 fick jag jobb som kompositör på Plop Produktion, som producerar musik för teve, film, reklam och radio. Sedan dess har Jens Handell varit specialiserad på musik till allt som har bild, till exempel teve, datorspel och andra interaktiva produktioner. Och i dag driver han produktionsbolaget Sergeant Tom tillsammans med kompositören Axel Belliner. – I början av 2000-talet gick jag med i Stim. Jag komponerade bland annat vinjetter till flera tevekanaler, och de genererar ju intäkter om man är Stimansluten. Han ligger till exempel bakom musiken till kanal 9s profil och har genom åren arbetat mycket med TV4-koncernens audiovisuella profiler. – Jag har också skrivit musik till en massa teve­ program genom åren, och slumpen har gjort det blivit många snickarprogram. Jag brukar säga att jag är hovleverantör av snickartevemusik. Jens Handell konkurrerar hela tiden med leve­ rantörer av färdig produktionsmusik, och upplever att det finns en stor okunskap hos både mediebola­ gen och musikskaparna om hur det fungerar med royalties för den musik han skriver. – De vill ha en enkel lösning och använder därför hellre friköpt musik, trots att det egentligen inte alls är enklare. Därför jobbar han nu med att utveckla en teknisk lösning, där tevebolagen enkelt kan beställa och be­ tala för specialskriven musik. Och i samband med detta valde han att bli Stimmedlem med rösträtt.

– Det kändes som ett naturligt steg att bli fullvär­ dig medlem. Och jag tror också att det är viktigt för föryngringen av Stim. De årsstämmor jag varit på har varit väldigt bra, men jag slogs av hur hög medelåldern är. Jens Handell uppmanar därför så många som möjligt att bli medlemmar med rösträtt, och det är tydligt att han brinner för Stim och den kollektiva upphovsrätten: – Systemet är inte världens enklaste. Det är ju nästan hundra år gammalt och måste hela tiden anpassas till en föränderlig marknad, vilket gör det till ett lapptäcke. Här har Stim en utmaning, att få folk att förstå hur det fungerar. Då är det lättare att också få folk att vilja gå med och påverka. För påverka – det går, menar Jens Handell: – Stim är ingen koloss på lerfötter, det är en föränderlig organisation. Och det behövs fler yngre medlemmar. Vi behöver alla bidra för att göra systemet så slagkraftigt som vi kan – för att se till att vi kan tjäna pengar på vår musik även i fortsätt­ ningen. n

FOTO: AN NA-R UT F R I D H O LM

JENS HANDELL Kompositör, gitarrist och producent, 40 år gammal. Specialiserad på musik till allt som har bild. Gitarrist i bandet Ruh, som släpper sin tredje platta inom kort. Kuriosa: När Ruh spelade på Roskildefestivalen sommaren 2007 fick de frågan om de kunde flyga upp till Stockholm och vara förband till The Who samma kväll. Så de flög upp, spelade och flög tillbaks till Roskilde. Ingen trodde på dem när de berättade det för vännerna i lervällingen.


I KORTHET

MINA STIMPENGAR

David Riebe på bronsplats i internationell kompositions­ tävling

Edward Eriksson arbetar på Stims medlemsservice FRÅGA: Hur många takter musik får man ”låna” från en annan låt? SVAR: Inga alls. Det är en gammal myt att man får använda ett visst antal sekunder eller takter från en låt utan att fråga om lov. Man får inte låna någonting ur ett skyddat verk utan tillstånd från den som har rättig­ heterna till låten. Det är inte heller tillåtet att sampla exempelvis ett trumljud utan tillstånd från den som äger inspelningen. Läs mer om upprepningar, schabloner och låtstölder i artikeln på sidan 8 i det här numret! Sök gärna i Stims register för att se vem som äger rättigheterna till den låt du vill använda. Notera att du behöver en inloggning till Mina Sidor för att söka på egen hand. Har du inte det kan du skaffa det genom att gå in på stim.se/mina-sidor, klicka på ”Skaffa inloggning till Mina Sidor” och följa instruktionerna.

FOTO : DAN I E L N O R D STR Ö M, P R IVAT

Har du också frågor till Stim? Mejla medlem@stim.se

Rätt kontonummer – en förutsättning för Stimpengar På Mina Sidor på stim.se kan du nu själv administrera dina uppgifter såsom kontonummer, adress och e-post, samt se eventuellt saldo, kontrolluppgifter, överlåtelser med mera. – För att du ska få betalt när dina verk framförs är det viktigt att vi har ditt aktuella kontonummer. Om vi inte har det så lagras pengarna på Stim tills vi vet vart vi ska 2015_2_Discrep_annons_185x60.pdf

