Universitetsnytt 2 11

April 2/2011

Satsning pĂĽ internationalisering Tema: Ledande forskningsomrĂĽden Ă–verskottet ska betas av Samtalet: Rekrytering av ledande forskare

LEDAR E

Universitetsnytt Tema: Ledande forskningsområden

Avgifter och internationalisering i höst tar stockholms universitet, i likhet med andra svenska lärosäten,

ytterligare ett steg in i den globala utbildningsvärldens tätnande konkurrens om de bästa forskarna och studenterna. Nu hoppas vi att studenter från framstående universitet utanför Europa ska välja att läsa vid Stockholms universitet – trots avgifter.

Universitetets strategi för att möta denna nya situation är att satsa på att rekrytera studenter från ett antal framstående utomeuropeiska universitet, med vilka forskarna redan har goda samarbeten. Mot den bakgrunden utlystes ett gästforskarprogram, resemedel för forskningsinitiering samt språkstöd. Ett imponerande stort antal ansökningar inkom, 129 stycken! Gästforskare från University of Wisconsin-Madison har redan hunnit komma.

Medarbetare från Kommunikationsenheten, Studentavdelningens internationella enhet och Forskningsservice är nu i färd med att konkretisera hur steg två kan se ut; det steg som går från forskningssamarbeten till student­ rekrytering.

Stockholms universitets strategi för att rekrytera betalande utomeuropeiska studenter innefattar ett knippe av satsningar som riktas mot de valda utomeuropeiska ”systeruniversiteten”; en satsning på 38 miljoner kronor som universitetsstyrelsen beslutade om för initialt en tvåårsperiod för inbjudningar av gästforskare och postdoktorer, forskningsinitierande resor, språkstöd och stipendier riktade till kvalificerade studenter. Stockholms universitet ska också arbeta aktivt med att hitta extern finansiering för inresande studenter, kanske i form av att företag får möjlighet att stå fadder för inresande student.

Med ett sådant erbjudande hoppas vi att framstående utomeuropeiska universitet ska ingå en allians med Stockholms universitet. Denna allians ska innebära intensifierat forskningsutbyte, men också ett ömsesidigt åtagande om ambassadörsskap och att bistå varandra med information till studenter.

Förhoppningsvis kommer de forskare som nu får del av internationaliserings­ satsningen att vilja medverka som ambassadörer för Stockholms universitet när de besöker sina kolleger vid systeruniversiteten.

Hur ett sådant ambassadörsskap ska gå till och vad det ska innefatta kommer att diskuteras ytterligare under våren. Med tanke på forskarnas engagemang och goda internationella nätverk finns förutsättningar för rekrytering av utomeuropeiska studenter till Stockholms universitet – trots avgifter.

Lena Gerholm, prorektor prorektor@su.se

S to ck h o l m s U n i v er si t e t s v isi o n År 2015 ska utbildning och forskning vid flertalet av universitetets institutioner och enheter inta en nationellt ledande och internationellt framstående ställning.

Nya ledande forskningsområden Utvärderingar viktigt verktyg även för andra Långsiktig forskning för ett bättre arbetsliv Viktig forskning om fågeldöd fortsätter

3 5 6 7

Forskning 16 miljoner till internationalisering Ny akademi ska utveckla genusforskningen Stort intresse för Specialpedagogikens dag

8 9 10

Utbildning Forskning och undervisning i Medelhavsmiljö Drygt 2 000 besökare vid Öppet hus Kortad väg till jobb Ny ansökan om grundlärarexamen Samordningsgrupp för lärarutbildningarna

11 12 13 14 15

Ledande forskningsområden

16

Arbetsplats Överskottet ska betas av Miljösamordnarna viktiga för certifieringen Ny tvärvetenskaplig doktorandgrupp Värdefull bokdonation till TÖI Favorit på is i repris Förenklat planarbete Forskningsprojekt födde friskvårdsföretag De maskar på jobbet

18 20 21 21 22 23 24 25

Namn och nytt

26

Samtalet Så kan vi rekrytera de bästa forskarna

28

In English

30

Profilen: Jude Tah Brinner för inkludering och internationalisering 32

Universitetsnytt är producerat vid ett tryckeri som är miljöcertifierat.

Omslagsbild: Peter Brzezinski, professor i biokemi, har fått två anslag för att bjuda in gästforskare i utlysningen om internationalisering. Foto: Eva Dalin Universitetsnytt är personaltidningen vid Stockholms universitet.

Upplagan är 7 200 exemplar.

Adress: Universitetsnytt, Kommunikationsenheten, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm, fax 08-15 36 93 Ansvarig utgivare: Sofie Mauritzon, sofie.mauritzon@kommunikation.su.se Redaktör: Per Larsson, per.larsson@kommunikation.su.se, tfn 08-16 44 64 Grafisk form och layout: Ordförrådet/Maria Westberg Foto: Eva Dalin Korrekturläsning: Agneta Paulsson Tryck: DanagårdLITHO AB, 2011 ISSN 1103-2375 Nästa nummer kommer ut 9 juni, manusstopp 18 maj.

TEMA: ledande forskningsområden

Nya ledande forskningsområden För sex år sedan identifierade Stockholms universitet för första gången ett antal ledande forskningsområden. Efter en genomgång har nu antalet utökats.

Tanken är att tydliggöra för såväl omvärlden som internt vilken forskning vid universitetet som är mest framstående.

Till skillnad från andra universitet (se nästa uppslag) valde Stockholms universitet att inte göra någon central extern utvärdering av forskningsområden.

– Man får väga nyttan mot kostnaderna.

Vi har i likhet med flera andra universi-

tet de senaste åren avstått från att göra en universitetsövergripande utvärdering. Det kostar mycket framförallt i tid, och vi har haft mycket att göra med till exempel integreringen av lärarutbildningen, säger Kåre Bremer.

▼

D

et är fakulteterna som identifierat vilken forskning som kan anses vara ledande nationellt och ha hög status internationellt och rektor har fastställt områdena. De senaste åren har 15 forskningsområden ansetts vara ledande.

Nio inom vetenskapsområdet humaniorasamhällsvetenskap och sex inom natur­ vetenskap.

– Det finns två viktiga anledningar till att vi identifierat ledande områden. För det första hjälper det oss att kommunicera externt vad Stockholms universitet är riktigt bra på – och därmed bidra till den externa bilden av universitetet. För det andra är det viktigt för att vi själva ska kunna hålla koll på vad vi är bra på och vad som kan förbättras, säger Kåre Bremer.

Med den forskningspolitik som präglat 2000-talet har det funnits starka krav på profilering och det har gjorts satsningar på starka forsknings­ miljöer, fortsätter Kåre Bremer: – Jag, och universitetet, har i många sammanhang haft stor nytta av att ledande områden identifierats. Det gäller till exempel kontakterna med utländska universitet.

Det har varit till stor hjälp att kunna peka ut våra styrkeområden när det gäller att få till stånd internationella avtal.

Under 2009 fick fakulteterna i uppdrag av rektor att identifiera ledande och potentiellt ledande forskningsområden inom respektive fakultet. Fakulteternas arbete skulle vara klart till slutet av 2010 för att kunna fastställa universitetets nya ledande forskningsområden i början av 2011.

Universitetsnytt April 2/2011

3

TEMA: ledande forskningsområden

”

Det har varit till stor hjälp att kunna peka ut våra styrkeområden när det gäller att få till stånd internationella avtal. kåre bremer

Fakulteterna var däremot fria att anlita externa utvärderare. Tre av fakulteterna gjorde detta. Undantaget var Naturvetenskapliga fakulteten som skötte urvalet internt. Fakulteterna skulle även redogöra för vilka potentiellt ledande forskningsområden de har och vilka åtgärder som planeras för att dessa områden ska utvecklas till ledande sådana.

Den 31 mars beslutade rektor om de nya ledande områdena som är 30 till antalet. De fördelas på åtta inom humaniora, sex inom juridik, nio i naturvetenskap och sju inom samhällsvetenskap. (På sidorna 16–17 i tidningen kan du läsa vilka de är.)

– De områden som identifierats som ledande får inget speciellt ekonomiskt stöd från central nivå. Från centralt håll innebär det här heller inte att vi på något sätt försöker nedpri­oritera de områden som nu inte ansetts vara framstående, betonar rektor Kåre Bremer.

Fakulteterna kan däremot välja att stödja ledande områden ekonomiskt på olika sätt.

▼

Texter: Per Larsson illustration: Maimi Parik

www.su.se/ledandeforskning

Så har fakulteterna identifierat områdena och så ska arbetet fortsätta: humanistiska fakulteten har låtit drygt 40 nationella och internationella sakkunniga utvärdera de förslag till ledande och potentiella ledande forskningsområden som institutionerna lämnat in. I november lämnade de sakkunniga sin slutrapport och i början av 2011 fastställde fakultetsnämnden de åtta ledande områdena. Nämnden planerar inte för närvarande några speciella satsningar på de identifierade områdena.

De flesta av dem omfattas dock av den satsning på humaniora vid Stockholms universitet som gjordes för några år sedan. Fakultetsnämnden har till rektor angett att den avser att återkomma angående åtgärder för att stärka de områden som bedömts som potentiellt ledande.

lät institutionerna och instituten nominera forskningsmiljöer de ansåg ledande. Av de 20 förslag som kom in valde en arbetsgrupp ut 18 som granskades och betygsattes av fem internationella sakkunniga. Utifrån dessa resultat beslutade fakultetsnämnden att utse sju ledande områden.

Fakulteten har inte planerat någon särskild satsning på de ledande områdena. De strategiska besluten om forskningen väntas först i början på nästa år.

– Vi uppfattar utnämnandet av ledande forskning mer som ett konstaterande av vad som redan nu är starka områden. Det har ju också i allmänhet sagts att det var frågan om marknadsföring snarare än en resursfördelningsgrund, säger dekanus Gudrun Dahl.

Inför 2012 planerar fakulteten att satsa pengar på de professionsutbildningar som har dåligt med forskningspengar och inför 2013 tänker man lägga ett utökat basstöd på forskningsinstituten. samhällsvetenskapliga fakulteten

lät tre professorer från andra nordiska länder jämföra kvaliteten på forskning vid juridiska fakulteter i Sverige.

De skulle även fastställa om något forskningsområde i Stockholm är internationellt framstående. Gruppen lyfte fram sex områden. Dessutom skrev den att statsrätt och straffrätt har potential att bli ledande områden.

Efter att bedömningsgruppen lämnat sin rapport och fakultetsnämnden fattat beslut utifrån den avsattes pengar till de identijuridiska fakulteten

under året kommer Universitetsnytt att innehålla flera artiklar med exempel på forskning inom ledande områden. På sidorna sex–sju i detta nummer är de första artiklarna, om stressforskning och forskning kring fågeldöd.

4

Universitetsnytt April 2/2011

fierade områdena. Nya lektorstjänster har inrättats i finansrätt, miljörätt respektive europeisk integrationsrätt för att skapa större utrymme för forskning. En liknande tjänst inom immaterialrätt kommer att utlysas under våren. Dessutom har fakulteten sökt och fått externa forskningsanslag för miljörätt.

– Med tanke på fakultetens relativt begränsade resurser är dessa åtgärder en reell förstärkning av våra ledande områden, säger dekanus Said Mahmoudi.

En särskilt satsning har även gjorts inom straffrätt genom en forskningsprofessur på heltid under fyra år och genom ett särskilt anslag för rekrytering av nya doktorander. naturvetenskapliga fakulteten har använt en intern process för att utse sina ledande och potentiellt ledande områden. Denna har bestått i diskussioner inom de fyra sektionerna under sektionsdekanernas ledning. De förslag som utarbetats har sedan behandlats i fakultetens arbetsutskott före beslut i fakultetsnämnden.

– Detta arbetssätt har utnyttjats vid flera tillfällen och bygger på att fakulteten anser att den största kunskapen om ett områdes ställning internationellt och nationellt finns bland de verksamma forskarna och att fakultetsledningen har både förmåga och ansvar att göra det slutliga urvalet, säger dekanus Stefan Nordlund.

Fakulteten strävar generellt efter att minimera belastningen på institutionerna, både avseende tid och ekonomiska resurser, vilket också varit ett skäl till att inte utnyttja externa utvärderare.

Antalet ledande områden i naturvetenskap ökar nu från sex till nio, i flera fall beroende på att områden delades upp.

– Det ökade antalet bör också ses som att fler områden inom fakulteten har intagit en internationellt framstående ställning, säger Stefan Nordlund.

Fakulteten identifierade också nio framtidsområden (potentiellt ledande).

Fakulteten kommer inte att göra särskilda satsningar på områden inom någondera av kategorierna, men kommer att ge annat stöd för att värna om deras ställning och utveckling.

TEMA: ledande forskningsområden

Utvärderingar viktigt strategiskt verktyg även för andra Andra lärosäten har gjort motsvarande forskningsutvärderingar som Stockholms universitet för att identifiera världsledande verksamheter.

Resultaten har kopplats till övergripande strategier och ekonomiska förstärkningar, men har också gett institutioner idéer till nya arbetsätt. var det första av landets lärosäten som gjorde en omfattande analys av sin forskning 2007 under namnet Kvalitet och förnyelse, KoF07. Efter en självvärdering av institutionerna fick universitetet besök av omkring 180 externa forskare från 20 länder. Utvärderingen baserades också på en bibliometrisk analys av forskarpublikationer.

– Men vi valde att låta de två delarna vara oberoende av varandra eftersom biblio­ metri passar sämre för vissa områden. De gav ändå en ganska samstämmig bild, framför allt för de områden som bedömdes som ledande, säger Joseph Nordgren, vicerektor och projektledare för utvärderingen.

Omkring 50 verksamheter eller forskar­ grupper rankades som världsledande i Uppsala, däribland strängteori, kirurgi och datorlingvistik. Samtidigt identifierade expertgrupperna problem inom vissa områden. Resultatet låg till grund för nya strategier och universitetsledningen har årligen fördelat 70–80 miljoner kronor extra till fakulteterna för att användas baserat på KoF07.

– En viktig del har varit att rekrytera duktiga personer till universitetet. För att skapa lite uppmärksamhet kring satsningar gick vi ett år ut med en samlad platsannons där vi annonserade ut 90 nya tjänster, säger Joseph Nordgren.

Utvärderingen i Uppsala var alltså den första i sitt slag och Lunds universitet var ett av lärosätena som följde efter. Forskningen där utvärderades 2008 inom projektet RQ08, där 120 utländska forskare arbetade för att hitta starka områden och framgångsrika grupperingar. Även här kombinerades det med bibliometriska metoder.

– Att utvärdera forskningen ger underlag för vår strategiska planering. Vi måste veta var vi står i förhållande till andra, för att både kunna samarbeta och konkuruppsala universitet

rera, säger Sven Strömqvist, vicerektor med ansvar för forskningsfrågor.

Totalt bedömdes drygt tjugotalet grupper eller institutioner vara världsledande, bland annat inom nanovetenskap, stamcellsforskning och filosofi.

– Fysik var juvelen i kronan, med tiotalet världsledande forskargrupper. Men rapporten gav också en del tuffa råd om verksamheter som hade problem. Efter utvärderingen satsade vi totalt 110 miljoner kronor i olika strategiska investeringar.

Ny utvärdering i Lund De världsledande miljöerna fick 20 miljoner kronor, och dubbelt så mycket fick fakulteterna fördela själva utifrån behovsanalyser i RQ08. Ytterligare 40 miljoner kronor gick till strategiska förstärkningar, och 10 miljoner kronor satsades på jämställdhet.

En ny utvärdering ska göras 2013, och inför den ser Sven Strömqvist flera intressanta möjligheter.

