Universitetsnytt 2 2016 webb

FÖR MEDARBETARNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

APRIL 2016

NR 2

ANNA KAYA:

Mångsidig makthavare i skolans värld

KLART MED NYTT KVALITETSSYSTEM

Tema: Akademiker under hot Virtuella spindlar behandlar fobi

2

Ledare

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2016

Engagerade lärare driver pedagogisk utveckling 60 olika presentationer i de mest skiftande former. Inledningstalaren Torgny Roxå, FD i högskolepedagogik och pedagogisk utvecklare vid Lunds tekniska högskola, betonade vikten av lokala mikrokulturer som kännetecknas av tillit och gemensamt ansvar och han hävdade den kollegiala ledningens betydelse för univer­ sitetspedagogisk, långsiktig utveckling.

En kvartett pedagogiska pristagare delade generöst med sig av sina erfarenheter och den ibland mödosamma vägen till att hitta sin egna personliga lärarstil. Det fanns en samsyn kring kriterier för pedagogisk skicklighet: personlig­ het, viljan till studentkontakt, lyhördhet, för­ mågan att aktivera en föreläsningssal eller ett seminarierum, vikten av att vara så väl förbe­ redd att man kan improvisera och intresset för undervisningskontexten, det vill säga veta var i utbildningen studenterna befinner sig.

I ett annat samtal diskuterade institutions­ företrädare som arbetat strategiskt med kolle­

KARIN HELANDER, vicerektor för humanvetenskapliga området karin.helander@su.se

Citatet

Siffran

37

gialt utvecklingsarbete. Konkreta och inspire­ rande exempel gavs på hur man kan skapa ett institutionsklimat som gynnar arbetet med pedagogisk utveckling, exempelvis för att strukturera handledningsarbetet i stora student­ grupper eller för att aktivera studenter i mindre grupper, både i samband med seminarier och på icke­schemalagd tid. Andra teman på konferensen var digitala verktyg, studenters akademiska litteracitet och projekt som beviljats kvalitets­ medel för utbildningsutveckling.

Vi kan verkligen vara stolta över alla höga ambitioner, gedigna insatser, innovativa idéer och spännande projekt som görs av alla engagerade lärare.

FOTO EVA DALIN

DET HUMANVETENSKAPLIGA området, som innefattar humanistisk, juridisk och samhälls­ vetenskaplig fakultet, har nyligen beslutat om sina strategier för åren 2016 – 2018. Många strategiska frågor delar vi med det natur­ vetenskapliga området. Tillsammans arbetar vi med att utveckla organisationen av lärar­ utbildningarna genom nära samarbete mellan våra respektive lärarutbildningsberedningar.

Områdena samarbetar också kring forsk­ ningsinfrastruktur, som det nyligen beslutade hjärnavbildningscentrumet (SUBIC). Vi har ett gemensamt ansvar för etiska frågor för att säkerställa god forskningssed och motverka plagiat. Miljöforskning lyfts fram som profil­ område inom både human­ och naturvetenskap.

Gemensam är också viljan att stimulera lärarnas engagemang i undervisningen.

Möjlighet till erfarenhetsutbyte gavs på Lärar­ konferensen den 18 februari. Glädjande nog var det så många som 350 deltagare som erbjöds

Så många procent av de nyrekryterade professorerna vid universitetet var kvinnor under perioden 2012 – 2015

Det är regeringens ansvar att säkra finansieringen av ESS på ett sådant sätt att inte övrig, för nationen ännu viktigare, infrastruktur hotas.

UR BUDGETUNDERLAGET för Stockholms universitet för perioden 2017– 2019.

(Universitetets skrivelse till regeringen inför kommande budget.)

Innehåll

5 NYHETER

PROFILEN

4 Klart med nytt kvalitetssystem

8

5 Enklare för nyanlända att hitta praktik

6 Vad gör naturvetare efter studierna?

6 Fossilfria investeringar för universitetet

7 Kvalitet och Albano lyfts i årsredovisningen

16

8 Anna Kaya: Mångsidig makthavare i skolans värld

10 Information – en viktig strategisk resurs

11 ”Katastrofalt om data inte kan skyddas”

12 Lärarkonferensen 13 Pedagogeeks 14 Rapportera tillbud – för

TEMA: AKADEMIKER UNDER HOT

25 FORSKNING 23 Nu kartläggs bakterierna i tunnelbanan

16 Akademiker anklagas för terrorpropaganda

24 Virtuella spindlar behandlar fobi

18 Akademisk frihet under hot världen runt

25 ”En perfekt plattform för psykologisk forskning”

20 EXIL – Fria poeter på flykt 21 Tvåspråkig barnbok ska främja integration

26

22 Samarbete ska skapa bättre

28

undervisning för elever

30

en säkrare arbetsplats

32

Universitetsnytt är tidningen för medarbetarna vid Stockholms universitet. Upplagan är 5 700 exemplar.

ADRESS Samverkansavdelningen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm ANSVARIG UTGIVARE Linda Carlsson REDAKTÖR Per Larsson GRAFISK FORM OCH LAYOUT Blomquist & Co OMSLAGSFOTO Niklas Björling OMSLAGSBILD Sociala medier är en viktig kanal för Anna Kaya att debattera skolfrågor.

KORREKTUR Marie­Anne Condé TRYCK DanagårdLITHO, ett miljöcertifierat tryckeri.

ISSN 1103­2375

SYNPUNKTER OCH TIPS? HÖR AV DIG! Per Larsson, redaktör per.larsson@su.se Telefon 08­16 44 64 Skribenter: Hanna Hellzén Cramér, Anna­Karin Landin och Karin Tjulin Nästa nummer kommer ut i början av juni.

Manusstopp 16 maj.

NAMN OCH NYTT MIN ARBETSPLATS IN ENGLISH KRÖNIKAN

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2016

Pressa till personalpris Du känner väl till att det finns ett personalgym vid Stockholms universitet.

Det ligger i källarvåningen i Allhuset, till höger om ingången till Lantis (nedanför trappan).

Här finns bland annat cyklar, trappmaskiner, löparband, styrketränings­ maskiner och fria vikter för styrketräning. Lokalen är öppen måndag till fredag 07.00 – 20.55 året runt (ej helgdagar). Kostnaden på 500 kronor debiteras din institution eller avdelning.

Kontakta Johan Cederström om du vill börja använda gymmet, johan.cederstrom@humangeo.su.se.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

3

4

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2016

Klart med nytt kvalitetssystem Riksdagen beslutade i mars om ett nytt system för att säkra kvaliteten på högre utbildning. Nu läggs större fokus på lärosätenas interna kvalitetsarbete.

TEXT PER LARSSON

FOTO MARTINA HÄTTESTRAND

I DET NYA SYSTEMET ska Universitetskans­ lersämbetet, UKÄ, fortsätta att utvärdera kvaliteten men även undersöka hur högskolor och universitet arbetar med kvaliteten på sina utbildningar. Enligt Helene Hellmark Knuts­ son, minister för högre utbildning och forsk­ ning, stämmer det nya systemet väl överens med fastslagna internationella riktlinjer och blir sammanhållet genom att koppla det kvalitetsarbete som sker på lärosätena med nationella granskningar via UKÄ.

Systemet bygger på fyra komponenter.

En fortsatt central komponent är prövningar av examenstillstånd och rätten att utfärda examina via UKÄ. En ny komponent är granskning av lärosätenas arbete med kva­ litetssäkring. Ytterligare en komponent är utbildningsutvärderingar. De ska kunna initie­ ras av UKÄ eller regeringen och ske antingen vid enstaka lärosäten eller vid samtliga för att få en bild av kvaliteten på en utbildning. För utbildningar som leder till yrkesexamen, där det finns ett särskilt behov av att få en nationell bild, som lärarutbildningen, kommer också utbildningsvärderingar att ske regelbundet inom en sexårsperiod. En ny komponent är tematiska utvärderingar som på nationell nivå ska granska centrala kvalitetsaspekter. Det kan till exempel handla om internationalisering eller arbetslivsanknytning.

ILLUSTRATION ANNA BAUMGARTEN

Hög kvalitetskultur Enligt Clas Hättestrand, professor i naturgeografi och ordförande i Rektors beredning för utbildningsut­ värdering och system för kvalitetssäkring (Rebus), är det nya systemet bra.

– Det belyser utbild­ ningens kvalitet på ett betydligt bredare sätt än det tidigare systemet från utvärderingsomgången 2011 – 2014, som var helt resultatorienterat med stort fokus på studenternas uppfyllande av examensmålen i sina examensarbeten. Det är bra att hela utbildningen och utbildningsmiljön nu ska kvalitetssäkras, både för lärosätena och i förlängningen också för studenterna.

Det nya systemet lägger ett större fokus på lärosätenas egna interna kvalitetsarbete, något som också ställer krav.

– För Stockholms universitet, som är relativt decentraliserat och med mycket av ansvaret för kvalitetssäkringen delegerat till fakulteterna och områdena, är det viktigt att visa att kvalitetskulturen är hög, och att vi kan garantera kvaliteten i utbildningen hela vägen ut i organisationen. Det är där Rebus

kommer in i bilden, som har till uppgift att kartlägga vårt interna kvalitetsarbete och bygga upp en modell för hur vi ska arbeta med kvalitetsfrågor och utvärderingar i framtiden, säger Clas.

Ramarna i det nya systemet har varit kända ett tag. Rebus har därför i sitt förberedande arbete utgått från att systemet skulle innehålla komponenter av utvärdering av lärosätenas egna kvali­ tetsarbete.

Inom Rebus sker nu en stor kartläggning av universitetets nuvarande kvalitetssystem, med utgångspunkt i de europeiska rekom­ mendationerna för kvalitetssäkringsarbete, European Standards and Guidelines (ESG), som även det nya kvalitetssystemet harmoni­ serar med. Rebus ser också över hur man på bästa sätt kan bygga upp en stödfunktion för de nya utvärderingar som sannolikt startar inom det kommande året, i första hand av forskarutbildningen och lärarutbildningarna.

– Det är viktigt att institutionerna får bästa tänkbara stöd i det arbetet. Här kan vi bygga på tidigare, mestadels goda, erfaren­ heter från hur detta stöd var organiserat och bedrevs under den senaste utvärderings­ omgången, säger Clas.

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2016

Enklare för nyanlända att hitta praktik Initiativet Welcome Talent ska hjälpa asylsökande och nyanlända att hitta praktikplatser samt göra det lättare för företag att hitta kompetens. Praktikplatserna kommer att vara sökbara på Linkedins plattform.

En av deltagarna i Korta vägen, Joumana Kouris, medverkade i TV4:s nyhetsmorgon tillsammans med Lisa Gunnarsson, Linkedin Sverige, och Katarina Berg från Spotify. Joumana Kouris är data­ ingenjör från Syrien och har fått praktikplats på IBM via Korta vägen. Foto: Mårten Brink.

INITIATIVET ÄR ETT SAMARBETE mellan flera företag och organisationer, förutom Stockholms universitet och Linkedin bland andra Spotify, Happyr, Äntligen jobb och Stockholms Handelskammare.

– Inom projektet Korta vägen vid Stock­ holms universitet erbjuder vi stöd åt företag som behöver hjälp med att lägga upp sina praktikplatser och att matcha kandidater.

Det är viktigt för universitetet att aktivt medverka till samhällsutvecklingen och på det här sättet bidrar vi till att knyta samman nyanlända akademiker med svenskt arbetsliv, säger Lovisa Fältskog Johansson som är projektledare för Korta vägen.

Med hjälp av en speciell hashtag, #welcometalent, gör Welcome Talent det möjligt för arbetsgivare att lägga upp

praktikplatser och arbetstillfällen riktade mot nyanlända på Linkedin. Hashtagen gör praktikplatserna och arbetstillfällena lätt sökbara. På welcometalent.se fi nns praktisk information om initiativet för både företag och nyanlända, samt tips på hur man presen­ terar sitt CV på ett bra sätt.

– Som så många andra organisationer frågade vi oss vad vi kunde göra för att hjälpa till. Jobb och praktik är en stor och viktig del i integrationsprocessen. Genom att erbjuda vår plattform som en mötesplats för företag och nyanlända vill vi göra det lättare att komma in på den svenska arbetsmarknaden, säger Lisa Gunnarsson, ansvarig för Talent Solutions på Linkedin Sverige.

Teknikvägen – mentorskapsprogram för nyanlända ingenjörer I MITTEN AV MARS startade Teknikvägen som är ett samarbete mellan Korta vägen vid Stockholms universitet och Sveriges Ingenjörer. Korta vägens mål med mentor­ skapsplattformen Teknikvägen är att tillhandahålla möjligheten för utländska ingenjörer att skapa nätverk, utbyta erfarenheter, etablera sig mer inom sin bransch och på den svenska arbetsmark­ naden överlag med hjälp av en mentor som är etablerad ingenjör. Sveriges ingenjörers mål med mentorskapsprogrammet är att aktivt visa sitt engagemang för integration och mångfald i samhället. De ingenjörer som är potentiella adepter är eller har varit deltagare vid Korta vägen vid Stock­ holms universitet I mitten av mars ägde rum den första av tre gemensamma träffar vid Stock­ holms universitet. Dessa tillfällen ska vara avsedda i huvudsak för utbildning men också vara möjligheter för mentorer och adepter att träffas och utbyta erfaren­ heter med varandra i en större grupp. I programmet kommer totalt 20 par att ingå (adept och mentor).

Korta vägen är ett integrationsprojekt som består av en arbetsmarknadsutbildning för utländska akademiker med minst tre års studier och är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Arbetsförmed­ lingen. De ingenjörer som är potentiella adepter och deltagare vid Korta vägen går sin utbildning vid Stockholms universitet.

Sveriges Ingenjörer är Sveriges största intresseorganisation, tillika fackförbund, för högskoleutbildade ingenjörer. För­ bundet ingår i akademikernas central­ organisation Saco.

Mer information: www.welcometalent.se.

Förberedelser för snabbspår

Korta vägen till Visby

I FÖRRA NUMRET av tidningen skrev vi om det ”snabbspår” för nyanlända lärare och förskollärare som regeringen presentat. Det skedde vid en presskonferens på Stockholms universitet i slutet av februari tillsammans med parter från arbetsmarknaden. Snabb­ spåret genomförs i samarbete mellan Lärar­ förbundet, Lärarnas riksförbund, SKL, Almega tjänsteföretagen, samt Arbetsför­ medlingen, Stockholms universitet och ytter­ ligare fem lärosäten. Syftet är att nyanlända lärare snabbare ska kunna erbjudas arbete, på ett år i stället för fyra år.

Nationell samordnare för projektet är Stockholms universitet. Universitetet har sedan 2007 det nationella samordnings­

KORTA VÄGEN, det projekt som Arbets­ förmedlingen driver tillsammans med Stockholms universitet för att hjälpa nyanlända akademiker ut på arbetsmark­ naden, expanderar. När nästa omgång startar i augusti lär det bli minst 150 deltagare, vilket innebär nästan en dubb­ lering av antalet platser. Under våren har även flera personer anställts för att arbeta med detta. I april utvidgas verksamheten även till Gotland då runt 10 deltagare där ska kunna delta i verksamheten. En person rekryteras även för att arbeta i Visby där verksamheten kommer att rymmas i lokaler hos Uppsala universitet, Campus Gotland.

ansvaret för utbildningen Utländska lärares vidareutbildning (ULV). Dessa erfarenheter tas nu tillvara i arbetet med snabbspåret.

Planen är att i april ta emot en pilotgrupp på 15 deltagare. Sedan planeras 2 – 3 kurs­ starter per år. Förberedelserna pågår för fullt vid Sektionen för uppdragssamordning på Områdeskansliet för humanvetenskap, där Susanna Malm är nationell samordnare för Snabbspåret och för ULV. Där förbereds även ett snabbspår för lärare i samarbete med Stockholms stad. Inom flera andra yrkesom­ råden är dessutom snabbspår för nyanlända på gång, till exempel för samhällsvetare och socionomer. Även här har universitetet bered­ skap att medverka om det skulle bli aktuellt.

5

Nyheter

6

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2016

FOTO EVA DALIN

Vad gör naturvetare efter studierna?

Fredrik von Weisz tog ut master­ examen 2013 och arbetar idag som konsult på Pöyry.

VART TAR STUDENTERNA vägen efter avslu­ tad examen? Har de hittat relevanta arbeten och hur ser de på sin utbildning idag? Natur­ vetenskapliga fakulteten gör regelbundna uppföljningsstudier över tidigare studenters förankring i arbetslivet. Den första rapporten kom ut 1996 och den senaste rapporten är den sjätte i ordningen.

