Universitetsnytt 4 10

Sept. 4/2010

Johan Lind fångar ekens mångfald Tema: Studentliv efter obligatoriet Pedagogiska förnyare Nya medarbetarwebben lanserad

LEDAR E

Universitetsnytt Tema: Studentliv efter obligatoriet

Avreglering och självbestämmande höstterminen är i full gång och med den alla de beslut vi ska fatta inför år

2011. Det handlar om mer än de vanliga besluten om verksamhetsplan och budget. Det handlar bland annat om hur Stockholms universitet ska vara orga­ niserat i framtiden och vilka lärarbefattningar vi ska ha vid universitetet. Från och med årsskiftet är det mesta av dagens regleringar kring till exempel lärare och olika beslutsorgan strukna ur högskolelag och högskoleförordning. Läro­ sätena ska själva bestämma.

Beträffande organisationen räknar jag med att universitetsstyrelsen ska fatta sådana beslut att vi under år 2011 ska fortsätta med vår nuvarande organisation med fyra fakulteter, fyra fakultetsnämnder och fyra dekaner.

Mandatperioderna för dessa sträcker sig till och med 2011. Jag önskar också att vi under hösten och under 2011 för en diskussion om hur universitetet ska vara organiserat från och med 2012.

I den framtida högskoleförordningen är bara två lärarbefattningar reg­ lerade, professor och universitetslektor. Vi behöver även befattningar mot­ svarande dagens forskarassistent/biträdande lektor, universitetsadjunkt och gästlärare. Vi ska också ta ställning till frågan om befordran till universi­ tetslektor och till professor. Jag hoppas att vi ska kunna skapa en samman­ hållen akademisk karriärstege.

Jag berättar om mina egna idéer kring den framtida organisationen och befattningsstrukturen vid höstupptakten i Aula Magna 16 september. Det är ungefär samtidigt som detta nummer av Universitetsnytt når er läsare.

Har ni missat höstupptakten finns talet att läsa på universitetets hemsida, länk under rektors blogg.

Snart är det val. Vi får se vad utgången kan innebära för högre utbildning och forskning. Oavsett valresultatet tror jag inte vi kan räkna med några stora tillskott av forskningsresurser, med tanke på lärosätenas nuvarande stora överskott. Jag hoppas mer på en förstärkning av grundutbildningen och en höjning av studentpengen. Båda blocken lovar ökade resurser men det är långt ifrån klart hur mycket och i vilken form.

Själv fortsätter jag med mina institutions­ besök och ser fram emot att under hösten få träffa institutionsledningar och medarbetare vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. Jag önskar er alla ett givande och framgångsrikt arbetsår.

Kåre Bremer, rektor rektor@su.se

S to ck h o l m s U n i v er si t e t s v isi o n År 2015 ska utbildning och forskning vid flertalet av universitetets institutioner och enheter inta en nationellt ledande och internationellt framstående ställning.

Studietiden mycket mer än plugg ”En vanlig dag börjar på häktet” ”Insparque” för nya studenter Fyra kårer företräder studenterna Sänkt avgift ska locka medlemmar

3 5 5 6 7

Utbildning Välkomstdagen lockade rekordmånga Fler studenter till hösten Fortsatt brist på studentbostäder Förberedelser igång för studieavgifter Nytänkare och veteran får pedagogiskt pris

8 9 10 11 12

Forskning Centrum för maritima studier Stockholms universitet klättrar på världsrankning Universitetet på plats i Almedalen Flexit – en bro mellan universitet och företag

13 14 14 15

Eken – en värld av mångfald

16

Arbetsplats Ny webbplats för medarbetare Universitetet söker samtliga lärarexamina Stockholms universitet jämförs med andra Givande utbytesperiod i Michigan Löparfest vid universitetet Underskott första halvåret Stor potential i fundraising och hos alumner Kom igång på jobbet!

18 19 20 21 22 23 24 25

Namn och nytt

26

Samtalet Studentlivet ger viktiga erfarenheter

28

In English

30

Forskarprofilen: Olle Folke Forskningen tog Olle till Columbia University

32

Omslagsbild: Ekar har fångat Johan Linds intresse under några år. Nu finns resultatet i form av boken ”Quercus. Ekens mångfald”. Foto: Eva Dalin.

Universitetsnytt är personaltidningen vid Stockholms universitet.

Upplagan är 7 400 exemplar.

Adress: Universitetsnytt, Kommunikationsenheten, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm, fax 08-15 36 93 Ansvarig utgivare: Sofie Mauritzon, sofie.mauritzon@kommunikation.su.se Redaktör: Per Larsson, per.larsson@kommunikation.su.se, tfn 08-16 44 64 Grafisk form och layout: Ordförrådet/Maria Westberg Foto: Eva Dalin och Björn Dalin Korrekturläsning: Agneta Paulsson Tryck: Danagårds Grafiska AB, 2010 ISSN 1103-2375 Nästa nummer kommer ut 8 november, manusstopp 15 oktober.

TEMA: studentliv efter obligatoriet

Action i Allhuset. Så gott som dagligen ordnas pubar, disco och konserter på campus.

Att studera är inte enbart att gå på föreläsningar, plöja litteratur och skriva tentor. Vid universitetet finns runt 50 kår- och fakultetsföreningar som erbjuder allt ifrån pubar, teater och konserter till idrottspass och föredrag. Vi har besökt ett par aktiviteter för nya studenter.

F

örst ut att synas efter sommaren i Frescati bland föreningarna var nog Naturvetenskapliga föreningen som anordnade sin traditionella Insparque för nya studenter på gräsmattan (se sidan fem).

Vid Välkomstdagen den 1 september fanns sedan drygt 40 av universitetets kår- och fakultetsföreningar på plats i Aula Magna

för att visa smakprov på sin verksamhet och för att värva nya medlemmar. Humanistiska föreningen, Damlaget, Moderata studenter, Muslimska studenter och Utrikespolitiska föreningen var några som fanns på plats.

Stockholms universitets studentkår (SUS) passade även på att informera om den verksamhet man kan erbjuda studenterna, som

olika typer av förmåner och möjligheterna att påverka studiemiljön. Två dagar senare var kåren, och andra aktörer, på plats i Konradsberg för att informera nya lärarstudenter. Och i likhet med två dagar innan blev det även en pub för nya studenter på kvällen.

På andra håll inom universitetet anordnade även kårerna informationsaktiviteter om sig själva och vad de har att erbjuda.

Vid Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan ordnade kåren en rundvandring om skolan och bjöd de nya studenterna på lunch. Dessutom var det bouleturnering och insparksfest. Studenkåren DISK vid Institutionen för data- och systemvetenskap stod för två fullspäckade veckor för de nya studenterna – allt från fotoskattjakt och grillfest till tv-spelsturneringar och pubkvällar. Även här var det insparksfest.

▼

Studietiden mycket mer än plugg

Universitetsnytt September 4/2010

3

TEMA: studentliv efter obligatoriet

Några föreningar

AIESEC är världens största studentdrivna organi­ sation med kontor i 107 länder och över 50 000 medlemmar. Vi jobbar för att utveckla ledar­ skap och kulturellt utbyte bland unga. Det för­ söker man göra genom olika projekt, internatio­ nella utbytesprogram samt nationella och inter­ nationella konferenser.

Fullt i Allhuset vid kårens välkomstpub på Orientation Day för utländska studenter.

51 registrerade föreningar På SUS webbplats finns möjlighet för student- och kårföreningar att registrera sig.

Vid terminsstarten fanns 51 föreningar på listan.

– Den siffran har ökat kraftigt de senaste åren, säger Johan Aron Hjorth som är program- och kårföreningsansvarig vid SUS. Kår- och fakultetsföreningarna kan även komma att påverkas av kårobligatoriets avskaffande. Tidigare gick en del av den kåravgift studenterna betalade till SUS direkt till fakultetsföreningarna. Nu tvingas de marknadsföra sig själva på ett annat sätt än tidigare och kan inte räkna med samma tryggade finansiering som tidigare.

– Deras verksamhet måste precis som vår egen tas till en ny nivå då man inte kan luta sig tillbaka och förlita sig på medlemsavgifter. Verksamheten måste göras mer synlig än tidigare, säger Johan Aron Hjorth.

SUS informationsansvarige Carolina Hawranek hoppas inte att aktiviteten eller antalet föreningar påverkas nämnvärt av kårobligatorieförändringen.

– Men självklart är studentkårens möjligheter att erbjuda föreningsstöd och lokaler direkt kopplat till hur SUS finansiering ser ut, säger hon.

Ett av SUS långsiktiga mål är ett levande campus där studenter kan skapa sig nya sociala nätverk och utvecklas vid sidan om studierna.

– Föreningsenheten vid SUS är just nu en framgångssaga och vi hoppas att den nya skara engagerade och aktiva studenter kan bidra till ett långsiktigt större utbud och starkare studentliv vid universitetet, säger hon.

4

Universitetsnytt September 4/2010

Många kanske främst förknippar studentliv med gamla universitetsorter som Lund och Uppsala. Men Stockholms universitet har också mycket att erbjuda, även om det utbudet kanske ibland kommer i skuggan av det allmänna nöjesoch aktivitetsutbudet i Stockholm. En snabb titt i kalendariet på www.su.se visar att det dagligen finns flera pubar och idrottsaktiviteter att välja på. Några andra exempel i början av september var ölprovning för nybörjare, spelcafé, spex, stadsrundtur och bastukväll samt filmvisning.

Målsättningen är också att varje institution, cirka 80 stycken, ska ha ett studentråd som kan påverka undervisningen och studiemiljön där. Hur många av dessa som är aktiva finns ingen sammanställning av. Det är ofta stor omsättning på de studenter som är aktiva.

Text. Per Larsson Foto: Eva Dalin

Se även Samtalet om studentliv och nyttan av det efter studierna på s. 28–29.

Damlaget är en engelsksprå­ kig förening. Den riktar sig till unga kvinnor på universitetet som vill ligga steget före när de kommer ut i arbetslivet.

Förra terminen gjorde fören­ ingen studiebesök hos Ingrid Bonde, VD för AMF, och Anna Körnung, chefredaktör för Veckans Affärer. Man hade även en ledarskapskurs, diskussionscaféer, feministiskt självförsvar och ett flertal andra aktiviteter och föreläsningar.

Kurdiska studentoch akademikerföreningen (KSAF) är en partipolitiskt och religiöst obunden förening som verkar för att samla kurdiska studenter och akademiker till gemensamma studiemässiga och kulturella akti­ viteter med fokus på kurder och Kurdistan. För­ eningen anordnar till exempel filmkvällar, semi­ narier, fester och medlemsmiddagar.

Muslimska Studenter är en partipolitiskt obunden kår­ förening med syfte att sprida och utbyta kun­ skap, idéer och tankar kring islam. Föreningen vill öka tolerans och förståelse kring debatter som berör islam och muslimska frågor. Verksamheten ska mot­ verka främlingsfientlighet och islamofobi, öka gemenskapen bland föreningens medlemmar samt framhäva den mångfacetterade svenskmuslimska kulturen. Bland aktiviteterna finns föreläsningar.

Utrikespolitiska föreningen Stockholm är en parti­ politiskt och religiöst obunden förening. Fokus är på internationell sam­ verkan, fred och säker­ het samt utvecklingsfrågor.

Föreningen arrangerar föreläs­ ningar och debatter med ministrar, ambassa­ dörer, forskare och andra experter samt film­ kvällar, studiebesök och utlandsresor.

TEMA: studentliv efter obligatoriet

”Insparque” för nya studenter Nej, Karin Björklund, flankerad av affärs­ juristen David Arnljots och forskaren Mårten Schultz, är inte advokat utan domare.

”En vanlig dag börjar på häktet” Johan Åkermark som tillsammans med sex andra jurister svarade på frågor från nyantagna juridikstudenter vid universitetet.

– Ja, det är inte så att jag vaknar där.

Det är det första ställe jag går till på morgonen, förtydligar Johan Åkermark som är försvarsadvokat och delägare på byrån Försvarsadvokaterna Stockholm.

Paneldiskussionen om juristens yrkesroll i Aula Magna den 2 september är den andra av två introduktionsdagar för nya juridikstudenter. Diskussionen inleds med att studenterna får gissa vem som jobbar inom vilket juristyrke. Att 30 år unga Karin Björklund är domaren förvånar många. En tjej i publiken vill gärna gå i hennes fotspår och undrar om det är många gamla gubbar i domarkåren.

– Nej, det är faktiskt ganska jämnt för­ delat. Framför allt bland de yngre är många tjejer. Det där med att domare är gamla gubbar stämmer inte med verkligheten, säger Karin Björklund.

Johan Åkermark tyckte, kanske lite förvånande, att det var urtråkigt att plugga juridik. Han jämför med att ta körkort.

– Det är jobbigt att ta körkortet, men när du väl har det och får köra är det skitkul.

Precis så känner jag för juristutbildningen och mitt jobb.

Docenten i civilrätt, Mårten Schultz, är hans raka motsats. Mårten är juridik.

– Juridik är sjukt kul. Vissa av er kommer att bli som jag som sitter på muggen och läser gamla domar från Högsta domstolen. det säger

för att höstens nya naturvetarstudenter ska känna sig välkomna, få en rolig start och få kontakt med varandra så anordnar Naturvetenskapliga föreningen (NF) varje höst en ”Insparque”. NF består av naturvetare som jobbar ideellt för naturvetare och har som mål att ge studenter en rolig studietid och en inblick i arbetsmarknaden. Insparquen har en månggårig tradition och har absolut inga inslag av tvång eller förnedring.

Hur ser veckan ut?

– Veckan!? utbrister Erik Tengstrand, 24-årig doktorand i analytisk kemi som är med och anordnar Insparquen. Vi håller på i tre veckor med roliga tävlingar, spex, pubar och fester. Trampbåtsrace vid Djurgårdsbron, brännboll, såpabandy, filmkväll och naturligtvis ”hemliga helgen” där allt kan hända.

Sara som ska börja på biologprogrammet och Kristina som ska börja läsa marin­ biologi hade upprop på tisdagen. Båda gick ut gymnasiet för två år sedan och träffades för första gången på Insparquen under onsdagen. Sara har bland annat prövat på att göra lumpen, läsa psykologi, jobba och resa en del. Även Kristina har hunnit med att jobba och resa och även läst en kurs på Försvarshögskolan.

Sara kommer ursprungligen från Göteborg och egentligen var det hennes biologi­lärare Olle Nordqvist, som väckte intresset för biologi. Även Kristinas biologilärare inspirerade henne och idag står båda här, fulla av förväntningar inför de kommande åren.

– Vi har träffat en massa människor idag på Insparquen. Det känns fantastiskt att få komma till universitetet och faktiskt ha bestämt sig vad man vill syssla med de kommande åren.

Sedan rusar de bort till de andra som precis inlett brännbollsturneringen. Som alltid när man ska ha picknick eller andra utomhusaktiviteter så öppnas himlens portar och regnet börjar ösa ned. Något som dock inte verkar bekymra studenterna. Spelet fortsätter precis som om inget hänt.

Text: Per Nordström Foto: Eva Dalin

Brännboll är en av aktiviteterna för de nya naturvetarna.

Text och foto: Staffan Westerlund

Universitetsnytt September 4/2010

5

TEMA: studentliv efter obligatoriet

avsätter även 1, 8 miljoner kronor per år till SUS för tidningen Gaudeamus överlevnad.

Under 2010 slussar universitetet ut två miljoner kronor via fakulteterna. 135 000 kronor går till Naturvetenskapliga föreningen. Fakultetsnämnden avsätter även egna pengar så Naturvetenskapliga föreningen tillsammans får 390 000 kronor.

– Det är fortfarande svårt att veta hur obligatoriets avskaffande påverkar fakulteten eftersom vi inte vet om detta innebär att vi kommer att få svårare att få student­ representanter till våra beslutande och beredande organ, säger Åsa Borin som är chef för fakultetskansliet.