– Grupper vid Lunds universitet har varit framgångsrika i att dra till sig olika excellenssatsningar. Ofta är de ämnesöverskridande, och det vore spännande att jämföra deras utveckling med våra mer ämnesspecifika ledande forskningsgrupper.

Han tror också att nästa utvärdering kommer att ta in aspekter kring innovation på något sätt. Även Uppsala universitet ska följa upp KoF07, och arbetet är redan i full gång. I maj besöker 200 externa granskare Uppsala.

Joseph Nordgren leder även den här utvärderingen och tycker att det ska bli spännande att se trenden för de områden som rankades i förra omgången.

– Förutom att vi i ledningen fick ett strategiskt underlag upplevde dessutom många institutioner att den självvärdering de gjorde var konstruktiv i sig. I många fall ledde det till nya arbetssätt, till exempel inom mitt eget område fysik där vi infört mer tematiska arbetssätt.

Text: andreas nilsson foto: tommy westberg

Analysen av Uppsala universitet visade att cirka 50 forskargrupper rankades som världsledande.

Universitetsnytt April 2/2011

5

TEMA: ledande forskningsområden

sämre eller om det delvis beror på att de som mår dåligt är mer stressade på jobbet. Finns det några bakomliggande faktorer, kanske en sjukdom? Hur påverkar socioekonomisk status? Sådant har vi inte tillräcklig kunskap om idag. Ökad rörlighet på arbetsmarknaden, och dess effekter på hälsan, är ett av de områden som står i fokus i SLOSH. Sedan 1990-talet har den svenska arbetsmarknaden genomgått stora förändringar, konstaterar Hugo Westerlund. Anställningstryggheten har minskat och förändringstakten på arbetsplatserna har ökat.

– Folk är mer rörliga, man byter jobb, vidareutbildar sig, blir arbetslös. Olika övergångar blir en allt viktigare del av dagens arbetsliv. För att studera också hur sådana förändringar påverkar hälsan måste vi följa människor under en längre del av deras liv.

Studier av äldre

Långsiktig forskning för ett bättre arbetsliv ett långsiktigt projekt vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Ambitionen är att förstå mer om arbetsrelaterad ohälsa och på sikt bidra till en bättre arbetsmiljö både i Sverige och i övriga världen.

18 915 personer får vartannat år svara på frågor om sin hälsa, arbetssituation och övriga livsförhållanden. Svaren kopplas till mer objektiva data som exempelvis sjukskrivningar. I en mängd delstudier kommer forskare att söka samband mellan arbete, arbetsmiljö och (o)hälsa. Så ser en kort beskrivning ut av forskningsprojektet Swedish longitudinal occupational survey of health, förkortat SLOSH. Redan har några delstudier gjorts, och i takt med allt fler uppföljningar kommer studierna att bli allt mer intressanta, konstaterar Hugo Westerlund, en av de ansvariga för SLOSH och nytillträdd professor i epidemiologi vid Stressforskningsinstitutet. Om sedan 2006 pågår

6

Universitetsnytt April 2/2011

10–15 år kommer datamaterialet att bli riktigt värdefullt, både för forskare över hela världen och för svenska beslutsfattare.

– Jag vill att SLOSH ska uppfattas som nyttigt och pålitligt oavsett vilket politiskt läger man tillhör och oavsett om man representerar en fackförening eller en arbetsgivare. Det ska helt enkelt bidra till att göra samhället bättre, säger Hugo Westerlund.

Studera komplexa samband En unik fördel är att projektet följer samma grupp människor under en lång tid. Det ger möjlighet att studera mer komplexa samband mellan arbete och hälsa än vad som varit möjligt tidigare. Många studier har visat att människor som är stressade på jobbet mår sämre, men orsakssambanden är inte klarlagda, konstaterar Hugo Westerlund.

– Vi vet inte med säkerhet om det är stressen på jobbet som gör att människor mår

Text: Henrik Lundström foto: eva dalin

▼

Närmare 19 000 personer deltar i SLOSH-studien där man bland annat studerar stress på jobbet.

Ett annat fokus i SLOSH är äldre männi­ skor, och hur deras hälsa påverkas i slutskedet av yrkeslivet och efter pensionen. Allt fler röster höjs för att pensionsåldern bör flyttas fram några år. Men många äldre har idag svårt att orka med ett arbete fram till 65. Höjd pensionsålder för alla vore därför ingen bra idé, säger Hugo Westerlund.

– En del kan jobba på samma sätt när de är sjuttio som när de var fyrtio, medan andra kanske redan vid 55 måste få anpassade arbetsuppgifter. Därför måste vi göra något för att arbetslivet ska fungera bättre för äldre, säger Hugo Westerlund.

– Hur man gör det är inte min sak att svara på. Men jag tror att både samhället och arbetslivet måste bli mer flexibelt och se till varje individs förutsättningar.

Många av de ämnen som ska studeras i SLOSH har en tydlig bäring på politiska beslut. I första hand kommer forskningsresultaten att bidra till den samlade vetenskapen. Hugo Westerlund understryker att Stressforskningsinstitutet också kommer att försöka nå ut med sakliga budskap till politiker och arbetsmarknadens parter.

– Jag ser det inte som vår uppgift att komma med lösningar. Däremot kan vi peka på problem som behöver lösas. Ju bättre våra SLOSH-studier blir, ju längre tid som går och ju mer data vi har, desto mer argument kommer vi att kunna tillföra debatten.

www.stressforskning.su.se

TEMA: ledande forskningsområden

Viktig forskning om fågeldöd fortsätter Ejder och andra sjöfåglar i Östersjön har blivit allt färre. Att många fåglar försvunnit har kopplats till brist på ett B-vitamin av forskare vid universitetet. De är kritiska till att jakten på vad som ligger bakom störningen nu går vidare utan statligt stöd. de senaste åren har rapporter om döda och förlamade sjöfåglar fått en hel del uppmärksamhet i medier. Ett av de första fallen var att det föll ned döda fåglar på en parkeringsplats i Studsvik i slutet av 2003. Det följdes av fler fynd, bland annat av gråtrut och ejder som såg ut att ha drabbats av någon typ av förlamningssjukdom.

Lennart Balk vid Institutionen för til�lämpad miljövetenskap misstänkte att brist på B-vitaminet tiamin kunde vara orsaken.

Tiamin behövs för ämnesomsättningen i flera organ och kan leda till förlamning och misslyckad häckning.

hos sjöfåglar. Förutom akuta problem ger bristen också mer svårupptäckta skador på bland annat inlärning och immunförsvar.

Fåglar på Island studerades som en tänkt opåverkad kontrollgrupp, men även hos dem sågs skador av tiaminbrist även om de inte var akuta.

– Det är oroande att problemet alltså är spritt både geografiskt och till många olika arter. Även hos laxen finns problemet kvar i varierande omfattning. Som mest kan 90 procent av laxhonorna inte reproducera sig – en skrämmande hög siffra, förklarar Lennart Balk.

Pris för bästa artikel

Gråtrut med skador på iris, vilket är vanligt bland tiaminbristdrabbade fåglar.

– När vi började studera fallen insåg vi snabbt att det här var en allvarlig och förbisedd störning som inte var isolerad till enstaka arter eller platser.

Att ljuset riktades mot tiamin berodde på att Lennart Balk på 1990-talet deltog i studier av en sjukdom hos lax som yttrade sig i att många yngel dog. Samma fenomen fanns även i USA, och där kom en forskare fram till det överraskande resultatet att laxyngel gick att bota genom att ge dem tiamin.

Med medel från Signhild Engkvists forskningsstiftelse ledde Lennart Balk en studie av 36 fågelarter i Sverige. Tiaminbrist sågs hos så många som 28 av dessa, och inte bara

Resultaten presenterades 2009 i den amerikanska vetenskapsakademiens tidning PNAS och fick pris som årets bästa artikel inom miljörelaterad forskning. När den direkta orsaken till fågeldöden därmed såg ut att ha fått en förklaring trodde Lennart Balk att ansvariga myndigheter skulle fundera över lämpliga åtgärder för att undersöka bakomliggande orsaker.

– Naturvårdsverket ordnade en hear­ ing i början av 2010, men resultatet blev inte någon riktad insats utan bara att frågan bör följas inom den nationella miljö­ övervakningen. För några decennier sedan tror jag samhället hade reagerat snabbare – tvärtom mot vad man kan tro med tanke på att vi borde lärt oss något av tidigare miljöproblem.

Lennart Balk vill inte spekulera i vad som kan orsaka tiaminbristen. Men han tror inte på organiska miljögifter, även om han själv studerat effekter av sådana tidigare.

– De ämnena varierar inte så här kraftigt mellan olika år. Istället är det troligare att övergödning och annan mänsklig påverkan stört de naturliga biogeokemiska kretsloppen i haven, så att farliga ämnen som nor-

malt är ovanliga på något sätt har ökat i koncentration.

Eftersom forskningsmedlen var slut, och inga nya kom från Naturvårdsverket, kunde forskarna inte studera förra sommarens häckningar. Nu har Lennart Balk dock fått drygt tio miljoner kronor från Signhild Engkvists forskningsstiftelse och stiftelsen Baltic Sea 2020 som delfinansiering för ett nytt projekt. Bland annat ska de kemiska mekanismerna bakom tiaminbristen undersökas, liksom situationen för blåmussla som är huvudföda för bland annat ejder samt hur ejderungar överlever från honor som får tillskott av tiamin.

Text: Andreas Nilsson foto: Per-åke Hägerroth/Lennart balk Göran altstedt

Per-Åke Hägerroth med förlamad ejder under undersökning i Blekinge skärgård.

Universitetsnytt April 2/2011

7

FORSKN I NG

”

En drivkraft bakom ansökningarna var också att verka för en starkare internationell exponering av våra egna forskningsresultat. Detta gäller särskilt etnologin, som hör till de ämnen inom humaniora där publiceringsmönstret idag framstår som övervägande nationellt.

Barbro Blehr, professor i etnologi

16 miljoner utdelat till internationalisering Nu är det klart vilka som fick anslag för internationalisering av forskning i den första ansökningsomgången. skrev vi om de 38 miljoner kronor som universitetsstyrelsen under två år avsatt för att främja internationellt forskningssamarbete. Större delen av anslaget går till tre nya utlysningar: för inbjudan av internationellt framstående gästforskare och postdoktorer, reseanslag för forskningsinitierande aktiviteter samt för språk- och översättningsstöd.

Ansökan sker i två omgångar till re­spektive fakultetsnämnd. Nämnden ansvarar sedan för kvalitetsgranskning av ansökningarna och rangordnar dessa. I början av mars beslutade rektor om vilka forskare som fått anslag i den första ansökningsomgången.

Totalt kom 129 ansökningar in. Naturvetenskapliga fakulteten hade flest ansökningar, 62 stycken, och får mest i anslag – närmare 8,5 miljoner kronor. Av dessa ansökningar får 16 forskare anslag för att bjuda in framstående gästforskare och postdoktorer. Åtta forskare inom fakulteten får även reseanslag.

Humanistiska fakulteten får närmare 4 miljoner i den första omgången. 13 forskare, av 18 sökande, får anslag för att bjuda in framstående gästforskare och postdoktorer. 5, av 18 sökande, får reseanslag och 1 ansökan, av 10, får språk- och översättningsstöd.

Samhällsvetenskapliga fakulteten får 2,5 miljoner kronor. Dessa fördelas på 8 anslag till att bjuda in utländska forskare, 5 reseanslag och lika många språk- och översättningsstöd. i förra numret

8

Universitetsnytt April 2/2011

Juridiska fakulteten får drygt 1,1 miljoner kronor, fördelat på ett anslag för att bjuda in forskare och två reseanslag.

Peter Brzezinski, professor i biokemi, sökte – och fick – två anslag för att bjuda in gästforskare. Den ena är Robert (Bob) Gennis, vid University of Illinois och til�lika hedersdoktor vid Stockholms universitet. Han kommer att tillbringa sammanlagt åtta månader i Stockholm för att ge föreläsningar, hjälpa till med handledning av doktorander och utveckla nya samarbetsprojekt.

Skapar nya samarbeten Bob Gennis arbetar med frågeställningar kring hur joner transporteras genom cellernas membraner. Han har bidragit till förståelsen av dessa processer och visat hur de inblandade membranproteinerna ser ut och fungerar. Bob är en av världens mest framstående forskare inom detta område, säger Peter Brzezinski.

– Vid Institutionen för biokemi och biofysik arbetar många forskargrupper med nära relaterade frågeställningar. Att ha Bob Gennis knuten till institutionen under en längre tidsperiod är mycket stimulerande både för doktoranderna och forskarna. Jag är övertygad om att besöket också kommer att leda till nya projekt och samarbeten.

Den andra gästforskaren är Irina Smirnova från Moscow State University som ska vara verksam i Stockholm under sammanlagt ett år.

– Irina Smirnova är en mycket kompetent forskare som arbetar med frågeställningar liknande dem som min forskargrupp är intresserad av. Hon har dock en annan inriktning och använder andra metoder. Hennes vistelse vid Stockholms universitet kommer att ge oss möjlighet att introducera nya tekniker vid institutionen samtidigt som hon kommer att få tillgång till biologiskt material som inte finns tillgängligt vid hennes hemmauniversitet. Irina kommer dessutom att hjälpa till med handledning av doktorander.

Utan den här utlysningen tror Peter Brzezinski att enda sättet att finansiera Irina Smirnovas vistelse hade varit via externa anslag från till exempel Vetenskapsrådet, vilket inte hade kunnat rymmas inom forskargruppens budget.

Starkare internationell exponering Barbro Blehr, professor vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genus­ vetenskap, sökte och beviljades medel för att bjuda in professor Thomas DuBois vid University of Wisconsin-Madison, till två vistelser vid institutionen. Mellan dessa ska institutionen även sända en grupp lärare och forskare till Madison. Ambitionen är att initiera långsiktiga samarbeten inom forskning och undervisning.

– En drivkraft bakom ansökningarna var också att verka för en starkare internationell exponering av våra egna forskningsresultat.

Detta gäller särskilt etnologin, som hör till

FORSKN I NG

Ny akademi ska utveckla genusforskningen På Internationella kvinnodagen invigdes Genus­akademin vid Stockholms universitet. Akademin är ett nätverk för att utveckla genusforskning vid universitetet. ett sextiotal personer hade slutit upp i Bergs-

Peter Brzezinski hoppas gästforskarna ska stimulera nya projekt och samarbeten. de ämnen inom humaniora där publiceringsmönstret idag framstår som övervägande nationellt, säger Barbro Blehr.

Doktoranden Pernilla Leviner är en av tre forskare inom Juridiska fakulteten som får anslag. Hon ska tillbringa ett år som post doc vid Monash University i Melbourne. Även om det inte är ett prioriterat partneruniversitet anser fakulteten att anslag bör delas ut då det kan bidra till internationalisering av den offentligrättsliga forskarmiljön vid fakulteten.

– Det är en naturlig utvidgning/fördjupning av min avhandling som jag håller på att avsluta. Jag förväntar mig få fördjupad kunskap om ett annat rättssystem men även generell internationell in-put kring rättsvetenskapliga frågor.

Därutöver tror jag att det kan vara betydelsefullt både för mig och fakulteten att knyta kontakter med ett annat universitet. Helt klart är det oerhört förmånligt att kunna få sådant här stöd och därmed inte vara hänvisad att söka ”små” anslag från olika finansiärer, säger Pernilla Leviner.

Den 1 april var sista ansökningsdag för den andra omgången. Beslut om vilka som får då väntas i början av maj.

Mer information finns på www.su.se/ medarbetare/personal/internationelltutbyte eller så kan du kontakta Ulrika Bjare vid Ledningskansliet, ulrika. bjare@adm.su.se.

