Stim-magasinet 2-2019 by Stim

stim Medlemstidningen för dig som skapar musik Stim-magasinet #2 2019 www.stim.se

”Ungdomarna slängs in i ett professionellt sammanhang. Stim Music Room är grymt.” Adam Tensta, sidan 12

Soundcheck:

oscarsvinnaren ”Det känns fortfarande lite som en dröm. Jobbet har ju sett likadant ut de senaste tio åren, så den senaste tidens erkännande känns smått overkligt.”

Ludwig Göransson Konsten att samarbeta Stim promotionnämnd: Svensk musik i fokus Mera metadata

read more at www.amuse.io/fast-forward

ledare

Bättre förutsätt ningar för dig Stim är musikskaparnas organisation och hos oss är alla låtskrivare och kompositörer välkomna. Genom vår storlek förhandlar vi fram bra avtal som värnar musikens värde. Men vårt uppdrag är inte bara att se till så ni får betalt när er musik används, utan även att säkerställa att branschen har schyssta villkor. Om vi skapar bra förutsättningar för låtskrivare i dag, så kommer ny talang att kunna växa i morgon. Det är en av drivkrafterna bakom vår nya satsning Stim Music Room. Det är ett helt nytt våningsplan på 200 kvadratmeter i Stims lokaler, med två studior och arbetsyta där ni kan komma och arbeta och spela in musik. Utöver att vara arbets- och mötesplats har vi även föreläsningar, workshops och nätverksträffar för att öka kunskapen om branschen. Vi vet att låtskrivaryrket kan vara ensamt, och vi hoppas att den här satsningen hjälper till med det. Läs allt om nya Stim Music Room på sidan 12. Få av er har nog missat Stims arbete med EU:s nya upphovsrättsdirektiv, som skapar bättre möjligheter att få ersättning för musiken online. I våras blev det ä ntligen klart att direktivet gick igenom och att ni musikskapare vann. Det är dock en lång resa kvar tills det är implementerat i svensk lag. Vi kommer att jobba intensivt för att beslutsfattarna ska förstå våra behov. Läs gärna mer om upphovsrättsdirektivet i en intervju med Stims upphovsrättsexpert Thorbjörn Öström på sidan 21. Musik har ett värde, och vår gemensamma uppgift är att se till att det förblir så även i framtiden.

Foto: C h ristian G ustafsso n

Karsten Dyhrberg Nielsen Vd, Stim

”Jag började skriva egen musik när jag var nio år gammal.” Ludwig Göransson, sidan 4

innehåll #2 2019 4 Oscarsvinnaren

Efter ett decennium i USA fick kompositören och producenten Ludwig Göransson ta emot både Grammys och en Oscarsstayett inom loppet av bara några veckor. Bakom framgångarna ligger hårt arbete.

11 Musikexport

12 12

Stims promotion nämnd (SPN) arbetar för att den svenska musiken ska nå ut, både i Sverige och internationellt. Tävlingen Swedish Chamber Games är ett av årets projekt.

12 Stim Music Room

Högt upp i Stimhuset på Hornsgatan i Stockholm finns en plats där Stim- anslutna har möjlighet att mötas och skapa musik. Stim-magasinet träffar Ida Staxenius och Anton Waltari som är ansvariga för Stim Music Room. På plats är Adam Tensta med sina elever Medra Tito och Aram Hassan Reza.

16 Vem har gjort vad?

Splittar kan vara komplicerat och ge upphov till diskussioner. Låtskrivaren Sharon Vaughn berättar om sina erfarenheter och tipsar om hur ni undviker konflikter.

18 Metadata

Korrekt metadata underlättar för Stim att göra utbetalningar till rätt person, och för att musiktjänsterna ska kunna presentera musiken. Joel Lindström från Stims medlemsservice och Johan Hagen från Record Union förklarar.

22 Milstolpe för upphovsrätten

Upphovsrättsdirektivet är i mål. Ett kvitto på att de principer Stim hävdar stämmer.

Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se För ytterligare info se sidan 22.

soundcheck: Ludwig göransson

”Jag har många idéer som jag samlat på mig genom åren som jag inte kunnat använda till något annat projekt, så det tänker jag att jag kan få in i min egen musik i stället.”

världen är redo

soundcheck

Ludwig Göransson hade arbetat i USA i ett decennium då han med bara några veckors mellanrum fick ta emot en Grammy för Årets låt och en för Årets album. Dessutom mottog kompositören och producenten från Linköping först ytterligare en Grammy, och strax därefter en Oscar, för årets filmmusik. Text: Daniel Cederlund Foto: Christian Gustafsson

et var världshiten This Is America med Donald Glover, alias Childish Gambino som låg bakom de första två priserna i USA. Musiken till filmen Black Panther i regi av Ryan Coogler tog hem de två andra utmärkelserna. På hemmaplan hedrades Ludwig Göransson med en svensk Grammis för Årets kompositör. Har du insett vad du har gjort? – Jag har nog inte riktigt landat i det ännu. De senaste veckorna har varit så intensiva och det känns fortfarande lite som en dröm. Jobbet har ju sett likadant ut de senaste tio åren, så den senaste tidens erkännande känns smått overkligt. Det ligger hårt arbete bakom framgångarna. ”Musik intresserad” är en alltför blek beskrivning av Ludwig Göransson, vars engagemang nästan gränsar mot mani. – Jag började skriva egen musik när jag var nio år gammal. Egentligen ville jag ha ett tv-spel, men mina föräldrar insåg att jag inte hade gjort något annat om jag fått ett. I stället fick jag en portabel inspelningsmaskin. Vilket slutade med att jag inte gjorde något annat än att pyssla med musiken. Och allt började med ett specifikt band. – Det var Metallica som fick mig att börja spela musik. Jag försökte spela in låtarna precis som de lät på studio albumen, säger Ludvig Göransson, och förklarar den stora dragningskraften till thrashmetallegendarerna. – The Black Album är en väldigt filmisk platta. Till exempel introt till Enter Sandman. Under dryga minuten byggs låten upp. Först med gitarren som får en att känna: ”vilken trevlig och fin låt”. Sedan trummorna, och man känner att mardrömmen börjar. Och sedan sången som tar en så stor plats i musiken; James Hetfield har ju en stark röst och sättet han sjunger på är väldigt speciellt. Han skriver så himla bra melodier. En topliners dröm.

soundcheck: Ludwig göransson

”Från kungliga Musik högskolan är det främst improvisationen jag använder i mitt musik skapande, och allt jag gör präglas av min jazz bakgrund.”

soundcheck

’’

Det finns så mycket att lära sig och jag kan inte sluta.”

