3
Innehåll Författarpresentation 21 Inledning 27 1. Hälsa och välbefinnande 31 Ania Willman Hälsa som frånvaro av sjukdom 32 Hälsa som något annat än frånvaro av sjukdom 33 Hälsa – en mänsklig rättighet 35 Klassifikationer av människors hälsotillstånd 36 International Classification of Functioning, Disability and Health 36 Hälsa inom omvårdnad 38 Ett utvidgat patientbegrepp inkluderar patientens närstående 39 Hälsa som livsyttring, och som ett sätt att vara och leva sina värderingar 39 Begreppet hälsa i relation till livskvalitet, lidande och hopp 40 Sjuksköterskans hälsofrämjande omvårdnadsinsatser 42 Allmän och specifik omvårdnad 42 Hälsofrämjande omvårdnad 43 Sammanfattning 43 Referenser 44 2. Känsla av sammanhang 47 Ann Langius-Eklöf & Kay Sundberg Hälsans ursprung 48 Friskfaktorer 48 Känsla av sammanhang 50 Hur utvecklas KASAM? 52 KASAM och anpassning till påfrestningar 54 Interventioner 55 KASAM och forskning 56 KASAM-formuläret 56 Förändring över tid 57 Relation till objektiva mått 58 Relation till subjektiva mått 58 KASAM-formulärets kliniska användning 59 Salutogent synsätt och sjuksköterskeprofessionen 59 Sammanfattning 61 Referenser 62 © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
4
Innehåll
3. Omgivningens betydelse för hälsa och vård 69 David Edvardsson & Helle Wijk Att balansera individens kompetens med kraven från den omgivande miljön 71 Utformning av miljöer för omvårdnad 72 Arkitektur 72 Belysning 76 Färg och form 78 Ljud och oljud 80 Lukt 82 Djur 82 Natur 84 Symboler 85 Hemlikhet 87 Vårdklimat – Det som ”sitter i väggarna” 89 Lokalutveckling och vårdutveckling hand i hand 92 Olika sätt att organisera vården med koppling till fysisk miljö säkrare vård och ökad vårdkvalitet 93 Sammanfattning 94 Referenser 95 4. Symtom och tecken på ohälsa 99 Inger Ekman Historisk tillbakablick 100 Relationen mellan symtom och tecken 100 Symtom och tecken – kliniska exempel 102 Hur skapas ny kunskap om symtom och tecken? 104 Sjukberättelsen – anamnesen 105 Att kartlägga ett symtom – exemplet trötthet 108 Teamet kring patienten 109 Sammanfattning 110 Referenser 111 5. Kroppen, kroppslig vård och hygien 115 Berit Lindahl & Eva Skyman Omvårdnad, filosofiska utgångspunkter och tankar om kroppen 116 Kropp och etik 117 Olika metaforer om kroppen 121 Kropp och identitet 122 Patienters personliga hygien och hudvård 124 Om praktiskt utförande av kroppsvård 125 © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
Innehåll
Vårdhygien 128 Kroppens normalflora 128 Transienta mikroorganismer 128 Bakterier med ökad antibiotikaresistens 129 Isolering 130 Sterilisering, desinfektion och rengöring 131 Punktdesinfektion och städning 131 Vårdrelaterade infektioner (VRI) 132 Indirekt och direkt kontaktsmitta 133 Luftburen smitta 133 Blodburen smitta 133 Livsmedelsburen smitta 134 Gastroenteriter 134 Skabb och löss 135 Basala hygienrutiner 135 Handhygien/handdesinfektion 136 Arbetsklädsel 137 Hår 138 Sammanfattning 138 Referenser 139 6. Omvårdnadsprocessen i praktiken 145 Kerstin Prignitz Sluys Datainsamling i omvårdnadsprocessen 147 Intervju 148 Kroppsundersökning 150 Tolkning av fynd 151 Undersökningsteknik och utrustning 152 Inspektion 152 Palpation 152 Perkussion 154 Auskultation 155 Utrustning 157 Allmäntillstånd och akuta situationer 160 Triage 161 Handlingsplanen ABCDE 162 D-Medvetandegrad 164 E-Exponering och omgivande miljö 164 Sammanfattning 165 Referenser 166