Text: Per Larsson Foto: Eva Dalin

mannen i Aula Magna den 8 mars vid invigningen av Genusakademin vid Stockholms universitet. Lena Gemzöe, lektor i genus­ vetenskap och ordförande i akademins styrgrupp, beskrev hur genusforskningen vuxit fram vid Stockholms universitet. Under 1980-talet växte ett forum för kvinnoforskning fram och 1987 bildades Centrum för kvinnoforskning (som senare blev Centrum för genusstudier och som från och med 1 januari 2011 övergick till ämnesavdelningen för genusvetenskap). Under den här perioden kom allt fler ämnen att integrera genusstudier i sin forskning och utbildning och 1997 startade den första egna kursen i genusvetenskap.

Lena Gemzöe framhöll att genusforskningen står inför en ny fas vid Stockholms universitet. Inom genusvetenskap finns tre befordrade professorer och tiden är mogen att inrätta en forskarutbildning inom området. Vid hela universitetet finns minst tolv professorer med genusinriktning, där ämnen som främst statsvetenskap och historia sedan länge har hög profil inom genusforskning.

– Genusforskningen är redan en akademi inom akademin och nu vill vi synliggöra detta, sade Lena Gemzöe.

Förutom att synliggöra den genusforskning som finns inom alla fyra fakulteter ska Genusakademin samla forskare med genusinriktning så att utbytet kan öka och därmed skapa nya samarbeten. I akademins styrgrupp ingår sju personer, som representerar samtliga fyra fakulteter. Nio discipliner ingår för närvarande i Genusakademin: genusvetenskap, historia, idéhistoria, statsvetenskap, ekonomisk historia, pedagogik, kulturgeografi, juridik och populations­ genetik.

Intresserade institutioner eller ämnen inbjuds att ansluta sig till samarbetet.

Medlemskap är inte öppet för individer utan

för institutioner/motsvarande. Institutioner som vill bli medlemmar i akademin måste ha aktiva genusforskare och deklarera sin vilja att delta i akademin. Medlemskapet är gratis

Kavalkad över forskning Vid invigningen ordnades en ”genuskavalkad” med korta presentationer av pågående genusforskning inom de nio disciplinerna.

Några av de exempel på pågående forskning som lyftes fram var om social och politisk historia under 1900-talet, om hur riksdagens byggnader formar bilden av politiken, förskolan som jämställdhetspolitisk arena och om thailändska kvinnor som flyttar till den svenska landsbygden. Populationsgenetikern Linda Laikre visade att det även går att ha genusperspektiv inom naturvetenskaplig forskning, till exempel hur önskade egenskaper hos hanhundar vid utställningar gör att aveln ökar riskerna för sjukdomar hos hundar.

Efter genuskavalkaden blev det mingel.

Och då det var fettisdag bjöds på semla till bubblet.

– Det viktigaste var att vi samlades från alla fakulteter och att presentationerna i genuskavalkaden verkligen visade vilken intressant och viktig genusforskning som bedrivs inom så många ämnen vid vårt universitet. Evenemanget stärkte i ett slag universitetets genusprofil, sade Lena Gemzöe efteråt.

Text: Per Larsson

Frågor om Genusakademin besvaras av: Lena Gemzöe, Genusvetenskap, lena.gemzoe@gender.su.se Yvonne Svanström, Ekonomisk historia, yvonne.svanstrom@ekohist.su.se Maria Jansson, Statsvetenskap, maria.jansson@statsvetenskap.su.se

Universitetsnytt April 2/2011

9

FORSKN I NG

Stort intresse för Specialpedagogikens dag genomfördes Specialpedagogikens dag för tredje året i rad, och i år med över 400 deltagare. Bakom arrangemanget står Specialpedagogiska institutionen i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Intresset var stort för specialpedagogik och årets tema – samtal, delaktighet och lärande. K-aulan på Campus Konradsberg fylldes med specialpedagoger, special­ lärare, lärare, alumner, studenter, personal från Specialpedagogiska institutionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten samt andra intressenter med koppling till specialpedagogik.

Förmiddagen inleddes av Margareta Ahlström, prefekt vid Specialpedagogiska institutionen, som hälsade välkommen.

Unga Klara gav Teater och samtal: ’Konsultationen’ av Ann-Sofie Bárány och i regi av Suzanne Osten. Pjäsen handlar om: Hur förstår man ett barn som uttrycker sitt lidande genom att åsamka andra lidande?

Föreställningen var uppskattad och det blev ett givande samtal efter pjäsen om bland annat vikten av bemötande och att bli bekräftad och sedd, särskilt för barn och unga i olika former av risksituationer.

Petter Iwarsson, socialpedagog med vidareutbildning inom familjebehandling och den 16 mars

Läraren Sara Cousins undervisar studenter i fält i Grekland.

barn- och ungdomspsykoterapi och sedan tio år anställd på BRIS i Stockholm, gav föreläsningen ’Samtal med barn och ungdomar om viktiga saker i livet ’ med utgångspunkt från en bok han är författare till.

Bokbordet utanför aulan med ett urval av Specialpedagogiska institutionens avhandlingar var välfyllt och välbesökt under förmiddagens rast. Institutionen presenterade sedan sin verksamhet i två av eftermiddagens seminarier.

Specialpedagogikens dag 2012 är planerad till 14 mars, förhoppningsvis i Aula Magna.

Text och foto: Lars Norén

Nio projekt för samarbete med utvecklingsländer vid Stockholms universitet har beviljats medel inför nästa läsår från Linneaus-Palme-programmet, som är ett Sidafinansierat utbytesprogram för lärare och studenter mellan Sverige och utvecklingsländer: Ekonomisk-historiska institutionen för ett samarbetsprojekt med Federal University of Rio Grande de Sul i Brasilien och för ett projekt med Jawaharlal Nehru University i Indien.

Matematiska institutionen för ett projekt med University of Teheran i Iran.

Kulturgeografiska institutionen för ett projekt med Ardhi University i Tanzania.

Statsvetenskapliga institutionen för ett projekt med Leshan Shifan Xueyuani i Kina och för ett projekt med Vietnam National University, Hanoi, Vietnam. nio projekt

Juridiska institutionen för ett projekt med University of San Carlos, Filippinerna.

Pedagogiska institutionen för ett projekt med University of Dodoma i Tanzania.

Institutionen för journalistik, medier och kommunikation för ett projekt med Ho Chi Minh National Academy of Politics and Public administration in Hanoi, Vietnam.

Den första delen av detta program, Linnaeus, ger svenska lärare och studenter möjlighet att arbeta och studera i olika utvecklingsländer. Den andra, Palme, erbjuder lärare och studenter i utvecklingsländerna att komma till Sverige.

Nästa deadline för att söka projektmedel från LinneausPalme-programmet är i november.

Mer information finns på www.programkontoret.se.

Text: Per Larsson

10

Universitetsnytt April 2/2011

UTB I LDN I NG

Genom samarbete med externa parter skapas möjligheter för undervisning i Grekland.

Den första gruppen studenter var där i vintras.

medelhavsregionen är tätbefolkad och har en

känslig miljö. Området har en mycket lång historia av mänsklig miljöpåverkan, framförallt avskogning, och klimatet förväntas i framtiden bli både varmare och torrare. Vattenkvalitet och vattenförsörjning är därför viktiga frågor, liksom människans påverkan på markanvändning, atmosfär och havsmiljö. Genom bildandet av Navarino Environment Observatory (NEO) – ett samarbete mellan Stockholms universitet, Academy of Athens och företaget TEMES – skapas nu en plattform för forskning, undervisning och informationsspridning, som syftar till att öka kunskapen och kännedomen om den sårbara miljön runt Medelhavet. En forskningsstation i Messinien på sydöstra Peloponessos i Grekland är under byggnad och kommer att invigas 2012, men redan nu bedrivs klimat- och miljöforskning inom flera områden och den första studentgruppen har nyss kommit hem efter en veckas exkursion.

Landskapet har många naturliga arkiv, i grottor, trädringar och landformer, som ger goda möjligheter att studera klimatförändringar tillbaka i tiden. Landskapet är också tektoniskt och geomorfologiskt intressant eftersom det ligger i kollisionszonen mellan den Afrikanska och den Eurasiska plattan.

Studenterna som kommer till NEO får en

unik möjlighet att följa forskarna i fält och ta del av den senaste forskningen. Messinien erbjuder flera olika naturtyper och fenomen, vilket gör området idealiskt för fältstudier.

Positiva reaktioner I januari 2011 åkte den första studentgruppen från kursen Naturgeografi och kvartärgeologi, 30hp, dit för att studera bland annat berggrundsstrukturer, sluttningsprocesser, förkastningar, markanvändning, skogsbränder och vegetation. I fältkursen ingick exkursioner till en våtmark, kuster, sanddyner, bergslandskap, floder, en kanjon och en grotta. Sara Cousins är lärare på kursen och hon har bara fått positiva reaktioner från studenterna. Hon ser stora vinster med att förlägga delar av kursen i fält.

Genom att åka ut i fält i början av kursen får vi som lärare möjligheten att återkoppla till olika företeelser som vi studerar senare under terminen. Studenterna får en förståelse för skillnader och likheter i jämförelser med andra platser och att de enskilda momenten de studerar faktiskt hänger ihop.

Man måste se delarna för att förstå helheten i landskapet, t.ex. klimat, jordar, markanvändning och miljöproblematik. Att stå ute i landskapet och se är värt så oändligt mycket för den förståelsen eftersom det då inte bara är abstrakta ord och teorier.

Fältkursen är ett tydligt exempel på att samarbetet med de andra parterna har fungerat bra. TEMES har varit mycket hjälpsamma och ordnat bland annat boendet för studenterna. Eftersom det finns en del språkliga barriärer är det värdefullt med lokala samarbetspartner. En av initiativtagarna till samarbetet är Ingmar Borgström, som även är lärare på kursen.

Den stora fördelen för oss med den här typen av externt samarbete är att vi kan utnyttja vinterhalvåret till exkursioner och fältkurser i ett intressant område med tillgång till en forskningsstation, säger han.

När forskningsstationen är klar kan fler forskare och fler studenter åka till Messinien och göra fältstudier. Inom den närmaste tiden kommer även en informationsverksamhet integreras i projektet.

Planen är att bygga ett naturrum enligt den svenska modellen och arrangera konferenser. Ingmar Borgström tror mycket på NEO och samarbetet.

– I framtiden hoppas jag på att vi har såväl grundutbildnings- som forskarutbildningsverksamhet vid NEO, och att forskningen som bedrivs här ger ringar på vattnet, så att NEO blir en samlingspunkt för klimat- och miljöforskning i Medelhavet.

Text och foto: Ylva Carlheim-Gyllensköld

▼

Forskning och undervisning i Medelhavsmiljö

Planer på naturrum

Mer information om Navarino Environmental Observatory: www.ink. su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=14192

Fem forskningsområden Forskningen inom NEO-programmet är indelad i fem områden.

1. Förändringar i atmosfärens sammansättning 2. Simuleringar av luftkvalitet och klimatförändringar i global och regional skala 3. Klimat- och miljöförändringar i samband med turism och urbanisering 4. Naturliga arkiv ger möjlighet att studera forna tiders klimatoch miljömässiga förändringar i Messinien 5. Tektonik, landformer (geomorfologi), geologi och landskapsutveckling

Universitetsnytt April 2/2011

11

UTB I LDN I NG

Drygt 2 000 besökare vid Öppet hus ordnades vårens öppna hus vid Stockholms universitet. Aktiviteten vänder sig till blivande studenter som ska få en inblick i vila utbildningar universitetet ger och vad det innebär att studera. Främst är det gymnasieelever som besöker universitetet vid öppna hus-tillfällena. I år var det sammanlagt drygt 2 000 personer som kom till Frescati, och de två platser man höll till – i Södra huset och Geovetenskapens hus.

I Södra huset fanns närmare 60 utställare. De flesta institutioner var där och presenterade sina utbildningar och kurser. Stockholms universitets studentkår, Studenthälsan, olika student- och linjeföreningar och Lärarjouren (som hyr ut lärarvikarier) tillhörde också utställarna.

Besökarna kunde även lyssna till seminarier, bland annat om arbetsmarknaden för humanister, om att läsa juridik och om studieteknik.

Nytt för i år var en speciell aktivitet riktad till alumner, tidigare studenter vid universitetet. Det var ett inspirationsföredrag den 15 mars

Hisayo Majstrovic-Oki informerade om studier i japanska och kinesiska och visade kalligrafi (skrivkonst).

om vikten av att komplettera, bredda eller fördjupa sin utbildning så att den leder fram till en examen. Här var det god uppslutning.

Hörsalen fylldes med 100 personer som även hade möjlighet att ställa frågor till studievägledare.

I Geovetenskapens hus var det öppet hus för den som ville veta mer om studier inom naturvetenskap. Drygt 1 000 personer gick runt bland institutionerna som informerade och lyssnade på föredrag om hur det är att studera olika ämnen. Det var även paneldiskussion med alumner och det fanns möjlighet att besöka zoologilabbet och se flygbilder i laser i 3D. Nytt för i år var att traditionen med att bjuda på semla bröts och istället fick besökarna prinsessbakelser.

– Det var intensiva timmar med många besökare, nyfikna på utbudet av kurser och program vid Stockholms universitet, säger Jorge Win vid Studentavdelningen som var projektledare för universitetets öppna hus.

Text: Per Larsson/Foto: Eva Dalin

Första antagningen klar till höstens masterprogram nu är den första antagningsomgången klar inför de masterutbild-

ningar som börjar vid Stockholms universitet hösten 2011. 490 personer har blivit antagna och 1 068 sökande står som reserv till ett eller flera masterprogram.

Universitetets studentavdelning kommer inom kort att skicka ut ett välkomstbrev till de antagna. De som har antagits eller reservplacerats ska tacka ja senast 18 april. Därefter görs ett andra urval.

Höstterminen 2011 innebär även att studenter från länder utanför EES-området och Schweiz ska betala studieavgifter för att studera vid svenska lärosäten. Drygt hälften av dem som antagits vid Stockholms universitet till hösten, 265 stycken, är betalningsskyldiga enligt de nya reglerna (även om 55 av dem avser att styrka avgiftsfrihet). De som är avgiftsskyldiga är villkorligt antagna tills dess att betalning inkommit.

Denna kategori av studenter har möjlighet att söka stipendier från Svenska Institutet och Internationella programkontoret.

De som blir erbjudna ett stipendium kommer att få veta detta omkring 8–10 april.

12

Universitetsnytt April 2/2011

De fem programmen vid Stockholms universitet hösten 2011 med flest antagna är: • Master’s Programme in International and Comparative Education (47 personer) • Masterprogram i affärsledning med informationssystem (35) • Masterprogram i nationalekonomi (30) • Masterprogram i strategisk IT-management (30) • Masterprogram i IT-projektledning (28) Fördelningen på länder varifrån flest antagna avgiftsskyldiga kommer från/eller har meriter från ser ut som följer. Bangladesh (32), Etiopien (27), Pakistan (26), Iran (18), Kina (18), USA (16) och Ryssland (14).

Text: Per Larsson

UTB I LDN I NG

Kortad väg till jobb för utländska akademiker Korta vägen är en utbildning för utländska akademiker på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Glenda Fors är en av dem som fått jobb. korta vägen riktar sig i första hand till personer som varit i Sverige i högst tre år med minst tre års akademiska studier utomlands.

Första omgången av Korta vägen startade i april 2010 och pågick till oktober samma år. Det är i dagsläget fyra personer som arbetar heltid och fyra som arbetar deltid med Korta vägen vid Stockholms universitet. Hanna Hill Brunius är projektledare och där finns även praktikplatsanordnaren Marianne Nilsson samt lärarna/coacherna Karin Persson och Lotta McLaughlin.

Nyligen kom resultatet av en uppföljning av projektet.

