STBL 07/2011

07

Studentbladet

OKTOBER 2011 Sedan 1911

Kom med och fira Nordens äldsta och bästa studenttidning!

jubileumsfest Fredag 9.12.2011 kl. 19 Gamla Studenthuset i Helsingfors.

Jubileumsseminarium Fredag 9.12.2011 kl. 14-17 Gamla Studenthuset i Helsingfors

 Te m a t f ö r s e m i n a r i e t ä r Studentrörelsen och yttrandefrihet.

Det blir en intressant tillställning med både inhemska och utländska gäster. Seminarieprogram och talare publiceras inom kort på vår hemsida.



Studentbladets jubileumsfest är en fest du inte vill missa!

Det blir en fantastisk supé, härliga människör, minnen från seklet, komik, musik och dans.

 S u p é ko r t 50 € för studenter / 60 € för Pro Studentbladets medlemmar / 70 € för övriga.



www.stbl100.fi För mera information och aktuella uppdateringar.

STUDENTBLADET • OKTOBER 2011

Ledare

00:07

En hyllning till aktivismen 00-talets unga är oengagerade trögdjur. Vi tar våra privilegier för givna utan att skänka en tanke till alla de radikaler som arbetat för att vi kommit dit vi är i dag.  f a n n y l i n dh o l m

FW: Vid spakarna Fruar och mödrar har en tendens att ta ner drömmande småpojkar på jorden.



CARL HAGLUND

Dagens student gör inte mycket för att lyfta på ändan. Kårval anses vara rena rama studentkårsincesten, frivilligverksamhet betungande och radikalism jobbigt. Deltagandet i kårval är högst 30 procent och cirka 50-60 procent bland unga vuxna i nationella val.

Men ändå klagar och bloggar man om det otillräckliga studiestödet, den försvinnande forskningsfriheten och de dåliga arbetsmöjligheterna.

Vi är generationen som varken upplevt krigstiden, efterkrigstiden eller arvet av att veta hur det är att leva på ingenting. Och som Stbl:s chefredaktör Kurt Westerholm sade år 1948 och som gäller än i dag: ”Tror man att genom att sticka huvudet i busken ska kunna undgå att beröras av politiken, så tror man fel”. Logiken är liten då den apatiska studenten vill få studiestödet indexbundet, utan att ens sätta frågan i en internationell kontext. Att unga i Finland är priviligierade är verklighet, säger Christoffer Taxell, en av Finlands yngsta ledamöter någonsin, i sin debattkolumn på sidan 39.

Men å andra sidan är vårt samhälle också de äldres demokrati där den konservativa idén om förmyndarskap fortsättningsvis tolereras. Den unga studerande överlag och speciellt den unga kvinnan undermineras och den allmänna debatten vittnar om att dagens beslutsfattare och värdeledare anser att studerandepolitiken och studerandes språkrör inte fullgör sin uppgift.

Ibland frågar man sig ändå ifall denna gubbklubb som anser sig veta så mycket bättre än vi lämpligen kunde vidarebefodra all denna kunskap om hur vi skulle ha en större möjlighet att influera?

Eller kanske de har rätt att 00-talets unga är oengagerade trögdjur i en tid då vi tar svenskans ställning för given och kvinnans rättigheter som självklara, då bostadsbidraget dimper ner på kontot och den näst intill avgiftsfria studentlunchen flottas på tallriken.

Ensamma kan studerande inte påverka. Att kontakta en riksdagsledamot är svårt och tidskrävande och att skriva motioner med lagbok i hand är ineffektivt.

Dessa ynka unga kråkor som faktiskt arbetar för frågor

Då jag var barn drömde jag om att bli pilot. Flygplanen fascinerade. Jag tror att drömmen delvis fanns där eftersom jag sedan ung ålder fascinerats av maskiner. Flygplanet är ju onekligen det häftigaste som finns i maskinväg näst efter rymdraketen.

Men till rymden törs jag nog ändå inte åka fast rymdturismen plötsligt skulle bli ekonomiskt tillgänglig för oss vanliga dödliga. Pilotdrömmen handlade nog också om frihet, att flyga där uppe. Ännu i tonåren var pilotyrket något jag i smyg siktade på. Med åren tog dock mitt akademiska intresse vid och till slut blev det studier vid Hanken.

I mitt nuvarande jobb som europa-

som berör studerande måste ju dansa på bordet för att ens uppmärksammas. Det här både indirekt och ordagrant med tanke på att ledamot Silvia Modig grundat en rockförening i riksdagen. Men i frågor som berör de unga handlar det om att gadda ihop sig. Utmarschen på Novia i protest mot nedskärningarna är ett bra exempel på hur det ska gå till så att studerande ens ska få en tredjedels spaltutrymme i tidningarna.

Har aktivismen dött, har gubbklubben underminerat de unga krafterna eller har studerande det för bra för att protestera?

Statsvetare har entydigt konstaterat att tiden för studentkravaller är förgången. Realistiskt sett ja, men om man riktar blickarna utanför Finland är svaret nej.

I England drog studenterna ut på gatorna i uppror mot terminsavgifterna. På sommaren flyttade unga i Spanien in i tält på torg för att demonstrera mot den höga arbetslösheten bland utexaminerade studerande. Och just nu protesterar studerande i Ungern mot det nya högskolekonceptet. Tiden är kanske förgången, men tanken lever kvar.

Samhället har kanske förändrats då att älta om lika rättigheter för kvinnor anses tjatigt och att sitta i föreningar nördigt och att arbeta för sakfrågor i andra länder överambitiöst. Riktiga drönare är studerande i dag, den bekväma medelklassens åkommor. Kanske stämplas eldsjälarna, aktivisterna och kårvalskandidaterna för att den gemene studenten ska kunna råda bot på sitt eget dåliga samvete?

Men nästa gång någon målar en mustasch på en kårvalsaffisch, vägrar gå till valurnan, kläcker en spydig kommentar om den föreningsaktiva eller sitter bekvämt på sin ända och klagar på studentlunchen – då kan personen sätta våra rättigheter och privilegier i en historisk kontext och skänka en tanke åt alla de radikaler som arbetat för att vi kommit dit vi är i dag.

Trots att de ideoloiska färgerna bleknat så önskar jag flera protestmarscher, husockupationer, arga insändare och dansande på borden.

parlamentariker blir det otroligt många resdagar per år och som transportmedel används i regel flyget. Ja, timmarna ombord blir många och jag är ofta led på att sitta och nöta flygsätet. Då jag sitter där i flyget funderar jag ofta på hur spännande det skulle vara att få sitta inne i cockpiten istället för ute i kabinen.

Jag tänker mig att jag knappast skulle vara trött på flygandet ifall jag själv fick manövrera planet.

För något år sedan hade jag möjligheten att åka i ett så kallat ultralätt flygplan. Det visade sig att man kan bli medlem i en klubb och den vägen får man också tillgång till ett plan. Priset för klubbmedlemskapet och själva

flygcertifikatet var högt men inte helt utom räckhåll. Drömmen tändes igen också om förnuftet direkt sade att det är vettigare att amortera på bostadslånet än att gå på flygkurs. Fruar och mödrar brukar dessutom ha en tendens att ta ner drömmande småpojkar på jorden.

Så skedde även i det här fallet.

Som politiker tror jag att det är bra att drömma och visionera. Jag drömmer om ett bättre samhälle, min dröm fungerar som ledstjärna i mitt arbete. Och ibland drömmer jag om att sitta vid spakarna då flyget lyfter från Helsingfors-Vanda flygplats med destination Bryssel.

Carl Haglund var chefredaktör för Stbl år 2001.

oktober tjugohundraelva

•

studentbladet

•

03

chefredaktör & ansvarig utgivare Fanny Lindholm 050 563 4790, chefred@stbl.fi Redaktionssekreterare Catariina Salo 050 501 7331, red@stbl.fi Grafisk formgivare Rasmus Kyllönen grafiker@stbl.fi

Nordens äldsta studenttidning • Årgång 100

Redaktionen Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 Helsingfors • Redaktör i Åbo Roger Norrgård, rnorrgar@abo.fi • Redaktör i Vasa Emelie Jakobsson, jakobsson.emelie@gmail.com • AnnonsFÖRSÄLJNING Oy Nordinfo Ab / Mats Almqvist, 040 548 5316, mats. almqvist@nordinfo.fi • AnnonsMATERIAL stbl@nordinfo.fi. Annonser bör lämnas in senast tio dagar före utgivningsdatum. • Kansli, adressändringar, PRENUMERATIONER 045-8759759, kansli@stbl.fi • Utgivare Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) rf. Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 Helsingfors • Generalsekreterare Linda Sundman, 050 373 4263, kansli@stbl.fi • Ordförande Peter Sjöholm, 040 565 8688, ordforande@stbl.fi • Styrelse Kim Blomqvist, Mia Haglund, Sofia Julin, Henri Lohilahti, Isabell Mattsson, Natalie Segercrantz, Richard Sundman, Elias Vartio, Danica Vihinen, Hannes Wallin, styrelsen@stbl.fi • Tryckeri KSF Medias tryckeri, Vanda • UTGIVNING 2011 Studentbladet utkommer fem gånger under vårteminen 2011 och fyra gånger under höstterminen 2011.

Tidningen sänds till medlemmarna i ÅAS, SHS, ASK och Novium samt de svenskspråkiga medlemmarna i HUS och AUS. En prenumeration kostar 20 euro för övriga studerande, 40 euro för icke-studerande, 45 euro inom Norden och 55 euro utanför Norden. Upplaga: 12 000 (2 st Abi-nummer á 14 000). Redaktionen ansvarar inte för icke-beställt material.

Pärm, sid 4 och avdelningsingångarna: Lasse Lindfors • Studentbladet tackar Andreas som såg sig själv i spegeln.

STUDENTBLADET • OKTOBER 2011

NR07 Start

Samhället NU • Elin vill leda sidan 10 • Vi vet Taikens nya namn! sidan 11 • Problemet med kårval sidan 12 • Civare mot militär sidan 14 • Bokslut och nedskärningar sidan 17 • Tenter sidan 18

Människan • Andreas af Enehjelm definierar sig i misstag sidan 20 • Vem är hipster om tio år? sidan 24 • VI • Vad signalerar låtarna? sidan 28 • Q&A • Hetero är inte normalt sidan 29 • Motpoler • Det grönare gräset sidan 30

Livet FÅ • Olika tips i oktober sidan 32 • SE Konst och kriminalitet sidan 34 • GÅ • Härskare på Soc&kom sidan 35 • SÅ Vadå Humpsvakar? sidan 36 • HA Blod och skräck sidan 38 • RE: Hur är det nu med studiestödet? sidan 39

DE Våra medarbetare i nummer 7.

ANNA ABRAHAMSSON Anna skriver för första gången i Stbl, men har synts i diverse föreningsredaktioner på studieorten, och tänker högt på pimples.ratata.fi. Därutöver försöker hon samla studiepoäng för en examen i folkrätt på Åbo Akademi. Hon dricker ändlösa koppar te och vill aldrig sluta få sin världsbild utmanad.

CHRISTOFFER GRÖHN Toffe gillar att vara besvärlig och ställa makten mot väggen.

Han avgudar Janne Josefsson och önskar bli granskande journalist när han blir stor. För dem som är intresserade skriver han valblogg inför presidentvalet på val2011.ratata.fi.

Orsaken till varför adressen är val2011 och inte 2012 får ni om ni går in på bloggen.

MALIN NYQVIST Malin är en hipster.

Hon trivs i parker och trädgårdar men kan ta sig in i lägenheter via öppna balkongdörrar.

Vintertid kan hon dock stanna i boet flera dagar i sträck. Hon utgör inget speciellt hot mot människor och kan av omgivningen uppfattas som gullig och sympatisk.

JONNA GRANQVIST Jonna är STBL:s ex-vasaredaktör som inte kunde hålla fingrarna borta från tidningen.

Hon studerar journalistik i Vasa och pysslar gärna med saker som berör Molpe Ungdomsförening där hon sitter i styrelsen. Mest blir det roliga saker som att ordna sommardans, revy eller något annat kul.

CHRISTINA PARVIAINEN Christina är ghettobruden som studerar journalistik på Soc&kom och skriver om slasherfilmskillar i det här numret av STBL. Om du vill veta något om kreddig musik är det Christina du ska vända dig till, hon vet vad du borde tycka om. Utöver musikintresset är det kaniner som gäller, eller i alla fall den egna.

oktober tjugohundraelva

•

studentbladet

•

05

06 • studentbladet • oktober tjugohundraelva vid Helsingfors Universitet en av de utbildningar där det är svårast att få en studieplats. För sofie svenns, 21, blev drömmen verklighet på tredje försöket.

– Jag har alltid velat bli veterinär. Redan på ettan på lågstadiet när vi skulle göra figurer med våra drömyrken gjorde jag en veterinär, säger Sofie.

Sofie kommer från Malax i Österbotten. Djur har alltid varit närvarande i hennes vardag, hon har haft katter och kaniner och började rida som sjuåring. När hon var tretton köpte hon en egen häst som hon har kvar hemma i Malax och hon har hunnit med ett flertal foderhästar. Med sig i Helsingfors har hon hunden Zipper.

I högstadiet började hon ändå tvivla på om det verkligen var veterinär hon skulle bli.

– Alla sa att det var så svårt, nästan omöjligt, att komma in. Så jag började i gymnasiet, och hade inte ens tänkt läsa fysik och kemi, som är viktiga i veterinäryrket.

Hon bestämde sig för att ge det en chans efter att två av hennes foderhästar blivit svårt sjuka. Sofie insåg då vilken viktig roll veterinären har. Och att hon skulle ångra sig för resten av livet om hon inte ens försökte nå sitt drömyrke.

– Jag tänkte att så dum i huvudet är jag inte, jag måste i alla fall försöka. Går det inte så går det inte.

Hon tog alla gymnasiekurser i fysik, kemi och biologi för att få en så bra grund som möjligt. Genast efter studentskrivningarna våren 2009 sökte hon in till veterinärutbildningen första gången.

– Jag gick en prepkurs men insåg snabbt att jag inte skulle komma in. Det var så mycket att läsa och jag var trött efter skrivningarna.

Första inträdesprovet kändes mer som en övning inför nästa gång.

– Jag svarade inte ens på en del frågor. Det viktigaste då var att se vad provet gick ut på. Även om det finns de som kommit in på första försöket.

