Universitetsnytt 5 10 1028

Nov. 5/2010

Möte med medarbetare Tema: Pedagogisk utveckling Naturen förstärks i Albano Tar engelskan över?

LEDAR E

Universitetsnytt Tema: Pedagogisk utveckling

Internationella utmaningar just nu pågår inom universitetet ett intensivt arbete för att möta krav och

förväntningar från ett allt mer globaliserat forsknings- och utbildningslandskap. En arbetsgrupp för bearbetning av strategier och riktlinjer för universitetets internationella samarbeten tillsattes den 9 september. Hittills har gruppen diskuterat en strategi för att rekrytera de absolut bästa studenterna, sådana som kan relevanta språk och har de nödvändiga förkunskaperna. Var finns dessa studenter? Troligen vid de bästa universiteten, men det innebär inte att Stockholms universitet självklart kan satsa på att rekrytera uteslutande från toppuniversitet. Det gäller att bedöma sin egen konkurrenskraft, mot bakgrund av att universitetet nu flyttar ännu längre ut på en global utbildningsmarknad med tätnande konkurrens. Kanske finns de studenter som skulle kunna lockas av att betala en avgift för att läsa vid Stockholms universitet snarare vid New York University än vid Princeton.

Det gäller också att bedöma partneruniversitetens utbildningar och se om dessa matchar de masterkurser som erbjuds här.

I kontakterna med vissa utländska universitet är det kanske en klok strategi att satsa på utbildningar som är unika för Stockholms universitet eller för Sverige, på andra lärosäten kan det vara utbildningar som är kopplade till ledande forskningsområden som är gångbara.

Tanken är att gruppen utifrån vissa kriterier ska komma fram till ett förslag på ett antal utomeuropeiska prioriterade partneruniversitet, med vilka Stockholms universitet ska söka ett tätare samarbete. Detta samarbete ska innefatta utbildning och forskning, men vi hoppas också få partneruniversitetets hjälp med att marknadsföra alla våra utbildningar där.

Gruppen är också i färd med att ta fram förslag på interna åtgärder i syfte att främja internationaliseringen. Högst upp på listan står en treårig satsning på framstående gästprofessorer, gästforskare och postdoktorer.

Det räcker inte att bjuda in, vi måste också själva resa ut. Men resor kostar tid och pengar och det behövs ett reseanslag som institutionerna kan söka för forskningsinitierande verksamheter.

Framför allt behöver inresande studenter och forskare veta att de har någonstans att bo när de kommer hit. Gruppens diskussioner, som avslutades i oktober, ska resultera i ett förslag till rektor på strategi, prioriterade partneruniversitet utanför Europa och konkreta interna åtgärder.

Lena Gerholm, prorektor prorektor@su.se

S to ck h o l m s U n i v er si t e t s v isi o n År 2015 ska utbildning och forskning vid flertalet av universitetets institutioner och enheter inta en nationellt ledande och internationellt framstående ställning.

Mötesplats för utveckling av högre utbildning Pedagogikkurs fördel vid tjänstetillsättning Råd som ska underlätta vid examination Handbok i att motverka plagiering

3 5 6 7

Utbildning Nivåerna bestämda för studieavgifter Vägen in i det svenska språket Juriststudenter mötte arbetsgivare Internationell ranking allt viktigare

8 9 10 11

Forskning Gott betyg för forskning i juridik Fakulteterna identifierar ledande områden ForskarFredag på rockklubb Omfattande forskning om Östersjöns ekosystem Välbesökta forskardagar

12 12 13 14 15

Naturen ska förstärkas i Albano

16

Arbetsplats Han vill skapa nya mötesplatser Hans Blix jubeldoktor vid universitetet Rekordmånga besökare vid höstupptakten Möt några av universitetets medarbetare På väg mot en ny akademisk karriärväg Riskanalys för lärarutbildningen Nya regler för offentlig upphandling Kampanj mot sexuella trakasserier Kryssare på campus

18 18 19 20 21 22 23 24 25

Namn och nytt

26

Samtalet Tar engelskan över inom akademin?

28

In English

30

Forskarprofilen: Astrid Gräslund Om att hitta Nobelpristagare

32

Omslagsbild: Kheyrollah Akaber är controller, ett av närmare 300 yrken vid universitetet. Foto: Eva Dalin.

Universitetsnytt är personaltidningen vid Stockholms universitet.

Upplagan är 7 400 exemplar.

Adress: Universitetsnytt, Kommunikationsenheten, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm, fax 08-15 36 93 Ansvarig utgivare: Sofie Mauritzon, sofie.mauritzon@kommunikation.su.se Redaktör: Per Larsson, per.larsson@kommunikation.su.se, tfn 08-16 44 64 Grafisk form och layout: Ordförrådet/Maria Westberg Foto: Eva Dalin Korrekturläsning: Agneta Paulsson Tryck: Danagårds Grafiska AB, 2010 ISSN 1103-2375 Nästa nummer kommer ut 13 december, manusstopp 19 november.

TEMA: pedagogisk utvec kling

Mötesplats för utveckling av högre utbildning Den 13–15 oktober förvandlades Aula Magna till Sveriges största mötesplats för utveckling av högre utbildning. Drygt 600 deltagare samlades till den högskolepedagogiska konferensen ”NU2010 Dialog för lärande”.

Motsägelsefull kultur Nytillträdde högskolekanslern Lars Haikola talade om den motsägelsefulla kultur som finns inom högskolan. Å ena sidan som nyskapare inom forskningen, å andra sidan som förvaltare genom att hålla fast vid traditionella metoder att förmedla kunskapen.

Högskolesverige står inför flera utmaningar, bland annat att en större andel av studenterna är äldre och kommer från olika sociala bakgrunder.

Under första konferenspasset gavs en nordisk utblick med deltagare från Sverige, Norge och Danmark under rubriken ”Fyra bröllop och en begravning”. De fyra deltagarna landade i fyra saker som var värda att lyfta fram (bröllopen) och ett som skulle begravas. Till den förstnämnda kategorin

hörde en bredare syn på vad kvalitet är, behovet av förebilder inom undervisningen och användning av ny teknik inom pedagogiken. De konservativa föreställningar som finns inom akademin bör däremot begravas.

Kommentarer via Twitter Under den nordiska dialogen visades även prov på hur ny teknik kan användas. Publiken kunde kommentera den pågående paneldiskussionen via Twitter och inläggen visades på storskärm bakom panelen. Att döma av kommentarerna var bilden splittrad av om det var ett bra grepp. Hur som helst gav det upphov till diskussioner efteråt om hur verktyg som Twitter kan och bör användas och fick fart på Twitterflödet vid konferensen.

Under panelsamtalet om situationen i Norden visades Twitterinlägg från åhörarna i bakgrunden.

Universitetsnytt November 5/2010

▼

N

U står för nätverk och utveckling.

Vartannat år arrangeras nationella NU-konferenser för alla inom svensk högre utbildning. Huvudsyftet med konferensen är att främja pedagogiskt utvecklingsarbete genom att erbjuda en mötesplats för spridning, dialog och debatt.

2010 års konferens anordnades 13–15 oktober vid Stockholms universitet med de högskolepedagogiska enheterna inom Stockholm-Uppsala Universitetsnätverk (SUUN) och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) som arrangörer. Drygt 640 deltagare från 44 lärosäten och 60 andra organisationer deltog.

Agneta Stark, vice ordförande i SUHF, öppnade tillsammans med universitetets rektor Kåre Bremer konferensen.

Peter Honeth, statssekreterare i Utbild­ ningsdepartementet, var först bland talarna och berättade att många förändringar är på gång inom den högre utbildningen. Ett övergripande tema är behovet av högre kvalitet, speciellt om Sverige ska klara sig i den internationella konkurrensen. I den nyligen presenterade budgeten höjdes anslaget till högre utbildning, främst inom samhällsvetenskap och humaniora. Den ökade autonomi som lärosätena får från årsskiftet är också, enligt Peter Honeth, ett sätt att stärka kvaliteten.

Dessutom införs ett nytt system för kvalitetsutvärdering där examensarbetena blir det viktigaste utvärderingsinstrumentet.

En del av de resurser lärosätena får kopplas sedan till hur de klarar sig i denna kvalitetsutvärdering – och ska därmed fungera kvalitetsdrivande.

3

TEMA: pedagogisk utvec kling

Några deltagare från Stockholms universitet om vad de fick ut av konferensen …

Högskolekansler Lars Haikola och statssekreterare Peter Honeth inledningstalade.

Konferensen fortsatte med föreläsningar och workshops under åtta teman, som verktyg för lärande, studentdialog, utvärdering och kvalitetsarbete samt examination och bedömning. 160 bidrag om forskning och utveckling inom det högskolepedagogiska fältet presenterades av talare från de nordiska länderna. Några exempel på seminarier var om vetenskaplig utveckling på nätet, att förstå undervisning genom upplevelse­ inriktad pedagogik, mötet mellan pedagogisk dokumentation och pedagoger samt webbaserad pedagogisk meritportfölj.

Öppet torg På det så kallade öppna torget presenterades drygt 30 bidrag om hur man jobbar med pedagogisk utveckling vid olika lärosäten.

Ett av projekten som visades upp var Share.TEC (www.share-tec.eu). Det står för Sharing digital resources in the Teaching Education Community och är ett EUprojekt som pågår till 2011 då plattformen ska lanseras. Ett förlag och sju lärosäten från Italien, Irland, Sverige, Bulgarien, Nederländerna och Spanien skapar en ny digital miljö som ska gynna lärarutbildningen i hela Europa. Tillsammans skapar de en gemensam plattform för digitala lärresurser, som övningar, laborationer, föreläsningar och filmer som kan användas i undervisning. Vid Stockholms universitet arbetar Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete i projektet. Varje land ska göra en egen lokal databas med lärresurser, som sedan kopplas ihop med de övriga ländernas. Stockholms universitet använder bland annat ett stort arkiv för digitala resurser som fanns på före detta Lärarhögskolan.

Några montrar längre bort står docent Henrik Hansson från Institutionen för dataoch systemvetenskap (DSV). Han presenterar det digitala system institutionen tagit fram för handledning av examensarbeten (se Universitetsnytt 1/2010).

En nyhet vid DSV är också den digitala matchningssajt för handledning av examensarbeten man nyligen lanserat. Där ska

4

Universitetsnytt November 5/2010

lärare vid institutionen presentera sig och sin forskningsinriktning i korta videosnuttar.

Studenter som ska skriva examensarbeten kan titta på videoklippen för att få en uppfattning om vilka lärare som kan vara intressanta att kontakta för dem utifrån vad de vill skriva uppsats om. Lärarna ska även på denna sajt kunna ge tips om hur studenterna ska förbereda sig innan de börjar skriva examensarbetet. Matchningssajten ska kopplas till en exjobbdatabas där studenterna hittar uppdrag föreslagna av företag och offentlig sektor. Vidare finns IT-stöd så att studenter ska kunna hitta andra studenter inom samma område att samarbeta med om examensarbeten.

Dubblering av deltagare – Det har varit väldigt inspirerande med det stora intresse som funnits för konferensen.

Vi har i år lyckats locka dubbelt så många deltagare som tidigare år, säger Fredrik Oldsjö, föreståndare för Universitetspedagogiskt centrum och ansvarig för konferensen.

Det finns enligt Fredrik Oldsjö en enorm kraft när det gäller pedagogisk utveckling och ett stort behov av att träffas för att sprida resultat och idéer.

– Det sker många intressanta forsknings- och utvecklingsprojekt alla skulle kunna lära sig mycket av. Det är lärosätenas ansvar att se till att uppvärdera lärarnas pedagogiska arbete. Om forskning alltid väger tyngre än undervisning, är incitamenten dåliga att bedriva pedagogiskt utvecklingsarbete.

Bidragen från konferensen ska nu publiceras, bland annat i den nystartade nationella tidskriften Högre utbildning, http:// hogreutbildning.se.

Text: Per Larsson Foto: Eva Dalin, Per Larsson, petra lindfors

Mer information om konferensen på www.nu2010.se Där går det även att följa blogg- och Twitterinlägg. På Youtube finns även filmklipp, se www.youtube.com/ NU2010konferensen

– Jag tyckte det var lite olyckligt med det jag i flera presentationer och personliga möten upplevde som en fortsatt värderande polarisering av praktisk undervisningserfarenhet och vetenskaplighet. Det är uppenbart att den högre utbildningen behöver variation, utveckling och medvetenhet när det gäller de didaktiska valen, och detta skapas med fördel genom att forskningsanknyta praktiken. Med utrymme för detta får vi också något nytt att säga studenterna.

Christine Ericsdotter, Lärostudion

– Det har varit väldigt intressant.

Bredden av bidrag gör att det finns något för alla.

Eeva Koroma, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete

– Det var en mycket välorganiserad konferens och en bra mötesplats för nationella projekt.

Vi hade ett välbesökt forskarmöte om IT i högre utbildning i UPC:s loka­ler innan konferensen startade. Det är viktigt med muntliga och direkta kontakter, vilket denna konferens gav flera tillfällen till. Det är trevligt att visa vad vi arbetar med och finna att många har samma utmaningar och andra perspektiv.

Henrik Hansson, Institutionen för data- och systemvetenskap

– Konferensen gav mig en tydligare bild över viktiga tendenser inom den högskolepedagogiska utvecklingen och bidrog till att stärka min uppfattning om att högskolepedagogisk forskning har en mycket betydelsefull roll att spela i detta sammanhang.

Max Scheja, Pedagogiska institutionen

TEMA: pedagogisk utvec kling

Pedagogikkurs fördel vid tjänstetillsättning Pedagogisk utbildning kan vara avgörande vid tillsättning av lektorstjänster, trots att universitetet inte kräver det. Det menar Lotta Jons, pedagogisk utvecklare vid Universitetspedagogiskt centrum. riksdagen att avskaffa kravet på högskolepedagogisk utbildning samt forskarhandledningsutbildning i Högskoleförordningen i samband med att autonomipropositionen antogs. Dock kvarstår pedagogisk skicklighet som bedömningsgrund vid anställning och de flesta lärosäten kräver fortfarande att den som anställs som lektor ska ha tio veckors högskolepedagogisk utbildning. Vid Stockholms universitet räcker det dock med fem veckor. Men att ha gått kursen Universitetspedagogik 3, UP 3, har ändå visat sig vara en fördel om man vill anställas som lektor.

– Den som går UP 3 förkovrar sig ju ännu mer och visar ett extra starkt intresse för sin pedagogiska gärning. Dessutom gör kursen det möjligt att söka anställning vid andra lärosäten, säger Lotta Jons.

UP 3 syftar till att öka lärarens professio­ nalitet bland annat genom att kursdeltagarna får vidareutveckla förmågan att förhålla sig vetenskapligt när det gäller undervisning och lärande, det som brukar kallas ”Scholarship of Teaching and Learning”.

– Deltagarna får till exempel reflektera över sin egen, men även andras pedagogik.

Hur används de teoretiska kunskaperna i praktiken och hur förankras de i läroplanen och i planeringen av undervisningen? UP 3 handlar helt enkelt om att reflektera över sin pedagogiska praktik med hjälp av pedagogisk teori, förklarar Lotta Jons.

– Genom att ”skugga” varandra i klassrummet kan man också få en bild av hur man som lärare når ut med sitt budskap och hur mötet med studenterna ser ut. Kursen vill också vidga vyerna på universitetslärarens uppgifter och verksamhet och stärka den egna läraridentiteten. i juni beslutade

inriktning på curatorutbildningen var hon den som fick anställning.

– Det var ett jämnt sökfält. Jag blev klar med kursen i våras och i min ansökan lade jag ned mycket energi på just pedagogiken.

Utan kursen UP 3, som är mer fördjupande än UP 1 och 2, hade jag nog haft svårare att sätta ord på det så exakt, säger Magdalena Holdar och förklarar att hon bland annat kunde beskriva sitt pedagogiska fokus.

