STBL 100

100 Studentbladet Sedan 1911

voilà! st udent bladet 1 00 år

Välkommen till Studentbladets 100-årscirkus! Du får träffa färgstarka artister, bildsköna karaktärer och läsa omtumlande historier. Stig på och njut av föreställningen!

Nordens äldsta studenttidning • Årgång 100

Pärm Benjamin Suomela och Rasmus Kyllönen • Modell Isabella Mattsson

Pärmen: Krage gjord av klänning, pris via förfrågan, Sipilä. Örhängen 17,90 e, Ibero. Förfrågningar: Boutique Sipilä 045 318 1567, Ibero (09) 5601 0550. Direktören: Blazer 199,95 e, Selected Femme. Klänning 109 e, Mango. Örhängen 140 e, Zarro. Cylinderhatt fotorekvisita.

Frun: Skjorta 190 e, Tiia Vanhatapio. Kjol 24,95 e, H&M Conscious Collection. Armband 15,90 e/st, Ibero. Ring 4,95 e, H&M.

cirkusensemblen

Arbetet bakom kulisserna på Studentbladet är för det mesta ett enda kaos. Årets redaktörer på Studentbladet har kommit över chocken som varje arbetare på tidningen måste få. t E X T johan g u l l mets chefredakt ö r å r 2 0 0 8

med en turnerande cirkus. Varje år byts artisterna ut och publiken varierar i takt med studietiden. Men cirkustältet består.

Det är ändå få som ser vad som händer bakom kulisserna på cirkusen. Ibland glömmer jag, som före detta chefredaktör på Studentbladet, hur det var.

– Den här texten måste bli färdig så fort som möjlig.

Bilagan ska till tryckeriet på måndag, säger chefredaktör fanny lindholm då jag intervjuar henne och redaktionssekreterare catariina salo.

Några timmar senare återkommer hon.

– Tryckeriet vill ha bilagan på söndag i stället. Kan vi få den snart?

Det handlar inte om oprofessionalitet. Det handlar om att skapa någonting stort med små medel. Fanny skakar ofta på huvudet då någon vän hetsar upp sig över hennes titel.

– Wohoo, du är chefredaktör, det är glamour! säger de.

– Men det är det verkligen inte. Du är soputbärare, diskare och kaffekokare. Mycket är det här jobbet men glamouröst är det inte, säger hon.

Många lösningar görs i sista stund. Catariinas livsmotto, som kommer i nästa mening, beskriver väldigt bra filosofin på redaktionen. Alltid ordnar det sig på något vis.

– Då vi skulle illustrera rekrytering var vi helt tomma i hjärnan en kort tid före deadline. Till slut började vi kladda med bläckplumpar på papper, säger Catariina.

– Någon frågade efteråt vilken professionell illustratör vi anlitat, skrattar Fanny.

Både Fanny och Catariina talar om den ständiga stress som jobbet innebär, och om det tunga ansvaret. Att dessutom göra tidningarna under det här historiska året då Studentbladet fyller hundra har knappast lindrat pressen.

– Jag har upptäckt nya sidor hos mig själv, också negativa. Jag hoppas att vi kommer klokare ut ur det här. Men nog har det tänjt på alla gränser, både fysiskt och psykiskt, säger Fanny.

Hon och Catariina berättar muntert om hur det går till då de grälar. Ofta får Fanny ett vredesutbrott och stormar ut från redaktionen. Men grafikern rasmus kyllönen och Catariina är så vana att de knappt reagerar och bara ser på varandra och ler.

- En halvtimme senare har jag lugnat ner mig och återvänder skamset och lite mer sansad.

Jag undrar om inte kaos och noggrannhet är varandra uteslutande. Redaktionen skjuter snabbt ner min tanke.

– Om allt bara är mediokert saknas passionen. Genom att kasta upp allt i luften kan du se ett mönster. Det behövs en omvälvning för att skapa någonting nytt, säger Fanny.  Studentbladet kan likställas

cirkusdirektören med fru

siamesiska tvillingar

Cirkusdirektören styr över sitt cirkusdöme och gillar höga hattar. De tappas ju inte bort lika lätt som vanliga hattar. Direktörsfrun leder showen bakom kulisserna, lindar medarbetarna runt sitt lillfinger och går helst klädd i färggranna kjolar. Cirkusdirektör är Fanny Lindholm, chefredaktör 2011.

Som fru fungerar Catariina Salo, redaktionssekreterare 2011.

De siamesiska tvillingarna speglar redaktionsparets samarbete och starka band till sin produkt. Ingenting är omöjligt för de karriärdrivna tvillingbären som har en fäbless för randiga knästrumpor. Som de siamesiska tvillingarna ser vi Marika Mäklin, chefredaktör och redaktionssekreterare 2001, och Sofia Holmlund, chefredaktör 2007.

starke mannen

hunddresseraren

I sin show visar den starke mannen prov på styrka och uppfinningsrikedom. Han lever enligt devisen gränslöshet och sticker gärna ut sin tunga eller höjer ett mittfinger om tillfälle bjuds. Stan Saanila, chefredaktör och redaktionssekreterare 1990, iklär sig rollen som den starke mannen.

Hunddresseraren som ursprungligen skulle bli en lejontämjare tar sitt kall som artist på största allvar. Tillsammans med sina fyrfotade vänner, som inte kan sluka honom levande, bjuder han på ett oförglömligt programnummer. Hunddresserarens roll spelas av Kjell Westö, redaktionssekreterare 1983.

Scenograf Rasmus Kyllönen Hovfotograf Benjamin Suomela Trollkarlens sidekick Isabella Mattsson Clown Johnny Utah Stylist Noora Makkonen Maskör Linda Ekholm

trollkarlen

lindansösen

Trollkarlen, illusionisten och magikern kan få till stånd precis vad som helst.