Fredrik von Weisz tog ut sin masterexamen 2013 vid Institutionen för geologiska veten­

skaper. Idag arbetar han som konsult på företaget Pöyry med säkerhetsinspektioner av berg och tunnlar. Första jobbet efter examen var drygt två år på Boliden och det fick han genom en annons. Enligt rapporten är det också det vanligaste sättet att få sitt första arbete. Ett annat framgångsrikt sätt verkar vara att själv ta kontakt med arbetsgivaren.

Rapporten visar att hela nio av tio personer är ganska eller mycket nöjda med sin utbild­

ning och hela 70 procent skulle rekommendera den till andra. Det som lyftes fram som extra värdefullt var fältstudier, laborationer, forskningsanknytning och kompetenta lärare.

Fredrik är på det stora hela nöjd med sin utbildning och skulle välja samma om han fick välja om idag.

Det som efterfrågades mest bland de som svarat på enkäten var bättre anknytning till närings­ och arbetsliv. Det kan Fredrik hålla med om, framförallt eftersom han upp­ levde att hans masterutbildning var väldigt forskningsförberedande.

– Jag önskar att det kommer att lyftas in mer arbetslivsanknytning, det skulle defini­ tivt stärka utbildningen, säger han.

Bland de svarande naturvetarna är 5,8 procent arbetssökande, vilket kan jämföras med 6,7 procents arbetslöshet i Sverige under samma period (källa SCB, september 2015).

I genomsnitt har 72 procent någon form av anställning, en minskning från förra under­ sökningen 2011 då motsvarande siffra var 87 procent.

Universitet och högskolor är de största arbetsgivarna, och bland dessa toppar Stock­ holms universitet och Karolinska Institutet listan. De vanligaste arbetsuppgifterna är forskning och utveckling tätt följt av utred­ ning och planering. Drygt hälften av de svarande angav att utbildningen hade hög relevans för deras nuvarande arbete och tre fjärdedelar bedömer att deras utbildning har varit viktig eller mycket viktig för de nuvarande arbetsuppgifterna.

Rapporten ”Efter studierna. Naturvetare i arbetslivet VI” omfattade de 1 990 personer som tog ut examen eller utförde examens­ arbete vid Naturvetenskapliga fakulteten under åren 2010 – 2013. 45 procent svarade på enkäten.

Den fullständiga rapporten finns att läsa på science.su.se.

LINA ENELL

Fossilfria investeringar för universitetet STOCKHOLMS UNIVERSITETS stiftelse­ förvaltning investerar inte längre i fossila bränslen. Det ingår i den nya investerings­ policy som universitetsstyrelsen fattade beslut om 15 februari. Rektor Astrid Söderbergh Widding menar att det är ett självklart val att inte investera i fossila bränslen: – Hållbar utveckling är en central fråga både inom utbildning och forskning vid Stockholms universitet. Som ett av ännu ganska få miljö­ certifierade lärosäten bedriver vi givetvis ett aktivt miljöarbete på många områden. Beslutet att avinvestera är därför ytterligare ett natur­ ligt steg i detta arbete. I dag är det dessutom glädjande nog möjligt att placera fossilfritt utan att äventyra det övergripande målet för stiftelseförvaltningen, att generera avkastning som kan användas i utbildning och forskning.

Efter beslutet i februari tillåter inte längre universitetet att stiftelseförvaltningen

investerar i fossila bränslen och det befintliga innehavet avvecklas omgående. Stockholms universitet har dock inte haft något omfat­ tande innehav, det uppskattade värdet av företag med produktion i fossila bränslen har varit 0,13 procent av placeringarna.

Thomas Hahn, som forskar i ekologisk ekonomi vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, kommenterar beslutet: – Det är glädjande att Stockholms univer­ sitet nu deltar i divestment­rörelsen. Hade universitetet hoppat på tidigare hade den egna aktieportföljen varit en vinnare, vilket visats av Svenska kyrkan som var tidigt ute.

Att sälja av fossila aktier nu när priset är lågt är kanske också en god affär men framför allt är det fortfarande en viktig handling efter­ som det underlättar för politiker på global nivå att reglera energisystemen eller beskatta

utsläpp. Sådana åtgärder är nödvändiga för att nå de globala klimatmålen.

Studenterna vid Stockholms universitet har varit engagerade i frågan i nästan två år genom ett samarbete mellan gruppen Fossil Free SU och kårföreningen Symbios. Arbetet tog fart förra våren och intensifierades under hösten, berättar Daniela Guasconi som är ordförande för Symbios.

– Studenterna har varit så engagerade och vi har fått bra stöd från kåren, universitetets miljösamordnare och rektor, som var positiv till att divestera när vi träffade henne i höstas.

Nu kan vi vara stolta över SU! I den nya investeringspolicyn ingår även möjligheter att investera i hedgefonder och till egen förvaltning.

KARIN TJULIN

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2016

Tillkännagivandet av konstprojektet Accelerator i före detta Manne Siegbahn­ laboratoriet och byggstarten i Albano var två viktiga händelser under 2015.

Kvalitet och Albano lyfts i årsredovisningen 39 miljoner kronor. Så blev det ekonomiska utfallet för Stockholms universitet år 2015.

TEXT PER LARSSON

FOTO NIKLAS BJÖRLING

DETTA KAN JÄMFÖRAS med resultatet för 2014 som var 205 miljoner kronor. Eftersom statliga universitet ska sträva mot nollresultat är det ett resultat som pekar i rätt riktning.

På intäktssidan har universitetets totala ramanslag ökat med 49 miljoner kronor jäm­ fört med året innan. Bidragsintäkterna från forskningsråden och andra statliga myndig­ heter visar även en ökning med 50 miljoner kronor. På kostnadssidan har personalkost­ naderna ökat med närmare 85 miljoner kronor.

Till stor del beror det på att utbildnings­ bidrag tagits bort för studier på forskarnivå och ersatts av doktorandanställningar.

Universitetets myndighetskapital, oanvända anslag och bidrag, fortsätter att öka och var vid årsskiftet 1 246 miljoner kronor.

– Vi har visserligen gjort ett positivt resultat på 39 miljoner, men har samtidigt under året fått tillbaka 49,6 miljoner från Statens Pensionsverk på grund av tidigare felaktiga inbetalningar. Det betyder att Stockholms universitet för andra året i rad har slutat ackumulera överskott i den löpande verksam­ heten, vilket är bra. Våra anslag ska användas och göra nytta fullt ut, säger rektor Astrid Söderbergh Widding.

Bland de punkter rektor lyfter fram i för­ ordet till årsredovisningen finns arbetet med kvalitetsutvärdering, att universitetet beviljats flera stora forskningsanslag och att en analys visar en hög grad av extern rekrytering av lärare. Byggstarten för Albanoområdet, sam­ lokalisering av Biologiska sektionen i NPQ­ huset och samverkansprojektet Accelerator är andra viktiga händelser.

Fyra högrisker Till årsredovisningen hör även riskanalysen.

Här listas risker och bedöms efter hur sanno­ likt det är att de ska inträffa och hur allvar­ liga konsekvenserna då skulle bli. Fyra risker bedöms vara på hög nivå. Tre av dessa finns med sedan tidigare år: brist på ändamålsen­ liga lokaler, brist på bostäder för studenter och gästforskare samt avhopp från studier under pågående utbildning. En ny högrisk har tillkommit – förändrad resurstilldelnings­ modell för statsanslag/externa medel till utbildning och forskning.

I analysen listas även åtgärder för att mot­ verka riskerna. För högriskerna rör det sig bland annat om att ta fram en strategisk plan för bostadsförsörjning och att föra fram syn­ punkter till regeringen angående tilldelnings­ systemet. Problem med för små organisato­ riska enheter bedöms däremot inte längre som en högrisk då åtgärder vidtagits.

2015 i siffror  Resultat 38,9 miljoner kronor  Helårsstudenter 28 410  Doktorander (med doktorandanställning) 956  Doktorsexamina 232  Antal lärare (årsarb.) 1357  Antal professorer (årsb.) 446

Överge marknadshyra VARJE ÅR LÄMNAR Stockholms universitet in ett så kallat budgetunderlag till reger­ ingen. Där lyfter universitetet viktiga frågor för verksamheten och för fram förslag. I årets budgetunderlag talas om långsiktighet i tilldelade utbildningsuppdrag. Detta dels för att säkerställa planeringen, dels för att möjliggöra rekrytering av disputerade lärare.

Vidare lyfts behovet av att satsa på kvalitet i utbildningen och att basanslaget till forsk­ ning och forskarutbildning höjs. Här varnas även för att de nationella satsningarna MAX IV och ESS riskerar att ta resurser från annan forskningsinfrastruktur. Universitetet betonar vidare vikten av fortsatt statlig finansiering så isbrytaren Oden kan vara en internationell forskningsplattform.

Universitetet motsätter sig även regeringens beslut att dra ned på platserna inom lärar­ utbildningarna i Stockholmsregionen.

Akademiska Hus uppdrag från staten att ta ut marknadsmässig hyra lyfts även.

Hyresprincipen leder till ett stort problem för lärosäten i storstäder med generellt hög hyresnivå – och en situation där universitetet inte kan söka alternativa hyresvärdar eller ny lokalisering. Universitetet önskar därför att Akademiska Hus överger marknads­ hyresprincipen eller att lärosäten i storstads­ områden får statlig kompensation för höga hyresnivåer.

7

8

Profilen

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2016

Anna Kaya i sociala medier: Anna Kayas blogg: http://annakaya.se Twitter: @Anna_Kaya Facebook: Nationellt centrum för andraspråk har ett antal olika grupper. Den största, Svenska som andra­ språk, har knappt 7 000 medlemmar.

Mångsidig makthavare i skolans värld Anna Kaya är en av de tyngsta makthavarna inom skolans värld, mycket tack vare flitig närvaro i sociala medier och som debattör. Men hon har även flera andra roller som grundskollärare, språkutvecklare för lärare, ”talesperson” för nyanlända och – inte minst – masterstudent.

TEXT KARIN TJULIN

FOTO NIKLAS BJÖRLING

I Sukat kallas Anna Kaya för ”webbutvecklare”, men det är en beskrivning som inte säger allt. Hon är legitimerad grundskollärare i svenska, svenska som andraspråk och SO, masterstudent i språkvetenskap och arbetar som projektledare vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC).

Anna Kaya är också en av de som hörs mest i skoldebatten, speciellt när det handlar om nyanlända elever.

– Jag anställdes visserligen som webbredaktör för att utveckla NC:s webbplats, så på något sätt utvecklar jag väl webbkommunikationen. Men jag kan verkligen inte koda hemsidor utan det handlar om att kommunicera, mest i sociala medier, säger hon.

Anna Kaya började blogga om skolutveckling och om nyanlända elevers rättigheter i affekt 2008: – Jag jobbade i Rinkeby och blev irriterad på hur man jämförde skolresultat. Man tittade bara på siffror och antal elever, inte vilka elever som gömde sig bakom siffrorna.

Det var så orättvist! Jag visste inte hur jag skulle nå ut, så jag började blogga för att skriva av mig.

Genom bloggen fick hon kontakt med andra lärare och olika nätverk.

– Det var befriande att höra andra lärare som såg samma sak som jag. I egenskap av svenska som andraspråkslärare kan man känna sig rätt ensam, det är inte alla som är intresserade av samma frågor.

På skolan en dag i veckan Genom sitt bloggande och andra aktiviteter på sociala medier blev hon för några år sedan uppringd av föreståndaren för Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) som frågade om hon ville jobba med att utveckla centrets resurser på webb och i sociala medier. De behövde en lärare med kunskap om sociala medier. Till en början var tjänsten tidsbegränsad och på 20 procent, så småningom blev det en 50­procentstjänst och nu arbetar hon 80 procent för NC, men är fortfarande på ”sin” skola i Märsta en dag i veckan.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk är ett nationellt resurs­ och utvecklingscentrum som drivs på regeringens uppdrag och finns vid Institutionen för språk­ didaktik, Stockholms universitet. Anna Kayas uppgift är att skapa opinion, vara en resurs och öka kunskapen om svenska

Profilen

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2016

Anna Kaya Aktuell: Aktiv i sociala medier i skolfrågor, speciellt i frågor om nyanlända elever och svenska som andraspråk.

Familj: Man och tre barn (9, 13 och 15 år i år).

Fritidsintressen: ”Har jag någon fritid?”, frågar hon.

Förutom familj och allt vad det innebär av matcher, träning och läxor, läser Anna Kaya mycket eller umgås med vänner och pratar i timmar.

Senast lästa bok: Läser ”kopiösa mängder”, senast Nyanlända elever i mitt klassrum – Språkutveckling med digitala resurser av Hülya Basaran och Kristina Sandbergs trilogi om hemmafrun Maj. Och SoUrapporter och kurslitteratur.

Favoritplats på universitetet: Fältet mellan Södra huset och tunnelbanan på våren när solen skiner och det myllrar av människor..

Förebild: Anniqa Sandell Ring (som hon delar rum med) – ”Hon är kunnig, klok och har ett fantastiskt förhållningssätt med elevernas lärande och välmående i centrum. Jag har lärt mig massor av Anniqa.”

Om jag var utbildnings­ minister för en dag: Då skulle jag undervisa och interagera med elever. Man måste ha verklighetsförankring som minister. Men hur mycket hinner man egentligen med på en dag?

som andraspråk och språkutveckling på alla nivåer, främst hos lärare.

Intresset – och engagemanget – för barn och språk­ inlärning kom tidigt. I gymnasiet jobbade Anna Kaya extra på en förskola med nästan bara flerspråkiga barn.

– Det var häftigt att se hur barnen utvecklade sin språkkapacitet; redan i treårsåldern var de medvetna om med vem man talade vilket språk. Jag tittade också på hur pedagogerna interagerade med barnen och hur de utvecklade svenska språket.

Pluggar vid sidan av jobbet När Anna Kaya sedan sökte till Lärarhögskolan ville hon arbeta med större barn och deras läs­ och språkutveckling, och hon såg till att få praktisera på mångkulturella skolor. På Lärarhögskolan kunde hon inte välja svenska som andraspråk på sin inriktning, så det har hon läst in i efterhand. Och hon har fort­ satt att plugga vid sidan av heltidsarbete, engagemang på sociala medier och familj. Just nu masterprogram i språkvetenskap med inriktning mot svenska som andraspråk.

– Jag vet faktiskt inte hur jag får ihop det. Men när någon frågar hur jag hinner med sociala medier brukar jag komma med motfrågan ”Hur hinner du leta efter all information du behöver?” För mig sparar sociala medier tid, och informationen hittar till mig, säger hon.

– Twitter är ett snabbt flöde. Jag följer många och har många följare så med några nedslag får jag ofta den information jag behöver.

Hon använder olika sociala medier på olika sätt.

Djupare samtal på Facebook, snabbt och till många på Twitter och Annas privata åsikter på den egna bloggen. De olika rollerna är inte svåra att skilja åt, tycker Anna Kaya. En gång när Utbildnings­ departementet ringde frågade de ”Vilken Anna pratar jag med?”: – Jag har en telefon, två jobb men jag är alltid 100 procent jag. När jag skriver är jag personlig, men inte speciellt privat. Och sociala medier har jag inte använt privat sedan 2007, då Facebook var nytt.

Skriver remissvar Mycket av arbetstiden används till att kommunicera med lärare, skolledare, journalister, politiker, olika typer av tjänstemän och myndigheter. Men hon har också andra uppdrag, som att skriva stödmaterial för undervisning av nyanlända för Skolverkets räkning,

För mig sparar sociala medier tid, och informationen hittar till mig. skriva texter till Läslyftet och arbeta fram utveck­ lingspaket för lärare. Hon läser också utredningar och skriver remissvar till Utbildningsdepartementet och är med i expertgrupper och som sakkunnig i frågor kring undervisning av nyanlända.

– Eleverna är hela tiden i centrum, vi måste göra allt vi kan för att få likvärdighet i skolan. Nyanländas röster hörs inte och deras vårdnadshavare har också tysta röster. Vi på NC talar för dem!

Nationellt centrum för svenska som andraspråk finns i en av paviljongerna vid Södra huset, men är inte en del av det som i första hand brukar för­ knippas med ett universitet. Centret har ingen egen reguljär undervisning och bedriver heller ingen egen forskning. Däremot håller NC i kompetensutveck­ lingsinsatser i olika skolor och kommuner runt om i hela Sverige och även enstaka föreläsningar på vissa universitetsutbildningar. NC samarbetar också med andra institutioner vid universitetet. Och själv känner sig Anna Kaya mest som en student: – Jag är barnsligt förtjust i att vistas i universi­ tetsmiljö. När jag jobbade 50 procent på NC och 50 procent i skolan sa jag till mig själv ”Tänk att få jobba här!” varje gång jag kom till universitetet, ”Jag vill vara här jämt!” Fast så tänkte jag visserligen på skolan också…

Anna Kaya förklarar: – Det är verkligen det bästa av två världar att jobba med samma ämne ur två perspektiv. Det är en gåva att få ha två jobb som smälter samman utan bekymmer, där det ena gynnar det andra.

