Innehållsförteckning - Hälsa och ohälsa

Page 1

3

Innehåll Författarpresentation 21 Inledning 27 1.  Hälsa och välbefinnande  31 Ania Willman Hälsa som frånvaro av sjukdom  32 Hälsa som något annat än frånvaro av sjukdom  33 Hälsa – en mänsklig rättighet  35 Klassifikationer av människors hälsotillstånd  36 International Classification of Functioning, Disability and Health  36 Hälsa inom omvårdnad  38 Ett utvidgat patientbegrepp inkluderar patientens närstående  39 Hälsa som livsyttring, och som ett sätt att vara och leva sina värderingar  39 Begreppet hälsa i relation till livskvalitet, lidande och hopp  40 Sjuksköterskans hälsofrämjande omvårdnadsinsatser  42 Allmän och specifik omvårdnad  42 Hälsofrämjande omvårdnad  43 Sammanfattning 43 Referenser 44 2.  Känsla av sammanhang  47 Ann Langius-Eklöf & Kay Sundberg Hälsans ursprung  48 Friskfaktorer 48 Känsla av sammanhang  50 Hur utvecklas KASAM?  52 KASAM och anpassning till påfrestningar  54 Interventioner 55 KASAM och forskning  56 KASAM-formuläret 56 Förändring över tid  57 Relation till objektiva mått  58 Relation till subjektiva mått  58 KASAM-formulärets kliniska användning  59 Salutogent synsätt och sjuksköterskeprofessionen  59 Sammanfattning 61 Referenser 62 © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R


4

Innehåll

3.  Omgivningens betydelse för hälsa och vård  69 David Edvardsson & Helle Wijk Att balansera individens kompetens med kraven från den omgivande miljön  71 Utformning av miljöer för omvårdnad  72 Arkitektur 72 Belysning 76 Färg och form  78 Ljud och oljud  80 Lukt 82 Djur 82 Natur 84 Symboler 85 Hemlikhet 87 Vårdklimat – Det som ”sitter i väggarna”  89 Lokalutveckling och vårdutveckling hand i hand  92 Olika sätt att organisera vården med koppling till fysisk miljö säkrare vård och ökad vårdkvalitet  93 Sammanfattning 94 Referenser 95 4.  Symtom och tecken på ohälsa  99 Inger Ekman Historisk tillbakablick  100 Relationen mellan symtom och tecken  100 Symtom och tecken – kliniska exempel  102 Hur skapas ny kunskap om symtom och tecken?  104 Sjukberättelsen – anamnesen  105 Att kartlägga ett symtom – exemplet trötthet  108 Teamet kring patienten  109 Sammanfattning 110 Referenser 111 5.  Kroppen, kroppslig vård och hygien  115 Berit Lindahl & Eva Skyman Omvårdnad, filosofiska utgångspunkter och tankar om kroppen  116 Kropp och etik  117 Olika metaforer om kroppen  121 Kropp och identitet  122 Patienters personliga hygien och hudvård  124 Om praktiskt utförande av kroppsvård  125 © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R


Innehåll

Vårdhygien 128 Kroppens normalflora  128 Transienta mikroorganismer  128 Bakterier med ökad antibiotikaresistens  129 Isolering 130 Sterilisering, desinfektion och rengöring  131 Punktdesinfektion och städning  131 Vårdrelaterade infektioner (VRI)  132 Indirekt och direkt kontaktsmitta  133 Luftburen smitta  133 Blodburen smitta  133 Livsmedelsburen smitta  134 Gastroenteriter 134 Skabb och löss  135 Basala hygienrutiner  135 Handhygien/handdesinfektion 136 Arbetsklädsel 137 Hår 138 Sammanfattning 138 Referenser 139 6.  Omvårdnadsprocessen i praktiken  145 Kerstin Prignitz Sluys Datainsamling i omvårdnadsprocessen  147 Intervju 148 Kroppsundersökning 150 Tolkning av fynd  151 Undersökningsteknik och utrustning  152 Inspektion 152 Palpation 152 Perkussion 154 Auskultation 155 Utrustning 157 Allmäntillstånd och akuta situationer  160 Triage 161 Handlingsplanen ABCDE  162 D-Medvetandegrad 164 E-Exponering och omgivande miljö  164 Sammanfattning 165 Referenser 166

