Stim-magasinet #2 2013

stim Medlemstidningen för dig som skapar musik Stim-magasinet #2 2013 www.stim.se

”Jag tror de allra flesta vill att upphovsmännen ska få betalt.”

Robert Levine, författare till Free Ride, sidan 18

soundcheck:

First Aid Kit Upphovsrätten på nätet Under pseudonym Festivalsommar

Fötterna på jorden “Vi håller varandras fötter på jorden. Vi låter oss inte dras med av all uppmärksamhet, utan fokuserar på det som driver oss att skapa.”

ledare

Meningen med upp­ hovsrätten

FOTO: O KÄN D, viktor gårdsäter, J O HAN W E STM AN

Stim är en medlemsstyrd organisation som har en djup förankring i upphovs­ rätten. Det är upphovsrätten som gör det möjligt för upphovsmän att få betalt när deras verk används, säga nej till använd­ ning som man inte gillar och få cred för sin musik. Jag tror det är viktigt att bakom ”affärerna” – med pengar in och pengar ut – komma ihåg att det finns en stark värdegrund för oss.

I Europa har upphovsrätten alltid varit en skyddslagstiftning för upphovs­ männens rättigheter. Anslutningen till Stim eller andra upphovsrättssällskap har inneburit skydd mot försök att köpa upphovsmäns alla rättigheter för engångsbelopp, eller andra liknande konstruktioner som leder till att upphovs­ männen tappar all kontroll över sin musik.

I längden leder en sådan utveckling till att musikskaparna inte får del i det värde som deras musik har på en marknad.

Att ha upphovsrätten som gemensam inriktning i verksamheten innebär att se till att upphovsmannens ersättning och ställning följer med de framgångar som musikverken kan ha, oavsett om det handlar om ekonomiska framgångar eller om erkännande. Rent praktiskt handlar det i vår verksamhet om att se till att varje ansluten musikskapare, så långt det överhuvudtaget är möjligt, får en rimlig ersättning för varje gång hans eller hennes musik används oavsett om det handlar om hitlåtar eller inte.

Det är så jag tycker meningen med ­upphovsrätten är och ska vara. Att ha denna värdegrund är fundamentalt för Stim.

”Det är fantastiskt om vi kan inspirera någon enda person till att göra musik.”

First Aid Kit, sidan 4

03

innehåll #2 2013 4 First Aid Kit

Prisade systrarna Söderberg håller varandras fötter på jorden.

10 Under pseudonym

Musikvärldens Batmanfigurer har mystiska alias och pseudonymer.

14 Festivalsommar

10

Festivaler kan ge klirr i kassan – om de musikrapporteras.

18 Röster om upphovsrätten

Sex röster om utmaningarna på nätet och i digitala tjänster.

21 Notiser

Tävling, Ted Gärdestadstipendiater och historisk Max Martin.

22 Stim jorden runt

Stimanslutna Aa-Yang Ensemble från Bhutan på turnébesök.

24 Medlems- och Förlagsservice En dag i hjärtat av Stims verksamhet.

26 Mina Stimpengar

14

Stims Jonas Nordin svarar på frågor.

26 Notiser

Anders Hillborg, Denniz Pop Awards och svenska låtskrivare i reklam.

29 Debatt

S: Vi vill se fler lagliga musiktjänster på nätet.

29 Notiser

Kenth Muldin Vd, Stim

Mathilda i Lilla Melodifestivalen, Stim 90 år och Stim Music Expo.

30 Sista ordet

Gästkrönikör Johan Johansson om att längta.

22

Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se För ytterligare info se sidan 30.

04

soundcheck: first aid kit

soundcheck

05

First Aid Kit: systrarna Klara och Johanna Söderberg.

De har rört Patti Smith till tårar och fått en stående ovation av Paul Simon.

Och de har överösts med priser och beröm för albumet The Lion’s Roar.

första hjälpen

Text: Lotta Örtnäs Foto: Viktor Gårdsäter

06

soundcheck: first aid kit

’’

FOTO: AN N I KA B E R G LU N D

I sommar spelar First Aid Kit i Sverige, Norge, Finland och England.

Vi håller varandras fötter på jorden.”

soundcheck

FIRST AID KIT

Musikskapandet började med Klaras fascination för indie­ bandet Bright Eyes.

FOTO: AN N I KA B E R G LU N D

N

är systrarna Klara och Johanna Söderberg tar emot i sin lägen­ het på Södermalm i Stockholm märks inget av First Aid Kits enorma framgångar. Jo, de fyra grammisarna står på en heders­ plats i bokhyllan, men själva är de lika ödmjuka och varma som de framstår både på scen och i medier.

– Priserna betyder mest att vi kan få fortsätta med det vi gillar. Det är en fin uppmuntran från kollegorna i branschen, men vårt mål är inte att få priser. Det är att få fortsätta skriva och spela musik, säger Klara.

Förutom Nordic Music Prize och fyra gram­ misar för plattan The Lion’s Roar under våren, så placerade den amerikanska musiktidningen Rol­ ling Stone låten Emmylou bland 2012 års 50 bästa låtar. Närmare bestämt på en hedrande tionde plats, strax efter Bob Dylan, Jack White och Bruce Springsteen.

– Vi trodde inte att det var sant och tänkte att det måste vara någon som gjort fel. Men det är förstås jättekul! Vi är glada och tacksamma att få ett sådant omnämnande i en tidning som Rolling Stone, men man ska inte överanalysera betydelsen av det, säger Klara.

Johanna beskriver tillvaron som två skilda ­världar – en värld med priser, intervjuer och ­medier, och en annan värld där skapandet av musik sker. Och det är den världen som är vikti­ gast för First Aid Kit. – Vi håller varandras fötter på jorden. Vi låter

07

oss inte dras med av all uppmärksamhet, utan fokuserar på det som driver oss att skapa, säger Johanna.

Musikskapandet var också något som First Aid Kit tog upp i ett av sina fyra tacktal när de tog emot grammisarna i februari: ”Vi vill tacka de otaliga musiker som har inspirerat oss genom åren och som har visat oss att ärlighet, lekfullhet och glädje inför skapandet av musik räcker. Att man kan skapa för att skapa, att man inte behöver förställa sig för att passa in eller stå ut.”

– Vår drivkraft är att musik är så roligt. Vi gör musik för att det är det bästa som finns, och vi går omkring och sjunger hela tiden här hemma, säger Johanna.

Båda två har sjungit så länge de kan minnas och de växte upp i en familj där musik var ett naturligt sätt att umgås. Men bandet First Aid Kit började med enbart Klara. I tolvårsåldern blev hon, som hon själv beskriver det, ”helt besatt” av det ameri­ kanska indiebandet Bright Eyes.

– Bright Eyes musik fick mig att börja spela gitarr och lära mig ackord, bara för att jag ville se om jag också kunde spela. Och så började jag skriva egna låtar, säger Klara.

Det dröjde inte länge förrän Johanna lade till sångstämmor på Klaras låtar. Enmansbandet First Aid Kit blev en duo och även ett fantastiskt låtskrivarteam.

– Ibland kan Klara komma med en färdig låt och den är perfekt från början. Men oftast börjar det med att en av oss har en idé, en rad eller något ­annat som vi jobbar utifrån, säger Johanna.

Ålder: Johanna 22, Klara 20.

Bor: Södermalm, Stockholm.

Karriär: Klara och Johanna Söderberg bildade First Aid Kit 2007. Ett år senare kom den första EP:n, Drunken Trees.

De har gett ut två album, The Big Black and The Blue 2010 och The Lion’s Roar 2012. Det senare spelades in i Omaha, Nebraska och producerades av Mike Mogis. Det var en dröm som gick i uppfyllelse eftersom Mogis är bandmedlem och producent till bandet Bright Eyes, en av systrarnas största inspirationskällor. First Aid Kit har även samarbetat med Bright Eyes och Jack White.

De uppträdde på Polar Music Prize-galorna 2011 och 2012 inför Patti Smith och Paul Simon. Våren 2013 belönades duon med Nordic Music Prize och fyra grammisar för årets artist, årets album, årets pop och årets kompositör.

Aktuella: First Aid Kit spelar flitigt under sommaren, bland annat på Peace & Love i Bor­ länge och Stockholm Music & Arts. Se hela turnéprogrammet på thisisfirstaidkit.com.

ANTAL VERK HOS STIM: 36.

FÖRSTA REGISTRERADE VERK: Tangerine Text och musik: Klara Söderberg.

MEST SPELADE VERK: The Lion’s Roar Blue Wolf Emmylou I Met Up With The King (Text och musik: Klara och Johanna Söderberg)

08

soundcheck: first aid kit

FIRST AID KIT OM … Stims betydelse: – Första minnet av Stim är att vår pappa, som är musiker, fick kuvert från Stim när vi var små.

Stim betyder mycket för alla låtskrivare. Det var väldigt stort för oss när vi anslöt oss till Stim 2007 och anmälde vår första låt Tangerine. Då var det på riktigt. … namnet First Aid Kit: – Bandnamnet byggde på en en­ kel idé om att musik är en hjälp i vardagen, en helande kraft. Låt­ skrivandet hjälper oss att ta oss igenom saker på ett personligt plan. Men det är också helande att kunna ge musikens kraft till andra. Som ett plåster, eller ett första förband. … att vara systrar och jobba ihop: – Vi har alltid gjort kreativa saker tillsammans. Vi tjafsar om småsaker hela tiden, men det går snabbt över och är nog mest jobbigt för folk omkring oss, inte för oss själva. Vi kan prata om allt och vara ärliga och öppna när vi jobbar ihop. Det måste man kunna när man skapar musik. … att sköta affärssidan av musiken: – Vi har alltid haft kontroll så att vi inte blir överkörda av andra.

