STBL 08/2011

s t ud e n tb la d e t 10 0 책r

08

Studentbladet

NOVEMBER 2011 Sedan 1911

familj framgång

arbete

lycka

natur möjlighet

företag

karriär

livskvalitet export hav

Strömsöliv

monikielisyys

international

konkurrenskraft

högskolor

Vad tänker du på, då du tänker på framtiden?

Finns något av det du drömmer om i ordmolnet ovan?

Vi har inte försökt läsa dina tankar, däremot har vi beskrivit livet i Österbotten.

Vad drömmer du om?

Österbotten kan erbjuda en livskvalitet som är svår att hitta annanstans. “Här är ett Strömsöliv möjligt“, sade Katarina som flyttade tillbaka efter 10 år i huvudstadsregionen.

Milla och hennes man valde också att återvända. De ville kombinera familjeliv med en internationell karriär - i den gamla hemstaden Vasa var det lätt fixat. Att både golfbanan och slalombacken låg på 10 minuters avstånd var ett plus för den sportiga familjen.

Milla är en av dem som arbetar inom den snabbt växande energisektorn. Klustret i Österbotten är det viktigaste i Norden och det sysselsätter över 10 000 personer. Det är 1/4 av alla som arbetar inom branschen i Finland.

Sysselsättningen i Österbotten är den bästa på hela fastlandet och just nu finns det en lång rad med intressanta öppna platser på olika håll i landskapet.

Kolla de öppna platserna på adressen

www.hemtillosterbotten.fi På samma adress hittar du också bl.a. Millas och Katarinas historier om flytten tillbaka.

Välkommen hem till Österbotten!

Webbplatsen www.hemtillosterbotten.fi upprätthålls av Österbottens förbund.

www.hemtillosterbotten.fi

energi

SVENSKA SOCIAL- OCH KOMMUNALHÖGSKOLAN VID HELSINGFORS UNIVERSITET

STUDIER MED MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET I FOKUS

SOC&KOM GRATULERAR STUDENTBLADET TILL DE 100 ÅREN!

Journalistik Rättsvetenskap Socialpsykologi Socialt arbete Sociologi Statskunskap www.helsinki.fi/sockom

VÄRLDENS STÖRSTA RESEBYRÅ FÖR UNGA OCH STUDERANDE

STA TRAVEL NU I FINLAND!

SE HITTA UPPLEV NJUT

8 NÄTTER I DUBAI INKLUSIVE FLYG OCH ÖVERNATTNING I ÖKNEN € 650 7 NÄTTERS GOLDEN TRIANGLE -ÄVENTYRSRESA INKLUSIVE FLYG € 999 FACE TO FACE WITH 14 NÄTTERS ÄVENTYRSRESA FRÅN DELHI TILL KATHMANDU INKLUSIVE FLYG € 1.499

JORDEN RUNT BOENDE

ÄVENTYRSRESOR VOLONTÄRRESOR

Fråga oss om våra resevillkor och eventuella restriktioner.

BILLIGA FLYG HYRBIL

THE WORLD 0200-18300 WWW.STATRAVEL.FI

Eriksgatan 5, Helsingfors

s tu d e ntb l a d e t 10 0 å r Hur läser du Studentbladet?

Svara på den och några andra frågor i vår läsarundersökning! Du har tid på dig till 1 december 2011.

Klicka dig hit: www.webropolsurveys.com //S/A4F3FB1EABAAAA7D.par

STUDENTBLADET • NOVEMBER 2011

Ledare

00:08

Irländsk begravning Det som Papper byggt upp bör bevaras. Kunde det ske via ett förnuftets äktenskap? Studentbladet friar till Svenskfinlands mediepampar.  fa n n y l i n d h o l m

Är det en sorg när tidningen Papper läggs ner? Vem kommer att bära svart vid andakten som ordnas den 23 november i Bar Pueblo? Personligen kommer jag inte att gråta när jag inte mera får se några sockersöta klänningar pryda pärmen eller läsa en intervju med en ”up and coming”-kändis - lite mera tuggmotstånd kunde ha varit att föredra. Ägarna påstår att tidningsställningarna inte tömts och att efterfrågan minskat successivt. Verkligheten är ju ändå att fondstödet upphör i år och att tidningen aldrig gått runt. Tidningsmomsen som införs vid årsskiftet blev bara droppen som fick bägaren att rinna över och påverkar Papper indirekt.

Sanningen är ändå att Papper de senaste åren mest snöat in sig på mode för hipsters och mediokert kulturplock. Det nydanande och absurda som en gång utgjorde grunden för Papper har bytts till lättillgängliga artiklar som är för kommersiella.

På ratata.fi beskriver bloggaren Chillin tidningens guldålder så träffande: ”Jag minns när Papper var nytt --- Modetipsen flög ett par kilometer ovanför mitt huvud, musikrecensionerna var så enkelriktat indie och det fanns en serie om en flodhäst med förkärlek för nekrofili --- Ändå läste jag varenda nummer från pärm till pärm --- Det var en freakshow”.

Ifall Pappers första mera kontroversiella och suveräna levnadsår var en naturlig spegling av grundaren Carl Haglunds blodade tand för politik eller den kommande chefredaktören Peppe Öhmans urbant snäva men tilltalande kreativitet är oklart. Men tidningen var het, innovativ och chockerande, eller så chockerande som de nu går att vara i Svenskfinland på 2000-talet.

Till Pappers försvar kan man ju ändå säga att det inte är lönsamt att vara tidningsmakare och framför allt inte för en minoritet i en minoritet. Faktum är också att satsningarna som gjorts inte gynnade tidningen

ibland vara dynamit, utan att man alls behöver använda kraftord. Många exempel på det möttes jag av när jag plöjde igenom Studentbladets hundra årgångar och skrev tidningens historik.

Litet gammaldags i våra ögon, men utan långa utläggningar beskrivs en konfliktstämning i två laddade meningar. "Jag vill visst icke spå oväder, men tecknen båda, att rättshaveri och nationalism ska göra sig breda. Jag kan för min del icke fatta denna omedgörlighet från finskt håll."

Det är en ung Hugo E. Pipping (senare professor vid Hanken och Uni) som formulerar sig om en tillspetsad språktvist som avgörs till de svenskspråkiga studenternas nackdel vårterminen 1920.

Det är många språkliga akrobater som har uppträtt i Stbl:s spalter. På

Formuleringar kan

FW: Laddade tankar Vi behöver mera ord som vi själva formulerar – inte bara tankar som andra tänker för oss.



h e n r i k st e n bäck

utan snarast webbsajten, vilket också Haglund understyker när Stbl chattar med honom.

Papper ska i vilket fall som helst ta sitt sista andetag. Och att vara efterklok får inte tidningen att uppstå från det döda.

Men ofta medför det mest oönskade och oförväntade något gott och nu påstår jag inte att det var muntert när ägarbolagen HSS Media och KSF Media tog redaktionen på sängen, utan snarare att det som Papper byggt upp bör bevaras.

Trots att man kritiserat papper.fi för att ha sugit musten ur själva tidningen så har man åstadkommit något bestående med sajten. Något som de flesta medier i Svenskfinland önskat uppnå och suktat efter.

Webbsajten har skapat ett forum med 50 000 besökare i veckan. Den upprätthåller också 1 400 bloggar som i praktiken är dess lungor och hjärta.

Att lägga ner papper.fi vore direkt badwill. Med upp till 50 000 besökare som är det (eller borde det vara) ett rent Mekka för annonsörer. Bloggarna för i sin tur talan för unga vuxna. En grupp som hörs alldeles för lite i det offentliga samtalet.

Därför gör Studentbladet som i filmen ”Fyra bröllop och en begravning” och vägrar delta i begravningen utan att också få fira bröllop.

Studentbladet friar till papper.fi och efterlyser ett samarbete mellan vårt magasin och sajten.

Då Stbl frikostigt föreslog åt Hans Boije vd för HSS Media att överräcka sin hand säger han att koncernen alltid är positivt inställd till samarbete så länge det hittar en praktisk form. KSF Medias vd Henrik Johansson säger också att ett eventuellt samarbete inte är en omöjlighet.

Kanske andakten blir som den irländska begravningen – snaps, dans, irländsk folkmusik och mera skratt än tårar. Rest in peace.

1930-talet försökte Stbl ogenerat analysera vad som var på gång då Europa uppslukades av totalitära ideologier.

Ibland var texterna ganska aningslösa, men oftast var de insiktsfulla.

På 1960-talet fördes oändliga partistrider om vad som är sann vänsterradikalism och på 1990-talet var det arg konkurrens om den raka journalistikens mest omskakande grepp. Under alla epoker hittar man blivande kulturjournalisters suveräna lek med ord.

Under mitt eget år på Studentbladet hade kvällsljuset över Kampen ett särskilt skimmer. Att, innan du stiger över tröskeln till ett ganska bohemiskt redaktörsrum, välkomnas av en trygg och människokär kanslist som hade koll på adresserna var förnämligt. De nattliga stegen, ensam eller tillsammans, över Mannerheimvägen till Husis för att möta sista kuriren från tryckeriet

i Mårtensdal, hade en förväntansfull lätthet. Bunten tidningar fanns där.

En gång ringde man från UM till vårt kansli och bad om att få ett nummer som först tio timmar senare blev tryckt.

Jag frågade mig hur de kunde känna till innehållet, men mest myste jag i förvissningen om att det tryckta ordet har betydelse.

Många frågar av mig: när inföll guldåldern, vilken var bäst? Svår fråga, då redaktörslistan avslöjar att tidningens redaktion alltid bemannats av tunga profiler. Läsarnas preferenser skiljer sig och olika tider kräver olika spelare.

Vi behöver mera ord som vi själva formulerar, inte bara tankar som andra tänker för oss. Den tradition som finns i Studentbladet är värd att bäras vidare.

Henrik Stenbäck var redaktör på Stbl år 1980 och har skrivit tidningens 100-årshistorik, som utkom i höst.

november tjugohundraelva

•

studentbladet hundra år

•

03

Samhället STUDENTBLADET • NOVEMBER 2011

Start

NR08

NU • Röstmagneterna i höstens val sidan 10 • Behöver vi prästen? sidan 12 • Flera svenskspråkiga till uni sidan 13 • Helsinfors universitet sneglar på Hanken sidan 14 • ÅA får åthutning sidan 16 •

Människan • Silvia bråkar inte längre sidan 18 • Köp klass och stil sidan 22 • VI • Pessarets återkomst? sidan 26 • Motpoler • Vi skiljer åt begreppen sidan 27 • SE • Tillsammas är vi en stor gröt sidan 28 • GÅ • Scifi i Arabianatten sidan 29 • RE: • Etiken i denim sidan 30

chefredaktör & ansvarig utgivare Fanny Lindholm 050 563 4790, chefred@stbl.fi Redaktionssekreterare Catariina Salo 050 501 7331, red@stbl.fi Grafisk formgivare Rasmus Kyllönen grafiker@stbl.fi

Nordens äldsta studenttidning • Årgång 100

Redaktionen Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 Helsingfors • Redaktör i Åbo Roger Norrgård, rnorrgar@abo.fi • Redaktör i Vasa Emelie Jakobsson, jakobsson.emelie@gmail.com • AnnonsFÖRSÄLJNING Oy Nordinfo Ab / Mats Almqvist, 040 548 5316, mats. almqvist@nordinfo.fi • AnnonsMATERIAL stbl@nordinfo.fi. Annonser bör lämnas in senast tio dagar före utgivningsdatum. • Kansli, adressändringar, PRENUMERATIONER 045-8759759, kansli@stbl.fi • Utgivare Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) rf. Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 Helsingfors • Generalsekreterare Linda Sundman, 045-8759759, kansli@stbl.fi • Ordförande Peter Sjöholm, 040 565 8688, ordforande@stbl.fi • Styrelse Kim Blomqvist, Mia Haglund, Sofia Julin, Henri Lohilahti, Isabell Mattsson, Natalie Segercrantz, Richard Sundman, Elias Vartio, Danica Vihinen, Hannes Wallin, styrelsen@stbl.fi • Tryckeri KSF Medias tryckeri, Vanda • UTGIVNING 2011 Studentbladet utkommer fem gånger under vårteminen 2011 och fyra gånger under höstterminen 2011.

Tidningen sänds till medlemmarna i ÅAS, SHS, ASK och Novium samt de svenskspråkiga medlemmarna i HUS och AUS. En prenumeration kostar 20 euro för övriga studerande, 40 euro för icke-studerande, 45 euro inom Norden och 55 euro utanför Norden. Upplaga: 12 000 (2 st Abi-nummer á 14 000). Redaktionen ansvarar inte för icke-beställt material.