Året efter att Ludwig Göransson fick inspelnings maskinen köpte hans föräldrar en bas, följt av en trummaskin. Jakten efter att få Metallica-låtarna att låta precis som på studioalbumet fortsatte, och varvades med inspelningar av egenskrivet material. – Jag gillade verkligen att spela gitarr, och att kunna spela in det och lyssna på det jag skapade gav en extra skjuts. Jag minns att det var lite speci ellt med mig att jag alltid gjorde klart låtarna även i ung ålder. Spelade in dem, mixade och spelade sedan upp för mina föräldrar. Keith Jarrett, Igor Stravinskij och Meshuggah. Ludvig Göranssons musikaliska förebilder spretar. – Jag har alltid varit intresserad av olika gen rer. Först var det hårdrock och gitarr, sen Max Martin-musik och den grejen. Sen ville jag göra dansmusik på datorn, sen blev jag intresserad av jazz, sen orkestermusik ... Och det är lite så det har fortsatt. Det finns så mycket att lära sig och jag kan inte sluta, säger han. När kom du på att du ville göra film musik? – Jag minns att jag blev så otroligt berörd när jag såg Edward Scissorhands. Och jag fattade att det var musiken som hängde ihop med bilderna på ett sätt som gjorde allt väldigt känslosamt. Tänk om jag skulle kunna göra något sånt? Så när jag skrev musik för Norrköpings symfoniorkester i slutet av gymnasiet var det väldigt inspirerat av filmmusik, inte minst Star Wars och Edward Scissorhands. Och när jag väl satt där och lyssnade på en 80 pers stor orkester som spelade min musik var det en helt magisk känsla. Den ville jag känna igen.

fter gymnasiet blev det ett år på Ingesunds folkhögskola. Eller som Ludwig själv säger: ett år i skogen med gitarr och lek. För även om musik i allra högsta grad är på allvar för honom, så är det tydligt att det lekfulla och improviserade tar stor plats i skapandet. – Jag använde det året till att bli bättre på komposition och att spela gitarr. Allt för att för bereda mig för jazzutbildningen på Kungliga musikhögskolan. Och åren på Kungliga Musikhögskolan gav nya infallsvinklar i musikskapandet.

– Utbildningen var perfekt på det sättet, den gav oss elever nya verktyg att jobba med. Främst improvisationen är något jag använder i mitt musikskapande, och allt jag gör präglas av min jazzbakgrund. Sedan blev det USA. Varför? – Eftersom jag visste att jag ville göra filmmusik blev det naturligt att snegla mot USA. Jag gjorde lite research på internet, och det visade sig att den bästa skolan för filmmusik var University of Southern California i Los Angeles. Så jag sökte och fick ett samtal mitt i natten: ”You got in to USC in LA, you have to move here, you’re gonna love it, sunshine everyday” och så vidare. Så jag tog mitt pick och pack och flyttade. Hur var det att flytta? – I början var det tufft. Jag kände ingen och det var ganska ensamt. Alla i klassen kom från en bakgrund inom klassisk musik och jag hade ju en jazz- och rockbakgrund. Så jag var lite annorlunda, men använde det som en fördel och utmärkte mig nog också tack vare det. Genom det fick jag mitt första jobb som assistent till en filmmusikkompo sitör som heter Theodore Shapiro. Jag jobbade för honom i tre år. Theodore Shapiro var inte bara en bra mentor utan också den som såg till att Ludwig Göransson fick chansen att göra ett eget avtryck. När Shap iro blev tillfrågad att göra musiken till tv-serien Community hade han fullt upp, och rekommende rade i stället sin unge svenske adept. – De litade på hans omdöme och jag fick jobbet. Det var såklart livsomvälvande att få en sån chans, och jag la all min tid på tv-serien. Det var också genom den sedermera kult förklarade serien om ett amerikanskt community college som Ludwig Göransson träffade Childish Gambino, eller Donald Glover som han heter, för första gången. – Donald hade en roll i serien och jag skrev ett arrangemang på en låt som heter Somewhere Out There som han skulle sjunga. Så han kom till min studio för att sjunga på låten. Vi hade jättekul och blev kompisar. Två veckor senare fick Ludwig Göransson ett mejl. Det var från Donald Glover, som planerade

Ludwig Göransson: Ålder: 35 år Bor: Kalifornien i USA Karriär i korthet: skrivit musiken till serier som Community och New Girl, och till filmer som Creed och Black Panther. Han har även producerat och skrivit musik tillsammans med rapparen Childish Gambino, och vann 2018 en Grammy för låten Redbone. Aktuell som: tilldelades en Oscar för bästa filmmusik på Oscarsgalan 2019 för sin insats i filmen Black Panther. Kommande projekt: Musiken till Chris Nolans nya actionfilm Tenet som har premiär sommaren 2020. Producenter som Ludwig beundrar: Max Martin, Quincy Jones och Ennio Morricone. I Ludwigs hörlurar just nu: 21 Savage’s nya skiva och Travis Scott. Stimfakta: Antal verk hos Stim: 749. Första registrerade verk: 5 mIn to Christmas Flest radiospelningar: Redbone 3005 This Is America

soundcheck: Ludwig göransson

Ludwigs bästa tips till dig som vill bli kompositör: – Var öppen för olika stilar av musik, och försök att hitta något du gillar i varje genre. Jag har aldrig varit och är inte rädd för att ta mig an något jag inte gjort tidigare. Jag hade aldrig producerat h iphop innan jag började jobba med Childish Gambino. Jag hade aldrig gjort orkestermusik innan jag tog den chansen. Så jag tror det är superviktigt att bara våga. Är du nyfiken så tycker jag att du ska testa. Men inte bara med musiken, utan med människor också. Även om det är en person med helt annan stil och personlighet. Det behöver inte vara så bekvämt hela tiden. Det ska inte vara så bekvämt!

