www.durosweden.se
GAMMALSVENSKA TAPETER
GAMMALSVENSKA TAPETER En bit av tapethistorien
A piece of wallpaper history
Sedan Duro startade 1930 har privatpersoner skickat tapeter och tapetfragment till företaget. Med åren har det blivit en samling på tusentals tapetfragment från olika sekler. Det har resulterat i Duros Gammalsvenska tapeter. Vår Gammalsvenska tapetkollektion kan ge alla inredningsintresserade möjlighet att skapa och återskapa gamla miljöer. I den finns tapeter som passar både kammare, salong och vardagsrum. Du kan välja mellan äldre tapeter i renässans, barock, rokoko, gustaviansk och allmogestil. Även tapeter i sekelskiftesstil, jugend och 20-talets art decostilar finns representerade. Idag väljer många att blanda olikaa stilar, gammalt och nytt.
Ever since Duro was founded in 1930, private individuals have been sending wallpaper and wallpaper fragments to our company. Over the years, we have accumulated thousands of wallpaper fragments from a variety of periods. These fragments form the basis of Duro’s Gammalsvenska (Old Swedish) wallpaper. Our Gammalsvenska collection gives interior design enthusiasts free reign to create and replicate milieus from the past. The collection includes wallpaper suitable for bedrooms, lounges and living rooms. You can choose between classical wallpaper iin renaissance, baroque, rococo, Gustavian and rustic styles. Fin de ssiècle, art nouveau and 1920s art deco styles are also represented. Nowadays, many choose to combine different styles, both old and new.
Tapeterna i Gammalsvenska tapetkollektionen är unika av flera skäl. Först och främst är tapeterna kopior av äldre originaltapeter, noggrant uppritade och återskapade. För att återge en gammal tapet krävs dessutom en speciell tryckteknik. Duros traditionella tapettryck kräver stora färgmängder som ger färgavlägg och en levande tryckyta. Slutresultatet är en tapet som står handtrycket nära, en förutsättning för ett bra resultat vid återskapande av gamla tapetoriginal. I en ambition att med full rättvisa återskapa gamla tapetmönster har vi under arbetets gång samarbetat med antikvarier och olika muséer och rådfrågat specialister inom området. Tack vare tillgång till privatpersoners bostäder och inredning har vi också kunnat skapa genuina miljöer för fotografering av tapeterna till denna bok. Till alla er som bidragit till vår Gammalsvenska kollektion vill vi framföra ett stort tack. Till dig som precis ska välja tapeter ur vår kollektion hoppas vi att slutresultatet efter tapetseringen blir precis så bra som du har tänkt dig! Duros Gammalsvenska tapeter är vårt bidrag till tapethistorien. Välkommen och lycka till!
The wallpapers in the Gammalsvenska collection are unique for a number of reasons. Above all, they faithfully duplicate classical, original wallpaper, painstakingly drawn and reproduced. Furthermore, replicating classical wallpaper requires special printing techniques. Duro’s traditional wallpaper printing methods require large volumes of ink, providing a rich application of colour and a vibrant surface area. Th end product is wallpaper faithful to hand-printed methods, which The is crucial to achieving good results when recreating old, original wallpaper. During the course of our work, as part of our ambition to create fully faithful representations of classical wallpaper patterns we have collaborated with antiquarians and different museums, as well as seeking the advice of specialists in the area. And in addition, by being granted access to private residences and their interiors, we have been able to create genuine settings for the wallpaper photography in this book. We would like to extend our thanks to all those who have contributed towards the Gammalsvenska collection. And to those about to choose wallpaper from our collection, we hope the final result after wallpapering is just as good as you imagined! Duro’s Gammalsvenska wallpapers represent our contribution to wallpaper history. Welcome, and good luck!