Pärm: Lasse Lindfors • Studentbladet gillar Silvia "Evita" Modig i prickigt och tackar Karkki Hautamäki för stylingen. Grafikerns farmor, som Eiradam i Berghäll, får också en extra nigning och bugning!

START hitta din inre artist

gillar du underhållning?

jobbar du hellre

ja nej ensam

i par

fel svar

favoritrtextu

tyll sant eller falskt

verklighet

metall

jag vill göra

hunddresserare

bakom kulissen

i rampljuset

praktirk elle teori?

illusion

SIDAN 40

bak eller fram?

lindansös SIDAN 46

starke starkemannen mannen

hunden

cirkusfru

SIDAN 38

trollkarlen

jag vill bestämma

SIDAN 43

ans männisakvän bäst

SIDAN 34

människan cirkusdirektör SIDAN 34

siamesisk tvilling

DE

SIDAN 47

Våra medarbetare i nummer 8.

BENJAMIN SUOMELA Den 22-åriga Vasaduden Benjamin älskar fint ljus. När han blir stor ska han bli medianom från Arcada men under tiden frilansar han som fotograf. Denna blixtälskande och rofyllda varelse har tagit alla de fantastiska bilderna till Studentbladets jubileumsbilaga.

NOORA MAKKONEN Som ung stajlist har Noora ett stilsäkert öga för färg, form och finess. Inspiration får hon från musik, människor och märkliga företeelser. När hon inte sveper runt på Stbl:s photoshoots som en virvelvind reser hon eller tittar på japansk anime.

Eller bara chillar.

THOMAS SILÉN är invandrad Stockholmare och journalistikstuderande på Soc&kom.

Ibland hörs han i Jouren på Radio X3M. När han inte frilansar som fotograf eller skriver gillar han att lyssna på podradio, twittra, läsa böcker och dricka kaffe i mängder som inte rekommenderas av social- och hälsovårdsministeriet.

LINDA EKHOLM Med stadig hand och en hel kappsäck full med smink förvandlar Linda de mest morgontrötta och glåmiga varelser till vackra och bildsköna väsen.

Linda kom från Borgå till Helsingfors för att studera till maskör och har en svaghet för kaffe med en skvätt grädde. Hon har sminkat alla i jubileumsbilagan.

HELENA VON ALFTHAN Helena är beroende på dagen endera journalist, illustratör eller fastighetsmäklare och hoppas att någon dag kunna kombinera yrkena på ett vettigt sätt. Just nu använder hon mycket tid på att blogga, främst på fagerdam.fi, och på att färgkoordinera sin garderob.

november tjugohundraelva

•

studentbladet hundra år

•

05

Möt månadens student.

DU

06 • studentbladet hundra år

• november

tjugohundraelva

Många tror att det egna livet tar slut när barnets börjar, men 22-åriga konststuderande geir byrkjeland har inte gett upp sitt.

– Jag känner inte att jag missat något i livet, tvärtom slapp jag ju mycket yrande. Att få barn är en aspekt av livet, inte alltihopa. Jag skulle inte kunna tänka mig att stagnera som individ trots att jag fått barn, jag är en människa för mig själv också Byrkjeland har sonen Rurik tillsammans med flickvännen Annika.

Rurik föddes i mars 2010. Då hade paret, som ursprungligen är från Vasa, studerat i Helsingfors i ett drygt år. Att få barn i början av studierna var inte direkt planerat, men Geir och Annika anpassade sig.

– Den möjligheten fanns ju. Men det har funkat, vi har turats om med att vara hemma. Visst har vi mindre egen tid och livet har blivit mer strukturerat, men vi har inte gett upp studierna, säger Geir.

Geir studerar konst på Fria Konstskolan och flickvännen ska bli ergoterapeut. Man kan tänka sig att studerande med barn har svårt att få ekonomin att gå ihop, men Geir tycker att de klarar sig bra. I Finland får man bra statligt stöd som studerande förälder, och utgifterna har förändrats i och med föräldraskapet. Mindre fest, mera barnmat. Och på tal om mat; Rurik är vegetarian. Och det är hans föräldrar med.

– Det provocerar faktiskt människor mer att vårt barn är vegetarian, än det att vi är så unga. Människor oroar sig över om han får i sig allt han behöver. Men jag är själv vegetarian sedan födseln.

Geir trodde att hans vänner skulle reagera mer avstötande på föräldraskapet, men än så länge är de kvar och Geir har inte försvunnit in i någon bubbla där bara han, familjen och barnprat existerar.

Den egna attityden gentemot unga föräldrar

var inte heller speciellt bra innan han själv fick barn, erkänner Geir.

– Jag hade en väldigt negativ bild av unga föräldrar, den som syns i media och samhället överlag. Jag trodde det skulle vara mycket svårare. Visst är det stundvis jobbigt och först undrade jag hur vi skulle få pengarna att gå ihop, men so far so good.

Yrket han valt att studera, konstmålare, är inte heller det ekonomiskt mest säkra alternativet.

– Jag har familj nu, så om ekonomin blir skärpt måste jag hitta en annan väg helt enkelt.

Sin positiva attityd applicerar han både på konsten och på föräldraskapet. Han har mindre tid för sig själv, men att se sitt barn utvecklas ger honom inspiration. När Rurik var riktigt liten tog Geir långa promenader med sonen och fick en möjlighet att fundera.

– Födseln påverkade mig väldigt mycket konstnärligt under en period. Jag försöker hålla mig till jordnära, fysiska saker. Det har blivit mer så i och med att barnets utveckling är en så grundläggande sak. Den visar djupet av människan. 

t E X T h a n n a n o r d e n swa n  f o t o l a ss e l i n d f o r s

Unga föräldrar är lika med dålig utbildning och inget eget liv. Det är en vanlig fördom om människor som blir föräldrar i tjugoårsåldern. ”Så gjorde vi på min tid också”, sa Geir Byrkjelands morfar när han hörde att ett barnbarnsbarn är på kommande.

Provocerande vegetarianbebis

FÖR BÅDA HJÄRNHALVORNA. Patrik, som flyttat från Åland till Helsingfors storstadsliv, studerar till socionom på Arcada. Det händer sig att den avspända killen förvandlas till klassisk konsertpianist.

Kom med och fira Nordens äldsta och bästa studenttidning!

jubileumsfest Fredag 9.12.2011 kl. 19 Gamla Studenthuset i Helsingfors.

HÖGSKOLAN FÖR LIVET. Gemensam ansökan 5.3–3.4.2012.

Det är dags att göra viktiga val för framtiden. Teori eller praktiska färdigheter? På Arcada får du hela paketet: inlärning i moderna och verklighetstrogna miljöer, arbetspraktik och teori som stöd i ditt kommande yrke. Du kan avlägga en högskoleexamen i ekonomi, turism, teknik, media, idrott eller social- och hälsovård. I en miljö där de unga är i centrum. Hos oss är du i gott sällskap. Fyll i din ansökan och kom till Arcada!

Intresserad av Arcadas engelskspråkiga utbildningsprogram? Ansök 9.1–14.2.2012!

www.arcada.fi

Fredag 25.11 kl. 17–21 sel, Massor med julpys hantverk, julbak, tart på musik och lite tjuvs bis julstämningen på Ar . ka traditionella julva Välkommen med!

Helsingfors arbis, Dagmarsg. 3

Studentbladets jubileumsfest är en fest du inte vill missa!

Det blir en fantastisk supé, härliga människör, minnen från seklet, komik, musik och dans.

 S u p é ko r t 50 € för studenter / 60 € för Pro Studentbladets medlemmar / 70 € för övriga.

 Jubileumsseminarium Fredag 9.12.2011 kl. 14-17 Gamla Studenthuset i Helsingfors

 Te m a t f ö r s e m i n a r i e t ä r Studentrörelsen och yttrandefrihet.

Det blir en intressant tillställning med både inhemska och utländska gäster. Seminarieprogram och talare publiceras inom kort på vår hemsida. www.stbl100.fi För mera information och aktuella uppdateringar.



stu d e ntb l a d e t 10 0 å r

”På den tiden fanns det journalister som var bottenlöst förvirrade och mesiga. Vi ville få bort denna mesighet.

Vi funderade bara på vad vi är intreserade av och gjorde det, det var också så porrnumret kom till. ” Stan Saanila om sin tid på Studentbladet år 1990.

Läs mera på sidan 38.

Samhället

NU Aktuellt i när och fjärran.

ERA MAJESTÄTER! Högt valdeltagande och nya grupperingar präglade årets kårval som nu är avgjorda. tEXT roger norrgård f o t o l a ss e l i n d f o r s

ning t t o r d Röst tkung rös Emma Kari från De gröna vid HUS fick 98 röster i delegationsvalet. Tuomo Jokimies från Gumtäkt fick 114 röster.

010 • studentbladet • november tjugohundraelva

studentkårer i Finland fullmäktigeval. ÅAS (103 röster), tuomo jokimies för HUS (114) och kristÅbo Akademis Studentkår (ÅAS), Studentkåren vid Helsing- offer skrifvars för Novium (67). fors universitet (HUS) och Studentkåren Novium har i skri– Jag blev rejält överraskad över resultatet. Mitt mål var att vande stund redan valt nya fullmäktigeledamöter. I ÅAS bli invald i fullmäktige, säger Kronlund som studerar psykofullmäktigeval valdes 25 nya ledamöter. Totalt ställde 66 kan- logi för femte året. didater upp, vilket var en ökning från fjolårets 60 kandidater.

Att bli fullmäktigeordförande var inte en av hennes ambi– Det här är första ÅAS fullmäktige med tvåårigt mandat tioner från början. och antalet mandat har sänkts från 31 till 25. Kanske just där– Flera har frågat mig, men ännu har jag inte tagit något beför märkte vi redan vid kandidatnomineringen en högre ak- slut. tivitet bland kårmedlemmarna, säger sari viljanen, ordförande för ÅAS valnämnd.

Många nya grupperingar För HUS ställde endast 617 kandidater upp i kampen om de legationens 60 platser, jämfört med 980 i fjol.

– Många grupperingar hade svårt att rekrytera kandidater Antalet nya grupperingar ökade i alla val, men samtidigt var till sina listor, kanske eftersom den begränsade studietiden det gamla bekanta som gjorde valsegrar. I HUS val segrade ämnesföreningarnas sammanslutning HYAL med sina 21 gör att färre vill ställa upp för förtroendeuppdrag, och mandat (+2 från senaste val) och tillsammans med flera grupperingar väljer medvetet att marknadsHELP (+2) har de majoritet i HUS delegation. föra färre kandidater, säger maija jäppinen, Av de nya grupperingarna gick det bäst för centralvalnämndens ordförande vid HUS. Obunden vänster som knep 6 mandat.

Studerandekåren Novium valde in 15 De svenskspråkiga föreningarnas gruppersoner i fullmäktige. Antalet kandida”SNÄf har som främsta pering SNÄf förlorade ett mandat i HUS ter steg från 26 i fjol till 33. mål att representera de delegation och har nu två invalda.

– Vi har haft bra valdeltagande och – Förstås är det synd att vi blev färkandidater på nästan alla våra orter. På svenskspråkiga vid unire. SNÄf har som främsta mål att repreden ordinarie valdagen den 3 novemversitetet. Ur den synvinsentera de svenskspråkiga vid universiber hölls val med röstsedlar i Vasa, Åbo, keln är vi kanske för få.” tetet och ur den synvinkeln är vi kanske Raseborg, Nykarleby och Helsingfors. för få. Men vi ska inte glömma att det Elektronisk förhandsröstning via interELIN ANDERSSON även finns svenskspråkiga delegater inom net där alla medlemmar oavsett studieort ordförande andra grupper, även om de kanske inte har hade möjlighet att medverka ordnades ocksvenskan som högsta prioritet. Vi har i år fått så, säger hannes wallin, Generalsekreteragodkännande av de andra HUS-grupperna att re för Novium. kontakta deras svenskspråkiga delegater för att tillsammans kunna arbeta för svenskan i studentkåren, säger Väljarna har varit aktiva SNÄfs ordförande elin andersson.