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
5
6
Innehåll
7. Andning 169 Ingela Henoch Allmänt om andning 171 Symtom från luftvägarna 171 Vad är andnöd? 172 Hur uppkommer andnöd? 173 Vilka tillstånd ger andnöd? 174 Vad är hosta? 176 Vilka tillstånd ger hosta? 176 Rosslande andning mot slutet av livet 176 Patientens upplevelser 177 Hur beskriver patienterna andnöd? 177 Hur kan andning bedömas? 177 Hur kan man hjälpa patienten? 178 Bedömning 178 Planering och genomförande av åtgärder 180 Utvärdering och dokumentation 187 Sammanfattning 187 Referenser 190 8. Cirkulation 195 Anna Strömberg Kroppens blodcirkulation 196 Cirkulationsproblem 196 Orsaker till hjärt-kärlsjukdom 196 Hjärt-kärlsjukdom – ett folkhälsoproblem 198 Promotion och prevention för att förbättra cirkulationen 198 Kranskärlssjukdom 204 Angina pectoris 204 Akut hjärtinfarkt 204 Symtom och tecken vid angina och hjärtinfarkt 206 Bedömning och omvårdnad vid angina 206 Bedömning och omvårdnad vid hjärtinfarkt och instabil angina 209 Bedömningar och omvårdnad i akutförloppet 210 Omvårdnad under rehabilitering 211 Arytmier 211 Bradykardier och takykardier 211 Förmaksflimmer och fladder 212 Ventrikulära arytmier 213 Symtom och tecken vid arytmier 213
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
Innehåll
Bedömning och omvårdnad vid arytmier 213 Pulsmätning 214 Bedömning av förändringar i pulsfrekvensen 214 Bedömningar och omvårdnad 215 Hjärtsvikt 215 Symtom och tecken vid hjärtsvikt 216 Bedömningar och omvårdnad vid hjärtsvikt 217 Egenvård vid hjärtsvikt 217 Bristande egenvård 219 Bedömningar och omvårdnad 220 Sammanfattning 222 Referenser 224 9. Kroppstemperatur 229 Märtha Sund-Levander Feber 230 Reglering av kroppstemperatur 231 Värmeproduktion 232 Värmeavgivning 233 Feberns faser 233 Normal kroppstemperatur 234 Hypertermi 236 Hypotermi 236 Att mäta kroppstemperatur 237 Mätmetoder 239 Temperaturmätningens frekvens och dokumentation 241 Bedömning av om patienten har feber 242 Feber hos äldre 243 Omvårdnadsbehov och åtgärder vid feber 244 Bedömning och prevention av frossa 245 Temperatursänkande åtgärder 246 Andning och cirkulation 248 Nutrition 249 Hud och vävnad 249 Kommunikation 250 Aktivitet 250 Sömn 251 Smärta och sinnesintryck 251 Sammanfattning 252 Referenser 253
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
7
8
Innehåll
10. Nutrition och ätande 259 Albert Westergren Allmänt om mat och måltider 260 Att handla mat 260 Att laga mat 261 Att äta mat 262 Måltiden och dess symboliska värden, andliga dimensioner och sociokulturella betydelse 264 Reglering av behov 266 Tillgodoseende av behov 268 Orsaker till och förekomst av ätproblem och felnäring 269 Ätproblem 269 Undernäring 269 Övervikt 270 Medicinska konsekvenser av ätproblem och felnäring 271 Vårdtagarens upplevelser 272 Beroende av hjälp 272 Hur bedömer man vårdtagaren? 272 Ätproblem 272 Sväljningssvårigheter 273 Risk för undernäring 274 Övervikt 278 Hur hjälper man vårdtagaren? 279 Ätproblem 279 Undernäring 283 Kost vid sjukdom och risk för undernäring 284 Övervikt 286 Uppföljning och rapportering 287 Livets slutskede 288 Sammanfattning 288 Reflektionsfrågor 289 Referenser 290 11. Munhälsa 295 Pia Andersson Munslemhinnorna 296 Tänder och tandkött 296 Tandutvecklingen 296 Primära och permanenta tänder 298 Tandkött 298