– Men jag saknar eleverna varje dag, lägger hon till.

Makthavare i skolans värld Ibland funderar Anna Kaya på att hoppa av och börja undervisa på heltid igen.

– Men allt är inte bra än. Jag måste jobba vidare tills alla elever, även nyanlända, får den utbildning de har rätt till!

Och hon har stora möjligheter att påverka. När tidningen Dagens Samhälle för något år sedan listade makthavare i skolans värld hamnade Anna Kaya på 27:e plats, före såväl ordförande som vd för Friskolornas riksförbund, de utbildningspolitiska talesmännen för Vänsterpartiet och Centern och ett antal akademiska forskare.

– Uppmärksamhet är bra, då kan jag rikta den mot nyanländas rätt. Jag försöker ta varje tillfälle att driva opinion.

När hon år 2012 belönades med Svenska akade­ miens svensklärarpris fick hon också möjlighet att lyfta fram svenska som andraspråk och sina hjärte­ frågor i olika medier.

– Jag förstod inte att det var möjligt att en helt vanlig lärare får ett sådant pris, i min värld är det som att få Nobelpriset. Som lärare får man mycket uppskattning från elever och föräldrar, men att få brev – och utmärkelse – från Svenska akademin. Det var en chock.

Prispengarna använde hennes skola i Märsta till att köpa in skönlitteratur, lärarna fick också möjlighet att utbilda sig och utveckla verksamheten.

9

10

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2016

INFORMATION

– en viktig strategisk resurs verksamheten viktigaste informationstill­ gångarna klassificerade utifrån deras grad av konfidentialitet, riktighet, tillgänglighet och spårbarhet. Tillsammans med en risk­ och sårbarhetsanalys definierar analysens klassificering (sannolikhet och konsekvens) det skyddsbehov som finns för verksamhetens informationstillgångar.

– De kartläggningar som vi hittills har genomfört visar att den metod vi tillämpar ger det stöd prefekter/motsvarande önskar, då tillgångarna, riskerna och åtgärderna blir synliggjorda i form av en tillgångs­ och riskmatris, säger Benita.

Förutom att utgöra en värdefull grund för det fortsatt arbetet vid institutionen/ motsvarande är kartläggningarna även till nytta i universitetets totala riskanalys och säkerhetsarbete.

Enligt Benita finns flera viktiga informa­ tionstillgångar inom forskningen.

– Om forskningsdata förstörs eller kom­ mer i orätta händer kan det ha förödande effekter för själva forskningen och även för tilltron till forskningen.

Benita Falenius och Andreas Meyer arbetar på universitetets centrala funktion för informationssäkerhet.

Ny förordning Frågorna om informationssäkerhet aktua­ liseras ytterligare då en ny förordning, För­ ordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap, som reglerar statliga myndigheters informationssäkerhet, träder i kraft i april. Bland annat ska universitetet till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skyndsamt rapportera it­ incidenter i universitetets informationssystem, och som allvarligt kan påverka säkerheten i den informationshantering som universitetet ansvarar för. Informationssäkerhetsfunktionen är den instans som allvarliga incidenter ska rapporteras till och som är kanal mellan MSB och universitetet.

Information och tillhörande informationsteknik är en viktig strategisk resurs för universitetet. Genom god informationssäkerhet tryggas viktig information.

TEXT PER LARSSON

FOTO NIKLAS BJÖRLING

I ENLIGHET MED universitetets besluts­ och delegationsordning ansvarar prefekter/ motsvarande för informationssäkerheten inom respektive verksamhet. För att ge stöd och vägledning i frågor som berör infor­ mationssäkerhet har universitetets centrala informationssäkerhetsfunktion etablerats.

Funktionens roll är rådgivande mot all verksamhet vid universitet och den består av två personer, Benita Falenius och Andreas Meyer.

– För att skyddet ska kunna utformas optimalt måste utgångspunkten vara kunskap

om organisationens verksamhet, vilka infor­ mationstillgångar som används, samt vilka behov och krav som finns på informations­ säkerheten. Och grundbulten för det fortsatta arbetet är att vi gemensamt genomför detta, säger Benita.

Den inledande kartläggning som görs vid institutioner och avdelningar ger en struktur­ erad förteckning över informationstillgångar (tillgångar som är relaterade till information och informationsbehandlingsresurser) och dess ägare samt säkrar att gällande lagar och regelverk efterlevs. I förteckningen är, de för

Informations­ säkerhetsdag Den 8 april arrangerar Informa­ tionssäkerhetsfunktionen en informationssäkerhetdag klockan 9 – 12:15 i Juristernas Hus. Förutom att presentera arbetet vid Informa­ tionssäkerhetsfunktionen talar även Ann­Marie Alverås Lovén från Myndigheten för samhälls­ skydd och beredskap och Marcus Nohlberg som forskar inom ”Social Engineering” vid Högskolan i Skövde.

Hör av dig till Benita Falenius för vidare information, benita.falenius@su.se

11

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2016

”Katastrofalt om data inte kan skyddas” SOFI har köpt in flera kassaskåp för att kunna ha säkrare förvaring av USB­minnen och annat forsknings­ material, säger föreståndaren Sten­ Åke Stenberg.

Säkerheten för dessa data bedöms vara hög och ligger utanför SOFI:s kontroll. Även universitetets lokala servrar har en hög säker­ het men det kan finnas svaga punkter om medarbetare sparar data i sina datorer eller USB­minnen.

Kryptering och bättre kontroll på nycklar. Det är ett par åtgärder för att höja säkerheten vid Institutet för social forskning.

TEXT PER LARSSON

FOTO NIKLAS BJÖRLING

REGISTERBASERAD FORSKNING och olika former av enkäter är centralt för verksam­ heten vid Institutet för social forskning (SOFI). Med andra ord finns här många informationstillgångar som inte får komma i orätta händer eller förstöras.

Benita Falenius och Andreas Meyer valde därför SOFI för en av de första riskanalyserna.

Tillsammans med föreståndaren Sten­Åke Stenberg, den administrativa chefen, dator­ ansvariga och skyddsombudet gick Benita och Andreas igenom vilka informationstill­ gångar som finns vid SOFI, gjorde en risk­ analys och tog fram förslag till åtgärder.

Sten­Åke är nöjd med att riskerna nu kart­ lagts och det finns förslag till åtgärder.

– Det är bra att vi generell skärper oss vad gäller säkerhetsfrågor och då kan ett sådant här dokument vara till nytta.

I riskanalysen finns 16 huvudsakliga punkter och vardera av dem har underpunk­ ter. Sannolikheten bedöms som liten för att någon av händelserna ska inträffa men om det skulle ske vore konsekvenserna allvarliga.

Främst rör det sig om att forskningsmaterial och enkätsvar kommer i orätta händer eller förstörs vid brand eller vattenläckage (för några år sedan läckte det till exempel in vatten från taket i en korridor i samband med snösmältningen).

De flesta registerdata som används finns lagrade på Statistiska centralbyråns servrar.

Säkrare med kryptering Att ha data på sin egen hårddisk utgör en risk, dels för att disken kan gå sönder och dels att det kan vara lätt att komma åt den för obehöriga. Sten­Åke har uppmanat medarbetarna att spara på de gemensamma servrarna. En annan uppmaning är att hålla god uppsyn över bärbara datorer och USB­minnen i exempelvis kollektivtrafiken så man inte slarvar bort dem eller blir bestulen.

SOFI arbetar nu för att kunna kryptera mer data för att göra den svårare att komma åt. Flera kassaskåp har dessutom köpts in för att förvara USB­minnen, enkäter och andra känsliga papper. Ytterligare åtgärder är bättre kontroll på vilka nycklar som kvitteras ut och att de återlämnas, att medarbetarna loggar ut ur datorerna och låser dörrarna när de lämnar sina rum. Andra åtgärder är att se till att rekommenderade brev inte lämnas med annan post vid facken och att kolla så hantverkare låser efter sig.

Enligt Sten­Åke handlar säkerhet om att vara på tårna hela tiden. Om forskningsdata kommer bort drabbar det naturligtvis själva forskningen.

– Men det skulle dessutom vara fullständigt katastrofalt för tilltron till forskningen om vi inte kan skydda de data vi samlat in. Vi måste ha radarn på hela tiden, säger Sten­Åke.

Pågående IT­projekt vid universitetet Ladok 3 Det lärosätesgemensamma IT­stödet för studiedokumentation, Ladok, upp­ graderas för att öka tillgänglighet och rättssäkerhet. Stockholms universitet genomför ett lokalt projekt för att anpassa processer och IT­stöd till det nya Ladok 3. Projektet leds av Student­ avdelningen och beräknas pågå till och med 2017.

Systemstöd för upphandling Projektet bidrar till minskad admi­ nistration och stödjer en formalise­ ring av processerna kring upphand­ ling och avtalslagring. Allt detta bidrar till att det blir enklare att följa

regler och föreskrifter vid anskaffning och skapar en bättre överblick över våra avtal. Upphandling av system­ stöd är genomförd och projektet beräknas vara klart under april.

initierats för att förbättra sökmöjlig­ heterna för utbildningsinformation på universitetets webbplats. Projek­ tets första fas beräknas vara klart under mars.

VFU­portfölj Ett omfattande utvecklingsarbete görs just nu för att bättre tillgodose kraven för lärarstudenternas doku­ mentation av den verksamhetsför­ lagda utbildningen. Projektet beräk­ nas vara klart under hösten 2016.

Licenshantering Under 2015 genomfördes en kartlägg­ ning av IT­licenser inom stora delar av Stockholms universitet och ett antal brister uppdagades. Ett projekt för att åtgärda dessa brister och därmed säkerställa att universitetet har en effektiv och säker licensför­ sörjning har startats och beräknas pågå till 2017.

Digital utbildningsinformation För att kunna förändra den tryckta utbildningskatalogen har ett projekt

MIA SÖDERBÄRJ

12

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2016

Lärarkonferensen: Engagemang för undervisning måste smitta Torgny Roxå var huvudtalare vid konferensen.

Sätt dig in i studenternas situation, hitta din egen form för undervisning och dela erfarenheter med andra. Det var några råd som gavs vid universite­ tets lärarkonferens.

TEXT PER LARSSON

FOTO NIKLAS BJÖRLING

DEN 18 FEBRUARI arrangerades lärar­ konferens för medarbetare vid Stockholms universitet i regi av Centrum för universitets­ lärarutbildningen (CeUL). Runt 350 personer deltog i heldagsevenemanget. Efter att rektor hälsat välkommen var det dags för huvudtalaren Torgny Roxå som är forskare och konsult i högskolepedagogik vid bland annat Lunds universitet. Hans föredrag fokuserade på hur kollegiala grupper i akademin förhåller sig till sina medarbetare och till undervisningen.

Torgnys studier av undervisning har främst inriktats på hur lärare interagerar och stöttar varandra på gruppnivå. En observation är att det ofta saknas diskussion kring hur den enskilda läraren undervisar.

– Vi måste våga bry oss om hur kolleger undervisar, sade Torgny.

För att skapa kreativa undervisningsmiljöer krävs det, enligt honom, en kraftfull intern kommunikation för att föra vidare gemensamma värderingar. Forskningen visar dessutom att det blir positiva spiraler om lärare arbetar tillsammans och gemensamt driver på utveck­ lingen. Han varnade för att undervisningen ofta blir undanskuffad.

– Det får heller inte vara så att universitets­ Deltagarna i paneldiskussionen om hur en bra lärare är.

pedagogisk utveckling enbart ses som utveck­ lande för individen. Pedagogisk utveckling driver hela lärargruppen framåt!

Råd från pedagogiska pristagare Under dagen gavs många seminarier och workshops inom områden som interaktivt lärande, akademisk litteracitet, tandem­ undervisning och ”flipped class room”. Vid lunchen fanns möjlighet att ta del av korta presentationer och information från olika stödfunktioner vid universitetet.

Några av de senaste årens pedagogiska pristagare deltog i en paneldiskussion om vad som ”gör en bra lärare”. Clas Hättestrand vid Institutionen för naturgeografi berättade om hur han var skräckslagen när han började undervisa men hur han övervunnit rädslan.

– Jag försöker också att tänka mig in i studenternas situation och möta dem på rätt plan och förklara vad det enskilda momentet har för syfte inom kursen eller programmet. Även Jessika van der Sluijs, lärare och nu prodekan vid Juridiska institutionen, fasade inför att undervisa i början. Efter en tid upptäckte hon att problemet var hur hon undervisade. Jessika lade om undervisningen helt så den blev inriktad på ”case”, men med samma material.

– Då började det hända saker och jag blev i mitt esse! Undervisning är väldigt knuten till personlighet, säger Jessika.

Viktigt med tävlingsinstinkt Enligt Mårten Edenroth, även han vid Juridiska institutionen, måste man som lärare jobba fram en egen modell för undervisning och förfina den.

– Det måste även finnas en personlig strävan att bli bättre, en tävlings­ instinkt. Jag ser alltid förbättrings­ potential. Undervisningen får inte bli slentrianmässig.

Engagemang för mig innebär att visa sitt eget engagemang och sin passion för ämnet, men lika viktigt är att sätta sig in i studenternas situation.

Clas intygade att engagemang är centralt, både för honom och för studenterna.

– Engagemang för mig innebär att visa sitt eget engagemang och sin passion för ämnet, men lika viktigt är att sätta sig in i studenternas situation.

En paneldiskussion ägnades åt att jobba strategiskt med pedagogisk utveckling. Steffen Holzkämper berättade hur Institutionen för naturgeografi försöker att dra nytta av att ha lärare med bakgrund från många lärosäten i olika länder. Kunskapen som finns inom lärarlagen sprids via bland annat ämnes­ kollegier. En annan metod är att använda lärare som är yrkesaktiva utanför universitetet. Åsa Smedberg, ställföreträdande prefekt vid Institutionen för data­ och systemvetenskap, berättade om hur man som en stor institution har mindre grupper av lärare där de kan utveckla nya lärandeformer. Institutionen har även haft workshops och gått igenom examens­ mål och jämfört med lärandemål.

Klara Bolander Laksov, föreståndare för CeUL, sammanfattade diskussionen genom att betona behovet av arenor för diskussion om undervisning, värdet av kollegialitet och att ha en gemensam strävan.

– Ledarskapet är viktigt. Ledningen måste synliggöra värdet av den pedagogiska insatsen.

13

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2016

FOTO JONAS COLLIN

Vilket är ditt bästa vårtecken?

Programledare Klara Bolander Laksov, lektor i högskolepedagogik med gäst Max Scheja, professor i högskolepedagogik

TEXT HANNA HELLZÉN CRAMÉR FOTO ANNA­KARIN LANDIN

Pedagogeeks belyser undervisning utifrån forskning DET NYA INTERVJU- och samtalsprogrammet Pedagogeeks vänder sig till universitetslärare som vill veta mer om undervisning och lärande.

Programledare Klara Bolander Laksov sam­ talar där med gäster kring utmaningar och möjligheter som universitetslärare möter i sin undervisning.

Det är Centrum för universitetslärarutbild­ ning (CeUL) vid Stockholms universitet som nu startar webb­TV med den nyproducerade programserien Pedagogeeks. Avsikten är att tillgängliggöra en fördjupad diskussion om högskolepedagogiska frågor utifrån forskning för att bidra till utveckling av undervisning vid universitet. Varje program tar därför avstamp i en eller flera forskningsartiklar kring ett aktuellt ämne.

– Återkoppling är ett återkommande tema när det gäller vad studenter saknar eller vill ha mer av i sin utbildning. Samtidigt vet vi att återkoppling är en av de faktorer som

bidrar mest till studenters lärande, säger programledare Klara Bolander Laksov, lektor i högskolepedagogik.

Med webb­TV vill CeUL inspirera och stödja utveckling av undervisning vid universitetet.

En central tanke i programproduktionen är att utgå från lärarnas behov och att programmen ska finnas fritt tillgängliga under lång tid.

Därför har man valt att skapa en kanal på Youtube, vilket öppnar upp för universitets­ lärare att ta del av andra lärares tips och erfarenheter och fördjupade diskussioner om pedagogiska frågor.

Ambitionen är att under vår­ och höst­ termin 2016 publicera ett program i månaden.

Kommande program kommer att ta upp akademiskt lärarskap och akademisk litteracitet.

Pedagogeeks tar sedan sommaruppehåll för att fortsätta i september med flera samtal.