Både i ÅA:s och Noviums val var det Liberala StuderanValdeltagandet har varit högt i alla tre val. ÅAS hade ett val- de LSK som segrade med 12 respektive 9 mandat. I ÅAS fulldeltagande på 30,2 procent (26,38 procent år 2010), HUS 34,3 mäktige bryts därmed LSK:s fyraåriga rad av valsegrar som ger procent (35,2 procent år 2009) och Novium 31 procent (22 en enkel majoritet i fullmäktige. I Noviums val fick den nya procent år 2010). grupperingen Pami två mandat och vid Åbo Akademi fick So– Valnämndens arbete med att informera om möjligheten cialdemokratiska Studerande två mandat. att ställa upp i kårvalet får inte glömmas bort. Och kandidaI alla tre valen har de centrala valfrågorna berört vilken riktternas och valföreningarnas kampanjarbete har också varit ning studentkårens verksamhet borde ta och var man borde roligt att följa från sidolinjen, allt från valdebatterna på cam- spara in pengar. pus till de intervjuer och diskussioner som förts i media, sä– Frågorna har gällt hur intressebevakningen ska skötas, ger Viljanen. hur man ska stöda specialföreningar och andra viktiga saker Röstmagneter i respektive val blev emilia kronlund för för studentkårens funktion, säger Jäppinen. I höst håller alla

I siffror Av alla studenter i Finland röstade 39 282 i studentkårsvalen – det ger ett valdeltagande på 29,6 procent. Studenterna vid Hanken och AUS röstade snäppet flitigare, medan ASK:s medlemmar passar bra in på medelsnittet.

Hanken

I SHS delegationsval röstade 611 studenter, vilket är 32 procent av de röstberättigade. Totalt valdes 20 delegationsledamöter från fyra olika valförbund. Valförbundens mandatfördelning blev följande: Valförbundet Vett & Vilja fick fem mandat, Valförbundet Full Fart Framåt fyra mandat, Valförbundet Sannhankeiterna (Vasa) sju mandat och Valförbundet Sidu Morjens! fick fyra mandat. Röstmagnet var Viktor Hollsten från Sannhankeniterna med 66 röster.

Arcada Studerandekår

I ASK:s fullmäktigeval valdes 15 ledamöter och lika många suppleanter.

HoSK fick fira valseger med sina sju mandat. LSK fick två mandat, HanSe sf ett, Commedia tre och TLK två. Totalt röstade 280 studerande, vilket gav ett valdetagande på 29 procent. Röstmagnet var Jonas Randers från HoSK med 29 röster.

Aalto-universitetet

Röstmagnet i AUS fullmäktigeval var Noora Lehtovaara från Luova-valförbund med 87 röster. Totalt röstade 4687 studerande. Det ger ett valdeltagande på 31 procent. Med i valet fanns 19 valförbund och 4 valringar i vilka 17 av valförbunden var med. Bland valringarna fördelades mandaten enligt följande: Avainrengas och Jämerä fick 12 mandat vardera, Ratas fick fjorton och Symbioosi sex mandat. Valförbundet Oikea Aalto fick ett mandat. Totalt valdes 45 delegater.

Den akademiska appen Åbo Akademi har fått en mobilte-

lefonapplikation. Nu kan du med ett enkelt knapptryck på mobilen veta vad som bjuds till lunch. Till exempel.

I mitten av oktober lanserade Åbo Akademi som första universitet i Finland en egen universitetsapplikation för mobiltelefoner. Hittills har den laddats ner till nästan 1 000 mobiltelefoner och informationsflödet på ÅA är mer mobilt än någonsin.

– Jag är förvånad över att den laddats ner till betydligt fler iphone- än androidtelefoner. Jag trodde android var populärare bland studenterna, säger marknadsföringskoordinator

jessica pettersson .

Den mest populära funktionen i appen är att se lunchlistorna i sin mobiltelefon. På andra plats kommer väderfunktionen som tar sin information från akademins egna väderstation på Axelias tak i Åbo.

– Vasa har tyvärr ingen egen väderstation, åtminstone inte ännu, säger Pettersson.

Efter att själv ha använt appen ett par veckor är det just de två tjänsterna jag använder, trots att det finns fler funktioner. Framför allt att få lunchlistan utan att behöva söka upp en dator känns väldigt behändigt.

– Vi har funderat över om man kanske kunde få den att visa var alla kompisar väljer att äta lunch så man slipper ringa. En användare bad att man skulle se längden på kön i restaurangerna via appen.

Som självutnämnd idékläckare föreslår jag också två egna idéer åt Pettersson. Den ena är "mordgåtor på akademin" och den andra campusområdets egen geocaching.

Pettersson verkar inte helt tänd på idéerna, men säger ändå att datafirman som utvecklat appen som bäst gör ett spökjaktsspel, så den mjukvaran kunde kanske användas för mordmysterierna.

– Sedan får jag väl springa ut och gömma en skatt och se om någon vill börja leta, skrattar Pettersson.

Akademin försöker ändå inte profilera sig som ett särskilt high-tech universitet. All teknik som används i appen är utvecklad av egna studerande och dumt skulle det ju vara att inte utnyttja det kunnande som finns på det egna universitetet. Roger Norrgård

november tjugohundraelva

•

studentbladet hundra år

•

011

FW:

Högre makter Studentprästen syns sällan till. skulle skriva en kolumn om att Vasa inte längre har någon studentpräst, efter att ett sådant rykte uppstått. Men jag fick snabbt överge den tanken efter ett samtal till den präst som fram tills nu haft studerande på sitt ansvar.

Det visade sig att det aldrig funnits någon konkret tjänst som studentpräst i Vasa. I Vasa är det en ”vanlig” präst i Vasa svenska församling som har de studerande som sina skyddslingar. Det var bara fråga om att man inte hunnit utse en ny präst som har till uppgift att hålla sin hand över de studerande.

Men studentpräster kan ju vara intressant att fundera över ändå. Jag har själv aldrig känt något behov av att kontakta en studentpräst. Jag känner inte heller någon som har gjort det. Jag hör till den lutherska kyrkan. Jag vill tro på en högre makt, men är inte vardagsreligiös i den bemärkelsen att jag regelbundet besöker kyrkan annat än på julafton – eller i första hand ringer prästen när det är något svårt jag vill prata om. På något sätt känns det ändå bra att höra till kyrkan. För mig. Därför kändes ryktet om att studentprästen skulle ha försvunnit från orten ändå lite olustigt.

Någon hör säkert av sig till studentprästerna. Annars skulle de knappast existera. Jag tror inte att det är kyrkan som på något sätt vill missionera bland studerande och därför kallar en av sina präster för studentpräst. Jag har nämligen sett Vasas, numera före detta, studentpräst en enda gång - på första informationsdagen när jag var gulnäbb. Det var hösten 2008.

Sedan dess har han inte synts till i min vardag. Om ändamålet var mission tror jag nog att prästen skulle synas lite mer än så.

Jag tycker att det är rätt bra att det är så. Studentprästen finns och är tillgänglig, visar att han eller hon finns när man börjar studera men kommer inte för nära. Prästen finns där om jag en dag kommer på att jag vill gå dit. Det räcker. För man ska få tycka som man vill och inte bli påtvingad någon tro. Men det är bra att veta att det finns någon där. Som ett alternativ att ta till den dagen man behöver hjälp och inte vet vart man ska vända sig.

För att det ska vara rättvist borde förstås alla trosinriktningar ha sina egna studentpräster, studentrabbiner och studentimamer. Det kanske finns på vissa håll i vårt land, vad vet jag. Många fler än man tror ber till en högre makt när det blir riktigt, riktigt svårt.

Oberoende om den högre makten är odefinierad, eller om den kallas Gud, Allah eller Jehova. Att det finns någon att gå till när det blir tungt, någon som kanske är starkare i tron att allt ska bli bra än vad man själv är – det är ingen dålig sak alls. Jonna Granqvist

Tanken var att jag

012 • studentbladet hundra år

• november

tjugohundraelva

2-

språkighet ett måste

Undervisnings- och kulturministeriet vill dra in de svenskspråkiga studieplatserna vid Vasa yrkeshögskola. Om förslaget blir verklighet är det restonom- och tradenomutbildningen som drabbas.

Tauno Kekäle, rektor vid Vasa yrkeshögskola, tror att det finns två orsaker bakom att man vill slopa de svenskspråkiga studieplatserna. Den första är att det inte anses bra för svenskans ställning att man blandar finska och svenska, man vill att skolorna ska vara enspråkigt svenska. Men å andra sidan minskar de svenskspråkiga årskullarna snabbare och man måste hålla de svenskspråkiga skolorna levande.

– Det är inte bra om man konkurrerar om de svenskspråkiga. Men å andra sidan är det otroligt värdefullt att kunna studera i en flerspråkig miljö, säger Kekäle.

Utbildningarna vid Vasa yrkeshögskola är enspråkiga, men man använder sig av språkbad vilket gett goda resultat.

– Vi utbildar folk till arbetslivet. Faktum är att vi i Finland inte har ett enspråkigt arbetsliv, inte ens i Österbotten. En arbetstagare bör kunna både finska och svenska. Alla arbetsgivare har inte dubbel bemanning av en tjänst bara för språkets skull. Enspråkiga skolor utbildar enspråkiga arbetstagare, säger Kekäle.

Antalet svenskspråkiga studieplatser på tradenomlinjen kommer inte att minska totalt sett, i varje fall inte innan 2015.

– De cirka 100 studieplatserna försvinner inte bara för att de inte längre ordnas på Vasa yrkeshögskola. Det är enligt ministeriet ändamålsenligt att de överförs till Novia och eventuellt Arcada som Novia nu inleder samarbete med. Men om tradenomutbildningen kommer att finnas kvar i Vasa är en annan sak, det är Novia som sedan bestämmer på vilken ort utbildningen ska erbjudas, säger Kekäle.

Studerande vid yrkeshögskolan är nöjda med utbildningen som den är nu och ser ingen orsak

till att studieplatserna ska flyttas till Novia.

– Allting gick så snabbt. Mitt i allt fick vi höra av en lärare att de svenskspråkiga linjerna är hotade, säger emilia nord, ordförande i den relativt nygrundade föreningen Vasa yrkeshögskolas Svenskspråkiga Studerande.

– Vi grundade föreningen förra året, delvis för att vi upplevde att finskan tog över studielivet i skolan. Nu har vi börjat komma igång med verksamheten, och har ett bra samarbete med de finskspråkiga studerandena, säger Nord.

Gällande studierna har de svenskspråkiga aldrig upplevt några problem med att skolan är flerspråkig.

– Det har snarare varit en fördel. Vi har fått läsa allt på svenska, samtidigt som man blir bekant med både finskan och engelskan. Vi vill fortsätta ha en flerspråkig skola och har bland annat lämnat in protestlistor där vi uttrycker vårt missnöje, säger Nord. yvonne hilli är projektledare för Projekt Medibothnia, det gemensamma campuset på Brändö. Hon tycker att det är ironiskt att det här förslaget kommer nu när planeringen av ett tvåspråkigt campus pågår. Tanken bakom Medibothnia är att svensk- och finskspråkiga sjukvårdsstuderande ska kunna studera på sitt eget språk samtidigt som de får en naturlig kontakt med det andra inhemska språket.

– Studerandena vill ha möjlighet till undervisning på två språk. Vill man ta en kurs på det andra inhemska språket ska man kunna göra det. Det är märkligt att man vill förhindra naturlig språkinlärning när studerande själva vill ha det så här. Jag tycker att man ska se tvåspråkigheten som en styrka, inte som ett hot.

Jonna Granqvist

Med svenskspråkig litteratur och grundkurser på svenska vill Helsingfors Universitet locka svenskspråkiga studerande. Speciellt österbottningar som gärna vänder blickarna mot Sverige hör till målgruppen.

studentbladet 100 år ”Det är ofta så att män som missköter sitt eget utseende högljuddast (sic) uttrycker en längtan efter en vacker och beskedlig kvinna. Tänk om en motsvarande kvinna, en verklig sugga, skulle göra lika. Ett sådant ramaskri det skulle bli”, säger feministen Mila.

En av chefredaktör Mikael Crawfords pärlor i Studentbladet år 1990.

Mera sensationer och skandaler genom åren på sidan 47.

– Det är viktigt att poängtera att det inte handlar om svenskspråkiga linjer, förutom när det gäller Socialoch kommunalhögskolan som är helt svenskspråkig, säger pär stenbäck, ordförande i den delegationen för den svenskspråkiga verksamheten vid Helsingfors universitet.

