Uninytt 3 2010 g by Per Larsson

juni 3/2010

Universitetets ambassadörer • Tema: Studieavgifter • Hovjournalistik – ett laddat forskningsfält • Från grävgrop till grophus

LEDAR E

TEMA: STU DI EAVGI FTER

Universitetsnytt

Från blygsam start till störst i landet

år är det femtio år sedan Stockholms universitet invigdes. Då hade Stockholms högskola varit en enskild högskola sedan 1878, alltså i över sjuttio år. Historien om tillkomsten av Stockholms högskola är spännande. Den beror i hög grad på några få enskilda professorers initiativ och drivkrafter. Tongivande var bland andra matematikern Gösta Mittag Leffler, som rekryterade den första kvinnliga matematikprofessor i världen - Sonia Kowalewski, kemisten och sedermera Nobelpristagaren Svante Arrhenius samt författaren Viktor Rydberg. Naturvetenskapen dominerade inriktningen. Man ville att Stockholms högskola skulle vara en motvikt till universiteten i Lund och Uppsala, och deras mer konservativa hållning till den framväxande rationella naturvetenskapen. Verksamheten vid Stockholms högskola var väldigt blygsam i början, och bedrevs i liten skala i lånade lokaler på Mäster Samuelsgatan. I dag är Stockholms universitet med sina 50 000 studenter störst i landet. Huvuddelen av institutionerna finns i tidstypiska och ändamålsenliga hus i Frescati. Geografiskt kommer vi allt närmare KTH och Karolinska institutet. Tillsammans utgör vi tre huvudstadsuniversitet Sveriges, och ett av Europas, största universitetsområden. Utvecklingen av Stockholms universitet speglar såväl urbaniseringen av Stockholm som den nationella utvecklingen av högre utbildning och forskning. Utvecklingen av Stockholms universitet fortsätter. Det beror delvis på egna initiativ men är också resultatet av politiska reformer. Konkreta utvecklingsprojekt pågår även om den senaste tiden kanske framförallt präglats av en väntan på och planering av kommande förändringar. Lärarutbildningens omorganisation rör alla fakulteter, de flesta institutioner och en stor del av förvaltningen. Detta arbete är långt ifrån avslutat och fortsätter i höst. Ett system för anmälnings- och studieavgifter för tredjelandsstudenter måste vara klart under senhösten, för att tas i bruk inför antagningen till hösten 2011. Reformen med ökad självständighet för universitet och högskolor innebär att vissa grundläggande principer för styrning och organisation av universitetet lämnas över till lärosätena att besluta om. Hösten och de kommande åren innebär alltså genomförande av en hel del förändringar. Dock lär vi kunna fokusera på just det; att genomföra de förändringar vi redan planerat för. Det är ju valår och oavsett vem som vinner valet tar det tid för regeringen att ta fram underlag, skriva propositioner, förhandla… Vi kan nog räkna rätt kallt med att det dröjer innan nästa våg av reformer kommer över oss. Slutligen vill jag önska alla en riktigt fin sommar med välförtjänt och vederkvickande semester.

Ann-Caroline Nordström, förvaltningschef

S to ck h o l m s U n i v er si t e t s v isi o n

År 2015 ska utbildning och forskning vid flertalet av universitetets institutioner och enheter inta en nationellt ledande och internationellt framstående ställning.

Tema: Studieavgifter Många frågetecken om studieavgifter Avgifter slår hårt i Danmark

3 5

Utbildning Juristprogrammet mest sökta utbildningen Sport Campus kombinerar idrott och studier Engagerade ambassadörer för universitetet Positiva svar om anonyma tentor

7 8 9 10

Forskning Underkastelsen – en film om gift i våra kroppar Forskare mötte politiker i Gallerian Hovjournalistik – ett laddat forskningsfält Forskning för effektivare miljötillsyn Forskning om functional foods Dags att söka forskningsanslag från EU

11 11 12 13 14 15

Från grävgrop till grophus

Arbetsplats Presentation av arbetet med lärarutbildningen Facklig kritik mot brådska Ny plan för krisberedskap Första besluten fattade i översynsprojektet Ny webbplats till stöd för medarbetare Universitetet på plats vid världsutställningen Fullmatad informationsdag för doktorander Vägbygge ger trafikomläggningar Insändare: Dåligt skötta växter

18 19 20 21 22 23 24 25 25

Namn och nytt

Samtalet Doktorandtiden – en personlig resa

In English

Forskarprofilen: Åke Bergman Miljö och kemi – en stark kombination

Omslagsbild: Sepideh Nekomanesh och Sofia Blom är två av universitetets studentambassadör som besöker skolor för att locka ungdomar till högre utbildning. Foto: Orasis Foto/MÅ Universitetsnytt är personaltidningen vid Stockholms universitet. Upplagan är 7 400 exemplar. Adress: Universitetsnytt, Kommunikationsenheten, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm, fax 08-15 36 93 Ansvarig utgivare: Sofie Mauritzon, sofie.mauritzon@kommunikation.su.se Redaktör: Per Larsson, per.larsson@kommunikation.su.se, tfn 08-16 4464 Grafisk form och layout: B Adolfsson Design / Anna L Andrén Foto: Orasis Foto/Mia Åkermark (MÅ) och Georgios Athanasiadis (GA) Korrekturläsning: Agneta Paulsson Tryck: Danagårds Grafiska AB, 2010 ISSN 1103-2375 Nästa nummer kommer ut 15 september, manusstopp 26 augusti.

Antalet utländska studenter väntas minskas drastiskt när studieavgifter införs till nästa läsår.

Många frågetecken om studieavgifter I höst börjar marknadsföringen av utbildning för 2011 – det första året med anmälnings- och studieavgifter för studenter utanför EES-länderna och Schweiz. Men fortfarande är mycket oklart.

I februari lade regeringen fram sitt förslag om att anmälnings- och studieavgifter ska införas för studenter från länder utanför EES-länderna och Schweiz Europa. Under våren tog riksdagen beslut enligt regeringens förslag. Till i början av oktober ska universitetets marknadsföringsmaterial gentemot utländska studenter vara klart inför nästa läsår. Men vad som ska stå där om avgifternas storlek och service till studenter som kommer till Stockholm är ännu oklart. Vid universitetet finns en central arbetsgrupp som förbereder hanteringen av studieavgifter och en referensgrupp med institutionsföreträdare. Arbetsgruppen leds av Åke Nagrelius vid Sektionen för internationellt studentutbyte och lärarutbyte, Stu-

dentavdelningen. Där ingår ytterligare en representant för Studentavdelningen samt personer från Planeringsenheten, Kommunikationsenheten och Studentkåren. Gruppen har under våren tagit fram diskussionsunderlag för rektorskonseljen. Man har även tittat på hur andra myndigheter inom sektorn och lärosäten planerar att jobba med dessa frågor samt gjort studiebesök i Danmark, där studieavgifter för utländska studenter införts (se artikel intill). Arbetsgruppen, och därmed universitetet, saknar fortfarande en hel del riktlinjer från departementet, Verket för högskoleservice (VHS), Skatteverket och andra myndigheter för sitt vidare arbete. Det finns behov av att få en definition på vem som är en utby-

tesstudent, som därmed ska vara undantagen från studieavgiften. Vidare råder oklarheter kring stipendieprogrammet för studenter från icke-biståndsländer, det som ska hanteras på lärosätena. – För oss är det viktigt att få besked om detta eftersom vi måste ta fram underlag för marknadsföringen av våra utbildningar till hösten, säger Åke Nagrelius. En sak som verkar vara klar är att den centrala anmälningsavgiften för sökande utanför EES -länder blir cirka 100 euro. Den sökande betalar en avgift per ansökningsomgång och kan därmed söka till flera svenska lärosäten samtidigt. Studieavgifterna bestämmer lärosätena själva nivån på. Full kostnadstäckning på Universitetsnytt 3/2010

u 3

TEMA: studieavgifter

TEMA: STU DI EAVGI FTER

www.studyinsweden.se är en viktig plattform för marknadsföring av svensk utbildning. lärosätesnivå är principen som gäller här. Men vad avgiften ska bli vid Stockholms universitet är ännu inte klart. Arbetsgruppen arbetar tillsammans med referensgruppen med att ta fram förslag om hur avgifterna ska sättas. Beslut måste tas absolut senast 1 oktober eftersom det är då utbildningskatalogen och annat marknadsföringsmaterial som vänder sig till utländska studenter ska gå till tryck. Studentpengen kommer att ligga till grund för avgifterna, och eftersom den varierar mellan olika utbildningar är det möjligt att det blir olika avgifter för olika utbildningar. Frågan om studieavgifter rymmer flera dimensioner. Första året väntas en kraftig minskning av antalet studenter, samtidigt som det kan blir merarbete och en ökat informationsbehov om det nya systemet. Men samtidigt öppnar det här nya möjligheter för universitetet att sälja utbildningar. Propositionen om studieavgifter innehåller även delar som innebär att de spärrar som funnits Åke Nagrelius mot att marknadsföra leder universitesvenska utbildningar tets arbetsgrupp inom EU försvinner. för studieavgifter.

Eftersom dessa studenter inte betalar avgifter så finns en stor marknad för utbildning i Europa, säger Åke Nagrelius. – Hur vi väljer att hantera frågan om studieavgifter nu och hur vår utbildning marknadsförs kan ha betydelse för hur Stockholms universitet står sig på världsmarknaden om 20 år. Vilka länder universitetet ska fokusera på i sin marknadsföring är inte bestämt. Amerikanska universitet rekryterar idag flest studenter från Kina, Indien och Korea. Andra länder med många utländska betalande studenter har även en stor andel studenter från Asien. Sannolikheten för att det ska bli lika i Sverige är nog stor, enligt arbetsgruppen. Utvecklingsländer som Sverige erbjuder stipendier till för studier är också en möjlig marknad. Ungefär 100 000 personer från andra länder sökte svenska utbildningar läsåret 2010/2011. När anmälnings- och studieavgifter införs beräknar VHS att antalet ansökningar ska minska till 25 000 och om fördelningen är som idag skulle det innebära att ungefär 2 000 personer söker till Stockholms universitet. Hur många av dem som väl börjar studera är svårt att säga, beroende på om de uppfyller förkunskapskrav, kan betala studieavgifter och uppehälle etcetera. Idag finns drygt 700 free movers (utländska studenter som inte är på utbytesprogram)

2010

18 februari Regeringen presenterar proposition om studieavgifter.

Universitetsnytt 3/2010

från länder utanför EES och Schweiz vid universitetet, drygt 100 på grundnivå och 600 på avancerad nivå. Peter Wretling, vid Antagningsenheten och som ingår i arbetsgruppen, gissar att siffran minskar betydligt närmaste åren. – Det kommer att bli hård konkurrens mellan svenska lärosäten om den lilla grupp utländska studenter som söker sig hit, säger Peter Wretling. Studentavdelningen kommer att få mer arbete med administration och frågor kring det nya systemet, förutspår Peter Wretling. Men samtidigt tror han att det på sikt – när förfrågningarna om utbildningar i Sverige minskar – innebär möjlighet att ägna mer tid åt varje ansökan och få en mer personlig kontakt med den sökande. Hanteringen av ansökningarna bör även kunna gå snabbare. De studenter som ska betala kommer även sannolikt att ha större krav på service från universitetets sida. Vilken servicenivå det ska bli är ännu inte beslutat. Det kan mycket väl vara så att universitetet bör erbjuda bostad till alla utländska studenter, enligt arbetsgruppen. Institutioner som tappar många utländska studenter kan bli tvungna att ställa in kurser och utbildningar. På sikt kan det även påverka institutionernas ekonomi. Juridiska institutionen, tillhör dem som har flesta utländska masterstudenter. Johannes Wickbom, koordinator för masterprogrammen, säger att institutionen avvaktar processen och inväntar de praktiska beslut om studieavgifterna som ska tas centralt innan man agerar. – Däremot är vi väl medvetna om att avgifterna medför klart ökad service dels för de studenter som söker och dels för de studenter som blir antagna till någon av våra utbildningar och kommer hit för att studera, såsom praktiska göromål till exempel bostad, eventuell praktik, och kontakt med myndigheter. n Text: Per Larsson

2011

21 april Riksdagen beslutar om propositionen.

1 juni – 15 aug Sista period för ansökan utan avgifter

1 oktober Sista datum för när beslut om avgift måste tas vid universitetet. (Marknadsföringsmaterial och kataloger trycks.)

1 december – 15 januari Ansökningsperiod inför höstterminen 2011.

1 augusti 2011 Kurser som startar efter detta datum ska ha studie- och anmälningsavgift för studenter utanför EES och Schweiz som inte är här på utbytesprogram.

Avgifter slår hårt i Danmark Studieavgifter har slagit hårt och bromsat internationaliseringen av högre utbildning i Danmark. Lågutbildade och flyktingar har svårt att få visum, men för toppstudenter finns en gräddfil. Universitetshuset i Lund

Varierande avgifter vid lärosätena Vid svenska lärosäten råder generellt oklarhet om de praktiska följderna av studieavgifterna. Lunds universitet som idag har ungefär 600 freemovers från länder utanför EES har ambitionen att behålla två tredjedelar av dessa under det första året med studieavgifter. Universitetsstyrelsen har anslagit tio miljoner kronor för att hantera införandet av studieavgifter, och i det kommer bland annat att ingå gemensam marknadsföring mot prioriterade regioner som Kina, Nordamerika, Indien, Afrika och Mellanöstern. Parallellt ska universitetet även jobba för att få fram stipendier till studenter från fattiga länder. Universitetsstyrelsen tar principbeslut om avgifterna 18 juni och därefter ska rektor fatta beslut. har inte tagit några centrala beslut om studieavgifternas storlek. Lunds Tekniska Högskola har däremot räknat på avgifter baserade på självkostnadsprincipen och då kommit fram till att de bör hamna på minst 90 000 kronor. Uppsala universitet och Göteborgs universitet har heller inte tagit centrala beslut om nivå på avgifterna. I Uppsala har en arbetsgrupp tagit fram ett förslag som fakulteterna ska titta på. Det blir troligtvis olika avgiftsbelopp inom fakulteterna. Beslut väntas av rektor i juni eller augusti. - Vi kommer inte att kunna ge en bostadsgaranti - det fungerar inte i Göteborg - men vi har ett tätt samarbete med Göteborgs stad i att förmedla bostäder av varierande slag till free mover-studenter. I övrigt finns heller inga beslut om servicenivåer, säger Mats Edvardsson som är chef för studentavdelningen vid Göteborgs universitet. n

tudieavgifter slog igenom i Danmark gäller ”braingain”: Danmark ska locka de 2007. Nedgången av utomeuropeiska stubästa forskningshjärnorna och bra arbetsdenter blev dramatisk, framför allt på maskraft till industrin. Köpenhamns universitet terutbildningarna. Parallellt med avgifter har vidtagit en serie åtgärder för att hämta infördes stipendier, och mer än 400 miljoin bortfallet av utomeuropeiska studenter. ner danska kronor avsattes för att under tre Man har etablerat Copenhagen Master of år marknadsföra Danmark som kunskapsExcellence – COME – ett elitprogram, med och utbildningsnation. högt ställda krav på både studenter och – Problemet är att studieavgifterna är för lärare. Alla lärares förmåga att undervisa på höga och stipendierna för få. engelska testas och om den Vi har i stort sett inga utom- ”Och att bara få inte duger måste de vidareeuropeiska studenter som utbilda sig. Man har också studieavgiften betald startat ett center för interbetalar studieavgift. De vi i ett dyrt land som har läser på stipendier, säger nationell parallellspråksJohn Edelsgaard Andersen, Danmark räcker inte. forskning – CIP. internationell chef vi KöpenKöpenhamns univerDe kommer inte! ” hamns universitet. sitet har anlitat det britDanmark är det enda lantiska företaget I-gradudet i Europa som så vitt han vet tar ut full ates för att kunna matcha sina ganska få studieavgift, det vill säga lika mycket som student¬enkäter med flera hundratusen man får i statsanslag för sina danska studeninternationella studenters erfarenheter i ter. Det betyder avgifter på en bra bit över andra länder. 100 000 danska kronor på dyra medicinska och tekniska utbildningar. Danskarna kan inte konkurrera med till exempel engelsmän och holländare som subventionerar sina avgifter. Innan avgifter infördes hade Köpenhamns universitet omkring 300 utomeuropeiska studenter. I dag har man åttio – det Danish higher vill säga lika många som har stipendier. Stieducation pendierna täcker både avgifter, boende och Undergraduate levnadsomkostnader. Onödigt generöst och studies alltför oflexibelt, menade flera universitet, Postgraduate studies och fick gehör för att dela upp stipendierna och därmed kunna ta emot fler individer. – Då uppstod nya problem. Stipendiaterna känner sig som en utvald elit, eftersom de kvalificerat sig i hård konkurrens, och vill behandlas därefter. Och att bara få studieavgiften betald i ett dyrt land som Danmark räcker inte. De kommer inte!