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
Innehåll
Tandersättningar 300 Fasta tandersättningar 300 Avtagbara tandersättningar 300 Saliv 302 Munhälsa och ätande 302 Tuggning 303 Salivens betydelse för ätandet 303 Oral motorik 303 Sjukdomar, skador och förändringar i munhålan 304 Plack och tandsten 305 Tandköttsinflammation 306 Tandlossning 306 Inflammation vid käkbensförankrade broar 307 Karies 307 Tanderosioner 309 Minskad salivproduktion 309 Svampinfektion 310 Sprickor och sår i mungiporna 311 Blåsor och sår på munslemhinnorna 311 Bedömning av munhälsa 312 Uppsökande tandvård 312 Munbedömning utförd av vårdpersonal 313 Bedömningsinstrument 313 Dokumentation av munbedömning 314 Åtgärder i munhålan 314 Munhygienska hjälpmedel och metoder 315 Munvård för svårt sjuka vårdtagare och vid livets slutskede 318 Åtgärder vid sjukdomar i munhålan 318 Etiska aspekter vid munbedömningar och munvård 320 Munhålan – det glömda området i omvårdnaden 320 Upplevelser och bemötande 321 Etiska dilemman 321 Sammanfattning 322 Referenser 324 12. Aktivitet, rörelse och rörlighet 327 Ann-Marie Rydholm Hedman Allmänt om rörelseapparaten 328 Skelettsystemet 328 Muskelsystemet 329 Nervsystemet 330 © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
9
10
Innehåll
Teoretisk utgångspunkt 331 Aktivitet 331 Vakenhet och sömn 332 Tillit till egen förmåga 333 Kognitiv funktion 334 Omgivningsfaktorer 335 Fysisk aktivitet och levnadsvanor 336 Rörelse 337 Rörelsebesvär 338 Följder av orörlighet och sängläge 344 Bedömning och hjälp vid rörelsebesvär 344 Bedömning av symtom och tecken 344 Bedömning av förflyttning, rörlighet och oberoende 345 Bedömning av fallrisk 347 Omvårdnadsåtgärder vid rörelsebesvär 350 Upplevelse av rörelsebesvär 351 Sammanfattning 352 Referenser 353 13. Trötthet, vila och sömn 357 Margareta Asp & Mirjam Ekstedt Trötthet 358 Definitioner av trötthet 358 Kunskaper om trötthet ur ett historiskt perspektiv 359 Trötthet som bristande adaptation 361 Yttringar av trötthet – naturlig trötthet, fatigue och utmattning 362 Vägen från balans till utmattning 365 Vila 370 Vila och vård 370 Teorier om vila 371 Vila och icke-vila 372 Variationer av vila 373 Sömn 382 Dagen börjar med natten 382 Vad är sömn? 383 Rytmer 383 Förskjutning av dygnsrytmen 384 Sömnens struktur 384 Sömnreglering 385
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
Innehåll
Sömn och ålder 388 Kriterier på god sömn 388 Sömnstörningar 388 Konsekvenser av sömnstörningar – på kort och lång sikt 390 Omvårdnad 392 Bedömning av omvårdnadsbehov vid trötthet. 392 Omvårdnadsåtgärder för optimal vila 393 Bedömning av omvårdnadsbehov för optimal sömn 396 Sömnbehov 399 Dygnsrytm 399 Aktiveringsnivå 400 Omvårdnadsåtgärder för optimal sömn 400 Utvärdering 405 Sammanfattning 406 Referenser 407 14. Smärta 415 Ingrid Bergh Allmänt om smärta 416 Orsaker till smärta 417 Tidsförlopp 418 Smärta som ett flerdimensionellt begrepp 418 Patientens upplevelser och smärtans påverkan på det dagliga livet 420 Hur bedömer man och hjälper patienten med smärta? 421 Visuell analogskala (VAS) 422 Numerisk skattningsskala (NRS) 423 Acceptance Symptom Assessment Scale (ASAS) 423 Short Form-McGill Pain Questionnaire (SF-MPQ, Svensk Version) 423 Brief Pain Inventory short form (BPI-SF, Svensk version) 424 Abbey Pain Scale 424 Doloplus-2 424 Hur hjälper man patienten med smärta? 425 Komplementära och alternativa metoder 426 KAM regleras av lagar 426 De vanligaste komplementära/alternativa metoderna 427 Sammanfattning 430 Referenser 431