att släppa sitt första musikprojekt och undrade om Ludwig Göransson kände någon som kunde mixa hans skiva. – Han hade bifogat en låt, och den var skitbra. Så jag skickade lite feedback, sa att han kanske borde arra om den lite. Han bjöd över mig till sin lägenhet och vi jobbade ihop i en dag. Och sen fortsatte vi samarbeta. Resultatet blev hans mixtape Culdesac som kom ut 2010 och fick miljoner nedladdningar på bara någon dag. Jag hade ingen aning om att det skulle bli så stort. Ludwig Göransson satte ihop ett band och bör jade turnera världen över med Childish Gambino. De spelade in sin första skiva Camp 2011, och sedan dess har fanbasen bara vuxit. – När vi började spela live var det 500 fans som var helt galna och kunde relatera till musiken och sjöng med i alla texter. Enda skillnaden i dag är att det är 100 000 som är med. Hur ser arbetsfördelningen och dynamiken ut när ni gör musik ihop? – Donald är väldigt involverad i alla delar. Han är en så extremt kreativ människa och har idéer i huvudet om låten, videon och konceptet. Han spelar ju inga instrument, så han brukar ha en idé om hur han vill att det ska låta. Sedan skriver vi musiken tillsammans – han text och melodi, och resten hamnar på mitt bord. Det var också under studietiden i Los Angeles som Ludwig Göransson träffade Black Panther- regissören Ryan Coogler. Deras första projekt där Ludwig Göransson gjorde musiken var med kortfilmen Locks 2009. De klickade både privat och professionellt från första stund, och i år firar de tio års samarbete och vänskap med en Oscar. Vad har gjort dina samarbeten med Coogler och Glover så framgångsrika? – I bägge konstellationerna jobbar vi väldigt hårt, men det är ett nöje när man är kompisar också. Tolv timmar i studion går snabbt och det känns mer som lek än allvar. Jag tror att det är den enkla förkla ringen faktiskt. – Det lite mer komplexa svaret är att de båda är visionärer som kan dela sina tankar på ett tydligt sätt. I de här samarbetena får jag också chansen att sätta min touch på deras verk. Båda två litar på mitt omdöme så pass mycket att det är självklart att min röst också får plats i resultatet. Både Coogler och Glover har slagit brett nästan samtidigt. Ser du någon förklaring till att allt exploderar just nu? – Vi har egentligen gjort samma grej och musik i tio års tid. Men de är båda väldigt sanna mot sig

själva och äkta i det de skapar. De anpassar sig inte till världen utan följer sin vision. Deras grejer är väldigt personliga och det tror jag folk känner. Det berör och blir viktigt för folk. Och jag tror att världen är redo för oss nu. Hur skiljer sig arbetet med ”vanlig” musik från det med filmmusik? – Det beror helt och hållet på vem du jobbar med. Alla artister är helt olika. Men Ryan Coogler är väl digt musikalisk och kan förklara sina scener på ett väldigt poetiskt sätt. Han kan kommunicera med mig på ett sätt som gör det lättjobbat. Jag föredrar att jobba med dem som verkligen är investerade i konsten och kan höra skillnaden på olika ljud och beskriva sina tankar. Det underlättar för mig, efter som mitt jobb ju är att skapa musik som represente rar deras ord.

ärnäst ska Ludwig Göransson uppfylla en barndomsdröm. Han ska skriva musiken till den nya Star Wars-serien The Mandalorian. Och efter det ska han ta nästa drömprojekt i mål – en egen skiva. – Jag vill verkligen släppa min egen platta. Men sedan dyker såna här projekt upp som inte går att tacka nej till, haha. Så när kan vi förvänta oss att kunna hitta din egen musik i skivbackarna? – Det är svårt att säga, saker kommer ju emellan som sagt. Men den är typ 70 procent klar. Jag ska skriva klart texterna och sjunga in sången nu. För hoppningsvis är den klar att släppas nästa höst. Hur skulle du beskriva din egen musik? – Det är ett mischmasch av genrer, och jag spelar allt själv. Så det är väldigt organiskt, samtidigt som jag har idéer om att producera skivan på ett modernt sätt. Jag har många idéer som jag samlat på mig genom åren som jag inte kunnat använda till något annat projekt, så det tänker jag att jag kan få in i min egen musik i stället. Trots de stora framgångarna inom hiphop och film trampar Ludwig Göransson ständigt upp nya stigar. Blir du aldrig bekväm? – Jag vet inte, jag har alltid strävat efter att bli så bred som möjligt. Jag har studerat olika sorters musik och jag tror att det är många som slutar lära sig saker – oavsett yrke. Jag känner fortfarande att jag har så mycket mer att lära och förstå, inom alla genrer. – Jag älskar hiphop, men känner mig inte som en renodlad hiphop-producent. Snarare en komposi tör utan gränser. n