Fakulteter med fler kårer

Naturvetenskapliga föreningen får stöd av fakulteten för drift av Gröna villan ( i bakgrunden).

Fyra kårer företräder studenterna För att säkra studentinflytandet och bidra till det studiesociala livet skjuter universitetet till medel till de fyra kårerna samt fakultetsföreningarna. beslutade universitetsstyrelsen att bevilja enbart en av ansökningarna från de kårer som sökte ställning som studentkår vid universitetet, nämligen Stockholms universitets studentkår (SUS). Beslutet överklagades av de andra tre studentkårerna.

I somras kom besked från Överklagandenämnden för högskolan om att även dessa tre kårer skulle få kårstatus. Universitetet har därmed fyra officiella studentkårer.

Förutom SUS är det Studentförbundet för Socialt Arbete i Stockholm (SSAS), Student­ kåren DISK (vid Institutionen för data- och systemvetenskap) samt Studentkåren vid JMK. SUS är den överlägset största kåren och den enda som har ambition att representera studenter vid hela universitetet. De övriga är institutionsspecifika.

Obligatoriets avskaffande förutspås ge drastiskt minskade medlemssiffror för kårerna (se nästa sida), och därmed minskade intäkter i form av medlemsavgifter. För i vintras

6

Universitetsnytt September 4/2010

att kårerna ska kunna fortsätta att arbeta med studentinflytande har regeringen tilldelat universiteten extra medel.

Under hösten 2010 får Stockholms universitet två miljoner kronor för denna verksamhet. Omräknat per helårsstudent/doktorand blir det 132 kronor, medan siffran för 2011 kommer att minska till cirka 100 kronor. Detta anslag fördelar universitetet vidare till de fyra studentkårerna utifrån hur många studenter deras verksamhet representerar. SUS får 1 826 000 kronor för hösten 2010. DISK 109 000 kronor, SHSS 77 000 kronor och JMK 31 000 kronor.

Medel från universitetet Universitetet har även valt att självt bidra med pengar till kårernas arbete med studentinflytande och studiesocial verksamhet. I universitetets avtal med SUS står att kårens verksamhet ska vara riktad till samtliga studenter. Stockholms universitet

Humanistiska fakultetsnämnden avsätter närmare 300 000 kronor för andra halvan av 2010 till Humanistiska fakultets­ föreningen. Fakultetens kanslichef, Peter Liljenstolpe, tycker det är svårt att säga hur obligatoriets avskaffande påverkar fakulteten.

– Men vi räknar med att även i fortsättningen ha en god dialog med SUS och deras studiebevakare. Studierektorerna vid institutionerna jobbar även med att uppmana studenterna att engagera sig studentfackligt i ämnes-/institutionsråd.

Inom fakulteten ryms även JMK:s kår.

Hur den ska få insyn i fakultetens verksamhet är ännu inte klart.

Samhällsvetenskapliga fakulteten har även två institutionsspecifika kårer, vid Institutionen för data- och systemvetenskap respektive vid Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan. Fakulteten har ännu inte beslutat om hur finansieringen av de två fakultetsföreningarna, Föreningen Ekonomerna och Samhällsvetenskapliga föreningen, ska ske.

– Vi har god kontakt med studentkåren och de har under det senaste året deltagit vid den årliga fakultetskonferensen samt vid studierektorsmöten. Representanter från kåren träffar regelbundet fakultetsledningen, säger tillförordnade kanslichefen Felicia Markus. Även inom Juridiska fakulteten är student­ representationen god. Kanslichefen Emelie Nilsson bedömer att den även fortsatt ska vara så och att obligatoriets avskaffande inte borde påverka fakulteten annat än marginellt. Fakultetsnämnden har avsatt 102 000 kronor till Juridiska föreningen.

Text: Per Larsson Foto: Eva Dalin

TEMA: studentliv efter obligatoriet

Sänkt avgift ska locka medlemmar Nya krav ställs på studentkårerna för att hindra medlemsflykten.

Sänkta avgifter och ökad medlemsnytta är ett par metoder. studentkår (SUS) har satt som mål att få 12 000 medlemmar under hösten. När den här artikeln skrevs, den 2 september, hade man nått en bra bit på vägen med närmare 8 900 medlemmar.

För att locka medlemmar har SUS sänkt medlemsavgiften rejält. Tidigare var den 330 kronor per termin (varav 110 gick till respektive fakultetsförening). Nu är den enbart 80 kronor per termin. Då får medlemmen såväl möjlighet att söka student­ bostad via SSSB och tillgång till rabatter och förmåner vid universitetet, bland annat på Hörs restauranger och Campusbutiken, som det nationella Campuskortet med rabatter. Den som enbart vill ha rabattkortet Studentkortet classic betalar 40 kronor.

Ett stödmedlemskap har också införts, det kostar 150 kronor per termin.

SUS har under ett par år planerat för obligatoriets upphörande och sett över sin admistockholms universitets

Fyra frågor till tre kårer: 1. Hur många medlemmar räknar ni med att få?

2. Vad är kåravgiften hos er?

3. Hur påverkar obligatoriets avskaffande verksamheten?

4. Hur ser ni på möjligheterna att driva era frågor på central nivå vid universitetet?

Tobias Lernefalk, Ordförande, DISK

1. Vi kommer med stor sannolikhet få ett stort medlemstapp. För att kunna räkna på vår ekonomi till hösten har vi räknat med att vi får 100 medlemmar. Vår målsättning är dock naturligtvis att få betydligt fler.

VT10 hade vi drygt 1 600 medlemmar.

2. Höstterminens kåravgift är på 150 kronor. Tidigare avgifter har varit 230 kronor full avgift samt 170 kronor reducerad avgift.

3. Egentligen kommer obligatoriets avskaffande inte påverka vår dagliga verksamhet speciellt mycket. Det som kommer att förändras främst är att vi måste lyssna mer på våra medlemmar för att ge dem den service

nistration. Den översynen fortsätter för att hålla nere kostnaderna, säger ordförande Gustav Kihlberg. Några personalnedskärningar har ännu inte gjorts, i stället har antalet studentombud ökat med en person.

– Viktigast för oss är nu att säkra studentinflytande för alla studenter. Dessutom jobbar vi med frågor som bostäder och förmåner, säger Gustav.

SUS har sedan tidigare samverkan med studentråden vid institutionerna och räknar med att fortsätta ha det. SUS ska representera samtliga fyra kårer i universitetsstyrelsen. Vid terminsstarten hade kårerna ännu inte hunnit träffats för att utveckla formerna för sitt samarbete.

Text: Per Larsson

Information på kårens webb SUS har samlat information avsedd för universitets­medarbetare om kårmedlemskap på sin webbplats. Där finns svar på frågor om studentkåren, studentinflytande och studentrabatter. Du hittar den genom Genvägar-menyn överst på www.sus.su.se eller genom att gå direkt till: http://sus.su.se/su-personal.

SUS har även producerat en rådshandbok som riktar sig till studenter som önskar driva eller engagera sig i ett studentråd vid institutionen. Den är ett bra verktyg att ge till lokala studentrepresentanter. För mer information och beställning av karta och rådshandbok: carolina.hawranek@sus.su.se

de vill ha. Vi måste dessutom bli mycket bättre på att marknadsföra oss mot studenterna på DSV. 4. Vi är övertygade om att vi påverkar mest och bäst på institutionsnivå. Stockholms universitet har delegerat väldigt mycket ned till institutionerna, det är där de faktiska besluten om utbildningar ofta tas. De beslut som tas på högre nivå påverkar alla studenter, naturligtvis även de som studerar vid DSV. Där litar vi på att de student­ representanter som sitter på de posterna även jobbar för våra studenter.

Johan Falkman, Ordförande i kåren vid JMK

1. Vi hoppas på att komma upp i 250–300 medlemmar (mot tidigare 500–550).

2. Full kåravgift är oförändrad (200 kronor). Halvt medlemskap kan också tecknas, då ingår endast studentkort och intyg på medlemskap för SSSB. 3. Avskaffandet påverkar inte verksam­heten nämnvärt. Vi kommer självklart få jobba hårdare för att få våra studenter att förstå värdet i att bli medlem, men verksamheten som sådan kommer att fortsätta mer eller mindre som vanligt.

4. Om det uppstår en situation där vi behöver gå till universitetsstyrelsen för att lösa ett problem är jag övertygad om att vi i samarbete med SUS kan lösa detta utan problem.

Helena Larsson, vice ordförande, Studentförbundet för Socialt Arbete i Stockholm (SSAS)

1. Vår målsättning är att 50 procent av studenterna ska bli medlemmar.

2. Vår medlemsavgift är nu 250 kronor, det är en sänkning med 100 kronor.

3. Avskaffandet skapar en mängd nya arbetsuppgifter, vi måste anstränga oss mer för att synas och nå ut till studenterna jämfört med vad vi gjort tidigare. Vi måste också hitta nya sätt att tjäna pengar, då vi inte kan räkna med lika stor inkomst från medlemsavgifter.

4. Vi har ett gott inflytande vid vår institution, vilket är vårt verksamhetsområde, och vi har även en representant på fakultetsnivå. Vi känner därför att vi har goda möjligheter att representera våra studenters intressen. Blir det enbart SUS som representerar i universitetsstyrelsen får vi såklart försöka gå genom dem om det dyker upp frågor som vi vill driva.

Universitetsnytt September 4/2010

7

UTB I LDN I NG

Välkomstdagen lockade rekordmånga höstterminens upplaga av välkomstdagen för nya studenter vid universitetet var välbesökt även i år. Gångvägen från tunnelbanan var fylld av studenter. Akademiska Hus bjöd på varmkorv, Humanistiska föreningen hade informationstält, förutom valstugor och försäljare. I solskenet utanför aulan spelade studentorkestern Kårslaget och med tillhörande dans av sin balett.

Cirka 1 900 nya studenter passerade dörrarna in till Välkomstdagen i Aula Magna.

På bottenvåningen var det trångt mellan informationsborden. Här fanns såväl information från universitetet, som från studentkåren, fakultets- och kårföreningar som olika fackförbund. En våning upp informerades om universitetskontot som ger tillgång till ett paket av it-tjän­ ster och här var också fler studentföreningar. Totalt fanns 42 kår- och fakultets-

1 900 nya studenter kom till Aula Magna för information om studier och studentliv.

8

Universitetsnytt September 4/2010

föreningar på plats och dessutom ett antal fackförbund och andra externa aktörer.

Nytt för i år var att alla studenter fick anteckningsblock, penna och handboken för nya studenter vid universitetet.

– Det blev mycket uppskattat, säger Jorge Win vid Studentavdelningen som ansvarade för Välkomstdagen.

Inne i aulan hälsade rektor Kåre Bremer de nya studenterna välkomna. Han påminde om att de undersökningar som Högskoleverket gjort de senaste åren av utbildningskvaliteten i landet visar att Stockholms universitet är det lärosäte som fått högst betyg på flest utbildningar.

Stockholms universitets studentkårs ordförande Gustav Kihlberg uppmanade studenterna att aktivera sig i studentlivet och på det sättet påverka utbildningen.

Under eftermiddagen var det föreläsningar om bland annat studieteknik och att studera med funktionshinder. Studentkåren ordnade guidade turer i Frescati och i biblioteket bjöds på introduktionsvisningar.

Under kvällen ordnade fakultetsföreningarna pubar för nya studenter.

– Det var många som tog chansen att bekanta sig med Stockholms universitet idag! För att få en bra start vid universitetet fick de nyantagna studenter under dagen information som är viktig att ta del av inför studietiden. De fick också möjlighet att ta kontakt med alla engagerade kår- och fakultetsföreningar som deltog. Bäst har varit att få träffa så mycket nya studenter här vid Stockholms universitet, säger Jorge Win. Text: Per Larsson foto: björn dalin

Uppdragsutbildningar för tjänstemän från Kina och Nigeria anordnade universitetet för första gången en uppdragsutbildning för högre tjänstemän inom offentlig sektor i Nigeria. Kursen var ett samarrangemang med Oxfords universitet som Stockholms universitet har ett samarbete med inom uppdragsutbildning för offentlig sektor sedan några år.

Sju chefstjänstemän från provinsen Oyo i västra Nigeria deltog. Under sejouren i Sverige fick deltagarna bland annat en orientering i svensk förvaltningstradition, en diskussion om offentliga intäkter i Sverige samt ett studiebesök på Jordbruksdepartementet. Pål Levin, statsvetare och kursansvarig, var en av föreläsarna.

För fjärde året i rad anordnade Stockholms universitet även en utbildning för tjänstemän från den kinesiska Guangdongprovinsen. Utbildningen pågick de tre första veckorna i juni och var liksom tidigare år bred. Där bjöds förläsningar om ”global governance”, EU, svensk politik och förvaltning, den svenska arbetsmarknadsmodellen med mera. Studiebesök på riksdagen, vid departement, Justitieombudsmannen, Medlingsinstitutet och fackföreningar ingick även. Fokus denna gång var på frivilligorganisationers arbete och bidrag till det svenska samhället.

Oxfords universitet bidrog med en föreläsare som pratade om erfarenheter från brittisk förvaltning. i början av juli

Text: Per Larsson

UTB I LDN I NG

Fler studenter till hösten antagningsomgången inför höstterminen var klar i mitten av augusti kunde 22 500 personer erbjudas plats vid Stockholms universitet, vilket är tre av fyra sökande. Antalet studenter är därmed något fler än hösten 2009. De mest sökta utbildningarna är även denna gång Juristprogrammet, Civilekonomprogrammet, Psykologprogrammet, Socionomprogrammen, Kandidatprogrammen i företagsekonomi samt Psykologi 1 som är en fristående kurs.

Antalet inresande utbytesstudenter har också ökat. 696 studenter är antagna på utbytesprogram hösten 2010. Det innebär att antalet ökat med ungefär 100 studenter per år de senaste två åren. Närmare en fjärdedel av årets utbytesstudenter är från Tyskland. Juridik är populäraste ämnet, drygt 100 studerar detta. Många läser även statsvetenskap och företagsekonomi.

Antalet utländska studenter som själva sökt sig hit, så kallade free movers, är det svårare att ge en siffra på, då inte nationalitet registreras. Men en sökning på från vilka när den andra

länder studenterna har sökt med en styrkt utländsk gymnasial utbildning visar att många kommer från Finland. Den utbildning som antagit flest sökande med utländsk gymnasieutbildning är Swedish Film and Television Culture.

En analys från Högskoleverket visar att de flesta svenska lärosäten räknar med att den kraftiga ökningen av antalet helårsstudenter från förra året fortsätter även under 2010. Årets studentvolym kommer därmed att vara större än någonsin tidigare, knappt 306 000. Det innebär en ökning med sju procent jämfört med det tidigare toppåret 2009.

Vid mer än hälften av lärosätena beräknas antalet helårsstudenter öka med minst fem procent under 2010. Kraftigast är ökningarna vid Mittuniversitetet och Södertörns högskola där antalet beräknas öka med 20 respektive 17 procent. Ökningen vid Stockholms universitet förutspås bli nio procent. Antalet helårstudenter skulle då bli 31 300*.

Text: Per Larsson

Topp-tio

för inresande utbytesstudenter Tyskland................................................................. 140 Frankrike.................................................................... 98 Finland.........................................................................48 Spanien....................................................................... 41 Kina. ................................................................................ 32 Storbritannien..................................................... 30 Italien............................................................................ 26 Polen.............................................................................. 26 Nederländerna................................................... 21 Belgien......................................................................... 21

* Det finns olika sätt att redovisa antalet studenter vid ett lärosäte. Därför före­ kommer även siffran 50 000 studenter vid Stockholms universitet i olika sammanhang.