– Det gav ett positivt resultat, där majoriteten av deltagarna erbjöds praktik och där många hade ett jobb tre månader senare, berättar Hanna.

Programmet pågår i 20 veckor med möjlighet till sex veckors förlängning uppdelat i två faser: – Fas 1 utgörs av en introspektiv analys, där deltagarna berättar om sin arbetslivserfarenhet och innehållet i deras studier, eftersom utbildningar och titlar kan variera mellan olika länder. De gör en omvärldsanalys för att se vilka företag som kan vara av intresse, får hjälp med att lägga upp en profil på LinkedIn, utformning av ansökan och CV samt intervjuträning. Vidare får deltagarna undervisning i svenskt högskolesystem, samhällskunskap, kulturhistoria och fackföreningarnas roll i Sverige.

De får även möjlighet att lyssna på inbjudna föreläsare som lyckats med sina karriärer, berättar Hanna.

– I fas 2 försöker vi att antingen hitta en lämplig praktikplats som matchar personens bakgrund och kompetens, eller fylla det gap som finns mellan deras nuvarande situation och anställningsbarhet. Det kan till exempel vara en kurs i något som svenska arbets­ givare förväntar sig att man ska kunna, men som inte är kutym att kunna i det land där de tidigare varit verksamma. Även om alla deltagare som gått utbildningen inte fått jobb så har de fått bättre

verktyg och kunskap för att söka arbete.

Utbildningen har fått deltagarna att fundera över vad de vill och kan samt en bättre uppfattning om hur man förväntas presentera sig för svenska arbetsgivare, fortsätter Hanna: – Resultatet av undersökningen visar att merparten av deltagarna är mycket nöjda med utbildningen då de uppnått bättre kunskaper i det svenska språket, ökat självförtroende, trygghet, motivation och skulle gärna rekommendera utbildningen till andra.

Andra fördelar med Korta vägen var möjligheten att få komma in i ett socialt sammanhang, få bättre verktyg i hur man söker jobb på den svenska arbetsmarknaden, att få kompletterande utbildning och tillfälle att få praktisera på en svensk arbetsplats.

Jobb på reklambyrå Glenda Fors gick den första omgången av Korta vägen. Hon kom till Sverige från London i maj 2008 och hade i bagaget en masterutbildning inom kommunikation och marknadsföring från en känd affärshögskola i hemlandet Mexiko, och sex års erfarenhet inom digital reklam från Storbritannien och Frankrike .

Arbetsförmedlingen kontaktade henne och berättade om Korta vägen.

– Jag tyckte att det skulle vara intressant och anmälde mig. Då hade jag slutat med Svenska för invandrare (SFI), och letade aktiv efter ett jobb. Jag visste väldigt lite om Korta vägen innan jag började, men tyckte att det skulle kunna vara ett roligt sätt att utveckla mitt eget nätverk.

Glenda Fors berättar att hon fick mycket stöd från sin jobbcoach inom Korta vägen och därmed en bra början av karriären i Sverige.

– Genom att ha varit på praktik kunde jag lära mig mycket om hur det är att jobba inom reklamområdet i Sverige. Jag började även utveckla mitt eget nätverk inom reklam­industrin i Stockholm, vilket var det viktigaste av allt.

Glenda Fors jobbar nu på reklambyrån Ehrenstråle BBDO. Vad tycker du om utbildningen?

– Jag tycker att utbildningen som jag fick från Stockholms universitet är mycket bra anpassad till utländska akademiker som vill komma in på arbetsmarknaden. Emellertid skulle kursen om svenska språket kunna vara bättre.

Idag jobbar hon som digital produktionsledare på reklambyrån Ehrenstråle BBDO vid Hötorget. Hon har även föreläst vid Institutionen för reklam och PR vid universitetet. Hon har dessutom en egen blogg, och skriver på en internationell blogg om konst och mode.

Korta vägen 2 och 3 har just avslutats och snart kommer även resultatet för dem. Korta vägen 4 som nyligen startat tar emot dubbelt så många deltagare som tidigare, cirka 40 personer, där de första just har påbörjat sin praktik.

Text: Ida Clavenstam/Per Larsson Foto: Eva Dalin

Universitetsnytt April 2/2011

13

UTB I LDN I NG

Ny ansökan inlämnad om grundlärarexamen

Barn- och ungdoms­vetenskap till Frescati hage av Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen flyttat från Konradsberg till Frescati hage (undantaget är Centrum för barnkulturforskning som sedan tidigare finns i Södra huset). Den 17 mars var det dags för invigning av lokalerna, som är uppdelade på två byggnader vid Brunnsvikens strand. I den äldre byggnaden sitter Avdelningen för barn- och ungdomsvetenskap. I den nyare byggnaden, där invigningen var, finns Avdelningen för förskoledidaktik som delar huset med Stressforskningsinstitutet. Avdelningen är från årsskiftet dessutom ny under institutionens paraply, tidigare hemvist var den nu upplösta Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete.

Vid invigningen bjöds på snittar och dryck. Förutom medarbetare vid institutionen deltog även bland andra vicerektor Anders Gustavsson, Samhällsvetenskapliga fakultetens dekanus Gudrun Dahl och personalchefen Marie Högström.

Lokalerna där förskolelärarutbildningen håller till har renoverats så det är ljust och fräscht, Förutom rum för personalen finns där några grupprum och undervisningssalar som rymmer upp till 40 personer – föreläsningarna får där­ emot hållas i större salar i främst Södra huset. Ett nytt personalrum har vidare byggts med stor uteplats där det går att se Brunnsviken mellan ekarna.

Prefekten Karin Aronsson säger att man vid institutionen är mycket positiv till denna integrering. Det finns redan upparbetade samarbeten, exempelvis kring forskarskolan kring globalisering, literacy och utforskande lärprocesser.

– Detta och andra samarbeten får nu ytterligare stimulans genom den fysiska närheten. Många vid institutionen har arbetat i samma miljö i tidigare sammanhang och det blir nu en positiv utmaning att hitta nya och intressanta samverkansmöjligheter. Intresset kring didaktiska processer och kring förskolan och tidiga åldrar har nu vitaliserats.

Det är mycket smidigare att samarbeta när kollegerna finns tvärs över gården, säger Karin Aronsson. nu har större delen

den 1 mars lämnade Stockholms universitet in en ny ansökan om examensrätt för grundlärarutbildning. Detta efter att Högskoleverket strax före jul meddelat att man underkände universitetets ansökan om grundlärarexamen, med motiveringen att ansökan inte innehöll ett fullständigt underlag.

En mindre skrivgrupp har arbetat med den nya ansökan. I den ingick Anders Gustavsson, Rikard Skårfors, utredare vid Planeringsenheten, och tre utbildningsledare: Henric Hertzman, vid Humanistiska fakultetskansliet, Kristina Öberg vid Naturvetenskapliga fakultetskansliet och Karin Orving vid Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet.

Skrivgruppen fick också hjälp av samordningsinstitutionerna för de olika inriktningarna. Under januari och februari har man haft möten där även andra fått lämna konstruktiva synpunkter. På det sättet har ansökan fått en bred förankring.

Senast den 14 juni får Stockholms universitet, och alla andra lärosäten som lämnat in nya ansökningar, besked från Högskoleverket. Om universitetet får examensrätten beviljad kan grundlärarutbildningen starta våren 2012.

Samtidigt som ansökan om examensrätt för grundlärare lämnar Stockholms universitet in en ansökan om examensrätt i ämnena franska, italienska, portugisiska, tyska, företagsekonomi och psykologi inom ämneslärarexamen. Företagsekonomi och psykologi fick avslag i förra ansökan, medan språken inte var med i bedömningen.

– Vår ambition är att Stockholms universitet ska erbjuda samtliga lärarutbildningar och ämnesinriktningar och att dessa ska vara av högsta kvalitet. Nu arbetar vi mot det målet, säger vicerektor Anders Gustavsson. text: cecilia parkert

30-årsjubileum för Ekonomernas Dagar var det dags för 30-årsjubileum då Ekonomernas Dagar, en av Sveriges största arbetsmarknadsmässor för ekonomstudenter. Ett sjuttiotal utställande företag och organisationer hade samlats i Frescatihallen som över en dag förvandlades till mässa med huvudsyftet att stärka kontakterna mellan ekonomstudenter, attraktiva arbetsgivare och andra intresseorganisationer. den 10 mars

Drygt 2 000 personer besökte Frescatihallen.

Över 2 000 personer besökte Frescatihallen under dagen, något projektledaren Linda Kihlberg var mycket nöjd med.

– De mest kritiska momenten under mässan är antalet och blandningen av utställare samt att vi lockar ett stort antal studenter. Att vi lyckades leva upp till förväntningarna kring alla dessa tre moment är något vi är väldigt glada över.

Bakom Ekonomernas Dagar står Föreningen Ekonomerna.

Text och foto: Katarina Jonsson

Text: Per Larsson

14

Universitetsnytt April 2/2011

UTB I LDN I NG

Samordningsgruppen för lärarutbildningarna nämnden och fakultetsnämnderna tog över dess uppgifter. Samtidigt inrättades Samordningsgruppen för lärarutbildningarna. Samordningsgruppen ska besluta i fakultets­övergripande lärarutbildnings­ frågor och följa upp verksamheten. Den fördelar uppdrag i de nya lärarutbildningarna och fastställer utbildningsplaner för grundlärarutbildningarna och för de ämneslärarutbildningar som omfattar flera fakulteter.

Kursplaner för kurser inom den utbildnings­ vetenskapliga kärnan och verksamhetsför-

lagd utbildning fastställs också av Samordningsgruppen. Ordförande är vicerektor Anders Gustavsson och de fyra dekanerna ingår.

Gruppen har två utskott: VFU-utskottet och Utskottet för samverkan kring forskning.

Dessutom har den ett vetenskapligt råd.

Texter: Cecilia Parkert

▼

vid årsskiftet avskaffades Lärarutbildnings-

Samlad information om lärarutbildning: www.su.se/medarbetare/fran-ledningen/ utvecklingsprojekt/lararutbildningorganisation

Furure Friday i Kista anordnades Future Friday i Kista. Cirka 1 500 gymnasieungdomar hade anmält intresse för att komma till Future Friday där Stockholms universitet och KTH visade gymnasieelever på de möjligheter som finns om de väljer en utbildning och ett arbete inom IT-branschen. Kista Science City var även en viktig medaktör i arrangemanget. Förutom representanter för de båda lärosätena fanns ledande ITföretag och mindre entreprenörer på plats och berättade om dagens arbetsmarknad och vilken sorts kompetens de letar efter. i början av mars

Arbetsmarknadsdag för systemvetare är den årliga arbetsmarknadsdagen för studenter vid Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Varje år samlas företag inom IT-branschen för att visa upp sig och knyta kontakter med studenterna, kontakter som kan leda till jobb eller samarbeten både på kortare och längre sikt. Årets Systemvetardagen anordnades den 9 mars i Kista. Drygt trettio företag fanns på plats för att möta de studenter som besökte arrangemanget. Under dagen hölls tre gästföreläsningar, bland annat delade en representant från Nordea med sig av erfarenheter och personliga upplevelser av att göra karriär. Företaget Kentor talade också om hur det är att arbeta som IT-konsult.

Systemvetardagen anordnas av studentföreningen DISK, som organiserar systemvetare vid universitetet. Årets Systemvetardagen var den femtonde i ordningen. systemvetardagen

Är det dags att trycka din avhandling?

Kontakta oss, eller se vår hemsida för info :) www.us-ab.com n su@us-ab.com n tel: 08-16 32 14

Universitetsnytt April 2/2011

15

Ledande forskningsområden vid Stockholms universitet

Humaniora

Här är den nya listan på de 30 ledande forsknings­områdena vid universitetet som gäller från och med våren 2011.

Andraspråk och tvåspråkighet (Bilingualism and Second Language Acquisition) Huvudkontakt: Kenneth Hyltenstam, Centrum för tvåspråkighetsforskning Arkeologi (Archaeology) Huvudkontakt: Anders Andrén, Institutionen för arkeologi och antikens kultur

juridik

Filmvetenskap (Cinema Studies) Huvudkontakt: Jan Olsson, Filmvetenskapliga institutionen

16

Historia, särskilt medeltidsstudier (History, especially Medieval Studies) Huvudkontakt: Pär Frohnert, Historiska institutionen Lingvistik (Linguistics) Huvudkontakt: Östen Dahl, Institutionen för lingvistik Litteraturforskning (Literature) Huvudkontakt: Boel Westin, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria

Filosofi (Philosophy) Huvudkontakt: Peter Pagin, Filosofiska institutionen

Romansk språkforskning (Romance Linguistics) Huvudkontakt: Lars Fant, Institutionen för spanska portugisiska och latinamerikastudier

Europeisk integrationsrätt (European Law) Huvudkontakt: Antonina Bakardjieva Engelbrekt

Miljörätt (Environmental Law) Huvudkontakt: Jonas Ebbesson

Finansrätt (Fiscal Law) Huvudkontakt: Peter Melz

Processrätt (Procedural Law) Huvudkontakt: Christian Diesen

Immaterialrätt (Intellectual Property Law) Huvudkontakt: Per Jonas Nordell

Rättsinformatik (Law and Information Technology) Huvudkontakt: Cecilia Magnusson Sjöberg

Universitetsnytt April 2/2011

naturvetenskap

Mer information om forskningsområdena, inklusive samtliga kontaktpersoner, kommer under våren att publiceras på www.su.se/ledandeforskning

Riv ur och spara uppslaget!

Arvsmassans funktion och stabilitet (Genome Function and Stability) Huvudkontakt: Neus Visa, Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik

Klimat, hav och miljö (Climate, Oceans and Environment) Huvudkontakt: Johan Kleman, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi

Astrofysik och partikelfysik (Astrophysics and Particle Physics) Huvudkontakt: Claes Fransson, Institutionen för astronomi

Biologisk modellering (Biological Modelling) Huvudkontakt: Olof Leimar, Zoologiska institutionen

Atom- och molekylfysik (Atomic and Molecular Physics) Huvudkontakt: Mats Larsson, Fysikum Geometri (Geometry) Huvudkontakt: Mikael Passare, Matematiska institutionen

Materialkemi (Materials Chemistry) Huvudkontakt: Xiaodong Zou, Institutionen för material- och miljökemi Katalys i organisk kemi (Catalysis in Organic Chemistry) Huvudkontakt: Jan Erling Bäckvall, Institutionen för organisk kemi

samhällsvetenskap

Biologiska membraner (Biological Membranes) Huvudkontakt: Gunnar von Heijne, Institutionen för biokemi och biofysik

Kognitivt åldrande (Cognitive Aging) Huvudkontakt: Lars-Göran Nilsson, Psykologiska institutionen Ekonomisk, social och hälsomässig ojämlikhet (Economic, Social and Health Inequality) Huvudkontakt: Olle Lundberg, CHESS Demografi (Demography) Huvudkontakt: Elizabeth Thomson, Sociologiska institutionen Stress, arbete och hälsa (Stress, Work, Health and Restitution) Huvudkontakt: Torbjörn Åkerstedt, Stressforskningsinstitutet

Transnationella aktörer och global styrning (Transnational Actors and Global Governance) Huvudkontakt: Jonas Tallberg, Statsvetenskapliga institutionen Politisk ekonomi (Political Economics) Huvudkontakt: Torsten Persson, Institutet för internationell ekonomi Utvärdering av ekonomisk-politiska åtgärder (Evaluation of Public Policy) Huvudkontakt: Peter Fredriksson, Nationalekonomiska institutionen

Universitetsnytt April 2/2011

17

AR B ETSPLATS

Landets lärosäten hade ekonomiska överskott på totalt närmare tre miljarder kronor för 2010.

För Stockholms universitets del handlade det om 222 miljoner.

