STBL 09/2011

09

Studentbladet

DECEMBER 2011 Sedan 1911

2012

Slösa inte bort ditt liv! Här är vårt testamente över hur du gör 2012 till det bästa i ditt liv. Dag för dag.

1. Läs någons tankar 2. Säg till någon att du älskar den 3. Låt någon annan vinna 4. Gå i terapi 5.Tänk före du talar 6. Fantisera om någon 7. Låtsas vara någon annan 8. Var en bättre version av dig själv 9. Säg förlåt 10. Lugna ner dig 11. Läs tidningen 12. Klä dig i kragskjorta 13. Panta dina flaskor 14. Berätta en hemlighet 15. Erkänn att du är en dålig chaufför 16. Tjäna mer pengar 17. Busring 18. Sjung en serenad 19. Ge en massage 20. Använd kondom 21. Ät broccoli 22. Klipp dig 23. Bota cancer 24. Beröm dina föräldrar 25. Smörj in knävecken 26. Joddla 27. Koka te åt någon 28. Facebooka inte 29. Var barnvakt 30. Torka din dator 31. Skriv en lista 32. Veckohandla 33. Skriv ett blogginlägg 34. Skicka ett kärleksbrev 35. Ligg med någon 36. Möblera om 37. Gå på yoga 38. Le 39. Drick öl 40. Öva dig på morsekod 41. Försov dig 42. Gå på brunch 43. Läs en bok 44. Gör varma smörgåsar 45. Raka dina ben 46. Gör en lista på dina hångel 47. Baka en pizza 48. Hitta på ett partytrick 49. Radera folk från mobilen 50. Skicka en vänförfrågan 51. Flirta med busschauffören 52.Topsa dina öron 53. Planera morgondagens outfit 54. Sätt upp mysbelysning

55. Ring din mormor 56. Ta en livförsäkring 57. Använd inga pengar 58. Gör en tvåårsplan 59. Skriv en bok 60. Slå vad 61. Lär dig koda 62. Blås såpbubblor 63. Lista alla du legat med 64. Släng dina söndriga strumpor 65. Se på nyheterna 66. Skicka kedjemejl 67. Lös sudoku 68. Betala räkningarna 69. Klipp dina tånaglar 70. Ring din farmor 71. Gå på loppis 72. Svara på spam 73. Skriv till jultomten 74. Lär dig en låt utantill 75. Berätta en vits 76. Byt ringsignal på telefonen 77. Diska 78. Häng dina strumpor parvis på tork 79. Chatta på nätet 80. Sminka dig 81. Lista alla dina ägodelar 82. Tala politik 83. Stapla sockerbitar 84. Dammsug ditt hem 85. Lär dig en ny svordom 86. Ta dina vitaminer 87. Bota aids 88. Upptäck ett nytt band 89. Planera veckoslutet 90. Köp något 91. Lär dig sjunga 92.Klättra upp i ett träd 93. Ge dig själv ett superhjältenamn 94. Ta en tatuering 95. Gå ut med soporna 96. Bädda din säng 97. Ät lunch 98. Klä dig i hatt 99. Andas lugnt 100. Hitta på ett nytt språk 101. Kom ihåg vad din mamma lärt dig 102. Köp en ost 103. Städa upp på din hårdskiva 104. Skaffa dig en peruk 105. Säg att någon är snygg 106. Gör någons dag 107. Skaffa mustasch 108. Fäll ner wc-locket

109. Knacka 110. Väx upp 111. Vägra se på tv 112. Cykla till stranden 113. Läs Guiness rekordbok 114. Ring din pappa 115. Läs andras horoskop 116. Spela golf 117. Bli försenad 118. Bildgoogla dig själv 119. Vik en origamifågel 120. Titta på tåg 121. Se en ny film 122. Prata med Jehovas vittnen 123. Ring elbolaget 124. Mata duvorna 125. Skicka ett vykort 126. Färgkoda din bokhylla 127. Dammtorka 128. Stirra på din navel 129. Stek ett ägg 130. Skriv ett testamente 131. Förfölj brevbäraren 132. Bygg ett korthus 133. Fyll i en undersökning 134. Tala med telefonförsäljaren 135. Stryk dina lakan 136. Rengör ugnen 137. Välj en ny favoritfärg 138. Ring en vän 139. Kasta gammal mat 140. Läs kartboken 141. Sov bort dagen 142. Bli full 143. Vänd ut och in på dina ögonlock 144. Stå ute i regnet 145. Gå i bastun 146. Spring en maraton 147. Leta efter landminor på gården 148. Simma med kläderna på 149. Skriv ett rim 150. Lös Rubiks kub 151. Skriv en essä 152. Väg dig 153. Sortera dina skivor i alfabetisk ordning 154. Måla naglarna 155. Stirra på folk 156. Småprata med kassabiträdet 157. Skicka en demo till ett skivbolag 158. Ge dig själv ett nytt smeknamn 159. Ge alla dina vänner nya smeknamn

160. Räkna dina vänner 161. Ta en piercing 162. Krama sopgubben 163. Förolämpa någon 164. Bryt av alla dina tändstickor 165. Ordna en temafest 166. Drick chardonnay 167. Sluta dricka mjölk 168. Kolla din mejl 169. Hacka en webbsajt 170. Beställ något från tv-shop 171. Skrapa dig på ryggen 172. Smörj in dina hälar 173. Duscha 174. Gör antecknignar 175. Byt namn på folk i din telefonlista 176. Se en tecknad film 177. Ring USA 178. Gör ett blandband 179. Planera din pensionering 180. Lyssna på Kent 181. Ät spagetti 182. Sluta slösa bort ditt liv 183. Skaffa en ny vän 184. Rita ett porträtt 185. Tala engelska hela dagen 186. Lek sanning eller konsekvens 187. Gå ut 188. Dansa samba 189. Gå på zumba 190. Konvertera till en ny religion 191. Var lat 192. Hoppa hopprep 193. Dröm om ett hus 194. Gå på dejt 195. Kommentera på alla facebookstatusar 196. Ät en apelsin 197. Klättra ut genom fönstret 198. Håll käften 199. Hälsa på dina grannar 200. Byt skjorta 201. Sy en klänning 202. Byt profilbild 203. Var supereffektiv 204. Läs en ordbok 205. Batikfärga ett tyg 206. Unna dig något 207. Lek kurragömma 208. Gör kullerbyttor 209. Designa ett brädspel 210. Mät din snopp/dina bröst 211. Putsa naglarna 212. Se hur många vindruvor som har rum i din mun 213. Byt yrke 214. Städa din väska 215. Kasta dina kvitton 216. Smält ner något 217. Ät mellanmål 218. Väss dina pennor 219. Vattna blommorna 220. Plocka blommor 221. Baka ett bröd 222. Adoptera en katt 223. Starta om din dator 224. Använd tandtråd 225. Polera dina skor 226. Titta på stjärnorna 227. Få dig själv att gråta 228. Se din favoritfilm 229. Poppa pocorn i kastrull

230. Rör om i en myrstack 231. Skäll på hundar 232. Var en besserwisser 233. Spionera på någon 234. Prata med väggarna 235. Göm dig under sängen 236. Chilla 237. Starta en demonstration 238. Ha en åsikt 239. Välj ett turnummer 240. Räkna kalorier 241. Välj att inte knarka 242. Kontrollera väderrapporten 243. Lyssna på radio 244. Måla dina väggar 245. Var oförsiktig 246. Kom hem i tid 247. Lyssna på Ebba Grön 248. Se på gamla foton 249. Tänk på dina tarmar 250. Räkna sekunder 251. Fotografera alla dina ägodelar 252. Designa en tatuering 253. Spå dig själv 254. Busring på grannens dörr 255. Planera vad dina barn ska heta 256. Spela schack 257. Träna ditt husdjur att spela död 258. Tvätta fönstren 259. Noppa din bikinilinje 260. Spela monopol 261. Ring presidenten 262. Ställ upp i ett val 263. Gör egen musik 264. Gör en skattjakt 265. Klä dig i för stora kläder 266. Ät godis 267. Hitta på en glassmak 268. Ring Ben&Jerrys och berätta om din nya glassmak 269. Kontrollera om du finns på Facebook 270. Googla din mamma 271. Ignorera dina vänner 272. Odla sarkasm 273. Lista dina hjältar 274. Klä upp dig 275. Byt skosnören 276. Välj en superhjältekraft till dig själv 277. Hitta på en ny dans 278. Gå och fiska 279. Nyp dig i armen 280. Slösurfa på nätet 281. Läs Shakespeare 282. Nynna en symfoni 283. Läs instruktionerna till brandsläckaren 284. Skaffa en brandsläckare 285. Prata med nyhetsuppläsaren på tv 286. Smörj in dina läppar 287. Använd hjälm 288. Skriv en novell 289. Hälsa på alla du möter 290. Handtvätta dina kalsonger 291. Bär en mask 292. Lek med ett djur 293. Stirra på molnen 294. Bit på naglarna 295. Skriv ett brev 296. Starta ett band 297. Lär dig spela kantele

298. Njut av konst 299. Gå på museum 300. Läs ett magasin 301. Vägra dricka kaffe 302. Använd benvärmare 303. Lär dig sticka 304. Virka en mössa 305. Koka din egen saft 306. Korka en öl 307. Gå på restaurang 308. Berätta om dina rädslor 309. Sjung för bartendern 310. Sluta röka 311. Ät ett äpple 312. Kläm en finne 313. Räkna dina mynt 314. Följ aktiemarknaden 315. Märk alla dina kläder 316. Vänd ut och in på dina ögonlock 317. Mät ditt hår 318. Räkna så långt du kan 319. Städa ditt klädskåp 320. Sälj kläderna som blivit för små 321. Gör en ultimat smörgås 322. Lär ett barn svära 323. Vik ett pappersflygplan 324. Sätt upp ett foto på dig själv i skolan 325. Prova alla dina kläder 326. Vinn på lotto 327. Tänk på pingviner 328. Boka en resa 329. Lär dig alla huvudstäder 330. Ring din gamla geografilärare 331. Väss dina skridskor 332. Skaffa en ny hobby 333. Tigg komplimanger 334. Alliera dig med någon 335. Skicka ett hatbrev 336. Reklamera en vara 337. Hjälp någon 338. Anta en utmaning 339. Sluta snooza 340. Mena vad du säger 341. Prisa någons intellekt 342. Ge en present 343. Var tvetydig 344. Ligg med någon 345. Kasta den tomma wc-rullen 346. Låt någon annan vinna 347. Ät mera 348. Sympatisera mer 349. Paja någons hår 350. Läs ett bibelcitat 351. Planera en kupp 352. Låtsas att din vän är en superhjälte 353. Släck lampan 354. Var en bättre människa 355. Hångla 356. Ät med fingrarna 357. Börja kompostera 358. Dissekera en fiskpinne 359. Vårstäda 360. Designa en skokollektion 361. Lär dig vissla 362. Tugga tuggummi 363. Ring statsministern 364. Noppa ögonbrynen 365. Skaffa dig ett liv Källor: Bli rik! Bli kåt! Bli frälst! av Benrik och listan Things you must do to make me happy.

STUDENTBLADET • DECEMBER 2011

Ledare

00:09

Handklovar och ordbovar Visste du att enbart 15 procent av befolkningen lever i länder med pressfrihet och hur skulle du egentligen reagera om du hamnade i finkan på grund av fel slags Facebook-uppdatering?  f a n n y l i n dh o l m

Kära herr Vázcues Raña, chefredaktör för tidningen El sol de Toluca i Mexiko!

Hur mår du? Jag mår riktigt bra.

Egentligen skulle jag vilja fråga hur hett det är så här års i Mexiko, vad ni äter så här på fredagen och ifall ni har avkylda vingårdar som man kan svalka sig i. Men det finns så mycket annat som jag funderat på på sistone. Jag tycker inte att det är helt reko att ni burat in de två sociala nätverkarna Gilberto Martínez Vera och María de Jesús Bravo Pagola i Mexiko. Jag vet ju att du personligen inte är ansvarig för det, att rättsstaten knakar i fogarna medan statens offensiv mot droghandeln fortsätter, men tänkte ju ändå påminna dig om att fängslade journalister och oberoende medier borde få lite mera spaltutrymme.

Jag ska inte tråka ut dig med långa haranger om det fria ordet.

Men ifall herr Vázcues Raña har lite tid och fickpengar och tänkte resa runt i Mellanöstern och Asien så borde han kanske veta annat än vilka solkrämer och badtofflor som han borde ta med sig på resan.

Chiranuch Premchaiporn från Thailand riskerar över 50 års fängelse för läsarkommentarer på nättidningen Prachatai. Och den 19-åriga studenten Jabbar Savalan avtjänar ett 2,5 årigt fängelsestraff i Azerbajdzjan för att ha länkat till en regimkritisk artikel på Facebook.

Också den egyptiske bloggaren Makeil Nabil Sanad fick tre år fängelsestraff för att ha förolämpat armén på Facebook.

Tråkigt nog herr Vázcues Raña så diskuterar vi inte i Finland överlag och speciellt inte inom studentkretsar tillräckligt om yttrandefrihet. Enligt Freedom House statistik är Finland ett av länderna som är högst på

Låt oss prata om sex. Skribenter i

FW: Porr är underskattat Porren som kulturform breddar våra sexuella normer.



J E N S F INN Ä S

Studentbladet har i alla tider haft en besynnerlig förkärlek för just det här ämnet.

Låt oss prata om porr. Denna föraktade och skamfyllda kulturform.

Kulturform? Ja, jag tänkte faktiskt hävda att det är en kulturform.

Två amerikanska forskare, Ogi Ogas och Sai Gaddam, presenterade tidigare i år en porrundersökning av gigantiskt mått. I boken A billion wicked thoughts (En miljard syndiga tankar) skärskådar forskarna våra sexuella fantasier genom att analysera miljontals porrsökningar. Slutsatsen? Den normala porrkonsumenten är långt ifrån så normal som vi normalt tror.

Eller vad sägs om de här resultaten.

I Kenya, Tjeckien och England var

skalan för pressfrihet i världen. I och för sig är det lite konstigt med tanke på att största delen av tidningspressen och etermedierna i Finland enbart ägs av ett antal bolag. Men vi kickas ju åtminstone inte ut från universitetet för att ha haft fel slags status på Facebook, liksom verkligheten är i Vitryssland i dag. Inte behöver vi heller gömma datorn om natten liksom den vitryska regimkritiska journalisten Ales Herasimenka som besökte Finland häromveckan. Han ska skatta sig lycklig för att han ännu är på fri fot.

Jag tycker vi ska lyfta på hatten åt sådana som Herasimenka för antalet fängslade journalister runtom i världen är högre än på närmare tjugo år. Hela 179 journalister sitter fängslade på grund av bland annat arabvåren, sammandrabbningarna i Thailand och den dalande rättstaten i Mexiko.

Och enbart 15 procent av jordens befolkning bor i länder med pressfrihet.

Kan du förstå att studentrörelser anses vara ett farligt instrument för oliktänkande och cirka 570 medier är censurerade.

Jag fattar om all den här informationen känns overklig, men du kan ju alltid sprida ordet och lobba för pressfrihet i Egypten, Honduras, Ungern, Mexico, Sydkorea, Thailand och Ukraina.

Señor Vázcues Raña, du har en viktig uppgift att belysa.

Ha det bäst, Hälsningar Det här är ett försenat brev som en del av Amnesty internationals globala manifestation för frigivning av samvetsfångar och människorättsfångar.

pensionärsporr, granny porn, ett av de mest populäraste sökorden, kvinnor låter sig gärna upphetsas av gayporr och många heteromän går i gång på transpersoner (shemales) som har sex.

Resultaten visar att vi inte är så sexuellt frigjorda som vi kanske vill tro.