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

5


6

Innehåll

7.  Andning 169 Ingela Henoch Allmänt om andning  171 Symtom från luftvägarna  171 Vad är andnöd?  172 Hur uppkommer andnöd?  173 Vilka tillstånd ger andnöd?  174 Vad är hosta?  176 Vilka tillstånd ger hosta?  176 Rosslande andning mot slutet av livet  176 Patientens upplevelser  177 Hur beskriver patienterna andnöd?  177 Hur kan andning bedömas?  177 Hur kan man hjälpa patienten?  178 Bedömning 178 Planering och genomförande av åtgärder  180 Utvärdering och dokumentation  187 Sammanfattning 187 Referenser 190 8.  Cirkulation 195 Anna Strömberg Kroppens blodcirkulation  196 Cirkulationsproblem 196 Orsaker till hjärt-kärlsjukdom  196 Hjärt-kärlsjukdom – ett folkhälsoproblem  198 Promotion och prevention för att förbättra cirkulationen  198 Kranskärlssjukdom   204 Angina pectoris  204 Akut hjärtinfarkt  204 Symtom och tecken vid angina och hjärtinfarkt  206 Bedömning och omvårdnad vid angina  206 Bedömning och omvårdnad vid hjärtinfarkt och instabil angina  209 Bedömningar och omvårdnad i akutförloppet  210 Omvårdnad under rehabilitering  211 Arytmier 211 Bradykardier och takykardier  211 Förmaksflimmer och fladder  212 Ventrikulära arytmier  213 Symtom och tecken vid arytmier  213

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R


Innehåll

Bedömning och omvårdnad vid arytmier  213 Pulsmätning 214 Bedömning av förändringar i pulsfrekvensen  214 Bedömningar och omvårdnad  215 Hjärtsvikt 215 Symtom och tecken vid hjärtsvikt  216 Bedömningar och omvårdnad vid hjärtsvikt  217 Egenvård vid hjärtsvikt  217 Bristande egenvård  219 Bedömningar och omvårdnad  220 Sammanfattning 222 Referenser 224 9.  Kroppstemperatur 229 Märtha Sund-Levander Feber 230 Reglering av kroppstemperatur  231 Värmeproduktion 232 Värmeavgivning 233 Feberns faser  233 Normal kroppstemperatur  234 Hypertermi 236 Hypotermi 236 Att mäta kroppstemperatur  237 Mätmetoder 239 Temperaturmätningens frekvens och dokumentation  241 Bedömning av om patienten har feber  242 Feber hos äldre  243 Omvårdnadsbehov och åtgärder vid feber  244 Bedömning och prevention av frossa  245 Temperatursänkande åtgärder  246 Andning och cirkulation  248 Nutrition 249 Hud och vävnad  249 Kommunikation 250 Aktivitet 250 Sömn 251 Smärta och sinnesintryck  251 Sammanfattning 252 Referenser 253

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

7


8

Innehåll

10.  Nutrition och ätande  259 Albert Westergren Allmänt om mat och måltider  260 Att handla mat  260 Att laga mat  261 Att äta mat  262 Måltiden och dess symboliska värden, andliga dimensioner och sociokulturella betydelse  264 Reglering av behov  266 Tillgodoseende av behov  268 Orsaker till och förekomst av ätproblem och felnäring  269 Ätproblem 269 Undernäring 269 Övervikt 270 Medicinska konsekvenser av ätproblem och felnäring  271 Vårdtagarens upplevelser  272 Beroende av hjälp  272 Hur bedömer man vårdtagaren?  272 Ätproblem 272 Sväljningssvårigheter 273 Risk för undernäring  274 Övervikt 278 Hur hjälper man vårdtagaren?  279 Ätproblem 279 Undernäring 283 Kost vid sjukdom och risk för undernäring  284 Övervikt 286 Uppföljning och rapportering  287 Livets slutskede  288 Sammanfattning 288 Reflektionsfrågor 289 Referenser 290 11.  Munhälsa 295 Pia Andersson Munslemhinnorna 296 Tänder och tandkött  296 Tandutvecklingen 296 Primära och permanenta tänder  298 Tandkött 298