Överskottet ska betas av Det ekonomiska överskottet var rekordstort 2010. Inom universitetet görs satsningar för att använda dessa pengar. Ett exempel är 15 miljoner kronor till att avhjälpa akuta brister i IT-verksamheten. har landets universitet och högskolor haft så stora ekonomiska överskott. Det visar en analys från Högskoleverket (HSV) som sammanställt lärosätenas årsredovisningar för 2010. Tillsammans redovisas ett ekonomiskt överskott på närmare tre miljarder kronor. Det är nästan en miljard mer än 2009 som var ett rekordår för universiteten och högskolorna. Alla lärosäten utom fem visar upp positiva resultat.

Lunds universitet står för andra året i rad för det i särklass största överskottet, drygt 400 miljoner kronor. Stockholms universitet hade 2010 ett överskott på närmare 222 miljoner kronor, det femte största av lärosätena.

En förklaring till vissa av lärosätenas överskott 2010 som förs fram av HSV är att de under 2010 haft tillfälligt utökade takbelopp (den maximala ersättningen som varje lärosäte kan få för sina studenter och deras avklarade poäng) för att kunna möta den stora strömmen av studenter, vilket påverkar de ekonomiska resultaten. Det bör även aldrig tidigare

18

Universitetsnytt April 2/2011

framhållas att Stockholms universitet liksom övriga lärosäten under de senaste åren har tillförts stora resursförstärkningar både i form av statsanslag och externa forskningsbidrag.

Något annat som utmärker den ekonomiska situationen vid landets lärosäten är de ackumulerade oförbrukade forskningsbidragen, något som även Riksrevisionen påpekat i en rapport. Närmare 13 miljarder

kronor i externa forskningsmedel som inte ännu tagits i anspråk fanns vid lärosätena vid årsskiftet 2009–2010. Dessa externa medel ska användas i enlighet med avtal med de externa finansiärerna. Bland annat kommer dessa medel från de stora satsningarna på starka forskningsmiljöer och excellenta forskare. Stora strategiska satsningar tar tid att omsätta till verksamhet. Men det rör sig också om ett utvecklat sparande inför

15 miljoner till brister i IT-stödet inom universitetet finns

ett antal akuta brister inom IT-verksamheten. För att kunna åtgärda dessa problem har därför rektor beslutat att en del av universitetets överskott används som engångssatsningar inom IT-området. Det rör sig om totalt 15 miljoner kronor som huvudsakligen ska gå till att åtgärda akuta problem. För att minimera problem med tröga och/eller uteblivna e-postleveranser ska en övergång till nytt e-postprogram ske. Lärplattformen Mondo ska ses över så att en mer stabil lösning tas fram. Behov finns också att förbättra styrningen av universitetets informationssäkerhet. Ett fjärde område är behovet av att uppgradera det trådlösa nätverket så det fungerar tillfredsställande.

AR B ETSPLATS

osäkerheten om fortsatt finansiering, säger rektor Kåre Bremer.

– Det handlar om att det tar tid att bygga upp forskning med kvalitet inom de projekt som fått stora ökningar och om en fullt begriplig försiktighet med resurserna inom de projekt som inte fått ta del av dessa stora ökningar.

Problematik kring anställningar I Stockholms universitets decentraliserade organisation återfinns överskott/underskott, kapital och oförbrukade bidragsmedel huvudsakligen vid de institutioner och andra organisatoriska enheter där de uppkommit. Rektor har givit fakulteterna och institutionerna i uppdrag att redovisa orsakerna till hur överskotten uppkommit och redovisa åtgärder för hur pengarna ska användas. De lyfter bland annat fram problematiken kring anställningar som en viktig orsak till överskottet. Anställningar har blivit försenade, för sent beslutade och i vissa fall avbrutna. Trots ansträngningar har man inte lyckats anställa i tillräcklig omfattning, till exempel i takt med pensioneringar eller då personer bytt jobb. Konkurrensen om välmeriterad personal är inom vissa områden hård och ett flertal institutioner uppger att de har haft svårigheter att hitta kompetenta sökanden. Tröghet i rekryteringsprocessen, till exempel långa handläggningstider, framförs även som hinder.

Rekryteringsproblematiken har blivit än mer påtaglig i takt med att resursförstärkningar till universitetet och till universitetsoch högskolesektorn generellt ökat både i form av statsanslag och externa bidragsmedel, t.ex. i form av stora strategiska forskningssatsningar. Konkurrensen om personal med kompetens inom vissa forskningsområden har då blivit än hårdare, vilket gjort att forskningsmedlen inte kunnat användas i den takt det varit önskvärt.

På utbildningssidan verkar det prestationsbaserade resurstilldelningssystemet påverka beteendet, man vet egentligen inte vilka totala resurser som kan disponeras förrän vid årets slut, vilket skapar en viss osäkerhet. Ett visst försiktighetstänkande råder, då verksamheten är svår att ställa om på kort sikt. Exempelvis variationer i verksamheten mellan åren och vissa ekonomiska förutsättningar är faktorer som kan skapa osäkerhet och som gör att man anser sig behöva bygga upp en buffert inför framtiden för att få långsiktighet i verksamheten.

Förslag till åtgärder Bland de åtgärder som redovisas på lång sikt för att kunna skapa balans mellan intäkter och kostnader lyfts långsiktig bemanningsplanering och framförhållning vid nyrekryteringar fram, liksom att tidigarelägga anställning av ersättare för planerade pensionsavgångar.

Bland de kortsiktiga åtgärder som lyfts fram är fortsatta rekryteringar, utökad antagning av doktorander samt att rekrytera fler gästprofessorer och gästlärare. Ökad lärar- och undervisningstäthet är ett annat återkommande förslag, liksom satsningar på infrastruktur. Andra förslag till åtgärder är kompetensutveckling samt att öka tiden för handledning och examination av uppsatser. En annan åtgärd för att minska överskottet är en universitetsgemensam engångssatsning på 15 miljoner kronor inom IT-verksamheten (se artikel intill).

Rektor Kåre Bremer betonar att överskottet är ojämnt fördelat inom universitetet – och att några verksamheter dras med underskott.

– Men likväl är det en viktig fråga att ta tag i då intäkter och kostnader bör vara i balans.

Så planerar några institutioner att minska sitt överskott: Institutionen för data- och systemvetenskap • Förbättra infrastruktur och projekt för att understödja pedagogisk förnyelse samt investeringar i teknikstöd för lärande.

• Kompetenshöja personal i en organisation som tidigare har varit adjunktstung.

• Projekt som ger möjlighet till lärare att utarbeta fler och göra bättre ansökningar till externa forskningsfinansiärer.

Institutionen för material- och miljökemi • Investera i utrustning.

• Anställa personal/tilldela forskare tid för att ta hand om forskningsutrustning och hjälpa användare.

• Öka antagningen av doktorander.

Juridiska institutionen • Utlysa professorsanställningar minst ett år innan vakanser uppkommer på grund av pensionsavgångar.

• Ökade möjligheter till kompetensförsörjning och utveckling för all personal.

• Tillskjuta extra medel för kvalitetssäkring och vidareutveckling av utbildningen.

Text: Per Larsson

En Oas i Bergianska trädgården Öppet alla dagar: 10-17 Vällagade luncher Hemgjorda bakverk Grupper lunch och dagtid Slutna sällskap kvällstid Baserat på ekologiska råvaror

Tel: 08–612 09 59 www.gamlaorangeriet.se

Universitetsnytt April 2/2011

19

AR B ETSPLATS

Miljösamordnarna viktiga i certifieringsarbetet att uppfylla kraven i miljöledningsstandarderna ISO 14001 och EMAS. I början av januari presenterades universitetets så kallade betydande miljöaspekter.

Det är aktiviteter som bedömts ha en direkt eller indirekt stor påverkan på miljön. Utifrån detta sattes miljömål och förbättringsåtgärder upp för universitetets miljöarbete, och uppgifterna låg även till grund för den universitetsgemensamma miljöhandlingsplanen för 2011.

Nu påbörjas arbetet med att utforma planer för varje enhet. Avfallshantering, pappershantering och energianvändning samt resor och transporter är områden som har högsta pri­ oritet när miljöcertifieringen ska genomföras.

Så jobbar vi:

Jenny Albani, Humanistiska fakulteten: – Jag använder mig av olika verktyg/former.

Förra terminen byggde jag en projektsida i Mondo för miljörepresentanterna där de hittar allt material. Jag har också möten med dem och kontaktar dem regelbundet. Jag rapporterar till kanslichefen varje vecka vid kanslimötena.

Det område Jenny tänker fokusera på under året är att minska pappersförbrukningen.

Hur ser du på institutionernas roll i miljöarbetet?

– Utan institutionerna kan inte projektet finnas och det är extra viktigt att de är med på varje steg. De har nu fått makten att kunna påverka miljöarbetet i större utsträckning än tidigare.

Paul Glantz, Sofia Mattsson (bakre raden), Åsa Grip Nilsson och Jenny Albani är fyra av universitetets sex miljösamordnare.

20

Universitetsnytt April 2/2011

Paul Glantz, Naturvetenskapliga fakulteten: Prioriteringen för 2011 är att anordna utbildningar för att kunna hålla webbmöten och video­ konferenser, säger Paul Glantz.

– På grund av miljöcertifieringen tror jag att miljöarbetet vid universitetet har stärkts betydligt, då många fler institutioner idag arbetar aktivt med miljöarbetet.

Under 2011 tror han främst medarbetarna märker miljöarbetet genom att studenterna får möjlighet att börja källsortera i källsorteringsmoduler som placeras i allmänna utrymmen.

– Förhoppningsvis kommer varje institution också att genomföra åtminstone en åtgärd för att minimera användningen av kopieringspapper. Utbildning i webbmöten och videokonferen-

Certifieringsarbetet samordnas av fakulteternas och förvaltningens miljösamordnare samt universitetets miljökoordinator, Jenny Lilliehöök vid Tekniska avdelningen. Miljösamordnarna är Jenny Albani (Humanistiska fakulteten), Roger Nilsson (Juridiska fakulteten), Paul Glantz (Naturvetenskapliga fakulteten), Sofia Mattsson (Samhällsvetenskapliga fakulteten), Åsa Grip Nilsson (förvaltningen) och Sara Parmhed (Universitetsbiblioteket).

Texter: Per Larsson/Foto: Eva Dalin

▼

beslutade rektor att Stockholms universitet ska miljöcertifieras innan utgången av 2013. Arbetet pågår nu för fullt inom fakulteterna, förvaltningen och vid universitetsbiblioteket.

Varje institution och enhet ska ha en miljörepresentant. Dessa sammanställde i höstas vad inom respektive verksamhet som har en betydande miljöpåverkan. Dessa sammanställningar skickades sedan till fakulteternas och förvaltningens miljösamordnare (se nedan). En kartläggning av miljölagstiftning och andra krav som universitetet lyder under görs också. Vidare ses miljörutinerna över för att se vad som behöver förbättras för för två år sedan

www.su.se/medarbetare/personal/ miljoarbete

ser ska också anordnas. En annan sak är att varje medarbetare kommer att ha möjlighet (med start i höst) att rapportera in en miljöavvikelse eller förbättringsförslag elektroniskt på webben. Åsa Grip Nilsson, förvaltningen: För 2011 är det de tre uppgifterna i miljöhandlingsplanen som har högsta prioritet.

– Under året tror jag den enskilde medarbetaren främst märker miljöarbetet genom den information alla ska få om universitetets miljöpolicy och att alla institutioner ska ta fram uppgifter om hur mycket kopieringspapper som köptes under 2010. Målet för 2011 är att det inte ska vara högre än 2010. Under hösten driftsätts även ett IT-verktyg som döpts till SAMIR för rapportering av miljöförbättringar och miljöavvikelser.

Dessutom kommer varje institution att ha sin egen miljöhandlingsplan.

Sofia Mattsson, Samhällsvetenskapliga fakulteten: – Jag försöker vara ett stöd för representanterna i miljöarbetet och hjälpa till så mycket jag kan.

Det viktiga är att försöka få ut informationen på ett bra sätt så att de känner att de har ett underlag för sitt egna miljöarbete vid institutionerna.

Finns det speciella områden du prioriterar i miljöarbetet?

– Själv är jag intresserad av frågor om ”grön IT” och hoppas kunna lära mig mer om det.

AR B ETSPLATS

”

Stockholms universitets gemensamma resepolicy är att med­ arbetare ska överväga om videokonferens eller ett webbmöte kan ersätta en resa, att undvika att flyga när sträckan under­ stiger 50 mil och att välja miljötaxi när taxi används.

Ny tvärvetenskaplig doktorandgrupp för miljöforskning den tvärvetenskapliga och ämnesövergripande miljöforskningen vid Stockholms universitet utlyser Stockholm Resilience Centre (SRC) deltidsfinansiering på 10 procent för fem doktorander: en från varje fakultet och en från SRC. Ambitionen är att skapa en doktorandgrupp på åtminstone 10 personer som ska liva upp dialog och forskning över fakultetsgränserna kring samspelet mellan människa, samhälle och ekosystem.

Som medlem i doktorandgruppen ska du bidra till att förbättra forskning och dialog över ämnesområden och fakulteter, genom kurser, seminarier, workshops och andra initiativ. Du kan på så sätt utveckla din kompetens och meritera dig, och även bygga viktiga nationella och internationella nätverk.

Arbetsuppgifterna i doktorandgruppen motsvarar 10 procents tjänst under ett år med möjlighet till förlängning ett år. Arbetet kan på så sätt utgöra en del av din instituför att stärka

tionstjänstgöring, som SRC betalar till din hemmainstitution, och förlänga din forskarutbildning.

Du måste vara antagen som doktorand vid Stockholms universitet. Din forskning får gärna röra samspelet mellan människan, samhället och ekosystem. Ett starkt intresse för miljö och hållbar utveckling är viktigt, liksom nyfikenhet på forskning över ämnesgränserna.

Bifoga CV, ange handledare och ge en kort beskrivning av din forskningsinriktning när du skickar in ansökan. Berätta om dina eventuella erfarenheter av tvärvetenskap, dina nätverk och samarbetspartners.

Sista ansökningsdag: 1 maj 2011. Mejla din ansökan till Olof Olsson, Stockholm Resilience Centre, olof.olsson@stockholmresilience.su.se. Har du frågor kan du kontakta Olof Olsson eller Jonas Ebbesson vid Juridiska institutionen.

Text: Jonas Ebbesson

vår visuella identitet Stockholms universitetsblå är primär färg och till den finns fyra komplementfärger – oliv, himmel, vatten och eld. Den primära färgen skapar kontinuitet och ska helst alltid förekomma i vår visuella identitet, till exempel genom att använda universitetsblå logotyp. (För nedladdning av logotyper se https://www.su.designmanual.se/ elements/logotype/) Komplementfärgerna bygger på akademisk tradition och har inspirerats av formelementen i logotypen, färger i universitetets arkitektur och stadens naturmiljö. Läs mer i manualen Visuell identitet www.su.se/visuellidentitet.

För frågor kontakta visuellidentitet@su.se.

Värdefull bokdonation till TÖI fick Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) ett välkommet tillskott till sitt bibliotek. Det var cirka tvåhundra titlar, somliga riktiga rariteter som är omöjliga att få tag på. Främst rör det sig om verk inom medieöversättning, särskilt då undertextning, men även allmän översättningsteori och lexikografi. Lexikon och forskningsmaterial ingår.

Det rör sig om en bokdonation från Jan Ivarsson som är internationellt erkänd som nestor inom medieöversättning och var den förste som skrev om undertextning. Hans bok ”Subtitling” från 1998 har länge räknats som ”bibeln” för alla undertextare, enligt Jan Pedersen, som är lektor i medieöversättning vid TÖI. Jan Ivarsson kontaktade TÖI i höstas och föreslog donationen, eftersom han vid åttio års ålder vill börja trappa ner något. Vid TÖI insåg man donationens värde och tog tacksamt emot den.