För tre år sedan skaffade vi en manager. Det var skönt att kunna släppa en del saker och inte hålla reda på allt. Vi är lyckligt lot­ tade att vi kunnat lägga över mer och mer på andra, så att vi kan fokusera på musiken. Men det är ändå många beslut och frågor som man inte kan slippa undan.

Och vi sköter fortfarande mycket själva, till exempel vår Facebook och Twitter.

DISKOGRAFI:

The Big Black and The Blue, 2010

The Lion’s Roar, 2012

’’

Vi låter oss inte dras med av all ­uppmärksamhet, utan fokuserar på det som driver oss att skapa.”

– Vissa låtar går fort att skriva, men de som tar lång tid kan vi jobba med under flera månader.

Då arbetar vi med de olika delarna som ett pussel, säger Klara.

Det är bara tre veckor sedan de flyttade in i sitt nya hem. Men de har hunnit landa och komma i ordning efter en period med turné i Australien, prisgalor och mycket mediekontakter. Klara och Johanna skämtar om att de hoppas att grannarna står ut med att de sjunger mest hela tiden.

– Just nu har vi en längre paus från spelningar och medier. Den här intervjun är ett undantag.

Vi behöver ta det lugnt ibland. Då kommer inspirationen och viljan att skriva nya låtar, säger Johanna.

Hon beskriver hur det kräver koncentration och energi att skapa musik. Ibland kan systrarna få idéer när de är ute och turnerar, men då hinner de inte skriva klart låtarna. Därför är pauserna så viktiga för skapandet.

Klara och Johanna har aldrig känt att det har varit ett hinder eller något negativt att de är kvinnor i en mansdominerad bransch. Själva har de växt upp med starka kvinnor som musikaliska förebilder, till exempel Joni Mitchell.

– Det finns mycket press på tjejer och många ideal att leva upp till. Det är mycket yta och plast.

Men det gäller att koppla bort allt det och göra sin egen grej. Vårt tips till unga låtskrivare är att bara skriva, egentligen vad som helst, och ju mer man skriver desto bättre blir det, säger Johanna.

– Det känns konstigt att vi själva kan ses som förebilder nu. Samtidigt är det fantastiskt om vi kan inspirera någon enda person till att göra musik, säger Klara.

Ur högtalarna i lägenheten strömmar Phosphor­ escent, som är den amerikanska singer-song­ writern Matthew Houcks artistnamn. När Klara och Johanna ska sätta ihop en lista med tips på musik till Stim-magasinets läsare, så finns Phosphorescent självklart med och systrarna är rörande snabbt överens om vilka fyra ytterligare låtar de ska välja.

– Vi har själva upptäckt mycket musik genom att läsa intervjuer med andra låtskrivare och musiker.

Det är ett bra sätt att få tips, säger Johanna.

I sommar spelar First Aid Kit flitigt i Sverige, Norge, Finland och England. Stockholm Music & Arts i början av augusti är en av höjdpunk­ terna i turnéprogrammet, där First Aid Kit är en av huvudakterna tillsammans med Prince och Rodriguez.

– Förra året kunde vi inte gå på Stockholm Music & Arts för då spelade vi själva på Lollapalooza i USA. Jag nästan grät, för alla våra favoritartister skulle spela – Emmylou Harris, Antony and the Johnsons, Buffy Sainte-Marie och Patti Smith. Det kändes som om arrangörerna drev med oss. Men i år får vi vara med själva, säger Klara.

I First Aid Kits sommarprogram finns också en spelning med Mando Diao i Helsingborg, och två konserter i Uppsala och Göteborg där de spelar med Patti Smith.

– Det var Patti som frågade om vi ville spela med henne. Vi har växt upp med Patti som en hus­ gudinna, båda våra föräldrar avgudade henne och vi med. Så det känns overkligt att vi ska headlina ihop, men otroligt roligt och en stor ära, säger Klara.

– Det ska också bli fantastiskt att få spela på Peace & Love, det har vi inte gjort förut, säger Johanna.

Just nu väntar Klara och Johanna mest på att deras egen kombinerade studio och replokal ska bli klar. Den byggs i källaren till föräldrarnas hus och det märks att systrarna längtar.

– Vi vill väldigt gärna spela in en ny skiva, men vi vet inte riktigt när det kommer att hända, säger Johanna.

Det plingar till i hennes mobil. Det är ett fan som hör av sig och meddelar att hon bokat biljet­ ter till Peace & Love – ända från Kanada. First Aid Kit har verkligen tagit världen med storm. n

soundcheck

09

FEM LÅTAR I FIRST AID KITS SMARTPHONES: Song For Zula – Phosphorescent Text och musik: Matthew Houck.

Our Town – Iris DeMent Text och musik: Iris DeMent.

Harlan County – Jim Ford Text och musik: James Ford.

A New Life – Jim James Text och musik: Jim James.

Someday Soon – Judy Collins Text och musik: Ian Tyson.

Klara och Johanna Söderberg hittar inspirationen till nya låtar i pauserna och lugnet.

10

pseudonymer

NANCY BLOND Maja Ivarsson skrev under pseu­ donymen Nancy Blond låten Hej hej Monika tillsammans med bandkol­ legan Felix Rodriguez från The Sounds och sångaren Nic Schröder.

Låten blev årets sommarhit med gruppen Nic & the Family 2004.

under cover

Det finns något extremt ­kittlande med hemligheter. Inte minst inom musik­världen där hemliga artister och u ­ pphovsmän dyker upp titt som tätt under mystiska alias. − Det är lite som att vara Batman fast i musiken, säger låtskrivaren Tim Norell. Text: Anders Löf

FOTO: Linus H allsénius, E ri c B roms, pär wi c kholm

pseudonymer

JONAS MOBERG

GROBINSKI

Låten Snabbköpskassörskan skrevs under namnet Jonas Moberg och gavs ut 1985 med gotändska gruppen Di sma undar jårdi. Det var först 17 år senare som Tomas Ledin avslöjade att det var han som stod bakom pseudonymen.

Mauro Scocco gav 1996 ut trip hop-skivan Stranger than Florida under pseudonymen Grobinski.

A

llt från piffiga artistnamn som Sean Banan till superhemliga alias som metalgruppen Ghost.

Anledningarna att skaffa en pseudonym är många. − Historiskt har det funnits olika skäl för kreatörer att dölja sin riktiga identitet. Det var till exempel vanligt bland kvinnliga författare på 1800-talet efter­ som det förr ansågs opassande att kvinnor skrev ­böcker, säger Jonas Nordin på Stims medlems­ service.

I musikhistorien finns en lång tradition av att dölja etniskt ursprung och kön för att göra sig mer kommersiellt gångbar. − Fred Astaire hette egentligen Frederick

’’

Austerlitz och kompositören Gurli Maria ­Bergström kallade sig Kai Gullmar efter­ som det funkade både som man och kvinna. Har man ett knöligt namn byter man ofta till något mer slagkraftigt, säger Jonas.

I 30- och 40-talets Sverige var anledningen att skaffa pseudonym mer av praktisk karaktär. På den tiden var artister ofta knutna till skivbolag med sitt artistnamn − och om man ville kunde man helt enkelt skriva på för ytterligare ett skivbolag med ett nytt artistnamn för att bättra på hushållskassan. − Så var det med Bo Hallman. Han hette Bo Hallman på ett skivbolag, Nonne Hall på ett annat och Bigge Holm på ett tredje. Egentligen var han

11

Historiskt har det funnits olika skäl för kreatörer att dölja sin riktiga identitet.”

12

pseudonymer

under annat namn Jules Sylvain var en ­ seudonym för Axel Stig p Hansson. Han kompo­nerade cirka 800 melodier och ­använde sig av ytterligare 2530 olika pseudonymer.

När Lasse Holm var medlem i The Moonlighters kallade han sig Larry Moon.

Operasångaren Jussi Björling sjöng schlager­ betonade sånger under pseudonymen Erik Odde.

’’

Folk gissade på Paul McCartney och Sting.

De kunde inte ens ana att vi var svenskar.”

Tim Norell

Schlagerkompositören Ejnar Westling skrev religiösa sånger under namnet Gunnar Dahl.

Farrokh Bulsara, mest känd som Freddie Mercury, gick ibland under pseudo­nymen Larry Lurex – en ordlek ­baserad på Gary Glitter.

Enrique Iglesias gav ut sin demo under pseudonymen Enrique Martinez för att slippa bli jämförd med pappa Julio Iglesias.

Kungen av pseudonymer Skandalernas man Johnny Bode (1912-1983) använde mängder av fantasifulla ­pseudonymer. När Bode var som mest framgångsrik var han en av Sveriges mest inspelade och firade sångare och kom­ positörer. När han dog var han utfattig. Bode var schlager­ sångare, författare, operett­ kompositör och tonsättare, men även pornograf, bedragare, soloch-vårare och tjuv. Han blev dömd för olika brott, inspärrad på mentalsjukhus, tvångs­ steriliserad och utvisad ur inte mindre än fyra länder. Förutom pseudonymerna Johnny eller Juan Delgada använde han även Johnny Bourns, Richard Ritzi, Rob Robertsson, J Bondy, Florence Valentin, Hasse Borg, Hjärtans August, B.R. Mireille, Kiddie Niles, Sven Svensk, Leo Baransky & Teddy Scheffer.

Idag är Bode mest känd för sina ekivoka visor och han var en stor inspirations­källa för Errol Nordstedt, alias Eddie Meduza.

döpt till Ninor eftersom han var det nionde barnet i familjen men det använde han aldrig, säger Jonas.

Det finns exempel på musikskapare som begärt att vara hemliga hos Stim för att de lever under skyddad identitet, eller som av andra allvarliga anledningar inte kan gå ut med sitt verkliga namn.