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R


Innehåll

Tandersättningar 300 Fasta tandersättningar  300 Avtagbara tandersättningar  300 Saliv 302 Munhälsa och ätande  302 Tuggning 303 Salivens betydelse för ätandet  303 Oral motorik  303 Sjukdomar, skador och förändringar i munhålan  304 Plack och tandsten  305 Tandköttsinflammation 306 Tandlossning 306 Inflammation vid käkbensförankrade broar  307 Karies 307 Tanderosioner 309 Minskad salivproduktion  309 Svampinfektion 310 Sprickor och sår i mungiporna  311 Blåsor och sår på munslemhinnorna  311 Bedömning av munhälsa  312 Uppsökande tandvård  312 Munbedömning utförd av vårdpersonal  313 Bedömningsinstrument 313 Dokumentation av munbedömning  314 Åtgärder i munhålan  314 Munhygienska hjälpmedel och metoder  315 Munvård för svårt sjuka vårdtagare och vid livets slutskede  318 Åtgärder vid sjukdomar i munhålan  318 Etiska aspekter vid munbedömningar och munvård  320 Munhålan – det glömda området i omvårdnaden  320 Upplevelser och bemötande  321 Etiska dilemman  321 Sammanfattning 322 Referenser 324 12.  Aktivitet, rörelse och rörlighet  327 Ann-Marie Rydholm Hedman Allmänt om rörelseapparaten  328 Skelettsystemet 328 Muskelsystemet 329 Nervsystemet 330 © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

9


10

Innehåll

Teoretisk utgångspunkt  331 Aktivitet 331 Vakenhet och sömn  332 Tillit till egen förmåga  333 Kognitiv funktion  334 Omgivningsfaktorer 335 Fysisk aktivitet och levnadsvanor  336 Rörelse 337 Rörelsebesvär 338 Följder av orörlighet och sängläge  344 Bedömning och hjälp vid rörelsebesvär  344 Bedömning av symtom och tecken  344 Bedömning av förflyttning, rörlighet och oberoende  345 Bedömning av fallrisk  347 Omvårdnadsåtgärder vid rörelsebesvär  350 Upplevelse av rörelsebesvär  351 Sammanfattning 352 Referenser 353 13.  Trötthet, vila och sömn  357 Margareta Asp & Mirjam Ekstedt Trötthet 358 Definitioner av trötthet  358 Kunskaper om trötthet ur ett historiskt perspektiv  359 Trötthet som bristande adaptation  361 Yttringar av trötthet – naturlig trötthet, fatigue och utmattning  362 Vägen från balans till utmattning  365 Vila 370 Vila och vård  370 Teorier om vila  371 Vila och icke-vila  372 Variationer av vila  373 Sömn 382 Dagen börjar med natten  382 Vad är sömn?  383 Rytmer 383 Förskjutning av dygnsrytmen  384 Sömnens struktur  384 Sömnreglering 385

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R


Innehåll

Sömn och ålder  388 Kriterier på god sömn  388 Sömnstörningar 388 Konsekvenser av sömnstörningar – på kort och lång sikt  390 Omvårdnad 392 Bedömning av omvårdnadsbehov vid trötthet.  392 Omvårdnadsåtgärder för optimal vila  393 Bedömning av omvårdnadsbehov för optimal sömn  396 Sömnbehov 399 Dygnsrytm 399 Aktiveringsnivå 400 Omvårdnadsåtgärder för optimal sömn  400 Utvärdering 405 Sammanfattning 406 Referenser 407 14.  Smärta 415 Ingrid Bergh Allmänt om smärta  416 Orsaker till smärta  417 Tidsförlopp 418 Smärta som ett flerdimensionellt begrepp  418 Patientens upplevelser och smärtans påverkan på det dagliga livet  420 Hur bedömer man och hjälper patienten med smärta?  421 Visuell analogskala (VAS)  422 Numerisk skattningsskala (NRS)  423 Acceptance Symptom Assessment Scale (ASAS)  423 Short Form-McGill Pain Questionnaire (SF-MPQ, Svensk Version) 423 Brief Pain Inventory short form (BPI-SF, Svensk version)  424 Abbey Pain Scale  424 Doloplus-2 424 Hur hjälper man patienten med smärta?  425 Komplementära och alternativa metoder  426 KAM regleras av lagar  426 De vanligaste komplementära/alternativa metoderna  427 Sammanfattning 430 Referenser 431