If you want to know more about studying in denmark, please visit www.studyindenmark.dk

STUDY IN DENMARK PAGe 03

PAGe 19

Practical information PAGe 23

Student life PAGe 25

PAGe 08

Living and working in Denmark

PAGe 14

THINK PLAY PARTICIPATE

Braingain

Tidigare talade man om fyra skäl att marknadsföra landet som utbildningsnation, bland annat möjligheten att tjäna pengar, men den har man i stort sett gett upp. – Nu

Danmark marknadsför utbildningar internationellt under rubriken ”Stydy in Denmark, på flera olika språk (se även nästa sida). Universitetsnytt 3/2010

TEMA: studieavgifter

TEMA: STU DI EAVGI FTER

Lärare mest sökta yrkesutbildningen þణ‫ݝ‬ᄉ௦Ὃ;ᑞ ‫ڙ‬۲ఴᄉាር˧ܰ ߥҁ‫ݟ‬൤˧ܲᄉˋ ᜴Ὃ‫˜˝ځ‬ܷ᳠ܲ ஜᄉាርᦏӉહࠃ ᡺ᮉᄫǌÿ

– Studenterna älskar Köpenhamn och mottagandet får godkänt. Kursinnehåll och tillgången till lärarna rankas högt. Däremot har vi fått kritik för att vi saknat karriärservice. Och så tycker man att Danmark är dyrt att leva i. Under senare år har Köpenhamns universitet arbetat mer med mentorskap och samverkan med näringslivet. Internationella studenter kan få en före detta student, med en ställning inom näringslivet, som mentor. De nationella reglerna för invandring har tidigare varit en bromskloss, men sedan universiteten och danska utlänningsnämnden haft en dialog, fungerar det nu bättre, enligt John Edelgaard Andersen.

Korta expeditionstider

– Det mesta är på plats, vi har korta expeditionstider och när det gäller visa och arbetstillstånd görs mycket för att underlätta för ”knowledgeworkers”. En viktig del i marknadsföringen är att benchmarka sig gentemot andra universitet: man måste veta vilka som är ens konkurrenter, menar Edelgaard Andersen. I den globala konkurrensen är danska universitet bättre rustade än sådana som fortfarande styrs enligt den gamla kollegiala modellen, enligt honom John Edelgaard Andersen. 2005 förändrades den danska akademiska ledningsstrukturen – man lade om till en mer näringslivsinriktad managementmodell. De akademiska ledarna väljs inte längre av sina kolleger. – På det viset får vi en mer traditionell lin-

Universitetsnytt 3/2010

jeorganisation. De länder som lyckas bäst med att marknadsföra sig som utbildningsnationer har professionaliserat sina insatser. För Köpenhamns universitets del har denna professionalisering också inriktat sig på de akademiska ledarna. Mer än sexhundra akademiska ledare ska genomgå ett professionaliseringsprogram på sammanlagt nästan tre veckor, berättar John Edelgaard Andersen. Det bör dock betonas att vissa andra danska lärosäten lyckats bättre än Köpenhamns universitet med att rekrytera internationella studenter. Och enligt myndigheten Styrelsen för internationell utbildning, som marknadsför Danmark som studiedestination, har den negativa trenden för att söka studier i landet börjat vända. n Text: Britta Collberg/LUM (universitetstidningen i Lund)

Studieavgifter i Danmark Från 2005/06 sjönk antalet utomeuropeiska studenter i Danmark med cirka hälften, från 1 336 till 753 läsåret 2007/08. Mest dramatisk var minskningen på masterutbildningarna: där sjönk antalet från 715 masterstudenter 2005 till 136 år 2007. Danmark satsar hårt på ”branding” och marknadsför sig globalt som ett bra land att utbilda sig och arbeta i. Det demokratiska och utforskande upplägget med mycket teamwork och utveckling av studenternas självständiga tänkande betonas inom utbildningen. Danmark framhålls som ett tryggt land att bo i.

Fram till sista anmälningsdag, den 15 april, hade drygt 340 000 personer sökt till högskolan, vilket är en ökning med fyra procent jämfört med föregående år. En sammanställning av Högskoleverket av hur sökandebilden ser ut till de större yrkesexamensprogrammen visar att lärarprogrammet fortsätter att vara den största utbildningen inom högskolan med drygt 15 000 förstahandssökande. Men jämfört med förra hösten har programmet tappat ungefär 800 sökande. Civilingenjörsutbildningen har ungefär 10 600 förstahandssökande. Det är en minskning med tre procent jämfört med föregående hösttermin. Därefter följer sjuksköterskeutbildningen med drygt 9 500 förstahandssökande, en ökning med sju procent. Psykologprogrammet står för den största ökningen. Inför höstterminen har programmet 5 200 förstahandssökande — en ökning med 38 procent. Även till tandhygienistprogrammet och läkarprogrammet är ökningarna kraftiga, 18 respektive 15 procent. Till några av de större yrkesexamensprogrammen minskar antalet sökande, men i de flesta fall är minskningen ganska liten. Lärarprogrammen har till exempel 5 procent färre sökande till höstterminen 2010 jämfört med 2009. Till socionomprogrammet sker en kraftig minskning, 19 procent. n

Juristprogrammet mest sökta utbildningen Fler söker till universitetet även i höst. Men kurser och program ställs även in på grund av för få sökande.

kningen i antal sökande till utbildningar vid Stockholms universitet består även inför hösten. Men den stadiga ökning som varit sedan 2006 har mattats något. Ökningen är nu drygt 1 300 personer eller 2,4 procent i jämförelse med höstterminen 2009. Juristprogrammet vid universitetet är den mest sökta utbildningen i landet och hade näst flest förstahandssökande i den gemensamma nationella antagningen inför hösten. Antalet sökande till juristprogrammet har ökat med 6,9 procent i jämförelse med höstterminen 2009 och är nu drygt 6 300. I den gemensamma nationella antagningsomgången är det drygt 18,5 procent av de sökande som valt minst ett sökalternativ vid Stockholms universitet. Civilekonom- och psykologprogrammen finns, tillsammans med juristprogrammet, bland de 20 mest sökta utbildningarna i landet (totalt antal sökande). För de som söker fristående kurser och/eller program så har en utbildning vid Stockholms universitet ofta prioritet ett i anmälan. Av drygt 57 700 sökande så hade 30 200 satt ett anmälningsalternativ vid universitetet högst på sin anmälan,

Stort intresse för psykologi

Allt fler verkar även vilja bli psykologer, framför allt de riktigt unga (under 20 år). Drygt 400 fler sökande, eller 104 procent, fler inom denna ålderskategori söker nu utbildningen. – Ökningen har sannolikt en stor förklaring i att kravet om ett års arbetslivserfarenhet för tillträde till utbildningen nu har slopats, säger Mattias Wickberg byrådirektör vid Studentavdelningen. Intresset för studier på avancerad nivå fortsätter också att öka. Antalet som sökt minst ett av de 132 programmen på avancerad nivå som erbjuds vid universitetet i den samordnade antagningen har ökat med 41 procent jämfört med förra hösten. Kvinnorna dominerar fortfarande bland de sökande. I likhet med föregående år är nästan två av tre sökande kvinnor. Som vanligt är det även många kurser och program som får ställas in på grund av för få sökande. I mitten av maj hade Studentav-

delningen fått besked om att drygt 50 kurser och program ställs in. Och fler lär det bli i takt med att blivande studenter väljer att tacka nej till platser eller inte svarar på antagningsbeskeden. I maj har Institutionen för data- och systemvetenskap beslutat att ställa in två masterprogram och fyra kurser till hösten. Ett av masterprogrammen och de fyra kurserna ställdes in på grund av för få sökanden. Det andra programmet hade för få sökande som uppfyllde kravet på särskild behörighet. Att man tvingats ställa in två av programmen tror studievägledaren Andrea Andrenucci delvis kan förklaras med att institutionen erbjudit fler program än tidigare. Därmed har det funnits mer att söka och det blivit färre sökande på varje program. Han är nöjd med söksiffrorna till hösten och tror inte det kommer att finans behov av att ställa in flera utbildningar. Institutionens policy är att ta beslut så tidigt som möjligt om någon utbildning behöver ställas in. Många studenter kommer från utlandet och behöver tidigt besked om en utbildning inte ska ges.

Inställda masterkurser

Institutionen för biologisk grundutbildning ställer in några av sina masterkurser till hösten. Det är tråkigt att inte alla kurser är attraktiva, säger studievägledaren Birgitta Åkerman. – Institutionen har valt att ha stor valfrihet bland masterkurserna. Även om vi ställer in 5 så finns 30 kvar att välja bland. Sammantaget har vi ett stort söktryck till dessa kurser, även om det är få sökande till vissa. Tidigare har institutionen givit kurser med enbart 4-5 studenter. Men nu har man ”rättat munnen efter matsäcken” och ger av kvalitetsskäl inte kurser om det är få studenter. Institutionen fyller platserna på grundnivå. Men de senaste trettio åren har konkurrensen om platserna minskat drastiskt. Å andra sidan kan studenterna glädja sig åt att arbetsmarknaden ser bättre ut än när det var fler som gick utbildningen, enligt Birgitta Åkerman. n Text: Per Larsson

Ökningen av antalet nya studenter mattas av något till hösten.

Mest sökta programmen och kurserna

Antal sökande

Juristprogrammet

6 334

Civilekonomprogrammet

4 944

Psykologprogrammet

3 821

Socionomprogrammet

3 371

Kandidatprogram i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring och management

3 190

Psykologi I

2 477

Företagsekonom I

2 051

Socionomprogrammet med inriktning mot socialpedagogik

1 934

Kandidatprogram i företagsekonomi med inriktning mot redovisning och finansiering

1 796

Reklam och PR I

1 620

Universitetsnytt 3/2010

UTB I LDN I NG

Samtidigt planerar han att så småningom söka till civilekonomprogrammet. – Går det bra i OS fortsätter jag att dela min tid mellan idrotten och studier. I annat fall blir det nog enbart studier.

Sofia Blom och Sepideh Nekomanesh är två av de studentambassadörer som under våren besökt cirka 45 skolor i Stockholmsområdet.

Startade som ideell förening

Leon Chartoi satsar på OS 2012i London och att bli civilekonom.

Sport Campus kombinerar idrott och studier Högre studier och elitidrott går att kombinera. Inom Sport Campus anpassas tentor efter träning och tävlingar.

Utan Sport Campus Sweden hade det varit

svårt att satsa både på akademiska studier och en elitidrottskarriär. Det säger boxaren Leon Chartoi som sedan i höstas läser grundkurs 1 i ekonomisk historia vid universitetet. När jag intervjuar Leon sitter han på bussen på väg hem från Arlanda efter två veckors träning och tävlande i Ryssland. Kurslitteraturen har han haft med sig på resan och varje ledig stund har han ägnat åt sina studier. – Naturligtvis är det inte alltid helt lätt att hinna med att läsa och jag missar en hel

Universitetsnytt 3/2010

del föreläsningar. Men hittills har det ändå fungerat. För den som elitidrottar kan det också vara problem att vara på plats till viktiga tentor. Men den som är inskriven vid Sport Campus kan begära uppskov. – Jag fick flytta fram min tenta två veckor för att jag var utomlands och tävlade. På så sätt gick det bra, säger Leon Chartoi. För att klara kursen har han också regelbunden kontakt med Studentavdelningen och med sina lärare via e-post och webben. Närmast satsar Leon på OS i London 2012.

Embryot till Sport Campus skapades 2002 som en ideell förening. Till en början var det ett samarbete mellan Stockholms Idrottsförbund, SIF, Allmänna Arvsfonden, KTH och Södertörns högskola. Samarbetet mellan parterna bidrog till starten av Campus Haninge som 2004 övergick till att man bildande föreningen Haninge Idrottscampus. 2009 byttes namnet till Sport Campus Sweden och medan Södertörn fallit bort så har man istället vuxit med Stockholms universitet, Karolinska institutet och nu senast GIH. Tanken är också att få med ett antal mindre högskolor som Ersta – Sköndal vårdskola, Kiropraktorhögskolan och Röda Korsets sjuksköterskeskola. För att bli antagen krävs idrott på landslagsnivå, att man tagit SM-medalj och bedöms ha talang att nå internationell nivå. – Tanken är att elitidrottare ska få en möjlighet att kombinera sin idrott med akademiska studier. Sport Campus förenklar det genom att till exempel hjälpa studenterna att skjuta på uppsatser eller examinationer. Man kanske kan få göra en hemtenta istället för en salstenta om man är ute och tävlar, säger Johan Andersson, studie- och karriärvägledare för elitidrottare vid universitetet. Som sådan underrättar han vid varje terminsstart institutioner, prefekt, studievägledare och ibland även dekanen om att de har en student som är inskriven vid Sport Campus. – Jag påminner dem även om att studenten finns kvar på programmet om de varit borta mycket. Sammanlagt studerar idag elva studenter utspridda på fem olika institutioner vid Sport Campus. Johan Andersson menar att samarbetet mellan institutionerna och Sport Campus för det mesta fungerar väl. – För institutionen kan det dock innebära en del extra kostnader. Men förhoppningsvis uppvägs det av den positiva press idrottarna får. Särskilt om de blir väldigt framgångsrika. Tänk att ha en OS-medaljör på sin institution. n Text: Madeleine Salomon Foto: Orasis Foto/MÅ

www.sportcampussweden.se/

Engagerade ambassadörer för universitetet Det är inte speciellt svårt att komma in, du har stor frihet att utforma vad du läser och studenttiden är en upplevelse för livet. Det är argument som universitetets studentambassadörer lyfter fram när de besöker skolor för att inspirera elever.