Eftersom hon var så gott som säker på att inte komma in sökte hon in till Natur- och medicinlinjen vid Västra Nylands folkhögskola i Karis. En linje som i

I Finland är Veterinärutbildningen

princip är en ettårig förberedelse för dem som vill söka in till tandläkar-, läkar- eller veterinärutbildningarna.

– När jag skrev inträdesprov igen efter året i Karis var jag betydligt mer självsäker.

Tyvärr föll hon på mållinjen.

– Jag var fem ynka poäng ifrån att komma in. Fem! Det kändes för jäkligt.

Att vara så nära gjorde ändå att Sofie insåg att det inte var omöjligt att komma in. I stället för att deppa tog hon sitt pick och pack och åkte till Åbo för att studera cellbiologi.

– Jag visste ju att jag måste ha en reservplan om jag inte kommer in, så jag hade sökt till Åbo Akademi också. Vid sidan av studierna i cellbiologi läste hon inträdeslitteraturen på egen hand, och den här gången gick det vägen vid inträdesprovet.

– Jag förstår inte riktigt hur det gick till, för jag tyckte att det var ett jättesvårt prov i år. Jag var inte alls nöjd efteråt, året innan kändes det mycket bättre. Jag trodde inte att det var sant att jag hade kommit in.

Att bli utexaminerad veterinär ska med normal studietakt ta sex år. Sofie vet att om hon väljer att specialisera sig på något visst djur så blir det hästar.

– Drömmen är att jobba på en hästklinik.

Studierna går på finska, och nu i början har språket varit en utmaning.

– Jag är helt svenskspråkig, så det är klart att det är jobbigt när alla föreläsningar är på finska. Men det går lättare och lättare hela tiden. Jag har nytta av året i Åbo, både av att ha läst cellbiologi och av att ha studerat på universitet på svenska innan jag började här.

Veterinärutbildningen är ändå inget man ska söka till om man inte är säker på att det är det man vill bli.

– Jag är helt klart på rätt ställe, men man ska nog verkligen vilja det här för att orka. Det är krävande och intensiva studier. Och väldigt intressant! Sedan får man inte glömma bort studielivet heller, man måste leva och ha roligt för att orka läsa, säger Sofie.

– Ibland måste jag påminna mig själv om att det är sant, jag studerar faktiskt till veterinär. Jag har inte riktigt förstått att jag gör det jag drömt om så länge. 

Möt månadens student.

DU

Den vackra kossan Amazon här ovanför bor på Helsingfors universitets undervisnings- och forskningsgård i Vik tillsammans med sin kompis Amélie och alla de andra kossorna. Amazon ställde utan skrupler upp på fotograferingen och var mycket nyfiken på oss. Redaktionen förvånades över kornas storlek och vet nu också att ta stövlar på sig nästa gång de åker på utflykt till en kohage.

t E X T j o n n a gr a n q v i st • f o t o c a t a r i i n a s a l o

Du har drömt om det så länge du kan minnas. Men alla säger att det inte är någon idé. Din dröm är orealistisk.

Ger du upp, eller försöker du nå det omöjliga?

Sofies värld

Nordens äldsta och bästa studenttidning Studentbladet söker en redaktion för år 2012. Hur ser din tidning ut? Kom med och förverkliga dina idéer!

Chefredaktör och Redaktionssekreterare Chefredaktören

leder det redaktionella arbetet och fungerar som ansvarig redaktör för tidningen. Redaktionssekreteraren hjälper till med att sköta det löpande arbetet på redaktionen.

Vi söker personer med god social förmåga, som är noggranna, behärskar en god skriven svenska och äger en stark organisationsförmåga för att hålla koll på kontakterna i studievärlden.

Chefredaktören och redaktionssekreteraren är heltidsanställda på centralredaktionen i Helsingfors. Lönen är 1600 euro/månad.

Lokalredaktörer

Grafisk formgivare

Lokalredaktörerna

Grafikern ger Stbl dess

sköter i första hand bevakningen av studieorterna. Som lokalredaktör kommer du att bevaka allt tänkbart – studentföreningar, nationell studentpolitik, studentikosa evenemang – och får skriva reportage om aktuella händelser på din ort. Vi söker personer med god skriftlig svenska, initiativförmåga och förmåga att jobba självständigt.

Lokalredaktörerna är deltidsanställda. Lönen är 300 euro/månad.

Generalsekreterare för Svenska studerandes intresseförening

utseende – sköter formgivning av redaktionellt material och annonser.

Vi söker en person som har erfarenhet av grafisk design och/ eller tidningslayout.

Kunskaper i Adobe Photoshop och InDesign är ett krav. Vi blir glada om du dessutom kan illustrera. Grafikern är deltidsanställd och jobbar på redaktionen i Helsingfors. Lönen är 605 euro/månad.

Skicka en fritt formulerad ansökan tillsammans med cv och eventuella arbetsprover eller portfolio per e-post till kansli@stbl.fi eller per post till Studentbladet, Brunnsgatan 10 B, 00100 Helsingfors.

Ansökan ska vara framme senast 30.10.2011 kl. 18.00.

• SSI:s generalsekreterare sköter förvaltningen och administrationen på kansliet. Till uppgifterna hör budgetering, ekonomiuppföljning och utbetalning av löner samt övriga allmänna kansliuppgifter. Dessutom sköter generalsekreteraren Studentbladets administration och fungerar som sekreterare vis SSI:s styrelsemöten. SSI:s generalsekreterare är förman för övriga anställda vid SSI och Studentbladet.

• SSI:s kansli finns i Helsingfors tillsammans med Studentbladets redaktion. Generalsekreteraren anställs för tiden 1.1.2012–30.6.2013.

Arbetet utgör ca 80 % av en arbetsvecka med sommarlov juni och juli.

Lönen är 1500 euro/månad.

Studerande, läs kvalitetstidningar förmånligt!

Du som studerar får

50 % STUDIERABATT

För att få studierabatten ska du studera, bo i eget hushåll och vara högst 29 år gammal. Studierabatten begränsas till sex år.

Ange läroanstalt, numret på ditt studiekort samt födelseår när du tecknar din prenumeration.

å

rera p

me Prenu

STUD

.FI T T A B IERA

Mot drömmen

Jag försöker dagligen uppnå min dröm. Min dröm är att en dag kunna tjäna på att skriva böcker och ha ett stort företag. Jag är bara i början på min strävan efter drömmen, men det svåraste är förbi. Det är det mentala just före man sätter igång som är det knepigaste. Jag tror inte heller på att fokusera allt för mycket på själva målet, det blir lite som att springa nerför rulltrappan i tunnelbanan – så länge man koncentrerar sig på ett steg i taget så går det bra, men så fort man höjer huvudet och tittar ända ner på målet svindlar det till i huvudet och man blir rädd för att falla. Jag tror istället på att göra små saker varje dag och att dela upp allt i delmål, med små steg kommer man säkrast framåt.

Evelina Knipström är 24 år och tillsammans med sin sambo startat webbshoppen We Style som är en bifirma till parets aktiebolag Ewicons Ab. Evelina driver också en blogg och skriver en skräckroman som hon hoppas få klar innan årsskiftet.

Samhället

oktober tjugohundraelva

•

studentbladet

•

09

NU Aktuellt i när och fjärran.

Historiska tal

driven student vill leda yrkeshögskolorna

Nordens äldsta studenttidning fyller

d

s os

k h on

ställa upp på historikfoto

äll !N

sm i en Två f lu

Stbl talar med elin blomqvist har undervisningsministeriet offentliggjort yrkeshögskolornas kommande nedskärningar.

– Det är kaos, jag har fått massvis med e-post hela dagen. Arcada klarade sig ganska lindrigt undan nedskärningarna, vi ska skära ner med 35 nybörjarplatser.

För andra skolor gick det betydligt sämre, det handlar ju ändå om 120 miljoner som yrkeshögskolorna ska lyckas spara in. Samok kommer att få jobba hårt nästa år, nedskärningarna får inte påverka studiernas kvalitet.

Blomqvist berättar att hon sedan januari funderat på att ställa upp i valet.

– Det kändes naturligt efter att ha varit engagerad i ASK både som styrelsemedlem och ordförande. Jag har de egenskaper som behövs – Samoks ordförande måste vara ärlig och målmedveten samtidigt som hon ska vara stresstålig och samarbetsvillig. Ordförande är förbundets ansikte utåt. Dessutom kommer jag från en liten kår så jag känner till deras behov, men är också bekant med de stora kårerna och hur de fungerar.

Att behärska de båda inhemska språken ser Blomqvist som ett måste för en ordförande.

– ­Det är väldigt viktigt att kunna kommunicera på både finska och svenska. Mycket sker också på engelska så även den bör vara flytande. Jag brukar säga att jag gör det här på alla tre inhemska.

Samma dag som

s fi c

är

ha

li eE

o nh

g or

t E X T i s a be l l a m a ttss o n f o t o l a sse l i n df o rs

vi

Efter fyra års studier och ett år som ordförande för Arcadas studerandekår har Elin Blomqvist bestämt sig för att för att anta utmaningen och ställa upp i SAMOKs ordförandeval.

.

100 år i år. Till alla gamla redaktörers, och alla andra intresserades, glädje har Studentbladet i år också gett ut en historik där tidningens alla skeden under de senaste 100 åren gås igenom.

Bakom historiken står journalisten och gamla Stbl-redaktören henrik stenbäck . När man talar historia är siffror och tal alltid viktiga. Vi presenterar här de viktigaste talen i historiken Studentblad i 100 år – Tidsspegling och provokation. Catariina Salo

200 278 8 6 0 12 608 ”M Ungefär så många koppar kaffe

gick det åt under projektets gång

sidor tjock blev historiken till slut

Redaktörspar

intervjuades till boken

ett halvår plus några lördagar gick det åt till historiken

Gånger ångrade sig

författaren att han satt igång med projektet

har skrivit kolumner till historiken

gamla redaktörer

Vad?

Samok, Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolorna i Finland, styrelseval.

När?

Beslutet fattas på förbundsmötet 11–12 november.

Hur?

Studerandekårerna får ett visst antal röster utgående medlemsantalet och väljer vem de röstar på.

personer finns i historikens

personregister

a M e r m! u e l i jub

För att fira Studentbladets hundraåriga historia kommer nästa nummer av tidningen att vara extra speciellt.

Tidningen kommer att innehålla en jubileumsbilaga som också kommer att gå ut som instick mellan Hufvudstadsbladet, Vasabladet och Åbo Underrättelser. Tidningen utkommer 18.11.

010 • studentbladet • oktober tjugohundraelva

an blev ju helt paranoid. Vi satt faktiskt stundtals och arbetade med redaktionsdörren låst. Jens blev ändå skjuten på redaktionen, då han intet ont anande öppnade dörren åt någon som sade sig komma med ett bidrag, skrattar Johan.”

CITAT UR HISTORIKEN

Studentbladets historik kan du köpa via Akademen eller på Söderströms webbshop. Förmånligast får du den på soderstrom.fi där den kostar knappa 22 euro.

Vad ska Taiken heta?

Inte nog med att Konstindustriella högskolan förlorade sin självständighet till förmån för Aalto-universitetet, nu måste den också byta namn.

Arkitekturutbildningen kommer att flytta från nuvarande TKK till Taiken och därför har man bestämt att skolan inte kan gå under det Konstindustriella namnet mer. Beslutet känns tråkigt men är redan fattat. I slutet av oktober kommer det nya namnet att tillkännages.

Studentbladet vill dra sitt strå till stacken och ge sina egna namnförslag. Vi skissade också upp tänkbara logotyper för den nya högskolan.

I siffror När statsbudgeten

presenterades framkom att yrkeshögskolan Novia ska minska antalet nybörjarplatser med

60.

Aalto-universitetet KonstHögA

Aalto-universitetet Ememuta

40 platser minskas inom kulturområdet och 20 platser inom teknik och kommunikation.

Den kraftiga minskningen inom kulturområdet oroar rektor Örjan Andersson.

Minskningen utgör totalt 7,7 procent av det totala antalet nybörjarplatser.

Catariina Salo • Rasmus Kyllönen Det är första gången

Atski. Att gå tillbaka till rötterna vore ett sunt alternativ, Taiken verkade förr i Ateneums utrymmen och kallades i folkmun Atski.

Arbis. Med tanke på skolans läge i Arabiastranden vore det ett alternativ, men tydligen är det redan upptaget.

KonstHögA. En förkortning av Konstindustriella högskolan och arkitekterna.

Ememuta. Förkortningar på alla högskolans

instanser, gamla och blivande.

KonsTa. En sammanslagning av de nuvarande namnen på svenska och finska.

TaiKkA. Konstindustriella högskolan och arkitekturen (på finska Taideteollinen korkeakoulu ja arkkitehtuuri = TaiKkA). Låt oss tala klarspråk, det är ju bara på grund av arkitekturen de måste byta namn.

Som att inte arkitektur var konst!

Stanna kvar Hur kan man göra studieorten till en attraktiv miljö för karriärmöjligheter? Studerande vid Vasa Universitet ska i en projektkurs utveckla en plan som ska få studerande att stanna kvar i Österbotten efter avlagd examen.

– Det här är ett unikt projekt, ingenting liknande har gjorts i Österbotten tidigare. Och vem har bättre koll på hur man får studerande att stanna kvar efter examen än studerandena själva? säger kommunikationskoordinator mikaela jussila vid Österbottens Förbund, som är med och förverkligar projektet.

De som deltar i kursen läser marknadsföring, modern finska, översättning eller kommunikation. De ska nu i mindre grupper arbeta fram ett antal planer för hur man ska locka utexaminerade att stanna kvar i Österbotten.

– Tanken är att vi senare ska använda

som Helsingfors universitet platsar bland de

Aalto-universitetet KonsTa

Aalto-universitetet Atski

en eller ett par av de lösningar de kommer fram till. Det är alltså fråga om en plan som ska användas i verkligheten, inte något låtsasprojekt. De studerande har fått några riktlinjer men har i övrigt helt fria händer, säger Jussila.

Kraven är att projektet ska gå att genomföra flera gånger och att det endast ska kosta att starta det första gången.

