STBL 01/2011

helt ny !!!

01

Studentbladet FEBRUARI 2011 Sedan 1911

SAMHÄLLET + MÄNNISKAN + LIVET

Slå klackarna i taket med 100-åriga studentbladet!

Låt ballongerna segla till skyarna, blås i papptrumpeten och höj glaset för att din studenttidning fyller 100 år! Nordens äldsta studenttidning firar 100-årsjubileum med en splitterny tidning, en kommande utställning, en jubileumsfest, ett jubileumsseminarium och en historik!

Inledningsvis lanseras den turnerande jubileumsutställningen i Vasa den 18 februari och kan besökas på de finlandssvenska studieorterna längs med året.

I november ger Stbl ut ett läckert jubileumsnummer och under året får läsarna ta del av texter skrivna av före detta redaktörer för Studentbladet.

Som grädde på moset firas den magnifika jubileumsfesten den 9 december på Vanha och under dagen ordnas också ett jubileumsseminarium. Den som föredrar mindre officiella evenemang får skåla med Stbl redan i dag på lanseringsfesten på Motellet i Helsingfors.

Välkommen till nya Studentbladet.

Vi hoppas tidningen tjänar som annat än skounderlag, bh-fyllning och elddon!

r e da k t ion s s e k r e t e r a r e c a t a r iin a s a l o

f o t o m a r in a e k r o o s

c h e f r e da k tör F a nn y L indh o lm

02

På bilden är Stbl:s redaktion i Helsingfors som består av redaktionssekreterare Catariina Salo, grafiker Rasmus Kyllönen och chefredaktör Fanny Lindholm. I papptrumpeterna blåser också Pro Studentbladets ordförande Carl Haglund, SSI:s nya styrelseordförande Poppe Sjöholm, SSI:s jubileumskommittés ordförande AnneSophie Hokkanen och SSI:s generalsekreterare Linda Sundman.

•

studentbladet

• februari

tjugohundraelva

STUDENTBLADET • FEBRUARI 2011

Ledare

00:01 Vad tycker du om nya Stbl?

Mejla oss på chefred@stbl.fi eller red@stbl.fi och tyck till!

Varför frågar ingen oss?

Effektiviteten med vår högskoleutbildning kan jämföras med en klädfabrik utan symaskiner.  f a nn y lindh o lm

FW: Att älska sina misslyckanden I Finland ska man helst inte försöka för mycket.



a nn a - l e n a l a u r é n

Barfota på ett klibbigt marinblått golv står jag och huttrar på trampolin nummer tre, det är fem meter till vattnet. Simglasögonen luggar håret, baddräkten skär in i skinkorna och det luktar klor. Vad hände med känslan av mod, iver och adrenalin som var så närvarande när jag klättrade uppför den lilla stegen? Var fanns oron när jag började klättra?

40 procent av studerandena i Finland tror att de inte kommer att få ett arbete som motsvarar utbildningen visar en färsk statistik gjord av undervisningsministeriet. Statistiken visar att hela 29 procent av alla studerande tror att de kan bli arbetslösa.

Medeltalet arbetslösa är 7,9 procent i Finland och enligt statistikcentralen är arbetslösheten klart lägre bland högutbildade. Undersökningen vittnar om en allmän misstro till systemet, men i vilket skede av högskoleutbildningen föds misstron?

Vi tänker oss att vi igen står på trampolinen, men Pelle från årskurs sex har klättrat uppför stegen och nu stampar han otåligt bakom oss.

Hoppa din mesiga förstaklassist eller så knuffar jag dig i vattnet!

Reformerna med avsikt att snabbt slussa ut oss i arbetslivet har varit otaliga. Studietiden har begränsats och studiestödsmånaderna har blivit färre. Minimi studieprestationerna per studiemånad höjdes från 4,8 till 5 poäng och vi har en inkomstgräns på vad vi får tjäna. Det har till och med diskuterats att basfinansiering av universitet skall bli beroende av genomströmningen av studerande.

I nuläge är det av största vikt att vi med förstoringsglas granskar reformer som påverkar vår framtid.

Jag har misslyckats med många saker i livet. Hur många som helst. Och tur är det, för Tolstoj har ju skrivit att det är de olyckliga familjerna som är intressantast. (Alla lyckliga familjer är lyckliga på samma sätt och det intresserar inte ryssarna).

I Finland ska man helst inte försöka för mycket. Om man tror att man ska klara av saker är ju fallet desto högre när man misslyckas. Så det är bättre att inse sina begränsningar från början. Det är en logik som jag har svårt att fatta, för misslyckas gör man ju i alla fall, oavsett utgångspunkten. Jag har aldrig förstått varför pessimism på något sätt anses vara intellektuellt mer högstående som livsinställning betraktad än optimism.

Ingenting bevisar att livet blir trevligare om man utgår ifrån att det är för jävligt.

Faktum är att vi inte bara står på trampolinens kant utan att trampolinen redan är i gungning. Pelle har ett handfast grepp om trampolinen och är övertygad om att kasta oss i vattnet oberoende av vilka medel han måste ta till. Ovanför vattnet, på fem meters höjd från marken är vi klädda i illasittande baddräkter och nej, vi är inte i överläge. Stora Pelle med tandställning och kroppsbehåring viskar hotfullt bakom oss.

Men vad är fel på Finlands internationellt väl ansedda högskoleutbildning? Effektiviteten och logiken med vår högskoleutbildning kan jämföras med en klädfabrik utan symaskiner. Varför investera i material och otaliga timmar av handarbete om det inte finns verktyg att sy ihop plaggen med? Studerande är en underrepresenterad grupp som borde ha större möjlighet att uttrycka sina behov. Och vad vi behöver är en naturlig kontakt till arbetslivet.

Vi är i desperat behov av verktyg för att råda bot på pessimismen. Vi måste få flera utvecklingsprojekt för studiehandledning och mera medel måste beviljas för att sysselsätta unga. Praktik måste bli obligatoriskt i flera universitetsutbildningar och vi behöver arbetserfarenhet under studietiden. Studerande ska ha en närmare relation till sina professorer för att få karriärvägledning och högskolorna måste få extra anslag för studierådgivningstjänster.

Vi vill vara fem meter uppe i luften och ha en oslagbar känsla av att ha nått ända upp till toppen. Vi vill springa längs trampolinen och kasta oss ut i luften.

Det skall kännas som om vi inte kan vänta en sekund till innan vi får hoppa över trampolinens kant och landa i vattnet.

Att vara cynisk är lätt. Hur enkelt som helst, faktiskt. Att försöka tackla livet på dess egna villkor är mycket svårare. För då får man konstatera att saker och ting ibland inte blev som man tänkt sig.

Det är det som många människor uppfattar som ett misslyckande. Det blev inte som man tänkt sig. Men då har man gett sin egen person en överordnad och livet en underordnad betydelse.

Jag har alltid utgått ifrån att jag kan göra precis vad jag vill, väl medveten om att jag inte kan det. Men det bryr jag mig inte om. Livet funkar nämligen så här: om man utgår ifrån att man klarar av saker så misslyckas man med somliga, men klarar av de överraskande. De som man inte trodde sig vara mäktig. Och det är vackert nog.

För ett halvår sedan blev jag mor till

en liten dotter. Omgivningen har därefter - med stor förnumstighet - påmint mig om allt som jag inte längre kan göra på grund av föräldraskapet.

Jag bryr mig inte om vad de säger.

Inte för att jag inte fattar att mitt liv ändras på många punkter, för det är väl det som är meningen med att bli förälder?

Utan för att varken andra människor eller jag exakt kan veta hur mitt liv ska påverkas av det här.

Det får man väl se. Det är det som är det fantastiska med livet. Fram tills dess fortsätter jag med mina vilda, oansvariga, verklighetsfrånvända och underbara planer.

Skribenten är före detta redaktör på Studentbladet och numera journalist på Hufvudstadsbladet.

februari tjugohundraelva

•

studentbladet

•

03

Nordens äldsta studenttidning • Årgång 100 chefredaktör & ansvarig utgivare Fanny Lindholm, 050 563 4790, chefred@stbl.fi Redaktionssekreterare Catariina Salo, 050 501 7331, red@stbl.fi Grafisk formgivare Rasmus Kyllönen, grafiker@stbl.fi Redaktionen Mannerheimvägen 5 B, 6:e våningen, 00100 Helsingfors Redaktörer i Åbo Julia Holmvik, juliaholmvik@hotmail.fi och Roger Norrgård, rnorrgar@abo.fi Redaktör i Vasa Emelie Jakobsson, jakobsson.emelie@gmail.com Annonsmaterial Lisbeth Lönnqvist (09) 803 9553. Annonser bör lämnas in senast tio dagar före utgivningsdatum. Kansli, adressändringar (09) 663 908, kansli@stbl.fi Utgivare Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) rf. Mannerheimvägen 5 B, 6:e våningen, 00100 Helsingfors Generalsekreterare Linda Sundman, 050 373 4263, kansli@stbl.fi Ordförande Peter Sjöholm, 040 565 8688, ordforande@stbl.fi Styrelse Kim Blomqvist, Mia Haglund, Sofia Julin, Henri Lohilahti, Isabell Mattsson, Natalie Segercrantz, Richard Sundman, Elias Vartio, Danica Vihinen, Hannes Wallin, styrelsen@stbl.fi Tryckeri KSF Medias tryckeri, Vanda. UTGIVNING 2011 Studentbladet utkommer fem gånger under vårteminen 2011 och fyra gånger under höstterminen 2011. Tidningen sänds till medlemmarna i ÅAS, TF, SHS, ASK och Novium samt de svenskspråkiga medlemmarna i HUS. En prenumeration kostar 17 euro för övriga studerande, 34 euro för icke-studerande, 42 euro inom Norden och 51 euro utanför Norden. Upplaga: 11 800 (2 st Abi-nummer á 13 800). Redaktionen ansvarar inte för icke-beställt material.

Pärm och sid 4: Lasse Lindfors

04

•

studentbladet

• februari

tjugohundraelva

STUDENTBLADET • FEBRUARI 2011

NR01

|

n NA 28 |

si da

D N ÖTTRAR ER

W si ARLOR Q da A n & 2 D AHA 4 | V sid si I: SE an 2 da n X& 0 | MARIA 30 RELATIO

ni sk

an

si d 13 an | ARb10 n

M än

si da

17

35

N

n

si

& T

4

|Ä

Li

ve

t

FÅ 3 : KULTUR

da

GÅ BRICKA

si

:s

d | HA an 3 si 2 | da SE n 36 : RECE | RE

N SIO

id N an ER 38 s id

an

Sa m

hä

lle t

N si u: MÅ d V a an pe 1 NA n 2 | DE h a TERMINS nd 1 el N 0 AKTUALITETER si SA da V n GIFTER

n

14

|k et on sm st a un r k iv n e a rs d en it e si te da t

Start

DE våra medarbetare i detta nummer

MARINA EKROOS studerar ekonomisk och social historia vid Helsingfors universitet. Hennes matbilder har publicerats i Europa och Latinamerika, men Stbl är den första tidningen som publicerar hennes konst i Finland. Förutom hennes passion till att fotografera föda har hon ett nästan förödande begär efter dyra fotoprylar.

TED URHO har studerat pedagogik i Vasa och jobbar nu som redaktör på Radio Extrem. Ted är muntergöken som passar in både till vardags och fest och klär mycket bra i frack. I Stbl kommer Ted att ha rollen som sexkolumnist.

LASSE LINDFORS Pärmbilden till årets första Stbl är knäppt av Lasse Lindfors.

Förutom att vara kreativ och ha ett öga för skönhet studerar Lasse filosofi vid Helsingfors universitet. Vår fotograf är också en utmärkt musiker och spelar bas i ett framgångsrikt band.

SIMON HERMANS studerar organisation och ledning vid Åbo Akademi och är fotoklubben Opticas ordförande. Till Stbl fotade han månadens student Carolina på sid 6 och nunnorna i fotoreportaget på sid 24.

februari tjugohundraelva

•

studentbladet

•

05

•

studentbladet

MÖT MÅNADENS STUDENT

DU 06

• februari

tjugohundraelva

februari tjugohundraelva

•

studentbladet

•

07

M

e flesta barn ser fram emot att komma hem från skolan, men jag visste aldrig vad som väntade mig. På vilket humör var mamma, hade hon druckit eller blandat alkohol med medicin.

Carolinas mor var alkoholist och led av depression, sin pappa kände hon inte. Som 13-åring

D

ålarfärgen flagar på dörren och utanför står en barnvagn med slitet foder. Huset i tegel har två våningar. En ung kvinna med lugna rörelser öppnar försiktigt dörren, hon är osminkad och har rågblont hår.

Bakom henne sitter fem kvinnor och talar med lågmälda röster. De tittar knappt upp när jag väl blir insläppt och vi passerar salongen. Jag får senare höra att de har sitt sedvanliga eftermiddagsmöte. De samlas för att diskutera arbetsfördelningen i hemmet. Mödrahemmet liknar ett stort kollektiv med en gemensam salong och kök och var mor med barn har ett individuellt rum.

Carolina nickar åt mig och jag följer henne till källarvåningen där golven är i sten. Hon tittar på mig, låser upp ett rum och jag får stiga på. På ett fat har hon radat kex och choklad i precisa rader, fatet sätter hon på ett soffbord. Hon sätter sig i fåtöljen längst mot dörren och jag i soffan, soffbordet har vi mellan oss.

Vi hör ljudet av en bil som passerar huset och ett barn som gråter i övervåningen. Carolina tittar på sin kopp, men rör den inte. Här på mödrahemmet Piña tillbringade hon ett och ett halvt år. arolina sökte hjälp på ett mödrahem. Hon tillbringade hela ett och ett halvt år på hemmet.

– Hon var själv bara ett barn då vi tog in henne på hemmet och hon hade redan missbrukat amfetamin i flera år, säger Anne Stormbom föreståndare på mödrahemmet Piña i Åbo.

Graviditeten var i ett för sent skede för att göra abort och hon hade ingen familj att vända sig till. Vem som var pappan till barnet visste hon inte. Det var också svårt att förutspå om hon efter flera år av missbruk kunde föda ett friskt barn.

- Jag var rädd för hur jag skulle kunna ta hand om

C

omhändertogs Carolina av barnskyddsmyndigeterna och placerades på ett barnhem i Åbo.

– På barnhemmet fick jag kompisar och kände att jag var viktig för någon.

Tonåringarna på hemmet var som Carolina, alla hade mist någon eller aldrig fått bekräftelse. De var vana att rå om sig själva.

– Jag drack sprit, rökte hasch och snart var vi höga eller berusade dagligen.Jag härmade alla beteendemönster som jag föraktat som barn och tog modell av min mamma.

Carolina ersatte haschet med amfetamin och lämnade barnhemmet. Hon bodde där det fanns husrum, hos den som hon råkade hamna just den natten och stal bilar för att få pengar till droger.

Sedan blev hon gravid.

t E X T F a nn y L indh o lm • f o t o sim o n h e r m a ns

Carolinas mamma är alkoholist, sin pappa känner hon inte. Som 13-åring placerades hon på ett barnhem som hon senare lämnade. Hon levde på att stjäla bilar, bodde där det fanns husrum och använde amfetamin. Som 19-åring blev hon gravid och gjorde beslutet att inte ge det liv åt sitt barn som hennes mamma gett henne.

Börja om

on tar ett kex, dricker ur muggen och böjer sig mot mig. Hon verkar så fundersam och mogen, men hon är bara 21-år gammal. Hon ser ut som vilken ung kvinna som helst med mörka ögon, ljust medellångt hår och en grov kroppsbyggnad, men ögonen vittnar om hennes bakgrund.

Carolina födde en frisk flicka och idag har hon och barnet flyttat in i en lägenhet. Det är hennes första riktiga hem. Hon har lämnat mödrahemmet och fortsatt missbrukarbehandlingen på öppenvårdanstalten Olivia. Hon går där några gånger i veckan, det känns tryggt tycker hon.

I mars kommer Carolina att ansöka till högskolor, nästa höst vill hon inleda sina studier och kanske bli närvårdare eller sjuksköterska.

Carolina är osäker på om hon någonsin mera vill träffa sin alkoholiserade mamma. Hon har också brutiti kontakten med sina gamla vänner från tiderna på barnhemmet. Nu två år senare finns det äntligen hopp om ett normalt liv. Carolina stänger dörren bakom sig. Hon går över stengolvet och upp för trapporna till rummet där hennes barn leker och där hon bode några år av sitt liv. Hon kommer att ge sin flicka allt det som hon själv aldrig fått.

– Ingen kan hjälpa en om man inte vill hjälpa sig själv, säger hon.

H

en annan människa. Jag kunde ju inte ens ta hand om mig själv, säger Carolina.

RED. REDAKTIONEN PRESENTERAR SIG

Tjo! Vilka är det som jobbar på Studentbladet i år? Jo! Vi på redaktionen heter Fanny, Catariina, Rasmus, Emelie, Roger och Julia.

Angenähm!

2

1

6

Jag vill att ... jubileumsåret för Studentbladet ska bli legendariskt!

CHEFREDAKTÖR

Fanny Lindholm Fanny Lindholm 1 , 23 år Skriver min magisteruppsats om internationell konfliktlösning i statskunskap vid Åbo Akademi. Jag är från Borgå, där vår långhåriga stolthet katten Korven jagar katthonor bland buskarna på gården och där vår berusade granne brukade stå och skaka äppelträd, tills han dog.

Första gången ... jag såg en bäver var på en japansk trädgård i Buenos Aires. Den hade rymt och hörde inte hemma bland de välansade bonsaiträden och karaktärslösa guldfiskarna.

Jag vill att ... siesta skall införas i Finland och att finländarna skall bli mera temperamentsfulla och passionerade. Så önskar jag också att det skall bli acceptabelt att dricka kaffe direkt ur kaffepannan så att man inte framstår som snål bara för att man tar fem hela koppar kaffe.

ÅBOREDAKTÖR

Julia Holmvik

4

Jag vill att ... kaffet är

passligt starkt, colan kall och biffarna blodiga.