1

Markus mest spelad 2016 Markus ”Mack” Sepehrmanesh ligger bakom de mest spelade och köpta låtarna i Sverige förra året, enligt siffror från Musikförläggarna. Av de hundra populäraste låtarna i Sverige 2016 är han delaktig i tre: Lush Life och Ain’t My Fault med Zara Larsson och Girls Like med Tinie Tempah feat. Zara Larsson. På andra plats ligger Max Martin. Trea blev låtskrivarparet David Landolf och Noel Svahn.

skicka dem. Så se till att kontrollera dina kontouppgifter, säger Robert Gehring, chef för Stims medlems-, förlagsoch kundservice. Se också till att din e-postadress är den rätta, så att du får Stims månatliga digitala nyhetsbrev. Där får du bland annat besked om utbetalningar och kan ta del av nyhe­ ter, events och mycket mera. Passa samtidigt på att kolla att dina adressuppgifter stämmer så att Stim-­magasinet kommer fram. Du som inte har inloggningsuppgifter kan gå in på stim.se/mina-sidor, klicka på ”Skaffa inloggning till Mina Sidor” och följa instruktionerna. Om du har några frågor kan du mejla medlem@stim.se.

2015-09-29

Den svenske komponisten och FST-medlemmen vann tredje pris i den tionde ­upplagan av ”All-Russian Composers’ Competition ­Named after A. Petrov” i Sankt Petersburg. Han ­belönades för sitt verk ­Magma, komponerat 2015. Alla sex finalverken framfördes av St. Petersburg State Symphony Orchestra.

Nyskaparna – för dig på väg upp Föreläsningar, events, nyhetsbrev och stipendier. Det erbjuder SKAPs nya forum Nyskaparna, som riktar sig till dig som är på väg att bli professionell låtskrivare. Nyskaparnas nyhetsbrev innehåller bland annat de senaste nyheterna i branschen, exklusiva intervjuer och erbjudanden. Varje månad delar man dessutom ut ett Nyskaparstipendium på 10 000 kronor. Läs mer på skap.se/nyskaparna.

12.42

C

M

Y

Replikering av CD, DVD och vinylskivor samt alla typer av förpackningar. Vi tillhandahåller även EAN-koder, Mastering av vinyl & CD samt digital distribution - Välkommen att besöka hemsidan för mer info och offert.

CM

MY

CY

CMY

K

Se våra andra fina erbjudanden på www.discreplication.se

19


20

I KORTHET

Toppår för mega­konserter

Jacob Muhlrad får årets stipendium till minne av Förintelsen Kompositören Jacob Muhlrad, som vi intervjuade i Stim-magasinet #2 2016, får årets stipendium av Micael Bindefelds stiftelse till minne av Förintelsen. Inför utdelningen på Förintelsens minnesdag den 27 januari specialskrev Jacob Muhlrad ett verk om sin morfar, som var en av överlevarna. Texten till verket är en blandning av engelska, hebreiska och jiddisch.

Tysklandssuccén fortsätter Stims promotionnämnd – som verkar för att svensk musik ska framföras mer, både i Sverige och utomlands – påbörjade 2014 ett arbete för att nå ut med svensk musik i Tyskland. Detta eftersom promotionnämnden bedömde att genomslaget skulle bli större om man lanserar den svenska musiken i många projekt i ett och samma land, i stället för att sprida ut det i olika länder. Och så har det också blivit. – De tre senaste åren har vi genomfört en rad aktivite­ ter i Tyskland där vi framför allt har inriktat oss på tyska musikbranschen och medier. Och vi har verkligen nått precis de målgrupperna. Vi har bland annat lyckats få flera viktiga tyska kulturjournalister att skriva och prata om svensk musik, och en spellista vi tog fram med svensk indiepop har blivit en referens hos tyska radiostationer för vad som är hett just nu, säger Mattias Franzén, projekt­ samordnare på Stim. En uppmärksammad aktivitet 2016 var deltagande vid en festival i nordtyska staden Usedom, där temat var svensk nutida musik. En annan lyckad satsning genom­ fördes i januari i Köln, där två svenska körverk urupp­ fördes i den fullsatta Trinitatiskirche. Konserten och ett semi­narium arrangerades av Westdeutscher Rundfunks radiokör i samarbete med Stims promotionnämnd. I år fortsätter aktiviteterna, bland annat vid festivalen Jazzahead i Bremen, i samarbete med Riksförbundet Svensk Jazz. Samtidigt planerar Stims promotionnämnd just nu en liknande satsning i Storbritannien.

Sara Hjellström aka SHY Nodi.