Men den vanligaste orsaken till att använda pseudonym är att man till vardags verkar inom en annan musikgenre. − Om en kreddig låtskrivare helt plötsligt vill skriva dansbandsmusik är det sannolikt att den upphovsmannen går under pseudonym, säger Jonas.

Ett klassiskt exempel är låten Snabbköpskassörskan som skrevs under namnet Jonas Moberg. Det var först 17 år senare som Tomas Ledin avslöjade att det var han som stod bakom namnet och låten. − Pseudonymer, som till exempel Philemon ­Arthur and the Dung eller Randy Fitzsimmons som skriver musik till The Hives, måste vara ­registrerade som verkliga personer i vårt register.

Det är svårt att betala ut pengar till en mystisk postbox i Bolivia, säger Jonas.

Så du menar att Stim vet vilka Philemon Arthur and the Dung är? − Någon hos oss måste veta det, men tyvärr kan vi inte berätta vilka de är.

Tim Norell är en upphovsman som varit hemlig, men senare valt att gå ut offentligt med sitt namn.

Han var låtskrivare för gruppen Secret Service som slog igenom stort 1979 med låten Oh Susie − utan att någon hade en susning om vilka de var. − Det är en speciell känsla att ha en låt som klättrar upp för världslistorna, men som ingen vet att du har skrivit. Det är lite som att vara serievärldens Batman fast i musiken, säger Tim Norell.

Hemlighetsmakeriet ledde snabbt till konspira­ tionsteorier.

− Innan vi avslöjade oss hade de frågetävlingar på diskotek och på radion. Vilka är Secret Service?

Folk gissade på Paul McCartney och Sting.

De kunde inte ens ana att vi var svenskar, säger Tim. Anledningen till att Secret Service ville vara anonyma var framför allt för att de sjöng på engelska. − Det var superohippt med svenska band som sjöng på engelska på den tiden. Sverige har alltid varit lite konstigt på det sättet – att det är bara en enda trend som får råda. Det kanske var för att ABBA hade haft sin storhetsperiod, och nu tyckte alla att ABBA var fult och att det var fult att tjäna pengar och vara kommersiell, säger Tim. Secret Service lyckades hålla sig hemliga fram till att de släppte sin andra singel. − När vi trädde fram minns jag att folk dis­ kuterade att Secret Service också var fult för att vi hade sålt mycket skivor. Det var ju lite därför vi startade hemlighetsmakeriet också, den svenska avundsjukan.

Oh Susie skrev Tim under pseudonymen Hob – eftersom Ola Håkansson och Ulf Wahlberg som han bildade bandet med tyckte han var lik en hobbit. − Det var min första låt och jag hade ingen aning om hur Stim fungerade. Men jag hade inga problem att få ut pengar av Stim för att jag skrev under pseudonym.

Om du vill skapa en pseudonym kan du enkelt koppla ditt nya namn till ditt Stimanslutna konto.

När du sedan verkanmäler ett alster så väljer du vilket namn som ska stå som upphovsman. Om man vill ha en hemlig pseudonym måste man dock skapa ett separat konto. − Det är inget vi rekommenderar. Man ska kanske inte ha elva hemliga pseudonymer bara för att det är kul, säger Jonas Nordin. n

Rätta till akustiken i ditt studiorum!

London 12a Studio Kit: • Komplett studiokit ”in a box” • Kontrollerar problematisk bas • Absorberar oönskade reflektioner • Enkel installation utan lim För Studios på 10–14 kvm, Hemmabiorum 14–18 kvm Primacoustic London kit ger dig en komplett lösning med allt du behöver för att förbättra akustiken i ditt rum enligt den akustiska principen ”LEDE” (Live-End, Dead-End), där den delen av rummet där ljudkällan finns har större dämpning medan den så kallade mottagarsidan lämnas relativt live för ett naturligare sound. Strategiskt placerade paneler kontrollerar oönskade reflektioner, flutter-eko och hjälper till att reducera stående vågor.

All viktig baskontroll tas om hand med hörnmonterade basfällor.

Montera själv!

Akustikpanelerna monteras enkelt genom att tryckas fast på medföljande uppfästningsanordningar så att man slipper använda sättlim som förstör väggarna.

Panelerna finns i svart, grått eller beige, och kan även kläs i tyg i valfri färg. De levereras komplett med fästbyglar, skruvar och plug samt rätt bit till borrmaskinen.

Pris: 6.995 Kr. inkl. moms ®

Stockholm: tel. 08-470 58 10 Malmö: tel. 040-43 23 90 www.arva.se • info@arva.se Angivet pris är rekommenderat cirkapris.

14

festivalsommar

festivalsommar Sommar, festival och klirr i kassan. Livemusiken i Sverige drar in miljarder varje år. Men många musikskapare går miste om sin del av kakan, helt i onödan.

Text: Kristin Boldemann Wester Foto: Viktor Gårdsäter

festivalsommar

15

Way Out West budgeterar ersättningarna till Stim redan i början av festival­ planeringen. 2011 kom över hälften av musikbranschens intäkter, 51 procent, från festivaler och konserter.

16

festivalsommar

Arvikafestivalen p책 den tiden d책 det begav sig.

Fleet Foxes p책 Arvikafestivalen.

festivalsommar

’’ D

Många artister och musikskapare vet inte att de ska rapportera till Stim i samband med festivaler och går miste om intäkter.”

Niklas Tengvall, ekonomiansvarig på Luger

rygt 6,3 miljarder kronor. Så mycket omsatte den svenska musikbranschen 2011.* Det motsvarar 3 procent av Sveriges BNP – värdet av landets alla varor och tjänster. Över hälften av intäkterna, 51 procent, kom från festivaler och konserter – en siffra som har ökat stadigt de senaste åren.

För att kunna betala ut ersättningar till upp­ hovsmännen behöver Stim få in musikrapporter från artisterna eller festivalarrangörerna. När det gäller alla genrer utom konstmusik är det ­artisternas ansvar att rapportera till Stim vilken repertoar de har framfört.

– Många artister och musikskapare vet inte att de ska rapportera till Stim i samband med festivaler, och går miste om intäkter, säger Niklas Tengvall, ekonomiansvarig på Luger som bland annat arrangerar festivalerna Way Out West i Göteborg och Stockholm Music & Arts.

– Vid en vanlig konsert ser artisterna alla kostnadsposter, inklusive ersättningen till Stim.

Det gör att de blir mer medvetna och vill skicka in sin musikrapport. Vid festivaler ser de aldrig Stimkostnaderna. Det är en utmaning att få dem att förstå att de får mer pengar om de musikrap­ porterar. Under festivalerna försöker vi informera artisterna om att de måste lämna in en musikrap­ port för att kunna ta del av Stimutbetalningarna.

Luger budgeterar ersättningarna till Stim i ­början av festivalplaneringen. Det finns två pris­ listor för livemusik, en för konserter och en för festivaler.

– Konsertprislistan baseras på biljettpriset samt antal dagar. Festivalprislistan som omfattar flerdagarsfestivaler baseras på en viss procent av festivalens omsättning, säger Niklas Tengvall.

Hur stor procent av sin omsättning festivalerna betalar till Stim beror på flera saker.

– För en flerdagarsfestival som drar in upp till 1,5 miljoner kronor brutto på biljettförsälj­ning gäller en Stimavgift på 5,5 procent. På biljettförsäljning som överstiger 1,5 miljoner blir Stimavgiften 2,5 procent, säger Johnny Elfström, festivalansvarig hos Stim.

17

Så musik­ rapporterar du Vid festivaler musikrapporterar du på samma sätt som vid vanliga spelningar eller fram­ föranden. Det finns två sätt: 1. Gå in på Mina Sidor på Stim.se och rapportera där.

2. Sammanställ en rapport med vilka låtar du har framfört, var och när de har spelats och vem som arrangerade festivalen.

När musik framförts av utländska artister är det festivalarrangörens ansvar att rapportera till Stim vilken musik som har spelats. Det gäller också konstmusik, till exempel orkestermusik, kam­ marmusik och experimentell musik.

Max Käck är festivalgeneral för Kalvfestivalen.

Festivalen, som firar tioårsjubileum i år, fokuserar på att nå ut med nutida konstmusik till en ny publik.

– När festivalen är slut och jag har pustat ut så rapporterar jag till Stim hur många biljetter vi sålde, vilka verk som spelades, vem som framförde dem med mera. Efter ett tag kommer en räkning från Stim, oftast på ett par tusenlappar, säger Max Käck.

En annan festival som hamnar i konstmusik­ facket är Norbergfestivalen. Norbergfestivalen har funnits i 14 år och är en arena för elektronisk musik, allt från experimentell ljudkonst till dansmusik. Festivalen håller till i en stor betong­ byggnad från 60-talet som tidigare användes för anrikning av järnmalm.

– Festivalen var från början väldigt löst sam­ manhållen och drevs med mycket idealism. På den tiden tror jag inte att det musikrapporterades till Stim över huvud taget. Sedan vi bildade en svensk förening 2011 har vi alltid rapporterat till Stim, säger Carl Nyrinder, ordförande i föreningen Norbergfestival.

Han fortsätter: – Efter festivalen skickar vi bland annat in spelschemat, programbladet och information om hur många besökare vi har haft. Vi vill profes­ sionalisera festivalen för att den ska överleva, då är rapporteringen till Stim central. För oss är det otroligt viktigt att upphovsmännen får betalt.

Men svenska artister spelar inte bara på hemmaplan, och ett svenskt band som spelar utomlands ska rapportera till den lokala upphovs­ rättsorganisationen i respektive land. När svensk musik framförs utomlands genereras så kallade konsertrelaterade exportintäkter. 2011 landade den intäkten på 281 miljoner kronor. n * Källa: Tillväxtverkets och Musiksveriges rapport Musikbranschen i siffror. Statistik för 2011.