Tapethistorik
Wallpaper history
Vävda tapeter (gobelänger), gyllenläder, olika slag av textilier (sammet, siden) var de väggbeklädnader som sedan senmedeltiden och ett gott stycke in på 1700-talet användes i de högsta klassernas hem. Den som inte hade råd med dessa kunde ta till olika slags efterbildningar: vävda tapeter kunde kopieras genom målning på ett textilunderlag med samma struktur som de vävda tapeterna. Sammet kunde imiteras med sk stofftapeter, med textilmönstret målat, ofta med hjälp av schabloner, på ett textilt underlag. Medan mönstrets färg ännu var fuktig ströddes finklippt ull över ytan och slutresultatet liknade skuren sammet. Damast imiterades genom att ett ganska tunt, färgat tyg försågs med ett pressat mönster - den sortens tapeter kallades av samtiden kassian. Naturligtvis kunde man också imitera de dyrbara materialen genom målning direkt på väggen.
Woven wall decorations (tapestries), gilt leather, different types of textiles (velvet and silk) were the wall decorations that were used in the homes of upper-class people from the Middle Ages and well into the 18th century. He who could not afford such luxuries had to resort to all kinds of reproductions: woven tapestries could be copied by painting on a textile which had the same structure. Velvet could be imitated by using templates upon which to paint textiles. Before the painted pattern dried, finely cut wool was spread over the surface, and the end result looked like cut velvet. Damask cloth was imitated by pressing a pattern onto some rather thin, coloured cloth – at the time this type of wall decoration was called cassian. They would also imitate expensive materials by painting directly on to the walls.
Det dröjde ett gott stycke in på 1700-talet innan papper kom att användas för väggbeklädnader, ofta på ett textilt underlag. Dekoren målades till en början för hand, med tiden allt oftare med hjälp av schabloner. Liksom tidigare var det mestadels textilier som inspirerade mönstren. Genom att skära mönstren i träplattor, dvs samma teknik som vid träsnitts- och tygtryck, kunde man ytterligare förenkla framställningen. Ett stycke in på 1700-talet hade man också i Sverige lärt sig att tillverka valsar för tapettryck. Papperett som användes levererades dock i rektangulära ark, som fick limmas ihop för att man skulle få den längd på tapetvåderna som önskades i varje särskilt fall. Maskiner som kunde framställa papper i löpande banor tillkom vid tiden kring 1800, men fortfarande, ett gott stycke in på 1800-talet, fortsatte man att limma ihop pappersark för tapeterna. Först när man lärt sig att tillverka papper av träfiber och inte som tidigare enbart av textillump, kunde de nya pappersmaskinerna och de tapettrycksmaskiner som ungefär samtidigt kom i bruk börja den serietillverkning av papperstapeter som från och med 1800-talets mitt gjorde det möjligt också för fler än de allra rikaste att pryda sitt hem med tapeter. Alla perioder i papperstapeternas historia finns representerade i Sverige de äldsta hittills påträffade är från 1500-talets slut. Det är dock först fr o m 1700-talets mitt som tillverkningen kommer igång på allvar och det dröjde inte länge förrän tapetmakare fanns i många städer i landet. Förlagorna till sina mönster hämtade de många gånger från samtida textilier. Under 1800-talet koncentrerades tillverkningen till de större städerna samtidigt som mönsterfloran blev allt yppigare. Många mönster hämtades från kontinenten eller från England men fr o m tiden kring sekelskiftet 1900 anlitades också svenska konstnärer som mönstertecknare. Duros Gammalsvenska kollektion börjar med en rokokotapet, där förlagan till största delen varit handmålad. Den innehåller några representanter för den gustavianska tidens av samtida tygtryck inspirerade tapeter liksom några mönster där schabloner kommit till användning. Av 1800-talets oerhört rika mönsterflora finns flera exempel i de stilimitationer som kännetecknade seklet. Reaktionen mot dessa stilimitationer blev kraftig, tidigast i England, och de ”nya” mönstren ”jugend”, ”art noveau” osv finns också representerade i kollektionen liksom exempel på originalmönster av svenskt ursprung i den anda som gjorde svenskt konsthantverk känt över världen bl a under beteckningen ”Swedish grace”.