Efter att ha spenderat vintern med att sammanställa och katalogisera samlingen, levererade Jan Ivarsson den personligen. På TÖI firades det med en liten ceremoni samt kaffe och tårta. Nu pågår arbetet med att integrera Jan Ivarssonbiblioteket i de befintliga samlingarna.

– Donationen gör det möjligt för TÖI att utöva mer forskning inom medieöversättning. Tillskottet gör TÖI till innehavare av vad som antagligen är Sveriges största bibliotek om översättning, särskilt då medieöversättning, säger Jan Pedersen.

Jan Ivarsson var även med och grundade ESIST (European Association for Studies in Screen Translation). I Berlin i höstas var han den förste som mottog ESIST:s stora pris (som därför framgent bär hans namn) för ”invaluable services to the field of Audiovisual Translation”. i februari

Text: Per Larsson/Foto: Lena Grape

80% 60% 40% 20%

Jan Ivarsson och TÖI:s föreståndare Ingrid Almqvist.

Universitetsnytt April 2/2011

21

AR B ETSPLATS

Favorit på is i repris

Centralt mentorskapsprogram för studenter påbörjas ett centralt mentorskapsprogram vid Stockholms universitet.

Syftet med programmet, som är ett pilotprojekt, är att underlätta för studenterna vid övergången från studier till arbetsmarknad.

Mentorn är tänkt att agera som bollplank rörande frågor kring arbetsliv, karriär och personlig utveckling. Regelbundna träffar bidrar till att en ömsesidigt givande relation uppstår mellan adept och mentor där erfarenheter, tankar och idéer enkelt ska kunna utbytas. Programmen som utformas syftar således till personlig och professionell utveckling, både för mentor och för adept.

En styrgrupp har bildats under våren med representanter från fakulteterna, studentkåren, Kommunikationsenheten samt Studentavdelningen. Institutioner är nu på väg att utses för medverkan i pilotprojektet som kommer att löpa under två år.

Mentorsprogrammet börjar hösten 2011.

Kontaktperson: Faezeh Khalaji, e-post faezeh.khalaji@studadm.su.se och telefon 16 2745. hösten 2011

Skridskor, isdubbar och stavar fanns att låna. Malin Stenberg de Serves (röd jacka) höll i arrangemanget för andra gången. vad betydde några snöbyar när det fanns en nyplogad skridskobana och varm soppa med

mackor som väntade efteråt? Tidvis dålig sikt och snö gjorde inte att humöret sjönk nämnvärt hos de sextiotal personer som samlades på Brunnsviken en februaridag för friluftslunch i regi av Sektionen för geo- och miljövetenskaper. Det var andra året som sektionen anordnade aktiviteten, som uppstod då tre medarbetare gick en utbildning för hälsoinspiratörer.

Liksom förra året hyrde man in långfärdsskridskor och isdubbar så det bara var att låna utrustning för de som själva inte hade sådan. Bland besökarna fanns både erfarna skridskoåkare och de som inte tidigare stått på ett par skridskor.

I Naturens hus serverades soppa och mackor till lunch. Utanför fanns både eld och fällar att sitta på, men här gjorde snöbyarna sitt till så det blev tomt runt elden.

– Det var fantastiskt skoj att is och väder lät oss upprepa förra årets friluftslunch på is!

Det kan man aldrig ta för givet när det gäller naturis … De där snöbyarna som drog in mitt i allt förvandlade vår närmiljö till en riktig vinterfriluftsupplevelse. Nu kan vi bara hoppas att traditionen, som det nu blivit, kan upprepas nästa år och kanske i strålande vårsol?! I väntan på det funderar vi hälsoinspiratörer på en för- eller sensommaraktivitet på vatten, säger Malin Stenberg de Serves.

Text och foto: Per Larsson

Bouleturnering, lunchpromenader eller fågelskådande? Har ni någon form av gemensamma friskvårdsaktiviteter även vid er institution/motsvarande så tipsa gärna Universitetsnytt, per.larsson@kommunikation.

Institutionsfasen igång i projekt Webb 2010 nu har tester påbörjats och de första huvud-

redaktörerna har fått en grundläggande utbildning i webbpubliceringsverktyget Polopoly version 9. Två olika typer av webbplatser testas; en som redan ligger i Polopoly version 8 och som ska föras över (migreras) till den nya versionen och en webbplats som skapas från ett tomt skal. Om testerna går bra så bör övriga webbplatser kunna börja migreras i april eller maj månad.

Migreringen av befintliga webbplatser kommer att ske i flera omgångar både före och efter sommaren. För enheter som står på kölista för att lägga upp sina webbplatser i Polopoly beräknas de första kunna påbörja sitt arbete i april. Aktuell tidsplan för projektet hittar du på: http://www.su.se/medarbetare/fran-ledningen/utvecklingsprojekt/projekt-webb2010 Text: Jan Löf

22

Universitetsnytt April 2/2011

AR B ETSPLATS

Förenklat planarbete vid universitetet

• Samordning så att planerna både centralt och på institutionsnivå får en likformig struktur.

• Samordning av processen så att planerna tas fram och beslutas på ett likformigt sätt.

• En förenkling för institutionerna i deras arbete med att skriva lokala handlings­ planer.

• Institutionerna behöver inte längre skriva långa handlingsplaner med större textmassor utan fyller i en enkel åtgärdsmall.

Kravet på att ha handlingsplaner inom alltfler områden har ökat de senaste åren, säger förvaltningschef Ann-Caroline Nordström.

– Det innebär en ökad administration totalt sett, hur vällovliga och viktiga syftena med planerna än är. Genom att centralisera hanteringen av planerna vill vi minska och förenkla administrationen vid institutionerna. En enhetlig form på alla planer ska bland annat göra det lättare att läsa och tolka bakgrund, syfte, mål och krav. De centralt framtagna handlingsplanerna är också tänkta att underlätta för institutionerna att avgöra vad de själva bör göra för att uppfylla mål inom olika områden, exempelvis arbetsmiljö, jämställdhet och likabehandling.

Samtliga handlingsplaner kommer att samlas på ett och samma ställe på webben, där även mallen för de förenklade lokala planerna finns. Adressen är www.su.se/medarbetare/fran-ledningen/planering-uppfoljning/specialplaner.

vid stockholms universitet skapas under ett år en hel del avfall. Under 2009 blev det 401 ton inom kategorin hushållsavfall från pentryn och allmänna ytor och 207 ton kontorspapper. Det blev också 61 ton wellpapp, 43 ton förpackningsglas, 26 ton metall och 36 ton sorterat brännbart avfall (plast och restavfall). Dessutom gick 51 ton avfall till deponi, det kunde alltså inte återanvändas eller förbrännas.

Våren 2011

Text: Stefan Nordin

▼

har lämnat sin slutrapport och de första handlingsplanerna enligt den nya formen har kommit. Syftet med projektet var att se över och revidera systemet för arbetet med universitetets handlingsplaner. Målet var att förenkla arbetet vid institutionerna så att mer tid kan läggas på att uppfylla målen i planerna och mindre tid på att skriva själva planerna. I korthet innebär förslaget följande förändringar: översynsprojekt planarbete

Visste du att …

Samlad information om översynsprojektet www.su.se/ medarbetare/fran-ledningen/utvecklingsprojekt/oversynsprojektet

Tisdagsföreläsningar Reflektioner och tankar om händelser i vår omvärld 12/4

Kan kemi göra koldioxiduppfång och lagring billigare?

Niklas Hedin, docent i materialkemi.

26/4

Pompeji, Kairo och Karthago – världsarv under hot Arja Karivieri, universitetslektor i antikens kultur och samhällsliv och Nils Billing, filosofie doktor i egyptologi och gästlärare.

10/5

Kärlekens kemi – vad händer i vår hjärna när vi blir förälskade?

Anna-Lena Ström, forskare i neurokemi.

68 doktorandplatser i naturvetenskap vid Stockholms universitet gör en stor samlad utlysning av doktorandplatser inom fakulteten.

Man söker 68 nya doktorander inom 30 ämnen. Inom de flesta fall rör det sig om 1–2 platser men några ämnen söker fler doktorander än så. Inom fysik letar man efter åtta nya doktorander medan naturresurshushållning och organisk kemi söker sju stycken vardera.

– Vi ser detta som ett sätt att synliggöra fakultetens styrka och bredd inom forskningen. Vi menar att det kan medföra att fakulteten som helhet är mer attraktiv för de bästa doktoranderna och forskarna, säger fakultetens dekanus Stefan Nordlund.

Fakultetsnämnden beslutade 2007 att utlysning av platser i utbildningen på forskarnivå får ske högst fyra gånger per år och att om möjligt skulle detta ske genom samlade utlysningar. Ett senare beslut innebär att två av utlysningarna ska vara gemennaturvetenskapliga fakulteten

samma och två får institutionerna besluta om. Den första gemensamma utlysningen gjordes hösten 2007.

– Den allmänna uppfattningen är att vi får fler och mer kvalificerade sökande nu än tidigare, dessutom kommer de från andra lärosäten i större utsträckning, säger Stefan Nordlund.

Sista ansökningsdag är den 2 maj 2011.

Närmare information om de lediga platserna finns på www.science.su.se. gjorde även Humanistiska fakulteten en samlad utlysning av platser inom forskarutbildningen. Det rör sig här om 17–19 platser i utbildningen, där vissa platser är i form av utbildningsbidrag. Sista ansökningsdag för samtliga platser är den 15 april 2011. www.hum.su.se. tidigare i år

FRI ENTRÉ. Kl. 18.00–19.30 (inkl. frågestund) i hörsal 6, hus C, plan 3, Södra huset, Frescati.

Mer information om vårens tisdagsföreläsningar och andra öppna föreläsningar vid universitetet finns på: www.su.se/oppnaforelasningar eller facebook.com/stockholmsuniversitet

Universitetsnytt April 2/2011

23

AR B ETSPLATS

Forskningsprojekt födde friskvårdsföretag

Massage tillhör det Carina Jenssen Söderström kan erbjuda.

Planer finns även på att starta en ”friskvårdskör” vid universitetet. Dessa planer ligger dock på is ett tag i väntan på att den friskvårdskonsult som skulle hålla i kören kommer tillbaka från sin föräldraledighet.

Text: Per Larsson/foto: eva dalin

▼ ▼

nerna är friska. Företaget intervjuar försökspersonerna om livsstil och gör en hälsoprofil, med bland annat uppgifter om kost, motion och skelettvikt. Konditionen testas även. Under försöksperioden fortsätter hälsoprofiler att tas fram för försökspersonerna, och forskare vid GMT testar blod och stressnivåer (i Friskvårdsakademins lokaler).

Carina Jenssen Söderström driver Friskvårdsakademin. Hon är utbildad friskvårdkonsult och arbetade tidigare i ett liknande projekt vid GMT. När dessa tjänster behövdes inom Funcfood startade hon eget. Eftersom det enbart är vissa perioder som projektet ger företaget full beläggning bestämde Carina att även sälja tjänster – som massage, zonterapi och stresshantering – till medarbetare och studenter. Företaget har nu runt 80 kunder, främst medarbetare vid institutioner. De flesta kommer för att få massage, och utnyttjar då även möjligheten att använda sin friskvårdspeng från universitetet, som är på 1 500 kronor per år.

www.friskvardsakademin.se www.su.se/medarbetare/personal/ arbetsmiljo-halsa/friskvard (information om friskvårdspengen)

Funcfood är ett samarbetsprojekt mellan EU och Indien. Den europeiska delen koordineras av professor Dag Jenssen vid GMT. Två forskargrupper vid GMT och en vid Institutionen för material- och miljökemi är med i projektet. Karolinska Institutet deltar även med en forskargrupp. ▼

tidigare låg mellan E- och F-husen i Arrheniuslaboratorierna erbjuds nu kroppslig stimulans istället för den själsliga som böckerna förhoppningsvis gav. En del av utrymmet har fått ge plats åt bland annat massagebänk och testcykel.

Det är det nystartade företaget Frisk­ vårdsakademin som flyttat in, snett över trapphuset från Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi (GMT).

Etableringen har nära koppling till institutionen och ett EU-forskningsprojekt GMT koordinerar. Inom ramen för Funcfood ska forskare i Stockholm, Serbien, Italien och Tyskland tillsammans med kolleger i Indien identifiera ämnen som kan användas som functional foods, livsmedel som kan ha positiva effekter på människors hälsa.

En del av försöken görs på människor.

Försökspersonerna får äta livsmedel med en viss substans under en tidsperiod för att sedan ta uppehåll i konsumtionen. Genom att låta försökspersonerna sitta på testcykel och anstränga sig kan man mäta stress på olika kroppsfunktioner och därmed halten av biomarkörer, det vill säga kroppsegna ämnen som kan kopplas till risken för att få en viss sjukdom. GMT ska främst studera effekterna av dessa ämnen på rökare.

Det är här Friskvårdsakademin kommer in genom att kontrollera att försökspersodär biologibiblioteket

http://funcfood.gmt.su.se/

Förfalskade betyg vid antagning till utbildningar stockholms universitet har hittills under läs-

året 2010/2011 fått in drygt 15 anmälningar från Verket för högskoleservice (VHS) rörande studenter som använt sig av förfalskade betyg för att komma in på utbildningar vid universitetet. Antalet fall har ökat markant jämfört med tidigare år.

– Det är viktigt att informera om vilka konsekvenser det kan få för berörda studenter. Att använda sig av förfalskade betyg vid ansökan till universitet eller högskola är brottsligt, säger Agneta Stenborg som är jurist vid Ledningskansliet vid universitetet.

När VHS upptäcker att en student har blivit antagen till utbildning vid universitet eller högskola med stöd av förfalskade betyg görs alltid en polisanmälan. Detta kan få till följd att studenten i fråga blir dömd för urkundsförfalskning eller brukande av förfalskad urkund och därmed riskerar fängelsestraff i upp till två år.

Helt oberoende av polisens utredning gör universitetets jurister en egen utredning. En omprövning av ett antagningsbeslut, som utgör ett för studenten gynnande beslut, kan enligt fast praxis ändras om beslutet

blivit oriktigt till följd av vilseledande från studentens sida. Att framställa och åberopa ett falskt betyg vid ansökan till universitet eller högskola utgör ett sådant vilseledande.

Om det visar sig att studenten nyttjat ett falskt betyg för att komma in på utbildning vid universitetet och det dessutom kan fastslås att studenten inte skulle ha blivit antagen till aktuell utbildning utan det förfalskade betyget, återkallas antagningsbeslutet av universitetet. Detta innebär att studenten inte längre får följa utbildningen vid Stockholms universitet.

Text: marie jackalin

24

Universitetsnytt April 2/2011

AR B ETSPLATS

De maskar på jobbet En gång i månaden träffas deltagarna på Fakultetsklubben.

gör en av vinterns sista(?) byar med snöslask sitt till för att mota vårens ankomst. Men väl innanför den bastanta dörren möter värmen och lugnet. Från biblioteket strömmar avkopplande musik och runt det runda bordet är koncentrationen stor på det man samlats för – att sticka.

Kvinnorna – och mannen – i de mjuka fåtöljerna är universitetets stickklubb, eller Stockholm University Knitting Society som är det namn det går att söka efter på Facebook. Det som förenar är intresset för stickning. Och om det dessutom kan göras under trevliga former i goda vänners lag är det inte fel.

Ambitionen är att träffas en gång i månaden på Fakultetsklubben. Oftast stickar de ett par, tre timmar, samtidigt som de tar en läsk, öl eller ett glas vin och en smörgås.