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

11


12

Innehåll

15.  Kommunikationssvårigheter 441 Eva Carlsson & Elisabeth Björk Brämberg Allmänt om orsaker till kommunikationssvårigheter  443 Språk-, röst- och talstörningar  445 Nedsättning av hörsel och synförmåga  446 Hur stort är problemet?  446 Att leva med kommunikationssvårigheter  447 Synnedsättning 448 Hörselnedsättning och dövhet  450 Att vara beroende av respirator  452 Komplexa kommunikationsbehov   453 Kommunikativa hinder till följd av språkliga svårigheter  455 Hur kan sjuksköterskan bedöma patientens kommunikationsförmåga? 456 Hur kan man stödja patientens kommunikation?  458 Intensivvård 459 Hjälpmedel för kommunikation  460 Att överbygga språkliga hinder med stöd av tolk  462 Sammanfattning 465 Referenser 466 16.  Hud 471 Agneta Gånemo Huden och dess funktion  472 Hudens uppbyggnad  472 Hudens åldrande  475 Huden – vårt fönster mot omvärlden  475 Hudsjukdomar 476 Hudsjukdomar ur ett genusperspektiv  476 Orsaker till hudbesvär  477 Inflammatoriska tillstånd  477 Hudtumörer 478 Infektioner 479 Insektsbett och infestationer (bett och ohyra)  479 Genetiska orsaker  479 Läkemedelsbiverkningar 480 Trauma – orsakad av patienten själv  480 Tecken och symtom vid olika tillstånd i huden  480 Torr hud  480 Klåda 481 Smärta – stickningar – ömhet  481

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R


Innehåll

Inflammatoriska tecken  481 Blåsor 482 Bedömning av patientens hud  482 Beröring 483 Omvårdnadsåtgärder vid hudsjukdomar  484 Sammanfattning 485 Referenser 486 17.  Omvårdnad vid sår  489 Christina Lindholm Sår och sårbehandling i medicinhistorien  490 Definitioner av sår  491 Akuta sår  492 Svårläkta, tidigare kallade ”kroniska” sår  492 Sårläkning 493 Primärläkning 493 Sekundärläkning 493 Sårläkningsprocessen 493 Inflammationsfasen 494 Nybildningsfasen 494 Mognadsfasen 495 Hur bedömer man en patient med sår?  495 Läkningshämmande faktorer  496 Åldersförändringar i huden  496 Sjukdomar, läkemedel, strålbehandling  496 Perifer kärlsjukdom och hypoxi (syrebrist i vävnaden)  497 Livsstilsrelaterade faktorer  497 Smärta 498 Sårinfektion 499 Omvårdnadsåtgärder vid vissa vanliga typer av sår  500 Mindre brännskador  500 Bensår 501 Venösa bensår  501 Ödem 503 Arteriella ben/fotsår  504 Trycksår 505 Bedöm riskerna för trycksår  505 Prevention/behandling av trycksår  508 Fotsår hos personer med diabetes  508 Maligna tumörsår  510

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

13


14

Innehåll

Patientens upplevelser  511 Grundläggande generella behandlingsprinciper  512 Hygienrutiner 512 Sårrengöring 512 Behandling vid kritisk kolonisation/sårinfektion  514 Sårodling 514 Resistensutveckling av sårbakterier  514 Lokal sårbehandling  515 Dokumentation av sårläkning  517 Sammanfattning 517 Referenser 517 18.  Elimination med fokus på mag- och tarmkanalen  521 Mariette Bengtsson Mag- och tarmkanalens funktion  522 Allmänt om mag- och tarmbesvär  524 Skattning av besvär  524 Vanliga symtom från mag- och tarmkanalen  525 Diarré 526 Förstoppning 527 Inkontinens 528 Illamående, kväljningar och kräkning  529 Halsbränna 530 Buksmärtor 530 Allmänt om inflammatorisk tarmsjukdom  531 Patientens upplevelser av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom  531 Hur bedömer och hjälper man patienter med inflammatorisk tarmsjukdom? 533 Allmänt om funktionella tarmbesvär  534 Patientens upplevelser av att leva med funktionella tarmbesvär  535 Hur bedömer och hjälper man patienter med funktionella besvär?  536 Allmänt om kolorektal cancer  536 Patientens upplevelser av att leva med kolorektal cancer  537 Hur bedömer och hjälper man patienter med kolorektal cancer?  537 Allmänt om leverfunktionsnedsättning  538 Patientens upplevelser av att leva med nedsatt leverfunktion  538 Hur bedömer och hjälper man patienter med nedsatt leverfunktion? 539 Sammanfattning 541 Referenser 541