Utmärkt Baserat på 120 omdömen

TRY OUT EMUSIC - TÄBY/STOCKHOLM Prata med Micke Söderström

MUG - GÖTEBORG Prata med Mathias Karnblad

ALL NEW info@fitzpatrick.se

S3 PRO S7 PRO and THE S9 www.dexibell.com

kammarmusik

ut ur kammaren S

Med stöd av Stims promotionnämnd lanseras projektet Swedish Chamber G ames, i syfte att lyfta svensk kammarmusik i Europa. De vinnande verken kommer att framföras av ett antal europeiska ensembler. Text: Alexandra Carmback Foto: Cristian Jonsson

tims promotionnämnd (SPN) arbetar för att den upphovsrättsligt skyddade svenska musiken ska nå ut, både i Sverige och interna tionellt. Mattias Franzén är verksam hetschef och förklarar att SPN är ett expertorgan med uppgift att identi fiera olika behov i musiklivet. Utifrån behoven tar sedan ledamöterna fram idéer till olika projekt med syfte att just uppmärksamma ny svensk musik. – Ledamöterna i SPN har alla god förankring i musiklivet och är experter inom olika områden, säger Mattias Emelie Bergbohm, projektledare för Swedish Chamber Games tillsammans med SPN:s verksamhetschef Mattias Franzén. Franzén. De är verksamma musiker, tonsättare eller har andra centrala det finns en samsyn på projektets struktur, genom positioner i musiklivet. förande och mål. Därefter kan projektet inledas Nämnden initierar omkring 10 till 20 projekt om med utlysningen av tävlingen för kammarmusik året. Några av dessa sträcker sig över flera år. Man kompositioner under det samlande temat The Art of arbetar utan några genremässiga begränsningar. Conversation. Just nu pågår projekt som berör K-pop, filmmusik, – Tävlingsjuryn består av deltagare i de olika en rock och experimentell konstmusik. Samtidigt semblerna, säger Mattias Franzén. På så sätt bygger driver man flera projekt som berör barns och ungas vi lojalitet mellan ensemblerna och verken. rätt till att skapa musik. Målet med Swedish Chamber Games är att skapa Swedish Chamber Games är ett av årets SPN- bestående samarbeten mellan svenska komponister projekt. Många svenska tonsättare vill hitta nya och utländska ensembler. När ensemblerna tar marknader och samarbeten, och tävlingens syfte är ut den svenska musiken i Europa kommer den att att möta deras önskan. möta inte bara en ny publik, utan även musiker, – Genom en kompositionstävling kommer vi att festivalarrangörer och andra delar av musiklivet i sprida de vinnande verken utomlands, säger Emelie respektive land. Detta ger ytterligare möjligheter Bergbohm på Bohm Bohm Room som är projekt till spridning. Mätbara mål för Swedish Chamber ledare för tävlingen. Det gör vi genom en grupp Games kan bestå av antal framföranden av de europeiska ensembler som ingår i samarbetet. verk som ingår i projektet, antal beställningar av Via upphandling valdes Emelie ut som projekt medverkande tonsättare, samt antal pressomnäm ledare. Innan Swedish Chamber Games kan nanden. offentliggöras är det hennes uppgift att säkerställa – Vi vill med tävlingen möjliggöra att redan exis att projektets organisation, inklusive samtliga terande verk som redan har komponerats kan nå en samarbetspartners, är ordentligt förankrad och att större publik, säger Emelie Bergbohm. n

Stims promotionnämnd Stims promotionnämnd arbetar för att den upphovsrättsligt skyddade svenska musiken – oavsett genre – ska framföras mer, både i Sverige och internationellt. Detta gör man genom att stödja olika projekt som skapar förutsättningar för ett framtida musik skapande. De projekt SPN tar fram beslutas av NäMMU, en oberoende nämnd som utses av Stims stämma. Swedish Chamber Games n Projektet ska med hjälp

av en kompositionstävling främja svensk kammarmusik i Europa genom repertoar utbyte. Tävlingen är öppen för etablerade komponister som deltar i en eller flera klasser: Chambre Separé (solo, durata ≈5’), Thin Walls – talk to the Neighbours (duo, trio, durata ≈10’) och A Crowd in a Room – Full Drama (4 musiker till kammarensemble, durata ≈15’). Tävlingen är i första hand tänkt för verk som har framförts tidigare. Efter ett första urval bedöms verken av en internationell jury bestående av medlemmar från de involverade ensemblerna. De vinnande verken belönas med en prissumma och kommer att framföras av Gageego! i Göteborgs konserthus. Därefter sprids verken till de ensembler som deltar i projektet. n Utlysningen kommer att lanseras i höst via Stims hemsida. Bohm Bohm Room Bohm Bohm Room är ett interdisciplinärt kommunikations- och produktionskontor inom konst, kultur och samhällsfrågor.

Stim Music Room

Ida Staxenius och Anton Waltari är ansvariga för Stim Music Room. De är ofta på plats och kan hjälpa till med allt från teknik till att bli Stimansluten.

Stim Music Room

I juni öppnades portarna till Stim Music Room – en 200 kvadrat meter stor mötesplats i Stimhuset på Hornsgatan i Stockholm. Här får musikskapare möjlighet att mötas och arbeta, och de har dessutom tillgång till studio i en miljö full av kreativitet.

safe room M Text: Alexandra Carmback Foto: Art by Esse

ed Stim Music Room vill Stim som organisation välkomna sina anslutna, ge dem en plats för sin kreativitet och samtidigt ge dem en relation till Stim. Idén är sprungen ur en undersökning som Stim lät göra med unga låtskrivare kring deras behov av digitala tjänster. – Vi märkte att det utöver digitala tjänster fanns ett behov att ses på riktigt, säger Anton Waltari, som tillsammans med Ida Staxenius är ansvarig för Stim Music Room. – Många var trötta på att ha sina möten på caféer och i hotellobbys. Och vi kände att vi skulle kunna lösa det genom att erbjuda en plats där de kan träffa och samarbeta med andra kreatörer och låtskrivare, och även få studiotid vilket i dag är både svårt och dyrt. Medra Tito och Aram Hassan Reza är två unga musikskapare som går på Adam Tenstas skola FRAMÅT! Under två veckor i juli har eleverna haft

tillgång till de två studior som finns i Stim Music Room. När de är på plats skriver de låtar, spelar in och producerar. – Det är en stor fördel att ha tillgång till en plats som enbart är till för musikskapande, säger Aram Hassan Reza. Har man en hemmastudio är det lätt att bli distraherad av annat. Stim Music Room är en bra mötesplats – det är kul att träffa andra låtskrivare, vi kan skapa musik och vi har frihet att göra vad vi vill. Medra har alltid haft intresse för musik och när hon fick en plats på FRAMÅT! bestämde hon sig för att ta musiken seriöst. Hon konstaterar att studion håller en hög kvalitet. – Båda rummen är lätta att använda. Man behöver bara plugga in sin dator och sedan är man igång på två minuter. Den enkelheten skapar bra förutsättningar för kreativitet. Anton och Ida finns oftast på plats i Stim Music Room. Deras roll på Stim är att bygga relationer med låtskrivarna, lyssna på deras behov och

Stim Music Room

Aram Hassan Reza, en av eleverna från FRAMÅT! tror att Stim Music Room kommer att bli en legendarisk studio.