Låtskrivare vallfärdar till Stockholm För tredje året i rad samlades låtskrivare och producen­ ter från hela världen på Djurgården i Stockholm i slutet av januari. Stockholm Songwriting Camp har blivit ett forum att räkna med, för att skapa och nätverka. En av årets 45 deltagare var Sara Hjellström, mer känd som SHY Martin. Hon är sångare och låtskrivare bakom den Grammynominerade jättehiten The Ocean med Mike Perry ft. SHY Martin. Sara var där med sin låt­ skrivarpartner SHY Nodi, och har bara lovord om låtskrivarlägret: – Här möts låtskrivare från olika kulturer i en perfekt miljö. Vi får testa att skriva tillsammans med andra och utveckla vårt låtskrivande. Och eftersom de låtar vi skriver varken har ett förlag eller en deadline blir det lekfullt, kul och spontant. Stockholm Songwriting Camp arrangeras av Auddly i samarbete med Pop House, YouTube, SKAP, Stim och Invest Stockholm. I samband med lägret arrangeras även panelsamtalet SC Talks samt SC Feedback sessions, där låtskrivare får feedback från rutinerade A&R:s.

Tävling: vinn stora Håkanboken Håkan Hellström är ständigt aktuell, och nyligen kom den inbundna boken Håkan Hellström sjung ditt liv med låt­texter och ackord till alla hans närmare 90 låtar samt ­bilder från konserterna på Ullevi och i New York. Fotogra­ fen Marcus Erixson har även fotograferat med Håkan ute på stan i Göteborg, och konstnären Carl Johan De Geer har gjort tillägg i en del av fotografierna. Stim-magasinet har fått ett exemplar av boken, som du har chansen att vinna, om du svarar rätt på den här frågan: En av låtarna i boken har bara getts ut på en vinyl­ singel, som följde med en begränsad del av vinylutgåvan av albumet Det kommer aldrig va över för mig 2013. Vad heter den låten? Mejla ditt svar samt motivering till varför just du ska vinna till red@stim.se senast den 15 april, så väljer juryn ut

det rätta svar som har den bästa motiveringen. I förra numret frågade vi vilket band som hade med flest plattor bland de 377 i boken Från Abba till Monica Z. Och svaret var just Abba. Grattis till vinnarna!

FOTO: N I N A R Ö H LC K E, N I R O B I S LAM , E LI SAB ETH O H LS O N WALLI N

Livesommaren 2016 minns vi framför allt för mega­ konserterna – tolv enskilda konserter drog mer än 25 000 b ­ esökare. Allra flest drog Håkan Hellström, som slog svenskt rekord två gånger om under sina spelningar på Ullevi med över 69 000 sålda biljetter per konsert. Biljettförsäljningen för de stora festivalerna sjönk däremot något jämfört med sommaren 2015.


Justera dina egna mixar med Aviom Personal Mixer

För mer info ring 08-566 16 400 eller maila: mail@sennberg.se www.sennberg.se

SPECIALISTER PÅ CD39OCH FÖRPACKNINGAR SEDAN 1999 Torshamnsgatan B i Kista, 08-545 706 70, info@cmmgroup.se

JUST NU!

CD PRESSNING 500 CD + pappfickor:

4 200:-

500 CD + Digipak:

6 750:-

500 CD + Jewel box, 8-sid booklet, inlay:

7 250:-

1000 CD + pappfickor: 1000 CD + Digipak:

1000 CD + Jewel box, 8-sid booklet, inlay:

5 850:9 750:-

11 500:-

Kontakta oss på 070 823 9017, info@cmmgroup.se

Hjälp oss skicka tidningen till rätt läsare! Har du flyttat, har du eftersändning som upphört eller vill du avboka tidningen? Gör då något av följande: n Om du har flyttat men inte meddelat Stim kan du logga in på ”Mina sidor” och göra din adressändring. Glöm inte att ange ditt personnummer eller ditt nummer ”MDL000/KOM000” som du hittar på tidningens adressetikett. n Vill du avsluta din prenumeration eller är ni flera Stimanslutna i hushållet som får tidningen och vill avboka ett ex – mejla till red@stim.se. n Om tidningen fortfarande kommer till fel adress tar vi tacksamt emot mejl om detta på samma e-postadress. OBS! Kom ihåg att alltid ange personnumret eller MDL000/KOM000. Då hittar vi rätt person. Tack för din hjälp!


22

SISTA ORDET

Frida Öhrn Sångerska kompositör, skivbolagsdirektör på Eaglebrain. Spelar i bandet ­Cookies N Beans och tidigare Oh Laura, som slog igenom med dunderhiten Release me i en reklamfilm för Saab. Aktuell med soloprojektet Öhrn. Dold talang: Har åkt konståkning på elitnivå i tonåren. Drömmer om att göra en konståkningsmusikvideo i år.