Förutom stickträffarna har det även hunnit bli andra gemensamma aktiviteter som en resa till en garnaffär i Uppsala. på väg till fakultetsklubben

Svante Fjelkner och Anna Riddarström.

Stickklubben har sitt ursprung i korridoren A5, Södra huset, där några personer vid dåvarande Lärarutbildningskansliet och fakultetskanslierna upptäckte stickning som ett gemensamt intresse. Efter ett tag började stickningen arrangeras som ”after work” och andra intresserade strömmade till. Både nybörjare och erfarna. Stickklubben – eller nätverket som det egentligen är, eftersom det inte är medlemsavgift eller stadgar – bildades 2009. Tiotalet personer är aktiva, men många hör av sig och vill vara med.

Erfarenheterna och tiden som ägnas åt stickning varierar. Från dem som stickar flera plagg i veckan och gör det på beställning till dem som började sticka först när de gick med i stickklubben och som lägger undan stickningen mellan träffarna.

Vad är det då som stickas? Sjalar är ett populärt nybörjarprojekt. Vantar är också populärt. Stickade kakor och godis har också fått ett uppsving.

Vill du komma i kontakt med stickklubben kan du kontakta Anna Riddarström anna.riddarström@adm.su.se Text: Per Larsson Foto: Eva Dalin

Gör din röst hörd!

Skicka en insändare till Universitetsnytt, per.larsson@kommunikation.su.se

Universitetsnytt April 2/2011

25

NAMN OC H NYTT

Universitetsskylten lyser från Södra huset Den 4 februari invigdes den nya skylt som satts upp på Södra huset i Frescati. De närmare två meter höga bokstäverna gör nu att namnet ”Stockholms universitet” syns tydligt när man närmar sig universitetet på Roslagsvägen söderifrån.

– Södra Huset, nu med ny skylt, står idag som en symbol för det moderna och levande universitetet, skriver rektor Kåre Bremer på sin blogg.

Senare under året kommer även skyltar, pyloner, med universitetets namn att sättas upp längs Roslagsvägen vid Kräftriket respektive tunnelbanestationen Universitetet.

Inga lönespecifikationer med posten Från och med marslönen skickas inga lönespecifikationer ut till anställda som är månadsavlönade. Den som absolut vill ha sin specifikation hemskickad har möjlighet att gå in i HR-webb under Mina Sidor/Personlig information och avmarkera en ruta.

Lärumbiblioteket i Konradsberg stängs Lärumbiblioteket i K-huset i Campus Konradsberg stängs från och med den 2 juni. Bok- och tidskriftssamlingarna flyttar under sommaren över till Huvudbiblioteket i Frescati. För studenter som har undervisning kvar i Konradsberg planerar universitetsbiblioteket för någon form av kompletterande service i en mindre lokal.

Detaljer kring detta är ännu inte klart men servicen kommer att pågå så länge det finns undervisning kvar på Konradsberg.

Avtal med Cornell University

Anmäl dig till Forskardagarna Den 5–6 oktober är det dags för årets upplaga av Forskardagarna. Stockholms universitets nyblivna doktorer får då chansen att presentera sin forskning för allmänheten på ett populärvetenskapligt sätt.

Har du disputerat/disputerar du under detta läsår och vill delta? Anmäl dig till karin.tjulin@kommunikation.su.se senast 15 april.

Stockholms universitet har tecknat avtal med Cornell University, som är ett av USA:s främsta universitet beläget i delstaten New York. Avtalet rör Cornell College of Agriculture and Life Sciences (CALS) som har fokus på jordbruk, livsmedelsforskning, tillämpad socialvetenskap, miljövetenskap och livsvetenskap (life sciences).

Avtalet sträcker sig ett år (till november 2011) och syftar till att stärka personal­ utbyte och samarbete mellan de deltagande parterna. Det omfattar även möjligheter till utbyte för studenter på masternivå.

Cornell University är ett av de läro­säten som anges som prioriterade för samarbete i universitetets nya strategi för internationellt samarbete. Mer information om samarbetsavtalet ges av Tom Morell, Sektionen för internationellt studentutbyte och lärarutbyte, telefon 16 1184 eller e-post tom.morell@adm.su.se

Flytt av kanslier VFU-sekretariatet har nyligen flyttat från Konradsberg till Frescati. Nu sitter sekretariatet tillsammans med övrig personal på Studentavdelningen vid Studentcentrum i Södra huset, hus A plan 4. Naturvetenskapliga fakultetskansliet har även flyttat – från Bloms hus till Södra huset. Där sitter man nu tillsammans med samhällsvetenskapliga och humanistiska fakultetskanslierna på plan 5.

26

Universitetsnytt April 2/2011

Rättelse: I förra numret angavs i artikeln om Kemiåret att Stockholms universitet/ högskola haft fem Nobelpristagare i kemi. Den rätta siffran ska vara fyra.

Dessa är Svante Arrhenius (1903), Hans von Euler-Chelpin (1929), George de Hevesy (1943) och Paul Crutzen (1995).

Världsledande polarforskning Under 2010 genomfördes en utlysning för logistikstöd till forskningsprojekt i polarregionerna utanför Sverige av Vetenskapsrådet i samarbete med Polarforskningssekretariatet. Resultatet av utlysningen blev klart under hösten 2010, och utvärderingsgruppens omdömen var generellt mycket positiva. Av 27 ansökningar rankades tre som världsledande (Outstand­ ing) i sitt forskningsfält och tio som nationellt ledande (Excellent). Samtliga tre projekt som klassas som världsledande drivs av forskare vid Stockholms universitet.

Dessa är: • Örjan Gustafsson, Institutionen för til�lämpad miljövetenskap – International Siberian Shelf Study (ISSS): Permafrost degradation and greenhouse gas releases in the outer East Siberian Sea • Michael Tjernström, Meteorologiska institutionen – Arctic Summer Cloud Experiment (ASCE): A post-rissearc project?

• Victoria Pease, Institutionen för geologiska vetenskaper – Tectonic evolution of the Amerasia Basin and cale Tre forskningsprojekt vid Stockholms universitet klassas även som nationellt ledande (Excellent).

Forskarskolor ska ge nya lektorer Regeringen satsar 251 miljoner kronor på forskarskolor där cirka 200 lärare och förskollärare ska kunna utbilda sig till lektorer. Satsningen innebär att lärare får läsa till en licentiatexamen i de ämnen de har utbildning att undervisa i eller i ämnesdidaktik kring dessa ämnen. Förskollärare ska ges möjlighet att bli licentiater i barns lärande och utveckling, i synnerhet barns språkliga och matematiska utveckling.

Läraren ska gå forskarutbildning på 80 procent och arbeta kvar på sin arbetsplats resterande 20 procent av tiden. Läraren har under hela utbildningsperioden sin lön från sin arbetsgivare.

Vetenskapsrådet kommer inom kort utlysa medel för anordnande av dessa så kallade forskarskolor och ta in ansökningar från de universitet och högskolor som vill delta i satsningen. Utbildningen beräknas kunna starta höstterminen 2011 eller vårterminen 2012.

NAMN O C H NYTT

Svenska Akademien har beslutat tilldela Boel Westin Schückska priset 2011 på 100 000 kronor som avser att stödja och belöna litteraturhistoriskt författarskap.

Boel Westin är professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och även knuten till kulturredaktionen på Dagens Nyheter som recensent.

Polarforskarmedalj till Martin Jakobsson Martin Jakobsson, professor vid Institu­tionen för geologiska vetenskaper, får 2011 års IASCmedalj av The International Arctic Science Committee (IASC). I motiveringen står att Martin Jakobsson representerar en ny generation av polarforskare med en interdisciplinär och multinationell syn på forskningen.

Ny ledamot i universitetsstyrelsen

Den 23 februari var det dags för årets utdelning av utmärkelsen vid Stockholms universitet. Av tradition sker det på Spökslottet och det är rektor som delar ut utmärkelserna. Av de 49 medarbetare vid universitetet som under året uppnått 30 år i statlig tjänst hade 37 personer tackat ja till cocktailmottagningen och kunde då välja mellan att få herr- eller damarmbandsur av guld, ett graverat konstglas, ett slipat konstglas eller en guldmedalj.

Förutom rektor Kåre Bremer närvarade även prorektor Lena Gerholm och förvaltningschef Ann-Caroline Nordström.

Bok om smak för motion

Regeringen har utsett Patrik Tigerschiöld till ny ledamot i styrelsen för Stockholms universitet.

Han ersätter Peter Norman som entledigades ur styrelsen när han blev finansmarknadsminister.

Patrick Tigerschiöld är VD för investmentbolaget Bure.

I ”Smak för motion” presenterar LarsMagnus Engström, professor emeritus vid Stockholms universitet, sin unika studie som rönt stor uppmärksamhet internationellt. Hur såg motionsvanorna ut för 15-åringar 1968? Och hur ser de ut för personer i 50-årsåldern, cirka 40 år senare? I denna longitudinella studie, där författaren följt cirka 2 000 flickor och pojkar från tonåren till medelåldern, kommer nya och överraskande resultat fram.

Madeleine Leijonhufvud årets feminist

Osamu Terasaki – en av världens främsta kemister

Madeleine Leijonhufvud har utnämnts till årets Feminist 2011 av Ålands Feminist­akademi. Hon är professor emerita i straffrätt och flitig debattör. Priset delades ut i vid en ceremoni den 8 mars, på internationella kvinnodagen.

Företaget Thomson Reuters, som bland annat sammanställer och jämför citeringar för forskare, har publicerat en lista med världens främsta kemister de senaste tio åren. Thomson Reuters har tittat på antalet vetenskapliga arbeten forskarna publicerat, vilka tidskrifter de publicerats i och hur ofta de citerats av andra forskare. På plats 52 finns Osamu Terasaki, professor vid Avdelningen för oorganisk kemi och strukturkemi vid Stockholms universitet, med 92 vetenskapliga publiceringar de senaste tio åren. Ingen annan svensk forskare finns bland de kemister som rankas som de 100 främsta i världen.

Belönade för ”nit och redlighet” Efter 30 år i statlig tjänst belönas medarbetare för lång och trogen tjänst eller utmärkelsen Nit och Redlighet i rikets tjänst som det formellt heter.

I korthet Per Siegbahn, professor i kvantkemi, är den förste som har tilldelats det nyinstiftade priset Björn Roos Award av Sektionen för teoretisk kemi inom Svenska Kemistsamfundet.

Annika Lantz Friedrich har befordrats till professor i psykologi, särskilt arbets- och organisationspsykologi. Åke Daun, professor emeritus vid Stockholm universitet och Nordiska museet, får Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning.

Linda Laikre har befordrats till professor i populationsgenetik med inriktning mot zoologi och bevarandebiologi.

Lennart Bergström, professor i material­ kemi, är ny gästprofessor vid Shanghai Jiao Tong-universitetet i Kina.

Ragnar Elmgren, professor i brackvattens­ ekologi, får Östersjöfondens huvudpris på 15 000 euro för sitt mångåriga arbete att öka kunskapen om Östersjöns ekosystem.

Matti Miestamo och Bernhard Waelchli anställs som professorer i allmän språk­ vetenskap.

Inger Eriksson har befordrats till professor i pedagogik, med inriktning mot lärande och läroplansteori.

Nihad Bunar har befordrats till professor i barn- och ungdomsvetenskap.

Peter Hedström blir ny chef för Institutet för Framtidsstudier. Han har bland annat varit professor vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.

Dominicus van der Wijst är gästprofessor vid Företagsekonomiska institutionen.

Kåre Bremer, rektor för Stockholms universitet, har valts till ny ordförande i SUNET (Swedish University Computer Network).

Daniel Westman, doktorand i rättsinformatik och Kristina Höök, professor i Människa-Maskin-Interaktion, har utsetts till medlemmar i Digitaliseringsrådet.

Foto: Eva Dalin Kerstin mothander Mattias bardå

▼

Schückska priset till Boel Westin

www.su.se/medarbetare Universitetsnytt April 2/2011

27

samtalet

Så kan vi rekrytera de bästa forskarna En intressant forskningsmiljö lockar. Men samtidigt är låga löner, svårigheter att få tag på bostad och jobb åt medföljande problem när universitetet ska rekrytera forskare internationellt.

Internationella utlysningar är viktiga för att få de bästa forskarna, menar Arja Karivieri och Johan Kleman.

Medverkande Christina Lönnblad: Administrativ chef för Institutet för internationell ekonomi (IIES), som är ett forskningsinstitut vid universitetet.

Johan Kleman: föreståndare för Bert Bolincentret för klimatforskning och pro­dekan för Naturvetenskapliga fakulteten.

Arja Karivieri: ställföreträdande prefekt vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur.

28

Universitetsnytt April 2/2011

vid en majoritet av universitetets institutioner ha en nationellt ledande och internationellt framstående ställning. En ökad grad av internationalisering är viktigt för att nå dit och nyligen antog Stockholms universitet en strategi på detta område. Vi samlade företrädare för några institutioner och forskningsinstitut för att höra om hur de jobbar med att rekrytera framstående forskare och hur Stockholms universitet står sig i konkurrens med andra lärosäten. Platsen för samtalet var sammanträdesrummet vid IIES där de tidigare föreståndarna Gunnar Myrdal och Assar Lindbeck blickar ner från väggarna. till 2015 ska forskningen

Hur jobbar ni med rekrytering?

Arja: Tack vare externa fakultetsanslag har vi kunnat utlysa extra post doktorstjänster och seniora forskartjänster. När vi annonserat har vi valt att göra det internationellt, vilket är viktigt inom vårt område. Vi har kunnat rekrytera forskare från andra håll, både i Sverige och från utlandet. Det blir en mer givande forskarmiljö om det finns forskare med olika bakgrund.

Johan: Vi har funderat på vilken nivå vi vill rekrytera forskare på och kom fram till att enbart utlysa lektorat. Förra året annonserade vi samtidigt ut sju lektorat via många internationella kanaler. Det här gav stort genomslag.

Inom Bert Bolin-centret har vi valt att inte få hit fixstjärnor. De är för dyra och har ofta stora krav på kringresurser. Vi utgår självklart från kandidaternas meritering, men försöker också aktivt bedöma kandidaternas möjligheter att fungera väl i det svenska akademiska systemet, och i framtida ledningsroller.

Christina: Vi rekryterar forskare på den internationella marknaden för nydisputerade nationalekonomer sedan 90-talet.

Intervjuer sker vid de årliga ASSA Meetings i USA där alla de stora aktörerna medverkar.

Av de yngre forskare vi intervjuar där bjuder vi hit ett antal för att ge ett seminarium innan vi bestämmer vilka vi ska rekrytera.

Detta bygger på det amerikanska så kallade tenure track-systemet där forskaren tillbringar sex år vid institutet som gästlärare/ forskare, finansierad med externa medel.

Efter sex år görs en delvis extern utvärdering och om forskaren bedöms vara av tillräckligt hög kvalitet sker en utlysning av ett forskningslektorat. Så här långt har de personer vi rekryterat på den internationella marknaden blivit högst rankade vid sådana utlysningar.

Johan: Vi har tydlig erfarenhet av vad som hindrar att få hit de bästa forskarna. Det är ofta de sökandes familjesituation och svårigheten att få jobb för medföljande.

Christina: Vi har samma erfarenhet.

Arja: Det borde kunna vara som i Tyskland där man organiserar arbete för partnern. I vissa fall är det ”enbart” bostad som är problem hos oss.

Christina: Jag skulle gärna se en liten central enhet vid universitetet som jobbar med bostadsfrågan och med att hitta arbeten utanför universitetet åt medföljande.

Arja: Kanske man kan utnyttja några av de planerade bostäderna vid Albano?

Johan: Vi har sökande från Tyskland och Schweiz som tydligt uttrycker en önskan att arbeta inom ett mindre auktoritärt akademiskt system.

