KRÖNIKA

Posttidning B

Krönika

Blir det alltid bättre när vi gör saker tillsammans?

Annika Lantz

Annika Lantz är professor vid Psykologiska institutionen. Hennes forskning är inriktad på ledarskap och arbetsorganisatoriska lösningar och då framförallt grupporganiserat arbete. Hon har nyligen kommit ut med boken ”The problems with teamwork and how to solve them”. Boken kommer snart även ut i en svensk version hos Studentlitteratur.

Är det fler än jag som tyckte det var rätt skönt när ett antal möten ställdes in och vissa grupparbeten gick på sparlåga när coronaviruset ändrade våra arbetsrutiner? Att inte sjunga samarbetets lov är politiskt inkorrekt, trots att forskning och vår egen beprövade erfarenhet säger att dåliga samarbeten är sämre än inget samarbete alls och att de positiva effekterna av teamarbete är små till måttliga när teamet har de bästa förutsättningarna och samspelet fungerar optimalt. Och då inkluderas ledarskap, komplexa uppgifter, autonomi, att arbetet inte kan göras individuellt, kollektivt lärande, att det finns samsyn om hur saker ska göras, tillit, smidig koordination och anpassligt samspel. Bland annat.

Corona ändrade våra rutiner. Det blev virtuella samarbeten och home office. Det kanske är så vi ska ha det i framtiden? Effektiva möten, fokus på uppgiften och ingen belastande personkemi. Men forskning har visat att virtuella team är mindre effektiva än team där man träffas fysiskt. Hur kommer det att bli när vi begränsar det sociala? Mindre tid läggs ner på att tydliggöra förväntningar och roller vilket ökar förekomsten av konflikter om hur man ska arbeta. Det är lätt att missbedöma varandras arbetssituation och följden blir att man backar upp varandra mindre. Brist på direkt kontakt och socialt umgänge minskar möjligheten att lära känna varandra och bygga förtroende. Litar man inte på varandra samarbetar man mindre och delar inte lika mycket information. Tillbringar man litet tid tillsammans är det svårare att utveckla en känsla av sammanhållning och styra arbetet mot ett gemensamt mål. Virtuella team har större svårigheter med koordinationen och behöver mera ledning än vanliga team. Forskningen om teamarbete visar att effektiv kommunikation till två tredjedelar handlar om arbetet och en tredjedel är socialt utbyte. Och då var vi där igen. Att det är en arbetsuppgift att vara social. Effektiva samarbeten kräver tid för att reflektera och prata om både arbetet och hur vi har det med varandra. Samsyn om mål, rutiner och hur vi bäst samarbetar skapas inte av sig självt, och ledarlösa grupper kräver att teamet har förmåga att

Vad sägs om färre informationsmöten och konferenser? Och samarbeten när vi vet vad de ska tjäna till?

kollektivt utföra ledaruppgifterna. Så det kan bita sig i svansen med Zoom och home-office. Välkommen tillbaka till den improduktiva sociala vardagen, men kanske vi har något att ta med oss när vi ska återgår till arbete ”in real life”? Vad sägs om färre informationsmöten och konferenser? Och samarbeten när vi vet vad de ska tjäna till? Samarbete när det fungerar gör det roligt att gå till jobbet och att vi jobbar smartare och mera effektivt, men skapar vi de förhållanden som krävs för våra studenter och för oss själva? Det är en pedagogisk fråga och en arbetsmiljöfråga också för studenterna. Att göra rätt saker på rätt sätt skapar motivation och mervärde. Apropå vår målstyrda och lärande organisation där ”teamwork is a pillar for learning and innovation”.