ANNIKA FORSLUND

www.su.se/ceul

Resfria möten – bra för klimatet och ekonomin I ÅRETS REGLERINGSBREV fick Stockholms universitet i uppdrag att använda Trafikverkets tiostegsmodell för resfria möten, vars syfte är att vägleda myndigheter i att mötas utan att resa. Uppdraget ska genomföras vid sidan av arbetet med att minska tjänsteresornas utsläpp av koldioxid.

Modellen går ut på att man först analyserar nuläget av resvanor, kostnader för resor och behov av kommunikation. Därefter tar man beslut om åtgärder för förändringar och utser en arbetsgrupp som leder arbetet med implementeringen. Viktigt för arbetet är att en mötespolicy tas fram eller integreras med den befintliga resepolicyn. Vidare att det finns ett fungerande system för bokning och inbjudan till resfria mötesalternativ. Det är också viktigt att man har tekniskt ansvariga om utrustning krånglar och ger utbildning i resfri mötesteknik. Det är även viktigt att en ledning föregår med gott exempel och att resultaten från arbetet synliggörs.

Effekter av modellen Tiostegsmodellen beskrivs leda till en av tre effekter på en organisations tjänsteresor. Den första är att en resa kan ersättas av resfri mötesteknik. Den andra är att fler möten sker med resfri mötesteknik och att man fortsätter resa som tidigare. Den tredje är att resfria möten leder till nya kontakter och fler resor.

Ofta uppstår de tre effekterna samtidigt i en organisation. Modellen beskrivs också leda till miljömässiga, sociala och ekonomiska effekter.

Den miljömässiga är att resornas miljöpåverkan helt eller delvis kan undvikas. Den sociala är att kommunikationen kan förbättras internt, vilket i sin tur leder till en bättre arbetssituation samt möjlighet till samverkan. Den ekonomiska effekten är minskade reskostnader. Enligt Trafikverket kostar tjänsteresandet i Sverige cirka 50 miljarder kronor per år. Om var femte resa ersattes med ett resfritt möte skulle den årliga besparingen i reseomkostnader bli cirka 20 miljarder kronor.

JENNY LILLIEHÖÖK

För mer information om tiostegsmodellen : www.remm.se

ERIC LARSSON, Institutionen för pedagogik och didaktik – Blommorna! Att det börjar poppa upp här och där och bli grönare.

ANNA AMBROSE, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen – Ljuset! Att det är ljust på morgonen och på kvällen.

BO EKNERT, Institutionen för naturgeografi – Vintergäcken!

Vårens första blommor. Och sånglärkan, som jag såg härom­ dagen, som är den första flyttfågeln.

SALIM BELYAZID, Institutionen för naturgeografi – Att alla människor tittar upp! Jag tror det beror på ljuset.

INGRID STJERNQUIST, Institutionen för naturgeografi – Vintergäcken, och alla som tittar på den. Den har en sådan härlig färg!

14

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2016

Rapportera tillbud – för en säkrare arbetsplats TEXT PER LARSSON

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Genom att fler anmäler arbetsskador och tillbud i rapporteringssystemet SAMIR ökar möjligheterna till förebyggande insatser. ÅR 2011 INFÖRDE universitetet ett nytt system för inrapportering av bland annat tillbud, arbetsskador, arbetssjukdom och färdolycks­ fall. Systemet kallas SAMIR och omfattar såväl studenter som medarbetare och gör det möjligt att kartlägga tillbud och olyckor som inträffar och vidta förbyggande åtgärder.

Statistiken för 2015 visar att 63 fall av arbetsskada/sjukdom, 44 fall av färdolycksfall och 61 tillbud rapporterats in under året. I samtliga tre kategorier är det en ökning med i snitt 40 procent mot året innan. Men det innebär inte att universitetet blivit en farligare arbetsplats, enligt Mats Hansson vid Sektionen för säkerhet, som arbetar med arbetsmiljö­ och säkerhetsfrågor och är systemadministratör för SAMIR. Till stor del tror han ökningen beror på att SAMIR blivit mer känt.

– Folk börjar bli medvetna om hur de ska gå till väga för att anmäla olyckor och tillbud.

Det är bra för då kan vi åtgärda faror och fel som uppstår. Dessutom blir det enklare att följa upp vad som händer.

Variationen i antal olyckor och tillbud mellan åren beror till viss del på vädret. Det gäller då främst olyckor och tillbud relaterade till halka och dålig snöröjning. Enligt honom syns det nu att halkbekämpningen blivit bättre på campus. Under 2016 har hittills en enda halkincident rapporterats.

Tillbud åtgärdas Bland de arbetsskador som rapporterats in är det främst fall/felsteg samt kläm/slag som sticker ut med 11 respektive 14 rapporterade

incidenter. Bland tillbuden är det fallande föremål och kemikalie/gas som visar de högsta siffrorna, 12 respektive 17. Vad gäller fallande föremål rör det sig till exempel om att undertak lossnat. Här ledde rapporteringen till att Akademiska Hus inventerade och åtgärdade undertaken.Det finns även flera fall med grenar som ramlat ned – och även här har åtgärder vidtagits. Den relativt höga siffran för kemikalier och gas tror Mats har att göra med en hög benägenhet att anmäla dessa saker.

Mats och hans kolleger går in i systemet dagligen för att se vad som rapporteras in och agerar snabbt eller vidarebefordrar till den som ansvarar för frågan, till exempel Akademiska Hus eller Fastighetsavdelningen. När en anmälan gjorts, får prefekt/motsvarande direkt besked om att så skett, därefter övriga berörda såsom skyddsombud och personal­ eller säkerhetsfunktioner. Allvarliga tillbud rapporteras även till Arbetsmiljöverket; det brukar röra sig om ett par per år. Uppgifter från SAMIR används även som underlag inför skyddsronder.

Varför ska man anmäla i SAMIR? – Framför allt för att inte du själv eller någon annan ska riskera att skadas av sådant vi kunnat förebygga. Får vi inte reda på farorna är det svårt att undanröja dem, säger Mats.

Mats betonar därför vikten av att även rapportera in iakttagelser eller incidenter som ännu inte orsakat någon skada, så kallade tillbud. Det kan röra sig om brister såsom

Fall och felsteg tillhör de vanligaste arbetsskadorna.

ojämnheter i gångbanor, farliga trösklar, hyllor som lossnar eller dålig ventilation. Vid skador är det även en försäkringsfråga, då det ofta krävs en anmälan för att få ut ersättning.

Dessutom är universitetet ålagt att redovisa statistik och göra uppföljning.

SAMIR står för Säkerhet­Arbetsmiljö­ Miljö­Inrapportering. Det är ett inrapporteringssystem för brott, säkerhetstips, tillbud och arbetsskada, arbetssjukdom och miljöavvikelser.

Här kan du även lämna förslag till förbättringar. Via SAMIR eller telefon­ svarare går det att tipsa om brott som hot, trakasserier, misshandel, skade­ görelse, stöld, bedrägeri, ekonomiska oegentligheter eller säkerhetsbrister som på sikt kan leda till brott. Tipsnumret med telefonsvarare, 08­16 11 55, har ingen nummerpresentatör så du kan vara anonym. www.su.se/samir

Bildningspodden är tillbaka FÖRSTA SÄSONGEN av Stockholms universitets folkbildande podcast Bildningspodden blev en stor succé och publikfavorit i vintras. I början av januari hade Bildningspodden utnämnts av Dagens Nyheter till en av 2015 års bästa poddar och legat högst på Itunes topplista över podcasts. Bakom idén och produktionen står Magnus Bremmer, forskare vid Stockholms universitet och kulturjournalist, och Klas Ekman, författare och journalist.

I början av mars påbörjades den andra säsongen, som kommer att pågå fram till sommaren med ett nytt avsnitt per vecka. Ämnen som behandlas är slottet Versailles, opera, kok­ bokens historia, islamisk feminism, poeten Edith Södergran, naken konst, filosofen Mary Wollstonecraft, upptäcktsresandets historia, psykoanalytikern Sigmund Freud och sekelskiftets kändiskultur. För att nämna några.

Lyssna på Bildningspodden via webbsidan www.bildningspodden.se. Avsnitten finns också på iTunes, Soundcloud och andra podcastappar.

15

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2016

FÖR DOKTORANDER och forskare som funderar på att driva eget företag parallellt med eller efter sin akademiska karriär ord­ nar Innovationskontoret vid Stockholms universitet Starta eget­dagen 20 april med efterföljande Starta eget­kurs. Då har du som jobbar vid universitetet möjlighet att inspireras av och få konkreta råd från några av Sveriges mest framgångsrika entreprenörer, lära dig hur Stockholms universitet praktiskt kan hjälpa dig att förverkliga din affärsidé samt mingla med investerare, näringslivsrepresentanter och företagare.

Starta eget­kursen anordnas under sex kvällstillfällen efter Starta eget­dagen och lockar cirka 1 000 deltagare varje termin.

Den ger dig alla konkreta kunskaper du behöver för att starta och driva ett företag.

Om du anmäler dig till Starta eget­kur­ sen är du automatisk anmäld till Starta eget­dagen.

Läs mer och anmäl dig här: www.su.se/startaegetdagen

På gång Fri entré, öppet för alla – välkommen!

på liv och död 12 Poesi – exilen den verkliga

APR utmaningen

Samtal mellan journalisten Martin Schibbye, exilpoeten Caalaa Hayiluu Abaataa och litteraturvetaren Daniel Pedersen Tid: 18.30 – 20.00 Plats: Foajén, Kulturhuset Fanfaren, Farstagången 8, Farsta

vid två 13 Bostaden sekelskiften

APR

Konstvetaren Maja Willén Tid: 18.15 – 19.30 Plats: Samlingssalen, Nordiska museet, Djurgårdsvägen 6–16

Scenografi – ett rum

11 i ständig förändring

MAJ

Konstvetaren Magdalena Holdar Tid: 18.00 – 18.45 Plats: Guldfoajén Kungliga Operan

www.su.se/evenemang

FOTO EVA DALIN

Innovationskontorets Starta eget­kurs startar 20 april

NOD­huset i Kista.

DSV firar femtio med föreläsningar I ÅR FIRAR INSTITUTIONEN för data­ och systemvetenskap 50 år. Från att ha varit en liten institution vid starten 1966 är man nu Sveriges största inom ämnet. De första fem­ tio åren firas med öppna föreläsningar och diskussioner om bland annat patientjourna­ ler, säkerhet i cyberrymden och digitaliserat mode. Andra aktiviteter är interaktiv mobil­ telefonteater och digital konstutställning.

Jubileumsfirandet startade på skottdagen,

29 februari, med ett seminarium om smarta hem. Den 26 april blir det föredrag om digitala affärer och det globala samhället och den 18 maj är det dags för studenternas vårutställning – för att ta några exempel.

Ny statistik om högskolan

Ytterligare 20 miljoner i anslag till Swetox

Vill du få en snabb överblick av Hög­ skolesverige? UKÄ har utvecklat en ani­ mation som visar den senaste statistiken för sökande, studenter, doktorander, examinerade, personal samt kostnader/ ekonomi. Du kan välja att se statistiken för hela riket eller uppdelat per lärosäte.

De senaste fem åren finns redovisade i både tabeller och diagram. www.uka.se

ANSLAGET GÅR TILL ett projekt om effekter och risker av hormonstörande ämnen, som bedrivs vid forskningscentret.

Projektet, EDC­2020, startade 2014 och beviljades då, finansiering av Formas med totalt 30 miljoner kronor över tre år. En expertpanel har utvärderat projektet vid halvtid och rekommenderar fortsatt finans­ iering i två år till. Panelen är imponerad över att man har lyckats samla och integrera tidigare fragmenterad miljötoxikologisk forskning till ett nationellt akademiskt centrum med spjutspetskompetens – från grundforskning till tillämpad forskning.

De universitet som står bakom Swetox är Karolinska Institutet (administrativt ansvarigt), Göteborgs universitet, KTH, Linköpings universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Sveriges lantbruks­ universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet. Starten av Swetox är säkrad från fyra finansiärer – Karolinska Institutet, forskningsrådet FORMAS, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Stockholms Läns Landsting.

Ny webbsida för utbildningstolkning De två tidigare enheterna för utbildnings­ tolkning har gått samman och bildat Sektionen för utbildningstolkning. Infor­ mationen på webben har därför flyttats till en ny webbsida.

Här hittar du information om Sektionen för utbildningstolkning och vilka tjänster som erbjuds: su.se/utbildningstolkning.

Sektionen för utbildningstolkning tillhör Studentavdelningen och nås enklast via e­post: tolksamordning@su.se

På jubileumssidan kan du läsa om vad som händer under året: http://jubileum.dsv.su.se

www.swetox.se

16

Tema: Akademiker under hot

Akademiker anklagas för terrorpropaganda I Turkiet hotas den akademiska friheten. En som fått känna av det är Didem Oral, gästdoktorand vid Statsvetenskapliga institutionen.

TEXT PER LARSSON

AKADEMIKER UNDER HOT Att regeringen och andra myndigheter hotar, fängslar eller avsätter forskare och universitets­ lärare känns främmande för oss. Men sådan är verkligheten för akademiker i flera länder. I denna temadel kan du bland annat läsa om en turkisk doktorand som lever under hot och få inblick i hur den akademiska friheten hotas på flera håll i världen.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

I HÖSTAS KOM DIDEM ORAL till Stockholms universitet på ett stipendium från Svenska Institutet. Under ett år är hon gästdoktorand vid Statsvetenskapliga institutionen, där hon skriver på sin avhandling om fredsrörelser i Turkiet och Israel.

Under tiden som hon varit i Sverige har det politiska läget förvärrats i Turkiet. Förutom oroligheter som härrör från kriget i Syrien så har regimen under president Recep Tayyip Erdoğan ökat förföljelsen av motståndare och inskränkt yttrandefrihet. Journalister har gripits, oppositionella tidningar stängts, domare avsatts och universitetslärare har fått lämna sina tjänster. Regeringspartiet AKP har startat en process där de sätter in sina egna representanter i media och det juridiska systemet.

– Och nu har turen kommit till att omforma det akademiska systemet. I takt med att personer får lämna akademiska poster tror jag att de kommer att ersättas med AKP­anhängare, säger Didem.

Enligt Didem saknas idag yttrandefrihet, mänskliga rättigheter och demokrati i Turkiet.

Och historiskt har intellektuellt ifrågasättande alltid setts som ett hot mot den turkiska staten.

– Staten önskar lydiga medborgare, men som akademiker är det din roll att ifrågasätta allt, inklusive dina egna argument.

Rättslig process mot akademiker Tillsammans med drygt 4 400 andra akade­ miker, hälften från Turkiet och hälften från andra länder, har Didem skrivit på ett upprop i regi av Academics for Peace under parollen “we will not be a party to this crime”.

Budskapet är att den turkiska staten ska avbryta det militära våldet och upphäva ute­ gångsförbudet i de kurdiska provinserna samt inleda en fredsprocess.

Detta fick president Erdoğan att kalla de som skrev under för ”terrorsympatisörer”. En åklagare har dessutom startat en rättslig pro­ cess mot de turkiska undertecknarna. I början av mars uppgav 50 av undertecknarna att de tagit emot direkta hot, drygt 30 hade tvingats lämna sina tjänster, över 500 var föremål för någon form av undersökning och 33 hade tagits in till förhör och utsatts för husrannsakan för att därefter släppas. Flera akademiker har även förbjudits att lämna landet.

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2016

Tema: Akademiker under hot

17

För turkiska akademiker är det viktigt att få stöd från kolleger i Sverige, säger Didem Oral som hotats för att ha skrivit under ett upprop för fred.

– Vi anklagas för att sprida terrorpropaganda och för att förolämpa staten. Men de lagar som antagits är odemokratiska eftersom de hämmar yttrandefriheten. Staten förväntar sig lydnad och om du kritiserar dem vid makten så försöker de att komma åt dig, säger Didem.

Hon tycker det är absurt att regimen star­ tar en rättlig process mot undertecknarna för att de efterfrågat fred.

– Yttrandefrihet står inte högt i status i Turkiet och det här visar hur odemokratiskt landet är.

Viktigt med stöd från Sverige Situationen i Turkiet gör att Didem har svårt att koncentrera sig på forskningen. Hon har även svårt att se en framtid som ung akademiker i sitt hemland då det saknas akademisk frihet och yttrandefrihet. Av rädsla för att gripas

PAUL LEVIN, föreståndare vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, bekräftar att läget för akademiker i Turkiet är alltmer trängt. Åtal har väckts enligt terrorlagstiftningen mot många av dem som skrivit under uppropet som nämns ovan och de riskerar upp till flera år i fängelse.

Yttrandefrihet står inte högt i status i Turkiet och det här visar hur odemokratiskt landet är.

– Bland dessa finns forskare affilierade till SUITS så vi är oroliga för deras skull. De har även hängts ut i turkisk press med bild och information om var de befinner sig, och det gäller även de som befinner sig i utlandet, säger Paul Levin.