Christina: Vi har också tittat alltmer på rekryteringar från Europa senaste tiden och rekryterat fem tyskar de tre senaste åren. Tyskland och Sverige är så nära så det kan fungera med familj om man reser emellan. Tyskarna har visat sig benägna att lära sig svenska.

Johan: Jag instämmer. Det innebär dessutom att tyskar snabbt kan bli operativa i ledningssammanhang, till exempel i fakultetsarbete.

Christina: Har man börjat få in forskare av en nationalitet kommer i allmänhet flera från samma land.

Hur står sig svenska löner?

Arja: Inom vårt område är lönenivån i Sverige låg. Det är svårare att få sökande till exempel från Norge och Finland till våra tjänster på grund av lönenivån.

Christina: Genom flera ERC-anslag senaste åren har IIES kunnat höja lönerna för attraktiva forskare. Men fortfarande kan vi inte konkurrera med de stora universiteten i USA, där forskarna ofta från två–tre gånger högre lön.

Johan: Vi ska vara medvetna att alla ämnen inte direkt har konkurrens på nationell nivå.

Inom naturgeografi har antalet lärosäten med ämnet minskat. Då spelar inte lönen så stor roll om det enbart finns några ställen att söka sig till.

Hur ser ni på den nya möjligheten att kalla professorer?

Johan: Inom vår fakultet ser vi det inte som en stor möjlighet. Vi är rätt nöjda redan idag.

Christina: Visst, det är väl bra. Men det viktiga är att förmå rätt person att söka. Det har vi i vissa fall kunnat göra utan att behöva kalla en person.

Johan: Att frekvent kalla professorer kan dessutom urholka förtroendet. Dessutom bör vi ha i åtanke att en skraltig professor kan kosta lika mycket som två lektorer.

Christina: Anställer man duktiga unga hungriga forskare kan de bidra med nya idéer. Och så får man hoppas att några av dem blir kvar.

Arja: Inom mitt område är det Stockholm, Göteborg och Uppsala som är störst. I Stockholm lyckas vi bra med att locka nya studenter och av dem som vill studera vidare eller forska så väljer många att fortsätta i Stockholm.

Christina: I Stockholm finns flera tunga aktörer inom nationalekonomisk forskning.

Vi kan vid rekrytering betona denna starka miljö och det gemensamma doktorandprogram Stockholms universitet och Handelshögskolan har. En av våra styrkor är också det stora seminarieprogrammet. Det är lätt att ta hit gästforskare.

Arja: Att ha internationella kontakter är en styrka. Jag har varit på utbyte i Michigan.

Institutionen deltar även i olika fältprojekt i andra länder, till exempel om Pompeji, och flera professorer har internationella samarbeten.

Johan: Jag tror Stockholms universitet är helt ok som varumärke, och direkt starkt som varumärke för sökande från mindre resursstarka länder. Men till Karolinska Institutets nivå som varumärke når vi inte än.

Christina Lönnblad med Assar Lindbeck på väggen.

Arja: Men de flesta forskarna tittar främst på hur framstående forskarna här är inom respektive forskningsmiljö. Det är den som säljer!

Christina: Jag delar den bilden. Internationellt tycker många forskare att Stockholms universitet är tillräckligt bra för att man ska ha utbyte med och eller jobba vid en viss del av universitetet.

Hur skiljer sig rekryteringsprocess mot andra länder?

Johan: Det skiljer sig en del. Här har vi till exempel inte en organiserad rundvandring där man får möta personalen. Sakkunniga kan även bli förvånade över att vi inte kan anställa kompetenta sökande på lägre nivå om de inte uppfyller kraven för den utlysta tjänsten och att inte prefekten kan ta beslut utan att det görs av fakulteten. Ett problem är att vi inte har rätt att snegla på andra pågående tjänstetillsättningar och därmed försvåras möjligheterna att forma bra grupper.

Christina: Det är viktigt med en bra rekryteringspolicy. Vi får ofta höra från kandidaterna att vi har det bästa mottagandet.

Det blir än viktigare för oss än för de stora toppuniversiteten … vi måste helt enkelt anstränga oss hårdare.

Johan: Jag tror att vi vid universitetet har en ganska bra anställningsprocess. Där­emot kanske vi har sämre processer för att tillsätta chefer och kanske också administratörer. Många prefekter är inte toppenbra som ledare, detta påverkar även arbetsmiljö, ekonomi med mera. Lyckas universitetet rekrytera de bästa cheferna gynnar det även forskningen.

Text: Per Larsson Foto: Eva Dalin

Universitetsnytt April 2/2011

29

I N ENGLISH

Fees and internationalisation this autumn Stockholm University, like other Swedish educational institutions, will take a further step into the increasingly competitive global education market to attract the best researchers and students. Our hope is that students from prominent non-European universities will choose to study at Stockholm University – despite the tuition fees.

The strategy Stockholm University will adopt to meet the needs of the new situation is to invest in the recruitment of students from a number of leading non-European universities with which researchers have already successfully engaged in collaboration. In light of this we have launched a new visiting researcher programme, travel grants to initiate research studies and linguistic support services. An impressive number of applications were submitted: 129 in total! Visiting researchers from the University of Wisconsin-Madison have already arrived.

Colleagues at the Communications Office, the Student Services International Mobility Unit and the Research Liaison

Unit are currently working on the practical details of what step two will encompass; the step in which we will progress from research collaboration to student recruitment.

Stockholm University’s strategy for recruiting fee-paying students from countries outside of Europe will consist of a package of initiatives targeted towards our selected non-European ‘sister universities’. Investment in these initiatives will total SEK 38 million, a sum the University Board decided to make available for an initial two-year period to attract visiting scientists and post-doctoral researchers, to enable research-related travel, to provide linguistic support and to provide scholarships for eligible students. Stockholm University will also work actively towards attracting external funding for students to come here, perhaps in the form of company sponsorship for incoming students.

By making these types of opportunities available we hope that leading non-European universities will enter into an alliance with Stockholm University. Such an alliance would mean an intensification of research

collaboration and also presupposes mutual ambassadorship and support for information to students.

Hopefully those researchers that are now participating in the internationalisation initiatives will function as willing ambassadors for Stockholm University when they visit their colleagues at the sister universities. How such ambassadorship will function and what this will include will be discussed further during the spring. Considering the dedication of researchers and our good international network, the prerequisites exist to recruit non-European students to Stockholm University – despite the fees.

New leading research areas established

tially leading research areas within each respective faculty, so that the leading areas of research could be revised. On 31 March the Vice-Chancellor decided on the new leading areas. There are 30 of these in total, with a distribution of eight within the field of humanities research, six within the field of law, nine within natural sciences and seven within social sciences.

“There are two important reasons. Firstly this helps us to communicate externally what Stockholm University is really good at – and by so doing generate an external image of Stockholm University. Secondly it is important that we ourselves keep track of what we are good at and where we have room for improvement,” says ViceChancellor Kåre Bremer.

into three new calls: invitations to attract internationally renowned guest researchers and post-doctoral fellows, travel grants for research-based activities and for linguistic support and funding for text translations. At the beginning of March the Vice-Chancellor decided which researchers would be awarded funding from the first round of application submissions.

In total 129 applications were received.

The Faculty of Science received the highest amount of funding – almost SEK 8.5 million. From the applications sixteen researchers have been awarded grants to invite renowned visiting researchers and postdoctoral fellows. Eight researchers have also been awarded travel grants. The Faculty of Humanities received almost SEK 4 million in this first round. The Faculty of Social Sciences received SEK 2.5 million. The Faculty of Law received just over SEK 1.1 million.

One of those awarded funding was Peter Brezezinski (picture), a professor in biochemistry. He is to receive two grants to invite visiting researchers. One of these

For the past six years Stockholm University has highlighted leading research areas.

Faculties have identified research that can be regarded as nationally prominent and as having a high standing internationally and the Vice-Chancellor has determined which areas are recognised.

At the beginning of 2009 the faculties were tasked by the Vice-Chancellor with compiling lists of the leading and poten-

30

Universitetsnytt April 2/2011

SEK 16 million for internationalisation Stockholm University has made SEK 38 million available over two years to promote international research collaboration.

The major portion of the funding will go

Lena Gerholm, Pro Vice-Chancellor prorektor@su.se

I N ENGLISH

Environmental certification efforts continue Two years ago it was decided that Stockholm University should obtain environmental certification before the end of 2013. Each department and unit appointed an environmental representative. In the autumn these representatives summarised the factors within each respective operational area that have a significant impact on the environment. Environmental regulations were charted and other requirements Stockholm University is subject to comply with were examined. Environmental procedures were also reviewed to determine what improvements needed to be made to fulfil the requirements of the environmental guide standards ISO 14001 and EMAS. At the beginning of January, the most significant environmental aspects of the University’s activities were presented. These are activities that have been assessed to have a direct or indirect major impact on the environment. Green targets were established based on these, as well as actions to be implemented for improvements to be made in environmental efforts. The information was also used as a basis for the universitywide environmental plan for 2011. The work will now begin to structure a detail­ed plan for each individual department and unit. Waste management, paper recycling, energy use, travel and transport are the areas of highest priority in terms of being awarded environmental certification.

Environmental certification efforts are being coordinated by the faculties, together with the environmental coordinator for the central administration and the overall Stockholm University

Environmental Coordinator, Jenny Lilliehöök, at the Technical Support Office (E-mail: jenny.lilliehook@teknavd.su.se).

New academy will develop gender research International Women’s Day was celebrated by the opening of a new Gender Academy at Stockholm University. The academy is a network for the development of gender research at the university. Lena Gemzöe, lecturer in gender studies and chair of the steer­ing group for the academy, described how gender research has progressed at Stockholm University. Throughout the University there are currently at least twelve professors with a gender research focus.

“Gender research is already an academy within the academy and now we want to make this obvious,” says Lena Gemzöe.

In addition to drawing attention to the gender research that is already ongoing within all four faculties, the Gender Academy will gather together researchers with a gender focus so that we increase exchange of ideas and by so doing create new collaborations.

Nine disciplines are currently housed within the Gender Academy: gender studies, history, history of ideas, political science, economic history, educational science, ethnology, law and population genetics.

Interested departments or subjects are invited to join the collaboration. Mem­ bership is not open to individuals but is open to departments and equivalent bodies.

Departments seeking membership must have active gender researchers and declare their intention to participate in the academy.

Membership is free of charge. Questions should be addressed to: Lena Gemzöe, Gender Studies: lena.gemzoe@gender.su.se

New application concerning degree-awarding powers for teacher training On 1 March Stockholm University submitted a new application to be granted degreeawarding powers for first-cycle teacher training. This follows from a decision of the Swedish National Agency for Higher Education just before Christmas to reject the application of Stockholm University to be allowed to provide first-cycle degree courses in teacher training. The reason for this rejection was cited as the application not including comprehensive background information.

Stockholm University, as well as the other educational institutions that have submitted new applications, will receive the decision of the Swedish National Agency for Higher Education by 14 June at the latest.

If Stockholm University is granted degreeawarding powers for first-cycle teacher training the courses will begin in the spring of 2012.

Return of a favourite

What are a few flurries of snow when there is a newly ploughed skating track and warm soup and sandwiches waiting for you afterwards? Periods of poor visibility and snowfall didn’t noticeably dampen the enthusiasm of the sixty or so people who gathered at Brunnsviken on a February day to eat an al fresco lunch courtesy of the Section for Geology and Environmental Science. This was the second year the section has organised the activity, which originated from three colleagues going on a course to inspire healthy living.

In the same way as the previous year skates and ice spikes had been hired and were available to borrow for those who didn’t have their own. There were experienced skaters and those who had never before fastened skates to their feet among those taking part.

Soup and sandwiches were served for lunch in Naturens Hus. Outside the buildings there were warming fires and fleeces to sit on – though here the heavy snowfall made its mark and participants chose to eat lunch indoors instead of around the fire.

Editor: Paul Parker Photo: orasis foto Eva Dalin PER LARSSON Illustration: Maimi Parik

▼ ▼

researchers is Robert (Bob) Gennis from the University of Illinois, who also holds a Stockholm University honorary doctorate. He will spend a total of eight months in Stockholm giving lectures and assisting with the supervision of doctoral students, as well as the development of new collaborative projects. The other visiting researcher is Irina Smirnova from Moscow State University. She will work in Stockholm for a total of one year.

info@su.se www.su.se/english/news Universitetsnytt April 2/2011

31

profilen: jude tah

Jude Tah brinner för inkludering och internationalisering – Om vi kan riva alla barriärer så att alla, oavsett funktionshinder, etnicitet eller religion får tillgång till en bra skolgång kan vi skapa ett bättre samhälle. Skolan är en reflektion av samhället och vill vi att alla människor ska ha lika värde måste alla inkluderas redan i skolan. Det är Jude Tah, adjunkt som undervisar i kurser i engelska samt är internationell koordinator vid Specialpedagogiska institutionen, övertygad om. som internationell koordinator håller

han i alla projekt som har koppling till undervisning utomlands, som till exempel student- och lärarutbyten inom Erasmus och Nordplus, ett samarbetsprojekt mellan de nordiska länderna. Han ansvarar också för de internationella projekt som finns vid institutionen.

– Just nu har vi fått pengar från Sida för att genomföra ett forskningsprojekt i Sydafrika, Namibia och Botswana. Projektet går kort och gott ut på att inkludera alla elever i skolan. Det är ett brett område som bland annat omfattar barn med funktionshinder eller är fattiga. Även elever som har hiv eller aids ingår i projektet.

– Vi hoppas också att grupper från dessa länder kan komma till den workshop om inkludering som vi kommer att arrangera här i Stockholm.

Jude Tah menar att det är helt nödvändigt att inkludera alla barn i skolväsendet om man ska kunna skapa ett demokratiskt samhälle där alla människors lika värde accepteras och respekteras.

– Det är något jag både brinner för och tror på. Gjorde jag inte det skulle jag inte jobba med detta.

När jag träffar Jude Tah, vid en av de få kvarvarande institutionerna i Konradsbergsområdet, är han i packtagen på väg till Rumänien. Där deltar institutionen i ett treårigt

EU-finansierat projekt där Sverige, Norge, England, Skottland och Rumänien ingår.

– Här handlar det om inkludering inom både skola, hälsovård och arbete. Vi tittar på skillnader mellan länderna och jämför hur långt man kommit inom dessa områden. Varje universitet skickar tolv studenter och fyra lärare, samtliga inom lärarprogrammet i respektive land. Projektet tar avstamp i Rumänien och fortsätter i Skottland nästa år.

Själv är Jude Tah född och uppvuxen i Kamerun. Till universitetet kom han 2002 för att läsa samhällsvetenskapliga kurser inom det dåvarande International graduate programme. Då hade han redan en fil.kand. i sociologi från hemlandet. Efter studierna i Stockholm åkte han till Danmark för att läsa statsvetenskap med inriktning internationell politik och utveckling. Det hann också bli studier i miljövetenskap vid Södertörns högskola. Därefter återvände han till Sverige och Specialpedagogiska institutionen.

– När jag bodde i Kamerun var det svårt att läsa specialpedagogik på högre nivå.

Den utbildning som fanns drevs av missionärer i kyrkans regi. Under senare år har dock ämnet vuxit och det går nu att studera vid universitetet.

I Sverige menar Jude Tah att han fått arbeta med sin passion och han hoppas att han gör skillnad.

– Ämnet inkludering är brett och skär genom alla akademiska discipliner. Det kan appliceras på alltifrån kulturämnen och språk till sociologi, psykologi och antropologi. Det handlar helt enkelt om att få in alla elever i skolväsendet. Kan vi lyckas med det har vi åstadkommit mycket för att göra världen mer rättvis och jämställd.

Text: Madeleine Salomon Foto: Eva Dalin