Om du framfört konstmusik är det festivalarrangörens ansvar att sköta musikrapporteringen.

Norbergfestival är en festival för elektronisk och experimen­ tell musik som hålls i Norberg, Västmanland. Festivalen startade 1999 och hålls i ett övergivet gruvområde. I det som nu är den centrala scenen, Mimer­ laven, bearbetade man tidigare järnmalm. Förutom musiken kännetecknas festivalen av ljus- och ljudinstallationer samt workshops inom ljud och video.

I sommar hålls N ­ orbergfestival 25–27 juli. Läs mer på www.norbergfestival.com.

18

upphovsrätt

’’

Google har ingen anledning att respektera upphovsrätten.

De får inte tillräckligt med negativ uppmärksamhet för det.”

Robert Levine

Vilka utmaningar står upphovsrätten inför på nätet?

Vilken roll spelar upphovsrätten i digitala tjänster? Svåra frågor utan något självklart facit. Stim-magasinet frågade sex personer som alla arbetar med upphovsrättsfrågor, men ur olika perspektiv.

röster om upphovsrätten Text: Kristin Boldemann Wester

D

agens situation skulle kunna beskrivas som en spelplan med fyra ringhörnor. I ett hörn står de stora internetbolagen som Google, YouTube och Amazon, som lever på att tillhandahålla information och upphovsrätts­ skyddat material.

I ett annat hörn står telebolagen och opera­ törerna, vars teknik gör det möjligt att sprida informationen.

I det tredje hörnet står producenterna av hård­ vara – som Apple, Ericsson, Cisco och HP. De tjänar pengar på att sälja datorer, telefoner och andra apparater genom vilka konsumenterna tar del av informationen.

I den sista ringhörnan står upphovsmännen och upphovsrättsorganisationerna som producerar innehållet.

– Jag skulle kalla det ett krig – kring vad olika typer av information är och ska vara värd. Alla som är inblandade i den här debatten krigar

utifrån sina egna ekonomiska intressen, säger Robert Levine, journalist och författare till boken Free Ride.

– Apple är inte ett av världens högst värderade företag för att de har den bästa vita plasten, utan för att de kom på ett fantastiskt sätt att låta folk lyssna på musik. På samma sätt vill Amazon att det ska finnas billiga böcker, så att de kan sälja sina läsplattor, säger Robert Levine.

Alfons Karabuda är ordförande i SKAP, Svenska Kompositörer av Populärmusik, och ordförande för de europeiska upphovsrättsorganisationernas samlingsorgan ECSA. – Många stora bolag som Google och YouTube vinner på en svag upphovsrätt och lägger mycket pengar på att lobba mot politiker. Men om upp­ hovsmännen inte får betalt kommer det på sikt inte att skapas nytt bra material, säger han.

– Jag tror inte att folk kommer att sluta göra musik eller att världen går åt helvete om männi­ skor slutar att lyssna på opera. Men det är dyrt att

FOTO: P ontus Tideman, Kalle Assbring, J o Bayer, Viktor gårdsäter, S ofia R unarsdotter, melker Dahlstrand

upphovsrätt

skapa kvalitetsinnehåll, säger Robert Levine.

Enligt honom är låtskrivarna de som drabbas värst: – De står inte på scen och blir sällan lika kända som artisterna. De kan inte få in pengar genom att sälja t-shirts.

Per Strömbäck är redaktör för boken Myten om internet och driver sajten Netopia, ett forum för digitala samhällsfrågor.

Två författningar är enligt honom anlednin­ gen till dagens situation: Clintonadministra­ tionens Digital Millennium Copyright Act från 1998 som skulle flytta ut upphovsrätten på nätet utan att bromsa tillväxten online, och den europeiska motsvarigheten [reds anmärkning: e-handels­direktivet, 2000/31/EG] som hade den amerikanska lagen som förebild. Enligt de två lagarna friskrivs mellanhänder som telebolag och nät­tjänster från ansvar för intrång som deras användare begår.

– Upphovsrätten är teknikneutral och gäller på nätet. Problemet är när den inte efterlevs. Vi arbetar intensivt med att hitta smarta tillämp­ ningar av upphovsrätten på internet, säger Helena Woodcock, chefsjurist på Stim.

Upphovsrättens tillämpning på internet är kopplad till lagar och regler på nätet generellt.

Enligt en rapport från Post- och Telestyrelsen är en majoritet av svenskarna för ökad reglering av internet.

– Man vill ha skydd mot virus, näthat och digita­ la intrång. I dag är samhället och internet samma sak. Ingen vill ha ett samhälle utan demokratiska lagar och institutioner, säger Per Strömbäck.

Robert Levine håller med: – Jag tror inte att vi måste reglera jättemycket, bara smartare. Idén att inte reglera internet är löjlig.

Men i dag är de flesta lagar nationella, och därigenom tandlösa på nätet.

– Vi behöver internationella lagar, säger ­Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan och

författare till Google-koden.

Stimintäkterna för musik som spelas på internet i Sverige ökade med över 43 procent, eller 50 miljoner kronor, mellan 2011 och 2012.

Hela 44 procent av svenskarna strömmar musik genom digitala musiktjänster som Spotify, enligt en ­rapport från branschorganisationen Musiksverige.

Det är tredje mest i världen, strax efter Norge och Spanien.

– Allt fler tycker att det är rimligt att betala för musik på nätet. Till och med Google verkar börja förstå att de inte kan gömma sig bakom slogans som ”Informationen vill vara fri”. Folk gillar inte girighet. Inte heller YouTube kommer på sikt att kunna tjäna pengar på att visa upp­ hovsrättsskyddat material, säger Alfons Karabuda.

Miljontals människor lyssnar på musik på You­ Tube. Sedan en tid tillbaka förhand­lar Stim med YouTube för att få till ett avtal om ersättningar.

– Vi strävar efter att ingen ska få lägga ut låtskrivares musik utan att betala. Det kan bli långdragna förhandlingar men det måste få ta tid. Vi börjar hoppas närma oss en l­ ösning, säger Helena Woodcock och fortsätter: – Vi älskar nätet och att människor kan få tillgång till musik enkelt och snabbt. Vi försöker underlätta för teknikföretag som Spotify och You­ Tube att tillämpa upphovsrätten på ett bra sätt och jobbar målmedvetet för att hitta smidiga licensie­ ringsmodeller.

Föreningen svenska tonsättare, FST, vill öka kännedomen om nutida konstmusik. Av FST:s 343 medlemmar är det inte så många som kan försörja sig på sin musik. Illegal nedladd­ning och ström­ mad musik på nätet påverkar dem inte särskilt mycket direkt, deras inkomster har traditionellt kommit från konserter, inte från cd-försäljning.

Tonsättarnas problem är snarare det motsatta. Det är svårt att hitta dem på nätet.

– Upphovsmännen syns till exempel inte på ­Spotify. Om du gillar musik du hör via Spotify och

19

Medverkande fr v: Andreas Ekström Journalist på Sydsvenskan och författare till Google-koden.

Alfons Karabuda Ordförande i SKAP, Svenska Kompositörer av Populärmusik, och ordförande för de europeis­ ka upphovsrättsorganisationer­ nas samlingsorgan ECSA. Robert Levine Journalist och författare till boken Free Ride.

Helena Woodcock Chefsjurist på Stim.

Per Strömbäck Redaktör för boken Myten om internet och driver sajten Netopia.

Martin Q Larsson Ordförande för Föreningen svenska tonsättare, FST.

’’

Kunskapen om upphovs­ rätt är låg bland kon­ sumenter, politiker och tyvärr också hos många upphovsmän.

Men det blir långsamt bättre.” alfons karabuda

20

upphovsrätt

Så skyddar du din upphovsrätt online – Lär dig mer och berätta hur du drabbas av det illegala beteendet. Om människor vet att deras vänner, grannar eller familj som är låtskrivare, fotografer eller journalister är beroende av att upphovsrätten respekteras­ kommer de att vilja öka regle­ ringen på nätet. Jag tror de allra flesta vill att upphovs­ männen ska få betalt, säger Robert Levine.

VIKTIGA ÅRTAL 1904 Sverige anslöt sig till den inter­ nationella Bernkonventionen, som likabehandlar utländsk och nationell upphovsrätt.

1919 Sveriges första upphovsrättslag antogs.

1996 Upphovsrättslagen reviderades för att förlänga skyddstiden för bland annat musikaliska verk från 50 till 70 år efter upphovsmannens död.

2000 EU:s e-handelsdirektiv antogs [2000/31/EG].

2001 EU:s InfoSoc-direktiv [2001/29/ EG] om “Harmonisering av vissa upphovsrättsfrågor mm i infor­ mationssamhället” antogs och infördes i svensk rätt 2005.

’’

Självklart fuskas det, men numer har människor ändå uppfattningen att man bör betala för musik och film på nätet.”

Martin Q Larsson

vill lyssna på mer musik av samma kompositör är det svårt att veta hur man ska gå till väga, säger Martin Q Larsson, ordförande för FST. Samti­ digt innebär Spotify en fantastisk möjlighet att upptäcka musik man inte visste fanns, utan att det kostar en krona mer.

De amerikanska nätjättarna tycks ha det något tuffare i Europa än på hemmaplan och i andra delar av världen. Nyligen blev det till exempel klart att Google ska betala en halv miljard kronor till franska medier. Bakgrunden är att europeiska medieföretag anser att tjänster som Google News inkräktar på deras upphovsrätt genom att länka till deras tidningsartiklar.

– Det är bara ett av flera exempel på hur de stora nätbolagen är beroende av traditionella medietjäns­ter. I dag subventioneras den digitala ekonomin av den analoga, säger Per Strömbäck.