– Eftersom kursen är så starkt inriktad mot den egna praktiken leder den nästan automatiskt också till självreflektion. Det gjorde att jag även kunde diskutera vikten av utbildningen och hur jag själv använt mig av den.

Magdalena Holdar menar att en viktig aspekt av uppdraget som universitets­lärare är att uppfatta hur man undervisar men

också att få en förståelse för olika typer av studenter. På UP 3 mötte hon deltagare från andra fakulteter.

– Det var en bra mix av människor och därigenom en unik möjlighet att få tillgång till ett helt annat sätt att lösa pedagogiska frågor. Träffar man bara personer inom sitt eget fält är det lätt att det utvecklas en homogen tradition som förändras mycket långsamt. Här fick jag en inblick i olika sätt att hantera mycket stora studentgrupper och distansutbildning. Det kom bland annat fram genom diskussioner i gruppen.

Att det fanns ett utanförperspektiv på kursen var viktigt och lärde mig att formulera min pedagogik.

Text: Madeleine Salomon Foto: Eva Dalin

Magdalena Holdar fick lektorstjänsten i konkurrens med elva andra.

Pedagogik viktigt i ansökan En som har haft stor nytta av kursen är Magdalena Holdar, vid Konstvetenskapliga institutionen. I konkurrens med elva andra om tjänsten som lektor med speciell Universitetsnytt November 5/2010

5

TEMA: pedagogisk utvec kling

Råd som ska underlätta vid examination Nya råd och riktlinjer ska göra det enklare att veta vad som gäller kring examinationer.

spektiv på examination. Dessutom finns universitetets nya föreskrifter för examination med som bilaga till texten, ett dokument som alla examinerande lärare måste ta del av, säger Stefan Ekecrantz.

– För att göra det enkelt att använda råden har vi skrivit hela texten i ett FAQ-format med frågor och ganska kortfattade svar.

Tanken är att man ska kunna gå direkt in på den fråga man är intresserad av utan att behöva läsa igenom hela texten.

Stefan Ekecrantz förklarar att mycket i regelverket kring examinationer utgår ifrån salstentor som norm. Men idag ser det annorlunda ut.

– Studenternas kunskaper kontrolleras ju på många olika sätt vilket får en rad ganska komplicerade praktiska och juridiska konsekvenser.

Viktiga råd

6

Universitetsnytt November 5/2010

versitetets anpassning till Bolognaprocessen och den nya betygskalan, berättar Stefan Ekecrantz vid Universitetspedagogiskt centrum som varit föredragande och sekreterare i gruppen.

Det gruppen har gjort är att se över ett stort antal vanligt förekommande frågor och problem som kan uppstå i examinationsarbetet.

– Till stor del handlar det om vad lagar och föreskrifter som reglerar examination kan ha för konsekvenser i praktiken, vilket många gånger kan vara svårt att få grepp om. Därutöver behandlas många praktiska frågor och i viss mån även pedagogiska per-

Text: Madeleine Salomon Foto: Eva dalin

▼

när man examinerar grupper av studenter? Hur förhåller sig betyget Fx till restuppgifter och hur utformar man omprov till hemtentamen? Det är bara några av de frågor som besvaras och diskuteras i skriften ”Allmänna råd för examination vid Stockholms universitet”. Råden har utarbetats av Arbetsgruppen för examination och bedömning vid universitetet där representanter från samtliga fakulteter, Studentavdelningen och Stockholms universitets studentkår ingått.

– Arbetet kan ses som en slags fortsättning på ”Bolognagruppens” arbete som bland annat utformade riktlinjerna för univad är det som gäller

En av de få lärare som hittills läst de allmänna råden är Paul Fuehrer som undervisar vid Sociologiska institutionen.

– Råden är mycket viktiga för lärarnas myndighetsutövning. Men även för studenterna är det viktigt att bedömningen är någorlunda rättvis. Som lärare får man väldigt lite och ofta ytlig utbildning i examination, hur man gör rent praktiskt och vad man ska tänka på.

– Forskarutbildningen är väldigt ämnesinriktad med lite fokus på ämnesdidaktik och examinationsfrågor. Vi som jobbar vid universitetet är heller inte så duktiga på att veta vad arbetet vid en myndighet går ut på.

Men vi fattar faktiskt avgörande beslut som har konsekvenser för studenterna, säger Paul Fuehrer och välkomnar råden.

Det är därför viktigt med rättesnören och riktlinjer som man kan hålla sig till, fortsätter han.

– Jag tycker det är till stor hjälp.

Paul Fuehrer anser också att råden konkreta, utförliga och matnyttiga.

– Idag finns missuppfattningar både bland studenter och lärare om vad som gäller i olika frågor. En sådan missuppfattning är till exempel vad som gäller kring betygen vid examination. Här tror många att det går att överklaga betyg. Men det har man inte rätt till. Däremot kan studenter begära omprövning av sitt betyg. Det och mycket annat ger alltså de allmänna råden nu svar på.

www.su.se/medarbetare/examinationsrad

TEMA: pedagogisk utvec kling

Handbok i att motverka plagiering Plagiering kan bero på att studenten inte är insatt i den akademiska traditionen.

En ny handbok tar upp hur lärare kan hantera detta.

Jude Carroll delar i boken in plagiering i olika ”kunskapsnivåer” och här kommer den pedagogiska utmaningen in. Läraren måste finnas med och hjälpa studenterna att inse vad de gör.

– Bara för att vi ser att det är plagiat behöver det inte nödvändigtvis finnas uppsåt.

Och om uppsåt inte kan beläggas går det inte att fälla en student för fusk, betonar Elli Eisenhauer.

UPC kommer att hålla utbildningstillfällen i hur man använder boken. Deltagarna ska då ”ta med sig” egna frågor och problem och använda boken för att diskutera kring dessa. Handboken är också tänkt att vara ett stöd för institutionerna i arbetet både med att planera undervisning och examination, och att hantera misstänkta fall av plagiering.

Arbete på flera fronter Flera institutioner arbetar med olika textmatchningssystem som kan användas för att upptäcka plagiering. Stockholms universitet har avtal med ett av dem, Genuine Text, och UPC som är systemansvarigt för det hoppas kunna ge utbildningar i det verktyget framöver. För studenter ges vid Universitetsbiblioteket också kurser i referenshantering. Studie- och språkverkstaden ger vidare kurser och seminarier i akademiskt skrivande.

Universitetet måste jobba på flera fronter om vi ska komma åt problemet med plagi­ ering, säger Elli Eisenhauer.

– Det handlar både om att informera studenter och att bedriva undervisning där studenterna får träna mycket på akademiskt arbetssätt. Sedan måste det finnas ett bra kontrollsystem med tydliga rutiner och en transparent process när misstänkta fall upptäcks. Det är också viktigt att studenter känner att de blir lika behandlade.

Handboken lanseras i slutet av november och finns då tillgänglig på Medarbetarwebben under www.su.se/medarbetare/plagiering.

Ett första utbildningstillfälle ges den 7 december klockan 10–12 hos UPC. Anmälan görs via webbformulär från ovanstående adress på Medarbetarwebben. Det går även att anmäla intresse för att få besök till institutionen på till exempel lärardagar och institutionsmöten. Kontakta Elli Eisenhauer, elli.eisenhauer@upc.su.se, för mer information.

Textmatchningsverktyget GenuineText når man på Medarbetarwebben under Service/IT & telefoni/Stödsystem.

Text: Per Larsson

▼

verksamhetsplan för 2010 står att plagiering vid examination ska stävjas, i första hand genom förebyggande åtgärder. Universitetspedagogiskt centrum (UPC) har tidigare ordnat seminarier om dessa frågor och nu har UPC även tagit fram en handbok om hur man motverkar plagiering. Författare är Jude Carroll som jobbat länge med dessa frågor både i Sverige och utomlands, främst i Storbritannien.

I handboken finns både generell information om plagiering, men framför allt tips om vad man som lärare och examinator kan göra i sin undervisning. Bland annat finns råd om hur examinationen bör utformas så att studenterna uppmuntras att genomföra sina arbeten på ett korrekt sätt. Boken ger även praktisk information om hur lärare ska hantera misstänkta fall av plagiering. Hur kan misstankar bekräftas och vilka riktlinjer för hanteringen finns vid universitetet?

– Handboken ska vara ett bidrag till lärare för att se vad som är plagiat och hur man ska hantera det, säger Elli Eisenhauer som ansvarat för att ta fram boken vid UPC. Plagiering är inte per definition fusk, fortsätter hon. Det finns en akademisk tradition att bygga vidare på andras tankar, men då ska det redovisas öppet med hjälp av korrekta citat och referenssystem.

– Problemet uppstår när studenterna inte lärt sig det akademiska hantverket. i universitetets

www.su.se/medarbetare/plagiering

Vårens kurser i universitetspedagogik kurserna i universitetspedagogik vänder sig till dig som vill utveckla dig som lärare, oavsett hur mycket erfarenhet du har sedan

▼

tidigare. Kurserna innehåller både teori och praktiska tips. De är meriterande och genom att gå dem kommer du också att bli bättre på att redovisa dina pedagogiska meriter.

Kurserna utgörs av grund- och påbyggnadskurserna Universitetspedagogik 1 (UP 1) och Universitetspedagogik 2 (UP 2). Dessa två kurser ges också på engelska UP 1 English och UP 2 English. Universitetspedagogik 3 (UP 3) 7,5 hp, är en fortsättning på UP 1 och UP 2. Den startar i januari och sträcker sig över hela året. Tillsammans utgör de tre kurserna (UP 1, UP 2 och UP 3) ett paket på 15 högskolepoäng i universitetspedagogik, som idag efterfrågas för anställning vid flera av landets lärosäten.

Forskarhandledning – teori och praktik – vänder sig till dig som är forskarhandledare. Här får du möjlighet att diskutera handledning och med hjälp av teori och erfarenhetsutbyte utveckla din handledarroll. Till våren ges även för första gången denna kurs på engelska: Supervision of research – theory and practice. www.su.se/medarbetare/personal/kompetens-ledarutveckling/pedagogisk-utbildning/kurser-i-universitetspedagogik

Universitetsnytt November 5/2010

7

UTB I LDN I NG

Nivåerna bestämda för studieavgifter Nu är avgiftsnivåerna klara för icke-europeiska studenter vid Stockholms universitet. Samtidigt pågår arbetet med att lösa praktiska frågor. beslutade universitetsstyrelsen om de övergripande principerna och nivåerna för studieavgifterna för studenter från länder utanför EES och Schweiz. Priset per läsår inom humaniora-samhällsvetenskap-juridik blir 90 000 kronor och för naturvetenskap 140 000 kronor. Det är samma storleksordning som vid till exempel Uppsala universitet och KTH. Rektor fick också i uppdrag att fastställa avgifter för samtliga kurser och program. Beslut om detta togs 21 oktober.

Här anges priser för samtliga utbildningsområden. Inom teknik är priset till exempel 140 000 kronor per läsår och i undervisning 125 000 kronor. Dyrast är området konst med 335 000 kronor. Se listan nedan.

I och med rektorsbeslutet går det även att räkna fram priset för utbildningar som är delade mellan flera utbildningsområden, som till exempel psykologi eller data- och systemvetenskap. Särskilda priser har även fastställts för olika lärarutbildningar.

Jerker Dahne vid Studentavdelningen leder den så kallade genomförandegruppen, som är en av två arbetsgrupper vid universitetet som arbetar med studieav­ gifter. Tillsammans med representanter för Ekonomiavdelningen, Ledningskansliet, Planeringsenheten, fakultetskanslierna och Stockholms universitets studentkår (SUS) går gruppen igenom hur olika praktiska frågor ska lösas. den 10 september

Varje kurs prissätts Jerker Dahne säger att arbetsgruppen har haft en komplex uppgift när det gäller prissättningen. Utifrån de prisnivåer som beslutats av universitetets styrelse, 90 000 respektive 140 000 kronor, ska varje kurs prissättas. Om alla moment inom en kurs eller alla kurser inom en utbildning finns inom samma ämnesområde kan det vara enkelt.

Men ryms olika delar inom olika ämnesområden måste hänsyn tas till flera ”prislappar” för att få ett totalpris, det är fallet inom till exempel lärar- och psykologutbildningarna. Till detta kommer att det inom många utbildningar går att välja kurser/moment med olika ”prislappar”.

8

Universitetsnytt November 5/2010

Jerker Dahne Eftersom det ska gå att se vad samtliga utbildningar och kurser kostar för en student utanför EES-området innebär det att en ”prislapp” måste finnas. Samtidigt har rektor uttalat en strävan att ha så få prislappar som möjligt. Så här har det gällt att hitta en balans.

Betalningsrutiner är en fråga gruppen arbetar med. Lärosätet ska hantera studie­ avgifter och då måste rutiner finnas för att kräva in dessa och följa upp att de betalas.

Frågan om stipendier hänger nära ihop med detta, och den hanteras av internationaliseringsgruppen. Andra frågor som Jerker Dahne och hans kolleger har att ta ställning till är hur antagningsprocessen ska fungera och vilka disciplinära regler som ska gälla för avgiftsskyldiga studenter.

– Vi är ovana att ta betalt för våra utbildningar. Även om det är få studenter det rör sig om måste vi ha rutiner för detta, säger Jerker Dahne. Universitetets prognos är att enbart cirka 50 studenter som ska betala studieavgifter börjar till hösten.

Främja internationalisering Den andra arbetsgruppen leds av prorektor Lena Gerholm. Här ingår representanter för fakulteterna, Studentavdelningen, Ledningskansliet, Forskningsservice och SUS.

Gruppen ska formulera förslag till riktlinjer för internationellt samarbete samt övergripande strategi för internationalisering.

Gruppen ska även komma fram till en lista med ett mindre antal prioriterade universitet, genom vilka Stockholms universitet kan marknadsföra alla sina utbildningar.

Gruppen ska vidare ta fram förslag på interna åtgärder i syfte att främja internationaliseringen. Högst upp på listan står inbjudningar av framstående gästprofessorer, gästforskare och postdoktorer. Konkret stöd till inresande studenter och gästforskare, som bostäder, diskuteras också. Dessutom ligger den stora frågan om hur universitetet ska göra med stipendier till utomeuropeiska studenter på arbetsgruppen. Gruppen lämnade nyss en rapport med förslag på strategi, prioriterade universitet och konkreta interna åtgärder till rektor. (Se även ledaren på sidan 2.)

1 december öppnar ansökningsperioden till internationella masterutbildningar hösten 2011.

Text: Per Larsson Foto: Eva Dalin

Utbildnings- område

Pris/ helårsstudent

Humaniora..........................................90 000 kr Juridik........................................................90 000 kr Samhällsvetenskap...................90 000 kr Naturvetenskap........................ 140 000 kr Idrott...................................................... 200 000 kr Konst.......................................................335 000 kr Medicin............................................... 180 000 kr Musik..................................................... 250 000 kr Teknik.................................................... 140 000 kr Undervisning................................ 125 000 kr Vård......................................................... 150 000 kr Övrigt.................................................... 125 000 kr Pris per läsår vid Stockholms universitet för studenter inom olika utbildningsområden.

UTB I LDN I NG

Vägen in i det svenska språket En viktig del i universitetets internationella verksamhet är kurser i svenska.

Roger Nyborg inspirerar utländska studenter och forskare att lära sig språket. likt en dirigent böljar armarna genom luften

för att fånga språkmelodin. Fingrarna följer en osynlig våg och visar var dalarna och topparna ska vara i meningarna. ”Vi studerar svenska på universitetet”. ”Klockan fyra börjar vi”. Mening staplas på mening utifrån texten på skärmen. Först av läraren och sedan i kör av studenterna.