Det finns fortfarande ett diskrepens mellan vad folk vill göra i sänghalmen och vad som anses politiskt korrekt.

Resultaten visar också att internetporren är en underskattad kulturform.

Den anklagas vanligen för att förvrida och förvilla våra sexuella fantasier. Mera sällan påpekas att den faktiskt också bidrar till att frigöra oss sexuellt.

Kulturens uppgift är att ifrågasätta rådande normer, utmana våra instinkter och få oss att tänka i nya banor. Och är det inte just det här som porren gör? I

porrfilm kan man ha sex hur som helst, var som helst, oavsett vad konventioner säger. Sakta med säkert breddar den därmed också våra sexuella normer.

Nyckelordet här är breddar. Den som trodde att porrfilm bara var blondiner med jättepattar bör nämligen titta närmare på Ogas och Gaddams undersökning. Porrsexet kommer nämligen numera i alla färger och former. I allt större utsträckning är det dessutom hemproducerat.

Dags alltså att ta porren ur snuskskrubben och ge den det erkännandet den faktiskt förtjänar.

Skribenten var redaktionssekreterare på Studentbladet 2008 och är i dag frilansjournalist.

dedember tjugohundraelva

•

studentbladet

•

03

chefredaktör & ansvarig utgivare Fanny Lindholm 050 563 4790, chefred@stbl.fi Redaktionssekreterare Catariina Salo 050 501 7331, red@stbl.fi Grafisk formgivare Rasmus Kyllönen grafiker@stbl.fi

Nordens äldsta studenttidning • Årgång 100

Redaktionen Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 Helsingfors • Redaktör i Åbo Roger Norrgård, rnorrgar@abo.fi • Redaktör i Vasa Emelie Jakobsson, jakobsson.emelie@gmail.com • AnnonsFÖRSÄLJNING Oy Nordinfo Ab / Mats Almqvist, 040 548 5316, mats. almqvist@nordinfo.fi • AnnonsMATERIAL stbl@nordinfo.fi. Annonser bör lämnas in senast tio dagar före utgivningsdatum. • Kansli, adressändringar, PRENUMERATIONER 045-8759759, kansli@stbl.fi • Utgivare Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) rf. Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 Helsingfors • Generalsekreterare Linda Sundman, 045-8759759, kansli@stbl.fi • Ordförande Peter Sjöholm, 040 565 8688, ordforande@stbl.fi • Styrelse Kim Blomqvist, Mia Haglund, Sofia Julin, Henri Lohilahti, Isabell Mattsson, Natalie Segercrantz, Richard Sundman, Elias Vartio, Danica Vihinen, Hannes Wallin, styrelsen@stbl.fi • Tryckeri KSF Medias tryckeri, Vanda • UTGIVNING 2011 Studentbladet utkommer fem gånger under vårteminen 2011 och fyra gånger under höstterminen 2011.

Tidningen sänds till medlemmarna i ÅAS, SHS, ASK och Novium samt de svenskspråkiga medlemmarna i HUS och AUS. En prenumeration kostar 20 euro för övriga studerande, 40 euro för icke-studerande, 45 euro inom Norden och 55 euro utanför Norden. Upplaga: 12 000 (2 st Abi-nummer á 14 000). Redaktionen ansvarar inte för icke-beställt material.

Pärm OCH SID 4: Lasse Lindfors • Studentbladet och Pajkvinnan kom bra överens i regnet. Tack för oss!

STUDENTBLADET • DECEMBER 2011

Start

NR09 NU • Brudar med balls sidan 10 • Farlig journalistik sidan 12 • Om finska och amerikanska soldater 13 • Vänstern är pop sidan 14 • Miss Boss 16 • Kristallkulan hittades på undervisningsministeriet 17 • Flyttlådorna bärs in för nya redaktionen 18

• Pajkvinnan – allas favoritkvinna sidan 20 • Vi måste lära oss sörja sidan 24 • VI • Porr är inte okej sidan 28 • QA • Sex är möjligt för alla sidan 29 • Motpoler • Ligga runt sidan 30

FÅ • I år blir nyåret inte en besvikelse 32 • SE • Spelklappar och feministteater sidan 34 • HA • Klackarna i taket sidan 35 • GÅ • Fest på egen hand sidan 36 • SÅ • Typon och tabbar sidan 38

DE Våra medarbetare i nummer 9 JONAS SUNDSTRÖM Jonas “Mysfabo” Sundström tror han är konstigare än vad han egentligen är.

Jobbar på Radio X3M fast han inte är homosexuell.

Han funderar på att bli hårmodell eller att sälja ångest på burk. Skriver en självbiografisk bok med projektnamnet Jag är en kåldolm.

CHRISTA MÄKINEN har kanske ett år kvar av sina sociologistudier vid Åbo Akademi.

För tillfället är hon besatt av att vika papper till geometriska for-mationer och att fylla sina julstjärnor med fikonsylt och getost. Ibland kan man också höra henne på den statliga lokalradion i Åboland.

ANNINA SUOMINEN är en av österbottningarna som släpat sig ner till Helsingfors för att studera journalistik. På fritiden slukar hon tidningar och böcker med god aptit och skriver. När humöret når botten och fingrarna trasslar ihop sig kopplar hon av med kampsport eller våldsamma spel.

FANNY MALMBERG går helst under namnet Fatima.

Hon tycker om att hänga upp och ner i metallstänger och gillar barnprogrammet Pikku kakkonen.

Fanny charmar med ett stort leende, har benägenhet för att skriva och som studerande på ÅA är det ju självklart att hon läser Karl Marx på sin fritid.

Redaktionen listar årets tabbar och missar samt erinrar sig om året som gått. Sidan 38

dedember tjugohundraelva

•

studentbladet

•

05

Möt månadens student.

DU

06 • studentbladet • december tjugohundraelva

Miika Petterssons bakgrund

är brokig. Han har åkt in och ut ur fängelset sedan han var 17 och sysslat med både alkohol och droger.

Hur kommer det sig att han numera jobbar med just stand up-komedi?

– Mitt liv har varit trassligt, sprit och annat. Jag har haft det svårt för att jag gjort det svårt för mig, börjar Pettersson.

Han har en lång brottslig bakgrund och har suttit inne i nästan åtta år. 2005 häktades han igen för grovt skattebrott och har en fyraårsdom framför sig. Men först ska turnén avslutas. Miika Pettersson har sedan 2010 jobbat hårt med komik, han har under de senaste elva månaderna haft 110 gig. Det gör honom till en av de mest aktiva finska stand up-komikerna.

Karriären utvecklades snabbt. I december 2010 bestämde Pettersson att han skulle våga sig upp på scenen och prova på det han alltid drömt om. Något överraskande berättar han att den som gav honom inspiration till ett bättre liv och karriär inom komiken var jonas gardell. Den hårdhudade brottslingen Pettersson var en ännu som 17-åring en fördomsfull lantis som var misstänksam mot människor som kom från andra kulturer, men Gardells humor fick honom att tänka om. Resan till Sverige förändrade honom.

– Jag föddes i Sverige men flyttade tillbaka till Finland redan som barn. Senare bodde jag ett tag i Sverige men flydde från polisen tillbaka till Finland igen och blev fast här. Jag har ändå hela tiden velat tillbaka till Sverige, berättar Pettersson.

– Jonas Gardell fick mig att se världen på ett annat sätt, han sopar inget under mattan.

Sedan dess har Petterssons främsta drog varit skrattet, hur klyschigt det än låter. Enligt honom är humorn både den bästa copingmetoden och det bästa sättet att undvika problem. Hans stand upambition är nämligen inte helt ytlig. Miika Pettersson drömmer om att kunna utbilda ungdomar, som riskerar bli brottsliga eller redan är det, i humor.

– Alla borde få en chans till och integreras tillbaka till samhället.

Jag vill hjälpa utsatta att hitta skrattet.

Miika Pettersson har lärt sig om humor på sin snåriga väg genom livet. När han satt i fängelset brukade han lyssna på de intagna som ingen annan orkade med. Han brydde sig inte om att de snackade skit så länge som deras historier var roliga. När han själv står på scen är han hundra procent sig själv. Skämten är inte precis politiskt korrekta och många kan tänkas bli provocerade av vitsar om bögar, jättedildos och övervikt. Publiken skrattar samtidigt som den ser skräckslagen ut över att skratta åt så opassande saker. Än så länge har ingen blivit sårad av hans skämt, berättar Pettersson, men å andra sidan, har man sett Miika Pettersson är det svårt att föreställa sig att någon skulle våga klaga på honom.

Pettersson skämtar mycket om sin vikt. Han är inte mest stolt över de skämten, men de signalerar åt publiken att han kan skämta om sig själv och att ingen behöver känna sig besvärad över hans yttre.

– Jag ser ut så här och jag vet det. Många med min bakgrund försöker gömma sig, men jag är mig själv och kan skratta åt mig själv.

Pettersson är inte rädd för att skämta om andra heller . På frågan om vad man borde skämta om mer svarar han riksdagsledamot jani toivola. Han tycker att man borde kunna skämta om alla, även om dem som tillhör minoriteter. Toivola är mörkhyad och öppet homosexuell.

– Det känns som att man inte får skratta åt Toivola. Får man inte skämta om någon som tillhör två olika minoriteter? Och vill minoriteterna ens bli representerade av honom?

Pettersson tycker om politiska skämt och tycker att teuvo hakkarainen får utstå mycket på grund av det han säger, men Jani Toivola tar alltid illa upp.

– Toivola är lika okunnig som Hakkarainen, båda är lika illa rustade för riksdagen. Det är skrattretande.

t E X T h a n n a n o rde n s wa n • f o t o be n j a m i n su o m e l a

Gangstakomikern Miika Pettersson beundrar Jonas Gardell och tycker att man borde skämta mer om Jani Toivola. Den skrattfrälsta stand-upparen provocerar med sina råa skämt men har samtidigt en ädlare baktanke med det han gör.

”Mitt namn är Miika och är ni inte snälla äter jag upp er”

NYLANDS NATIONS STIPENDIER FÖR ÅR 2012 Ansökningstid den 1 januari – 31 januari 2012

Stipendier för studerande som är medlemmar av Nylands Nation Stipendier utdelas ur de allmänna, medicinska, juridiska, humanistiska, matematisknaturvetenskapliga, agrikultur-forstvetenskapliga och statsvetenskapliga fondgrupperna samt ur kulturfonderna och Hugo E. Pippings minnesfond.

Den sammanlagda utdelningen ur dessa fonder är ca 75 000 €.

Svensk Ungdom söker två nya politiska sekreterare.

En politisk sekreterare till Nylands krets och en till Helsingfors krets.

Heltidstjänsterna på SU:s förbundskansli på Simonsgatan 8 i Helsingfors är tidsbegränsade till två år med möjlighet till förlängning.

Jobben ger enastående erfarenheter av verkligheten i en modern finlandssvensk politisk ungdomsorganisation i stark utveckling. Under perioden kommer du ha en viktig roll då det gäller att förbereda inför och vinna kommunalvalet hösten 2012.

Din fritt formulerade ansökan med meritförteckning vill vi ha senast den 31 december per e-post: silja@su.fi.

Forskarstipendier för medlemmar av Nylands Nation Forskarstipendierna utdelas till graduerad sökande som studerar för licentiat- eller doktorsgrad. Ansökan för forskarstipendium skall åtföljas av en forskningsplan, rekommendation av akademisk lärare och CV. Den sammanlagda utdelningen är ca 125 000 €.

Ansökningarna bör finnas tillhanda på nationens kansli senast tisdagen den 31 januari 2012 klockan 16.00. Ansökningsblanketter fås från kansliet, Kaserngatan 40, öppet måndag-torsdag kl. 10-13 (tfn 09 631 969) och på www.nylandsnation.com.

Du förutsätts kunna börja jobba 1 februari.

Nästa nummer utkommer 3.2.2012.

Förbundssekreterare Silja Borgarsdóttir Sandelin, 050 366 8291, silja@su.fi

Mer information om tjänsten på www.su.fi

Nordens äldsta studenttidning • sedan 1911

ARVID MÖRNEtävlingen 2012

Bli vän med vännerna!

– skönlitterär tävling för finlandssvensk ungdom

Svenska folkskolans vänner utlyser Arvid Mörne-tävlingen 2012. Syftet med tävlingen är att främja intresset för skönlitterärt författarskap. Denna gång gäller tävlingen dikter.

Tävlingen står öppen för personer som vid tävlingstidens utgång inte fyllt 30 år.

Ett första pris om 5 000 euro, ett andra pris om 3 000 euro och ett tredje pris om 2 000 euro delas ut. SFV förbehåller sig publiceringsrätten till de prisbelönade tävlingsbidragen.

Instruktion för deltagande: Ämnesvalet är fritt, och varje deltagare skall sända in minst fem men högst tio dikter. En förutsättning för deltagande är att dikterna inte tidigare har publicerats, att de är skrivna på svenska och att bidragsgivaren inte tidigare har publicerat sig i skönlitterär bokform. Manuskripten returneras inte, varför författarna för egen del bör ta en kopia av insända bidrag.

Manuskripten skall vara försedda med presudonym och födelseår. Bifoga ett slutet kuvert med pseudonym, namn, personbeteckning, adress, telefonnummer och e-postadress. Tävlingstiden utgår den 13 januari 2012 (poststämpel godkänns).

Prisutdelning sker den 4 maj 2012.

Manuskripten sänds till Svenska folkskolans vänner, PB 198, 00121 Helsingfors.

Märk kuvertet Arvid Mörne-tävlingen.

Närmare uppgifter om tävlingen ger SFV:s biträdande kanslichef Catharina Gripenberg, tel. 040-778 0351, catharina.gripenberg@sfv.fi 08 • studentbladet • december tjugohundraelva

Svenska folkskolans vänner är en opolitisk, mångsidig och livskraftig förening med cirka tiotusen medlemmar. SFV är aktör inom utbildningssektorn, äger förlag och kulturhus, ger ut egna publikationer och entusiasmerar och stöder personer med priser och medaljer.

Bli medlem!

www.sfv.fi

Enklast via webben www.sfv.fi eller ring 09-6844 570.

Medlemskapet kostar bara 10 e. För avgiften får du kulturtidningen Svenskbygden (5 nr/ år) och föreningens uppskattade årsbok SFV-kalendern.

Kanslitiden är 9–15 Annegatan 12, Helsingfors

Vi finns på Facebook Twitter YouTube

”Det kommer också att finnas provocerande artiklar som är mera rock n’ roll.”

f o t o be n j a m i n su o m e l a

Nya chefredaktören Ida Henriksson om nästa års Studentbladet på sidan 18.

Samhället

NU Aktuellt i när och fjärran.

DIRTY ROLLERS

010 • studentbladet • december tjugohundraelva

Brudar i nätstrumpbyxor som skrinnar runt och tacklar varandra – är det ett subkulturellt fenomen eller är roller derby faktiskt seriös idrott? t E X T F a n n y m a l m berg • f o t o s i m o n her m a n s

till en mörk förort i Åbo för att följa Dirty River Roller Grrrls! roller derby träningar. Lagnamnet syftar på den skitiga ån som flyter genom Åbo och på en av de bilder laget använder som symbol finns en bajsande svan. Det är inte bara bilden som är smutsig, roller derby som sport är inte vacker även om man leker med stereotypa bilder av kvinnlighet.

Roller derby är en kontaktsport, enbart för kvinnor, där man på rullskridskor åker motsols kring en oval bana. På plan finns två lag med varsin jammer som ska ta sig igenom klungan med motspelare (blockers) och får på detta sätt poäng. De egna lagkamraterna försöker hjälpa jammern och samtidigt förhindra det motsatta lagets jammer att ta sig igenom. hanna strandberg och kajsa rintamäki började träna roller derby strax efter att Dirty River Roller Grrrls! (DRRG) grundades hösten 2010. Att räkna blåmärken hör numera till deras vardag. Båda tycker det har varit roligt att vara med ända sedan början och få ta del av att utveckla sporten i Åbo, trots att det inte alltid är helt lätt att börja från noll. Men de är överens om att man får otroligt med energi av att märka att det funkar.