I Tyskland pågår liknande diskussioner om lag­ stiftning och i Sverige stämde nyligen bildbyrån Scanpix Google på miljonbelopp för bilder som använts i Google News.

– I USA tycker många att de stora internet­ bolagen är goda. Européerna är mer skeptiska mot amerikanska storbolag. Bolag som Google och YouTube har dessutom haft vissa problem med integritetsskyddande lagar i Europa, säger Robert Levine.

– En halv miljard kronor är ungefär vad Google drar in på tre dygn. Det är en fin gest men den har ingen betydelse, säger Andreas Ekström.

Så vad krävs för att Google och YouTube ska börja betala för upphovsrättsskyddat material?

Robert Levine ser en kombination av piskor och morötter.

– Framför allt krävs det politisk vilja. Det är inte raketforskning att hitta fungerande lag­ stiftning, men det tar tid och är lite komplicerat.

Regeringar är försiktiga, de blir lobbade mot av nät­bolagen. Det finns en uppfattning att om man stöder upp­hovsrätten så stöder man de stora musik- och filmbolagen och inte de enskilda ­upphovsmännen.

Per Strömbäck sätter sitt hopp till EU: – EU har lyckats sätta press på Microsoft och vunnit. EU har möjlighet att skapa internationella

överenskommelser med USA och Kina.

Just nu förbereder EU ett nytt direktiv. En del av direktivet går ut på att göra det enklare att licen­ siera musik i Europa.

– I dag måste internationella musiktjänster som YouTube förhandla om rättigheterna till musiken i varje enskilt land i Europa. Det är krångligt och svårt för dem att förhandla med 27 länder, säger Helena Woodcock.

För att underlätta för musiktjänsterna vill Stim och andra upphovsrättsorganisationer i Europa slå sina påsar ihop och samla sina rättigheter i gemensamma ”hubbar”. Det skulle innebära färre förhandlingar för bland annat YouTube.

– Det är fortfarande bara ett förslag, men vi tror på det och agerar för att det ska bli verklighet, säger Helena Woodcock.

Upphovsrätten består inte bara av den ekono­ miska rätten att få ersättning för sina verk. Den består till lika stor del av den ideella rätten, låtskrivarens rätt att bli angiven som upphovs­ man och att bestämma över verket. Den ideella upphovsrätten skiljer sig från land till land och har kommit långt i Sverige.

– En av våra SKAP-medlemmar hade till exem­ pel skrivit en psalm som Sverigedemokraterna ville använda i en reklamfilm. Eftersom vi har ideell upphovsrätt kunde vi stoppa det, säger Alfons Karabuda.

– Vi måste jobba globalt. Jag har varit med och tagit fram en rapport i FN om konstnärliga rättigheter. Rapporten visar, tvärtemot gängse uppfattning, att upphovsrätten är otroligt viktigt för yttrandefriheten och mångfalden.

När FN slår ett slag för upphovsrätten står ­Sveriges ideella upphovsrätt som förebild.

– FN har visserligen ingen lagstiftande makt, men det är en trovärdig och inflytelserik av­ sändare, säger Alfons Karabuda.

Frågan är om människor kan vänja sig vid att inte få tillgång till musik utan att betala.

– Absolut. Om man gör det svårare att ladda ner illegalt och lättare att köpa musik på nätet kom­ mer färre personer fildela illegalt. Bekvämlighet går ofta före pris. Spotify är ett bra exempel på det, säger Robert Levine. n

notiser

Köpte sin egen skiva

I Polarstudion med Michael B Tretow som var ljudtekniker på ABBAs inspelningar. På museet kan du prova Allt fler upphovsmän står upp för rätten till ersättning att mixa en låt och jämföra din mix med hans. för sin musik. Nyhetsbrevet Digital Music News Foto: Bengt H Malmqvist©Premium Rockshot

r­ apporterar bland annat om Guy Marchais, gitarrist i Suffocation. Som ett inlägg i debatten om illegal nedladdning filmade han sig själv när han gick in i en butik och köpte bandets senaste platta. Detsamma gäller upphovsmannen Marc Ribot i Ceramic Dog vars senaste album innehåller låten Masters of the Internet: ”Download this music for free! We like it when you do!

We don’t have homes or families to feed!”. Marc Ribot gick också ut med en förklaring till sina fans där han bland annat skriver: ”Giving us back part of the value Made in Sweden for export, var ett TV-program där ABBA medverkade som sändes 1975. we create would make a real FREE culture possible Foto: Bengt H Malmqvist©Premium Rockshot – one where fans get what they need, AND creative community workers get paid.”

Agnetha och Frida i en privatjet på turné 1979. På museet har vi de faktiska prylarna och kläderna som bars under de olika turnéerna.

Foto: Anders Hanser©Premium Rockshot

Agnetha gör sig redo att gå upp på scen. I omklädningsrummet på museet får du uppleva känslan av att medlemmarna just gått upp på scen, och fortfarande känna den unika parfymen i rummet.

Foto: Charles Hammarsten

21

Dags att söka stipendier

Inspelningen av videon ”Does your mother know” 1979. På museet kan du dansa till alla ABBAs videos.

Foto: Torbjörn Calvero©Premium Rockshot Från slutet av augusti går

det att ansöka om årets Stimstipendier. Håll utkik på stim.se. Förutom Stim är Konstnärsnämnden och Musikaliska Akademien de största stipendiegivarna, men det finns också en mängd andra stipendier att söka för den som är aktiv inom musik. E ­ xempel på några webb­platser som underlättar Live på scen 1979. Skulle inte du vilja uppträda med letandet efter är ABBA? På museet kanstipendier du det!

Foto: Anders Hanser©Premium Rockshot www.stipendielistan.se och www.klys.se/stipendier /musik.htm.

FOTO: R I C KAR D E R I KS S O N, N I NA F R I D E LL, Cassandra J enkins, M argita L jusberg

Anna och Josef årets stipendiater I slutet av april presenterades årets Ted Gärdestad­ stipendiater Anna Jalkéus och Josef Johansson. Anna Jalkéus, född 1992, skriver bland annat jazz, dator-pop Swedish Music Hall of Fame och ABBA The Museum. och singersongwriter-pop för harpa och studerar för Illustration: Johan Celsing Arkitektkontor. närvarande jazzsång på Kungliga Musikhögskolan.

– Stipendiet är en stark bekräftelse av att man är på VD Mattias Hansson presenterar den berömda rätt väg vilket känns oerhört inspirerande!

Jag 1975. blev platåskon som Björn hade på foten Foto: Anna-Lena Ahlström. väldigt glad över att de vågade ge det till mig eftersom jag skriver så mycket annan musik än traditionell pop.

Det ger mig kraft att våga fortsätta skriva så ärligt Ceramic Dog med Marc som möjligt, och att inte låta mig styras av tanken på Ribot längst vad som kan tänkas gå hem i samhället, säger Anna till vänster.

Presskontakt För högupplösta bilder kontakta: Jalkéus.

Jenny Engström jenny@bystrombalodis.se Den andra stipendiaten, Josef Johansson, är född 0730-41 58 93 1993 och aktuell med sin debutsingel Baby, baby.

– Att få Ted Gärdestadstipendiet känns jättestort, särskilt med tanke på vilken grym låtskrivare det är till minne av. Jag är själv inte uppväxt med hans musik utan upptäckte den i samma veva som jag sökte sti­ Den svenska popdoldisen Jan Olofsson kände alla, pendiet och insåg då vilken låtskatt jag gått miste om, gjorde allt och fotograferade det mesta i London under säger Josef Johansson.

60-talet. Han delade rum med The Beatles i Hamburg, fixade det enda svenska skivkontraktet med demonpro­ ducenten Joe Meek, var husfotograf på tv-programmet Ready Steady Go! och mycket mer. Om denna galna tripp genom pophistorien handlar Sven Lindströms bok Han sitter därnere mellan Clapton och Hendrix från Max Martin, Shellback och Norstedts förlag.

Rami Yacoub tillhörde de För att ha chans att vinna boken behöver du svara stora vinnarna när ASCAP på följande fråga: Eric Clapton var med och skrev låten Pop Awards delades ut i Los Layla som blev en jättehit 1971 – vad hette bandet som Angeles. Max Martin utsågs Clapton framförde den med? Mejla ditt svar till red@ till ASCAP Pop Music Song­ stim.se så är du med och tävlar om en av fem böcker. writer of the Year för tredje I förra numret frågade vi vad bandet hette som några året i rad och sjätte gången av medlemmarna fortsatte i efter splittringen av Tages. under sin karriär – fler än Svaret är Blond. Vi har dragit tre vinnare som får Boken någon annan i historien. Han fick dessutom ta emot om Tages – från Avenyn till Abbey Road. Grattis till Bengt inte mindre än sju ASCAP Pop Awards. Shellback till­ Skogsberg i Karlstad, Monica Syversen i Norrköping delades pris för fem låtar och Rami Yacoub för två låtar. och Bruno Pousette i Falun.

Tävling: Vinn bok

Max Martin historisk vinnare i USA

Se ABBA som hologram

Greatest Hits, bild från omslagsfotograferingen 1975.

Det här fotot togs på Djurgården i Stockholm där ABBA The Museum nu ligger.

Foto: Bengt H Malmqvist©Premium Rockshot

I början av maj öppnade Swedish Music Hall of Fame på Djurgården i Stockholm.

För övriga pressfrågor ochdelar: intervjuer kontakta: Den innehåller tre Moa Abrahamsson Byström ABBA The Museum, Svenska moa@bystrombalodis.se populärmusikens historia 070-791 20 00 och salen Hall of Fame.

Dessutom finns tillfälliga musikutställningar där gäst­ kuratorer och representanter från musikbranschen deltar i produktionen.