Flera lagändringar har dessutom bidragit till att öka statens kontroll över privata uni­ versitet, och forskare som kritiserar regeringen eller undervisar om PKK, riskerar uppsägning eller andra disciplinåtgärder. Detta leder till ökad självcensur, enligt Paul Levin.

Vad kan vi göra för att stödja turkiska akademiker?

– Det finns flera upprop till stöd för de åtalade turkiska forskarna och om någon är intresserad av att skriva på ett av dessa kan de kontakta mig.

Det finns också många forskare från Turkiet som är intresserade av att tillbringa tid vid universitet i andra länder, så ett annat sätt att hjälpa är att sponsra Erasmusvistelser för dem.

Ett upprop hittar du på http://solidaritetmedakademikere.org

FOTO EVA DALIN

Trängt läge i Turkiet

eller hindras från att lämna landet har hon även ställt in alla resor till Turkiet den när­ maste tiden.

Enligt Didem är det inte enbart i Turkiet som akademiker förföljs och som dissidenter tystas.

Hon uppmanar därför kolleger i Sverige att skapa nätverk med akademiker runt om i världen.

– För turkiska akademiker är det viktigt med stöd från svenska kolleger. De kan ta ställning mot de övergrepp som nu sker mot oss som undertecknat Academics for Peace men även utöva tryck på den svenska regeringen för att få den att fördöma Turkiets agerande.

Hon anser även att svenska lärosäten kan bjuda in turkiska akademiker och erbjuda dem tjänster här för att de ska kunna fort­ sätta med sin forskning.

18

Tema: Akademiker under hot

TEXT PER LARSSON

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2016

ILLUSTRATION ANNA BAUMGARTEN

Akademisk frihet under hot världen runt Studenter och akademiker får sina medborgerliga rättigheter kränkta, lever under hot och utsätts för våld på många håll i världen Här är några exempel, utifrån en kartläggning av Scholars at risk.

Asien Turkiet är ett av de länder i Asien som har flest rapporterade fall. Ett annat land som sticker ut är Kina. De senaste åren finns flera fall med studenter och akademiker som gripits och fängslats för att de uttryckt sina åsikter eller kritiserat regimen. Här finns även fall med akademiker som fått lämna sina tjänster.

Andra länder i Asien på listan är till exempel Pakistan, Bangladesh, Iran, Sydkorea, Taiwan, Thailand, Burma och Malaysia.

Afrika I Afrika är Egypten ett av de länder med flest rapporterade fall. Det rör sig om trakasserier, reserestriktioner, hot och misshandel – men även mord. Ett fall som fått internationell uppmärksamhet är Giulio Regeni. Han var doktorand vid Cambridgeuniversitetet och gästforskare vid American University i Kairo.

Den 25 januari i år rapporterades han för­ svunnen och hittades en vecka senare hittades död med tecken på tortyr. Giulio Regeni

God studie- och yrkesvägledning avgörande för nyanlända elever Ungdomar i gymnasieåldern är i majoritet bland nyanlända barn och ungdomar i Sverige. God studie­ och yrkesvägledning har stor betydelse för att dessa elever ska ta sig igenom utbildningsväsendet och vidare till arbetslivet. ÅSA SUNDELIN, NYBLIVEN DOKTOR och utbildare av studie­ och yrkesvägledare vid Stockholms universitet, har i sin avhandling följt fem nyanlända elever i gymnasieåldern och fem studie­ och yrkesvägledare. Eleverna har varit i Sverige 1 – 3 år och går på gymna­ sieskolans språkintroduktion. Hennes analys

visar att vägledande samtal både kan bidra till och begränsa möjligheterna för elever i migration att skapa mening om framtiden.

– Resurserna för vägledningen avspeglas i samtalen. Elever som fick mindre tid för vägledande samtal lämnades att hantera frågor om framtiden i högre grad på egen hand, något

forskade om den egyptiska arbetarrörelsen och höll på med fältarbete där han skulle kontakta personer som kämpade för arbetares rättigheter. Ingen är i dagsläget (11 mars) gripen misstänkt för dådet.

Ett annat fall från Egypten är den tunisiska professorn Amel Grami som forskar om den arabiska våren, politisk islam och terrorism.

Hon greps på Kairos flygplats i början av januari och satt i förhör i 14 timmar innan hon frigavs och kunde återvända till Tunisien. Vid förhören

de har begränsade möjligheter att göra. Men en vägledning med mer resurser fick en mer utbildande och vägledande funktion i sam­ talen, säger Åsa Sundelin.

Avhandlingen visar också att vägledningen har stor betydelse för dessa ungdomar.

– Frågor om utbildning och arbetsliv i Sverige är centrala frågor som eleverna ofta inte har några andra att prata med om. De saknar dessutom svenska nätverk. Eleverna behöver även praktiska och konkreta erfarenheter och upplevelser av utbildning och arbetsliv för att kunna skapa sig bilder av vilka möjligheter som finns, inte enbart detaljerad information om olika gymnasieprogram.

De vägledare som observerats och intervjuats är professionella och använder sin samtals­ kompetens väl. Men de behöver utrymme för reflektion för att kunna hantera balansen mellan elevernas behov och samhällets ramar.

Tema: Akademiker under hot

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2016

sade polisen att hon ansågs utgöra ett “hot mot den nationella säkerheten”.

Andra länder som finns på listan är Syd­ afrika, Tchad och Nigeria – där en professor nyligen fördes bort.

Amerika Venezuela är det land på kontinenten som har flest rapporterade fall av hot mot den akademiska friheten. Men det finns även fall i länder som Mexico och USA. För drygt ett år sedan hotades till exempel en professor vid Arizona State University av rasister. I oktober 2014 ställdes en föreläsning in vid Utah State University med den feministiska mediekritikern Anita Sarkeesian efter hot om att det skulle bli en skolskjutning – och då polisen sade att den inte kunde upprätthålla säkerheten.

Europa I Europa utmärker sig två länder på listan över hot mot den akademiska friheten. Det är Ryssland och Vitryssland som har flera fall där studenter och akademiker förföljts, gripits eller förlorat sina tjänster. Sommaren 2015 tvingades till exempel Kendrick White, en amerikansk medborgare, att lämna tjänsten som vicerektor vid Lobachevsky State University of Nizhni Novgorod. Detta efter att statstelevisionen anklagat honom för att ”skada landet”.

Ett annat exempel är vid Belarus State University i december 2015. Då arrangerades en protestmarsch mot införandet av nya avgifter för studenter vid universitetet. Först vidtog universitetet disciplinära åtgärder mot studenterna som deltog. Sedan åtalades tre av dem för att ha deltagit i demonstationen och dömdes att betala böter.

Efter att Polen i november fick en ny regering under ledning av partiet Lag och Rättvisa kommer rapporter om hur friheten för medier och rättssystemet begränsas. Det finns även tecken på att det gäller den akademiska fri­ heten. Ett exempel är den polskfödde historie­ professorn Jan T Gross vid Princeton­ universitetet och som är en av världens ledande forskare kring Förintelsen. Den polska regeringen hotar med att beröva honom den polska utmärkelsen Knight’s Cross of the

Detta för att inte utveckla rutiniserade arbetssätt som riskerar att begränsa elevernas möjligheter att forma framtiden med sina villkor, menar Åsa Sundelin.

– Utifrån studiens resultat verkar det vara gynnsamt för eleverna bland annat när deras migrationserfarenheter ges utrymme i samtalen.

Också att vägledarna för­ mår uppfatta de existen­ tiella frågor som eleverna har att hantera när det gäller att forma livet i ett nytt sammanhang.

GUNILLA NORDIN

Order of Merit, som han fick 1996. Gross har skrivit flera böcker om hur polacker hjälpte nazisterna att döda judar och hur judisk egendom beslagtogs efter andra världskriget.

Hotet om att frånta honom utmärkelsen ses som en signal till andra akademiker att inte agera på ett sätt som kan motverka regimens ambitioner att ”återupprätta den polska nationella stoltheten”.

Ungern är även värt att hålla ögonen på.

Organisationen Freedom House skriver i sin årsrapport om läget i världen 2016 att staten generellt inte hindrar den akademiska friheten i Ungern. Men en översyn av utbildningsystemet tyder på att staten önskar större inflytande över läroplanerna och i lag­ stiftningen antagen 2014 finns möjlighet att inskränka friheten för universiteteten.

Källor:  Academic Freedom Monitor: http://monitoring.academicfreedom.info  University World News: www.universityworldnews.com  Freedom House: freedomhouse.org

Scholars at risk Scholars at risk (SAR) är ett nätverk som består av över 300 lärosäten i ett stort antal länder. Syftet är att kämpa för akademisk frihet runt om i världen. SAR erbjuder stöd till akademiker som förföljs, bland annat genom att försöka erbjuda dem tillfälliga tjänster vid lärosäten i andra länder. Nätverket kartlägger och mäter även akademisk frihet i olika länder, jobbar med stipendier samt ordnar workshops om akade­ misk frihet.

I mars bildades en svensk avdelning av Scholars at risk, där Stockholms universitet ingår. scholarsatrisk.nyu.edu

Segregationen minskar visar ny studie

Åsa Sundelin, nybliven doktor och utbildare av studie­ och yrkesvägledare vid Stockholms universitet.

SEGREGATIONEN mellan svenskfödda och utomeuropeiskt födda har inte ökat utan snarare minskat en aning de senaste decennierna. Det visar ny forskning från Stockholms universitet.

Fler invandrare i förorter som redan tidigare har en hög andel utlandsfödda personer oroar beslutsfattare, eftersom det anses förstärka segregationen. Men studerar man enbart invandrartäta områden syns inte hur segregationen utvecklas i hela landet. Om man däremot granskar helheten visar det sig att segregationen faktiskt har minskat en aning sedan slutet av 1990­talet.

– Andelen utomeuropéer har ökat i de delar av Sverige där det finns en koncentration av utomeuropeiskt födda, men det har den också i stads­ delar där det förut nästan inte fanns några utomeuropeiska invandrare alls, säger Bo Malmberg, professor i geografi vid Kulturgeografiska institutionen i en artikel i Dagens Nyheter.

Han deltar i ett forskningsprojekt som undersöker graden av boende­ segregation i Sverige, Norge Danmark, Belgien och Nederländerna.

19

20

Tema: Akademiker under hot

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2016

Exilpoeterna är Nelly Sachs – tysk judinna, syriske poeten Faraj Bayrakdar och samt Jila Mossaed från Iran.

EXIL – Fria poeter på flykt Den 27 april är det premiär på ”EXIL – Fria poeter på flykt”. Det är ett vandrings­ drama som ges i mobilen såväl på Frescatibiblioteket som i Kista och Norrköping.

EXIL POESI är en app i mobilen med GPS­ koordinater inomhus. Den 27 april klockan 18 är det samtidig premiär på flera platser i Sverige för pjäsen EXIL – Fria poeter på flykt.

Vid premiären samverkar EXIL med Kista Bibliotek, Kista Galleria, Stockholms universitetsbibliotek samt Hageby bibliotek och Mirum galleria i Norrköping.

EXIL laddas ner som en app i din mobil­ telefon. Genom en karta i mobilen tar du dig

till poeternas digitala positioner och kan ta del av exilpoeters texter om frihet på svenska, engelska, persiska eller arabiska.

Exilpoeterna är Nelly Sachs, tysk judinna som lyckades undkomma koncentrationslägren genom att fly till Sverige och tilldelades Nobelpriset i litteratur 1966; syriske poeten Faraj Bayrakdar från Syrien som debuterade 1979 innan han greps av den syriska under­ rättelsetjänsten och numera lever i Sverige, samt Jila Mossaed från Iran som flytt till Sverige och är en internationellt erkänd författare. Åskådarna kan skriva ner sina reflektioner på en blogg i appen. Efter varje dikt ställs en fråga som publiken kan reflektera kring, som vad betyder frihet för dig eller vad drömmer du om? Här knyts städerna samman genom publikens tankar som blir synliga för alla samtidigt. Tanken är att uppmuntra till reflektion kring yttrandefriheten och det fria ordet.

– Vi vill söka upp människor på platser där de vanligtvis inte reflekterar över dessa frågor, och få dem att se sina dagliga arenor på ett nytt sätt. Vi vill utveckla scenkonstens möjlighet till rörlighet mellan städer och nå dem som idag inte söker sig till våra etable­ rade teatrar och kulturhus, säger Rebecca Forsberg som är konstnärlig ledare för RATS Teater vid Institutionen för data­ och system­ vetenskap och som även är en forskningsscen vid Stockholms universitet.

Förutom RATS Teater står Östgötateatern och Visualiseringscenter C i Norrköping bakom appen EXIL och ekonomiskt stöd ges av Statens Kulturråd.

RATS Teater har tidigare gjort flera mobiltelefonföreställningar med fokus på publikens deltagande, som Haimon, Maryam och Antigones dagbok.

PER LARSSON

www.ratsteater.se

Öppen samtalsserie om Sverige, migration och flyktingskap UNDER HÖSTEN har många engagerats i diskussioner om universitetens möjliga roll när det gäller de flyktingar som nyligen anlänt till Sverige. Lärare och forskare vid Social­ antropologiska institutionen vill bidra genom en öppen och kostnadsfri föreläsnings­ och samtalsserie på temat Sverige, migration och flyktingskap.

Serien kommer till exempel att lyfta fram forskning om lärdomar från flyktingmot­

tagandet vid Balkankriget, om så kallade papperslösa och deporterade, om flyktingars etablering i Sverige, om elitformering bland invandrade, om EU:s gränsregleringar samt hur svenska myndigheter hanterar flyktingar och massmedia. De olika ämnena knyter an till pågående eller avslutade forskningsprojekt vid Socialantropologiska institutionen.

Första tillfället är planerat att äga rum i början av april (vecka 14). Därefter löper

serien, som är gratis och öppen för alla, till slutet av maj med samtal och föreläsningar varannan vecka på kvällstid. Ett fullständigt program kommer att publiceras i universite­ tets evenemangskalender och på Socialantro­ pologiska institutioners webbsida (socant. su.se). För ytterligare information om serien, vänligen kontakta professor Annika Rabo (annika.rabo@socant.su.se).

LINA LORENZ

21

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2016 Karin Wändahl (mitten) till­ sammans med sina kursare som ger ut den tvåspråkiga barnboken.

Tvåspråkig barnbok ska främja integration TEXT HANNA HELLZÉN CRAMÉR

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Några studenter på kursen i förlagskunskap har startat ett förlag och kommer inom kort att ge ut sin första bok – en barnbok på både svenska och arabiska. De arbetar för att boken ska delas ut på flyktingboenden.

– VI HAR VÄNNER som volontärarbetar på flyktingboenden och de berättar om att det är stor brist på bland annat barnböcker, säger Karin Wändahl som har skrivit texten och kommit på idén till förlagets första bok.

Alla i förlaget Lilla Björn har ett stort enga­ gemang i migrationsfrågan, och de menar att det är viktigare att boken bidrar till något gott än att det blir en stor vinst. För varje bok som säljs kommer förlaget att ge bort en bok till en nyanländ familj.

– Boken går ju att läsa både på svenska och arabiska, så även en svensk familj kan köpa den och läsa för sina barn, säger Anna Nord som också är med i förlaget.

Det hela började som en kursuppgift där studenterna skulle presentera ett fiktivt förlag. Under efterföljande delkurs fortsatte gruppen att jobba med förlagsidén och de fick också tips av sin lärare om att de kunde få hjälp av Innovationskontoret vid universitetet.

Hjälp från Innovationskontoret – Vi har blivit otroligt hjälpta av Innovations­ kontoret! De har stärkt oss i vår tro om att vi har en bra idé och vi har fått en massa värde­ full information och hjälp på vägen, säger Karin Wändahl.

– Eftersom vi har fått bekräftelse på att det är en bra idé gör det ju också att man orkar

jobba vidare med det, säger Anna Nord.

Studenterna har även fått hjälp från annat håll. Emma Lindhagen vid Institutionen för Asien­, Mellanöstern­ och Turkietstudier har hjälpt till med korekturläsningen av den arabiska texten.

– Hon var eld och lågor när vi kom med boken och tyckte att det var jätteroligt att vi skulle ge ut den. Alla vi har pratat med på universitetet har varit positiva och verkligen stöttat oss, vilket betyder jättemycket, säger Karin Wändahl.

Arabiska och svenska Bilderboken Stjärna från morgon till kväll på arabiska och svenska blir förlagets första bok. Böckerna kommer att ges ut via print­ on­demand vilket innebär att det är först när någon beställer en bok som den skickas till tryck. Det ger förlaget möjlighet att ge ut boken utan att satsa allt för mycket pengar.

