STBL 03/2011 by Studentbladet

abinummer

Studentbladet APRIL 2011 Sedan 1911

Bli tandläkare – på svenska! Det finns många goda skäl att studera till tandläkare vid medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet.... universitet... Årligen antas 50 nya tandläkarstuderande till Helsingfors Universitet, som kommer att ha en svenskspråkig studielinje för tandläkare från och med hösten 2011. Åtta studerande antas årligen till linjen. Ungefär 40 % av undervisningen, som tar fem år sker på svenska! Tandläkaryrket är människonära, mångsidigt och flexibelt. Sysselsättningsgraden bland tandläkare är mycket hög och dessutom är tandläkaryrket välavlönat. En finländsk tandläkarexamen är gångbar inom hela EU och värderas högt även utomlands. Ansökningen sker elektroniskt via universitetens gemensamma ansökning på adressen www.universitetsansokan.fi Ansökningsguiden och instruktionerna finns på medicinska fakultetens hemsida www.med.helsinki.fi/svenska/studier/urval www.med.helsinki.fi/peruskoulutus/opiskelijavalinta Andra nyttiga och intressanta kontakter: Helsingfors universitet www.helsinki.fi/yliopisto Odontologiska institutionen www.hammas.helsinki.fi Härligt studieliv med svenskspråkiga medicinarklubben Thorax www.thorax.fi Juniormedlemskap och livslång nytta med ODONTOLOGISKA SAMFUNDET I FINLAND www.osf.fi

STUDENTBLADET • APRIL 2011

Ledare

00:03

ge mig normalitet

Popkonsten var en kamp mot massproduktion av individer och produkter. I dag står vi inför samma revolution, men i nuläget är det snarare en kamp för att vara normal och inte avvikande.  f a n n y l i n dholm

FW: Analt, oralt – who cares? Det finns intressantare saker som borde debatteras med samma engagemang som homofrågan.



j e a n e t t e b j ö r kq v i s t

Jag påstår att Hitler var normal och Stalin rationell. Jag tycker att studerande som åker på utbyte till Uleåborg är äventyrslystna banbrytare och den som dricker röd mjölk och äter lördagskorv på vitt bröd är finsmakare. Enligt den tyska psykiatern Manfred Lutz är samhället i dag präglat av en likriktning. Tendensen han kallar likrikting kallar vi individualism, gränslöshet och valfrihet. Att göra annorlunda och att vara extravagant är i dag mera regel än undantag. Vad räknas du för om du inte rest jorden runt, tagit en dubbelexamen, kedjat dig fast vid ett träd eller är mästare i jujutsu? I ordboken definieras normal som en organism som inte är avvikande gällande flera eller alla egenskaper. Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt säger att avvikelse förutsätter att det finns något att avvika från. Så vem avviker; den normala eller den avvikande? Doktor Lutz säger att psykiskt sjuka statistiskt sätt begår färre grymma brott än de som definieras som normala. Han säger också att diktatorer är uthålliga, målmedvetna och brutalt effektiva: ingen psykiskt sjuk är i stånd att göra något liknande, man måste vara normal för att var så beräknelig. Sedan när blev normalitet avvikande och avvikande ordinärt? Varför är det så svårt att hitta benämningen ordinär i dagens samhälle och framför allt i vår generation? Varför ser polarna upp till killen som arbetar, studerar och muskeltränar tills doktorn säger att han har magsår? Varför åker utbytestudenten på utbyte till Nordkorea och varför springer universalgeniet maraton på samma gång som han löser tio Rubiks kuber? Varför färdas aktivister provokativt med fraktfartyg istället för att flyga? Och hur kan samhället tolerera att unga kvinnor enbart dricker kaffe och röker för att hålla sig på

Väninnan hade precis brutit upp från ett förhållande med en man som hade lite speciella sexuella böjelser och inspirerade av detta förkovrade vi med stor inlevelse oss i fetischismens och fantasiernas vidunderliga världar. Det visade sig att det fanns en hel uppsjö fantastiska heterosexuella böjelser, som varit helt okända för oss vanliga tråksexare. Folk som får kicks av knäckebröd som krossas med högklackad sko, av våta yllestrumpor i gummistövlar eller av rökande kvinnor med ylletröja. Folk som går igång på strumpbyxor, underkjolar, nattlinnen, seriefigurer … Och förstås listan på redan kända och etablerade normspecialiteter: kiss- och bajslekar, gummigrejer, SM-lekar, rollspel och what not. Heteror pysslar förstås även med mindre uppseendeväckande saker än att bajsa på varandra eller leva ut

gränsen till anorexi? Vad hände egentligen med den gyllene medelvägen och hur kan vår generation upphöja utbrända, överpresterande supermänniskor? Världen och samhället förblir likadant oberoende av vart du åker och människan förblir den samma, säger sociologen Susan Sundback som forskar i normer och värden. Hur paradoxalt det än låter har individualismen och oliktänkandet blivit en kollektiv norm. Alternativen har ökat i takt med att personen formar sin egen identitet och det finns allt flera val. Resultatet är att det har blivit allt svårare att vara annorlunda då alla gränser korsats och de flesta rekord slagits. Då popkonsten föddes var det en revolution mot massproduktion av individer och produkter. Konstnärerna Andy Warhol och Marta Minujin stod i spetsen för kampen mot likriktning. I dag står vi inför samma revolution, men i nuläget är det snarare en kamp för att vara normal och inte avvikande. Saknar ingen annan att åka på sverigekryssning med heltäckande mattor, att sjung falsk finsk karaoke, äta makaroner med ketchup och att arbeta med händerna? När blev arbetet en väg att uppfylla sig själv, studier enbart passion, kärlek en pjäs av fyrverkeri och lycka ett tillstånd som du bara upplever då du lever på din yttersta gräns? Hur kunde vi tappa greppet om normalitet? Den portugisiske författaren Paulo Coelho sade att resan till skatten ger lycka och inte skatten i sig. När blev målen viktigare än vägen dit och var det här på vägen som vi blev allt för upptagna med att nå alla mål och glömde bort att njuta av färden? Den snåriga skogen är inte alltid det mest åtråvärda alternativet, ibland kan det också vara bra att följa den utstakade stigen.

våldsfantasier och dylikt. Men allt detta är sådant ingen talar om. Exempelvis har jag aldrig hört att någon normhetero under en arbetsintervju fått en fråga om huruvida hon/han och mannen/hustrun idkar analsex, vad de anser om oralsex, om de kör rejset med gummimask på eller om de gillar att ta in ett tredje hjul. Ändå anses det korrekt att i de mest konstiga sammanhang gräva i homosexuellas privatliv, uttryckligen med fokus på det sexuella. Och det, har jag alltid tyckt, är så förbryllande. Efter utredningarna av heterolivets fetischer och fantasier är jag nämligen övertygad om att den som är intresserad av andras sexliv (de är många om man tittar på engagemanget i homofrågan) kunde höra bättre storyn av heterosexuella par. Vet Päivi Räsänen till exempel hur många av hennes bekanta

som kör i alla hål och hur är det för övrigt ställt med den saken hemma hos Päivi själv? Och anser hon för övrigt att hela uppsjön avvikande grejer som många heteropar kör med är av Gud välsignade riter? Själv tycker jag ju att det finns intressantare saker som borde debatteras med samma engagemang som homofrågan. Så där som att gamla ligger halva eller hela dagar med obytta blöjor på åldringshem, små barn går till tomma hem för att föräldrarna jobbar för mycket, alltför många käkar depressionsmediciner, 600 000 finländare på riktigt är fattiga och att det ute i världen sitter flera miljoner hungriga människor på flyktingläger utan några utsikter att få hjälp. Exempelvis. Skribenten var chefredaktör för Studentbladet år 1998 och numera journalist vid Hufvudstadsbladet.

april tjugohundraelva

•

studentbladet

•

Nordens äldsta studenttidning • Årgång 100 chefredaktör & ansvarig utgivare Fanny Lindholm, 050 563 4790, chefred@stbl.fi • Redaktionssekreterare Catariina Salo, 050 501 7331, red@stbl.fi • Grafisk formgivare Rasmus Kyllönen, grafiker@stbl.fi • Redaktionen Mannerheimvägen 5 B, 6:e våningen, 00100 Helsingfors • Redaktörer i Åbo Julia Holmvik, juliaholmvik@hotmail.fi och Roger Norrgård, rnorrgar@abo.fi • Redaktör i Vasa Emelie Jakobsson, jakobsson.emelie@gmail. com • Annonsmaterial Lisbeth Lönnqvist (09) 803 9553. Annonser bör lämnas in senast tio dagar före utgivningsdatum. • Kansli, adressändringar, PRENUMERATIONER 045-8759759, kansli@stbl.fi • Utgivare Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) rf. Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 Helsingfors • Generalsekreterare Linda Sundman, 050 373 4263, kansli@stbl.fi • Ordförande Peter Sjöholm, 040 565 8688, ordforande@stbl.fi • Styrelse Kim Blomqvist, Mia Haglund, Sofia Julin, Henri Lohilahti, Isabell Mattsson, Natalie Segercrantz, Richard Sundman, Elias Vartio, Danica Vihinen, Hannes Wallin, styrelsen@stbl.fi • Tryckeri KSF Medias tryckeri, Vanda • UTGIVNING 2011 Studentbladet utkommer fem gånger under vårteminen 2011 och fyra gånger under höstterminen 2011. Tidningen sänds till medlemmarna i ÅAS, SHS, ASK och Novium samt de svenskspråkiga medlemmarna i HUS och AUS. En prenumeration kostar 20 euro för övriga studerande, 40 euro för icke-studerande, 45 euro inom Norden och 55 euro utanför Norden. Upplaga: 12 000 (2 st Abi-nummer á 14 000). Redaktionen ansvarar inte för icke-beställt material. Pärm och sid 4: Lasse Lindfors

Studentbladet tackar sina modeller Malin, Wilma och Simeon! :D

•

studentbladet

• april

tjugohundraelva

STUDENTBLADET • APRIL 2011

NR03 Start

n4 4|

id a

Livet

å: vad som hän d 42 • g

nkenstipendiu ick ha m en f

sid

sid an 4

•m

at e

•

sid an

sid a

yc dr

sp e

•

va l

ci a l

–

k at

lek

eag

ala

n, spelanalys sida

14-19 • ngo – go eller sidan

0• Ä

no?

ko m

si d an

bi n

or t

än

sid an

k an s i n

2•

ICK

sida n1

RB R

ida ks

FÅ: KU LT

face dissar det pol itis pale

lar

• QA

ån

m or

och favoritpry vare

i ka

: könsroller sidan 3 0 • VI 4

n da si

b är

ild

an 3 sid

nu: a mer

•

Samhället

DE VÅRA MEDARBETARE I NUMMER 3

LINNÉA SJÖHOLM Linnéa är formgivaren som lämnade sin hemstad bakom sig och flyttade till Tammerfors för att lära sig finska. Hon lever enligt devisen allt som är fint passar ihop och inreder sitt hem i ett fyrverkeri av färg. Till vardags jobbar Lintsi som AD och fritiden ägnar hon åt loppis, afrodans och mönster. Läs hennes blogg på shorty.ratata.fi.

KAJ KORKEA-AHO Författare, Essebo och bengalägare (katter, red.anm.) som då och då livar upp ett anspråkslöst yttre med tämligen iögonfallande skor. Som liten drömde Kaj om att bli författare. Drömmen gick nyligen i uppfyllelse då han gav ut en roman 2009. Och nästa bok är redan på väg. Läs hans blogg på kaj.ratata.fi

LINDA SAHLGREN Urbaniserad skärgårdsflicka, foodie och mor till två, hon som gillar viner både professionellt och på fritiden. Hittas ofta på segelbåten, i soffan eller bakom kameran. Tycker att grönt är skönt och drömmer om resor till Sydamerika. Läs hennes blogg på snigelnharald. blogspot.com.

april tjugohundraelva

•

studentbladet

•

MÅNADENS STUDENT

är kriget är det enda man känner till vet man ju inte hur man borde ha det, säger Violeta Salonen med en axelryckning. Det var ju inte som att vår by direkt bombades, vi bodde nära den Kroatiska gränsen så vi såg ju nog pansarvagnar och soldater nu som då, men vi behövde aldrig leva i total skräck. Violeta är född och uppvuxen i Montenegro, forna Jugoslavien. Redan före hon fyllt 20 år hade hon flyttat hemifrån för att studera. Musik har varit hennes passion ända sedan barndomen och den förde henne till London. Där fick hon två saker; en examen i musikdirigering och den stora kärleken. – Jag flyttade egentligen till London för att studera klart. Jag hade inga framtidsplaner, jag njöt av livet och utforskade staden. Men så mötte jag min blivande man och det ena ledde till det tredje, det blev bröllop och en flytt till Finland. Med sin dirigentexamen och som professionell musiker kunde hon koncentrera sig på sin musik i Finland, tills hon en dag fick chockbeskedet. Violeta diagnostiserades med en svår form av reumatism som skulle komma att hindra henne från att utöva sitt yrke i framtiden. – Man sa att jag i alla fall borde hålla en paus på ett par år från musiken, för att se hur sjukdomen utvecklas. Men jag kan inte sitta stilla och vänta i flera år! Jag kände att jag måste göra något, skaffa mig ett nytt yrke som jag kan utöva trots min sjukdom, förklarar Violeta.

fter ett år av googlande, sökande och funderande råkade hon snubbla över Haaga-Helias nya restonomutbildning. Utbildningen är för tillfället ensam i sitt slag i Finland och den kombinerar förvaltning och administration med sinnesupplevelser. När sinnena är närvarande blir en upplevelse mer långvarig. Samhället kräver i dag mera, vi vill uppleva saker på nya sätt och vi vill ha mer valuta för våra pengar. – Jag trodde aldrig att jag skulle hitta något jag är lika passionerad för som musiken, men när jag kom in på den här utbildningen fick jag tänka om. Allt känns så rätt nu, jag får en grym adrenalinrush av att vara innovativ och uttrycka mig själv. Jag behöver inte passa in i en mall, jag kan forma mallen efter vad jag kan och tycker om, berättar Violeta med en entusiasm som får också den största cynikern att smälta. Sin nya utbildning vill hon i framtiden kunna kombinera med musiken. Violeta vill undersöka hur vi blir påverkade av musik vid olika tillfällen. Hon vill agera som konsult och göra upp ljudplaner till företag. Undersökningar har visat att musik påverkar oss på olika sätt, musiken kan till exempel påverka våra köpvanor eller vår stämning och våra aggressioner. Vi känner till exempel alla till Mc Donaldsjingeln om vi så skulle höra den mitt i natten, Violeta menar att detta inte utnyttjas till max – det finns den perfekta musiken för dygnets varje timme och veckans varje dag. Framtiden och sitt eget framtida företag ser Violeta i Finland.

t E X T o c h f o t o c a t a r i i n a s a lo

Tänk dig att du växt upp mitt i kriget. Att du som tonåring tvingades leva i ett område som när som helst skulle ha kunnat utsättas för attentat. Att din syster tvingats avbryta sina studier och flyga hem för att inte vara mitt i krigsstråket. Tänk dig att du sedan hittar kärleken och flyttar till ett annat land, du får en sjukdomsdiagnos och kan inte arbeta med det du brinner för. Tänk dig det. Och läs sedan vad månadens student har att säga om saken.

Sinnenas maestro

itt hemland saknar Violeta inte mycket, däremot sina föräldrar och att tala sitt eget språk. När man en gång upplevt det välorganiserade Finland med all jämlikhet och frihet som här faktiskt finns, lockar inte en flytt tillbaka till det sydeuropeiska Montenegro mera. - Jag har aldrig haft större problem med främlingsfientlighet i Finland, men jag är kanske i en annan situation. Jag flydde inte hit för att jag var tvungen – jag flyttade hit för att jag älskar landet, min man och vill bo här, säger Violeta före vi skiljs åt. Genom att uppskatta saker blir man lyckligare - Min reumatism är mycket bättre i dag, jag äter mycket D-vitamin och tänker positivt. Jag gläds över livet och håller humöret uppe, det är a och o för att hållas frisk och på benen. Så länge jag inte sitter i en rullstol tänker jag njuta av livet och tänka positivt, det håller mig frisk!

– Jag älskar ju det här landet! Det bästa ni finnar uppfunnit är det jag kallar ”mökkielämä”, stugliv. Sättet ni kan släppa precis all jäkt och all stress och åka till landet och leva i naturen! Det gör under för den mentala hälsan. Vår stuga ligger på en liten ö utanför Kotka och där önskar jag att jag skulle kunna spendera varje sommar.

betalare: Antikainen, Ilvessalo och Niinistö

Ville Niinistö

77 Monika Antikainen

82 Saara Ilvessalo Praktik i Europa? Svenska kulturfonden lediganslår praktikplatser vid • Finlands kulturinstitut i BERLIN, OSLO och STOCKHOLM • KOMMUNFÖRBUNDETS KONTOR I BRYSSEL att sökas senast 10.4.2011

VI ARBETAR FÖR AVGIFTSFRI UTBILDNING, BÄTTRE STUDIEHANDLEDNING OCH INDEXBINDNING AV STUDIESTÖDET

Ansökan görs elektroniskt på http://praktik.kulturfonden.ﬁ Här ﬁnns också närmare information om de olika praktikantplatserna.

Vihreät De Gröna EGENTLIGA FINLAND

Den vetenskapliga revolutionen

ww w. ab

o. f i/

so k

Den vetenskapliga revolutionen handlar om ditt liv: en bättre och framgångsrikare framtid. Åbo Akademi är ett universitet präglat av fina traditioner, dynamiskt studieliv och internationella möjligheter. Tag chansen! KULTURVETENSKAPER SPRÅK PEDAGOGIK PSYKOLOGI LOGOPEDI TEOLOGI EKONOMI SOCIALVETENSKAPER HÄLSOVETENSKAPER STATSVETENSKAP RÄTTSVETENSKAPER BIOVETENSKAPER INFORMATIONSTEKNO LOGI KEMITEKNIK NATURVETENSKAPER

Praktikplatserna kan sökas av dig som är studerande eller tagit examen inom det senaste året, du bör ha grundkunskaper i värdlandets språk och svenska som modersmål eller studiespråk. Praktikperioderna är 11 månader och inleds enligt avtal. Stipendiebeloppet är 1300–1500 euro per månad beroende på var du praktiserar.

ETT VAL FÖR EN INDEXBINDNING AV STUDIESTÖDET Marcus Rantala, Pol.mag. statssekreterare vid Undervisnings- och kulturministeriet. 33-årig Helsingforsare med sikte på riksdagen. Kandidat för SFP i Helsingfors. Marcus Live på rest. Teatern/Teatteri den 7 april 19–22. Mera info på www.marcus.fi, där också kampanjens mest omtalade valvideo finns! ANNONSEN BETALD AV SVENSK METROPOL

bara

2,6 %

av riksdags ledamöterna ä r under 2 9 år (ri ks dag svale t 2 0 07)

6,8 %

av kandidaterna ä r under

2 5 år

( 1 5 8 st )

( r iks dag svale t 2 0 11)

Samhället

NU AKUTALITETER I NÄR OCH FJÄRRAN

fotboll på kort Finlands två första högskolelag i amerikansk fotboll grundades för ett par år sedan vid Åbo Akademi och Åbo yrkeshögskola. I år finns det sex stycken högskolelag i Finland och tre stycken i Sverige som tillsammans ska spela i University Football League (UFL). Men ligan hann knappt starta innan förbundet för Amerikansk Fotboll i Finland (SAJL) lade käppar i hjulen. t E X T och f o t o r o g e r n o r r g å r d – SAJL:s ordförande anser att de har monopol på alla former av amerikansk fotboll i landet, säger rasmus kevin UFL:s grundare. Man måste be om lov av SAJL för att få spela matcher och om man spelar olovligt riskerar spelarna, tränarna och domarna som deltar att uteslutas från SAJL:s verksamhet. Förbundet går inte med på en egen liga för högskolorna som fungerar pararellt med förbundets verksamhet. Att högskolelagen alls får spela i nuläget beror på att alla spelare har betalat föreningsavgift till lokala lag. Lokala ligor är tillåtna, men inte landskamper. Lands-kamper får enbart utövas i form av träningsmatcher. – Spelarna betalar med andra ord en skyddsavgift för att inte uteslutas ur förbundets verksamhet. Spelarna får ingenting annat för pengarna än rätten att spela fotboll mot varandra. Dessutom måste lagen inför varje match be

Hårt spel i Åbos lokalderby

om lov för att få spela, säger Kevin. Det finns hela 16 stycken lag vid högskolor i Finland och de kan bli flera till antalet. Ett problem är att man inte vågar starta lag på grund av rädsla för att spelarna ska uteslutas ur förbundet. Det här hämmar helt klart hur idrotten utvecklas och sprids nationellt. Att förändra förbundets regler är svårt. – Varje lag som vill ha rösträtt i förbundet måste betala en engångssumma på flera tusen euro berättar Kevin. Det här leder till att det varje år är samma lag som har rösträtt redan innan betalningskravet infördes och de bestämmer de mesta. Att tvingas köpa sin rösträtt i förbundet och ständigt bli hotad av avstängning låter ologiskt i dagens Finland, tycker Kevin. Det är hög tid för förändring, men tyvärr så kommer det att ta tid och därför är UFL tillsvidare lagt på is.