REDAKTIONSSEKRETERARE

GRAFIKER

Catariina Salo 2 , 30 år Studerar journalistik på Soc&kom i Helsingfors.

En urban bondbrud, inte som James utan som kossor och ladugårdar – är född i Petalax men har bott lite överallt, bl.a.

Sverige, Huittinen, Mattby, Berghäll och Vasa. För tillfället befinner jag mig i Alberga ghettot.

Första gången ... sjöng Magnus Uggla om 1993.

Rasmus Kyllönen 3 , 24 år, i grunden från Soc&koms journalistiklinje, men har tagit svängar inom Taik och HUS styrelse innan jag kom till redaktionen. De djupaste rötterna ligger i öst, långt borta i Kotka.

Första gången ... jag klippte och klistrade min egen tidning var jag 10 år. Jag gjorde också bu-

Catariina Salo

08

•

studentbladet

• februari

Rasmus Kyllönen

tjugohundraelva

5

siness med den. 10 mark styck bad jag släkten punga ut med.

Jag vill att ... – håll i er för något riktigt sockersött – vi ska komma ihåg att vi lever bara en gång.

Gör som The Rubettes sjunger: People, take my advice – if you love someone, don't think twice!

ÅBOREDAKTÖR

Roger Norrgård

Jag heter Roger 4 och studerar sociologi för femte året vid Åbo Akademi i Åbo. Jag har redan hunnit bli 26 år gammal

3

och kommer ursprungligen från Vörå i Österbotten. Åtta år gammal besökte jag Helsingfors för första gången och deltog i den första av en lång rad stafettkarnevaler.

Första gången ... jag besökte resten av staden och inte bara Olympiastadion var för ungefär 2 månader sedan.

Jag vill att ... alla ska ha rätt till en egen åsikt, och även få uttrycka den.

Förstås vill jag också vinna på lotto, men jag är smart nog att inse att det inte kommer att hända så länge jag inte spelar på lotto.

VASAREDAKTÖR

Emelie Jakobsson

Jag heter Emelie Jakobsson 5 och är 22 år. Jag studerar socialpolitik för fjärde året vid Åbo Akademi i Vasa. Kommer ursprungligen från Pedersöre men anser mig numera vara Vasabo.

Första gången ... jag skrev en artikel var jag 16 år och skrev om Unicef i Jakobstads Tidning.

Då tyckte jag det var världens bästa text, men idag skulle jag nog skämmas ihjäl om någon hittade den artikeln.

Ni kanske känner igen mig från förut? Mitt namn är Julia Holmvik 6 – Studentbladets Åboredaktör för andra året. Jag är 23 år gammal med rötter i Österbotten. Studielivets lyckliga dagar tillbringar jag i Åbo, där jag även kommer att hålla ett vakande öga över allt och alla som kan intressera Studentbladets klientel.

Jag är inne på mitt fjärde år av akademiska studier. Åbo Akademi har format mig till en sociolog med franskakunskaper - en kommunikatör och samhällskritiker. Just nu koncentrerar jag mig på mina studier i marknadsföring.

Första gången ... jag inledde min karriär som skribent var jag sex år gammal. Jag hade sett en dokumentär om Ismannen Ötzi på tv i programmet Vetenskapens Värld. Den förhistoriske mannen av kött och benrester gjorde mig så exalterad att jag skrev mitt första ord i hans ära. Med mammas gamla ABC bok till hjälp blev resultatet ISMANEN. Att jag faller för äldre män med flera tusen år på nacken är ännu ett mysterium för mig.

Jag vill att ... livet för med sig överraskningar.

Att gå vilse är ett fantastiskt sätt att hitta.

Samhället

14

arbetsmarknad

”Somliga tar det lugnt medan andra stressar och oroar sig. Ofta vet läkare och lärare vilka deras karriärmöjligheter är, medan andra studerande med ett större utbud yrken är mera oroliga.”

FUNDRAISING

NU

ÅA överskred mål för medelinsamling

MÅNADENS nio AKTUELLA PLOCK

Åbo Akademis medelinsamling har gått över förväntan. ÅA har fått ihop hela 11,3 miljoner euro.

02

Insamlingen gick över förväntan och jag är tacksam, säger rektor jorma mattinen.

Bidragen har varit allt från 10 till 200 000 euro, men vilka bidragsgivarna är vill Mattinen inte avslöja. Staten betalar 2,5 euro för varje insamlad euro, vilket betyder att beloppet 11,3 miljoner multipliceras med 2,5. Åbo Akademi får cirka 28 miljoner euro av staten i slutet av februari.

– Vi använder beloppet till utbildning och forskning, men allra först placerar vi pengarna, säger Mattinen.

Styrelsen har fattat beslut om investeringspolicyn och anlitat portföljförvaltare.

Hur ÅA placerar kapitalet kan jämföras med hur ett livförsäkringsbolag placerar, risknivån är låg och man väntar sig en ränta på cirka 5 procent.

– Hur pengarna placeras specifikt är en affärshemlighet, men det är inte fråga om någon form av skumma affärer, säger Mattinen.

Att avslöja den dagliga placeringsverksamheten skulle sätta universiteten i sämre position än de andra på placeringsmarknaden. Högskolornas ekonomi blir synlig i bokslutet.

Medelinsamlingen fortgår fram till slutet av juni.

Fanny Lindholm

DEBATTÄVLING

vasabor tävlar i tal

Universitetens medelinsamling fram till slutet av år 2010 Aalto universitetet: 175 M€ Hanken: 12,8 M€ Åbo Akademi: 11, 3 M€ Helsingfors universitet: 10,9 M€ Åbo universitet: 9, 5 M€

I mitten av februari ordnas en debattävling på Harvard National Model United Nations för 57:e gången. Över 2 900 studerande som representerar 170 lag från hela världen samlas i Boston, USA, för att delta. För första gången deltar nu ett finländskt lag med studerande från Vasa.

01

Beto Guzman Abundes, 28, anna gromov, 24 och vincenzo riccardi, 21 är tre av medlemmarna i Vasas eget debattlag. Gromov och Riccardi deltar för första gången medan Guzman Abundes redan deltagit två gånger tidigare.

- Vi lade först upp en lapp om saken i universitet, sen spred sig ordet och nu består vårt lag av studerande från Vasa universitet, Åbo Akademi och Svenska Handelshögskolan, säger Beto.

Studerande från nio olika länder är med i laget från Vasa. Alla representerar sina egna länder.

010

•

studentbladet

• februari

tjugohundraelva

- Vi samlade ihop vårt lag i september och började träna i oktober. Vi registrerade oss som lag redan innan vi fått tillåtelse från våra skolor, säger Vincenzo Riccardi.

Alla i laget är helt överens om att det är en stor ära att få delta i tävlingen.

Det är stort att få marknadsföra Vasa och Finland, och intressant att få träffa människor från hela världen samt knyta kontakter för framtiden.

Laget tränar två gånger i veckan, och däremellan tränar alla individuellt inom sitt temaområde. Det är mycket att förbereda sig för, varje ämne har en guide på 60 sidor. Men just nu går den

mesta tiden ut på att planera resan.

– Resan är väldigt dyr, men tur nog har vi fått pengar från ”Vi är det första olika bidrags- finska laget som givare och en får spela Quidditch donation på vid Harvard.”

1000 dollar från Harvard, eftersom de var exalterade över att ett mångkulturellt lag från Finland ska delta. De vill verkligen ha oss med, säger Guzman Abundes och Riccardi.

När laget inte debatterar kommer de även att spela Quidditch på Harvards campusområde tillsammans med

studerande från Harvard. Det är något Vasalaget verkligen ser fram emot.

Quidditch är ursprungligen ett påhittat spel från Harry Potter-böckerna, men visst går det att spela på riktigt också förutom att man inte flyger i luften. I stället springer man omkring på marken med en kvast mellan benen.

– Det kommer att bli spännande. Vi är det första finska laget som får spela Quidditch vid Harvard, säger Anna Gromov.

Alla är överens om att den största upplevelsen ändå kommer att vara att få delta i debattävlingen.

Emelie Jakobsson

VAD VÄLJER AARNIO?

Blind-date eller dating-service Äta på studentrestaurang eller laga mat hemma Thomas A. Edison eller Pablo Picasso Nytt eller second hand

UPPDRAG

Åtminstone i år

Tackla ensamheten

Kåren eller kemistklubben Pengar på banken eller pengar väl spenderade

KRIS

Resurserna tryter på humanistiska Universitetslagen har inverkat på de humanistiska fakulteternas ekonomi. Humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet har brist på pengar vilket har lett till att vissa kurser har slopats.

05

tänkt bli styrelseordförande, men jag lät mig bli övertalad under en lunchträff strax före valet, berättar Aarnio.

Han tillägger att ordförandeskapet är en fin merit och att han tycker om att jobba för att förbättra. De två första veckorna som ordförande har varit stressiga säger Aarnio.

Aarnio anser att kårens viktigaste uppgift är att försöka minska studerandes känsla av att vara ensamma.

Han tycker också att högskolepolitik är viktigt för styrelsen och vill gärna att

studerande motionerar mera.

– För att få studerande att motionera krävs ett gott samarbete med akademin, eftersom Studentkåren saknar egna motionsevenemang, tillägger Aarnio. Är Aarnio nervös inför talet han ska hålla under året som styrelseordförande, till exempel talet på vappen?

- Nej inte ännu, skrattar Aarnio. Jag blir det säkert fem sekunder före själva talet, men jag stressar sällan i onödan.

Roger Norrgård

I slutet av december förra året stängdes cafeterian vid Novias sjukvårdsutbildning i Roparnäs, Vasa. Den sista dagen på terminen serverades mat för sista gången i matsalen. När kökspersonalen tackade för sig blev studerandena förvånade. Ingen

hade meddelat om att cafeterian skulle stängas. annika granqvist som studerar för andra året till sjuksköterska är mycket upprörd över hela situationen.

- Vi fick ingen information från skolan.

Först senare fick studeranden information att det bredvidliggande sjukhusets matsal kunde användas, men bara under en timme och i grupper på 30 personer åt gången. Om man inte vill använda sjukhusets matsal finns det ett självbetjäningskök.

- Där finns bland annat kylskåp, vattenkokare och endast en mikrovågsugn för flera hundra studerande, säger Annika. camilla jofs, som studerar till barnmorska har använt sig av den

tillfälliga lösningen att gå några hundra meter till sjukhusets matsal för att äta, och hon tycker att det är synd att det är så få studerande som faktiskt utnyttjar de här alternativet.

– Om inte flera studerande använder sig av sjukhusets matsal och visar att det faktiskt behövs en matsal och cafeteria i skolan, kanske ledningen inte inser att situationen borde ha högsta prioritet. Det är en bra tillfällig lösning, men i längden fungerar det inte.

Både Granqvist och Jofs tycker att det är dumt att som sjukvårdstuderande inte ha tillgång till ordentlig mat på den egna skolan, då det ändå är de som ska förespråka en sund livstil och goda matvanor. Om det kommer att öppna en ny cafeteria är oklart.

Emelie Jakobsson

Det är inte bara på humanistiska fakulteten i Helsingfors som man brottas med brist på finasiering utan också vid Åbo Akademi är man oroliga. Professor urpo nikanne vid Åbo Akademi säger att den humanistiska fakultetens ekonomi har blivit sämre.

– Det är svårt att säga vad det beror på, vi har bland annat haft en stor del allmänna utgifter som påverkat ekonomin. Men faktum är också att naturvetenskapliga och tekniska ämnen har fått mera finansiering medan humanistiska ämnen fått mindre, säger Nikanne. Åbo Akademis rektor jorma mattinen anser att det inte skett några förändringar vid den Humanistiska fakulteten. Ofta får humanisterna sina projektmedel från privata fonder, som till exempel Svenska Litteratursällskapet och Svenska Kulturfonden. Dessa fonder är viktiga för fakulteten och dess verksamhet, berättar Mattinen.

Eftersom de humanistiska ämnena är olika och tillämpar flera olika forskningsmetoder så är det svårt att hitta projektmedel för stora projekt. Naturvetenskaperna är mer lika varandra och kan därför hitta större projekt för finansiering. På grund av brist på resurser har undervisningen blivit mera begränsad, men kvaliteten håller lika hög nivå som tidigare.

- Våra lärare gör ett bra jobb och vi har en bra undervisning även om resurserna är mindre, säger Nikanne.

Nikanne anser att det är viktigt att folk i samhället förstår att de humanistiska ämnena är relevanta.

Emelie Jakobsson

STUDENTER I ALGERIET SÄGER NEJ TILL BOLOGNA

utexaminerade i Nordafrika GÅR ARBETSLÖSA

Få tror att de behöver svenska i arbetslivet

brittiska studenter kan få poäng för arbete

08

09

ÅAS nye ordförande Zacharias Aarnio vill att studenterna ska känna sig mindre ensamma.

03

Jag kommer in till Kåren i Åbo en tidig morgon.

Tystnaden är påtaglig och fotstegen ekar. Uppe på tredje våningen håller kårstyrelsen till och där är det redan full rulle.

I spetsen för styrelsen sitter ordförande zacharias aarnio, som studerar kemiteknik för tredje året. Aarnio är hemma från Åbo, har finska som modersmål och sjunger på fritiden i Brahe Djäknar och TYYs kör.

– Från första början hade jag inte

NEDLÄGGNING

Stängd cafeteria upprör i Vasa Sjukskötarstudenter har inte tillgång till tallriksmodellen i skolan.

04

06

I Algeriet har försök på att introducera Bolognamodellens tre examensnivåer mött motstånd. Det finns ett allmänt missnöje med hur man organiserat bland annat kurser och examination. Det har också uppstått svårigheter för studerande att fortskrida med studierna till masternivå.

Film eller bok grillfest ELLER KRÄFTSKIVA

07

Alla universitet har stängt på obestämd tid i Tunisien på grund av de våldsamma protesterna i landet.

Protesterna beror till stor del på arbetslöshet bland högskoleutbildade. En studie från Carnegie Middle East Center visar att den högre utbildningen är dåligt anpassad efter arbetsmarknadens behov i landet.

Enligt en undersökning gjord vid Jyväskylä universitet tvivlar allt fler studerande på betydelsen av svenska i arbetslivet. Undersökningen omfattade 1 600 studerande och endast 45 % trodde sig behöva svenska i arbetet. Det är 15 % mindre än den tidigare undersökningen som gjordes år 2006 och 2007.

Det finns ett förslag på att ingejörer i Storbritannien får studiepoäng för arbete gjort under studietiden.

Orsaken är att göra studerande mera gångbara på arbetsmarknaden. På grund av att studieavgifterna höjts har det blivit allt viktigare för studerande att på en naturlig väg få ett välbetalt arbete för att betala tillbaka studielånet.

februari tjugohundraelva

•

studentbladet

•

011

Konsthögskolor visar tummen upp för ett gemensamt konstuniversitet Förslag på att tre högskolor ska bli en fick positivt mottagande av undervisningsminister Henna Virkkunen. Målet är att den nya högskolan startar sin verksamhet år 2013. Teaterhögskolans rektor ser klara fördelar med fusionen, men på Bildkonstakademin är man rädd att förlora den fria konsten. t E X T F a nn y L indh o lm • f o t o c a t a r iin a s a l o

En arbetsgrupp vid undervisnings- och kulturministeriet föreslog att tre självständiga konsthögskolor skall bli ett konstuniversitet. Den planerade sammanslagningen gäller Bildkonstakademin, Teaterhögskolan och Sibelius-akademin. Enligt förslaget skulle konstuniversitetet ha en gemensam ledning och styrelse, men de tre separata akademierna skulle bestå.

Hur många linjer det stora konstuniversitetet skulle ha är ännu oklart, men vad man vet är att inget gemensamt campus planeras.

– Vi har inte hunnit gå in på detaljnivå. År 2013 får vi en gemensam styrelse som kommer att rita upp de stora riktlinjerna, säger Teaterhögskolans rektor paula tuovinen som är del av arbetsgruppen.

Fusionen kunde leda till bättre utbildning, konkurrenskraftig konstforskning och att de tre enskilda högskolorna kunde dra nytta av sammanslagningen i form av synergifördelar. Enligt arbetsgruppen vid undervisnings- och kulturministeriet stöder den nuvarande strukturen inte forskning och utveckling av konstformerna.

På Sibelius-akademin finns en oro för den snäva tidsramen och för hur sammanslagningen påverkar enheten. Sibelius-akademins rektor gustaf djupsjöbacka är positivt inställd till fusionen, men anser att tidsramen är knapp.

- Jag tycker att det är bra att en skola har sin nisch och just därför är jag rädd för att Sibelius-akademins prestigefyllda namn kan ta skada av en sammanslagning, säger andrea eklund som studerar vid Sibelius-akademin.

Eklund tror att en sammanslagning kunde gynna samarbetet mellan konstformerna och tycker att det är viktigt att de olika konstformerna stöder varandra.

– Då en stor enhet bildas finns det ju alltid en rädsla för att en mindre enhet tar skada, säger Eklund.

Sammanslagningen sker på frivillig basis

Arbetsgruppens ordförande päivi kärkkäinen understryker att högskolorna självständigt får avgöra om de vill grunda konsthögskolan.

– Sammanslagningen kan antingen gynna oss eller också vara en flopp. Allt beror på hur sammanslagningen kommer att se ut i praktiken och vilken grad av autonomi de enskilda akademierna kommer att ha, säger riikka stewen, professor i konsthistoria och konstteori på Bildkonstakademin.

Stewen befarar att bildkonstakademin som är den fria konstens centra kunde ta skada av fusionen. Hon

012

•

studentbladet

• februari

tjugohundraelva

”Det är bra att en skola har sin nisch och just därför är jag rädd för att Sibelius-akademins prestigefyllda namn kan ta skada av en sammanslagning.”

befarar att de andra högskolorna är för konservativa konstutövare.

- Vi är normbrytare, nyskapare och den fria konstformens Mekka, säger professor Stewen.