Hur många som läser vidare skiljer sig mar-

kant mellan Stockholms gymnasieskolor. För att hjälpa fler ungdomar att upptäcka universitetet och få en bredare social rekrytering har studentambassadörer under våren besökt omkring 45 skolor. Sepideh Nekomanesh, som skriver sin masteruppsats inom internationella relationer, är en av ambassadörerna. – Jag har slagits av hur det skiljer mellan till exempel Danderyd där alla har superkoll på olika intagningspoäng och andra skolor där de knappt vet vad universitetet är. Att besöka de eleverna känns angeläget, både för att vi annars riskerar att missa många talanger och för att bostadsort inte ska få avgöra deras framtid.

Heldagsutbildningxxflyttatfff

Sofia Blom som går kombinationsprogrammet för historia och lärarexamen är också studentambassadör. Hon brukar bemöta fördomen om att det är svårt att komma in och förklara att du inte behöver bli forskare om du läser på universitetet, du kan börja med att läsa en fristående kurs. – Eftersom jag planerar att bli lärare som ska kunna inspirera unga till att lära sig är det här en bra en chans att prova på det. Satsningen på studentambassadörer har

nu varit igång i över tio år och drivs av Studentavdelningen. En av dem som arbetar med verksamheten är Ewa Chatti-Plass. – Vi satsar extra på de skolor vi vet har låg övergång till högre studier. Det de brukar vilja ha hjälp med är att studenterna berättar och svarar på frågor inför en klass eller kommer med ett ”bokbord” och fångar elever i skolan och ger information. Förutom skolbesök hjälper ambassadörerna också till på bland annat Forskardagarna och Öppet hus. Ewa Chatti-Plass förklarar att intresserade studenter först blir intervjuade, och de som väljs ut får gå en heldagsutbildning med allt från praktiskt information om studier och universitetets historia till hur de ska bemöta eleverna och tala inför en grupp. – Istället för att vi från Studentavdelningen besöker skolorna är det själklart mycket bättre med studenterna, de vet själva vad det innebär att börja på universitetet och kan svara på elevernas frågor. Enligt Sepideh Nekomanesh undrar många om ekonomin som student. – Jag förklarar att du får lära dig att leva snålare, och även att utbildningen går att se som en investering. Dessutom lyfter jag fram att studenttiden är en härlig del av livet som de missar om de inte läser vidare.

Hon märker också att många känner till olika program, men inte att det går att kombinera kurser till en egen examen. Hon har själv studerat på det sättet och berättar om det lite extra.

Förklara nytt studiesätt

För Sofia Blom är det också viktigt att förklara att det är ett helt annat studiesätt på universitetet. – Du lägger ditt eget schema och uppmuntras till att tänka själv. Och eftersom vi har lärare som är forskare inom sina ämnen är de väldigt kunniga – ibland kan de ägna resten av föreläsningen åt en fråga du har ställt. Dessutom berättar hon alltid att det finns olika typer av hjälp för den som behöver, både för bättre studieteknik och som stöd för dyslexi och andra funktionshinder. Att kombinera sina egna studier med skolbesöken kräver lite planering, men är enligt båda ambassadörerna väl värt det. – Belöningen är när någon som inte tänkt läsa vidare kommer fram efteråt för att ställa frågor. Att ibland känna att du kanske fått någon att tänka om om sin framtid är häftigt, förklarar Sepideh Nekomanesh. n Text: Andreas Nilsson Foto: Orasis Foto/MÅ

Universitetsnytt 3/2010

UTB I LDN I NG

FORSKN I NG

Positiva svar om anonyma tentor

Underkastelsen – en film om gift i våra kroppar Stefan Jarl är Sveriges kanske mest kände

Försöksperioden med anonyma salstentor börjar lida mot sitt slut. Studentreaktionerna är övervägande positiva.

Juridiska

institutionen har lämnat ett mycket positivt yttrande om att man ska fortsätta med anonyma tentor till Ledningskansliet, som ska utvärdera försöket som pågått sedan höstterminen 2009. Juridiska institutionen har haft anonyma tentor i mer än 15 år och har även sedan cirka 5 år tillbaka ett IT-system, Fastreg. Enligt Linda Stridsberg, som ansvarar för utvärderingen vid Ledningskansliet, är anledningen till att universitetets övriga institutioner inte använder sig av Fastreg att systemet måste köpas in samtidigt som Ladok är tillgängligt för alla. Fastreg för över information till Ladok och enligt översynsprojektet är tanken att utveckla Ladok i framtiden; när väl detta är klart så ska ett gemensamt system erbjudas. I yttrandet påpekar Juridiska institutionen även att det inte alltid är möjligt att erbjuda anonymisering fullt ut då studenter med olika funktionshinder ibland kan behövas examineras under andra förutsättningar. Idag kan studenten inte ompröva sin

tenta anonymt men vid Juridiska institutionen överväger man att kunna ge studenten denna möjlighet framöver. Enligt övriga institutioner är studenterna positiva till anonyma tentor samtidigt som det innebär en ökad administrativ hantering och att det är ibland svårt att hålla tidsgränserna för rättning och omtentamen. Merarbetet innebär extra personal, utökade arbetstimmar samt mer pappersarbete. För mindre klasser som till exempel vid kemilaborationer, där lärarna är mer bekanta med studenterna, är anonyma tentor inte lika effektivt då anonymiteten lätt försvinner. Men i princip är fakultetsnämnderna positiva till anonymiseringen då rättningen upplevs som opartisk och rättssäker ur ett studentperspektiv.

Fördomar undviks

är redan anonyma tentor standard. Men på vissa håll finns en rädsla för att metoden ska leda till att skrivningar blandas ihop och att studenter får fel betyg. Enligt Linda Stridsberg är många vana vid sina rutiner ute på institutionerna och undrar vad syftet är och hur det är praktiskt genomförbart. Detta kommer förmodligen att ändras när de blir mer vana vid rutinerna kring anonymisering och ser fördelarna med genomförandet, tror hon. Studentkåren, som var initiativtagaren till anonyma tentor hösten 2008, tycker att försöket fallit väl ut och vill gärna se det permanentas. Rektors beslut blir nu att anonymisering av samtliga salstentor vid universitetet ska införas på sikt när det finns ett fungerande IT-baserat stöd. Fram till dess rekommenderas anonyma tentor, men det är inget krav. n

Med anonyma tentor undviks riskerna att den som rättar tentorna färgas av eventuella fördomar om etnisk bakgrund, kön eller sexuell läggning. På flera lärosäten i Sverige

Text: Per Nordström Foto: Orasis Foto/MÅ

– Jag tycker det är jättebra. Det känns säkert att man inte kan lägga in värderingar om personer när man sätter betyg.

Patrik Blomqvist, läser nationalekonomi

En eftermiddag i april tog några av univer-

– Det är bra då det minskar risken för opartiskhet.

sitets forskare klivet in i shoppingstaden för att debattera hållbar utveckling med engagerade politiker. Inför sittande, fikande och förbipasserande åhörare i Gallerian startade universitetet och Vetenskapsrådet en dialog mellan politiker och forskare på en ny arena. Debattsugna forskare på plats var Michael Tjernström, professor i meteorologi, Thomas Elmqvist, professor i naturresurshushållning och Cecilia Lundholm,

Mikael Schantli, läser juridik

– Det är absolut jättebra! Man behåller integriteten.

Anna Karlsson, läser marinbiologi

– Det är mycket bättre än att skriva namnet. Känner läraren igen namnet så tänker han på vad studenten presterat på föreläsningarna.

William Simspon, läser till läkare i Uppsala

– Det är ingen jättegrej för mig men jag är svagt för. Det ökar rättssäkerheten och man kan slippa personliga värderingar. Debatt utanför butikerna.

Universitetsnytt 3/2010

mycket tid på detta, säger Stefan Jarl. Åke Bergman tände omedelbart på Stefan Jarls idé om filmen. – Kemikalier, hälsa och miljö hade varit del i min forskning, undervisning och övriga aktiviteter i nästan 35 år när han kom till mig. Hälsoaspekterna av användning av många kemikalier är tyvärr bara rudimentärt kända. Det krävs så mycket, mycket mer kunskap (forskning) men också bättre kontakt mellan forskare, samhälle och särskilt beslutsfattare. Det finns hundratusentals kemikalier och många av dem är giftiga för människor och andra levande varelser. Ett stort antal ledande forskare och politiker beskriver i filmen hur detta kemikaliesamhälle uppstått och vilka faror det innebär. I filmen följer Stefan Jarl också skådespelerskan och vännen Eva Röse under hennes graviditet och när hon föder sitt barn. Eva Röse testas för att se vilka gifter hon har i kroppen. n Text: Per Larsson Foto: Orasis Foto

Åke Bergman och Eva Röse vid premiären.

Forskare mötte politiker i Gallerian

Hur ser du på anonyma tentor?

Louise Markgren, läser juridik

dokumentärfilmare. För ungefär 25 år sedan gjorde han filmen ”Naturens hämd” som handlar om människor och miljö. Stefan Jarl kände behov av att ta upp kemikalieproblematiken igen och började samla material. – Ett namn som då ständigt dök upp var den världsberömde forskaren ”Ake” Bergman, berättar han. Stefan Jarl antog att det rörde sig om en amerikansk professor tills han en dag upptäckte att förnamnet var Åke och att han var miljökemist vid Stockholms universitet. De senaste åren har Stefan Jarl haft många kontakter med Åke Bergman för att få mer kunskap om miljögifter och hur de kommer in i våra kroppar. Åke Bergman har även hjälpt till att förmedla kontakter med forskare runt om i världen så Stefan Jarl kunnat förverkliga sitt filmprojekt. Och i filmen har Åke Bergman en central roll för att föra handlingen framåt. – Åke Bergman har haft en avgörande betydelse för tillkomsten av den här filmen. Han är filmens guide och har lagt ned

forskare i pedagogik och psykologi. Bland de drygt 100 personerna i publiken fanns en blandning av gymnasieelever, pensionärer, föräldralediga och yrkesarbetande, som passade på att ta del av debatten i samband med sina ärenden i Gallerian. Politikerpanelen bestod av Sofia Arkelsten (M), Lars Tysklind (FP) och Mikael Damberg (S). Cecilia Lundholm efterlyste ett moraliskt och pedagogiskt ledarskap, där politiker agerar förebild och hjälper till att bygga

normer och värdering, som stöttar ett kollektivt ansvar för miljön. På frågan vad en ekolog gör i staden beskrev Thomas Elmqvist att naturens tjänster, som ofta är gratis, kan användas i mycket större utsträckning än idag för att förbättra stadsmiljöer. Elmqvist påpekade dessutom att FN har deklarerat 2010 som internationellt biodiversitetsår, för att uppmärksamma förlusten av biologisk mångfald. Han uppmanade därför politikerna till att föregå med gott exempel. - Vi i Stockholm bör passa på att visa upp vad vi gör på området, till exempel skulle vi kunna införa gröna tak på offentliga byggnader i staden. Varför inte göra Riksdagshuset till en levande symbol för Stockholms miljöarbete, genom att anlägga ett grönt tak, föreslog Elmqvist. Stockholm var först ut av fyra städer som genomförde publika debatter inom temat klimat och miljö inför Vetenskapsfestivalen, som ägde rum i Göteborg den 19-29 april. n Text: Carolina Eek Foto: Johan Lygrell

Universitetsnytt 3/2010

FORSKN I NG

Hovjournalistik – ett laddat forskningsfält

Forskning för effektivare miljötillsyn

Just nu är kungahuset i fokus. Men nyheter om de svenska kungligheterna verkar alltid vara intressanta. Varför är det så spännande att läsa om detta och hur beskrivs kungligheterna i media?

Beteendestudier och spelteori används för att skapa effektivare miljötillsyn i kommunerna. Det är tanken bakom ett stort forskningsprogram vid Nationalekonomiska institutionen.

Det finns likheter med kändisjournalis-

tiken, säger Kristina Widestedt, universitetslektor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet, och en av få som forskar inom området hovjournalistik i Sverige. – Men det finns också skillnader. Om andra kända personer berättar man vad de har gjort, men om kungligheterna berättar man i presens. Det är pågående historia som skapas och samtidigt sker rapporteringen på ett mycket speciellt sätt som inte liknar något annat – den sker på ett symboliskt sätt i tongångar som påminner om sagoberättande. Man använder en speciell vokabulär; prinsar och prinsessor, slott, gemak och balklänningar. Relativt triviala händelser får en glamorös inramning. När man då har figurerna, rekvisitan och sagoramen så är steget inte långt till nästa steg i sagan – att attribuera figurerna med sagolika egenskaper: den rättvise, nådige kungen, den väna prinsessan och så vidare.

Historiskt perspektiv

Årets kungliga bröllop väcker större medial uppmärksamhet än när kungen gifte sig 1976.

Universitetsnytt 3/2010

Kristina Widestedt forskar på hovjournalistik ur ett historiskt perspektiv. Hon menar att det är svårt att begripa dagens rapportering om man inte känner till historien. Hovjournalistiken har sitt ursprung i rapporteringen kring den brittiska drottning Victoria, som var den första monark som använde sig av ett symbiotiskt förhållande till pres�sen. Nya tekniker inom tryckeribranschen under senare hälften av 1800-talet gjorde att drottningens bild snabbt och billigt kunde spridas ut över det vidsträckta brittiska imperiet. Hon var exempelvis den första monarken att avbildas på frimärken. Hovjournalistiken har sedan utvecklats i de europeiska länder som har kungahus – och det är i de länderna forskning kring ämnet också finns, framförallt i Storbritannien. Kristina tycker att det mest intressanta med forskningsområdet är att det är ett fält som är så laddat. Monarkin i sig är ett laddat område under ständig diskussion. Inom journalistiken har hovjournalistiken låg status och väcker starka känslor.