Från Österbottens Förbunds sida har man satt 50 000 euro som maxgräns för vad det får kosta att starta upp. När det väl har kommit igång ska det gå att genomföra år efter år med endast marginella, administrativa kostnader. henrik hökman är 29 år, jobbar som sekreterare på Vasa centralsjukhus och kommer ursprungligen från Åland.

Han har bott i Österbotten sedan 2002 då han började studera statskunskap vid Åbo Akademi i Vasa.

– Jag blev utexaminerad politices magister 2009 och hade efter sju år i Vasa rotat mig. Jag har ett fungerande socialt liv här och trivs med rytmen i staden, säger Hökman.

Aalto-universitetet Arbis

Aalto-universitetet TaiKkA

100

bästa universiten i utbildningsrankingen The Times Higher Education.

HU kapade hem plats 91 i utvärderingen och slog därmed Aalto-universitetet, Åbo univeristet och Tammerfors universitet.

Etta på listan i år är California Institute of Technology, Caltech.

– Att min fru är österbottning kan enhetlig tvåspråkig miljö. förstås ha något med saken att göra, Österbottningarna mikael sten men jag tror faktiskt att hon skulle vara från Malax och anders berg från mer villig att flytta härifrån än jag.

Korsnäs studerar båda i Åbo. Sten Att Vasa är en tvåspråkig studerar kemiteknik och Berg stad inverkade också på datateknik. Båda är tvekhans val att stanna. samt inställda till att – Jag är uppvuxstanna kvar i Åbo ef”Om jag skulle råka en i en finskspråter avlagd examen. kig familj och det – Jag har alltid få ett intressant och gick inte alltid så sett Åbo enbart välbetalt jobb här skulle bra ihop med att som studiestad, jag kanske fundera på att bo på Åland. I jag vill åka utomVasa får och kan lands och jobba, stanna. Eller om jag hittar man vara genuint säger Berg. en flickvän.” tvåspråkig, säger – Jag vet faktiskt Hökman. om jag vill stanna ANDERS BERG Han tycker att Östkvar eller inte, säger Kornsnäsbo erbottniska företag är Sten. bra på att skapa arbets– Släkt och vänner finns platser, men att Österbotten ju i Österbotten, samtidigt som som landskap har en del att bita i. jag kanske har lättare att hitta ett pas– Kommunerna måste sluta gräla sande jobb här i Åbo. Så var jag hamnar sinsemellan om språkliga och värdsliberor nog bara på hur jobb- och familjega gränser, och istället fokusera på att situationen ser ut den dag jag är färdig marknadsföra sig som en positiv och med min utbildning, säger Sten. oktober tjugohundraelva

•

studentbladet

•

011

INKOGNIT I delegationsvalet vid Studentkåren vid Helsingfors universitet var det fullt möjligt för en kandidat att räkna sina egna röster. 14 kandidater satt nämligen också i en valnämnd. t E X t chr i st o ffer gröh n FOTO C A T A R IINA S ALO

Varje röstningsställe övervakas av en valnämnd som ser till att allt går rätt till och räknar rösterna. I samband med årets delegationsval fanns 17 valnämnder i Helsingfors och två utanför huvudstaden – en i Vasa och en i Lahtis. För dem som kandiderar i valet var det fritt fram att sitta i en valnämnd. Valnämndens ordförande och vice ordförande kunde däremot inte ställa upp i valet. Centralvalnämndens ordförande maija jäppinen bekräftar utan omsvep att det här innebar att en kandidat kunde komma att räkna sina egna röster.

– Det är fullt möjligt att det sker, men ingen räknar ändå röster ensam. Dessutom finns en kontrollnämnd som räknar rösterna senare och kontrollerar att rösträkningen har gått rätt till.

Vid årets delegationsval var det 14 kandidater som också satt i en valnämnd (se vilka det var i faktarutan). En av dem var silva loikkanen, som ställde upp för obunden vänster.

– Valordningen möjliggör det här. Det är ändå svårt att manipulera rösträkningen då det är flera som räknar rösterna och fastän jag skulle lägga 100 röster till åt mig själv skulle rösttalet ändå korrigeras i samband med kontrollräkningen, säger Loikkanen.

Stbl har granskat valnämndernas sammansättning och resultatet visar att det i vissa valnämnder satt lika många kandidater som icke-kandidater, medan det i vissa andra inte satt en enda uppställd kandidat.

Delegationsvalet ordnades den 19-20 oktober, men valresultatet var vid Studentbladets pressläggning ännu inte klart.

Lagen inte entydig

Enligt vallagen som gäller för nationella val kan ”en person som är uppställd som kandidat vid valet inte vara medlem eller ersättare i valbestyrelsen”. Valbestyrelsen kallas det organ som har hand om förhandsröstning och hemmaröstning vid val. Däremot står det inget i vallagen om att en valnämndsmedlem inte kan vara kandidat, vilket har tolkats som att en kandidat kan sitta i valnämnden. Valnämnden arbetar i sin tur på själva valdagen. Vid studentkårens delegationsval har ändå samma valnämnder hand om både förhandsröstning och röstandet på själva valdagen.

– Frågan är om inte en politiskt aktiv person som

012 • studentbladet • oktober tjugohundraelva

inte är uppställd i just det här valet hypotetiskt skulle kunna vara en lika stor risk. Genom att i valnämnderna ha representanter för olika grupperingar garanteras ändå oberoendet, säger martin björklund, som är universitetslektor i kommunal rätt och allmän juridik vid Soc&kom vid Helsingfors universitet.

– Man borde i annat fall hitta personer med ett högt demokratiskt ideal men som struntar i kandidaterna i det aktuella valet vilket kan vara svårt.

När det gäller centralvalnämnden är lagen tydlig – en i valet uppställd kandidat kan inte sitta i centralvalnämnden. Och det här gäller också i delegationsvalet.

Liten rekryteringsbas

Enligt Maija Jäppinen är orsaken till att samma personer kandiderar och övervakar valet att det råder brist på intresserade.

– Rekryteringsbasen är så liten att det blir så här.

Det finns helt enkelt inte tillräckligt många som vill engagera sig i valet.

Vad tycker du om systemet att kandidater sitter med i valnämnderna?

– Systemet är bra och tillräckligt. Vi har aldrig behövt misstänka någon för att utnyttja sin ställning.

Varje valnämnd ska i så stor utsträckning som möjligt bestå av representanter från delegationens olika grupperingar. Det är ändå så gott som omöjligt för en vanlig väljare att se om det här villkoret uppfylls.

– Genom att ha medlemmar från olika grupper anses valnämnderna vara obundna, säger Jäppinen.

ÅAS fortsätter med dubbelspelet I fjol ställde centralvalnämndens ordförande upp i fullmäktigevalet vid Novium, men i år är det inte längre möjligt efter stadgeändringen.

Men varför kan valövervakarna vid ÅAS fortfarande kandidera? Stbl luskar ut. att valnämndens ordförande i Noviums fullmäktigeval själv också ställde upp som kandidat. Detta ledde till en stadgeändring vid studerandekåren. Stadgeändringen godkändes slutgiltigt på ett fullmäktigemöte i september och nu finns tillägget ”centralvalnämndens medlemmar kan ej kandidera i kårvalet” i valordningen.

– Det här gjorde vi för att det blev så mycket diskussion i fjol. Nu kan det inte längre bli något rabalder, säger ivar gullström. Han är ordförande för centralvalnämnden i år.

Gullström sitter för tillfället också i fullmäktige och han tycker att stadgeändringen var på sin plats.

– Personligen tror jag inte det påverkar valresultatet att en kandidat sitter i centralvalnämnden, men det handlar om att vara på den säkra sidan. Och själv har jag inga ambitioner att bli omvald och därför kunde jag ta platsen som ordförande för nämnden.

Noviums fullmäktigeval är den 3 november. Den elektroniska förhandsröstningen ordnas mellan den 26 oktober och 1 november.

Stbl:s avslöjande i fjol

”Inget problem”

”Rekryteringsbasen är så liten att det blir så här.”

MAIJA JÄPPINEN Ordförande för Studentkåren vid HU

I fullmäktiegvalet vid Åbo Akademis studentkår (ÅAS) kan en valnämndsmedlem däremot ställa upp som kandidat. I fjol var det fyra kandidater som också satt i valnämnden och tre av dem blev dessutom invalda i kårfullmäktige. Stbl skrev om det här i fjol, men trots det har ingen förändring skett.

– Vi har inget principiellt beslut på att valnämndsmedlemmar inte får kandidera, säger valnämndens ordförande sari viljanen.

Nämndens ordförande kan ändå inte ställa upp. Valnämnden har bland annat i uppgift att övervaka valreklamen och ge kandidaterna deras kandidatnummer. Röstandet sker elektroniskt och därmed kommer nämndmedlemmarna inte att räkna röster.

– Valnämnden ska se till att valet sköts korrekt, säger Viljanen.

Vem som ställer upp som kandidat i kårvalet är i skrivande stund inte klart. Valet hålls den 1-2 november.

– Jag tror inte det skulle vara ett problem om någon från valnämnden ställer upp i valet. Så har det varit förr också och nämnden har fungerat bra ändå, säger Viljanen.

Inser du inte problemet?

– Alla är medvetna om situationen, men vi har inte haft problem med det här.

Aalto fifflar

I början av november ordnas delegationsval vid Aalto-universitetets studentkår och också där kan en valfunktionär ställa upp i valet.

I annonsen på valets webbplats står det rakt ut att en kandidatur inte hindrar från att söka tjänsten som valfunktionär. Funktionärens uppgift är att se till att allt går rätt till på röstningsstället och räkna rösterna.

– Åtminstone några kandidater har också sökt posten som valfunktionär, säger valkoordinator sonja virta .

Delegationsvalet vid AUS ordnas den 2 november.

Den elektroniska förhandsröstningen pågår mellan den 24 oktober och 1 november. 

oktober tjugohundraelva

•

studentbladet

•

013

Upprustad till tänderna Mahatma Gandhi talade om förändring genom ordets makt och vägran. Vår nationalromantiker J.L. Runeberg skrev om gemenskap och krigshjältar. Varför ska unga män ännu i dag slaviskt annamma hierarki och auktoritet och hur påverkas de av värnplikten? t E X T f a n n y l i n dh o l m • i l l u s t r a t i o n m a tts bj o l i n

014 • studentbladet • oktober tjugohundraelva

”Den kulan visste hur den tog, det måste erkänt bli”, Så talte generalen blott, ”den visste mer än vi; Det lät hans panna bli i fred, ty den var klen och arm, Och höll sig till vad bättre var, hans ädla, tappra barm.”

Och dessa ord de spriddes sen i hären vitt och brett, Och alla tyckte överallt, att Sandels talat rätt. ”Ty visst var tanken”, mente man, ”hos Duva knapp till mått; Ett dåligt huvud hade han, men hjärtat, det var gott.”

I sina diktverk målar j. l. runeberg upp både fiktiva och verkliga hjältar. Han idealiserar krigstiden och beskriver hjältemodiga försvar av fosterlandet med lyriska texter som genomsyras av 1800-talets nationalromantik. Han odlar sammanhållning och skördar empati. Han bygger upp en nationalkänsla och läsaren förblir omöjligtvis oberörd.

Men i en tid då nationalismen växt sig starkare och då Finland snarast agerar medlare och inte jury på den utrikespolitiska arenan, så är det nära till hands att ifrågasätta ett påkostat försvar och allmän värnplikt. Är försvarsmakten som en konservativ och uråldrig institution faktiskt en giltig värdeledare för unga män? janne wass, civiltjänstgörare, aktivist och studerande vid Helsingfors universitet anser att vi plikttroget följer uråldriga försvarsreglement utan att egentligen ifrågasätta dem. Att unga män uppfostras av en institution som vidmakthåller chauvinistiska och homofobiska attityder är inte sunt.

– Varför bevara värnplikten då Finland inte riskerar en invasion och varför utbilda soldater som används för räddningsväsendet och eventuella miljökatastrofer?

Att Wass gjorde civiltjänstgöring var snarast outtalat, på grund av sina starka ställningstaganden mot försvarsmakten och sympatiserande med pacifistiska rörelser. Auktoritetsmisstro och konstant ifrågasättande är inte receptet för militärdisciplin, säger han.

Något större motstånd fick han aldrig hemifrån.

Wass far avlade inte värnplikten och hans morfar var med i både vinterkriget och fortsättningskriget, men yttrade aldrig ett ord om vad han upplevt på frontlinjen.

– Jag minns att morfar en gång sade i middagsbordet att människor tror att unga män lär sig disciplin och fasoner i armén, men faktum är att det är ett svepskäl för att lära sig döda.

Medborgartjänst för båda könen

Problematiskt är att unga män inte kan befrias från värnplikten på grund av etisk övertygelse trots att det är giltigt på grund av religiösa skäl. Att värnplikten enbart gäller män och inte kvinnor är knappast heller ingredienserna till ett jämställt samhälle. Någon form av medborgartjänst som gäller båda könen kunde fungera bättre anser Wass.

– Några månaders värnplikt kunde vara okej och sedan ska den unga personen ha möjlighet att göra ett val.

Wass anser att den unga personen ska kunna fortskrida med militärtjänstgöringen om han så vill eller så kan han välja någon form av samhällsnyttigt arbeta som att till exempel hjälpa äldre människor eller sopa gator. I nuläget finns det strikta regler för var man får avlägga civiltjänstgöringen.

Instängd på ett gammalt alkoholisthem

Wass ler ett illmarigt leende när han berättar om civiltjänstgöringen. Wass bodde med en bunt okända civiltjänstgörare på ett före detta alkoholisthem under den en månad långa utbildningen.

– Matransoneringen var i stil beväringarnas och vi satt bleka och mätta på våra ändor dagarna i ända och närmaste krog var på fem kilometers avstånd från baracken.

Annat blev det när han väl inledde civiltjänstgöringen. Med fyra euro som dagpenning och ett osunt cigarettberoende, kunde han räkna med att den dagliga inkomsten gick till hans bolmande.

– Det blev bättre tider mot slutet av perioden som civiltjänstgörare. Under året höjdes min dagpenning till åtta euro och då hade jag äntligen råd att köpa mat igen, skrattar han.

52% 17% 12% 50 25

av alla kvinnor och 49 % av alla män anser att värnpliktssystemet ska bestå.

av hela befolkningen understöder övergång till frivillig beväringstjänst.

Personer över

av hela befolkningen anser att reservens storlek bör utökas.