Paper was not used for wall decoration until a little way into the 18th century, and then usually on a textile base. The design was initially painted on by hand, but soon afterwards they started using templates. As before, inspiration usually came from textiles. The production was simplified by cutting out the patterns on wooden boards, ie. the same technique as for printing on cloth. In the early 18th century the technique of using rollers was introduced in Sweden. The paper was presented in big rectangular sheets, and they had t be glued together to get the lengths needed in each particular case. to Machines that produced paper in long runs were introduced in aaround the year 1800, but even so, they still glued sheets of paper together well into the 19th century. When the art of making paper from wood, and not from textiles as before, was introduced in the mid-1800s, the first machines for manufacturing paper and wallpaper could begin the mass production of wallpapers, enabling not only the very rich, but also the less affluent the possibility of decorating their homes with wallpapers. All periods in the history of paper wallpaper are represented in Sweden - the oldest known are from the end of the 16th century. Production really took off in the middle of the 18th century, and it was not long before there were wallpaper craftsmen in many cities in the country. The inspiration for their patterns was often found among contemporary textiles. During the 19th century, production was concentrated in larger cities, and at the same time the variations in patterns became larger. Many designs were brought in from the Continent or from England, but in about the year 1900, Swedish artists began to work on designing patterns. The Duro Old Swedish collection starts with a rococo wallpaper, the original being a handpainted example. It has some representations from the late 18th century in wallpapers inspired by contemporary textiles, where templates have been used. From the rich fount of patterns from the 19th century we have several examples of the imitation styles that so characterised the century. The reaction against these imitation styles was strong, beginning in England, and the ”new” patterns, ”jugend”, ”art noveau”, etc, are also represented in the collection, as well as samples of original patterns of Swedish origin in the spirit that made Swedish craftmanship famous all over the world, sometimes under the label ”Swedish grace”.
Åke Nisbeth Antikvarie
Mönstersammanfattning/Pattern summary 085 - Nyckelviken Ett Förlagan, som är tryckt med blocktryck och handkolorerad, kommer från Stora Nyckelviken i Nacka. Mönstret med slingrande blomrankor och sirliga spetsar, hör till rokokons käraste. Originalet, som kan dateras till 1740-talets senare del, har en rik och klar färgskala och är en av de elegantaste varianterna av mönstertypen.
094 - Fjärsman Denna tapet från Sundfiske i Dalarna har ett mönster med mjukt slingrande blomrankor av en typ som tyder på ett samband med samtida tygtryck – möjligen kan tapeten t o m vara tryckt med stockar som var avsedda för tygtryck. Mönstertypen hör hemma i KarlJohan-tiden men förekom till 1800-talets senare hälft.
096 - Vilhelmina Vid restaureringen av de under 1800-talets mitt eller senare hälft uppförda kyrkstugorna i Vilhelmina i Lappland påträffades förlagan till den här tapeten. Det stora blommönstret har mycket karaktäristisk jugendstil. Mönstret skapades troligen på 1890-talet, eventuellt något tidigare om tapeten tillverkats utanför Sverige
013 - Spolargården Tapeten från Eckerda Spolargård är ett bra exempel på rokokons eleganta tapetmönster. Sirliga blomrankor bildar ett ganska fritt men ändå rytmiskt mönster med klara och väl samstämda färger. Mönstertypen känner man igen från samtida textilmönster. Vill man få en uppfattning om den ursprungliga färgskalan kan man jämföra med dåtidens måleri på porslin och fajans. Den höga kvaliteten gör det troligt att tapeten tillverkades av någon av Stockholms skickligaste tapetmakare - i samma byggnad har påträffats en tapet med Stockholms hallrätts stämpel.