Hur kommer det sig att ni föll för roller derby?

Det var första lagsporten som jag kände mig bekväm med. Det har inte något med studierna att göra och ger ett nytt sammanhang. Också det att man gör allt själv kändes roligt, säger Hanna.

Derbyn kännetecknas av en stark gör-det-själv anda. För tillfället tränar DRRG sig själva och de turas om att dra träningarna. Grundtanken i roller derby är att alla är välkomna med oberoende av lagtillhörighet eller tidigare erfarenhet. Man tränar upp varandra i systraskapsanda. För Kajsa var gemenskapen det som lockade mest vid sidan av kombinationen av fysisk och strategisk träning.

Hanna håller med och tycker det absoluta plusset med roller derby är sammanhållningen mellan lagen.

Tröskeln att träna med andra är låg, man tar bara kontakt och är alltid välkommen. Också gästtränare besöker de olika lagen för att dela med sig av sin kunskap.

Detta är en derbyanda som råder hela världen över. Även om sporten utvecklades redan i 1930-talets Amerika tappade den sin seriösa stämpel under 1960-talet då det blev mera show än idrott. Idag försöker man slå igenom med derbyn som en riktig sport som är strategiskt svår och kräver väldigt mycket träning. Men det som lever kvar från showtiden är derbynamnen och klädstilen. Många vill överdriva det feminina med nätstrumpbyxor och minikjolar samtidigt som de har ironiska namn som t.ex. Libressekiller. De vill ta fram ett slags alterego och leva ut det på spelplanen.

Minikjolarna till trots handlar det inte om att vara graciös - man kan skada sig trots att man har alla tänkbara skydd på sig. De facto är det bara några veckor sedan Kajsas knä gick ur led, men hon konstaterar lugnt att man får räkna med att vrister och knän går ur led och att någon svanskota bryts då och då.  Jag har åkt ut

rollergirls i populärkulturen

1 • I den nostalgiska halvpornografiska filmen Boogie Nights från 1997 spelar Heather Graham karaktären Rollergirl. Klassikercitat från filmen: I never take my skates off.

2 • I videon till Sorry drar Madonna själv på sig ett par rullskridskor och susar runt med sina dansare i ett rosalila skimmer.

3 • Om du googlar Rollergirl kommer Nicole Safft upp. Hon är den tyska sångerskan med ett par dancesinglar som de facto går under artistnamnet Rollergirl.

december tjugohundraelva

•

studentbladet

•

011

Nätet är vägen ut Ales Herasimenka är 24 år, journalist och en av personerna bakom nätverket Generation.by – en sida för ungdomar i Vitryssland som strävar efter att skapa medvetande om demokrati och den vitryska identiteten, med allt vad det innebär. t E X T & f o t o th o m a s s i l é n

låter det inte som en så revolutionerande sak att driva en webbsida och skriva lite artiklar. Men för ungdomen i det vitryska samhället är friheten att uttrycka sig långt ifrån en självklarhet.

Skuggan av det forna Sovjet lever kvar och i slutet av 2010 hårdnade klimatet efter presidentvalen där stora skaror demonstrerade mot det misstänkta valfusket. ales herasimenka är utöver journalist även studerande. Han avslutade sina studier i Vitryssland tidigare i år och fortsätter nu att vidareutbilda sig i Vilnius i Litauen. Hans liv består av att pendla fram och tillbaka mellan de här länderna. När han arbetar som journalist verkar han ofta under olika pseudonymer för att undvika repressalier från myndigheterna.

– Jag har i princip fyra olika identiteter, berättar Ales. Det är inte tryggt att publicera artiklar om vissa evenemang eller vissa åsikter under mitt riktiga namn. Så här arbetar även flera av mina kollegor.

Som studerande löper man alltid risken att bli avstängd från universitetet om man är obekväm i regeringens ögon. Efter protesterna kring presidentvalet stängdes ett 150-tal universitetsstuderande av för sitt deltagande. En del vitryska journalister har även blivit bannlysta från att komma tillbaka in i landet.

– Jag är väl medveten om att om jag publicerar något och skriver under med mitt riktiga namn så kan KGB stå utanför föreläsningssalen dagen därpå.

För många i väst

Nätverkande på nätverket

Ales är även engagerad i projekt där han vill visa hur valprocesser går till i demokratiska länder, och han försöker också att arbeta för att avskaffa visumkraven för vitryska medborgare eftersom han anser att regelverket ännu mera bidrar till invånarnas isolering från omvärlden. Men i dagsläget sätter han sin förhoppning främst till internet.

Nätet har inneburit mycket för yttrandefriheten i Vitryssland. Till skillnad från de statligt styrda medierna ger internet folket möjlighet att ge luft åt sina

012 • studentbladet • december tjugohundraelva

åsikter på ett helt nytt sätt. Det är här Generation.by fyller sin största funktion. Utöver att vara en informationskälla agerar den även som en samlingsplats och en opinionsbildare för den vitryska ungdomen.

– Projektet Generation.by är en portal, en tillflykt från den strikt skriptade verklighet som den vitryska staten tvingar på sina medborgare. Jag vill inte bara förmedla hur svårt läget är utan även inspirera, visa att det finns alternativa sätt att se på världen.

Innan Facebook blev översatt så att även folk som inte talade engelska kunde ta del av det, fanns redan ett liknande, ryskt alternativ kallat Vkontakte. Men Vkontakte har begränsningar.

– Vi bör använda oss av det, eftersom det är det i särklass populäraste forumet i Vitryssland. Men det är inte tryggt. KGB har möjlighet att stänga av det när som helst om det uppstår en spänd situation. De kan också pressa personerna bakom nätverket att avslöja information om organisatörer för evenemang och liknande. Därför är det viktigt att ha flera alternativ.

Hoppet om en politisk vår

I oktober rapporterade det polskbaserade Radio Racja och organisationen Charter 97 att de vitryska myndigheterna försökte få universitetsstuderande att underteckna avtal om att de inte ska delta i revolutioner mot regeringen på sociala nätverk. Och i ett försök att stävja det växande internetengagemanget bland de missnöjda i Vitryssland undertecknade president aleksandr lukasjenko nyligen ett antal lagar som bland annat ska göra det möjligt att åtala organisatörer som ordnar möten online.

– Ungdomarna försöker alltid hitta nya sätt att kringgå förbuden, säger Ales.

Ales tror att en förändring kommer, och det är genom Vitrysslands unga det kommer att ske.

– Det finns många i det här landet som väntar på en revolution som den i Mellanöstern. Den politiska vintern i Vitryssland kommer att ta slut förr eller senare.

Iran, Eritrea, Kina och Burma har mest fängslade journalister.

15%

av jordens befolkning bor i land med pressfrihet.

Egypten, Honduras, Ungern, Mexico, Sydkorea, Thailand och Ukraina är de ländre i världen med mest inskränkt pressfrihet.

179

journalister sitter som bäst fängslade på olika håll i världen.

Chiranuch Premchaiporn från Thailand riskerar över 50 års fängelse för läsarkommentarer på sin nättidning Prachatai.

Den 19 – åriga studenten Jabbar Savalan avtjänar ett 2,5 årigt fängelsestraff i Azerbajzjan för att ha länkat till en regimkritisk artikel på Facebook.

FW:

Den amerikanska soldaten Vet den amerikanska soldaten vad han krigar för?

dagar i USA går det inte att ta miste på den amerikanska fosterländskheten. Den röd-vitrandiga flaggan med den blå stjärnhimlen vajar i flaggstången på var och varannans veranda. Den fladdrar på baksidan av var och varannan bil och sticker upp ur var och varannans gräsmatta. I USA är det en självklarhet att stå upp för sitt land, att yttra sin värdighet, pondus och visa tillgivenhet till flaggan. Den amerikanska soldaten är respekterad för sin insats. Att stötta och stå upp för soldaterna är en självklarhet, även om alla inte stöder kriget de för.

Den militära organisationen har en lång tradition i USA och mättar många studenters munnar. För studenter som inte har råd att betala för sin utbildning är armén en väg ut ur lånehärvan. Den som aktivt deltar i militären och skriver under kontrakt för militär tjänstgöring, får sin utbildning sponsrad och en lön på omkring 400 dollar i månaden för cirka 60 timmars arbete. I gengäld kan regeringen kalla in soldaten i tjänst närhelst den behövs.

Jag vandrar fram på universitetes kampus och ser soldaterna i sina maskerade, gröna rustningar - redo att ge sig iväg på nästa utbildning.

Soldaternas trofasta uppsyn fascinerar mig. Deras stolta blickar är respektingivande. Men vet de verkligen vad de krigar för?

Några studerande talar om militären som en vanlig arbetsgivare, en räddning i en ekonomisk kris. Andra ser militären som ett skydd mot fienden – som klippt och skuret ur en krigsfilm, där soldaterna är hjältar i en ond värld med alla fienders ögon fästa på USA. För några studerande lämnar kriget en bitter eftersmak.

Någon beskyller militären för en familjetragedi med mardrömmar och psykologbesök. Jag får höra om en bror som sett verkligheten i ett sandigt Irak, som bundit fångar och dödat oskyldiga landsmän.

Det som förvånar mig är att de flesta talar om oljan som orsak till kriget. Så många genomskådar propagandan, men är samtidigt beredda att försvara försvarsmakten och framför allt rekryten. För amerikanerna är han en trofast tjänare som vill landet väl – en försvarare av det amerikanska sättet att leva.

Soldaten gör det lätt för Amerika att vara stolt över något som kanske inte är så lätt att försvara.

Julia Holmvik Efter bara några

Slutrepeterat? Sparkrav gör att endast en utvald skara får tillfället att delta i repövningar under de närmaste åren. t E X T r o ger n o rrg å rd i l l u s t r a t i o n e m i l w i kströ m

en chans att träffa gamla kompisar och se om man minns något av allt det man borde ha lärt sig under sin egen beväringstid. Med den här inställningen deltog jag i mitt vaktkompanis första och troligtvis sista repövning i början av november. Övningen gick inte ut på att man satt samlade kring en lägereld och grillade korv utan tempot var högt och en betydande del av allt det man lärt sig under 362 dagar som beväring skulle repeteras på sju dagar. Förvånansvärt snabbt var man också inne i systemet på nytt. Det enda som behövdes var gröna kläder och en vapenrem kring nacken, sedan var man beredd att besegra ännu en av Finlands osynliga fiender.

En repövning är

Försvaret måste spara

Lite förvånad blev jag ändå när vår övningsledare sa att vi troligtvis var ett av de sista kompanierna i landet som fick chansen att delta i en repövning, eftersom försvarsmakten står inför en tid med hårda sparkrav.

Försvarsministerns specialmedarbetare Elli Flén, kommer repövningar att upphöra helt?

– Inget beslut har ännu fattats, men under den här regeringsperioden kommer repövningarna att minska kraftigt i antal. Försvarsministern vill ändå inte att de försvinner helt och hållet. Under de närmaste åren kommer det bara att ordnas repövningar för vissa nyckelgrupper inom försvaret.

Med de stora sparkrav som gäller de

närmaste åren kommer alla områden av i skogen, särskilt då reservistlönen näsförsvarsmakten att drabbas. tan ger lika mycket pengar på en vecka – Vi väljer inte att skära ner på repövsom studiestödet ger på en månad. När ningarna för att de skulle vara onödiga jag i framtiden har ett arbete och familj utan det är något vi är tvungna att göra. så är jag kanske inte lika snabb att rycka Vi kommer också att skära ner både på ut. Framför allt de som är egenföretagapersonal- och materialsidan. re upplevde att de under repövningen Även beväringstiden kommer troligtgick miste om en betydande del av sin vis att förkortas med 15 dagar, eftersom inkomst och egentligen inte skulle ha även personalen önskar en sådan förhaft tid att delta. ändring. I nuläget är det nämligen bara På repövningens första dag tycktvå dagar mellan det att en kontingent te många att övningen bara är en onöblir hemförlovad och nästa dig krigslek, eftersom det inte rycker in. finns några direkta hot mot – Vi blir också tvungFinlands säkerhet. Själv na att stänga garnisohade jag också lite ner. svårt att se mening”... Under den här Kommer repöven med att öva att ningarna att fortregeringsperioden kom- avvärja ett hot som sätta efter den här inte finns. Finns det mer repövningarna att regeringsperioden? alls någon idé bakminska kraftigt i antal.”

– Vi kan inte om att man övar? veta hur läget ser ut Samtidigt ville ELLI FLÉN då. För att systemet alla ändå ta vara på Specialmedarbetare med en värnpliktsarden här chansen att me ska fungera borde öva tillsammans med antalet repövningar öka de personer som skulle igen. Systemet bygger på att ingå i deras egen pluton i krispersoner med ett vanligt civilt yrke tid. När övningen kom i gång var det ska kunna försvara landet. Då måste ingen som valde att hålla sig undan utan man träna med jämna mellanrum. alla deltog ivrigt när fiender skulle gripas och förhöras. Eller som en av de yrkesmilitärer som ledde repövningen sa: Träning behövs "Det finns ingen yrkessoldat i någon av

Europas arméer, förutom i vissa speciSjälv skulle jag delta i flera repövningalenheter, som är lika motiverad och ar om tillfället ges, men samtidigt envälutbildad för sin uppgift som en finsk dast om det passar in i den livssituation reservist. De kan sin uppgift och kan som jag befinner mig i. Som studerandessutom tänka själva, till skillnad från de är det lätt att ta sig tid för en vecka vanliga yrkesmilitärer."

Skribenten är f.d. lokalredaktör för Stbl och för tillfället på utbyte i USA.

dedember tjugohundraelva

•

studentbladet

•

013

Vilken sida står du på?

Kårvalen för i höst har varit och farit, men vi släpper dem inte riktigt ännu. Från valresultaten kan vi utläsa att vänstern ökat sitt understöd kraftigt, och att de obundna grupperingarna är överlägset populärast.

Håller det på att hända något nytt inom studentpolitiken? Och har kårvalsresultat överhuvudtaget någon betydelse? t E X T chr i st a m äk i n e n i l l u s t r a t i o n l i n n é a sjöh o l m

understöd ökade mest av alla grupperingar med sju tilläggsmandat och de sitter på dryga åtta procent av studenternas röster. Av de partipolitiska platserna sitter vänstern på nästan en fjärdedel. Håller studentpolitiken på att radikaliseras igen?

– En vänstervridning är observerbar, säger lauri karvonen, professor i statskunskap vid Åbo Akademi. Men något sådant som vi såg på 1970-talet kan inte skönjas. Och det är knappast på kommande heller.

Men vad beror då vänsterns ökade stöd bland studenterna på? Kan vi dra några slutsatser av det här, eller är studenterna en så marginell grupp i samhället att svängningar i kårvalen inte har någon betydelse?

Karvonen säger att det som sker på ett globalt och nationellt plan också påverkar universitetsvärlden.

Det som nu sker väcker kritik mot den förda ekonomiska politiken. Om inte annat, så väcker den minskade ekonomiska säkerheten en diffus känsla av osäkerhet – också hos studenter. Om studenterna känner att deras ställning är hotad röstar de kanske på ett annat alternativ än det rådande. milla jurva, som är ordförande för vänsterstuderandes takorganisation Vasop, tror inte att det handlar om något proteströstande. Men hon medger att valresultatet kan spegla ett visst missnöje med de förändringar som skett i och med den nya universitetslagen.