Om förslaget på det nya konstuniversitetet blir sanning inleder det nya universitetet sin verksamhet år 2013. Konstuniversitetet kommer att kräva en tilläggsbudget på 18 miljoner euro ur statsbudgeten. Finansieringen skulle i huvudsak användas till att utveckla konstuniversitetets verksamhet för att uppnå internationell kvalitet och konkurrenskraft. Undervisningsminister Henna Virkkunen förhåller sig positivt till förslaget på den nya konsthögskolan och tycker också att tilläggsbudgeten låter realistisk.

terminsavgifter delar åsikter Finland har länge stoltserat med avgiftsfri utbildning, men nu ges terminsavgifter ett försök. Under en fyra år lång pilotstudie har högskolor rätt att ta terminsavgift av studerande utanför EES-området.

Finland är ett av de få länder i Eu-

ropa där utländska studerande inte behöver öppna plånböckerna för högskoleundervisning. Undervisningsministeriet vill undersöka hur terminsavgifter och ansökningsavgifter påverkar de finska högskolorna. Ett fyra år långt försöksprogram införs, som berör sammanlagt 130 utbildningsprogram. Nio universitet och tio högskolor har rätt att ta emot terminsavgifter av studerande utanför EES området som avlägger en högre högskoleexamen.

- Det ska bli spännande att se hur de andra skolorna anpassat sin marknadsföring och service till terminsavgifterna . Nu blir det ju ett kundförhållande mellan universitet och studerande, säger inka halkivaha, koordinator för internationella ärenden vid Åbo Akademi.

Åbo Akademi har valt att inte införa terminsavgifter förrän undervisningsministeriet fattar ett lagstadgat beslut.

Helsingfors universitet, Turun Kauppakorkeakoulu och Aalto-universitetet deltar däremot i försöksprogrammet.

Vid Helsingfors universitet är mottagandet av pilotstudien kyligt.

- Det är ju inte klokt att ett universitet tar avgifter för sina magisterprogram och ett annat inte. Det är riskabelt att skapa ett system som kanske inte behöver användas i framtiden, säger markus laitinen, chef för internationella ärenden vid Helsingfors universitet.

Laitinen hoppas ändå att Helsingfors universitet kan locka fler utländska studerande i framtiden, om universitetet får större resurser till marknadsföringen via terminsavgifterna. veronica ståhlberg, studiechef vid Turun Kauppakorkeakoulu, befarar däremot att antalet utländska studerande kan minska.

- Vi har märkt att nu när Sverige har infört terminsavgifter så har allt fler utländska fortsättningsstuderande från Sverige ansökt till Turun

Kauppakorekakoulu än tidigare år, säger Ståhlberg.

Den största utmaningen med terminsavgifter är att skapa ett stipendiesystem för de avgiftsbelagda studierna för många högskolor har inte själva möjlighet att finansiera stipendierna.

Tanken är att studerande skall kunna ansöka om EU-finansierade stipendier via Erasmus Mundus programmet.

Programmet erbjuder ekonomiskt stöd för institutioner och privata stipendiater.

Vid Aalto-universitetet förhåller man ”Pilotstudien är ett sig positiv till terviktigt steg framåt i minsavgifter på prov. utvecklandet av inter- Jag tycker att nationella högskolor.” pilotstudien är ett viktigt steg framåt i utvecklandet av internationella högskolor. Det är bra att testa på vad som fungerar och inte fungerar med terminsavgifter nu när vi har möjlighet, säger eija kujanpää, chef för internationella ärenden vid Aalto-universitetets högskola för teknikvetenskap.

Julia Holmvik

TERMINSAVGIFTER PÅ OLIKA KONTINENTER

USA

KINA

800–25 700 € /år

1 300–4 500 € /år

MEXIKO

UK 1 100-23 300 € /år

2904 e

Australien 2 500–13 500 € /år

Källor: www.collegeboard.com, The Guardian, www.studyinaustralia. gov.au, www.nesochina.org

DÅLIG LUFT PÅ KONSTINDUSTRIELLA Konstindustriella högskolan vid Aalto-universitetet har länge plågats av dålig luft. Enligt Helsingin sanomats webbsida har problemen fortgått utan större åtgärder sedan början av 2000-talet. En arbetsgrupp tillsattes för att ta itu med problemen men både studerande och personal är

missnöjda med hur projektet framskrider. Föreningen Tokyo vid konstindustriella högskolan är irriterade och vill veta varför studerande inte tillfrågats i undersökning som gäller skolans luft.

Föreningen har nu tagit saken i egna händer och gör en studerandeundersökning. pekka kuivamäki från Tokyo säger att han hoppas att myndigheterna ser till att man gör

samma undersökning bland studerande som man gjort bland personalen.

NOVIA ÖPPNAR KAFÉ Vid årsskiftet flyttade Café Sydväst ut ur sina utrymmen vid yrkeshögskolan Novia. Istället har

studentkåren öppnat Café Deli i kårhuset. I lokalen i Novia kommer andelslaget Novicon som består av 18 Novia studerande att öppna ett eget kafé. Grundarna får studiepoäng för varje projekt som de genomför. Kaféet kommer att satsa på kaféverksamhet och inte lunchverksamhet, eftersom köket är för litet. Arbetet kommer i första hand att skötas

av Novicons medlemmar, men även andra andelslag ska få chansen att arbeta i kaféet. I det här skedet finns det inga planer på att anställa personal på heltid. Enligt nuvarande planer öppnar kaféet i februari.

Roger Norrgård

4X fyra aktuella frågor

Från uni till FPA

Från och med den 1 januari är det FPA:s studiestödscental som handlägger studiestödsansökningar av studerande på Helsingfors universitet. text

1 • Vad betyder det här för studerande?

Förändringen förutsätter inga åtgärder från studentens sida. Universitetet betjänar studerande fortsättningsvis i ärenden som gäller ansökan om studiestöd, sommarstudiestöd, uppföljningen av studieframgång, stöd för utbytesstudier och förlängningen av den maximala studiestödstiden.

FPA hjälper däremot studerande i frågor som gäller beslut om studiestöd, kundbrev, årsinkomstkontroll eller utbetalning av studiestöd, säger Jouni Parkkonen på FPA. 2 • Kan studerande på Helsingfors universitet få studiestöd på samma grunder som tidigare?

Ja, det blir inga förändringar.

3 • Varför gjorde man reformen?

Helsingfors universitet tyckte att man på bästa möjliga vis kan garantera en bra service för studerande om man delegerar handläggning av studiestödsansökningar till FPA. En bra service betyder t.ex. kortare handläggningstider.

4 • Vem gynnas av reformen?

Det var Helsingfors universitet som ville avstå från handläggning av studiestödsärenden.

Julia Holmvik

februari tjugohundraelva

•

studentbladet

•

013

På två år har arbetslösheten bland unga stigit med 2 procent, men vilka stenar måste studenten vända på för att hitta ett yrke som motsvarar utbildningen? Stbl kände karriärvägledare på pulsen och pumpade ekonomidirektörer och företagsledare på fakta. t E X T F a nn y L indh o lm • f o t o c a t a r iin a s a l o

Bygga karriär?

Enligt statistik har arbetslösheten bland unga sti-

git med cirka 2 procent. Statistiken gäller åldersgruppen 16 till 24-åringar.

– Procenttalet kan vara missvisande på grund av att åldersgruppen som utexamineras i medeltal är mellan 25 och 29 år, säger juha pusila arbetsmarknadsanalytiker på Statistikcentralen.

Statistkcentralen har inga data som kan mäta grad av sysselsättning branschvis. Det närmaste man kommer någon form av resultat, är en tabell som anger antal anställda inom olika branscher. Tabellen anger om efterfrågan ökat eller minskat inom den specifika yrkesgruppen.

Ur tabellen kan man läsa att efterfrågan på sjuksköterskor har ökat med nästan det dubbla och att efterfrågan på journalister ökat med en tredjedel på två år.

Efterlyser ökat samarbete med högskolor

Har stadens sparkrav påverkat studerandes möjlighet att få anställning?

– På grund av stadens begränsade resurser har varje anställning varit ett övervägande, säger Åbo stads ekonomidirektör jukka laiho. Social och hälsovårdsektorn är den enda sektorn som har haft ett konstant behov på arbetskraft.

– Sedan år 2006 har färre studerande blivit anställda av staden under sommarmånaderna, säger Laiho.

Om två år väntas en pensionsvåg, men pensionsvågen påverkar främst yrken som kräver yrkesutbildning.

Svårt att spå framtiden

Arbetsforums roll är att se till att studerande vid Åbo Akademi får sådana jobb som de vill ha. Vi ordnar grupp- och individuell handledning åt studenter, ordnar praktikplatser och mässor där studerande och representanter för näringslivet kan träffas, säger jan kraufvelin, ledande koordinator på arbetsforum vid Åbo Akademi.

Största delen av studerande vill ha handledning för att de är oroliga för att inte få anställning och andra vill ha karriärvägledning. Framförallt humanister och samhällsvetare oroar sig för vilket jobb som kunde passa snarare än för möjligheten att få ett jobb.

För personer med en akademisk utbildning har man inte kunnat se någon nämnvärd ökning i antalet arbetslösa.

Normalt är att 2-3 procent av de utexaminerade från ÅA är arbetslösa i 1 år efter examen.

– Det är svårt att spå hur framtiden

014

•

studentbladet

• februari

tjugohundraelva

Har ni ett naturligt samarbete med högskolorna?

Laiho efterlyser mera samarbete med högskolorna.

– Ifjol budgeterade vi en klumpsumma för praktikplatser, men vi fick inte användning för alla de budgeterade medlen.

Laiho understyrker att en praktikplats kan leda till anställning. Det är ovanligt att staden anställer en nyutexaminerad som inte har den arbetserfarenhet som krävs utan enbart en examen. Åbo har en arbetslöshet på hela 12,3 procent i jämförelse med Vasa och Helsingfors som har en arbetslöshet på 7,3 procent.

Hur ser arbetsmarknaden ut för studerande i Vasa?

– I Vasa har vi ett fungerande samarbete med högskolorna och studerande har en naturlig relation till arbetsgivarna i näromgivningen. Både energiindustrin och hälsovården har fungerat som dragplåster för att sysselsätta unga, säger Vasa stads ekonomidirektör juha karvala.

Den ekonomiska recessionen har inte påverkat arbetssituationen för studerande i Vasa, säger Karvala.

I Helsingfors är man däremot inte lika positiv. Helsingfors universitet delfinansierar praktikplatser och medlen räcker sällan till alla studenter.

Vilka är chanserna för en nyutexaminerad att få anställning i Helsingfors?

– I år kommer det att vara exeptionellt svårt för nyutexaminerade att få en anställning, säger leena itkonen, karriärvägledare vid Helsingfors universitet.

På grund av studiereformen utexamineras ett stort antal studerande år 2011 och de kan inte räkna med en direkt anställning då studierna är avklarade.

kommer att se ut, men det finns tecken på att företagen kommer att börja nyanställa flera. Dessutom ändras företagens krav ständigt. En arbetsplats som i dag går åt en ekonomie magister kan om fem år gå till en politices magister.

Den största påverkande faktorn för hur arbetsmarknaden kommer att se ut år 2020 är pensionsåldern.

– Det är också värt att nämna att det inte finns överutbud på högskoleutbildad arbetskraft.

Det går inte alltid så att en doktorand får jobbet hellre än en kandidat, utan ibland kan andra kriterier vara avgörande.

I vissa fall kan även doktoranden ha för hög kompetens för en arbetsplats.

– Utbudet på praktikplatser är bra, men det skulle gärna få ingå flera element som slussar studenten in i arbetslivet, säger Jan Kraufvelin.

Roger Norrgård

Våg av utexaminerade vid HU

Företag riktar siktet på studerande

Omstruktureringen på Stora Enso har inverkat på rekryteringspolicyn. Få utexaminerade har fått anställning sedan år 2006. Men det ser ut som om vinden vänt på Stora Enso och sedan slutet på år 2010 har företaget sått frön för flera nya projekt och produktionslinjer.

– Företaget söker deltidsanställda och personal med specialexpertis. Pratik är det bästa sättet för studenten att få insikt i företaget och kan vara en inkörsport till anställning, säger Stora Ensos kommunikationschef niina streng.

Det är inte bara på Stora Enso som ser positivt på framtiden utan också inom byggbranschen väntas bättre tider. Värst slog lågkonjukturen till mot byggbranschen år 2009 och byggandet minskade med hela 10-15 procent, i fjol ökade byggandet med 2-3 procent.

Rekryteringspolicyn för unga har inte förändrats nämnvärt sedan år 2006 på public service-bolaget YLE. Op-Pohjola, som är ledande inom finanssektorn i Finland rekryterar också som tidigare.

– Vi har ett nära samarbete med högskolorna och vi anställer utexaminerade året runt, säger maarit alanne på Op-Pohjola.

På Op-Pohjola finns i nuläge närmare 100 lediga arbetsplatser och koncernen kommer att ta cirka 500 praktikanter under sommarmånaderna.

Vid Helsingfors universitet ordnas arbetslivsorienterade studier. Kurserna som ordnas är obligatoriska för kandidatexamen.

– Det är viktigt med liknande kurser innan kandidatexamen, eftersom det ännu finns tid att inrikta sina studier enligt karriärval, säger leena itkonen, karriärvägledare vid Helsingfors universitet Studenterna förhåller sig väldigt olika till vilka chanser de har att få ett jobb som motsvarar utbildningen.

– Somliga tar det lugnt medan andra stressar och oroar sig. Ofta vet läkare och lärare vilka deras karriärmöjligheter är, medan andra studerande med ett större utbud yrken är mera oroliga.

Möjligheterna att få en fot in på arbetsmarknaden genom praktik är ändå goda vid Helsingfors universitet. Det kommer varje år in många erbjudanden om praktikplatser, eftersom universitetet delfinansierar praktikantens lön.

Men antalet platser blir ändå inte alls tillräckligt många för att räcka åt alla.

På grund av studiereformer vid universitetet så kommer fler än normalt att utexamineras i år. Det här kan av erfarenhet försvåra att få anställning. I fjol gick det överlag bra för utexaminerade att få en anställning. År 2008 var det däremot ovanligt många som tog examen och då var det kämpigare att bli anställd.

– Att få ett jobb direkt efter studierna är alltså inte något man ska räkna med utan det kan ta tid innan man hittar en anställning som motsvarar förväntningarna.

Ofta får man nöja sig med tidsbundna anställningar i början. En universitetsexamen garanterar inte arbete.

Den ekonomiska recessionen har inte nämnvärt påverkade arbetsmöjligheterna för de nyutexaminerade. Någon stor skillnad mellan branscherna tycker inte Itkonen att det finns utan det finns och har funnits goda arbetsmöjligheter inom alla branscher.

Roger Norrgård

"Kommunernas sparkrav påverkar studentens möjlighet till ett sommarjobb."

LENA ITKONEN,

"Anställda inom socialoch hälsovården kan luta sig tillbaka. Journalister har det också bättre ställt än på flera år."

karriärvägledare

Juha Pusila, arbetsmarknadsanalytiker på Statistikcentralen

”Vi efterlyser ett ökat samarbete med högskolorna. Vi budgeterade en klumpsumma för praktikplatser och vi fick inte användning för alla de budgeterade medlen.” jukka laiho, ekonomidirektör vid Åbo stad

”Rekrytringssituationen har inte ändrats väsentligt på fem år och en praktikplats kan absolut leda till anställning.” annika nyberg-frankenhauser, programdirektör på Svenska Yle

”Vi anställer praktikanter året runt för att sålla ut de bästa som genuint är intresserade av finanssektorn.” maarit alanne, OP-Pohjola

februari tjugohundraelva

•

studentbladet

•

015

”Jag tycker inte att man behöver ett arbete som motsvarar utbildningen” Fyra studenter berättar om sina framtidstankar

Vuxenpedagog

Klasslärare

H

anna Backman som studerar

till klasslärare på Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa blir färdig om en månad. Då åker hon till södra Finland för att arbeta som lärare.

- Det finns många vikariat och lediga lärartjänster i södra Finland. I Vasa är läget inte lika tacksamt, säger Backman.

Backman som själv är från Vasa anser att det är vanligt att österbottningar söker sig söderut för att arbeta. Om man vill stanna i Österbotten kan man bli tvungen att söka sig till arbetsplatser som inte helt motsvarar utbildningen, medan det i t.ex Helsingfors finns gott om arbete.

- Själv sökte jag inte ens jobb, utan blev erbjuden en kortare tjänst vid en skola i Helsingfors. Under somrarna har jag givetvis blivit tvungen att söka efter arbete som inte motsvarar min utbildning, mest för att få arbetserfarenhet.

Hanna Backman tror att det i framtiden också kommer att finnas gott om arbete för lärare eftersom det är lärarbrist i vårt land, speciellt i huvudstadsregionen.

- Förr var det kanske vanligare att lärare var tvungna att söka sig till andra branscher. Men idag är det nog inget problem att hitta arbete efter studierna, avslutar hon.

Emelie Jakobsson

Arbetslösheten i studiestäderna Hela landet: 7,9 % (december 2010)

016

•

studentbladet

• februari

I

da Karlsson studerar allmän vux-

enpedagogik vid Helsingfors Universitets beteendevetenskapliga fakultet för sjätte året. Studietiden närmar sig sitt slut och endast avhandlingen och en praktikperiod kvarstår. Karlsson ser positivt på sina chanser att få arbete direkt efter studierna.

– Själv söker jag inte jobb särskilt aktivt ännu, men jag har bekanta som just utexaminerats har fått jobb utan större problem. Flera av mina studiekompisar har till och med fått fast anställning, berättar Ida. Hon är beredd på projektarbete och tidsbestämda anställningar för den första tiden efter examination. Att spara den obligatoriska praktikperioden till sista terminen under studietiden var ett medvetet och taktiskt drag. Praktik kan leda till en anställning efter studierna.

Karlsson tror att framtiden för branschen ser ljus ut.

– Det blir allt vanligare att det ordnas olika fortbildningar så vuxenpedagogiken kommer nog länge att vara en aktuell bransch. Men givetvis kan man inte vara helt säker på vad de kommande åren har i beredskap.

Ida bor i Borgå och kan tänka sig att pendla mellan Borgå och Helsingfors eftersom det finns flera arbetsplatser i Helsingfors. Ida kommer inte att flytta på grund av arbetet.