Publiken jublar när lagen springer in på planen. Det är lokalderby och matchen i amerikansk fotboll spelas i Åbo. Hemmalaget är Åbo Universitets Beaver Hunters mot Åbo Akademis 09ers. 09ers öppnar starkt och tar en snabb ledning. Första halvan av matchen är jämn. Spelarna bjuder på hårda tacklingar samt fint spel och publiken får verkligen njuta av bra fotboll. Det enda störningsmomentet tycks vara att matchsummern tjuter lite nu som då och ibland uppstår det t.o.m. lite förvirring på planen. Beaver Hunters inleder andra halvan av matchen starkt. Deras försvar är skäpt och sedan gör de en fin touchdown. 09ers kämpar bra men mot slutet av matchen tar Beaver Hunters kommando och vinner med 46-30. – Det var rent spel men tufft från första början, konstaterar Rasmus Kevin, headcoach för 09ers. Vi gjorde några missar och var tvungna att placera om spelarna på grund av skador. Beaver Hunters spelade bra och förtjänade vinsten. marcus siiskonen valdes till 09ers bästa spelare i matchen. – Matchen lämnade en bra eftersmak och nästa gång tar vi dem konstaterar han.

010

•

studentbladet

• april

tjugohundraelva

rekrytering på youtube Projketkurs med avsikt att göra reklamfilm samlar deltagare, konsulter och filmteamet i Vasa. Reklamsnuttarna ska locka abiturienter att söka till Åbo Akademi.

en stor bakgrund med graffiti på. Några personer sitter på golvet och borrar i den. En annan pratar i telefon och en tredje riggar en kamera. Regissören vankar omkring och funderar. Vi är i Media citys studio i Academill i Vasa. Det är slutskedet på en projektkurs vid Åbo Akademi som går ut på att studerande ska göra reklamfilmer. Deltagare är joel isaksson som studerar marknadsföring och musikvetenskap, sonja lillhonga som studerar marknadsföring, jonna teerimäki som studerar kemiteknik och tomi järvinen som studerar matematik. Kursen ordnas av Handelshögskolan vid Åbo Akademi och uppdraget är att göra reklamfilmer för studentrekrytering. Gruppen konsulteras av en handledare och en reklambyrå. Projektkursen som inleddes i januari är nu i slutskedet och det är dags för inspelning av filmen. Inspelningen är ett samarbete med tage

På golvet ligger

rönnqvist, rasmus tåg och deras produktionsteam. Alla fyra kursdeltagare är helt överens om att det har varit en givande kurs och att de gärna skulle göra om det. – Man lär sig av sina misstag, och man vet mera nu än vad man visste då vi började, säger Isaksson. Under denna korta period har vi lärt oss mycket och börjat se reklam från ett nytt persepktiv. Ingen av oss har tidigare trott att en några minuters reklamsnutt kräver så mycket arbete. Efter inspelningarna bär det av till Åbo igen för att finslipa materialet. Musik ska göras och filmerna klippas. Dessutom håller gruppen på att göra en film som visar hur det gick till bakom kulisserna. Emelie Jakobsson Reklamfilmerna lanserades i mars. Du kan hitta filmerna på: http://www.abo.fi/sok. Gruppen har även en blogg som de uppdaterat under kursens gång: www.abiakademi.ratata.fi

5 HÄNDELSER I UNIVERSITETSVÄRLDEN • I Egypten fortsätter studentprotesterna. Institutioner för högre utbildning, rektorer och ansvariga för administration av universitetsutbildningen är i centrum för protest av egyptiska studerande. • Indien strävar efter flera utbytestuderande och planerar en reform som kunde locka allt flera internationella studerande att ta en examen i landet. Reformen avser göra studierna mera lockande och intressanta. • USA inför egen utbildningsstrategi i högskolor i Afghanistan. Avdelningen för internationell utveckling i Amerika har undertecknat ett 1-års kontrakt för att hjälpa att genomföra en reform i universiteten i Afghanistan. • Europeiska universitet står inför en utmaning, de behöver flera och mera varierande sponsorer. I nuläget har de svårt att med den befintliga finasieringen täcka programkostnader. • I Venezuela hotar studenter att fortskrida med hungerstrejk. Studerande i Venezuela hotade att fortsätta hungerstrejken om presidenten Hugo Chavez inte tar initiativ för att stöda de allmänna universiteten inom en tidsram på 24 timmar. april tjugohundraelva

•

studentbladet

•

011

hyllar entreprenörskap Studerande vid Svenska Handelshögskolan i Helsingfors, egenföretagare, operativ chef och pappa. Ett av Svenska Handelshögskolans största stipendier – Anders Wall stipendiet – har i år gått till 24-åringen Markus Lampinen. t E X T j ul i a holm v i k • f o t o c a t a r i i n a s a lo

är egenskaper som beskriver vinnaren av Anders Wall stipendiet, markus lampinen. Bara 24 år gammal är Markus redan operativ chef för företaget Grow VC international - en virtuell gemenskap för entreprenörer och investerare. Han har grundat företaget Fresh Tunes Finland, som jobbar för att stödja artisters företagsamhet inom musikbranschen. Han har varit med och grundat Hanken Entrepreneurship Society och varit Finlands representant för den internationella kommunen för utomordentliga individer - Sandbox Network. Han är pappa till en son på ett halvt år och har dessutom avklarat studier vid Handelshögskolan i Helsingfors på tre år. - Om man brinner för någonting så går det enkelt. Jag ger 160 procent av mig själv i allt jag gör. Jag får en kick av att utmana mig själv och tror på det jag gör, säger Markus. Född i Stockholm och uppvuxen i USA, har Markus haft världen som sitt hem. När han grundade sitt eget företag år 2009 i Finland förändrades hans negativa föreställningar om att entreprenörskap är riskfyllt och komplicerat. För Markus stod det plötsligt klart att han var född till entreprenör. I dag vill Markus lyfta fram det positiva med entreprenörskap, sporra studerande som har ett intresse för företagsamhet och hjälpa entreprenörer. - Inspirerade människor inspirerar varandra. Så länge det skapar värde för andra tänker jag fortsätta med det jag gör. Entreprenörskap är som ett instrument, med vilket man kan styra sin vardag och framtid, säger Markus. Undersökningar har visat att entreprenörer är lyckligare än arbetstagare.

Passion, driv och ingivelse

012

•

studentbladet

• april

tjugohundraelva

I magisteravhandlingen forskar Markus om vilka faktorer som påverkar livsglädjen bland entreprenörer – ett ämne som det undersökts lite i. Anders Wall stipendiets värde är 125 000 kronor, omkring 13 000 euro. Han använder pengarna till att slutföra sin avhandling och besöka kollegor ute i världen. Markus är förändringsbenägen, kreativ och förverkligar sina idéer. När jag frågar om han är idealist är han noga med att poängtera: - Jag är realist till hundra procent. Jag är positiv och känsloladdad men jag vill inte fatta känsloladdade beslut. Allt jag gör baserar sig på fakta. Världen vi bor i är komplex. Jag litar inte på mig själv för det finns alltid saker jag inte själv tänkt på. Människor är så annorlunda och färgglada. Det är bara naivt att tro att man vet allting själv.

”Inspirerande människor inspirerar varandra.” MARKUS LAMPINEN Entreprenör

studiestödet smulas sönder Studerande vill att studiestödet binds enligt folkpensionsindexet. En riksomfattande kampanj med en slogan på ett rågbröd mot en gul bakgrund inleddes den 1 mars för att påvisa att studenter inte kommer långt med det nuvarande studiestödet. Sedan år 1992 har studiestödets köpkraft för-

Musikvetarna vid Åbo Akademi får nytt hem i Arken Nästa höst flyttar ämnet musikvetenskap vid Åbo Akademi ut ur Sibeliusmuseet och istället in i Arken. Studerande är oroliga att flytten för deras del ska innebära försämrade arbetsmöjligheter. – Beslutet att musikvetarna flyttar till Det är viktigt att allt det vi behöver Arken har hängt i luften en längre tid i utbildningssyfte finns lättillgängligt berättar patrik hettula, studentreäven efter flytten. Flytten i sig blir onöpresentant på Humanistiska Fakultedig om inte studenternas krav uppfylls. tens fakultetsråd. Berg berättar att man har lagt fram sina I mars år 2010 bestämde fakultetsrååsikter både för prefekten på HF och det att musikvetarna ska flytta till Arför professorn på musikvetenskap och ken och att en arbetsgrupp ledd av prehoppas att de lyssnar på studenternas fekten ska utreda möjligheterna att åsikter och behov. Studentkåren har genomföra flytten. Orsaken till flytten också kontaktats av studenter som oroär den höga hyran vid Sibeliusmuseet ar sig för flytten. och att man eftersträvar att alla huma– Kårens uppgift är i ett sådant här fall nistiska ämnen samlas i Arken. Från kåatt snarast tipsa studenterna i ämnesrens sida anser man också att det är bra föreningen om hur de kan vara i konatt använda pengarna till andra ändatakt med personalen, berättar Kårens mål, hellre till undervisning än till stohögskolepolitiska sekreterare petra ra hyror. lindblad. Studenterna som studeÖverlag har studenter ”Beslutet har rar musikvetenskap är ändå goda möjligheter att via stuhängt i luften en oroliga på grund av den stradentrepresentanterna pålängre tid.” ma tidsramen för flytten. verka de beslut som tas upp johan berg, ordförande för musikveav institutionsråden, säger Lindblad. tarnas ämnesförening Otto, påpekar att Om det finns problem så beror det snadet ännu finns en del saker som borde rast på den nya förvaltningsstrukturen. redas ut innan flytten kan genomföras. Ärenden som borde behandlas av insti– Det är frågan om en stor flytt och tutionsråden når helt enkelt inte alltid den kan inte genomföras innan det fram utan prefekten eller ämnesansvaklarnat hur det blir med till exempel riga fattar besluten. tillgång till böcker som finns i SibeliusPersonalen har en arbetsgrupp som museet, säger Berg. planerar flytten. Roger Norrgård

studieavgifter AVSKAFFAS i Tyskland I stora delar av Tyskland avskaffas studieavgifter. En talesman för socialdemokraterna i Tyskland framhöll nyligen att avgifterna hindrar ungdomar från låginkomsttagarfamiljer att studera och sedan socialdemokraterna haft framgång i valet har avvecklingen av studieavgifter fått stöd. De tyska universiteten befarar att den nya situationen kommer att medföra brister i finansieringen. Till skillnad från Storbritannien, där det finns en tvärpolitisk uppfattning om att universitetsavgifter är nödvändiga, har studieavgifter aldrig fått fotfäste i Tyskland.

sämrats med 13 procent. Trots höjningen av studiestödet för några år sedan tror man att stödet kommer att förlora sitt värde inom kort. Studerande i hela landet demonstrerade för att studiestödet ska höjas i takt med inflationen. Det är FSF (Finlands studentkårers förbund) och SAMOK (Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolorna i Finland) som står i spetsen för kampanjen. Kampanjen inleddes den 1 mars på grund av att familjeförmåner, rehabiliteringspenning och sjukförsäkringens dagpenning indexbins just den här dagen. I Helsingfors centrum vid statyn Tre smedar delade en frivilligorganisation ut bröd tillsammans med studerande från Helsingfors univeristet. I Åbo fick inbjudna politiker däremot symboliskt binda ett gult band till ett staket som representerade att indexbinda studiestödet. – Jag tror att det finns en skev uppfattning om vad som krävs av studerande i dag. Flera bedriver både heltidsstudier och arbete, säger ordförande för studentkåren Novium henrika österlund. På grund av de svajande ekonomiska strukturerna och den osäkra arbetsmarknaden är studielån heller inget säkert kort. Enligt studentförbundets uträkningar skulle en indexbindning kosta cirka 60 miljoner euro under nästa regeringsperiod. Målet är att studiestödet binds till folkpensionsindexet från och med den 1 januari år 2012. Fanny Lindholm

Unga allt mer deprimerade Ny statistik visar att andelen arbetsoförmögna ungdomar stadigt stigit under hela 2000-talet. År 2009 sjukpensionerades 60,5 procent fler män och 42,1 procent fler kvinnor på grund av depressioner än 2004. Ökning kommer överraskande eftersom behandlingarna av depressioner har gett goda resultat. 75 procent av alla sjukpensioneringar för personer under 30 år berodde på psykiska sjukdomar. Undersökningen har gjorts av Raimo Raitasalo och Kaarlo Maaniemi för Folkpensionsanstalten.

TEKNOLOGFÖRENINGENS

PREPKURSER 2011 Teknologföreningen vid Aalto-universitetet ordnar prepkurser i matematik och fysik inför inträdesproven till de tekniska universiteten. Pris 350/200€ www.teknologforeningen.fi/prepkurs Hitta oss också på Facebook!

april tjugohundraelva

•

studentbladet

•

013

riksdagsvalet 2011

LEKEN KAN Vem är det som representerar den vanliga människan i riksdagen? Vad tycker framtidens väljare om

de stora valfrågorna?

Vad säger kandidaterna själva? Studentbladet besökte en förskola i Helsingfors för att ta reda på vad barnen tycker riksdagen ska koncentrera sig på. Vi redde ut varför så få unga vuxna är representerade i riksdagen och vad unga valkandidater säger om frågor som berör studerande. Följ med in i Studentbladets valdimma!

t E X Ter f a n n y l i n dholm , c a t a r i i n a s a lo , r o g e r n o r r g å r d • f o t o l a s s e l i n dfo r s

014

•

studentbladet

• april

tjugohundraelva

AN BÖRJA Usel representation Dyra valkampanjer, individcenterarat valsystem och politisk professionalism är hinder för att unga ska kunna vara lika representerade i riksdagen. Genomsnittsåldern för invalada riksdagsledamöter är 47,9 år och de invalda har i medeltal 4,3 gånger så hög medelinkomst som de röstberättigade. Åldersdiskriminering, säger Jan Sundberg professor i statskunskap vid Helsingfors universitet.

unga representerade i riksdagen i Finland, jan sundberg? – För att kunna få fotfäste i politiken måste man både ha tid och pengar och det här beror delvis på att politiken har blivit professionaliserad och på vårt individcentrerade valsystem. Hur många studerande är till exempel redo att ta ett lån för att driva en valkampanj? Fonderna öppnar sällan börsen för en för allmänheten okänd kandidat. År 2007 var 14,4 procent av kandidaterna i riksdagsvalet under 29 år. Brukar studerande och unga vuxna rösta på kandidater i sin egen ålder? – Valdeltagandet bland unga är betydligt lägre än bland medeltalet finländare och ofta röstar till exempel studerande inte på kandidater i samma ålder. Trots att det är någon i egen ålder behöver det inte betyda att det är någon som har samma ideal eller likadan syn på de samhälleliga frågorna. Hela 36 procent av unga mellan 18 och 24 år och 20 procent av unga vuxna mellan 25 och 34 år låter bli att rösta, vad beror det här på? – På 1960-talet var studerande mera aktiva än vad de är i dag och statistiken visar tydligt att valdeltagandet ökar med åldern. Valdeltagandet är bara det formella mätverktyget för politisk aktivitet. Flera unga kan känna sig nära ett parti, men aktiverar sig på andra plan som till exempel på internet eller genom föreningar som arbetar för särintressen. I dag vaknar också det politiska intresset i ett senare skede, vilket förklarar att det finns så få unga kandiderar. Det finns ett antal ”politiska broilers” och unga stjärnskott som ser politiken som en karriärmöjlighet, men ofta kan de vara svårt för gemene studerande att känna igen sig i de här kandidaterna. Hur ska unga driva igenom frågor då vi är en så underrespresenterad grupp i riksdagen, kan faktiskt höginkomsttagande medelålders män arbeta för våra intressen? Fortsätter på sidan 17

Varför är så få

april tjugohundraelva

•

studentbladet

•

015

”En euro sku vara en passlig avgift.” Rasmus, 5 år, om medieavgiften

”Man borde kanske jobba ännu mera om man har barn.” Cecilia, 5 år, om försörjartillägg åt studerande föräldrar

”Vi åker aldrig buss för vi har två bilar.” Tove, 6 år, om kollektivtrafik

”Det är bra om priserna sänks för det är ganska dyrt för mamma och pappa nu.” Moa, 5 år, om konsumtionsskatten

”Min mofa är redan pensionär fast han bara är 56 år!”

Anton, 6 år, om pensionsåldern

”Jag sku betala för att se på BUU-klubben.”

Ellen, 6 år, om medieavgiften

”Jag har redan för mycket kläder men mamma har för lite. Hon behöver kunna köpa mer kläder eller kanske sy dem själv.” Linda, 5 år, om konsumtionsskatten

”Om man behöver pengar kan man jobba mera.”

Jonathan, 5 år, om indexbindning av studiestödet

”Jag tycker om att slösa. Därför kunde nog alla betala mycket för att åka buss.”

Fredrik, 5 år, om kollektivtrafik

016

•

studentbladet

• april

tjugohundraelva

– Studerande i dag driver främst sina intressen genom intresseorganisationer och föreningar, men klart att ett samarbete mellan organisationerna och unga invalda ledamöter skulle ge det bästa slutresultatet. Tror du att det finns en grupp missnöjda och åtsidosatta unga som kunde mobiliseras av en karismatisk och stark kandidat eller ledare? – Inte i nuläget, det finns ingenting i det nuvarande samhällsläget som kunde få studerande att göra revolt och det finns heller inget politiskt parti som enbart driver studerandes intressen. Studerande och unga vuxna är ingen enhetlig grupp och som grupp har unga vuxna det relativt bra ställt i dag. Rent hypotetiskt vad kunde få studerande att mobilisera sig? – Hypotetiskt kunde studerande mobiliseras av att värdet på studiestödet skulle minska av- ”Kvinnor borde arsevärt, men inte indexbindas enligt pensionsbeta för att förbätindexet. Studerande kunde också mobliseras av att universiteten skulle införa terminsavgifter tra fertiliteten som och ifall arbetslösheten bland unga skulle öka är oroväckande låg radikalt. i Finland.” 42 procent av riksdagsledamöterna är kvinnor och 58 procent män, men valdeltagandet bland kvinnor är högre än bland män, hur kan du förklara det här? – Faktum är att kvinnor inte röstar på kvinnor och män röstar inte på män. Hur kunde flera kvinnor backas upp av kvinnor? – Flera kvinnor borde profilera sig för kvinnointressen och mjuka värden. Kvinnor borde arbeta för pluralism, mångkulturalism, sexuella minoriteter och för att förbättra fertiliteten som är oroväckande låg i Finland. Om regeringsbildningen blir annorlunda i år och ifall Sannfinländarna får mera utrymme i den finländska politiken kan det bli aktuellt att allt flera kvinnliga kandidater profilerar sig som nytänkare och vill motarbeta alla former av konservativa könsroller. SÅ HÄR GICK DET år 2007 ...

Genomsnittsålder för de invalda var

47,9 år

Andelen kvinnor invalda i riksdagen var

42 %

... och männens andel var

58 %

Andelen invalda studenter var

3,5 %

Andelen invalda med en universitetsexamen

april tjugohundraelva

•

67 %

studentbladet

•

017

”Inte ska man betala för att se på tv. Eller ... Nåja lite kan man ju nog betala för det.”