Personer under

år är de som starkast understöder deltagande i fredsbevaring och krishanteringsuppdrag.

Sociologen rustar upp

En som däremot tror på hierarki, auktoritet och ansvar är alexander grandin som studerar på Försvarshögskolan. Han tycker heller inte att det är förvånande att Finland enligt Freedom House statistik anammar hierarki, har tilltro till försvarsväsendet och upphöjer auktorietet.

– Det är svårt att vara anarkist i försvarsmakten.

Vad man tror på är vad man gör tillsammans och det handlar om att fungera som gemenskap.

Grandin som själv urpsrungligen studerade sociologi på Svenska social- och kommunalhögskolan ser militärtjänstgöringen som en vändpunkt.

– Jag ville förena vetenskapliga studier med att praktiskt få ge uttryck för vad jag studerat och försvarshögskolan blev svaret på min önskan.

Efter att ha genomgått ett lämplighetsprov med upp till 1 400 frågor var det bara att tuta och köra och i dag är Grandin inne på sitt tredje år på Förvsvarshögskolans militärtekniska linje.

Den djärva mannen en myt

Att leva på sin gräns, bo i skogen och vaka i flera nätter gör beväringarna sammansvetsade. Du får inte samma slags samhörighet i en föreläsningssal som du får då du ligger i ett tält och talar innan alla kryper ner i sin sovsäck, säger Grandin.

Om militärtjänstgöringen har varit avgörande för Grandins identit har han inget direkt svar på, men han har lärt sig att ta ansvar, initiativ och har fått erfarenhet av att vara i chefsposition.

– Om man är reflekterande till sin karaktär kan man dra nytta av upplevelserna och upptäcka nya sidor i sig själv. Man lär sig hur man arbetar under tryck eller i en ytterst stressframkallande situation.

Det kan vara nyttigt att ha den kunskapen i framtiden oberoende av yrkesval.

Stereotypin av den unga, rakryggade, djärva och maktlystna mannen stämmer ingalunda överens med verkligheten. Suderande på Försvarshögskolan är högst olika till sin karaktär – de är allt från före detta fysiker till humanister med mjuka värderingar. Vissa är blyga, andra mera auktoritära och rappa i käften.

Det som ändå förenar studerande på Försvarshögskolan är att man vill uppehålla en försvarsmakt som till det yttre ska framstå trovärdig.

Vissa tror på våld framför ordets makt och andra på ett illusoriskt hot för att få staten att undvika att framstå intressant för en möjlig attack. Om ett påkostat försvar är effektivt och ifall våld är vägen till fred förblir obesvarat.

Grandin är inte en våldsförespråkare och ser personligen försvaret och vapen som en förlängning på misslyckade förhandlingar och obindande avtal. ”Och Sandels böjde då sig ned och såg den fallne an, Det var ej någon obekant, det var en välkänd man; Men under hjärtat, där han låg, var gräset färgat rött, Hans bröst var träffat av ett skott, han hade ren förblött.” j. l. runeberg

år och personer som hör till kategorin lågutbildade är de två grupper som understöder bibehållandet av nuvarande värnpliktssystem.

Källa: Försvarsmakten

oktober tjugohundraelva

•

studentbladet

•

015

Fem frågor till kapten Mika Penttinen, ansvarig för rekrytering och urval på Försvarshögskolan.

1 • Hur skiljer sig Försvarshögskolan från andra högskolor?

Försvarshögskolan erbjuder en utbildning som kombinerar såväl akademiska som yrkesinriktade studier.

2 • Vilken är målsättningen med studierna?

Officersutbildningen består av akademiska och yrkesinriktade studier.

Målsättningen med de militärvetenskapliga studierna är att ge färdigheter för vetenskapligt tänkande, förmågan att tillämpa vetenskapliga kunskaper och metoder för arbetet som sakkunnig inom sitt eget område.

Målsättningen med de militära yrkesstudierna är att ge den kompetens och det kunnande som behövs som officer.

3 • Vad kan man studera på Förvarshögskolan?

Läroämnena inom grundexamen är krigskonst (operationsteknik och taktik, krigshistoria samt strategi), militärpedagogik, ledarskap och militärteknik.

4 • Vad får studerandena för samhällsposition?

Då en studerande avklarat sin kandidatexamen i militärvetenskap befordras han eller hon till löjtnant och

016 • studentbladet • oktober tjugohundraelva

5x

r frågo om ren militä

blir tilldelad en visstidstjänst som yngre officer. Samtidigt påbörjas arbetet som till exempel beväringsutbildare inom sitt vapenslag eller försvarsgren. Efter åtminstone fyra år i tjänst har kandidaten rätt att återvända till Försvarshögskolan för att avlägga magisterexamen i militärvetenskap.

5 • Vilken kompetens ska studerande ha som avlägger examen på Försvarshögskolan?

För att få en kandidat- och magisterexamen i militärvetenskaper ska studerande vara finsk medborgare, innan studierna inleds ha erhållit reservofficersutbildning, genomgått en plutonchefskurs, erhållit utbildning som ger högskolebehörighet, gott hälsotillstånd och i övrigt lämplig för skötsel av uppgifter inom försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet och högst 26 år.

Universiteten har placerat sina pengar bra Säkra och långsiktiga placeringar är dagens melodi.

En del universitet vågar ändå investera i aktier.

t E X T r o ger n o rrgård • i l l u s t r a t i o n r a s m us k y l l ö n e n I medelinsamlingen samlade universiteten i Finland in stora summor pengar. Eftersom staten dessutom betalade en motpeng på 2,5 gånger den insamlade summan så blev universitetens miljoner snabbt flera.

Efter att ha hört hur Åbo Akademi, Hanken och Helsingfors universitet, som samlade in 13, 15,7 och 18,3 miljoner, valt att placera de pengar de hittills fått kan man dra några slutsatser. För det första verkar alla vara överens om att det för tillfället är bättre att placera sina pengar på alternativ med låg risk och nöja sig med lite mindre.

Alla universiteten har ändå sin egen åsikt om vad som är säkra investeringar. De flesta är ändå överens om att aktiehandel verkar riskabelt.

Om ralf östermark, professor i redovisning vid Åbo Akademi, själv fick placera universitetens miljoner skulle han troligtvis välja en korg med mestadels fonder. Fonder är en färdig portfölj med aktier som kan köpas i olika risknivåer beroende på hur hög avkastning man vill ha.

– Jag skulle satsa på mera försiktiga och konventionella fonder. Inget med för hög risk, säger Östermark.

Långsiktighet är ledordet vid ÅA

Vid Åbo Akademi har man valt att placera säkert och långsiktigt. Akademins styrelse bestämmer hur pengarna förvaltas.

– Det viktigaste är att grundkapitalet bevaras. ÅA gör därför försiktiga placeringar, säger ekonomidirektör jean-mikael öhman och controller marika häggman.

Vid Hanken har styrelsen valt att placera pengarna i en värdepappersportfölj.

– Styrelsens placeringskommitté har konkurrens-

utsatt förvaltare och gett förslag. Styrelsen har sedan fattat sitt beslut utgående från dem och gjort upp riktlinjer för portföljen, säger eva liljeblom, rektor vid Hanken.

Att köpa aktier och förvalta dem själv kräver mycket arbete och är riskabelt. Därför är just fonder som innehåller aktier, men sköts av experter på banker ett bra alternativ. Just nu är det ändå köparens marknad och priserna är nere. Det här innebär att det kan vara en bra tid att köpa aktier, men risken finns att de sjunker ännu lägre.

– Tidpunkten för placeringar är avgörande. Konjunkturen svänger snabbt, säger Östermark.

Masskulder kan bli lönsamma

Helsingfors universitet har ändå valt att satsa en del av pengarna i aktier.

– Vi har inlett försiktigt. Ungefär 85 procent av pengarna vi fått hittills är placerade i fonder och endast 10 procent i aktier, säger ilkka hyvärinen, kvestor vid Helsingfors universitet.

Tanken är att aktiernas andel ska ökas när det löns att köpa aktier. Östermark tycker också att masskuldebrev är ett vettigt placeringsalternativ. Masskuldebrev är vanligtvis låneinstrument för olika företag. Bankerna sköter om förvaltningen av masskuldebreven och man kan sälja dem vidare. Bland annat Åbo Akademi har köpt masskuldebrev.

– Vi får bara hoppas att de inte köpt masskuldebrev från Grekland, skämtar Östermark. Åbo Akademi kommer i första hand att använda sin avkastning till att säkra grundkapitalet. Det som blir över kan användas enligt behov.

– Pengarna är inte öronmärkta i budgeten. Användningen av avkastningen är inte bestämd på förhand och kommer säkert att beslutas om från fall till fall, säger Öhman.

Om avkastningen blir oväntat bra kan pengarna sparas till ett år med sämre avkastning.

– De ska inte användas för att bygga på grundkapitalet utan de ska användas i akademins verksamhet, men det betyder förstås inte att vi hittar på forskningsprojekt bara för att spendera pengarna, säger Häggman.

Helsingfors universitet använder sin avkastning för att täcka professorernas utgifter.

– Vi behöver handla med aktier och få en bra avkastning för annars räcker det till för få professorer.

Pengarna från Hankens värdepappersportfölj kommer enligt Liljeblom att användas för att utveckla Hanken enligt strategin. Det här inkluderar bland annat mål som en ökad internationalisering.

Alla universitet är ändå överens om att avkastningen från de nya investeringarna endast är en droppe i havet. Deras årliga omsättning ligger på otaliga miljoner euro per år. När man är uppe i sådana summor spelar inte några hundra tusen euro en stor skillnad.

Arcada och Novia, de två stora finlandssvenska yrkeshögskolorna, planerar en fusion. Fusionen skulle vara ett verktyg för att rädda skolornas framtid och de utsatta utbildningslinjerna.

I och med reformen av yrkeshögskolorna och nedskärningar i yrkeshögskolornas basfinansiering, anser Novia och Arcada att det är på sin plats att ta saken i egna händer och utreda en möjlighet att samordna sin verksamhet. En möjlig fusion skulle göra så att man kunde undvika skräckscenariot - att en av skolorna skulle vara tvungen att slå igen dörrarna.

Faktum är att varken Novia eller Arcada hör till de stora yrkeshögskolorna i landet och ifall enheterna minskar från existerande 25 till möjliga 18 eller 20 kan det betyda att en av våra finlandssvenska yrkeshögskolor stryker med. Arcada och Novia resonerar att det kunde vara en möjlighet att höja kvaliteten på utbildningen, att öka konkurrenskraften och trygga framtiden för en tvåspråkig utbildning.

Den enligt regeringen splittrade yrkeshögskoleutbildningen i Svenskfinland kommer sannolikt att centraliseras till ett antal orter – främst Helsingfors, Åbo och Vasa.

Regeringens målsättning är att omstrukturera högskoleverksamheten i samband med att lagstiftningen om yrkeshögskolornas förvaltnings- och finansieringssystem förnyas. Den nya lagen träder i kraft 2014.

Besparingarna uppgår till hela 120 miljoner euro fram till 2015.

Fanny Lindholm

oktober tjugohundraelva

•

studentbladet

•

017

EH? Studentbladet ifrågasätter våra studentikosa traditioner, seder och måsten.

”Han tog emot mig hemma efter att vi bestämt tid för träffen och bjöd på te med smörgås.”

SOLVEIG WIDÉN

DAGENS PRÖVNING

Vår tentamen har genom åren gått från fria muntliga diskussioner över en kopp te till strikta skrivningar i stora salar. Nu digitaliseras tentskrivandet och friheten ökar igen. t E X T r o ger n o rrgård i l l u s t r a t i o n r a s m us k y l l ö n e n

Tentamen är ett ord som får varje studerande, aktiv som utexaminerad, att skärpa koncentrationsnivån. Under en längre tid har skriftlig tentamen varit den vanligaste examinationsformen både i högskolor och i grundskolor. Bland annat muntlig tentamen har nästan helt fallit i glömska.

– Jag minns att min mor har berättat om hur hon tenterade muntligt inför professorn på 1960-70-talet.

Kanske grupperna numera är så stora att de inte hinner prata med alla, säger petra lindblad, högskolepolitisk sekreterare vid Åbo Akademis Studentkår. solveig widén började studera vid Åbo Akademi 1954. Före det hade hon redan hunnit studera lite i Helsingfors och arbeta på ett bibliotek i Vasa. Hennes karriär vid akademin blev lång och hon hade sin doktorsdisputation 1988. Samtidigt arbetade hon vid akademins bibliotek.

– Akademin var väldigt liten på den tiden. I historia hade vi ingen professor när jag började där. Vi hade en docent vid namn Koleander, säger Widén.

Hon minns att Koleander tog emot henne i sitt rum när det var dags att tentera.

– Där satt jag och skrev. Sedan läste han svaret, vi diskuterade det och så var jag godkänd. I ett annat delområde blev jag direkt godkänd för han märkte att jag kunde ämnet.

Widén läste också litteraturhistoria. Hon hade en approbaturexamen från Helsingfors men behövde läsa

018 • studentbladet • oktober tjugohundraelva

vidare till cum laude nivå. För att bli cum laude räckte det med en tentamen, hemma hos professorn.

– erik eklund hette professorn. Han tog emot mig hemma efter att vi bestämt tid för träffen och bjöd på te med smörgås.

Till Widéns förtret kom det endast frågor från approbaturböckerna och hon blev underkänd.

– En kurskamrat frågade om jag inte ska läsa approböckerna, men jag sa att jag redan var godkänd i den delen.

En månad senare upprepades proceduren och Widén klarade sig igenom med ett nöjaktigt vitsord, som grämer henne ännu i dag.

När hon läste inför sitt licentiat som hon slutförde 1976 fick Widén för första och sista gången pröva på att tentera i en stor sal.

– Hela Gadolinia var fullt med tentander.

Hon tycker att båda systemen har sina fördelar. Med det gamla systemet kunde man tenta när som helst.

Det var bra eftersom man tenterade när man kände sig redo. Det nya systemet med stora masstenter kändes ändå säkrare. Risken för att bli fel behandlad kändes mindre. Istället är det stelare.

– Jag tycker ännu också att jag blev fel behandlad av Eklund. Det skulle inte ha hänt med dagens tentamensmetoder. ÅAS har inte någon färdig linje som säger att vissa tentamensformer är bättre än andra. Ett urval av olika

former är ändå önskvärt.