– Vi vill att tröskeln att studera exemeplvis medicin och juridik i hemlandet ska vara låg. Svenskspråkiga ska våga komma hit och studera även om de känner sig osäkra på finskan, istället för att åka till Sverige och studera det som inte erbjuds av Åbo Akademi. Ska man jobba som läkare i Finland kan man inte prata endast svenska, det är ett faktum.

Genom att erbjuda litteratur och vissa grundkurser på svenska, och även genom att ge svenskspråkiga studerande möjlighet att skriva tenter på svenska, hoppas man att fler svenskspråkiga ska våga söka till Helsingfors universitet. Att tillhandahålla information på svenska är också en viktig del i satsningen.

– Vi vill förstärka den svenskspråkiga profilen, men det är viktigt att det inte missuppfattas som att våra linjer är helt svenskspråkiga, för det är de alltså inte, säger Stenbäck.

– Meningen är att man ska lära sig båda språken.

Stenbäck var ansvarig för medelanskaffningen till den svenska enheten vid Helsingfors universitet och man lyckades få in 4,5 miljoner euro. I nuläget har Helsingfors universitet ett fyrtiotal svenskspråkiga professurer och ett hundratal svenskspråkiga lärare. Nya kan komma att anställas i framtiden. Jonna Granqvist

Helsingfors universitet vill locka svenska studenter

Journalistikstudenter missnöjda med planering

f o t o B EN J AMIN S U OMELA

Journalistikstudenterna vid Social- och kommunalhögskolan är missnöjda med studieplaneringen. Enligt eleverna är det svårt att planera in biämnesstudier eftersom de flesta kurser krockar med journalisternas egna kurser. De anser också att de fått otillräckligt information om biämnesstudier och studiepoäng. henrika zilliacus - tikkanen som är lektor i journalistik, säger att journalistikstudenternas kurser kräver mer närvaro än utbildningar med läsekurser och tentamina. Enligt henne är det ändå inget hinder för biämnesstudierna.

– Flera studenter har sagt att de går om man planerar sina studier och studerar disciplinerat. Och all information om kurser och studiepoäng finns i den elektroniska studieguiden. Isabella Mattsson

september tjugohundraelva

•

studentbladet hundra år

•

013

Uppvaktning Hanken är den enda självständiga handelshögskolan i Finland, sedan de finska handelshögskolorna valde fusionering i början av 2010. Då gick Helsingfors handelshögskola med i det splitternya Aalto-universitetet, och Åbo Handelshögskola fusionerades med Åbo universitet.

Nu har det kommit stränga ord från Undervisnings- och kulturministeriet om att Hanken borde samarbeta tätare med Helsingfors universitet. t E X T h e l e n a von a l f t h a n i l l u s t r a t i o n m a tts bj o l i n

014 • studentbladet hundra år

• november

tjugohundraelva

Samarbete som redan finns mellan högskolorna:

• JOO-avtalet. JOO-avtalet gör det möjligt för studerande att ta kurser på andra universitet.

Den flexibla studierätten bygger på avtal mellan universiteten.

• Språkalliansen. Språkalliansen är ett samarbete mellan svensk- och tvåspråkiga högskolor i Helsingforsregionen som ger svenskpråkiga studerande möjligheten att studera språk på sitt eget modersmål.

Med i språkalliansen är Helsingfors universitet, Svenska handelshögskolan, Tekniska högskolan. Teaterhögskolan, Konstindustriella högskolan och Arcada.

• Skolorna gör ett pilotförsök med en engelsk studiemodul som studerande från HU får gå på.

• Hanken har ett samarbete med Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten VID Helsingfors universitet.

SPARAR INTE PÅ ORDEN

Undervisningsministeriets feedback till Svenska handelshögskolan hösten 2011 : ”Samarbetsarrangemangen med Helsingfors universitet verkar till stora delar bli enbart projektbaserade. Enligt UKM är detta beklagligt eftersom en tätare samarbetsstruktur mellan universiteten skulle skapa förutsättningar för starkare utbildnings-, forsknings- och innovationsverksamhet. --- Universitetet ombeds rapportera senast 17.2.2012 om åtgärder för utveckling av en gemensam struktur med Helsingfors universitet som går längre än ett strategiskt samarbete.”

Helsingfors universitet och Svenska handelshögskolan har i flera år diskuterat ett djupare samarbete än vad de har i dag. thomas wilhelmsson som är rektor på Helsingfors universitet ger sin syn på saken: – Vi är väldigt ivriga på tanken om ett närmare samarbete med Hanken. Vi ser det som en brist att vi inte har handels- eller affärsekonomisk undervisning. Jooavtalet har funnits sedan länge, men vi hoppas på att få det lite mera strukturerat. Det kunde stå i Hankens studieguide vilka kurser som passar ihop, så att det inte som nu skulle vara upp till den enskilda studenten att hitta kurser.

Undervisnings- och kulturministeriet ser mycket positivt på tanken om ett samarbete mellan Hanken och HU, i sin feedback uppmanar de skolorna att utveckla en gemensam struktur.

– Med en samarbetsstruktur skulle det var möjligt att stärka forskning och undervisning. Men det är skolornas sak att fundera på vad det skulle innebära i praktiken, säger direktör hannu sirén på ministeriet.

Universiteten oense om samarbete

Frågan är om det verkligen kommer att ske några framsteg. Thomas Wilhelmsson medger att Hanken och Helsingfors universitet inte har precis samma syn på hur samarbete skulle kunna utformas.

Hankens rektor eva liljeblom vill poängtera att de inte bara samarbetar med HU utan också med Aalto-universitetet och Vasa universitet.

– Hanken gynnas de facto av att vara liten och flexibel, med en mycket snabb reaktionsförmåga och förmåga att anpassa sig till nya saker, till skillnad från bland annat HU som vi i olika samarbetsprojekt upplevt som ytterst byråkratisk och långsam, berättar Liljeblom. jockum backman, som studerar nationalekonomi för tredje året på Hanken är mera positiv: – Samarbete absolut, vad kan man förlora på det!

Jockum Backman ville kombinera ekonomistudierna med statsvetenskap. Han lyckades komma in på

förvaltningslinjen på Soc&kom, men medger att han nationellt och internationellt, till exempel har de geinte hunnit gå särskilt många kurser där. mensam fortbildning med Handelshögskolan i Stock– På papper var det en fin plan, men det har varit holm. mera arbete än jag tänkt. I början hade jag – Någon ytterligare "gemensam struktur" tänkt på att ta två examina, men få nu utöver sådana samarbetsformer har vi se hur det blir. Att ha två studieplatser inte upplevt behov av varken med HU är inte smart. För individen själv är eller någon annan, tycker Liljeblom. det bra, det kostar ingenting, men Skulle större samarbete stärka ”På papper var det ur effektivitetspers-pektiv är det svenskan inom Helsingfors unien fin plan, men det inte det optimala. versitet?

Hanken har en viktig posihar varit mera arbete tion som svenskspråkig högskola.

Fusion i framtiden? än jag tänkt.”

Samtidigt vill de profilera sig in ternationellt och har flera magisJOCKUM BACKMAN I dessa dagar kommer konsthögtersprogram där undervisningen Student på Hanken skolorna i Helsingfors att besluta om går helt på engelska. de ska sammanslås eller fortsätta som – Som skolspråk är svenskan inte självständiga högskolor. Enligt Hannu lika stark på Hanken som till exempel på Sirén på Undervisnings- och kulturministeSoc&kom. Åtminstone i mitt ämne nationalriet är inga vidare fusioner under beredning. ekonomi går grundkurserna på svenska. Men efter – Förstås om universitet själva hittar varandra, och det är ungefär 2/3 av kurserna på engelska, berättar konstaterar att de har nytta av varandra så ser minisJockum Backman om sina studier på Hanken. teriet positivt på det, säger Sirén.

– Vi har inte diskuterat fusioner. Hanken behöver Engelskans framfart självständighet för ackrediteringssystemet, där de får

en internationell stämpel på att de är bra, säger ThoThomas Wilhelmsson talar om hur Helsingfors univermas Wilhelmsson på HU. sitet vill genom diverse samarbeten, också till AaltoMen Åbo handelshögskola och Turun yliunversitetets svenskspråkiga avdelningar, skapa ett opisto fusionerades ändå år 2010? smidigare system för den svenskspråkiga utbildning– De fusionerades – men de har ändå en egen struken, men också om engelskspråkiga magisterprogram. tur inom universitetet, svarar Wilhelmsson.

– Att få ta kurser i ekonomi på engelska skulle vara Är ni rädda för att det från ministeriets sida ska en bra deal för hela uni, inte bara den svenska delen. Vi komma edikt om att inte bara samarbeta, utan samhar diskuterat gemensamma internationella magistermanslås med hanken? program, där man kan kombinera ekonomi med nå– Vi är inte rädda för det, vi ser bara fördelar i att gon substans från vårt universitet, säger Wilhelmsson. man samarbetar.

Skulle en större andel engelska på universiteten Men tror ni det kan hända? Wilhelmsson skrattar: minska svenskans roll i undervisningen?

- Det är bäst att rektorn inte spekulerar i saken.

– Jag ser dem inte som motsatser, inte tycker jag det Hankens rektor Eva Liljeblom har ett mycket skarpt påverkar det svenska nämnvärt i negativ riktning. svar på frågan om fusion: Men mera tid går ändå till engelsk undervisning?

– Hanken är Finlands enda självständiga handels– Man måste acceptera att det finns ett intresse att högskola och tänker så förbli. arbeta internationellt, svarar Wilhelmsson.

Hanken har många former av samarbete både november tjugohundraelva

•

studentbladet hundra år

•

015

Ministeriet ger skäll åt akademin

Långsam utexaminering är problembarnet.

Studietakten bör öka, säger undervisnings- och kulturministeriet till Åbo Akademi.

I Undervisnings- och kulturministeriets feedback till Åbo Akademi som offentliggjordes i oktober finns det både ros och ris. På några områden, som till exempel forskning i tekniska ämnen och internationalisering, går det nästan som på räls för akademin, men på andra områden ligger ÅA rejält under medeltalet.

Det största problemet för universitetet är att nästan alla institutioner presterar klart under medeltalet i Finland sett till antalet studenter som slutför en högre högskoleutbildning på max sju år. Dessutom har ÅA en stor andel studenter som inte ens slutför sina studier. mats lindfelt , direktör vid Enheten för Forskning och Utbildning och studentkårens ordförande zacha rias aarnio är medvetna om att ÅA, precis som flera andra universitet, får kämpa med genomströmningen.

– Det här är inte ett problem som ÅA är ensam om. Det finns inga universitet som når alla sina mål.

Målsättningarna kanske är orealistiskt höga, säger Lindfelt.

Studenter väljer att börja jobba efter kandidatexamen och andra vet inte vilket ämne de vill satsa på och byter inriktning.

– Det finns redan idéer på att universiteten under 2013–2016 ska belönas ekonomiskt om studenterna presterar åtminstone 55 studiepoäng per år. Studietakten måste höjas på något sätt.

Då borde väl de här pengarna ges tillbaka åt studenterna till exempel i form av stipendier som sporrar till snabbare prestationer. Då behöver de inte jobba.

– Ett stipendiesystem är inte hållbart. Istället måste vi marknadsföra att man får ett bra jobb och en fin

karriär om man slutför sina studier. Ett stipendium på kanske 100 euro i året skulle inte hindra studenter från att jobba istället för att studera, säger Lindfelt.

På studentkåren tycker man också att andra åtgärder för att förkorta studietiden måste vidtas.

– Det finns strukturella problem i undervisningen som ÅA nog är medvetna om, säger Aarnio.

Han avser till exempel det faktum att utbildningen kan försenas med ett helt läsår bara för att man missar en kurs. Bättre flexibilitet behövs. Även möjligheten att börja läsa kurser på magisternivå trots att kandidatexamen inte är klar borde förbättras. I ett utlåtande kritiserar också studentkåren att tid för värnplikt inte verkar vara inräknad i den eftersträvade examinationsåldern.

Både Aarnio och Lindfelt säger att studierådgivningen på andra stadiet spelar en central roll. Med satsningar där kunde studenter direkt slussas in på rätt ämne.

– Man borde ge lite info om hela utbudet och mera individuell info om de områden som intresserar, tycker Aarnio.

– Den akademiska friheten att man kan byta studieinriktning måste man värna om, säger Lindfelt.

Lyssnar förvaltningen på studentkårens åsikter?

– Vi har varit med och godkänt utvecklingsstrategin.