Han drar inga kaniner ur hatten utan låter sin söta följeslagare vara blickfång och föra publiken bakom ljuset. I kulisserna visar det sig att han har en svaghet för trendbrillor och syltmunkar. Magin utförs av Pär Stenbäck, chefredaktör 1963.

Med sina smäckra rörelser och sin utstuderade balans får lindansösen publiken att sucka av förtjusning varje gång hon antar en ny utmaning.

Hon räds varken höga höjder, farliga piruetter eller ungdomliga kläder. I de sagolika dansnumren ser vi Merete Mazzarella, redaktör 1967.

november tjugohundraelva

•

studentbladet hundra år

•

035

Studerande, läs kvalitetstidningar förmånligt!

Du som studerar får

50 % STUDIERABATT

För att få studierabatten ska du studera, bo i eget hushåll och vara högst 29 år gammal. Studierabatten begränsas till sex år.

Ange läroanstalt, numret på ditt studiekort samt födelseår när du tecknar din prenumeration.

ra på

mere

Prenu

S

T.FI T A B A TUDIER

Hertonäs gård I karaktärshuset som är ett nyländskt svenskt herrgårdsmuseum visas bl.a. de tidigare ägarnas, viceamiral Cronstedts och lantbruksrådet Bergboms inventarier. Barock och engelsk park.

Öppet maj - september och månadens första söndag 12.00-14.00.

Guidad tur 14.00. Gruppbeställningar 050-301 23 91 eller 09-789 874 Borgbyggarvägen 12, 00810 Helsingfors, www.hertonasgard.fi

ETT

En rit kan markera slutet på en era och början på en annan. En rit är en förlösare som får tanken och själen att ta ett steg framåt i tiden. Marika Mäklin och Sofia Holmlund, båda tidigare Studentbladsredaktörer, gick båda igenom en övergångsrit efter sina tidningsår. t E X T catariina sa l o

Att göra en tidning från början till slut är ett stort ansvar för en ung studerande. Ibland till och med för stort. När det ett år långa uppdraget är slutfört är redaktionen ofta nära magsår – men lyckliga.

– Jag tog mig själv på väldigt stort allvar när jag som 20-åring började göra Studentbladet, säger marika mäklin (t.v. på bilden). Året var 2001 och tillsammans med calle haglund hade hon ansvaret för tidningen. Stbl var texttung – det gjordes långa reportage om feminism, sex och naturligtvis mycket högskolepolitik.

– Skulle jag göra om tidningen idag skulle jag satsa ännu mer på utseendet, och ha mindre högskolepolitik, säger Marika men tillägger att det ändå var viktigt för henne att göra ambitiösa och politiska grejer, det var hennes sätt att visa att hon är en journalist som kan tas på allvar. sofia holmlund (t.h.), chefredaktör år 2007, gjorde det Marika idag önskar att hon hade gjort.

– Vi ville att tidningen skulle vara snygg, lättläst och tilltala en bredare publik. Ibland gjorde vi valet att dra ner på sidantalet för att ha råd att trycka tidningen i färg. Vi antog helt enkelt att fler skulle ta i tidningnen och läsa den om den är snygg.

Både Sofia och Marika har efter sin tid på Stbl fortsatt sina karriärer inom journalistiken, Sofia på Hufvudstadsbladet och Marika på Yle. För Sofia var det helt klart att fortsätta inom journalistiken medan Marika var säker på att hon skulle bli författare.

– Det var min stora dröm! Men nu känns ett författarskap som ett mastodontprojekt jag inte vill ta itu med. Visst, om jag får en galen inspiration skriver jag nog en roman, men i dag tycker jag att det verkliga livet är mer spännande än fiktion, säker Marika.

Att Studentbladet ser olika ut från år till år är naturligt. Tidningen skapas varje år av en ny redaktion och Studentbladet ser ut som redaktionsparet som gör den. Och visst finns känslan och önskan om att varje år överträffa det tidigare redaktionsparet.

– Tidningen blir bättre för varje år. Alla tillför något eget till den, säger Sofia som i sin tur nu önskar att hon gjort mer djupdykningar och grävande journalistik under sitt Stbl-år.

Men ingenstans kan man vara lika innovativ och breda ut sig lika mycket som i Studentbladet, det är de tidigare redaktörerna rörande överens om.

– Man kan göra vad som helst! Genomföra galna idéer och testa nya saker. Jag brann till exempel mycket för feminism och jämställdhet redan då och gjorde reportage om kvinnor inom sexbranschen, säger Marika.

- Året på Studentbladet var det roligaste, men samtidigt jobbigaste, hittills i mitt liv. Det var mer ett sätt att leva än ett jobb, inflikar Sofia.

Och efter ett år av deadlines, reportage, kritik och ekonomiska svårigheter behövs oftast en befrielserit från hela redaktionsjobbet.

Många tidigare redaktörer vittnar om att det krävdes en semester efter tidningsåret. Arbetet är så intensivt att man behöver frigöra sig ordentligt.

– Vi ordnade en stor fest, säger Sofia. Det var vårt sätt att markera att nu är det slut. Nu firar vi den sista deadlinen. Det konstigaste hände också under festen som ordnades under Kupolen, det kom in en ung man som ingen kände, med sig hade han en fiol. Han ställde sig mitt på golvet, gav an en ton och spelade sedan Vivaldis Våren. Än i denna dag vet ingen vem det var, men det var otroligt fint.

Marika i sin tur tog till en aningen mer drastisk åtgärd för att markera slutet på sin era som redaktör.

– Jag tog fram rakapparaten och rakade bort allt mitt hår. 

Tvillingarna: Spetsklänning 179 e & spetstopp 129 e, Katri/N. Franskjol 290 e & jacka 445 e, Tiia Vanhatapio. Skor och strumpor fotorekvisita. november tjugohundraelva

•

studentbladet hundra år

•

037

När Stan Saanila och Mikael Crawford tog över Studentbladet år 1990 vill de skaka om journalistiken i grunderna.