Det är sista föreläsningen inför den första tentan i svenska för internationella studenter och forskare. Läraren Roger Nyborg lyssnar av satsmelodin bland de cirka 200 studenterna och letar efter ord de har svårt att uttala som sedan upprepas tills uttalet sitter. ”U” verkar vara ett sådant, student­kören låter mer som den sjunger fram ett kort ”o” i ord som ”Uppsala” och ”puben”. Och när ordet ”de” syns bakom Roger på skärmen påpekar han att det uttalas ”dom”. Vid vissa föreläsningar tar han även med gitarren för att sjunga svenska folkvisor med studenterna. Det händer också att Roger skriver egna texter till sånger för att öva in språket med studenterna.

27 varianter av ursäkta I genomgången av det som han lärt ut under kursen blandar han svenska och engelska.

Det blir många meningar på skärmen som ska exemplifiera kursens innehåll – och som studenterna upprepar efter att han läst dem.

Roger Nyborgs armar rör sig i takt med språkmelodin när studenterna läser högt efter honom från skärmen.

Exempel på sådant Roger Nyborg lärt ut är att verben kommer på andra plats i meningarna, att det finns ”en-ord” och ”ett-ord” samt att adjektiv slutar på –t i neutrum och –a i plural och i bestämd form. Studenterna har även fått öva in fraser som ”Hur är det?”, ”Varsågod” och ”Ursäkta”. Det sista ordet verkar för övrigt extra svårt att stava rätt på. Roger berättar att han genom åren sett 27 olika varianter av stavning på ”ursäkta”.

Mot slutet av föreläsningen blir det diktamen. Roger läser upp en berättelse om en students vardag från morgonkaffet över studier i biblioteket, lunch på Lantis, föreläsningar och fram till kvällen. Meningarna visas sedan på skärmen så studenterna kan se om de stavat rätt.

Tentan är den första i Sverige för många så Roger går även igenom tentamens­reglerna och var på webben det går att hitta mer information. De som klarar tentan kan sedan gå vidare till nästa kurs i svenska.

Pedagogisk utmaning Stockholms universitet erbjuder kurser i svenska till alla internationella studenter och forskare. Kurserna ges av Institutionen för nordiska språk. Antalet internationella studenter ökar för varje år och därmed de som läser dessa kurser. 750 studenter registrerade sig på höstens kurser där det finns fem olika nivåer i sammanlagt 18 grupper.

Cirka 450 av dem, som inte studerat svenska tidigare, erbjuds en introduktion till svenska språket i sju föreläsningar. Denna

höst har institutionen dubblerat kursen eftersom alla inte får plats i en hörsal. Det finns till och med tre omgångar av den första introduktionen varje termin.

– Det är en stor pedagogisk utmaning att uppfylla förväntningarna och hålla intresset högt för det svenska språket under dessa omständigheter, säger studierektor Bo Inge Skarström.

Den utmaningen backar inte Roger Nyborg för. Termin efter termin har han utformat kursen, undervisat och underhållit studenterna. I år – sista året innan pensionen – fick han även universitets pedagogiska pris för sina insatser.

Kursutvärderingarna brukar ge positiva resultat. Många studenter är också glada och ibland förvånade över att universitetet ger dem möjligheten att utöver de egna kurserna även få läsa svenska. Nadine Geiger från München, en av studenterna i salen, bekräftar den positiva bilden: – Läraren är underbar, även om han kanske ibland går fram litet för snabbt.

Vad brukar vara svårast för studenterna att lära sig?

– Det kan variera beroende på modersmål och flera andra faktorer, men de flesta brukar ha svårt med ordföljd, tempus och bestämdhet. När det gäller nybörjarna så är det också en del former på verb och substantiv som det tar tid att få in i huvudet, säger Roger Nyborg.

Text: Per Larsson Foto: Eva Dalin

Universitetsnytt November 5/2010

9

UTB I LDN I NG

Juriststudenter mötte arbetsgivare

Digital handbok för utländska gästforskare och doktorander

Den 13 oktober anordnade Juridiska föreningen för 28:e gången i ordningen sin arbetsmarknadsmässa ”Juristdagarna”. I år deltog 80 utställare. En av ut­ställarna var den lilla byrån Barnjuristen. jobbade Charlotte Nordström som kammaråklagare med särskild inriktning på ungdomar.

– I den rollen behandlade jag ofta fall där såväl förövare som offer var barn eller ungdomar. Jag märkte att de förstod väldigt lite av hur rättssystemet funkar. Ingen hade förklarat för dem vad som händer. Hela rättsprocessen skedde över deras huvuden, berättar hon.

Som åklagare krävs att du förhåller dig objektiv till parterna. Charlotte Nordström upplevde att objektivitetskravet inte tillät henne att komma nära de människor hon mötte i jobbet. Hon funderade på att sadla om helt och började på en coachutbildning.

I den vevan pratade hon med sin gamla kollega från tiden som åklagare, Charlotte Frisack Brodin, om sina oklara framtidsplaner. Charlotte Frisack Brodin berättade då om sin idé att starta en byrå som inte bara företräder barn och ungdomar utan också lägger sig vinn om att förklara målet utifrån klientens förutsättningar.

– Alltför ofta sker kommunikationen enbart med föräldrar eller annan vårdnadshavare när jurister har barn eller ungdomar som klienter. Men barn har faktiskt rätt att få information på lämplig nivå enligt FN:s barnkonvention, säger Charlotte Nordström.

Det här var precis det jobb Charlotte Nordström hade letat efter. På Barnjuristen kunde hon kombinera sina gamla kunskaper och erfarenheter från juridiken med nyvunna kunskaper i pedagogik och bemötandefrågor från coachutbildningen. Barnjuristen har inte funnits i mer än ett år och än så länge består byrån endast av Charlotte Nordström och Charlotte Frisack Brodin.

Linda Yousef går termin sex på jurist­ utbildningen. Hon är mycket intresserad av Barnjuristens verksamhet. under 20 år

10

Universitetsnytt November 5/2010

– Jag längtade efter familjejuridiken när jag började juristutbildningen och nu när jag har läst den längtar jag tillbaka till den, säger Linda Yousef.

För Linda Yousef är det inte en fet lön som hägrar på andra sidan om examen. Hon har jobbat ideellt med barn och ungdomar och hon har vänner som har utsatts för sexuella övergrepp som små.

En ny digital handbok som innehåller information och tips för utländska gästforskare och doktorander lanseras i november. Handboken kommer att vara tillgänglig på www.su.se/english/personal-info/handbok från och med den 22 november som pdf-fil samt bläddringsbart dokument.

Handboken är resultatet av ett sam­ arbete mellan Kommunikationsen­ heten, Forskningsservice och Personalavdelningen, tillsammans med studentkårens doktorandombud.

Handboken är tänkt som ett hjälp­ medel till framförallt nyanlända internationella gästforskare och doktorander, som behöver hjälp med att orientera sig i Stockholm och Sverige. Den innehåller tips och råd om allt från att landa i en ny stad till att ansöka om nya forskningsmedel.

Nytt namn på institution Rektor har beslutat att Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik får ändra namn till Institutionen för matematik-, naturvetenskaps- och teknikdidaktik (MNDT), i engelsk översättning Department of Mathematics, Science and Technology Education.

Drivs av rättvisepatos Hanna Hallonsten, som också går på termin sex, har stannat till vid Juridiska fakultetens bord om forskarutbildningen. Hon anser att juristutbildningen handlar lite för mycket om praktisk tillämpning och för lite om självständigt tänkande. Det gör det svårt att få idéer kring vad man kan forska om, tycker hon.

Det finns stor potential i rättsvetenskaplig forskning, tror Hanna Hallonsten. Själv skulle hon gärna vilja forska inom folkrätt.

Liksom Linda Yousef drivs hon av ett rättvisepatos.

– Jag tror att forskning skulle kunna levandegöra juridiken för mig. Och så ser jag forskningen som ett sätt att vara en förmedlande länk mellan juridiken och de som saknar juridiska kunskaper och därmed möjligheten att utnyttja sina rättigheter.

Text: Staffan Westerlund foto: Eva dalin

Universitetets utbildningar mest populära Inför vårterminen 2011 var följande utbildningar de tio mest populära, mätt i totala antalet sökande per utbildning: • Juristprogrammet vid Stockholms universitet (SU), med 3 600 sökande • Socionomprogrammet vid SU, med 3 079 sökande • Läkarprogrammet vid Karolinska Institutet, 2 971 sökande • Juristprogrammet vid Uppsala universitet, 2 951 sökande • Civilekonomprogrammet vid SU, 2 949 sökande Uppgifterna kommer från Verket för Högskoleservice.

FORSKN I NG

Internationell rankning allt viktigare Allt fler listor rankar världens bästa lärosäten. Som bäst hamnar Stockholms universitet på plats 79. Universitetsledningen, som följer de olika rankningarna noga, hoppas bland annat att de ska locka fler studenter.

– Vi ska se över det till nästa år, så att universitetet är bättre rustat för att leverera data, säger Per Ahlgren.

Publiceringar viktig faktor Universiteten belönas utifrån olika faktorer som viktas sinsemellan – hur det görs är unikt för respektive rankingsystem. Två vik-

Underlag för satsningar

tiga faktorer som styr placeringen på Shanghai-listan är antalet publicerade artiklar i Nature och Science samt antalet anställda som fått Nobelpriset sedan 1911. Det innebär att stora universitet gynnas framför små.

Dessutom gynnas forskning inom naturvetenskap framför samhällsvetenskap och humaniora.

– Många av universitetets forskare inom humaniora publicerar sig i tidskrifter som inte är registrerade i Web of science, som listan utgår ifrån, säger Per Ahlgren.

Under 2010 startade en ny rankinglista, THE World University Rankings, även kal�lad Times. Tidigare samarbetade Times med analysfirman QS, men har nu startat en egen, konkurrerande rankning. På den första Times-listan återfinns Stockholms universitet på plats 129. Men här finns utrymme för förbättringar, framhåller Per Ahlgren.

Bland annat sätts betyg på andelen utländska forskare/lärare och studenter – ju högre andel desto fler poäng. Studentavdelningen förmådde inte få fram uppgifter om antalet utländska studenter vid universitetet, trots hårt arbete, vilket bidrog till att Stockholms universitet kammade noll i kategorin ”internationell mix”.

Text: Henrik Lundström foto: Eva Dalin

▼ ▼

Per Ahlgren, universitetets bibliometriker.

Missen har uppmärksammats av universitetsledningen, som följer de olika rankningarna noggrant. De används som ett underlag för särskilda satsningar, berättar rektor Kåre Bremer, särskilt för att främja internationalisering. Rektor pekar också på att tidigare satsningar har bidragit till en bättre ranking. På den lista över världen främsta universitet som sedan 2004 tas fram av analysfirman QS har Stockholms universitet stadigt förbättrat sin position – från plats 246 år 2007 till årets 168.

– Jag tror att vår medvetna satsning under flera års tid på ökad internationell publicering har spelat roll, säger Kåre Bremer.

Vad har då rankinglistorna för betydelse för universitetet? Främst handlar det om möjligheter att locka inresande studenter och att kunna teckna utbytesavtal med utländska universitet, säger Kåre Bremer.

– Särskilt utanför Europa fäster man stort avseende vid rankingar.

www.arwu.org (Shanghai)

▼

allt fler rankingsystem som listar universitet, både svenska och internationella. Per Ahlgren, bibliometriker vid universitetsbiblioteket och ansvarig för att leverera underlag till flera rankinglistor, konstaterar att intresset för ranking ökar. Det gäller både studenter och anslagsgivare. Han pekar bland annat på Vetenskapsrådets utvärdering av svenska lärosäten, en utvärdering som delvis ligger till grund för att fördela forskningsmedel.

– Det handlar om fem procent av de totala forskningsresurserna, en liten andel. Men det är ett tydligt trendbrott jämfört med hur tidigare regeringar tilldelat forskningsresurser.

Per Ahlgen lyfter fram tre internationella rankingsystem som särskilt inflytelserika, två brittiska (Times och QS) samt ett kinesiskt (Shanghai). Shanghai-listan fokuserar på akademisk excellens, medan de två brittiska systemen försöker göra en bredare bedömning av både forskning och utbildning. Den kinesiska listan använder enbart kontrollerbara data, medan de brittiska också baseras på expertomdömen av internationella forskare, så kallade peer review scores.

Högst placerar sig Stockholms universitet på den kinesiska så kallade Shanghailistan, som varje år tas fram av Institute of Higher Education vid Shanghai Jiao Tong University. Stockholms universitet hamnar på plats 79 och rankas som tredje bästa svenska universitet, efter Karolinska (42) och Uppsala (66). Harvard, UCLA och Stanford toppar Shanghai-listan.

– Plats 79 får man betrakta som en mycket bra placering. De flesta lärosäten från Sverige är inte i närheten av att nå topp hundra. För att komma högt på listan måste universitetet satsa hårt på forskningen och anställa duktiga forskare, säger Per Ahlgren. det kommer

www.topuniversities.com (QS)

www.timeshighereducation.co.uk/ world-university-rankings (Times)

Universitetets placering de senaste tre åren

2008 2009 2010

Shanghai

86

88

79

QS World

239

215

168

-

-

129

Times

Universitetsnytt November 5/2010

11

FORSKN I NG

Gott betyg för forskning i juridik professorerna Hans Petter Graver, Oslo,

Mads Bryde Andersen, Köpenhamn och Dan Frände, Helsingfors har på uppdrag av Juridiska fakultetsnämnden gjort en bedömning av vilka forskningsområden vid fakulteten som kan anses vara ledande i Sverige och framstående internationellt. Bakgrunden till gruppens arbete är ett beslut av universitetsledningen att varje fakultet ska göra en bedömning av om det finns forskningsområden inom vilka universitetet kan betraktas som ledande i Sverige eller framstående internationellt. Rapporten ska tjäna som underlag för Fakultetsnämndens beslut senare i höst. Nämnden är inte bunden av rapporten och kommer att göra egen bedömning av ledande forskning vid fakulteten.

De tre professorerna lyfter fram sex forskningsområden: europeisk integrationsrätt, finansrätt, immaterialrätt, miljörätt, processrätt och rättsinformatik. Forskningen har bedömts ut­ifrån gruppens egen kompetens, verksamhetsberättelser och publikationslistor vid fakulteten samt samtal med såväl forskare vid fakulteten i Stockholm som med deras kolleger i Danmark, Finland och Norge.

De olika forskningsområdena har bedömts utifrån i vilken mån fakulteten har producerat nyskapande publikationer, antalet avlagda vetenskapliga grader, vetenskapliga verk samt vetenskapligt inriktade läroböcker. Ytterligare ett kriterium har varit förmågan till rekrytering i form av antalet forskarstuderande, akademiska grader och omfattningen av externa medel. Gruppen har även bedömt de olika forskningsområdenas förmåga att ingå i en dialog med det omgivande samhället genom att till exempel delta i den rättspolitiska debatten och anlitas vid externa sakkunniguppdrag.

De tre professorerna konstaterar att fakulteten på det stora hela är mycket välskött med en genomgående hög kvalitet och bredd på sin forskning. Statsrätten och straffrätten vid Stockholms universitet är ännu inte ledande, men har potential att bli det enligt gruppen.

Text: Staffan Westerlund

12

Universitetsnytt November 5/2010

Fakulteterna identifierar ledande områden till årsskiftet ska fakulteterna identifiera och

föreslå ledande forskningsområden till rektor. Utifrån de listor som lämnas in görs en sammanvägd bedömning av universitetsledning i samråd med dekaner om den slutgiltiga listan som fastställs för universitetet som helhet. Därefter kommer universitetsgemensam webbinformation och annat informationsmaterial att revideras så korrekta uppgifter finns för externt informationsarbete.