Oftast lyssnar förvaltningen på våra åsikter som studenternas intressebevakare, men det finns alltid rum för förbättring. På institutionsnivå är samarbetet av mera varierande kvalitet, säger Aarnio.

Roger Norrgård

INVESTERA I DIN FRAMTID STUDERA TILL EKONOM I HELSINGFORS ELLER VASA Studentblad i 100 år Studentbladet har fått sin första historik! Hundraårshistoriken är en spännande historisk tidsresa genom hela 1900-talet in på det nya milleniet, och finns nu i en bokhandel nära dig.

Du kan också köpa historiken på www.soderstrom.fi.

Svenska handelshögskolan är en av Nordens äldsta handelshögskolor. I dag är Hanken ett ledande, internationellt ackrediterat universitet med en mångkulturell atmosfär. Alumner från Hanken arbetar i mer än 60 länder runt om i världen.

INLEDER DU DINA HÖGSKOLESTUDIER? Satsa på studier som ger dig karriärmöjligheter.

Hanken erbjuder dig: » kandidat- och magisterutbildning på svenska » en utlandsvistelse som är inbyggd i examen » nära kontakter med näringslivet » 10 olika huvudämnen Ansök senast 3.4!

Läs mera om Hankens breda utbud HANKEN.FI/PUBLIC/UTBILDNING

LÄS MERA HANKEN.FI/ANTAGNING

Foto: Sandra Vaihela

HAR DU REDAN EN HÖGSKOLEEXAMEN? Hanken erbjuder svenskspråkiga och engelskspråkiga magisterprogram, studier för doktorsexamen och fortbildning.

VÄSTRA NYLANDS FOLKHÖGSKOLA SATSA PÅ DIG SJÄLV!

På VNF får du möjlighet att under ett år satsa helhjärtat på något du brinner för – utveckla din begåvning och preparera dig för vidare studier och arbetsliv!

Läsåret 2012–2013 kan du välja bland följande ettåriga linjer:

KONSTÄMNEN  Bildkonst och konsthantverk *)  Fotokonst *)  Evenemangsproduktion  Seriekonst och grafisk design  Inredning och rumsplanering *)

SPRÅK OCH VETENSKAPLIGA ÄMNEN  Webbdesign och

grafisk produktion  Dans  Teater

 Språk och turism

 Around the world in 8 months

 Finska för svenskspråkiga

Vi har också en tionde klass!

 Svenska för finskspråkiga

Läs mer på www.vnf.fi Ansökningar riktas direkt till Västra Nylands folkhögskola.

 Natur och medicin  Juridiska programmet

*) Möjlighet till vidarestudier på universitetsnivå i England, University of the Creative Arts.

Västra Nylands folkhögskola  Pumpviken 3, 10300 Karis  Tfn 019 222 6025  info@vnf.fi  www.vnf.fi

016 • studentbladet hundra år

• november

tjugohundraelva

s t u d en t b l a d e t 100 år

”Det var mycket vågat när de finlandssvenska ungdomarna aktiverade sig. Det skulle aldrig ha fallit mig in att själv göra så.

Jag gifte mig kyrkligt 1968 och när Gamla studenthuset ockuperades var jag redan gravid. Jag minns att jag gick förbi där och tänkte: så ungdomen bråkar.” merete mazzarella om sitt sextiotal i Helsingfors.

Läs mera på sidan 46.

människan

EN SPEGLING AV EVITA silvia modig trotsar stereotypin

om kvinnorollen och den borgerliga beslutsfattaren. i dag sitter hon i riksdagen med gubbarna som hon sett på tv som liten. hennes mamma är glad för att hennes flicka inte mera hänger med en ölflaska i handen vid tunnelbanan i östra centrum.

t E X T F a n n y L i n d h o l m • f o t o l a ss e l i n d f o r s

018 • studentbladet • november tjugohundraelva

november tjugohundraelva

•

studentbladet hundra år

•

019

ilvia Modig för tankarna till en höststorm som sveper in mellan höghusen en kall förmiddag i november. Stormen får föremål att välta och löven att bilda de mest oväntade figurer i luften, men den är ovetande om sin styrka och om de förändringar den för med sig. Den drar lika snabbt förbi, och lämnar iakttagaren förvirrad.

Modig rusar in andfådd. Hon småpratar med kyparen som en sydeuropé, beställer latte som en borgerlig enbarnsmor och är klädd som en pojkflicka.

Den raka blicken och det osviktande självförtorendet får en nästan att rygga tillbaka. Hon är för utåtriktad, för karismatisk och för socialt begåvad. Hon vänder blickar då hon hojtar att en riksdagsledamots lön är för hög, att det var bra att sannfinländarna vände upp och ner på partipolitiken och att hon aldrig tänker anamma normalitet.

Hon är nutidens eva perón som vill arbeta för kvinnan, minoriteter, samhällets undre skikt och social rättvisa. Hon påminner om en skönhet från tidiga 1900-talet utan röda läppar, knälång kjol och lockigt hår.

Håret är mörkt, kort och spretigt, ansiktet osminkat och jeansen bylsiga. Hon är en rebell fast hon förnekar det och en banbrytare fast hennes livsstig enligt egen mening varit tuff och bara en kamp om att hitta sitt spår.

Hon är sambo med ex-porrstjärnan rakel liekki, spelar i riksdagens fotbollslag och har grundat riksdagens rockförening. Är det för mycket, för snabbt och varför är hon i opposition mot det mesta? Är hon dagens Eva Perón som ska göra revolt med charm och bondförnuft?

V

M

odig växte upp i en kristen familj i östra Helsingfors. Som tonåring pimplade hon öl vid tunnelbanan och gjorde ”rackartyg” som hon själv beskriver det. På den tiden fanns det inte ungdomslokaler som tonåringar kunde samlas i på kvällarna.

Med trevande grundskolebetyg nekades hon plats på något som helst svenskspråkigt gymnasium, medeltalet räckte helt enkelt inte till. Modig genomlevde tider av arbetslöshet, resor genom Europa, Asien och Latinamerika och fick slutligen in en fot på Yle. – Jag lyckades hitta spåret på ”Blå verkstad” som är en workshop som hjälper unga arbetslösa att slussas in i arbetslivet.

Hon minns tiden som späckad av konst, teater och livsinsikt.

Men någon martyr var Modig aldrig, ingen som levt på samhällets barm. Hon var inte mera exeptionell än alla de unga i dag som febrilt försöker hitta sin plats, sin identitet och sitt kall. Med gymnasiestudier avklarade när hon var 25 år, som stadsfullmäktigeledamot och en hel hög med prestigefyllda programledaruppdrag på nacken kan hon luta sig tillbaka och säga att det är bra nu.

– Jag är nöjd.

Sättet hon gjort saker på stämmer kanske inte överens med beteendemönstret för det typiska barnet ur den likriktade medelklassen. Men normal har hon aldrig varit och normalitet tänker hon aldrig acceptera oberoende av vad ordet står för. Rutinjobb och middag framför tv:n får henne att rynka på näsan.

Att dra parareller mellan Silvia Modig och Eva Perón kan tyckas befängt. Medlen de använde för att nå dit de ville är olika, men målen desamma.

De har trotsat normer, sprängt stereotypier, arbetat för socialt underställda och kommit långt med bondförnuft och karisma.

Med 15 år på nacken stod både Modig och Perón på egna ben, senare blev bägge journalister och någon form av showartister.

Evita tillhörde samhällets periferi och var en rebell i en tid präglad av katolicism och konservatism. Evita lade grund för det sociala skyddsnätet i Argentina, drev igenom otaliga sociala förmåner och grundade kvinnoorganissationer som lyckades ge kvinnan rättigheter som hon enbart kunde drömma om i början av 1900-talet.

hon är dagens kvinnoförebild som lyckas trotsa alla normer.

i såg på kvällsnyheterna med min sambo efter riksdagsvalet på våren. Man diskuterade Portugalpaketet och komplikationerna kring det. Jag lutade mig förnöjsamt tillbaka i soffan och var i mina egna tankar tills min sambo plötsligt sade ”Det här gäller ju dig”. Och då slog det mig vilket uppdrag jag axlat. Jag drabbades av panik och sprang till toaletten för att spy.

Modig blev invald i riksdagen med över 4 500 röster. Hon representerar välfärd, miljö och skattepolitik som gynnar de lägre samhällsklasserna.

Hon tar kraftigt avstånd från darwinismens lag om att den starkaste överlever och får rysningar av allt vad kapitalismen representerar.

Däremot vill hon se flera egenföretagare i Finland, äktenskap mellan homosexuella legaliserat och ett utbildningssystem som inte ger grogrund för upplevda klasskillnader.

– Jag vill att Helsingfors ska få en moské och att grundskolor med dålig status ska ha kändisar som undervisar eleverna för att göra skolorna mera lockande.

Studerande vill hon också backa upp; studiestödet ska indexbindas år 2014, flera och förmånligare bostäder ska finnas tillgängliga och reformen av yrkeshögskolorna ska genomföras med varsam hand.

Budskapen är många och helheten kanske lite spretig, men de nätter som Silvia Modig läst på i skenet av lampan på sitt rum i riksdagen är ännu fler.

Ett decennium senare då sakfrågorna är andra och värderingarna förändrats är Modig Evita på spåren, kanske en moderniserad version modell 2000-talet.

Modig arbetar för dem som bor på madrasser i höghusen med inslagna dörrar i östra Helsingfors. Hon vill se skattefrigörelse för samhällets lägsta skikt, höjda sociala stöd och lika rättigheter för homosexuella.

Hon bär inte en välskuren kavajrock, en knälång kjol eller har några välkammade lockar som faller ner över pannan.

Hon är frän, fräck och rättfram. Hon har blivit fast för rattfylleri, är sambo med en före detta porrstjärna, och sökte inte sig själv genom att dansa tango i Buenos Aires, utan genom att rocka, dricka öl vid tunnelbanan och spela fotboll med männen.

Hon är dagens kvinnoförebild som lyckats trotsa alla normer om den stereotypa kvinnan och den borgerliga beslutsfattaren. Hon är som höststormen som far fram en ruskig novemberförmiddag.

Stormen välter utemöbler till grannskapets förtret. Den blåser damm i ögonen på mannen som har skyndsamt till jobbet och den förstör den äldre damens blomsteruppsättning på balkongräcket.

Höststormen är sällan önskad. Den är alltid för kraftig, för kall och för alltomvälvande. Men trots att den byter form och yttre känner man alltid igen den - den för med sig förändring och visar tecken på en ny tid. september tjugohundraelva

•

studentbladet hundra år

•

021

En Eiradam

*Ungefär lika troligt som att en Raipe utanför järnvägsstationen skulle dricka Moët & Chandon ur brun papperspåse. Eller ens att Göran som är lagerarbetare

i Berghäll*

skulle välja det där 32-euros vinet i stället för El Tiempon för 5,90. Klasskillnader är ett utdöende begrepp, men de olika livsstilarna lever kvar. t E X T c a t a r i i n a s a l o • f o t o a n n e y l i - i kk e l ä

september tjugohundraelva

•

studentbladet hundra år

•

023

P

å de karga slätterna i det finska Österbotten flyger knivarna och männen slåss. Den finska dialekten breder ut sig som utslängda höbalar på åkrarna. Höstvinden viner kring de röda stugorna med vita knutar. Storfamiljerna sitter i stugornas skumma ljus och äter barkbröd och stoppar sockor framför vedhällen i stugköket. Det är fattigt. Det är kallt. Maten är knapp, men man tycker om varandra.

I de varmt upplysta husen kring trekanten i Helsingfors går husorna raka i ryggen och serverar kaffe ur små koppar i benporslin. Likt Fanny coh Alexander sitter barnen runt det vackert uppdukade bordet och väntar på att få lemonad och kakor. Vinden viner kring jugendhusen och familjerna samtalar med varandra i dov och dyster ton. Det är vackert. Det är städat. Det är varmt. Allt finns i överflöd och man tycker om varandra.

Myter odlas. antti tuuri möter kjell westö. Den österbottniska bonden mot överklassen i Helsingfors. Det rurala mot det urbana. Det fattiga mot det rika. Arbetaren och borgaren. Och den stora medelklassen. Modeller bakas upp för framtida bruk. Är vi olika?

A

tt som 22årig finsk österbottning med svensk skolgång i bagaget ta steget ut, ta sig bort från slätterna till den förlovade staden, till den stora kyrkbyn Helsingfors, är ett äventyr.