Under året på redaktionen fick de ta emot starka reaktioner från sina läsare. Precis som de ville. t ex t isabe l l a mattsson e x traknäckande cirk u sartist – Vad som var aktuellt 1990? Det känns ju som hundra år sedan. Men vi levde i efterdyningarna av Berlinmurens fall och medieklimatet i Finland började öppnas upp. På Social- och kommunalhögskolan fanns det ännu kommunister som på riktigt beundrade Stalin.

Så beskriver stan saanila sitt Finland för drygt tjugo år sedan, då han tillsammans med mikael crawford bildade duon som ansvarade för Studentbladet. Båda två studerade journalistik vid Soc&kom.

De hade en klar vision om hur tidningen skulle se ut.

– Vi hade ett kvällstidningsideal, säger Saanila. Det skulle vara nyheter och det skulle vara snärtigt. Lite som Tintin, den äventyrslystna reportern. Ett av det roligaste reportaget jag gjorde var då jag liftade från Helsingfors till Torneå på 24 timmar och intervjuade de personer jag träffade på vägen.

– En annan gång reste vi till Vesanto och skrev om allt som fanns att skriva om staden. Vi intervjuade allt från kommundirektören till det lokala fyllot.

En stor del av tidningarna fylldes av intervjuer, politik och allt som duon ansåg skulle kunna roa och provocera läsarna. De utelämnade medvetet all studentpolitik och allt som berörde fester och mingel inom studievärlden.

– Journalister tror att de måste skriva om en massa saker. Vi tyckte att rapporteringar från studentfester och om mingel var tråkigt, så vi lät helt enkelt bli att skriva om sådant.

Förutom mingel fanns det få ämnen som var tabu för parhästarna. Tidning nummer sex kom till stor del att handla om porr.

– På den tiden fanns det journalister som var bottenlöst förvirrade och mesiga. Vi ville få bort denna mesighet. Vi funderade bara på vad vi är intresserade av och gjorde det, det var också så porrnumret kom till. Vi fick många ryggdunkningar av bekanta tack vare numret, men också sura miner av äldre kärringar.

Eller nåja, äldre och äldre – alla över 30 var ju gamla tanter på den tiden.

Saanila påpekar att det inte på den tiden fanns internet, utan att allt utbyte av porr skedde över eller under disk.

– Vi kände oss som tuffa killar då vi skrev om porr – i dag känns det kanske mesigt.

Fastän Saanila studerade journalistik och lade ner hela sin själ i Studentbladet brinner han ändå inte för journalistiken som då.

– Jag har släppt tron på journalistiken, säger han.

Det finns så få som bryr sig om den. Redaktioner och deras intresse för att förändra saker och ting är marginellt.

– Medieforskaren robert g. picard har sagt att journalister borde få mindre betalt och att det borde finnas färre fast anställda. Det är inte en merit att någon är skicklig på att skriva och det finns personer som är mer intresserade av journalistik än journalister, som är mer analytiska och har bättre källor.

På frågan om eller hur han tycker Studentbladet förändrats sedan hans tid har han ett klart svar.

– Den har naturligtvis förändrats till det sämre. Alla gubbjävlar tycker ju allt var bättre förr.

1990

g a m ( r a t s

Starke mannen: Skjorta 39,95 e, Dressmann XL. Skor 199 e, Tiger of Sweden. Hängslen 24,95 e, Selected Homme. Byxor fotorekvisita.

038 • studentbladet hundra år • september tjugohundraelva

) g n a t s e k r

länge sen#1 m at s l i l l h a n n u s å boredakt ö r

Året var 1999, som Åboredaktör för Studentbladet fungerade Mats Lillhannus. I dag, 12 år senare, bor Lillhannus fortfarande i Åbo. Han är frilansmusiker och sjunger på heltid. Men vad kommer han ihåg från sitt år på Studentbladet? När jag jobbade på

STBL var världen redan ganska komplicerad. Jag kände att vi

att presentera ett bredare perspektiv på studielivet.

bidrog med

I dag ser jag jag

och märker att jag glömt en hel del.

tillbaka

Våra deadlines

egentligen inte så stressiga, i alla fall inte för mig i Åbo. Jag jobbade ibland för mycket, men inte så ofta. kändes

Det bästa var

dynamiken i kårkansliet där min arbetshörna fanns. Jag upptäckte att politiken har många nyanser, också bland studenter. Min största rädsla

var att missförstå någon kapitalt och publicera. Jag saknar inte livet som journalist, trots allt. Studerandepolitik

känns numera avlägsen.

länge sen#2 annika hällsten redaktionssekreterare

Det första helt

kvinnliga redaktionsparet jobbade på Studentbladet år 1978, Henrika Zilliacus-Tikkanen var chefredaktör och Annika Hällsten redaktionssekreterare. Paret var också det första som kom från Soc&kom och gjorde tidningen mer för journalistisk erfarenhet än brinnande politiskt intresse. Slutet av 70-talet blev en skiljelinje och Annika, som nu jobbar som kulturjournalist på Hbl, kommer ihåg hur det var då.

När jag jobbade på

STBL var världen postre-

volutionär och brun. Jag kände att vi bidrog med att gå utanför studentpolitiken. I dag ser jag

tillbaka och ångrar

ingenting.

Jag önskar att vi hade

varit roligare och elakare.

Våra deadlines

kändes akuta.

Det bästa var att Studentteatern återuppstod. Jag upptäckte att jag valt rätt yrke. Jag kommer ihåg

att Sex Pistols inte fick komma till Finland. Jag tror inte att vi kunde förändra världen. Allt känns avlägset. Förväntningarna ska man försöka svara på. Min största rädsla

är att bli cynisk. Jag saknar ingenting. Studerandepolitik

känns som ett ämne jag inte behärskar. Underhållningsfaktorn ska vara hög, men tenderar glömmas bort.

hot dou

1983 Kjell westö var en lite för ung redaktionssekreterare som genom tidningsarbetet sökte svar på de existensiella frågorna i livet. Hans tid präglas av kopiösa mängder text, katastrofalt budgeterande och en identitetskris. Arbetet resulterade i en panikattack en dyster dag i september år 1983 och Westö avgick. t E X T F anny Lindho l m

ug!