– Vi har haft en sån tur att vi har väldigt bra kompetenser inom förlaget, annars hade det tagit oss mycket längre tid att komma såhär långt. Kerstin Elias Costa är illustratör och formgivare och har ritat bilderna i boken och Emma Bäck arbetar på print­on­demand­ företaget som trycker boken. Själv arbetar jag som skolbibliotekarie och vet en del om vad barn tycker om för böcker. Personen som har

Förlagskunskap Kursen Förlagskunskap är på heltid och ges vid Historiska institutionen. Boken Stjärna från morgon till kväll kommer att finnas att köpa i internet­ bokhandeln och på förlagets hemsida, från april – maj.

Vår ambition är att inspirera till läslust och språkinlärning samtidigt som vi vill främja den språkliga mångfalden i Sverige. översatt texten till arabiska är också moders­ målslärare på skolan där jag arbetar, säger Karin Wändahl.

Det nya med förlagets idé är att boken är speglad, det vill säga att det går att läsa den både framlänges och baklänges. Och att den är tvåspråkig. Det har varit viktigt för förlaget att det inte är en svensk bok som har översatts till arabiska, utan att den redan från början är tänkt som en tvåspråkig bok.

– Det arabiska tar lika mycket plats som det svenska. Även genusneutraliteten är viktig, att huvudpersonen inte är könad utan att alla ska kunna identifiera sig med Stjärna, säger Karin Wändahl.

22

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2016

Samarbete ska skapa bättre undervisning för elever Hur kan ämneslärare göra språket i under visningen mer tillgängligt för alla elever, även nyanlända? Det vill Nationellt centrum för svenska som andraspråk och Institutionen för matematikämnets och naturveten­ skapliga ämnenas didaktik ta reda på i ett samarbete TEXT HANNA HELLZÉN CRAMÉR

FOTO NIKLAS BJÖRLING

– IDAG NÄR FLER KLASSER har nyanlända elever behöver alla lärare i grundskolan kunna mer om andraspråksinlärning. Tidigare fick nyanlända elever ofta vara längre i en särskild klass där de lärde sig svenska. Nu kommer många nyanlända elever ut i ordi­ narie klasser innan de haft möjlighet att lära sig så mycket svenska och behöver därför mer stöttning i ämnesundervisningen, säger Karin Sandwall, föreståndare för Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) som har i uppdrag att bland annat arbeta med kompetensutveckling för lärare och skolledning. Även flerspråkiga barn och ungdomar som har bott längre tid i Sverige kan behöva mer stöd med det svenska språket i under­ visningen. NC jobbar därför med att kompe­ tensutveckla även ämneslärarna vad gäller språkutveckling och hur man kan lära ut det svenska språket.

Björn Kindenberg är projektledare på NC och har initierat samarbetet tillsammans med Mariana Sellgren som också arbetar på NC. – Anledningen till att vi initierade det här projektet var bland annat att vi ville hitta fler exempel på språkliga utmaningar i olika ämnen, som vi kan använda i vår kompe­ tensutveckling för ämneslärare. Vi vill också ha synpunkter från, i det här fallet, natur­ vetarna, om det är bra exempel vi använder.

Skulle en fysiklärare tycka att det här är ett bra exempel?

Närma sig ämneslärarna ”Addera” är exempel på ett ord som matte­ lärare ofta introducerar för eleverna, för det upplevs som ett nytt ord. Men ”lägga till” förklarar de ofta inte, för det känns självklart.

Fast det kanske inte är självklart för alla elever. Att addera kanske är något man istället bör visa, istället för att förklara med fler svåra ord? Hur kan det i så fall visualiseras? Och det gäller inte bara andraspråkselever. Ordet ”sammanlagt” betyder till exempel någonting annat i sammanhang utanför matteunder­ visningen. Olika ord har olika betydelser i olika sammanhang, säger Björn Kindenberg.

– Vi ville också hitta sätt att närma oss ämneslärarna, inte alla tycker att det är deras jobb att lära elever svenska. Samtidigt beskrivs de språkliga kunskaperna tydligare i de nya kursplaner som kom 2011. Eleverna måste kunna resonera, argumentera och förklara.

NC tog kontakt med Institutionen för matematikämnets och naturvetenskaps­ ämnenas didaktik (MND) och föreslog ett samarbete och MND nappade på idén.

Man bestämde sig för att utforma en serie workshops med olika teman för medarbetare på NC och MND. – Vi språkdidaktiker har mycket att vinna på att bättre förstå ämneslärarnas perspektiv och utgångspunkter. Det kan bidra till att våra kompetensutvecklingar i än högre grad kan upplevas som direkt relevanta av ämnes­ lärare, säger Björn Kindenberg.

Karin Sandwall, föreståndare för Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC).

Fördjupar kontaktytor Kicki Skog på MND lyfter fram att samarbetet stärker och fördjupar kontaktytorna mellan MND och NC. Samarbeten blir lättare att initiera och de kan ta hjälp av varandra både i utvecklingsarbetet av utbildningar och i konkreta undervisningsinsatser.

– För MND är samarbetet med NC väldigt viktigt. Vi på MND möter blivande och yrkes­ verksamma lärare som dagligen ska hantera ämnesspråk och vardagsspråk på ett medvetet sätt och det här samarbetet visar på hur det kan göras på ett naturligt sätt som känns meningsfullt, säger Kicki Skog.

– Vi skulle gärna vilja samarbeta på liknande sätt även med Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (HSD) och andra ämnes­ didaktiska centrum. Men vi tar ett steg i taget, säger Björn Kindenberg.

E-böcker för barn baserade på egen forskning EVA BERGLUND, LEKTOR vid Specialpedago­ giska institutionen, gör e­böcker för små barn som bygger på hennes egen forskning om språkinlärning.

– När jag skrev böckerna tänkte jag inte minst på nyanlända barn. I slutet av boken har jag lagt in ljudfiler på svenska, så att även en icke­svensk­talande förälder ska kunna läsa boken med sitt barn. Idén med böckerna är att det finns en anledning till att vissa ord är lättare att lära. Det är ofta ord som finns i barnens omgivning och som är lätta att säga.

Vilka ord det blir varierar mellan språk, dels beroende på hur viktiga de är i en viss kultur.

För svenska barn är till exempel ordet lampa ett ord som tidigt utvecklas, men så är det inte för italienska barn visar forskningen.

I böckerna illustreras ord som de vuxna kan prata med barnen om. Skillnaden mellan Evas böcker och andra pekböcker i handeln är att Eva har gjort ett systematiskt urval uti­ från forskning. Andra pekböcker innehåller snarare ord som går lätt att illustrera och som ger roliga eller fina illustrationer.

– De här e­böckerna är inte appar där man sätter barnet för sig själv, utan de bygger på att det finns en vuxen närvarande som är aktiv.

Eva Berglund har både skrivit och illustre­ rat böckerna. Det blev för dyrt att anlita en illustratör så hon började helt enkelt rita själv.

– Planen är att släppa böckerna så att de finns tillgängliga gratis via iBooks. Det är roligare att de används, och att driva ett för­ lag kostar pengar och tar tid. Jag kan ju inte alls det här med marknadsföring.

En annan sak Eva Berglund gärna vill göra är böcker för barn som lär sig läsa innan skolåldern. Hon har redan gett ut en sådan bok och skulle gärna vilja ge ut fler.

Böckerna säljs via iBooks och är tänkta att användas på en iPad.

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2016 Eva Hell och Klas Udekwu tar prover för att kartlägga tunnel­ banans mikroorganismer.

Nu kartläggs bakterierna i tunnelbanan Forskare vid Stockholms universitet kartlägger mikroorganismer i tunnelbanan i samarbete med Stockholms läns landsting och SL som en del i ett forskningsprojekt som pågår i 46 städer runt om i världen.

TEXT KARIN TJULIN

FOTO ANNA­KARIN LANDIN

– VI VILL FÖRSTÅ sammansättningen av mikro­ organismer i tunnelbanemiljön och med ytter­ ligare kunskap kan vi förhoppningsvis bidra till att minska spridningen av sjukdomsalstrande mikroorganismer, säger Klas Udekwu vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner­Grens institut. Han är samordnare för den svenska delen av projektet MetaSUB tillsammans med kollegan Per Ljungdahl.

Klas Udekwu och hans medhjälpare samlar in prover med hjälp av nylontopsar som de gnuggar mot olika ytor i tunnelbanan i minst tre minuter. Sedan utvinns mikroorganismernas DNA så att forskarna kan identifiera dem och deras innehåll av särskilda gener som till exempel antibiotikaresistens. I mars gjordes en provtopsning och nu ska prover samlas in regelbundet från alla tunnelbanestationer i Stockholm under det fem år långa projektet.

Utvinning och analys görs vid Stockholms universitet, som också ska hjälpa till att analysera prover från vissa andra städer.

– Med hjälp av moderna metoder i meta­ genomik kan vi nu på molekylär nivå börja förstå organismdynamik i städer. Ökad kun­ skap kan ha en positiv inverkan på hållbarhet, trygghet, säkerhet och framtida planering.

Detta inkluderar underlag för framtidens

”smarta städer”, städer som kan upptäcka och reagera på nivåer av sjukdomsalstrande organismer, säger Klas Udekwu.

Det är många frågor som intresserar forskarna: – Vi undersöker exempelvis hur miljön och mikrobsamhällena förändras med väder, årstider och människoströmmar. Genom att så småningom kombinera vår data med infor­ mation om befi ntliga stadsmiljöer skulle man kunna undersöka om sammansättningen av mikroorganismer till exempel varierar utifrån tillgång och närhet till vårdcentral. Det skulle kunna ge bättre samhällsplanering, fortsätter Klas Udekwu.

Samarbete med landstinget – Tunnelbanemiljön är speciell. De är människo­ gjorda grottor med hög lufttillförsel och stor genomströmning av människor. I många städer är tunnelbanan det sätt som de flesta använder för att ta sig någonstans. Därför börjar vi undersökningen med den bebyggda miljön där.

Utöver syftet att bidra till stadsplaneringen, hoppas forskarna att data från MetaSUB kommer att skapa en ny resurs för att upp­ täcka nya biokemiska vägar, små molekyler och antibiotika som skapas av ekosystemet av

mikroorganismer. Det är särskilt intressant eftersom det som forskarna undersöker har utvecklats för att leva bland oss människor.

I New York, som var först ut i MetaSUB, har forskarna hittat ungefär de mikroorganismer de förväntade sig. De allra flesta orsakar inga sjukdomar och en del hjälper till och med till att bryta ner gifter i miljön. Projektet är ett av flera som ingår i Stockholms universitets forskningssamarbete med Stockholms läns landsting.

MetaSUB är ett konsortium av laboratorier världen över som arbetar med att kartlägga mikroorganismer i tunnelbanesystemet. Forsknings­ projektet startade i New York av forskare vid Cornelluniversitetet och omfattar nu 46 städers tun­ nelbanesystem och ett hundratal forskare.

23

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2016

Virtuella spindlar behandlar fobi Kan terapi i virtual reality vara lika bra som traditionell KBT? Det undersöker forskare vid Psykologiska institutionen. I en studie får hälften av deltagarna möta den virtuella spindeln Bitsy, för att se om hon kan bota skräcken.

KRYPANDE SPINDLAR med håriga ben är någonting som skrämmer många. Trots att vi inte har några farliga spindlar i Sverige är det den vanligaste djurfobin. När fobin blir så stark att den påverkar vardagen kan det vara dags att söka hjälp. I traditionell KBT­terapi får deltagaren under ledning av en terapeut närma sig en riktig spindel under kontrolle­ rade former. Vid Psykologiska institutionen pågår nu en studie där hälften av deltagarna lottas till en behandling i virtual reality, för att undersöka om behandlingen är lika effektiv.

Mårten Michanek är samordnare för lärarstudenterna vid studentkåren, och har varit rädd för spindlar sedan han var barn.

– Jag minns en upplevelse då jag vaknade med en spindel som kröp på min huvud­ kudde. Jag tror jag har haft spindelfobi sedan dess. Det har hänt att jag vaknat i panik med mardrömmar om spindlar. Min sambo tyckte det var dags att söka hjälp, så jag fick presentkort på en KBT­behandling. Det kändes som världens sämsta födelsedagspresent.

KBT med riktiga spindlar har ett marknads­ föringsproblem, jag kan inte föreställa mig att det skulle kännas lugnt. Virtual reality känns bättre för mig så jag hörde av mig till Psykologiska institutionen, säger han.

Börjar med tecknad spindel Philip Lindner, PTP­psykolog och doktorand, introducerar Mårten till behandlingen. Det är den virtuella terapeuten som sedan ger instruktioner. Programmet består av ett spel där kontakten med spindeln ökar gradvis.

Från början är spindeln tecknad för att sedan bli mer verklig. Deltagaren får uppgifter där

Mårten Michanek har spindelfobi och tycker att virtual reality känns som ett mindre skrämmande alter­ nativ än KBT med riktiga spindlar.

Kan spindeln Bitsy bota fobi?

Det studeras vid Psykologiska institutionen.

den ska hjälpa Bitsy, den virtuella spindeln. ”Styr med blicken. Nu när du fått bekanta dig med din nya verklighet. Vad är det värsta som skulle kunna hända om du kom i kontakt med en spindel”, säger rösten och berättar pedagogiskt om hur ångesten fungerar och fakta om spindlar.

– Den är ju bara tecknad, men jag vet att den kommer att röra sig. Skönt ändå att man inte har någon kropp när man tittar ner, säger Mårten Michanek, inne i en verklighet vi andra i rummet inte ser.

På nivå tre börjar spindeln bli lite mer verklig.

– Det känns bra än så länge. Jag är fort­ farande lite nojig, det kommer att komma någon äcklig. Men jag har tilltro till processen och märker att jag har mindre ångest.

Annons på Blocket Studien fick en hel del uppmärksamhet när forskningsledare Per Carlbring annonserade på Blocket för att hitta spindlar. En hel del människor hörde av sig för att bli av med sina källarspindlar. Den riktiga jackpoten fanns vid Bromma reningsverk. Psykologerna fick med sig ett 20­tal spindlar till terapin för de deltagare som lottades till att träffa riktiga spindlar.

– Vi gör nu uppföljningar på deltagarnas spindelfobi. De preliminära resultaten är att båda grupperna sänkt sin ångest, men först om ett år kan vi se resultaten. Graden av inlevelse och förutfattade meningar om vad som ska fungera kan vara sådant som påverkar effekten av terapin, säger Philip Lindner.

ANNA-KARIN LANDIN

FOTO NIKLAS BJÖRLING

24

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2016

25

”En perfekt plattform för psykologisk forskning”

Stöd från Innovationskontoret Idén med Mimerse består i att direkt nå den som behöver terapin.

– Vi vill göra program som når många användare och bli världens största givare av mental vård. Det kan vi bara bli genom att direkt nå den som har symptomen. Väldigt få som har till exempel fobier söker behandling, det här sänker tröskeln för att få hjälp, säger William Hamilton.

En skräckupplevelse för många – men spindelfobi är relativt lätt att behandla.

Resan från student till företagare har gått fort och William Hamilton säger sig ha fått bra stöd från universitetet och Innovations­ kontoret.

– I framtiden får man nog vänja sig vid att inte se den akademiska världen som motsats till företagande. Det kommer att bli vanligare att göra båda och jag tror att universitetet behöver jobba ännu mer med det, säger William Hamilton.

Itsy, appen för behandling av spindelfobi, har nyligen släppts för nedladdning. Namnet syftar på den engelska versionen av imse vimse spindel. Mimerse har inlett utvecklingen av andra behandlingsprogram, bland annat för ätstörningar, behandling och diagnosti­ cering av förvrängd självuppfattning, social fobi och andra fobier.

Spindelfobi bra som pilotprojekt William hoppas kunna behandla flera mil­ joner människor genom apparna. Men finns det några risker med psykologisk behandling genom virtual reality?

– Ja, den största risken handlar om integritet och personlig information. Behandlaren kan få ut data som är väldigt privat. Vissa bolag, som Facebook, gör redan storskaliga psyko­ logiska experiment på användarna för att bygga personprofiler. Det finns också en risk att folk missuppfattar tekniken och det blir moralpanik. Det finns förstås vissa psykiska tillstånd som passar bättre för denna behand­ ling än andra. Vid psykos räcker det inte att ladda ner en app. Vad gäller fobier är den största risken att man inte gör färdigt behandlingen, säger William.

Spindelfobi lämpar sig bra som pilotprojekt

FOTO CLEA HERLÖFSSON

IDÉN ATT KOMBINERA psykologi med virtual reality är inte ny, men tidigare har tekniken legat efter psykologerna. Hårdvaran har varit dyr och otymplig. Nu finns VR­ glasögon för smartphone tillgängliga till låga priser.