Stim Music Room Stim är till för musikskapare från alla tänkbara bakgrunder, erfarenheter och genrer och finns för att hjälpa besökarna att ta sig fram i musikbranschen. Till Stim Music Room är alla välkomna att boka studio, det enda som krävs är att du är Stimansluten. Till co-working-platsen är det drop-in. Öppettider: Måndag till fredag klockan 9–17 (stängt röda dagar). Läs mer om tillgänglig utrustning och hur du bokar på: www.stimmusicroom.se

försöka tillmötesgå dem. Förutsättningarna för detta har blivit mycket bättre tack vare den nya mötesplatsen. Samtidigt ökar möjligheterna att hjälpa de anslutna med mina sidor och registre ring av nya låtar. – När vi är på plats kan vi hjälpa till med allt från tekniken till att informera om Stim som orga nisation och om upphovspersonernas rättigheter, säger Anton Waltari. Många unga låtskrivare skjuter upp att ansluta sig till Stim eftersom de tror att det är krångligt.. Här på plats kan jag hjäl pa dem. Så vi har förkortat startsträckan genom att öppna upp huset.

dam Tensta startade FRAMÅT! för två år sedan. Tanken var att ge ungdomar en möjlighet att förstå sig på hur musik branschen fungerar generellt. Bland annat om upphovsrätt och marknadsföring, men mycket mer än så. Det är en tuff bransch.

Medra Tito bestämde sig för att ta musiken seriöst när hon fick en plats på FRAMÅT! Hon tycker att Music Rooms studios håller hög kvalitet.

– Det finns ett stort musikintresse bland ung domar i Järvaområdet i Stockholm, där jag kom mer ifrån. Men också ett stort kunskapsglapp i hur branschen fungerar. Ungdomarna är bra på att skapa musik, men behöver lära sig hur man klarar sig. De var heller inte Stimanslutna. Adam fick höra talas om planerna på en kombi nerad mötesplats och studio i vintras, och hörde då av sig till Stim för ett möte. På frågan om vad Stim kan göra för Adams elever blev svaret: – Ni kan ge mig studiotid för eleverna. Adam Tensta tycker att Stim Music Room är ett bra komplement till skolan. Det är svårt att hitta studior och det är ofta dyrt. När han själv började skapa musik hyrde han en studio på Fryshuset. – Att det inte kostar pengar att boka studio hos Stim Music Room är både viktigt och bra. Det ska par unika möjligheter för alla ungdomar, både för musikskapande och tillgång till information. Adam Tensta berättar att få av hans elever har

Stim Music Room

I Stim Music Rooms lokaler har alla Stimanslutna möjlighet att mötas.

’’

Att det inte kostar pengar att boka studio hos Stim Music Room är både viktigt och bra.” Adam Tensta

varit i liknande miljöer tidigare. De flesta sitter hemma och skapar musik. – Här slängs de in i ett professionellt samman hang med tidspress. Det kan bidra mycket till skapandet. Stim Music Room är grymt. Intresset för både mötesplatsen och studiotid är stort och här är många besökare varje dag – både unga musikskapare och etablerade. – Jag vill fortsätta hänga här efter att mina

studiobokningar under sommaren är slut, säger Medra Tito. Och eftersom jag nu är ansluten till Stim kan jag komma hit när jag vill. Aram tänker också fortsätta att vara på plats, och han har stora tankar om Stim Music Room: – Det här är en ny tid för musik. Det här kan bli en legendarisk studio. Vem vet hur många hits som kommer att skapas här i framtiden. Stim Music Room kommer att bli en ikonisk plats. n

Adam Tensta startade FRAMÅT! för att ge ungdomar möjlighet att förstå sig på hur musikbranschen fungerar generellt.

Arbeta tillsammans

vem skrev vad?

Split. Ett ord som får många låtskrivare att skruva på sig. Och tipset för att undvika framtida diskussioner är lika enkelt som det kan vara komplicerat: se till att vara överens om hur ni fördelar andelarna innan ni lämnar sessionen! Text: Krister Insulander Illustration: SaraMara

ntalet upphovspersoner till de mest framgångsrika låtarna har ökat de senaste åren – i enstaka fall upp emot 30 personer. Det cirkulerar historier om hur hen som kokade kaffe eller gick ut med hunden under låtskrivarsessionen fick del av spliten, och även artisten som framför låten får ofta en andel. Samtidigt tas förmågan att samarbeta ofta upp som en av förklaringarna till det svenska musik undret. Stim-magasinet pratade med Sharon Vaughn, Stim-ansluten låtskrivare som har jobbat i många år tillsammans med andra kompositörer och artis ter i olika konstellationer. Och hon har sällan haft några problem med spliten. Samtidigt konstaterar hon att det är en balansgång. – När jag började samarbeta med andra var det enkelt – alla som var i rummet var låtskrivare och alla fick en lika stor andel. Och det är en princip som jag försöker upprätthålla än i dag. Det är dock inte alltid så enkelt, menar hon. – En del artister är inte låtskrivare själva. Men om de tar med sig sin idé och sin passion till en låtskrivarsession tillför de mycket och då ska de också ha lika stor del som vi andra. Om artisten däremot tar en befintlig låt och inte är involverad i den kreativa processen kan det bli diskussion. Och alla är olika – vissa artister säger ”tack för den fina låten”, andra vill ha del av spliten som tack för att de spelar in låten. De allra flesta är dock respektfulla, betonar hon. – Jag har hamnat i situationer där jag har blivit erbjuden en oskäligt låg andel. Men då har jag tagit upp det till diskussion och vi har alltid löst det på ett bra sätt. Jag vill ju inte ha andelar som jag inte förtjänar.