Början på slutet var i tidig september. kjell westö gick längs Regeringsgatan med sin dåvarande flickvän. Han minns ännu färgen på himlen och lukten på gatan och hade fortfarande sommarens tågluffande färskt i minnet. Han hade dåligt samvete för att han misskött sina studier på Svenska social- och kommunalhögskolan och var komplett och totalt ointresserad inför allt som arbetet på Studentbladet betydde – det vill säga studerandepolitik, socialpolitik och Svenskfinland.

– Jag var bara tjugotvå år och mera intresserad av identitssökandet än av att vara de stora studentpolitiska frågorna på spåren.

I den stunden där på Regeringsgatan drabbades han av panikångest och beslöt sig för att återuppta studierna och säga upp sig på Stbl. jonna kevin tog över som redaktionssekreterare hösten 1983.

I dag verkar ungdomens ångest som fick Westö på fall dagen i september vara en del av det förflutna. Han är analytisk, lugn och verbal perfektionism förkroppsligad. Tankarna kring Studentbladet nu och då är flera, men skenar ibland iväg och blir osammanhängande. Diskussionen går från allt om den tjatiga språkfrågan till Svenskfinland som ett klaustrofobiskt rum som ger upphov till tristess.

Tillbaka till januari 1983. Westö inledde sin tid på Stbl som redaktionssekreterare med en öroninflammation efter en supsemester i Las Palmas. Öroninflammationen struntade han i att sköta vilket ledde till att han inte kunde höra ordentligt på tre månader. Han säger själv att artiklarna som han skrev under den här tiden blev därefter och att SSI:s styrelse troligtvis ansåg att han var ännu mera udda och underlig än befogat. Han styrde tidningen tillsammans med den diplomatiske chefredaktören peik henrichson som enligt Westö var den av radarparet som skrev de korta texterna med mera substans.

Westö skrev själv en ledare om det eviga finlandssvenska identitetssökandet. Rubriken löd Den finlandssvenska språkdebatten, och följdes av en tom ruta. En annan minnesvärd, eller enligt Westö fortsätter på nästa sida

Hunddresseraren: Skjorta 115 e, Yashi Yamamuri. Skor 79,95 e, Versace for H&M. Axelfransar 50 e / kpl, gTIE. Bälte 139 e & fluga 78 e, Canali.

Hularing 6 e, BR-Lelut. Byxor fotorekvisita. Hund: Sisu.

länge sen#3

naiv ledare handlade om trafikpolitik men bestod bara av nonsenstermer och avsiktligt feltolkade latinska lånord.

– Man ska ha betydligt mer på fötterna för att vara revolutionär på riktigt, säger han roat då han minns konststyckena i dag.

Helst skrev han om populärkultur. Recensioner om becksvart rockmusik och han minns ett udda reportage om en gothklubb.

I dag önskar Westö att han varit två år äldre då han axlade uppdraget. Han önskar också att han haft lugnet, intresset för politik och tålamodet som han har i dag.

Han var den snälla, rastlösa och väluppfostrade borgarpojken från Munksnäs som ville skriva subjektiva texter och mardrömslånga analyser. Senare skulle samma rastlösa och kreativa själ bli en av Finland mest erkända författare och kom att publicera sina första dikter och noveller i Studentbladet. Dikterna blev senare romaner och romanerna blev prisbelönta verk, som redan i dag blivit en viktig del av finlandssvensk och finsk litteraturhistoria.

Musikrecenscenten och den ångestfyllda studenten som sökte syfte, kärlek och mening skulle 28 år senare sitta i en flätad korgstol på ett café som doftade nybryggt kaffe och önska att han som 22 år gammal hade haft modet, mognaden och insikten att arbeta för att förändra världen och inte för att förändra sig själv. Men att önska är en sak och att ångra är däremot någonting annat.

När han minnsHSS den tidiga år 1983 med medsäte sini Österbotten före Media Ab ärseptemberdagen ett svenskspråkigt medieföretag och utgivare av regionens största svenskspråkiga Vasabladet, Österbottens Tidning Ab är ett svenskspråkigt med säte inär Österbotten och utgidetta flickvän vidHSS sinMedia sida kommer han ihågmedieföretag hur tidningar det luktade han och av Syd-Österbotten.

Vi svenskspråkiga finns på följande orter: Karleby, Jakobstad, Nykarleby, Vasa, vare regionens största tidningar Vasabladet, Österbottens Tidning passerade Porthania.

Om varVistunden avupplagan insikt eller Jakobstad, panik som Närpes ochdet Kristinestad.

Den uppgår till cirka 43 000 exemplar. och Syd-Österbotten. finns påtotala följande orter: Karleby, Nykarleby, Vasa,HSS Närpes ochsysselsätter Kristinestad.

Denpersoner totalalängs upplagan uppgår till cirka 43 fann 000 exemplar. HSS Media Ab och omsättningen uppgår förde honom vidare är oklart, men 160 gående Regeringsgatan Ab 20 sysselsätter 160 personer och omsättningen till cirka miljoner euro.

Tidningarnas webbplatser uppgår cirka 60 000 unika besökare han sig stå vid ettMedia vägskäl.

Vandringen längs en ny gata har kom att blimed besökare till 20 miljoner euro. webbplatser har cirka 60 000 unika percirka vecka.

HSS Media AbTidningarnas ingår i HSS Media-koncernen tillsammans Pietarsaaren början på fortsättningen på en framgångshistoria.  per vecka.