– Jag har hört att till exempel muntlig tentamen är bättre för personer med dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter. Andra examensformer kan samtidigt passa bättre för andra, säger Lindblad.

Den nyaste tentamensformen i dag är skriftlig e-tent.

I och med att nätkurser blir allt vanligare ökar också mängden examinationsformer som helt frångår traditionell tentamen och istället använder till exempel inlämningsuppgifter, projektarbeten och föreläsningsdagböcker.

– E-tent är ändå en traditionell form av individuell tentamen. Den gör att flexibiliteten för både studerande och personal ökar, säger tove forslund från Lärcentret vid Åbo Akademi.

Hittills har e-tent fungerat bra. Tentanderna kan tentera i en övervakad datasal under vissa tider, vilket ger bättre möjligheter för studenterna att välja en tidpunkt som passar.

– De studerande har en viktig roll när e-tent ska spridas vidare. De måste begära att lärarna ger dem möjligheten, säger Forslund.

I Danmark testar man redan e-tentens efterträdare.

Den modellen går ut på att hela tentamensprocessen blir elektronisk.

– Det stämmer överens med samhällsutvecklingen.

I dag är ju nästan det enda man skriver för hand namnteckningar och tentamenssvar, säger Forslund. 

Drömmen som föll i bitar

Friidrott var en stor del av mitt liv ända sedan jag var sju. Som 17-åring började jag satsa på allvar på kortdistanslöpning. När jag var 25 blev jag skadad och efter ett år av rehabilitering såg jag mig besegrad. Det var mitt eget beslut men ibland undrar jag om jag inte gav upp lite för tidigt, jag kände mig inte heller helt nöjd med mina resultat. Mitt beslut var svårt, friidrotten hade blivit en så stor del av mitt liv och mig som individ att jag efteråt inte riktigt visste vem jag var. Som tur hade jag studier att falla tillbaka på och jag upptog intressen som språk, dans och resande. Det jag tog med mig från min dröm var envishet och en drivkraft som gjort att jag kunnat förverkliga andra drömmar som jag har haft i mitt liv. Jag skulle aldrig byta bort åren av idrott.

Det handlade ju inte bara om konkreta resultat och placeringar utan så mycket annat, som fysisk och psykisk utveckling och alla vänner jag fick. Tiden läker alla sår. Men ibland, särskilt när jag ser idrottstävlingar, så kommer drömmen över mig och jag längtar efter känslan av att slå rekord och av att ha ett konkret mål att jobba för dagligen.

Jessica Smulter är 31 och magister i idrottsvetenskap. För tillfället befinner hon sig på praktikutbyte på Finlands kulturinstitut i Paris.

människan oktober tjugohundraelva

•

studentbladet

•

019

tt i s av a n t u fl r fö

Hankeiten och skådespelaren Andreas af Enehielm, aktuell med filmen Där vi en gång gått, berättar om sin första nakenscen. Han förklarar hur ekonomi och konstnärskap är oförenligt. Och avslöjar att han är förälskad i sin mor. t E X T f a n n y l i n dh o l m • f o t o l a sse l i n df o rs

september tjugohundraelva



studentbladet



021

ett kollektiv några stenkast från centrum av Helsingfors sitter andreas af enehielm och dricker gin med is. Stormen får fönstren att smälla och regnet piskar mot rutorna. Dagen har varit grå. Men i kollektivet har hösten andra nyanser. Väggarna är täckta av färgstark konst, och en flaska rödvin har öppnats trots att det är ginflaskan som fär tillfället förtärs. af Enehielm röker förstrött i köket när han fotograferas och säger att det är människans gisslan att bli fångad i definitioner, framtiden och att planera.

Han är en obotlig romantiker, bohem och impulsiv som resultat av sin uppväxt, men också en innovativ entreprenör som är fåfäng och medveten. Ändå vill han inte definiera sig. Att sätta ord på vad man står för, är och vill vara begränsar människan och rutar in en.

Att han studerar på Hanken och är skådespelare tycker han inte att är en udda kombination. Med en bakgrund i en konstnärsfamilj utan ekonomisk trygghet och långsiktighet ville han studera ekonomi, men kultur är vad han verkligen brinner för.

Barndomen kommer af Enehielm ihåg som fri, öppen och med möjlighet till självförverkligande. De sex första åren av sitt liv bodde han med sin mor, bildkonstnären Cris af Enehielm. Han var galen i sin mamma, nästan förälskad i henne just så som unga pojkar blir i sina mödrar. Ovanför vardagsrumssoffan i mitten av rummet hänger ett av hennes verk. Det är stort, lugnt och har en varm gul nyans.

T

rots att han själv minns sin uppväxt som god, blir han konstant påmind av sin mor om de svåra tiderna då de ekonomiskt kämpade för att få det att gå ihop. En konstnär vet inte vad budgeterande betyder och en konstnärs inkomts är projektbaserad. Det finns tider då allt har flyt för att sedan igen invänta nästa smäll, förklarar han.

– Mina föräldrar uppmanade mig att inte bli konstnär och i dag studerar jag ju på Hanken. af Enehielm har aldrig sökt till Teaterhögskolan trots att han medverkat i bland annat filmerna Populärmusik från vittula, Matti och Drakarna över Helsingfors och är nu aktuell med Där vi en gång gått.

– Teaterhögskolan utbildar skådepelare som ska arbeta på teater med stora gester, medan jag vill göra film, synas på den vita duken och uttrycka det lilla.

I af Enehielms liv är det de små detaljerna som gör det. Konsten som han har på väggarna ska ha en viss stil, det svarta håret ska vara spretigt vid pannan på ett specifikt sätt och hans elgitarrer ska ha en hedersplats vid hans krypin i hörnet av rummet.

Då man gör film är det lika, det är nyanserna som räknas, det är de små detaljerna som tillsammans utgör helheten.

På teater dramatiserar man och förstorar alla känslor så att publiken ska uppfatta vilken sinnesstämning skådespelaren uttrycker. Att vara skådespelare på en teater är en hel vetenskap. Filminspelningar handlar däremot om att förmedla det lilla; ett uttryck, en blick, en rörelse.

”JAG ÄR INTE KOMMUNIST UTAN EN EXISTENTIALIST, MEN JAG KAN FÖRSTÅ HUR DET ÄR ATT KÄMPA FÖR EN IDEOLOGI.”

022 • studentbladet • oktober tjugohundraelva

I

nuläget är af Enehielm aktuell med filmatiseringen av kjell westös bok Där vi en gång gått. Den 25 oktober är det filmpremiär. Tv-premiär för de sex avsnitten som är en längre version av filmen är vid årsskiftet.

Filmen och tv-serien är en berättelse om unga människor och kärlek. Händelserna äger rum mellan åren 1906 och 1931 och präglas av Första världskriget, inbördeskriget och konflikterna mellan de vita och de röda. af Enehielm spelar Allu, en kommunist och fotbollstalang som har ett kärleksförhållande till två kvinnor. Den ena tillhör hans egen klass arbetarklassen och den andra överklassen.

– Karaktären Allu är romantisk, fosterländsk och empatisk. Han har en stark ideologisk tro och är besatt av den omöjliga kärleken. af Enehielm förberedde sig två månader inför filminspelningen.

Han läste boken Där vi en gång gått och cyklade sedan runt i Helsingfors till de ställen där händelserna ägde rum.

Men hur går man tillväga för att sätta sig in i en roll och bli ett med karaktären? Enligt af Enehielm handlar det om att väcka karaktärens sidor i sig själv.

– Jag är inte kommunist utan en existentialist, men jag kan förstå hur det är att kämpa för en ideologi. Jag har aldrig upplevt omöjlig kärlek på grund av klasskillnad, men jag har däremot blivit hänförd av det förbjudna och förstår vad det betyder att ha en dragningskraft till det du inte får åtrå. af Enehielm satt sig in i karaktären genom att anteckna vad Allu

gillar, ogillar och vad som egentligen betyder något för honom.

– Man måste bli vän med sin egen karaktär för att trovärdigt kunna föreställa honom. Man måste sitta i hans säng, stå i hans rum, vara klädd i hans kläder och supa in sinnesstämmningen på filminspelningen för att kunna bli honom.

Det svåraste var nog ändå att göra nakenscenen. Det var af Enehielms första nakenscen under sin tid som skådespelare.

A

f Enehielm tar en rejäl klunk av ginen och börjar flina.

Han tappar fattningen för en bråkdels minut och blicken vandrar över rummet. Han hoppar upp ur soffan, rusar in i köket och kommer tillbaka med ett påfyllt glas och ett återkallat lugn.

– Att göra en kärleksscen med den proffsiga skådespelaren jessica grabowsky som spelar Lucie i filmen oroade mig lite innan inspelningen. Jag ringde faktiskt upp regissören och frågade honom hur man egentligen går tillväga då man spelar in en sexscen? Han garvade åt mig som svar i andra ändan och sade: ”Perkele, ni ska ju ha sex på riktigt förstås”.

Inspelningen blev som af Enehielm befarat inte pinsam, klumpig och nervig utan snarast lustig och avslappnad. Grabowsky och af Enehielm skrattade sig igenom inspelningarna.

– Vad man gör i verkligheten är en helt annan sak än hur det ser ut på filmduken. Klart vi hade kläderna av och måste kyssas, men så mycket konstigare var det inte.

Det svåraste var kanske att stå naken inför tio människor, däribland ljud- och ljustekniker, regissören och andra skådespelare.

M

örkret har fallit utanför och stormen har ytterligare tagit vid. I kollektivet som ligger några stenkast från centrum har en kastrull med vatten placerats på spisen. Pasta och rödvin står på menyn.

Men af Enehielms planer och idéer ser aldrig ut att ta slut, pratet upphör inte ens när vi klär på oss skorna i tamburen på väg ut. Det är tankar om att skapa en hemsida för konstnärer där de kan ställa ut sin konst och tala med andra konstintresserade. Obebodda hus som har kapats veckan innan där man haft en 24 timmars utställning. Och Hankens vänsterparti som grundats.

Killen som inte vill definiera sig som konstnärssjäl och skådespelare har redan försagt sig för flera timmar sedan.

Kreativiteten som aldrig sinar och de kulturella projekten som smids med obotlig iver gör den odefinierade definierad. Den som vill leva i nuet och inte påverkas av definitioner har redan gjort ett val.

Han är fånge i sin bakgrund. Fånge av att uttrycka, skapa och föda nytt.

Tankar på några ginglas för mycket och den stora gula tavlan målad av hans mor blandas med höststormen som viner. När dörren glider fast och regnet piskar i ansiktet är gråheten definitiv, i kollektivet hade hösten andra nyanser. 

andreas af enehielm

• Född: Den 30 augusti 1987 i Helsingfors • Mor och far: Cris af Enehielm och Kjell Wallman • Medverkat i: Populärmusik från Vittula, Matti och drakarna över Helsingfors, Petters valp och Där vi en gång gått • Studerar: På Handelshögskolan

oktober tjugohundraelva

•

studentbladet

•

023

HIPSTER AND

Hipsters är oerhört fascinerande.

Varför tar vissa illa upp av benämningen och varför vill andra med våld bli klassade som just det?

Subkulturen är inhöljd i dunkel.

Studentbladet begav sig till hipsterfestivalerna Flow och Monsters of Pop för att ta reda på vad det egentligen handlar om. t E X T c a t a r i i n a s a l o • s t i l & f o t o m a l i n n y q v i st

024 • studentbladet • oktober tjugohundraelva

Jag anländer till Tammerfors en vacker höstdag. På festivalen Monsters of Pop (MoP) som har startat kvällen innan spelar band som britta persson, JJ, Regina och Huoratron. Band som också kan sättas i fack, i hipsterfack. För det är mycket musiken det handlar om, och under MoP får jag verkligen ta del av det mest hipstriga jag någonsin upplevt.

Skillnaden mellan Flow och MoP är publikens sätt.

I Tammerfors figurerar inte alls lika mycket färg och form, publiken verkar inte ha kommit till festivalen för att visa upp sig utan främst för att lyssna till musiken. Klädstilen är dunklare, mer jordnära än på Flow och jag ser till och med vissa med rockig stil. En och annan hög midja syns och den ironiska mustaschen ploppar upp nu och då, men finns inte i överflöd. Denna mishmash av stilar gör så att inte ens jag känner mig utanför, jag känner mig välkommen och varm inombords, även om musiken är lite högtflygande.

När en man med en dator ställer sig upp på scenen i Pakkahuone på MoP blir publiken galen. Som i trans börjar de mässa HUORA-TRON HUORATRON. Mycket riktigt, killen på scenen går under artistnamnet Huoratron och spelar elektronisk musik. Även om jag förstår och respekterar hipsterkulturen, även om jag ibland klär mig i loppisfynd och tycker att mustascher kan vara helt okej förstår jag inte hajpen när killen med datorn ställer sig på scen. Han sjunger inte, han spelar inte, han skulle inte behöva vara på plats, man kunde smälla in skivan i spelaren och dansa till det. Han står ju bara där med sin Mac. I publiken hittar jag en upprymd åskådare och undrar vad som hajpar honom.

– Det är som gamla gladiatorspel eller Schildts författarmiddagar – man träffas för att kunna uppleva tillsammans, lyder svaret av petter sandelin som snabbt försvinner tillbaka in i folksamlingen när artisten med Macen trycker igång sin musik.

En loppisånga ligger över Södervik i Helsingfors under ett veckoslut i mitten av augusti. Svala män och kvinnor i tajta jeans, stora skjortor, fula tröjor. Röda mössor överallt. Bara några veckor tidigare var området ockuperat av svartklädda och hårdsminkade brudar och killar. Nu är det annat ljud i skällan.

Korsetterna är utbytta mot halvgenomskinliga, lite för stora kragskjortor och shorts med hög midja. De tjockbottnade kängorna med metalldetaljer är utbytta mot slitna Pippi Långstrump-skor med tunna lädersnören. Metallfestivalen Tuska är utbytt mot hipsterfestivalen Flow.

Festivalbesökarna går slentrianmässigt runt området och dricker nonchalant lite öl. På plats finns inga tonåringar, hela festivalen är K-18, och ingen är aspackad. Jag får en känsla av att folk verkligen vill visa upp sig – Se på mig, jag är annorlunda! Jag är en hipster!