– Jag tror snarare att man förhåller sig öppnare till öppen politisk aktivitet, vilket leder till ökat understöd för de grupper som högljutt för studenternas talan. Vänstergrupperingarna är aktivt framme på kampus och pläderar för avgiftsfri utbildning, bättre Vänstergrupperingarnas

014 • studentbladet • december tjugohundraelva

utkomst för studerande och för öppet beslutsfattande.

I en jämförelse mellan universiteten ser man att vänsterns understöd i någon mån tycks korrelera med vilken disciplin som är den mest framträdande vid universitetet. Det största stödet fanns vid Tammerfors universitet med 20 procents understöd, och vid Jyväskyläs universitet med 17 procent. Båda universiteten har en stark samhällsvetenskaplig-humanistisk framtoning.

Det svagaste understödet fanns vid Uleåborgs universitet och vid Åbo Akademi.

–Uleåborgs teknisk-naturvetenskapliga framtoning tycks korrelera med framgång för obundna och högergrupperingar, säger Jurva. Vid Åbo Akademi är situationen knepig, eftersom fullmäktiges storlek skars ner kraftigt. Trots det minskade inte vänsterns understöd vid någotdera universitetet.

Det poängterar också frank lundgren, som var kampanjchef för Åbo Gröna Vänster vid fullmäktigevalen vid ÅAS. – Vi har ändå en vänstergruppering vid ÅA och vi har en invald kandidat.

Men om ökade vänstersympatier kan ses som ett tecken på missnöje, vem röstar de missnöjda finlandssvenska studenterna på då eftersom de inte röstar på vänstern?

– Det har jag inget bra svar på. Men studenterna är inte missnöjda med studentkårerna, det är i så fall frågan om ett större samhälleligt missnöje. Och i Svenskfinland är borgerliga ideologier så starkt etablerade, svarar Lundgren.

Professor Lauri Karvonen är inte alls förvånad över att vänstervridningen inte syns på finlandssvenskt håll.

– Den finlandssvenska sektorn är strukturellt annorlunda, och inom den har vänstern alltid varit liten.

Också under de radikala tiderna på 70-talet var vänstern en minoritet i studentkårerna.

Obundna regerar

Men nu ska vi glömma vänstervridningen för en stund.

Det är trots allt de obundna grupperingarna som sitter på två tredjedelar av fullmäktigemandaten. Vågar inte studenterna ta ställning?

– De flesta som röstar har helt enkelt ingen partibok.

De röstar på person och inte på ideologi, säger zacharias aarnio som fick flest röster i den obundna grupperingen De Rättvisa vid ÅAS val. Det är mycket inom kårpolitiken som inte handlar om partipolitik. Kårval är främst personval.

Vid Studentkåren vid Helsingfors universitets hade de finlandssvenska studerande tre obundna grupperingar i ett valförbund. Två kandidater blev invalda i delegationen. alina böling för Codex-Thorax är en av de två. Hon har en politisk ideologi, men hon tyckte ändå att hon bättre kan jobba för studentfrågor som obunden. I år fanns det inga svenskspråkiga partipolitiska grupperingar med.

Står kandidering i partipolitiska grupperingar i motsättning med att ställa upp för de svenskspråkiga vid HUS? – Det tror jag inte. Nog kan man helt bra ställa upp för en partipolitisk gruppering, men att ställa upp för de obundna svenska grupperingarna handlar mer om sociala nätverk och kontakter, säger Alina Böling.

Ja, det är helt enkelt lättare att få röster av sina studiekompisar.

Lauri Karvonen har en historisk förklaring till de obundnas popularitet. Under 70-talet var studentpolitiken överpartipolitiserad. Den hade drivits för långt.

Varenda fråga var en partipolitisk fråga. Under 80-talet kom en kraftig motreaktion och de obundna grupperingarna gick framåt. Det lever kvar ännu idag.

Studentpolitiken har också sina egna frågor. Om man underordnar studentpolitiken partipolitiken gör man den en björntjänst. Då undermineras många viktiga frågor.

Opolitiska studentkårer

När vi ser på studerandekårer ser vi inget av studentkårernas politiska skiftningar. Alternativen i ASK:s och Noviums kårval var obundna eller Liberala Studerande (LSK).

I fjol bestod hela Arcada studerandekårs fullmäktige av obundna ledamöter. I år har två LSK:are valts in. I Novium dominerar LSK, medan alla andra är obundna.

– Yrkeshögskolor är en relativt ny skapelse och har ingen politisk historia, säger Karvonen.

Studerandekårernas fullmäktige har av tradition bestått av obundna grupperingar för olika ämnen eller studielinjer. Det säger antti hallia, sakkunnig vid Förbundet för studerandekårer Samok. Men han tycker sig ändå se en liten tendens mot politisering också vid yrkeshögskolorna.

– Speciellt på förbundsnivå syns det vid styrelseval.

Men kan vi dra några slutsatser av allt det här? Håller det på att hända något inom universitetsvärlden?

En vänstervridning har skett, obundna regerar fortfarande, och fastän valdeltagande stigit är det ändå bara en knapp tredjedel av studerandena som röstar.

Fastän skiftningarna är i marginalerna och inte har stor betydelse för hur studentpolitiken förs, så är studenterna en grupp för sig med högre samhälleliga ambitioner. Därför speglar de samhällsklimatet, säger Lauri Karvonen. Angående det relativt låga valdeltagandet säger Karvonen att aktivister alltid har varit minoriteter. Så också studentaktivister.

– Men vi ska komma ihåg att de är en mycket viktig minoritet. För de som är aktiva i studentpolitiken hittar vi senare i viktiga positioner i samhället. Det spelar roll, eftersom man bär med sig de värderingar och idéer som man haft under studietiden också senare i livet. 

”Det är mycket inom kårpolitiken som inte handlar om partipolitik. Kårval är främst personval.”

ZACHARIAS AARNIO styrelseordförande, ÅAS

december tjugohundraelva

•

studentbladet

•

015

blonda håret och korta svarta undermålig och onyttig och är resursslöseri. Skolorna borde använda medel på att fortbilda lärare, göra unshortsen är nästan vilseledande då Blomqvist hälsar med hög barsk röst. Till näst slår hon till med ett sexdervisningen tidsenlig och specialisera. istiskt skämt.

– De var svårt att få två blondiner att träffas samma Att införa kårobligatorium har föga medvind tid på samma plats.

Blomqvists blick vandrar över stället och hennes telefon ringer för säkert femte gången inom loppet av tio Blomqvist anser att intagningen av studerande ska minuter. Hon pustar, jag måste ta det här samtalet. begränsas och att varje yrkeshögskola bör specialisera Blomqvist uppdrag som ordförande för Arcasig på en viss utbildning. Undervisningsminisda studerandekår Ask är ännu inte avslutat. teriets statistik visar att YH-sektorn utbilOch nu gäller det samtidigt att bli varm dar för många inom media, kultur och i kläderna med det nya prestigefyllda företagsekonomi. uppdraget som ordförande för För– Det är varken lönsamt eller bra bundet för studerandekårer vid yrför linjernas rykte. ”Ingen säger det högt, keshögskolorna i Finland, Samok.

Men förutom det här vill Blommen nedskärningarna Lätt irriterad stänger hon av teqvist också lyfta upp frågor som lefonen och böjer sig över bordet. varit på agendan en längre tid. kommer att göra gott åt – Ingen säger det högt men Hon kommer att lobba hårt för YH-sektorn.” nedskärningarna kommer att göra lika hälso- och tandvård för YHgott åt YH-sektorn, man tvingas studerande och att införa kårobliELIN BLOMQVIST äntligen specialisera och centraligatorium.

De två pilotprojekten som ska utsera. värdera ifall yrkeshögskolorna ska bli en del av Studenthälsovården, SHVS, har Undervisningen duger inte på fältet fått tummarna upp. Dessvärre verkar YH stu derande ofrivilliga att betala en större taxa i året för att åtnjuta samma fördelar som universitetsstuderande.

I samband med att Blomqvist blev vald till Samoks ordförande offentliggjorde undervisningsministeriet Blomqvist tystnar och ett högljutt sällskap slår sig de kommande nedskärningarna inom yrkeshögskolener i bordet intill. En servitris skramlar med koppar sektorn. Men de 120 miljoner euro som ska sparas in som hon slarvigt sätter på en bricka och Blomqvist får inte Blomqvist att röra en min. svarar i telefonen.

– Elin Blomqvist, ordförande för Förbundet för stu– Det är på tiden att man skapar bestående kvalitet.

Har du sett Finlands karta med yrkeshögskolorna utderandekårer vid yrkeshögskolorna i Finland. prickade, det är som en kulspruta skulle ha farit fram.

Mitt i sorlet hör man bara Blomqvist. Men rösten har Det är till exempel knappast kostnadseffektivt att inte volym utan orsak. Hon är inte som tonårspojken utbilda tradenomer i Laurea och Metropolia som ligger i högstadiet som gapar för gapandets skull. Hon har brevid varandra på samma ort. kunskapen och ambitionerna som krävs och självförCenterns regionalpolitiska arv har resulterat i en troendet som får den blyge att baxna. mängd uråldriga fastigheter, bristfälliga bibliotek och Hon kommer att vara med och lägga pusslet för yrföråldrad undervisning. Och så frågar man sig varför keshögskolornas framtid och där på spelplanen räckyrkeshögskolorna måste satsa stora summor på marker det inte med att höja rösten, där måste man kunnadsföring för att locka studerande? na sätta ner foten och hojta till när det krävs. Där på – Vårt största problem är ändå att yrkeshögskolorna arenan kommer hon att behöva båda stämbanden och använder sig av föråldrat undervisningsmaterial. alla tonlägen för att ens kunna rucka på några av pusStuderande klagar på att tekniken och metoden selbitarna som fastnat i kartan för gårdagens yrkessom används ute i arbetslivet i dag inte stämmer överhögskolesektor. ens med undervisningen. Det här gör utbildningen Fanny Lindholm Det stora leendet,

Hallå Elin!

Det är inte ovanligt att Samoks ordförande är brud och från Arcada, säger Elin Blomqvist med en axelryckning.

Men det finns krut och vilja i den lilla blondinen som ska piska yrkeshögskolorna igenom nedskärningar, avslutade utbildningslinjer och nerlagda enheter.

FW:

Käftsmäll

Lägg inte ner formgivningsutbildningen. Vi behöver den. alltid lite försiktigt på Armanikostymen i din favoritaffär.

Kanske slänger du upp dina svettiga fötter på soffbordet Lack varje kväll. Kanske älskar du att hasa runt i den där gamla tröjan som du köpte för en femma ur realisationslådan på Citymarket. Kanske är du inredningsfascist som maniskt river ut bilder på möbler ur tidningar och Kanske nafsar du

016 • studentbladet • december tjugohundraelva

sover med dem under kudden. Oavsett vilket ”kanske” du relaterar till är du förr eller senare, nu och i dag och tills du dör, förmodligen en aktiv brukare av formgivna föremål.

– Vad är det du har på dig? Kläder, eller hur? Hur tror du att de blev till, undrar Lan Pham på ett svettigt tåg ner mot södra Finland.

Pham är tredje årets formgivningsstuderande vid Novia, med inriktningen trä- och möbelformgivning. Inhämtning av inspiration och skapande är en sysselsättning som kommer lika naturligt för henne som att skita. Olika sorters trä, plast och metall bugar och böjer sig lydigt inför hennes händer. Utbildningen passar enligt henne perfekt för den som inte nöjer sig med enbart teoretiskt lärande. För tillfället tillverkar Pham en möbel som hon tillsammans med resten av sin klass ska ställa ut på Stockholmsmässan i februari. Tidigare har var och en i klassen producerat, ställt ut och sålt egna produkter. Utställningar och produktmarknadsföring är viktiga komponenter för en blivande formgivare.

– Förutom det är det jätteviktigt att ha bra kontakter i branschen. Under vår utbildning får vi många möjligheter för att bygga upp kontaktnät och också därigenom marknadsföra våra produkter, berättar Pham.

I Finland är det få kända formgivare som kan leva på sitt eget märke. Mycket av arbetet inom formgivningsbranschen handlar om att kunna skapa på egen hand och ta sig an olika projekt. Enligt Pham håller utbildningen på Novia hög klass. Hon anser att de praktiska kunskaperna utökas samtidigt som kreativiteten hålls i skick.

De planerade nedskärningarna som regeringen i sitt budgetförslag föreslog för riksdagen i oktober är en dörr i ansiktet på alla unga som är intresserade av och vill ha en chans att studera inom den delen av kulturbranschen. Förolämpande örfilar för de som redan studerar inom kulturområdet.

Nästan 900 av de sammanlagt 2200 yrkeshögskolestudieplatser som riskerar försvinna är nämligen från just kultursidan.

Formgivningsutbildningen vid Novia hotas av nedläggning. Ännu nästa läsår ligger utbildningsplatserna tryggt kvar i utbudet, men inom de närmaste åren väntas förändringar. På sikt planerar skolan att minska antalet platser inom kulturområdet med 40. Formgivningsutbildningen i Åbo är hotad, eftersom Novia ordnar formgivning också i Nykarleby och programmet i Åbo kostar mer. Enligt Åboenhetens ledning finns det ändå gott om fakta och statistik som bevisar att formgivningsutbildningen förutom att vara en bra plattform och start för unga formgivare också är kostnadseffektiv.

– Största delen av året är det kallt och mörkt i vårt land. Vi kan inte vara utomhus hela tiden. Vad har vi för val då förutom att göra våra hem så trivsamma som möjligt, undrar Pham och syftar på det faktum att nästintill alla av oss ständigt, medvetet eller omedvetet, använder oss av formgivna och skapade produkter. Annina Suominen Skribenten är journalistikstuderande vid Soc&kom.

1

Välja inriktning senare?

Att ha flera studieplatser blir svårare. Men det ska bli enklare att byta riktning på studierna.

I undervisningsministeriets utvecklingsplan står det att högskolorna ska minska på antalet ansökningsmål och göra det möjligt att välja inriktning på studierna i ett senare skede. Betyder det att vi i framtiden får universitet i den amerikanska stilen? Rapporten ger inga tydliga svar.

De tekniska högskolorna diskuterar redan praktiska lösningar. Aaltouniversitetets tekniska avdelning ska snart besluta om en förnyelse av kandidatstudierna och antagningen. arjo laukia på Aalto-universitetets studentkår berättar att ansökningsalternativen kan minska med hälften.

Inga utbildningsprogram försvinner, men till exempel har det varit tal om att utbildningsprogrammen för bioproduktteknologi, kemiteknik och materialteknik kunde ha en gemensam ansökan.

Förändringen av ansökningen på Aalto-universitetet hänger ihop med en större förändring av utbildningen på kandidatnivå. De första åren på högskolan ska bestå av grundstudier som är lika för alla, och det ska bli enklare att byta linje om man är missnöjd med sitt val.

3 5398

platser bort inom kommunikation och information, kulturbranschen och naturvetenskapliga utbildningarna ska bort.

Flera läkare för pensionärs-Finland I framtiden lever vi i ett land där demenshemmen ligger tätt och ungdomarna ska lära sig använda Crocs och lösa kläder. Ministeriet ser ett stort behov av läkare och föreslår att mängden studieplatser på medicinska fakulteter ska öka från 429 till 800 platser. Detta har fått mothugg. Tammerfors universitet, medicinarförbundet och läkarförbundet tycker att ökningen är överdriven och färre platser skulle räcka till.

Listan över studieplatser som ska försvinna är lång. Det är främst yrkeshögskolorna som ska trimmas, bara under 2013 ska 2200 yrkeshögskoleplatser bort. Universiteten kommer som helhet att ha ungefär lika många platser, men det blir fler läkare och färre fysiker.

Kommunikation och information 1293 platser poff bort, kulturbranschen 2962 platser puts väck, naturvetenskap 1143 platser hasta la vista baby.