HSS Media Ab ingår i HSS Media-koncernen tillsammans med Pietarsaaren Sanomat Oy och HSS Media Invest Ab samt moderbolaget HSS Media-bolagen Ab

nina af enehjelm redaktionssekreterare

Som redaktionssekreterare år 1982 dansade Nina Af Enehjelm iväg natten på redaktionen och hade roligt mest hela tiden. När jag jobbade på STBL

var världen, åtminstone den lilla del av världen som kallas Finland, antingen tråkig, struntviktig, och överspänd.

Eller flummig och mer eller mindre alkoholiserad. Det gällde att välja vilkendera värld man ville tillhöra. Jag kände att vi bidrog med att förmedla ett buskap om att man kan vara samtidigt både seriös och avspänd. Och att man ska våga ta risker även om det ibland blir lite flummigt. Det är inte så himla farligt att göra bort sig ibland.

Sanomat HSS Media Invest Ab samt moderbolaget HSS Media-bolagen Ab som ägsOy av och Harry Schaumans Stiftelse. som ägs av Harry Schaumans Stiftelse.

Vi söker nu Vi söker nu

Sommarvikarier Sommarvikarier

till Syd-Österbottens, Vasabladets och Österbottens Tidnings till Syd-Österbottens, Vasabladets och Österbottens Tidnings redaktion. redaktion. villatt attdu dustuderar studerarpåpåhögskolenivå högskolenivå eller högskoleexamen.

ViVivill eller harhar högskoleexamen.

Dufår fårgärna gärnastudera studerajournalistik, journalistik, men andra ämneskombinationer Du men andra ämneskombinationer ärintressanta intressantaom omduduhar harfallenhet fallenhet och intresse nyhetsarbete. är och intresse förför nyhetsarbete. förväntaross ossatt attduduhar harettettgott gott språk, allmänbildning känViViförväntar språk, allmänbildning ochoch kännedomom omtidningens tidningensspridningsområde. spridningsområde.

Journalistisk erfarenhet nedom Journalistisk erfarenhet ären enmerit, merit,liksom liksomerfarenhet erfarenhetavav fotografering och redigering. är fotografering och redigering.

Vibehöver behöverreportrar, reportrar,webbreportrar, webbreportrar, redigerare och nyhetsgrafiker, Vi redigerare och nyhetsgrafiker, främsttill tillnyhetsredaktionen nyhetsredaktionenmen men också sportavdelningen. främst också tilltill sportavdelningen. sökerockså ocksåfotografer. fotografer.

ViVisöker

I dag ser jag jag

tillbaka och är glad och

lättad över att det rentav i lilla, ängsliga Finland finns kulturell mångfald. Det bästa var den underbara mentaliteten på vår redaktion. På kvällen satte vi på kasettspelaren, dämpade belysningen och började dansa. Ibland tittade vi in hos nån av studentnationerna men insåg snabbt att det var roligast på vår egen redaktion. Jag kommer ihåg åren efter Studentbladet. Det kändes att humorn i livet försvann. Istället började de aktiva kretsarna i 20-plus åldern satsa på angst och stum posering. Det här var innan juppi-eran plötsligt ploppade upp.

Skickainindin dinansökan ansökanmed medcvcvoch och eventuella arbetsprover somSkicka eventuella arbetsprover tilltill sommarjobb@hssmedia.fi. påpå vilken redaktion/avdelning marjobb@hssmedia.fi.Nämn Nämngärna gärna vilken redaktion/avdelning du ansökan senast den 2828 januari. duhelst helstvill villjobba. jobba.ViVivill villhahadin din ansökan senast den januari.

Studentbladet För kaj.hogstedt@hssmedia.fi (ÖT), Förnärmare närmareinformation informationkontakta kontakta kaj.hogstedt@hssmedia.fi (ÖT),

NYLANDS NATION

nina.dahlback@hssmedia.fi mats.ekman@hssmedia.fi(Sydin), (Sydin), nina.dahlback@hssmedia.fi gratuleras av mats.ekman@hssmedia.fi (Vbl), patrik.stenvall@hssmedia.fi (redigering, webb, grafik)

(Vbl), patrik.stenvall@hssmedia.fi (redigering, webb, grafik)

gratulerar Studentbladet till de första 100 åren!

Underhållningsfak-

bör inte förringas.

Som vi vet är det många som inbillar sig att de genom att vara torra och svårförståeliga ter sig som finare, förnuftigare, djupare och klokare. Och det är rent strunt. Att förmedla ett budskap på ett underhållande sätt kräver enorm talang. Just nu är jag i Paris och tänker stanna här en tid framöver. torn

Folktinget gratulerar Studentbladet!

w w w. f o l k t i n g e t . f i

Stort grattis

till en fräsch 100-åring!

september tjugohundraelva

•

studentbladet hundra år

•

043

1963

vässte chefredaktör Pär Stenbäck instrumenten och riggade upp för ett verbalt krig. Den politiska radikaliseringen krtitiserades inom kårer och Den aboensiska forskaren hotade med att bryta upp med Studentbladet. Ett dramatiskt möte i Åbo blev avgörande för tidningens framtid. t E X T F anny Lindho l m

Studentbladet 100 år Kom med och fira Nordens äldsta och bästa studenttidning!

Jubileumsfest 9.12.2011, kl. 19.00 Gamla studenthuset i Helsingfors Studentbladets jubileumsfest är en fest du inte vill missa! Det blir en kväll med fantastisk supé, härliga människor, minnen från seklet, komik, musik & dans.

Supékort: 50 € studerande / 60 € Pro Studentbladets medlemmar / 70 € övriga Anmäl ditt deltagande senast den 20.11 på www.stbl100.fi, eller genom att kontakta Emilia Hytönen.

Jubileumsseminarium 9.12 kl. 14-17 Gamla studenthuset i Helsingfors Tema Studentrörelsen och yttrandefrihet Anmälan sker på www.stbl100.fi.