Roger Norrgård

7,3% VASA

tjugohundraelva

Ekonom

T

ony Ehrs, 23 år är fjärde årets

studerande på Svenska handelshögskolan i Vasa. Han studerar redovisning och handelsrätt och har nyligen börjat skriva på sin magisteravhandling. Arbetslivet som nyutexaminerad har han ännu inte börjat fundera på. Sedan tre år tillbaka har han haft ett jobb vid sidan om studierna. Han trivs bra även om det inte är ett jobb som motsvarar hans utbildning.

- Jag tycker inte att man behöver ett arbete som motsvarar utbildningen säger Tony.

Tony tror att efterfrågan på ekonomer kommer att öka när de stora åldersgrupperna går i pension. Efter den förra lågkonjunkturen fanns det många jobb för ekonomer, så Ehrs tror att det kommer att finnas arbete i framtiden.

- Jag har inte riktigt koll på arbetsmarknaden ännu, men när min avhandling är klart skriven kommer det att bli aktuellt att söka ett jobb, säger han.

Tony tror att det blir lättare för nyutexaminerade att få ett jobb om personen i fråga har de rätta kontakterna. Personen skall också söka arbete på eget initiativ och vara öppensinnad.

Emelie Jakobsson

Dataingenjör

F

redric Hällis studerar sjätte året vid institutionen för informationsteknologi vid Åbo Akademi och skriver just nu på examensarbetet. Framåt sommaren förväntas han bli utexaminerad diplomingenjör inom datateknik. Som dataingenjör kan Fredric exempelvis jobba för ett tekniskt företag, dataföretag eller inom processindustrin. Hur förutspår han framtiden inom sin bransch?

- Vår bransch avspeglar ju världsekonomin. Går det dåligt minskar arbetsplatserna inom vår bransch också.

Jag oroar mig inte i onödan, men det är förbryllande att alla säger att det finns jobb som dataingenjör, men min fråga är var?

Som nyutexaminerad är det enligt Fredric svårt att få en fot in i arbetslivet.

De flesta arbetsgivare kräver många års arbetserfarenhet. Inom databranschen är det oftast lättare att få jobb.

Fredric önskar att Åbo Akademi skulle satsa mera på att ge konkreta exempel och förslag på var dataingenjörer kan få jobb.

- Det känns vemodigt att lämna det akademiska och börja om på riktigt. Arbetslivet är ju inget jag sysslat med tidigare. Så småningom måste man börja bli vuxen.

Framtiden skrämmer Fredrik lite.

Julia Holmvik

12,3% 7,3% ÅBO

HELSINGFORS

Made in Finland

Finland marknadsförs som en fredlig och konfliktlösande nation. Men varumärket har en annan sida.

Också Finland köper och säljer vapen och upprätthåller därmed världens vapenindustri. En av de mer omstridda handelsparterna är Israel. t E X T c h r is t o ff e r g r ö hn

februari tjugohundraelva

•

studentbladet

•

017

J

ohannes Hautaviita försöker tillsammans med organisationen ICAHD Finland påverka Finlands vapenpolitik. ICAHD är en förkortning av Israeli Committee Against House Demolitions. Organisationen grundades i Israel 1997 och dess ursprungliga uppgift var att stoppa ockupationen av palestinska områden. Organisationens finländska filial har ändå sett som sin uppgift att stoppa Finlands vapenhandel med Israel.

– I och med att Finland köper vapen av israeliska vapenföretag understöder man samtidigt israeliska krigsbrott, eftersom samma företag deltar i krigsbrotten, hävdar Hautaviita, som varit medlem i ICAHD Finland sedan 2010.

Hautaviita studerar historia vid Helsingfors universitet och säger att han är väldigt intresserad av Israel-Palestina-konflikten eftersom Israel är skyldig till den längsta olagliga militära ockupationen efter andra världskriget.

Köp av obemannade flygfarkoster

Amnesty i Finland förbjöd all vapenexport till Israel under attacken mot Gaza i januari 2009. Verksamhetsledare frank johansson säger att man i dag inte motsätter sig vapenhandel med Israel.

– Vi motsätter oss vapenexport bara då vapnen används för människorättskränkningar. Däremot förstår jag de som anser att vapenimport från Israel inte motsvarar de etiska och moraliska riktlinjer som Finland bör följa. Och det är självklart att man genom att köpa vapen från Israel samtidigt understöder deras vapenindustri.

Johansson poängterar att Finland varit en av initiativtagarna i FN för ett vapenhandelsavtal som förbjuder all vapenhandel med länder som enligt FN gör sig skyldiga till människorättsförbrytelser.

– Under de senaste åren verkar ändå intresset för det här ha sjunkit. Jag har påmint utrikesminister alexander stubb (Saml.) om att regeringen håller på att sjabbla bort det hela. Vapenhandelsavtalet har inte prioriterats under den pågående regeringsperioden.

Etiken inte viktig

arto koski vid Försvarsministeriet säger att etiska frågor inte är det Enligt tankesmedjan Sipri (Stockholm International Peace Reserach viktigaste då ministeriet fattar beslut om vapenaffärer.

Institute) utgör vapenimporten från Israel största delen av Finlands – Visserligen kan var och en fundera på etiken, men utgångspunktotala vapenimport mellan 2005 och 2009. Åtminstone sett till anten är att det konkurrenskraftigaste alternativet vinner, säger Koski, talet vapen. Det är bara importen från Sverige som kommer i närsom är chef för ministeriets materialenhet. heten. Största delen av importen från Israel är köp – Och alternativen är ofta dyrare, vilket skulle av pansarvärnsrobotar. Totalt har Finland enligt ”De israeliska företagen innebära att skattebetalarna i slutändan står för Sipri köpt 700 robotar. Tyska företaget Euro Spide ökade kostnaderna om vi inte gjorde affärer tillverkar helt enkelt bra och med Israel. ke har sålt dem, men Sipri räknar affären som import från Israel eftersom det israeliska företa- konkurrenskraftiga Varför är då israeliska företag populära samarget Rafael är en av delägarna. Det underströks produkter.” betspartners? då Finland skickade robotarna på service till Ra– De israeliska företagen tillverkar helt enkelt fael sommaren 2009. bra och konkurrenskraftiga produkter. DessutOch Finland planerar nu att köpa fler vapen från om förekommer inga internationella begränsningar gällande vapenIsrael. I en pågående offertrunda är fyra av fem förehandel från Israel. Däremot följer vi en strängare linje när det gäller tag israeliska. De fyra israeliska vapenföretagen är vapenexport till Israel.

Aeronautics Defence Systems, Blue Bird Aero SysAnskaffningen av obemannade flygfarkoster beräknas kosta omtems, Elbit Systems och Israel Aerospace Indukring 19 miljoner euro. Sammanlagt har Finland köpt vapen från Isstries. Förutom dessa tävlar också franska EADS rael för över 170 miljoner euro sedan 1994.

DRAC om att få leverera obemannade flygfarKoski anser inte att Finland genom att köpa vapen från Israel samkoster till Finland. Försvarsministeriet fattar ett tidigt upprätthåller den israeliska vapenindustrin. beslut i frågan senare i vår.

– Vapenföretag verkar globalt och den finländska andelen i de Finland har tidigare gjort affärer med Elbit här företagen är väldigt liten.

Systems och Rafael. På annat håll har man däOrdföranden för riksdagens försvarsutskott, juha korkeaoja (C), remot valt att undvika de här företagen. Den säger att vapenhandeln med Israel inte har diskuterats i utskotnorska pensionsfonden anser att det är oetiskt tet. att placera tillgångar i Elbit Systems efter– Det är en politisk och moralisk fråga och man kan förstås som företaget deltagit i byggandet av muren fråga sig om handeln med Israel påverkar konflikten i Mellanpå Västbanken, som bryter mot internationell östern. Gör den inte det så är det som vilken handel som helst. rätt.

Själv anser jag det vara långsökt att handeln skulle påverka – Vi kommer att trappa upp frågan nu när konflikten. de nya uppköpen närmar sig. Om FörsvarsmiFörsvarsutskottets vice ordförande jaakko laakso (VF) annisteriet fortsätter göra affärer med Israel, gör ser däremot att Finland inte borde göra vapenaffärer med Isman det tvärtemot den finländska intellekturael. ella och kulturella opinionen, säger Hautavii– Vapenhandeln med Israel bör upphöra. Det verkar nämlita och syftar på en appell som ICAHD Finland gen som om Israel för första gången under sin självständighet skapat för att få slut på vapenhandeln. Appelhar en regering som inte ens vill ha fred. len har skrivits under av flera kända namn ”Svårt att diskutera” som erkki tuomioja och aki kaurismäki.

Möjligt brott mot mänskligheten

ICAHD Finland lyfter fram de människorättsbrott som Israel gjort sig skyldigt till.

Bland annat menar FN:s råd för mänskliga rättigheter att Israel genom sin blockad av Gaza utsätter de 1,5 miljoner invånarna för en humanitär katastrof och att blockaden är olaglig. I fjol försökte aktivister ta sig till Gaza med humanitär hjälp, men stoppades av den israeliska armén. Israelerna bordade konvojen som var på väg till Gaza och dödade nio aktivister. En utredning som gjordes av FN:s råd för mänskliga rättigheter menar att bordningen var olaglig.

Safer Globe Finland har utrett Finlands vapenhandel med Israel. I utredningen framkommer det att den israeliska vapenindustrins fördel är att många av vapnen är testade i verkliga krigssituationer. Redan för över 10 år sedan förekom det misstankar att vapen som Finland köpt av Israel hade testats på civila under ockupationen av Libanon. jarmo pykälä gjorde utredningen och han tror att handeln fortsätter eftersom det för Försvarsministeriet är fråga om pengar och kvalitet. Han anser att handeln inte är marginell utan rätt storskalig.

– Det vore helt klart en politisk signal om Finland nu fortsätter att importera vapen från Israel. Genom att göra det legitimerar man den israeliska politiken. Det verkar dessutom vara ytterst svårt att diskutera det här och saken tenderar att tystas ned.

Varför tror du att det är på det sättet?

Människan

mariadöttrarna

24

”Feelis” är ett fruktansvärt ord.

Det innehåller så mycket lögn.

I dagens samhälle frågar vi alltid hur det känns. När man känner ”feelis” så antyder det att man är på rätt plats i livet, men sedan blir man prövad.

Mathias ”Warlord” Nygård är van att spöka ut sig. När han uppträder med sitt band klär han sig i päls och läder – och målar sig svart och röd över kroppen. Vad finns det under masken? Vem är denna krigsgud under lagren av läder? Studentbladet träffade sångaren och frontfiguren i Turisas och funderade kring den kommande världsturnén. t E X T c a t a r iin a s a l o • f o t o l a ss e lindf o r s

020

•

studentbladet

• februari

tjugohundraelva

februari tjugohundraelva

•

studentbladet

•

021

å Tavastia ligger luften svettig och tät.

Ställer man sig på tå och kikar över det svajande folkhavet skymtar man pälsklädda, svart- och rödmålade figurer längst framme på scenen. Om man vänligt ber om att få komma närmare, glider den svartklädda folkmassan undan. Den högljudda, hårda men ändå melodiska musiken strömmar ur högtalarna. Publiken rör sig som i trans och när tempot ökar sträcks händerna upp och folk hoppar i takt. Fem män och en kvinna står på scenen med gitarrer, fioler och dragspel. De ger ett lätt skrämmande intryck med sina målade ansikten men publikens otvivelaktiga gillande och frenesin från scenen bildar ett kärleksförhållande som ger hela upplevelsen en ljusröd fluffig själ.

022

•

studentbladet

• februari

tjugohundraelva

På scenen står det inhemska bandet Turisas. Musiken som strömmar ur högtalarna kunde en lekman klassa som stridsmetall, och mycket passande har bandet en skiva som heter just Battle metal. Bandets namn har hämtats från gammal finsk mytologi, Iku-Turso – eller Turisas – lär enligt gamla sagor ha varit ett stort sjöodjur. Andra sägner vet berätta att Turso är en gammal Tavastländsk stridsgud. Myterna är beskrivande, en monstruös känsla går igenom kroppen vid anblicken av bandet, i vad som kunde beskrivas som forntida krigsmundering.

det äts och sovs. Förberedelserna inför konserten börjar, kroppar målas svarta och röda. Scenen äntras och en svettig, adrenalinpumpande spelning tar fart. Spelningen avslutas och scensminket tvättas bort. När den blodliknande färgen äntligen lossat från huden, när håret är tvättat och kammat har konsertlokalen redan tömts, så när som på skräpet på golvet.

- Det tar så länge att tvätta bort scensminket efter en spelning att alla potentiella groupies har tröttnat på att vänta och gått hem, skrattar Mathias.

På en turné åker bandet ofta vidare genast efter konserten. Livet i en turnébuss kan vara tungt och samtidigt avslappnande. I en buss har varje medlem sin egen sarkofagliknande säng som väntar efter varje spelning. Åker man på turné med flyg blir det mycket dödtid på flygplatser. Turnélivet är också ett simpelt liv, allt är planerat och serveras på silverfat.

- Ät, sjung, sov. Du går på autopilot. Ändå vänjer man sig snabbt med allt, även med livet som stjärna. Efter ett par turnéer är allt redan sett och man vänjer sig vid publikens jubel. Trots det här tycker Mathias att den gamla klichén om grönare gräs på andra sidan staketet stämmer. Hemma i Finland vill han ut på turné och väl ute får han ett stick av hemlängtan.

en 28-åriga sångaren och frontfiguren mathias nygård hälsar med ett fast grepp och ber om ursäkt för sin försening. Han har bara sovit två och en halv timme men döljer det väl. Killen är glad, fräsch och trevlig och inte ett dugg nervös inför den kommande världsturnén.

- Mexico, USA, Kanada och Europa är bokade, troligen blir det Asien därefter.

Turisas kommer i år att turnera med cradle of filth, nachtmysticum och daniel lioneye. Det har blivit allt vanligare att man istället för att ha endast ett förband har en hel uppsättning artister som värmer upp inför huvudnumret. urdan musik lyssnar man Hur känns det då att endast vara förband, det är ju på hemma när man daändå huvudartisten publiken i första hand kommer för garna i ända sysslar att se? med metallmu- Man ska inte vara ett dåligt förband, klipper Masik? Mathias säthias av. När publiken går hem efter spelningen, ska ger att metallen de ha upptäckt ett nytt, bra band. bara är en liten del Med föräldrar från Österbotten och uppvuxen i Taav det han lyssnar på. vastehus är Mathias en salig blandning av finlandsSom tonåring var det mycksvenskhet och finskhet. et tung svartmetall, men det - Bland finskspråkiga har jag alltid varit en hurri, har bytts ut mot lättare genrer. medan finlandssvenskar inte heller riktigt sett mig Den uppmärksamma Turisas-ansom gelike. hängaren har säkert märkt att Warlord Nygård, som är Mathias föräldrar lämnade de österbottniska slätMathias scennamn, följer lily allen på Twitter. Hur terna för 30 år sedan och reste till Tavastehus med inkommer det sig och får man verkligen gilla pop som tentionen att lära sig finska. De skulle stanna ett år erkänd metallmusiker? men ett år blev trettio och barnen tvåspråkiga. Efter - Visst får man tycka om populärmusik! Jag förstår grundskolan i Tavastehus flyttade Mathidelvis tankesättet att när ett band eller en as till Helsingfors och studerade media på artist hajpas och blir en del av mainstream”Ät, sjung, Arcada. Efter ett par års studier kändes det kulturen är det inte lika speciellt att gilla sov. Du går på hela för byråkratiskt och han valde att satsa dem längre. Min 13-åriga lillasyster ville till autopilot.” på musiken. exempel inte att vår 11-åriga syster skulle Att Mathias gav upp studierna och kastalyssna på Paramore, det var ju 13-åringens de sig helhjärtat in i musikbranchen visade favoritband! Så jag förstår tanken men tycksig vara ett bra val för honom. Det har gått bra för Tuer ändå populärmusik kan vara bra. risas, även om de inte fått det erkännande de förtjänat Förra sommaren medverkade Turisas i jazzpianisten i Finland. Att vara frontfigur i ett band är ett heltidsiiro rantalas femdelade tv-serie ”Iiro irti”. I projobb. Mathias jobbar med bandet och musiken sju dagramserien samarbetade Rantala med olika finska argar i veckan och tänker fortsätta med det tills det inte tister och band för att se hur olika genrer kunde komär roligt mera. bineras.

- Egentligen är det bara 5-10 procent av tiden som - Det var otroligt roligt att göra samarbetet med Iiro, är kreativt arbete, resten av tiden går till marknadsfösäger Mathias. Positiv kritik från någon utanför den ring, studiojobb och annat som måste göras. Musikeregna genren väger högt. Jag tycker överhuvudtaget att jobbet är en livsstil, man måste kunna leva utan strikta samarbete genrer emellan är tilltalande. rutiner för att orka.

Vi återvänder till Tavastia. Turisas är inne på sin tredje låt för kvällen. Kamerorna blixtrar och videofilmen rullar. Mathias öppnar strupen och ömsom sjunger, ömsom skriker med ett gutturalt avgrundsänk dig en turnébuss. Ett band ljud och publiken älskar det. Och det finns ingen orsak på sex personer, några tekniker och att inte älska det, väldigt lite kan gå fel när man klär en chaufför. Bussen parkerar i en slumpsig i läder och päls, dränker sig i färg och spelar pulsemässig stad utanför en konsertlokal. Grerande, hård, stridsmetall. jerna inför kvällens konsert ställs i ordning, februari tjugohundraelva

•

studentbladet

•

023

Mariadöttrarna i Nådendal är vår tids pionjärer. De offrar rikedom, prylar, sex och äktenskap för en kvinnlig frigörelse – att göra Herren och Hans Moder Maria känd.

De lever i kyskhet, fattigdom och lydnad för att tjäna Gud och leva det liv som Gud har förberett dem till.

Att våga säga ja till klosterlivets väg.