”Vissa som inte har så mycket pengar kanske inte skulle behöva betala så mycket för sitt busskort.”

”Alla borde få gå gratis till läkaren.” Katarina, 6 år, om att även studerande på yrkeshögskolenivå skulle ha rätt till studenthälsovård

”Vuxna borde jobba längre och tjäna mera pengar.” Siiri, 6 år, om pensionsåldern

”Jag tycker man borde höja skatten så får dagis mera pengar.”

Eliel, 6 år, om konsumtionsskatten

018

•

studentbladet

• april

tjugohundraelva

Daniel, 6 år, om medieavgiften

”Man ska få pengar så man kan betala sina räkningar.”

Fanny, 6 år, om indexbindning av studiestödet

”Jag tycker i alla fall inte att man borde höja på priserna, för jag tycker så mycket om pengar.” Peter, 6 år, om konsumtionsskatten

8 KANDIDATER – 8 FRÅGOR 1 • Ska studiestödet indexbindas? 2 • Ska studerande mödrar med minderåriga barn få föräldratillägg? 3 • Har yrkeshögskolestuderande rätt till studenthälsovård på studieorten? 4 • Är avgiftsfri utbildning en rättighet för alla? 5 • Bör konsumtionsskatten sänkas? 6 • Ska pensionsåldern höjas? 7 • Hur ska finansieringen av kollektivtrafik se ut så att låginkomsstagare och studerande beaktas? 8 • Är medieavgiften en rättvis lösning för studerande?

Silvia Modig Vänsterförbundet, Helsingfors

Johanna Sumuvuori

ARMI MURTO

Joel SALMELA

Svensk Ungdom, Helsingfors

Kristdemokraterna, Vasa

De Gröna, Helsingfors

1 • Ja, jag tycker att köpkraften skall säkerställas. 2 • Försörjartillägg åt vårdnadsinnehavare skulle vara bra. Man skall inte bli bestraffad för att ha barn. 3 • Ja, jag tycker att alla studerande skall ha lika möjligheter till hälsovård och hälsovård specialiserad för studerandes behov. 4 • Ja, utbildningen skall vara avgiftsfri från grundskolan till högskolan. 5 • Nej, jag tycker att man kan höja den, men att inkomstskatterna inte skall höjas. 6 • Jag tycker att pensionsåldern skall höjas från 63 till 65. Vi behöver flera olika åtgärder för att förlänga arbetskarriärerna i Finland och en höjning i pensionsålderns nedre gräns är en åtgärd. 7 • Kollektivtrafik skall finansieras med kommunala medel och med understöd av staten vid behov. Dessutom skall kollektivtrafiken dra in biljettintäkter, dock på en rimlig prisnivå. 8 • En rättvis lösning beror på hurudan medieavgift man syftar på. En studeranderabatt kunde vara en lösning, men först måste helheten ses över.

1 • Ja, absolut. Studiestödets utveckling har stagnerat helt och därför anser jag att nästa riksdag bör binda stödet till index så fort som möjligt. 2 • Ja. Ett familjetillägg åt studerande föräldrar borde också införas på samma gång som studiestödet reformeras. 3 • Ja. Det är viktigt att studerande har tillgång till hälsovård på studieorten. 4 • Utbildningen skall vara en avgiftsfri rättighet för alla. Dock kan en rimlig avgift införas åt studerande som kommer från länder utanför EU-Ess området. 5 • Skattesystemet bör ses över. KD anser att beskattningen skall vara progressiv, därför är vi inte beredda att sänka eller höja mervärdesskatterna. 6 • Med nuvarande pensionssystem kan arbetstagaren arbeta till 68 år, vilket jag tycker att räcker. Man borde satsa mer energi på att få arbetarna att orka i arbetslivet. Man bör också få ner ungdomsarbetslösheten, med hjälp av mer studiehandledning, mera praktikplatser åt studerande och sådana åtgärder som gör det attraktivt för arbetsgivarna att anställa unga. 7 • Kollektivtrafiken borde finansieras till en del av skattemedel och en del via intäkter från användarna. Biljettpriserna skall vara kategoriserade så att de motsvarar användarens inkomster. 8 • Medieavgiften är tänkt att uppbäras av alla oavsett om man har tv eller inte. Jag anser att det är viktigt att vi har ett public service-bolag som YLE och det behöver finansiering. Jag anser att medieavgiften kunde vara inkomstbunden, det vill säga progressiv.

1 • Ja, det borde redan ha genomförts och måste fixas i nästa regering. Studiestödet är det enda stödet som inte är indexbundet. Jag skulle gärna se hela studiestödet inom ett enhetligt grundskydd. 2 • Om vi får ett ordentligt grundskydd borde det räcka. Om inte så måste vi stödja föräldrar som studerar på ett annat sätt, t.ex. som ni föreslår. 3 • Studenthälsovård ska erbjudas alla. 4 • Ja, en avgiftsfri utbildning är nyckeln till ett jämställt samhälle. 5 • Nej, det rör mest dem som redan är fattiga. 6 • Nej, en mekanisk höjning av pensionsåldern är inte en lösning för att förlänga vår arbetskarriär. Vi måste se till att människor orkar och trivs på arbetet och stödja de unga att komma med i arbetslivet så fort som möjligt. 7 • Jag är för en trängselavgift i huvudstadsregionen. Med inkomsten kan vi bygga en fungerande och billig kollektivtrafik. 8 • Den är rättvis för alla som tycker det är viktigt att vi har ett rundradiobolag i Finland. Vi måste komma på ett sätt att utjämna avgiften progressivt, men i stort sätt så stöder jag avgiften. Vi betalar ändå samma summa oberoende hur den betalas. Att koppla YLEs finansiering till budjeten är en farlig väg. I alla europeiska länder där detta har gjorts, har public service-bolagens förmåga att fungera minskat drastiskt.

Silja BORGARSDOTTIR-SANDELIN

1 • Ja. Studerande bör kunna studera på heltid. 2 • Ja. Jag är för ett tillägg i studiestödet för studerande med försörjningsansvar (för såväl mödrar som för fäder). 3 • Ja. För närvarande pågår ett SHVSförsök för studerande på yrkeshögskolor på två orter. 4 • Ja, kostnadsfri utbildning för alla! 5 • Nej. Tyngdpunkten i beskattningen bör flyttas från att beskatta arbete till att beskatta konsumtion och miljöbelastande verksamhet, men det måste kompenseras för låginkomsttagare. 6 • Nej. Pensionsåldern ska inte höjas mekaniskt. Istället tror jag att arbetskarriärerna kan förlängas genom att man satsar på arbetshälsa och på åtgärder som gör att människor orkar jobba längre. 7 • Ett sätt att få ihop medel för kollektivtrafiken är att ta i bruk trängselavgifter. Låginkomsttagarnas ställning kan förbättras genom att man riktar skattesänkningar till låginkomsttagare. 8 • De Gröna har föreslagit en progressiv medieavgift, där inkomster påverkar avgiften.

Svensk Ungdom, Nyland

Mikael Hiltunen

1 • Absolut, men före det bör nivån på stödet höjas. Denna fråga bör prioriteras under följande riksdagsperiod. 2 • Familjetillägget borde fördelas åt båda föräldrarna. Om man bestämmer att ge ett familjetillägg på ca 145 euro per förälder är detta en satsning som kostar mera än en indexbindning av studiestödet. 3 • Ja, högskolestuderande kan inte få olika hälsovård bara för att de studerar vid en yrkeshögskola istället för vid ett universitet. 4 • Ja, även för studerande som kommer utanför EU länderna. 5 • Nej 6 • Den övre gränsen för den lagstadgade pensionsåldern kan slopas. Vi måste ändå se till att medelåldern för när folk går i pension verkligen kommer upp till den nuvarande minimiåldern. Satsningar på välmående i arbetslivet behövs. 7 • Nuvarande systemet för rabatter är fungerande för studerande. Det som borde förbättras på vissa studieorter är den regionala kollektivtrafiken. 8 • Nej

Finlands svenska socialdemokrater (SDP), Egentliga Finland

MARIA Lohela Sannfinländarna, Egentliga Finland

1 • Ja. 2 • Ja. 3 • Ja. 4 • Av medborgare som kommer utanför EU och Eta-länderna ska man uppbära en avgift. Utbildningen kunde bli en produkt med hög standard som man får köpa. 5 • Konsumtionsskatterna ska man i alla fall inte höja. 6 • Nej, man ska fokusera på när arbetskarriären inleds och att äldre arbetstagare kan arbeta tills de blir pensionärer. 7 • Metoden man använder sig av i dag är helt fungerande, trots att det finns skillnader kommunvis. 8 • Den enda rättvisa metoden är att medborgarna skulle använda sig av ett tittarkort då de använder sig av Yles kanaler och webbtjänst. På så vis skulle de som använder sig av tjänsterna betala.

TEPPO SÄKKINEN Centern, Helsingfors

1 • Ja, eftersom studiestödet måste följa med när levnadskostnader stiger. 2 • Ja, det är ett viktigt tillskott till studerande föräldrars lön. 3 • Ja, för jämlikhetens skull. 4 • Ja, absolut! 5 • Nej, eftersom samhället behöver mer skatteinkomster. Skatten för mat och livsmedel ska ändå inte höjas. 6 • Nej, men vi måste minska antalet pensioner på grund av arbetsoförmåga. 7 • Vi behöver inte trängselavgift. Kollektivtrafiken behöver mera skattefinansiering. 8 • En medieavgift som är bunden till inkomsten är det bästa alternativet.

1 • Ja, alla andra bidrag har också knutits till index. 2 • Ja, unga personer, även studerande, ska uppmuntras att skaffa barn. 3 • Absolut, alla högskolestuderande borde ha lika bra studenthälsovård. 4 • Ja. Jämlika möjligheter till utbildning är en bärande tanke i det finländska välfärdssamhället. Vi ska inte heller införa läsårsavgifter för utländska studerande. Den avgiftsfria utbildningen är en av de få faktorerna som lockar utländska studerande till vårt land. 5 • Nej, vi måste tvärtom stärka skattebasen. 6 • Vi måste förlänga yrkeskarriärerna, men pensionsålderns lägre gräns ska inte höjas. 7 • Det statliga stödet till kollektivtrafik måste höjas med 20 miljoner euro. Socialdemokraterna kräver att mervärdesskatten inte höjs, för en sådan höjning drabbar låginkomsttagarna hårdast och späder på inflationen. 8 • Nej. Rundradions verksamhet borde finansieras genom budgetfinansiering.

april tjugohundraelva

•

studentbladet

•

019

020

â&#x20AC;˘

studentbladet

â&#x20AC;˘ april

tjugohundraelva

Frivilligorganisationerna har fått en ny roll som kritiker av andra aktörers utvecklingsprojekt. Organisationerna fokuserar en allt större del av sin verksamhet på att lobba och påverka politiska och ekonomiska aktörer, men vilken är en frivilligorganisations legitima roll? Utrikesministeriets enhetschef för utvecklingsarbete förklarar riktlinjerna för utvecklingsarbetet och hur de gör stickprov i verksamheten. t E X T f a n n y l i n dholm • i llus t ra t i o ner l i n n é a s j ö holm

arbete som inte respekterar mottagarlandet och som är i konflikt med arbetet för att bekämpa fattigdom. Meningen är att frivilligorganisationerna genom sin verksamhet ska nå delar av det civila samhället som det offentliga utvecklingsarbetet inte kan komma åt. Organsiationerna ska genom arbete på grästrotsnivå tjänstgöra grupper, regioner och branscher som lätt kan försummas av de offentliga instrumenten för utvecklingsarbete. Hur får en frivilligorganisation stöd av utrikesministeriet? – Det är viktigt att arbetet stämmer överens med våra utvecklingspolitiska mål och att man med hjälp av projekt faktiskt kan nå långsiktiga mål. Vi har hårda krav, men lyckas organisationen uppnå det önskade resultatet så finns det en möjlighet att vi ger stöd för fortsättningsprojekt.

ad är svagheterna med projektbaserat stöd? – Motfrågan är vilken är styrkan med direkt budgetstöd på grund av korruption? De flesta organisationer arbetar på projektbasis och projekten varar från 1 till 3 år. Finlands utrikesministerium stöder cirka tvåhundra frivilligorganisationer och finansierar ungefär tusen utvecklingsprojekt och program. Hälften av alla organisationer är verksamma i Afrika, bland annat i Etiopien, Tanzania och Zambia. Hur övervakar ni att frivilligorganisationerna inte använder medlen fel? Finns det fall då projektstödet gått till fel ändamål? – Det händer faktiskt inte så ofta att medel används för fel ändamål, men det har hänt. Vi försöker övervaka och effektivera verksamheten och så besöker vi länderna där organisationerna genomför projekten. Att åka ut på fältet och se resultatet är det effektivaste sättet att göra en utvärdering. Hur kan ni avgöra vilken form av utvecklingsarbete ett specifikt land behöver? – Vi följer Finlands utvecklingspolitiska riktilinjer och utvärderar behovet i mottagarlandet. ä s m e l

å femton år har frivilligorganisationerna ökat till antalet och i dag har de en helt ny roll. Ett flertal organisationer fokuserar allt mer av sin verksamhet på att lobba och påverka lokala politiska och ekonomiska aktörer. Trots att målet ursprungligen är att bekämpa fattigdom, öka medborgarnas deltagande samt stöda och stärka det civila samhället på gräsrotsnivå. Enligt roger c. ridell, författare till boken Does foreign aid really work, går cirka 15 procent av frivilligorganisationernas budgeterade medel till att påverka, till exempel genom internationella kampanjer. Beroende på hur man definierar påverkan kan procentenheten stiga till hela 25 eller till och med 35 procent. Tvetydigheten om frivilligorganisationernas verksamhet grundar sig i organisationernas nya funktion som kritiker och deras strävan att få synlighet i medier. Det finns exempel på frivilligorganisationer som skjutit sig själv i benet och satt stopp för genomtänkta och redan finasierade utvecklingsprojekt. Ska frivilligorganisationer enbart ha verksamhet på gräsrotsnivå eller ska organisationer också ta politiska ställningstaganden, otto-pekka salmimies enhetschef för utvecklingsarbetet med det civila samhället på utrikesministeriet? – Organisationerna satsar i dag mera resurser på att sprida medvetenhet, men om informationen inte stämmer överens med det utvecklingspolitiska ramverket står ju självklart organisationens verksamhet i konflikt med våra mål. Det finns skräckexempel på hur frivilligorgansiationer lobbat för att sätta stopp för utvecklingsprojekt. Enligt frivilligorganisationerna har projekten varit i konflikt med etiska värderingar, vad anser du om att frivilligorganisationer kan agera politisk aktör och påverka det offentliga utvecklingsarbetet? – Frivilligorganisationerna har enligt min mening blivit mera professionella och mera mångfacetterade under de senaste tio åren och inte vice versa. Men det finns ju fall då frivilligorganisationer gör påverkande

april tjugohundraelva

•

studentbladet

•

021

NÄR RICHARD GERE BLANDADE SIG I År 2011 är frivilligorgansiationernas år. Studentbladet uppmärksammar därför olika aspekter av frivilligarbete. Ofta framhäver man organisationeranas altruistiska och samhällsnyttiga roll, men det finns också organisationer som försummat sin roll som aktör på gräsrotsnivå och som komplement för det offentliga utvecklingsarbetet. Utvecklingsprojketen i Kina och Uganda är två exempel på när organisationer arbetet för fel ändamål.

t E X T f a n n y l i n dholm

skulle bygga en damm nära Nilen. Utvecklingsprojektet skulle ge sjukhus och fabriker tillgång till elektricitet. Dammbygget innebar att invånare som bodde i närområdet var tvungna att flytta. Västerländska frivilligorganistioner fick höra om projektet och blev i opposition. Faran var att förstöra vattenfallen och den vackra utsikten i Bujagali och varför tvångsflytta invånare för el som de inte hade råd med sade de i kampanjerna mot utvecklingsprojketet? Det visade sig att förkämpen för protesterna var en organisation med 25 medlemmar som aldrig besökt Bujali eller ens Uganda. Kampanjerna blev ett internationellt mediauppbåd och aktivisterna lyckades svartmåla världsbanken som inte bara investerat specialexpertis utan också resurser i att forska och sammanställa material om hur utvecklingsprojketet kunde genomföras. Det luktade bränt ansåg involverade och en obunden journalist besökte Bujali. Han talade med invånare berörda av dammbygget, sociologer och lokala representanter och svaret var entydigt. Invånarna var nöjda med det generösa finansiella erbjudandet de fått av världsbanken för att flytta en bit bort från området där dammen ämnades bli byggd. De var snarast de som inte bodde på det utsatta området som var bittra för att de inte kunde få finansiellt stöd för dammbygget. Faktum var att frivilligorganisationerna satt stopp för ett för Uganda vitalt projekt och historien är en tragedi för de berörda. Ironin är att kliniker, sjukhus och fabriker förblev utan elektricitet och därmed kunde landet inte utvecklas och sjukvården stampade på stället. Allt på grund av en internationell kampanj som hade sin grund i att en organsaition med 25 personer hade dålig sakkunskap och varken tålamod eller resurser att sätta sig in i situationen.” ärlsdsbanken

Läs mera i boken Does foreign aid work av Roger C. Ridell och Sebastian Mallabys artiklar publicerade i Washington Post

022

•

studentbladet

• april

tjugohundraelva

ram till år 1999 hade Kina tagit ungefär 200 miljoner människor ur fattigdom och nya projekt var i görningen. Ett av projekten var det så kallade Qinghai-projektet. Avsikten var att flytta cirka 58 000 bönder från ett område där de inte kunde odla jord till bördig mark på andra sidan av provinsen. Böndernas inkomst skulle stiga från 20 cent i dagen till en dräglig inkomst. Projektet var ett säkert kort på grund av att trettio liknande projekt genomförts med finess i Kina. Problemet var ändå att området dit bönderna avsågs flytta var en del av den autonoma regionen Tibet. Här kan det ändå vara värt att nämna att en miljon av de fyra miljoner invånarna i Qinghai var tibetaner. Det gick inte länge innnan frivilligorganisationer läst om projektet och aktivister i London inledde en anti-Världsbank-kampanj. Studerande protesterade och ett flertal internationella organisationer vägrade samarbeta med Kina. richard gere hade nyligen spelat in en dokumentär i Tibet och talade i medier om hur man försummat den autonoma regionen Tibet och strax därefter backade Beastie boys upp honom. Ryktet spred sig och plötsligt såg en högerinrikatad republikan från North Carolina mediaruljansen som en möjlighet att vinna stöd bland väljarna. Han fördömde Världsbanken och Kina i internationella medier och skulle personligen sätta punkt för utvecklingsprojektet. Slutresultatet var att kampanjen som startats av aktivister blev projektets död. Världsbanken hade investerat stora summor pengar i att samla information om utvecklingsprojeketet och både pengarna och tiden som experterna investerat i projektet och det direkta finasiella stödet gick förlorade. Senare när Världsbanken blev konfronterad av politikern visade man upp en karta. På kartan hade hela Qinghai-området som består av fyra miljoner invånare stämplats som Tibet. Ett misstag, men misstaget blev en internationell medieruljans som gjorde så att Världsbanken inte kunde ro projektet i land. 58 000 jordbrukare kunde aldrig flytta till bördigare jord och få dräglig inkomst för att försörja sina familjer.