Obs! Begränsat antal platser.

För mera information och aktuella uppdateringar www.stbl100.fi.

Kontakt: Emilia Hytönen, 041-4558999, emilia.hytonen@gmail.com

044 • studentbladet hundra år

• november

tjugohundraelva

De små runda glasögonen ligger lägre ner på näsan än normalt när pär stenbäck sitter försjunken i en text vid fönstret. Han har sin pekdator och telefon enbart några centimeter från sin högra hand och är redo att svara på ett mejl genast som det är nödvändigt.

Han påminner om en forntida skolföreståndare, är vältalig som resultat av en livstid som politiker, vass och skarp. Han passar på att höja ett varnande finger åt den som struntar i studierna och uppmanar alla unga förmågor att raska på och rikta siktet mot riksdagen, själv satt han där redan som 28-åring.

Solen tittar försiktigt fram bakom en spricka i molnen den mulna, fuktiga senhöstsdagen. Stenbäck ler klurigt och tar en stor bit av sin syltmunk. Han minns hur intresset för nationell och global politik vaknade.

– Jag vann den nutidsorienterade radiofrågesport ”Lergöken”.

Ryktet sade att en ung förmåga var född. Verkligheten var att jag lusläst en kursbok om kolonialpolitik och därför var frågorna lekande lätta.

Men han fick erkännandet som behövdes för att driva honom vidare och på den vägen blev han.

Det var året efter Kubakrisen. Tidsperioden dominerades av terrorbalans, kapprustning och blocktänkande. Tv-sändningar från krigsföring hade gjort världen mindre över en natt och gjort krig till ett overkligt tv-spektakel. Fortsatt nationalism, ett Europa uppdelat av järnridån och apartheidregimen blev kryddorna till ett radikalt sextiotal. I spetsen för förändringarna inom studievärlden stod politices studerande Pär Stenbäck och hans radikala redaktionssekreterare marina stenius.

– Studenten hade varken studiestöd, studentbostäder eller Fpastödda luncher på den tiden, berättar Stenbäck. Det fanns inget att förlora, men desto mera att arbeta för.

Redaktörsparet var i opposition mot det mesta och på jakt efter att skipa rättvisa, kräva rättigheter och uppvigla till studentprotester.

I tidningen publicerades bland annat en resolution mot nukleär nedrustning, studentopinion mot apartheid i Sydafrika och en artikel om Kashmirs öde.

Internationalism och globalisering var bärande teman, men tidningen kom också att bli kritiserad av kårer för just det här. Det hela gick till och med så långt så att Den aboensiska forskaren hotade att bryta upp med Stbl om redaktionen inte lovade att fokusera mera på studentpolitiska frågor. Det hela utmynnade i ett stormigt möte i Åbo där ÅAS representanter agerade medlare och lyckades lösa härvan.

Med den franska revolutionens slagord på näthinnan arbetade Stenbäck under sin tid på Stbl för frihet, jämlikhet och broderskap.

Han var en radikal entreprenör som trodde på internationalism och på att slopa gränser. I dag är han däremot mera avvaktande och inser att också globaliseringen har sina gränser. Han vill snarare bygga upp än riva rådande värderingar i flisor.

Med enbart sockret från munken kvar på assietten och den varma chokladen uppdrucken kastar han nonchalant fram sina visitkort. De ytbehandlade pappersstyckena glider lekande lätt fram över bordet – röda korset, det europeiska kulturella parlamentet, den internationella krisgruppen som arbetar för konflikthantering och barn och ungdomsstiftelsen i Finland. Oberörd över de prestigefyllda uppdragen kan man tro, men glimten i ögat och stoltheten finns där.

Chefredaktören som skulle bli journalist fann sig själv stå på de politiska barrikaderna och slåss för liknande internationella frågor hela fyrtioåtta år senare. Han kom att påverka Finlands parti-, utbildnings- och utrikespolitik med samma osinade iver som han styrde Stbl år 1963.

Med vässta verktyg och skarpare blick under de runda glasögonen lever Stenbäck i dag i en verklighet som för honom år 1963 var overklig. Vapnen är andra, men det verbala kriget består. 

radikala stenius

t E X T H E L E N A VON A L F T H A N

1960

den politiska radikaliseringens tid, och det syntes också i Studentbladet. En av de radikala var Marina Stenius som 1964 blev chefredaktör för Studentbladet. Året före var Stenius redaktionssekreterare med Pär Stenbäck som chefredaktör. Stenbäck minns Marina Stenius som en kreativ person.

– Det var alltid ett stort drama när hon klippte och limmade ihop tidningen, hon satt med en cigarett i munnen medan pappren flög omkring. Det var ett skapande arbete, säger Pär Stenbäck.

Stenbäck berättar att Stenius hade ett stort svallande blont hår och ett ljudligt skratt. Hon var en livlig, utåtriktad människa, som det var trevligt att arbeta med.

– Mycket var i sista minuten, men hon skötte allt. Det blev långa nätter om hon inte var klar med det samma, säger Stenbäck.

Då Stenius blev chefredaktör var socialdemokratin och kärnvapenmoståndet på tapeten, genast i första numret 1964 föreslås att ett fredsforskningsinstitut grundas. Stenius skapade också rabalder i ankdammen genom att jämföra kravet på en egen svensk ungdomsgård i Helsingfors med apartheid. Detta fick kvällstidningen Nya Pressen att undra om Studentbladet är ”en samling degenererade apartheidanhägare”.

Marina Stenius flyttade senare till Stockholm, där hon var aktiv i studentradikala kretsar. Bland annat arbetade hon för vänstertidningen Uttryck. Jan Guillou har påstått att Stenius också var agent för Säpo, men detta har inte bekräftats.