Att som landsortsflicka ta sig in i storstaden är en upplevelse, en risktagning som i bästa fall kan leda till en kärlekshistoria – i värsta fall till en tragedi. Det gäller att acklimatisera sig. Vänj dig eller fastna i andras fötter och dö.

De gamla marxisterna menade att vi måste ha en viss klassmedvetenhet för att kunna delta i klasskampen. Den påstådda klasskamp som utspelade sig före vår tid, före vårt moderna samhälle.

Eller strider vi fortfarande och försöker arbeta oss upp på klasstegen? Stretar vi de facto i samma utsträckning som våra förfäder för att komma oss framåt i livet?

Jag kan inte låta bli att reflektera kring hur vi påverkas av att byta omgivning, att ta steget från en omgivning till en annan. Från en klass till en annan. Att åka slalom mellan de olika stilarna, klasserna och sociala statusarna. Hur klarar vi av det och kan vi vänja oss vid vad som helst, oberoende av bakgrund och samhällsklass?

024 • studentbladet hundra år • september tjugohundraelva

E

D

et var på sjuttiotalet det började vända. Först började man tala om levnadsstandard, sedan och livskvalitet och värderingar. Här börjar vi redan komma en bit ur klassamhället. Det handlade inte bara om att ha och äga, utan mer och mer började det handla om att vara och att göra.

På åttiotalet handlade allt om livsstil. Många av oss kommer kanske ihåg juppitiden, det om något var livsstil. Kommer ni ihåg tiden när mobilen kallades juppinalle? Herregud så pinsamt.

I dag kretsar allt kring värderingar och kommersiella intressen. Vi börjar dras åt olika håll. En del downshiftar, andra investerar, köper, använder och konsumerar. Klasstillhörigheten är inte mera lika relevant som för femtio år sedan. I dag kan vi köpa oss en klass.

tt gäng flickor som på gymnasierasterna sätter sig i mammas gamla opel corsa, trycker igång Madonna i kassettspelaren och åker varv efter varv runt byn. Bara för att fördriva tiden. Och få höra Vogue och Like a prayer, för sjuttionde gången den veckan. Flickorna är resultat av kärlek inom medelklassen. Den finlandssvenska medelklassen i Österbotten. På landet. Om du har Levi’s eller inte spelar inte så stor roll, du ska helst klara dig själv och vara lite tuff.

Samma flickor ett decennium senare. En är bankchef, en tjänsteman, en hemma med barnen, en domare, en kringflackande äventyrssökare och en journalist. Alla hade samma förutsättningar. Alla blev olika.

Hade samma sak kunnat ske för hundra år sedan? Eller ens för femtio år sedan? Knappast.

De sociala och ekonomiska klasserna har under senare årtionden fått ge vika för någonting annat. Vi är fortfarande olika, det finns nog en ännu större diversitet nu än för några decennier sedan, men det är inte det medfödda sociala och ekonomiska som styr oss. Forskare kjell herberts på Åbo Akademis institution för samhällsforskning menar att klasserna som vi känner dem, arbetare, medelklass och överklass, håller på att ersättas av livsstilar istället.

– Många ryggar tillbaka av själva ordet klass och medelklassen har blivit så stor att det är svårt att hitta människor som vill definiera sig, speciellt i de högre klasserna. Visst finns det fortfarande skillnader men nu kan vi själva påverka mer än förr. Vårt samhälle har blivit mer individualistiskt, man behöver inte sälla sig till en grupp.

De gamla adelsherrarna och överklassdamerna håller kanske på att försvinna ur samhället. Kommer vi inte att ha Eiradamer eller Strandgateherrar mer? Visst, vi kommer troligen att ha båda två, men det behöver inte vara något som är dig tilldelat. Nu kan du som är medelklass från Purmo jobba dig uppåt och bli en Eiradam med jugendhus på Villagatan. Om du så vill.

A

merika, det förlovade landet, den amerikanska drömmen. Vi har alla hört om den och sett det på film. USA går ofta i kölvattnet när det gäller populärkultur, men också när det gäller samhället. Även om landet verkar hålla fast vid klassamhället lite hårdare än vi, har amerikanerna ända sedan barnsben blivit itutade att de kan göra vad som helst. De lever drömmen, allt är möjligt. Sen hur det sist och slutligen går är man själv herre över.

Men här kommer vi inte långt efter i Finland, och vi kan tänkas ha lite sundare inställning till drömmarna. Här blir vi verkligen vad vi vill. Den finskspråkiga landsortstjejen från österbotten blir plötsligt finlandssvensk journalist i Helsingfors. Utan desto större krumbukter. Istället för klass är vi individer och yrken.

Samtidigt är det något romantiskt och fint över hela Emil i Lönnebergatänket med pigor, drängar och bättre folk. Det är bekvämt att inte behöva skaffa sig en riktig åsikt utan helt krasst dela in folk i färdiga fack.

Vill vi ändå någon gång ibland känna en fläkt från förr, romantisera i arbetarnas och överklassens värld, höra klirret av benporslinet i jugendsalen eller känna doften av brasan från kökshällen, ja då kan vi faktiskt alltid plocka fram en bok av Westö och sätta oss ner under en filt i skenet av ett par doftljus.

Det är så vi upplever klasskillnaderna allra säkrast.

september tjugohundraelva

•

studentbladet hundra år

•

025

VI Sex och relationer

Är du i

Piller eller propp Blodpropp! Hormoner! Bröstcancer! De hormonella p-pillrens negativa sidor visas ofta upp i media, men är de verkligen så farliga som vi tror? Och om vi inte vill proppa oss fulla med hormoner, vad kan kvinnor ta till? Det finns alternativ, hört om kopparspiral och pessar? t E X T c ata r i i n a s a l o

026 • studentbladet • november tjugohundraelva

ett heterosexuellt förhållande och inte vill bli gravid, är det nästan förväntat att du som kvinna ska äta p-piller. I Finland har majoriteten av alla kvinnor under något skede av sitt liv använt piller som preventivmedel och det är faktiskt det vanligaste sättet, jämte kondom, att skydda sig mot oönskad graviditet.

Men med jämna mellanrum målas fan på väggen. Senast var det en dansk studie som visade att att de moderna p-pillren är betydligt farligare än man hittills trott, de gav en dubbelt högre risk för blodpropp jämfört med den äldre generationen av piller. Båda typerna av piller används ändå fortfarande.

– Visst har p-piller sina risker, men det som många inte är medvetna om är att en graviditet faktiskt innebär en tiofalt större risk för kvinnan, i Finland har vi en tendens att lyfta fram alla negativa sidor, det har jag faktiskt inte sett någon annanstans i Norden, säger suss åhman på Folkhälsan.

De vanligaste sätten att skydda sig, p-piller och kondom, kan tyckas ojämställt. Medan mannen slänger på ett gummi som sedan kastas i soporna utsätter sig kvinnan kontinuerligt för hormoner. Men finns det något mer jämställt sätt att skydda sig?

– Det finns ju kvinnliga kondomer, de är dyra, ganska krångliga och svåra att få tag på, men ganska nyligen har det börjat säljas ett nytt slags pessar på nätet, Femicap. Det finns i tre olika storlekar och behöver inte provas ut av läkare, säger Åhman.

Pessar som sådant har aldrig riktigt slagit igenom i Finland, de facto kan man inte ens köpa det här. Har man fått ett pessar utprovat av sin läkare har man varit tvungen att köpa det utomlands. Femicap är enkelt just för att det inte behöver provas ut och börjades därför säljas internationellt 2003. Du kan enkelt klicka hem pessaret på internet.

Förutom att pessaret är ett hormonfritt alternativ är det även miljövänligt. Kvinnor som använder p-piller kissar daligen ut hormoner ur kroppen och hur det påverkar miljön är ännu ganska oklart. Femicap kan tänkas bli ett bra alternativ, precis som menskoppen, om man vill vara miljömedveten och trendig.

– Förstås är kopparspiral också ett hormonfritt alternativ för kvinnor. Uppfattningen om att det bara är kvinnor som fött barn som kan få spiral är reviderat, i dag kan också kvinnor som inte fött få spiral, säger Åhman.

Så piller i all ära, det är faktiskt farligare att bli gravid än äta dem, men det finns alternativ. Jämlika, miljömedvetna alternativ för alla som inte vill proppa sin kropp full av hormoner. Men låt mig bli moraltant för en stund; det är bara kondomen som skyddar mot könssjukdomar. Om du ligger runt, använd kondom!

På riktigt. 

november tjugohundraelva

•

studentbladet hundra år

•

027

Sexmorkkisen motpoler

catariina salo

En bekant till mig har varit singel i ett år.

Nyligen beklagade hon sig för mig hur hon känner skam och riktig hederlig morkkis efter att hon haft sex. Jag kunde inte riktigt förstå hur hon menade så jag bad henne berätta. ”Jag har haft sex med två olika män det senaste halvåret, jag känner mig som en slampa”, menade hon. Jag sköt hastigt tillbaka med frågan om hon tycker att jag är en slampa som haft sex med dubbelt fler under de senaste månaderna. ”Men nej!

Jag tycker det är fint att man kan åt sig! Jag beundrar kvinnor som bejakar sin sexualitet och gör precis vad dom vill, utan att tänka på vad omgivningen tycker.”

Omgivningen? Jag menar att omgivningen inte tycker så mycket. Det här med att kvinnor eller män som ligger med fler än en person under sin livstid skulle vara slampor, det är ett så förlegat tankesätt att jag skulle bli förvånad om jag verkligen stötte på den attityden i dag.

Nu är det faktiskt så att sex och kärlek inte alltid behöver höra ihop. Ja okej, sex kan vara vansinnesbra om man har det med någon man älskar, men sex kan också vara gudomligt med någon man nyss mött, eller med sin kompisplus som man sexar utan känslor med. Jag antar att det handlar om kemier, attraktion och sinnestillstånd.

Men vem är det min bekanta har morkkis för? Sig själv, högst antagligen.

Och varför? Jag tror inte det är den gamla slampstämpeln som spökar. Jag tror helt enkelt att många av oss tar våra sexliv och oss själva på för stort allvar. Sex behöver inte vara en så himla högtidlig grej, eller hur? Det är ju inte som att vi går in i själva akten med tanken ”oj nu är det viktigt att jag gör så här så att det ska bli så där”, utan mer med tanken ”shit fuck herregud det här kommer att bli mindblowing”. Ungefär. Så varför vara så allvarlig och morkkisbenägn? Vi, även jag som tenderar att överanalysera allt, måste tagga ner. Allt behöver inte ha en sjunde betydelse och djupare innebörd, det kan bara vara sjukt skönt och roligt.

Mitt råd: sluta tänka så mycket, njut, skit i andra. När du är singel har du din chans att testa på det du vill, ta den! Pronto!  Catzo är redaktionssekreterare på Sbl. Förra sommaren konstaterade en kompis till mig, lite sådär ur det blå, att han nog kunde tänka sig ha sex med en kille, fast han räknade sig till hundraprocentigt heterosexuell.

Morgonsolen var i det där stadiet av uppåtgång när allt kan öppnas upp och pratas igenom, tabufritt, så jag tog tillfället i akt och snackade vidare.

Han kunde inte riktigt förklara hur han tänkte, han bara visste att om rätt man vid rätt tillfälle dök upp så skulle han högst antagligen gripa tag i chansen. Jag blev lite förvånad, men inte så överraskad. Min kompis hörde ju till den glada 90-talsgenerationen, och de är ju så mycket liberalare och öppnare än vi 80-talister. Jag menar, de fick ju praktiskt taget Facebook med modersmjölken.

Lite senare såg jag filmen Paul som handlade om en glad liten rymdgubbe som kom från en planet där det här med sexualitet inte var så grymt nojigt, utan man låg nu med den man hade fiilis på, utan att desto mer bry sig om vilka sorts könsorgan som skulle vart. Grymt skön tanke, tyckte jag.

I samma ögonblick förvånades jag över hur förvånad jag blivit. I århundraden har ju homosexuella män och kvinnor haft sex och förhållanden med det motsatta könet, medan de i hemlighet fantiserat om att få skala bananen eller utforska hallongrottan.

Det sägs alltid att sex och kärlek hör ihop, och det kan vara svårt att försöka rubba den lätt anakrona sanningen. Men jag börjar allt mer hänge mig den uppfattningen att den man älskar och den man lustar efter inte nödvändigtvis alltid måste vara av samma kön.

Kanske begreppet sexualitet i bemärkelsen homosexuell är förlegat. Kanske vi istället borde tala om homokänsliga människor. Fast först måste vi övertyga de glada queeraktivisterna att släppa ordet ur sitt grepp.