Massiv rapportering

Forskningen kring hovjournalistik har tidigare inte rönt särskilt stor uppmärksamhet i Sverige, men Kristina har märkt av ett växande intresse nu i samband med kronprinsessans bröllop. Just nu följer hon noga rapporteringen kring evenemanget. Den massiva rapporteringen kommer att generera en oerhörd mängd forskningsmaterial för framtiden. – Det finns mycket kvar att göra, säger Kristina, och det finns så många spännande aspekter med ämnet och olika teoretiska perspektiv man kan anlägga: genus-, klass-, centrum-periferirelaterade och inte minst symboliska perspektiv. I Sverige utgör kungahuset av historiska skäl landets symboliska centrum. Om kungahuset används som en symbol för Sverige – vad är det då för Sverige vi ser? Och hur använder medierna kungahuset för sina egna syften? n Text: Felicia Markus Foto: Orasis Foto/MÅ och pia åkesson

Universitetet på Love Stockholm Med anledning av prinsessbröllopet bjuder Stockholms stad på två veckors festligheter. Forskare från universitetet medverkar vid flera programpunkter i Kungsträdgården. Det ska bland annat handla om attityder till hållbar utveckling, naturens betydelse för att möta urbanisering samt klimatets och naturens påverkan på Stockholms utveckling. Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi deltog dessutom med aktiviteter i klimat- och miljötältet i Vasaparken den 6 juni. Bland annat berättade man om vad det innebär att vara klimat- och miljöforskare. n u

www.lovestockholm2010.se

Hur ska miljötillsynen i landets kommuner

och län bli mer effektiv och tillämpningen av regelverket bli mer likformig? Det är de centrala frågorna i ett forskningsprogram med 15 forskare som leds från Nationalekonomiska institutionen och som fått 18 miljoner av Naturvårdsverket. Forskarlaget leds av Mathias Herzing och Adam Jacobsson. Från universitetet deltar även forskare inom statistik och juridik. Dessutom ingår forskare från Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Karolinska institutet (KI) och Statens folkhälsoinstitut. Syftet är att ta fram vetenskapligt baserade verktyg för att utföra miljötillsynen på effektivast möjliga sätt. Fokus är på miljöinspektörer och flödet av information rörande olika verksamheters eventuellt miljöfarliga aktiviteter. Tillsyn och uppföljning inom miljöområdet styrs av nationell lagstiftning och ska vara likformig i hela landet. Men eftersom tillsynsorganisationen är decentraliserad så förekommer variation mellan kommuner och länsstyrelser. Varierande tillgång till resurser på olika håll i landet, intressekonflikter och ibland hot från företag om att flytta till en annan kommun om tillsynen är för ”hård” gör att den likställdhet inför lagen som eftersträvas inte alltid uppnås.

Hjälpmedel för inspektörer

Naturvårdsverket önskar få problematiken belyst och få fram förslag hur man kan effektivisera och få större likformighet i tillsynssystemet. Ett sådant system skulle både kunna användas som norm för hur arbetet ska bedrivas och som ett hjälpmedel för inspektörerna. Forskningsprogrammet är uppdelat i tre delprojekt. Det första handlar om kommunikationen mellan inspektör och tillsynsobjekt, till exempel ett företag. Kommunikation kan förbättras så att information överförs på ett effektivt sätt och efterlevnaden av lagarna stärks. Projektledare är en etnograf vid KTH. Här ingår även psykologer och arbetslivs-

forskare vid KI, Statens folkhälsoinstitut och Uppsala universitet. Ett viktigt inslag i forskningen är att på plats följa inspektörernas tillsynsbesök för att observera vad som sker i mötet mellan inspektör och tillsynsobjekt. Målet för delprojektet är att ta fram en inspektionsmanual över vilka metoder för tillsynsbesök som är mest effektiva.

Spelteori som verktyg

Det andra projektet fokuserar på den institutionella ram som inspektörerna verkar inom. Hur bör tillsynen organiseras? Hur få företag att rapportera sin tillsyn (tillsynsmodellen bygger till stor del på självrapportering)? Delprojektet leds av nationalekonomer som även studerar det politiska spelet. Det verktyg som används här är spelteori, en ekonomisk-matematisk teoribildning som analyserar situationer i vilka beslutsfattare interagerar. Här kan det röra sig om hur beslutsfattarna i kommunerna väger olika intresse mot varandra eller om hur ansvaret för tillsynen blir otydlig i en decentraliserad organisation. Målet är att kunna

lämna konkreta förslag på förbättringar i tillsynskedjan. Naturvårdsverket ska utifrån detta sedan kunna utveckla en institutionell design som ger inspektörer rätt incitament och rätt stöd för att informera, övervaka och inspektera verksamheter. Det tredje delprojektet arbetar med att utveckla ett system som gör det möjligt att mäta effekter av tillsynen och i vilken grad man når upp till vad lagstiftningen säger. Här ingår främst forskare vid KTH och FOI. Målet är att ta fram en prototyp av ett informationssystem för mätning av tillsynens effekter. Att det är nationalekonomer, och andra samhällsvetare, som bedriver forskningen förklarar Mathias Herzing och Adam Jacobsson med att det viktiga i forskningsprogrammet inte är miljön i sig som studeras – utan mänskligt beteende och hur det kan omvandlas till policies och effektiva processer. n Text: Per Larsson

www.effektivmiljotillsyn.se

Universitetsnytt 3/2010

FORSKN I NG

Forskning om functional foods

Dags att söka forskningsanlag från EU Den 11 maj bjöd Vinnova och universite-

Stockholms universitet har nyligen fått förtroende att koordinera tre nya forskningsprojekt inom ramen för EU:s sjunde ramprogram.

tet in till en informationsdag kring möjligheter att söka finansiering inom de europeiska FoU-programmen. Prorektor Lena Gerholm hälsade de 70 deltagarna välkomna till Aula Magna. Totalt var det omkring 130 personer närvarande under dagen, dubbelt så många som i fjol, varav många kom från företagssidan. -Jag är här för att hitta en strategi för framgångsrika ansökningar. Är det till exempel bättre att ha många eller få parter med i ansökan? Vad är en rimlig summa att söka, och behöver man tänka geografisk fördelning av deltagarna i projektet. Det säger Henrik Hansson vid Institutionen för data- och systemvetenskap. Han har tidigare varit deltagare i EU-projekt, men nu är det dags att skicka en egen ansökan. Helst vill han vara koordinator. Projektet är inriktat på effektivisering av handledning av doktorander med hjälp av IT. – I det sjunde ramprogrammet är det mycket pengar som ska allokeras de närmaste åren och att komma med nu kan vara

Två leds från Institutionen för genetik mik-

robiologi och toxikologi. Professor Dag Jenssen leder ett av dessa som handlar om att identifiera ämnen som kan användas i functional foods, livsmedel som kan ha positiva effekter på människors hälsa. Det kan vara ämnen som minskar risken för cancer, diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar. Biomarkörer är ett central begrepp. Det är ämnen som kan kopplas till – och därmed är indikatorer – på risken för att få en viss sjukdom. Forskargruppen har utarbetat en ny markör som kan mäta produktionen av syreradikaler som sker till exempel vid fysisk ansträngning. Antioxidanter är ämnen som motverkar oxidation genom att hämma bildning eller verkan av radikaler. Viktiga antioxidanter för människan är till exempel betakaroten, askorbinsyra (vitamin C) och selen. Många av antioxidanterna finns i livsmedel och det är inom detta område den EU-finansierade forskningen ska göras. Forskargruppen vid GMT bedriver sedan tidigare försök tillsammans med Kiviks musteri där forskarna undersöker effekterna av olika juicer och hur det påverkar nivån av syreradikaler vid hög fysisk belastning. Inom ramen för EU-projektet ska man nu granska effekterna av elva substanser, som bland annat finns i kål, te och kaffe. Försöken görs i tre steg. Först blir det enkla modeller i vävnadsodlingar. De substanser som ger positiva resultat ska sedan testas på djur och om dessa test ger positiva resultat så testas de även på människor. EU-utlysningen är ett samarbete med Indien. Tre av de åtta parter som deltar i projektet är från Indien. Forskningsprojektet får 1,5 miljoner euro från EU under fyra års tid. Indien bidrar med samma belopp. Cirka 600 000 euro går till Stockholms universitet. Förutom Dag Jenssens forskargrupp finns ytterligare en vid GMT och en vid Institutionen för material- och miljökemi med i projektet. Karolinska institutet bidrar med en forskargrupp. Dessutom finns en grupp i vardera Serbien och Italien. Den tyska samarbetsparten är en kombination av forskningsinstitut och företag. Dag Jenssen beskriver det som en tids-

Universitetsnytt 3/2010

Tomatjuice är ett av de livsmedel som forskarna undersöker positiva effekter av. krävande process innan avtalet med EU blev klart. Om det varit institutionens första projekt hade vi nog givit upp, säger han.

55 miljarder i potten Sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling – FP7- ger stöd till forskning och utveckling inom prioriterade områden. Totalbudgeten är närmare 55 miljarder euro. Programmet är öppet för olika typer av organisationer: universitet och högskola, små, medelstora och stora företag, forskningsinstitut, enskilda forskare med flera. Mer information finns på www.vinnova.se.

Men genom att använda de kunskaper han fått i de fem tidigare EU-projekt han jobbat i och från prefektrollen så var Dag Jenssen van att hantera mycket av den byråkrati som krävdes för att få avtalet i hamn och tycker det var värt ansträngningarna. – Med tanke på hur begränsade forskningsresurserna är i Sverige måste vi gå ut och söka finansiering i Europa. En positiv effekt är också att vi utökar vårt internationella nätverk, vi kommer bland annat att samarbeta med andra EU-projekt. Och samarbete ger en gynnsam effekt på forskningen, säger Dag Jenssen. n Text: Per Larsson

bra för nykomlingar, sade Johan Lindberg vid Vinnova. Han lyfte fram vikten av att hitta partners ute i Europa. Det finns en mängd olika roller som de kan fylla; teknikutvecklare i form av företag, seniora experter, koordinatorer, forskare, slutanvändare och någon som arbetar med spridning av resultaten. Det typiska mindre projektet består av 6-12 organisationer från 5-10 länder, de större av 25-30 organisationer från 15-20 länder, berättade han.

Fokusera på realistiska mål

I utvärderingsfasen av ansökningarna finns faktorer som är viktigare än andra, enligt Johan Lindberg. Övertygande partnerskap och beskrivning av det tänkta genomslaget i form av kommunicerbara mål är två exempel på framgångsfaktorer. I ansökan menade han också att det är viktigt att fokusera på realistiska mål och att avgränsa, liksom att skriva för en icke-specialist. Ainars Bajinskis vid Institutionen för

genetik, mikrobiologi och toxikologi var en av talarna. Han koordinerar Multibiodoseprojektet som har 15 deltagare och 3,5 miljoner euro i finansiering från EU. Det startar våren 2010 och pågår i 3 år. Det positiva med EU-projektet är delade risker, tillgång till nya partners och nya marknader, menade han. Ainars Bajinskis underströk att det krävdes en hel del förberedelser innan projektstart, uppåt tre år. Han berättade också att projektet inte hade varit möjligt utan hjälp från Forskningsservice. Hur kan Forskningsservice bistå? – Av oss kan forskare få hjälp hela vägen i ansökningsprocessen, förhandlingsfasen och även under projektets gång. Vi granskar ansökningar och svarar på budgetfrågor samt förmedlar kontakt med Vinnova i förekommande fall och Europeiska kommissionen, säger Maryam Hansson Edalat vid Forskningsservice. ceras även p Forskningsservice kommer att ha en dis.europa.e komplett och överskådlig lista över utlysText: Magnus ningarna, som publiceras i juli. Dessa publi-

ROLL-UP POSTER laminering • montering på kapa allt på

24 timmar

www.us-ab.com tel: 08-790 74 00 Universitetsnytt 3/2010

Från grävgrop till grophus Arkeologi är inte enbart utgrävningar. Vid Gunnes gård bygger studenter ett vikingatida grophus med gamla verktyg och byggmetoder.

Kontrasten är slående. Efter att ha passe-

rat radhusen och skolan av sjuttiotalsmodell i Upplands Väsby hamnar du tusen år tillbaka i tiden. I skogsbacken finns Gunnes gård – en vikingaby med mangårdsbyggnader och fähus där besökarna kan ta del av vikingatida liv. Bland hönsen, getterna, fåren och de gosiga kalvarna Yngve och Ylva bedrivs också universitetsutbildning. Det är studenter inom laborativ arkeologi som går kursen Historiska byggtekniker – vikingatida byggande. Vid vårt besök i mitten av maj är marken fylld av spånor från de stockar som huggits till stolpar som utgör stommen för väggar och tak i det grophus som byggs. Några dagar senare ska taket läggas så huset kan invigas i början på juni och senare kunna använda som ett hantverkshus. Kursen är uppdelad på två terminer. I höstas analyserade studenterna vikingatida boplatser med hjälp av föreläsningar, litteraturstudier och ett projektarbete. Där ingick också exkursioner till fornbyar, vikingatida boplatser och utgrävningar. Kursdeltagarna fick lära sig om äldre metoder för bedöm-

Universitetsnytt 3/2010

ning av träd och fällning av skog, kunskap om verktyg och verktygshistoria samt bearbetningsmetoder för trä. I vintras var det så dags att fälla de träd som behövdes för bygget. Stockarna drogs med häst genom snön till Gunnes gård. Under våren har stockarna, allt med kopior av vikingatida verktyg, förvandlats till byggmaterial för det hus som nu står färdigt. Hela tiden inför ögonen på besökare – då bygget är en del av verksamheten vid Gunnes gård.

Förmedla kunskapen

Tankarna bakom kursen är att omsätta utgrävningsresultat och teori till praktik. Vid arkeologiska utgrävningar består lämningarna efter hus oftast av gropar i vilka stolparna till husen stått och rännor i vilka väggarna funnits. Utifrån detta ska husen rekonstrueras, tak och väggar resas upp och allt som är förknippat med det. I vidare mening ska det sedan kunna bilda ett underlag för diskussioner om det förhistoriska samhället, säger Lena Holmquist vid Arkeologiska forskningslaboratoriet som är kursansvarig.

– Runt om i Sverige finns ett stort antal fornbyar/gårdar som i stor utsträckning byggs av icke professionella aktörer och vi hoppas kunna förmedla vår omfattande kunskap om husarkeologi till både studenter och det omgivande samhället. De studenter som utbildas på kursen kommer förhoppningsvis att kunna bidra till detta, säger Lena Holmquist. Enligt henne finns inte någon annan kurs i Sverige som direkt liknar denna. På Gotland finns kurser med byggnadsantikvarisk inriktning och det finns även andra kurser med inriktning på byggnadsvård, men inte någon där deltagarna bygger hus. – Vi blev tillfrågade om vi kunde ta över kursen från Högskolan på Gotland av initiativtagaren Magnus Sjöholm som är snickarmästare och arkeolog. Han ansåg att vi hade bättre förutsättningar att genomföra kursen med bland annat ett större studentunderlag. Forskningslaboratoriets inriktning ansågs också bättre passa kursens uppläggning och till de kurser som i övrigt ges vid laboratoriet, säger Lena Holmquist.

Magnus Sjöholm (ovan) leder arkeologistudenternas arbete med att återskapa ett grophus vid Gunnes gård. I vintras höggs träden som sedan släpades fram med häst för att under våren bli stomme för huset.