Nedskärningarna har fått blandade svar när utvecklingsplanen varit på utlåtanderunda i de runt 200 instanser som berörs av planen. Flera röster höjs för att minskningarna på utbildningsplatser i kulturfältet är för stort.

Finlands Näringsliv tycker nedskärningarna där är befogade, men att den naturvetenskapliga utbildningen borde utvecklas hellre än minskas.

2

Studera snabbt eller annars!

När man söker jobb frågas det efter arbetserfarenhet, men på ministeriet koncentrerar man sig på att få studenterna ut ur universiteten så snabbt som möjligt. Medianåldern på dem som blir färdiga från yrkeshögskolor ska vara 24,1 år och från högre högskoleexamen 26,3 år. Tanken är att förlänga den tid ungdomarna är med i arbetslivet.

Finlands studentkårers förbund har i sitt utlåtande skarpt kritiserat det här, enligt dem är det ”vilseledande och föråldrat att påstå att arbetskarriären skulle börja först efter att man tagit sin universitetsexamen.” FSF vill poängtera att en betydande del av studenterna har jobb i rätt bransch, karriären påbörjas redan under studietiden. Är det någon skillnad på att vara inskriven vid universitetet i åtta år av vilka man jobbar tre, eller studera fem år på raken? Enligt FSF är det vilseledande att bara tala om den tid det tar innan man når examen. Statistiken får dem som tar ett mellanår att verka långsamma.

Effektiva vi till skolan gå Blondinbella-generationen ska lära sig veta hut och universiteten styras upp. Tusentals studieplatser ryker, antagningen ska favorisera dem som inte har studieplats från förr och helst ska högskolestuderande utexamineras vid 26,3 års ålder. Studentbladet har kollat in utvecklingsplanen för 2011–2016, där undervisningsministeriet satt sina mål och visioner för hur utbildningen i vårt land ska ordnas. t E X T he l e n a v o n a l fth a n t E X T r a s m us k y l l ö n e n

4

Sluta panta på platser Det ska bli ett slut på frossandet i studieplatser. I ministeriets utvecklingsplan föreslås det att huvudantagningen reserveras för dem som inte har en studieplats från förr. Det har många av studentföreningarna varit emot. Finlands studentkårers förbund föreslår att man kunde ha kvoter istället, så att det ändå skulle vara möjligt att söka fastän man redan har en studieplats.

Ett lagförslag är redan på väg, där man planerar en övergång till det nya systemet i två skeden. Om två år ska det komma kvoter för dem som söker från rent bord. I det andra skedet är det tänkt att den normala ansökan ska vara helt och hållet menad för dem som inte har en studieplats från tidigare.

december tjugohundraelva

•

studentbladet

•

017

DE NYA En ny redaktion tar över på Studentbladet nästa år. Vad tänker Ida och Heidi förändra? Och vem är egentligen Staffan? t E X T i s a be l l a m a ttss o n • i l l u s t r a t i o n s a m u l i t a sk i n e n

Brinner för: jämställdhet och mänskliga värden Blir arg av: Själviskhet och pengar Favorit tv-serie: Pan am Favoritord: Eventuellt

Ett ex tempore beslut ledde till att journalistikstu-

denten Ida Henriksson nästa år är chefredaktör för Studentbladet och därmed kommer att bära huvudansvaret för tidningen.

– Jag har jobbat fyra år på Yle och jag gillar det, men det kändes som att jag måste pröva på något nytt medan jag ännu är ung, säger Henriksson. Den här chansen var ett väldigt lockande erbjudande.

Hon berättar att hon är van med att det finns vissa givna nyhetsämnen som det ska rapporteras om och ser fram emot att skriva om vad hon vill. Hon tror att det nästa år kommer att finnas en del lifestyle- och featureartiklar i Studentbladet, men vill samtidigt inte bara skriva om mjuka ämnen.

– Det kommer också att finnas provocerande artiklar som är mer rock n’ roll, säger Henriksson, som nuförtiden ständigt bär med sig ett anteckningsblock för idéer.

Tidspress och stress är inget Henriksson känner sig oroad över inför det kommande året.

– En deadline är min bästa inspirationskälla, jag behöver den.

018 • studentbladet • november tjugohundraelva

Brinner för: De stordåd vi kan utföra tillsammans och riktigt god mat.

Blir arg av: Falskhet Favorit tv-serie: MacGyver Favoritord: Adekvat Förutom att Staffan Björkell är färdigutbildad

agrolog och journalist in spe är han även SSI:s, Svenska Studerandes Intresseförenings, nyvalda ordförande för år 2012.

– SSI ska bevaka de svensk- och tvåspråkiga studenternas intressen, säger Björkell – Universiteten och yrkeshögskolorna har olika ekonomiska möjligheter och jag har insikt i hur båda världarna fungerar. Det är inte obligatoriskt för yrkeshögskolornas studenter att vara medlem i läroanstaltens studentkår och alla betalar därför inte medlemsavgift. De kårerna är mer beroende av skolornas villkor.

Björkell berättar att en återkommande fråga är vad föreningens roll i framtiden ska vara då det gäller intressebevakningen. Enligt honom är SSI en organisation som har relativt små resurser och ofta har de riktigt stora medlemskorporationerna bättre resurser att bevaka sina medlemmars intressen SSI:s konkreta uppgift är att ge ut Studentbladet, något som också intresserar den blivande journalisten.

– Jag vill jobba med att ge ut en tidning, ekonomin bakom det och att vara förläggare. Nästa år ska vi jobba med att förnya Studentbladets webbplats, meningen är att den ska komplettera månadstidningen bättre.

Brinner för: Nya upplevelser Blir arg på: ohjälpsamma människor Favorit tv-serie: X-files Favoritord: Cykelnyckel

På posten som Studentbladets redaktionssekreterare

nästa år sitter Heidi Haapanen. Tillsammans med chefredaktören ska hon skriva artiklar, korrekturläsa och ha koll på saker och ting. Haapanen studerar socialpsykologi på Social- och kommunalhögskolan och läser mediekommunikation som biämne.

– Jag har inga kurser under våren eftersom jag egentligen skulle inleda mina magisterstudier på hösten, så den här möjligheten kom lämpligt. Jag har skrivit en del artiklar, men aldrig jobbat med en tidning på den här nivån. Jag tror att jag kan öka min kunskap om hur kommunikation fungerar under det här året i och med att jag jobbar på den här sidan av en tidning.

Haapanen tror inte att hon kommer att jobba på en tidning i framtiden, men ser fram emot det kommande året och de nya utmaningarna.

– Jag tror de kommer att bli ett mångsidigt och lärorikt år. Det får både vara stressigt och ibland rulla på med mindre stress. En möjlighet att lära sig av sina misstag men också kunna njuta av triumfer.

”I mitt tacktal friade jag till André Wickström och sedan drack jag upp konfrancierernas skumpaflaska.

Följande morgon vaknar jag utan skor i butkan.”

Sandra Pajkvinnan Marins, sidan 20

människan dedember tjugohundraelva

•

studentbladet

•

019

december tjugohundraelva

•

studentbladet

•

021

kvi nn an l ell egend tex er b en t ca ar om tar a fa paj iina ble kvin sal r? nan o• –ä rd fot et s o la ann sse ing lin dfo rs

- Köp en öl åt mig, säger Sandra Marins när jag träffar henne på den notoriska baren Pub Pete i Helsingfors. Jag kom till Helsingfors för att vara med i årets tappning av Bloggpriset, på galan ska jag dela ut pris i kategorin Årets mest originella blogg. Hoppas nabaz vinner.

Sandra kånkar på en stor ljusröd kappsäck och slår sig ner och ursäktar att hon är sen. Det är lugnt, stora bloggpersonligheter är det värt att vänta på. Sandra, som föregående kväll flugit in från London, ska gå på DTM ikväll. En av hennes favoritställen i Helsingfors.

Vi börjar genast nysta upp hennes alterego, Pajkvinnan.

– Pajkvinnan föddes när jag var 16, men det var först senare hon fick sitt namn. Hon började som en fantasifigur, född av rent hat. Min mamma är dramapedagog och hennes personlighet har nog hjälpt Pajkvinnan på traven. Medan jag studerade i Kallion ilmaisutaidon lukio var Pajkvinnan närvarande ganska ofta, till slut blev jag det jag hade skapat.

I sin blogg skriver Sandra öppet, argt och underhållande om alla de situationer Pajkvinnan hamnat i. De bisarra situationerna sträcker sig allt från att somna på bussen och plötsligt befinna sig på ändhållplatsen till att tappa bort hela sin egendom och vara tvungen att sova i badkaret.

– Allt i bloggen är ren fakta. Det är klart, jag skriver ju inte allt som händer utan bara det mest intressanta, eller det mest konstiga.

S

andra, eller kanske främst Pajkvinnan, bloggar förutom på sassa.ratata.fi även på tidnignen Citys portal. Bloggen som hon skriver på finska är den mest lästa på portalen och stora bloggar får ofta mycket elaka kommentarer och hat av läsarna.

– Hat är bra, det stärker bara Pajkvinnan.

Bloggen är ändå inte det som Sandra satsar

022 • studentbladet • december tjugohundraelva

helhjärtat på. Skor är hennes grej. Efter att ha studerat modedesign i ett år kom hon i höstas in på linjen för skodesign på universitetet i London. Från början var det ändå skådespelare som Sandra skulle bli, men efter gymnasiet märkte hon att det var skodesign hon ville hålla på med.

– Teater är ju som att gå i någon annans skor och skor har mycket att göra med teater, så de två intressena gick ihop.

N

är Sandra flyttade till London för att studera skodesign började blogginläggen efter ett tag att minska. I något skede lades hela bloggen på portalen ratata ner men återuppstod efter några månader.

– London är inte bra för Pajkvinnan. Människorna där är för vänliga, Pajkvinnan får för mycket kärlek. Jag jobbade ett tag på McDonalds i London, det var som en livsskola för mig.

Jag lärde mig säga please och thank you, men det satt långt inne mig. Men nu för tiden har jag till och med lärt mig le mot barn.

Finland är däremot det perfekta landet för Pajkvinnan och med jämna mellanrum kommer Sandra hem till Helsingfors eller Vasa, därifrån hon ursprungligen är, för att ladda sina hatbatterier. Hon beskriver sig själv som Frankensteins monster, alla Pajkvinnans stereotypier vaknar till liv när hon är i Finland.

– Ibland är jag faktiskt rädd för Pajkvinnan. Hon kan växa sig så stark och jag vet aldrig vad hennes nästa steg kommer att vara.

Men hon är ändå en helt kiva typ, den där Pajkvinnan. 

Profil

• Namn: Sandra Lola Marins • Alterego: Pajkvinnan • Ålder: 20 • Kännetecken: Svart eyeliner • Habitat: London • Framtidsplan: Skodesign • Ärlighetsgrad: 100 %

Det var efter den första bloggträffen jag var på, vi gick till en bar och jag var nöjd med att komma in som 17-åring. Av någon orsak befann jag mig senare i ett bakrum, där fanns bord fyllda med pajer och piroger. Jag började naturligtvis äta av dem. För att vara på den säkra sidan fyllde jag också alla mina fickor med paj. Tänkte att det kunde vara bra för följande dags bakfylla. Nästa morgon vaknade jag fullt påklädd i min säng, på en bädd av pajsmulor. Det var då namnet Pajkvinnan kom till.” ”Det var några dagar efter Bloggprisgalan förra året. För att ha råd att gå på Tavastian lauantaidisco hade jag returnerat klännignen jag hade på galan till butiken var jag köpt den ifrån. I något skede under kvällen besökte jag toan och jag vet fortfarande inte riktigt vad som hände, men när jag kastat mig ner på byttan märkte jag plötsligt att det bakom mig var som en stor toalettvulkan.

Vattenbehållaren på toalettstolen hade gått i två bitar och det rann vatten överallt. Följande morgon när jag vaknar har mitt lakan fastnat på min bakdel. Det visar sig att jag har skurit upp rumpan i ”toavulkanvevan” och det hela slutade med 12 stygn på akuten. Att följande dag flyga hem till London med 12 färska stygn i rumpan var ingen fröjd.”

PAJKVINNAN

RÄDS INTE

FIGHTEN

MED TOALETTSTOLEN

Bloggpriset 2010 som ordnades på Korjaamo förra december var en succé på många sätt.

Iförd en ikealampa och högre skor än jag kunde gå med vann jag under kvällen kategorin Årets roligaste blogg.

I mitt tacktal friade jag till André Wickström och sedan drack jag upp konfrencierernas skumpaflaska. Följande morgon vaknar jag utan skor i butkan, jag hade tydligen blivit utstlängd från Korjaamo. Polisen gav mig ett par moonboots till låns och i dem åkte jag sedan direkt till radion för att ge en intervju.”

”Det är verkligen lite annorlunda att slockna på tåget i London än i Helsingfors, man vet aldrig var man vaknar. Efter en utekväll satte jag mig på tåget och skulle åka några få stationer hem men jag somnade naturligtvis. När jag vaknade hade jag ingen aning om var jag var och steg snabbt av vid nästa station. Jag hade jobbdag följande dag och var fortfarande på prövotid, det var mitt nya jobb efter McDonalds.

Jag bestämde mig för att ta en taxi, jag måste ju hinna till jobbet. Jag bad taxin köra mig till Shadwell, den stadsdel i östra London var jag bodde. Taxichauffören såg frågande på mig och jag sa East London.

Hon informerade mig om att det skulle kosta mig 90 pund bara att komma till Londons stadsgräns. Jag var alltså någonstans helt åt skogen. Eftersom jag inte ville slösa så mycket pengar klev jag ur taxin och lade mig på en bänk för att sova. Det slutade med att jag tog ett tidigt morgontåg tillbaka till London och åkte direkt till jobbet.”

PAJKVINNAN TAR EN VÄGG

”Sista året i gymnasiet skulle vi göra ett slutarbete. Jag valde att designa en klänning, men för att göra den speciell bestämde jag mig för ett annorlunda material: DTM:s vägg. På gayklubben DTM:s wc finns det glasmosaik på väggarna. Jag började helt sonika dra loss spegelmosaiken och alltid ta med mig en bit av väggen varje gång jag var där. I slutändan fick jag börja ta med en gaffel för att få loss mosaiken och visserligen blev jag utslängd ett par gången men klänningen blev färdig.”

OM TÅGENS december tjugohundraelva

•

studentbladet

•

023

024 • studentbladet • december tjugohundraelva

adjö Ilska, skam och att idiotförklara alla bekanta med löjlig vardagsproblematik är en del av sorgearbetet. – Den första fasen i sorg är svart och det där med att tiden läker sår är skitsnack, SÄGER EN DRABBAD. DeT här är en historia om två unga vuxna som berättar om hur de upplevt förlust.

Historierna är sammanvävda till en, så att personerna ska förbli anonyma. t E X T F a n n y L i n dh o l m • f o t o l a sse l i n df o rs

rost mot fönstret och det blåser upp till snöstorm. Näsans hudfärg ändras, den skiftar i vitt, blått och grönt. Hon är flyttad hemifrån till sjukhusets välbäddade säng och lukten av desinfektionsmedel är påtaglig. Den bitande vintervinden får buskarna vid ingången att böja sig och den tränger sig envist in i den upplysta sterila byggnaden för varje gång dörrana öppnar sig. Mattan vid ingången blir blötare och kvällen blir kallare.

Mörkret faller utanför byggnaden. Inte ens palmerna i rummet, inrett i den i teorin lugnande gröna färgen, kan ge tillräckligt med koldioxid för att fylla lungorna med luft. Inte ens läsk eller saftsoppa eller en filt vid huvudet kan göra näsan hudfärgad mera.