– Det betyder mycket för kunskapen och uppfattningen om vårt universitet att vi kan lyfta fram inom vilka områden vi är ledande.

Utan en sådan profil framstår universitetet som anonymt, säger rektor Kåre Bremer.

Inom Samhällsvetenskapliga fakulteten har 20 nomineringar till ledande forskningsområden kommit in. Nu granskas förslagen av fem externa, internationella, sakkunniga.

Vid Humanistiska fakulteten arbetar 44 nationella och internationella sakkunniga med att utvärdera forskningen vid institutionerna. I flera fall görs platsbesök. Utkast

till rapporter ska delges institutionerna under oktober. De har då möjlighet att korrigera eventuella felaktigheter. Därefter får sakkunniga i uppdrag att lämna in slutrapporter under november. Fakultetsnämnden behandlar ärendet vid årets sista sammanträde och det första under 2011.

Inom Naturvetenskapliga fakulteten har förslag till ledande forskningsområden arbetats fram genom diskussioner inom de fyra sektionerna. De slutliga förslagen har redovisats i fakultetens arbetsutskott, som gör den slutliga sammanställningen som presenteras för fakultetsnämnden.

Fakultetsnämnden ska fatta beslut senast den 2 december.

Vid fakulteterna pågår även en process för att utse framstående utbildningsområden. Förslag ska där även lämnas till rektor före årsskiftet. I nästa nummer av tidningen kommer en artikel om detta arbete.

Text: Per Larsson illustration: maimi parik

FORSKN I NG

ForskarFredag på rockklubb är ett årligen återkommande arrangemang där tanken är att presentera forskning på ett spännande, informellt, oväntat och handfast sätt.

Den 24 september var det dags för årets upplaga. Rockklubben Debaser vid Medborgarplatsen stod i centrum för aktiviteterna i Stockholm. Här bjöds på show­er och livliga diskussioner med några av Stockholms främsta forskare utifrån teman som Människan och jorden, Människan och tekniken samt Människan och tanken.

Dessutom fanns en hel del kluriga prova-påaktiviteter.

Från Stockholms universitet deltog tolv forskare från barnspråksutveckling, biokemi, didaktik, filosofi, kemi, meteorologi, forskarfredag

pedagogisk psykologi samt medie- och kommunikationsvetenskap.

Under temat ”Människan och kroppen” talade bland andra Auli Arvola Orlander, forskare i skolundervisning, och Gunnar von Heijne, cellforskare, båda vid Stockholms universitet. Andra forskare från universitetet som deltog var filosofen Åsa Wikforss (Människan och tanken), Lennart Balk, biokemist, (Människan och jorden) och Anna Forsby, giftforskare (Människan och tekniken).

Stefan Sjörs och Sofia Sivertsson vid Fysikum ordnade också ”Hollywoodfysikshow” och på barnavdelningen gick det att undersöka växter under ledning av Vetenskapens hus.

Del av europeiskt initiativ evenemangen i sverige samordnas av Vetenskap & Allmänhet och är en del av EU-kommissionens initiativ Researchers´ Night. ForskarFredag Stockholm arrangerades av Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Stockholms universitet och Stockholms stad. Vetenskapens Hus, som ägs av KTH och Stockholms universitet, var värd för evenemanget.

Text: Linda Carlsson Foto: Eva Dalin

Utanför Debaser bjöds på experiment och där inne visade Gunnar von Heijne med apelsin och tändstickor hur cellmembraner fungerar.

En Oas i Bergianska trädgården Öppet alla dagar: 10-17 Vällagade luncher Hemgjorda bakverk Grupper lunch och dagtid Slutna sällskap kvällstid Baserat på ekologiska råvaror

Tel: 08–612 09 59 www.gamlaorangeriet.se

Universitetsnytt November 5/2010

13

FORSKN I NG

Cyanobakterier kan vara giftiga och kräver specialanpassningar för att användas som föda. Hoppkräftan Acartia (till vänster) är viktig föda för fiskar och har anpassat sig för att äta cyanobakterier.

Omfattande forskning om Östersjöns ekosystem Algblomning, miljögifter och fiskbestånd studeras inom ramen för universitetets strategiska forskningsstöd om Östersjön. flera av de stora strategiska forskningsstöd som i början av året delades ut av riksdagen efter beredning av Vetenskapsrådet, Formas och andra finansiärer gick till Stockholms universitet. Östersjöforskningen som bedrivs vid flera av universitetets institutioner och centra fick totalt 41,6 miljoner över fem år. Pengarna är avsedda för forskning om ekosystemförvaltning av Östersjön.

Medel går bland annat till Baltic Nest Institute som är en del av Stockholms resilienscentrum, för att vidareutveckla deras beslutsstödsystem för förvalt­ ning av Östersjöns övergödning. Beslutsstödsystemet utvecklades vid Systemekologiska institutionen med stöd från Mistra, och används i Helsingforskonventionens arbete för att skydda Östersjöområdets havsmiljö, till exempel vid det historiska beslutet i november 2007 om konkreta åtaganden från de olika kustländerna om att minska sina näringsutsläpp. Bland annat avser man i samarbete med Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) ta fram modeller även för omsättningen av vissa persistenta miljögifter. Vidare ska underlaget för övergödningsmodellerna förbättras genom forskning om omsättning av näringsämnen, uppkomsten av cyanobakterieblomningar, betydelsen av djurplankton och indikatorer på ekosystemförändringar.

En viktigt grund i arbetet är de unika mätserier från miljöövervakningen i Östersjön som i drygt 30 år samlats in av Systemekologiska institutionen (hydrografi,

14

Universitetsnytt November 5/2010

näringsämnen, växt- och djurplankton, bottenvegetation och bottendjur), ITM samt Institutionen för material- och miljökemi (miljögifter). Andra områden som är viktiga för ekosystemförvaltningen och som får stöd är radioekologi i Östersjön (Systemekologi), av alger producerade gifter (Botanik, Material- och miljökemi) samt tillförseln av näringsämnen med floder och grundvatten (Naturgeografi och kvartär­geologi).

Tillsammans med Bert Bolin-centret för klimatforskning finansierar man även en tjänst för biogeokemisk klimatmodellering av Östersjön vid Meteorologiska institutionen, som ska hjälpa de övriga forskarna med underlag för att förutse möjliga effekter i Östersjön av framtida klimatförändringar.

Här planerar man också ett samarbete med det andra strategiska forskningsprogram om havsmiljön som riksdagen beslutade, Ecochange-projektet som drivs av Umeå universitet och Linnéuniversitetet.

Politiker lyssnar inte alltid Studier av hur Östersjön förvaltas är också viktiga och ingår i satsningen.

– Även om kunskapen finns så leder den ofta inte till de åtgärder som krävs.

Fiskeförvaltningen i EU är ett exempel, säger professor Ragnar Elmgren som koordinerar den strategiska forskningsmiljön.

Politikerna följde här under lång tid inte forskarna råd, fortsätter han: – Fiskekvoterna sattes för högt och bestånden av många fiskar minskade drastiskt,

exempelvis Östersjötorsken. Politikerna har med den förda fiskepolitiken lurat både sig själva och fiskeindustrin. Sedan man för några år sedan började följa forskarnas råd har dock situationen för Östersjötorsken förbättrats, och beståndet återhämtar sig.

Många andra fiskbestånd inom EU är dock fortfarande överfiskade. I projektet ingår därför forskning både om lagar (Juridiska institutionen) och förvaltning (Stockholms resilienscentrum), för att hitta bättre vägar att genomföra den långsiktigt hållbara ekosystemförvaltning alla tycks vara överens om att Östersjön behöver.

Viktiga blomningar Växtplankton i Östersjön blommar, det vill säga utvecklar massförekomster, två gånger om året, dels på våren, dels under sommaren, den årliga cyanobakterieblomningen.

Dessa blomningar är viktiga för havets produktion, och många djurarter är anpassade till dem. Cyanobakterier betraktas allmänt som en indikator på Östersjöns hälsa. Kraftiga blomningar tolkas ofta som ett tecken på att Östersjön är ett sjukt hav.

– Men blomningen är typisk för Östersjön och har funnits lika länge som Östersjön.

Den är i grunden något positivt och viktigt för fiskproduktionen. Däremot har cyanobakterieblomningen de senaste årtiondena blivit så omfattande att den blivit störande för turism och badliv, säger professor Elena Gorokhova vid Systemekologiska institutionen.

Tillsammans med Ragnar Elmgren fick hon 2009 ett Formasanslag på 14 miljoner över 4 år för att studera cyanobakterierna.

– Vi vill i vår forskning spegla både deras negativa och positiva effekter, säger Elena Gorokhova.

Anslaget samverkar med den havsmiljöstrategiska forskningen, liksom flera andra större Formasanslag till Stockholms universitet.

Text: Per Larsson Foto: Elena Gorokhova och Andreas Brutemark

FORSKN I NG

Välbesökta forskardagar den 6–7 oktober var det dags för Forskardagarna. För tolfte året i rad höll nydisputerade forskare korta föredrag om ämnena för sina avhandlingar. Det bjöds på totalt 65 föredrag av 47 forskare om allt från götisk kabbala och tvåspråkighet till subarktiska torvmarkers klimatpåverkan och fjärilars evolutionära ekologi. Första dagen inleddes med två paneldebatter med forskare, en om klimatfrågor och en om övervakningssamhället.

På torsdagen var det också filmvisning av ”Underkastelsen”.

Filmen är gjord av Stefan Jarl och handlar om de hundratals kemikalier vi bär i vårt blod, som ett resultat av de kemikalier som finns runt omkring oss i miljön och hur de kan påverka oss. Genom skådespelerskan Eva Röses graviditet följer filmen hur kemikalier överförs från moder till barn. Åke Bergman, professor i miljökemi, medverkar i filmen och vid visningen fanns han på plats för att svara på frågor.

Drygt 3 000 personer lyssnade på föredragen de två dagarna. Som vanligt var det främst gymnasieklasser som kom – och de hade även fått speciella inbjudningar.

Utbildningsradions Samtiden fanns på plats och filmade flera föredrag, bland annat om självmord på Internet, partiledarskap och ensamkommande flyktingbarn. I slutet av oktober visades dessa program på Kunskapskanalen – och de kan även komma att gå i repris senare, se tablåfliken på www.ur.se/samtiden.

Text: Per Larsson Foto: Eva Dalin

Nu kommer hösten och det är dags att trycka din avhandling Universitetsservice är specialiserade på just tryckning av avhandlingar och andra akademiska trycksaker.

Kom in till oss idag så får du hjälp med din beställning, eller besök vår hemsida för ytterligare information.

www.us-ab.com Universitetsnytt November 5/2010

15

Naturen ska förstärkas i Albano Nu börjar det klarna hur Albanoområdet ska se ut. Ekologiskt byggande och samband med staden är ledord i planeringsarbetet.

I

dagarna gick startskottet för programsamrådet om Albano där Stadsbyggnadskontoret presenterar hur området är tänkt att gestaltas. Fram till och med den 22 december kan allmänheten titta på skisserna som finns i Tekniska nämndhuset och har även möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.

Förslaget kännetecknas av en tät och relativt låg bebyggelse där Värtabanan byggs över för att skapa ett sammanhängande område. Gång- och cykeltrafik har fått ta stor plats i förslaget.

Kersti Hedqvist som är projektsamordnare vid universitetet för Albano betonar att processen fortfarande befinner sig i ett tidigt skede. Stadsbyggnadskontoret tar i programmet fram förslag till övergripande struktur med husvolymer. Inga hus är ritade i detalj ännu. Bilderna ska ses som illustrationer av hur området kan gestalta sig.

Den grusplan som idag utgör Albano är möjlig att förvandla till ett föregångsexempel på ekologiskt byggande. Ledordet är ekologisk stadsdesign, som innebär att integrera naturen i stadsrummet. Stadsbyggande har traditionellt setts som något skilt från naturen och har ofta skett på bekostnad av ekologiska värden. Ekologisk stadsplanering handlar inte bara om att bevara och utveckla ekosystem för deras egen skull, utan om insikten att dessa system utför en mängd absolut nödvändiga ekosystemtjänster. Det handlar om ”osynliga” tjänster som rening av vatten och luft eller pollinering utan vilken vi till exempel inte skulle ha några lokalproducerade grödor.

Roslagsvägen skär idag av Albano från Brunnsviken. En viktig tanke i stadsplaneringen är att dämpa utbredningen av biltrafiken och ”flytta” Albano till Brunnsvikens

16

Universitetsnytt November 5/2010

strand. Det skulle kunna ske genom att minska antalet körfält, förbättra för gångoch cykeltrafiken och plantera större träd.

För att kunna ta tillvara de senaste forskningsresultaten inom ekologisk stadsdesign – och samtidigt generera ny forskning – arbetar forskare vid Stockholm Resilience Centre och KTH Arkitektur med Albano på uppdrag av Akademiska Hus. Miljöstämpeln på Albano kan bli än tydligare. Under hösten väntas regeringen ta besked om var den ska satsa på ett fullskaleförsök för spårbilar. Förbindelsen mellan KTH och Frescati via Albanoområdet är en av tre kandidater för satsningen.

Stor betydelse för universitetet Albano är viktigt för universitetets utveckling både på kort och lång sikt, enligt förvaltningschef Ann-Caroline Nordström.

Universitetet har ett stort behov av lokaler.

Bakom ligger integrationen av lärarutbildningen, men också expansion av utbildning och forskning samt ambitionen att samla universitetet i Frescati.

– Albano är en unik miljö för universitetets expansion och det enda långsiktigt realistiska alternativet. Albanos läge mellan Stockholms universitet, KTH och Karolinska Institutet innebär också en viktig förutsättning för utvecklingen av samarbetet mellan de tre huvudstadsuniversiteten, säger Ann-Caroline Nordström.

Text: Per Larsson illustration: stadsbyggnadskontoret

Programmet för Albano blir klart för ­samråd den 10 november. Universitetsnytt har fått en förhandsbild som preliminärt visar hur området kommer att gestalta sig.

Översiktlig tidplan Programsamråd Hösten 2010 Detaljplanearbete 2011 Beslut om detaljplan 2011/12 Byggstart 2012 Inflyttning 2015

Det före detta industriområdet Albano är idag en grusplan som används vid bygget av Norra länken.

Området genomkorsas även av Värtabanan.

▼

Foto: Orasis Foto

Universitetsnytt November 5/2010

17

AR B ETSPLATS

Han vill skapa nya mötesplatser tog i år över på Stadsbyggnadskontoret som huvudansvarig för gestaltningen av Albanoområdet. Han jobbar sedan tidigare bland annat med Norra stationsområdet som är en del av det som kallas den nya vetenskapsstaden, där även Albano ska ingå. Bland andra stora projekt han jobbat med finns Lärarhögskolan i Konradsberg och Starrbäcksängen, med den nya Musikhögskolan.

– Den nya vetenskapsstaden är än så länge väldigt splittrad.

Jag ser det som en viktig uppgift att se till att delarna hänger ihop. Det ska vara lätt att förflytta sig inom vetenskapsstaden – vi måste skapa flöden i den urbana miljön. Albano ska vara navet i ett större område, säger Aleksander Wolodarski.

Han vill i Albano skapa en humanistisk akademisk miljö och ett ”universitet värt namnet”.

– Möten och mötesplatser är basen för tankearbete. Albano kan bli en kanal för att ge Stockholms universitet en annan karaktär än det har idag där det ligger utanför stadskärnan.

Universitetet ska sätta fart på staden!

Aleksander Wolodarskis förebilder finns i gamla europeiska universitetsstäder som Bologna och Uppsala där universiteten är integrerade i staden. I Albano skapas nu ett område som präglas av täthet och småskalighet där det uppstår samspel mellan institutionerna. Studenter och medarbetare ska känna att de medverkar i stadslivet. Det kan ske bland annat genom att bygga studentbostäder, butiker och restauranger i området.

