Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hj채rna www.aivoliitto.fi

Vad kan du göra för att minska risken att drabbas?

En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är risken att du drabbas. Riskfaktorerna är huvudsakligen de som även utsätter dig för kranskärlssjukdomar och åderförkalkning dvs. ateroskleros.

Högt blodtryck

Sköt om ditt blodtryck Ett högt blodtryck är den överlägset viktigaste riskfaktorn som utsätter dig för både stroke och hjärnblödning. Att effektivt sköta om ett högt blodtryck minskar risken att drabbas med upp till 40 % under en femårsperiod. Ärftlighet och livsstil är bidragande faktorer till ett högt blodtryck. Du kan sänka ditt blodtryck genom livsstilsförändringar såsom att minska ditt saltintag och öka mängden motion. Medicinering kan behövas om blodtrycket fortfarande är högt trots livsstilsförändringar.

Ett optimalt blodtrycksvärde ligger på under 120/80 mmHg. Ett ännu normalt värde dvs. ”ett högt normalt” värde ligger på 130–139/85–89 mmHg. Ett förhöjt blodtryck ligger på 140/90 mmHg eller högre.

Rökning

Det lönar sig alltid att sluta Risken att drabbas av stroke ökar med minst det dubbla om du röker och rökning är en av de största orsakerna till kranskärlssjukdomar. Efter att man har slutat röka återgår risken för kärlsjukdomar på några år till samma nivå som för icke-rökare.

En hög kolesterolhalt i blodet

En sänkning lönar sig alltid Man har upptäckt att en hög totalkolesterolhalt i blodet har en del samband med ökad risk för stroke. Totalkolesterolhalten borde vara under 5 mmol/l och LDL-kolesterolhalten under 3 mmol/l, ännu lägre hos riskgrupper: under 4.0–4.5 och under 2.0–2.5.

Övervikt och begränsad motion

Gå ner i vikt och rör dig regelbundet Man har kunnat påvisa att övervikt och begränsad motion medför en viss risk att drabbas. Till dessa tillkommer ofta även andra riskfaktorer, såsom förhöjt blodtryck och blodsocker samt en dålig fettbalans i blodet, vilka i sig medför risker för kärlsjukdomar.

TIA-attack En TIA-attack är ett allvarligt symptom på en hotande stroke. Den tiodubblar risken att drabbas. Man bör ta en TIA-attack väldigt allvarligt och dess anledning bör utredas och en stroke måste förhindras med rätt typ av behandling.

Övriga riskfaktorer Övriga riskfaktorer är ålder, manligt kön, ärftliga faktorer och klimakteriet. En stroke beror ofta på en samverkan av många faktorer som har pågått under tiotals år.

Ibland framkommer det att den utlösande faktorn t.ex. är en infektionssjukdom, riklig alkoholanvändning eller en exceptionell fysisk eller psykisk påfrestning.

Hjärtsjukdom

Behandla tillsammans med din läkare En tredjedel av strokefallen kan härledas till orsaker som rör hjärtat. Förmaksflimmer (oregelbunden och ojämn hjärtrytm) kan orsaka att blodet i hjärtat koagulerar och kan därefter börja röra sig och då täppa igen en pulsåder i hjärnan. Även hjärtsvikt, kranskärlssjukdom och klaffsjukdomar ökar risken. Behandla riskfaktorer för hjärtat tillsammans med din läkare.

Typ 2-diabetes

Få ordning på glukoskontrollen Typ 2-diabetiker löper tredubblad risk att drabbas och ett förhöjt blodtryck fördubblar ytterligare risken. Få ordning på diabetesens glukoskontroll.

Identifiera symptomen Symptom som pekar på en stroke är • Förlamningssymptom: kraftlöshet eller känslolöshet i ena sidans arm eller ben • Hängande mungipa • Talsvårigheter • Synstörning antingen i ena eller båda ögonen eller dubbelseende • Försämrad balans, svårigheter att gå samt yrsel Symptomen är ofta smärtfria. Dock kan en plötslig och kraftig huvudvärk komma i samband med hjärnblödning.

Ring 112 Ring omedelbart larmnumret 112, om du eller en närstående får plötsliga symptom som pekar på en stroke. Det är nödvändigt med en snabb ambulanstransport till sjukhusets jourpoliklinik (inte vårdcentralen) eftersom blodproppslösande behandling måste påbörjas omgående.

Ring efter hjälp även om symptomen går över. Ju fortare behandlingen påbörjas, desto mer hjälper den.

Snabba insatser räddar hjärnan!

www.aivoliitto.fi

Stroke En stroke uppkommer av att en blodåder i hjärnan har täppts igen dvs. en hjärninfarkt eller en blödning orsakad av att en blodåder i hjärnan har spruckit.

Vid en stroke täpps någon av pulsådrorna till hjärnan igen. Om blockeringen inte öppnas i tid, dör nervcellerna i området där blodflödet saknas. Orsaken till hjärninfarkt är ofta en förträngning som orsakas av åderförkalkning. Det kan också vara fråga om en koagulering från hjärtat eller en stor blodåder som hamnar i hjärnan.

Vid en hjärnblödning blöder det som en följd av en spricka i blodåderns vägg in blod i hjärnvävnaden eller hjärnans yta. Den kan uppkomma av en åder som har skadats av blodtryckssjukdom, pulsåderbråck dvs. aneurysm eller som en följd av skada.

TIA (transient ischemic attack) är en övergående störning i blodflödet till en del av hjärnan. Symptomen påminner om hjärninfarkt, men är snabbt övergående. Symptomen varar vanligtvis 2–15 minuter (oftast under en timme).

Hjärnan reglerar människans funktioner. En vävnadsskada orsakad av stroke påverkar därför på många olika sätt den drabbades fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga. Följderna är alltid individuella och beror på skadans läge samt dess omfattning. En stroke kan orsaka bestående eller övergående förlamningssymptom i kroppen, störningar i talfunktionen samt i övriga psyket.

Stroke är en vanlig sjukdom. I Finland har cirka 82 000 personer drabbats av stroke.

Hjärnförbundet rf Suvilinnavägen 2, 20900 Åbo Tfn 02 2138 200 info@aivoliitto.fi www.aivoliitto.fi

07/2012