Handbok för nya studenter de flesta nya studenter vid universitetet upp-

lever att det är mycket information om regler och praktiska frågor att ta till sig när man är ny. Därför har en ”Handbok för nya studenter” tagits fram inför starten av höstterminen 2010 som ett resultat som ett av uppdragen inom översynsprojektet. Handboken, som är webbaserad, syftar till att samla all

den viktiga studieadministrativa informationen på ett ställe så att de nya studenternas informationsbehov kan tillfredsställas.

För mer information kontakta: Jorge Win, jorge.win@studadm.su.se Bläddra i handboken på: http://dotpaper.dotminded.com/2/data/ magazine/706637/

En Oas i Bergianska trädgården Öppet alla dagar: 10-17 Vällagade luncher Hemgjorda bakverk Grupper lunch och dagtid Slutna sällskap kvällstid Baserat på ekologiska råvaror

Tel: 08–612 09 59 www.gamlaorangeriet.se

Universitetsnytt September 4/2010

9

UTB I LDN I NG

Fortsatt brist på studentbostäder Svårigheterna för studenter att hitta bostad i Stockholm fortsätter. Vid terminsstart saknades även bostad åt cirka 250 utbytesstudenter.

S

tockholms studentkårers centralorganisation (SSCO) skriver i en rapport att antalet köande till studentlägenheter har ökat från omkring 25 000 hösten 2007 till 52 000 i år. I somras var kortaste kötiden för korridorrum hos Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) 20 månader och drygt ett år för en etta med pentry. Under 2009 påbörjades inte byggande av några nya studentlägenheter i Stockholm och enbart 21 blev färdiga. Antalet antagna studenter är historiskt stort och inflyttningen till länet fortsätter öka. Lägg till detta att ungdomskullen mellan 20 och 24 år kommer att vara som störst år 2013 och att 43 000 unga beräknas vilja flytta hemifrån i Stockholm närmaste åren.

Stockholms universitet har inte någon egen bostadsförmedling för svenska studenter. Sektionen för student- och lärarutbyte förmedlar enbart bostäder till inresande utbytesstudenter (och några gästforskare inom de centrala avtalen). Till hösten har det kommit cirka 700 utbytesstudenter och universitetet förfogar över 450 studentbostäder.

– Det är alltså cirka 250 utbytesstudenter som inte kan få bostad genom oss. Flera av dem som kommer till oss har tyvärr blivit

lurade och blivit av med pengar i samband med att de försökt hyra boende. Många hittar tillfälligt boende som de kan bo på några nätter men sedan måste de flytta vidare. Vi får därför många besök av utbytes- och masterstudenter som är mer eller mindre desperata över situationen och som är förtvivlade och ledsna, säger sektionens chef Karin Granevi.

Fler utbytesstudenter De senaste åren har antalet inresande utbytesstudenter ökat med cirka 100 varje år. Till i höst har universitetet lyckats ordna med 96 nya studentlägenheter men i och med att antalet inresande studenter också ökar så räcker det ändå inte till. I våras kunde där­ emot alla inresande utbytesstudenter erbjudas bostad och det fanns lediga student­ lägenheter.

Housing office vid Studentavdelningen har tagit fram en lista över länkar till olika sajter som underlättar vid bostadssökandet och som de har skickat ut till de utbytesstudenter som inte kunde få bostad genom universitetet. De har också sammanställt en lista över vandrarhem. Länkarna och listan lämnas även ut till masterstudenter.

I augusti beslutade stadsbyggnadsnämnden i Stockholms stad om att börja planera för 650–700 nya studentbostäder på Lappkärrsberget. Det ska ske genom förtätning av SSSB:s nuvarande bostadsbestånd. Enligt den borgerliga majoriteten i Stads­huset ska det bli över 4 000 nya studentbostäder i Stockholms stad under nästa mandatperiod. Socialdemokraterna utlovar 3 000 nya studentlägenheter om de kommer till makten och det blir en rödgrön regering som återinför statligt stöd för byggande.

Karin Granevi efterlyser kreativa lösningar från bostadsbolagen för att minska bostadsbristen. Det kan till exempel vara att bygga om befintliga byggnader som inte används längre och hitta områden där nybyggnation kan ske.

Lärosäten får hyra ut bostäder I somras beviljade regeringen nio lärosäten i Stockholmsområdet, Malmö, Lund och Göteborg tillstånd att hyra ut bostäder i andra hand till studenter. Möjligheten att hyra ut bostäder är ett pilotprojekt som löper över fem år till 2015.

Stockholms universitet är ett av de lärosäten som omfattas. Här har dock ännu inte något skett med anledning av förändringen.

– I första hand måste vi kunna erbjuda bostäder åt våra utländska studenter som kommer hit inom avtal och de som i framtiden betalar för att studera hos oss. När det behovet är täckt kan vi gå vidare och se om vi även kan hyra ut lägenheter till svenska studenter, säger universitetets förvaltningschef Ann-Caroline Nordström.

Eftersom det skulle behövas så många lägenheter för att täcka behoven innebär det ett stort ekonomiskt risktagande för universitetet att hyra fastigheter och sedan hyra ut lägenheterna till studenter, enligt AnnCaroline Nordström.

Text: Per Larsson Foto: Eva Dalin

Bostadstips på kårens webb

Planer finns för närmare 700 nya lägenheter på Lappis.

10

Universitetsnytt September 4/2010

Har du själv – eller någon bekant – en lägenhet eller rum att hyra ut till studenter? Eller har du fått frågan från en student om var de kan hitta bostad? Du kan då besöka den webb­ sida där Stockholms universitets stu­ dentkår publicerar annonser om ledigt studentboende. Adressen är http://sus.su.se/boende.

UTB I LDN I NG

Förberedelser igång för studieavgifter

Årets Orientation Day lockade cirka 1 000 utländska studenter.

I dagarna beslutas om storleken på studieavgifterna vid universitetet. Antalet utländska ansökningar till våren 2010, sista terminen utan studieavgifter, ökar dessutom kraftigt. har flera svenska universitet bestämt nivån på de studieavgifter som från och med hösten 2011 ska betalas av studenter utanför EES-länderna och Schweiz.

Uppsalas och Lunds universitet sätter prislapparna på 80 000–100 000 kronor för humaniora-samhällsvetenskap och 120 000–140 000 kronor för naturvetenskap. Vid Stockholms universitet tas beslut om avgifternas storlek den 10 september då universitetsstyrelsen sammanträder, vilket är efter denna tidnings pressläggning. I sin blogg skriver rektor Kåre Bremer att avgifterna kommer att bli i samma storleksordning som i Lund och Uppsala.

Den 27 maj beslutade regeringen om den nya förordningen som reglerar arbetet med studieavgifter. Universitetets arbete övergår därmed i en genomförandefas och förvaltningschefen har tillsatt en arbetsgrupp som ska koordinera införandet av studieavgifter.

Det handlar om nya rutiner för bland annat antagning, stipendiehantering och fakturering. Dessutom behöver universitetet fundera över vilken form av stöd och service under sommaren

man vill kunna erbjuda betalande studenter i form av till exempel mottagning och boende.

Frågan kräver dessutom flera strategiska överväganden när det gäller avgifternas storlek, fördelning av stipendiemedel och internationell marknadsföring. Dessa frågor kommer att hanteras i nära samarbete med den arbetsgrupp för bearbetning av riktlinjer för internationalisering som leds av prorektor Lena Gerholm.

Många sökande till våren Arbetsgruppen för införande av studieavgifter består av representanter från Ekonomiavdelningen, fakultetskanslierna, Kommunikationsenheten, Ledningskansliet, Planeringsenheten, Stockholms universitets studentkår och Studentavdelningen. Ordförande är Jerker Dahne, biträdande chef vid Studentavdelningen.

– Det känns bra att vi nu kraftsamlar för att kunna ha fungerande lösningar på plats inför antagningen till hösten 2011. Det är en förutsättning för att universitetet även fort-

sättningsvis ska kunna välkomna studenter från så kallat tredjeland, säger Jerker Dahne.

Antalet sökande till vårens masterutbildningar i Sverige har ökat kraftigt – med 124 procent och till de internationella kurserna med 43 procent. Det visar statistik från Verket för högskoleservice, VHS. En majoritet av de sökande kommer från länder utanför EES, den grupp av sökande som från och med nästa höst kommer att få betala för sin utbildning.

Flest sökande kommer från Pakistan, Indien och Bangladesh. Flest sökande till en masterutbildning har högskolan i Halmstad med programmet i datornätverksteknik, följt av Högskolan i Borås med magisterutbildning i informatik. Masterprogram i mikrobiologi, Masterprogram i molekylära livsvetenskaper, Masterprogram i toxikologi och Juris magisterprogrammet i europeisk immaterialrätt, samtliga vid Stockholms universitet, återfinns på plats, 13, 14, 17 respektive 19 på listan över de mest sökta masterutbildningarna.

Statsvetenskap på engelska 1 vid universitetet är den sjätte mest sökta utbildningen i landet.

Text: Per Larsson Foto: Eva Dalin

Färre avstängda för fusk högskoleverket sammanställer varje år lärosätenas disciplinärenden. År 2009 minskade antalet studenter som blev föremål för en disciplinär åtgärd med sju procent. Det är dock ett litet antal studenter, 508, som det handlar om. Det motsvarar endast 0,11 procent av alla studenter. Det var 379 som stängdes av och 129 fick en varning. Plagiat är i särklass den vanligaste orsaken till att studenter varnas eller stängs av. Det skedde i 303 fall varav 244 stängdes av.

Under 2009 blev 27 studenter vid Stockholms universitet avstängda från undervisning efter beslut av universitetets disciplinnämnd. En student blev även varnad. Jämfört med 2008 har det skett en kraftig minskning av antalet avstängningar vid universitetet. 2008 blev 45 studenter avstängda och 3 fick en varning. 2007 blev 22 studenter avstängda och 4 fick varning. 2006 var det 17 avstängningar.

Vid universitetet har en handbok för lärare tagits fram om hur man kan undvika plagiering bland studenterna. Tanken är att den ska publiceras på webben i höst. Lanseringen ska åtföljas av kortare utbildningar/workshops där man lär sig att använda den praktiskt.

Idag har universitetet avtal med textmatchningssystem Genuine Text. En översyn av detta avtal pågår och när ett nytt avtal finns planeras kortare utbildningar/workshops i hur man använder det praktiskt.

Universitetspedagogiskt centrum har vidare nyligen avslutat en enkät om institutionernas arbete med att förebygga plagi­ ering. Ett femtiotal institutioner har svarat och resultaten sammanställs och analyseras nu för att få underlag för planering av kommande insatser.

Text: Per Larsson

Universitetsnytt September 4/2010

11

UTB I LDN I NG

Nytänkare och veteran får pedagogiskt pris Roger Nyborg, Institutionen för nordiska språk, samt lärarparet Carina Ljungwald och Eva Samuelsson, Institutionen för socialt arbete får pedagogiska priset. carina ljungwald och Eva Samuelsson vid Institutionen för socialt arbete får dela på utmärkelsen Årets lärare för sitt gemensamma arbete med att utveckla nätbaserad undervisning. De är båda doktorander vid Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan.

Under våren 2009 var Carina gästdoktorand vid University of San Francisco. Carina och Eva skapade då en virtuell pedagogisk plattform på webbplatsen Blackboard där deras studenter i Sverige respektive USA kunde mötas och diskutera frågor som behandlades i undervisningen (se Universitetsnytt 4/2009).

På plattformen har studenterna bland annat haft gemensamma examensuppgifter och diskuterat socialpolitiska frågor.

Eva och Carina har lagt ut dokument som kursplan och litteraturlista. Studenterna har där även kunnat ta del av föreläsningarna. I USA fick de ett pedagogiskt pris för sin nätbaserade undervisning i maj förra året. Erfarenheterna från projektet användes under hösten för att skapa ett diskussionsforum i Mondo för studenter på tredje terminen på socionomprogrammet. När det är dags att undervisa igen skulle Eva och Carina gärna vilja använda plattformen och utveckla undervisningen där mer.

Prispengarna skulle de vilja använda för att gå pedagogiska kurser. Men även för att utöka det samarbete de har, till exempel genom att skriva gemensamma vetenskapliga artiklar om lärdomarna de gjort.

Orden gemensamt och samarbete återkommer ständigt när vi träffar dem.

– Vi samarbetar väldigt bra. Det känns att summan blir större om vi gör något tillsammans, säger Eva. Och Carina fyller i: – Samarbete lockar också fram en bra anda hos studenter. Det kan bli otroliga vinster när de höjer sig själva.

Eva och Carina har gemensamt tagit fram en plattform för bra pedagogik. De pekar där på betydelsen av att ge studenten aktivt ansvar för inlärningen. Variation i undervisningen, som en blandning av föreläsningar, studiebesök och värderingsövningar, betonas också.

Krönet på karriären Det andra priset går till Roger Nyborg vid Institutionen för nordiska språk. Han undervisar i svenska som främmande språk.

I prismotiveringen står ”med stort engagemang och okonventionella metoder främjar

Det är otroligt inspirerande att få priset, säger Eva Samuelsson och Carina Ljungwald.

Priset är krönet på karriären, anser Roger Nyborg.

Roger alla studenters lärande trots stora och heterogena studentgrupper”. Höstterminen blir Rogers sista, efter 40 års undervisning, och han ser priset som krönet på karriären.

Samtidigt är det ett erkännande av ett ämne som i början av hans undervisning knappt fanns på kartan.

På frågan om vad han ser som den största pedagogiska utmaningen svarar Roger att man som lärare har många roller att spela.

– Man ska inspirera, väcka intresse för ämnet, variera undervisningen så att studenter med olika inlärningsprofiler kan ta till sig kunskaper, kunna förklara på ett sätt som studenterna förstår – faktum är att många studenter under årens lopp har sagt, när de velat berömma min undervisning, att “du förklarar så bra”. Jag försöker utgå från den plats eller nivå där studenterna faktiskt befinner sig, inte där de förväntas befinna sig.

Han betonar att det är många faktorer som spelar in när det handlar om att lära sig ett andraspråk, som ålder, studie­bakgrund, motivation, den sociala situationen och språkbegåvning.

– Att undervisa en heterogen grupp där flera av dessa faktorer inte delas av studenterna är verkligen en pedagogisk utmaning.

I år inkom 159 nomineringar från studenter och anställda till Årets lärare.

Prisbeloppet är på 50 000 kronor vardera.

Pristagarna får även ett diplom som delas ut vid installations- och promotionshögtiden.

Text: Per Larsson Foto: Eva Dalin

12

Universitetsnytt September 4/2010

FORSKN I NG

M

Hummerfiske och Ostindien Själv har han mest ägnat sig åt sjöfartshistoria. Centrets tre andra medarbetare är Simon Ekström, docent i etnologi, som nu forskar om hummerfiske, och Lisa Hellman, doktorand i historia, som skriver en avhandling om Ostindiska kompaniet och hur mötena mellan Sverige och Ostindien skildras i reseberättelser och korrespondens. Den första september började även Hanna Jansson, doktorand i etnologi, sin anställning.

Leos Müller har senaste terminen främst ägnat sig åt att få igång centret. Men nu ska

Maritimt centrum knyter samman akademi och museer Statens maritima museer och Stockholms universitet fördjupar samarbetet genom ett nytt forskningscentrum.

Maritima studier kan handla om såväl arkeologi och historia som etnologi.

Centrum för maritima studier (Cemas) hör till Historiska institutionen och har forskare inom historia och etnologi. I styrelsen sitter ledamöter från Stockholms universitet och Statens maritima museer (SMM).

Cemas har tre uppgifter. Att ordna seminarier, där även museianställda kan delta. Att vara experthjälp vid utställningar på museerna samt att bedriva egen forskning. SMM satsar två miljoner per år i sex års tid i Cemas. Universitetet lägger lika mycket.