I ABBA The Museum finns bland annat medlem­ marnas kläder, guldskivor och originalprylar. Du kan se hur du klär i de legendariska scenkostymerna, sjunga i Polarstudion, uppleva häftiga hologram och kliva upp på scenen tillsammans med bandet.

I Hall of Fame ska vi få möta svensk populärmusiks legendarer. Namnen på de första som väljs in presen­ teras i höst och den officiella invigningen av den här delen sker i november.

22

stim around the world: Aa-Yang

Aa-Yang Ensemble från Bhutan med grundaren Jigme Drukpa längst till höger.

stim around the world

23

Aa-Yang Ensemble är unik. Inte enbart för att medlemmarna komponerar och framför musik som har rötter i hemlandet Bhutan. De är också det första bhutanesiska bandet som turnerat i Sverige.

bhutan on tour Text: Lotta Örtnäs Foto: Johan Westman

S

tim har anslutna över hela världen.

Några av de färskaste och mest långväga är musikerna i Aa-Yang Ensemble från Bhutan. Under våren turnerade de i Sverige och passade samtidigt på att gå med i Stim.

– Några svenska vänner tipsade om att vi borde ansluta oss till Stim. Vi är glada att Stim finns, och att vi får vara med i en organisation som stöt­ tar vårt skapande, säger Jigme Drukpa när han besöker Stims kontor i Stockholm.

Medlemmarna i ensemblen landade i Sverige ett dygn tidigare, och ska några dagar senare stå på Södra Teaterns scen i Stockholm. Därefter följer ytterligare tio konserter runt om i landet.

Tidigare har Aa-Yang Ensemble enbart spelat i Bhutan och Indien, så det här är den första turnén utanför Asien. Och det är premiär på mer än ett sätt. För Sverige har aldrig tidigare haft ett bhu­ tanesiskt band på besök.

Aa-Yang Ensemble består av sju musiker och maskdansare. En av dem är svenske musikern Johan Westman som flyttade till Bhutan för att studera Aa-Yangs musik och därefter blev medlem i gruppen. Ensemblens grundare, Jigme Drukpa, har studerat på musikhögskola i Norge.

– Vår ensemble representerar en intressant mix av olika språk, religioner och musiktraditioner.

Den musik vi spelar består både av traditionella bhutanesiska melodier och av stycken vi själva komponerat, säger Jigme Drukpa.

Inom bhutanesisk folkmusik finns två traditio­ ner, lhotsham från södra delen av landet och druk­ pa från den norra. De instrument som Aa-Yang använder är nästan alla specifika för regionen kring Tibet och Indien, och lutan dranyen är unik för Bhutan. Några exempel på andra instrument är lim, piwang, yangqin, yalamber baja, tabla och harmonium.

För Jigme Drukpa var det en dröm som blev sann när han grundande ensemblen 2010. Samma år grundade han även Aa-Yang Music School som är den första privata musikskolan i Bhutan. Målet med skolan är att bevara och utveckla traditionell bhutanesisk musik, och under de senaste tre åren har skolan undervisat cirka 150 barn från sex år och uppåt.

– Det har alltid varit mitt mål att få samla män­ niskor kring musik på det här sättet. Grundandet av ensemblen och musikskolan var början på en musikalisk resa som nu har tagit oss ända till ­Sverige, säger Jigme Drukpa. n

AA-YANG ENSEMBLE Om: Ensemblen grundades 2010 och består av sju musiker och maskdansare som framför traditionell och nykomponerad bhutanesisk musik.

Medlemmar: Jigme Drukpa, Harka Bahadur Subba, Basu Dev Sharma, Tenzin Jamtsho, Yeshi, Tshering Dorji och Johan Westman.

Aktuella med: Aa-Yang Ensemble gav elva konserter i Sverige under våren, från Lund i söder till Jukkasjärvi i norr. Turnén var en del av ett internationellt kulturutbyte som organiserades av SwedenBhutan Cultural Connection.

Förhoppningen är att de svenska banden Silverbullit och Fontän ska kunna göra en motsvarande turné i Bhutan.

BHUTAN Bhutan ligger i östra delen av Himalaya och gränsar till Indien och Kina. Landet har närmare 700 000 invånare. Bhutan har tidigare varit mycket slutet, men har öppnats upp allt mer under de senare åren.

24

en dag på jobbet Ingrid Herrström och kollegorna på Medlemsservice svarar på över 5 000 mejlfrågor per år.

Bengt Pernbeck guidar en upphovsman per telefon hur en verkanmälan ska fyllas i och registreras.

En dag med Stims Medlems- och Förlagsservice är som att befinna sig i hjärtat av Stims blodomlopp. Här finns Stims medarbetare för att hjälpa musikskapare och musikförlag, varje vardag året runt.

medlems- och förlagsservice Text: Lotta Örtnäs Foto: Viktor Gårdsäter

D

et är inte så konstigt att trycket ökar på Medlems- och Förlagsservice.

Allt fler ansluter sig till Stim, och vid årsskiftet hade Stim mer än 71 000 anslutna varav drygt 3 000 är

­musikförlag.

– Förra året besvarade vi ungefär 5 000 mejl­ frågor från musikskapare. Då är inte ens telefon­ frågorna medräknade. Det är ett jätteroligt jobb.

När jag kan hjälpa en upphovsman som blir nöjd, då är mitt arbete som roligast, säger Bengt ­Pernbeck på Stims Medlemsservice.

Flest frågor kommer i samband med att Stim­ pengar betalas ut. Det kan till exempel handla om varför vissa livespelningar inte finns med i utbetalningarna, eller varför en upphovsman inte fått ersättning för ett visst verk.

– Oftast finns det en logisk förklaring, som att just det verket eller den livespelningen finns med först vid nästa utbetalning. Den typen av frågor kan vi relativt lätt hitta svaret på i våra system, säger Bengt.

Annars är det frågor om allt från hur man registrerar ett verk, till hur mycket pengar man

en dag på jobbet

25

Max Thörn från ­Förlagsservice i möte med Scandinavian Songs.

får när en låt spelas live, och om det dras skatt på Stimpengarna.

– När det gäller skatt är svaret enkelt. Nej, vi drar ingen skatt på Stimpengarna. Men den oöverträffat vanligaste frågan är ändå vad man ska göra om man glömt inloggningsuppgifterna till Mina sidor, säger Ingrid Herrström på Stims Medlemsservice.

Liksom sina fyra kollegor på Medlemsservice har Ingrid jobbat länge på Stim. Förutom specia­ listkunskaper inom upphovsrätt är det en fördel att de alla har ett allmänt musikintresse och kännedom om musikaliska verk.

– En av de roligaste sakerna med att jobba på Stim är spridningen bland de anslutna. Vi har ­kontakt med människor från hela världen och i alla åldrar. De Stimanslutna är allt från världskän­ da låtskrivare till musikskapare som just anmält sitt första verk. Vi har även anslutna som kanske är mer kända för annat än sitt musikskapande, till exempel poeten och nobelpristagaren Tomas ­Tranströmer, säger Ingrid.

Och hur var det nu, hur gör man om man glömt inloggningsuppgifterna till Mina sidor?

– Det löser man enklast genom att fylla i ett formulär på stim.se under fliken Mina sidor. Men det går också bra att mejla eller ringa till oss, säger Ingrid.

På Förlagsservice är det inte de enskilda musik­ skaparna, utan musikförlagen som får hjälp och service.

– Lite förenklat kan man säga att vi jobbar med samma frågor som Medlemsservice. Men eftersom musikförlagen representerar många upphovsmän blir frågorna mer komplexa liksom avräkningar­ na, säger Max Thörn på Stims Förlagsservice.

Många av de större Stimanslutna förlagen företräder utländsk repertoar i Norden och Baltikum, vilket gör att Förlagsservice svarar på frågor kring all världens låtar.

Robert Gehring är chef för Stims Medlemsservice.

’’

Av de drygt 3 000 musikförlag som är ­ timanslutna, är det cirka 100 som är S mycket aktiva och har regelbundna kontakter med Stim. Det mesta sker per mejl eller telefon, men just i dag är ett av musik­ förlagen på besök hos Stim.

– Scandinavian Songs är ett större indieförlag som även representerar andra förlag. I dag ska vi prata om administrativa rutiner och hur det fungerar med representation av sin repertoar i ett annat land, så kallad subförläggning. Det är ju till stor del det som vår service till musikförlagen går ut på – att kunna erbjuda smidig administration kring utbetalningen av Stimpengar, säger Max. Ytterligare ett steg mot mer användarvänliga avräkningshandlingar är det projekt som Max själv jobbar med. Tillsammans med kollegan Susan Roberts från Stims avdelning Fördel­ning genomför han just nu en förstudie kring hur avräkningshandlingarna ska kunna presenteras som något annat än dagens pdf-dokument.

– Visionen är att kunna presentera avräkningar­ na mer innovativt och dynamiskt, säger Max. Stim jobbar kontinuerligt med att förbättra servicen. Nyligen lanserades ett nytt system för musikrapportering. Förutom ett bättre gränssnitt är en av nyheterna att man rapporterar en spel­ ning per musikrapport och att det går att lägga till en ny artist/grupp direkt i webbtjänsten.

– Den nya musikrapporteringen har vi tagit fram efter att ha lyssnat på synpunkter och förslag från våra rapportörer. Vi hoppas att våra musikskapare ska uppleva att det är smidigare att musik­rapportera nu, säger Robert Gehring, chef för Stims Medlemsservice. n

Vi har kontakt med människor från hela världen och i alla åldrar.”

SÅ KONTAKTAR DU OSS Medlemsservice E-post: medlem@stim.se Telefon: 08-783 95 00.

Telefontid måndag–torsdag 09.00–16.00, fredag 09.00–14.00.

På stim.se under fliken Musik­ skapare hittar du mer informa­ tion och svar på vanliga frågor.