Stim-magasinet ges ut av Stim och produceras av Publik. Adress: Stim-magasinet,­ Box 17092, 104 62 Stockholm Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se Ansvarig utgivare: Kristina Walles Chefredaktör: Krister Insulander Redaktionsråd: Tina Arvidsson, Jonas Nordin, Cristian Jonsson, Anna Linder Formgivare: Olof Helldin På omslaget: Laleh Omslagsfoto: Lost Army Tryckeri: Norra Skåne Offset AB, 2017 ISSN 2000-5628

Frida Öhrn: Det blir bättre

J

ag fick frågan om jag ville skriva en ­krönika för Stims tidning. Och jag tänkte att den skulle handla om vikten av att våga prova olika saker. Hur man behåller sin integritet som musiker, samtidigt som man medverkar i reklam, eller varför det är viktigt att prova på nya och spännande projekt, vikten av att sätta deadlines när man jobbar kreativt och så vidare. Men när jag började skriva blev det något helt annat. Att lyssna till sitt inre. Det är vad jag har pratat så mycket om i samband med mitt förra EP-släpp. Min första soloskiva med Öhrn. Jag ­predikade verkligen om vikten av att våga stanna upp och lyssna, att inte fortsätta i ekorrhjulet. Att fatta att vi bara har ett liv, och det är nu vi ska göra det där vi längtar efter, inte sedan. Jag beskrev i intervjuer hur kreativiteten och låtarna fullkomligt forsat ur mig, härligt. Så enkelt och självklart kändes det då. Men nu, när skivan är släppt, och turnén är avklarad och alla bekräf­ tande röster runt mig har tystnat, blir det som ett tomrum. Hur tar man kreativiteten vidare? Helt plötsligt måste jag ifrågasätta allt. Vända och vrida. Inget är självklart längre, och den där rösten i mitt inre som jag skulle lyssna på så mycket är liksom tyst. Efter skivor och turnéer brukar det där tom­ rummet komma, jag vet ju det, men jag vänjer mig ­aldrig, blir lika förvånad varje gång. Och så januari­mörkret som grädde på moset.

Ok, hur ska jag gå vidare nu då? Försöker skriva en låt, men blir rastlös direkt. Ingen kreativ fors där inte. Börjar tvätta kläder och plocka leksaker som ligger utspridda över hela lägenheten i stället, dessutom är det ingen idé, jag måste hämta på dagis om tio minuter. Dagen därpå tar jag fram att-göra-listan och betar av det viktigaste. Sedan tvingar jag mig själv att spela in låtidén som malt i huvudet på mig den senaste veckan, in med det bara, tänk inte så mycket. Se vad det blir. Och så fortsätter jag resten av veckan. Jag börjar sakta men säkert starta igång igen. Den kreativa forsen måste triggas igång, om och om igen. Även tron på mig själv måste få hjälp på traven. Den finns inte bara där solid och stadig. Den måste matas med bra inspi­ rerande människor runt omkring mig: treata mig själv med en riktigt bra musikupplevelse, strunta i poddar och radio. Välja en av mina absoluta favvolåtar eller skivor och LYSSNA. Alltså verkligen lyssna, ingen insta eller fb under tiden. Ta in, LYSSNA, sjunka in i musiken som jag gjorde när jag var femton år. Det ger mig energi, det får mig att gå igång, att koka alltså. Och att slutföra låtar, ta idén hela vägen, tänka tanken fullt ut. Det är viktigt, då kan jag gå vidare. Det börjar kännas ljusare inne i mig nu, men jag vet ju att dalarna kommer att komma tillbaka, ofta efter något riktigt härligt och flowigt. Men, det får vara så. Jag ska bara försöka minnas att jag vet att det går upp och ned. Det blir bättre. n


Stockholm: tel. 08-470 58 10 | Malmรถ: tel. 040-43 23 90 www.arva.se โ ข info@arva.se


POSTTIDNING B

Avsändare: Stim Box 17092 S-104 62 Stockholm 1 1 0 6 0 7 7 0 0

Tar spelkänslan till en ny nivå NYHET!

Med ny innovativ keyboardteknologi, förbättrad hammarklaviatur och utökat minne för vårt unika Nord Piano Library tar Nord Piano 3 pianokänslan till en ny nivå! Nord Virtual Hammer Action Technology simulerar hammarnas rörelse och beteende i en akustisk flygel med en otrolig precision och dynamik. Läs mer och lyssna på ljuddemos här: Listen to the Nord Stage 2 at www.nordkeyboards.com/piano3 www.nordkeyboards.com Nord Audio Demo

00:00:19

Nord Piano 3 - 23 990:- inkl. moms

NYHETER • • • • • •

88-tangenters Triple Sensor klaviatur Förbättrad hammarmekanik Nord Virtual Hammer Action Technology OLED-display 1 GB för Nord Piano Library 256 MB för Nord Sample Library

Följ oss: Handmade in Sweden by Clavia DMI AB

#iseenord


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.