024

•

studentbladet

• februari

tjugohundraelva

Fattigdom

kyskhet

lydnad

t E X T juli a h o lmvi k • f o t o sim o n h e r m a ns

et är lördag morgon när jag tar mig ut till Luonnonmaa i Nådendal, för att besöka de lutheranska nunnorna som tillhör systerorden ”Mariadöttrarna av den Evangeliska Mariavägen”. Taxibilen kör mig allt längre in i skogen och för mig bort från stressen och det höga tempot inne i staden. Plötsligt blir jag nervös inför mitt möte. Jag har ju så många frågor. Vilka är egentligen kvinnorna bakom den mytomspunna titeln och varför väljer de frivilligt ett begränsat liv?

När jag kliver in i Syster Elisabeth och Syster Janinas spartanska bönehem, blir jag varmt välkomnad. Syster Janina bjuder på äppelsaft och börjar öppet berätta sin livshistoria.

Hon berättar om hur det är att fatta radikala beslut, om att trotsa samhällets normer och om att stanna upp och lyssna på vad Gud vill att man ska göra.

- Jag vet att Gud inte har något emot ett annat liv. Var och en ska finna vad som är bäst för honom eller henne. Jag försöker vara trogen det jag en gång gav i mina löften.

Vad är det bästa med att vara nunna?

- Att tjäna Herren och Hans moder. Jag tänker aldrig på att jag offrar någonting.

Jag valde det här livet som 18-åring och förstod kanske inte själv vilket radikalt beslut det var. Det som jag i en del ögonblick tänkte på då, som äktenskap, var aldrig så starkt att jag skulle ha övergett livet som nunna. Det här är en kallelse. När jag har levt på det här sättet så här länge, tänker jag aldrig på vad som är det bästa för mig.

Det finns inget annat liv för mig.

D

026

•

studentbladet

• februari

tjugohundraelva

Syster Janina har varit Mariadotter i omkring 40 år. När hon var ung kunde inte blunda för sin kallelse. Hon hade utbildat sig till merkonom i Helsingfors och fått jobb, men vart hon än vände blicken så kallade Gud på henne. Det var först efter att hon läst meningen ”följ mig” i HBL, som hon vågade ta steget ut och bli nunna.

- Jag kan inte leva som nunna utan att ha en kallelse. På 60-talet levde många pionjärliv. Det är klart att mitt beslut var oförståeligt för många i min omgivning. Det är alltid sorgligt för mödrar, för de vill kunna bli mormödrar. Sedan accepterar de beslutet, även om de själva vill annorlunda. Jag har alltid varit i kontakt med mina föräldrar.

Syster Janinas mod är påtagligt, genuint och avundsvärt. Jag kan inte låta bli att undra vad som gör henne så säker i sitt beslutsfattande. Syster Janina tror att de rätta besluten kommer till en i stillhet, när man minst anar det. Den inre utbildningen är lång. Om man vågar stanna upp och lyssna, så visar sig svaret på ett oväntat sätt.

- När du lever med frågan om vad du vill i livet, så kommer du att möta svar. Om du inte lever i enlighet med ditt svar, så kan du inte bli glad. I dagens samhälle är människan så förvirrad av reklam och kompisar att hon inte vågar leva annorlunda.

Vi tänker för mycket på vad andra tycker. Stå för något. Det gör ingen i dag. Avgörelsen gör dig fri.

När man tagit ett beslut måste man bli hel i sin tanke och inte låta sig hänföras av sina känslor. Återhållsamheten och bundenheten har gjort syster Janina fri, för då behöver hon inte längre fundera över alternativ och frestelser. Hon handlar bara enligt de löften hon avgett.

- ”Feelis” är ett fruktansvärt ord. Det innehåller så mycket lögn. I dagens samhälle

Syster Janina • Namn: Syster Janina Mariadotter • Ursprungligen från: Helsingfors • Familj: Jag har en syster som jag har vuxit upp med och en annan som kommer från pappas gifte. Jag har vuxit upp i en familj med en ensamförsörjare.

• Favoritmusik: Klassisk musik. Rock är en nervmässigt påfrestande skräll. När jag har varit i magnetröntgen brukar jag få lyssna till panflöjtsmusik. Det gör mig stilla.

• Favoritfilm: Sound of Music • Favoritkändis: Abbedissan i Sound of Music. Hon har en inre moderlighet.

• Äger: En mobiltelefon, en fast telefon, en TV, en radio • Drömyrke: Jag har inget drömyrke. Jag vill leva det absoluta livet och ge allt för Herren.

• Klädsel: Jag klär mig alltid i en blå nunnedräkt som jag har några exemplar av.

Jag har en festdräkt för finare tillställningar och en köksdräkt. Jag slipper tänka på vad jag ska ha på mig på dagen.

Mariadöttrarna

I DAGENS SAMHÄLLE ÄR MÄNNISKAN SÅ FÖRVIRRAD AV REKLAM OCH KOMPISAR ATT HON INTE VÅGAR LEVA ANNORLUNDA.

frågar vi alltid hur det känns. När man känner ”feelis” så antyder det att man är på rätt plats i livet, men sedan blir man prövad.

Livet består av svårigheter och ibland kan det vara eländigt. Trots prövningarna är det viktigt att stå fast vid sitt beslut. Syster Janinas beslut har inneburit ett liv i fattigdom, kyskhet och lydnad.

- Jag och syster Elisabeth har levt mycket fattigt. Vi hade bara en kastrull och stekpanna när vi flyttade från klostret i Sverige till Finland och vi var skuldsatta över öronen. Ibland har det varit svårt, men man klarar sig med mycket mindre än man tror. Vi lever ju än.

Mariadöttrarna lever endast på allmosor, men lyckas ändå alltid klara av att betala räkningarna varje månad. Systrarna lämnar bara hemmet två gånger i veckan – en gång för att handla och den andra för att besöka kyrkan på söndagen. Ibland har de råd att äta på restaurang, ibland blir det bara ett ägg till frukost. Dagarna ägnar de åt bön, hushålls- och trädgårdsarbete. Stillheten och lugnet i bönehemmet är rogivande. Gemenskapen och bönen är viktig för Mariadöttrarna. Syster Janina och Syster Elisabeth lämnar aldrig den andre ensam.

- Vi får aldrig tråkigt. Man kan bli doktor i vilket ämne som helst, men vad gör man med titeln om man inte väljer att leva? Om man har ett inre liv så håller det även om man är arbetslös. Vi älskar våra liv.

Det börjar bli dags att återvända till civilisationen. Nunnorna vinkar glatt farväl från entrén och jag hoppar in i taxin, där syndernas odör slår emot mig. Om det är alkoholen från fredagskvällens klientel som fortfarande inte lämnat bilen eller självaste taxichauffören som krökat, förblir oklart. Det enda jag vet är att människors livsöden går i kors och tvärs - från den ena ytterligheten till den andra.

• ”Mariadöttrarna av den Evangeliska Mariavägen” är nunnor av den evangelisklutherska kyrkan. Kärnan i klosterlivslöftet, som nunnorna avger en gång per år, är att leva i fattigdom, kyskhet och lydnad.

• Grundaren till Mariadöttrarna av den evangelisklutherska kyrkan är Paulina Mariadotter, som grundade systerorden år 1949 i Vallby i Sverige.

• Mariadöttrarna vill leva så som Herrens Moder Maria gjorde. Kvinnan lever alltid i otillräcklighet, på grund av att Eva lät sig förföras av ormen i paradiset. Herrens Moder Maria sa däremot ja till Gud och det modersuppdrag han ville att hon skulle utfärda. Genom Maria fick kvinnan förlåtelse av Gud och blev uppstånden.

• Mariadöttrarna lever ogifta och i lydnad för att kunna hänge sitt liv till Herren och för att svara ja inför Gud, så som även Herrens Moder Maria gjorde.

• För att bli Mariadotter får man vara prövosyster under fem års tid innan man slutligen avger sina klosterlivslöften. Därefter uppdaterar man löftena en gång om året. Ingen behöver vara nunna hela livet ut.

• ”Mariadöttrarna av den Evangeliska Mariavägen” finns i dag i Danmark, Sverige och Finland.

februari tjugohundraelva

•

studentbladet

•

027

Bli burlesk!

VI SEX & RELATIONER

Bröstens behag

Heterokillar gillar bröst.

Flator gillar bröst. Tydligen gillar också bögar bröst.

Enligt en hemmagjord empirisk undersökning gillar också de flesta av mina kvinnliga, heterosexuella vänner bröst, sina egna i alla fall. Ändå är inställningen till brösten, både våra egna och andras, väldigt kluven.

Och då snackar jag främst om oss kvinnor och vad vi vill och inte vill höra om våra bröst, och av vem.

Om den glada bögen säger till en kvinna att hon har fantastiska bröst blir hon glad, säger heterokillen samma sak vill kvinnan klämma åt hans ballar. På ett dåligt sätt. Får en kvinna däremot en komplimang för sina bröst av en lesbisk tjej är det en helt annan sak. Varför är det så? Hur kan vi kvinnor motivera att precis samma meddelande från olika sändare kan tas emot på så olika sätt?

Det handlar om att kunna relatera. Att relatera till brösten som en kroppsdel, att relatera till dem som en del av sexualiteten och att relatera till dem som något gemensamt.

Flatan får tycka om bröst utan att kvinnor blir förnärmade – hon har ju egna. Hon är en jämlike fast hon kan vara sexuellt intresserad. Bögen får tycka om bröst för han blir inte tänd på dem – och ”Inställningen till för att han ju faktiskt ofta är brösten är väldigt mer trendig än de flesta brudar själva, och vet vad som är kluven.” snyggt. Att få en bröstkomplimang av bögen är kanske det finaste en kvinna kan få. Men heterokillen, han har det svårt.

En heterokille som tycker om ett par bröst har väldigt svårt att få fram meddelandet till kvinnan i fråga på ett ärligt och genuint sätt. Han blir antingen klassad som en snusker eller bara ignorerad. Om det är en god vän som säger det kan det möjligen fungera, men är mannen endast flyktigt bekant med kvinnan går det inte.

Heterokillar kan inte hur som helst gå runt och slänga ur sig kommentarer om kvinnors bröst. Och här kommer tilliten in: om en tjej litar på en kille, då får han berömma hennes behag, inte annars. Det är nu bara så.

Lev med det.

Skribenten är Studentbladets redaktionssekreterare.

motpoler

028

•

studentbladet

• februari

catariina salo

tjugohundraelva

Varför ser vi inte på äldre människor som sexuella varelser? Varför måste åldersstigna damer och herrar täcka in sina rynkor och låta bli att sminka sig? text catariina salo • foto lasse lindfors

P

etra Innanen, också känd som burleskkonstnären Bet-

tie Blackheart, säger att sättet vi ser på varandra är för statiskt; ingenting på kroppen får röra sig eller dallra, vi ska vara spända som trumskinn. I och med burleskintresset har hennes egen blick för skönhet förändrats, det finns inget fult i människokroppen.

Burlesk är en form av scenkonst som förenar flera olika konststilar. Den gamla burleskens tid i slutet av 1800- och början av 1900talen känner vi bäst igen genom Paris och Moulin Rouge. På 90-talet uppkom nyburlesk som en subkultur i USA och spred sig därefter till Europa. I nyburlesken sammanstrålar performans, satir och varieté med dans och förförelse. Burlesk kopplas ofta ihop med storbystade kvinnor med pondus, men det är långt ifrån en regel. Vem som helst kan utöva burlesk, man eller kvinna, smal eller tjock – det handlar mera om att uttrycka sig med hjälp av sin kropp än att visa upp sig.

- Burleskkonst handlar om att demontera iakttagandets politik, att förändra sättet vi ser på varandra. Jag vill ifrågasätta normerna och symmetrin vi lever enligt, säger Petra.

Hur är det då med exhibitionismen, är burlesk bara en form att få visa upp sig?

- All konst är till en viss del exhibitionistisk; du vill ju visa upp det du åstadkommer. Som burleskkonstnär är det din kropp du gör konst med, den är ditt redskap.

I början av 2000-talet besökte Petra en burleskfestival i USA och där blev det kärlek vid första ögonkastet. Petra är utbildad bildkonstnär och har både sömnad och dans som hobby och i burlseken kände hon att alla passioner kunde förenas. Väl tillbaka i Finland märkte Petra att det fanns andra som delade hennes nyfunna intresse och tillsammans med två vänner började hon ordna burleskevenemang ett par gånger i året. År 2008 eskalerade det hela i Helsinki burlesque festival, en festival för kroppskonstnärer och burleskintresserade.

- Vi hoppas och tror att det här blir något bestående, burlesken är inget fenomen som kommer att försvinna, säger Petra om festivalen som nu ordnas för fjärde gången.

Burlseken har i år också fått ett uppsving i Hollywood. Skådespelarna och artisterna Christina Aguilera och Cher har nyligen kommit ut med en film som hyllar burlesken. Att burlseken lyfts upp i en storsäljare är bra för burleskkonsten men filmen romantiserar konstformen och lyfter fram burlesken ur en förskönad synvinkel. Vill man se en mera trovärdig film om kroppskonstnärer rekommendeBurlesk rar Petra filmen Tournée av Mathieu • Startade i slutet av 1800-talet som en varieté och sketchform där man främst Amalrics. Där porträtteras bland angjorde narr av överklassen nat legendariska burleskstjärnor • Ses ibland som en direkt fortsättning på som Mimi Le Meaux och Kitten on commedia dell'arte the Keys.

• Sammanlänkar olika konstformer som En burleskkonstnär ska ha en stor performans, dans, cirkus, varieté och vaudos av humor och tungan rätt i mun. deville När de perfekta längderna för bröst• Fick en ny boom på 90-talet i USA tofsarna mäts ut och man snurrar på Kända burleskkonstnärer är bl.a. Dita von Teese, Mimi Le Meaux och Kitten on the brösten, då är allvaret långt borta.

Keys - Burlesk ska vara fritt från fördo• Helsinki burlesque festival 2011 huvudmar men framför allt ska det vara roevenemang ”One thousand and one ligt, både för den som uppträder och nights” 5.2 på Gloria i Helsingfors. för publiken.

Mera information: www.helsinkiburlesque.com

motpoler

ted urho

Får bögar tycka om bröst?

För många bögar är kvinnan den perfekta vännen, men tanken på henne som en sexuell varelse är främmande, till och med lite motbjudande. Där var herrarna går ut, där går damerna in, och så finns det en massa mystiska skrymslen och håligheter som man nu inte riktigt har någon nytta av. Ja och så har dom ju ingen kuk.

Men det finns en del på kvinnokroppen som alla män fascineras av: brösten. Ack dessa formidabla ting, dessa skapelsens pärlor som betuttar strejta killar att vilja bjuda dem på drinkar och får bögar att vilja beklä dem i korsetter och paljetter.

Som regel kommer vi bögar mycket lättare åt ett par bröst än våra heterosexuella bröder. Kanske inte lika lätt som Hollywood-chimären påbjuder, men vi kommer betydligt billigare undan. Dessutom kan vi spontant säga saker som ”Fabulous boobies!” och belönas med en kram. Motsvarande kommentar på heterospråk, ”Kivoga daisare!” belönas däremot oftare med en ”Dessutom kan vi skrevspark. spontant säga saker som Men det finns en oskriven �Fabulous boobies!� och regel: bögar får inte bli upphetsade av bröst. Vi får be- belönas med en kram.” undra dem, vi får höja dem till skyarna och vi får justera dem så att aftonklänningen kommer till sin fulla rätt. Vi får reagera med alla sinnen på bröst, förutom med skrevet.

Inte för att de kvinnor, vars bröst vi med jämna mellanrum får kommentera och vidröra skulle bli upprörda över detta, tvärtom. Nej för den homosexuella sanningen är att killar gillar killar, om dom inte gör det, så är dom bi. Och då är dom inte som vi.

För precis som i alla andra exklusiva klubbar, så får bara de som uppfyller medlemskraven vara med. Därför är det nu dags för någon i denna post-postmoderna värld att skrida till handling. Det är dags att surfa på den våg av liberalism som introducerat provrörsbarn, homoäktenskap och söndagsöppet och säga laissezfaire.

Denna någon kan ju då lika väl vara jag: jag är bög, och jag tycker om bröst!

Skribenten är programledare på Radio X3M .

SKA VI SPELA TUTTMEMO? Det gamla klassiska memoryspelet finns nu i ny tappning. I tuttmemo parar du ihop det högra bröstet med rätt vänsterbröst. Spelet innehåller 50 bröstpar i olika former och storlekar.

Den perfekta vändagspresenten! Köp och testa spelet online på http://www.designista.se/memo

februari tjugohundraelva

•

studentbladet

•

029

donerat pengar för utdelning av stipendier. En del av dessa testamenten dikterar strikt villkoren för användningen av medlen och dessa villkor måste vi respektera. I vissa fall har vi kontaktat arvingarna och diskuterat en möjlig modernisering av villkoren. Vid utdelning av medel från till exempel de specialfonder som dikterar om mottagaren ska vara man eller kvinna beaktar vi inte detta specifika villkor i våra beslut, utan stipendium delas ut oberoende av kön.

QA svar på livets stora och lite mindre frågor

Saken är biff!

Du undrar hur du ska ha råd med biffen (eller vegebiffen)? Stbl ställer fem frågor till Maria Bergenwall, sekreterare på Studiefonden, om hur du kan få klirr i kassan.

text & foto catariina salo

01 Hur många ansökningar får ni in per år och hur många stipendier delar ni ut?

Svenska studiefonden får in drygt 1 000 ansökningar per år, av dessa är ca 70 % behöriga – alltså sådana som har möjlighet att få stipendium. Man kan få stipendium från Studiefonden endast en gång. Av de behöriga sökandena får ca 70 % understöd, så av 1 000 ansökningar beviljas 700 stycken.

02 Ni har en del specialfonder, och vissa känns lite förlegade och elitistiska. Kommer t.ex. fonden som delar ut stipendier till ”SFP/SU-aktiva som är studenter från Vasa svenska lyceum” att finnas kvar i framtiden?