Så kära medmänniskor, för att parafrasera ett gammalt Helsingforsuttryck: varför inte ta treans spåra åt andra hållet ikväll? Om man inte gillar de nya environgerna kan man ju alltid åka hem igen.  Skribenten är producent på Radio Extrem och har nog hela sitt liv egentligen spelat för båda lagen.

motpoler

ted urho

Ei kerta homoks tee

SE Kollektiv kärlek och kårspex.

TEATER

NAKET TILLSAMMANS ag tycker för det mesta att teater och film på finlandssvenska är lite pinsamt. Uppstyltat borgerligt. Den svenska regissören och författaren Lukas Moodysson har jag däremot alltid avgudat, ända sedan Fucking Åmål (eller nåja, Ett hål i mitt hjärta var lite överkurs, även för mig).

Så visst, jag erkänner att jag var lite nervös när jag stegade in på teater Viirus förhandsföreställning av Moodyssons Tillsammans. Med en gnagande känsla av olust i magen funderade jag om det kommer att hålla måttet. Kan man verkligen få samma virriga, varma och banala stämning på scenen som skildrades i filmen, och på finlandssvenska? Svar, ja.

Från de första dofterna av braja från scenen till de filmtrogna replikerna om att det är borgerligt att diska och den verklighetstrogna tystnaden som uppstår när en frånskild pappa träffar sina barn för första gången var allt uttänkt. Den kvadratiska scenens djup uttnyttjades till fullo och scenografin skapade ett fantastiskt 70-tals kitschlandskap.

Skådespelarprestationerna var högklassiga, men över alla andra lyste Julia Korander som den perfekta lilla nörden med dålig hållning och utstuderat ryckiga mungipor. Extra kudos går också till killarna (Oskar Pöysti och Viktor Idman) som, utan att det blev pinsamt, gestaltade småpojkar.

För den som är gymnofobiker (fobi för nakenhet) passar sig pjäsen nog ändå inte. Det var inte bara i en scen som publiken fick se både apparater och helikoptrar. Kvinnobröst blottades i var och varannan scen. Men sällan kändes det som överdriven provokation utan följde och förde handlingen framåt.

Det enda som var på gränsen till patetiskt var försöken till dansnummer. Danserna, som tack och lov var få, var så okoordinerade att de passade som pricken över i:et i den kaotiska kollektivstämningen som rådde på scen. Och kanske var det menat så.

En lyckad helhet, sjukt duktiga skådisar och välregisserad show, helt enkelt.

Catariina Salo

028 • studentbladet • november tjugohundraelva

Glöm Battlefield 3. Glöm Modern Warfare 3. Glöm Uncharted 3. Glöm alla treor, tvåor och andra kioskvältande stortitlar. Årets mest omvälvande spelupplevelse handlar inte om våld eller explosioner – utan om något så sällsamt som evig kärlek. ”Ni är här för att ta mig till månen, inte SPEL sant?”

Redan från den första bildrutan genomsyras indieutvecklaren Kan Gaos To the Moon av ett bitterljuvt vemod. Berättelsens centrala gestalt, Johnny, är en bruten man. Hans älskade River är död och själv kommer han snart att lämna jordelivet. Men innan Johnny drar sitt sista andetag har han en önskan, en dröm han misslyckades med att uppfylla och som nu gnager på hans sinne. Han vill resa till månen.

För att Johnny ska kunna dö i frid färdas två läkare in i den gamle mannens minne, med ambitionen att skriva om det. Som denna nördcharmiga duo ska spelaren sedan nysta upp hans förflutna genom en blandning av peka-och-klicka-moment och utforskande. Och i takt med att de tragiska händelserna som leder fram till Johnnys dödsbädd avtäcks, växer en tjock klump i halsen.

Man får bevittna hur han möter sitt livs kärlek. Hur de kämpar sig genom ett liv tillsammans fastän hon lider av det socialt hämmande Aspergers syndrom. Och hur allt, slutligen, kulminerar i en fullständigt magisk och tårdrypande final.

Jag har skrivit otaliga texter där jag kritiserar spelmediet för att det aldrig porträtterar annat än våld och våld och övervåld. För att det inte tar tillvara på sin narrativa potential och inte vågar berätta historier som känns. Men To the Moon är realisationen av alla mina drömmar. Det är en gripande resa som skickligt manövrerar mellan skyhöga pretentioner och varm komedi, på ett sätt som påminner om filmerna Click och Eternal Sunshine of the Spotless Mind.

Tyvärr har äventyret ett stort problem: Du. Du kommer förmodligen aldrig att spela To the Moon. Du kommer att titta på de pixliga bilderna, avfärda det som skit och gå miste om en av de vackraste berättelserna i modern tid.

Förhoppningsvis inser någon, någonstans, att detta är en film som bara väntar på att bli gjord. För hur ska världen annars få veta varför en åldrad mans sista önskan är att resa till månen? Hur ska världen annars förstå varför mitt synfält blir suddigt när sluttexterna börjar rulla?

Eller varför jag efteråt går fram till min flickvän, kramar henne hårt, och viskar: ”Jag ska älska dig, alltid.” Benjamin Knopman

Det vackraste spelet

SPEX

Columbus upptäcker Åbo Väntan har varit lång, men äntligen framförs ett

eget akademispex på Åbo Akademi. Christoffer Columbus har premiär den 8 december och ger en avskedsföreställning redan följande dag.

Christoffer Columbus är ett äkta akademispex som tar historiska personer och händelser och rör ihop det till en enda soppa.

Martin Segerstråle spelar huvudrollen som Columbus och Lena Mård är Pocahontas.

– Jag har jobbat med teater som musiker, men aldrig som skådespelare. Det blir bra att inleda, och samtidigt troligtvis avsluta, karriären med en huvudroll, säger Segerstråle.

Roger Norrgård

GÅ Stbl tvingar sig in på fest, den här gången på Tokyos årliga maskerad.

Satsad scifi a r b e t s g r u p p c a t a r i i n a s a l o • r a s m us k y l l ö n e n

VAD ÄR TOKYO? Studerar du på Konstindustriella högskolan är Tokyo din ämnesförening. Tokyo fungerar som länk mellan studerande, alumner och personalen på Taikken. Varje år ordnar föreningen en stor fest, Arabiamaskeraden. Maskeraden har ett årligt tema och gästerna satsar mycket tid och energi på sina kostymer. Tidigare år har det funnits teman som Voodoo, Vive le d’art, Pinnan alla kuohuu (ung. Det bubblar under ytan, just det året slogs de tre högskolarna som nu bildar Aalto ihop) och Horror cirkus. I år var temat Retro sci-fi. VEM KOM GÄSTERNA SOM? De mest fantasifulla kreationer sågs i nattvimlet på Gloria. En del kom som

Kraftwerk skrämde skiten ur arbetsgruppen.

sig själva, även om vi starkt misstänker att just de här människorna inte varje dag går klädda i silvermålade skogshjälmar och paljettklänningar med ljusslingor i fållen. Marty McFly, huvudperson från kultfilmstrilogin Tillbaka till framtiden, sågs springa runt i sin röda dunväst och till och med utomjordingen ALF från 80-talsserien med samma namn flöt runt bland det vackra folket. MEST SKRÄMMANDE Kvällens mest Den fantastiska silverkreationen med dragkedja i ryggen var problematisk att gå på toa med, fick arbetsgruppen erfara.

skrämmande grupp var det experimentella bandet Kraftwerk. Med sina nollade ansiktsuttryck och högst normala röda skjortor, svarta slipsar och vattenkammade hår gled de runt och spred skräck bland alla mer upp- och utklädda människor. SCENOGRAFIN Festen hade en egen outsourcad producent, flera scenografer och underhållningsansvariga.

Speciellt scenografin var häpnadsväckande med gamla bildrörs-tv:n, som visade klassiska sci-fi- och skräckfilmer, utspridda över festsalen. Det gigantiska ufot med den typiska beam me up-ljukäglan redo att forsla iväg oss vanliga dödliga tog ändå priset. MEST AMBITIÖSA KOSTYM Visst, det kom ett helt gäng Droogs med Alex DeLarge i spetsen och det fanns både stormtroopers, LeeLoos och Twi’leks men det finaste av allt var ändå duden som hade konstruerat en egen liten alien som stack ut ur hans mage.

Redaktionssekreteraren intervjuade en mycket tystlåten Taik-nörd.

Skrämmande, imponerande och äckligt samtidigt, det långa alienhuvudet rörde nämligen på sig och kunde öppna munnen. FESTEN Dörrarna öppnades redan klockan 20 men när redaktionssekreteraren och fotografen anlände klockan 21 var det fortfarande ganska folktomt. En halvtimme senare började utklädda festdeltagare anlända i en strid ström. Efter ett tag kändes det som om alla världens sci-fi-filmer och –serier exploderat i en enda stor maskeradorgasm på feststället. EFTERFESTEN Festen på Gloria höll enligt utsago på ända till klockan fyra på morgonen men redaktionen, som var de enda som inte klätt ut sig, kände sig ändå manade att avlägsna sig lite tidigare.

ALF flög in direkt från 80-talet.

Arabiamaskeraden får tre snapsar av fem.

Poängmängden hade troligen höjts om det funnits snaps även i redaktörernas magar. Festdeltagarnas klädsel förtjänar ändå ett stort hedersomnämnande. Vi rekommenderar verkligen att du nästa år går på Arabiamaskeraden, men kom ihåg att klä ut dig!

3

/5

Käytsä usein täällä? Onelinern är också i galaktiskt bruk.

november tjugohundraelva

•

studentbladet hundra år

•

029

RE: Debatt och åsikter.

Våra jeans är en riktig miljöbov, men

”Försäljarna är förändringen” Det borde finnas jeans som är rättvisemärkta, skriver Stbl:s åsiktsmaskiner.

det är inte enkelt att veta vad man köper, för det står helt enkelt ingenstans.

Affärerna borde ta sitt ansvar och alltid skriva ut hurdan tvätt som använts till alla jeans. På det sättet kan kunderna själv ta ställning till ifall de vill understöda en sådan verksamhet eller inte.

Många jeansmärken har börjat satsa mer på byxor gjorda av ekologisk bomull. De är oftast dyra, och har man inte så mycket pengar att lägga ut är det mycket enklare att gå till närmsta billighetskedja i stället.

De billiga märkena borde satsa mer och ta ansvar för vad de säljer. Så länge produkterna finns i affären så kommer folk att köpa dem. Visst kan vi blir mer uppmärksamma på vad som händer i världen, men sist och slutligen tänker nog den stora massan mest på sig själv.

Hur får jag mest för mina pengar?

Det största ansvaret ligger hos försäljaren. Det är de som måste förändra läget.

Ann-Catrin Granroth magisterprogrammet inom masskommunikation vid ÅA

Jag vet inte vem som tillverkar mina

jeans. Jag hoppas ju att det är Hennes och Mauritz, två glada typer som sitter och syr dem för hand någonstans i Sverige. Eller kanske Gina, som ordnar megasyjuntor med sina väninnor.

Faktum är dock att våra jeans masstillverkas på obehagliga sätt. Och tolv år gamla jeans-fabrikanten Yun Ho från Kina får en liten nudel och en majskolv som tack för dagens hårda jobb. Men vems fel är det? Det ska ju kunna löpa rätt från råvara till slutkund.

Jag håller med Bergman, skulle vi veta mer om hur våra jeans tillverkas kunde vi tänka noggrannare inför kommande jeansköp. Då kan förhoppningsvis Yun Hos barn födas utan mutationer på grund av kemikaliska föroreningar och de kan tjäna mer än en nudel och majskolv i dagen.

Inka Hietala-Sadian

Denimens moral Textilindustrin utnyttjar vår okunskap.



bethina bergman

funderat på vem som har tillverkat dina jeans?

Jag har i alla fall ingen aning, men skulle mer än gärna vilja veta. De flesta av oss äger mer än ett par jeans men vi bryr oss väldigt sällan om varifrån de härstammar, vem som har tillverkat dem eller under hurdana arbetsförhållanden de kommit till.

Dagens textilindustri strävar efter vinst och sänkta produktionskostnader, samtidigt som priserna måste hållas på en konkurrerande nivå. I slutändan, vem är det som drabbas? Här blir etik- och moralfrågorna allt mer aktuella. Konsumenterna är i ständig förvirring och måste ofta välja mellan olika trender och etiska köp samtidigt som företagen blir anklagade för att uppföra sig oetiskt. Vem är det som bär ansvaret om vad som är rätt och fel? Vad borde göras för att alla i flödeskedjan, från råvara till slutkund skall bli behandlade med respekt i enlighet med de mänskliga rättigheterna?