Sharon Vaughn är både kompositör och sångare. Men framför allt skriver hon texter – hon flyttade från USA till Sverige bland annat eftersom det fanns ett behov av textförfatta re med engelska som modersmål. Ofta får hon en melodi att skriva text till och då också förslag på split. – Då kan jag själv bestämma om jag vill ta uppdraget. Ibland är jag bara en ”sångdoktor” och då blir det en lägre procentandel. Men det finns förstås en gräns för hur låg den kan vara – jag har ju fortfarande ansträngt mig och gjort ett jobb. De senaste åren har Sharon Vaughn bland annat skrivit tillsammans med Samu Haber från finska bandet Sunrise Avenue och de två senaste albu men för den belgiska sångerskan Lara Fabien. – Det ena albumet spelades in på engelska och det andra på franska. Jag skrev de engelska texter na som sedan översattes. Och det har aldrig varit några diskussioner om fördelningen, det är ”equal split” som gäller. Hennes tips till de som skriver musik tillsam mans med låtskrivare som de inte har någon relation till är att vara ärlig och våga diskutera spliten öppet. – Du vill inte inleda en session med att direkt fråga hur fördelningen ska se ut – det dödar alla vibbar. Men förr eller senare måste ni ta den dis kussionen. Och hellre förr än senare. n

Sharon Vaughn

n Stimansluten låtskrivare

som flyttade från Nashville till Sverige 2008. n Har skrivit låtar för bland annat Waylon Jennings, Dolly Parton, Tammy Wynette, Agnes (Release Me) och Måns Zelmerlöw. Andra exempel på samarbeten är Anders Hansson (för Emilia) och Moh Denebi (för Lara Fabian). n Är en av tre upphovs personer till Rysslands tredjeplacerade bidrag i årets Eurovision Song Contest. n Invaldes nu i höst till The Nashville Songwriters Hall of Fame. Stimfakta Sharon Vaughn Första verk: All Consuming Love Antal verk hos Stim: 3279 Flest radiospelningar: Release Me Dreaming People Survivoraa Stim tipsar n Kom tidigt överens om hur

stor andel av låten som var och en har bidragit med – helst innan ni lämnar studion – och upprätta ett skriftligt avtal. Blanketten ”agreement of copyright split” finns att ladda ner på Stims webbplats. n Säkra att alla låtskrivarna är anslutna till Stim eller en annan upphovsrättsorganisation.

metadata

Joel Lindström, Stims medlems service.

Johan Hagen, Record Union.

meta taggat

Metadata i musik

Metadata är den information som följer med vid ett musiksläpp. Den innehåller allt från titlar, omslag och låttexter till upphovsrättslig information om till exempel låtskrivare, musiker, producenter, förlag och skivbolag.

Vikten av bra och utförlig metadata är viktigare än någonsin i den digitala eran. Det är en förutsättning för att royalties ska kunna fördelas korrekt och kan dessutom vara avgörande för en låts genomslag hos de olika musiktjänsterna. Text: Alexandra Carmback Foto: Cristian Jonsson, Frida de Maré

metadata

’’

För lyssnarna blir upplevelsen större med metadata.” Joel Lindström

orrekt metadata underlättar för Stim att matcha verken i Stims data bas med rapporterna från musik tjänsterna, och på så sätt göra rätt utbetalningar till rätt person. Men Stim kan inte själva lägga in meta data hos musiktjänsterna. Informationen kommer alltid från skivbolaget eller aggregatorn. – Jag ser en stor skillnad från tidigare, säger Joel Lindström på Stims medlemsservice. Verkens metadata har blivit bättre. Vi får oftare informa tion om låtskrivare i rapporterna än tidigare. Men tyvärr är det fortfarande inte obligatoriskt. På vår hemsida finns instruktioner om hur man lägger till ISCR till sina verk. Det förbättrar matchningen eftersom ISCR alltid följer med rapporterna från musiktjänsterna. De digitala musiktjänsterna behöver först och främst korrekt metadata. Den ska kort och gott beskriva produkten samt följa musiktjänsternas riktlinjer för metadata. – Det krävs för att musiktjänsterna ska kunna presentera musiken, säger Johan Hagen, som arbetar med metadata hos aggregatorn Record Union. Vi uppmuntrar därför den som rapporte rar verket att addera så mycket information som möjligt utöver kraven – till exempel alla personer som varit med i produktionen och skapandet av musiken och texten. Ju mer metadata desto bättre produkt. Record Union använder metadatan för att matcha den med de utbetalningsrapporter som de får från musiktjänsterna. – När en rättighetshavare eller artist laddar upp sin produkt på vår hemsida diskuterar vi ofta med dem hur de ska göra. Sedan packar vi ner metadatan i en fil som vi skickar tillsammans med ljudfilerna och omslaget till musiktjänsten, säger Johan Hagen.

Aggregator En aggregator hjälper dig att få ut din musik på de digitala musiktjänsterna, till exempel Spotify, Amazon, Itunes och Apple Music. Digitala musiktjänster tar i regel inte emot musik direkt från musik skapare, utan har avtal med en rad bolag som får publicera musik till deras tjänster, så kallade aggregatorer. ISRC

Både Johan och Joel menar att om rättighets havarna är noga och generösa med sin metadata kan de gynnas kommersiellt. Låtar med metadata som innehåller till exempel låttext, r örlig omslags bild, och extra utförlig information om medver kande rättighetshavare, har större chans till bra exponering och att hamna på musiktjänsternas spellistor. – För lyssnarna blir upplevelsen större med metadata, säger Joel Lindström. Jämför med den information som fanns på skivkonvoluten. Ingen släppte ju en skiva utan att till exempel ange låtskrivare. n

Tänk på att: n Var konsekvent med hur du rapporterar ditt

namn (som låtskrivare, producent etc.) och dina artistnamn/alias. n Kontrollera alltid att uppgifterna i metadatan

stämmer överens med hur du registrerat verket hos Stim. n Glöm inte att ange artistnamn när du registrerar

ditt verk hos Stim. Även om artistnamnet är det samma som ditt personnamn. n Innan du ber en designer att sätta igång med

omslaget till din nya produkt, kom ihåg att even tuell text på omslaget måste matcha produktens metadata i övrigt. n Håll dig uppdaterad om riktlinjer och regler för

metadata på digitala musiktjänster innan du sätter igång med kampanjer och trycksaker i allmän het, och fråga din aggregator om du är osäker på något. n Planera ditt releasedatum. Ju längre tid det är

kvar till släpp efter det att produkten har skickats till musiktjänsterna, desto bättre.