Specialfonderna har uppstått genom att personer i sina testamenten har

Vårens riksdagsval närmar sig och

AHA Nya rön av unga forskare

Främlingsfientliga partier i Norden Vilka är de ideologiska skillnaderna mellan Fremskrittspartiet, Sverigedemokraterna och Sannfinländarna? I magisteruppsatsen ”Bakom den invandringskritiska retoriken” skriven av Linda Mellner framkommer att partiernas politiska riktlinjer är vida olika, men främlingsfientligheten är en gemensam nämnare. text linda mellner

030

•

studentbladet

• februari

tjugohundraelva

Sannfinländarnas opinionssiffror fortsätter envist uppåt. Främlingsfientliga partier har varit på frammarsch i Europa under en längre tid och man behöver inte blicka längre än till övriga Norden för att hitta framgångsrika partier. Fremskrittspartiet är Norges näst största parti, Dansk Folkeparti fungerar som stödparti åt regeringen och Sverige chockades i höstas av Sverigedemokraternas valframgång.

Tillbaka i tiden mobliserade Veikko Vennamo väljare med sin agrar-populistiska retorik i Finlands landsbygdsparti.

Partiet representerade de marginaliserade småjordbrukarna. År 1995 gick partiet i konkurs och istället uppkom partiet Sannfinländarna. Det danska Folkeparti och Fremskrittspartiet har sitt ursprung i nyliberal skattepopulism. Fremskridtspartiet grundades 1972 i Danmark och följande år uppkom det norska Fremskrittspartiet. Ett decennium senare bytte partierna riktning och partierna satte fokus på invandring framom skattemotstånd.

Sverigedemokraterna har sina rötter i utomparlamentarisk högerextremism

03 Hur ser en riktigt bra ansökan ut?

Ansökan görs på ett elektroniskt formulär. Det är viktigt att fylla i all information vi frågar efter och att informationen är korrekt och uttömmande. Sökandena ska också skriva en fritt formulerad studie- eller praktikplan och presentera en budget. På basis av detta gör vi vår bedömning av en ansökan. Planen ska vara utförlig och ange syfte, tidsplan, vilka kurser man planerar avlägga under utbytet eller hurdan arbetspraktik man planerar göra samt vad man förväntar sig av t.ex. sin utbytestermin. Lika viktig som planen är budgeten. Den ska tydligt och klart presentera reella inkomster och utgifter för den period som man ansöker om stipendiet. Om man söker stipendium för studierelaterade kostnader i hemlandet vill vi främst ha en tydlig och klar budget över dessa kostnader, t.ex. anskaffning av studielitteratur, hyra för studiebostaden. Glöm inte att informera oss om särskilda meriter eller referenser. Dessa har också en inverkan på vår slutliga bedömning. Ett gott råd är att ta god tid på sig då man fyller i ansökan. Man behöver inte göra den färdig på en gång, utan man kan jobba på ansökan i etapper och komplettera den innan man slutligen skickar den till oss.

04 Blir man straffad om man jobbar mer än man räknat med vid ansökningstillfället?

Förvärvsarbete vid sidan av studierna har inte hittills haft någon inverkan på Studiefondens stipendier och jag ser inte någon anledning att ändra på detta, åtminstone inte inom den närmaste framtiden. Vi frågar faktiskt inte heller någonstans i ansökan om den sökande jobbar eller inte.

05 Vem är det som sist och slutligen bestämmer vem stipendierna går till? Hur går gallringsprocessen till?

Läser ni alla ansökningar?

Jag läser igenom alla ansökningar och skriver en kommentar för varje ansökan. I den tar jag med all den viktigaste informationen om sökanden och ansökan. Dessutom presenteras ett kort sammandrag av informationen i sökandens verksamhetsplan och budget. Allt som kan räknas som positivt för den sökande införs i kommentaren, d.v.s. god studietakt, studentkårsoch föreningsaktiviteter, men också om sökanden har ekonomiska problem, sjukdomar eller annat som påverkar studierna, noteras detta i beredningskommentaren. Om det finns några brister i ansökan noteras dessa också.

Efter denna beredningsprocess sammanträder Studiefondens arbetsutskott för att gå igenom ansökningarna och utarbeta ett förslag till utdelning.

Studiefondens styrelse fattar det slutliga beslutet om utdelningen vid sitt beslutsmöte i början av maj och vi strävar efter att alla sökande får meddelande om resultatet senast i mitten av maj.

landsbygd, byskomed direkta kopplingar till lor ska bevaras och nazistiska och fascistiska ”Partierna representerar en rörelser. Under nittiotalet människosyn som exkluderar jobb skall skapas i ”putsade partiet fasader- vissa samhällsgrupper och en glesbygden. Sannfinländarnas cenna” och införde uniformsvilja att dela upp samhället i vi trala tema är ändå förbud och tog officiellt avoch dem.” välfärd, som parstånd från nazismen. tiet ser att hotas av Idag förenas både Svemedlemskapet i den rigedemokraterna, FremEuropeiska Unioskridtspartiet och Sannfinnen, globaliseringen och de övriga partiländarna av en främlingsfientlig politik, ernas förda politik. nationalism och en nostalgisk längtan Den stora skillnaden ligger i partiertillbaka till ”de gamla goda tiderna”. Men nas syn på statens roll och därför kan man ska inte förhastat dra alla partier man inte sätta alltför stora likhetstecköver samma kam. Om jämför den ideoloen mellan partierna. Faktum är att pargiska bakgrunden, gör de olika partiertierna representerar en människosyn nas ursprung sig påminda. som exkluderar vissa samhällsgrupper Fremskrittspartiets partiprogram geoch en vilja att dela upp samhället i vi nomsyras av marknadstänkande och och dem. Trots olika förd politik ät just nyckelorden är konkurrens och effekdetta uteslutande av individer skrämtivitet. Dansk Folkeparti har däremot mande oberoende om partiet fokuserar slopat det nyliberala tänkandet och vill på marknadsekonomi, minaretförbud elidag profilera sig som positivt inställler EU-kritik. da till välfärdsstaten. Sverigedemokraterna ägnar däremot i stort sett hela sitt valprogram åt nationalism och en nostalgisk längtan tillbaka till tiderna då Linda Mellner studerar statskunskap vid Åbo Akademi. Mellner gör en jämförande studie om ideologin ”Sverige fick lov att vara just Sverige”. i Fremskrittspartiet, Sverigedemokraterna och SannSannfinländarna värnar om en levande finländarna.

Livet

38 debatt

”Sett från en produktivitets- och effektivitetssynvinkel är sömn och andra kroppsliga behov en tilläggskostnad. Studeranden som tragglar på utan minsta gnutta sömn är kapitalistens våta dröm.”

HAPPY HOUR

Glada timmen är bästa timmen

FÅ NÅGONTING KAN VARA GRATIS I LIVET.

Favoriter i februari

Varje torsdag är en glädjens dag på Henry's Pub i Helsingfors! Öl, lonker och cider för 3,50 pix från klockan 21 till 02.30. Dessutom är inträdet fritt och program utlovas.

Henry's pub, Simonsgatan 3, Helsingfors.

Stbl presenterar månadens kulturbricka med något för var smak. Kom ihåg: god kultur kan också vara förmånligt!

text fanny lindholm & catariina salo foto catariina salo

MÅNADENS TIDNING

Ny! Fräsch! Modig!

Du håller det förnyade Studentbladet i din hand. Tidningen

är din medlemsförmån och bärs hem till dig nio gånger i år. Vad tycker du om STBL? Har du tankar, åsikter och idéer? Maila dem till red@stbl.fi eller berätta på Facebook. Bland alla som risar eller rosar lottas en skiva ut (kolla vilken på sid 39!).

032

•

studentbladet

• februari

tjugohundraelva

BOKEN

Finn din inre väg genom egyptisk mytologi Tarotkorten härstammar från 1500-talets Italien och har

sitt ursprung i den egyptiska mytologin. På medeltiden använde man tarotkorten till att spå framtiden, men idag handlar tarot om att växa på en andlig nivå. I och med postmodernismen och Maslows pyramid som beskriver den moderna individens identitetssökande, har tarotkorten fått en ny roll. Med hjälp av tarot försöker du finna din inre väg och att uppfylla dig själv. Historiskt sett har många stora filosofer och historiskt betydelsefulla personer med hjälp av tarot löst praktiska problem och fått levnadsvisdom. Om du vill få vägledning i framtiden, analysera din livssituation eller relation kan du köpa ”Den inre vägen” av Dhyan Manik eller boken Tarot skriven av Pia Kallio som studerat på Helsingfors Universitet. Du hittar också information gratis på webbsidan; http://www.tarot.com/.

MAT

Den heta bönan gör dig yngre Bönor på burk kan verka trist, slemmigt och vardagligt,

men enligt Stbl är bönor undervärderad kost. För bara en euro kan du få en burk bönor. Tillred allt från English breakfast, tacosås med maletkött till soppa gjord på bönor, linser och lök för vegetarianer.

Bönor sänker kolesterolet, stabiliserar blodtrycket och minskar risken för övervikt och diabetes. Undersökningar visar också att bönor motverkar cancer, hjärt- och kärlsjukdomar. Kidneybönor innehåller antioxidanter som har en föryngrande effekt.

Billigt

& bra MEDIEFENOMEN

Allmänbildning på silverfat Tuomas Enbuskes Sivistyksen sanakirja sänds varje fredag på YLE och när du vill på YLE arena. Serien serverar dig kunskap på ett silverfat och samtidigt putsar du upp din finska. Den 4.2 behandlas Finlands historia, 11.2 arkitekur, 18.2 teater och 25.2 ekonomi. Luta dig tillbaka och bli allmänbildad!

UTENÖJE

Gå på trav!

För en liten slant kan du uppleva

MUSIK

FILM

För filmnördar med skral budget Nu har du chansen att se film helt gratis. En gång i månaden ordnar Hanaholmens kulturcentrum filmkväll och visar en ny nordisk film. Den 14.2 visas den svenska filmen Flickan kl 18.00.

Mera info hittar du på www.hanaholmen.fi

Finsk pop på Klubi

en annorlunda kväll i sällskap av fyrfota skönheter. Att gå på trav kostar inte många slantar och du har en chans att vinna tillbaka dina pengar och kanske t.o.m. gå på vinst. Att äta en hotdog under kvällen är ett måste. Vermo travbana i Esbo har trav varje onsdag.

Läs om redaktionssekreterarens travbesök på Studentbladets blogg, www.stbl.fi

Det inhemska bandet Pariisin

kevät spelar på Klubi i Åbo den 10 februari. Spelningen börjar klockan 21:00 och biljetterna kan köpas i förväg på Tiketti. Kalaset kostar 15 euro. Pariisin kevät bjuder på unika spelningar som kombinerar musik och den visuella upplevelser.

februari tjugohundraelva

•

studentbladet

•

033

Den som stigit in i matsalen i Arcada har kanske lyft blicken och sett en stor tavla med glimmande plastbitar som rör sig våglikt med hjälp av en fläkt. Konstverket är lekfullt men samtidigt stilrent och passar en novis ögon mycket väl.

Konstnären bakom verket på Arcada, som förövrigt heter Önskebrunnen, är saara ekström. Nu ställer Ekström ut sina senaste verk på Kiasma i Helsingfors.

Utställningen, som är öppen från 14.1 till 13.3, heter Limbus och består av foto- och videoverk i två våningar. Utställningen beskrivs som ”vacker och ful, levande och död, medveten och omedveten” och det stämmer onekligen. Ekströms fotografier har något magiskt tilldragande i sig, samtidigt som objektet kan vara oerhört frånstötande. Verken med vackra rosor, frukter och löv blandade med mänskligt hår ger en klar känsla av ond bråd död.

Fotografiet Vårdslöst vat”Om man inte är ten med sin plastiga retrostol tilltalar den kitchigaste av intresserad av att åskådare samtidigt som Tvål analysera kan man och silk ger den filosofisgå runt och läsa ke världsförbättraren något verkens namn” att läsa in i verket. Utställningen i sin helhet tilltalar hipsterkids med känsla för konst, seriösa konstintresserade farbröder och helt vanliga halvhjärtade fotografer.

Om man inte är intresserad av att analysera eller av att titta på själva konsten kan man alltid gå runt och läsa verkens namn. I utställningen finns klara vinnare som Avyngling, Hårdnandet av en mjuk punkt, Smutsig och Blind upphetsning.

Limbus visas på Kiasma fram till 13.3 varefter utställningen flyttar till Kuntsi museum för modern konst i Vasa. Kiasma är öppet alla dagar förutom måndag och inträdet är 6 euro för studerande. Den första onsdagen i varje månad har museet fritt inträde.

SE konst • musik • spel

KONST

Gå in i limbo Saara Ekströms fotografier tilltalar både konstnärliga hipsterkids och helt vanliga halvhjärtade fotografer.

text catariina salo

SPEL

MUSIK

Du kommer gråta

Svaret på livets mening

I Meat Boy är din flickvän Bandage Girl, en tös som bestå av en samling tygvävnad.

text benjamin knopman

Thåström har en låt som heter ”Fan

fan fan”. Jag tror den handlar om gratisvattenfall av salt. Och allt annat som är spelet Meat Boy. DÖDEN™ för blodiga biffar på äventyr. ”Du är bara kött och blod.”

Och det är svårt. Det är svårt, på När folk kastar fram påståenden som ett sätt som inte kan beskrivas utan det här brukar det vara för att ta ner nåatt använda svordomar. Det är ”pergon på jorden. För att slå hål på stinkankele”, det är ”fan, fan, fan” och det är de Jesus-komplex och svällande ego”AAAAARGHH!!!1”. bubblor.

Men när du väl, efter tusen ångestladMen inte den här gången. För nu är du dade knackningar på Himmelrikets porverkligen kött och blod. En blodig kötttar, lyckas nå nästa avsats, nästa nivå, klump. Meat Boy. nästa värld – då är lyckoruset totalt.

Din flickvän är Bandage Så du fortsätter, med värkanGirl, en tös som – passan”Nu är du verk- de och rödgråtna ögon, fastän de nog – består av en sam- ligen kött och du vet att det kommer att ta ling tygvävnad. Hon har bliont. Att det kommer ta riktigt, vit kidnappad av ett illvilligt blod. Meat Boy.” otäckt, äckligt och avskyvärt foster i hög hatt, och nu är ont. det din uppgift att rädda För du har lärt dig att älska henne. det onda. Insett samma sak som miljonFör att lyckas med det måste du klaftals sadomasochister före dig. sa genom utmaning efter utmaning. Du Njutning och smärta går hand i hand. måste studsa över stup, skutta över Spela Meat Boy här: www. puttrande syrapölar och slunga dig förbi newgrounds.com/portal/view/463241

034

•

studentbladet

• februari

tjugohundraelva

Frid i sinnet med sahajo yoga.

text & foto catariina salo

Vi kan inte ha fred på jorden före människan har frid i sitt inre.

Så lyder ett citat av shri mataji nirmala devi, grundaren av sahaja yoga-rörelsen. Sahaja är en form av yoga där man använder sig av meditation för att uppnå det, för yogaformen essentiella, bandet mellan individen och världsalltet. göran frölén, bosatt i Sverige, berättar om sina upplevelser i samband med sahaja yoga i musikföreställningen En sökares väg. Föreställningen gjorde en miniturne i Åboland och Nyland under januari 2011. Förutom livsanekdoter innehåller föreställningen musik och sånger skrivna av Frölén själv.

Till förestäl-

lningen på Luckan i Helsingfors den 15.1 anländer ett trettiotal nyfikna åskådare.

En stor del av dem verkar vara bekanta med sahaja yoga från tidigare. Själva föreställningen utspelas på en anspråkslös scen där Frölén sitter med sin gitarr och en kompare. Mellan sångnumren berättar han sitt livs historia, från sin tid som sökande tonåring till upplyst yogi.

Berättelserna om sökandet efter livets mening känns religiöst laddade och Frölén konstaterar också att sahaja yoga kan räknas som en slags inre religion utan högre väsen.

Den som trodde att Douglas Adams hittade svaret på livets mening (se Liftarens guide till galaxen) kan nu se sig dementerad. Sahaja yogan vill med hjälp av meditation stärka människans inre och hjälpa henne finna mening i sitt liv. Kundalinin, den kraft som enligt sahaja yoga stiger upp från korsbenet och genom kroppen, är mittpunkten för hela meditationen och kan ta få människa till självinsikt.

Självinsikt eller inte, vill du prova sahaja yoga lönar det sig att kolla webbsidan www. jooga.org. Kurser ordnas även på svenska.

ÄT kom ihåg att äta!

Jag, du och Lindström Till Alla hjärtans dag lagar vi middag för två – eller fler. Fotografen och matkonstnären Marina Ekroos bjuder på månadens budgetportion av färska råvaror.

Lindströmsbiff för två • Rödbetor 150g • Potatis 100g • Lök 90g • Kapris 25g • Ett ägg • Salt • Peppar • Socker • Kärlek

Koka rödbetorna och potatisen. Låt rödbetorna svalna och riv fint tillsammans med löken. Mosa potatisen och hacka kaprisen. Blanda allt tillsammans med ägget och krydda med salt, peppar och socker. Forma biffar av smeten och stek på mild värme. Servera med t.ex. smetana och saltgurka. Njut tillsammans med någon du tycker om!

7-13.2

18.2 9.2 Porrsitz, Fontana

GÅ händer i februari 2011

Filicia

8.2

Uppvaktning av Per Brahe i Åbo

Specialföreningskonferens i

ÖN & NN goes

Gloria kl. 16. Biljetter via TF

Porn vs. Science

Specialförenings-

11.2

konferens i Vasa

FIA-cup

ÅAS

Kemistklubben

Fiction-sits, Humanistiska föreningen vid ÅA

7.2 10.2

Brahe Djäknar och

26.2

Florakören uppträder i

Vasa Nations

nationen

16.2

10.2

till skott, Kungliga Tekniska Högskolan, Kulturarenan

Österbottniska

SHS

Åbo Nation

ÅAS

6.2

The Monkey

Days

Runebergmiddag

Åbo

Kårspexet Gustav III – eller svårigheten att komma 2.3

ÅAS

International Helsinki

5.2

Åbo Domkyrka kl. 19

103:e årsfest

Valentine’s party, The

ÖN vid ÅA:s Back to school party 13.1 på The Monkey.