Dessutom gäller det att ta hänsyn till de krav som Nationalstadsparken ställer. Bebyggelsen ska inte försvaga naturen utan i stället förstärka den, understryker han.

– Albano ska vara en länk i Nationalstadsparken och vår strävan är att förbättra ekologiska spridningssamband här.

En del av den kritik som riktas mot att bygga i Nationalstadsparken tycker Aleksander Wolodarski handlar om en omsorg om platsens natur- och kulturvärden. Det finns även en allmän oro mot nybyggande. Men många kritiska aspekter som kommit anser han är värdefulla och måste beaktas i planeringen. I de senaste planerna är bebyggelsen till exempel lägre än vad de var i de ursprungliga skisserna.

Att projektet ska kunna föras i hamn tvivlar han inte på.

– Det finns en stark vilja från alla parter att göra detta.

Dessutom finns Stockholms universitet med i processen och bidrar med vetenskaplig kompetens inom urbanekologi. aleksander wolodarski

Text: Per Larsson foto: eva dalin

Hans Blix vid ceremonin.

Hans Blix jubeldoktor vid universitetet varje år sista fredagen i september anordnas Stockholms universitets promotions- och installa­tionshögtid i Blå Hallen i Stockholms stadshus.

Vid årets högtid promoverades 131 av de 234 personer som disputerat under läsåret 2009/10. Årets hedersdoktorer promoverades även. I år var de tolv stycken. Flera av dem är verksamma inom media, till exempel vetenskapsjournalisten Victoria Dyring, publicisten och Sveriges Radios VD Mats Svegfors, språkvårdaren Catharina Grünbaum samt krönikören och författaren Ludvig Rasmusson. Vid högtiden installerades också universitetets nya professorer, den här gången 39 stycken, och den nyinstiftade Stockholms universitets guldmedalj i 8:e storleken delades ut för första gången.

De omkring 1 100 åhörarna i Blå Hallen fick lyssna på olika musikaliska inslag. Kungliga Musikhögskolans stora brassensemble spelade bland annat J. Gades ”Tango Jalousie” och Stockholms Studentsångare hyllade konst, musik och öl med sina sånger.

Rebecca Rasmussen och Astrid Robillard från Operahögskolan framförde ”Spåduetten” ur Bizets Carmen.

Installationsföreläsningen hölls av Gunhild Rosqvist, ny professor i geografi, och handlade om klimatdramatik i arktiska Sverige.

700 personer fortsatte efter ceremonin till banketten i Gyllene Salen. Kvällen avslutades med dans till Mats Engströms orkester.

Tolv jubeldoktorer Under ceremonin promoverades tolv personer som disputerade för 50 år sedan till jubeldoktorer, bland annat diplomaten och folkrättsexperten Hans Blix. Hans avhandling hette ”Treaty Making Power” och behandlade främst frågor om internationella avtals giltighet. Hans Blix har sedan dess haft många tunga uppdrag, till exempel utrikesminister, generaldirektör för Internationella atomenergiorganet (IAEA) samt flera FN-uppdrag, mest känd kanske som chef för vapeninspektörerna i Irak.

– Högtiden i Stadshuset var imponerande och välbalanserad.

Dessutom var det en utmärkt föreläsning av Gunhild Rosqvist, säger Hans Blix.

Hans Blix har också disputerat vid Cambridge universitet.

Han är hedersdoktor vid tio lärosäten, bland annat universiteten i Cambridge, Moskva och Padua samt vid KTH. Text: Per Larsson Foto: Orasis Foto

18

Universitetsnytt November 5/2010

AR B ETSPLATS

Rekordmånga besökare vid höstupptakten Runt 500 personer besökte Aula Magna vid höstupptakten för medarbetare. De fick bland annat lyssna till landshövding Per Unckel och rektor Kåre Bremer.

500 exemplar av universitetets nya pikétröja i orange eller ljusblått hade beställs till aulan för att delas ut till dem som kom vid höstupptakten för medarbetare 16 september.

Samtliga tröjor gick åt.

Eftermiddagen inleddes med sju parallella föredrag om universitetsövergripande frågor. Föredragen handlade om förändringar inom lärarutbildningen, det nya kårhuset, studieavgifter för utländska studenter, förändringar i befattningsstrukturen, internationell forskningsfinansiering, att synas i media och ny teknik i undervisningen.

Landshövding Per Unckel talade om Stockholm i kunskapsfronten. Ett par viktiga punkter där är, enligt honom, att utveckla Albanoområdet och att fortsätta integrationen av lärarutbildningen inom universitetet. Han lyfte även fram universitetets roll i byggandet av den nya vetenskapsstaden vid Norra station där Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet tillsammans med Karolinska sjukhuset och läke­ medelsindustrin kan skapa en forskningsmiljö i världsklass. Och Per Unckel avslutade: – Stockholms universitet är det viktigaste centrumet i regionen för det fria och kritiska tänkandet.

Rektor Kåre Bremer gav en överblick över de viktigaste frågorna universitetsledningen arbetar med. Omorganisation och flytten av lärarutbildningen är en sådan och här betonade han att detta är en fråga som angår hela universitetet. Andra viktiga frågor är studentinflytande efter obligatoriets avskaffande, hantering av studieavgifter för utländska studenter, samarbete mellan lärosätena i Stockholm och det ekonomiska läget. I somras beslutade riksdagen att ge lärosätena ökad självständighet. En översyn av organisationen ska därför ske vid universitetet och förändringar kan vara att vänta till 2012.

Mingel i Galleriet Förvaltningschef Ann-Caroline Nordström berättade om statusen på översynsprojektet som syftar till att öka kvaliteten och effektiviteten inom förvaltningen. Hon lyfte där fram flera projekt som till stor del har utgångspunkt i denna process, till exempel den nya medarbetarwebben och studenthandboken. Hon talade även om de förändringar som är på gång inom lärarutbildningens organisation. Vid årsskiftet läggs Lärarutbildningskansliet ned och de flesta uppgifter läggs på fakultetskanslierna.

Efter talen bjöd universitetsledningen på något att dricka och äta i Galleriet. Där fanns också tiotalet centrala stödfunktioner på plats för att presentera sin verksamhet, som forskningsfinansiering, personalutbildningar, IT-stöd och pedagogiska stöd.

Per Unckel och Kåre Bremer talade.

Text: Per Larsson Foto: Eva Dalin

Universitetets nya pikétröjor hade strykande åtgång.

Universitetsnytt November 5/2010

19

AR B ETSPLATS

Möt några av universitetets medarbetare Vid universitetet finns över 300 yrkeskategorier.

Här möter du några. stockholms universitet är en stor

arbetsplats. 5 086 personer fanns på lönelistan för oktober och det inom ett stort antal yrken – eller befattningar som det korrekta namnet är. Närmare 300 olika befattningar finns. Största befattningskategorin är doktoranderna (860 personer), sedan kommer professorerna (totalt 470), forskare (441), universitetslektorerna (440), och adjunkterna (344).

Bland teknisk-administrativ personal är byrådirektörerna flest (144 stycken), följt av forskningsingenjörerna (totalt 134), byrå­ sekreterarna (totalt 108)och bib­ liotekarierna (87).

Det finns också ett stort antal befattningar som de som har dem är ensamma om vid universitetet.

Några exempel är översättare, akademiintendent, bibliometriker, bokbindare, djurskötare, faktor, GIS-modellerare, husvärd och IT-strateg. Universitetet har också en egen ”expert”!

Vi har frågat några medarbetare vad de arbetar med:

Sofie Norgren Trädgårdsmästare, Bergianska trädgården

– Jag ansvarar för skötseln av den växtgeografiska avdelningen. Jag ser till att området ser prydligt och välvårdat ut, att växterna får skötsel och att gångar, utrustning och tekniska anläggningar är i funktion.

I mina arbetsuppgifter ingår även ett pedagogiskt uppdrag, vilket till största del består i att hålla visningar av trädgården och de botaniska samlingarna.

Kheyrollah Akaber, Controller, Humanistiska fakultetskansliet

– Jag hjälper ledningen med ekonomisk uppföljning av verksamheter vid institutioner. Mina huvudsakliga arbetsuppgifter är att analysera, att följa upp resultat, och att bevaka effektivitet vid institutioner när det gäller helårsstudenter och helårsprestationer och att rapportera detta till fakultetsnämnden. Utredningar är också en mycket vanlig arbetsuppgift.

Jag fungerar dessutom som stödfunktion till institutioner när det gäller ekonomiska frågor och i kontakter med finansiärer.

Mattias Murphy, Tekniker/båtförare, Askölaboratoriet

– På Askö ansvarar jag för labbet och för all labbutrustning, kylrum och visningsakvarier. Jag sköter även driften av anläggningen och fastigheterna i samarbete med Akademiska Hus. En del av tiden arbetar jag som skeppare, kör forskare och studenter på olika provtagningar. Här på Askö måste alla vara lite allkonstnärer. Jag åker hem på kvällarna, glad över att jobba på en skärgårdsö med stimulerande och extremt varierande arbetsuppgifter.

Sofia Lord Forskningsamanuens, Institutet för sjö- och transporträtt

– Mina främsta uppgifter är att ansvara för studentkurser, administration, verksamhetsplanering, hemsidor, seminarier, att bistå forskarna i deras arbete, studentkurser samt att ge studenterna information och svara på deras frågor.

Text: Per Larsson Foto: Eva Dalin och Eva Albrektson (Askö)

Lars Jonsson, Intendent, Företagsekonomiska institutionen

– Jag arbetar med allt som har att göra med service, av-teknik, passerkort, flyttningar, kopiering och posthantering och mycket mer.

20

Universitetsnytt November 5/2010

Susanne Dackheim, Byrådirektör, Studentavdelningen

– Jag arbetar med Ladoksystemet.

Det närmsta året kommer jag att koncentrera mig på ett uppdrag kallat ”Direktrapportering inom studieadministration” som initierats av Översynsprojektet. Vi ska bland annat öka antalet Ladok på webbtjänster för att underlätta administrationen vid institutionerna.

AR B ETSPLATS

På väg mot en ny akademisk karriärväg Vid årsskiftet avregleras det centrala regelverket för läraranställningar.

Universitetet tar nu fram en ny akademisk karriärväg. riksdagen autonomipropositionen som syftar till att ge lärosätena ökad självständighet, bland annat vid läraranställningar.

Det innebär att de paragrafer i högskoleförordningen (HF), som reglerar läraranställningar, minskar betydligt i antal vid årsskiftet då förändringen träder i kraft. De typer av läraranställningar som regleras i HF minskar till att omfatta professor och lektor, båda som tillsvidareanställningar, samt gästprofessor och adjungerad professor. De senare är tidsbegränsade till maximalt fem respektive tolv år.

Regelverket kring tillsättningsprocessen avregleras. Nya HF säger till exempel att sakkunniga enbart ska utses vid tillsättning av professorer, inte hur många. Kravet på att den som söker ett lektorat ska ha gått högskolepedagogisk utbildning tas bort ur HF, liksom rättigheten att ansöka om befordran till professor eller lektor. På dessa tre punkter får det enskilda lärosätet bestämma hur regelverket ska se ut. Vidare införs nu möjligheten att kalla till professorsanställning en person som är av strategisk betydelse för viss verksamhet, det vill säga utan att utlysa anställningen.

I juni tillsattes en arbetsgrupp om läraranställningar vid Stockholms universitet. Gruppen leds av tidigare personalchefen Bengt Sandberg och arbetar på uppdrag av rektor. Här ingår cheferna för fakultetskanslierna samt representanter för Personalavdelningen, Ledningskansliet, Planeringsenheten, facket och studentkåren.

Gruppen ska under hösten lägga fram förslag som ska diskuteras av bland annat universitetsledningen och dekanerna. Beslut i vissa av dessa frågor tas av universitetsstyrelsen i december så att de nya reglerna kan träda i kraft när HF ändras vid årsskiftet. Beslut om karriärvägen lär däremot komma först en bra bit in på 2011. Här är man beroende av att centrala avtal först slutits mellan Arbetsgivarverket och de centrala parterna – vilket förväntas ske först efter årsskiftet. i juni antog

en liknande befattning kommer sannolikt att finnas framöver, även om namnet ännu inte är klart.

Utgångspunkten för arbetsgruppen är att fakulteterna själva ska ta ställning till antalet sakkunniga de vill ha vid olika typer av tillsättningar. Diskussioner pågår också om i vilken utsträckning högskolepedagogisk utbildning ska vara ett krav för att kunna få olika befattningar och hur formuleringarna ska vara om rätten att bli prövad för befordran.

Riksdagen har antagit övergångsbestämmelser som gör att tidsbegränsade anställningar som biträdande lektor och forskarassistent regleras fram till och med september 2011. Rektor har även beslutat att de som idag har anställning som biträdande lektor ska ha möjlighet att ansöka om befordran så länge som deras anställning pågår.

Vad gäller adjunkter så pågår intensiva diskussioner i gruppen om vilka möjlighet det ska finnas att anställa lärare som inte har doktorsexamen. I gruppens uppdrag ingår även att se över anställningsprocesserna och hur de kan kortas.

Texter: Per Larsson

Ledigkungörelse

Ledigkungörelse

Instegsbefattning:

Lektor

Ev. Biträdande lektor Tidsbegr. x år Rätt bli prövad för befordran

Professor Tills vidare

Forskare Tills vidare Möjlighet/Rätt bli prövad för befordran

Viktigt med instegsbefattning Det är centralt att universitetet skapar en akademisk karriärväg efter disputationen och tiden som postdoktor. Då behövs någon form av instegsbefattning. I dag är biträdande lektor en sådan befattning och

Tills vidare Rätt bli prövad för befordran

Ledigkungörelse

Skiss till akademisk karriärväg vid Stockholms universitet.

Översyn av utbildning och organisation har tillsatt ytterligare två arbetsgrupper. Den ena gruppen arbetar med frågor som rör utbildningen vid universitetet. Från och med 1 januari sker flera avregleringar av högskoleförordningen, bland annat av innehållet i kurs- och utbildningsplaner, studieplaner och kravet på formerna för disputation och betygsnämnd.

Alberto Tiscornia, utbildningsledare vid Humanistiska fakultetskansliet leder gruppen som den 1 november ska presentera universitetet

en lägesrapport för rektor och dekanerna.

Den andra arbetsgruppen tar fram förslag till organisation av universitetet utifrån den inriktning som rektor och dekanerna angett. Gruppen leds av Åsa Borin, chef för Naturvetenskapliga fakultetskansliet.

Nuvarande mandatperiod för fakultetsnämnder, dekaner och prodekaner sträcker sig till 31 december 2011. Rektor och dekanerna har enats om att föreslå universitetsstyrelsen att nuvarande fakultetsorgani-

sation och beslutsordning ska behållas för 2011. Diskussioner om hur en framtida organisation ska se ut från och med 2012 pågår. Arbetsgruppen arbetar nu med att ta fram beslutsförslag för organisationen under 2011, ärendet kommer troligen att behandlas vid universitetsstyrelsens sammanträde i november.

En längre artikel om dessa arbetsgrupper finns på www.su.se/medarbetare under Aktuella notiser (25 oktober).

Universitetsnytt November 5/2010

21

AR B ETSPLATS

Riskanalys för lärarutbildningen Brist på konkret tidsplan och ökad arbetsbelastning för vissa yrkesgrupper. Det är risker som lyfts fram i en analys från företagshälsan. av lärarutbildningen och flytten av institutioner pågår för fullt. Hösten 2011 ska den nya lärarutbildningen starta och några år senare ska flytten från Konradsberg till Frescati vara färdig. Omorganisationen och flytten påverkar medarbetare och studenter. För att se vilka risker som finns och hur de ska bemötas har företagshälsan Avonova gjort en riskanalys om omorganisationen av lärarutbildningen. Analysen bygger på intervjuer med bland annat prefekter och administrativa chefer vid berörda institutioner samt huvudskyddsombud och byggnadsplanerare.