Tyvärr blev Stenius liv inte långt. Hon dog i leukemi 1971 i Paris.  -talet var

Trollkarlen: Kavaj 525 e, CC Corneliani. Byxor 39,95 e, H&M. Skjorta 118 e, Trussini. Plastrong 85 e, gTIE. Bälte 70 e, Tiger of Sweden. Näsduk 14,90 e, Stockholm Kravatt. november tjugohundraelva • studentbladet hundra år • 045 Handskar 14,90 e, Stockmann. Cylinderhatt fotorekvisita. Isabella: Body 290 e & strumpbyxor 39 e, Wolford. Handskar 99,90 e, Roeckl.

– När jag funderar på mitt sextiotal som jag minns det, så är mitt intryck att det först mot den senare hälften av årtiondet som sextiotalet blev sextiotal på riktigt, inleder merete mazzarella.

Det är en mörk allhelgonaafton när vi sitter och samtalar i hennes bostad i Tölö.

– Första hälften var fortfarande väldigt mycket femtiotal, med de värderingar som gällde. Den finlandssvenska borgerligheten var hegemonisk och stark.

De första riktigt djärva stegen togs när en och annan tog mod till sig och blev socialdemokrat. Det var mycket vågat när de finlandssvenska ungdomarna aktiverade sig. Det skulle aldrig ha fallit mig in att själv göra så. Jag gifte mig kyrkligt 1968 och när Gamla studenthuset ockuperades var jag redan gravid. Jag minns att jag gick förbi där och tänkte: så ungdomen bråkar.

Merete skrattar och drar upp benen under sig på soffan. Minnena flödar långsamt ur henne. Hennes röst är svag, nästan bräcklig emellanåt, men det som sägs är precist och vältaligt.

– Den förändring som berörde mig starkast var inte tredje världens problem eller socialismens möjligheter, utan sexualmoralens förändring. Den öppna, fria samlevnaden utan att ens vara förlovad förekom överhuvudtaget inte i mina kretsar. Jag var ganska hårt hållen och gick på internatskola, och vikten av att bilda familj poängterades. Riktigt sextiotalistisk blev jag egentligen senare, fortsätter hon.

– Jag tror att många i min generation fungerade så.

Man var inte alltid med i demonstrationerna för eller emot, utan det var idéerna som fastnade.

Merete berättar om början av sjuttiotalet och könsrollsdebatten, hur den även började hitta sin plats i de skönlitterära verken. När vi talar om litteratur och skrivande märks det att hon är i sitt element.

– Jag tror att jag alltid har velat skriva. Det har jag nog velat ända sedan barndomen. Det var ju genom Studentbladet som jag verkligen kom igång med att skriva offentligt – jag skrev lite recensioner där och på den vägen fick Hufvudstadsbladet upp ögonen för mig.

Om hon fick chansen att utforma Studentbladet i dag skulle hon vilja att det blev ett starkt forum för diskussion – samhället ur den akademiska ungdomens perspektiv.

– Jag tror mycket på samtal. Det är så nya idéer föds.

Man måste kunna kommentera och reflektera över det som sker i samhället på ett djupare plan.

Merete konstaterar att hon har blivit mycket mera samhällsengagerad sedan medelåldern. Det grämer henne att hon inte lärde sig bättre finska under studietiden. Men en kringflackande uppväxt som diplomatdotter försvårade saken.

– Om jag hade kunnat finska tror jag att jag hade varit mera konkret samhällsaktiv. Kanske ställt upp i ett politiskt val. Jag tror att jag har varit mera av en iakttagare än jag annars skulle ha varit.

Nuförtiden är Merete pensionerad men undervisar fortfarande ibland. Hon gillar att försöka hålla koll på hur studenternas tillvaro är. Och mycket skiljer sig från hennes tid på universitetet.

– Jag tror att det på många sätt var lättare att vara student då. Man visste ju att man med största säkerhet skulle ha ett jobb efteråt. Vi kände på något sätt att samhället behövde oss.

Vår värld var mindre, men förhållandevis mycket tryggare också. Man hade liksom en självklar framtid som man inte behövde fundera så mycket på.

När hon ser tillbaka på livet är det mest självförtroendet hon önskar att hon hade haft mera av under sina unga år.

– Jag har aldrig haft någon väldigt tydlig plan för mitt liv. Men jag tycker att jag har fått göra precis det jag från början velat göra. 

bellA donnA!

Lindansösen: Klänning 39,95 e, Vila. Skor 59,95 e, H&M. Hatt 39,90 e, Seeberger. Ringar 19,95

046 • studentbladet hundra år

• november

tjugohundraelva

det var I sextiotalets Helsingfors allt började. Gamla studenthuset ockuperades, sexualmoralen förändrades och merete mazzarella t E X T thomas si l é n

Studentblad i 100 år Studentbladet har fått sin första historik! Hundraårshistoriken är en spännande historisk tidsresa genom hela 1900-talet in på det nya milleniet, och finns nu i en bokhandel nära dig. Du kan också köpa historiken på www.soderstrom.fi.

Förfrågningar om stilarna: BR-Lelut 030 612 2406 Canali / Solo (09) 611 616 CC Corneliani / Solo (09) 611 616 Converse / Stockmann (09) 1211 Dressmann XL Jumbo (09) 586 2096 gTIE www.gtie.fi H&M (09) 3434 950 Turo / Stockmann (09) 1211 Vila / Bestseller 020 7474 600 Wolford (09) 4789 0907 Yashi Yamamuri / Solo (09) 611 616 Zarro (09) 603 806

e/st, Versace for H&M. Strumpbyxor 22 e, Wolford.

Den stora skillnaden i landskapslynne

mellan österbottningar och nylänningar beror på att de är av vitt skilda raser, säger magister Th. Svedlin år 1914. ”Man måste uppskatta det manliga allvar och den oräddhet som drivit Hitler i hans kamp. Man må säga vad man vill om Hitler, en stor man måste han vara. Annars hade han ej kunnat skapa sin jätterörelse.” Torsten Steinby recenserar Hitlers Mein Kampf år 1934. År 1949 skriver Kurt Westerholm under signaturen Spectator att studentskorna i Finland låter sig bromsas sexuellt av en förlegad samhällsmoral. Kritikerna tycker att Spectator bara vill göra det lättare för männen att komma åt kvinnorna.