(International Standard Recording Code) Varje låt som släpps officiellt tilldelas en unik ISRC-kod som ingår i metadatan och följer med en inspelning oavsett var musiken spelas. Koderna får du från ditt skivbolag eller din aggregator. Om du skickar ISRC-koderna tillsammans med titel och verknummer till medlem@stim.se, så läggs informationen till dina verk. Ett verk kan ha flera ISRC-koder kopplade till sig, till exempel om det finns flera inspelningar eller remixar av samma verk.

Analysera rummet och få rätt akustik Har rummet för mycket efterklang eller eko, taltydlighetsproblem eller ljudläckage på grund av dålig isolering? Testa Auralex rumsanalyskit!

Välj mellan tre alternativ av rumsanalys:

FREE

1. FREE Personalized Room Analysis

Personalized Room Analysis Form

FREE FREE Fyll kostnadsfritt i ett online-formulär och få en detaljerad CAD-ritning med förslag Personalized Personalized Room Analysis Room Analysis på Form produkter och placering för att komma till rätta med dina akustiska problem. Form

Room Analysis

PLUS

Room Analysis

Mer genomgående analys där du med medföljande mikrofon spelar in ett PLUS PLUS frekvenssvep som Sennberg sedan analyserar för att komma med en åtgärdsplan.

Room Analysis

PRO

2. Room Analysis Plus

PRO

3. Room Analysis Pro

Här kommer en akustiker personligen till dig och utför testmätningar för att ta fram en åtgärdsplan som är oerhört exakt för just dina behov.

För mer information kontakta oss på 08-566 16 400 eller mail@sennberg.se Sennberg.se/Auralex

Lagstiftning

ordning & reda Nu är upphovsrättsdirektivet i mål. En efter längtad bekräftelse på att plattformar som YouTube och Google behöver licens för musik som spelas via deras kanaler. Oavsett om användare laddat upp innehållet. Text: Karin Jihde Foto: Christian Gustafsson

Thorbjörn Öström.

ör Stim handlar det om att få ordning och reda, och ett kvitto på att de principer som vi hävdar – exempelvis i avtalet med YouTube – stämmer. Det blir tydligt att plattformar som YouTu be, Google och TikTok förfogar över musiken, säger Thorbjörn Öström, som är Senior Legal Counsel på Stim. Utan ett direktiv på plats hade EU-domstolen behövt avgöra enskilda fall för att få rättigheterna klarlagda. Nu har Stim en tydlig reglering och en bra förhandlingsposition att luta sig mot inför framtida licensieringsavtal. Direktivet kommer även att underlätta för rättighetshavare inom andra konstformer än musik. Förutom att tydliggöra ansvarsfrågan innebär direktivet att plattformarna inte bara är skyldiga att ta bort oönskat material, men också att se till att verken hålls borta från plattformen. Principen kallas ”Notice and stay down”, jämfört med dagens ”Notice and take down” som ofta resulterar i omedelbar återpublicering. – Det är en komplex fråga för Stim eftersom vi i grunden vill att musiken ska spridas till så många som möjligt, säger Thorbjörn Öström. Stims fokus är snarare att se till att våra anslutna får ersättning när deras musik används. Proble met uppstår när musik, bilder eller film används

’’

utan ersättning till upphovspersonen. Då skadas den kreativa näringens ekosystem. I stället för att återinvesteras i branschen försvinner vinsterna till IT-bolagen. I nästa steg ska direktivet implementeras. Det innebär att direktivet arbetas in i respektive medlemslands lagstiftning på så vis att effekterna av regleringen kommer att uppnås. Det är Justitie departementet som ansvarar för att göra om direktivtexten till svensk lag. Departementet har experter från branschens olika intressenter till sin hjälp. Arbetet ska vara färdigt senast den 7 juni 2021. – Det är klokt av departementet att lyssna på de olika aktörerna. För Stims räkning är Artikel 17, som beskriver just licensieringsansvaret och stay down-principen, den viktigaste. Detta vill kommis sionen ha implementerat på ett enhetligt sätt inom EU så att gränsöverskridande licensiering blir så smidig som möjligt. Direktivet klubbades av EU:s instanser efter en lång slutdebatt som stundtals blev turbulent. Skilda intressegrupper och storbolag slogs om sändningstid och satte press på beslutsfattarna. – Direktivet gör det lättare att möta en fortsatt föränderlig musikmarknad. Vi ser fram emot att få koncentrera oss på licensförhandlingar igen, säger Thorbjörn Öström. n

Det är en komplex fråga för Stim, efter som vi i grunden vill att musiken ska spridas till så många som möjligt.” Thorbjörn Öström

i korthet

Tredje gången gillt för Stimmagasinet? För tredje gången är Stim-magasinet nominerat till Publishingpriset i kategorin ”Medlemstidningar yrke” i konkurrens med fyra andra tidningar. Efter två andra placeringar håller vi nu tummarna för vinst. Den 5 november vet vi.