Inte ens vädjande, ett skrik och egoistisk ilska för att hon bara kan sticka, kan ge kinderna färg igen. Fattar hon inte att det kommer hennes favotitprogram på tv imorgon och att vi har ingredienserna till spaghetti Bolognese hemma. Fattar hon inte att imorgon på morgonen ska hon dricka ur sin nya kaffemugg. december tjugohundraelva

•

studentbladet

•

025

J

ag lovar inget mera dropp, inga fler vaknätter med huvudet vid toalettstolen efter cytostater, inget mer morfin som får rösten att sluddra och inga mera peruker och uppsvullna fötter, händer och magar och naglar som faller av. Jag lovar inga fler besök hos den arroganta läkaren, inga fler lungtömningar och inga fler personer som ska hjälpa att gå på toa eller som ska duscha kroppen och bevittna det heligaste av det heliga, det stora ärret efter operationen.

Jag lovar varmt kaffe i den stora rödmelerade muggen, jag lovar att ge aptiten tillbaka, jag lovar talgoxar som glupskt äter av fågelmaten utanför fönstret och skidspår och åkrar i vit skrud. Jag lovar att människor inte ska göra så absurda saker som att slå sig ner vid vårt köksbord och läsa böner, tala om andra sidan och säga att en ängel går utanför fönstret. Vem tror på sådant – som om en fyrkantig löjlig bok och en vitklädd kvinna eller rim och ramsor skulle kunna förändra situationen. Inte gör de saker annorlunda eller rättvisa.

Men ord är inte att lita på, löften görs inte för att hållas och vädjande som övergår i raseri får sällan någon att stanna.

N

atten övergår i gryning, hemmet töms på ställningar för dropp, ryggstöd, högvis med mediciner och stödsockor. Handlingsförlamning har blivit handlande i robotlik apati. Om alla gör allting som definieras normalt, kanske allt är det, förutom att alla gråter. Städa, laga mat och gå, stå, andas och tala. Trösta anhöriga och bekanta som kommer med blommor. Och blombutikens paketbil blir plötsligt lika obehaglig som självaste likbilen och blommorna som luktar så sött, så gott och så starkt. Fy fan för nejlikor, fy fan för liljorna som förut var så präktiga och vackra och fy fan för alla som ska tala, röra och krama och komma närmare. Stick.

Nästa dag i centrala Helsingfors gående längs med Centralgatan på väg till jobbet för att hämta grejer, på

026 • studentbladet • december tjugohundraelva

väg hem för att hämta byteskläder och en tandborste.

I brorsans vinddräkt och mössa mitt i vimlet av kostymer och take away-kaffekoppar. Det är snart kväll.

En kollega möter mig på gatan. Jag försöker ducka och undvika, men han vet. Alla på jobbet vet redan, säger han. Jag är stel, stilla och stirrande och jag sätter ord efter varandra, men vad jag säger vet jag inte. Han tar del av sorgen och börjar därefter babbla om vardagsproblematik.

– Tänk att människor använder flip flop-sandaler i USA i november och tänk att det inte går att få fryst flodkräfta utan enbart signalkräfta den här tiden på året.

Idioter upptagna av förgänglighet, bäst om alla bara höll käften. Vem bryr sig fast han så hade en kräfta i kalsongerna och hade på sig flip flops här på Centralgatan i trettio minusgrader.

P

lötslig trötthet, kraftlöshet, det börjar hetta i kinderna och bränna under ögonlocken. Jag vill bort, hem och till sådana som förstår. Bort från alla dem som klagar på besvär med killen den dejtar, bort från vilken Iittalavas som borde inhandlas och bort från vilken färgs blus man borde ha på sig på nyårsfesten. Bort med händerna, kom inte närmare och inga fler medlidande blickar. Ingen mera mat, ingen dryck, ingen sömn, vad är det ens för idé att hämta tandborsten från lägenheten, jag vill ju ändå inte borsta tänderna.

Jag är ledig från jobbet i över tre veckor. Dagarna blir en vecka och en vecka flera veckor, men det mesta är bara suddigt så här efteråt. Obehagliga besök på begravninsgbyrån och att välja gravsten åt någon man vägrar tolerera att ha gått bort.

– Fröken i ljusrött, som den enda kvinnliga rådslagaren närvarande, vilken slags kista tycker ni att skulle lämpa sig för er mor att begravas i, frågar begravningsentreprenören.

Sjävdestruktivitet för att det känns fel att unna sig något i livet. Varför skulle man själv få gotta sig i allt vad livet ger när det togs av någon annan. Fortsatt apati, minnesförlust och misslyckade försök att ta sig samman. Vänner hittar en avsvimmad i duschen, hysteriska gråtattacker under fester inlåst i allmänna toaletter och falska leenden.

En begraving som känns som en fars. Religiösa sånger om att förflytta sig från ett själslandskap till ett annat, som man inte kan relatera till. Kyrkan som man aldrig gått till och kondoleansbuketter som ännu månader senare plötsligt hänger på ytterdörrens handtag. Mat som inhandlas i mataffärer i grannkommuner för att undvika beklaganden eller människor som gömmer sig bakom frukthyllor för att de inte vet vad de ska säga eller hur de ska beklaga sorgen. Och ännu värre är alla de obehagliga mötena.

– Hur är läget? Har du blivit deprimerad?... ...Oj nej förlåt det var inte meningen att fråga, jag är ledsen över att höra vad som hänt... jag har varit utomlands och visste inte om det.

Overkligt, men också lättande på samma gång.

Lättnad för att inte mera tvingas ta itu med rädslan för samtalet som får en att återigen ge upp vad man gör för stunden och sätta sig i bilen, på bussen, på tåget för att vara där, susa till sjukhuset, hålla humöret uppe och försöka låtsas som om allting nog blir bra och att allting nog ordnar sig. För det gjorde det aldrig.

I

nga mera hettande kinder, brännande ögonlock och inga fler nedslagna blickar. Åtminstone är skådespelet över, skådespelarna har dragit sig tillbaka för vila i bakrummet. När masken är borttvättad, scenutstyrseln varsamt tagits av och rollen inte mera måste vara en del av vad man är, känns det lite lättare. Där i landet av total icke-existens och apati finns åtminstone äktheten. Ansiktet är kanske blekt, prestationerna noll, ögonen röda och

frågor om sorg

Har begravningen blivit en fars som få kan relatera till och döden ett tabu som enbart beskrivs av den kulturella sfären? Journalisten Mimma Olsoni-Broman har skrivit boken ”Om du ännu fanns” som handlar om unga som mist en förälder.

1 • Varför skrev du en bok om förlust?

Under de senaste åren har jag stött på en hel massa unga människor som förlorat både vänner, en förälder eller båda föräldrarna. Det är fråga om unga vuxna och tonåringar som upplevt trauman eller försöker komma över en förlust.

2 • I boken beskriver fjorton unga sin förlust, är det någon viss historia som berört dig speciellt mycket?

En av skribenterna är en kille som jag är mycket stolt över för att han lyckats behandla sorgen på det sätt som han gjort. Han körde bilen som han och hans mor satt i. De körde av vägen, hans mor dog och han själv blev så svårt skadad att han måste få benet amputerat.

Hans räddning var att han måste vistas på sjukhuset en lång tid efter olyckan och där var han konstant omringad av vänner, familj, krishjälp, fysioterapeuter och sjukskötare som hjälpte honom att behandla förlusten.

3 • I dag är det främst författare och konstnärer som vågar avbilda och beskriva döden, varför är död inte mera en naturlig del av samhället?

Problemet är att man i dagens kultur ska vara evigt ung och vacker och man har varken tid eller rum för nedstämdhet och sorg.

Det är också skrämmande när någon dör. Döden kan få människor i näromgivningen att inse att det kan hända en själv och att man inte är odödlig.

Jag tror också att död förknippas med kyrkan och nuförtiden känns det allt mer främmande att ha en begraving i kyrkan på grund av att kyrkobesökarna minskat i antal. Att sjunga dystra psalmer, be böner och klä sig i svart avspeglar ju inte hur de nära såg på personen under sin tid i livet.

4 • Hur har synen på sorg och död förändrats?

Tidigare lade man liket hemma på köksbordet efter att ha snyggat till det. Grannar och släktningar kom till hemmet för att ta adjö av den som gått bort. Så satt man runt samma bord och fikade och berättade gamla minnen och anekdoter om personen som gått bort.

I dag är det också svårare att tala om förlust och ifall man gör det så förknippas det med dysterhet.

Kunde man inte hellre på begravningen tala om lustiga minnen, vackra historier och om hur personen levt i istället för att göra det till en enda tragiskt fars?

nyckelbenen för tydliga efter ångestfylld fasta. Men droppmaskinen är tillbaka på sjukhuset, ångesten har avtagit och vissa dagar kan till och med kännas drägliga.

Det är skönt att ty sig till rutiner och normalitet – sova, äta och jobba. Vissa dagar är man mera stirrig än andra, men vissa saker kan få en att le och rätt personer kan få en att till och med dra ett rått skämt. Åtminstone vågar man skratta, fast det är svart humor och cynism. Saknaden är total, sorgen obeskrivlig och minnena för många. Små saker som kletig gröt, en gammal parfymflaska, en sjal som doftar det förgångna kan ge känslan av att inte vilja gå vidare. Men snöstormen har blivit vintersol och apatin och känslan av orättvisa har blivit känslighet. Äntligen känner man vinden igen och inser skönheten i åkrarnas vita skrud.

5 • Går det att förebygga sorg?

Det går inte förebygga sorg, men det går att göra döden och förlusten till en mera naturlig del av vardagen. Det viktigaste är att våga tala öppet om vad man känner och att våga sörja. Det tog till exempel hela sju år för en av skribenterna i boken att behandla sin sorg och saknad, för att hon inte ville och kunde processa den.

Om man inte tar itu med sorgearbetet direkt och bara går på så kan det mest kritiska skedet av sorg igen slå på vid ett senare skede då personen upplever någon annan form av förlust.

anske det är just det som förändrats, att man inser storheten i det lilla och skörheten i det stora.

När månaderna blivit år är det okej att igen brottas med dilemman som vilken blus man ska ha på sig på festen på lördagen, skvallra om vilken kille som är spännande och vilken färgs Marimekkoskål vill kompisen egentligen ha till födelsedagen? Vardagsproblematiken är så obetydlig, men vacker. Först då, år senare vågar man tänka tankar till slut och gå vidare med allting som det var innan. Våga ta steget ut och fångas av det som livet innebär. Försiktigare ja, känsligare definitivt och svårt att våga lita, våga tro och våga släppa någon in på skinnet, men livet är där med sin storhet och all sin kraft. Frusna vatten och snöbeklädda åkrar har blivit böljande vatten så blått, stort och oförutsägbart. Men den här gången sitter man i en båt, torr och hel. Vissheten om att ens existens har stjälpt och kan stjälpa är närvarande, men respekten och tacksamheten vinner. 

Boken ”Om du ännu fanns” kommer att användas som undervisningsmaterial i gymnasier, men kan också köpas på Fontana Media.

K

Skribenten har själv förlorat en förälder och artikeln är baserad på anonyma intervjuer med två unga vuxna som förlorat en anhörig och skrivit för boken som handlar om förlust ”Om du ännu fanns” av Mimma Olsoni- Broman.

dedember tjugohundraelva

•

studentbladet

•

027

VI Sex och relationer

PORR Sätt er ner en stund. Nu måste vi tala om porr. Denna mångmiljonindustri som blir allt hårdare och allt vardagligare. Den lättillgängliga gonzoporren. Tidningarna, bilderna, texterna. Allt det som kommer oss närmare hela tiden och påverkar våra sexliv. t ex t c a t a r i i n a s a l o ILLUSTRATION MA T T S B J OLIN

visar att pojkar kommer i kontakt med porr för första gången när de är kring elva år gamla. Det kan vara porrtidningar de hittar hemma i en undagömd skrubb eller genom några klick på internet. Men tänk dig en elvaårig pojke för en stund, eller varför inte en elvaårig flicka. Logiken säger redan att de inte kommer att kunna reagera moget på det de ser.

Gonzoporren, porrfilmerna som sätter åskådaren i fokus och är direkt våldsamma, kan bli mångas första inblick i sexlivet. Små pojkar tror att det är så sex går till, kvinnor tror att de måste se ut som i filmerna, vi apar efter. I gonzon förekommer ofta dubbel- eller trippelpenetrering av kvinnor – analt, oralt och vaginalt. Att kvinnor efter de här scenerna går hem med trasiga underliv, kräkreflexer och söndriga analöppnignar är inte konstigt.

I sin bok Pornland beskriver gail dines med patos och övertygelse hur porrindustrin de facto förstör många människors sexliv. Att en ung pojke tar fram ett nummer av Playboy, runkar till bilderna och sedan sätter undan tidningen i byrålådan ger honom en bild av att kvinnorna i tidningen är något han kan ta fram och använda när han själv vill och sedan glömma tills nästa gång.

Dines menar att det här påverkar männens kvinnosyn i vuxenlivet.

Dines säger också att porren har blivit en del av populärkulturen. Och det har vi Playboy att tacka för. Eller kanske främst att skylla på. De flesta känner igen den där gamla farbrorn som går runt i silkesmorgonrock och omger sig med storbröstade, unga kvinnor. Playboy gjorde porren rumsren och mainstream.

Undersökningar

028 • studentbladet • december tjugohundraelva

Efter Playboy kom Penthouse och Hustler. För att vinna marknadsandelar och fånga läsare profilerade sig speciellt Hustler som mer vågad än Playboy. Bilderna var fräckare, råare och dröp av sex. Naturligtvis blev det en tävling om vem som kunde hålla sig i toppen av försäljnigsstatistiken och det gjorde man genom att överträffa varandra i våghalsighet och fräckhet. Och det fortsätter än i dag. Genom att vem som helst nu kan göra och ladda upp porr på nätet måste man hela tiden visa sig annorlunda och mer rå än de andra. Det finns utbud och efterfrågan på allt, och bolagen vill tjäna pengar. Och det gör de.

Det finns naturligtvis många som argumenterar för porren, inte minst de som ofta använder den. Skådisarna njuter av det! Jenna Jameson har ju faktiskt sagt att hon är en väldigt sexuell person och gillar det hon gör! Visst, det har hon sagt, men hon har också sagt ”Most girls get their first experience in gonzo films – in which they are taken to a crappy apartment i Mission Hills and penetrated in every hole possible by some abusive asshole who thinks her name is Bitch.” Och det summerar industrin ganska bra.

Med det sagt vill jag påstå att porrindustrin aldrig kan vara okej. Om det finns en risk för exploatering av kvinnor eller män är det aldrig rätt. Och den risken finns alltid med porr. Att kalla kvinnor för horor, slynor, slödder och bitch, att degradera kvinnan och sätter henne i underläge, det är aldrig okej.

Att bli påverkad av det här är naturligt, och det är därför det är fel.

Sex är inte porr, porr är inte sex. Sex är fantastiskt men porr är aldrig okej.

Aldrig. 

QA Svar på livets mindre och större frågor.

1

2

3

4

5

Varför känns det som att det talas allt för lite om utvecklingsstörda och deras sexualitet?

Sexualitet är ett ämne som väcker starka känslor och åsikter hos de flesta av oss. Att prata om sexualitet upplevs ofta som en utmaning.

Trots att sexualitet tillhör och berör alla människor är det ett ämne som än i dag mer eller mindre är tabubelagt, speciellt utvecklingsstörda personers sexualitet.

Utvecklingstörning och sexualitet är ett dubbeltabu som väcker olika och stora känslor.

Ofta leder okunskap till negativa attityder.

Sexualitet är något som ofta anses tillhöra endast unga, vackra och friska människor. Okunskap om sexualitet och utvecklingstörning leder ofta till att ämnet prioriteras lågt eller kanske lämnas obehandlat.