PÅVERKA PÅ PLATS

Allt fler studerande och unga vuxna gör frivilligarbete för att sprida medvetenhet och göra skillnad. Vi beskriver arbetet i tre slags frivilligorganisationer – den politiska, den fristående och den som lever på statlig finansiering.

andra Nyberg är utbildad bildkonstnär. När hon återvände till Finland efter en fyra år lång utbildning vid Utrecht School of the Arts i Holland, ville hon skapa kontakter med konstnärer och bli bekant med kulturlivet i Åboregionen. Hon sökte upp föreningen Turun Taiteilijaseura, Konstnärsgillet i Åbo, och blev medlem år 2002. Att hon skulle få möjligheten att driva ett konstprojekt för barn i Senegal några år senare var inte planerat. Berätta om föreningen? – Konstnärsgillet i Åbo verkar som en fristående förening och har sedan år 2004 drivit utvecklingsarbetet TafTaf i Senegals huvudstad Dakar. Tillsammans med lokalbefolkningen bygger finska yrkesmän upp infrastrukturen och förbättrar möjligheterna för människorna i ett av Dakars fattigare områden. Utvecklingsarbetet sker i form av ett kulturcenter, där föreningen bland annat driver ett biblioteks- och utbildningsprojekt. Organisationen verkar också genom olika fritidsaktiviteter och kulturevenemang. Sandra blev engagerad i TafTaf projektet när hon satt i styrelsen för Turun Taiteilijaseura. Förra året erbjöds hon möjligheten att åka till Senegal tillsammans med sin syster, för sex veckors frivilligt arbete på kulturcentret. Sandra valde att driva en grafikworkshop för en grupp barn i åldern 12 till 16 år vid kulturcentret. Genom att återanvända kartonger, snören, tobakspaket och plastpåsar, lärde hon barnen en ny teknik för att göra konst med. – Jag kunde nog inte tänka mig att det är så stor skillnad mellan hur finska barn och senegalesiska barn ser på konst. Barn i Finland är vana med att hålla på med konst, klotta med färg och skapa kreativa bilder. I Senegal gör man inte saker bara för att det är fint, utan man vill ha en mening med konsten i stället för att experimentera, säger Sandra. Tycker du att Taf Taf projektet har en stor påverkan på människorna i Santhiaba, trots sina små resurser? – Absolut! Det finns ingen eftermiddagsverksamhet för barnen i slummen. Bara det att någon ser dem, organiserar verksamhet för dem och ser till att de får vara barn gör stor skillnad. Barnen får pröva på nya saker de annars inte skulle få möjlighet till. Genom verksamheten får de självförtroende som kan hjälpa dem att utvecklas. Det inverkar på deras framgång i framtiden. Julia Holmvik

nna-Stina Sandfors på statsvetenskapliga institutionen på Åbo Akademi är med i ett projekt som vill främja demokrati och yttrandefrihet på Kuba. Projketet är organiserat av den liberala och radikala politiska paraplyorganisationen IFLRY, Den internationella federationen med liberala unga. Organisationen arbetar bland annat för mänskliga rättigheter, tolerans, frihet och lika möjligheter. Vad gör du inom organisationen? –IFLRY's Kuba-grupp sprider kunskap och medvetenhet om situationen på Kuba, speciellt till IFLRY's medlemsorganisationer. Vad är dina och organisationens mål i det här projketet? – Att främja demokrati och yttrandefrihet på Kuba. Hur går ni till väga och vad gör ni specifikt? – Vi har ordnat olika evenemang och möten. Skickat videon och flyers med information om situationen på Kuba till medlemsoranisationerna. En del av gruppmedlemmarna har också besökt Kuba för att samla information och för att få unga på Kuba i kontakt med omvärlden. Vad är problemet? – Det största problemet är brist på frihet. Oliktänkare blir förföljda, hotade, trakasserade eller till och med utsatta för tortyr och arresterade. Det finns också andra problem som ekonomin. Kubanerna arbetar långa dagar och tjänar cirka 20 dollar i månaden och en pension är cirka 10 dollar i månaden. Det finns också en utbredd brist på matvaror och hälften av befolkningen under 24 år lider av svår anemi på grund av att det inte finns tillgång till järnrik mat. Endast en bråkdel av befolkningen har tillgång till internet. Utbildningssystemet är något som den kubanska regeringen valt att sätta mycket pengar på, alla har tillgång till gratis skola. Har ni sett några förändringar? – Förändring har skett på den senaste tiden. En del politiska fångar har frigetts och ekonomin har öppnats lite och en begränsad mängd privata företag har fått intrång på den privata sektorn. Fanny Lindholm

studerande vid Åbo Akademi och chefredaktör för Österbottniska Posten, är med i Amnesty Internationals svenska lokalavdelning i Vasa. Hon blev medlem i organisationen år 2004 efter att en kompis lockat med henne. - Vi såg en lapp i gymnasiet att de ville ha medlemmar. Först gick min kompis med och en månad senare gick även jag med, berättar hon. Den svenskspråkiga lokalavdelningen i Vasa startade redan på 1960-talet, och medlemmarna träffas en gång i månaden i stadens bibliotek. Sofia tycker att det är viktigt att det finns en organisation som Amnesty. För tillfället arbetar Vasagruppen för en jurist i Kina, som fängslats för att han försvarade kvinnor som tvingats till abort. - Vi ordnar namninsamlingar och utövar påtryckningar genom att regelbundet skicka brev till den kinesiska regeringen för att visa att de har världens ögon på sig, säger Sofia. Amnesty är världens största människorättsorganisation och arbetar bland annat för människor som fängslats på grund av sina politiska åsikter och arbetar även mot tortyr, dödsstraff och för kvinnors rättigheter. Detta var bland annat något som Sofia Nygård ansåg vara bra orsaker till att gå med i organisationen. Hon tycker också att Amnesty är en stabil och godhjärtad organisation vars mål är en värld där alla är lika inför lagen och behandlas med respekt. Förutom att Sofia är aktiv i organisationen fungerar hon också som gruppsekreterare för den svenskspråkiga lokalavdelningen i Vasa. Det är hon som har kontakt med huvudkontoret i Helsingfors, och förser resten av medlemmarna i staden med information. För tillfället har den svenskspråkiga avdelningen i Vasa sju aktiva medlemmar. Man efterlyser flera medlemmar och intresserade behöver inte känna någon press. Medlemmar väljer själv hur aktiva de är. Organisationen är en obunden frivilligorganisation som inte finansieras via statliga medel, utan istället via medlemsavgifter och donationer. Hon har aldrig märkt av resursbrist i och med att de flesta evenemang är gratis och är till för välgörenhet. - Amnesty är inte bunden till vare sig någon religion eller politisk åsikt. Det är också viktigt att komma ihåg att vi arbetar frivilliga grunder. Emelie Jakobsson ofia Nygård,

april tjugohundraelva

•

studentbladet

•

023

Du som studerar får

50 %

STUDIERABATT på Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Borgåbladet och Östra Nyland. För att få studierabatten ska du studera, bo i eget hushåll och vara högst 29 år gammal. Studierabatten begränsas till sex år. Ange läroanstalt, numret på ditt studiekort samt födelsedatum när du tecknar din prenumeration.

ANSÖK! SE ARCADA.FI

LEV HÖGSKOLAN FÖR LIVET Gemensam ansökan 7.3 –12.4.2011. Det är dags att göra viktiga val för framtiden. Teorier eller praktiska färdigheter? Arcada erbjuder dig en språngbräda till en lysande framtid och ett rikt liv. Du kan avlägga en högskoleexamen i ekonomi, turism, teknik, media, idrott eller social- och hälsovård. I en miljö där de unga är i centrum. Vi försäkrar dig, på Arcada är du aldrig ensam. Fyll i din ansökan och kom till Arcada! www.arcada.ﬁ

b ar a

2 %

av kandidaterna i val e t 2007 hade utlĂ¤ ndsk bakgrund

MĂ&#x201E;NNISKAN

026

â&#x20AC;˘

studentbladet

â&#x20AC;˘ april

tjugohundraelva

Författaren James Hilton skrev om den fiktiVa platsen Shangri-La i sin roman ”Bortom horisonten” år 1933. I boken beskrivs platsen som ett utopistiskt paradis där alla lever i harmoni. I dag är Shangri-La ett synonymt uttryck till paradiset på jorden, en ständigt lycklig plats helt isolerad från omvärldens ogudaktighet. t E X T C ATARIINA SA L O • F OTO L ASSE L IN D F O RS

april tjugohundraelva

•

studentbladet

•

027

028

â&#x20AC;˘

studentbladet

â&#x20AC;˘ april

tjugohundraelva

P aleface, eller karri miettinen som han egentligen heter, är en mycket upptagen man. Efter att vagt löfte på Facebook om en eventuell intervju beger jag mig till Gamla studenthuset på jakt efter den samhällskritiske hip-

hopparen. karri miettinen är född 1978 i Järvenpää och nu bosatt i Helsingfors. Han vann nyligen en Emma för sitt album Helsinki – ShangriLa, hans första finskspråkiga album. Mina efterforskningar visar att Karri både är samhällsmedveten och rättfram, han späder inte på orden och står för det han tycker. På albumet Helsinki – Shangri-La, som sälpptes i september 2010, tar Paleface hårt ställning mot högerpopulism, och drar paralleller mellan det sannfinländska partiet och det högerextremistiska och rasistiska Ku Klux Klan. När man lyssnar på Palefaces musik är det också lätt att känna likheter med den svenska 70-tals proggen. Det är lite Nationalteatern och mikael wiehe över Palefaces lyriker och hela imagen. Kun hyvinvointivaltiota Helsingissä luodaan julkisivuduunarit ne Tallinnasta tuodaan hurahuhhahhei, mistä halvimmalla saadaan sillä niin me tehdään Helsingistä Shangri-La Yhteiskunnan yllä liehuu taantumuksen viiri turvakameroilla luodaan pelon ilmapiiri hurahuhhahhei, holhoava esivalta putkaan tarranliimajat ja talonvaltaajat (Helsinki – Shangri-La, Paleface) Helsinki – Shangri-La. Våra städer håller på att förvandlas till ett terrorvälde med hjälp av övervakningskameror och billig arbetskraft från utlandet för att få vårt lands fasad att bli finputsad. Paradoxer finns det gott om i Palefaces texter och det är de som gör musiken intressant. Jag lyssnar på låtarna om och om igen. Rap överhuvudtaget, och finsk rap i synnerhet, är svår att uppfatta. Därför sitter jag, som förr i tiden, med fingret på pausknappen och stannar musiken för att kunna begrunda orden. Jakten på Paleface tar mig till Gamla studenthuset som år 1968 invaderades av studerande. I mitten av 1900-talet krävde studenterna liberalism och studerandedemokrati, på 2000-talet kräver Paleface att vi tänker till och inte lobotomerat följer strömmen och låter oss påverkas av populismen. Miksi kaikki tuntee Johanna maatalous-Tukiaisen niin kuin kolmen sepän kodittoman romanialaisen halleluijahhei, turhuuksien roviolle se on Seiska päivää, Idols ynnä MTV (Helsinki – Shangri-La, Paleface)

ntligen får jag syn på Paleface längst fram i den stora salen som är dukad till fest. Det stora journalistpriset ska delas ut i direktsändning senare på kvällen och inför festen ska det naturligtvis repeteras. Hiphopparen väntar på order och drar sedan igenom sin låt. Igen. Och igen. Jag vågar inte släppa honom ur mitt kikarsikte, han fascinerar mig. Jag plirar över de linneklädda festborden som är prydda med finporslin och finska designglas. Killen som står på scenen och sjunger är ett halvt huvud längre än de andra, hans hästsvans ser malplacerad ut och den karakteristiska näsan får mig att småle. Där står han, killen jag läst om. juice leskinen, denna finska popens och rockpoesins anfader, är en stor förebild för Paleface. Båda männen har studerat engelska och översättning, Paleface har jobbat som översättare av både litteratur och filmer. Som en tribut till Juice finns låten Kalpeaakin kalpeampaa på albumet Helsinki- Shangri La. Låten är en finsk version av det legendariska bandet Procol Harums låt A whiter shade of pale, översatt av självaste Leskinen. Översättningen av låten är helt unik, den är trogen originalet men på ett mycket Juiceesquet sätt. Palefaces tolkning av visan ger den en tyngd som går rätt igenom skinnet. Ei mitään syytä huoleen sanoi hän on totuus näin käännyin korttipakan puoleen Sitä selailemaan jäin Ohi neitsyyden on päivät Vene kohtaa rannikon Ja vaikka silmät auki jäivät niin kohta taas ne kiinni on

Ja sitten tuonnemmin kun kuultiin liian monta tarinaa Kasvot naisen on kuin aaveen kalpeaakin kalpeampaa (Kalpeaakin kalpeampaa, Juice Leskinen)

illbaka till Gamla studenthuset. Paleface har övat färdigt och jag rusar på honom och presenterar mig och säger att vi ju – nästan – kommit överens om en intervju. Han grymtar till och frågar igen vem jag är och berättar att han är sjuk och trött, men då får vi lov att ta det genast och snabbt ska det gå. - De här runkarna vill dra igenom det här så jävla många gånger, jag vill bara vila, utbrister Paleface irriterat och pekar mot salen, men lugnar ner sig när han fått i sig en kopp varmt kaffe. Jag försöker styra in samtalet på hans musik istället för dagens kameraövningar och han verkar både lättad och på nytt uppretad över att tala om musiken och samhällskritik. Efter att förra hösten ha gett ut Helsinki – Shangri-La har flera fått upp ögonen för Paleface och budskapet i hans musik. Egentligen har musiken alltid handlat om samma saker, alltså varit ställningstagande, men nu först förstår finska folket den. Om det är kritik mot språkkunskaperna i vårt land eller bara en allmän observation lämnar Karri osagt. - Vi lever i en farlig tid, vi får snart se om hajpen kring sannfinländarna bara är en bubbla som spricker eller om de verkligen får den stora mängd röster som undersökningarna visar, kommenterar Paleface de senaste opinionsundersökningarna. Det märks att folket vill ha förändring, valet kan bli ett stort protestval. Men när ett parti flirtar med främlingsfientlighet och nationalromantik är vi mycket nära ett farligt fenomen. Paleface är inte heller sen att kritisera de stora partierna. Han menar att alla är likadana och ingen längre vågar sticka ut och ha åsikter. Det krävs en förändring av den politiska kulturen och eftersom finländarna i grund och botten är ganska fördomsfulla kan det slå fel. - Det ska bli intressant att se vem som orkar hasa sig från sin mellanöl och sina sofflock för att rösta, avrundar Karri. Efter att i dagarna ha kommit ut med ett remixalbum av förra skivan Helsinki – Shangri-La, jobbar Paleface nu med att producera en samlingsskiva för Amnesty International ”Det har inte gjorts i Finland. Skivan kommer ut till föreningens 50-årsju- samhällskritisk musik bileum och innehåller låtar gjorda om och för politis- sedan Ismo Alankos tid, ka fångar runt om i världen. Den samhällskritiska och artister sjunger helt enkelt ställningstagande linjen fortsätter genom hela hans inte om viktiga saker produktion. mera.”

r 1966 grundade en man vid namn otto donner och två andra grabbar skivbolaget Love Records. Love Records var dåtidens indiebolag och gav ut alternativ musik på 1970-talet. Otto Donner inspirerades de facto mycket av det svenska bandet Nationalteatern och Paleface i sin tur säger att herr Donner och hela hans Love Records-tid spelat en stor roll i hans musikidentitet. - All musik behöver naturligtvis inte vara ställningstagande, men i dag finns det verkligen plats för mer musik med ett budskap, funderar Paleface. Det har inte gjorts samhällskritisk musik sedan Ismo Alankos tid, artister sjunger helt enkelt inte om viktiga saker mera. Förutom Juice Leskinen har Paleface en annan stor förebild, chuck d från det amerikanska hip hop-bandet Public Enemy. Public Enemy gjorde sig kända på 80- och 90-talen genom deras politiskt laddade musik som gick hårt åt bland annat de amerikanska medierna. Om förebilder säger Paleface ändå att det inte går att hålla sig till bara ett par, för att kunna göra bra ifrån sig och viktig musik måste man känna till musiken i alla dess olika former och genrer. Inspirationen måste komma från en bred artistscen. Efter min korta pratstund med Karri Miettinen känner jag en önskan. Att få tala med honom igen. Det här är en ärlig artist, en reko kille som gör saker genuint och på allvar. En av hans första meningar blir ett eko i mitt huvud, ”de här runkarna”. Maskineriet som får allt att fungera, runkarna som ser till att sändningen kommer ut i tv, som fixar allt inför spelningar och fester. Det är de som bygger upp det vi ser i samhället. Paradoxen med att Paleface uppträder på nationell tv, på en fest för medernas grädde och körsbäret på toppen. Att sprida sitt budskap till alla och hoppas att alla förstår det, det är hans jobb. Han är ett steg på vägen, språkmuren i det egna landet är bruten.

april tjugohundraelva

•

studentbladet

•

029

030

â&#x20AC;˘

studentbladet

â&#x20AC;˘ april

tjugohundraelva

Människan kan vara rädd för nästan vad som helst. Bland studerande är sociala fobier mest förekommande. t E X T j ul i a holm v i k • i llus t ra t i o n r a s mu s k y ll ö n e n

ohan, som jag väljer att kalla honom i artikeln, har fobi för okända människor, med en överhängande rädsla av att de ska skada honom eller göra honom sjuk. Johan beskriver sina fobier som en lindrig social paranoia, som tar sig uttryck i misstänksamhet mot andra människor. Lugnet behåller han genom att ha uppsikt över situationer i vardagen som man vanligen inte kan kontrol-

lera. - Allt handlar i grund och botten om en känsla av otrygghet. Jag ser ett potentiellt hot i andra människor. Delvis är det en liten bakteriefobi. Jag vill ogärna vistas nära okända människor, i rädsla för att de ska smitta mig, säger Johan. Detta är också orsaken till att Johan har fobi för lokaltrafik. Buss och tåg anser han vara de absolut värsta transportmedlen. De trånga utrymmena i bussen gör det svårt att fly från en potentiell fara. Johan berättar att det går att sticka knivar genom de mjuka bussätena, vilket ökar risken för knivhuggning. Otryggheten uppstår lättare när Johan är ensam eftersom risken att bli attackerad är mindre i grupp. Han åker hellre lokaltrafik i vänners sällskap. - Jag avskyr tåg, eftersom jag vet att det är långt till hjälp mellan de olika stationerna. Ofta finns det alkoholiserade personer på tåget. Folk på tågen stinker, som om det vore förbjudet att ta en dusch innan man åker tåg, säger Johan. Om Johan måste ta tåget, väljer han första klass före turistklass. På andra våningen i tågvagnen kan han ta avstånd från de andra passagerarna. Allra helst väljer han taxi eller flyg framför något annat transportmedel. Eftersom flygpassagerare blir kroppsvisiterade är knivar och vassa föremål osannolika, vilket minskar risken för överfall. Tunnelbana går också bra, eftersom utrymmena i gången är relativt stora och avstånden mellan metrostationerna är korta. I tunnelbanan är sätena oftast gjorda av plast, vilket minskar risken att bli knivhuggen bakifrån. - Grejen är den att jag vet att det inte är så här man ska resonera. Det är löjligt, men för mitt egen mentala hälsa är det smart. Undvik så lever du längst. Det här är det bästa sättet för mig att hålla mig frisk och att inte bli attackerad, säger Johan. Johan växte upp i ett litet samhälle och hade under de tidiga

032

•

studentbladet

• april

tjugohundraelva

levnadsåren bara en liten grupp kamrater. När han började dagis blev han genast mobbad av de andra barnen, en mobbning som kom att fortsätta i 8 år. Johan tror själv att detta är orsaken till att han är rädd för att utsättas för okända människor. - Det är värt att betona att det är en verklighet som har växt fram med tiden. Om jag tvingas att umgås med okända människor så tror jag att någonting dåligt kommer att hända mig. Fast jag är en vältränad karl på 85 kilo, har gått karate och kan slå mig fri från nästan vad som helst, så känner jag mig ändå otrygg, säger Johan. Fobierna tar sig uttryck i många, vardagliga val och situationer. Om Johan går förbi någon som han tycker ser ovårdad ut, håller han alltid andan. Om han ser en människa som ser suspekt ut eller som stämmer in på Johans egna stereotypier, kan han iaktta personen och förvänta sig att någonting farligt kommer att hända. När Johan går och lägger sig på kvällarna så måste han skapa en så kontrollerad miljö som möjligt för att kunna sova. Om sängen står med sidan mot en vägg, sover Johan alltid med ryggen mot väggen för att inte bli överraskad bakifrån. - För mig är det här en intelligent uträkning. Med ett IQ på 135, är det här saker jag har tänkt ut logiskt för att skydda mig. Om alla satte sig ned och analyserade situationen bit för bit så tror jag att de skulle komma fram till samma resultat, säger Johan. Eftersom Johan inte anser att hans fobier begränsar honom i vardagen, har han aldrig uppsökt psykologisk hjälp. Han har heller aldrig fått sina tvångsföreställningar bekräftade av en psykolog. - Mina fobier påverkar mig egentligen inte. Jag anser att jag har dem under kontroll eftersom de aldrig orsakar panik. Jag kan trotsa min rädsla om jag måste, men jag vill absolut inte och har ett förebyggande tankesätt i situationer så långt det går. Johan anser att vi alla är djur innerst inne. Även om vi människor har smarttelefoner, kommunicerar på olika språk och lever i ett högteknologiskt samhälle, så finns de grundläggande behoven och vår överlevnadsinstinkt kvar. – De grundläggande behoven finns hos alla. För vissa är dragen starkare än för andra. Jag är överförsiktig mot människor. I ett samhälle där vi inte skulle vara så högteknologiska skulle jag vara normal, men bara för att vi är så standardiserade så sticker jag ut, säger Johan.