▼

aritim forskning, om örlogsflottor och sjökrig, har länge haft en framträdande roll vid Historiska institutionen. Den nu avlidne professor Jan Glete var en av världens ledande experter på örlogsflottor. Vid årsskiftet befästes institutionens ställning inom området ytterligare.

Då startade Centrum för maritima studier.

Bakom centret står Stockholms universitet (ämnen historia och etnologi) och Statens maritima museer (SMM)– där Sjöhistoriska museet, Vasa­museet och Marinmuseum i Karlskrona ingår.

Centret tillkom på initiativ av Statens maritima museer. Där hade man gjort en utredning om museernas kvalitet på forskningen och kommit fram till att den inte höll tillräckligt hög kvalitet. För att öka forskningsanknytningen föreslogs att en centrumbildning skulle inrättas. Förfrågan gick till Stockholms universitet som SMM ansåg hade den bästa och bredaste kompetensen inom området.

I början av september invigdes Cemas på Vasamuseet. Vid museet hade då redan flera forskningsseminarier hållits i samarbetet mellan Cemas och Maris (Marinarkeologiska forskningsinstitutet vid Södertörns högskola) – en tanke med samarbetet är just att regelbundet ordna seminarier där forskare och museipersonal kan mötas för att diskutera aktuell forskning.

Det som gör Cemas så speciellt är att det är ett tätt samarbete mellan museivärlden och akademi, säger professor Leos Müller som är föreståndare för Cemas.

Han lyfter även fram den tvärvetenskaplighet som finns inom Cemas. Här finns idag historiker, som Leos Müller, och etnologer. Senare kan det även bli aktuellt att knyta andra forskningsdiscipliner hit, det kan vara inom sjörätt och studier av människans påverkan på havsmiljön.

– Maritima studier är ett brett begrepp och inte EN vetenskap, betonar Leos Müller.

www.historia.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=14552

han söka forskningsanslag igen. Ett område som intresserar honom är säkerhet till sjöss och så kallade protektionskostnader. Med det avses kostnader och tillvägagångssätt för att skydda sig mot pirater och krig. Ökad beväpning av fartyg, konvojtrafik, försäkringslösningar och diplomatiska relationer är exempel på detta. Ett annat område han anser det behövs ytterligare forskning inom är svensk handelssjöfart.

– Sjöfarten har alltid varit viktig för Sverige, men den har inte den plats den förtjänar i svensk historieskrivning. Sverige

skildras istället främst som ett bondesamhälle, säger han.

Ett tredje område han skulle vilja ägna sig åt är att studera Stockholms hamnmiljöer.

– Cemas ger Stockholms universitet möjlighet att bli Sveriges ledande forsknings­ institution på området maritima studier.

Det är ett spännande och växande forskningsfält, inte minst i relation till den globalisering vi lever i, säger Leos Müller.

Text: Per Larsson Foto: statens maritima museer

Universitetsnytt September 4/2010

13

FORSKN I NG

Stockholms universitet klättrar på världsrankning Stockholms universitet har under flera år återfunnits bland de 100 främsta universiteten i världen. Förra året var det plats 88. I år har Stockholms universitet avancerat nio placeringar till plats 79. Ytterligare två svenska lärosäten finns på listan bland världens 100 främsta universitet. Det är Karolinska Institutet som avancerat från plats 50 till plats 42 och Uppsala universitet från plats 76 till plats 66.

Bryts rankningen ned till olika så kal�lade fält finns Stockholms universitet med inom intervallet plats 51–75 inom ett sådant, naturvetenskap och matematik. Och i rankningen för olika ämnen finns universitetet på plats 47 i världen inom kemi. I båda fallen rör det sig om en förbättring sedan föregående år.

Universitetet på plats i Almedalen det inspirerande myllret i Visby under Almedalsveckan omfattade i år fler programpunkter än någonsin – 1 386. Även antalet arrangörer, besökare, journalister, webbsändningar med mera slog rekord.

Många evenemang handlade om skolan och om integrationsfrågor, så även Stockholms universitets två seminarier.

Seminarierna lockade en blandning av forskare, politiker, studenter, yrkesverksamma och allmänt intresserade, publiken var fulltalig vid båda tillfällena.

Diskussioner och frågor under och efter seminarierna visade också att åhörarna var både insatta och engagerade. Eftersom flera andra arrangörer tog upp ämnena skola och integration under Almedalsveckan kunde information inför universitetets seminarier också spridas till redan intresserade på plats.

Ska framtidens lärare forska på arbetstid och hur kan forskning bidra till en bättre skola? Dessa och närliggande frågor togs upp på seminariet ”Lärarna, framtiden och forskningen – om vilka krav som ska ställas på framtidens lärare”. Forskare och representanter för Lärarförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting medverkade vid

14

Universitetsnytt September 4/2010

Cirka 12 000 lärosäten i världen rankas och de 500 främsta tas med på Shanghailistan. Rankningen baseras främst på forskningskriterier som antalet Nobelpris och Fieldsmedaljer, citeringar i vetenskapliga tidskrifter samt publiceringar i Nature och Science.

– Naturligtvis är jag glad för detta, men man får komma ihåg att gamla meriter som Nobelpris betyder mycket för en placering på denna lista. Å andra sidan har vi också bra siffror för publiceringsindikatorn, vilket också har framgått av Vetenskapsrådets bibliometrianalyser, säger rektor Kåre Bremer.

Text: Per Larsson

▼

stockholms universitet klättrar nio steg och finns på plats 79 bland världens främsta universitet. Det visar årets upplaga av den prestigefyllda Shanghairankningen.

Varje år gör Jiao Tong-universitetet i Shanghai en rankning av värdens universitet, Academic Ranking of World Universities eller den den så kallade Shanghairankningen.

Det är en av världens mest prestigefyllda och omtalade rankningar av lärosäten. I dagarna har den nya listan offentliggjorts och den toppas även i år av amerikanska universitet. Överst återfinns Harvard, Berkeley, Stanford och Massachusetts Institute of Techonology (MIT). På femte plats finns första universitetet utanför USA, det är Cambridge.

www.arwu.org

Almedalssveckan bjöd på närmare 1 400 programpunkter.

seminariet, som hade formen av ett samtal, lett av moderatorn Natanael Derwinger från SVT. På seminariet ”Punktera ballongen – om fördomar och fakta kring integration” presenterade forskarna studier och resultat bland annat om vilka möjligheter personer med utländsk anknytning har att ta sig in på arbetsmarknaden, om integrationsprogrammen kan förbättras, vilka faktorer som påverkar en akademisk karriär och vilka möjligheter flerspråkighet innebär.

Forskarnas presentationer bands ihop av moderatorn Per Wirtén.

Mer information om medverkande och program samt webbsändningarna från seminarierna på www.su.se/almedalsveckan.

Text och foto: Eva Albrektson

Klimattält i Vasaparken På nationaldagen den 6 juni gick det att träffa forskare och studenter från universitetet i Klimattältet i Vasaparken. Där fanns bland annat en minivulkan och möjlighet att gå tipspromenad och lära sig om algblomningen i Östersjön.

FORSKN I NG

Flexit – en bro mellan universitet och företag

Konferens om pedagogisk bedömning

vid Centre arbetsformer (till exempel disfor Health Equity Studies vid tansarbete och nätverk) som Stockholms universitet/Karokommer att dominera och linska Institutet arbetar med vilka faktorer som karakteriforskningsprojektet ”Framti­ serar framtidens arbetsplatser. dens arbetsplatser”. Det genomSyftet med Flexit är att bygga förs i samverkan med byggbroar mellan humanistisk/ och fastighetsutvecklingsföresamhällsvetenskaplig forsktaget NCC vid företagets konning och sektorer utanför unitor i Västra Hamnen i Malmö. versiteten för att underlätta Bakgrunden är att Susanna kunskapsspridningen och att Toivanen i maj tilldelades en fler därmed kan dra nytta av Susanna Toivanen treårig postdoktoral tjänst humanisters och samhälls­ inom Riksbankens Jubileumsfonds satsvetares kunskaper och kompetenser. En vikning Flexit, som ska stimulera samhälls­ tig del är också att påverka meriteringssysvetenskapliga och humanistiska forskare temet så att akademin i högre grad värdeatt söka uppdrag utanför akademin. rar erfarenheter från företag/organisationer.

Susanna Toivanens forskning handlar – Även forskningsprojekt som genomom sambandet mellan arbete och hälsa ur förs på företag genererar vetenskapliga ett sociologiskt perspektiv. Hon forskar nu, publikationer. Men frågan är om denna med NCC:s frågeställningar som utgångstyp av forskningserfarenheter har ett merpunkt, kring framtidens kontorsarbetsplatvärde utöver de sedvanliga forskningsser. Projektets centrala teman är arbetsmeriterna. Detta är något som framtimiljö, hälsa och kreativitet. den får visa, säger Susanna Toivanen.

Det övergripande syftet är att underEn möjlig risk med att forska på företag söka vilka utmaningar framtidens arbetsär att man kan tappa kontakten med det platser ställs inför i förhållande till framvetenskapliga sammanhanget. Därför har tidens arbetslivsutveckling och arbetskrafSusanna Toivanen skapat en vetenskaplig tens sammansättning. De specifika frågereferensgrupp inom forskningsprojektet. ställningarna tar bland annat fasta på hur Text: Maria Skuldt vi kommer att arbeta i framtiden, vilka Foto: Kerstin Mothander

anordnar Nationella forskar­skolan i pedagogisk bedömning sin tredje konferens. Forskarskolan är ett samverkansprojekt mellan fyra läro­säten – universiteten i Stockholm, Göteborg och Umeå samt Malmö högskola. Verksamheten startade 2007 med bidrag från Vetenskapsrådet för fyra doktorander.

Professor Astrid Pettersson vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapernas didaktik (specifikt PRIM-gruppen) är föreståndare för forskarskolan. Verksamheten inom forskarskolan består å ena sidan av forskarutbildningskurser, och å den andra av en årlig konferens. Kurserna erbjuds även till doktorander från andra lärosäten än de fyra som grundade forskarskolan.

Den första konferensen med öppen inbjudan ordnades 2008. Till årets konferens har tills vidare Patricia Murphy och Richard Kimbell tackat ja till att hålla keynote föreläsningar.

Patricia Murphy är professor vid Open University, Storbritannien och har under lång tid arbetat med frågor om likvärdighet och bedömning. Richard Kimbell är professor vid Goldsmith’s College, Londons universitet. Hans arbete är inriktat på storskaliga interaktiva former för bedömning i arts, craft and design. Båda är f.n. gästprofessorer vid Stockholms universitet.

Ny utlysning Riksbankens Jubileumsfond utlyser nu fem nya Flexit-anställningar, det vill säga fem postdok-tjänster vid fem olika företag. Anställningarna kan tillträdas från 1 januari 2011.Ansökan ska vara Riksbankens Jubileumsfond tillhanda senast den 4 oktober.

Mer information på www.rj.se

den 20–21 oktober

▼

susanna toivanen

www.did.su.se/pub/jsp/ polopoly.jsp?d=10481&a=42322

Ökad Linnéstöd till fysiker och astronomer har gjort den första utvärderingen av Linné­ bidragen till starka forskningsmiljöer som tillkännagavs 2008.

Miljöerna utvärderas tre gånger. Detta är den första utvärderingen av 2008 års Linnéstöd. Utvärderingspanelen har utvärderat miljöernas organisation, samarbeten och ledarskap. Den vetenskapliga kvaliteten kommer att utvärderas om tre år.

Två forskningsmiljöer vid Stockholms universitet fick Linnéstöd 2008. Den ena är Linnaeus Centre on Social Policy and Family

vetenskapsrådet

Dynamics in Europe, SPaDE, vid Sociologiska institutionen.

Denna miljö föreslås få oförändrat stöd (6,99 miljoner kronor/år).

Den andra miljön, The Oskar Klein Centre for Cosmoparticle Physics, är en av de fyra miljöer som har lyckats exceptionellt bra och får ökat stöd – från 7 miljoner kronor per år till 7, 7 miljoner.

Linnéstödet har utlysts två gånger, 2006 och 2008. Beslut om eventuella ytterligare utlysningar finns inte.

Universitetsnytt September 4/2010

15

Eken – en värld av mångfald I dagarna kommer boken ”Quercus. Ekens mångfald” ut, skriven av etologi­ docenten Johan Lind. Boken handlar om kulturhistoria, eken som skådeplats och dess otroliga mångfald.

E

ken har genom historien mött bönders avsky och makthavares begär. Det finns mängder av roliga myter runt enskilda berömda ekar. Vad har alla dessa Gustav Vasa-ekar, Karl den XII-ekar och Drottning Kristina-ekar egentligen med dessa kungligheter att göra? Därför handlar boken även en del om ekens kulturhistoria.

Redan på Gustav Vasas tid planerade man för framtida behov för skeppsbyggnad. Det var belagt med stränga straff att hugga ner eller skada ekar, och även plantor hade samma skydd. Det gick åt cirka 2 000 ekar för att bygga ett större skepp och tillräcklig tillgång och närhet till skeppsvarven blev tidigt ett uppmärksammat problem.

Det är därför vi har så många gamla ekar i Sverige idag.

Plantering i Vättern I början av 1800-talet ansåg man dock att det på sikt skulle bli brist på ek i landet och det gällde att börja planera och plantera för framtiden. Från 1831 och fram till mitten av århundradet planterades och såddes ekar på Visingsö i Vättern för att säkra flottans framtida behov av virke. Under de första tio åren planterades närmare 300 000 ekar och idag omfattar ekplanteringen 360 hektar. Planteringen skedde i första hand på åkermarken som tillhörde Visingsborgs kungsgård. Ekarna har stamkvistats för att växa sig raka och lämpliga för skeppsbyggeri. Gran och andra träslag, till exempel lärk, har också planterats mellan ekarna för att stammarna ska sträcka sig upp mot ljuset istället för att breda ut sig. Ekarna skulle, om behovet hade funnits, vara redo att avverkas nu. År 1975 erbjöds marinchefen ekarna för fartygsbygge, men marinen avböjde. Idag byggs ju inte så många krigsfartyg i trä längre.

Hur kom du på idén att skriva boken?

– Egentligen ville jag börja fotografera mer målmedvetet och som zoolog är jag såklart djur- och naturintresserad. Då våra svenska ekmiljöer är både väldigt artrika och oerhört vackra bestämde jag mig för att fotografera djur och växter som lever i, på och runt ekar, och även så klart ekarna själva.

Samarbete med Swedbank I maj 2007 påbörjade Johan sin ekfotografering. Under tre år har han nästan uteslutande fotograferat det som händer bland våra ekar runt om i Sverige. Även om starten var väldigt fokuserad på djur och mångfald tog ekarna själva över mer och mer under resans gång.

– Bokens text skrev jag framför allt under 2008. Året 2010 har dessutom FN utsett till det Biologiska mångfaldsåret, så en hyllning till vår svenska mångfald passar väldigt bra i år, berättar Johan.

16

Universitetsnytt September 4/2010

I tre år har Johan Lind fotograferat livet i ekarna.

Biologiska mångfaldsåret 2010 är ett viktigt år för skyddet av biologisk mångfald och har av FN utlysts till Internationella året för biologisk mångfald. I oktober ska världens länder besluta om ny global vision och mål för biologisk mångfald. FN uppmärksammar bio­ logisk mångfald vid en rad olika eve­ nemang och det genomförs infor­ mationskampanjer för att sprida kunskap och öka medvetenheten om frågan. www.naturensar.se

Prov på ekens mångfald.

Sammetskvalster (överst), berguv på Norra Djurgården, fläckad blombock, Gustav Vasa-eken utanför Vallentuna och lövgroda i ekhage på Österlen.

För att ordna finansiering kontaktade Johan Swedbank som tyckte att projektet verkade spännande och ett samarbete inleddes. Eken är ju också symbol för banken.