Är det viktigare för utvecklingsstörda att få sexualundervisning än för andra?

Utvecklingsstörda personer har ett likadant behov av sexualundervisning och sexualrådgivning som alla andra. Syftet med undervisningen och rådgivningen är att stöda den utvecklingsstörda personen i sin utveckling och lära honom eller henne att uttrycka och njuta av sin sexualitet på ett för personen och dess omgivning lämpligt sätt.

Utvecklingsstörda personers sexualitet utvecklas vanligtvis som hos alla andra. Utvecklingen kan ändå ibland vara mycket långsam. Utvecklingsstörda personer har ofta ett större behov av handledning när det gäller tolkning av sina egna känslor, handlingar och reaktioner samt praktisk handledning av hur personen kan uttrycka sin sexualitet.

Hur skiljer sig sexualundervisningen för utvecklingsstörda i jämförelse mot för friska ungdomar?

En utvecklingstörning kännetecknas av svårigheter att förstå saker samt olika typer av inlärningssvårigheter.

Det här beaktas vid sexualundervisningen och -rådgivningen för utvecklingsstörda personer. Undervisningsmetoderna och -materialen måste vara konkreta. Det finns olika alternativa och kompletterande kommunikationsmetoder som möjliggör inlärning för den utvecklingsstörda.

Sexualundervisningen måste med andra ord skräddarsys för individen.

Det är mycket viktigt att den utvecklingsstördas kognitiva nivå, livserfarenhet och individuella kommunikationssätt beaktas. Beroende på utvecklingstörningens grad och karaktär kan sexualundervisningen handla om allt från igenkänning av den egna åldern och könet till parrelationer och preventivrådgivning.

Har vi blivit bättre på att behandla funktionshindrade och utvecklingsstörda jämställt?

Vår lagstiftning stöder jämställdheten i vårt samhälle vilket skyddar funktionshindrades rättigheter. Funktionshindrades rättigheter och intressen beaktas allt mer. På ett attitydplan anser jag att det har skett små framsteg. Funktionshindrade personer har större möjligheter till samhällelig delaktighet.

Realiteten visar dock att det förekommer en hel del diskriminering av funktionshindrade i vårt samhälle, det kommer också tydligt fram när det gäller sexuella rättigheter.

Vilka tror du blir de största utmaningarna i ditt jobb?

Djupt ingrodda attityder och värderingar i vårt samhälle gällande utvecklingsstördas sexualitet och deras rätt att uttrycka den tror jag kommer att vara en stor utmaning för mig som sexualrådgivare. Utvecklingsstördas sexualitet är ett ämne som allt mer borde lyftas fram. Genom att prata om ämnet sker en normalisering som i sin tur minskar på fördomar och okunskap. Att arbeta med utvecklingsstörda kräver även stor yrkesskicklighet, kreativitet och spontanitet. Att kunna identifiera en annan persons behov och svara på dessa på en lämplig nivå med lämpliga medel är inte lätt, men mycket givande.

FW:

Avstickare Tanken om att alla skall ha samma möjligheter i alla bemärkelser är vacker men vad gör du när du förväntas klara av sådant som för dig är omöjligt?

För några år sedan gjorde jag en

kort avstickare i studentpolitiken, för att inse att det inte är min plats. Jag gjorde den upptäckten då en av de stora starka pojkarna gav ett brinnande tal för jämlikhet i studentkåren – fler alkoholfria fyllefester för nykterister och rullstolsramper till gymmet. Lika skall vara lika, liksom.

Jag har vuxit upp med ett handikappat syskon och fått se på nära håll vad det innebär att vara avvikande. Tanken om att alla skall ha samma möjligheter i alla bemärkelser är vacker men vad gör du när du förväntas klara av sådant som för dig är omöjligt? Den största insikten

har varit glädjen i det lilla, tillsynes beydelselösa. Jag kunde inte annat än svälja mina tårar när en flicka med ett tydligt syndrom shoppade loss i en utstyrsel som påminner om något från filmen Back to the Future.

Glädjen hon utstrålade när hon i sin silverjacka och keps på sned susade mot kassan med en bunt t-skjortor var hösten höjdpunkt. Den andra var det finaste paret, två kufar som hittat varandra bland alla oss som oroar oss för oexisterande valkar eller för små biceps. Den konstiga mannen som avgudar sin risiga flickvän som i sin tur fått läkarnas BMI-mätare tjuta rött.

Utvecklingsstörda vill ligga Sexualitet och funktionshinder är något det talas alltför lite om.

Att fostra och vägleda speciellt utvecklingsstörda att hitta sin egen, och förstå andras, sexualitet är vitalt för en bra livskvalitet.

Vi ställde fem frågor till Matilda FribergHommas som nyligen utbildat sig till sexualrådgivare på Väestöliitto. I sitt arbete bemöter hon barn och vuxna med olika typer av funktionshinder. t ex t c a t a r i i n a salo

Det är lätt att begrunda sina val med värderingar när man har alternativ. Är det inte så de moderna hemmamammorna begrundar sitt val, de väljer att stanna hemma trots att de kunde jobba. Costarikaner har flera gånger deklarerats vara det lyckligaste folket i världen.

Kanske hemligheten är att var och en får en uppgift och varje uppgift är värdefull, må det så vara att skala potatis eller forska i biokemi. Ingen är lika men alla har en plats och alla får vara med.

Skribenten är anonym juridikstuderande.

november tjugohundraelva

•

studentbladet

•

029

030 • studentbladet • december tjugohundraelva

Team Big motpoler

catariina salo

I början av hösten köpte jag alla säsonger av Sex and the City. Mina lediga höstkvällar gick oavkortat till att, igen en gång, studera de fyra New York-brudarna och deras liv. Kanske för att jag inte hade ett eget just då.

Mycket kan man säga om SATC, men vi kommer inte ifrån att det är en välidgt suggestiv serie som man lätt fastnar i. Och i en tid av nytt singelskap i en storstad (jag vet, man kan nog inte riktigt jämföra Helsingfors med NYC) fungerade serien mycket terapeutiskt och rogivande. Men det finns en sak som jag alltid har stört mig på i den annars fabulösa serien. Nämligen Aidan Shaw.

Mannen som byggde möbler och hade hund. Mannen som bar pösiga läderbyxor och mockajacka med fransar. Den dötråkiga mannen.

Ta till exempel Carries och Aidans första riktiga dejt. De har haft det hur trevligt som helst, man riktigt känner åtrån i luften. När Aidan sedan följer Carrie hem tar hon fram en cigg. Aidans reaktion: sorgsna hundvalpsögon och ett sorry, jag kan inte dejta en rökare. När Carrie sedan kastar sina cigaretter och de ska kyssas ser Aidan ännu ledsnare ut och säger att huj nej, jag kan inte kyssa dig, känner fortfarande röklukten i din andedräkt.

What the fuck man? Du gillar uppenbarligen någon men du försöker förändra henne från första dejten? Du kör ledset öga-kortet och tror att du får sympatier? Fruktansvärt omoget. Riktigt förskräckligt jobbigt beteende.

Genom hela den tid Carrie och Aidan är tillsammans försöker han mindtricka henne och få henne att ändra sitt liv och sina vanor, ibland spelar hon med, men sist och slutligen är det nog det som driver henne till att ha en affär med Mr Big. Mr Big, den spännande, mogna mannen som inte vet vad han vill men som till slut tar sitt förnuft till fånga. Han sveper in och räddar Carrie i Paris, och det är just det alla vi Team Big-chicks älskar med honom. Det att han innerst inne är en bra typ, även om han vid första anblicken ser ut som ett cyniskt asshole.

Så om någon frågar mig är Aidan ett onödigt inslag i hela serien, ett försök att få någonting edgy att tona ner och bli vardagligt tråkigt. Men det är inte det vi vill, varken i vår låtsasvärld på tv eller i våra riktiga liv. Nej, vi vill vara oss själva, vara vansinnigt galna och mest bara ha roligt.  Catzo är redaktionssekreterare på Sbl. Öppna förhållanden är lite som socialism: i grunden en fin idé, men omöjliga att förverkliga. Vilket egentligen är synd.

I romantiserande termer brukar man säga att det bara är människan och svanen som är monogama. Har vi alla missat att svanen är ett jättejobbigt djur? Ett aggressivt skadedjur som det borde vara skottpeng på? Varför ska vi ta relationstips av ett djur med epitetet knöl?

Det grundläggande problemet här är svartsjukan. Och sen förstås frågan om tidtabeller: vem ska ligga med vem ikväll? Men det är ett smärre problem som en gemensam profil på Google Calender säkert kunde lösa.

Tänk om vi försökte bota svartsjukan i samhället med samma intensitet som vissa organisationer och politiker har när de plöjer ner summor som motsvarar ett litet afrikanskt lands försvarsbudget på att omvända ”heteron” som irrat bort sig från den rätta stigen? Svartsjuka handlar om ägandeskap. Det här är min man/kvinna/sandspade och ingen annan får leka med den.

Men ingen äger en annan människa. Eller jo, i vissa mer suspekta medlemsländer i vår union förekommer det ju transaktioner av den mera skumraska sorten, men Eva B. jobbar ju på saken. Fast nu vet jag ju att sannolikheten att människan skulle sluta vara svartsjuk är lika stor som det är att två män är värdar på Slottet nästa år, men man kan ju alltid drömma.

Tänk dig ett förhållande där ”Inte i kväll, jag har huvudvärk” inte innebär att du måste dra dig tillbaka till toaletten med din smarttelefon i handen. Tänk dig ett förhållande där du har möjligheten att prova på det där lilla extra som din partner konsekvent nekar dig.

Let’s face it. Du har helt säkert funderat på att gå hem från krogen med någon annan än den du delar postlåda med. Varför inte bara göra det?

Kom bara ihåg att lämna en lapp där hemma. Julen är ju ändå förlåtelsens tid. Eller var det givandets?  Skribenten är producent på Radio Extrem.

motpoler

ted urho

Död åt svanarna

”Pojke med minnesförlust, check.

Flicka med helande krafter, check.

En fiendeflora bestående av ulliga små gnagare, check, check, check!”

Benjamin Knopman ger julklappstips på sidan 34.

livEt dedember tjugohundraelva

•

studentbladet

•

031

FÅ Allt kan fås gratis i livet.

Disco i december

Pinsamma sociala lekar

Festsäsongen när sin kulmen och högtiden vi alla fasat är här. Nyår, vad ska vi göra, var ska vi vara, vad är det som händer? Vi har samlat de bästa festtipsen för alla smaker. t ex t c a t a r i i n a s a l o p a r t y k i t r a s m us k y l l ö n e n

Att vara pinsam är alltid ett plus. Och lekar höjer stämningen på vilken fest som helst. Galenpanna och charader är enastående sociala experiment. Välj gärna ett tema för leken, till exempel filmtitlar, seriefigurer eller maträtter. En garanterad succé.

Drick skumpa

Gå inte ut

Barerna är fulla på nyårsafton. Vi har testat. Dessutom kommer du troligen att stå och köa efter en överprissatt drink vid baren precis när klockan slår tolv. Att kasta ut en kyss till närmsta bardisksköare är inte optimalt.

Dessutom orkar du inte höra Rihannas nyaste tio gånger på årets sista kväll.

Otippade vänner

Troligen är du inte ensam om att vara planlös på nyårsafton. Samla några random vänner (det behöver inte ens vara vänner, bekanta räcker) och bjud hem dem. En facebookstatus brukar resultera i fest. Ju mer otippade människor du får med dig desto bättre.

PARTY

Om du någonsin ska dricka annat än den vattniga ölen du får för två euro på studentbaren är det på nyår. Det där med skumpa behöver ju inte vara dyrt heller. Parés baltà (grön flaska, ekostämpel och klargrön folie runt korken) är en spansk cava som, förutom att den är ekologisk och smakar gott, bara kostar nio och en halv euro. Som en sixpack men lyxigare!

Gör det Sex and the city-style

Må vara att nyårsafton är ett givet festtillfälle men egentligen är det ju bara en kväll bland alla andra. Lyxa till det som Carrie Bradshaw i SATC-filmen, värm upp en nudelsoppa och se en gammal klassiker. Om du vill plåga dig själv väljer du en snyftare och gråter dig igenom kvällen. När du sedan vaknar följande dag kan det bara bli bättre. En fantastiskt start på det nya året!

Planka

Nej, nu menar vi inte så att du lägger dig raklång på marken och tar ett foto, utan att du plankar in på andras fester.

Det kommer att ordnas samkväm i vart och vartannat hus för att fira nyår, det är bara att välja och vraka! Du kan också tävla med dina vänner om hur många fester du faktiskt blir insläppt till. Kom ändå ihåg att ha med en liten present till värden eller värdinnan, allt annat vore oförskämt.

Solsemester

Ja, vi vet. Du har inte råd att åka till Bali eller ens Alanya. Men vi vet också hur innnerligt trött du är på vintern och mörkret. För att råda bot på det och samtidigt få en fin nyårsfest är den ideala lösningen en fest med hawaiitema. Eller söderhavstema överlag. Langa in lite sand i vardagsrummet, häng upp ett par ljusterapilampor i taket och vrid upp elementen. Alla måste naturligtvis klä sig i bastkjol och kokosnötsbikini.

Servera söta drinkar ur urholkade ananasar och dansa hulahula. Garanterad vinnare.

!

SÅ GÖR DU

Du behöver • Grovt papper eller kartong • Sax • Lim eller tejp • Blå och röd cellofan eller plastfilm •Gummiband Limma först hela sidan, föruotm konfettidelen, på ett grovt papper eller på kartong, klipp ut delarna.

1 Partyhatt Snurra ihop kartonen till en konformad strut.

Limma. Fäst ett gummiband i hatten så den hålls på ditt huvud.

Färdigt!

032 • studentbladet • december tjugohundraelva

film harry potter och dödsrelikerna

film midnatt i paris

film the twilight saga: breaking dawn

film the hangover: part ii

film kung fu panda 2

låtar veronica maggio: jag kommer

låtar lady gaga: born this way

låtar maskinen: krossa alla fönster

låtar adele: rolling in the deep

låtar timbuktu: resten av ditt liv

böcker jens lapidus: livet deluxe

böcker

5

Partybrillor Limma fast skalmarna på själva bågdelen av glasögonen. Klipp ut en blå och en röd cellofanbit, limma dem i varsitt hål i glasögat.

Färdigt!

H. ANDERSSON: GLORIA MED LUST OCH FÄGRING STOR

böcker KJELL WESTÖ: SPRICKOR

böcker

JOSEFIN ALMER & YLVA LARSDOTTER: ENKEL BILJETT?

böcker

PHILIP TEIR: AKTA DIG FÖR ATT FÄRDAS ALLTFÖR FORT

2 charader Klipp ut. Blanda om. Dra en lapp. Tävla. Färdigt!

4

3 Partykonfetti Klipp den färgade delen av sidan i små fyrkanter, ca 1,5x1,5 cm.

Kasta på dina vänner vid tolvslaget.

Färdigt!

Partymustasch Klipp ut. Använd som du själv tycker passar. Färdigt!

december tjugohundraelva

•

studentbladet

•

033

SE Feminister och pixelhjältar.

TEATER

ÅNGESTTEATER

SPEL

Virtuell jul

Ingen julafton är komplett utan ett gäng riktigt bra spel. Här är gåvorna som de tre vise männen borde ha gett Jesus. Benjamin Knopman

034 • studentbladet • december tjugohundraelva

Tales of the Abyss (Nintendo 3DS)

Förnuftet säger att det är ett

generiskt animedrama med tafflig regi och för många hårsvall i regnbågens färger. Men hjärtat struntar i all cynism och bultar istället frenetiskt när klyschorna bockas av en efter en. Pojke med minnesförlust, check. Flicka med helande krafter, check. En fiendeflora bestående av ulliga små gnagare, check, check, check! Tales of the Abyss är drömmen för alla svältfödda rollspelare, och precis det existensberättigande Nintendos portabla 3DS så desperat behöver. Och Luke von Fabre supersnygga magrutor.

nnan jag kom hit handlar om fyra kvinnor, mödrar och döttrar, som längtar. Längtan är inget romantiskt, utan den växer och växer och tar över människan. Hur går det om man låter känslorna ta över, blir man galen? Det är onödigt att försöka tänka rationellt, det fungerar endast i teorin. I livet går det inte att bemästra känslornas vågor.