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R


Innehåll

19.  Elimination med fokus på urinvägarna  547 Karin Stenzelius Allmänt om elimination  548 Toalettvanor 548 Kulturellt och socialt perspektiv  549 Goda vanor kan förebygga besvär  550 Allmänt om blåsfunktionen  551 Urinvägarnas anatomiska struktur  552 Allmänt om symtom från urinvägarna  554 Hur vanliga är symtom från urinvägarna?  555 Symtom relaterade till fyllnadsfasen  556 Symtom relaterade till tömningsfasen  558 Symtom relaterade till postmiktionsfasen  558 Urinretention 559 Övriga symtom; blod i urinen  559 Infektioner i urinvägarna  560 Vårdrelaterad urinvägsinfektion  561 Patientens upplevelse av symtomen  561 Hur bedömer man och hjälper patienter med urinvägssymtom?  563 Konservativa åtgärder vid blåsfunktionsstörningar  565 Blåstömningsregim, blåsträning  565 Bäckenbottenträning 565 Råd om hjälpmedel  566 Alternativa sätt att tömma blåsan  567 Sammanfattning 570 Referenser 570 20.  Sexualitet 575 Birgitta Hulter Allmänt om sexualitet  576 Sexuella rättigheter  578 Sexuell utveckling och sexuell funktion  579 Sexuella gränser  580 Orsaker till sexuella besvär  584 Hot mot sexuell hälsa  584 Några exempel på sjukdomar som påverkar sexuallivet  585 Inte bara sjukdom påverkar  595 Patientens upplevelser  595 Bedömning och behandling  597 Psykosexuell bedömning och behandling  597

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

15


16

Innehåll

Sexologisk rehabilitering  598 Medveten närvaro  599 Vad krävs för att arbeta med sexologisk rehabilitering?  599 Sammanfattning 600 Referenser 601 21.  Psykisk ohälsa  605 Ingela Skärsäter Allmänt om psykisk ohälsa – stress, oro, ångest och nedstämdhet  607 Oro, ångest – en del av livet  610 Ångestsyndrom 610 Generaliserad ångest  611 Paniksyndrom 611 Fobier (social och specifik)  611 Tvångssyndrom 611 Posttraumatiskt stressyndrom  612 Förstämningssyndrom 612 Depression vid åldrande  613 Depression hos barn och ungdomar  614 Depression i samband med barnafödande  614 Dystymi 615 Årstidsbunden depression  615 Bipolärt syndrom  615 Suicidalitet 616 Samsjuklighet 616 Förutsättningar att möta livet  617 Stress-sårbarhets modellen  618 Patientens upplevelser  619 Hur stödjer man patienten  622 Sjuksköterskans roll i mötet  622 Bemötande 623 Omsorgens dialog för att möta psykisk smärta  623 Etablera en tillitsfull relation  624 Var medveten om dina egna reaktioner  625 Säkerställ patientens känsla av trygghet  625 Säkerställ en god inre och yttre miljö  625 Uppmuntra aktivitet  626 Strukturstödjande insatser för upprätthållande av normal livsföring eller egenvård  626 Hälsokontroller 626

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R


Innehåll

Professionellt stöd till nyblivna föräldrar  627 Professionellt stöd till vuxna patienter  627 Professionellt stöd till äldre  628 Patientutbildning 628 Närståendeutbildning 629 E-hälsa, Internets möjlighet  630 Fysisk aktivitet  630 Farmakoterapi/psykoterapi 630 Sammanfattning 631 Referenser 632 22.  Kognitiv svikt  639 Anna-Karin Edberg Orsaker till kognitiv svikt  640 Lindrig kognitiv svikt  641 Demenssjukdomar 641 Beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdomar (BPSD) 644 Att drabbas av en demenssjukdom  646 Från att vara ”anhörigas sjukdom” till fokus på ”personen med demens”  646 När de första symtomen börjar ge sig tillkänna  647 Att söka hjälp och genomgå olika tester  647 Att få diagnosen demens  649 Att leva med en demenssjukdom  650 Att inte längre vara hemma  653 De sista stadierna av sjukdomen  655 Hur kan man bedöma och hjälpa personer med demenssjukdomar?  656 Kognitiva test  657 Bedömning av omvårdnadsbehov  658 Bedömning av och omvårdnad vid BPSD  659 Livshistorians betydelse  661 Stöd i kommunikationen  661 Sång och dans i omvårdnaden av personer med demens  663 Stöd till närstående  664 Förvirringstillstånd 665 Symtom vid förvirringstillstånd  667 Orsaker till förvirringstillstånd  667 Att drabbas av förvirringstillstånd  668 Tankar och känslor  668 Beskrivningar av att ha varit förvirrad  669 Att dela upplevelsen  670 © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