– Folk har forskat i 20 år om hur man kan använda virtual reality. Nu ser vi en demokratisering av VR, ungefär som när persondatorn kom. När jag kom i kontakt med tekniken fick jag en magkänsla att det här kommer att förändra allt. Det är en perfekt plattform för psykologisk forskning och behandling, säger William Hamilton.

Sommaren 2014 började William och hans bror Alexander, båda självlärda inom programmering, att jobba med utvecklingen av programmet. Med hjälp av medel från Vinnova utvecklade de appen för spindel­ fobiterapi och startade företaget Mimerse.

Bröderna har även startat företaget Vobling, för konsulttjänster inom virtual reality. Båda företagen grundades tillsammans med Patrik Hansson, tidigare avdelningschef för e­hälsa och strategisk it på hälso­ och sjukvårdsför­ valtningen i Stockholms läns landsting, och Daniel Nyberg, civilingenjör i datateknik.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Psykologstudenten William Hamilton ligger bakom utvecklingen av appen för virtual reality­behandling av spindelfobi. Med det nystartade företaget Mimerse hoppas han kunna nå ut med psykologisk behandling direkt till mängder av användare.

– Tanken är att göra psykologiska behandlings­ appar lika populära som Candy Crush, säger han.

William Hamilton är psykologstudenten som utvecklat appen för spindelfobiterapi.

Foto: Maximilian Hagerf

med tanke på att det är en vanlig fobi och relativt lätt att behandla. Att programmera en verklighetstrogen spindel var också en intressant teknisk utmaning.

– Jag gillar spindlar jättemycket. Det är så fascinerande att tänka på varför vi är rädda för dem. Det blir tydligt att vi har ett operativsystem i hjärnan som inte riktigt fungerar optimalt, säger William Hamilton, som själv inte har några direkta fobier, men ogillar höjder.

ANNA-KARIN LANDIN

Läs mer och se filmer från terapin på www.itsyvr.com

26

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2016

NAMN OCH NYTT Hallå där FOTO FOTO NIKLAS BJÖRLING

När började du studera vid universitetet?

Det började med kurser i kemi 1966, följt av botanik och zoologi. 1970 blev jag erbjuden en assistenttjänst på halvtid samtidigt som jag började doktorera. Mitt doktorandprojekt handlade om att studera hur Brunnsviken återhämtade sig när Solna stads utsläpp av avloppsvatten upphörde 1972. Avhandlingen blev klart 1979 och sedan dess har jag inte kunnat lämna havet och Östersjön.

Du kallas Tant Tång, varför?

Vi hade hållit på med verksamhetsplanering vid Stockholms marina forskningscentrum (nu Östersjöcentrum) och på kvällen kom vi in på vad vi ville bli kända för. Ur mig slank det ”jag skulle vilja bli känd som Tant Tång”, ungefär som Elsa Beskows saga om Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin.

Det var däremot inte meningen att det skulle publiceras, men det gjordes i ett nummer av tidskriften HavsUtsikt.

Lena Kautsky, professor emeritus, senior advisor vid Östersjöcentrum och nybliven 70­åring.

Varför blev du intresserad av tång?

Intresset började som liten, när jag på som­ rarna på västkusten samlade alger och tång.

Under doktorandtiden undervisade jag på många kurser. Roligast var kurserna i marin ekologi på Tjärnö marinbiologiska laboratorium och på Askölaboratoriet. När jag disputerat var det självklart för mig att söka forsknings­ medel för att studera alg­ och tångsamhällen i Östersjön och hur dessa påverkas av mänskliga aktiviteter.

Du har en tångklänning, berätta!

Jag blev kontaktad av Hanna Henriksson som ville få inspiration till sitt examensarbete på Beckmans designhögskola. Resultatet blev en fantastisk kollektion som visades på Berns med mönster av havstulpaner, mossdjur och en specialdesignad klänning med mönster från blåstång och en kort film där jag berättar om Östersjön.

Boken Sveriges språk i siffror Vilka språk talas och av hur många? I Mikael Parkvalls nya bok kan man läsa om Sveriges språkliga historia, språk­ statistik, om svenska språket och svenska dialekter, mino­ ritetsspråk, främmande språk och invandrarspråk. Enligt Mikael Parkvall, lektor vid Institutionen för lingvistik, är det huvudsakliga syftet med boken är att göra så goda uppskattningar av antalet modersmålstalare för språken i Sverige som möjligt, utifrån de uppgifter som finns att tillgå.

Boken innehåller uppgifter om språkförhållandena i Sverige, till exempel för modersmålsundervisning, översättnings­ och tolkbehov för enskilda språkgrupper eller utvärdering av revitaliseringsinsatser för de nationella minoritetsspråken. Boken ges ut i samarbete mellan Språkrådet och bokförlaget Morfem

Vad sysselsätter dig nu?

Den senaste tiden har mycket arbete gått till anskaffningen av Östersjöcentrums nya forskningsfartyg och allt som hör till detta.

Vilket är bästa minnet från tiden som föreståndare för Askölaboratoriet?

Mina bästa minnen hänger ihop med forskning tillsammans med doktorander, som till exempel upptäckten att blåstången i Östersjön förökar sig vid full­ och nymåne, men bara om det är lugnt i vattnet och att förökningsstadiet är känsligt för giftiga båt­ bottenfärger, vilket ledde fram till förbud av vissa färger i Östersjön.

Vad betyder det nya fartyget Electra af Askö?

Det öppnar nya möjligheter för forskning och utbildning genom sin avancerade utrustning för dokumentation av botten­ förhållanden, till exempel kommer analyser av många meter djupa sedimentproppar kunna avslöja Östersjöns utvecklings­ historia.

Vad är Tångbloggen?

För mig har det alltid varit viktigt att sprida kunskap om havet och speciellt Öster­ sjön. Därför kändes det som en bra väg att starta en blogg tillsammans med några av mina doktorander. Det finns också en engelsk version, Baltic Seaweed blogg.

Vilken är din favoritart av tång?

Det är smaltång, (Fucus radicans (Berg­ ström & Kautsky)), en unik art som bara förekommer i Östersjön (och som jag tillsammans med Lena Bergström beskrivit och namngett). Det mest spännande med denna art är att den är klonal. En av de vanligaste klonerna är en honklon som finns från Umeå ner till Öregrund, en sträcka på över 50 mil.

Pris för lärandeprojekt mot rasism

Fransklärarföreningen i Sverige, med adjunkt Françoise Sule vid Stockholms universitet i spetsen som ordförande, tilldelas årets Frankofonipris för sitt arbete med utbildning mot rasism. Fransklärarföreningen i Sverige (FLF) har organiserat en serie konferenser med den franske tidigare fotbollsspelaren och numera författaren Lilian Thuram i Rinkeby och Umeå under våren 2015, samt arrangerat program på Bokmässan i Göteborg under hösten. FLF stöder Lilian Thurams arbete mot rasism genom att använda sig av hans bok Mina svarta stjärnor i franskundervisningen av svenska högstadie­ och gymnasieelever. FLF har även stöttat översättningen till svenska och publiceringen av Thurams böcker i Sverige.

27

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2016

FOTO VÄRLDSKULTURMUSEERNA

Museichef får Hallwylska professuren

I korthet

SEDAN SNART hundra år har den Hallwylska professuren i nordisk folklivsforskning varit knuten till Nordiska museet och finansierats genom den Hallwylska donationen. Eftersom donationen inte längre täcker kostnaden för en professur, har Stockholms universitet beslutat att bidra med 50 procent av kost­ naden för en professor.

Avtalet mellan universitetet och Nordiska museet innebär att den Hallwylska professorn anställs som gästprofessor för en tidsbe­ gränsad period, och att anställningen knyts till ett forskningstema. Temat för den första avtalsperioden, 2016–2019, är Arktis.

Gästprofessorns verksamhet ska delas lika mellan Etnologiska avdelningen vid Stock­ holms universitet och Nordiska museet.

Den första på den Hallwylska professuren i denna nya form blir Lotten Gustafsson Reinius, docent i etnologi och museichef för Etnografiska museet.

YVONNE HIRDMAN, professor emerita i kvinnohistoria, har utsetts till hedersdoktor vid Åbo akademi.

Åtta forskare beviljas sabbatsterminer Rektor har beslutat om innehavare av sabbats­ terminer under läsåret 2016­2017.

Inom det humanvetenskapliga området beviljas sex ansökningar. Dessa är:  Henrik Berglund, Statsvetenskapliga institutionen, en termin vid Babasaheb Bhimrao Ambedkar University i Indien.  Krister Bykvist, Filosofiska institutionen, två terminer vid Toronto University i Kanada.  Bino Catasús, Företagsekonomiska institutionen, en termin vid Sydney University i Australien.  Kristina Fjelkestam, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genus­ vetenskap, en termin vid Humboldt­ Universität zu Berlin i Tyskland.

Torsten Söderbergs Stiftelse beslutade 2015 att anslå sammanlagt närmare 6 miljoner kronor till tio olika forskningsprojekt vid Stockholms universitet. Totalt beviljades 2015 anslag på över 80 miljoner kronor och Stockholms universitet var en av stiftelsens större anslagsmottagare.

De institutioner som har fått anslag är Institutionen för internationell ekonomi, Nationalekonomiska institutionen, Juridiska institutionen, Historiska institutionen, Insti­ tutionen för kultur och estetik, Institutionen för arkeologi och antikens kultur samt Centrum för medeltidsstudier. De två projekt som har fått störst anslag är båda vid Juridiska institutionen. Det är Claes Lernestedts ”Till­ räknelighetskrav för straffrättsligt ansvar” och Lawrence Williams ”Definiera ägandet av immateriella tillgångar inom internpris­ sättning”.

FOTO BENGT ALM

Anslag från Torsten Söderbergs stiftelse

 Pär Frohnert, Historiska institutionen, en termin vid antingen Freie Universität Berlin i Tyskland eller Fritz Bauer Institut, Frankfurt am Main i Tyskland.  Kirsti Niskanen, Historiska institutionen, en termin vid University of Groningen i Holland.

Inom det naturvetenskapliga området beviljas två ansökningar:  Gunilla Svensson, Meteorologiska institutionen, två terminer vid National Center for Atmospheric Research i USA.  Lisa Björklund Boistrup, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskaps­ ämnenas didaktik, två terminer vid Freie Universität Berlin i Tyskland.

Alumn är mäktigaste kvinnan NÄRINGSLIVETS mäktigaste kvinna år 2016 är, enligt tid­ ningen Veckans Affärer, Mia Brunell Livfors som förra året blev vd och koncernchef på Axel Johnson. År 2007 fick hon utmärkelsen för första gången, då som vd för Kinnevik.

Tidigare har endast SEB:s koncernchef Annika Falkengren fått utmärkelsen två gånger. Både Mia Brunell Livfors och Annika Falkengren är alumner från Före­ tagsekonomiska institutionen. Mia Brunell Livfors talade även på universitetets alumnträff den 17 mars.

PÅL WRANGE , professor i folkrätt, och THOMAS JONTER, professor i inter­ nationella relationer, är ledamöterna i regeringens återupprättade folkrätts­ och nedrustningsdelegation.

JOHAN ROCKSTRÖM, professor i mil­ jövetenskap, har valts in i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.

GUNILLA NORDLÖF, generaldirektör för Tillväxtverket, har av regeringen utsetts till ny ledamot i styrelsen för universitetet. Hon ersätter ANN-MARIE BEGLER som lämnat styrelsen.

GUNNEL FORSBERG, professor i kultur­ geografi, är ny ordförande i Centrum för forskning om regionalt samhällsbyggande vid Karlstads universitet.

PAUL KLEIN, professor vid National­ ekonomiska institutionen, får tillsam­ mans med CONNY OLOVSSON, Sveriges riksbank, Myrdalspriset som delas ut av Swedbank för att uppmärksamma årets bästa artikel i Nationalekonomiska Föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt.

RUTH PÖTTGEN, post doc vid Fysikum, får en av årets ATLAS Thesis Award för sin avhandling.

MARJA KAIKKONEN har befordrats till professor i sinologi vid Institutionen för Asien­, Mellanöstern­ och Turkietstudier.

LAURA ALVAREZ LOPEZ har befordrats till professor i portugisiska vid Romanska och klassiska institutionen.

JAN STORÅ har befordrats till professor i osteoarkeologi vid Institutionen för arkeo­ logi och antikens kultur.

THORS HANS HANSSON vid Fysikum är ny föreståndare för Nordita.

HÅKAN BERG vid Institutionen för natur­ geografi har utsetts till ny föreståndare för Navarino Environmental Observatory.

LENA ANDERSSON, som läst engelska, tyska och statsvetenskap vid Stockholms universitet, har fått DN:s kritikerpris Lagercranzen.

BO SUNDBORG har befordrats till professor i teoretisk fysik vid Fysikum.

Läs mer på su.se/medarbetare

28

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2016

Min arbetsplats: Medieproduktion CAROLINE GÖRANSSON är produktionssamordnare och journalist. Hon är ofta den som ställer frågorna vid intervjuer.

GUNNAR ZETTERBERG är gruppchef för medieproduktion. Han har en bakgrund inom både dokumentärfilm och spelfilm. ”Det är spännande att jobba med bilder i en så här textfokuserad miljö. Det finns hur mycket som helst att berätta om. Vi gör alla typer av filmer och ser universitetets bredd, det är det som är så kul med det här jobbet.”

REDIGERINGEN sker bredvid studion. ”Det är egentligen där vi lägger mest tid. Det händer spännande saker när man sätter ihop bilder till en berättelse”, säger Gunnar.

TEXT OCH FOTO ANNA­KARIN LANDIN

SPARKCYKELN använder Caroline, Gunnar och deras kollegor för att ta sig mellan studion i F­huset och kontoret i B­huset.

KAMERAN, en Canon C300, används både i studion och ute i fält. ”Det är vår finaste kamera, det blir snygga bilder med kort skärpe­ djup”, säger Gunnar.

I STUDION filmas många forskar porträtt och föreläsningar. Johanna Andersson Raeder är forskare vid Ekonomisk­ historiska institutionen. Hon forskar om kvinnors ägande och ekonomi under medeltiden. Filmen är en av flera som ska berätta om institutionens verksamhet, och riktar sig till presumtiva studenter.

STATIVET är från slutet av 1960­talet och används än.

Det kommer från Lärarhögskolan där det länge funnits TV­verksamhet. Det fick följa med till medieproduktion i sin nuvarande form när Lärarhögskolan och Stockholms universitet gick samman.

BILNYCKELN går till en biogasbil som teamet använder när de gör inspelningar utanför studion och Frescati, vilket är större delen av produktionerna.

Till exempel filmas många öppna föreläsningar med trekameraproduktion och direktsänds.

Introduktionsdag för nyanställda ÄR DU NYANSTÄLLD vid Stockholms universitet? Vill du veta mer om univer­ sitetets organisation och vilket stöd och service du kan få och vilka rättigheter och skyldigheter du har som anställd? Anmäl dig då till universitetets introduktionsdag!

Dagen vänder sig till samtliga nyan­ ställda. Både engelsk­ och svensktalande anställda är välkomna, men informationen kommer att ges på engelska och är främst till för engelskspråkiga anställda. Intro­ duktionsdagen kommer att ges på svenska under höstterminen 2016.

TID OCH PLATS: Onsdagen den 20 april klockan 09.00 – 16.30 i Nordenskiöld­ salen i Geovetenskapens hus.

Begränsat antal platser, först till kvarn gäller! Anmäl dig så snart som möjligt, men senast den 11 april via www.su.se/ personalutveckling. Utbildningen är avgiftsfri.

Se även notis på engelska på sid 31.

För mer information, kontakta Nina Vettergren, Personalavdelningen, tfn 16 24 94, nina.vettergren@su.se.

EJDERN har råkat bli kvar sedan en tidigare inspelning.

Den hoppar ibland in som rekvisita.

Byte av textmatchningssystem för plagiatkontroll STOCKHOLMS UNIVERSITET kommer att byta leverantör av sitt textmatchningssystem för plagiatkontroll på grund av att avtalet med nuvarande leverantör Turnitin snart löper ut samt att en ny upphandling skett. Ny leverantör är Urkund och systemet kommer att bli tillgängligt under våren 2016. Turnitin slutar att fungera den 31 augusti 2016.

Fortlöpande information om bytet, hur användning av verktyget kan påverkas, utbildning med mera kommer bland annat på medarbetarwebben och i IT­avdelningens nyhetsbrev. Har du frågor om bytet kontakta Marika Frank, marika.frank@su.se.

29

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2016

Universitetet på plats 64 i Times Higher Education SVERIGE HAR 11 högskolor och universitet i topp 200 i Times Higher Educations rank­ ning av europeiska universitet 2016. Stock­ holms universitet hamnar i år på plats 64.