Givande samarbete

Magnus Sjöholm är också huvudlärare för de praktiska kursmomenten. Gunnes gård bekostar materialet, främst träden från skogen. I utbyte får man del av universitetets kunskaper som används i den pedagogiska verksamheten; hus, verktyg och kläder blir rekonstruerade på vetenskaplig grund. Samarbetet är viktigt både för oss och för Gunnes gård, betonar Lena Holmquist. Under våren har flera gemensamma aktiviteter anordnats. Under pingsthelgen var det ”öppet hus” där allmänheten kunde prova på att bygga hus. Arkeologer har också hållit förläsningar på plats under våren. Arkeologiska forskningslaboratoriet hoppas kunna stärka den experimentella arkeologin genom att använda Gunnes gård för att utföra experiment, något man länge saknat. Studenter på olika nivåer har där möjlighet att till exempel bygga ugnar och gjuta bronsföremål. Lena Holmquist lyfter fram två viktiga erfarenheter av kursen. En är att det faktiskt är möjligt att bygga ett hus trots att

studenterna inte har den praktiska bakgrunden. Den andra är att den första teoretiska terminen är oerhört viktig förutsättning för byggandet. – Kursens studenter kommer att ha mycket stor nytta av sina kunskaper när de är ute och gräver på boplatser. De kommer att en viktig förståelse för hur lämningarna kan tolkas. De kommer också att bli en resurs när olika husrekonstruktioner uppförs. Kursen startar nästa gång till hösten, under förutsättning att studentunderlaget blir tillräckligt. n Text: Per Larsson Foto: Orasis Foto/MÅ

www.upplandsvasby.se/gunnes

Följ bygget på www.vindogat.eu

Universitetsnytt 3/2010

AR B ETSPL ATS

Presentation av arbetet med lärarutbildningen Den 4 maj bjöds all personal in till Aula Magna för ett informationsmöte om det pågående arbetet med den nya lärarutbildningen vid universitet.

nders Gustavsson, vicerektor och ordförande i Lärarutbildningsnämnden, berättade om beredningsgruppen och dess arbete. Han sade att ansökan om exa- Förslaget om att mensrätter lämnas in lärarutbildningen strax efter midsom- ska decentralisemar och att de nio ras har starkt stöd, arbetsgrupperna fort- enligt Anders Gussätter sitt arbete med tavsson. att förbereda detta under beredningsgruppens ledning. Den 28 maj fattar universitetsstyrelsen beslut om ansökan, men i praktiken kommer sannolikt arbetet att behöva pågå ända fram till midsommar. Beslut om styrmodellen kan inte fattas förrän i höst. Beredningsgruppen har föreslagit att styrningen av lärarutbildningen ska skötas i fakultetsnämnderna, med en samordnande styrgrupp i form av samtliga dekaner och en ordförande. Förslaget om att lärarutbildningen ska decentraliseras och att Lärarutbildningsnämnden ersättas av fakultetsnämnderna har starkt stöd och sannolikheten för att detta genomförs bedöms vara stor, enligt Anders Gustavsson. En fråga från publiken var om lärarutbildningens maktcentrum kommer att hamna i färre händer. Dekanerna svarade att de inte ser sig själva som ett maktcentrum, utan att de är valda representanter för fakultetsnämnderna, som i sin tur består av valda representanter för verksamheten. Den lilla styrgrupp som föreslås ska inte ersätta Lärarutbildningsnämnden, utan är enbart tänkt för sådana beslut som kräver samordning mellan fakulteterna. Det är i fakultetsnämnderna och på institutionerna besluten ska fattas. Dekanus Gunnar Svensson berättade att när det gäller Humanistiska fakulteten har beredningsgruppen inte tänkt föreslå någon större förändring av Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling. När

Universitetsnytt 3/2010

det gäller Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap, som inrättades på tre år och vars uppdrag tar slut i och med 2010, finns i dagsläget däremot inget färdigt förslag.

Institution delas

Fyra av Samhällsvetenskapliga fakultetens institutioner ligger närmare lärarutbildningen än andra. En av dem är Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete. – Vi delar den institutionen på mitten. Allmändidaktiken förenas med Pedagogiska institutionen och förskolepedagogiken flyttas – förhoppningsvis tillsammans med fritidspedagogiken – till det som idag heter Institutionen för barnoch ungdomsvetenskap, sade fakultetens dekanus Gudrun Dahl. Hon berättade även att det troligen blir en temporär flytt av förskoledidaktiken till Frescati hage och därefter permanent till Frescati backe eller Södra huset. Det blir inga omfattande förändringar för Specialpedagogiska institutionen, men troligtvis en temporär flytt. Samtal pågår om att föra vårdpedagogiken dit. Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, MND, flyttar till Arrheniuslaboratoriet i juni och Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner, UTEP, kommer troligen att delas upp. – Tekniklärarutbildningen, som har legat på UTEP, flyttar redan nu in i MND, men formellt tas den inte över förrän 1 januari 2011, sade Stefan Nordlund, dekan vid Naturvetenskapliga fakulteten. Han berättade också att idrottslärardelen av UTEP överförs till Gymnastikoch idrottshögskolan, medan fritidspedagogutbildningen sannolikt flyttas till den institution som också ska innehålla förskolelärarutbildningen och nuvarande barnoch ungdomsvetenskap. Yrkeslärarutbildningen flyttas eventuellt till Pedagogiska institutionen.

Flytt i flera steg

Förvaltningschefen Ann-Caroline Nordström berättade om de två arbetsgrupper hon leder. Den första ska ge förslag på hur organisationsstödet ska se ut med utgångspunkt från att lärarutbildningen ska decentraliseras. Den andra fokuserar på den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, och fortbildningen av lärare – främst inom Lärarlyftet. Trots att beslut om förvaltningsorganisationen inte kommer att fattas förrän universitetsstyrelsen beslutat om styrmodell för lärarutbildningen i höst, hoppas förvaltningschefen att kunna presentera ett förslag före midsommar. Ann-Caroline Nordström tog även upp att det pågår en ständig diskussion om lokaler. Helst ska all verksamhet så snart som möjligt finnas i Frescati. Några flyttar redan till sommaren, medan andra flyttplaner kommer att dra ut på tiden. n Text: Cecilia Parkert Foto: Orasis Foto/MÅ

En längre version av artikeln finns på www. su.se/anstalld/lararutbildningsutveckling. Där läggs kontinuerligt information ut om utvecklingen av lärarutbildningen vid universitetet.

”Nödvändiga förändringar” Anders Gustavsson, vicerektor och Lärarutbildningsnämndens ordförande, beskriver i ett svarsinlägg på en debattartikel i tidningen Universitetsläraren de förändringar som sker vid universitetet som nödvändiga. Han skriver bland annat att han vill undvika onödiga missförstånd och klargör till exempel att alla föreslagna institutionsförändringar inte kan ske till årsskiftet. Inlägget finns på www. su.se/anstalld/lararutbildningsutveckling.

Facklig kritik mot brådska Vi tror att alla skulle må bra av att stanna

upp, så att personal som berörs och de fackliga organisationerna får en möjlighet att känna sig delaktiga och att nödvändiga konsekvensanalyser är genomförda. Hittills känns det mer som om allt redan är förutbestämt av den av rektor tillsatta beredningsAnqi Lindblomgruppen. RyktesspridAhlm ningen är stor och åsikter från enskilda medarbetare tas som sanningar för en hel institutions personal, säger Anqi LindblomAhlm som är vice ordförande i Saco-S-rådet vid universitetet. Saco är även oroliga för personalen från gamla Lärarhögskolan, där lärarna nu är med om sin tredje omorganisation sedan slutet av 90-talet. – En oroad personal bäddar inte för att vi kan uppnå en god lärarutbildning. Förutom ny omorganisation aviseras en snabbare flytt från Konradsbergsområdet. I dagsläget innebär flytten försämrade arbetsplatser och färre undervisningslokaler. Fackförbundet ST tror inte det går att flytta verksamheten till 1 januari 2011

då det inte finns ändamålsenliga lokaler i Frescati. Vidare anser man att beredningsgruppens förslag saknar analys av verksamhetens behov och en plan för hur förändringar ska genomföras. ST efterlyser underlag bland annat om det kommer att finnas en ”kritisk massa” för forskning inom verksamheter vid ett par institutioner samt hur VFU -verksamheten ska få en organisation som är bärkraftig. Stockholms universitet bör avvakta med en förändring av organisationen till den nya lärarutbildningen är sjösatt, enligt Camilla Gamrell och Alejandra Pizarro i ST:s sektionsstyrelse. Saco uttrycker oro för den föreslagna styrmodellen. – Många frågor är av sådan karaktär att det måste tas beslut ovanför fakultetsAlejandra Pizzaro nivån. Vi förordar att det finns en ledningsorganisation där vi håller fast vid traditionen att ledamöter är lärare och forskare med god kunskap om komplexiteten i lärarutbildningen, givetvis ska även studenter och kommunföreträdare finnas med, säger Anqi Lindblom-Ahlm. n

ruta senast nytt

Text: Per Larsson

En Oas i Bergianska trädgården Öppet alla dagar: 10-17 Vällagade luncher Hemgjorda bakverk Grupper lunch eller kväll Baserat på ekologiska råvaror

Tel: 08–612 09 59 www.gamlaorangeriet.se

Universitetsnytt 3/2010

AR B ETSPL ATS

Krisberedskap vid universitetet I våras fick universitetet en ny krisplan. Planen reglerar hur universitetet ska agera vid allvarliga händelser.

Att vara väl förberedd underlättar om det skulle hända något, säger universitetets säkerhetschef Mattias Wadsten.

nsvarig för utarbetandet av den nya planen och den som beslutar om att krisorganisationen ska aktiveras är universitetets säkerhetschef Mattias Wadsten. Inträffar en allvarlig händelse, eller vid risk för att en ska uppstå, aktiveras först krisledningsgruppen och kriskommunikationsgruppen. Om det sedan finns behov av stöd och hjälp ute på den drabbade enheten/institutionen aktiveras även krisstödgruppen. Krisledningsgruppen leds av förvaltningschefen. Där ingår även säkerhetschefen, informationschefen, chefen för Tekniska avdelningen, personalchefen och förvaltningschefens sekreterare, som för protokoll. Dessutom finns möjlighet att förstärka gruppen med annan kompetens och/eller företrädare för den enhet/institution som drabbats. Gruppen samverkar direkt med polis, räddningstjänst och landsting. Den fattar beslut i bland annat frågor om kommunikationsinsatser samt om tillfälliga avvikelser från regelverket. Dessutom ska den hålla rektor underrättad om situationen och de beslut gruppen fattar. Kriskommunikationsgruppen är en operativ arbetsgrupp vid Kommunikationsenheten. Den ska bland annat lämna förslag till krisledningsgruppen om kommunikationsåtgärder, utföra och samordna åtgär-

Universitetsnytt 3/2010

derna samt samla in och förmedla information. Dessutom ska gruppen bevaka bilden av krisen i medierna och hantera frågor från journalister. Krisstödgruppen organiseras av Personalavdelningen och leds av ställföreträdande personalchef. Där finns personalexperter, representanter för företagshälsovården, Studenthälsan, Studentavdelningen, personalorganisationerna, Studentkåren och berörda verksamhetsområden. Gruppens främsta uppgift är att ge stöd och hjälp till personer inom den verksamhet som berörs. Även här sker samverkan med till exempel polis och räddningstjänst.

Enklare för institutioner

En nyhet i krisplanen är att institutionerna inte behöver upprätta egna krisplaner. Däremot måste man ha en organisation där det tydligt framgår vem som gör vad vid en allvarlig händelse. Till sin hjälp i arbetet vid institutionen finns en checklista i universitetets krisplan. Bland de åtgärder som listas är att ha telefonlista över medarbetarna och e-post till nyckelpersoner som ska kontaktas, att upprätta en telefonlista till alla medarbetares anhöriga och att upprätta en prioritetslista över utrustning som ska räddas vid en allvarlig händelse.

Mattias Wadsten understryker att det är väldigt viktigt att de kontaktpersoner som anges vet vad de ska göra om en allvarlig händelse inträffar, till exempel vem som ansvarar för att informera medarbetarna, vem ansvarar för utrymning i händelse av brand, om chefen/prefekten är ledig/bortrest - vem är ställföreträdande? Exempel på allvarlig händelse kan vara brand, hot och pandemi. Skulle en enhet/institution drabbas av en allvarlig händelse kommer berörd chef/prefekt att ingå i krisledningsgruppen då denna person sitter inne med sakkunskap om medarbetarna. – Att kraven på egna krisplaner tagits bort är en förenkling för institutionerna, i översynsprojektets anda, säger Mattias Wadsten. Även om de flesta allvarliga händelser löses när/om de händer underlättar det mycket om man förberett sig. Har åtgärderna på checklistan genomförts finns en bra grund att stå på. – Prefekterna/cheferna är välkomna att höra av sig om de har frågor eller behöver stöd för att upprätta checklistan. De ska känna sig bekväma i sin roll som chef även i dessa stunder. Där kan jag stödja och till exempel vara med och utforma krisövningar, säger Mattias Wadsten. Han understryker att universitetet under senare år inte drabbats av något som varit i närheten av en allvarlig händelse. Men det har inte saknats tillbud som har kunnat utveckla sig till något allvarligt. En av de bränder som förra året inträffade i Arrheniuslaboratoriet hade kunna sprida sig till ett helt våningsplan, men räddningstjänsten lyckades hindra detta. Vid flera tillfällen har även universitetet drabbats av kortare avbrott för el och vatten. Och det behöver inte enbart vara bränder, elavbrott, vattenläckor eller hot som utlöser krisplanen. Det kan även handla om att det finns risk för att förtroendet för universitetet skadas, till exempel vid allvarliga oegentligheter i organisationen. Webbplatsen är en kanal för att få ut information om allvarliga händelser. En annan är de sms som kan skickas från Sektionen för säkerhet eller Kommunikationsenheten till prefekter och andra nyckelpersoner. Twitter, Facebook och plasmaskärmarna på universitetsområdet är andra kanaler. n Text: Per Larsson Foto: Orasis Foto/MÅ

www.su.se » Anställd » Service » Krishantering

Första besluten fattade i översynsprojektet

Ny våtmark vid Bergianska trädgården

I april fattade förvaltningschef Ann-Caroline Nordström beslut om åtgärder inom sex av översynsprojektets 15 delprojekt.