Sedan har även Söderbergsstiftelsen och Prins Carl Gustafs Stiftelse stött projektet.

– Förutom att allt har varit fantastiskt roligt så har en stark drivkraft varit att lyfta fram vår fina svenska natur, dess mångfald, och en del fenomen jag tycker är spännande.

Inte behöver man åka på safari till Serengeti eller Pantanal för att se spännande saker, de finns ju här! Därför handlar det mycket om djurs beteenden, ja, det där vanliga, slagsmål, samarbete, fågelflyttning, hur allt detta fantastiska kan uppstå.

– Med boken vill jag visa på det roliga och spännande istället för att ta upp alla hot som finns mot eken och vår natur. Det händer så mycket spännande i och omkring eken.

Eken är ju som en liten egen natur i naturen, säger Johan.

Text: Per Nordström • Foto: Johan Lind, Eva Dalin (porträtt), istockphotos (bakgrund)

Universitetsnytt September 4/2010

17

AR B ETSPLATS

En ny webbplats som underlättar för medarbetare medarbetarwebb www. su.se/medarbetare ersätter den tidigare anställdaingången på www.su.se. Lanseringen sker i samband med Upptakten 16 september. Här listar vi de viktigaste förändringarna. universitetets nya

• En webb, istället för 22 olika webbplatser för att hitta information och stöd till nytta i det dagliga arbetet.

• Kontaktuppgifter och relaterade webb­ sidor finns alltid tillgängliga på högra sidan av webben.

• Nyare sökfunktion som endast söker på medarbetarwebben, vilket kommer att ge bättre sökresultat än tidigare.

• Utveckling av sökfunktionen så att den förutom på webben även söker i den webbbaserade utbildningskatalogen (SISU) och i den digitala personalkatalogen (SUKAT).

• Enklare att hämta information från andra databaser och system genom RSS så att denna information presenteras på medarbetarwebben i det sammanhang du befinner dig.

• Medarbetarwebben är fortfarande publik, det vill säga inloggning behövs. Till universitetsgemensamma stängda system, som manualen för visuell identitet, Mondo lärplattform och portalen Mitt universitet, loggar du fortfarande in med ditt SU-konto.

Specifik nytta för olika funktioner Under ingångarna ”Service” och ”Personal” finns information och stöd som alla medarbetare vid universitetet har nytta av i det dagliga arbetet. För olika grupper finns även specifik nytta: Forskare hittar en hel del information och stödverktyg på ingångarna Service, Ekonomi

Medarbetarkalender Här hittar du aktuella evenemang, seminarier, och utbildningar för medarbetare sorterade i datumordning.

Länkar till universitetsgemensamma stödsystem

Personporträttet Här lyfter vi upp medarbetare vid universitetet.

Universitetsnytt Här kan du bläddra i Universitetsnytt också på webben.

Har du frågor kring den nya medarbetarwebbens struktur och innehåll kontaktar du Marie Jackalin vid Kommunikationsenheten, marie.jackalin@kommunikation. su.se. För frågor och funderingar kring teknik och support, kontaktar du Benita Falenius vid Avdelningen för IT och media, benita.falenius@it.su.se.

18

Universitetsnytt September 4/2010

och Från ledningen. Under ingången Från ledningen kommer juridisk stödinformation att byggas upp tillsammans med ”frågor och svar”. Redan nu finns e-postadress till juridisk rådgivning.

Studieadministratörer har fått en egen ingång – Studieadministration.

Lärare och undervisande personal hittar redan nu en del information och stöd inför undervisningstillfällena på serviceingången och där under Marknadsföring och information, Undervisning samt Lokaler.

Komplettering av informationen pågår.

Prefekter och administrativa chefer har fått en egen ”knapp” på startsidan av webben.

Den leder till en samlingssida med information specifikt riktad till prefekter och administrativa chefer. Informationen finns på någon av ingångarna på medarbetarwebben, men har märkts upp av en webbredaktör för att prefekten ska få informationen på en samlingssida. Detta är ett behov enligt resultatet av översynsprojektet. Komplettering av informationen pågår.

Text: Marie Jackalin

A-Ö Alfabetisk lista med länkar till innehåll på medarbetarwebben

Kris & stöd Snabb åtkomst till viktiga telefonnummer, kontaktpersoner och checklistor.

Prefekter & administrativa chefer Samlad information såsom beslut, protokoll, regler, personaladministration mm.

Förvaltningschefen har ordet Förvaltningschefen skriver direkt till universitetets medarbetare

Rektor kommenterar aktuella händelser Länk till rektors blogg

AR B ETSPLATS

– Jag tycker att rubrikerna är mer transparenta än tidigare. Nyttig information har flyttats upp i sökhierarkin. Korslänkningen gör att man lät�tare kommer rätt. Det är också bra med specialiserade funktioner, som ”Prefekt” och ”Studieadmini­stration”. Sammantaget är det nu lättare att snabbt hitta den information man söker. Jag tycker att man ska ha kvar en liten instruktion om var vissa saker finns och/eller vad som hamnat under vissa rubriker som kanske inte är så självförklarande, till exempel ”Från ledningen”. Då bygger man lättare upp en intuition för vad som borde finnas var.

Christina Hellman, prefekt vid Institutionen för lingvistik

– För mig innebär den nya medarbetarwebben att jag lättare hittar information främst när det gäller personalfrågor och disputationsärenden.

Jag har hittills inte gått bet på att hitta den information jag behöver, och för det mesta är det lättare än tidigare.

Elisabeth Oppenheimer, sekreterare vid Fysikum

– Det är en utveckling i helt rätt riktning: den perfekta ingången för att hålla mig uppdaterad med vad som är på gång vid universitetet och en perfekt kanal också att få ut information på!

Universitetet söker samtliga lärarexamina Universitetet har ansökt om samtliga fyra lärarexamina. Samtidigt förbereds för en ändrad organisation av lärarutbildningen. den 28 maj beslutade universitetsstyrelsen att universitetet ska ansöka hos Högskoleverket om examensrätt för samtliga fyra nya lärarexamina. Ansökan har förberetts av nio arbetsgrupper med representanter från både den nuvarande lärarutbildningen och institutioner som skulle kunna få ett framtida ansvar för någon del av de kommande utbildningarna. Tillsammans med universitetets fyra dekaner och två studentrepresentanter har Anders Gustavsson, som är vicerektor och ordförande i Lärarutbildningsnämnden, vägt ihop förslaget om den framtida lärarutbildningen vid Stockholms universitet.

– Vi föreslog att universitetet ska söka samtliga examina. Efter ett intensivt arbete med en omfattande inventering av universitetets forsknings- och utbildningskompetens för lärarutbildning har vi genomfört en särskild prövning av den befintliga forsknings- och utbildningskompetensen för de olika lärarutbildningarna. Vi har också tagit hänsyn till det uppdrag som universitetet idag har för regionens utbildning av lärare, säger Anders Gustavsson För att skapa bra förutsättningar för de nya examina har också en organisationsförändring av lärarutbildningens institutioner beslutats. Förändringen innebär att två av de institutioner som skapades i samband med att lärarutbildningen integrerades i Stockholms universitet upphör, en annan institution delas på mitten och flera institutioner växer. Några av institutionerna byter också namn.

– Med de förstärkta institutionerna kan kvaliteten på lärarutbildningen höjas, säger Anders Gustavsson.

Teori och didaktik vid samma institution – Stockholms universitet har som långsiktigt mål att teori och didaktik inom ett och samma ämne ska ligga inom samma institution. Forskning och undervisning i ämnesdidaktik ska utgå från de lärande- och undervisningsproblem som är förknippade med specifika ämnen, säger Anders Gustavsson.

Beredningsgruppen som leds av Anders Gustavsson har även utarbetat ett förslag om hur lärarutbildningen ska styras framöver, men det beslutar universitetsstyrelsen om tidigast vid sitt sammanträde den 10 september. Förslaget är att lärarutbildningsnämnden läggs ner och att fakultetsnämnderna tar över merparten av ansvaret för lärarutbildningen. För fakultetsövergripande frågor skapas också en samordningsgrupp. Två typer av utbildningsuppdrag ska skapa tydlighet för studenterna i den framtida organisationen, enligt Anders Gustavsson – För det första ska en samordningsinstitution utgöra hemvist för lärarstudenter med en viss inriktning under hela deras utbildningstid. Den står för information, planering och stabilitet. Uppdraget att ge enskilda kurser och moment går, för det andra, till de institutioner eller grupper av institutioner som har den bästa kompetensen. säger Anders Gustavsson.

Text: Cecilia Parkert

▼

Cirka 30 personer på olika håll inom universitetet har ingått i den arbetsgrupp som tagit fram strukturen för den nya webbplatsens information och innehåll. Vi har frågat tre av dem hur de ser på resultatet.

www.su.se/medarbetare/fran-ledningen/utvecklingsprojekt

Eva Enarson, informationsansvarig vid Stockholms universitetsbibliotek

Universitetsnytt September 4/2010

19

AR B ETSPLATS

Stockholms universitet jämförs med andra Hög internationell rörlighet bland doktorander men få in- och utresande studenter. Det visar en jämförelse av Stockholms universitet och andra lärosäten. planeringsenheten har på uppdrag av univer-

sitetsstyrelsen under flera år jämfört några verksamhetsresultat för de största svenska universiteten: Stockholms, Uppsala, Lunds, Göteborgs, Umeå och Linköpings. Syftet med jämförelsen, som bygger på uppgifter i Högskoleverkets statistikdatabas, är att få en bättre bild av hur Stockholms universitet ligger till i jämförelse med de andra lärosätena.

En trend för samtliga är att antalet studenter och masterexamina fortsätter att öka. Stockholms universitet har ett högt sökandetryck i förhållande till flera lärosäten både när det gäller masterprogram och yrkesexamensprogram. Däremot märktes en nedgång i sökandetryck till masterprogrammen vid universitetet under 2009, något som inte förklaras i jämförelsen.

Antalet studenter i uppdragsutbildning minskade däremot kraftigt vid universitetet från 2008 till 2009. Konjunkturnedgången anges som en förklaring.

Fler free movers Nytt för i år är jämförelsen av att antalet free movers, utländska studenter som utan att delta i utbytesprogram, ordnat utbildning i Sverige. Detta mot bakgrund av att studieavgifter införs för studenter utanför EES och Schweiz. De senaste åren har antalet free movers vid Stockholms universitet ökat, även de som kommer från länder som nu ska omfattas av studieavgifter. Under läsåret 2008–2009 fanns cirka 1 700 free movers här. Enbart Lunds universitet hade fler, cirka 2 700.

Att öka antalet in- och utresande studenter var 2009 ett prioriterat mål vid universitetet. Men här finns mycket kvar att göra. Stockholms universitet är det lärosäte som har det minsta antalet in- och utresande studenter i förhållande till antal helårstudenter, även om det totala antalet i denna kategori ökat de senaste åren. Som en förklaring anges att medelåldern för studenter vid universitetet är relativt hög.

Stockholms universitet är däremot det lärosäte i jämförelsen som har störst andel in- och utresande doktorander. 9 procent

20

Universitetsnytt September 4/2010

av doktoranderna här var utresande under 2009 och det fanns 7 procent inresande doktorander. Inom humanistisk-samhälls­ vetenskapliga och naturvetenskapliga vetenskapsområdena är Stockholms universitet vidare det lärosäte som antagit flest doktorander och här finns flest aktiva doktorander.

Få examina Av universiteten i studien har Stockholm lägsta antalet examina per 1 000 helårsstudenter (150 under 2009). Det kan till stor del förklaras med att de flesta studenter här läser fristående kurser i syfte att ta en generell examen. Anna-Karin Orsmark vid

Planeringsenheten, som gjort jämförelsen, påpekar att lärosätena inte är helt jämförbara. Vilka vetenskapsområden som finns påverkar flera faktorer. En är antalet examina, se ovan. En annan är andelen externa medel. Stockholms universitet har här en lägre andel än flera lärosäten, främst för att teknik och medicin – områden som generellt har fler externa finansiärer – saknas.

– Alla universitet har sina styrkor och svagheter, det gäller naturligtvis även vårt universitet, och det är viktigt att vi får en klar bild av vad vi kan och behöver förbättra, säger rektor Kåre Bremer.

Text: Per Larsson Illustration: Maimi Parik

AR B ETSPLATS

Givande utbytesperiod i Michigan

Nyinflyttad institution i Arrheniuslaboratorierna

▼

Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND) har under sommaren flyttat från Campus Konradsberg till nytillbyggda lokaler i Arrheniuslaboratorierna hus E i Frescati. I och med flytten är nu institutionens alla avdelningar i samma byggnad där också undervisningslokaler finns.

– Det återstår en del arbete med att packa upp flyttkartonger och se till att allt kommer på rätt plats. Men vi är mycket nöjda med lokalerna och vår nya placering av institutionen. Vi kommer närmare ämnesinstitutionerna och hoppas att vi kan se fram mot ett fördjupat samarbete, i lärarutbildning men också i andra sammanhang, säger prefekten Bengt-Olof Molander. www.mnd.su.se

om det svenska Pompejiprojektet som hon arbetar med, den andra om utgrävningar i Arethousa i norra Grekland.

I Ann Arbor jobbade Arja Karivieri även med att redigera det första bandet för Arethousa-utgrävningen och fortsatte att söka jämförelsematerial för ett hus i Pompeji. Hon hann även delta i en konferens om religion och magi i det grekiskromerska Egypten samt besöka antiksamlingarna i Detroit och Chicago.

Arja Karivieri har tidigare deltagit i Erasmusutbyte som doktorand i Rom 19941995 på en europeisk specialkurs. Nu sökte hon utbytet med University of Michigan för att återknyta kontakterna med forskare som är verksamma i Ann Arbor och för att besöka de viktiga samlingar som finns där.

– Jag är säker på att detta utbyte är gynnsamt för framtida kontakter mellan våra institutioner, både för lärare, doktorander och studenter, säger hon.

Sista datum för ansökan till utbytesprogrammet är 30 oktober. Är du intres-

Arja Karivieri återknöt kontakter med forskare i USA. serad av mer information om detta utbyte eller andra utbytesavtal kan du kontakta Tom Morell vid Sektionen för internationellt studentutbyte och lärarutbyte vid Studentavdelningen.

Mer information om University of Michigan på www.umich.edu.

Text: Per Larsson Foto: Orasis Foto/MÅ

Forskarfredag 24 september Rockklubben Debaser vid Medborgarplatsen står i centrum för årets Forskarfredag i Stockholm. Där blir det shower, samtal med forskare och prova-på-aktiviteter klockan 10–16. I årets arrangemang står människan i centrum under teman som Människan och jorden, Människan och tekniken, Människan och tanken, Människan och kroppen och Oss människor emellan.

Från Stockholms universitet deltar bland annat forskare inom pedagogik, filosofi, biokemi, barnspråksutveckling samt medie- och kommunikationsvetenskap Forskarfredag arrangeras på 22 orter i Sverige och är en del av EU:s Researchers’ Night.

De svenska aktiviteterna samordnas av Vetenskap & Allmänhet. ▼

undertecknade Stockholms universitet och University of Michigan i Ann Arbor ett utbytesavtal som omfattar utbyte för två studenter på grundnivå i vardera riktningen per år. Samtidigt lades grunden till ett pilotutbyte för två anställda vid respektive lärosäte att få anslag för en vistelse på två till fyra veckor vid det andra lärosätet.

Efter en första utlysning valdes Arja Karivieri, lektor vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, ut att gästforska vid University of Michigan och professor William Currie från Michigan att gästforska vid Stockholm Resilience Centre några veckor i juni.