Mina Stimpengar Emma Ericsson Broms, manager för Live och administration FRÅGA: Hur funkar det när Stim betalar ut pengar för livespelningar? SVAR: När en livespelning har genomförts betalar ar rangören en del av sin biljettintäkt till Stim. Denna peng ska sedan gå till de upphovspersoner vars musik har framförts på spelningen. Oavsett om spelningen skett på en liten bar eller en stor arena har du som låtskrivare rätt att få ersättning när din musik har framförts offentligt. För att vi ska kunna betala ut ersättningen till rätt upphovsperson behöver vi få reda på vilken musik som har spelats. Den informationen kan komma in till oss från olika håll och självklart kan du som upphovsperson själv skicka in en lista över vilka låtar som varit med på spelningen. Oavsett vem som informerar oss om vilken musik som framförts skickas låtlistan enkelt in via Mina Sidor på stim.se, där låtarna kan matchas direkt mot vårt register. När allt är ifyllt och klart hamnar låtlistan i vårt interna musikrapporteringssystem, där den kvali tetssäkras och matchas mot intäkten för spelningen. Så fort peng och låtlista finns på plats hos oss är allt klart för utbetalning. Det händer att låtlistan kommer in före pengen och då ger det oss en bra ledtråd om vilka ar rangörer vi ska kontakta för licensiering av spelningen. Utbetalningar för live sker fyra gånger per år, i mars, juni, september och december.

ICE når en miljard euro i utbetalda royalties Stims internationella licensieringsbolag ICE har betalat ut mer än 1 miljard euro sedan starten i mars 2016. En miljon euro om dagen betalas nu ut till anslutna musik skapare och förlag för digital musikanvändning. ICE grundades av Stim ihop med brittiska PRS och tyska GEMA för att öka konkurrenskraften i våra licensavtal och säkra kvaliteten i utbetalningarna. ICE licensierar i dag musik från bland andra Sony/ATV, BMG och Warner/Chappell Music. – ICE ger våra medlemmar bästa möjliga ersättning när deras musik används internationellt. Ersättningen från ICE fortsätter att öka och tack vare kompetensen hos ICE säkrar vi att pengaströmmarna är snabba och säkra, trots kraftigt ökad mängd data att hantera, säger Stims vd Karsten Dyhrberg Nielsen. En framgångsfaktor för ICE har varit det intensiva branscharbetet som de bidragit med kring bland annat oidentifierade verk och transparenta royaltykrav. ICE representerar över 290 000 rättighetshavare och har hanterat biljoner musikanvändningar. Deras databas innehåller över 36 miljoner verk.

Har du också frågor till Stim? Mejla medlem@stim.se

Stim-magasinet ges ut av Stim och produceras av Publik.

Som låtskrivare har du rätt att få ersättning om din musik har framförts offentligt. Till exempel på en musikfestival.

Chefredaktör: Alexandra Carmback Redaktionsråd: Cristian Jonsson, Tina Arvidsson, Joel Lindström, Ellinor Perlefelt, Anton Waltari, Mari Dahlén, Marit Woody, Anna Cokorilo, Mathias Strömberg, Krister Insulander Research: Göran Karlsson, Tobias Dahlström Formgivare: Olof Helldin På omslaget: Ludwig Göransson Omslagsfoto: Christian Gustafsson Tryckeri: Norra Skåne Offset AB, 2019 ISSN 2000-5628

Anslag till Keychange Programmet Keychange har som mål att samtliga musikfestivaler, orkestrar, musikutbildningar, skivbolag och övriga företag och organisationer i musikvärlden ska åta sig jämställdhetsmålet 50/50 år 2022. Nyligen fick Keychange ett bidrag i form av 1,4 miljoner från EU:s program Kreativa Europa. Keychange är ett internationellt initiativ som leds av PRS Foundation och drivs med stöd från EU, Musikcentrum Öst, Reeperbahn Festival, Iceland Airwaves, BIME, Tallinn Music Week, Way Out West, Liverpool Sound City och Mutek. Läs mer på keychange.eu.

Foto: xx FOTO : cristian jo n sso n, s h utterstock

Adress: Stim-magasinet, Box 17092, 104 62 Stockholm Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se

! T E N YH

DITT LJUD I VARJE SITUATION MED NYA

EBS MICRO BASS 3

Ett helt nytt analogt ‘multi-verktyg’ för basister – med integrerad teknik från ett par av EBS mest älskade förstärkare.

PRESTANDA: SIGNALSTYRKA ENLIGT PROFESSIONELL STANDARD FÖR MIXERBORD (+/-15 VOLT). 2-KANALER (DRIVE & CLEAN) SOM KAN KÖRAS PARALLELLT ELLER I SERIE. DUBBLA XLR-UTGÅNGAR (POST & PRE EQ ELLER STEREO). BLEND KONTROLL MELLAN KANALERNA. NY, FÖRBÄTTRAD HÖRLURSFÖRSTÄRKARE. AUX INGÅNG. EFFEKT LOOP (MONO ELLER STEREO). KOMPRESSOR. INBYGGD STÄMAPPARAT. TVÅ OLIKA DRIVE-MOTORER MED TRE OLIKA DRIVE KARAKTÄRER. BRIGHT, CHARACTER & BYPASS FILTER (CLEAN). 9V DC ADAPTER INKLUDERAD. INTRODUKTIONSPRIS: 3865:-

Mer detaljerad information på hemsidan, ebssweden.com. Vi förbehåller oss rätten till ändringar.

Se hela EBS sortiment på w w w.ebssweden.com

AvsĂ¤ndare: Stim Box 17092 S-104 62 Stockholm 1 1 0 6 0 7 7 0 0

NEW!

THE ORIGINAL RED KEYBOARDS Handmade in Sweden by Clavia DMI AB

The Grand Experience

The Nord Grand features a premium weighted keybed with advanced triple sensors that capture the movements of the hammers with exceptional precision, delivering the smooth and natural feel of an acoustic grand piano.

Nord Grand MSRP 31 490 SEK

Follow nordkeyboards Read more and listen to sounddemos: Listen to the Nord Stage 2 at www.nordkeyboards.com/grand www.nordkeyboards.com Nord Audio Demo

00:00:19

#iseenord