Översynsprojektet startade i maj 2008 och

syftet är att öka effektiviteten och kvaliteten i universitetets administration. De femton delprojekt som identifierats kan sorteras in i fyra större områden. Dessa är effektivare administration, studieadministration, IT samt information och stöd (se figuren). I vintras lämnade arbetsgrupperna inom de femton delprojekten in rapporter till förvaltningschefen Ann-Caroline Nordström med förslag till åtgärder. Förslagen har under våren diskuterats med bland annat dekanerna och i slutet av april fattade förvaltningschefen beslut om åtgärder inom sex delprojekt. Det var inom delprojekten fakturahantering, planarbete, direktrapportering, antagning, schemaläggning och webbredaktörsarbete. Direktrapportering och antagning är troligtvis de områden där förändringarna kommer att märkas mest, inte minst för studenterna. Studenter och lärare ska själva sköta en större del av rapporteringen via webben. Registrering i Ladok på webben ska bli obligatoriskt för alla antagna studenter liksom att förhandsanmälan till tentor som kräver sådan ska ske på webben. Möjligheter ska vidare införas för anonyma tentamina via Ladok på webben. Lärare ska också genom samma verktyg kunna registrera betyg efter tentor. En engelsk version av Mitt universitet/motsvarande införs också. Dessa förändringar ska vara genomförda senast 30

I samband med att den nya statio

juni 2011. All institutionsantagning förs över till den samordnade antagningen i NyA, som även används för efterantagning. För att kunna göra det får institutionerna tillgång till NyA och Ladok-Ping. Utbildningsdatabasen SISU ska vidare utvecklas så att utbildningar med lediga platser bättre kan exponeras. Dessa åtgärder ska vara genomförda till antagningsomgången 15 april 2011. För att underlätta webbredaktörernas arbete ska Kommunikationsenheten ta fram riktlinjer för webbplatsförvaltning och utbildning ordnas för webbredaktörer. Vidare ska Polopoly införas som det primära webbpubliceringsverktyget vid universitetet – implementering blir under andra halvan av 2011. Rapporter – och beslut – rörande de fyra delprojekten inom IT samt studieinformation och löpande löneadministration lämnas senare under året. Två ytterligare proline Nordström. jekt – upphandling samt information och Beslut inom stöd – kräver inga formella beslut; här är samtliga sex insatserna ständigt pågående. Ett delprodelprojekt och jekt, gemensam administration, utreds i särvidare inforskild ordning. mation finns – Jag vill understryka att det är viktigt på www.su.se/ att förbättringarna inte stannar upp så snart anstalld/overöversynsprojektets genomförandefas är slut. synsprojektet. n På så vis kan man se översynsprojektet som ett sätt att ständigt se över förvaltningen och Text: Per Larsson stödet till institutionerna, säger Ann-Caro-

Universitet byggdes på Roslagsba skapades även en ny gångväg till gianska trädgården, som därmed en sydlig entré. På fältet söder om t gården anlades samtidigt en våtm Genom att anlägga våtmarken vill m bidra till den biologiska mångfalden delvis återskapa en tidigare miljö. F till 1863 fanns här en sumpig starr som försvann när Brunnsvikens vat nivå sänktes. Under våren och sommaren plant vatten- och sumpväxter som till exem starr, vattenklöver och svärdslilja i markens norra del. Efter hand förvä allt fler djur- och växtarter etablera Under våren har flera fågelarter loc hit, som till exempel skrattmåsar, måsar, strandskata, häger och min strandpipare. Bakom byggandet av våtmarken Statens fastighetsverk, Bergianska t gården och Stockholms univers Bidrag till våtmarken har också k mit från Svenska våtmarksfonden Jägarförbundet. En referensgrupp tillsatts för att ta fram riktlinjer för våtmarkens utveckling ska kunna fö med exempelvis inventeringar. n

Text: Per Larsson Foto: Orasis Foto/

Område

Delprojekt

Effektivare administration

Gemensam administration (utreds i särskild ordning)

Fakturahantering

Upphandling

Planarbete

Löpande löneadministration (rapport 10 juni)

Studieadministration

Direktrapportering

Antagning

Studieinforation (rapport 30 augusti)

Schemaläggning

Studenttorg (del av gemensam administration)

IT-supportfunktionen (rapporteras senare)

Serverdrift (rapporteras senare)

Kopiering och utskrift (rapporteras senare)

SU-arbetsplatsen (rapporteras senare)

Information och stöd

Webbredaktörsarbete Universitetsnytt 3/2010

AR B ETSPL ATS

Universitetet på plats vid världsutställningen

Förändringar i Mitt universitet och bloggverktyget

Världsutställningen Expo 2010 i Shanghai

För

att höja kvaliteten på de mest använda av portalens funktioner kommer de under våren 2010 att brytas ut från Mitt universitet. De nya webbtjänsterna ger möjlighet till ökad funktionalitet och stabilitet. Mer information finns på www.it.su.se/pub/jsp/polopoly. jsp?a=77962. Detta innebär bland annat förändringar av universitetets verktyg för bloggar. Avdelningen för IT och media har i samråd med Kommunikationsenheten beslutat att successivt lägga ner det egna bloggverktyget, http://blogs.su.se, då det är gammalt och i behov av kostsam utveckling. Medarbetare (inklusive rektor) och studenter kommer istället att hänvisas till gratisverktyg som till exempel Wordpress (www.wordpress.com). Förändringen av bloggverktyget kommer att ske i tre steg:

1. Under våren 2010 kommer ett tillfälligt administrationsverktyg tas fram för att ersätta det befintliga verktyget i Mitt universitet. 2. Under hösten 2010 kommer möjligheten att lägga in nya inlägg eller kommentarer att stängas av. Bloggen kommer då fortfarande att kunna nås men inte kunna uppdateras. 3. Vid årsskiftet 2010/2011 sparas alla bloggar ner på respektive bloggägares personliga mapp och bloggverktyget stängs ner. Information till de medarbetare och studenter som bloggar kommer att gå ut inom kort. För vidare information, kontakta Benita Falenius vid Avdelningen för IT och media, benita.falenius@it.su.se.

Universitetsnytt 3/2010

På www.su.se/medarbetare finns information och stöd samlat för universitetets medarbetare i det dagliga arbetet.

Ny webbplats till stöd för medarbetare

I slutet på juni driftsätts den nya medarbe-

tarwebben. Lansering med fylligare innehåll sker i samband med Upptakten den 16 september. Redan nu finns innehåll från 22 olika webbplatser samlat på dagens anställdaingång och det är detta som flyttas till medarbetarwebben. Det stöd och den service som där finns till universitetets medarbetare fylls på och uppdateras kontinuerligt av ett fyrtiotal webbredaktörer inom den centrala förvaltningen. Medarbetarwebben är fortfarande publik, det vill säga ingen inloggning behövs. Till universitetsgemensamma stängda system såsom manualen för visuell identitet loggar du in med ditt SU -konto. Vad innebär kommande medarbetarwebb för dig?

· En webb, istället för 22 olika webbplatser att hitta information och stöd till nytta i det dagliga arbetet. · Kontaktuppgifter och relaterade webbsidor finns alltid på högra sidan av webben. · Nyare sökfunktion som endast söker på medarbetarwebben, vilket ger bättre sökresultat. · Rensad ”webbserver” vilket också ger bättre och aktuellare sökresultat. · Sökfunktion som söker i den webbaserade utbildningskatalogen (SISU) och i den digitala personalkatalogen (SUKAT) förutom på webbsidorna. Resultatet pre-

senteras i tre kolumner och du väljer den med det resultat som är relevant i sammanhanget. Befintlig sökfunktionalitet i SISU och SUKAT finns kvar så att du exempelvis fortfarande kan söka vem som har en viss anknytning. · Nyttjande av modernare teknik som RSS -flöden. Det underlättar informationshämtning från andra databaser och system för att kunna presenteras på medarbetarwebben i det sammanhang du befann dig. Har du frågor kring den nya medarbetarwebben kan du kontakta Benita Falenius vid Avdelningen för IT och media (benita.falenius@it.su.se) eller Jan Löf vid Kommunikationsenheten (jan.lof@kommunikation.su.se). n

äger rum den 1 maj - 31 oktober och förväntas bli den största genom tiderna. Cirka 200 länder deltar och arrangörerna uppskattar besökarantalet till 70 miljoner, varav 95 procent kineser. Temat för utställningen är ”Better City, Better Life”, vilket ligger till grund för det svenska temat Spirit of Innovation med ledorden Innovation, Hållbarhet och Kommunikation. Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) finns på plats i den svenska paviljongen. Den 10–12 juni kommer DSV att presentera sig under särskilda Stockholmsdagar i den svenska paviljongens VIPavdelning. Där genomförs seminarier och nätverksträffar. – Internationalisering blir allt viktigare i det globaliserade samhället och vi, liksom alla andra, ser naturligtvis Kina som en viktig part. Kinesiska studenter och forskare håller hög kvalitet och det här är ett lysande tillfälle att möta nuvarande och kommande samarbetspartners i ett större sammanhang, säger Harko Verhagen, ansvarig för internationella relationer vid DSV. Satsningen sker tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet, Kista Science City, KTH och Uppsala kommun samt utbildningsförvaltningen i Stockholms stad. DSV har även en programpunkt för inbjudna deltagare från institutionens utbytesuniversitet i Kina. Institutionen har

idag tre utbytesavtal med kinesiska universitet, bland annat Pekings universitet. Närmaste tiden ska institutionen sluta ytterligare två avtal med kinesiska universitet.

mellanrubrik??????

Stockholm Resilience Centre (SRC) finns representerat i den svenska paviljongens virtuella del, Innovative Society Room genom en interaktiv applikation, Urban Planet, www.urbanplanetatlas.org, som uppdateras kontinuerligt med nytt material kring hållbara städer. Urban Planet 2.0 kommer att lanseras den 17 oktober på Nordic Centre, Fudan University och Nordic Lighthouse i Shanghai i samband med ett event, Future Cities, Future Citizens, där projekt från flera skolor kommer att presenteras, bland annat från Stockholm, New York och Bangalore. Elinor Ostrom, Nobelpristagare och styrelseledamot i SRC, medverkar genom att svara på frågor från eleverna om hållbar samförvaltning av städernas gemensamt ägda gröna resurser. Studenterna kommer att visa exempel på lokala initiativ som ökar biodiversiteten och stärker socio-ekologiska samband i just deras stad. Urban Planet administreras av Stockholm Resilience Centre, Gotlands högskola/GAME, SWEDESD och Albaeco. Eventet finansieras av Formas och Mistra Urban Futures. Medverkar gör även gymnasieskolor i Shanghai och representan-

ter från East China University. 18 oktober kommer Stockholm Resilience Centre och KTH tillsammans med Svenska Institutet och Tongji University arrangera ett seminarium kring Future Sustainable Campus, även detta i Nordic Centre. Exempel på svensk innovation kommer att vara Albano Sustainable Campus, där syftet är att visa hur universitet och höskolor kan gå i bräschen och företräda lösningar för en hållbar utveckling av staden. Den 26 maj invigs även Nordic Centre vid Fudanuniversitetet i Shanghai. 25 nordiska universitet står bakom centret som ska utgöra ett ”brohuvud” i forskningsoch utbildningsutbytet mellan Kina och Norden. Vid invigningen deltar prorektor Lena Gerholm, förvaltningschef AnnCaroline Nordström och Tom Morell från Studentavdelningen som är universitetets representant i Nordic Centre. De ska även besöka världsutställningen. n Text: Per Larsson

www.expo2010.se/en www.nordiccentre.org u www.urbanplanetatlas.org u http://swedenexpo.cn/en/exhibition/innovative-society/ u u

Text: Marie Jackalin

Svenska paviljongen vid världsutställningen. Universitetsnytt 3/2010

AR B ETSPL ATS

I NSÄN DAR E

Fullmatad informationdag för nya doktorander

Kinas vicepresident Xi Jinping i Sverige på officiellt besök. Förutom besök hos bland andra statsministern och kungen var han även till Institutionen för orientaliska språk och Konfuciusinstitutet i Kräftriket. Universitetets förvaltningschef AnnCaroline Nordström hälsade Xi Jinping och talade om den betydelse sinologer (Kinakännare) vid universitetet haft för kontakterna mellan Sverige och Kina samt om betydelsen av att Konfucisinstitutet inrättades vid universitetet år 2004. Xi Jinping betonade i sitt tal att Stockholms universitet har ett mycket gott rykte och att universitetet spelar en viktig roll för samarbetet mellan Sverige och Kina. Han överlämnade även en gåva till universitetet. Det är en digital samling av kinesisk klassisk litteratur och en stor del av den litteratur inom humaniora och samhällsvetenskap som producerats i Kina under de senaste åren. Stockholms universitet är det andra i världen som fått en sådan gåva från den kinesiska staten, först var universitetet i Cambridge.

vetenskapliga fakulteten hälsade deltagarna välkomna till studierna på forskarnivå. Han betonade att det handlar om utbildning som ger såväl bredd som djup. Forskning ska ta fram ny kunskap men samtidigt ska doktoranden visa att han eller hon behärskar de metoder som de lär sig genom undervisningen. Som doktorand kan man heller inte räkna med att alla svar finns givna – det handlar ofta om att själv ta fram kunskap. Självdisciplin och självstudier är viktiga ledord, enligt Mats Danielsson. Han tipsade också om att välja avhandlingsområde med omsorg, det är nu det finns möjlighet att välja vad man ska fokusera på i sin forskarkarriär. – Det här är en oerhörd chans att intressera er för det ni vill. Tiden som doktorand är den bästa som finns vetenskapligt, avslutade han. Susanne Thedéen, utbildningsledare vid Humanistiska fakultetskansliet, gick igenom regelverket för doktorandutbildningen, från högskolelagen till de individuella studieplanerna. Hon informerade också om vilka befogenheter fakultetsnämnder, institutionsstyrelser och prefekter har samt doktorandernas rättigheter – som att få byta handledare om man önskar. Susanne Thedéen underströk vidare att ingen får antas som doktorand om inte finansiering är ordnad för hela doktorandtiden – och att institutionen har ansvar för att ordna kom-

pletterande finansiering om det behövs. Inga Sanner, ansvarig för forskarhandledning vid Universitetspedagogiskt centrum, informerade om att doktorander har rätt till 80 timmars handledning per år. Hon varnade även för att det finns risk för konflikter om förväntningar på handledningen mellan doktorand och handledare. Det är viktigt att från början klara ut vilka förväntningar man har och vad handledningen ska innehålla. Inga Sanner berörde även det beroendeförhållande doktorander hamnar i gentemot handledaren. Bli inte för mycket kompis med handledaren – håll distansen, var hennes råd. Doktorandombudet Åsa Larsson informerade om möjligheter till inflytande som doktorand och vilka fallgropar som det gäller att se upp för under doktorandtiden. Fredrik Oldsjö vid Universitetspedagogiskt centrum berättade sedan om de högskolepedagogiska kurser som finns för doktorander och dagen avlutades med information om arbetsmiljö och företagshälsovård av Avonova företagshälsa. Nästa doktoranddag för humanister och samhällsvetare ordnas om ett år. Till hösten anordnar de två fakulteterna även ”Framtidsdagen” som vänder sig till doktorander som börjar närma sig slutet av sitt avhandlingsarbete. n Text: Per Larsson

(Läs även Samtalet om doktorandliv på sidorna 28-29)

Visste du att… Mormorsros

Bergianska trädgården blommar för fullt. I trädgården uppmärksammas även bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling. Med början måndag den 7 juni arrangeras under två veckor sex visningar under vinjetten ”Kärleksblomster”. Parkens botanister presenterar sju sorters blommor som traditionellt förknippas med kärlek och giftermål. Efter bröllopet blir paret sedan granne med Bergianska trädgården då de flyttar in på Haga slott på andra sidan Brunnsviken. Mer information om dessa visningar och andra aktiviteter på www.bergianska.se

Universitetsnytt 3/2010

Ny trafikljuskorsning f o m 1/6-10

Stockholms Universitet

Korsningen flyttas några hundra meter norrut.

n sväge

Under några dagar i slutet av april var

Prodekanen Mats Danielsson vid Samhälls-

Frescati var under 1800-talet ett dyna-

Roslag

Kinas vicepresident på besök

Den 4 maj anordnade universitetets humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteter en doktoranddag med information till nyantagna doktorander.