093 - Vårdsätra Omkring 1850 fanns ett stort utbud av historiska stilar som kunde kombineras med varandra på olika sätt. Nyrokokon användes gärna i sällskapsrum som salar och salonger. Den karakteriseras av storskaliga medaljongmönster. Denna tapet liknar en sidendamast där medaljongerna bildas av knotiga grenar, ett motiv som är direkt inspirerat av 1700-talets rokoko. Ursprungstapeten kommer från en gård nära Flottsund i Uppland.
059 - Åkersta Åkersta är en karaktäristisk jugendbård med en böljande linjeföring med blommor och blad.
012 - Ingelsgården Bland den svenska rokokons tapetmönster är detta ett av de oftast använda. Det möter oss i alla möjliga miljöer, från det kungliga slottet i Stockholm till anspråkslösare herrgårdar och borgarhem.
064 - Västansjö Den gustavianska tidens papperstapeter har en stramare karaktär än rokokons. Randmönster, sammansatta av blomrankor och slingrande spetsar är typiska för perioden och återfinns i tapeten från Bergmansgården i Västansjö. Gården byggdes i början av 1800-talet och tapeten är från samma tid.
091 - Stocksundstorp Tapetmönstret med sina lagerkransar är typiskt för tiden omkring år 1800. Under Napoleontiden blev lagern högaktuell på grund av sin symboliska betydelse som tecken för seger eller hjältedåd. Vid den här tiden var det också vanligt att trycka tapeter med en skuggeffekt i svart. Kulörta färger i kombination med svart var mode under åren 1800-1810. Förlagan kommer från ett handgjort original i Uppland. 021 - Råcksta Under den sengustavianska tiden var det vanligt att täcka väggarna med papp som målades. Bårder med klassicistiska motiv är vanligt, t ex som ramar för väggfält. 018 - Stjärnvik Till de enklaste och självklaraste av alla tapetmönster hör randen, av olika bredd, i olika kombinationer, ofta med textila motsvarigheter.
038 - Gästgivars Målaren Jonas Wallström var född i Arbrå i Hälsingland år 1798. Han var bosatt i sin födelsesocken i hela sitt liv (han dog 1862) och har utfört åtskilliga rumsdekorationer i sin hembygd, bl a i gården Gästgifvars i Vallsta. Därifrån har förlagan till denna tapet hämtats. Wallström arbetade gärna med schabloner, som i detta fall, och i ren och klar färgskala.
006 - Dellen Schablonmåleriet har gamla anor. Det finns exempel på schablonmålningar i medeltida kyrkor. Under 1700- och framför allt 1800-talet var det en flitigt använd teknik för att dekorera väggarna i bostadshus. Mönsterspråket varierade i landet, speciellt i Hälsingland var mönstren frejdiga och färgerna starka.
090 - Liljesal Denna tapet är typisk för perioden 1860-1880, då det blev populärt med medaljongmönster utan skuggor och djupeffekter. Det skedde som en reaktion mot de föregående årtiondenas tredimensionellt tecknade tapeter, som nu ansågs vara överdrivet realistiska. Nyrenässanstapeterna dekorerades gärna med ornament i form av stiliserade växtmotiv, oftast hämtade från medeltidens och renässansens orientaliska prakttyger. 037 - Hudiksvalls teater Förlagan till denna tapet påträffades i samband med den år 1972 slutförda restaureringen av Hudiksvalls teater och är samtida med den ombyggnad som genomfördes i början av 1880-talet, då teatern fick sitt nuvarande utseende. Det strama. stiliserade mönstret, närmast inspirerat av renässansen, är karaktäristiskt för 1800-talets senare hälft.