I april var Arja Karivieri fyra veckor i Ann Arbor. Hon forskar bland annat om antik belysning, senantik kultur och arkeologi samt pompejansk arkeologi. Arja Karivieri fick ett arbetsrum i det nyöppnade Kelsey Museum of Archaeology som har en fin antiksamling. Hon gav tre föreläsningar, en offentlig på museet om studiet av antika lampor och belysning samt två på kurser vid universitetet. En av dessa handlade förra året

www.stockholm.forskarfredag.se/2010

Godkänt för pedagogikutbildningar År 2009 gjorde Högskoleverket en nationell kvalitetsgranskning av utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå inom pedagogik. Högskoleverket bedömde att det fanns behov av att gå vidare med fördjupade granskningar av ett antal utbildningar för att kunna avgöra om de uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning.

Fyra av dessa utbildningar var vid Stockholms universitet. Det var Talpedagogik, avancerad nivå, Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, avancerad nivå, Internationell och jämförande pedagogik, avancerad nivå samt Forskarutbildningen i internationell och jämförande pedagogik. Utbildningarna vid Stockholms universitet tillhör de som bedöms uppfylla kvalitets­kraven.

Universitetsnytt September 4/2010

21

AR B ETSPLATS

Löparfest vid universitetet

Lunchseminarier om jämställdhet

fem löpare,

fem kilometer var och picknick i gröngräset vid Stora skuggan. Det är grundkomponenterna i Bellmanstafetten som lockar tusentals löpare varje sensommar. I år var förutsättningarna aningen annorlunda. En rockfestival i ösregn hade förvandlat gräsmattan vid Stora skuggan till en leråker. Start- och målområde blev istället fältet bakom Frescati backe. Och för första gången ordnades tävlingen även en vardagskväll, förutom på lördagen.

Varje år deltar flera lag från universitetet i tävlingens mixedklass. Ett av dessa är från Institutionen för nordiska språk som ställt upp i stafetten i många år. Nuvarande prefekten Hans Strand var tidigare den som höll i laget men nu har lagledarrollen för lärarlaget gått över till Anders Björkvall.

Dessutom ställde institutionen i år upp med ett doktorandlag, under ledning av Theresia Pettersson (till vänster på picknick-bilden).

Det har blivit en tradition att delta, dessutom brukar några från institutionen följa med för att heja fram sina kolleger.

En timme före start samlas laget utanför Södra huset och tar på sig nummerlapparna. Startskottet går tre minuter över sex. I marschallernas sken springer sedan sista­sträckans Jonatan Pettersson (i mitten på bilden ovan) senare i mål på rätt exakt en tid på två timmar, vilket ger en 270:e plats i mixedklassen. Doktorandlaget får en sluttid på 2:10 och plats 535. Efteråt stannar laget ett tag för en kort picknick innan det är dags att åka hem. Anders Björkvall är nöjd med sluttiden och lovar att det även blir start nästa år, traditionen ska inte brytas.

Flera lag från universitetet deltog i årets upplaga av Bellmanstafetten. Lag ”Feken” sprang till exempel in på 126:e plats av de drygt 800 lagen på torsdagen.

Vill du och dina kolleger vara med nästa år?

Mer information finns på www.bellman­ stafetten.se Text: Per Larsson Foto: Eva Dalin

Löpning och picknick i det gröna för Nordiska språks lag.

22

Universitetsnytt September 4/2010

vid universitetet bjuder in medarbetare till fyra lunch­ seminarier under hösten. Serien inleddes den 9 september. Onsdag 6 oktober är det dags för nästa lunchföreläsning. Hillevi Ganetz, medieforskare och docent i genusvetenskap vid Centrum för genusstudier, talar om ”Skogens konung och djurens konung – hur genus och sexualitet görs i naturfilm”.

11 november handlar det om ”Krig och kön i 1700-talets Sverige. Hur militära ideal lade grunden till den moderna maskulina stereotypen”. Föreläsare är Katarina Rosengren Falk, idéhistoriker och genusvetare vid Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.

1 december är sista seminariet.

Pia Karlsson Minganti, forskare vid Etnologiska institutionen och vid Bologna universitet, talar om ”Omstridda äktenskap. Unga muslimer i Sverige och Italien.”

Alla seminarier hålls klockan 12.00 –13.00 och platsen är rum A 622 i Södra huset, Frescati. Anmälan är obligatorisk och skickas till kursanmalan@pa.su.se, senast en vecka innan seminariet. Ange namn samt vilket seminarium anmälan avser. Frågor? Mejla anna.jutterdal@ pa.su.se. jämställdhetskommittén

Seminarier om sexu­ ella trakasserier under hösten anordnar universitetet tre seminarier för medarbetare och studenter om sexuella trakasserier. Det första är 7 oktober. Rektor Kåre Bremer inleder. Gunilla Carstensen, universitetslektor och forskare i sociologi vid Högskolan Dalarna, talar om ”Sexuella trakasserier i akademin: gränsdragningar, professionalitet och strategier”. William Ohlsson-salen, Geovetenskapens hus klockan 10–12 och 14–16. Anmälan sker till kursanmalan@pa.su.se.

20:e, 26:e och 27:e oktober ges ytterligare tre seminarier. Vidare information kommer på www.su.se/medarbetare under Personal, gå sedan vidare till Kompetens och ledarutveckling.

AR B ETSPLATS

Underskott första halvåret sitetet ett underskott på 16,5 miljoner kronor, vilket är knappt en procent av den totala omslutningen. Det visar delårsrapporten som kom under sommaren. Jämfört med föregående års delårsrapport är det positiva siffror, underskottet var då 68 miljoner kronor. Just vid delåren är resultaten negativt påverkade av att semesterlöneskulden vid den tidpunkten är som störst under året.

Första halvåret 2010 har anslagsintäkterna ökat med 120 miljoner kronor jämfört med samma period föregående år. Nya tillskott av anslagsmedel har tillförts universitetet både på utbildnings- och forskningssidan. Intäkterna av bidrag har också ökat, med närmare 60 miljoner kronor. Däremot har det skett en minskning på 6,5 miljoner kronor för uppdragsintäkter.

Kostnaderna har ökat, dock inte i lika stor omfattning som intäkterna. Personalkostnaderna ökade med 115 miljoner kronor jämfört med första halvåret 2009.

Den lönerevision som genomfördes under

hösten 2009 är den främsta förklaringen till detta. Även lokalkostnaderna ökade med 26 miljoner kronor, dels till följd av en principförändring när det gäller redovisning av lokalhyra för universitetets lokaler i AlbaNova, dels till följd av en avsättning för tomma lokaler som uppstått på Campus Konradsberg. Avsättningen är en redovisningsmässig försiktighetsåtgärd då förpliktelser i form av hyreskontrakt finns samtidigt som universitetet håller på att avveckla Campus Konradsberg.

Prognosen i delårsrapporten förutspår att årsresultatet för 2010 landar på ett överskott på närmare 166 miljoner kronor. Universitetet hade vid utgången av 2009 ett sparat kapital på cirka 465 miljoner kronor och den positiva prognosen för helåret 2010 innebär att kapitalet sannolikt kommer att växa ytterligare.

Enligt förvaltningschef Ann-Caroline Nordström är universitetets situation med prognostiserade överskott och växande resurser densamma som vid flera av de andra stora lärosätena. Universitetets intäktssida

har under senare år stärkts av tillskotten av anslagsmedel men även av universitetets framgångar när det gäller att få externa medel. Att kostnadsökningarna inte har skett i samma takt beror bland annat på att det inledningsvis tar tid att bygga upp stora forskningsmiljöer och att det tar tid att rekrytera rätt personal till olika verksam­ heter och forskningsprojekt.

Text: Per Larsson

Forskardag om ung­ domsvård 21 oktober Socionomutbildningen vid Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan anordnar torsdag den 21 oktober 2010 klockan 13.00–16.15 en forskardag om ungdomsvård i aulan på Sveavägen 160. ▼

första sex månaderna 2010 redovisar univer-

www.socarb.su.se

Nu kommer hösten och det är dags att trycka din avhandling Universitetsservice är specialiserade på just tryckning av avhandlingar och andra akademiska trycksaker.

Kom in till oss idag så får du hjälp med din beställning, eller besök vår hemsida för ytterligare information.

www.us-ab.com Universitetsnytt September 4/2010

23

AR B ETSPLATS

Stor potential i alumnnätverk och fundraising Genom att våga fråga och möta donatorers behov finns mycket att vinna.

Det säger Joanna Motion, internationell expert på alumnfrågor och fundraising. i början av juni besökte Joanna Motion från

Council for Advancement and Support of Education (CASE) Stockholms universitet.

CASE är en organisation med 3 500 lärosäten i 64 länder som medlemmar. Organisationen arbetar med att utveckla marknadsföring, kommunikation, fundraising och alumnarbete vid lärosätena. Vid besöket ordnade Joanna Motion en workshop för universitetsledningen och hade ett möte med representanter för de fyra fakulteterna.

Diskussionen om att arbeta aktivt med alumner och fundraising förs vid de flesta lärosäten i världen, underströk hon. Olika länder har kommit olika långt. Längst i USA. Men även ett land som Storbritannien har kommit långt jämfört med Sverige.

Skillnader i kultur och politiska system kan förklara en stor del av skillnaden mellan länderna. Sverige och England har till exempel en tradition av att staten är huvudfinansiär av utbildning och forskning.

En viktig utgångspunkt för arbetet med fundraising och alumner är att definiera ett lärosätes styrkor och att identifiera projekt att jobba med. Stockholms universitet har en potential i den känsla av stolthet som finns här med hängivna forskare, ett trevligt campus och inte minst kopplingen till Nobelpriset och Stockholm som huvudstad, enligt Joanna Motion.

Alumner en viktig grupp Frågor som diskuterades var också vilka lärdomar universitetet kan dra från andra lärosäten och betydelsen av att ledningen är involverad i arbetet. Joanna Motion lyfte även fram de faktorer som ligger bakom donationer. Här har också universitetet en viktig roll att spela. Den som funderar på att donera väntar ofta på att få ett bra erbjudande och att någon överhuvudtaget frågar. ”We do not have a culture of giving but of not asking” och “People don’t give to organizations that have needs; they give to organizations that meet needs”, var två belysande citat från Joanna Motion.

Alumner, tidigare studenter, är en viktig grupp hon lyfte fram. De är universitetets ”naturliga allierade” och de bästa ambassadörerna, enligt henne.

24

Universitetsnytt September 4/2010

Tidigare studenter är de bästa ambassadörerna, enligt Joanna Motion.

– Graduation is not goodbye!

De som studerat här fortsätter att vara studenter från universitetet livet ut. Och då bör det finnas ett ömsesidigt intresse att hålla kontakten, enligt Joanna Motion.

Universitetet använder idag alumner för att till exempel ta in synpunkter på kursplanen för jurister, som mentorer åt studenter och för att skapa kontakter med industrin. Men mer kan göras. Med 6 000 studenter som examineras varje år är potentialen i alumnarbetet stor, till exempel för att ordna praktikplatser och att få alumner mer aktiva i utformningen av utbildningen.

– Universiteten bidrar till den långsiktiga samhällsutvecklingen med sin forskning

och utbildning. Dessutom har de högt anseende. Den alumn som stödjer ett universitet blir därmed del i ett långsiktigt samhällsengagemang.

Vad händer om universitetet inte agerar på detta område?

– Himlen skulle inte falla ner, men universitetet skulle bli en mindre intressant plats.

Framstående forskare skulle säga, varför lever vi på medeltiden? Ni skulle då riskera att förlora en del framstående forskare, säger Joanna Motion.

Har du frågor kring fundraising och alumnarbete, kontakta Näringslivssektionen, henrik.pompeius@kommunikation.su.se.

Text och foto: Per Larsson

Ny förening för släktforskare nu finns en förening vid universitetet för dig som är intresserad av släktforskning – Stockholms universitets släktforskarförening. Föreningen bildades i juni och har därför inte hunnit marknadsföra sin verksamhet så mycket ännu – i dagsläget har man en handfull medlemmar. I september ska styrelsen dra upp riktlinjerna för hösten. Tanken är att väcka intresse för släktforskningen hos enskilda individer, och att före­ningen kan bli ett komplement, en mötesplats, där man kan diskutera de problem som uppstår när man inte hittar en person, hur man kommer vidare och vilka alternativa sökvägar som finns.

Alla anställda och de som var anställda när de pensionerade sig från universitetet är välkomna som medlemmar. Prorektor Lena Gerholm är föreningens beskyddare och har även utsetts till dess första hedersmedlem. Marianne Westman vid Ledningskansliet är föreningens interimistiska ordförande. För vidare information, kontakta marianne.westman@adm.su.se

AR B ETSPLATS

Kom igång på jobbet!

Nytt chefsprogram för nya chefer

poweryoga, axel-nacketräning, spinning och Tai-Chi. Det är några

av personalpassen i Frescatihallen som du gratis kan ta del av som anställd vid Stockholms universitet. Dessutom finns möjlighet att motionera på arbetstid. Enligt en överenskommelse mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna har alla anställda med månadslön rätt till en timmes friskvård per vecka på betald arbetstid. Arbetar du mindre blir det motsvarande din arbetstid i procent. Aktiva forskarstuderande, oavsett finansiering, omfattas även av friskvårdsavtalet. För att kunna gå på gratispassen i Frescatihallen behöver du ett SU-motionskort, som hämtas i Frescatihallens reception mot uppvisande av legitimation.

Anställda vid Stockholms universitet erbjuds vidare 10 procents rabatt på årskort hos Friskis & Svettis. Träningskorten gäller ett år från inköpsdatum på samtliga Friskis & Svettisanläggningar i Stockholm.

Anställda vid universitetet har rätt till ersättning på 1 500 kronor per år för ”friskvård av enklare slag”. Exempel på sådan är gymnastik, styrketräning, spinning, bowling, motionsdans och racketsporter som tennis och badminton. Även lagsporter som fotboll och handboll inkluderas.

Personalavdelningen anordnar även olika seminarier och föreläsningar om friskvård. Den 23 september är det ett seminarium om riskbruk på arbetsplatsen som genomförs av Statens folkhälsoinstitut på uppdrag av regeringen. Den 15 november anordnas inspirationsföreläsningen ”En resa i hälsans mysterium”. I höst är det även dags att försöka få ihop den tredje gruppen hälsoinspiratörer.

Har du frågor kring friskvård kan du vända dig till Tarja Kohandani vid Personal­ avdelningen, tarja.kohandani@pa.su.se. Mer om friskvård på www.su.se/medarbetare/ personal/arbetsmiljo-halsa/friskvard Text: Per Larsson Foto: Eva Dalin

i Allhusets källare (till höger om ingången till Lantis). Här kan man träna kondition med motionscykel, trapp- eller roddmaskin och styrketräning med fria vikter, dragapparater, eller styrketräningsmaskiner. Det kostar 500 kronor per år att använda gymmet, en del friskvårdspengen kan användas till detta. Mer information på personalgymmets webbplats: http://people.su.se/~jcede/friskvard/sidor/instruktioner/personalgym.htm personalgymmet finns

att vara chef och ledare inom akademin

är en viktig och ansvarsfylld uppgift.

Därför samlar universitetet nytillträdda chefer för att informera och diskutera viktiga frågor som rör chefs- och ledarskap i nya chefsprogrammet ”Att vara chef”. Programmet är ett resultat av en intern översyn av innehållet i befintliga chefs- och ledarprogram i syfte att vidareutveckla programmen efter verksamhetens behov. Det ersätter den tidigare chefsintroduktionen. Målgrupp för programmet är prefekter, ställföreträdande prefekter, avdelningschefer, ställföreträdande avdelningschefer, enhetschefer, kanslichefer, föreståndare, sektionschefer, administrativa chefer, studierektorer och utbildningsledare. Det vänder sig till nya chefer och chefer som inte tidigare gått ett introduktionsprogram. ”Att vara chef” består av tre block och pågår i 13 dagar under ett år med start i september. Denna omgång av programmet är fulltecknad men ett nytt startar höstterminen 2011.