Bland de tänkbara negativa konsekvenser och risker för ohälsa som lyfts fram finns brist på ändamålsenliga undervisningslokaler och arbetsplatser. Här rekommenderas en ordentlig översyn och samordning innan verksamheter flyttas. Tidsaspekten ses också som en risk. Förberedelsetiden är kort och bristen på konkret tidsplan upplevs som stressande. Ökad arbetsbelastning på vissa yrkesgrupper lyfts fram. Här behövs resursförstärkning för att avlasta personal och vid behov bör hjälp med stresshantering erbjudas.

Kulturskillnaderna mellan Stockholms universitet och tidigare Lärarhögskolan betonas också. Bristande information och väntan på att beslut ska fattas kan vidare leda till ökad oro och ryktesspridning. För många är väntan mer stressande än omställningen. Det talas också om skilda verklighetsbilder hos ledning, chefer och medarbetare. Avonova lyfter även fram några framgångsfaktorer som förståelse för behovet av förändring och en positiv inställning hos medarbetare till att den nya institutionstillhörigheten ska berika dem professionellt. omorganisationen

Förslag till åtgärder I augusti presenterade Personalavdelningen förslag på åtgärder utifrån riskanalysen. Här finns förslag om att erbjuda medarbetare stresshantering, gruppsamtal och individuellt stöd. En tydlig tidsplan bör även tas fram över flytten och omorganisationen. I den bör lokalfrågan särskilt uppmärksammas. Teambuilding och stöd till chefer ska också erbjudas. Varje chef bör bedöma risken för ohälsa,

22

Universitetsnytt November 5/2010

stress och sjukskrivning hos medarbetarna med anledning av hög arbetsbelastning. En flyttmanual har även tagits fram.

Några entydiga siffror på att ohälsan har ökat bland medarbetare inom lärarutbildning finns inte, enligt Personalavdelningen.

Men företagshälsan Avonova uppger att antalet sökande till deras beteendevetare ökat från de utbildningsvetenskapliga institutionerna.

Jill Westermark är huvudskyddsombud i Konradsberg. Många som arbetar inom lärarutbildningen vänder sig till henne med oro för sin framtid och vad som ska hända med den samlade kompetensen.

– Min uppfattning är att ledningen vid universitetet inte varit riktigt medveten om vad organisationsförändringen kommer att innebära nu när alla bollar är uppe i luften samtidigt.

Jill Westermark anser att de åtgärder som föreslås av Personalavdelningen är relevanta i förhållande till hälsoperspektivet för enskilda anställda, men det visar inget om hur studenten ser på att lärarutbildningen förändras. Studenternas arbetsmiljö berörs överhuvudtaget inte i riskanalysen, betonar hon.

Hon är även kritisk till att viss undervisning under en övergångsperiod ska ske i Konradsberg men att lärarna ska sitta i Frescati.

– Det kan aldrig accepteras att lärare ska åka mellan sin arbetsplats och Konradsberg, där kommer vi inom personalorganisationerna och jag som huvudskyddsombud att agera, säger Jill Westermark.

Brist på konkret tidsplan för flytten från Konradsberg upplevs som oroande. för medarbetare. En god planering och framförhållning är också viktig i samband med flyttrelaterade frågor. Det som framkom vid riskanalysen har åtgärdats eller är på väg att åtgärdas.

Institutionens servicegrupp går systematiskt igenom säkerhetsrelaterade frågor för personal och studenter. Dessutom utgör de återkommande utvecklingssamtalen som chefer gör med medarbetare viktiga inslag för att fånga upp medarbetares situation.

De senaste årens omfattande institutionssamgåenden, organisatoriska förändringar och byte av lokaler har skapat en viss oro och osäkerhet. Sannolikt ligger sådana faktorer bakom en del av de långtidssjukskrivningar som institutionen drabbats av under senare tid, enligt Jon Ohlsson.

– Vi arbetar aktivt med rehabåtgärder i dessa fall, vilket trots allt får oss att se positivt på framtiden.

Text: Per Larsson Foto: Eva Dalin

Analysen bra instrument Jon Ohlson är ställföreträdande prefekt vid Pedagogiska institutionen. Han tycker att riskanalysen är ett bra instrument som strukturerat går igenom säkerhetsrelaterade frågor. Beträffande hot och risker vill han inte beskriva institutionens arbetsmiljö som särskilt alarmerande, även om det alltid i samband med flytt och samgåenden uppstår en viss oro.

– Vi arbetar aktivt med information och goda möjligheter till samtal och inflytande

Samlad information I oktober fattades beslut om lärar­ utbildningarnas förvaltningsstöd.

Alla beslut och artiklar om förändringarna av lärarutbildningen finns samlade på Medarbetarwebben, www.su.se/medarbetare. Gå in under Från ledningen, klicka på Utvecklingsprojekt och därefter på Lärar­ utbildning, organisation.

AR B ETSPLATS

Nya regler för offentlig upphandling Lagen om offentlig upphandling har ändrats. Bötesbeloppen har höjts och hela köpet kan gå tillbaka om upphandlingen inte gått korrekt till. varje år köper universitetet varor och tjäns-

ter för cirka en miljard kronor, merparten genom offentliga upphandlingar. Upphandlingar är ofta tidskrävande, de uppfattas som svåra att göra och många frestas att kringgå dem. Men det kan kosta.

Från och med den 15 juli kan universitetet bli bötesfällt med mellan 10 000 kronor och 10 miljoner kronor om fel uppdagas av tillsynsmyndigheten Konkurrensverket.

Tidigare kunde myndigheterna i högre grad själva bestämma gränser när upphandling behövdes. Det kunde röra sig om belopp som översteg fem eller åtta prisbasbelopp (212 000 respektive 339 200 kronor). Nu lägger man istället gränsen vid 15 procent av det så kallade tröskelvärdet. För närvarande blir gränsen 287 000 kronor för varje enskild produktgrupp. Allt därutöver måste upphandlas. 287 000 kan låta som en hög summa, men den gäller hela universitetets inköp, förklarar Thomas Torpfeldt, vid Tekniska avdelningens kansli.

Grunden för upphandlingsreglerna är EU:s regler om fri konkurrens. Alla uppdrag och beställningar ska vara öppna för samtliga leverantörer i unionen att konkurrera om.

Hur ska då institutionerna gå tillväga om de exempelvis behöver köpa en ny skrivare?

Det första är att kolla om det finns ett lokalt ramavtal, alltså ett principavtal som universitetet har träffat med en eller flera leverantörer. Finns inte det ska man se efter om det finns ett statligt ramavtal. Om det finns ramavtal ska ett avrop gå ut till de leverantörer som är knutna till ramavtalet, dessa får sedan kriga inbördes om att få leverera skrivaren. Saknas ramavtal måste det arrangeras en upphandling, även om det bara handlar om en enskild skrivare. Det finns undantag. Om institutionen till exempel köpt en produkt från en leverantör och den behöver uppdateras, då går det under vissa förutsättningar att göra det utan att upphandla.

Enheterna ska också i vissa fall använda sig av varandras upphandlingar. Om exempelvis biblioteket gjort ett ramavtal om litteraturinköp ska samtliga institutioner och enheter anlita dessa leverantörer.

Enligt ett beslut ska samtliga institutioner ha upphandlingssamordnare, vilket också är

fallet. Ann Nielsen vid Institutionen för biokemi och biofysik köper ofta in dyr utrustning. Hon tycker att reglerna är krångliga.

– Hur ska den enskilda institutionen veta om gränsen för 287 000 är uppnådd? Det går inte. Om vi till exempel ska köpa kemikalier för tio tusen kronor, vilket händer rätt ofta.

Ska vi då gå ut och annonsera, ta in anbud, värdera dem och så vidare, det tar flera månader. Så länge kan man sällan vänta.

Vänd dig till SU-butiken Thomas Torpfeldt menar att det just därför är viktigt att kontrollera om det finns ramavtal för den produkt man vill köpa. Om det finns ett ramavtal behöver man inte bry sig om gränsen på 287 000 kronor.

– Tyvärr finns ingen möjlighet att kringgå lagen om upphandling, antingen avropar man från ett ramavtal eller så upphandlar man, säger Thomas Torpfeldt.

För att inte institutionerna själva ska behöva hålla reda på om leverantörer är upphandlade och behöva genomföra egna upphandlingar så går det att vända sig till SU-butiken vid inköp av förbrukningsvaror. De produkter som finns att köpa i SU-butiken kommer från upphandlade leverantörer. På www.su.se/medarbetare/service/ upphandling finns mer information kring upphandling och upphandlade leverantörer.

Grundpremissen är att upphandla från första kronan, säger Thomas Torpfeldt som tillsammans med Birgitta Månsson kan ge stöd vid upphandlingsfrågor.

Text: Thomas Heldmark Foto: Björn Dalin

Lagändringar i korthet • När myndigheten har handlat för 287 000 kronor av en enskild produktgrupp ska varje upphandling omgärdas av en offentlig upphandling.

• Det är möjligt för domstol att riva upp avtalet om reglerna inte följts och någon överklagar.

• Man måste vänta i tio till femton dagar med att skriva avtal efter avslutad upphandling och tilldelningsbeslut meddelats. Följs inte den punkten är det tillräckligt för att avtalet ska kunna hävas.

• Den som inte följer reglerna för upphandling kan bli bötesbelagd med mellan 10 000 kronor och 10 miljoner kronor. Dock högst tio procent av avtalsbeloppet.

Till detta kan skadestånd komma att utkrävas.

• Det finns undantag: Den som vill köpa något från en speciell leverantör, direktupphandling, kan annonsera sitt behov i exempelvis Anbudsjournalen om att så ska ske. Om ingen begär överprövning inom tio dagar kan köpet gå igenom.

Universitetsnytt November 5/2010

23

AR B ETSPLATS

Kampanj mot sexuella trakasserier Som arbetsgivare och utbildningsanordnare är universitetet skyldigt att bedriva ett aktivt arbete för att förebygga och förhindra sexuella trakasserier.

Gunilla Carstensen tror även det kan finnas ett stort mörkertal. Akademin är en hi­erarkisk organisation. Det är svårt att etablera sig och man måste hela tiden meritera sig. Kollegialitet är norm och därmed är det viktigt med goda relationer. I forskaridealet ingår självständighet, men samtidigt är man en del av större nätverk.

under hösten genomför universitetet, genom

Personalavdelningen och Studentavdelningen, en kampanj mot sexuella trakasserier. En broschyr om vad sexuella trakasserier är och hur de ska hanteras har tagits fram. Dessutom ordnas en serie seminarier för chefer, medarbetare och studenter.

– Det är viktigt att frågor om sexuella trakasserier lyfts fram. Personer som upplever sig utsatta far ofta så illa att det hotar deras studier, forskning, arbete och hälsa.

Dessutom påverkas också omgivningen negativt. Långsiktigt handlar det om att skapa arbets- och studieklimat där atmosfären är inkluderande och respektfull, säger Anna Jutterdal som är jämställdhetssamordnare vid universitetet.

När rektor Kåre Bremer den 7 oktober öppnade seminarieserien markerade han att sexuella trakasserier är oacceptabla. Han underströk även betydelsen av att medarbetare och studenter vet hur man ska hantera misstänkta fall. För att styrka att något inträffat är det viktigt att löpande notera vad man själv blir utsatt för eller vad man blir vittne till.

Talare vid seminariet var Gunilla Carstensen. Hon är lektor i sociologi vid Högskolan i Dalarna och har disputerat på en avhandling om sexuella trakasserier inom akademin. Hon betonade att det finns en stor medvetenhet, bland annat inom lagstiftningen, om sexuella trakasserier medan det finns en tendens att tona ned frågorna i vardagen.

Intervjuer med doktorander I sin avhandling intervjuade Gunilla Carsten kvinnliga doktorander. I intervjuerna framkom olika sätt att förklara och bagatellisera förekomsten av sexuella trakasserier. Det kunde till exempel handla om att intala sig att den som trakasserar ”tycker om mig”, att det beror på personligheten ”han är sådan” eller kulturellt ursprung.

Alkoholpåverkan kunde också användas som förklaring.

24

Universitetsnytt November 5/2010

Tilltro till könsneutralitet

Ovälkomna kontaktförsök är en form av sexuella trakasserier.

Sexuella trakasserier definieras som ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet och att den som utsätts avgör om det är kränkande eller inte. I vissa fall är det uppenbart att det är sexuella trakasserier, till exempel att en student får en ovälkommen kyss eller smekning från en professor. Men är det även sexuella trakasserier om en lärare rangordnar studenter efter hur snygga de är eller om en lärare har tavlor föreställande nakna kroppar på sitt tjänsterum? Just sådana frågor om gränsdragningar gör att det är viktigt att ämnet diskuteras på arbets- och studieplatsen.

Det är svårt att säga hur många som utsätts för sexuella trakasserier inom akademin. Beroende på undersökningsmetod visar resultaten att mellan sju och femtio procent anser sig trakasserade inom akademin.

I Sverige finns dessutom tilltron till könsneutralitet, att meriter är det som avgör, och därmed en tendens att bortse från eventuell könsdiskriminering. Sexuella trakasserier kan även av den som utsätts ”omvandlas” till att problemet består i personkemin mellan den utsatte och den som trakasserar.

För att få veta vad man ska göra om man blir utsatt eller misstänker att någon annan utsätts för sexuella trakasserier bör man läsa universitetets broschyr ”Sexuella trakasserier – vad är det? Och vad gör du om du eller någon annan blir utsatt?”. Den har skickats ut till alla enheter vid universitetet, även studentkårerna, och det går att beställa fler om behovet uppstår.

Mer information om universitetets arbete mot sexuella trakasserier finns på www. su.se/medarbetare/sexuellatrakasserier eller www.su.se/jamlikhet. Här finns även broschyren att bläddra i/ladda ned.

Text: Per Larsson Foto:Eva Dalin

diskrimineringslagen definierar sexu­

ella trakasserier som ”uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet”. Det kan till exempel vara tafsande eller annan ovälkommen beröring, pornografiska bilder, sexuella skämt, ovälkomna förslag eller krav på sexuella tjänster.

AR B ETSPLATS

Duellen mellan Petter Andersson (bakom vänster kikare) och Magne Friberg pågår till årsskiftet.

Kryssare på campus Vilka kan kryssa för flest fågelarter på campus?

När året är slut så koras segraren i tävlingen mellan zoologerna och botanikerna.

Bästa kryssen Botan Dvärgbeckasin Storspov Kattuggla Härmsångare Dubbeltrast Kricka Zoologen Blå kärrhök Salskrake Morkulla Berguv Mindre strandpipare

✘

Foto: Markus Tallroth

Vid Botan finns en tradition av att ha någon form av tävling. Tidigare har det varit en årskrysstävling där det gällde att se flest fågelarter i Sverige på ett år, och förra året tävlade man om att se flest däggdjursarter i Sverige. När man inför 2010 funderade på vad det skulle bli för tävling blev resultatet att de utmanade zoologerna på en fågeltävling på campusområdet.

Den 20 oktober leder Botan tävlingen med 98 arter, mot 95 för Zoologen. 100 arter tror man kan vara rimligt att se, så dit är det inte långt.

Botans bästa kryss är enligt Petter dvärgbeckasin, storspov, kattuggla, härmsångare, dubbeltrast och kricka.

– Tofsmes är ju också kul – en riktig skogsfågel! Sen är det ju rätt läckert att vi

Text: Per Larsson Foto: Eva Dalin

Foto: Hans Bister

de flesta av oss noterar förstrött att det finns fåglar på campusområdet, och känner förhoppningsvis igen några arter. Men så finns hårdskådarna, de som ger sig tusan på att få ihop så många arter – eller kryss – som möjligt. Magne Friberg vid Zoologiska institutionen och Petter Andersson vid Botaniska institutionen tillhör den kategorin. Vid årsskiftet drog en tävling igång mellan institutionerna. Uppgiften är att se så många fågelarter som möjligt under ett år på campusområdet och omgivningar i Ekoparken.