19.2

Monkey NN&ESN 12.2

ÅAS XCII årsfest A swinging night at the mill

17.2

Valentinsits

24.2

Månadsmöte och Alla

TF

Lagertömningssitz vid Havtornen

hjärtans dags sitz

Politivas

Kemistklubben

9.2 HanSe SKI, Messilä, 30 € medlemmar, 35 € övriga

14.2 Vaginamonologerna framförda av teatergruppen Hekate

26.2 Abi-seminarium Juristklubben Codex r.f.

23.2

på Koko Teatteri kl. 17.30

Ärtsoppa & Punch kl. 20

24.2

Österbottniska nationen

SHS Årsfest

februari tjugohundraelva

•

studentbladet

•

035

HA NÖDVÄNDIGT OCH SNYGGT

Snygga häften Man kan hitta snygga skissblock och häften på de mest suspekta ställen. I olika museibutiker hittar man ofta otroligt fina och annorlunda häften. Kolla också in små spännande butiker när du är på resor, man kan hitta de mest glädjekittlande block i retrobutiker i Tyskland.

Om du inte hittar exakt det block du vill ha eller inte vill spendera dyra pengar på tomma sidor gör du bäst i att köpa ett helt vanligt rutigt häfte och klä in det med din favorittapet, ett fint hyllpapper eller ett tjusigt presentpapper. Vips har du ett unikt skissblock helt i din egen smak!

Frid i kalendern – frid i sinnet Martin Martonen, 26 år Grafisk design, Aalto-universitetets konstindustriella högskola

Snygga skor, smorgosbord!

Månadens formgivare inspireras av psykologiska undermeningar.

När essädeadlines ska kombineras med grupparbeten, jobbturer och fotbollsträningar ger det sinnesro att ha en ordentlig kalender att anteckna alla viktiga tillfällen i. Om man nöter upp sin fina kalender väldigt snabbt kan man med fördel köpa en ny varje halvår. Satsa då på kalendrar som är inne på sin andra halva och därmed på extrapris i butikerna. Ordning & Reda säljer t.ex. vackra kalendrar i pastellfärger.

text & foto catariina salo

Martin, du har studerat formgivning i Åbo men studerar nu grafisk design på Taiken för fjärde året, känns du är inne på rätt linje nu?

- Snygga skor, en fungerande dator och ett bra skissblock.

Är visuellt formgivande ett otacksamt yrke, jag menar, alla har ju åsikter om vad de tycker är fint och fult?

Vilken stil eller konstnär inspireras du av?

- Absolut! Jag visste inte hemskt mycket om formgivning när jag tog studenten från bildkonstlinje i Vasa, men har alltid varit kreativ och visste att det var ett kreativt yrke jag ville ha. När jag sedan började studera grafisk design kände jag att jag hade hittat rätt.

- Njä, egentligen inte. Folk är överlag hemsk snälla och mer konstruktiv kritik kunde ibland vara på sin plats, det är ofta den man i slutändan är mest tacksam för. Man får såklart säga vad man tycker bara man är ärlig, men ibland kan det kännas riktigt jävligt om någon inte alls gillar vad man gjort.

Nämn tre saker som är viktiga för dig?

036

•

studentbladet

• februari

tjugohundraelva

Vilket är ditt drömprojekt?

- Oj det var svårt. Jag skulle gärna jobba med ett stort och synligt projekt, t.ex. att ha fria händer att visuellt profilera ett evenemang. Jag jobbar förstås gärna med folk jag tycker om. Helst skulle jag bara jobba för firmor jag vet är etiska, men etik är ju inte alltid så svartvitt.

- Det finns ingen speciell person eller stil jag inspireras av, men allt som har en psykologisk undermening och som får mig att tänka till inspireras jag av.

Jag gillar utmanande konst som väcker känslor.

Har du ett favoritord?

- Det kunde vara smörgåsbord, men på engelska. Jo, smorgosbord är ett fint ord.

Pimp my shoes Ett par kängor från loppis piffar du upp genom att spraymåla dem i en käck färg. Kom ihåg att tejpa sulorna så de inte får färg på sig! Ett par klackskor får du flashiga genom att blanda en hel massa glitter i lim och försiktigt stryka det över skorna. Ett enkelt sätt att fräscha upp ett par sneakers är nya skosnören. Klara sidenband passar ypperligt till ett par vita eller svarta tygskor.

Svenska studiefonden lediganslĂĽr

STIPENDIER AnsÜkningstid 1.2-28.2.2011 Svenska studiefonden är ett samarbete mellan Svenska kulturfonden, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, FÜreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse fÜr studieunderstÜd.

Svenska studiefonden beviljar stipendier ĂĽt heltidsstuderande vid hĂśgskola och universitet.

SĂśkanden ska vara t ĂĽOTL NFECPSHBSF FMMFS GBTU CPTBUU J 'JOMBOE t IFMUJETTUVEFSBOEF WJE IĂšHTLPMB FMMFS VOJWFSTJUFU NFE TWFOTLB TPN NPEFSTNĂŒM FMMFS TUVEJFsprĂĽk Stipendier beviljas främst fĂśr t VUCZUFTTUVEJFS PDI VUMBOETQSBLUJL TPN UJMMHPEPSĂŠLOBT J TMVUFYBNFO WJE IĂšHTLPMB FMMFS VOJWFSsitet i Finland. Utlandsvistelsen ska vara minst tvĂĽ mĂĽnader lĂĽng.

Stipendier kan ocksĂĽ beviljas fĂśr t IFMUJETTUVEJFS WJE IĂšHTLPMB FMMFS VOJWFSTJUFU VUPNMBOET t TUVEJFSFMBUFSBEF LPTUOBEFS GĂšS IFMUJETTUVEJFS J 'JOMBOE Stipendier beviljas fĂśr andra, tredje och fjärde studieĂĽret. Endast i särskilt motiverade fall kan stipendier beviljas fĂśr femte studieĂĽret. Observera att stĂśd fĂśr heltidsstudier utomlands beviljas endast om motsvarande utbildning inte erbjuds pĂĽ svenska i Finland. /ĂŠSNBSF JOGPSNBUJPO ĂĽOOT QĂŒ www.studiefonden.fi. Du kan ocksĂĽ kontakta Studiefondens TFLSFUFSBSF .BSJB #FSHFOXBMM QFS F QPTU LPOUBLU!TUVEJFGPOEFO ĂĽ FMMFS QFS UFMFGPO (09) 693 07323. Sekreteraren har telefontid i februari pĂĽ mĂĽndagar kl. 9.30-12.30 och torsdagar kl. 9.30-12.30. AnsĂśkan gĂśrs elektroniskt pĂĽ Studiefondens webbsida.

Du som studerar fĂĽr

50 %

STUDIERABATT pü Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Borgübladet och Östra Nyland.

FÜr att fü studierabatten ska du studera, bo i eget hushüll och vara hÜgst 29 ür gammal. Studierabatten begränsas till sex ür. Ange läroanstalt, numret pü ditt studiekort samt fÜdelsedatum när du tecknar din prenumeration.

RE: DEBATT OCH INSÄNDARE

Trött. Orkar inte skriva. Orkar inte studera. Nat-

”Gör dig av med utmattningens bojor” Det är dags att vi börjar drömma våra egna drömmar, skriver Katri Immonen.

ten går åt till essäskrivande, på morgonen kallar jobbet. Timmarna däremellan stressar du över ogjorda arbeten. En kopp kaffe eller en energidryck hjälper kanske. Har inget något starkare?

För en studerande är trötthet vardagsmat. Det tar tid och kraft att balansera både studier och jobb.

Om man ännu vill upprätthålla ett privat och socialt liv måste man skuldbelägga sig, man måste ta ut en sömnskuld. En studerandes är konstant i ett spänt beredskapstillstånd där stress och ångest tar kol på den lilla gnutta nattsömn man kanske skulle ha tid med. Stress och utmattning ses som en självklarhet, något man måste lära sig leva med. Enligt undervisningsministeriets studentundersökning som kom ut i slutet av förra året, sover en femtedel av studerandena sällan eller aldrig tillräckligt.

Sett från en produktivitets- och effektivitetssynvinkel är sömn och andra kroppsliga behov en tilläggskostnad. Studeranden som tragglar på utan

Man kan ju fråga sig hur vi har lyckats bygga ett samhälle där det är vanligt att 25 åringar är utbrända. Där det är en dröm att ha en överfull kalender och ett mål att vara utexaminerad magister ett par år efter att man börjat studera.

Jag tror att vi alla måste stanna upp och ta en titt på våra liv. Plocka bort saker som suger kraft ur oss. Våga säga nej och medge att vi inte hinner göra allt folk vill att vi skall göra. Träffa kompisar ofta och göra något helt annat ett par timmar i veckan. Helt enkelt göra det vi gillar och strunta i saker som inte hjälper eller gör oss glada.

Om vi inte bryter mönstren vi för tillfället snurrar i kan man ju fråga sig hur vår generation kommer att se ut då vi fyller 50 eller 75 … om vi alls gör det.

Emma Portin Bildkonst, Novia

”Den bästa tid vi har är nu” Vad tycker studenterna om Katri Immonens debattartikel?

Stbl bad fyra läsare ta ställning.

038

•

studentbladet

• februari

tjugohundraelva

Det är enormt viktigt att diskutera sömnbristen bland studerande. Men detta bör göras men vett.

Det roliga i artikeln här ovan är det vänsterfanatiska, slentrianmässiga angreppet på kapitalismen. Kapitalismen är ju helt klart roten till allt ont i världen och skall förgöras utan att sky några medel. Jo tjena.

Speciellt i vår dyra och oligopolistiska

minsta gnutta sömn är kapitalistens våta dröm. När vi är tillräckligt trötta gör vi endast våra arbetsuppgifter, vi har varken tid eller kraft att göra uppror.

Det slår oss inte ens att reflektera över vem som påstår att trötthet är normalt. Vi förstår inte att vi kunde klandra någon annan än oss själva för vår evinnerliga trötthet: vi undrar om det är fel studietekniken eller om tidshanteringen är åt skogen. Lättnaden kommer i form av piller som SHVS skriver ut åt oss. Men istället för sömnmedicin behöver våra hjärnor vila och sysslolöshet för en stund.

Man intalar oss att det bara är en fas. Studera först så får du jobb hos oss sen, säger man. I verkligheten är det få av oss som har en arbetsplats säkrad när vi blir färdiga, för många av oss hägrar endast snuttjobbens osäkra och stressande djungel. Och inte har man heller tid att sova i arbetslivet, övertidstimmar blir allt vanligare och det blir svårare att skilja jobbet från fritiden.

Det är dags att vi "I stället för sömnmedicin befriar os från utbehöver våra hjärnör vila och mattningens bojor!

Att vi börjar drömma sysslolöshet för en stund." våra egna drömmar. Simpla drömmar som att kunna försörja sig, ha ett behagligt jobb, tillräckligt med sömn eller fritid. Eller drömmar om att påverka studiernas innehåll och själv ha kontroll över hurudan kunskap vi genererar. I all sin enkelhet är våra drömmar revolutionära. Genom att vi sätter människan, hennes viljor och behov på första plats ifrågasätter vi produktivitets- och effektivitetslogiken, enligt vilken det är viktigast att göra vinst genom ekonomins tillväxt, konkurrenskraft och innovationer.

Allt som inte stöder detta syfte är onödiga tilläggskostnader som måste minimeras. I verkligheten är ändå det viktigaste människorna och deras drömmar.

Skribenten deltog i evenemanget "Suuri Nukahtaminen" (ung. "Den stora insomningen") vid Helsingfors universitet den 12 januari 2011.

huvudstad, med en närmast obefintlig konkurrens mellan företagen – speciellt inom dagligvaruhandeln – stressar studerande för att få pengarna att räcka till.

Och boven i dramat: inkomstgränsen.

Du behöver inte vara raketforskare för att nå över inkomstgränsen. Alla som någonsin fått ett trevligt brev från FPA med texten BETALA TILLBAKA NU vet att de inte sitter på några miljoner. Pengarna har gått till de normala utgifterna, d.v.s. till handeln som bidrar till ekonomisk tillväxt i landet. Tillväxt som varje person som inte lever på ett rosa moln inser att vi behöver.

Richard Varis Logistik och företagsgeografi, Hanken Att sömn är av största vikt för män-

niskan torde vara ett faktum. Men lika lätt som det är att äta hälsosamt, motionera tillräckligt och hantera balansgången mellan skola, jobb och privatliv, är det att finna en sovrutin som heter duga. Med andra ord inte särskilt lätt alls.

Det kan hända att den bästa tid vi har är nu. Vi är vuxna utan desto större obligationer. Vi har en frihet. Vi har medlen att gå framåt på vägen och göra den spännande. Men med frihet följer alltid

ett ansvar, inte minst det du har för dig själv. Det hör inte till att må konstant dåligt. Sök hjälp om du behöver den. Minns ändå att det är okej att ha riktigt vidriga dagar ibland. Bryt normer och sluta jämföra dig med andra. Stressa inte, allting löser sig alltid. Prata. Gå och lägg dig före midnatt och kom ihåg: i slutändan är den enda som kan ta hand om dig ordentligt du själv.

Sandra Ahtola Statskunskap, Soc&Kom Stress och sömnlöshet är allvarliga

problem för studerande – för en del kan studiebanan brytas abrupt på grund av utbrändhet. Problemet i dagens samhälle är att unga människor ses som spelknappar i stället för individer. Det talas konstant om hur vi måste ut i arbetslivet fortare. Vi ska förlänga arbetslivscykeln i startändan i effektivitetssyfte. Även studerande råkar ut för det här. Vi pressas till att studera snabbare, vilket leder till att vi försöker hålla alltför många bollar i luften samtidigt – alla deadlines tenderar hopa sig till samma tidpunkt. Då hinner man varken sova eller ha fritid, och det leder sällan till lyckliga slut.

Danica Vihinen Ekonomie studerande, Åbo Akademi

MED

Tango Mamma

En dramakomedi av Jordi Galceran

Dick Holmström & Susanna Ringbom | regi Dan Henriksson FEBRUARI 09 kl. 19| 10 kl. 19| 11 kl. 19| 12 kl. 15| 15 kl. 19 16 kl. 19| 18 kl. 19| 19 kl. 15| 21 kl. 19| 22 kl. 19

DansteaterERI - 3 föreställningar i en!

IRRALLISET | TANGO | FAUNEN Tiina Lindfors, Lassi Sairela, Eeva Soini m.fl.

4.2 kl. 19, 5.2 kl. 19 & 6.2 kl. 15 på DIANA

Biljetter för studerande bara 10 €!

Skillnadsgatan 7 B, H:fors | biljetter@klockrike.fi | 0400 153 791 | www.klockrike.fi

SÖK NU...

Vid enheten i Jakobstad kan du studera till den yrkeshögskoleexamen som passar dig.

Utbildningsprogrammen förbereder dig för jobb i en flerspråkig miljö. Du studerar på svenska, finska och engelska. I undervisningen används språkbadspedagogik.

Tyck till!

Nu har du läst det förnyade Studentbladet.

Vad tyckte du? Har du tankar, åsikter och idéer?

Skicka dem till red@stbl.fi eller berätta för oss på Facebook. Bland alla som kommenterar eller skickar e-post lottar vi ut Turisas nya skiva.

Språkutbudet i enheten i Jakobstad är finska, svenska, engelska, tyska, franska, italienska, spanska, grekiska, kinesiska och ryska.

MED SIKTE PÅ INTERNATIONELLA UPPGIFTER UNGDOMSUTBILDNING • Degree Programme in Tourism - Tourism education in an international team - Gemensam ansökan 3.1 – 15.2.2011 • Kansainvälinen kauppa - Internationell handel a) Internationell affärsverksamhet b) Design och marknadsföring inom pälsbranschen - Gemensam ansökan 7.3 – 12.4.2011 VUXENUTBILDNING • Internationell handel – Kansainvälinen kauppa • Matkailu – Turism - Gemensam ansökan 7.3 – 12.4.2011 Surfa till

kuin.fi www.haeennen och hitta din egen bransch!

PoliisiAMK_97x150 mm.indd 1

GÅ STB FB O -G CK L. RU SÅ FI /F PP M ED AC !

EBOO

Ansökningsquide och mera information www.poliisiammattikorkeakoulu.fi, från urvalsenheten tel. (03) 285 0345 eller polisinrättningarna.

17.3.2008 15:04:09

K

IV ÅR

BLI EN AV OSS

FÖ UNDELJ M NÄTET R ED TI STB DEN STB L L. PÅ FI

NÄ UT S KO TA M STB M ER L 4.

3.

20 11

Polisyrkeshögskolan B o k a d in b ilj e t t t ill v å r e n s m e s t a k t u e l l a p j ä s!

AURORA HELSINKI VIIRUS

PREMIÄR 4.3.2 0 1 1

(s p ela s t ill 1 3.5) Sjötullsg. 33 0 9 - 4 4 0224 viirus.fi

HUS-sidan är studentkårens informationssida som ingår i varje nummer av Studentbladet.

Sidan sammanställs av HUS informatör, e-post tiedottaja@hyy.fi.

HUS syns och hörs

på Facebook!