Hipster är ett känsloladdat ord. En svordom, säger någon. En subkultur, men inte min subkultur, säger en annan. Hellre hipster än indie, säger en tredje.

Vad är det egentligen vi ska kalla dessa människor som verkar så kreddiga och säkra på sin sak?

Förr talade man mycket om subkulturen indie.

Utrycket indie kommer naturligtvis från engelskans independent, något som står för sig själv. Under 90och 00-talet gavs indiefilmer ut av små oberoende produktionsbolag, musik gavs ut på små, icke-kommersiella förlag. Allt var småskaligt och speciellt.

Och som en del, eller varför inte eftergångare, av denna indiestil utvecklades dagens hipsterism.

Först fanns den hederliga tönten. Vi känner alla en sådan från lågstadiet. Eller så var det kanske vi själva som var tönten. Plötsligt kom indietiden och det blev inne att vara en tönt – man bara kallade sig indie istället. Indien kom och gick, och nästa i turen blev hipstern.

– Indiestilen har räddat många själar, säger den erkända hipstern linnéa sjöholm. Indie är en töntig stil, och det har blivit berättigat att vara töntig, många som kanske annars skulle ha hamnat i periferin av samhället är nu istället del av innekretsen.

Linnéa menar ändå att det finns en viss skillnad mellan indie och hipster, också idag, indien är mer anspråkslöst sitt eget töntiga jag medan hipstern är medvetet och coolt töntig.

Den avsky som en del känner mot benämningen hipster kommer troligen från att människor som känner sig delaktiga i denna subkultur inte vill bli satta i fack. Nu är det ändå tyvärr så att vår värld är ganska anal med att vilja definiera allt och alla, även hipsters, och det är inte nödvändigtvis en dålig sak.

För att kunna bli satt i ett fack måste du nämligen vara medveten om vad du är.

Och det är nog där essensen ligger, i upplevelsen.

Hela hipsterkulturen kretsar kring nya fenomen, ny musik och att vara annorlunda. Man vill uppleva det nya, höra det nya och vara först. Man vill vara först med upplevelsen och man vill uppleva tillsammans.

Men man vill inte släppa för många in på hemligheten, man vill ha sin egen hemliga klubb, tycker du om det tänker jag inte göra det mera. Men inom sina egna hipstergrupper är det upplevelsen som är hipsterns innersta väsen. 

F ö r r i vä r l d e n Det är kanske inte många som vet eller har tänkt på det, men hipsters fanns redan under första halvan av 1900-talet. Ordet hipster är en omskrivning av 30-talets hepcat, hep blev hip. Cat föll bort.

1940-talets hipsters var vita människor som lade sig till med en då traditionell, svart livsstil; en ledig, sval och nonchalant attityd. Man kallade hipstern ”the white negro”. Dessa urfäder och –mödrar har banat väg för dagens hipsters. Vi ser samma drag av nonchalans, svalhet och återanvändning då som nu.

026 • studentbladet • oktober tjugohundraelva

tillbaka till framtiden Vad kommer motsvarigheten till hipsters och indiekids att klä sig i om tio år? Och vad lyssnar de på? De nya fenomenen, vilka kommer de att vara?

Hipsterns klädstil är återanvänd medan musiken är sprillans ny. Kläderna är ofta sådant som varit modernt för ungefär tio år sedan. Indiekidsen klädde sig i 80-talskläder, hipsters klär sig som Kurt Cobain, flanellskjortan och jeansen har inte varit så h är pop sedan mitten av 90-talet. Eftersom det som nu används redan är återanvändning, finns det knappt nån ny stil mer och det känns det ganska omöjligt att spekulera i vad hipstertrenden kommer att vara om tio år. Blir det en blandning av alla stilar eller är det noppiga leggning och konstiga tröjor från Monki som kommer att vara det nya svarta?

Det vi i alla fall kan vara säkra på är att det kommer en ny subkultur som vill vara för sig själv, som håller koll på nya fenomen. Men kanske det blir mera glitter och glamour om tio år, eller kanske vi börjar blicka tillbaka ännu längre och kör på ridbyxor, kråskragar och stora rokokoklänningar?

Malin Nyqvist, som bland annat spelat i Le Corps Mince de Francoise och numera bloggar på enfantterrible.ratata.fi – och är stolt hipster förstås – delar här med sig av sin syn på hipsterism år 2020. På vänstra sidan av uppslaget ser vi dagens hipster och på den här sidan Malins framtidsvision.

oktober tjugohundraelva

•

studentbladet

•

027

VI Sex och relationer

aris och annan fiilismusik

Sociala medier tar över världen, google håller koll på allt du gör och du får dina nyheter via twitter. Nu när också Spotify och Facebook slagit ihop sina handskar är frågan om vi ska vara rädda eller inte? Studentbladet hävdar att det är en bra sak. Nu kan du via Facebook meddela omvärlden om ditt sinnestillstånd på ett så subtilt sätt som genom musik. Vad säger då låtarna om dig? Vi berättar!

Klassisk pojkpop Du lyssnar på: Take That – Pray

Du signalerar: Jag är inte rädd för att erkänna att pojkband kan vara det bästa som hänt världen och robbie williams är faktiskt The Man. Jag gillar mysiga hemmakvällar och fina drinkar. Om du vill kan vi gå ut och äta middag nån kväll, men det kan hända att jag tar fyra av mina bästa vänner med mig, vi gör nämligen allt tillsammans.

Hipsterpop med själ Du lyssnar på:

Hurts – Wonderful life

Du signalerar: Jag vet vad jag gör och jag tycker om det. Jag vet en del om musik men vill inte bli kallad hipster. Kanske vi kan träffas och tala om james blakes nyaste singel eller dricka en Kurko tillsammans?

t E X T c ata r i i n a s a l o i l l u s t r a t i o n r a s m us k y l l ö n e n

Älskvärd ledsenschlager

Tant- och farbrorklang 2

Du lyssnar på: Adele – Rolling in the

Du lyssnar på:

deep

Jag är egentligen ganska medel med allt, men jag räknar mig som en djup och ärlig människa. Jag gillar att filosofera kring småsaker och det bästa jag vet är revbensspjäll. Ska vi gå ut på en cider någon kväll?

Du signalerar:

Glad emopop

Roxette – The big L.

Jag är över trettio, men jag är stolt över det. Jag gillar gammal synthpop, men kan nog tala om nya fenomen också. Inombords är jag lite sårad, men redo att möta den stora kärleken. Kanske vi kan ses och se på Pretty Woman tillsammans? Jag bjuder på chips och grill.

Du signalerar:

Glättig hiphop

Glassig arvspop

Du lyssnar på: Ane Brun – Do you

Du lyssnar på: Paris Hilton – Stars are

remeber

Du lyssnar på: Petter – Gör min dag

Du signalerar:

Du signalerar:

blind

Du signalerar: Jag är trendig och skön, köpte just en ny klänning på H&M. Om du vill kan jag visa dig den ikväll, vi kan gå till Onnela och dansa, kanske hånglas lite senare.

028 • studentbladet • oktober tjugohundraelva

Jag är väldigt tolerant, gillar Lilla My-knåkor och stora platsbrillor. Jag uppskattar också ärlighet och mod och är estetiskt lagd. Ska vi gå på Tavastias lauantaidisco tillsammans och dricka billig öl ur sunkiga plastglas?

Jag är real, man. Du kan lita på mig, killen. Och du tjejen, jag gillar dina moves, du och jag skulle fungera som jay-z och beyoncé, för alltid och evigt. Om du vill, dawg, kan vi gå ut och ta en gin med juice. Kom igen, mannen!

Pensionärstoner Du lyssnar på: Bo Kaspers orkester –

Svårt att säga nej

Jag är småkulturell och världsvan, en kulturtant eller –farbror.

Jag vill att du ska tycka att jag är lite mystisk men hemskt söt, kanske du vill gå på ett glas och diskutera Dostojevski?

Du signalerar:

Svensk gnällpop Du lyssnar på: Kent – 747

Jag vill tänka att jag är ganska sval och kreddig. Min största respekt riktar jag till dudes och dudettes som spelar i band, mest gillar jag gitarrister. En bandana kring halsen kan faktiskt vara jättesnyggt. Ska vi gå på keikka tillsammans någon kväll? Jag har hört att ett nytt gitarrpopband spelar på Tavastia under veckoslutet.

Du signalerar:

QA Frågor och svar om livets väsentligheter.

1

2

3

4

5

Vad var tanken bakom din utställning och hur kom du på den?

I planeringsgruppen för Regnbågshelgen 2011 planerade vi att samla finlandssvenska hbt-personer till ett stort gruppfoto. Men idén kändes motstridig eftersom hbt-personer inte är intressanta i sig, de är ju helt vanliga människor.

Jag beslöt då att vända på det och fotografera heterosexualiteten - det som är så självklart och "normalt".

Vad berättar utställningen om homo- och heterosexuella?

Utställningen visar att minoriteten och majoriteten är båda lika kaotiska, brokiga och olika. Det finns ju fördomar om heterosexuella också. Vi märker inte majoritetens schabloner på samma sätt, utan kallar dem för naturliga och medfödda könsbundna egenskaper.

Heteromän förväntas vara hårdare och heterokvinnor mjuka. Många tycker också att man bör vara heterosexuell för att få föröka sig.

Till vem riktar du dig med utställningen?

Till alla som tror att heterosexuella är vanliga människor.

Är heterosexualitet fortfarande den starkare normen i samhället, och kommer det i så fall att ändras?

Vi förväntas vara heterosexuella om vi inte bevisar motsatsen. Vi förväntas också uppföra oss enligt vårt kön och enligt till exempel klasstillhörighet. Kvinnor förväntas uppföra sig som kvinnor och män som män. Något mellanting ryms inte med. De som följer normen belönas medan de som bryter mot den uppfattas som besvärliga, obekväma eller provocerande.

Spelar en persons sexualitet någon stor roll mera?

Sexualitet är jätteviktigt, härligt och spelar stor roll! Det är fördomar gentemot olika sexuella läggningar som skapar ojämlikhet. I många sammanhang är det fortfarande jobbigt att vara homosexuell, bisexuell, transperson, transgender, transvestit, kvinnlig man eller manlig kvinna. Om Paavo är transvestit ser vi honom bara som transvestit, inte som en vanlig Paavo.

Gränsen mellan manligt och kvinnligt är hård och redan små barn uppmuntras leka på olika sätt beroende på om de är pojkar eller flickor.

En resumé av ditt liv Stbl analyserar drömmar liksom grottmannen – en väg till personlig utveckling, insikt och förståelse.

För grottmannens tillvaro var det inre livet viktigt. Hade han konstiga drömmar samlades byns äldsta för att diskutera dem och ta reda på vad de betydde för världsbilden och framtiden.

I dag har samhället utvecklats och redskapen för att analysera det inre har blivit fler. Men fortsättningsvis anser anlytiker att drömmarna är en resumé på vad som utgör det egentliga livet.

Bland annat sigmund freud och carl gustav jung sade att drömmarna var det direkta spåret till medvetenhet om det omedvetna.

Vad är drömmar?

En dröm är förbindelselänken mellan livsprocesser och vår medvetna personlighet. Drömmen är ett möte mellan beslut och handlingar. Det uttrycker känslighet och hinder, men balanserar också det psykiska och fysiska och har ett problemlösande syfte.

5x

a vanlig r ma dröm tydda

När ska du analysera drömmar?

Enligt drömforskaren tony crisp är drömtolkning en utmärkt väg till personlig utveckling, men att tolka alla drömmar kan ge en förvriden bild av verkligheten. Det klokaste är enligt honom att enbart analysera enstaka drömmar som gjort ett stort intryck på dig. Drömtolkning är också beroende av vilket språk du talar och din verbala begåvning.

Hur kan du dra nytta av drömtolkning?

Det ger oss en helt ny upplevelsevärld. Du får större insikt i dina personliga relationer och mera kontroll över din tankevärld. Du lyckas också absorbera all information som samlas inom dig. Snarast information som du inte ens är medveten om att du bär på.

Drömtolkning är ett verktyg för balans och självförståelse.

Fanny Lindholm

Heteron är inte vanliga Fredrika Biströms utställning HETERO visas på Luckan i Helsingfors fram till slutet av månaden.

Fredrika som är konstnär, grafiker och moderkspasledig verksamhetskoordinator för föreningen Regnbågsankan berättar historien bakom utställningen. t e x t c ata r i i n a salo

Hus

Refererar alltid till dig själv, din kropp och dina personlighetsattribut.

Ryggsäck

De resurser och svårigheter vi bär genom livet; vår tidigare erfarenhet och karma. Kanske en börda av omedveten vrede eller andra negativa känslor.

Korridor

Ingemansland, limbo, mittemellansituation. Processen från att gå från ett till ett annat.

Naken

Sladd

Är en restriktion som uttrycker känsloband till en annan person eller situation. En navelsträng och ett beroende som håller oss fast.

Att släppa förklädnaden, attityderna eller känslorna som vi använder för att maskera våra verkliga känslor i vardagslivet. En önskan att bli sedd och att avslöja sin sanna natur.

oktober tjugohundraelva

•

studentbladet

•

029

030 • studentbladet • oktober tjugohundraelva

Gyttjan före det gröna motpoler

catariina salo

För en tid sedan tog jag mig en titt på gräset på andra sidan staketet. Jag såg att det var grönare och fann det gott. Sagt och gjort, jag packade min väska och försökte hoppa över till andra sidan.

Men det visade sig att det inte alltid är så lätt att komma över staketet med sin rinka på ryggen. Tänk dig att du packar ner hela din egendom, plus de senaste två åren av ditt liv i ryggsäcken och kastar den på axlarna. De enda skor du har är dina tretton centimeters Jeffrey Campbells. Med dem på fötterna och all tyngd på ryggen sätter du siktet på frodigare marker.

Snabbt märker du att det framför staketet ligger meter efter meter av gyttja. Men nu är du redan på väg, väskan är packad och du har bestämt dig. Det är bara att vada ner i sörjan. Trettoncentsklackarna sjunker. Packningen väger. Fötterna suger sig fast i slammet, du tar dig framåt – men långsamt. Som i en hägring skymtar du gräs. Du tar dig upp på gräset men märker snabbt att du inte har kommit till andra sidan ännu, det här är bara ett pit stop. Framåt ser du gyttja, bakåt finns också bara en stinkade brun sörja. Här kan du inte stanna. Inget annat hjälper, du måste framåt.