Brunnsviken i väster, Värtan i öster, Albano och Lill-Janskogen i söder och Ålkistan i norr utgör gränser.

– Inom området finns många naturtyper och därmed chans att se många fågelarter, säger Magne Friberg.

tillsammans med Botan har sett tre av fyra svenska beckasiner (enkelbeckasin, dvärgbeckasin och morkulla). Den enda som saknas är dubbelbeckasinen som är en ovanlig norrländsk häckfågel. En ytterligare ”kul” art är mindre strandpipare som häckat i den nyanlagda våtmarken vid Bergianska trädgården, säger Magne.

Av Zootis arter vill Magne också lyfta fram en blå kärrhök som passerade i våras, en salskrake i Brunnsviken och fyrtal i hackspettar (större hackspett, gröngöling, spillkråka och mindre hackspett – den sista under Samtalet för Universitetsnytt i somras!).

– Eller varför inte berguven som verkar häcka i gasklockan i Hjorthagen och använda Ekoparken och universitetsområdet som jaktmark.

I senare nummer återkommer vi till vilka som vann tävlingen.

Vad händer här …

Bloms Hus, där bland annat rektor sitter, är kulturmärkt och en profilbyggnad i Frescati. Under hösten gör fastighetsägaren Akademiska Hus en omfattande fönsterrenovering av byggnaden. Det innebär att all gammal färg på både fönsterbågar och karmar tas bort. Eventuella rötskadade partier i båge och karm byts ut. Allt trä målas sedan på nytt med gammeldags linoljefärg. Bågarna målas inomhus på snickeriverkstad och karmarna målas utifrån, därav skivorna för fönstren.

Arbetet sker i två etapper och görs av Stockholms Fönsterrenovering. Arbetet beräknas vara klart i början av november.

Universitetsnytt November 5/2010

25

NAMN OC H NYTT

Besök av partneruniversitet

Det finns olika typer av profilprodukter.

Kläder, give-aways, pennor och block är några produkter som finns att beställa. Nu finns även nya kollektioner i SU-butiken: t-shirts, pikétröjor, hoodtröjor, kontorsmaterial och smycken. Alla produkter kan köpas av studenter och medarbetare, kontant eller med kontokort.

Vill du besöka SU-butiken? Den finns i Arrheniuslaboratoriet, 1 tr ned.

Den 13–14 september fick Stockholms universitet besök av runt 20 representanter från partneruniversitet på olika håll i världen som Australien, Ryssland och Kanada.

Besöket i Stockholm koordinerades av Stockholms Akademiska Forum.

www.mamut.net/subutiken

Cykla i Nationalstadsparken Länsstyrelsen har tagit fram en broschyr för dig som vill uppleva Nationalstadsparken på cykel. Broschyren beskriver det nya cykelstråket genom parken. I broschyren finns en karta som tillsammans med cykelstråksskyltarna hjälper dig runt i parkens kultur och natur. Här finns också tips på 50 sevärd­ heter längs stråket. Broschyren är gratis. ▼

▼

Nya profilprodukter i SU-butiken

Varning för stölder Den senaste tiden har det förekommit flera stölder i universitetets lokaler. Sektionen för säkerhet uppmanar därför alla studenter och medarbetare att vara vaksamma och rapportera stölder.

Du kan även själv minska riskerna att stölder begås genom att: • Låsa kontor och andra utrymmen när du lämnar dem.

• Inte lämna jackor och väskor utan tillsyn.

• Inte lämna datorer, mobiltelefoner och andra värdeföremål utan tillsyn.

Har du blivit bestulen eller har iakttagit en misstänkt stöld kan du kontakta säkerhetshandläggare Thomas Hårberg på telefon 08-16 10 25 eller e-post thomas.harberg@sakerhet.su.se.

www.nationalstadsparken.se

Ange stöd från Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet skärper nu kravet på att de forskare som får stöd uppger Vetenskapsrådet som finansiär när de publicerar sina resultat. Du som får bidrag från Vetenskapsrådet ska ange att din forskning bedrivits med stöd av rådet när du publicerar dina resultat eller presenterar dem på konferenser etc. Detta gäller såväl i vetenskapliga som i populärvetenskapliga sammanhang. Genom att Vetenskapsrådet anges som finansiär kan de artiklar som bygger på forskning myndigheten stöder och som publiceras i internationella vetenskapliga tidskrifter identifieras via publikationsdatabaser. Det här ökar Vetenskapsrådets möjligheter att i efterhand utvärdera om den forskning som finansierats via rådet är excellent.

Nytt konstverk i Södra huset Konstnären Albert Contreras har donerat sitt konstverk ”15xPanels” till Stockholms universitet. Rektor Kåre Bremer invigde konstverket den 21 oktober i närvaro av konstnären. ”15xPanels” är ett verk i form av femton målningar i akryl, fluorescerande färg, glitter och tusch på pannå från 2009–2010. Det finns nu att beskåda i hus E, plan 4 i Södra huset. Albert Contreras har sina förebilder i den abstrakta expressionismen och minimalismen. På 60-talet var han under nio år verksam som konstnär i Stockholm. Han finns representerad på Moderna Museet och Malmö konsthall.

26

Universitetsnytt November 5/2010

Gör din röst hörd!

Skicka en insändare till Universitetsnytt, per.larsson@kommunikation.su.se

Driftinformationen har flyttat Driftinformationen flyttade den 4 oktober till www.su.se/driftinfo. För dig som prenumererar på driftinformation via RSS är den nya adressen www.su.se/driftinfo/rss.

Vetenskapsrådet stänger av fuskare Vetenskapsrådet har fattat beslut om hur myndigheten ska hantera forskare som bedöms ha bedrivit forskningsfusk. En forskare som på begäran av ett lärosäte granskats av en expertgrupp inom Centrala etikprövningsnämnden och där bedömts avvika från god vetenskaplig sed eller bedömts vara vetenskapligt oredlig, kommer under en period att stängas av från möjligheten att söka bidrag från Vetenskapsrådet. Dessutom avbryts utbetalning av redan beviljade bidrag. En forskare som fuskat kan bli avstängd i två till tio år. Två år om man avvikit från god forskningssed. Är avvikelsen grov blir avstängningen fem år. För mycket grov avvikelse från god forskningssed blir avstängningen tio år. De nya reglerna gäller enbart forskare som granskats inom ramen för Vetenskapsrådets eller Centrala etikprövningsnämndens oredlighetsutredningar och där oredlighet konstaterats.

NAMN O C H NYTT

Utbildningsminister på premiärbesök

Nya universitetsstyrelsen I somras tillträdde den nya universitetsstyrelsen. Styrelsens ledamöter och suppleanter fotograferades vid första sammanträdet. Övre raden från vänster: Gunnar Svensson, Gustav Kihlberg, Anne-Marie Begler, Lars Nyberg, Anne Ramberg, Stefan Nordlund, Eva Hellsten och Filip Solsjö. Nedre raden från vänster: Said Mahmoudi, Gudrun Dahl, Kåre Bremer, Sten Heckscher, Lena Gerholm, Berit Svedberg och Lars Brandt. Peter Norman (nyvald ledamot och ej med på bilden) har lämnat styrelsen efter att ha utsetts till finansmarknadsminister.

sitet. Problemen här är små men man måste ändå alltid fundera på hur vi kan bli ännu bättre, säger Jan Björklund.

Samma morgon presenterade regeringen statsbudgeten för 2011. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget var det inte många områden som fick utökade anslag. Men högre utbildning och forskning var ett av dem som fick mer pengar, konstaterar Jan Björklund.

– Vi har valt att satsa på områden där vi haft de största bristerna. Inom humaniora och samhällsvetenskap har det varit för litet tid för undervisning.

400 miljoner extra per år läggs nu på undervisning inom dessa områden.

Arbetet med att sjösätta den nya lärarutbildningen lovar Jan Björklund ska fortsätta.

– Det sker en spännande integrering av lärarutbildning och ämnesinstitutioner vid Stockholms universitet. Jag vet att det finns en rädsla kring detta hos många men i grunden är det rätt tänkt kring förändringarna.

Saeid Esmaeilzadeh, adjungerad professor vid Institutionen för material- och miljökemi, och Ashkan Pouya, innovationsdirektör vid Lunds universitet, har fått utmärkelsen Årets Nybyggare i Stockholm inom klassen pionjär av Insamlingsstiftelsen IFS Rådgivningscentrum.

ämnen. FN:s miljöprogram UNEP och Världshälsoorganisation WHO har beslutat att genomföra en uppdatering av dokumentet. Det dokument som tas fram ska ligga till grund för arbetet vid den globala Rio+20-konferensen och en annan stor FN-konferens i Geneve under 2011. Koordinator blir Åke Bergman, professor i miljökemi vid Stockholms universitet.

Carole Crumley, gästprofessor vid Stockholm Resilience Centre, har utsetts till hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten vid Uppsala universitet.

Artikel av Kåre Bremer i Science Argentinska botanister har hittat ett tidigt fossil av familjen korgblommiga växter i Sydamerika. Det stöder den etablerade teorin om familjens uppkomst och utveckling i Sydamerika. Fyndet rapporteras i tidskriften Science. Medförfattare är Stockholms universitets rektor Kåre Bremer som ägnat mycket forskning åt utvecklingen av just denna växtfamilj.

WHO-uppdrag åt Denny Vågerö Åke Bergman får FN-uppdrag År 2002 publicerades Global Assessment of the State-of-the-Science of Endocrine Disruptors. Dokumentet var en bedömning av var vetenskapssamhället stod vid millenniumskiftet, vad gäller hormon­störande

Denny Vågerö, professor vid CHESS, har utsetts till medlem av ”Board of Advisors” för ett nytt initiativ inom FN:s världshälsoorganisation WHO. Det är en europeisk ”hälsokommission” efter modell från den globala WHO-kommissionen där Denny Vågerö också ingick.

Sanna Wolk, forskare vid Juridicum, har blivit invald i Programkommittén inom föreningen International Association for the Protection of Intellectual Property (AIPPI).

Hillevi Ganetz har befordrats till professor i genusvetenskap.

Henning Rodhe, professor emeritus i kemisk meteorologi, har fått Rossbypriset av Svenska Geofysiska Föreningen.

Tiina Rosenberg har utsetts till prefekt och Bo Florin som ställföreträdande prefekt för Filmvetenskapliga institutionen.

Douglas Nilsson vid Institutionen för til�lämpad miljövetenskap har tilldelats det Nordiska Aerosologist-priset 2010 av den Nordiska Föreningen för Aerosolforskning.

Anders Angerbjörn, professor i zoologi, har utsetts till Guldräv av företaget Fjäll­ räven, för sin envisa kamp för att bevara den skandinaviska fjällräven.

Hans Hayden har utsetts till innehavare av J A Bergs professur i konstvetenskap.

Candia Morgan är ny gästprofessor i matematikämnets didaktik.

Christian Helms Jørgensen är ny gäst­ professor i yrkesämnenas didaktik och Thomas Johnen i portugisiska.

Kerstin Lidén är ny prefekt för Institutionen för arkeologi och antikens kultur.

Nils Elander, professor vid Fysikum, har utsetts till hedersprofessor vid Sankt Petersburgs universitet.

Foto: Eva Dalin Per Larsson Orasis foto

▼

Foto: Eva Dalin

I samband med regeringsombildningen tog Jan Björklund över ansvaret för frågorna om forskning och högre utbildning från Tobias Krantz.

Den 12 oktober startade Jan Björklund sin besöksturné till tolv lärosäten vid Stockholms universitet. Under några timmar träffade han universitetsledningen och representanter för fakulteter, institutioner och studentkåren. Ministern fick dels övergripande information om universitetet, dels en inblick i aktuell forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, och naturvetenskap.

Vi står inte inför några större ändringar inom högskolepolitiken, sade han i en intervju med Universitetsnytt under besöket.

– Stockholms universitet är ett stort, väletablerat och framgångsrikt univer-

I korthet

www.su.se/medarbetare Universitetsnytt November 5/2010

27

samtalet

Tar engelskan över inom akademin?

Håller svenskan på att trängas bort som akademiskt språk?

Det är en fråga som rör den språkpolicy universitetet är på väg att upprätta.

Medverkande Maria Kuteeva är föreståndare för Centre for Academic English, som ska stärka forskare och lärares förmåga att uttrycka sig akademiskt på engelska. Maria har ryska som modersmål men engelska som förstaspråk.

Olle Josephson är professor i nordiska språk och tidigare chef för Språkrådet.

Anki Östlund är lektor i cellbiologi, ett ämne som till stor del utförs på engelska. Anki talar själv engelska obehindrat efter att ha levt i engelskspråkiga länder.

är på engelska. På master- och doktorandutbildningarna talar man engelska i föreläsningssalarna, laboratorierna och på kafferasterna. Men är vi så bra på engelska som vi tror?

Universitetsnytt samlade tre personer till samtal om svenskan och engelskan på universitetet: Olle Josephson, professor i nordiska språk och en förkämpe för svenskans roll i akademin, Anki Östlund, lektor i cellbiologi, ett forskningsfält som är på väg att tappa sin förankring i svenska språket, Maria Kuteeva, föreståndare för Centre for Academic English, som inrättats för att förbättra den akademiska engelskan bland studenter och forskare. Samtalet skedde omväxlande på svenska och engelska. allt mer kurslitteratur

Är svenskan på väg att knuffas ut som språk i universitetsvärlden?

Olle Josephson: Ja, och inte bara svenskan.

När man talar internationalisering talar man oftast om anglifiering. Engelskan har blivit ett språk som vi måste kunna för att klara vardagen. Men man behöver inte ge plats för ett språk på bekostnad av ett annat.

Det är ett väl känt faktum att det underlättar att behärska det akademiska språket på sitt modersmål för att tillägna sig det på ett främmande språk.

28

Universitetsnytt November 5/2010

Maria Kuteeva: Jag undervisar många humanister i academic writing in English.

Jag har sett att några av de bästa på att skriva akademiskt på engelska inte kommer från ämnen där engelska är det tongivande språket. Det är snarare studenter som känner till diskursen och konventionerna inom sin egen disciplin. Alltså de som är välintegrerade med sin egen tradition och vet vad som förväntas av dem. De kan skriva bra på svenska och sedan kan de också göra det på engelska. Det handlar om så mycket mer än rena språkkunskaper, det handlar om akademisk läs- och skrivkunnighet.

Anki, hur bra är dina naturvetarstudenter på engelska?

Anki Östlund: De flesta övervärderar sin engelska. Visst, de kan spela spel, beställa på restaurang, se på film men att ta det till

en akademisk nivå är en annan sak. Därför undervisar vi mest på svenska på grundnivån, för att teorierna ska sätta sig. Högre upp, på master- och doktorandnivån, sker undervisningen och diskussionerna helt på engelska, men jag upplever ibland, särskilt i masterkurserna, att det är ett glapp mellan vad jag säger och vad de förstår. Vi håller därför kurser i akademiskt skrivande för naturvetare.

Olle: Kan du föra en kvalificerad vetenskaplig diskussion på svenska med dina studenter?

Anki: Det är här problemet kommer. Det är paradoxalt nog lättare att prata engelska även för svenska studenter som talar långt ifrån perfekt. Vi har skrivit och pratat på engelska så många år i vårt ämne.

Olle: Det är en olycklig utveckling att ni inte kan beskriva ert ämne på svenska. Vem ska då skriva framtidens läroböcker på gymna-

Maria Kuteeva, Olle Josephson och Anki Östlund ser hur engelskans betydelse ökar inom akademin.