Allhuset

Tidigare dragning n tiväge Fresca

Xi Jinping överlämnad en digital boksamling till förvaltningschef AnnCaroline Nordström.

Varför så risiga växter?

Ny dragning av Roslagsvägen

Vägbygge ger trafikomläggningar I sommar påbörjas de stora schaktarbetena

Magna. Vägbanorna dras på vardera sidan för Norra länkens mynning i Frescati. De om nuvarande Roslagsvägen så att den arbeten som senaste året pågått kring korsordinarie vägytan och korsningen kan ningen vid Statoilmacken har främst handfrigöras för schaktarbeten. 600 meter FreDen scrymma lat om att dra om ledningar och anlägga tilllånga byggarbetsplatsen ska a tivä en Gamla trafikgen fälliga gång-, cykel- och vägbanor inför det tolv meter djup grop. Där byggs nedfarten ljuskorsningen arbete som nu påbörjas. till Norra länken med två körfält i vardera Natten mot den 1 juni läggs biltrafiken riktningen. Bygget beräknas klart 2013. om. Korsningen flyttas ett par hundra Men invigning av Norra länken blir inte Statoil meter norrut i höjd med infarten till uniförrän 2015. För att installera belysning, m n versitetets godsmottagning och Aula ventilation, säkerhetssystem med50 mera.

Ombyggnad av hissar i Frescati Till följd av ny lagstiftning kring hissar

kommer flertalet hissar i Frescati att byggas om under åren 2010-2012. Omfattningen av ombyggnadsarbetena varierar mellan de olika hissarna. Ombyggnad av hissarna i Södra huset kommer att utföras som helhet under 2010, under denna tidsperiod kommer berörda hissar vara ur funktion. I varje höghus, utom F-huset, ska det dock alltid finnas en hiss som fungerar. Under sommaren, veckorna 25-32, utförs arbetet på dagtid. Från och med vecka 33 sker arbetet nattetid. Hissarna som först berörs är F-huset, där båda hissarna i höghusdelen stängs av under veckorna 25-32 samt i A-huset där arbetena startar i stora hissen i höghusdelen samt hissen i låghusdelen. C-huset och D-huset är näst på tur. Där stängs de stora hissarna av vecka 29 och är stängda till vecka 40 respektive 36. Vecka 33 stängs de stora hissarna i B-huset och E-huset. Senare under hösten stängs även

SVENSKA GRAFIKBYRÅN

de små hissarna i höghusen. Under veckorna 30-32 kommer de två hissar i personalens del att stängas av, de andra fungerar som vanligt. Med start under hösten ska även övriga hissar i Frescati och Kräftriket byggas om och vara stängda under denna period. I samband med samtliga ombyggnationer kan bullerstörningar uppstå. Kompletterande information ska skickas ut till berörda. Vid frågor som rör hur verksamheten ska fungera kontakta Sektionen för Byggnadsplanering, Payam Hakemivala, telefon 08-16 1363. Vid övriga tekniska frågor går det bra att kontakta Akademiska Hus, Caroline Kvillström Brand, telefon: 08-685 75 23. n Text: Per Larsson

Gör din åsikt hörd! Skicka insändare till Universitetsnytt per.larsson@kommunikation.su.se

miskt område i växtrikets tjänst. Forskare vid Kungliga Lantbruksakademiens experimentfält genomförde botaniska experiment och det såldes främmande fröslag för att få främja nya arter av åker- och trädgårdsväxter. Granne med campusområdet ligger Bergianska trädgården (med över 7 000 växtarter). Stockholms universitet framhäver på sin hemsida att universitetet ligger i världens första nationalstadspark och präglas av vacker natur, unik arkitektur och samtida konstverk. Men bilden bedrar. Växtligheten frodas inte. Åtminstone inte i Södra huset och inom andra av kunskapens hus i campusområdet. Ta bara en titt på de stora växterna i korridorerna intill biblioteket. Dammiga och i behov av ny jord. Ingen vacker syn för studenter, internationella gäster och universitetets egna medarbetare. Varför satsar inte universitetet på att sköta växterna bättre? När kommer de att få chans att frodas och blomstra? Michele Micheletti (Lars Hierta professor i statsvetenskap) Lena Helldner (personalhandläggare vid Statsvetenskapliga institutionen)

Svar:

Lokalservice ansvarar för skötseln av växterna i de allmänna utrymmena. Samtliga växter vattnas regelbundet en gång varje månad. I samband med vattningen rensas växterna från skräp och annat som eventuellt har hamnat i krukorna. Två gånger per år, under sommarmånaderna och vid jul, tvättas/duschas samtliga växter av för att avlägsna damm. I samband med detta ses också behovet över beträffande påfyllning av jord och ansning av växter som blivit för stora. Mot sommaren kan pollen blåsa in från entréerna och lägga sig på bladen. Det gör att tvättningen bäst utförs efter terminsslut när det är mindre med folk i lokalerna och lättare att hantera växterna. Normalt brukar detta vara tillräckligt för att hålla växterna fräscha, men vi ska naturligtvis se över om det är så att växterna behöver rengöras oftare. Med vänliga hälsningar Lennart Persson Chef, Sektionen för lokalservice

NAMN OC H NYTT

Klimatkompensation från 1 juli

Stenskvättor och sprätthökar Bengt-Erik Bengtsson, konstnär och professor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ställer i sommar för andra året ut sina konstverk på Trädgårdsbutiken i Orangeriet vid Nynäs Slott utanför Trosa. Vernissagen är på midsommardagen och utställningen är öppen till och med 13 juli. Liksom tidigare somrar visar han upp originella fåglar. Förra sommaren valde han att kalla utställningen Knäppgökar och dårfinkar, i år heter den Stenskvättor och sprätthökar. De senaste 25 åren har han haft utställningar lika många gånger, både i Sverige och utomlands. Tonvikten är på fantasi och humor genom en biologs ögon. Han har nu också en fågelbok på gång baserade på konstverken som ställdes ut förra sommaren. – Fåglarna har sedan dess fotograferats i naturen, innan de spreds till sina nya ägare. Tanken är att jag ska skriva en matchande text till var och en av dessa fantasifoster, som om de vore verkliga, säger Bengt-Erik Bengtsson. u www.nynastradgardsbutik.se

pekats ut som en av platserna som kan bli aktuell för en pilotbana för spårbilar. u www.spårbilar.se.

Dags anmäla sig till NU2010

Utställning vid KTH om spårbilar 15-18 april fanns möjlighet att se en utställning om spårbilar som ett sätta att binda samman KTH , Albano och Frescati. Rektor Kåre Bremer och KTH:s rektor Peter Gudmundsson invigde tillsammans med bland annat företrädare från Trafikverket utställningen om spårbilar som var vid entrén till KTH på Valhallavägen. Där fanns möjlighet att provsitta en spårbil och att få veta mer om hur spårbilssystem fungerar. Nätverket KOMPASS arrangerade utställningen tillsammans med Akademiska Hus, KTH och Stockholms universitet. Inom ramen för projektet Via Academica planeras nu en spårbilsbana som binder ihop KTH med Albano och Stockholms universitet. Regeringen har aviserat att den avser att anlägga en pilotbana för spårbilar och Trafikverket förväntas få uppgiften att välja plats. KTH har

Universitetsnytt 3/2010

Stockholms universitet arrangerar i samarbete med fem andra lärosäten i Stockholm och Uppsala konferensen NU2010 – Dialog för lärande. Konferensen äger rum i Aula Magna den 13-15 oktober. Konferensavgiften är 3 000 kronor. I avgiften ingår alla konferensaktiviteter inklusive luncher, fika och två middagar. NU2010 är Sveriges största mötesplats för att utveckla undervisning och lärande i högre utbildning. Var med och bidra till dialogen och träffa kollegor från Sveriges alla lärosäten och andra nyckelpersoner inom högre utbildning! Ta del av erfarenheter och resultat från utvecklingsprojekt och forskning om undervisning, IKT och lärande, praktik och pedagogisk teori. Inbjudna keynotes är professor Lars Owe Dahlgren, Linköpings universitet, professor Berit Eika, Aarhus universitet, professor Dai Hounsell, University of Edinburgh, professor Rune Krumsvik, Universitetet i Bergen och professor Marlene Scardamalia, University of Toronto. Mer information om anmälan hittar du på www.nu2010.se. Kontakta Fredrik Oldsjö, UPC , om du har frågor: fredrik. oldsjo@upc.su.se.

Anna Jutterdal som sedan i vintras är jämställdhetssamordnare vid universitetet, med placering vid Personal-avdelningen. Hon kommer närmast från Stockholms stad där hon arbetat med informationsfrågor och som chef för prostitutionsenheten. Tidigare har Anna Jutterdal arbetat med jämställdhetsfrågor bland annat på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och inom folkhögskolevärlden. Under ett par år arbetade hon som lärare på dåvarande Lärarhögskolan i bland annat genuspedagogik.

Ekonomerna störst i kårvalet.

Hur är det att jobba med dessa frågor vid universitetet?

– Det känns fantastiskt roligt att få arbeta med jämställdhetsfrågor vid universitetet. Här finns så mycket spännande genusforskning.

Partiet Ekonomerna tog hem segern i årets kårval där 9,3 procent av studentkårens drygt 30 000 medlemmar röstade. Av 2 842 avlagda röster fick Ekonomerna 623 röster, vilket betyder 10 av 41 mandat i fullmäktige. Fakultetspartierna har gått fram i årets val medan de politiska partierna gått tillbaka. Humanisterna och Samhällsvetarna kom på andra plats med 395 röster och kårpartiet Juridicum på tredje med 385 röster, vilket ger 6 mandat vardera i fullmäktige. Ekonomerna har inte själva majoritet i fullmäktige, utan behöver liera sig med andra partier om de ska styra studentkåren under nästa verksamhetsår. I början av juni ska förhandlingarna mellan partierna vara klara så den styrande majoriteten för kommande läsår ska kunna presenteras.

Nyttig information på kårens webbplats

Rättelse: I förra numret angavs att Ylva Engström ersätter Juni Palmgren i Vetenskapsrådets vetenskapliga råd. Det ska vara Vetenskapsstadens vetenskapliga råd.

I korthet

Hallå där…

Rektor har ändrat tidpunkten för när klimatkompensation ska införas till 1 juli 2010. VIA-Travel förbereder för att kunna påföra kostnaden direkt på varje bokad flygresa, vilket tidigare inte var möjligt, därav senareläggning av klimatkompensationen. VIA-Travel har ingått ett avtal med ett företag som heter U and W(You and We) som är en ledande aktör på marknaden för frivillig klimatkompensation. Åtgärden med klimatkompensation är tidsbegränsad. Från och med 2012 kommer flyget att inbegripas i EU:s handelssystem för utsläppsrätter. För mer information kontakta Yvonne Samuelsson vid Personalavdelningen, yvonne.samuelsson@pa.su.se.

Stockholms universitets studentkår har på sin webbplats samlat information som är till nytta för anställda vid Stockholms universitet. Här finns bland annat information om förändringar i sommar till följd

En ny forskningsrapport av statsvetarprofessorn Drude Dahlerup (Jämställdhet i akademin – en forskningsöversikt) visar att genusforskning sällan integreras i praktiskt jämställdhetsarbete. Så en utmaning blir att försöka integrera genusforskning mer i det praktiska jämställdhetsarbetet vid universitetet, berättar Anna Jutterdal. Vad vill du uppnå?

– Jag tycker det är viktigt att tydligt kommunicera vad universitetet som arbetsgivare, enligt Diskrimineringslagen, ska genomföra när det gäller jämställdhetsfrågor. Universitetet ska till exempel förebygga sexuella trakasserier. Därför kommer i höst en informationsbroschyr om vad sexuella trakasserier kan vara och vad man kan gör om man blir utsatt.

Ny universitetsstyrelse

Årets hedersdoktorer

Regeringen utsåg i slutet av april nya styrelsen för landets lärosäten för perioden 1 maj 2010 till och med 30 april 2013. Bland företrädarna för allmänheten i Stockholms universitets styrelse finns tre nya namn. Dessa är Ann-Marie Begler, generaldirektör för Skolinspektionen, Peter Norman, verkställande direktör för Sjunde AP-fonden och Anne Ramberg generalsekreterare för Sveriges advokatsamfund. Övriga ordinarie ledamöter som företräder allmänheten och som sitter kvar i styrelsen är Lars Brandt, avdelningschef vid Utbildningsförvaltningen i Stockholm; Lars Nyberg, verkställande direktör för Telia Sonera; Berit Svedberg, kulturdirektör i Stockholm. Sten Heckscher, regeringsråd och ordförande i Regeringsrätten, kvarstår som ordförande i styrelsen. Ordinarie styrelseledamöter som företräder verksamheten i styrelsen är rektor Kåre Bremer, prorektor Lena Gerholm, dekanus Said Mahmoudi och dekanus Gudrun Dahl. Studentkåren har vidare tre ordinarie platser och de fackliga organisationerna, som enbart har närvaro- och yttranderätt, har lika många platser.

Stockholms universitet har till årets hedersdoktorer utsett Elisabet Fura, Sveriges domare vid Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna, vid Juridiska fakulteten; språkvårdaren Catharina Grünbaum, professor Peter Clark vid Helsingfors universitet och författaren Ulf Stark vid Humanistiska fakulteten; professor Kirsten Simonsen, Roskilde, professor Sir Michael Marmot, London, journalisten Ludvig Rasmusson och publicisten med mera Mats Svegfors vid Samhällsvetenskapliga fakulteten samt Victoria Dyring, programledare vid SVT samt professorerna Alison Berry, USA, Will Steffen, Canberra och Peter Wolynes, USA vid Naturvetenskapliga fakulteten.

u www.su.se Om universitetet » Organisation

»Universitetsstyrelsen

Trevlig sommar! Nästa nummer av tidningen kommer i mitten av september.