Småningon kommer du närmare staketet du skymtat i horisonten. Med en sista kraftansträngning tar du tag i det och häver dig upp. Dina killerheels har du redan tappat för länge sedan och en del av packningen har tappats bort på vägen.

Kroppen känns lite lättare, men den sista kraftansträngningen att ta sig över staketet känns ändå överväldigande. Du pustar, stånkar och drar dig över i bästa GI Jane-anda. När du kollapsar på gräset på andra sidan kan du äntligen andas lugnt. Du har kommit fram och kan syna gräsets färg.

Vad historiens moral är, undrar du? Att försöka ta reda på om gräset är grönare på andra sidan är en lång och jävligt tung process, det går inte att bara kasta sig över staketet. Och hur kan vi veta om färgen i själva verket är grön? Vi kan inte. Jag kan inte. Men jag hoppas och tror att efter allt vadande i gyttja kommer gräsängen i alla fall att kännas som den ljuvligaste platsen i världen.  Catzo är Stbl:s redaktionssekreterare.

Med jämna mellanrum vaknar jag ur detta rosa skimmer jag kallar vardagen och funderar: är detta mitt liv? Jag gör inget ensam längre: jag gör allt tillsammans.

I snart fyra år har jag delat mitt liv med mannen som lite oförhappandes bokstavligen dansade in i mitt medvetande på det mest udda av träffpunkter: Ollis i Vasa.

Det som för oss båda började som ett romantiskt äventyr med ett klart bäst före-datum aspirerar nu på att bli århundradets kärlekssaga.

Men män är, som bekant, flockdjur. Så småningom kommer det att vara dags för de första äktenskapen i kompiskretsen att gå i kras när mannen flyttar ihop med sin sekreterare, barnflickan eller en nyinförskaffad thailändsk väninna.

Det är bara något heteromannen gör. Överlag är det ett under att så många äktenskap håller så länge de gör. Fast det handlar nog snarare om en social konstruktion mer än något annat.

När man sitter på bärs med en skock gifta män med bostadslån och småbarn verkar det ändå som om deras främsta funktion vore att så ofta som möjligt få plöja ner sin mjölke i så många olika hallongrottor som de klarar av att bjuda drinks åt.

Jag frågar mig själv: när kommer detta att hända mig? När kommer jag att börja titta på den trevliga servitören med en glitterglimt i ögat och hyvla kreditkortet lite extra? När kommer jag att börja springa på årsfester igen för att umgås med trevliga guliskillar i välsittande frackbyxor? När kommer jag att börja sitta på terrassen och ogenerat titta på lättklädda killar som strosar förbi?

Om sanningen ska fram så gör jag redan allt det där. För jag vet att ingen av de små puddingarna som är så lätta på ögat någonsin kunde erbjuda mig det som min man gör: kärlek, vänskap, äventyr och trygghet.

Dessutom beter han sig på precis samma sätt. Som tur tror ingendera av oss på svartsjuka.  Skribenten är producent på X3M och har aldrig varit så här ärlig i hela sitt liv.

motpoler

ted urho

Det evinnerligt grönare gräset

Drömmen som gick i uppfyllelse Mikko Möttönen, 31 år gammal, blev beviljad 1,5 miljoner euro av ECR, European Research Council. Som studerande vid Tekniska högskolan och gediget med bakgrund inom olika forskningsprojekt ska Möttönen nu leda sitt team i fem år för att komma ett steg närmare en Cuantum computer. ECR:s forksningsstipendie är det största av sin klass som en individuell person kan beviljas. En överlycklig Möttönen säger åt Stbl att han arbetat länge och hårt för att nå dit han är idag. Med ambitioner, envishet och uthållighet når man sina mål.

LIVEt oktober tjugohundraelva

•

studentbladet

•

031

FÅ Månadens kulturutbud.

Observationer i oktober Löven är vackert rödgula och festhumöret fantastiskt. Vi har samlat några festoch inspirationstips till dig. Och det är billigt! t E X T & FOTO c ata r i i n a s a l o

032 • studentbladet • oktober tjugohundraelva

MÅNADENS SPELNINGAR

Vasa. Du gillar alternativ elektronisk musik? Kolla då in Miami Heat-klubbkvällarna på Leipätehdas som ordnas en gång i månaden. Det utlovas nostalgi i form av 80-talsvideon, ett fullt dansgolv och rökmaskiner. Nästa klubbkväll ordnas 5.11, ynka 6 euro inträde. Åbo. För riktig Halloweenfiilis ska du ta dig till Klubi den 29.10 på Individual Ink Halloween Party! Upplev fantastisk fuzzrock av bandet Mangoo och burleska dansare som också uppträder i bandets nya video. Eftersom det är Halloween utlovas naturligtvis pris till bäst klädda. För en femma och en euro får du ta del av denna fantastiska fest.

MÅNADENS SKRÄCK

I skrämmande anda ordnas scifi/ fantasy/skräck/kultfilmsfestivalen Night Visions på Maxim i Helsingfors under Halloweenveckan (26-29.10). I år visas mer inhemska filmer än någonsin och biljetterna kostar bara 8 euro per film.

Ett HC-pass för hela festivalen kostar 95, bara lördag-söndag natt kostar 45 euro. Mera info på nightvisions.info.

MÅNADENS multikulturellA

Vill du ha en lektion i finska, sociologi, historia, politik, musik och samhällskunskap på en gång? Då vill vi tipsa dig om Nationalteaterns pjäs HOMO! som uppförs ännu till slutet av året. Med studiekort betalar du bara 16 euro. Det här vill och kan du inte missa!

MÅNADENS ”totalt gratis”

Bilder på gyllene kantareller i diverse tidningar, bloggar och nätsidor retar kanske gallfeber på dig, men man kan inte komma ifrån faktumet att svamp är gratis mat. Marsch ut i skogen och fyll din korg, torka eller lägg in och du har mat långt in på vintern. Men du, vet du inget om svamp är det bäst att ta en bättre insatt kompis med, man kan ju faktiskt dö av en del svampar.

Du kan också försiktigt kika igenom grannens äppelträd, kanske det finns nåt exemplar kvar att palla. månadens (läs: januarimånads) extraknäck

Det är presidentval på kommande.

Under valdagen behövs det en hel massa personal på de olika valställena.

Genom att infiltrera dig i rätt kretsar kan du fixa jobb åt dig på valdagen och tjäna dig en hacka. Googla, vetja!

oktober tjugohundraelva

•

studentbladet

•

033

SE Konst, kriminalitet och kortfilm.

KONST

PÅ TOPPEN ÄR UTSIKTEN SOM BÄST Åbo konstmuseum reser sig praktfullt över staden, högst uppe på krönet av Puolalabacken. För många studenter – det centrala läget till trots – en backe som ändå sällan bestigs. Ska ”högkultur” vara svårtillgängligt?

Man behöver inte en examen i konsthistoria eller ha stenkoll på ismerna för att njuta av konst. Paradutställningen i år ”Crème de la crème” ger smakprov på höjdpunkterna ur finländsk konsthistoria med namn som Gallen-Kallela och Schjerfbeck, som klingar bekanta också i en lekmans öra. Den andra stora utställningen för hösten: Carl Larssons ”Drömmar om harmoni”, för närmast tankarna till barnboksillustrationer (minns ni Beatrix Potters Pelle Kanin?).

I Studio-avdelningen för samtidskonst bjuds också på verk som tillkommit lite närmare en studerandes livstid. Vidare visas i mörkrummet som bäst videoinstallationen ”En dag på varuhuset”: en – bokstavligen! –avklädd studie i mänskligt beteende, utspelad kring ett politikermord.

Trots kulturhuvudstadsåret, då man vurmar lite extra för allt som kan stämplas som kultur, verkar konstmeckat alldeles runt hörnet lätt förbisett – oförtjänt. Kanske klingar inte konstmuseum lika hisnande som eldshower eller klubbspelningar – kanske är det en kostnadsfråga, då inträdet tävlar i prisklass med en biobiljett eller två stop öl. Men dukarna här kan innehålla mer än en Hollywoodproduktion, och ger ett annat slags rus än alkohol.

Varje fredagskväll är inträdet fritt – varför inte en alternativ inledning på helgen någon gång? Efteråt är vägen till senare kvällshappenings i centrum inte lång. Låt inte vägen dit heller vara det! Anna Abrahamsson

På toppen är utsikten som bäst

FILM

LITTERATUR

inlandssvenskt filmcentrum har gett ut en dvd-samling med finlandssvenska kortfilmer.

Kortfilmer regisserade av bland annat claes olsson , klaus härö

och dick idman finns att hitta i dvd-samlingen. Bli hög på film och se på Nattflykt, Sommartider, Häng dej pojkfan och den Lata döden.

Kortfilmerna som enbart är mellan 6 till 55 minuter långa är skräddarsydda för den rastlösa själen. Koka te eller ta en birra och bli hänförd av finlandssvensk kultur. Fanny Lindholm

034 • studentbladet • oktober tjugohundraelva

Stockholm noir #3

Läs den sista delen i jens lapidus trilogi om Stockholms undre värld. I boken Livet Delux återknyter vi kontakten med huvudpersonerna i de tidigare delarna av Stockholm Noir.

Gangstrarna planerar en comeback och vem ska ta över efter juggemafioson och bli Stockholms kung?

Möt socialrealism, gangsterklichéer och Stureplansbrats och köp Livet Deluxe för bara 21,95 euro från Bookplus på nätet.

Om du inte köper boken för annat så kan du göra det för att understöda den heta advokaten som är författare till deckaren. Fanny Lindholm

Foto Mattias Edwall

Kort och kraftigt

GÅ Stbl tvångsbesöker en studentikos fest. Nu har turen kommit till J-komm på Soc&kom.

Ordets härskare på korståg

t e x t & f o t o C A T A R IINA S ALO

VAD ÄR J-KOMM? J-komm är föreningen för alla journalistikstuderande på Social- & kommunalhögskolan vid Helsingfors Universitet. Alltså Soc&kom. Föreningen ordnar årligen en J-sits för alla journalistikstuderande, festen har alltid ett tema, denna gång Härskare genom tiderna. VEM kom gästerna som? Härskartemat hade fått festdeltagarna att tänka till ordentligt. Största outfitöverraskningen var att det fanns hela tre stycken Queen of hearts och en Queen of spades. Utöver det deltog statsöverhuvud, nyligen döda fruktbolagsledare, monopolfigurer och prinsessor.

Som värdar för festen fungerade naturligtvis 2 Kung Carl XVI Gustav och Drottning Silvia. hÖJDARE Andra årets j-studerande uppträdde med en J-rap som var något av det bästa välrdshistorien skådat och hört. Mannen bakom lyriken, Mikael ”Fidel Castro” Stenlund hade tagit Jay-Z och Alicia Keys Empire State of Mind och gjort om den med journalistikperspektiv.

Effektfulla textrader som ’Jag är Soc&koms kung för jag är journalist / Låter arrogant men så är det visst’ 3 fick publiken att skrika vilt. dET MEST KONSTIGA Själva sitsen ägde rum i en avlägsen föreläsningssal på Soc&kom. Att salongsberusad svepa runt på ett ställe där man vanligtvis oftast är nykter och skärpt kändes fantastiskt syndigt. Hade man i misstag lämnat sina ytterkläder i skolans aula fick man sent på natten smyga runt i helt 4 nedsläckta korridorer för att få tag på sina ägodelar. Zombierna kunde ha dykt upp bakom vilket hörn som helst. eFTERFESTEN Karaokebaren Swengi fungerade som efterfestställe. Den halvsunkiga 5 baren serverade billigt öl och fantastisk underhållning. Redaktionssekreteraren dristade sig till och med till att 1 sjunga en gammal kärleksdänga för sin jublande publik. Ryktet säger att dansen fortsatte hela natten lång och att följande dag kändes aningen tung för journalisterna.

1 Fidel Castro tuggade cigarr hela kvällen lång. 2 Marie Antoinette vann pris för mest genomtänkta kostym 3 Benazir Bhutto blev plötsligt Harry Potter. 4 Skogens konung, älgen, belönades för mest innovativa kostym. 5 Redaktionssekreteraren släpper alla hämningar på dansgolvet. (Bilden censurerad på grund av stötande

J-sitsen får fyra snapsar av fem.

Maten var fantastisk och uttänkt enligt tema, spriten stod i flaskor på bordet och underhållningen var briljant. Efterfeststället var magiskt, men redaktionssekreteraren är rädd för att jublet efter hennes sångframträdande hade något med muta och poängfiskeri att göra.

4

/5

innehåll. Red. anm.) oktober tjugohundraelva

•

studentbladet

•

035

SÅ ... blir du en humpsvakar.

ORKESTERFEST

Humps & rumps

Teknologorkestern Humpsvakar firar sitt femtionde år i år. Lördagen den 5 november stiger orkestern, tillsammans med sin balett Rumpskakar, upp på scenen i Finlandiahuset och framför en konsert utan dess like. Biljettinfo och mera detaljer hittar du på www. humps50.fi. Catariina Salo

Rumpskakar är teknologorkesterns balett.

Baletten uppstod tidigare endast vart femte år i samband med jubileum, men blev 2010 en heltidsbalett.

Rumpskakar klär sig i en rosa jacka med ett R på ryggen, svarta kläder och ett rosa sidenband runt midjan.

Både Humpsvakar och Rumpskakar samlar medaljer får olika evenemang och dessa fäst sedan på rocken.

Mellan 1961 och 64 var TF:s alla sex flickor med i baletten och kallades då TF:s cancan-flickor.

Grundades 1961 och hade sin första konsert vid Olympiakajen i Helsingfors.

Humpsvakar klär sig i frack och medaljer.

En Humpsvakar-frack ska alltid ha orkesterns namn synligt på ryggen.

Frackvästen ska vara sydd av Marimekkos Rötti-tyg. Teknologmössa SKA användAs. Alla Humpsvakar har en individuell fluga, direktören bär alltid en vit.

Orkestern, som både spelar och sjunger, har spelat in 12 skivor.

Humpsvakar gjorde världens första vänstergängade LP-skiva, som utkom 1966.