Vill du veta mer om programmet eller andra utbildningar och/eller annat stöd för chefer går det bra att kontakta Karin Steffensen, karin.steffensen@pa.su.se, eller Rebecca Brinch, rebecca.brinch@ pa.su.se, vid Personalavdelningen. Mer information om ledarutveckling vid universitetet finns på www.su.se/medarbetare. Klicka på Personal och gå sedan vidare till Kompetens- & ledarutveckling.

Foto: Eva Albrektson

Visste du att …

Askölaboratoriet är en av Naturvetenskapliga fakultetens tre fältstationer.

Laboratoriet hör till Stockholms universitets marina forskningscentrum och är naturskönt beläget på ön Askö, i Trosa skärgård. Här pågår marin forsk­ ning och utbildning året runt.

Askö ligger i ett av de minst påverkade kustområdena längs hela ostkus­ ten. Det fungerar sedan 1970-talet som referensområde för den nationella och internationella miljöövervakningen. När kung Carl XVI Gustaf fyllde 50 år 1996 fick han Askö i födelsedagspresent, bekostad av bland annat Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Sedan dess är ön naturreservat. www.smf.su.se/askolaboratoriet

Universitetsnytt September 4/2010

25

NAMN OC H NYTT

Tipstelefon för brott och incidenter Stockholms universitet har en tipstelefon för studenter och medarbetare. Här går det att anmäla brott, incidenter, hot, trakasserier eller annat rörande säkerheten vid uni­ versitetet. Tipsen lämnas anonymt till Sektionen för säkerhet. Telefonen har en tele­ fonsvarare som inte har nummerpresentatör. Telefonsvararen avlyssnas regelbundet.

Tipstelefonen: 08-16 11 55 Vid akut fara ring 112.

Brott kan även anmälas till Thomas Hårberg, telefon 08-16 10 25 eller e-post thomas.harberg@sakerhet.su.se

Fortfarande möjligt anmäla sig till NU 2010

Målning av Lennart Mörk i Aula Magna

Stockholms universitet anordnar tillsammans med Sveriges universitets- och högskoleförbund och andra lärosäten i regionen konferensen NU2010 Dialog för lärande. Konferensen äger rum 13–15 oktober i Aula Magna och är Sveriges största mötesplats för att utveckla undervisning och lärande i högre utbildning.

Målgruppen är främst lärare, forskare, utbildnings- och kvalitetsansvariga, ledning, utbildningsadministratörer och studenter.170 bidrag som rör forskning och utveckling inom det högskolepedagogiska fältet ska presenteras. Framstående keynotes från Norden, Skottland och Kanada bidrar. Anmälan är öppen fram till 30 september och görs på www. nu2010.se. På webbplatsen finns program och nyheter. Här går det även att ladda ned abstracts. För mer information, kontakta Fredrik Oldsjö, föreståndare vid Universitetspedagogiskt centrum UPC, fredrik.oldsjo@upc.su.se.

Aula Magna har fått ett nytt monumentalt konstverk. Den 14 juni invigdes målningen Kö av Lennart Mörk. Det skedde vid en ceremoni där bland andra konstnärens dotter Mathilda Mörk deltog. Hon har tillsammans med sin syster Joanna donerat målningen till universitetet.

Lennart Mörk var förutom konstnär även scenograf vid Dramaten. Lennart Mörk gjorde även flera offentliga utsmyckningar, bland annat av tunnelbanestationen Tekniska högskolan. Målningen Kö ingick i utställningen Vår verklighet – Divina Commedia. Tre motiv flätades samman i målningen. Det första var den moderna staden som miljö. Det andra var människors berättelser om liv och åldrande. Det tredje motivet var Dantes verk Den gudomliga komedin.

Internationell bibliotekskonferens The International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA) ordnar varje år en stor internationell konferens för bibliotek på olika platser runt om i världen. I början av augusti hölls denna konferens i Göteborg med 3 700 deltagare.

Stockholms universitetsbibliotek deltog på konferensens utställning ”Swedish Library Avenue” med en monter och var även värd för två satellitkonferenser som arrangerades på Campus Frescati: Marketing Libraries in a Web 2.0 World och Measuring usage and understanding users! E-resources statistics and what they teach us, dit ett hundratal deltagare kom från 25 olika länder.

26

Universitetsnytt September 4/2010

Broschyr om att stödja universitetet Nu finns en broschyr som bjuder in till att stödja Stockholms universitet finansiellt.

Broschyren heter ”Ett stöd som lämnar avtryck”. I förordet beskriver rektor Kåre Bremer hur gåvor varit direkt avgörande i universitetets historia. Broschyren finns att få via Näringslivssektionen (henrik. pompeius@kommunikation.su.se) eller i SU-Butiken.

Porträtt från universitetet Suzanne Wennberg, tidigare dekan vid Juridiska fakulteten, har kommit ut med boken ”Porträtt från universitetsvärlden”.

Där har hon i form av karikatyrer fångat profiler som professorer i juridik och universitetets rektorer. Boken ges ut av förlaget Jure.

Universitet tältade i Kungsan Naturkatastrofer var tema för årets upplaga av tältet för ”Studera i Stockholm” på Ung08-festivalen som pågick 10–14 augusti. Stockholms Akademiska Forum samordnade samarbetet mellan högskolorna i Stockholm och Stockholms stad och tältet under Ung08 var en del av verksamheten. I år medverkade förutom Stockholms universitet även Karolinska Institutet och KTH. Festivalen riktar sig till ungdomar mellan 13 och 19 år veckan före skolstarten.

Överföring av IT-frågor Rektor har beslutat att överföra IT-frågor från Rådet för IT-utveckling till Nämnden för fakultetsgemensamma verksamheter.

Detta innebär att rådets verksamhet upphör och att kärnverksamhetens inflytande över universitetets IT-arbete istället utövas av nämnden.

Sizar Samoon från KTH ledde ungdomar­ nas byggen av jordbävningssäkra broar.

NAMN OC H NYTT

Universitetet har fått tre nya chefer inom den central förvaltningen. Ny IT-chef är Charlotta Ungerth. Tidigare var hon affärsområdeschef på Elan med ansvar för IT-infrastruktur och service till stora organisationer.

Hon har tidigare varit IT- och systemchef på VHS, bland annat då NyA utvecklades.

Ny personalchef är Marie Högström. Hon har varit rådgivare på Arbetsgivarverket, med ansvar för sektorn universitet och högskolor, biträdande personalchef vid Karolinska Institutet samt personalansvarig vid Institutet för arbetslivsforskning. I somras tog Niklas Wester över som ekonomi­ chef vid universitetet. Han har tidigare varit redovisningschef vid Ekonomiavdelningen.

Två får universitetets nya medalj Under våren inrättades universitetets guldmedalj i 8:de storleken. Medaljen kan till­ delas den som på ”ett betydande sätt bidragit/ medverkat till att stärka Stockholms universitet, dess forskning och undervisning”.

Först att få medaljen var Birgitta Eriksson, före detta chef för Naturvetenskapliga fakultetskansliet, som fick medaljen i samband med sin pensionsavtackning i maj.

Direktör Johan Stålhand är den andra som fått medaljen för sitt arbete inom Institutet för rättsvetenskaplig forskning och Centrum för kommersiell rätt i Stockholm.

Nytt presidium för studentkåren Det är nu klart med presidium, ordförande och vice ordförande, för Stockholms universitets studentkår för kommande läsår.

Ordförande heter Gustav Kihlberg (överst). Han studerar på civilekonomprogrammet och har tidigare bland annat suttit i styrelsen för Föreningen ekonomerna. Vice ordförande heter Filip Solsjö. Han studerar på juristprogrammet och har tidigare bland annat suttit i styrelsen för Juridiska föreningen.

Vinnova satsar på Annica Ekman Annica Ekman vid Meteorologiska institutionen är en av 17 lovande kvinnliga forskare som får sin forskning finansierad av Vinnovas satsning VINNMER. Hon kommer genom detta att under en tid forska vid Institutionen för atmosfär- och klimatforskning på ETH-Zürich (IACETH) i Schweiz. Annica Ekman forskar om hur luftburna partiklar, så kallade aerosoler, påverkar klimatet.

Hallå där …

Berit Olofsson, den första kvinna någonsin som fått ett fast lektorat vid Institutionen för organisk kemi.

– Trots att det är drygt 50 procent kvinnliga studenter på grundutbildning och doktorandnivå väljer få kvinnor att åka utomlands på post doc, vilket behövs för att kunna fortsätta en forskarbana.

Och av de få kvinnor som åker på post doc väljer de flesta att arbeta i industrin när de kommer tillbaka. Det gör att det finns väldigt få kvinnliga foskarassistenter som senare kan konkurrera om lektorat.

Berit Olofsson ser tre faktorer bakom denna trend: • Det är svårt att kombinera laborativ organisk kemi med att skaffa

barn, eftersom kemisterna arbetar med många giftiga substanser och lösningsmedel som måste undvikas under en graviditet. Som anställd i industrin kan man få arbetsuppgifter utanför lab under graviditeten, det är mycket svårare i universitetsmiljö.

• Det är svårt att kombinera forskar­ banan med familj även senare, eftersom arbetsbördan anses vara mycket stor om man ska han en chans att lyckas.

• Det finns en brist på kvinnliga förebilder som kan visa att det faktiskt går att kombinera ovanstående.

Berit Olofssons forskning är inriktad på att hitta miljövänliga alternativ till metallorganiska reagens och därmed minska användningen av tungmetaller inom organisk kemi.

I korthet Yvonne Hirdman, professor emerita, har fått Sveriges största historiepris, Hertig Karls pris, som delas ut av Sörmlands museum och Nyköpings kommun.

Johan Rockström och Carl Folke, vid Stockholm Resilience Centre, har av tidskriften Veckans Affärer utsetts till Årets sociala kapitalist i kategorin ”personlig insats”.

Martin Högbom, vid Institutionen för biokemi och biofysik, har som första nordiska forskare fått den europeiska kemiutmärkelsen ”European Medal for Bio-Inorganic Chemistry”.

Gunilla Dahlberg, professor vid Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, har hedrats med vänboken ”Om värden och omvärlden” – en antologi om pedagogik i praktik och teori med inspiration från Reggio Emilia.

Marie Söderberg och Uta Lauer har anställts som gästprofessorer vid Institutionen för orientaliska språk.

Jonas Häckner är ny prefekt för Nationalekonomiska institutionen.

Stefan Wiens har befordrats till professor i psykologi, med inriktning mot psykofysiologi.

Maria Walecka-Garbalinska är ny prefekt för Institutionen för franska, italienska och klassiska språk.

Tiina Rosenberg och Richard Dyer är nya gästprofessorer vid Filmvetenskapliga institutionen.

Kirsti Niskanen har anställts som professor i historia, särskilt genushistoria.

Mats Börjesson är ny som professor i barnoch ungdomsvetenskap.

Caroline Evans är gästprofessor vid Centrum för modevetenskap.

Philippe Forêt har utsetts till affilierad professor vid Institutionen för orientaliska språk.

Foto: Per Larsson Eva Dalin Eva Albrektson Carolina Hawranek Maria Skuldt

▼

Nya chefer inom förvaltningen

www.su.se/medarbetare Universitetsnytt September 4/2010

27

samtalet

Studentlivet ger viktiga erfarenheter Vad betyder studentlivet och har man någon nytta av att ha varit aktiv i en stu­ dentförening när man kommer ut i arbetslivet? Dessa frågor diskuterades, över ett par koppar kaffe på Stories i A-huset, under en av årets sista sommardagar.

Medverkande Maria Adamsson: Studerar vid Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) och är före detta vice ordförande i studentkåren DISK. Tanvir Mansur: Studerar lingvistik och statsvetenskap. Studiebevakare för Humanistiska fakulteten.

Staffan Salén: vd för Salenia, tidigare kårordförande vid SUS och före detta ledamot i universitetsstyrelsen.

Vad har varit det bästa med studietiden?

Maria: För mig har det varit att jag, som aktiv i föreningslivet inom DISK vid DSV, lärt mig otroligt mycket, inte minst genom att ansvara för att olika aktiviteter vid institutionen genomförs. En annan sak är att jag träffar väldigt mycket olika människor hela tiden.

Jag har haft nästan lika stor nytta av mitt arbete i kåren och studentföreningen som av mina studier, säger Staffan Salén.

28

Universitetsnytt September 4/2010

Tanvir: Jag instämmer helt med Maria. Som studiebevakare vid Humanistiska fakulteten och tidigare ansvarig för programverksamheten träffar man ständigt nya männi­ skor och jag har knutit en hel del kontakter genom mitt engagemang i föreningslivet.

Det är något jag tror att jag kommer att ha stor nytta av i framtiden.

Staffan: När jag ser tillbaka på studietiden kan jag säga att även för mig så var det bästa mitt engagemang i studentlivet och kåren.

Jag var ordförande i Föreningen ekonomerna 1991, kårordförande 1992–93 och sedan var jag också ledamot i universitetsstyrelsen 2001–2010. De här erfarenheterna är något jag tagit med mig ut i arbetslivet.

Maria: Jag var inte alls aktiv i studentlivet i början. Det tog ett tag innan jag började engagera mig. Men eftersom jag umgicks med andra människor som var inne i studentlivet så fick jag en förfrågan om jag ville vara med och planera en inspark. Insparken pågick i två veckor och innebar att vi tog emot nya studenter bland annat genom att spela spel, köra femkamp och grilla. Det handlade alltså inte bara om att anordna fester. Istället var tanken att alla studenter skulle lära känna varandra. Jag trivdes med att bidra till detta och beslöt mig för att fortsätta att engagera mig.

Staffan: För mig var det viktigt att det fanns en mötesplats mellan studenter och näringslivet. Jag gick med i Föreningen Ekonomernas marknadsutskott för att få vara med och förmedla kontakter mellan företag och studenter. Så småningom blev jag ordförande i föreningen och upptäckte också att det fanns annat som var kul med studentlivet som till exempel fester och kompisar.

Tanvir: Visst är det roligt med fester. Men en stor anledning till att jag tidigare även var engagerad i vår ämnesförening Lingon-

ord var att det var viktigt för mig att träffa andra som studerade lingvistik och nordiska språk. Jag satt i programutskottet och arrangerade bland annat debatter och föredrag.

Söka sig till studentlivet Maria: Studentlivet i Stockholm är inte som i Uppsala eller Lund där man kan säga att det är studentlivet som söker upp studenterna. Här får man söka sig till det själv. Men det finns ett studentliv och det är idag väl utbyggt med en mängd olika aktiviteter.

Staffan: En utmaning här är att studentlivet konkurrerar med de stora utbud som finns i en storstad. Därför måste storstadsuniversiteten vara extra aktiva och verkligen visa vad vi erbjuder bland annat genom att hugga tag i studenterna. Som Maria nämnde söker studentlivet i exempelvis Lund och Uppsala upp dig medan det är tvärtom i Stockholm. Där måste du själv vara sökande och aktiv på ett annat sätt.

Tanvir: Vid Stockholms universitet har vi delat in studentlivet i olika ämneskategorier.

På så sätt finns det möjlighet att träffa likasinnade och umgås med andra som läser det man själv gör eller är intresserad av. Det är också ett sätt att locka hit folk.

Vad är det bästa respektive det sämsta med att vara engagerad i studentlivet?

Tanvir: Det bästa är att det finns ett väldigt stort utbud att ta del av. Vi har både filmkvällar, seminarier och pubar. Här händer saker så gott som varje vecka, vilket i sin tur kan bero på att vi har en ämnes- och fakultetsuppdelning. På så sätt har alla olika fokus och målgrupper och det finns aktiviteter som passar de allra flesta.