17


18

Innehåll

Hur kan man bedöma och hjälpa personer med förvirringstillstånd?  670 Bedömning av konfusion  670 Förebyggande åtgärder  671 Omvårdnadsåtgärder under förvirringstillståndet  671 Att prata om upplevelsen efteråt  672 Sammanfattning 673 Referenser 674 23.  Akut omhändertagande ur ett omvårdnadsperspektiv  681 Sofia Almerud Österberg Vad är akut omhändertagande?  682 Att vara drabbad av akut sjukdom eller skada  682 Subjekt – objekt  685 Att få vara i fokus  686 Att vara vårdare  686 Att våga komma nära  687 Omvårdnad vid akut omhändertagande  688 Vårdrelationen vid akut omhändertagande  690 Att bjuda in patienten till delaktighet  692 En vanlig dag för sjuksköterskan är en unik dag för patienten  692 Behov av sammanhang  693 Sammanfattning 694 Referenser 695 24.  Multisjuklighet 699 Marie Ernsth Bravell Definition och förekomst av multisjuklighet  700 Multisjuk eller ”bara” skör?  701 Att tänka på i omvårdnaden av personer med multisjuklighet  704 Biologiskt åldrande  705 Symtom hos äldre  707 Kognitiv svikt, förvirring och demenssjukdom  708 Farmakologisk behandling  709 Äldre personer med multisjuklighet och polyfarmaci  710 Organisation och samverkan kring de mest sjuka äldre  711 Att vara multisjuk  713 Sammanfattning 716 Referenser 716

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R


Innehåll

25.  Omvårdnadsaspekter vid läkemedelsbehandling  723 Johanna Ulfvarson & Monica Bergqvist Farmakonkinetik och Farmakodynamik  724 Farmakodynamik 725 Utveckling av läkemedel  726 ATC – Läkemedels klassificering  726 Biverkningar 729 Biverkningsrapportering 730 Sjuksköterskans ansvar  730 Olika beredningsformer  731 Lagar och regler  733 Delegering 734 Information och undervisning till patienten  734 Patientens upplevelser av läkemedelsbehandling  735 Samstämmighet, samsyn och följsamhet  735 Läkemedelsrelaterade problem  737 Polyfarmaci 737 Äldre och läkemedel  737 Läkemedelsgenomgångar 739 Enkel läkemedelsgenomgång  739 Läkemedelsberättelse 740 Fördjupad läkemedelsgenomgång  740 Sjuksköterskans ansvar för en säker läkemedelsbehandling  741 Läkemedelsavvikelser 742 Prevalens 742 Orsaker 743 Åtgärder för att förebygga läkemedelsavvikelser  744 Omvårdnad är ett komplement till läkemedel  747 Sömn 747 Muntorrhet 747 Förstoppning 747 Oro vid demens  748 Långvarig smärta  748 Referenser 748 26.  Omvårdnad i livets slutskede  751 Olav Lindqvist & Birgit H. Rasmussen Tors berättelse  754 Behovet av olika typer av kunskap  755 Betydelsen av besvär och symtom förändras under sjukdomsförloppet  757

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

19


20

Innehåll

Att känna sig frisk trots att man är svårt sjuk  757 Symtomskattning 759 Här fortsätter Tors berättelse från en ny punkt i tid och rum – favoritfåtöljen  760 Ännu en ny punkt i tid och rum – hemma i ”sjukhussängen”  761 Den sena palliativa fasen  762 Brytpunkter 762 Att tala om döden  764 Elsas berättelse  765 Symtom och besvär vid livets slut  766 Smärta 768 Förvirring, delirium, terminal oro vid livets slut  770 Illamående 771 Andnöd och rosslande andning  771 Palliativ sedering  772 Att befrämja välbefinnandet och understödja värdighet  773 Vätska och näring vid livets slut  773 Munvård 774 Hud och trycksår  775 Elimination – urin och avföring  776 Att förutsäga tidpunkten för patientens död  777 Stöd till närstående  778 När barn och ungdomar är närstående  780 Det praktiska omhändertagandet av den döde  780 Att konstatera dödsfallet  781 Att förmedla dödsbud  781 Omhändertagandet av den döde  781 Att ta avsked av den döde  782 Sorg 783 Reflektionsfrågor 784 Sammanfattning 785 Referenser 786 Register 793

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.