036 • studentbladet • oktober tjugohundraelva

Redaktionen korrigerar

I förra tidningen påstod vi att saxofoner förekommer i teknologorkestern Humpsvakar. Så är inte fallet. I själva verket skyr orkestern saxofoner som pesten. Redaktionen ber om ursäkt.

LSK anklagar staten för att inte se dig som en bra investering.

Vad tycker du? Rösta!

Röstningsdatum Arcada studerandekår: 7-9.11 Studerandekåren Novium: 3.11 Svenska Handelshögskolans Studentkår: 8-9.11 Åbo Akademis Studentkår: 1-2.11

Hitta dina kandidater www.kårval.fi

HA Lågbudgetstudentfilm.

DOGMASKRÄCK

Poutanen grundade Clayhill tillsammans med sina vänner buster berg och tedi tallqvist. Deras första filmer gjorde de redan 2008. Då blev det kortfilmer om knark och gangstrar. Nu tre år senare gör de sin första långfilm: The Vet: Surgically Degrated, en slasherfilm om tre djurrättsaktivister.

Allting började i gymnasiet där killarna träffades.

Berg och Poutanen gick en filmkurs tillsammans, Tallqvist kom med i bilden lite senare: han och Poutanen åkte alltid tåg tillsammans till skolan och började tala.

Samtalsämnet var ofta film.

Språket i filmerna är engelska, språket känns mer filmatiskt och ger killarna en möjlighet att satsa internationellt.

De flesta av Clayhills produktioner är slasherfilmer, slasher är en subgenre till skräckfilmer och innehåller ofta överdimensionerat våld.

– Buster brinner för skräckfilmer och dario argento är hans idol, säger Poutanen.

Själv gillar jag och Tedi drama.

Berg har alltid gillat film, men det var inte självklart att Tallqvist och Poutanen ville bli filmmakare.

– Förut undrade jag hur någon egentligen kunde kolla på film ordentligt, säger Tallqvist. Men nu när jag själv börjar syssla med film tittar jag på filmer på ett helt annat sätt. Man ser på vinklar, ljus och skådespelarprestationerna.

Poutanen växte upp utan TV, men film började han

Vem som helst kan göra film, säger Titus Poutanen, en av killarna bakom indiefilmproduktionsbolaget Clayhill Productions. t E X T chr i st i n a p a rv i a i n e n f o t o c ata r i i n a s a l o

titta på tillsammans med sin bror.

– Lost in Translation är fortfarande min favoritfilm.

– När man gör film får man vara Gud. Man skapar sin egen verklighet. Det känns bra, säger Tallqvist.

Som indiebolag får man också själv bestämma sin takt och vad man klarar av.

Vi använder vår fantasi, tar det vi hittar och så blodar vi ner det, säger Poutanen och skrattar.

– Kompisarna är otroligt viktiga i ett sådant här arbete. Vi bollar idéer och ber dem om hjälp, säger Poutanen.

Många av killarnas vänner är med i filmerna och hjälper till och är skådespelare. Sommaren 2010 åkte de till landet och filmade Wolf Cabin som handlar om fyra ungdomar som åker till en stuga för att fira jul och märker att de inte är ensamma.

–Wolf Cabin är en underhållande slasherfilm. The Vet, som vi håller på med nu, ska ha en mening, den filmen är mer än blod, säger Tallqvist.

För tillfället studerar Poutanen film och tv på Arcada. Berg har flyttat till Melbourne i Australien med sin familj där han går en liknande linje som den på Arcada. Tallqvist håller mellanår.

– Vi tycker inte att man behöver en utbildning för att göra film, men det är alltid bra att ha någonting man kan falla tillbaka på, säger Poutanen.

Eftersom killarna har sina egna liv som också påverkar filmskapandet tar det länge att slutföra enskilda filmer. Wolf Cabin tog Clayhill nästan tre månader att klartställa. The Vet filmades under sommarveckosluten i Porkkala. Filmen är ändå inte klar än, nästa sommar kommer att fortsätta på samma sätt som den här.

–När Buster kommer hem från Australien ska vi fortsätta att filma, säger Poutanen.

Tallqvist funderar på att skjuta upp armén så han kan satsa på The Vet fullt ut.

Hur ser Clayhills framtid ut?

– Vi ska få The Vet färdig och ge ut den i december 2012. Vi har också lite andra projekt på gång.

Förstås drömmer vi också om att kunna distribuera våra filmer ordentligt och inte bara på nätet.

Clayhill har laddat upp de flesta av sina filmer på sin hemsida och på Youtube. 

• www.youtube.com/clayhillprod • www.clayhill-productions.webs.com

3x kan eva inte l utan

tutti frutti-choklad

landeställe

038 • studentbladet • oktober tjugohundraelva

kaffe och nikasticks (cigaretter, red.anm.)

RE: Debatt och åsikter.

sedan jag som undervisningsminister, just före den svåra recessionen i början av nittiotalet, lyckades övertala den dåvarande finansministern att anslå medel för att höja studiestödet.

Studerandeorganisationernas krav verkar nu till sitt innehåll vara de samma som då, ”högre studiestöd”, ”indexbind stöden” Ur den enskilda studerandes synvinkel är kraven lätta att förstå. Många kämpar för att få ekonomin att gå ihop.

Men hur ser möjligheterna ut att öka på olika stöd? Budgetunderskottet måste minskas, inte minst för att de som är unga i dag inte hela sitt liv skall behöva betala sig sjuka för att serva en åldrande befolkning. Också om många kanske vore beredda att betala mera i skatt kan inte skatterna vara avgörande högre än annanstans. I ett gränslöst Europa röstar många skattebetalare – medborgare och företag – i det fallet med fötterna. Då finns än mindre att dela.

En dyster prognos också i fråga om resurserna för studiestöd är därför att det länge kommer att gälla att fördela knapphet. Det finländska studiestödsystemet är i positiv bemärkelse rätt unikt, både till utformning och nivå. Kan vi ändå lära oss något av andra, framförallt om resurserna är begränsade?

Skall strukturen för alltid var den som råder i dag? Skall stödet och dess utformning vara lika för alla oberoende av vilka inkomster en examen för varje i verkligheten leder till? Finns det möjligheter att öka låneandelen utan att de som fått lån efter studierna dignar under bördan? Vilken är i realiteten kopplingen mellan studiestöd och studietid?

Det finns säkert också många andra frågor och de är enkla att ställa. Svaren är knappast lika enkla. Ändå gäller det att börja söka dem nu. Jag tror att studerandeorganisationerna gjorde klokt i att utveckla sitt kreativa tänkande och söka nya modeller. Samhällets resurser ökar inte med åren, men det gör kampen om dem. Att säga nej till varje förändring är att lämna avgörandet åt andra.

Det är många år

Bortskämda studenter Studentorganisationerna borde utveckla sitt kreativa tänkande.



chr i st o ffer t a xe l l

Skribenten är före detta undervisningsminister och en av de yngsta ledamöterna någonsin.

Problemet med vårt studiestöd är att vi

”Självklart att stödet inte räcker” Stödet ska vara jämlikt, tycker studenterna.

förväntas kunna leva på det, vilket ofta inte går. Speciellt hyrorna varierar kraftigt beroende på studiestad och på många orter täcker bostadsbidraget inte ens halva hyran. Därför jobbar många vid sidan av studierna.

Tyvärr är det inte bara att jobba så mycket man vill eftersom inkomstgränserna kommer emot. Jag har vänner som tvingats annulera stödmånader mot slutet av året för att de jobbat ”för mycket”, trots att de studerat heltid hela året. Vad är logiken här? Därför undrar jag: Kunde inkomstgränserna höjas eller helt slopas? Vill vi att vårt studiestöd ska vara heltäckande eller bara en startpenning?

Det här är frågor som vi alla borde fundera på.

Fanny Bergman

I Finland är vi privilegierade för här har

alla möjlighet att studera samt att få stöd av staten till sina studier. Detta är en viktig del av finländskt välfärdsstat och det skall inte ändras på. Studiestödet och lånet skall vara jämlikt till alla studerande oberoende vad de studerar. Staten kan aldrig garantera att studerande får efter studierna arbete som motsvarar skolningen, därför kan vi inte sätta studerande i ojämlik situation under studietiden. Studerande arbetar minst 135 timmar i månaden för sina studier, och det betyder att studiestödets timlön är under 4 euro. Studiestödet borde utvecklas så att den ger värklig möjlighet att studera på heltid och att den motiverar studerande att slutföra studierna i inom tidsfristen. Ifall stödet utvecklas att bli ännu mera lånefokuserat kommer fler studerande att stöda sig till arbete, vilket höjer risken att studierna försenas, och det är inte bra för någon.

Anette Karlsson

Jag förstår Taxells synpunkter angående studiestödet. Det torde vara en självklarhet vid det här laget att studiestödet inte räcker till i vardagen och man tvingas som studerande att arbeta på sidan om. Detta hindrar en att verkligen koncentrera sig på sin utbildning och förlänger studietiden. Samtidigt försöker beslutsfattarna försnabba studietiden vilken jag tycker att är orimligt. Detta om något leder till att studerandena överbelastar sig själva och riskerar att insjukna i burnout, depression och ätstörningar. Samtidigt är hela Finland i ett svårt ekonomiskt läge och att nu höja studiestödet när allt dras in, verkar orealistisk. Nya idéer och lösningar är alltså välkomna och trots att man inte kan lösa alla problem just nu, skall det finnas en plan för hur studerandena får arbetsro och utbildningsnivån bibehålls i framtiden. Större lån är endå inte svaret.

Julia Ingo studerar manus och regi på Arcada

studerar till socionom på yrkeshögskolan Laurea

studerar svenska och franska vid Åbo Akademi

oktober tjugohundraelva

•

studentbladet

•

039

HUS-sidan är studentkårens informationssida som ingår i varje nummer av Studentbladet.

Sidan sammanställs av HUS informatör, e-post tiedottaja@hyy.fi.

Kandidatuppställningen inför universitetets förvaltningsval är igång Vid årsskiftet upphör den tvååriga mandatperioden för studentrepresentanterna i universitetets förvaltning, så studentkåren ordnar val av studentrepresentanter i fakultetsråden, institutionsråden och universitetskollegiet. Val av studentrepresentanter i förvaltningen är en av studentkårens lagstadgade uppgifter. De nya studentrepresentanterna väljs för perioden 1.1.2012–31.12.2013. Sammanlagt ska 320 studentrepresentanter väljas, av dem är hälften personliga suppleanter.

Kandidatuppställningen är igång och den upphör 2.11 klockan 12.00.

Blanketter för kandidatanmälan och valförbund fås på studentkårens servicebyrå (Mannerheimvägen 5 A, 2 vån.) och på HUS webbplats.

Allt material som rör valet har samlats på valsidorna: http://www.hyy. fi/förvaltningsval. Mera information ger sekreteraren för akademiska ärenden Juha Hurme 050-5438460.

Ditt föreningsevenemang kan bli en del av HUS årsfestvecka!

Bästa föreningar som verkar inom HUS! HUS firar sin årsfestvecka 2127.11 och under den veckan vill HUS erbjuda medlemmarna ett så mångsidigt program som möjligt. Ska er förening under den veckan ha något evenemang som är öppet för alla som vi kunde ta med i HUS program för årsfestveckan? Om svaret är ja ska ni kontakta HUS kultursekreterare Ville Sinnemäki (kulttuurisihteeri@hyy.fi, 050 537 2831) senast den 30.10, så ser vi om vi kan ha ett samarbete.

Föreslå pristagare: Vi söker årets bästa utlandska lärare 2011 Studentkåren belönar årets bästa lärare som undervisar på ett främmande språk vid Helsingfors universitet. Om du har stött på en strålande föreläsare, en hängiven handledare eller en lärare som annars bara är utmärkt och som undervisar på något annat språk än finska eller svenska kan du föreslå honom/henne för studentkåren.

I förslagen ska det finnas goda motiveringar till varför just denna lärare förtjänar att få priset. Priset delas ut på rektors fest för utlänningar den 16 november. Förslagen ska lämnas in före den 2 november, efter det utses pristagaren av en prisjury.

Lämna in förslagen till HUS sekreterare för internationella ärenden Juha Töyrylä. E-post: international@hyy.fi, tfn 050 543 8450.

Uppföljningen av studieframgång pågår igen, svara på förfrågan inom den utsatta tiden Studieframgången för läsåret 2010-2011 kontrolleras för tillfället och nu tillämpas ännu de gamla reglerna om kontrollen av studieframgången. En studerande ska prestera minst 4,8 studiepoäng per stödmånad för att studiestöd ska kunna beviljas eller utbetalning av studiestöd fortsätta. Studeranden har en möjlighet att komplettera informationen i studeranderegistret och ge en förklaring över de orsaker som fördröjt studierna. Om du har fått en förfrågan om studieframgång svara på förfrågan inom den utsatta tiden och kontrollera att alla dina prestationer syns i studieprestationsutdraget.

I kontrollen av studieframgången för läsåret 2010-2011 beaktas ännu om den studerande avlägger minst 18 studiepoäng under höstterminen 2011.

Från och med läsåret 2011-2012 är minimikravet 5,0 studiepoäng per stödmånad. Studerande bör även observera att även om studieprestationerna skulle vara tillräckliga med beaktande av hela studietiden ska den studerande i fortsättningen ha genomfört minst 2,0 studiepoäng per stödmånad under det föregående läsåret.

Tilläggsinformation från FPA: s nätsidor, Alma och via e-postadressen studentinfo@helsinki.fi.

Sänd ändå inte personliga uppgifter per e-post. Studentkårens socialpolitiska sekreterare kan också hjälpa, 050543 9608, annika. haggblom@hyy.fi.

Nyytis online diskussionsgrupper har öppnat Tyvärr fungerar Nyytis online diskussionsgrupper enbart på finska. Se den finska versionen av medlemsbulletinen för mera information. http://www.nyyti.fi/palvelut/nettiryhmat/

Dubbelt upp med möjligheter VALHÖSTEN 2011

HYY.FI/VAL

14.-15.11 kandidatuppställning till 2.11

Suger något i studiearrangemangen?

HYY.FI/FORVALTNINGSVAL

www.hyy.fi

Vad används studentkårens medlemsavgift till?

FörvaltningSval

HUS nya websidor

Delegationsval vid StuDentkåren 18.-1 Förhandsröstning 12.-13.10