Biovetenskap och medicin

Effektivt prep-ĂĽr fĂśr dej som i framtiden vill studera medicin, odontologi, veterinĂ¤rmedicin eller farmaci. Centrala Ă¤mnen: kemi, biokemi, fysik, fysiologi, anatomi, genetik, nĂ¤ringslĂ¤ra mm. VĂĽr ansvariga lĂ¤rare Ă¤r FD i medicinsk genetik.

Hundkonsult

FĂśr dej som vill jobba med hundar! Vargens och hundens beteende, sprĂĽk, anatomi, fysiologi och genetik. Avel, nĂ¤ringslĂ¤ra, etik och djurskydd, problembeteenden och lĂśsningar m.m. StudiebesĂśk och praktik. VĂĽr ansvariga lĂ¤rare Ă¤r FM i biologi samt leg. klickertrĂ¤nare och hundterapeut.

Internationell kommunikation

FĂśr dej som vill trĂ¤na upp dina fĂ¤rdigheter infĂśr arbete och studier i internationell miljĂś. Praktiskt arbete med gĂ¤stande utlĂ¤ndska elever, resor till Sverige och Ryssland, ryskt kultur- och samhĂ¤llsliv, interkulturell kommunikation, det mĂĽngkulturella samhĂ¤llet, EU-kunskap, internationell politik m.m. VĂĽr ansvariga lĂ¤rare Ă¤r PM i statsvetenskap.

SmĂĽdjur

FĂśr dej som vill jobba med djur i framtiden. Etik och djurskydd, djurens beteende, sjukdomar, anatomi, inlĂ¤rning m.m. Studieresor och praktik. Ta med ditt eget djur till skolan! VĂĽr ansvariga lĂ¤rare Ă¤r FM i biologi samt leg. klickertrĂ¤nare och hundterapeut.

Swedish for Immigrants I

For those who want to learn the Swedish language in their new country. Swedish, Culture and Society, everyday knowledge, Finnish and English will be studied and practiced. Our course leader also comes from a foreign background.

Swedish for Immigrants II

For those who have already had time to learn some Swedish and want to deepen that knowledge. Swedish, Culture and Society, Finnish and English studied. A work experience period will also take place. Information och anmĂ¤lningar pĂĽ vĂĽr hemsida!

hos mĂ¤nniskan, men om rĂ¤dslan Ă¤r obefogad kallas den fĂśr fobi. En del har lĂ¤rt sig leva med sina rĂ¤dslor, medan andra drabbas av ĂĽngest till fĂśljd av skrĂ¤ck som begrĂ¤nsar det vardagliga livet. Forskarna vet Ă¤nnu mycket lite om orsaken bakom fobier. Negativa upplevelser och kĂ¤nslan av otrygghet i barndomen pĂĽverkar utvecklingen av tvĂĽngsfĂśrestĂ¤llningar. Enligt minna martin, psykolog vid StudenthĂ¤lsan i Ă&#x2026;bo, har fobier ocksĂĽ genetisk grund. - De som Ă¤rver fobier utvecklar lĂ¤ttare fobier, medan andra kan reagera pĂĽ stress med till exempel panikattacker eller Ă¤tstĂśrningar. Typiskt fĂśr vuxna som lider av fobier Ă¤r att de haft mycket rĂ¤dslor som barn. KĂ¤nslan av trygghet i livet pĂĽverkar huruvida vi utvecklar fobier, sĂ¤ger Martin. Djur-, insekts- och spindelfobi Ă¤r allmĂ¤nna tvĂĽngsfĂśrestĂ¤llningar som var och varannan kĂ¤nner till. Det mĂĽnga inte vet Ă¤r att sociala fobier Ă¤r vanligast i dag, ocksĂĽ bland studerande. I takt med att kraven pĂĽ hur vi ska bete oss Ăśkar, blir de sociala fobierna allt mer fĂśrekommande i samhĂ¤llet. Studerande som befinner sig i en livssituation prĂ¤glad av stress kan uppleva otrygghet i tillvaron. Detta gĂśr ocksĂĽ att rĂ¤dslor utvecklas. - Sociala fobier Ă¤r vanligare Ă¤n att vara rĂ¤dd fĂśr spindlar. Att vara tillsammans med mĂ¤nniskor pĂĽverkar vad man tĂ¤nker om sig sjĂ¤lv. Spindlar kan vara obehagliga, men de pĂĽverkar inte personligheten. Enligt Martin har en tredjedel av alla studerande i vĂ¤rlden en fobi fĂśr att tala infĂśr andra mĂ¤nniskor. En tiondel av studerande i vĂ¤rlden har allvarliga fobier nĂ¤r det gĂ¤ller att tala infĂśr grupp. Martin tror inte att Ăśkade gruppdiskussioner och offentliga fĂśredrag i undervisningen Ă¤r en lĂśsning pĂĽ problemet. I stĂ¤llet Ă¤r det publikens uppgift att visa att det Ă¤r accepterat att vara nervĂśs och blyg. - Det mĂĽste ske en fĂśrĂ¤ndring i kulturen. Vi har en kultur som inte tĂĽl att mĂ¤nniskor Ă¤r annorlunda. Om man Ă¤r blyg eller visar sig nervĂśs under ett fĂśredrag i klassen ses det som ett negativt drag. Att visa sig svag Ă¤r inte accepterat i samhĂ¤llet. Det gĂśr att mĂĽnga blir rĂ¤dda fĂśr att vara spĂ¤nda, sĂ¤ger Martin. FĂśr den som drabbats av fobier hjĂ¤lper det inte att omgivningen fĂśrsĂśker intala att det inte finns nĂĽgon orsak att vara rĂ¤dd. Det stĂ¤rker bara kĂ¤nslan av att inte bli accepterad. FĂśr den som blivit drabbad, kan ĂĽngesten och skrĂ¤cken ta mycket tid av den drabbades tankar. Som vĂ¤n Ă¤r det viktigt att lyssna och hjĂ¤lpa den drabbade att mĂśta sin rĂ¤dsla i smĂĽ etapper.

... Ă¤r en naturlig instinkt

Runebergsgatan 16-18, PB 157 06101 BorgĂĽ â&#x20AC;˘ 019-5769500 info@akan.ďŹ â&#x20AC;˘ www.akan.ďŹ

PASSION

HAR DU EN FĂ&#x2013;R ORD, BERĂ&#x201E;TTELSER, TEXTER?

I en vĂ¤rld full av texter behĂśvs textexperter. Vill du arbeta som ĂśversĂ¤ttare eller tolk, kulturjournalist, sprĂĽkkonsult, Ă¤mneslĂ¤rare? Eller kanske med bokutgivning eller forskning? 6WXGLHP|MOLJKHWHU Sn VYHQVND YLG )LQVND ÂżQVNXJULVND RFK QRUGLVND LQVWLtutionen: SVENSK Ă&#x2013;VERSĂ&#x201E;TTNING

NORDISKA SPRĂ&#x2026;K

NORDISK LITTERATUR

FINSKA SPRĂ&#x2026;KET

Bli sprĂĽkexpert inom den offentliga sektorn, nĂ¤ringslivet och internationell kommunikation. Bygg broar mellan sprĂĽk och kulturer! Bli kulturfĂśrmedlare!

Studera svenska och andra skandinaviska sprĂĽk â&#x20AC;&#x201C; som sprĂĽk och som mera Ă¤n bara sprĂĽk, som samhĂ¤llsfenomen och uttryck fĂśr kultur och identitet!

Bekanta dig med litteraturen i Norden och i vĂ¤rlden â&#x20AC;&#x201C; och gĂśr djupdykningar i den litterĂ¤ra textens egen vĂ¤rld!

6WXGHUD ÂżQVND VSUnNHW och inhemsk litteratur, en kombination som ger goda mĂśjligheter till arbete â&#x20AC;&#x201C; huvudstadsregionen har en skriande brist pĂĽ Ă¤mneslĂ¤rare L ÂżQVND

GĂ&#x2013;R DITT VAL MED FĂ&#x2013;RNUFT OCH KĂ&#x201E;NSLA! 6|N WLOO )LQVND ÂżQVNXJULVND RFK QRUGLVND LQVWLWXWLRQHQ YLG +HOVLQJIRUV XQLYHUVLWHW /lV PHUD Sn ZZZ KHOVLQNL Âż VXS DQWDJQLQJ LQGH[ KWPO

Är paljetter för flickor?

sex och relationer

Var är du, mediaflata?

Vi känner alla till honom. Han finns på varje redaktion, i varje produktionsbolag och i varje tv-program. Han vimlar runt i kändisvärlden och underhåller oss på film och i ra-

dion. Han är mediabögen. I dag är det mera en regel än ett undantag att vi har både halv- och helkändisar som är öppet homosexuella. Och kudos till dem, jag ser inget hellre än att alla får vara sig själva i vår gemensamma värld. Det som ändå gör mig fundersam är avsaknaden av homosexuella kvinnor i rampljuset. I en snabbt utförd gallup i min vänskapskrets var den första och enda finländska lesbon vi kom att tänka på ”hon som fick sparken från Lapin Kansa”. Alltså Johanna Korhonen. Utländska kändislesbon gick lite lättare, Eva och Efva, Ellen och Portia. Kändisbögarna kunde radas upp från Helsingfors till Utsjoki, från New York till Hollywood. I jämlikhetens namn ska det väl finnas lesbiska kändisar i samma mån som bög”Får bögarna all kändisar? Eller är det så att glitter, glamour det är mer accepterat att vara bög än flata? Är det så att hooch alla kvicka mosexuella kvinnor antingen kommentarer?” associeras med lastbilar, hår under armarna eller radikalfeminism medan bögar får all glitter, glamour och alla kvicka kommentarer? Har vi blivit övertagna av homokönsroller? En känd svensk fotbollsspelare kom nyligen ur skåpet och blev bemött av stående ovationer. Han fick ryggdunkningar och man talade om vilket steg det var för machosporten fotboll att nu ha en homoikon. Jag tror knappast hurraropen vore lika höga om nån av våra nyhetsankare eller prime time-programvärdar skulle komma ut som flator. Jaha, skulle man säga, och kanske till och med ge henne sparken. Vi saknar förebilder för homosexuella kvinnor i Finland. Vi behöver visa att det finns alla sorter av oss, att lesbon inte är jobbiga, argsinta brudar – som man tycks tro. Men mest av allt behöver vi nog skippa alla bilder helt och hållet och bara vara. Vi behöver lite andrum och vi behöver låta alla vara sig själva och leva sitt eget liv. Kuva dig aldrig. Du är bra. Skribenten är Stbl:s redaktionssekreterare.

motpoler

034

•

studentbladet

• april

catariina salo

tjugohundraelva

I januari skrevs det i bloggosfären om en klädkedja vars barnkläder inte följde en sund logik. Samma storleks kläder var i verkligheten olika stora beroende på vem kläderna tillverkades för. Det här kommenterades med konstaterandet att kläderna som var tänkta för pojkar var större för att pojkar friare skulle kunna busa. Flickkläderna var däremot tajtare för att flickor inte bryr sig om bus och för att de vill ha kroppsnära kläder. t E X T c a t a r i i n a s a lo • f o t o h e i d i lu n a b b a

yvärr är det så att pojkars kläder oftare är gjorda för aktivitet än flickors, säger sara sundell på Folkhälsan. Det här är en mall vi har för könen, pojkar förväntas vara aktiva och klättra i träd medan flickor förväntas ta det lugnt. Sara ansvarar för Folkhälsans pilotprojekt för jämställdhet på dagis. Projektet innefattar två dagis var man filmat personalen i det dagliga arbetet och därefter kunnat observera hur man behandlat barnen. Det har till exempel visat sig att pojkar ofta får mer hjälp med på- och avklädning av ytterkläder än flickor. Flickor får däremot längre samtal med vuxna medan pojkarna ges korta kommandon. Det är också vanligt att barnen delas upp i grupper enligt kön och inte enligt de individer barnen är, vilket påverkar barnets syn på sitt eget kön. På pilotdagisarna koncentrerar man sig på individen hellre än könet. Resultaten har blivit att barnen oftare blivit kompisar med någon av det motsatta könet och inte fallit inom ramen för könsrollerna. - Det viktigaste är att se fördelarna.

Det handlar ju inte om att ta bort något från barnen utan att ge fler möjligheter. Man kan vara en prinsessa som tycker om att klättra i träd, klappa hästar och spela fotboll, säger Sara. Att hålla fast vid de trygga könsramarna gör det lätt för oss vuxna att agera, men ramar stänger in och låser om. Förväntningarna på barnen blir enligt ramarna olika och de får inte samma förutsättningar och möjligheter att klara sig i livet. Sedan 70-talet har vi både gått framåt och bakåt på jämställdhetsplanet. Speciellt flickor har idag större möjligheter att verka på ett brett plan. Pojkar begränsas inte heller lika mycket av könsroller som för ett par decennier sedan. I kläd- och leksaksväg ser vi det motsatta. Butikerna dignar av leksaker och kläder som tydligt riktas till kön. - Visst, man säljer ju mera om man inte kan använda samma kläder och leksaker till ett syskonpar av olika kön. I dag frågar man till och med om presenten är till en flicka eller pojke om

man ber att få den inslagen, så att presentpappret ska motsvara könsstereotypin, konstaterar Sara.

sin utställning Tvillingar undersöker fotokonstnären heidi lunabba hur man med hjälp av kläder och accessoarer framhäver ett barns kön. I grupper har barn fått klä sig i både typiskt flickiga och typiskt pojkiga kläder. Grupparbetena har resulterat i ett memoryspel och en fotoutställning. I fotoutställningen har man digitalt sammansatt två bilder så att slutresultatet är en bild på samma barn i både flick- och pojkkläder – barnet blir sin egen tvilling. På många av bilderna kan man verkligen inte se om barnet är flicka eller pojke och det bevisar hur mycket plagg och färger spelar in i könsbestämningen. - Barnen var väldigt intresserade av projektet. Visst fanns det en del som först var lite tveksamma till att klä på sig "fel kläder", men som sedan ändå tyckte det var roligt med rollbytet, säger Heidi Lunabba om projektet. Det finns en naturlig förväntan att man som barn ska tycka om kläder riktade till det egna könet. Barnen vill bli accepterade och vara en del av en grupp. Samtidigt tar de intryck av varandra och av sina föräldrar och avspeglar de roller de ser. - Pojkar tycker också om söta, rosa saker men det är flickorna som får det bekräftat att det är okej att tycka om sådant – och vice versa, tror Heidi. Därför blir det en norm att pojkar hellre vill ha tuffa grejer, de får bekräftelse för att tycka om brandbilar. På Folkhälsans pilotdagis har man också använt bilder i sin pedagogik. För att föda diskussion har man bland annat använt sig av foton där en barbie kör motorcykel och en actionman sköter barn. - Barnen är mottagliga för liknande diskussioner, säger Sara Sundell. Först kan de vara tveksamma till om mammor verkligen kan köra motorcykel men när de funderat en stund accepterar de saken naturligt och snabbt. Det är en lång, och ibland smärtsam process att ändra sitt beteende gentemot barn. Det farligaste är att tro att man redan är jämställd, då vägrar man inse att det finns Tvillingar – Heidi Lunabba problem – man • Visas fram till 22.5 håller sig hell• Finlands fotografiska museum, re till de trygga Processrummet könsrollerna. Det • Öppet ti-sö 11-18 tar tid att erkän- • Fritt inträde till utställningen na för sig själv att • Vill du själv vara med? man inte är per- Gå till www.inartproject.info fekt och att det och klicka på DO. finns möjligheter till ett mer jämställt bemötande av barn.

motpoler

ted urho

Mustaschens återkomst

Varje vår går jag igenom samma ritual: när isarna börjar smälta får jag ett grymt begär att anlägga en tangorabatt. I flera veckor hänger sedan fiskpinnen med, soppstopparen som vissa kallar den, till omvärldens stora förtret. Mustaschen har ett kraftigt maskulint, kreativt, alfahaneaktigt signalvärde, se bara på John Waters, Freddie Mercury och CGE Mannerheim. Ja, Mannerheim. Vad annat kan man anta om en kille som mestadels umgicks med män, oftast klädd i ridstövlar. Det gör ju inte honom till en sämre marskalk. Dessa mustaschförkämpar till trots verkar ändå min mustasch alltid väcka anstöt. Det är ju inte som om jag bara skulle ha några post-pubertala fjun eller en rad med långa tantstrån som pryder min övre läpp. Nej, tvärtom, det är fråga om ett hederligt, tätt, något rödaktigt praktverk som parkerat sig under min näsa. ”Det är fråga om ett Att bära mustasch i denna hederligt, tätt post-postmoderna värld med praktverk som sina tvetydiga genusnormer parkerat sig under och oklara könsroller är ett min näsa.” sätt för oss män att visa att vi ännu finns kvar. Våra värderingar må vackla och förändras, men våra mustascher sitter stolt där de skall. Alla dessa stora tankar till trots står det nuförtiden prydligt framställt en rakhyvel och en flaska raklödder i badrummet när jag stiger upp för att genomföra morgontoaletten. Lika nitiskt som jag till kvällen plockar undan dem och gömmer dem längst in i badrumsskåpet, står de där i givakt på morgonen, likt raska soldatgossar i väntan på permission. Budskapet är således ganska så klart. Varje vår går jag igenom samma ritual: när isarna smultit råkar jag ut för ett grymt påtryck att riva upp tangorabatten. Hoppas det blir en kall vår i år. Skribenten är programledare på Radio X3M och (tillsvidare) stolt mustaschiär.

LI ANDERSSON Egentliga Finland

GRUNDINKOMST, KLIMATLAG OCH AVGIFTSFRI UTBILDNING! VALFEST i Kerttu, Åbo 6.4. Iida Umpikuja, Asa, Ilkka Kalevi Tillanen, Swaying wires www.liandersson.net Betalare: stödgruppen

april tjugohundraelva

•

studentbladet

•

035

QA SVAR PÅ LIVETS STÖRRE OCH MINDRE FRÅGOR

Bli en drömdejtare Dokumentärfilmen Sinkkuelämän säännöt har premiär den första april. I filmen söker fyra män kärleken i Helsingfors. Vi bad regissören och huvudrollsinnehavaren Tonislav Hristov om hjälp för att hitta rätt i dejtarens snåriga djungel. t E X T c a t a r i i n a s a lo f o t o m a ll a hu k k a n e n

01 • Hur ber man någon på dejt? För det första måste man göra ett gott intryck. Man får inte vara för påflugen, vilket många utländska män de facto är. Man måste gå långsamt och visa att man är en bra typ. Facebook är också bra, man kan chatta lite med varandra först och sedan gå på dejt. 02 • Vem ska egentligen betala på en dejt? Det där är knepigt. Jag kommer ju från Östeuropa och hos oss är det alltid mannen som betalar, även om man är gifta. Här i Finland är det mera som ett shackspel, man måste hela tiden läsa av sin dejt för att undvika att förolämpa henne. Jag har inget emot att båda betalar sin egen del på en dejt, men det är svårt att veta i förväg hur man ska gå till väga. 03 • Vilket är det bästa stället att gå på dejt? Om det är en första dejt måste det vara en allmän plats i centrum. Det kan vara bra att gå på middag på en luftig och stilren restaurang. Det ska inte vara en för intim stämning om man inte känner varandra så bra. Om man däremot är bekanta från tidigare är alltid små italienska pastaställen att rekommenderas!