6BÀ `i ÃÊ }i Ê« «Õ BÀ>ÃÌiÊà V > >Ê i` >Ê >ViL Ê i F iÀÊ V ÃFÊÃÌÕ`i Ì FÀi ÃÊv> à `>Ê i`Ê > iÌÊhyy°Ê - `> Ê i F iÀÊÕ««`>ÌiÀ }>ÀÊ ÊVi ÌÀ> > à iÌÃÊÛ>À `>}]Ê Ê > `iÊiÛi i > }Ê V Ê ÞV iÌÊ> >Ì°Ê Ê V ÃFÊ`ÕÊ i`Ê Ê}ÀÕ««i Ê`BÀÊ`ÕÊ > Ê}iÊ` Ài ÌÊÀië ÃÊ V Ê ` à ÕÌiÀ>Ê i`ÊÃÌÕ`i Ì FÀi ÃÊÀi«ÀiÃi Ì> ÌiÀ°Ê Êi Êv> Ê>ÛÊ hyy i`Êi Ê}F }tÊ  www.facebook.com

Studentbiblioteket säljer ut böcker -ÌÕ`i ÌL L Ìi iÌÃÊ ÕÌv ÀÃB }Ê >ÛÊ L V iÀÊv ÀÌÃBÌÌiÀÊ ÊÛB i tÊ L Ìi iÌÊÃB iÀÊL V iÀÊvÀF Ê >Ê ÀF`i Êv ÀÊ1–5ÊiÕÀ É ÃÌ°Ê Ê Þ iÌÊBÀÊÛiV > ÃÊÌi >Û>} ]Ê`BÀÊ`iÌÊ w ÃÊ >ÌiÀ > ÊvÀF ÊiÌÌÊ ÀF`iÊ ÊÌ>}iÌ°Ê/i > v ÀÃB }i Ê i``iÊ i`Ê ÌÌiÀ>ÌÕÀ\Ê ÌÌiÀ> ÌÕÀÛiÌi à >«Ê³Êà ÌÌiÀ>ÌÕÀÊÛiV À >Êv À ÃF `iÊÀi`> ÊÕ `iÀÊÛiV ÀÊ3–4° 6>À iÊÌi >v ÀÃB }Ê«F}FÀÊ ÊÌÛFÊÛiV À]Ê > `iÊÌi > ÊBÀ\ UÊ31.1–12.2Ê­Û°Ê5–6®\ÊÌi } UÊ14.2–26.2Ê­Û°Ê7–8®\Ê ÃÌ À >Ê V Ê > ÃÌ À > UÊ28.2–12.3Ê­Û°Ê9–10®\Ê i` V UÊ14.3–26.3Ê­Û°Ê11–12®\Ê ÕÀ ` Ê V Ê Ã> B i UÊ28.3–9.4Ê­Û°Ê13–14®\ÊÌi } UÊ11.4–21.4Ê­Û°Ê15–16®\Ê i` V Ê V Ê >ÌÕÀÛiÌi à >«  Kolla in när det är dags för ditt eget tema och kom och fynda!

Karriärservice informerar om sommarjobb 8.2 1\ÃÊ >ÀÀ BÀÃiÀÛ ViÊ F iÀÊi Ê v À >Ì Ã ÌÀBvvÊ Êà >À LLÊÌ Ã`>}Ê8.2Ê Ê* ÀÌ > >]Ê Ã> Ê Ê­«FÊw à >®°Ê Ê i`Ê V Ê BÀÊ` }Ê ÕÀÊ > Êà iÀÊà >À LLÊ V Ê ÀÊÛ >Ê } iÌiÀÊ`iÌÊw ÃÊ>ÌÌÊF >ÊÕÌ > `ÃÊ«FÊ«À> Ì °Ê*FÊÃ> >Ê}F }Ê > Ê`ÕÊvFÊvii`L>V Ê«FÊ ` Ê 6É iÀ Ìv ÀÌiV }° *À }À> \ UÊ °Ê13.00–14.30Ê v À >Ì Ê Êà >À LLÃà > `iÊ V Ê ÌiÀ >Ì i Ê«À> Ì UÊ °Ê14.30–16.00Ê 6 i Ê}iÀÊ` }Êvii` L>V Ê«FÊ` Ê 6°Ê i Ê > ÊÌ>Êi ÌÊÕ }i vBÀÊ35Ê`i Ì>}>ÀiÊ­ >Ý°Ê15Ê °É«iÀà ®°Ê6B i t  Anmäl dig till infoträffen på evenemangskalendern senast 7.2: http://www.helsinki.fi/urapalvelut/ tapahtumakalenteri/.

Meddela om evenemang som din förening ordnar!

6 Ê`ÕÊ >Êi Ê> ÃÊ«FÊhusÊ }F }Ãà `>Êv ÀÊ F} ÌÊiÛi i > }Êà Ê` Êv Ài }Ê À` >À¶Ê husÊi i ÌÀ à >ÊiÛi i > }à > i `iÀ ÊBÀÊ vÀB ÃÌÊ Ì Ê v ÀÊ >ÌÌÊ v À iÀ>Ê Ê v Ài } >À >ÃÊi} >ÊiÛi i > }°Ê > i `iÀ ÊLiÀBÌÌ>ÀÊ

V ÃFÊ ÊÃÌÕ`i Ì FÀi ÃÊi} >ÊÌ ÃÌB }>À°Ê

iÌÊ >ÀÊà }Ê ÊÃÞ iÀ iÌÊ>ÌÌÊ> ÃiÀ>Ê Ê iÛi i > }Êà ÊBÀÊ «« >Êv ÀÊ> >]ÊÃ Ê ÃiÀÌiÀ]ÊviÃÌiÀ]Ê `À ÌÌÃiÛi i > }Ê V Ê> `À>Ê « « ]Ê i Ê > Ê > Êv ÀÃÌFÃÊ V ÃFÊ v À iÀ>Ê ÊÌ°iÝ°Êv Ài }>À >ÃÊÃÌ>`}ii }>Ê Ìi ° > Ê > Ê B >Ê Êà Ê> ÃÊ BÀÊÃ Ê i ÃÌÊ V ÊÃÞÃÌi iÌÊ ÀBÛiÀÊ ÌiÊ>ÌÌÊ > ÊÀi} ÃÌ ÀiÀ>ÀÊà }°Ê ÃiÀ >Ê«ÕL ViÀ>ÃÊivÌiÀÊ>ÌÌÊ`iÊ >ÀÊ}À> à >ÌÃÊ>ÛÊ`i Êà ÊÕ««ÀBÌÌ F iÀÊ > i `iÀ °Ê iÌÊ}FÀÊ>ÌÌÊ B >Ê Ê> ÃiÀÊ«FÊÌÀiÊ Ã«ÀF ]ÊÃÛi à >]Êw à >Ê V Êi }i à >°  Kalendern: hyy.fi/tapahtumat

De bästa festerna hittar du i HUS evenemangskalender 6>`Ê B `iÀÊ `>}]Ê Ê À} ]Ê BÃÌ>ÊÛiV >¶Ê

iÊ LBÃÌ>Ê iÛi i > }i ]Ê viÃÌiÀ >]Ê Ã ÌÃ>À >]Ê Ìi >Ê V Ê > `À>Ê >««i }ÃÊ ÌÌ>ÀÊ `ÕÊ ÊhusÊiÛi i > }Ã > i `iÀ°Ê > i `iÀ Ê w ÃÊ«FÊ>`ÀiÃÃi Ê ÞÞ°wÉÌ>«> ÌÕ >Ì°Ê- ÌÌÊ ÌiÊ i >]Ê}FÊÕÌt

Välkommen på Chillkväll fre 11.2!

6B i Ê vÀiÊ 11.2Ê °Ê 18.00-22.00Ê >ÌÌÊ ÌÀBvv>Ê> `À>ÊÃÌÕ`iÀ> `iÊÕ `iÀÊi Ê> Ê V Ê>Û} vÌÃvÀ Ê V ÊV ÛB tÊ iÌÊL Õ`ÃÊ«FÊ } ÌÌÊÃB à >«]ÊÃB à >«Ãëi ]ÊÌ ÌÕ}}]Ê Þ>ÊLi > Ìà >«iÀÊ V Ê >Ûà >«« >`Ê Ã> Û>À °Ê ÕÊ Li ÛiÀÊ ÌiÊ À >Ê` }Ê ÛiÀÊ Ê`ÕÊ B iÀÊ F} Ê vÀF Ê v ÀÕÌ°Ê ÕÊ BÀÊ ÛB i Ê Ì Ê ÛB i Ê«ÀiV ÃÊà Ê`ÕÊBÀ°Ê }i Êv À > `à > B > ÊLi Ûð ÊL À > Ê>ÛÊ ÛB i ÊLiÀBÌÌ>ÀÊ ÞÞÌ Ê V Ê, `>Ê ÀÃiÌÊ Ê } iÌiÀ >ÊÌ ÊvÀ Û }>ÀLiÌiÊ Ê À}> Ã>Ì iÀ >°Ê* >ÌÃ\Ê ÞÞÌ ÃÊ Ì À]Ê , >À`Ã}>Ì> Ê4Ê ]Ê00130Ê i à }v Àð À` >Ài\Ê ÞÞÌ Ê V Ê, `>Ê ÀÃiÌÃÊ i à }v ÀÃÊ V Ê Þ > `ÃÊ` ÃÌÀ Ì°  Mer information: toimisto@nyyti.fi

SHVS öppnade nya webbsidor -ÌÕ`i ÌiÀ >ÃÊ B à ÛFÀ`ÃÃÌ vÌi ÃiÊ >ÀÊv À Þ >ÌÊà >ÊÜiLLà ` À°Ê iÊ Þ>Êà ` À >Êw ÃÊ«FÊ >`ÀiÃÃi ÊÜÜÜ°Ã Ûðw° F iÌÊ i`ÊÜiLLà `iÃÀiv À i Ê >ÀÊÛ>À ÌÊ `i ÊÃÌÕ`iÀ> `iÃÊLBÃÌ>\Ê>ÌÌÊà >LLÌÊ ÌÌ>ÊvÀ> Ê Ì Ê`i Ê Ã >`iÊ B à v À >Ì i °Ê7iLL à ` À >ÊÃ> >ÀÊ V ÃFÊÌi >Ì Ã >Ê B Ã Ì «ÃÊv ÀÊ

i}i ÛFÀ`Ê V ÊvÀB > `iÊ>ÛÊ B Ã> °Ê/ ÊiÝ i «i Ê«FÊà `> Êv ÀÊ"À> Ê B Ã>Ê ÌÌ>ÃÊiÌÌÊ v «> iÌÊ ÊÌ> ` B >Àà ÀBV Ê V Ê ÕÀÊ > Ê > Ê B «>Êi Ê«>Ì i ÌÊÃ Ê `iÀÊ>ÛÊÃF`> ° ÀF Ê> >ÊÃiÀÛ Vi i iÌiÀÊw ÃÊ B >ÀÊÌ Ê shvsÊi}i Ê B à `>Ì>L> Ê­ÌÞÛBÀÀÊi L>ÀÌÊ«FÊ w à >®]Ê Ã Ê Ã> >ÀÊ iÌÌÊ LÀiÌÌÊ ÕÌLÕ`Ê >ÛÊ >À Ì >ÀÊ ÊÕ }>ÊÛÕÝ >ÃÊ i Ì> >Ê V ÊvÞà à >Ê ÛB Fi `i°Ê iÊ Þ>ÊÜiLLà ` À >Ê i F iÀÊ BÛi Ê v À >Ì Ê ÊshvsÊ>ÀLiÌiÊv ÀÊ B

à vÀB > `i]Ê`iÃÃÊv Àà }Ã Ê V Ê«ÕL > Ì ÃÛiÀ Ã> iÌÊÃ> ÌÊiÌÌÊ v «> iÌÊ Êà B Û>Ê À}> Ã>Ì i °ÊshvsÊÛBÀ`iÃBÌÌiÀÊÀië ÃÊ V ÊÌ>ÀÊ}BÀ >Êi ÌÊv ÀLBÌÌÀ }Ãv Àà >}ÊÛ >Ê ÃÌ>ÀÌà `> Ãʺ iÊÀië û v À Õ BÀ°  Mera information: SHVS kommunikationschef Sari Krappe, tfn 046 710 1540, www.shvs.fi, http:// www.facebook.com/#!/ylioppilaidenterveydenhoitosaatio

Kom med i HUS verksamhet – Info om utskottens första möten ÊhusÊÕÌà ÌÌÊ > Ê`ÕÊ LL>Ê ÊÃÌÕ`i Ì FÀi Ê V ÊÕ }FÃÊ i`ÊÌÀiÛ }>Ê B à ÀÊ i >Ê FÀiÌ°Ê ÀÊFÀÊ2011Ê >ÀÊhusÊÃÌÞÀi ÃiÊ}ÀÕ `>ÌÊv > `iÊÕÌà ÌÌ\Ê - ÕÌà ÌÌ]Ê Õ ÌÕÀÕÌ Ã ÌÌ]Êv Ài }ÃÕÌà ÌÌ]ÊÌÛFëÀF } iÌÃÕÌà ÌÌ]ÊÕÌà ÌÌÊv ÀÊÕÌÛiV }ÃÃ> >ÀLiÌi]ÊÕÌ Ã ÌÌÊv ÀÊÃÌÕ` iBÀi `i ]ÊvÀB `iv ÃÕÌà ÌÌ]ÊÌÕÌ ÀÕÌà ÌÌÊ V Ê ÕÌà ÌÌ° 1Ìà ÌÌi ÊBÀÊ «« >Êv ÀÊ> >Ê i` i >ÀÊ V Ê`iÊBÀÊi ÊLÀ>Ê > > Êv ÀÊ>ÌÌÊ«FÛiÀ >Ê ÊÃÌÕ`i Ì FÀi Ê V Ê> Ì ÛÌÊ`i Ì>Ê ÊÃÌÕ`i Ì FÀi ÃÊÛiÀ Ã> iÌ°Ê > Ê >ÀÊ Õ >ÌÊv À > `Ã> B >Êà }ÊÌ ÊÕÌà ÌÌi ]Ê i Ê> >ÊBÀÊÛB >Ê i`]Ê V ÃFÊÕÌ> Êv À > `Ã> B }°Ê iÌÊ}FÀÊ>ÌÌÊ> à ÕÌ>Êà }ÊÌ ÊÕÌà ÌÌi Ê BÀÊÃ Ê i ÃÌÊÕ `iÀÊFÀiÌ° UÊ ÕÌà ÌÌiÌÊ FÊ7.2Ê °Ê17.00Ê Ê > Ã>°Ê1Ìà ÌÌiÌÊ ÃÌ ÌÕiÀ>ÀÊà }Ê«FÊ ÌiÌ]Ê `iÃÃÕÌ Ê` à ÕÌiÀ>ÃÊFÀiÌÃÊ«À }À> Ê V ÊÛ Ê ÀÊÃi >ÃÌiÊ ÞÌÌÊ Ê > Ã> }i Êv ÀÊ ,BÌÌÛ ÃÊ > `i Ê Ê }à À >°Ê/iÊ V ÊÌ ÌÕ}}ÊÃiÀÛiÀ>Ã°Ê iÀ>Ê v À >Ì \Ê->>À>Ê Þ B i ]ÊÌv Ê050 595 0329.

UÊ iÃÌ Ê V Ê Õ ÌÕÀÕÌà ÌÌiÌÊ FÊ7.2Ê °Ê18.00Ê­-«>ÀÀi®°Ê, ÃÌ Ê >À > Ì>]ÊÀ ÃÌ ° > À > Ì>J ÞÞ°w]ÊÌv Ê050 325 8041° UÊ1Ìà ÌÌiÌÊv ÀÊÃÌÕ` iBÀi `i ÊÌ Ê8.2 °Ê17.00Ê­ ÕÀ À>®°Ê1Ìà ÌÌiÌÊ ÃÌ ÌÕiÀ>ÀÊà }]Ê `iÃÃÕÌ Ê}iÃÊi Ê ÛiÀà ÌÊ ÛiÀÊ`iÌÊ > `iÊFÀiÌ°Ê iÀ>Ê v À >Ì \ÊhusÊÃÌÞÀi Ãi i` i Ê/>« Ê i à >À ]ÊÌ>« ° i à >À J ÞÞ°w]ÊÌv Ê050 543 9612° UÊ/ÛFëÀF } iÌÃÕÌà ÌÌiÌÊ Ê9.2Ê °Ê17.00Ê­ > ®°Ê iÀ>Ê v À >Ì \Ê >À >Ê > >]Ê >À >° > >J ÞÞ°w]ÊÌv Ê050 595 0327° UÊ/ÕÌ ÀÕÌà ÌÌiÌÊ Ê9.2Ê °Ê18.00Ê ÕÀ À>°Ê iÀ>Ê v À >Ì \ÊhusÊÃÌÞÀi Ãi i` i Ê , ÃÌ Ê >À > Ì>]ÊÀ ÃÌ ° >À > Ì>J ÞÞ°w]ÊÌv Ê050 325 8041° UÊ Ài }ÃÕÌà ÌÌiÌÊÌ Ê15.2°Ê °Ê18.00Ê­ > iÀ i Ã> i ®°Ê iÀ>Ê v À >Ì \Ê > V>Ê > Ì ]Ê > V>°>> Ì J ÞÞ°w]ÊÌv Ê050 543 9615.

UÊ ÀB `iv ÃÕÌÃ ÌÌiÌÊÌ Ê17.2Ê °Ê18.30Ê­ À>®°Ê iÀ>Ê v À >Ì \Ê Ê ÀÃ> ]Ê> ° ÀÃ> J ÞÞ°w]ÊÌv Ê050 595 0328° ÌiÃÀÕ i Ê ÕÀ À>]Ê À>Ê V Ê > Ã>Êw ÃÊ Ê Þ>ÊÃÌÕ`i Ì ÕÃiÌ]Ê ÌÀ>««> Ê­ > iÀ i ÛB}i Ê5Ê ]Ê3ÊÛF °®°Ê-«>ÀÀiÊw ÃÊ«FÊhusÊVi ÌÀ> > Ã Ê Ê ÌÀ>««> Ê­ > iÀ i ÛB}i Ê5Ê ]Ê2ÊÛF °®]Ê > iÀ i Ã> i Êw ÃÊ V ÃFÊ Ê ÌÀ>««> ]Ê i Ê Êvi ÌiÊÛF }i °Ê ÌiÃÀÕ iÌÊ > Êw ÃÊ ÊÌÀi` iÊÃÌÕ`i Ì ÕÃiÌ]Ê ÕÃÊ >Õ` Õ Ê­ iV i }>Ì> Ê3Ê ]Ê1ÊÛF °®°  Mera information om de olika utskotten hittar du på HUS webbplats: http://www.hyy.helsinki.fi/svenska/72/.

Information om utskottens första möten finns också i HUS evenemangskalender på adressen hyy.fi/tapahtumat.