Förlagsservice E-post: forlag@stim.se Telefon: 08-783 89 00.

Telefontid måndag–torsdag 09.00–17.00, fredag 9.00–15.00.

På stim.se under fliken Musik­ förlag finns information riktad till just musikförlag.

26

notiser

Nu lyfter FN konstnärliga rättigheter

Denniz Pop Awards lanserades under våren med syfte att hjälpa fram nya låtskrivare, producenter och artister, samt att samla in pengar till Denniz Pops Minnesfond i kampen mot cancer. Priser delas ut i fyra kategorier: Rookie Songwriter/Producer, Rookie Artist, Most Valuable Person och The Grand Prize.

Priset finan­sieras genom donationer och bland annat är SKAP, Svenska Kompositörer av Populärmusik, med och stödjer ­Denniz Pop Awards från starten. Priserna delas ut i början av juni.

Läs mer på www.dennizpop­awards.com.

Denniz Pop avled i cancer 1998, bara 35 år gammal.

Musikmässor jorden runt Världen är full av spännande musikmässor. Här är ett axplock att hålla ögonen på under 2013: juni: 9–11: New Music Seminar, New York City 19–20: Sync Summit NY, New York City 27–28: Trigger Creative Conference, Borlänge september: 4–7: Live at Heart, Örebro 19–20: Future Music ­Forum, Barcelona 25–28: Reeperbahn Festival, Hamburg oktober: 9–1: Culture Collide, Los Angeles 15–19: CMJ Music Marathon, New York City 17–20: Music and Media Finland, Tammerfors 30/10–3/11: Iceland ­Airwaves, Reykjavik

Like Swimming har släppt debut­ singeln God Knows.

Dubbelt upp för vårens reklamhit Intel och Bank of America har valt att använda svensk musik i reklamkampanjer under våren. I båda fallen handlar det om låten When Lovers Die med bandet You Say France & I Whistle. Bandets musik har redan tidigare blivit placerad med stora varumärken som Coca-Cola, X-box och GAP, och de har även haft låtar med i flera tv-serier. Men även om musiken är populär, så gick bandet skilda vägar redan i slutet av förra året.

Tre av bandmedlemmarna ingår nu i Like S ­ wimming som släppte sin debutsingel i april.

Mina Stimpengar Jonas Nordin arbetar på Stims Medlemsservice.

FRÅGA: I vilken ordning är det lämpligast att anmäla sin musik, spelningar och produktioner till Stim och NCB? SVAR: Det första och viktigaste man ska göra är att verkanmäla sina kompositioner. Verkanmälan är en av grundförutsättningarna för att vi ska kunna betala ut pengar till våra upphovsmän. Verkanmälan görs på Mina sidor så snart man vet att ett musikverk är klart att framföras offentligt.

När det gäller framföranden är det en bra regel att rapportera spelningar först när man vet att alla verk som framförts finns i Stims verkregister. När musiken är verkanmäld tar det ett par dagar innan den syns i webbtjänsten. Annars är det lätt hänt att det uppstår dubbletter i registret.

Samma gäller om man publicerar sin musik på nätet via en aggregator, eller när man gör en cd-produktion och själv anmäler sin produktion till NCB. NCB har ett eget register där produktionerna läggs in. Informa­ tionen matchas sedan mot Stims verkregister.

Om ett verk i en musikrapport eller produktion inte finns i Stims register vid matchningstillfället skapas en ny omatchad post i registret. Dessa poster syns i upphovsmännens verklistor med texten ”Verkanmälan saknas”. När upphovsmannen eller förlaget sedan gör verkanmälan skapas en dubblett som kopplas ihop med rapporten/produktionen vid nästa avräkningstillfälle.

Dubbletterna kan dock ställa till det om man inte är uppmärksam. Det är nämligen inte säkert att informa­ tionen i de olika posterna är exakt lika vilket kan ge upphov till missförstånd och försenade utbetalningar.

Ordningen är alltså: Verkanmäl alltid först, skicka sedan in musikrapport och eventuell NCB-anmälan.

Har du också frågor till Stim? Mejla medlem@stim.se

Anders Hillborg prisad tonsättare Tonsättaren Anders ­Hillborg är en av fem som i år erhåller de första ut­delade Per Gannevikstipendierna på 500 000 kronor vardera. A ­ nders Hillborg har varit frilansande tonsättare på heltid sedan 1982. Hans verksamhetsfält täcker såväl orkester-, kör- och kammarmusik som film- och popmusik.

Läs mer på www.hillborg.com.

FOTO: D enni z P op Awards, Anna S egerfelt, viktor gårdsäter

FN:s råd för mänskliga rät­ tigheter har publicerat sin första rapport om konstnärliga rättigheter. Rapporten syftar till att ge en bild av kulturska­ pares situation världen över och pekar på sambanden mellan olika konstnärliga rät­ tigheter och hur dessa sam­ verkar för att skydda såväl konstnärliga som demok­ ratiska processer. Den lyfter också upphovsrättsorgani­ sationernas roll för att stärka kulturskapare i relation till kommersiella uppdragsgivare.

Alfons Karabuda, ordförande i Stims huvudman SKAP (Svenska Kompositörer av Populärmusik), har som ende företrädare för en konstnärs­ organisation bidragit som expert.

Denniz Pop Awards

CD ON DEMAND & DISTRIBUTION Beställ dina CD-skivor efter behov istället för alla på en gång.

Ta hand om din egen distribution eller låt oss göra jobbet.

Kontakta oss för mer information: 08-545 706 70 info@cmmgroup.se www.cmmgroup.se

METAL PUNK

KOLLO Musikläger för tjejer 14-18 år

22-30 juni i Hultsfred Maria Storck från

Lotta Trouble från INGA FÖRKUNSKAPER KRÄVS!

Läs mer och anmäl dig på

www.popkollo.se/metal

Saknar du dina SAMI-pengar?

Utan musiken tystnar Sverige!

Vi saknar inspelningslistor!

Inspelningslistorna ligger till grund för din ersättning – utan dem vet vi inte vilka som medverkat på inspelningen, och vem som har rätt till ersättning när den spelats.

Har du varit med på en inspelning där inspelningslistor inte skickats in till SAMI? Fyll i inspelningslistan online på: sami.se/inspelningslista

Vi stödjer musikkreatörer som utsätts för censur och hot. Du kan stödja dem genom oss. freemuse@freemuse.org • www.freemuse.org

Välj RÄTT PARTNER vid produktionen av DIN MUSIK Det viktiga för en musiker är att finna en ONE STOP SHOP lösning. Det gäller att producera, marknadsföra och få ut sin musik på det mest lönsamma sättet och inte stirra sig blind på ”BILLIGA LÖSNINGAR”.

Vi på DISC Replication Europe med Partners tar TOTALANSVAR – från ax till limpa, vilket gör att ni kan koncentrera er på musiken. Detta mycket uppskattade koncept ger er trygghet, effektivitet och spar samtidigt både tid och pengar.

Disc Replication Europe har efter drygt 5 000 producerade Album skaffat en gedigen erfarenhet. Vi har kunnat hjälpa både nya som erfarna musiker som känt sig osäkra inför den nya musikbranschen. Vi har själva varit och är en del i denna omdaning där allas intresse ligger i: Hur får jag ut min musik på ett lönsamt sätt på marknaden och genom vilka kanaler?

C

M

Y

M

För nybörjare har vi sammanställt en folder, särtryck från Tidningen STUDIO – Experten, som vägleder om vad man absolut inte får missa, INNAN man ger ut sitt första Album.

Sänd in ett mail till: info@discreplication.se så skickar vi en Pdf, som täcker detta.

Y

Y

MY

K

* Priserna är exkl. moms och frakt

Vi levererar musik, film och data på alla medier från Vinyl, CD, DVD till olika minnen och digitalt över hela världen. Vi har alla standardförpackningar samt erfarenhet av nya distributionskanaler för att få ut er musik.

Vi önskar er alla en skön sommar och undrar ni över något, så har vi ÖPPET HELA SOMMAREN.

Vi finns här för er – Hör av dig för mer info, eller bokning av Coachning.

DISC REPLICATION EUROPE AB Starrängsringen 45 115 50 Stockholm

info@discreplication.se www.discreplication.se

Tfn: 08 - 792 21 40

notiser

Debatt: S: Vi vill se fler lag­ liga musiktjänster på nätet Ett verkligt kunskapssamhälle förutsätter en aktiv kulturpolitik. Kul­ turen öppnar våra sinnen för nya intryck och möjligheter. Den väcker nyfikenhet och skapar kreativa miljöer. Därför vill vi socialdemokrater att kulturen ska bli mer närvarande och syresättande i alla människors vardag.

En viktig del av kulturpolitikens uppgift är att garantera konstens och konstnärernas frihet, genom att slå vakt om den konstnärliga upp­ hovsrätten. Men den digitala kommunikationstekniken har skapat nya förutsättningar och utmaningar för mötet mellan konsten och publiken.

Den har öppnat nya vägar för konstens utövare och erbjuder publiken en nästan gränslös tillgång till film, musik, teater, litteratur, konst och arkiv från hela värden.

Utvecklingen ställer kulturpolitiken inför nya möjligheter och nya utmaningar kring frågan om upphovsrätten. Det är viktigt att finna lös­ ningar som säkerställer att musiker, författare, konstnärer, filmmakare och andra upphovsrättsinnehavare får betalt för sina verk – samtidigt som digitaliseringens möjligheter för att sprida kultur och information måste utnyttjas bättre.

Därför vill vi möta dessa utmaningar genom att modernisera upp­ hovsrätten. Genom att exempelvis bredda avtalslicenssystemen skulle bättre möjligheter för spridning av upphovsrättskyddat material komma till stånd, samtidigt som kulturskapare skulle få ersättning för sina verk.