”Dejtingspalter i både tidningar och på internet kan vara intressanta. Det kan resultera i ett äventyr.” 04 • Är blinddejter en bra idé? Om en blinddejt är arrangerad av en gemensam vän kan det vara en bra idé. Då finns det ett ömsesidigt förtroende. Personligen tycker jag att dejtingspalter i både tidningar och på internet kan vara intressanta. Det kan resultera i ett äventyr. 05 • Hur ser en perfekt dejt ut? Det beror på vad man är ute efter. Om man är ute efter ett one night-stand

slutar den perfekta dejten förstås i sex. Är man däremot ute efter ett förhållande är en kyss det perfekta slutet. Rent matematiskt har man räknat ut att man ska spara sig till tredje dejten med att ha sex om man vill ha ett lyckat förhållande, men personligen tror jag inte på det. Alla är så upptagna i dag och tappar snabbt intresset så man måste känna efter. Det räcker inte heller med att gå ut varannan vecka, man måste träffas oftare om det ska leda till något.

Abiturient – skriv ett reportage!

ycker du om att skriva och fotografera? Vill du bli publicerad i en tidning? Delta i Studentbladets reportagetävling och få ära och berömmelse – och pengar. Sitt 100-årsjubileum till ära utlyser Stbl en reportagetävling för abiturienter. Vinnarna blir publicerade i jubileumsnumret som utkommer i november. Huvudvinsten är ett stipendium på 200 euro. Ett reportage är en lite friare artikel som ofta illustreras med bilder. Stilen får vara mer personlig än i en nyhetsartikel. Kolla till exempel in reportaget om fobier eller porträttet på Paleface i den här tidningen! Temat för reportaget är FÖRÄNDRING. Skriv en text på ca 3500-5000 tecken och illustrera med 1-3 bilder. Texten kan vara ett personporträtt, en skildring av ett samhällsfenomen eller en nyhet du vill skriva mer om. Skicka in din text till red@stbl.fi före 31.5.2011. Märk texten med namn, adress och vilken skola du går i. Vinnarna utses i september 2011. I juryn för tävlingen sitter Studentbladets chefredaktör fanny tema: lindholm, författaren för Stbl:s 100-årshistorik och den gamla g Stbl-redaktören henrik stenbäck, Hbl-journalisten och gamla Stblförändrin redaktören marianne sundholm och humormakaren och redaktören på radio Extrem ted forsström. Lycka till!

STUDIER MED MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET I FOKUS Sociologi Journalistik Socialt arbete Statskunskap Rättsvetenskap Socialpsykologi Läs mer på www.helsinki.ﬁ/sockom 036

•

studentbladet

• april

tjugohundraelva

Vi tar över riksdagen!

Valseger till vänstern!

9 valteman 48 kandidater Rösta på den unga vänstern! vasemmistonuoret.ﬁ/vaalit (bara på det andra inhemska )

Grundinkomst! 6+6+6-föräldraledigt! Avgiftsfri utbildning! 10 € i timmen! Klimatlag! Öppna gränser! Röd miljöpolitik!

Vänsterunga

Vänsterunga rf.

SVENSKA SOCIAL- OCH KOMMUNALHÖGSKOLAN

de invalda hade

4 , 3 gånger

h ö g re medelinkomst ä n de röst-

b er ättigade ( r i ks dagsvalet 2007)

LIVEt

april tjugohundraelva

•

studentbladet

•

037

FÅ vårunderhållning

Arrangemang i april Stbl delar med sig av intressanta tips och händelser som ramlat in.

t E X T r e da k t ion e n f o t o c ata r i i n a s a lo

038

•

studentbladet

• april

tjugohundraelva

Fina foton Årets examensarbeten från Yrkeshögskolan Novias fotolinje ställs ut i Vasa konsthall.

Är du intresserad av unga fotografers verk och konst ska du ta dig till konsthallen och checka utställningen RE:search mellan 2.4 och 21.4.

Billig brunch För alla morgontrötta figurer som behöver en kick off för dagen, ska visa upp

studiekortet och äta frukost för 7 euro på Qulma i Kronohagen. På menyn är valfri macka, äkta youghurt med hemligt tillägg, vitaminshot, juice och kaffe. Gör vardagen lyxig mellan klockslagen 8.30 och 10.30 på Mariagatan 13 B i Helsingfors.

Räddande ängel Ett forskarlag vid University of Nothingham säger att kackerlackor

kommer att rädda livet på människan en dag. Hjärnan hos kackerlackor innehåller antibiotiska ämnen som kan döda nittio procent av alla bakterier utan att skada mänskliga celler. Upptäckten kan var en möjlighet att behandla multiresistenta bakterieinfektioner med.

En sladd räcker till överenskommelse med de största mobiltelefontillverkarna att det från och med början på år 2012 ska finnas en laddare som fungerar för alla mobiltelefoner inom Europeiska Unionen. Laddaren som ska fungera för alla mobiler är ett mera miljövänligt alternativ och praktiskt framföra allt summerar mobiltelefonbolagen och unionen. Däremot ser man ingen ljusare framtid för bärbara datorer, laddarna för datorerna förblir individuella.

EU har kommit

Lyckobringare Enligt den brittiska undersökningen Understanding Society är barnlösa par i medeltal lyckligare. 40 000 av de intervjuade familjerna var av den åsikten att de var som mest olyckliga i sitt parförhållande då barnen var i förskoleålder. Graden av lycka växte i takt med att barnen blev äldre.

Paleface i Åbo Paleface spelar på Klubi i Åbo den 13 april. Dörrarna öppnas klockan 20:00 och biljetter kan köpas från Tiketti för 12 euro.

Tomt i skåpet? Är du utled på att gå till mataffären? Då är Åboföretaget Mat Till Fyra något för dig. Varje vecka får man hemlevererat en kasse mat som innehåller både recept och 5 dagars matingredienser som räcker för cirka fyra personer. Företaget startades av en studerande vid Åbo Akademi och som just nu har en kampanj på Facebook. För var hundrade ”like” på företagets Facebooksida lottar man ut en kasse mat. Så om du vill vinna gratis mat för en vecka ska du logga in på Facebook och tycka till.

april tjugohundraelva

•

studentbladet

•

039

fem säsongråvaror

SE kultur

Sparrissäsongen är här! Kostar från 4 euro kilot.

Rädisor är både vackra och goda. Kostar cirka 2 euro kilo.

SPEL

En pixlig käftsmäll

tEXT BENJA M IN KN O P M AN Hur skulle kändisslagsmålet Super Smash Bros se ut på Gameboy? Den frågan har amerikanska dan fornace ställt sig. Och inte nog med det. Han har dessutom kodat ihop en egen 8-bitstolkning av det hyllade Nintendo 64-liret, där spelhjältar från nu och då gör upp om vem som kan titulera sig herre på den digitala täppan. I gratishistorien Super Smash Land får du välja mellan sammanlagt fyra karaktärer – rörmokaren Mario, chockråttan Pikachu, rosafluffiga Kirby och den metrosexuella alven Link. Du kan kämpa mot upp till tre kompisar, eller träna med datorstyrda motståndare. Allt till tonerna av klassisk bitpop, och inramat av en grafik som bäst beskrivs som fyra nyanser av grönt. Lika omvälvande som originalet blir spelet förstås aldrig. För att inte tala om de färskare versionerna till Gamecube och Wii. Men som pausunderhållning stjäl Super Smash Land lätt några minuter. Och som teknikexperiment är det synnerligen intressant. I stället för att skicka sina advokater på Dan Fornace borde Nintendo tacka honom, kanske ge honom ett jobb. Kanske, tillsammans med Fornace, ge världen ett riktigt bärbart Super Smash Bros. Det vore verkligen vara på tiden.

MATLAGNINGSKURS

OM NOM NOM!

Studerande håller kurs i hur tillreda billig och hälsosam mat på rekordtid. Rådet är att köpa säsongråvaror, skippa halvfabrikat och tillreda mat i sällskap. t E X T E M E L IE JAK O BSS O N f o t o c a t a r i i n a s a lo

Red.anm. Det här är inte den riktiga Krea-statyetten.

KREA-GALAN 2011

KREATIVT I PAMPAS

Fredagen den 11 mars hölls tidernas första Kreagala i Vasa. Under kvällen prisades de främsta kreatörerna i Österbotten. t E X T E M E L IE JAK O BSS O N

Du hittar Super Smash Land (demo) på www.danfornace.com

•

studentbladet

Säsongen för årets godaste ägg har börjat. Påskägg säljs i en matbutik nära dig till varierande priser.

Piffa upp salladen med vårlök. Från två euro uppåt.

Spelvärldens motsvarighet till Celebrity Deathmatch blev plötsligt väldigt mycket mindre och sötare. Säg hej till Super Smash Land.

040

Rosta rödbetor i ugn, billigt och gott. Nästan gratis, en euro kilo.

• april

tjugohundraelva

och karin rosenberg läser till hushållslärare vid Åbo Akademi i Vasa för fjärde året. För dem som studerar till hushållslärare är det obligatoriskt att ha tre projektkurser. Ahrenberg och Rosenberg valde att rikta sig till universitetsstuderande trots att de i framtiden kommer att undervisa högstadieelever. De unga förmågorna lockar deltagare med slagkraftiga teman som till exempel romantisk middag för två, förfestmat och exotiska delikatesser. – De som deltar vill faktikst lära sig något nytt och är ivriga på att prova på nya saker, säger Rosenberg. Hela idén med kursen är att studerande ska lära sig att det finns ett lättare, hälsosammare och billigare alternativ till den mat som lagas. Att köpa alla råvaror och laga mat från grunden blir billigare än att köpa halvfabrikat. Problemet med studerande är att de ofta

Ann-Louise Ahrenberg

vill mer än vad det blir av. Studerande är medvetna om hälsosam mat idag, men följer de gyllene reglerna för en hälsosam livstil. – Därför vill vi med vår kursuppsättning väcka ett intresse för matlagning och bevisa att man inte behöver laga avancerade rätter för att det ska bli gott, säger Rosenberg. Flickorna betonar säsongsråvaror och att samtidigt ta den ekonomiska aspekten i beaktande. De vill också uppmärksamma att det går att äta mångsidigt och varierande med en studerandebudget. Tipset är att samla sina kompisar och laga mat, då är det roligare och lättare. – Det är viktigt att man gör något man känner att man kan och själv tycker är gott, säger Rosenberg. Intresset för kursen var stort och kursen är fullsatt.

Temat var Loveboat som syftar på den populära tv-serien. Över 300 personer valde att tillbringa kvällen för att uppmärksamma österbottnisk kultur och stora delar av den österbottniska kultureliten fanns också på plats. Som konferenciär fungerade carola sarén skådespelare på Wasa Teater. I sitt välkomsttal fick hon ”ett samtal” av Johanna Tukiainen och skämtade om bland annat riksdagsman Ilkka Kanerva och Vasa stads före detta stadsdirektör Markku Lumio. Kreatörerna nominerades under november månad och totalt blev 74 personer nominerade inom tolv olika kategorier. Därefter skulle en jury på sju personer välja ut en vinnare per kategori. - Alla var duktiga och man vill ge dem alla ett pris. Men vi har varit eniga i våra val, säger ann-luise bertell, teaterchef vid Wasa Teater och jurymedlem. Bertell tycker att det är bra att så många fina idéer får uppmärksamhet. Enligt henne behövs det också en gala av detta slag i Vasa. - Det behövs en glammig tillställning under vintermånaderna och jag hoppas att galan ordnas fler år, säger hon. I kategorin Årets idé vann konstverkstaden Malakta, som drivs av ann-maj granstubb och jukka rajala granstubb. Malakta verkar i ett gammalt mejeri i Malax som har blivit en etablerad plats för den kreativa branschens

skapare på bara några år. Där samlas filmmakare, konstnärer och kreatörer. - Det var en ära att bli nominerad och roligt att få vinna. Vi skapar och lever ut vår idé, säger en glad Ann-Maj Granstubb. Juryn i Kreagalan år 2011 valde också att dela ut ett hederspris, kallat Årets kulturgärning. Valet föll på föreningen Skafferiet och deras verksamhet vid Ritz. De fick priset för att de visat framåtanda, engagemang och vågat gå sin egen väg. Samtliga vinnare fick en prisstatyett specialdesignad av formgivaren magnus lindström. Själva galan var uppdelad i två akter med en mingelpaus. Innan pausen underhöll två dansare från föreningen Watt också med en dansföreställning. frank a. unger var nominerad i kategorin Årets fotograf. Unger har studerat på fotolinjen vid Novia och blev utexaminerad år 2009. Frank tyckte det var roligt att bli nominerad. patricia rodas blev nominerad till årets fotograf. Kreagalan var inte bara populär bland medierna. Utrymmet var fyllt av uppklädda människor med champagneglas i händerna, fotografer på jakt efter nominerade och journalister som vill vara först med att intervjua vinnare. Galan kan vara början på en ny österbottnisk kulturtradition. Arrangörerna för galan var Juthbacka kulturcentrum och Produform Österbotten.

UTSTÄLLNING

Färger! Former! Frihet! Antingen hatar eller älskar du Marimekko. Den som älskar det purfinska brandet känt för sina grafiska former närapå svimmar av förtjusning när den stiger in på Designmuseet i Helsingfors i vår. Stället svämmar över av gamla klänningar, tyger, tröjor och prylar – allt av Marimekko och allt vintage. Det handlar om utställningen Marimekkoliv – 60 år färger, ränder och former som finns till påseende fram till slutet av maj på Högbergsgatan. Utställningen, som är uppbyggd i kronologisk ordning får marimekkoälskaren att närtill röras till tårar. Vi ser Tasaraita-seriens utveckling, gamla vackra färgsättningar av det klassiska mönstret Kaivo, underbara 70-talsklänningar och nyare festblåsor undertecknade Jukka Rintala. Bland alla tyger och mönster kan du följa Marimekkos historia från dess grundande år 1951. Du följer dem genom de blomstrande åren på 60- och 70-talen till företagets svarta period på 80-talet och fram till den nya gulderan på 2000-talet. Om inget annat intresserar kan du med glädje gå in i 90-talsrummet och fnissa åt jeansjackan i spräckligt varanmönster eller de hippa grön-röd-blåa tygerna. Ack du ljuva nittiotal, musiken gjorde du bra men din klädstil hoppas vi hålls borta ett tag till. Catariina Salo MARIMEKKO Annika Rimala, Saniainen mekko / dress, Pilvi kangas / pattern 1964. Foto: Rauno Träskelin

VÄSTRA NYLANDS FOLKHÖGSKOLA Utveckla din begåvning – skapa dig färdigheter! På en timmes avstånd från såväl Helsingfors som Åbo finner du en levande och kreativ studiemiljö i Västra Nylands folkhögskola i Karis. Flere språk talas i skolan varje dag. Undervisningsspråken är svenska och engelska. Preparera dig för vidare studier och arbetsliv! Direktansökan 13.6 och 8.8.

Läsåret 2011–2012 kan du välja bland följande ettåriga linjer:

Konststudier

Bildkonst och konsthantverk *)

Språk och akademiska studier Språk och turism

Fotokonst *) Traditionell och digital

Finska för svenskspråkiga NY LINJE!

Webbdesign och grafisk produktion

Svenska för finskspråkiga

Seriekonst och grafisk design

CDM - Culture & Communication

Inredning och rumsplanering

Natur och medicin

Evenemangsproduktion NY LINJE!

Juridiska programmet

Dans

Vi har också en tionde klass!

Teater *) Möjlighet till vidarestudier på universitetsnivå i England

Västra Nylands folkhögskola

Pumpviken 3, 10300 Karis

www.vnf.fi

019 222 6025

april tjugohundraelva

•

info@vnf.fi

studentbladet

•

041

ÄT ÄTA BÖR MAN

MAT

Präktig paj Matgurun Marina lär oss inte bara göra paj, hon lär oss konsten till en riktig quiche. F OTO M ARINA EKR O O S

quicHe lorraine Fyllning • 200 g rökt bacon • 2 dl grädde • 4 st ägg • 200 g crème fraiche Botten Skär det kalla smöret i kuber. Häll över mjölet och blanda med fingrarna. När blandningen är ganska jämn, tillsätt ägget. Blanda in ägget i smeten och forma en boll av det hela. Låt stå svalt. Kavla degen tunt och placera ovanpå pajformen. Tryck ner degen i formen och snygga till kanterna. Stick små hål i bottnen med en gaffel och sätt över ett bakplåtspapper med torkade ärter på. Grädda i 170 ° i cirka 15 minuter. Ta bort ärterna och bakplåtspappret och grädda i ytterligare fem minuter. Fyllning Blanda grädde, ägg och kryddor. Skär baconet i kuber. Häll fyllningen på den förgräddade formen och grädda i 175 ° i en timme. Pajen smakar utsökt både som nygräddad och kylskåpskall, smaken förbättras bara över natten. Om bacon inte smakar kan du byta ut köttet mot till exempel lök och oliver eller något helt annat. Alla möjligheter finns!

• Salt och peppar Botten • 200 g vetemjöl • 100 g smör • 1 ägg

Den perfekta kombinationen av mat och dryck hittar man ofta genom att klura ut en Flöjten gemensam nämnare mellan dessa två. Det kan vara nånting i smaken, till exempel örtigfrån het i vinet kan framhäva örterna i såsen och Alsace ett sött portvin kan lyfta chokladkakan till nya höjder. Ofta fungerar också det geografiska ursprunget fint, med tanke på att maträtterna och vinet från en viss region eller ett visst land haft en parallell smakutvecklingen som pågått i århundraden. Till en traditionell ostpaj, som kommer från Lorraine i norra Frankrike, kan man alltså satsa på ett smakrikt vitt vin från till exempel granndistriktet Alsace. Dessa viner känner man lätt igen på den höga och smala flaskan – ”flûte d’Alsace” som den kallas. Alsacevinerna är oftast gjorda av Riesling, Gewürztraminer, Pinot Blanc, Pinot Gris och Muscat. Jean-Baptiste Adam Riesling, Alko nr 565064, 7,99 euro, är ett härligt krispigt, aromatiskt och fruktigt vin, med svaga toner av syrlig citrus och söt persika som återkommer både i doft och smak. Servera väl avkylt. Passar bra också som mingelvin före middagen! Linda Sahlgren DRYCK

a d. Re

ed sr ng ni ti d a

tio

tjugohundraelva

tubklämma Det är viktigt att inte slösa med maten. Därför är denna lilla pryl av yttersta vikt i ett studerandehushåll. Tubklämman hittar du bland annat på Stockmann och den kostar en ynka euro. Marsch iväg!

• april

studentbladet

s ehöv en tub Kalles randiga b

•

tt t ömm a

042

.F ör a

Alko

KÖKSPRYLEN

s ju

ris kak or o ch tv å

rågbröd.