Det sämsta är att det finns ett rykte om Stockholms universitet som säger att det inte existerar något studentliv här. Vi har

samtalet

”Det bästa med studentlivet är gemenskapen.

Det sämsta är att man ligger efter med studierna.”

Maria Adamsson

30 000 studenter per termin men endast en tredjedel av dessa tar del av studentlivet. Och många av de som är aktiva kommer inte från Stockholm.

Staffan: För mig har det bästa varit att jag lärt mig så ofantligt mycket som jag har haft nytta av senare i mitt yrkesliv. Personligen hann jag med både engagemanget i studentlivet och mina studier. För den som inte hinner med studierna är det förstås inte bra.

Men jag upplever att när man läst ett tag så lär man sig hur mycket man hinner. Sedan är det också meriterande att vara aktiv i en studentförening eller kår när man så småningom ska söka jobb. Det hoppas jag att alla som pluggar tar till sig.

Tanvir: I Stockholm är studentlivet mycket kopplat till Frescati. Man kan i princip vara här varje dag. Men det finns naturligtvis ett levande studentliv även vid andra institutioner som till exempel JMK. Maria: Ja, vi har våra aktiviteter i Kista. Jag är aldrig i Frescati utan stannar ute vid DSV.

Tanvir: Jag tycker ändå att man skulle kunna göra mer så att det framstår som något kul att läsa här. Nu när kårobligatoriet är avskaffat är det än mer nödvändigt att synas.

Maria: Ja, det är verkligen viktigt att marknadsföra och synliggöra kåren. Det skulle också behövas ett bättre samarbete mellan institutionerna och kåren.

Tanvir: Jag tror att många felaktigt tror att studentlivet bara handlar om fester och att gå runt i färgglada uniformer. De som inte är intresserade av det kan nog känna sig exkluderade. Därför är det viktigt att visa att vi faktiskt även sysslar med annat som föredrag och debatter.

Maria: Det handlar till stor del om egna fördomar om att studentlivet enbart går ut på att festa. Vid DISK:s inspark försöker vi få alla nya studenter att känna sig välkomna.

Staffan: Kvälls- och deltidsstudenter kan känna sig utanför. De är oftast inte lika aktiva eftersom de normalt sett kombinerar sina studier med arbete eller familjeliv.

Varför ska man engagera sig i studentlivet?

Vilken nytta har man av att ha varit aktiv i studentlivet?

Staffan: Bland annat därför att man får en väldig erfarenhet av att driva projekt. Det är extremt lärorikt. Man får ju testa saker som man aldrig gjort förut och som i arbetslivet skulle ta flera år innan man tilläts prova.

Maria: Engagemanget ger också ett enormt kontaktnät.

Tanvir: För mig är engagemanget ett sätt att göra mig anställningsbar efter studierna.

Som lingvist eller statsvetare finns ingen tydlig arbetsplats.

Staffan: Det går inte att piska hit folk. Man måste locka hit dem med bra arrangemang och aktiviteter. Det viktiga är att de som engagerar sig verkligen vill det. Man måste också acceptera att Stockholms universitet slåss mot det övriga utbudet i staden.

Staffan: Jag har haft jättestor nytta av att ha varit aktiv i studentlivet. Som kårordförande hade jag 25 anställda och 25 förtroendevalda att basa över. Det var en stor grupp att leda. Dessutom tillkom ansvar för kårens fastigheter. Och jag var bara 25 år. Det här hade jag aldrig fått göra i arbetslivet i samma ålder. Dessutom fick jag många kontakter som jag haft nytta av senare i livet.

Tanvir: Jag har blivit bra på marknadsföring, projektledning och att arrangera debatter. Dessutom har jag lärt mig att tala inför folk och ta kontakt med människor i olika sociala sammanhang. Som student vid humanistiska/samhällsvetenskapliga fakulteter tror man inte alltid så mycket på sig

själv när det gäller arbetslivet. Genom en gemensam mötesplats stärks självförtroendet och man kan hitta öppningar ut i arbetslivet.

Maria: Jag har lärt mig mycket om mig själv under mina år som aktiv och utvecklats på ett personligt plan. I början var jag väldigt blyg och hade svårt att prata inför större grupper. Det har jag inte idag. Som vice ordförande och engagerad i olika arrangemang har jag dessutom fått en bra erfarenhet av projektledning, marknadsföring och arbetsledning. Vid DISK finns ju även två anställda. De här erfarenheterna kommer jag att ta med mig in i arbetslivet.

Text: Madeleine Salomon Foto: Eva Dalin

För Tanvir Mansur är engagemanget ett sätt att göra sig anställningsbar efter studierna.

Universitetsnytt September 4/2010

29

I N ENGLISH

Deregulation and self-determination is fully under way and, with it, work on all the decisions to be taken before 2011. These involve more than the usual decisions about business plans and budgets. They include the question of how Stockholm University will be organised in the future and what teaching posts we will have at the University. As of next year most of the current regulations about, for instance, teachers and various decisionmaking bodies will be deleted from the Higher Education Act and the Higher Edu­ cation Ordinance. These decisions will be up to the higher education institutions them­ selves.

As regards our organisation, I expect that the University Board will decide that our present organisation with four Facul­ ties, four Faculty Boards and four Deans will remain in place in 2011. Their term of office runs to the end of 2011. This autumn and in 2011 I also want us to have a discus­ sion about how to organise the University as of 2012.

The future Higher Education Ordinance only regulates two teaching posts, profes­ sor and senior lecturer. We also need posts corresponding to our present research asso­ ciate/associate senior lecturer, university lecturer and guest lecturer. We will also have to decide on the question of promo­ tion to senior lecturer and to professor. I hope we will be able to establish a unified academic career ladder.

I will outline my own ideas about our future organisation and career structure at the autumn introduction in the Aula Magna on 16 September. This is just about when this number of Universitetsnytt will reach you readers. If you have missed the autumn introduction, you can read my speech on the University website, using the link under the Vice-Chancellor’s blog.

The election is coming up. We will have to see what the outcome may mean for higher education and research. Whatever the result, I do not think that we can expect any major injections of research resources,

given the large surpluses currently shown by higher education institutions. I am more hopeful about a reinforcement of firstcycle education and an increase in studentrelated funding. Both blocks have promised more resources, but how much and in what form is far from clear.

For my part, I am continuing my depart­ mental visits and am looking forward to meeting departmental management and staff in the Social Sciences Faculty this autumn. I wish you all a rewarding and successful working year.

Studying is more than hard work

Student union membership no longer compulsory

alent student/doctoral student, while the figure for 2011 will fall to about SEK 100. The university passes this funding on to the four Student Unions based on how many students their activities represent.

The University has also chosen to contribute money to the work of the Student Unions on student influence and student welfare activities. The University’s agreement with SUS says that the Union’s activities have to be aimed at all students. Stockholm University is also making SEK 1.8 million available per year for SUS for the survival of the Gaudeamus newspaper.

the autumn term

Studying is not just going to lectures and seminars, wading through the literature and taking exams. Extra-curricular activities are also an important part of student life. Stockholm University has around 50 different student union and faculty associations that offer a wide range of activities. They cover everything from parties, social evenings and concerts to sports sessions, lectures and study trips. Examples of our wealth of associations are the Moslem Student Association, the Stockholm Association of International Affairs and Graduate Student Association, DocMa (http://sus. su.se/docma).

30

Universitetsnytt September 4/2010

On 1 July the requirement that students must be members of a student union was abolished. This makes new demands on the Student Unions and the University. There are four official student unions at Stockholm University: the Stockholm University Student Union (SUS) and the Student Unions at the Department of Social Work (SHSS), the Department of Computer and System Sciences (DISK) and the Department of Journalism, Media and Communication (JMK). SUS is by far the largest union and the only one that has the ambition of representing students in the whole of the University. The others are for specific departments.

The abolition of compulsory membership is expected to lead to dramatic falls in student union membership and therefore to less revenue in the form of membership fees.

To enable the student unions to continue to work on student influence, the Government has allocated extra funding to the universities.

In autumn 2010 Stockholm University will receive SEK 2 million for this work. This corresponds to SEK 132 per full-time equiv-

Kåre Bremer, Vice-Chancellor vice.chancellor @su.se

Preparations under way for tuition fees This summer several Swedish universities have decided the level of the tuition fees that will have to be paid by students from outside the EEA countries and Switzerland as of autumn 2011. The Universities of Uppsala and Lund are setting price tags of SEK 80,000–100,000 for humanities and social sciences and SEK 120,000–140,000 for natural sciences. At Stockholm University the decision on the size of tuitions fees will be taken on 10 September when the University

I N ENGLISH

The number of people queuing for student apartments in the Stockholm area has risen from about 25,000 in autumn 2007 to 52,000 this year. Stockholm University does not have its own housing service for Swedish students. The International Exchange Unit only arranges accommodation for incoming exchange students (and some guest researchers covered by central agreements).

This autumn around 700 exchange students have arrived but the University only has 450 places in student housing.

Do you have an apartment or room to let to students – or do you know or someone who does? Or has a student asked you where they can find accommodation? If so, you can visit the website where the Stockholm University Student Union publishes adverts for vacant student accommodation. http://sus.su.se/en/accomodation.

Stockholm University climbs in world ranking Every year Jiao Tong University in Shanghai produces its Academic Ranking of World Universities, also known as the Shanghai Ranking. This is one of the world’s most prestigious and frequently cited rankings of higher education institutions. The 2010 list is once again headed

by US universities, with Harvard, Berkeley, Stanford and Massachusetts Institute of Technology (MIT) taking the top places.

For several years Stockholm University has been among the top 100 universities in the world. Last year it took 88th place. This year Stockholm University has advanced to 79th place. Two other Swedish universities are included in the list of the world’s top 100 universities. They are Karolinska Institutet, which has advanced from 50th to 42nd place, and Uppsala University, which has moved up from 76th to 66th place.

When the ranking is broken down by field, Stockholm University is placed in the interval 51st–75th in one field, natural science and mathematics. In the subject ranking the University takes 47th place in Chemistry. In both cases this is an improvement on the previous year.

▼

About 12 000 higher education institutions around the world are ranked and the top 500 are included in the Shanghai List. www.arwu.org

Maritime Centre links up academia and museums Maritime research on battle fleets and naval warfare has long played a prominent role at the Department of History. At the start of the year the Department’s position in the field was reinforced further with the start of the Centre for Maritime Studies (Cemas).

The Centre’s backers are Stockholm University (the subjects of history and ethnology) and the National Maritime Museums (SMM) – which includes the National Maritime Museum, the Vasa Museum and the Naval Museum in Karlskrona.

The Centre was established at the initiative of SMM, which conducted a study of the quality of the Museums’ research and concluded that it was not high enough.

The formation of a centre was proposed to increase the links with research. The question was put to Stockholm University, which SMM considered had the best and broadest expertise in the area. At the beginning of September Cemas was opened at the Vasa Museum.

“What makes Cemas so special is the close cooperation between the museum world and academia”, says Professor Leos Müller, the Director of Cemas. He also highlights the cross-disciplinary approach represented by Cemas. Today it has historians, like Leos Müller, and ethnologists. In the future other research disciplines may also be attached to the Centre – for example expertise in maritime law and studies of the human impact on the marine environment.

Editor: Paul Parker Photo: ORASIS Foto, Eva Dalin, Statens Maritima museer

▼ ▼

Continued shortage of student housing

Housing tips on the Student Union website

▼

Board meets, which is after this paper goes to press. In his blog, Vice-Chancellor Kåre Bremer says that the fees will be in the same range as in Lund and Uppsala.

The University’s work is now entering an implementation phase. This involves finding new routines for admission, handling scholarships and invoicing, among other matters.

Moreover, the University needs to consider what form of support and service we want to be able to offer paying students in terms of reception and accommodation, for instance.

The number of applications for the spring master’s programmes in Sweden has increased significantly – by 124 per cent (to 22,808 applicants), with an increase of 43 per cent (26,280 applicants) for the international courses, according to statistics from the Swedish Agency for Higher Education Services. A majority of the applicants come from non-EEA countries. Pakistan, India and Bangladesh are the countries with most applicants.

In recent years the number of incoming exchange students has risen by about 100 every year. For the autumn the University has managed to arrange 96 new student flats, but as the number of incoming students has increased this is still not enough. In contrast, in the spring all incoming exchange students were offered accommodation and some student flats remained vacant.

Student Services Housing Office has produced a list of links to various sites which can be of assistance to people looking for housing. This list have been sent to exchange students who have not been able to get accommodation through the University, as well as new master’s students.

info@su.se www.su.se/english/news Universitetsnytt September 4/2010

31

Forskarprofilen: Olle Folke

Forskning om kommunalpolitik tog Olle till Columbia University När Ny Demokrati, Miljöpartiet och Folkpartiet under åren 1985–2006 genom slumpen fick ett mandat mer eller mindre fick partierna även större genomslag på sina profilfrågor i dessa kommuner. Kan samma sak inträffa för Sverigedemokraterna i årets val?

Olle Folke, som skrivit en avhandling i politisk ekonomi tvivlar på det.

En ökad representation av Ny Demokrati på den kommunala nivån fick en stark effekt i den förda politiken, visar Olle Folkes forskning.

olle folke började sin utbildning vid Sveriges

lantbruksuniversitet med inriktning miljö­ ekonomi. Men han blev allt mer intresserad av området politisk ekonomi och bytte där­ för till Stockholms universitet och Institutet för internationell ekonomi, IIES. – För mig är IIES ett fantastiskt forum, med världsledande forskare som Torsten Persson och David Strömberg. Hit kommer bra gäster och internationellt kända perso­ ner, berättar han.

Han disputerade i maj. I sin forskning har Olle Folke tittat på amerikansk delstatspo­ litik och svensk och norsk kommunpolitik.

Huvudartikeln i avhandlingen handlar om genomslaget för vissa partier på den kommunala nivån, närmare bestämt i de kommuner där Ny Demokrati, Miljöpartiet och Folkpartiet fick en större mandatandel.

Vilken effekt fick det på politiken för res­ pektive partis profilfråga?

Resultatet överraskade honom. För Ny Demokratis del fick de extra mandaten på kommunal nivå en stark effekt genom ett lägre antal placerade flyktingar.

Detta gällde även för Miljöpartiet på ambitionsnivån för miljöpolitiken och för Folkpartiet som hade en positiv effekt på antalet placerade invandrare.

– Men det förväntade jag mig eftersom de partierna är en del av etablissemanget.

Att däremot Ny Demokrati fick så stort genomslag i de kommuner som fick ett extra mandat var överraskande, berättar Olle Folke.

Kan samma effekt inträffa efter årets val för Sverigedemokraterna?

– Troligen inte. Jag tror de andra partierna tar ett aktivt motstånd gentemot Sverige­ demokraterna på den kommunala nivån, men säker kan man aldrig vara. Generellt bör man nog vara mer orolig för att det är så många som röstar på dem.

Det ligger en hel del slumpmässighet i det svenska valsystemet. När det sista man­ datet ska fördelas är marginalerna små.

– Slumpen har onödigt stor betydelse på kommunal nivå. I Stockholm finns exem­ pelvis 101 mandat. Med de 6 valkretsar som finns kan slumpen skifta 6 mandat åt endera hållet. I teorin kan det alltså skilja 12 procent för ett parti om det har tur eller otur!

Olle flyttade i mitten av augusti till Columbia University i New York.

– Det är en tjänst på sex år och för mig är det drömjobbet. Jag kommer att fortsätta med min forskning och undervisa på uni­ versitetets public policy-skola. Här finns bra forskning och flera av de forskare jag arbe­ tat med tidigare. IIES har ett bra kontaktnät för att arbeta internationellt.

Text: magnus atterfors Foto: maria skuldt

Politisk ekonomi är ett av Stockholms universitets 15 ledande forsknings­ områden. Läs mer och se film på www.su.se/forskning.