Dagens mode sätter också allt större krav på återförsäljarna i produktionsländerna. Vår önskan är deras lag, men till vilket pris? Blåa slitna denimjeans som behandlats med sandblästring kan ha fatala konsekvenser för fabriksarbetarna. Också blekmedel som förgiftar både miljö och hälsa kan ha använts vid tillverkningen. Arbetarna jobbar ofta under minimilöner i både farliga och ansträngande miljöer och tvingas jobba orimlig övertid.

Skulle vi vara mer insatta och veta hur våra jeans tillverkas skulle vi tänka noggrant igenom våra köp. Vi borde ha rätten att veta hur textilindustrin fungerar för att ha en möjlighet att göra ansvarsfulla val.

Har du någon aning om varifrån dina jeans härstammar?

Inte jag heller, men jag skall ta reda på det.

Har du någon gång

Skribenten studerar vid Hanken.

030 • studentbladet • november tjugohundraelva

kulturproducentskap vid Novia

Jag tror inte att konsumenterna lever

Ett seminarium om textilindustrin ordnas på Hanken i Helsingfors 1.12.2011 kl 14.

i förvirring eller har moraliska kval när de prövar jeans. Majoriteten vet redan innerst inne att textilindustrin smutsar ner och att arbetet sker i nästan omänskliga förhållanden. Det är bara något vi väljer att blunda för.

Inte har jag någonsin köpt ett par byxor för att de har varit bättre för miljön. Att köpa jeans av organiskt bomull skulle vara ett steg i rätt riktning men något bättre samvete får man ändå inte eftersom resten av produktionskedjan är helt okänd. För att få veta vilka jeans är miljövänliga borde man inte behöva gå på seminarium.

Det borde finnas enkla märken, något i stilen med Rättvis handel, som visar i butiken att de här jeansen är bättre än de där.

Magnus Laurén företagsekonomi vid Arcada

ÄR DU MORGONDAGENS LEDARE?

OLE JOHANSSON | AMBASSADÖR

Ordförande för Finlands Näringsliv

EN GOD LEDARE SKA KUNNA DELEGERA, GE ANSVAR ÅT MÄNNISKOR OCH SEDAN HJÄLPA DEM ATT UPPFYLLA FÖRVÄNTNINGARNA.

VAD? SATU HUBER | AMBASSADÖR

VD, pensionsförsäkringsbolaget Tapiola

FÖR ATT NÅ FRAMGÅNG MÅSTE FRAMTIDENS PÅVERKARE KUNNA LYSSNA, VARA NYFIKNA OCH UTNYTTJA NÄTVERK.

Akademin är en nygrundad ledarskapsutbildning för unga vuxna. Ett nätverk av trettio erfarna ledare med varierande bakgrund fungerar som ambassadörer för verksamheten. Vi erbjuder deltagarna i Akademin möjligheten att ta del av ambassadörernas kunskaper och erfarenheter. Verksamheten är politiskt obunden.

Ansökan görs online.

I din fritt formulerade ansökan vill vi att du berättar om varför just du skulle vara rätt person för en plats i Ledarskapsakademins första kurs. Den sista ansökningsdagen är den 16.12.

VEM?

CARL HAGLUND | INITIATIVTAGARE

europaparlamentariker

LEDARSKAPSAKADEMIN ÄR EN LEDARUTBILDNING, ETT NÄTVERK OCH ETT ALUMNPROGRAM FÖR SVENSK- OCH TVÅSPRÅKIGA UNGA SOM VILL UTVECKLA SIG SJÄLVA.

Vi söker dig som till exempel har en bakgrund som ledare inom studentvärlden, elevkåren, ungdomspolitiken, idrotten, scouterna eller näringslivet.

NÄR? Ledarskapsakademins första kurs startar i februari 2012. Kursen är ettårig med fyra större kurstillfällen och ett antal övriga evenemang.

Ansök nu på www.akademin.fi

HUS-sidan är studentkårens informationssida som ingår i varje nummer av Studentbladet.

Sidan sammanställs av HUS informatör, e-post tiedottaja@hyy.fi.

HUS årsfestvecka 21–27.11 Den 26.11 fyller HUS 143 år och födelsedagen firas också i år med en årsfestvecka. Varje dag under vecka 47 utlovas mångsidigt program. För HUS-medlemmar är inträdet antingen gratis eller mycket förmånligt. Nedan finns ett plock ur det stora utbudet, välkommen med och fira!

ÄR DU INTRESSERAD AV SHVS DELEGATION?

DESSUTOM: Thespians Anonymous presents: Under a Microscope – Five Perspectives on Human Life. Fem kortpjäser på dansteatern Hurjaruuth (Kabelfabriken, Tallbergsgatan 1 A) kl. 14.00 och 18.00, biljetter 8/10/12 €.

Studenternas hälsovårdsstiftelses (SHVS) delegation är stiftelsens högsta beslutande organ, som vanligen sammanträder två gånger i året. Delegationen ansvarar för stiftelsens landsomfattande och stora linjedragningar, såsom verksamhetsplan och budget, långsiktig ekonomiplan samt verksamhetsberättelse och bokslut. Den nya delegationens mandatperiod är 1.1.2012-31.12.2013.

SÖ 27.11 Guidad tur på Ylioppilaskamerats utställning

Årsfestveckans program i helhet:

Gratis guidning på Ylioppilaskamerats 50-årsjubileumsutställning ”Etsin!” (”Sökare”) på Helsingfors universitetsmuseum (Snellmansgatan 3) kl. 14.00. På utställningen visas fotografier tagna under 50 år av ett tjugotal f.d. och nuvarande medlemmar i Ylioppilaskamerat, utställningen är öppen till 29.2.2012.

DESSUTOM: Ylioppilasteatteris 85-årsjubileumsutställning ”Liike” (”Rörelse”) på Kulma, Virkagalleriet (Sofiegatan 1) fram till 15.1.2012. Utställningen består av bilder och videor som presenterar teaterns hela historia.

 www.hyy.fi/vuosijuhla

MÅ 21.11 Mirel Wagner på Vanha Årsfestveckan sparkas igen igång med en gratis öppningsklubb i Kuppilan på Vanha. DJ Orko snurrar skivor från kl.

20 och kl. 21 är det dags för kvällens huvudartist, årets hetaste och mest omtalade inhemska debutant, singer-songwritern Mirel Wagner. ”Det bästa på tusen år” (Jean Ramsay, Rumba).

DESSUTOM: Hyvät Martat har handarbetsbytesbord och handarbetsklubben håller ett öppet möte kl. 17–20 i Nya studenthuset, mötesrum Aurora (Btrappan, 3 vån.).

TI 22.11 Virvla runt på danskonsert Akateeminen puhallinorkesteri håller en danskonsert med temat ”Juhlat ja juomingit” (”Fest och dryckesgille”) kl.

18.30 på kulturarenan Gloria (Lilla Robertsgatan 12). Först blir det en traditionell konsert, sedan dans – till samma pris! Biljetter för HUS-medlemmar bara 6 €.

DESSUTOM: Savolaisen Osakunnan Soitannollinen Seura håller också konsert. ”SOSSun Soo-Låilut”, höstens coolaste solistkonsert, börjar kl. 19 på Savolainen osakunta (Nya studenthuset, 6 vån.), biljetter 3/5 €.

LÖ 26.11 HUS 143 årsfest på Vanha

VÄLKOMMEN ATT FIRA HUS 143:E ÅRSFEST! Mirel Wagner

ON 23.11 Konst åt oss! på Ateneum På Ateneums temadag för studerande, Konst åt oss! är det gratis inträde, guidning och en massa annat program, som Amoc & Ružže som rappar på enaresamiska, gatudansare från Murha-kollektivet, konstverk som väcks till liv av Ylioppilasteatteris medlemmar, snowboardvideor och verkstäder.

DESSUTOM: Dansövning inför årsfesten på Eteläsuomalainen osakunta (Nya studenthuset, 4 vån.) kl. 18. Före det, kl. 17.30, kan man få svar på sina frågor om årsfestetikettens krumelurer.

TO 24.11 Debatt om att påverka i staden Öppen debatt kl. 18-20 om HUS stadsprogram, kabinettet i Brunnsgården (ta panoramahissen på Brunnsgården till 3 vån.). Kom med och diskutera hur HUS borde påverka i frågor som studenternas bostadssituation, gång- och cykeltrafikens utveckling, levande stadskultur m.m. inför kommunalvalet nästa år.

DESSUTOM: Thespians Anonymous presents: Under a Microscope – Five Perspectives on Human Life. Fem kortpjäser på dansteatern Hurjaruuth (Kabelfabriken, Tallbergsgatan 1 A) kl. 19.00, biljetter 8/10/12 €.

FRE 25.11 Där vi en gång gått – gratisföreställning HUS bjuder sina medlemmar på en gratis föreställning av höstens mest efterlängtade inhemska film: Där vi en gång gått, som bygger på Kjell Westös prisbelönta roman. Platsen är Maxim 2 (Glogatan 1), som lämpar sig väl med tanke på den period som filmen handlar om. Filmen börjar kl. 16.00 – antalet platser är begränsat, så det lönar sig att komma i tid!

DESSUTOM: Thespians Anonymous presents: Under a Microscope – Five Perspectives on Human Life. Fem kortpjäser på dansteatern Hurjaruuth (Kabelfabriken, Tallbergsgatan 1 A) kl. 19.00, biljetter 8/10/12 €.

I år fyller HUS 143 år, och årsfestveckan kulminerar lördagen den 26.11 i den värdiga men ändå uppsluppna årsfesten i Gamla studenthuset. Årsfesten firas under traditionella akademiska former, och alla HUS medlemmar är varmt välkomna med! Årsfesten börjar med cocktails och hälsningar kl. 16 i musiksalen i Gamla studenthuset. Festsupén serveras kl. 18.00 i festsalen i Gamla studenthuset. Festtalare är kultur- och idrottsminister Paavo Arhinmäki. Kvällens klädkod är högtidsdräkt eller mörk kostym med akademiska ordnar och förtjänsttecken.

Man kan anmäla sig till festen fram till 15.11 på www.hyy.fi/ vuosijuhla. Festen kostar 65 euro för HUS-medlemmar och 75 euro för övriga. Pengarna betalas in före festen till konto Nordea 157330-12251 (skriv “årsfest” och deltagarnas namn i meddelandefältet). Välkommen med och fira!

Mera information: årsfestmarskalk Hanna Hannus (vuosijuhla@ hyy.fi, tfn 040 7070 249).

HUS söker nu två personer att föreslå som medlemmar av SHVS delegation. Den sökandes kompetens och motivation för att verka i delegationen samt möjligheter att förbinda sig till uppdraget för hela den två-åriga mandatperioden ska framkomma av den fritt formulerade ansökan.

Om du är intresserad av att fungera i SHVS delegation vill vi ha din ansökan till HUS registratur (kirjaamo@hyy.fi) senast onsdagen 23.11 kl. 12.00. Bifoga också din CV, ditt fullständiga namn (alla förnamn och efternamn), epostadress, adress, hemort och personsignum till ansökan.

Mera information: Saara Nykänen, medlem av HUS styrelse, 050 595 0329, saara.nykanen@hyy.fi, http://hyy.helsinki.fi/ sv/node/1175

BRA, BÄTTRE, ANSVARSFULLHET. DELTA I HUS:S ANSVARIGHETSTÄVLING Företagen inom HUS Gruppen letar efter fler sätt att dra sitt strå till stacken i fråga om ansvarsfullhet. Alla idéer med vilkas hjälp våra företag ytterligare kan förbättra sin ekonomiska, miljömässiga, sociala och kulturella ansvarsfullhet, mottas med öppna armar.

Vi är tacksamma för alla förslag, men de förslag som belönas, väljs bland sådana som inlämnats av medlemmar i HUS eller anställda inom HUS eller HUS Gruppen. Det bästa förslaget kan vinna upp till 1000 euro.

Priset kan delas i högst tre delar, om det inte finns något förslag som är klart bättre än de andra.

Du kan delta i tävlingen under tiden 1.10. -31.12.2011. Mera information: www.hyy.fi/vastuullisuuskilpailu. De vinnande förslagen utses senast 31.3.2012.