GÅ händer i april 2011

happenings

6.4 • Daniel Adams-Ray och

fester

The Capital Beat på Svenska

1.4 • Pimps&prostitutes party

29.4 • Pre-vappen-sits • Östra

Talande Klubben • Korjaamo

på Werket • HanSe sf

Finlands nation vid Helsing-

10.4 • Braheloppet • ÅIFK

2.4 • Erotisk vårsits med öp-

fors uni

14.4 • Månadsmöte med pro-

pen efterfest på Nylle • Stu-

29.4 • Spyttsitz på Werket •

gram • Kemistklubben

dOrg

HanSe sf

14.4 • Klubbkväll • Nylands

5.4 • Välkomstimiddag • Ny-

2.5 • Vårfest • Vasa student-

Nation

lands Nations årsfestvecka

mission

15.4 • Wasaspexet gästar

6.4 • KK&KM-sitz med efter-

• Astérix

Minervateatern i Helsingfors

släpp på the Monkey • Ke-

med Dracula

mistklubben

kuriosa 4.4 • Alphakurs: Vad ska vi ha

16.4 • Wasaspexet gästar Kå-

6.4 • Landskapsresa • Ny-

kyrkan till? på Lukascentret •

31.3-17.4 • Role Control – Sas-

ren i Åbo med Dracula

lands Nations årsfestvecka

Studentmissionen

kia Holmkvists filmer • Kaape-

16.4 • Thorax Spex • Suoma-

7.4 • Djungelsitz • Nyländska

4.4 • Bön och lovsång • Vasa

lin Galleria, Helsingfors

lainen Yhteiskoulu kl. 16

Nationen vid ÅA

Studentmission

1.4 • 17:e Funky Elephant Festi-

16.4 • Ylonz • TF, SHS, Codex,

8.4 • Gäddbegravning • Ny-

11.4 • Alphafest: Jussi Miet-

val • Tavastia, Helsingfors

Thorax, StudOrg, SvNK, Spek-

lands Nations årsfestvecka

tinen – Hur ska jag berätta om

5.4 • Premiär på Wasaspexets

trum, Saga, Agro-forst, ASK

8.4 • Suit up sitz på Cor-huset

min tro? på Lukascentret •

• HanSe sf

Studentmissionen

9.4 • Nylands Nations årsfest

16.4 • Kvartettävling • Brahe

10.4 • Nylands Nations års-

Djäknar

produktion Dracula • Academill 5.4 • Arbetslivskväll på Soc&kom • StudOrg 6-9.4 • Helkväll med ÅK4 Fysisk teater kl. 19.00 • Teater Casa Vasa 6.4 • Valpanel & After-

17.4 • Premiär för föreställ-



ningen Tillståndet på Teater Viirus • Student-

teatern 12.4 kl. 17 20.4 • Loop• troop RockVad gör unga på nätet? ers Klubi Föreläsning med • Åbo Elza Dunkels. 20.4 • Fotboll i Mera info och anmälningar: Majstranden • Östdua.fi ra Finlands Nation

party på Simonsga-

21.4 • Loop-troop Rockers

festsillis

18.4 • Marcus Jacobsson –

13.4 • 100-klubben i Marli-

Finns det skäl till kristen tro? •

rummet • Österbottniska

Vappen och första maj Mjöden puttrar (kom ihåg att laga den i tid!), våren anländer, valborg firas och nästa Stbl utkommer. Fira med serpentiner och ballonger i Kajsaniemiparken i Helsingfors och på Vårdberget i Åbo. Kom ihåg mösspåläggningarna vid Havis Amanda i Helsingfors och Zacharias Topelius i Vasa! Trevlig vår! Surrealistisk horror Hemska teatern sätter upp nagelbitarspagettiwestern Armadillo Saloon med Willehard Korander och Marco Luponero i rollerna. Premiär på Kabelfabriken i Helsingfors 6.4 kl. 19. Övriga föreställningar 8.4, 11.4, 13.4, 19.4, 20.4, 21.4, 22.4. Billjetter: 15 / 10 € • Bokning: post@hemskateatern.fi eller 040 443 3000.

Vasa studentmission

Nationen

29.4 • Prins William och

15.4 • Dammiddag • Nyländska Nationen vid ÅA 15.4 • HoSK r.f.:s

Kate Middeltons bröl1-3.4 lop i en tv nära dig • IHME 2011 30.4 • TradiDe tredje Ihme-dagarna tionell vårordnas på Gamla studentkonsert huset i Helsingfors. Temat är på VårdDag, Stad och Framtid. Mera information på berget • www.ihmeproductions.fi Brahe Djäknar

tans Herkku • ASK, LAU-

• Fontana Vasa

55:e års-

REAMKO, HELGA, METKA,

21.4 • Klubbkväll • Nylands

fest på Res-

O'DIAKO

Nation

taurang Lois-

6.4 • Paneldebatt – Framtid?

26.4 • Vårmöte i auditorium

teen Kaarre

• SHS

Armfelt • Österbottniska Na-

16.4 • Brahe Djäk-

6.4 • Speeddating på Kåren •

tionen

nars LXXIV-årsfest

ÅAS, TYY, TUO, Novium

28.4 • Klubbkväll • Nylands N.

16.4 • Herr- och dammid-

6.4 • Armadillo Saloon premiär

7.5 • Thorax Spex • Suomalai-

dag för Hankeiter • SHS

Hemska teatern

nen Yhteiskoulu kl. 16

28.4 • PreWappen-sitz DaTe,

27.4-1.5 • 25th April Jazz Esbo • www. apriljazz.fi 15-17.4 • Clown workshop

Cirkus • Helsinki

Sommarläger för vuxna Vill du uppleva nostalgin från gamla ungdomsläger? I slutet av maj 26-29.5.2011 ordnas ett läger i Pargas för oss över 20 med dans, improvisation och konfliktlösning. Kontakta Rasmus Sumelius, tel. 0407230318, rasmus@sumelius.dk eller Catarina Ahlstrand-jalonen, catarina108@gmail.com för mera information. Sista anmälningsdag för lägret är 30.4.

Inträdesböckerna från Akademen

Matti Pohjola et al TALOUSTIETEEN OPPIKIRJA

Kimmo Saaristo & Kimmo Jokinen SOSIOLOGIA

Wsoypro

48,90

45,90

Michael Short EXPLORING THE LANGUAGE OF POEMS AND PROSE Pearson

34,90

Svante Körner & Leo Wahlgren PRAKTISK STATISTIK Studentlitteratur

42,90

Klas Eklund VÅR EKONOMI

Erkki Hiltunen et al GALENOS

En introduktion till samhällsekonomin Norstedts

Introduktion till medicinska studier Wsoypro

39,90

98,90

Dessa och andra inträdesförhörsböcker extra förmånligt från Akademen eller nätbutiken www.akateeminen.com. Priserna gäller till 31. 5. 2011.

HELSINGFORS • HAGALUND • ÖSTRA CENTRUM • JUMBO • ÅBO • TAMMERFORS • ULEÅBORG • WWW.AKATEEMINEN.COM april tjugohundraelva • studentbladet • 043

Linda Varoma fotar

MÅNADENS FORMGIVARE

SLOW PHOTOGRAPHY Ibland är det viktigt att ta ett steg tillbaka och fundera. Ibland är den lättaste och snabbaste vägen inte den vackraste. Genom att anamma den gamla analoga berättartekniken har Linda Varoma redan lyckats gå långt inom fotokonsten. t E X T O C h f o t o C ATARIINA SA L O

för slit men inte släng

helst på mellanformatsfilm. Det betyder att hon dras med en stor kamera och äkta, gammaldags filmrullar. Det betyder också att hon klottar med olika lösningar i ett mörkrum för att få sina bilder framkallade. Efter framkallning skannar hon in dem på datorn. Är det inte lite arbetsdrygt då allt kunde gå lättare med digiteknik? - Jo det är klart, men känslan blir annorlunda och bilderna blir mer levande, säger Linda. Dessutom tittar jag neråt i kameran istället för rakt genom den, det gör att jag är ansikte mot ansikte med mina modeller, utan en svart låda emellan oss. Det tar länge för Linda att rigga upp sin kamerautrustning. Under tiden hinner fotoobjekten redan bli lite uttråkade, vilket faktiskt är en bra sak. Ett uttråkat objekt tänker inte så mycket på hur han eller hon framställer sig och blir mera ledig på bild, situationen avdramatiseras på ett naturligt sätt. Linda studerar foto på yrkeshögskolan Novia i Nykarleby. Under vintern ställde hon upp i studerandekategorin i en internationell fototävling. Nu hon är med bland de tio finalisterna i tävlingen. Studerande

Extern hårdskiva ”Jag har ingen bärbar dator och eftersom jag reser mycket mellan Nyland och Österbotten är en extern hårskiva ett måste, den ger mig frihet att jobba var som helst.”

HA linda varomas favoritprylar

Pressokaffemugg ”Eftersom jag är en kaffefantast och inte tycker om snabbkaffe är pressokaffemuggen fantastisk! Jag behöver bara varmt vatten så kan jag få gott kaffe var som helst.”

044

•

studentbladet

• april

tjugohundraelva

från över 200 skolor runtom i världen hade ställt upp. - Jag förstod inte först vad läraren sade som ringde till mig för att berätta den fantastiska nyheten, hon var själv så upphetsad att hon snubblade på orden, skrattar Linda. Temaordet för tävlingen var ”Exposed”. Linda tolkade det genom att bygga upp en kollagebild av foton hon själv tagit. Av fotografierna byggdes det upp ett porträtt av henne själv. Linda beskriver kollaget ha en övervakningskamerakänsla. Inför finalen har alla finalister fått en ny kamera som de ska fotografera ett nytt bidrag med. Verken ska falla under rubriken ”Action speaks louder than words”. - Mitt finalbidrag kommer att ha med aktivism att göra, mer vill jag inte säga i det här skedet, säger Linda. I maj ställer Novias fotostuderande ut sina examensarbeten i Vasa konstahall, Lindas arbete ”Den sjungande grannen” handlar om sångscener i Estland. - Jag har alltid varit intresserad av de baltiska länderna, samma år som jag sökte till Novia kom jag också in till Tartu universitet. Jag valde ändå Nykarleby och har inte ångrat mig. Mitt utbyte gjorde jag istället i Tartu och började redan då jobba på mitt examensarbete. Balterna är kända för sin sångglädje och under sovjettiden fanns det scener i varje stad som var byggda för körer. Scenerna var mötesplatser i städerna och byarna. Efter självständigheten har sången ebbat ut och scenerna används nu i andra syften. I sitt examensarbete undersöker Linda genom fotografier om sången i dag är lika viktig för esterna nu som under sovjettiden. - Estland är ett så himla intressant land, berättar Linda. Det är så likt Finland men ändå så olikt. I Estland händer det saker fortfarande, landet är ännu under uppbyggnad, medan vi har stagnerat. Finland är som den ansvarsfulla föräldern medan Estland är den som uppfostrar sina barn enligt fri uppfostran och hippiekultur. - På tal om hippien har jag blivit en riktig småstadsmänniska, skrattar Linda och syftar på att hon tillsammans med sin sambo flyttat till landet. Den gamla stadiflickan bor nu i ett 300 år gammalt trähus i gamla stan i Lovisa med både hund och katt. Sambon Lasse, som också gått fotolinjen på Novia, fick jobb och Linda som avslutar sina studier som bäst kände att det var naturligt att flytta till Lovisa efter att ha bott i en småstad under studietiden. - Det är inte så svårt att trivas i en liten stad fast man är uppvuxen i stan, det gäller bara att befinna sig med båda fötterna på samma ställe, att både mentalt och fysiskt vara på samma plats, avrundar Linda.

Mamya 67RB ”Kameran köpte jag billigt av en kille som var tvungen att återbetala en del av sitt studiestöd, sedan dess har den varit en av mina viktigaste prylar.”

Vill du bli jurist? Juristklubben Codex ordnar en fĂśrmĂĽnlig prepkurs fĂśr intrĂ¤dessĂśkande till juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet. AnmĂ¤l dig i januari! FĂślj med vĂĽra nĂ¤tsidor pĂĽ www.codex.ďŹ e-post: prepkurs@codex.ďŹ

Intresserad? Av japanska sprĂĽket? Av japanska kulturen? Av japanska samhĂ¤llet? Universitetsavdelningen vid FKF i Vasa erbjuder dig kandidat- magisterstudier i japanska sprĂĽket och kulturen. Tack vare ett samarbetsavtal mellan FKF och Stockholms universitet Ă¤r det nu mĂśjligt att avlĂ¤gga kandidatexamen i Vasa. BestĂ¤ll broschyr fĂśr nĂ¤rmare information eller besĂśk oss pĂĽ nĂ¤tet www.fkf.fi/uni.

Juristklubben Codex r.f. LĂśnnrotsgatan 30 C, 00180 Helsingfors, tfn (09) 649 757

LĂ&#x201E;RKKULLA

Universitetsavdelningen vid FKF bestĂĽr av tvĂĽ delar: Kandidatexamen i japanska sprĂĽket och kulturen samt LedarInstitutet. AnsĂśkningarna bĂśr vara FKF tillhanda senast 17.6.2011. Meddelande om studieplats ges fĂśre 30.6.2011. FĂśrelĂ¤sningarna hĂĽlls huvudsakligen pĂĽ onsdagar och torsdagar frĂĽn och med onsdagen den 24.8.2011.

SPRĂ&#x2026;K

MUSIK

Universitetsavdelningen vid FKF, Fria kristliga folkhĂśgskolan, Kaserntorget 1, PB 46, Vasa. Tfn. (0)6 319 1500 Fax. (0)6 319 1510. E-post: kansli@fkf.fi Hemsida: www.fkf.fi/uni.

Vill du utveckla dig sjĂ¤lv som musiker? Eller vill du fĂśrbereda dig fĂśr yrkesstudier i musik? Om svaret Ă¤r ja, kan musikprogrammet vid LĂ¤rkkulla vara nĂĽgot fĂśr dig. I den kreativa miljĂśn kan du lĂ¤ra dig att spela eller sjunga bĂĽde i band och unplugged. Du kan Ă¤ven sĂśka till inriktningsalternativet studioteknik eller kyrkomusik

UTBILDNINGAR SOM

Engelska? Ryska? Finska? VĂĽrt sprĂĽk- och kommunikationsprogram kan erbjuda dig ett intensivt och mĂĽngsidigt studieschema. Bo och studera i en internationell miljĂś och lĂ¤r kĂ¤nna mĂ¤nniskor frĂĽn andra kulturer.

LĂ¤rkkulla

arbetsmarknaden efterfrĂĽgar

www.larkkulla.net info@larkkulla.net tfn 019-275 7200

ElmĂ¤stare, ElingenjĂśr, Programmerare, Systemutvecklare, FĂśretagsekonom Hotellchef, Restaurangchef, Ă&#x2013;vermaskinmĂ¤stare, Ă&#x2013;verstyrman, SjĂśingenjĂśr, Styrman, SjĂśkapten, SjukskĂśtare

LĂ¤s mer om vĂĽra utbildningar pĂĽ www.ha.ax AnsĂśkningstiden Ă¤r 15 marsâ&#x20AC;&#x201C;15 april.

VASA UNIVERSITET

Studera 6WXGHUD

modern finska PRGHUQ ILQVND och ĂśversĂ¤ttning RFK |YHUVlWWQLQJ vid Vasa universitet! YLG 9DVD XQLYHUVLWHW

Neptunigatan 17, Pb 1010, AXâ&#x20AC;&#x201C;22111 Mariehamn, Ă&#x2026;land Finland +358 (0)18 537 000, ansokan@ha.ax, www.ha.ax

Du fĂĽr en unik 'X InU HQ XQLN utbildning och goda XWELOGQLQJ RFK JRGD arbetsmĂśjligheter!

â&#x20AC;?... e n b e r Ăś m l i g i n l e d n i n g p ĂĽ e n t r i l o g i p ĂĽ T e a t e r V i i r u s ...â&#x20AC;? B b l

DUEHWVP|MOLJKHWHU AnsĂśkningstid 7.3â&#x20AC;&#x201C;12.4.2011. 6LVWD DQV|NQLQJVGDJ Elektronisk ansĂśkan www.universitetsansokan.fi 0HU LQIRUPDWLRQ Mer information: ZZZ XZDVD IL www.uwasa.fi/ Q\N\VXRPL VYHQVND 7IQ nykysuomi/svenska

Tfn (06) 324 8153

$QV|NQLQVJXLGH RFK EODQNHWW AnsĂśkningsguide: ZZZ XZDVD IL www.uwasa.fi/ KDNHPLQHQ

hakeminen

AURORA HELSINKI VIIRUS

St u d e r a n d e e n da st 15 â&#x201A;Ź

Ă&#x2026;bo: Stor-HeikkilĂ¤vĂ¤gen 8, 20200 Ă&#x2026;bo tel. 0400-912000, fax. 02-230 6652 NĂĽdendal: Tullgatan 13 (vid torget) Uthyrn. genom Ă&#x2026;bo

SjĂśtullsg. 33 0 9 - 4 4 0224 viirus.fi

S p e l d a t u m t . e x . 1 , 2, 3, 6 , 7, 8 o c h 9 a p r i l.

”Fuck you, rädsla!”

RE: DEBATT OCH ÅSIKTER

Tanken om att jag aldrig skulle förlåta mig själv om jag lät rädslan styra mitt liv botade min rädsla för drömjobbet, skriver Kaj Korkea-aho. funkar ofta lite som Kristdemokraternas äktenskapssyn: den kollapsar om den kommer i kontakt med verkligheten. Blir jag rädd för något påtalar jag det irrationella i min rädsla, och oftast hjälper det. I åtminstone nio fall av tio finns det ju nämligen ingen verklig fara som hotar, ingen orsak till att vara rädd. På det här sättet lyckades jag till exempel bota min flygrädsla med vanlig hederlig statistik. Med den enkla vetskapen om att man måste flyga dygnet runt i ungefär åttio år innan risken för att vara med om ett haveri blir stor. Det finns förstås rädsla som är svårare att bortförklara, och som kan få en att avstå från betydligt viktigare saker än en resa till Thailand. Jag skriver det här på dagen sex år efter att jag fick en förfrågan om jag ville börja jobba på radio. Jag minns datumet eftersom det förändrade mitt liv, och eftersom förslaget fullkomligt skrämde skiten ur mig. Som stammare hade jag i hela mitt liv så långt som möjligt undvikit att tala. Jag mailade istället för att ringa, jag skippade alla kurser som innebar föredrag och diskussion och jag beställde aldrig pizza (kebab är

Rädsla för mig

Jag har också levt med en rädsla.

”Vinn på att våga försöka” Utan rädslor skulle vi inte kunna växa som personer, resonerar studenterna.

046

•

studentbladet

• april

tjugohundraelva

Rädslan för att inte räcka till och att inte vara tillräckligt intressant. Som tonåring försökte jag febrilt göra likadant som mina förebilder i kompisgänget, men trivdes inte riktigt bra med att skämta nedvärderande om flickor och bete mig som ett svin mot de som hade sämre självkänsla än jag. Under gymnasietiden halkade jag in på teater och hittade mitt tempel. Där var jag fri att göra saker på mitt sätt. Jag var plötsligt intressant! Det hände att mina gamla "kompisar" gjorde sig lustiga på min bekostnad och tyckte att jag var fjollig och vek, som struttade runt på en scen och inte jobbade svetten ur mig på ett fabriksgolv. Till en början kom de åt mig, men efter en tid började jag inse hur sorgliga de var och att de därför måste försöka klämma åt mig. Jag sade ingenting åt dem dock, bara log inombords med tanken på att ingen betalar pengar för att höra dem prata. Jag var inte rädd mer, jag var mig själv! Kristian Snellman Fysisk teater, Novia

Jag har funderat mycket på det här med rädsla, åtminstone efter att jag själv tog mitt pick och pack och begav mig utomlands för att jobba som au pair

enklare att säga). Att jag haft drömmar om att stå på scen och vara radiopratare var liktydigt med att drömma om ett liv utan stamning, för min skräck för att sitta i direktsändning och inte få ett ljud ur mig var så stor att jag var helt övertygad om att det inte var möjligt. Jag var därför såhär nära att tacka nej till radiojobbet. Det var till sist mina vänner som övertalade mig att pröva. De, och vetskapen om att det var en enorm chans, och någonstans också tanken på att jag aldrig skulle förlåta mig själv om jag lät rädslan styra mitt liv. Så jag tackade ja. Och jag mådde dåligt. Rädslan försvann inte. Stamningen försvann inte. Jag stammade i direktsändning. Men jag klarade av det, det blev enklare, jag övervann min rädsla, och ett par år senare fick jag en fucking guldstaty på en gala för att ha varit programledare i teve. Så fuck you, rädsla, för allt som du var nära att ta bort ur mitt liv. Kaj Korkea-aho är stammare, författare, mediatönt och svenskstuderande.

i tio månader efter studenten. Att vidga mina internationella vyer hade känts som något jag velat göra länge, speciellt efter att jag inte fattat mod att åka som utbytesstudent och jag insett att det tåget gått. Det att jag sen vågade bege mig utanför landsgränserna för en längre tid under mitt mellanår kommer jag att leva länge på. Rädslor är på sitt vis frustrationsframkallande: de försvårar synbarligen genomförandet av vissa saker. Men tacka vet jag dem ändå – hur skulle vi annars växa som personer? Sandra Ahtola

Statskunskap, Soc&Kom

Rädsla är ett hinder medan antagandet oftast är den största boven. Tänk vad folk skulle säga om jag gör så där. Jag och mina klasskompisar är fem före färdiga och jag kan riktigt se hur rädslan kryper på. Om två månader är vi inte studerande mer, utan vuxna. Vi skall få en inkomst på något sätt, välja var vi vill bosätta oss, köpa hus och bil och dessutom gärna pensionsspara. Diskussionerna börjar gå åt hållet kanske jag tar ett mellanår eller två, gör något helt annat och kollar sedan om det här var min grej. Folk som är bäst i klassen och har all chans i världen att lyckas i den bransch

de utbildat sig till. Det är jätteskrämmande att plötsligt bli jämförd med alla andra med samma utbildning, tävla om samma jobb och bli satt på prov. Rädslan finns till för att vi skall kämpa det där lilla extra. Kasta oss i situationer vi inte riktigt behärskar och sedan komma ur dem nöjda och glada för att vi klarade oss och överlevde. Emma Portin Bildkonst, Novia

Skribenten lyfter upp något som var

och en av oss tampas med i något skede av våra liv, nämligen rädsla. För vissa är rädslan något övergående, medan någon annan lever hela sitt liv med en underliggande rädsla för olika saker. Att som skribenten ta tjuren vid hornen och helt enkelt möta sin rädsla är oftast det enda sättet att övervinna den – och även då kanske det inte fungerar. Det kan gå som för Kaj, att rädslan inte försvinner. Men det viktiga är att man lär sig hantera den och märker att det kanske trots allt inte är så farligt att vara lite skraj ibland, eller att göra bort sig någon gång, för man vinner så mycket mer på att våga försöka. Friskt vågat är hälften vunnet, som det gamla ordspråket lyder. Danica Vihinen

Ekonomie studerande, Åbo Akademi

HUS-sidan är studentkårens informationssida som ingår i varje nummer av Studentbladet. Sidan sammanställs av HUS informatör, e-post tiedottaja@hyy.fi.