Vi vill se flera lagliga musiktjänster på nätet, virtuella visningar av museernas samlingar, och digitala sändningar från Operan, Dramaten ­eller Metropolitan i New York till lokala biografer eller äldreboenden runt om i landet. Därför är det välkom­ met med förslag som syftar till att lösa de problem som kan uppstå i förhållande till upphovsrätten.

Ingemar Nilsson Riksdagsledamot (S) Vill du också debattera i Stim-magasinet? Skicka din debatt­artikel på högst 1 500 tecken till red@stim.se. Åsikter framförda på debattplats i Stim-magasinet står enbart för den eller de personer som har skrivit debattartikeln och behöver inte vara något som vi på Stim håller med om, ställer oss bakom eller sympatiserar med.

FOTO: P R IVAT, riksdagen, M ATS BÄC K E R

Rolf Martinsson spelas i Amsterdam Säsongen 2014/2015 blir Rolf Martinsson Composer in Residence i Concertgebouw, Amsterdam. Det sker i sam­ arbete med Nederländska Filharmoniska Orkestern och Nederländska Kammar­ orkestern och omfattar verk som Martinsson skriver för orkester, stråkorkester och varierande kammarmusik­ konstellationer. Läs mer på www.rolfmartinsson.com.

29

Stim Music Expo 2013 Årets upplaga av Stim Music Expo – en av Sveriges största och populäraste mötesplatser för musikskapare – äger rum den 21 oktober i München­ bryggeriet i Stockholm. Vi bjuder på en heldag med inspiration, framtidsspaning och mingel. Dessutom delar vi ut 2013 års Stimgitarr Platina. Håll utkik på Stim.se för biljetter och program.

Ung – men ingen rookie I dagarna tävlar några av Sveriges unga musikskapare i finalen av Lilla Melodifestivalen på Gröna Lund i Stockholm. De åtta finalisterna står för både text, musik och framförande av sina tävlingsbidrag. En av dem är 14-åriga Mathilda Lindström från Vimmerby som gick med i Stim redan för tre år sedan.

– Jag skrev min första låt som kom med i Lilla Melodifestivalen hösten 2009 och anmälde mig till Stim 2010. Min dröm har alltid varit att vara med i Lilla och Stora Melodi­ festivalen. Så en av drömmarna har redan gått i uppfyllelse. Det är så kul att skicka in sin låt och se om någon mer gillar den lika mycket som jag, säger Mathilda.

I år tävlar Mathilda i Lilla Melodi­ festivalen med sin låt Lycka. Hon har hållit på med musik i många år och gillar att uppträda och möta publiken.

Att stå på scenen och se alla klappa med i hennes egen låt tycker hon är obeskrivligt härligt.

– Det roligaste med att skriva låtar är att jag kan skriva om det som jag tycker är viktigt, att låten är jag på något sätt. Det är också kul att komma på refränger eftersom det är det bästa i en låt. Några av mina före­ bilder inom låtskrivande är Miss Li, Jessie J och Robyn, säger Mathilda.

Vinnaren i Lilla Melodifestivalen går vidare till den internationella ­finalen Junior Eurovision Song ­Contest i Kiev, Ukraina i november 2013.

Mejla din Stimhistoria I år firar Stim 90 år, och det kommer vi att uppmärksamma i nästa nummer av Stimmagasinet. Har du någon bra Stim-anekdot från våra första 90 år? Mejla den till red@ stim.se. Vi delar ut biobiljetter till de bästa svaren.

Vad tycker du om Stimmagasinet?

Som du förhoppningsvis märkt har vi sedan årsskiftet gjort om Stim-magasinet med nytt utseende och delvis ny inriktning på innehållet. Men det kan alltid bli ännu bättre.

Därför vill vi veta vad du tycker om Stim-magasinet.

Mejla dina synpunkter, tankar och idéer till red@stim.se.

Då är du också med i utlott­ ningen av biobiljetter.

Rättelse I förra numret skrev vi om Sabaton, men tyvärr smög sig fel namn in i texten. Det är Snowy Shaw som just nu är trummis i bandet som ersät­ tare för pappalediga Robban Bäck. Vi ber om ursäkt för detta.

30

sista ordet

Johan Johansson är kompositör, musiker och författare.

Stim-magasinet ges ut av Stim och produceras av Publik.

Adress: Stim-magasinet,­ Box 17092, 104 62 Stockholm Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se

Annonskontakt: Martin Carlsson, Display Telefon: 0911-25 79 01 E-post: martin.carlsson @display-umea.se Tryckeri: Ljungbergs, Klippan ISSN 2000-5628

E

n stor del av mitt liv har bestått av att längta efter musik jag velat höra. ­Resten av tiden har gått åt till att lyssna på den, och sedermera att drunkna i den.

Du vill sätta på en bra platta. Du bläddrar och bläddrar tills du inte ser skogen för alla träd. Det är samma känsla som att betrakta ett gigantiskt julbord och bli mätt bara av åsynen.

Till slut blir det en vinglig tur till radion där P1 åker på.

Det var längtan efter musiken som fick mig att börja skriva låtar en gång i tiden. Nu finns det slumpgeneratorer som komponerar en halvdassig låt genom ett musklick. Jag tycker synd om yngre generationer som aldrig fått chansen att längta.

Allt är tillgängligt hela tiden – på gott och ont. Vill du höra Håkan Hellströms nya är det bara att gå in i första bästa varuhus. Vill du inte höra den får du åka till Nordpolen.

Det var något visst att vara femton år och sitta på tunnelbanan in till stan, med tjugo­ fem spänn på fickan och tankarna på den där ­plattan man hade sparat till. Ingen i vagnen bar hör­lurar. ­Huvudet var fullt av förväntan och längtan efter att äntligen få höra skivan man suktat efter. ­Promenaderna mellan Skivfabriken, Skiv­grossisten och Gamla Stans Skivhandel för att eventuellt hitta den ett par kronor billigare någon­ stans. Det eviga provlyssnandet i telefonlurarna på Svala & Söderlund som gjorde personalen vansinnig.

Heavy Sound på Regeringsgatan fick in Sex Pistols LP dagen innan de andra affärerna. ­ Vad låtarna hette visste man sedan flera månader efter att ha lusläst NME. Äntligen fick man höra hur de lät.

Sedan hemfärden. Skivomslaget som betrakta­ des och luslästes medan tunnelbanan g ­ nisslade.

Lukten av nypressad vinyl. Den extra raska ­promenaden hem från tunnelbanan. Nyckeln i låset och plattan på skivtallriken innan ytter­ skorna åkt av. Ljudet av den där musiken som man tidigare bara läst om. Det var ett slags klimax och jag saknar den känslan.

Att lyssna på hela plattor krävde tid och tålamod. Televisions Marquee Moon är fortfarande ett tidlöst, helgjutet album. Inga hitlåtar, snarare ett konstverk och en helhet. I dag skulle en sådan platta inte ha en chans bland alla hemgjorda Absolute-listor på Spotify. Klassiska album är ett begrepp man sällan hör talas om nu.

Men då var då, och nu är nu. Som upphovsman vill man naturligtvis ha betalt för sitt arbete, och även om summorna jag ibland får från streaming­ sajterna är symboliska är det bättre än ingenting.

Men jag är kluven till det moderna lyssnandet.

Huvudsaken för mig som konstnär är trots allt att bli hörd, och att lyssnaren tar del av den helhet jag lagt ner så mycket tid på att skapa. Ingen skulle komma på tanken att erbjuda enskilda filmklipp för nerladdning, men när det gäller musik finns liten respekt för albumet som koncept.

Så streamad musik och tillgänglighet i all ära – men jag längtar efter att längta efter ännu ohörd musik. Jag var en större music lover när jag kunde min begränsade skivsamling utantill och fick längta till nästa tillskott.

Mångfalden har skapat en flodvåg av musik, där jag trampar vatten för att inte drunkna.

Någon som simmar förbi undrar vilket låt från Sgt. ­Pepper’s man ska lägga in på sin iTunes-lista.

Jag väser fram svaret: ”Sgt. Pepper’s är ett album, idiot! En helhet och ett album!” n

FOTO: J eanette Andersson

Ansvarig utgivare: Eva Modin Chefredaktör: Lotta Örtnäs Redaktionsråd: Karin Jihde,­ Peo Thyrén, Lotta Lundén, Jonas Nordin, Max Thörn, Linda Johansson, Sofia Jerneck Formgivare: Olof Helldin På omslaget: First Aid Kit Omslagsfoto: Viktor Gårdsäter

Johan Johansson: Saknar att längta efter ohörd musik

Möt nya generationen.

ELECTRO 4D SW61 61 SEMIVÄGDA TANGENTER FYSISKA DRAWBARS 7 KG REK. PRIS: 13 990

ELECTRO 4 SW73 73 SEMIVÄGDA TANGENTER DIGITALA LED DRAWBARS 2X MINNE 9 KG REK. PRIS: 16 990

ELECTRO 4 HP 73 VÄGDA PIANOTANGENTER DIGITALA LED DRAWBARS 2X MINNE 11 KG REK. PRIS: 19 990

NYHET! ALLA MODELLER: NORD C2D TONHJULSSIMULERING NORD C2D 122 ROTARY/DRIVE FÖRBÄTTRAT CLICK/PERCUSSION NY DELAY EFFEKT LONG RELEASE-FUNKTION 4 LIVE-MINNEN USB-MIDI

Lyssna på ljuddemos: nordkeyboards.com/electro4

Handmade in Sweden by Clavia DMI AB

Posttidning B

Avs채ndare: Stim Box 17092 S-104 62 Stockholm STIM_Magazine_210x235mm_300dpi_CMYK_outl.pdf

1 1 0 6 0 7 7 0 0

1

2013-04-29

16:21