Samtidigt som Sverige har färre universitet i rangordningen än vissa av de större euro­ peiska motsvarigheterna, hävdar de sig bra i förhållande till befolkningens storlek. ”Sveriges framgång är en del av en bredare trend där de skandinaviska länderna presterar starkt i rangordningen med totalt 27 institu­ tioner,” säger Phil Baty, redaktör för Times Higher Education ranking.

Stockholms universitet har klättrat på listan under de senaste åren. För tio år sedan, 2005, låg universitetet på plats 113, i dag 2016 ligger det på plats 64.

Vill du medverka på Forskardagarna i oktober?

OM DU ÄR NYDISPUTERAD forskare eller disputerar innan sommaren är du välkommen att visa upp din forskning under Forskar­ dagarna, 11 – 12 oktober 2016 i Aula Magna. Forskardagarna presenterar aktuell forskning genom korta populär vetenskapliga föredrag riktade till gymnasieelever och allmänhet.

För frågor kontakta forskar­ dagarna@su.se För info och anmälan: su.se/medarbetare/ forskardagarna

Värdshuset Kräftan

Er lokal för Disputationsfesten Buffépaket från 395:-/pers Även catering.

Tillträdessystem för högskolan utreds Regeringen har fattat beslut om att hela systemet för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå ska utredas. Syftet är att skapa ett öppnare och enklare system.

Utredaren ska bland annat särskilt analysera och lämna förslag till hur grund­ läggande behörighet kan uppnås genom arbetslivserfarenhet, överväga om högskole­ provet ska få en mer begränsad roll i urvalet jämfört med i dag och i så fall lämna förslag till denna roll, samt analysera och ta ställning till om ett system med merit­ poäng ska finnas eller inte.

Utredare blir Jörgen Tholin, universitetsdirektör vid Göteborgs universitet.

Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2017.

kraftan.nu Lunch Festvåning Bröllopsarrangemang

APR MAJ FOTO EVA DALIN

18 APR

21 APR

26 APR

Arbete med miljösäkra laboratorier på engelska

Forskare möter media. Medie­ utbildning med intervjuträning.

Mötesplats Open Access 2016

29 APR

9 MAJ

Temafika Stötta dina Kommunikations­ studenters nätverket akademiska skrivande

13 MAJ

17 MAJ

24 MAJ

27 MAJ

Forskare pratar psykologi, med Magnus Sverke

Konstföreningen inbjuder till Svindersvik

Utveckla din kursvärderings­ strategi

Magister­ promotion

Läs mer och hitta fler evenemang på su.se/medarbetare/medarbetarkalender

30

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2016

IN ENGLISH PHOTOS EVA DALIN AND NIKLAS BJÖRLING SU.SE/ENGLISH/NEWS

REDAKTION@SU.SE

Dedicated teachers are pushing pedagogical development THE ACADEMIC AREA of human science, which comprises the Faculty of Humanities, the Faculty of Law, and the Faculty of Social Sciences, has recently adopted its strategies for 2016 – 2018. We have many strategic issues in common with the academic area of science, and we work together to develop the organisation of the teacher education programmes through close collaboration between our respective advisory committees for teacher education. In addi­ tion, our academic areas collaborate on issues relating to research infrastructure, such as the recently initiated brain imaging centre (SUBIC). We have a shared responsibility for ethical issues in order to ensure good research practices and combat plagiarism. Environ­ mental research is promoted as a leading research area in both scien­ ce and human science.

We also share a desire to stimulate the teachers’ dedication to teaching. An opportunity to exchange experiences was provided at the Teachers’ Conference on 18 February. We were happy to see as many as 350 participants being offered 60 different presentations in a wide variety of formats. Keynote speaker Torgny Roxå, doctor of university pedagogy and academic developer at Lund University, emphasised the importance of local micro­cultures characterised by trust and mutual responsibility, as well as the importance of collegial management for the long­term development of university pedagogy.

Four winners of teaching awards spoke generously about their experiences and the sometimes arduous path to fi nding one’s own

personal style of teaching. There was a consensus on the criteria for excellence in teaching: personality, responsiveness, a desire for stu­ dent contact, the ability to engage a lecture hall or seminar room, the importance of being so well prepared that it is possible to improvise, and an interest in the teaching context, i.e. knowing how far along the students are in their studies.

Another talk featured discussions between department represen­ tatives who have worked strategically with collegial development work. Concrete and inspiring examples were given on how to create a departmental climate that facilitates pedagogical development work, for example, in order to structure supervision in large groups of students or engage students in smaller groups, both during seminars and on non­scheduled time. Other themes at the conference included digital tools, students’ academic literacy, and projects that had been granted quality funding for educational development.

We can truly be proud of all the high ambitions, solid efforts, innovative ideas, and exciting projects originating from all of our dedicated teachers.

KARIN HELANDER, Deputy Vice-Chancellor for Human Science karin.helander@su.se

Academics accused of spreading terror propaganda LAST AUTUMN, Didem Oral came to Stockholm University on a scholarship from the Swedish Institute. For one year, she is a visiting doctoral student at the Department of Political Science, where she is working on her thesis about peace movements in Turkey and Israel.

During her time in Sweden, the political situation in Turkey has worsened. President Recep Tayyip Erdoğan’s regime has increased the persecution of opponents and restricted the freedom of expression. Journalists have been arrested, opposition newspapers have been shut down, judges have been dismissed, and university teachers have been forced to leave their posts. The ruling party, AKP, has started a process in which they insert their own representatives in the media and the legal system.

“And now it is the academic system’s turn to be redesigned. As our colleagues are fired from their academic posts, I believe they will be replaced by AKP supporters,” says Didem.

According to Didem, freedom of expression, human rights, and democracy are lacking in Turkey today, and historically, intellectual questioning has always been seen as a threat against the Turkish state.

“The state wants obedient citizens, but as an academic it is your role to question everything, including your own arguments.”

and had their homes searched before being released. As of today 3 of them are arrested.

Moreover, several academics have been pro­ hibited from leaving the country.

“We are accused of spreading terrorist propaganda and insulting the state. But the laws that have been adopted are undemocratic, as they inhibit freedom of expression. The state expects obedience, and if you criticise those in power, they come after you,” says Didem.

Legal proceedings against academics Together with more than 4,400 other academics, half from Turkey and half from other countries, Didem has signed a petition organised by Academics for Peace under the title “we will not be a party to this state”. The petition urges the Turkish state to end the military violence, lift the curfew in the Kurdish provinces, and initiate a peace process.

This has prompted President Erdoğan to call those who signed the petition terrorist sympathisers. What is more, a prosecutor has initiated legal proceedings against the signatories from Turkey. In the beginning of March, 50 of the signatories stated that they had received direct threats, more than 30 had been forced to leave their posts, more than 500 were subject to some type of investigation, and 33 had been brought in for questioning

Important to have Swedish support The situation in Turkey has made it difficult for Didem to focus on her research. She also finds it difficult to imagine a future as a young academic in her home country when there is no academic freedom or freedom of expression.

For fear of being arrested or prevented from leaving the country, she has cancelled all trips to Turkey in the near future.

“For Academics for Peace, it is important to have the support of Swedish colleagues.

They can make a stand against the abuses per­ petrated against us who signed the Academics for Peace petition, but also put pressure on the Swedish government to condemn Turkey’s actions.

She also believes that Swedish universities can invite academics from Turkey and offer them positions here so that they may continue their research.

31

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2016

DSV celebrates 50th anniversary with lecturers

Bilingual book will promote integration

THIS YEAR, the Department of Computer and Systems Sciences (DSV) celebrates its 50th anni­ versary. From having been a small department at its inception in 1966, it is now Sweden’s largest in its field. The first 50 years are celebrated with open lectures and discussions on, for example, patient records, cyber security, and digitised fashion. Other activities include an interactive mobile phone theatre and digital art exhibitions.

On 26 April, there will be a lecture on digital business and the global society, and on 18 May, it will be time for the students’ spring exhibi­ tion – to name a couple of examples. On the anniversary page you can read about what will happen throughout the year: http://jubileum. dsv.su.se

A FEW STUDENTS in the course on publish­ ing studies have started a publishing house and are about to publish their first book – a children’s book in both Swedish and Arabic.

They are trying to have the book distributed in refugee homes.

“We have friends who are doing volunteer work in refugee homes, and they have told us that there is a major lack of children’s books,” says Karin Wändahl who has written the text and come up with the idea for the publisher’s first book.

Everyone at the publisher Lilla Björn, has a strong commitment to the migration issue and argue that it is more important for the book to contribute to something good than to make a big profit. For each book sold, the publisher will donate a book to a newly arrived family.

“The book can be read in both Swedish and Arabic, so even Swedish families can buy it and read it to their children,” says Anna Nord, who is also involved with the company.

It all started as a course assignment where students were supposed to present a fictitious publishing house. The group continued to work on the publishing idea during the next course unit, and they were told by their teacher that they could receive help from the Innovation Office at the University.

Virtual spiders treat

spiders has a problem in terms of marketing; I cannot imagine that it would feel calm. Virtual reality feels better for me, so I contacted the Department of Psychology,” he says.

CRAWLING SPIDERS with hairy legs are scary to many people. Despite the fact that we do not have any dangerous spiders in Sweden, this is the most common animal phobia. When the phobia becomes so strong that it affects your daily life, it may be time to seek help. In traditional CBT, the participant, under the supervision of a therapist, is gradu­ ally exposed to a real spider under controlled conditions. In a current study at the Department of Psychology, half of the participants are randomly selected to undergo treatment in virtual reality in an effort to see if this treatment is just as effective.

Mårten Michanek has been afraid of spiders since he was a child.

“I remember an experience where I woke up with a spider crawling on my pillow. I think I have had a fear of spiders ever since. There have been times when I have woken up in a panic from nightmares about spiders. My partner thought it was time to seek help, so I received a gift card for a CBT treatment. It seemed like the world’s worst birthday present. CBT with real

Starts with cartoon spider Philip Lindner, PTP psychologist and doctoral student, introduces Mårten to the treatment.

The instructions are then given by a virtual therapist. The program consists of a game in which contact with the spider increases gradually. It starts with a cartoon spider that gradually becomes more realistic. The partici­ pant is given tasks that involve helping Bitsy, the virtual spider. “Control the environment with your eyes. Now that you are familiar with your new reality, what is the worst that could happen if you came in contact with a spider,” says the voice and speaks pedagogically about how anxiety works and provides facts about spiders.

“It is just a cartoon, but I know that it is going to move. It is quite a relief not to have a body when I look down,” says Mårten Michanek inside a reality that the rest of us in the room cannot see.

At level three, the spider starts to look a little more real.

“It feels good so far. I am still a little para­ noid, something disgusting is coming. But I have faith in the process and find that I have less anxiety.”

Advertised for spiders The study garnered quite a bit of attention when project leader Per Carlbring advertised on the web site Blocket to find spiders. He heard from a lot of people who wanted to get rid of the spiders in their basements. The real jackpot was found at a waste­water treatment plant.

Help from the Innovation Office “We have received tremendous help from the Innovation Office! They have strengthened us in our belief that we have a good idea, and we have received lots of valuable information and help along the way,” says Karin Wändahl.

The students have also received help from elsewhere. Emma Lindhagen from the Depart­ ment of Asian, Middle Eastern and Turkish Studies has helped proofread the Arabic text.

The picture book Stjärna från morgon till kväll (Star from dawn to dusk) will be the publisher’s first book. The book will be published via print­on­demand, which means that it is only when somebody orders a book that it will be printed. This gives the publisher the opportunity to publish the book without investing too much money.

What is new with the publisher’s idea is that the book is mirrored, that is, it can be read either forwards or backwards – and that it is bilingual. It was important to the publisher that the book was not a Swedish book translated into Arabic, but that it was conceived as a bilingual book from the beginning.

The psychologists brought over 20 spiders to the therapy for the participants who were randomly selected to meet real spiders.

“We are now doing follow­ups on the participants’ arachnophobia. The preliminary findings indicate that both groups have reduced their anxiety, but we will not know the results until a year from now. The level of imagination and preconceived notions about what will work might affect the efficacy of the therapy,” says Philip Lindner.

Introduction day for new employees ARE YOU A NEW employee at Stockholm University? Would you like to know more about the University’s organisation, what kind of support and service is available to you, and what rights and obligations you have as an employee? Then sign up for the University’s Introduction day, which also provides a golden opportunity to meet your new colleagues! Both English­ and Swedish­speaking employees are welcome, but the day will be held in English and is mainly for English­speaking employees.

The day will be held in Swedish during the autumn of 2016.

TIME AND PLACE: 20 April at 09.00 – 16.30 in Nordenskiöldsalen, house U, floor 3, in Geovetenskapens hus, Frescati.

Report your interest on the web by 11 April. There is a limited number of places.

You will find the registration page at www.su.se/personalutveckling.

Universitetsnytt Stockholms universitet 106 91 Stockholm

Posttidning B

Krönika

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Said Mahmoudi Said Mahmoudi är professor i internationell rätt och tidigare dekanus för Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Att komma tillbaka till forskningen var en bekräftelse EN VIKTIG ASPEKT i dagens flyktingfråga i Sverige är de utländska akademikernas möjlig­ heter att etablera sig på arbetsmarknaden.

Faktum är att en sådan möjlighet inte är given ens för en svensk akademiker med goda kvalifi­ kationer, särskilt när man tänker på lärosätena som arbetsplatser. Det är kanske en nackdel med ett relativt litet land som Sverige.

Att ordna praktikplatser, tillfälliga enkla forsknings­ och utbildningsuppdrag eller kanske vidareutbildning är tänkbara och önskvärda åtgärder. Det är ett tecken på att det mottagande samhället förstår de utländska akademikernas ofta utsatta situation och erkänner deras värdighet och betydelse. Många av dessa akademiker har flytt krigshärjade områden och politiskt förtryck. Beslutet att lämna hemlandet efter många års utbildning och en påbörjad lovande karriär i en uppskattande hemma­ miljö är obeskrivligt svårt. Ett sådant beslut medför oftast djup ångest och förtvivlan.

Att bli bekräftad som en duglig akademiker i den nya, främmande omgivningen är en förutsättning för att man ska kunna börja fungera normalt igen.

När jag läser om nyanlända akademiker från Syrien, Irak eller Afghanistan tänker jag på mina första kontakter med Stockholms universitet i början av 1975. Jag hade då blivit antagen till forskarutbildning samtidigt som jag var anställd på iranska ambassaden i Stockholm. De flesta andra doktorander i folk­ rätt vid den tiden hade flytt militärdiktaturer i Latinamerika, Grekland, Spanien och vissa afrikanska länder. Nästan alla hade haft betydelsefulla och kvalificerade arbeten som advokater, domare, företagsjurister, universitets­ lärare och så vidare före flykten till Sverige.

Våra kafferaster fylldes ofta av fasanfulla historier om kränkningar av mänskliga rättig­ heter i hemlandet. Jag åkte så småningom tillbaka till Iran utan någon färdig forskar­ utbildning.

När jag efter revolutionen 1979 blev tvungen att återvända till Sverige på grund av den politiska utvecklingen i Iran kunde jag bättre förstå den enorma osäkerhet och ovisshet som mina doktorandkollegor så ofta hade pratat

Nästa nummer kommer ut i början av juni. Manusstopp 16 maj.

När jag läser om nyanlända akademiker från Syrien, Irak eller Afghanistan tänker jag på mina första kontakter med Stockholms universitet i början av 1975. om tidigare. Den tomhet som jag kände då är svår att beskriva. Det kändes som om allt jag hade gjort och åstadkommit i mitt liv före revolutionen var helt meningslöst och onödigt.

I ett sådant läge var möjligheten att komma tillbaka till universitetet och min forskning ovärderlig. Jag vägrade då medvetet att tänka på framtiden, på vad som skulle hända med avhandlingen och livet efter disputationen. Det enda jag behövde var en bekräftelse av att jag fortfarande dög och allt inte var slut. Jag fick denna bekräftelse genom möjligheten att arbeta med andra doktorander och forskare. Denna bekräftelse var avgörande för att jag skulle återfå min självkänsla och inse meningen med att kämpa för en framtid i Sverige.

Universitetets satsningar på utländska akademiker är välbehövliga och välkomna.

Vi får dock inte glömma att för de flesta som flyr sina hemländer är omgivningens med­ känsla, vänliga bemötande, engagemang och varma ord lika viktiga som själva arbetet. Jag och flera andra iranska forskare verksamma vid Stockholms universitet har varit lyckligt lottade som hamnat på en arbetsplats med kollegor som verkligen har visat stor hänsyn och omsorg. Det är viktigt att denna fina tradition fortsätter.

SAID MAHMOUDI