Bekanta dig med HUS utvecklingssamarbetes historia! husÊ >ÀÊ>ÀLiÌ>ÌÊÃ Êi Êv Ài}F }>ÀiÊ ÊÕÌÛiV }ÃÃ> >ÀLiÌiÌÊÀi`> ÊvÀF Ê1950 Ì> iÌ]Ê`FÊÃÌÕì ÌiÀ >ÃÊÛBÀ `ÃL `ÊÕÌÛ `}>ìÃÊ}i ÊÕ ìÀÃÌ `ÃÛiÀ Ã> iÌÊ V Ê LiÃ Ê i > ÊÕ B ìÀÊ V Ê > `°Ê-i >ÀiÊ«ÀB} >ìÃÊÕÌÛiV }ÃÃ> >ÀLiÌiÌÊ>ÛÊ Ã `>À ÌiÌ]Ê`FÊÃÌÕì ÌiÀ >Ê`ÀiÛÊ > «> iÀÊv ÀÊÃÌÕì ÌiÀÊ V Êv ÀÌÀÞV Ì>Ê Ê> `À>Ê B ìÀÊ}i Ê>ÌÌÊÌ°iÝ°Ê«À ÌiÃÌiÀ>Ê ÌÊ>«>ÀÌ i ì Ê Ê-Þ`>vÀ >°Ê1ÌÛiV }ÃÃ> >ÀLiÌiÌÊ >ÀÊ ÕÊL Û ÌÊ> Ì iÀ>Ê B ÌÊ V ÊhusÊ >ÀÊv ÀÌÃ>ÌÌÊÃÌ ` >ÊL ÃÌF `ÃÛiÀ Ã> iÌi ÊÃFÛB Ê i`ÊÃÌÕì Ì FÀi ÃÊLÕ`}iÌ iì ÊÃ Ê i`Ê i` i >À >ÃÊ` >Ì iÀÊ}i ÊÃÌÕì Ì FÀi ÃÊÕÌÛiV }ÃÃ> >ÀLiÌÃ«À i Ì°

 Utvecklingssambete på 1960-talet.

UÊ ÀF Ê Ê-> Û>` ÀÊÌ Ê ` i ]ÊvÀF Ê i Þ>ÊÌ Ê<> L >Ê V Ê ` iÃ i ÊqÊLi > Ì>Ê` }Ê i`Ê husÊÕÌÛiV }ÃÃ> >ÀLiÌiÃÊ ÃÌ À >ÊÛ `ÊÕÌÃÌB }i Ê Ê ÕÛÕ`LÞ}} >ì ÃÊ>Õ >Êì Ê{ n°{°Óä££° UÊ > >Ê BÀÛi B]ÊÃ ÊÃ ÀiÛÊÃ Ê}À>`ÕÊ Ê 1-ÊÕÌÛiV }ÃÃ> >ÀLiÌiÃÊ ÃÌ À >]Êv Ài BÃiÀÊ ÊB iÌÊÌ Ã`>}i Êx°{°Óä££ÊvÀ° ° °Ê °Ê£nÊ Ê > iÀ i Ã> i ]Ê Þ>Ê-ÌÕì Ì ÕÃiÌÊ > iÀ i ÛB}i Ê5Ê ]Ê5\iÊÛF °®°Ê À ÌÌÊ ÌÀBìÊ V ÊìÌÊL Õ`ÃÊ«FÊv ÀvÀ Ã }>ÀÊ V ÊÌ ÌÕ}}° UÊ" Ã`>}i ÊÈ°{°Óä££]Ê<> L > `>}Ê«FÊ1 V>vjiÀÊqÊÃÌ `ÊhusÊ Þ>Ê«À i ÌÊv ÀÊy V À >ÃÊ V Ê Û À >ÃÊÀi«À `Õ Ì Ã Ê V ÊÃiÝÕ> ÀBÌÌ } iÌiÀÊ Ê<> L >Ê i`Ê>ÌÌÊ «>Êi Ê<> L > F Ì `Êi iÀÊ}i Ê>ÌÌÊ` iÀ>Ê0,10æÊi iÀÊ iÀ>ÊÌ Ê«À i ÌiÌt  Mer information: blogs.helsinki.fi/kehy-valiokunta

Välkommen på Chillkväll fre 15.4!

Förändringar i studiestödet från och med 1.8.2011

6B i ÊvÀi`>}Ê15.4Ê °Ê18.00-22.00Ê>ÌÌÊÌÀBvv>Ê> `À>ÊÃÌÕìÀ> ìÊÕ ìÀÊ i Ê> Ê V Ê>Û} vÌÃvÀ °Ê ÛB tÊ iÌÊL Õ`ÃÊ«FÊ} ÌÌÊÃB Ã >«]ÊÃB Ã >«Ã Ã«i ]ÊÌ ÌÕ}}]Ê Þ>ÊLi > ÌÃ >«iÀÊ V Ê>ÛÃ >«« >`ÊÃ> Û>À °Ê ÕÊLi ÛiÀÊ ÌiÊ À >Ê` }Ê ÛiÀÊ Ê`ÕÊ B iÀÊ F} ÊvÀF Êv ÀÕÌ°Ê ÕÊBÀÊÛB i ÊÌ Ê ÛB i Ê«ÀiV ÃÊÃ Ê`ÕÊBÀ°Ê }i Êv À > `Ã> B > ÊLi ÛÃ°

Studiestödet i två steg

Tutor! Välkommen med på HUS tutorkväll 26.4

-ÌÕ` iÃÌ ìÌÊ ÊÌÛFÊÃÌi}Ê V Êv À ÀÌ> ìÌÊ>ÛÊ >Ý ÃÌ `Ì `Êv ÀÊ«FLÞ}} >`ÃiÝ> i Ê}B iÀÊ i `>ÃÌÊ Þ>ÊÃÌÕìÀ> ì°Ê iÛ > ìÌÊ>ÛÊÃÌÕ` i ÃÌ `Ê ÊÌÛFÊÃÌi}Ê > ` `>Ì Ê V Ê >} ÃÌiÀÃÌÕ` iÀ®Ê iÀÊ>ÌÌÊ}B >Êì ÊÃ ÊivÌiÀÊ1.8.2011Ê Ì>ÀÊi ÌÊÃ ÊÃÌÕ` i« >ÌÃ]Ê> B iÀÊÃ }Ê BÀÛ> À> ìÊv ÀÊv ÀÃÌ>Ê}F }i Êi iÀÊLÞÌiÀÊÃÌÕ` i À Ì }°Ê > >ÊÃÌÕìÀ> ìÊÃ Êv ÀÌÃBÌÌiÀÊ i`ÊÀi`> Ê«FL À >ìÊÃÌÕ` iÀÊ >ÀÊ55ÊÃÌÕ` i ÃÌ `Ã F >ìÀÊÌ ÊÃ ÌÌÊv Àv }> ìÊÃ Êv ÀÀ°ÊÊ >Ý Ì ì Ê v ÀÊ ÃÌÕ` iÃÌ `Ê v ÀÊ > >ì Ã >Ê «FLÞ}} >`ÃiÝ> >Ê Li}ÀB Ã>ÃÊ v ÀÊ Þ>Êv ÀÃ >ÀÃÌÕìÀ> ìÊÌ Ê Ê F >ìÀ°Ê iÊ Ã Ê«FL À >ÌÊÃ Ê«FLÞ}} >`ÃiÝ> i Ê > Ê 1.8.2011ÊBÀÊv ÀÌÃBÌÌ }ÃÛ ÃÊLiÀBÌÌ }>ìÊÌ Ê 15ÊÃÌ ` F >ìÀ°Ê

Bostadstilläggsmånad till stödmånad från och med 1.8.2011 Ê F >`Êv ÀÊÛ i Êì ÊÃÌÕìÀ> ìÊ >ÀÊvFÌÌÊ i `>ÃÌÊL ÃÌ>`ÃÌ B}}ÊÀB >ÃÊvÀF Ê V Ê i`Ê £°n°ÊÃ Êi ÊÃÌ ` F >`Ê V Ê`À>ÃÊ>ÛÊvÀF ÊìÌÊ Ì Ì> >Ê> Ì> iÌÊÃÌÕ` iÃÌ `Ã F >ìÀ°Ê" Ê`ÕÊ Û ÊÃ«>À>ÊÃÌ ` F >ìÀÊ i`Ê>ÌÌÊ> Õ iÀ>ÊÃÌÕ ` i«i }i Êi iÀÊ ÞvÌ>Êi `>ÃÌÊL ÃÌ>`ÃÌ B}}Ê Õ ìÀÊÃ >À F >ìÀ >Ê > Ê`ÕÊ} À>ÊÃFÊB ÕÊvÀ> ÊÌ Ê Õ °Ê vÌiÀÊL À > Ê>ÛÊ>Õ}ÕÃÌ Êw ÃÊìÌÊ ÌiÊ B } ÀiÊ F} Ê ÞÌÌ>Ê i`Ê>ÌÌÊ ÞvÌ>Êi L>ÀÌÊL ÃÌ>`Ã Ì B}}°Ê Ê F}Ê>ÌÌÊL ÃÌ>`ÃÌ B}}iÌÊ«FÛiÀ >ÀÊ V ÃFÊ}ÀB ÃiÀ >Êv ÀÊvÀ Ê ÃÌÊ V Ê ÌÀ i Ê>ÛÊÃÌÕ` ivÀ> }F }i °

Lånegaranti åt alla som får studiepenning och förhöjning till lånegaranti för studier utomlands }Ã iÃÌÕìÀ> ìÊÃ ÊvFÀÊÃÌÕ` i«i }]Ê V ÃFÊ}> >ÊÃÌÕìÀ> ì]ÊLiÛ >ÃÊ F i}>À> Ì ÊÕÌ> Ê> Ã > °Ê iÌ> }ÃÃÌ À }Êi iÀÊL À }i Ãv À`À> Ê«FÊÃÌÕ` i F iÌÊ > Ê«FÊÃ> >ÊÃBÌÌÊ Ã Êv ÀÊ BÀÛ>À> ìÊ `À>ÊLiÛ > ìÊ>ÛÊ F i}>À> Ì °Ê ÀÊÃÌÕìÀ> ìÊÕÌ > `ÃÊ ÃÊ F i}>À> Ì Ê Ì Ê600ÊiÕÀ É F °Ê ÕÊ440ÊæÉ F Êv ÀÊ }Ã i ÃÌÕìÀ> ìÊ V Ê360ÊæÉ F °Êv ÀÊ ÛÀ }>®°

Praktiklön och stipendium från läroanstalten hindrar inte längre beviljande av studiepenning *À> Ì ]Ê Êv ÀÊ«iÀ `Ê i`Ê BÀ }Ê Ê>À LiÌiÌ]Ê> > Ê Ê«FÊL>Ã ÃÊ>ÛÊÃÌÕ` iÀ >Êi iÀÊÃÌ «i ` Õ ÊvÀF Ê BÀ > ÃÌ> Ìi Ê `À>ÀÊ ÌiÊ B } ÀiÊivÌiÀÊ1.8.2011ÊLiÛ > `iÊ>ÛÊÃÌÕ` i«i }°Ê

iÊLi> Ì>ÃÊ Êv ÀÌÃBÌÌ }i Ê«FÊ ÕÛ>À> `iÊÃBÌÌÊ Ã ÊFÀÃ ÃÌiÀ°Ê

Tilläggsinformation: ÜÜÜ°v«>°wÉÃÌÕìÀ> ìÊ Ê` Ã ÕÃÃ Ãv ÀÕ Êv ÀÊ ÃÌÕ` iÃÌ ìÌÊ V ÊB `À }>ÀÊvÀ° ° °Ê1.8.2011 * \ÃÊÀ Ã v>ÌÌ> ìÊÃiÀÛ Vi Õ iÀÊv ÀÊÃÌÕ ìÀ> ìÊ020 692 229Ê F vÀiÊ °8-18® i Ã }v ÀÃÊÕ ÛiÀÃ ÌiÌÃÊÃÌÕì ÌÃiÀÛ Vi]ÊÜÜÜ° i Ã °wÉ iÕÛ Ì>ÉÃÛi Ã > -i ÀiÌiÀ>ÀiÊv ÀÊÃ V > « Ì Ã >ÊBÀi ì ÊÛ `Êhus]Ê 050 543 9608]Ê >Ì >° > }Û J ÞÞ°w

Ê i`Ê «FÊ husÊ ÌÕÌ À ÛB Ê Ì Ã`>}Ê 26.4Ê vÀF Ê °Ê 17.30Ê Ê > iÀ i Ã> i Ê Þ>ÊÃÌÕì Ì ÕÃiÌ]Ê5ÊÛF ®°Ê*FÊ ÛB i ÊÌÀBvv>ÀÊ`ÕÊ> `À>ÊÌÕÌ ÀiÀ]Ê > ÊÕÌ LÞÌ>Ê `jiÀÊ i`Êì Ê V Ê` Ã ÕÌiÀ>ÊÛ>`ÊhusÊ > Ê} À>Êv ÀÊÌÕÌ ÀiÀ >Ê V Ê}Õ BLL>À >tÊ1 ìÀÊ ÛB i ÊÕÌÃiÃÊ V ÃFÊÛ >Ài Ê ÊÌBÛ }i Ê Ê2011ÊFÀÃÊÌÕ Ì À >««° B Ê` }ÊÃi >ÃÌÊ22.4.Ê«iÀÊi L > iÌÌÊ ÌÌ«Ã\ÉÉi > i° i Ã °wÉ > iiÌÉÓÈnx£É > i° Ì ¶iÌr£°Ê6 ÊL ÕìÀÊ«FÊ F} ÌÊÃ FÌÌÊ>ÌÌÊBÌ>Ê V ÊÃi >ÀiÊ «FÊ ÛB i Ê V ÃFÊ } iÌi Ê>ÌÌÊL>`>ÊL>ÃÌÕ]ÊÃFÊ} Ê ÌiÊ` Ê > ``Õ tÊ Ê > B }ÊLi ÀBvÌ>ÃÊ«iÀÊi « ÃÌ°Ê

Tävling: designa en tutorknapp! ÕÀÊ B iÀÊ > Ê }i Êi ÊÌÕÌ À¶Ê*FÊhusÊÌÕÌ À >««]Êv ÀÃÌFÃtÊhusÊÌÕÌ ÀÕÌÃ ÌÌÊ À` >ÀÊi ÊìÃ } ÌBÛ }Ê Ê2011ÊFÀÃÊÌÕÌ À >««°Ê1««} vÌi ÊBÀÊ>ÌÌÊ« > iÀ>Ê iÌÌÊ« ÃÊÃ ÊÃ >Ê> ÛB `>ÃÊ>ÛÊ> >Êv> Õ ÌiÌiÀÃÊÌÕÌ ÀiÀÊ«FÊ ÃÌi °Ê*FÊ >««i Ê Ã >Ê Àì ÊºÌÕÕÌ À »Ê V ÊºÌÕÌ À»Êw >Ã]Ê i Ê Ê ÛÀ }ÌÊ > ÊìÊÃiÊÕÌÊ ÕÀÊÃ Ê i ÃÌ°Ê i ÊÃÞ }>Êì i Ê>ÛÊ« ÃiÌÊÃ >Ê >Êi Ê` > iÌiÀÊ«FÊ57Ê ]ÊÌ Ì> ÞÌ> Ê BÀÊi Ê Û>`À>ÌÊ«FÊ67ÊÝÊ67Ê °Ê/BÛ }ÃL `À>}ÊÃB `ÃÊ«iÀÊi « ÃÌÊÌ Ê>`ÀiÃÃi Ê Ã> >°ÃÕ«« i J i Ã °w]Ê BÀ i >ÊÃ >ÊÛ>À>ÊvÀ> iÊÃi >ÃÌÊ£x°{°Ê i Ê Ã ÊìÃ } >ÀÊìÌÊÛ > ìÊ« ÃiÌÊvFÀÊiÌÌÊ ÌiÌÊ«À Ã°

Föreningsevenemang och chans att tjäna pengar på första maj husÊÃ> >ÀÊ ÊÕ««} vÌiÀÊ ÊÃÌÕì ÌiÀ >ÃÊÛ> L À}ÃiÛi i > }Êv ÀÊ>ÌÌÊ Õ >Ê Ã«À `>Ê v À >Ì Ê V ÊÀi > Ê Êì °Ê i`ì >ÊhusÊ Õ ÌÕÀÃi ÀiÌiÀ>ÀiÊ6 iÊ - i B Ê i ÃÌÊv ÀiÊ4.4Ê v> ÊiÀÊv Ài }Ê À` >ÀÊ F} ÌÊ«À }À> Ê«FÊÛ> L À}É v ÀÃÌ>Ê > ÊÃ ÊBÀÊ ««iÌÊv ÀÊ> >ÊÃÌÕì ÌiÀÊ Ì> ÌÕ««} vÌiÀÊ i`> ®° 6 ÊiÀÊv Ài }Êv ÀÌ B >Ê«i }>ÀÊÕ ìÀÊÛ> L À}Ê V Êv ÀÃÌ>Ê > ¶Ê ÕÊ >ÀÊ Ê i ÊÃÌÀF > ìÊV > ÃÊ>ÌÌÊ} À>ÊiÌÌÊ Ì> Ê V ÊÃ> Ì ` }ÌÊvÞ >Ê«FÊv Ài } i ÃÊ >ÃÃ> ÃÌ>°ÊhusÊLiÀÊv Ài }>À >Ê B >Ê Ê> LÕ`Ê«FÊÃÌB` }i Ê>ÛÊ1 À >ÃL À}Ã«>À i °Ê Ài }i Ê FÃÌiÊv ÀL `>ÊÃ }Ê>ÌÌÊÃÌB >ÊÕ««Ê i`Ê ÃÌÊ Ì Ê«iÀÃ iÀÊÃ Ê} ÀÊi ÊvÕ Ê>ÀLiÌÃ Ã>ÌÃ°Ê-ÌB` }i Ê} ÀÃÊ F Ê2.5ÊV>Ê °Ê714°Ê LÕ`Ê B >ÃÊ ÊÃi >ÃÌÊ4.4ÊÌ Ê6 iÊ- i B Ê Õ ÌÌÕÕÀ Ã ÌiiÀ J ÞÞ° w]Ê050 537 2831®°

Dags att fatta egna beslut?

Då du fyller 18 år beslutar du själv om dina ärenden. Också om dina penningärenden och försäkringar. Då det är dags att fatta egna beslut hittar du praktiska råd på adressen: op.fi/memo

Framgång tillsammans. tillsamman