År 1950 uppstår tumult när Student-

bladet kritiserar Åbo nation som skriver ”speciellt en landsortsbo har ingenting att hämta på stora Nylands nation med dess Helsingforsinriktade verksamhetsformer. Möjligheten att få goda vänner är minimal.” Redaktionen kritiseras för att ta ställning för en nation mot en annan.

r e l a d n a k s

År 1923 avgick chefredaktör Lars von Bonsdorff

Berlinmurens fall uppmärksammas nästan inte alls i Stbl. Bara kolumnen Kensington & Underwood konstaterar: ” Åhå.

Berlinmuren rasar, och realsocialismen med den. Vem skulle ha trott det för ett år sedan?

Inte fan Finland i alla fall.”

Den chauvinistiskt sinnade redaktören

Mikael Crawford gör år 1990 en intervju med feministen Mila Engelberg, som säger sig äta småpojkar till frukost. Artikeln illustreras av en bild med Mila sittandes gränsle över redaktören.

År 2002 är Mikael Crawford i farten igen

ild kb c i kl

snackisar

r e n o i t a s sen

och konstaterar att det krävs drastiska åtgärder för att frånta kvinnorna den sexuella makten i samhället.

et ch al or o t - g 50 frå 19 ass r.

Kl nga ni et 1960-tal tkårernas och studen na er Student amnkriget, tn sen och Vie ri ak ing ub K ll, ro g, nedrustn upprustnin kärnvapen, ritik. och USA-k 197 0 Inte -tal e rna och tion t e u nin niver lla hä gsr n s efo itetsf delse rme örv alt- r n.

efter bara två nummer. Han hade kritiserat en kemibok för dess usla språk. Författaren till boken, professor Robert Ehrström som också var Vasa nations inspektor, ansåg att hans inspektorsvärdighet tagit skada av kritiken. Han ställde ultimatum: antingen avgår chefredaktör von Bonsdorff, eller så avgår han själv som inspektor.

tycker Claes Olsson att ”Bildkassetten är även ett nytt vapen för vår kapitalklick att sprida lögner om arbetarklassen och med den allierade progressiva krafter, att försöka uppehålla den nuvarande samhällsordningen.”

År 1971

ter , tet uden i t n st t ide g. le nsk t och an a e gem t ve h a 80 ss en 19 land ptag seng l l n p i F lvu hä sjä s sam na

1990-talet Händelserna i de baltiska länderna och införandet av terminsavgifter.

ller t ne e ale 0-t eta fin täcka h 191 t r at a? det re fö uppern Ska r nda finlä språkg a båd

194 0-t a O l b e l i g t kvin atorisk n s ral o lig arb tuden et tidr ch k ott, yrka stjäns t n s kris , sexua . lmo -

r tte ap tsä tiva en L al t or k r k le na f v A m ä adi t.

-ta der det a t so gerr ebat ö e n 30 tri d 19 råks nda und de h ker b Sp gru ör eran väc f t h g oc den atis tnin p u St sym nslu po mma sa

1920 -tal e t Språk ko ik n fl t och förfin sknin gen a He ls v in g fors u nivers itet.

20 År 00t t av iond ale sa kn et pr t ad ä av glas de a ba v en tt.

minne!

I LEDAR S PALTERNA

Samhället är den stora syndabocken för pessimismen bland ungdomar, beskyller Artur Eklund år 1912. Äktfinnarna vill förfinska Helsingfors universitet, men Jarl Gallén tycker inte att det är en dålig idé – bara ett svenskt statsuniversitet bildas vid sidan om. Men Åbo Akademi duger inte, skriver Gallén år 1932. År 1946 tycker Henrik Gestrin att Tekniska högskolan och Hanken skolar ”individer till trångsynta specialister, vilkas vyer inskränks till ett allt mer eller mindre slaviskt anammande av den fackliga överhetens direktiv”. ”Hälften av oss

håller på att drunkna i rikssvensk kultur och andra hälften i finsk kultur. Svenskfinland är döende, och vem skyller vi på? Varandra!” skriver Carl-Magnus Dumell år 1995.

Svenskheten slår över till svenskeri och den yngre generationen låter det svenska förtränga fosterländskheten – svenskeri på bekostnad av svenskhet, skriver Ragnar Granit år 1923.

Armén borde demokratiseras,

en civilkurator borde inrättas i Dragsvik, man borde göra slut på pennalismen, hälsningsplikten utanför kasernområdet borde skäras ner och man borde sluta använda ”herr” framför gradbeteckningar, tycker Bengt Pihlström år 1955.

År 1967 beskyller redaktionen

i sin ledare sin läsarkrets för att vara en osedvanligt otacksam publik. Studenterna är ”fångna i en akademisk självsjunkenhet, passivitet och sorglös indolens” och dessutom anses engagemang vara ”skrytsam klickaktighet och självöverskattat navelskåderi.”

Det finlandssvenska

föreningslivet är kuvat av alla sina uppstyltade gränser, tycker Patrik Henricson och Kjell Westö år 1983, och skriver ledaren Finlandssvenska orgasmer. ”Svenskfinland kan vara multiorgastiskt med en lustgårds hela lössläppthet. Om vi så vill.”

t E X T christa mäkinen citat u r historiken ” st u dentb l ad i 1 0 0 å r ” skriven av henrik stenbäck

Clownen: Väst 99 e, Turo. Tröja 7,95 e, H&M. Byxor 145 e, Pogostick Failure. Skor 64,90 e, Converse. Hatt 9,95 e & armband 6,95 e, H&M. november tjugohundraelva

•

studentbladet hundra år

•

047