022 - Akantus Med början redan före Kristi födelse och genom århundradena därefter har björnkloörten (på latin Akantus) inspirerat en rik och varierande flora av ornamentik. Denna bård från 1800-talets senare hälft är ett av många exempel. 088 - Kjellbergska gården Under 1800-talets senare del och 1900-talets början var det vanligt att man utnyttjade papperets färg som tapetens bottenfärg. Denna tapet, från Kjellbergska gården i Gävle, är ett bra exempel på det. Smårutiga mönster var vanliga under denna tid. Oftast var de tryckta med en skarpt blå färg på ljus botten, men även andra färger förekom.
062 - Lilla Dockekulla En alltmer teknisk fulländad tryckteknik gjorde det mot 1800-talets slut möjligt att i tapettryck framställa kopior av olika textila material och mönstertyper. Denna tapet, från Beta gård i Åtvid i Östergötland, som imiterar en vävnad i gobelängteknik med ett naturalistiskt tecknat lövverk är ett bra exempel på denna mönstertyp som introducerades i Sverige under 1800-talets senare del men som behöll sin popularitet ett gott stycke in på 1900-talet. 033 - Klöver Vid den stora utställningen i Stockholm är 1897 fick en större allmänhet för första gången kontakt med den nya stilriktning som i Sverige kom att kallas jugend. Svenska konstnärer och konsthantverkare tillägnade sig snabbt den nya stilen. Vid sekelskiftet uppsattes i fängelsedirektörens våning i Östermalmsfängelset i Stockholm förlagan till denna tapet, ett högklassigt och tidstypiskt exempel på mönsterteckning från jugendstilens glanstid. Tidens konstnärer föredrog ofta blommotiv, men urvalet av blommor var friare än tidigare och stiliseringen inte hårdare än att blomman behåller sin karaktär.
008 - Nergården Jugendtapeternas design utgjordes vanligen av strama geometriska mönster eller mjuka svängda växtmotiv. Nergården är ett exempel på den första typen med en lätt påverkan av den andra.
087 - Gamla Grand Förlagan till denna jugendtapet med sin på samma gång strama och mjuka mönstring kommer från Gamla Grand i Gävle.
092 - Axmarby Den tidiga jugendstilen i början av 1900-talet präglades av naturtrogna blommönster med ett mjukt böljande linjespel. Mönstertecknarna hämtade inspiration från trädgård och ängsflora. Den lilla margueriten tillhörde de mest omtyckta blommotiven i dåtidens tapeter. Här är stjälkarna arrangerade så att de bildar ett sammanhängande linjemönster på väggen.
044 - Elsagården Svenska slöjdföreningen, grundad 1845, försökte tidigt höja standarden på det svenska konsthantverket, bl a genom att skaffa fram mönsterförlagor av framstående konstnärer och konsthantverkare. Vid den s k hemutställningen på Liljevalchs år 1917 presenterade föreningen bl a detta tapetmönster ritat av arkitekten Uno Åhrén. Med sin anknytning till äldre mönstertyper och sin stränga stilisering, som skiljer dessa bladrankor från jugendtidens naturinspirerade mönster, är den typisk för sin tids stilideal - ”vackrare vardagsvara”. 089 - Löväng På 1920- och 1930-talen blev fantasiblommor moderna igen efter jugendtidens naturtrogna växtvärld. Denna tapet med sitt stora, yttäckande blommönster i mjuka, dämpade kulörer är typisk för tiden. Förlagan är funnen vid renoveringen av ett hus i Tierp i Uppland.
095 - Brunnsgatan På 1920- och 1930-talen fanns ett stort intresse för österländsk exotism i heminredningen. Tapeter med japanska och kinesiska motiv blev populära. Lackrött och svart var en tidstypisk färgkombination, som också förekommer i inredningsföremål som möbler och porslin. Ursprungstapeten funnen i en stadsvåning på Brunnsgatan i Gävle.
Box 907, SE-801 32 Gävle, Sweden. Ordertelefon/Phone +46 26 65 65 65. Telefax +46 26 65 65 66. Hemsida/Homepage: www.durosweden.se E-post/E-mail: order@durosweden.se
www.durosweden.se