Margareta Ihse vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi har fått Artdatabankens naturvårdspris 2010 för en enastående insats för den biologiska mångfalden. Lars Bergkvist, lektor vid Institutionen för reklam och PR, har fått pris för 2009 års bästa artikel i International Journal of Advertising. Rodney Edvinsson, docent i ekonomisk historia, har av Svenska Historiska Föreningen tilldelats Emil Hildebrands pris för bästa uppsats i Historisk tidskrift 2009. Torun Zachrisson, docent i arkeologi, fick vid Svenska Fornminnesföreningens årsmöte den 22 april ta emot Hildebrandspriset för ”förtjänstfullt arbete inom nordisk arkeologi”. Karin Wallin-Norman, Jur. dr, tilldelas 2009 års Karnovpris för sin avhandling vid Juridiska fakulteten ”Kontorätt – Rätt till kontoförda värdepapper”. Per Palsböll, professor i genetik, har fått 2010-2011 års Sarah and Daniel Hrdy Visiting Fellowship in Conservation Biology vid Harvarduniversitetet. Anders Sjöbrandt, universitetsadjunkt och doktorand vid Historiska institutionen, får Stiftelsen Höjerings stipendium. Lars Wieslander, professor vid Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik, har valts in i Kungliga Vetenskapsakademiens klass för biologiska vetenskaper. Jan Andersson har anställts som professor i civilrätt, med inriktning mot associationsrätt. Monica Andersson, timlärare vid Statsvetenskapliga institutionen och tidigare stadsbyggnadsborgarråd, har valts till ny ordförande för Samfundet S:t Erik. Michael Christie är ny professor i högskolepedagogik. Victoria Pease har befordrats till professor i tektonik och magmatism. u

www.su.se/anstalld Universitetsnytt 3/2010

SAMTALET

samtalet

Doktorandtiden – en personlig resa Är doktorander främst studenter eller forskare? Vilket stöd finns vid institutionen och hur planerar man för livet efter disputationen? Det var några ämnen som diskuterades på en picknickfilt i Frescati en varm majdag. Deltagare

Jacob Kimwall: Doktorand i konstvetenskap sedan knappt ett år. Skriver avhandling om graffiti och gatukonst. Lotta Palmstierna Einarsson: Doktorerar i engelsk litteraturvetenskap. Har ett år kvar till disputation på en avhandling om fysiska rörelser i Samuel Becketts pjäser.

Magne Friberg: Zoolog som disputerade i höstas och forskar artbildning och värdväxtanpassningar hos olika fjärilsarter. Han har nu externt stöd i väntan på post doc i USA i höst.

Varför valde ni att doktorera?

Magne: Det var på många sätt faktiskt lät�tare att stanna inom universitetet än att söka sig ut på arbetsmarknaden. Men jag kände också att det skulle bli väldigt kul. Jacob: Jag ville göra något inom konstvetenskap och då vimlar det inte av jobb. Jag började att plugga ganska sent och att skriva magisteruppsats var något av det roligaste jag gjort! Lotta: Efter att ha jobbat som danspedagog i många år ville jag pröva på något nytt. Under studierna blev jag uppmunt-

rad att söka som doktorand. Jag gjorde det utan att tänka på vad det innebar. Jag kom inte in första gången, men fick blodad tand. När jag sedan kom in hamnade jag i en ny situation. Från en yrkesroll där jag kunnat mycket inom mitt område upptäckte jag nu att jag inte kunde så mycket. Det tog ett år för mig att landa. Hur ser ni på rollen som doktorand?

Magne: Hela tiden såg jag mig som anställd. Det vore konstigt att kalla sig något annat. Nu har jag ju disputerat men jag skulle gärna ha fortsatt att doktorera, då man hade till-

Efter att ha jobbat som danspedagog ville Lotta Palmstierna prova något nytt, och började doktorera i engelska. Något hon beskriver som en personlig resa.

Universitetsnytt 3/2010

Som doktorand såg jag mig hela tiden som anställd, säger Magne Friberg som disputerade förra året. gång till en handledare som ”måste” svara på ens frågor när man stöter på problem… Jacob: Jag känner mig både som student och anställd. Det är fördelar att ha båda identiteterna. I helgen fick jag till exempel studentrabatt på Moderna museet… Lotta: Jag håller med - även om jag mer känner mig som en student. Jag säger ofta att jag pluggar. Jacob: Inom humaniora är det ju klassiska bildningsämnen. Det är inte enbart metod och teori att lära sig utan att även kunna förhålla sig till kunskapsstoff. I höst ska jag till Rom för att fördjupa mig i romersk konsthistoria. Jag kommer kanske inte att ha någon direkt nytta av det för min avhandling, men som konstvetare är det bra kunskaper. Lotta: Ja, man behöver både läsa in sig på sitt eget ämne och på annat för att kunna förhålla sig till det. Problemet är nu att arbetet med avhandlingen ska gå så fort – förr sågs den som kronan på verket. Som doktorand inom naturvetenskap är man, enligt Magne, mer bunden till hypoteser som sedan testas och har inte samma möjligheter till den form av bildning som Lotta och Jacob beskriver. Men å andra sidan innebär det att doktoranden snabbare får känslan av att jobba som forskare. Magne: För mig är sommaren som en industri, eftersom jag föder upp fjärilar för min forskning. Då blir det lättare att se doktorandtiden som ett jobb. Ingen av dem tycker det är betungande att läsa de kurser som är obligatoriska som doktorand. Lotta: Men hos oss är det problematiskt att vi är så få doktorander så det kan vara svårt att starta fördjupningskurser. Det är jättebra med dessa kurser! Hur fungerar introduktionen för doktorander?

Lotta: På vissa håll antar man 1 juli och då

är det tomt på institutionen. Jacob: Vi var två som blev antagna samtidigt och fick ett introduktionsmöte veckan innan midsommar, vilket var jättebra, men sedan hände inget. I augusti åkte vi två tillsammans till Frescati för att se om vi hade fått något rum, vilket vi faktiskt fått. Det känns ibland som ingen äger frågan om doktoranderna. Magne berättar att det vid Zoologiska institutionen är vanligt med en extern finansiär som delfinansierar doktoranden. Därmed blir det också tydligt med handledare och annat stöd till doktoranderna. Lotta: Hos oss har det tidigare varit så att man fått gå och fråga efter handledare. Vi har inte haft tillräckligt tydliga rutiner för att introducera nyantagna doktorander men institutionen arbetar nu mer aktivt för att försöka förbättra den situationen. Jacob var på introduktionsdagen för doktorander i vår (se sidan 24) och tycker den var bra – även om den borde kommit tidigare. Både Jacob och Lotta är aktiva i doktorandråden vid sina institutioner. Men hur bra dessa fungerar beror på hur många som är engagerade för tillfället. Magne: Hos oss har vi en uppföljningsgrupp för varje doktorand, som förutom handledarna består av två andra forskare vid institutionen. Jacob: Det har vi också, dessutom får vi kallelse till utvecklingssamtal. Lotta: Jag tror på en bra introduktion för att komma igång som doktorand. Mentorer är bra, några som kan systemet. Det behövs på en arbetsplats med informella strukturer. Hur förbereder man sig för tiden efter disputationen?

Magne: Jag gick kursen ”After the Ph D” med representanter från näringslivet och Forskningsservice. Jag har också talat mycket med min handledare som även läst mina ansökningar. I stort tycker jag det gått bra. Jag har haft tur och fick veta redan vid disputationen att jag hade jobb i två år framåt. Först kom besked om att jag skulle få en post doc i USA och strax därefter fick jag besked om pengar från Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien till ett pilotprojekt. Lotta: Jag har deltagit i informationsträffar om var man kan söka pengar. Dessutom har jag fått tips om att nätverka och åka på konferenser. Magne: Det kan finnas en poäng att tänka strategiskt redan när man väljer sitt examensjobb. För min del visade det sig att jag valt en handledare som hade extern finansiering, vilket gjorde det lättare för mig att fort-

sätta som doktorand. Om det är möjligt är det också positivt att försöka disputera lite i förtid - jag hade kvar en del finansiering i slutet av doktorandperioden så jag redan då kunde skriva ansökningar. Jacob: Jag läste först vid Södertörns högskola men insåg att det kunde vara bra att skriva magisteruppsatsen vid Stockholms universitet. Jag var nog rätt strategisk då. Vad kan förbättras i doktorandutbildningen?

Jacob: Jag är i stort ganska nöjd. Men i rekryteringen av doktorander till humanistiska ämnen kan förbättringar göras. Man borde redan på grundnivå berätta vad det handlar om att doktorera och uppmuntra studenter att söka. Det finns också elitism inom humaniora - för många är det svårt att hitta rätt om man vill söka sig vidare här. Magne: Man kan ju också undra vad det är värt i cv:et att man disputerat. Universitetet kunde bli bättre på att lyfta fram betydelsen av en doktorstitel. Jacob: Men om man åker till USA har det i alla fall status att säga att man är forskare. Magne: Och visst är det stort att kunna fylla att man är doktor på papper… Lotta: Att doktorera är en personlig resa och utveckling. Det är roligt att doktorera! Nyfikenheten på de ämnen som står i fokus för den egna forskningen och hur förhållandena är vid de andra institutionerna är stor. När samtalet på gräsmattan lider mot sitt slut har Lotta, Magne och Jacob fått höra mer om såväl Samuel Becketts pjäser och östtysk hiphopkultur samt blivit avbrutna av en trummande mindre hackspett och en förbiflygande stenknäck.

Jacob Kimvall anser att rekryteringen till doktorandstudier kan bli bättre genom tidigare information om vad det innebär. Universitetsnytt 3/2010

I N ENGLISH

Departmental visits within the humanities I have begun another round of visits to the

University’s departments, institutes and research centres, which will be the third round of such visits. I am starting with the Faculty of Humanities and, at the time of writing, I have already visited a few departments. It is always rewarding to hear about what actually goes on at a departmental level on an everyday basis. The quality of education and research always comes up for discussion in some way. The departments are eager to show how they are working on this and how they can contribute to achieving our vision of being a leading national and prominent international organisation. I can really see our long-term plan and the University’s annual activity plan being put into practice in the departments’ planning processes. Our bibliometric data in accordance with the Norwegian model, which also awards publication credits for books and monographs, is another topic for discussion. I note that the humanists are now publishing articles in international publications to a

greater extent. This is good and necessary. I am not saying that the humanists should do exactly what the scientists do, but the international impact of our humanistic research can and must be increased. I usually ask how the departments contribute to teacher training and whether people are satisfied with the way in which teacher training is currently organised within the University. It is obvious that we need to work more on this, even though there is a big difference compared with the situation five years ago when I carried out my first round of visits. A special committee is now reviewing the science education departments, and the Teacher Education Board is working on how we should improve teacher education ahead of the impending new ordinance. The administration and finances of the departments is another topic for discussion that crops up during my visits. I note that some departments carry out a lot of administration relative to their size. This has already been noted in the review project

concerning the University’s overall administration. One suggestion for rationalisation is for groups of neighbouring departments to work together with regard to administration. It is a possibility that I think the departments should consider in more detail. As regards finance, I note that the humanists are stepping up their efforts to apply for external funding, at both national and international level. The Research Liaison Office, which supports researchers seeking to apply for funding, reports the same finding. This is a pleasing development. With the quality of much of our humanistic research, there is reason to be hopeful of many successful funding applications. n

Editor: Paul Parker Photo: Orasis Foto/MÅ och Kjell Näckros

info@su.se

www.su.se/english/news uu www.su.se/english/news 30

Universitetsnytt 3/2010

FORSKAR PROFI LEN: ÅKE B ERGMAN

Miljö och kemi – en stark kombination Åke Bergman är ivrig.Han kan inte låta bli att engagera sig i sådant som han tycker är intressant. Det betyder allt ifrån djupdykningar för att lista ut en kemisk struktur till miljöriskbedömningar och policydokument.

Att vara professor i miljökemi vid Stock-

holms universitet är nämligen ett sällsynt omväxlande jobb. Åke Bergman berättar att man nu dessutom är inne i ett förändringsarbete rent organisatoriskt. – Många av framtidens mest intressanta frågor ligger mellan de traditionella ämnesområdena. Det är ett av skälen till att två kemiinstitutioner vid årsskiftet slogs ihop till en ny, Institutionen för material- och miljökemi. Tvärvetenskapliga samarbeten är inget nytt för kemisterna vid Stockholms universitet. Det menar Åke Bergman. – Vi har många starka ben att stå på, vilket gör verksamheten oerhört stabil. Dessutom fungerar samarbetet bra mellan de olika forskargrupperna. Vi har det bra – och den tryggheten är viktig för kreativiteten, säger han. Åke Bergman drivs av ett starkt engagemang för att föra ut kunskapen till övriga samhället, inte minst till beslutsfattare både inom industrin och i politiken. – Miljöområdet generellt är extremt beroende av god kommunikation med det omgivande samhället. Här tycker jag ofta att vi forskare är alldeles försiktiga. Vi måste bli tydligare i våra vetenskapligt underbyggda rekommendationer. Det handlar om att visa professionalitet! Behovet av kunskapsöversikter inom kemiområdet är stort. Åke Bergman har därför tagit initiativ till en ny plattform som är oberoende av industrin och andra intressen, den internationella organisationen IPCP, International Panel on Chemistry Pollution. Målet är att överbrygga kommunikationsklyftan mellan beslutsfattare/politiker och forskare. – Det är verkligen spännande att arbeta

internationellt med de här frågorna. Det är svårt och kräver att man vågar ge sig i kast med nya utmaningar. Det är nog tur att jag aldrig varit särskilt rädd av mig!

Naturintresset viktig drivkraft

Att det blev just kemi och miljökemi som Åke Bergman skulle ägna sig åt, var inte självklart. Som ung fågelskådare växte miljöintresset sig starkt, men egentligen hade biologi legat närmare till hands. – Det finns en stor nytta med att bli flerspråkig, att bredda sig som naturvetare och forskare – jag brukar säga till mina studenter att utnyttja de möjligheter som det fantastiska utbytet av utbildningar ger. Det finns inte ett kemiämne, däremot finns det hur mycket som helst som är outforskat som vi har svårt att sätta etikett på. Åke Bergman är medveten om att kemi skrämmer. Men han vill också betona hur viktigt området är – just för att de sysslar

mycket med sådant som kan vara farligt och hälsovådligt. Själv har han till exempel ägnat mycket av sin forskning åt bromerade flamskyddsmedel, giftiga ämnen som orsakade stor debatt för några år sedan när de bland annat påvisats i bröstmjölk. – Här får våra studenter använda sina kunskaper i nya sammanhang, vilket innebär att de får en fördjupad insikt i många viktiga samhällsfrågor. n Text: Eva Krutmeijer Foto: Orasis Foto/MÅ

Stockholms universitets olika kemiinstitutioner utgör delar i fyra av universitetets totalt 15 ledande forskningsområden. De fyra ledande forskningsområdena är Materialkemi och organisk kemi, Biomembraner, Kvantitativ biomodellering från molekyler till populationer och Klimat och miljö. Läs mer på www.su.se/ forskning.

Åke Bergman vid premiärvisning av dokumentärfilmen ”Underkastelsen”. Filmen handlar om de 100 000 kemikalier vi dagligen använder och vad de gör med vår hälsa. Åke Bergman har fungerat som filmens vetenskaplige guide.