”Det är en olycklig utveckling att ni inte kan beskriva ert ämne på svenska. Vem ska då skriva framtidens läroböcker på gymnasienivå?”

Olle Josephson

sienivå? Vem ska då delta i den kvalificerade samhällsdebatten? Vi måste ju komma ihåg att vi inte bara utbildar forskare här, de allra flesta vandrar ut i samhället. Om svenskan förlorar denna domän är det en förlust för det svenska samhället och då sviker universitetet sitt uppdrag.

Hur stort handikapp är det att behöva tänka och skriva på ett främmande språk?

Maria: Det ser olika ut i olika discipliner.

Det tycks vara lite lättare i naturvetenskap. De studenterna klagar i vart fall inte så mycket, fast de har svårigheter de också.

Men i humanvetenskaperna är det ännu svårare. I naturvetenskap är texten ett sätt att förmedla kunskapen, medan i humanvetenskaper är texten mer fundamental, texten är kunskapen i högre grad.

Du Olle säger att det är en fördel att behärska två akademiska språk.

Olle: Ja, och fördelen är nog större i humanvetenskaperna än inom naturvetenskapen.

Två språk vidgar horisonten. Begreppsuppsättningar är olika i olika språk. Det är ofta jag märker att engelska begrepp är oprecisa när jag ska försöka översätta dem. På det sättet bidrar jag till ämnets utveckling. Engelsktalande har fördel av att engelska är deras modersmål. Vi har fördel av att kunna fler språk. Vi är aldrig bättre än Harvard på engelska, men vi kan bli bättre på flerspråkighet och parallellspråkighet och detta måste uppmärksammas i språkpolicyarbetet.

Maria: Jag håller med fullständigt och Stockholms universitet kan verkligen bidra med erfarenheter och insikter i att använda fler språk på alla nivåer av utbildningen.

Vad förväntar ni er av en språkpolicy vid universitetet?

Olle: Parallellspråkighet är en stor uppgift och den måste lösas på olika nivåer. Högst upp måste finnas lagar och förordningar,

som säger vad varje student ska kunna utföra i tal och skrift. Därefter en organisationsnivå där man bygger upp centrum, stödstrukturer, översättningshjälp med mera.

Sedan hur man som enskild lärare hanterar grupper där inte alla förstår svenska. Lösningarna måste finnas på alla nivåer. Parallellspråkighet måste genomsyra arbetet. Det vill jag ska stå i policyn.

Maria: Det finns ytterligare en nivå: Den internationella rankingen. Den som tar hänsyn till antalet utländska studenter, antalet internationell lärare, internationella publiceringar, allt detta som bidrar till universitetets prestige. Om vi tänker oss att hamna högt på rankningar är engelska ett måste, vilket inte ska underminera svenskans ställning.

Olle: Ja, men alla yttre krafter drar åt ett håll: engelskan. Den medvetna policyn måste vara att försvara svenskan. Annars ger man helt efter för någon sorts marknadstänkande.

Anki: Jag har ett bra exempel på det. Jag minns häromåret när jag fick i min hand ett välkomstbrev till nya masterstudenter, skriven på knackig engelska. Då tänkte jag: borde man inte skriva två brev; ett på svenska och ett på engelska, bra engelska.

Finns det någon lösning på problemet?

Anki: För oss handlar det om att hitta praktiska lösningar. Det vi gör när vi tar in en ny lärare är att försöka lära dem svenska.

Studenterna på grundnivå reagerar när det kommer en ny lärare som pratar engelska, särskilt engelska med accent. Och varför ta in lärare och bara ha dem på högre nivåerna, det blir ett konstigt sätt att använda lärare.

Olle: Som sagt, tänk parallellspråkigt i alla lägen! För att ta ett par exempel. Avhandlingarna måste vara på engelska i många ämnen, men de ska också ha en ordentlig sammanfattning, på säg 6–10 sidor, på svenska. Jag lovar att den blir väl läst. Seminarieserier som går på engelska bör kompletteras med ett par seminarier på svenska; jag lovar att det ger lite nya perspektiv på ämnet.

Maria: Det handlar om att ge mer specialiserad utbildning i bägge språken. Till exempel att skapa grupper för engelsk undervisning i kurser som ges på svenska. Idag har vi många utländska studenter som hamnar på Engelska institutionen därför att de inte hittar kurser i deras eget ämne. Men också att undervisa utländska lärare i akademisk svenska.

Text: thomas heldmark Foto: Eva Dalin

Universitetsnytt November 5/2010

29

I N ENGLISH

International challenges is currently under way in the University to respond to demands and expectations from an increasingly globalised research and education landscape.

A working group to develop strategies and guidelines for the University’s international cooperation was set up on 9 September. So far the group has discussed a strategy for recruiting the very best students, those who know relevant languages and have the necessary previous knowledge. Where are these students to be found? Probably at the best universities, but this does not make it obvious that Stockholm University can focus solely on recruiting from the top universities. We have to assess our own competitiveness, given that the university is now moving even further out into a global education market where competition is getting tougher. Perhaps the students who could be tempted to pay a fee to study at Stockholm University are more likely to be at New York University than at Princeton.

We also have to assess the programmes at

partner universities to see if they match the master’s programmes being offered here.

In contacts with certain foreign universities it may be a wise strategy to focus on programmes that are unique to Stockholm University or to Sweden, while programmes that are linked to leading research areas may be the ones that are viable at other higher education institutions.

The idea is for the group to use certain criteria to arrive at a proposal for a number of priority non-European partner universities with which Stockholm University will seek to establish closer cooperation. This cooperation will cover both education and research, but we also hope to get the help of the partner university in marketing all our courses and study programmes there.

The group is also in the process of producing recommendations for internal measures to promote internationalisation.

Their list is topped by a three-year drive to attract prominent guest professors, guest researchers and post-docs.

Just issuing invitations is not enough, we must also get out and travel ourselves. But travel costs time and money and we need to have a travel appropriation to which departments can apply for research initiation activities. Above all, incoming students and researchers need to know that they will have somewhere to stay when they get here. The group´s discussions, which were concluded in October, will lead to a series of recommendations to the Vice-Chancellor regarding strategy, priority partner universities and concrete internal measures.

Levels set for tuition fees

factored in to get a total price; this is the case in the teacher and psychologist programmes, for instance. Moreover, in many programmes it is possible to choose courses/ components with different “price tags”.

The University’s forecast is that about 50 students paying tuition fees will start in the autumn.

ver, a new system of quality evaluation, with degree projects as the most important evaluation instrument, is being introduced. Some of the resources that higher education institutions receive will then be linked to their performance in this quality evaluation.

The conference then continued with lectures and workshops. 160 contributions on research and development in the area of learning in higher education were presented.

intensive work

The University Board has decided on the general principles and levels for tuition fees for students from countries outside the EEA and Switzerland. The price per academic year will be SEK 90 000 in humanities, social sciences and law and SEK 140 000 in natural sciences.

The Vice-Chancellor has also set the fees for all courses and programmes. This decision states prices for all educational areas.

For example, in technology the price is SEK 140 000 per academic year and in education it is SEK 125 000. The most expensive area is art at SEK 335 000. This decision also makes it possible to work out prices for programmes that are divided between several educational areas, such as psychology or computer and system sciences. Special prices have also been set for various teacher education programmes.

Every course will be priced on the basis of the price levels decided by the University Board. If all the components of a course or all the courses in a study programme are in the same subject area, this can be simple.

But if different parts are placed in different subject areas, several “price tags” must be

30

Universitetsnytt November 5/2010

Meeting place for the development of higher education On 13–15 October the Aula Magna was transformed into Sweden’s largest meeting place for the development of higher education. More than 600 participants gathered there for a conference on learning in higher education – the NU2010 Dialog för lärande (Dialogue for learning).

As the first speaker, Peter Honeth, State Secretary at the Ministry of Education and Research, talked about the many changes now under way in higher education. One general theme is the need for higher quality, especially if Sweden is to succeed in international competition. The recent central government budget increases the appropriation for higher education, primarily in social sciences and humanities. Moreo-

Lena Gerholm, Pro Vice-Chancellor prorektor@su.se

Minister of Education on first visit In connection with the post-election government reorganisation Jan Björklund has taken over responsibility for matters concerning research and higher education. On 12 October he started his tour of twelve higher education institutions, beginning with Stockholm University.

For a few hours he met university management and representatives of faculties, departments and the student unions.

I N ENGLISH

Consultations have just started on the development programme for Albano in which the City Development Administration presents how the City sees the future shape of the area. The general public has six weeks to look at the sketches and can also submit comments on the proposal.

The proposal is characterised by dense and relatively low building development in which the Värtabanan railway is built over to create a coherent area. Pedestrian and cycle traffic have been given a lot of space in the proposal.

The gravel pitch that is now Albano can be transformed into a pioneer example of ecological construction. The consistent theme is ecological urban design, which involves integrating nature into urban spaces. In order to draw on the latest research findings in ecological urban design – while generating new research ­– researchers at the Stockholm Resilience Centre and the KTH School of Architecture are working on Albano on contract to Akademiska Hus.

Outline timetable Programme consultations Work on detailed development plan Adoption of detailed development plan

Autumn 2010 2011 2011/12

Start of construction

2012

Moving in

2015

The last Friday in September is the date of Stockholms University’s doctoral awards and professor installation ceremony in Stockholm City Hall. At this year’s ceremony 131 of the 234 people who had completed their doctorates in academic year 2009/10 received their degrees. The year’s honorary doctorates were also awarded.

New professors, 39 this time, were also installed at the ceremony.

During the ceremony twelve people who had completed their doctorates 50 years ago were awarded jubilee doctorates; one of them was Hans Blix, the diplomat and expert in international law. Since then he has held many weighty positions, including Minister for Foreign Affairs, DirectorGeneral of the International Atomic Energy Agency (IAEA) and several UN assignments, and he is perhaps best known as the head of the UN weapons inspectors in Iraq.

Campus spotters

New profile products in the SU Shop (SU-butiken) Clothes, give-aways, pens and writing pads are some of the products that can be ordered. Now there are also new collections in the SU-butiken: t-shirts, polo shirts, hoodies, office material and jewellery.

All products can be bought by students and staff, in cash or with a credit or debit card. SU-butiken is in the Arrhenius Laboratory, 1 floor down. ▼

Reinforcing nature at Albano

Hans Blix a Jubilee Doctor

www.mamut.net/subutiken

New art work in Södra huset The artist Albert Contreras has donated his work “15xPanels” to Stockholm University.

Vice Chancellor Kåre Bremer unveiled the work on 21 October in the presence of the artist. The work can be seen in E Building, floor 4, in Södra huset. In the 1960s Albert Contreras was based in Stockholm.

Who spots the most bird species in campus in a year? That is the subject of a competition between the Zoology Department and the Botany Department. On 20 October the Botany Department is in front with 98 species, compared with 95 for the Zoology Department. 100 species is thought to be a reasonable haul, so there is not far to go.

The Botany Department’s best sightings are the Jack Snipe, the Eurasian Curlew, the Tawny Owl, the Icterine Warbler, the Mistle Thrush and the Eurasian Teal. The Zoology Department’s species include the Hen Harrier, the Smew and a quartet of woodpeckers (the Great Spotted Woodpecker, the Green Woodpecker, the Black Woodpecker and the Lesser Spotted Woodpecker).

“Or why not the Eurasian Eagle-owl which seems to be breeding in the gasometer in Hjorthagen and using the Ecopark and the university area as a hunting ground,” says Magne Froberg at the Department.

Åke Bergman given UN assignment The Global Assessment of the State-of-theScience of Endocrine Disruptors was published in 2002. That document was an assessment of where the scientific community stood at the turn of the millennium with regard to endocrine disruptors. The United Nations Environment Programme (UNEP) and the World Health Organisation (WHO) have now decided to update the document.

The coordinator will be Åke Bergman, Professor of Environmental Chemistry at Stockholm University.

Editor: Paul Parker Photo: Eva Dalin orasis foto stadsbyggnadskontoret

▼ ▼

“We are not facing any major changes in higher education policy,” he said in an interview with Universitetsnytt.

“Stockholm University is a large, wellestablished and successful university. The problems here are small, but we still need to think constantly about how we can get even better,” said Mr Björklund.

info@su.se www.su.se/english/news Universitetsnytt November 5/2010

31

Forskarprofilen: astrid gr äslund

Astrid Gräslund om att hitta Nobelpristagare Nobelkommittéerna följer potentiella Nobelpristagare året runt. Astrid Gräslund har varit med de senaste femton åren och tycker arbetet är ”god vetenskap och gott humör i skön förening”.

uppgiften för Nobelkommittéerna är att

leta upp och föreslå årets Nobelpristagare.

Det är ett arbete som sker under större delen året.

– Man måste vara föreslagen för att komma ifråga. I den första fasen ber vi om nomineringar från 2 000–3 000 kemister världen över. Vi får förslag från ungefär en femtedel. Några hundra återkommer flera gånger och omkring ett hundra återkommer år från år, berättar hon.

Det är dessa hundratalet personer som kommittén utreder. En kandidat vaskas fram och kommittén skriver därefter ett betänkande som presenteras för ledamöter i den kemiska klassen, det vill säga kemisterna i Kungliga Vetenskapsakademien (KVA).

– Nobelkommittéerna går aldrig i takt.

Ledamöterna är individualister, det är en viktig del i processen, menar Astrid.

Ett förslag hamnar så småningom för behandling av hela KVA där ett kollektivt beslut fattas.

Så mer exakt, vad är det kommittén letar efter? Olika saker gäller för olika vetenskapsområden. I testamentet ska kemipriset ges för en ”upptäckt eller förbättring”, inom fysiken för en ”upptäckt eller uppfinning” och inom medicin endast för ”upptäckt”.

– Det får inte vara ett livstidsverk utan det måste gå att sätta fingret på upptäckten eller förbättringen, som ska vara knutet till en publicering. Pionjäridén är viktig, personen måste vara först med sina resultat.

Priset får ges till högst tre personer, det är fyran som kan vålla problem, enligt Astrid.

Den typiska pristagaren har hunnit bli föreslagen åtminstone fem gånger. Det innebär att kommittén förmodligen redan har 2015 års Nobelpristagare i sina rullor.

– Arbetet är mycket intressant, med möjlighet att få se vad som är världens bästa forskning inom ett stort fält. Vi har trevliga sammanträden där vi skämtar mycket. Det är god vetenskap och gott humör i skön förening.

Lite av Nobelglansen faller på Stockholms universitet, enligt Astrid.

– Vi har ju den geografiska närheten.

Inbjudningar från Sverige tas på allvar utomlands och man vill gärna visa upp sig här på universitetet, avslutar hon.

Astrid Gräslund är professor i biofysik och prefekt vid Institutionen för biokemi och biofysik. Hon började sina studier vid KTH i teknisk fysik och växlade sedan över till Stockholms universitet och biofysik 1968. Efter en femårssejour vid Umeå universitet, återvände hon till Stockholm i början av 1990-talet. Sedan 1996 är hon sekreterare i Nobelkommittén i kemi.

Text: Magnus Atterfors Foto: Eva Dalin

Astrid Gräslund är sekreterare i Nobelkommittén som föreslår Nobelpristagarna i kemi.

– Under sommaren arbetar vi med vårt förslag till årets pristagare. Det är den ständige sekreteraren vid Akademien – Staffan Normark – som ringer upp i oktober, men vi sitter med tillsammans när han gör det.

Ledamöter från Stockholms universitet Nobelkommittén i kemi innehåller fem ordinarie och tre adjungerade ledamöter. Förutom Astrid Gräslund sitter även Stockholms universitets Jan Erling Bäckvall med i kommittén. Gunnar von Heijne var tidigare ledamot i 12 år, varav ordförande i tre år.