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
11
12
Innehåll
15. Kommunikationssvårigheter 441 Eva Carlsson & Elisabeth Björk Brämberg Allmänt om orsaker till kommunikationssvårigheter 443 Språk-, röst- och talstörningar 445 Nedsättning av hörsel och synförmåga 446 Hur stort är problemet? 446 Att leva med kommunikationssvårigheter 447 Synnedsättning 448 Hörselnedsättning och dövhet 450 Att vara beroende av respirator 452 Komplexa kommunikationsbehov 453 Kommunikativa hinder till följd av språkliga svårigheter 455 Hur kan sjuksköterskan bedöma patientens kommunikationsförmåga? 456 Hur kan man stödja patientens kommunikation? 458 Intensivvård 459 Hjälpmedel för kommunikation 460 Att överbygga språkliga hinder med stöd av tolk 462 Sammanfattning 465 Referenser 466 16. Hud 471 Agneta Gånemo Huden och dess funktion 472 Hudens uppbyggnad 472 Hudens åldrande 475 Huden – vårt fönster mot omvärlden 475 Hudsjukdomar 476 Hudsjukdomar ur ett genusperspektiv 476 Orsaker till hudbesvär 477 Inflammatoriska tillstånd 477 Hudtumörer 478 Infektioner 479 Insektsbett och infestationer (bett och ohyra) 479 Genetiska orsaker 479 Läkemedelsbiverkningar 480 Trauma – orsakad av patienten själv 480 Tecken och symtom vid olika tillstånd i huden 480 Torr hud 480 Klåda 481 Smärta – stickningar – ömhet 481
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
Innehåll
Inflammatoriska tecken 481 Blåsor 482 Bedömning av patientens hud 482 Beröring 483 Omvårdnadsåtgärder vid hudsjukdomar 484 Sammanfattning 485 Referenser 486 17. Omvårdnad vid sår 489 Christina Lindholm Sår och sårbehandling i medicinhistorien 490 Definitioner av sår 491 Akuta sår 492 Svårläkta, tidigare kallade ”kroniska” sår 492 Sårläkning 493 Primärläkning 493 Sekundärläkning 493 Sårläkningsprocessen 493 Inflammationsfasen 494 Nybildningsfasen 494 Mognadsfasen 495 Hur bedömer man en patient med sår? 495 Läkningshämmande faktorer 496 Åldersförändringar i huden 496 Sjukdomar, läkemedel, strålbehandling 496 Perifer kärlsjukdom och hypoxi (syrebrist i vävnaden) 497 Livsstilsrelaterade faktorer 497 Smärta 498 Sårinfektion 499 Omvårdnadsåtgärder vid vissa vanliga typer av sår 500 Mindre brännskador 500 Bensår 501 Venösa bensår 501 Ödem 503 Arteriella ben/fotsår 504 Trycksår 505 Bedöm riskerna för trycksår 505 Prevention/behandling av trycksår 508 Fotsår hos personer med diabetes 508 Maligna tumörsår 510
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
13
14
Innehåll