De sköljer ut dig och du når inte botten längre. Du drunknar.

Teater Hekates (Miira Holländer, Hanna Nordenswan, Minerva Peijari, My Ström och Frida Wickholm) första egna pjäs är ingen lättsmält Raseborgs sommarteaterpjäs. Den är djupare och mera abstrakt, något som utmanar en enkel man från landsbygden. Jag är osäker på handlingen, men samtidigt ger den möjlighet att tolka fritt.

Scenografin är avskalad. Lakanen som ramar in scenen och skådespelarnas klänningar är enhetligt vita och beige. Fostret i glasflaskan och den nakna dockan som hänger upp och ner för osökt tankarna till Alice Cooper. Antagligen var det ett omedvetet val när scenografin planerades, men sen igen så sysslar både chockrockens fader och Teater Hekate med rädslor.

Ljud och musik används sparsamt i teaterstycket. Bra det, för pjäsen blir bättre utan bombastiska rapsodier. Som i riktig desperation är tystnaden det kraftigaste ljudelementet.

Koncentrationen störs en aning då jag hör ljudteknikern sätta igång cd-skivan. Använder man fortfarande cd-spelare? Å andra sidan stör den vulkaniska aktiviteten i min mage antagligen andras koncentration.

På kvinnodagen tidigare i år stod Teater Hekate bakom Vaginamonologerna. Innan jag kom hit befarade jag därför att ett gäng feminister skulle ta steget vidare och i en teatralisk protest klä av sig nakna och blotta sina arga, håriga könsorgan. Min rädsla var obefogad. Trots att pjäsen handlar om kvinnor och görs av unga kvinnor med starka åsikter känner jag den själsliga smärtan, ångesten.

Pjäsen är ingen teaterns Dostojevskij, utan lämpliga 40 minuter som går fort. Och de som är rädda för interaktiv teater där publiken deltar behöver inte oroa sig. Pjäsen kan ses den 16, 19, 20 och 21 december på Luckan i Helsingfors. Biljetterna kostar 5 och 7 euro.Jonas Sundström Child of Eden

(Xbox 360, PS 3)

Child of Eden är inte ett spel. Det är

en digital syratripp. Att uppleva den surrealistiska pang-pang-odyssén är som att dyka ner i Hunter S. Thompsons numera kremerade hjärna – om denne hade varit japan och gillat maneter.

Till tonerna av remixad j-pop ska man skjuta på allt som rör sig för att skapa musik, och efter bara några minuter börjar ens sinnesförnimmelser flyta samman. Du hör fiender och smeker ljud och verkligheten smakar elektricitet. Det är fullständigt vansinnigt. Samt vansinnigt vackert.

Uncharted 3: Drake's Deception (PS 3)

Uncharted

3 är årets actionfilm – och du är huvudperson i den. Under arkeologen/akrobaten/massmördaren Nathan Drakes jakt på den sägenomspunna staden Iram slungas spelaren från eldstrider i dunkla katakomber till utövande av den hederliga gamla motionsformen ”hänga från lastbil som hänger från flygplan som kraschlandar i öknen”. Ett interaktivt Indiana Jones för twitter-generationen.

HA Sandra Hagelstam listar sina must-haves.

MODEDESIGN

TRETTON CENTIMETER UPP studerar modedesign och marknadsföring för sista året på London college of fashion. Studierna skiljer sig från vanlig modedesign genom det kommersiella tankesättet.

- Vi sitter inte i en studio och designar stora fjäderkreationer, våra studier går ut på att ta reda på vad det finns för efterfrågan och försöka fylla det på ett innovativt sätt. Vi utgår alltid från kundens behov, säger Sandra.

Som motvikt, eller snarare komplement, till sina studier driver sandra bloggen 5 inch and up. Det startade som en hobby i februari 2010 och har därifrån eskalerat till något mycket mer. Förutom att bloggen inspirerar andra modeintresserade fungerar den också som portfolio för Sandra. Och den har också genererat jobb.

– Det mest fantastiska hände, webbutiken Nelly.com kontaktade mig för ett par måndaer sedan och undrade om jag vill designa en kollektion för dem. Några svenska bloggare har redan gästdesignat för dem, jag är den första finländaren.

De senaste två månaderna har gått till teknisk planering och under vårvintern kommer Sandra att få se de första riktiga versionerna av det hon designat.

– Det är klart att jag i den här kollektionen, som innehåller kläder, skor och accessoarer, också utgått från vad jag tror en Nelly.com-kund vill ha och köper.

Jag har fått sätta det jag lärt mig i skolan på prov på riktigt.

Sandras bloggläsare kommer också att känna igen sig i kollektionen, mycket inspiration har hon nämligen tagit från sin egen klädstil. Men det ryms också innovation med.

– Jag vill tro att jag har så smarta läsare att de förstår att det jag vill göra är att inspirera dem och förnya deras stil.

Sandras kollektion för Nelly.com kommer ut under hösten 2012. Hennes blogg kan du läsa på 5inchandup. blogspot.com.  Borgåbruden Sandra Hagelstam

Ju högre desto bättre och minst 13 centimeter. Så ska ett par riktigt bra klackskor se ut. Och lägger du sedan till en fashionista, en bra fotograf och internet har du bloggen 5 inch and up. t E X T C A T A R IINA S ALO • f o t o LA S S E LIN D F O R S

3x

kan eva inte l utan

Högklackade skor

”Hela idén med min blogg kom ju från skorna. Sedan sexan i lågstadiet har jag alltid haft klackskor, det blev min grej. Jag har en skovägg med hundratals skor hemma.

Mina favoriter växlar, det är sällan samma par väldigt länge.”

Svart tusch

”Jag kan inte använda andra pennor än svart tusch. Det måste gå att skriva både i kalendern och på handen med den – det är nämligen ofta på handen jag skriver saker jag ska komma ihåg.

Helst ska det vara en tusch av tjocklek 0.5.”

Iphone

”Den fungerar både som min minidator, kalender och telefon. Jag gör det mesta via den och den är alltid med.”

dedember tjugohundraelva

•

studentbladet

•

035

GÅ Stbl fyllde hundra. Vi tvångsgästade festen.

Henrik Meinander höll festtalet. – Journalistik är andra klassens skönlitteratur.

VADÅ JUBILEUM? Studentbladet fyller 100 år i år och därför ordnades en megalomanisk fest på Gamla studenthuset. Tidigare redaktörer och random Studentbladsfantaster var inbjudna, närmare 200 deltagare var med på festen. VAD BJÖDS DET PÅ? Förutom en trerätters middag, vackert sällskap och tillhörande drycker bestod festligheterna av tal och underhållning. Redaktionen anno 2008, Jens Finnäs och Johan Gullmets stod för konferencierskapet och bjöd på många fniss och roliga intervjuer med gästerna. Elna Romberg med band bjöd bland annat på Lisa Ekdahls ”Vem vet” och fick publiken att bli förälskad i kärleken. VAD FICK MASCARAN ATT RINNA? Svenskfinlands svar på André Wickström, komikern Anders Helenius, fick redaktionen att gråta av glädje. De politisk inkorMikael Reuter i festblåsa berättade för publiken att hans redaktion i tiderna publicerade en insändare direkt på pärmen.

rekta skämten om understöd från Kulturfonden och knagglig finska gick hem. Kanon. VAD HADE FOLK PÅ SIG? Före festen var det mycket snack om vad som är gångbart till klädkoden mörk kostym.

Herrarna kom visserligen i mörk kostym men bland brudarna sågs både långt och kort, färggrannt och svart, vintage och nytt. En del kom till och med iklädda kassetter, redaktionsekreterare Salo närmare bestämt. Ryktet säger också att generalsekreterare Sundman gick hem utan klänning. Sanning eller myt förblir obesvarat. HÖJDPUNKT? När sufflén avslutades var det tid för en tävling. Den person som lyckades dansa med en redaktör från varje årtionde skulle vinna ett pris. Det här resulterade i att både Klaus Törnudd och Pär Stenbäck blev festsalens mest eftertraktade ungkarlar på blott en minut.

Stenbäck vittnades bland annat dansa vild foxtrot/twist(dansstil obestämd) med en kvinnlig kåraktiv från Åbo Akademi. EFTERFESTEN? Efter att SSI:s ordförande Poppe uppmanat sällskapet till att förtära skummande och whiskey i trapphuset bar det av in i klubblokalen. Redaktionen är glad för att Stbl:s historikförfattare Henrik Stenbäck överlevde efterfesten med bravur, efter att ha vittnats stå och susa i vinden på den lilla skrangliga balkongen glad i hågen. Calle Haglund bjöd också på några rumpskakningar i takt med Shakira och Carola och visade att glasögon och proper kostym inte är ett hinder – snarare en fördel. VÄDRET? Kvällens enda minus går till vädret. När festsällskapet svalkade sig ute i friska luften under pauserna tänkte det apokalyptiska mordorvädret dra iväg med hela högen.

Nästa morgon hittades bortblåsta festfrisyrer och fjäderlätta underkläder utanför det gamla studenthuset vittnar vår allas jubileumkoordinator Hytönen som vandrade hem i gryningen. a r b e t s g r u pp f a n n y l i n dh o l m & c a t a r i i n a s a l o • f o t o m a r i n a ekr o o s

Stbl 100-festen får fem snapsar av fem. Årets bästa mingel och de snyggaste, lyckligaste människorna med de vitaste leenden var närvarande. Även om snapsen var i varmaste laget gick den åt och deltagarna försvann in i dimman. Redaktionen beklagar om du missade festen, kanske du kan ta igen det om 100 år.

Mats Biström bjuder okänd kvinna upp till dans.

036 • studentbladet • december tjugohundraelva

5

/5

Klaus Törnudd, chefredaktör 1954, berättade om hur Studentbladet chockerade med sexrelaterade artiklar redan då.

Man får skämta om krigsveteraner, menade komiker Helenius.

Redaktionssekreterare Finnäs år 2008 demonstrerade de mindre seriösa utspelen på redaktionen.

Elli Flén var känd som den långa kvinnan på redaktionen efter att ha arbetat med män i brösthöjd.

Peter Lodenius var chefredaktör 1970.

Chefredaktör Lindholm berättade burleska historier för mep Haglund.

Richard Nordgren bad många gånger om ursäkt för allt som skrevs under hans tid.

december tjugohundraelva

•

studentbladet

•

037

SÅ ... gjordes Stbl.

nr 1

I den första tidningen var en del av bilderna så mörka att man knappt såg vem de föreställde, men redaktionen lärde sig och småningom ljusades bilderna upp.

tack & förlåt!

Att fotografera barn var inte det lättaste, allt handlade om timing för barnens stubin var inte lång. Det var ändå bland de roligaste fotograferingarna för tidningen!

Bildsättningen till whiskeyartikeln i andra numret var inspererad av franska Vogue. Vi bad tre vackra damer slicka en flaska och knäppte en bild.

Inför det sista numret har vi på redaktionen tagit en trip down memory lane och kollat igenom vad vi egentligen åstadkommit under året. En del tabbar har vi lyckats göra och bakom många av våra artiklar och bildsättningar finns roliga, och ibland kanske mindre trevliga, historier.

Genom att publicera en del av dem här vill vi nu tacka för oss. Må den nya redaktionen behandla er väl. Hej då!

nr 3

nr 4

En liten miss i rubriken.

Den syntes ju inte alls.

För er som inte kunde läsa löd rubriken: Häxa på heltid.

Redaktionen gjorde sina egna bläckplumpar till grejen om Hjärnan bakom jobbet. Det enda vi såg i plumparna var könsorgan. Vi blev lite oroade för oss själva.

”Hej! Jag har redan en tid irriterat mig på Stbls kaotiska utseende.

Det är lite som att försöka läsa en text på en iPhone i en bergochdalbana. Det skulle vara skönt om man slapp snurra på tidningen då man läser den. Back to basics, enhetligare linje osv. I övrigt vill jag tacka för en bra tidning, med många snygga inslag.”

Läsarrespons Till transformationen från kvinna till clown behövdes ett team bestående av hela redaktionen, fotograf, maskör och lånekläder från Monki. Tidskrävande men totally worth it.

Jubileumsnumret orsakade oss alla magsår och efter det kändes sista numret lite som ett antiklimax. Men vackert blev det ju, och Merete Mazzarella är hela redaktionens favoritkvinna!

Att efterlysa folk och saker på Facebook är något som redaktionen sysselsatt sig med hela året. Till klassgrejen behövde vi en mormor, även om vi på fb istället blev erbjudna en mormon. Lyckligtvis råkade grafikerns farmor vara just den person vi sökte.

Tack, det är länge sen en tidning innehållit så många grejer jag vill läsa! Extra plus också för den fina layouten.”

Läsarrespons

Ni såg Silvia Modig på slottsbalen? Vi känner oss mycket stolta, för vi lyckades lura henne in i klänning. Silvia som Evita blev hur tjusigt som helst!

Bildsättningen till artikeln om kårvalskandidaters dubbelroll kom till i sista sekund.

Bara några timmar före tidningen skulle vara färdig sprang grafikern och red.sek till det närliggande varuhuset för att få tag på inspiration. Den roliga skämtmasken fastnade i handen. Kort därefter var den fotograferad och intagen på sidan.

nr 8 038 • studentbladet • december tjugohundraelva

nr 7

I sin iver att få ut den snygga matbilden glömde redaktionssekretrearen helt bort maletköttet ur receptet för maletköttbiffar. Nolo.

Paleface var sjuk när harn intervjuades och fotades. Red.sek. och fotografen fick vara snabba i vändningarna för att alls få till det, allt skedde i en övningspaus på Gamla studenthuset.

Man märker att den nya redaktionen verkligen satsat på färg, form och innehåll när de gjort det första numret för jubileumsåret.

Den hundraåriga tidningen behövde definitivt ett ansiktslyft, och det har den också fått.”

Isa Mårtensson recenserade årets första nummer på x3m.fi

nr 2 Till vårens sista nummer hade vi köpt en stor styroxboll för 26 euro till fotograferingen. Om denna HUTLÖST dyra styroxboll fick vi ännu höra av generalsekreteraren på hösten.

Hej, jag studerar på Åbo Akademi/TF på distans. För ca. ett halvt år sedan började studentbladet komma hem till mig och min familj. Jag har aldrig valt att prenumerera på studentbladet och vill inte ha den hem till oss.

De senaste numrena som kommit har varit osmakliga. Kan ni vara vänliga och låta bli att skicka den.”

Läsarrespons

Studerande, läs kvalitetstidningar förmånligt!

Du som studerar får

50 % STUDIERABATT

För att få studierabatten ska du studera, bo i eget hushåll och vara högst 29 år gammal. Studierabatten begränsas till sex år.

Ange läroanstalt, numret på ditt studiekort samt födelseår när du tecknar din prenumeration.

Oh så färgerna i grejen om feriefäblessen var åt rumpan! Hoppas ingen märkte.

nr 5

erera

m Prenu

på

.FI T T A B IERA

Den hysteriskt gulliga illustrationen till grejen om hårda versus mjuka värden reluterade i ett nytt smeknamn till illustratören. Nuförtiden kallar vi alla honom Kattmannen.

STUD

nr 6 dedember tjugohundraelva

•

studentbladet

•

039