Patientens upplevelser 511 Grundläggande generella behandlingsprinciper 512 Hygienrutiner 512 Sårrengöring 512 Behandling vid kritisk kolonisation/sårinfektion 514 Sårodling 514 Resistensutveckling av sårbakterier 514 Lokal sårbehandling 515 Dokumentation av sårläkning 517 Sammanfattning 517 Referenser 517 18. Elimination med fokus på mag- och tarmkanalen 521 Mariette Bengtsson Mag- och tarmkanalens funktion 522 Allmänt om mag- och tarmbesvär 524 Skattning av besvär 524 Vanliga symtom från mag- och tarmkanalen 525 Diarré 526 Förstoppning 527 Inkontinens 528 Illamående, kväljningar och kräkning 529 Halsbränna 530 Buksmärtor 530 Allmänt om inflammatorisk tarmsjukdom 531 Patientens upplevelser av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom 531 Hur bedömer och hjälper man patienter med inflammatorisk tarmsjukdom? 533 Allmänt om funktionella tarmbesvär 534 Patientens upplevelser av att leva med funktionella tarmbesvär 535 Hur bedömer och hjälper man patienter med funktionella besvär? 536 Allmänt om kolorektal cancer 536 Patientens upplevelser av att leva med kolorektal cancer 537 Hur bedömer och hjälper man patienter med kolorektal cancer? 537 Allmänt om leverfunktionsnedsättning 538 Patientens upplevelser av att leva med nedsatt leverfunktion 538 Hur bedömer och hjälper man patienter med nedsatt leverfunktion? 539 Sammanfattning 541 Referenser 541
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
Innehåll
19. Elimination med fokus på urinvägarna 547 Karin Stenzelius Allmänt om elimination 548 Toalettvanor 548 Kulturellt och socialt perspektiv 549 Goda vanor kan förebygga besvär 550 Allmänt om blåsfunktionen 551 Urinvägarnas anatomiska struktur 552 Allmänt om symtom från urinvägarna 554 Hur vanliga är symtom från urinvägarna? 555 Symtom relaterade till fyllnadsfasen 556 Symtom relaterade till tömningsfasen 558 Symtom relaterade till postmiktionsfasen 558 Urinretention 559 Övriga symtom; blod i urinen 559 Infektioner i urinvägarna 560 Vårdrelaterad urinvägsinfektion 561 Patientens upplevelse av symtomen 561 Hur bedömer man och hjälper patienter med urinvägssymtom? 563 Konservativa åtgärder vid blåsfunktionsstörningar 565 Blåstömningsregim, blåsträning 565 Bäckenbottenträning 565 Råd om hjälpmedel 566 Alternativa sätt att tömma blåsan 567 Sammanfattning 570 Referenser 570 20. Sexualitet 575 Birgitta Hulter Allmänt om sexualitet 576 Sexuella rättigheter 578 Sexuell utveckling och sexuell funktion 579 Sexuella gränser 580 Orsaker till sexuella besvär 584 Hot mot sexuell hälsa 584 Några exempel på sjukdomar som påverkar sexuallivet 585 Inte bara sjukdom påverkar 595 Patientens upplevelser 595 Bedömning och behandling 597 Psykosexuell bedömning och behandling 597
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
15
16
Innehåll
Sexologisk rehabilitering 598 Medveten närvaro 599 Vad krävs för att arbeta med sexologisk rehabilitering? 599 Sammanfattning 600 Referenser 601 21. Psykisk ohälsa 605 Ingela Skärsäter Allmänt om psykisk ohälsa – stress, oro, ångest och nedstämdhet 607 Oro, ångest – en del av livet 610 Ångestsyndrom 610 Generaliserad ångest 611 Paniksyndrom 611 Fobier (social och specifik) 611 Tvångssyndrom 611 Posttraumatiskt stressyndrom 612 Förstämningssyndrom 612 Depression vid åldrande 613 Depression hos barn och ungdomar 614 Depression i samband med barnafödande 614 Dystymi 615 Årstidsbunden depression 615 Bipolärt syndrom 615 Suicidalitet 616 Samsjuklighet 616 Förutsättningar att möta livet 617 Stress-sårbarhets modellen 618 Patientens upplevelser 619 Hur stödjer man patienten 622 Sjuksköterskans roll i mötet 622 Bemötande 623 Omsorgens dialog för att möta psykisk smärta 623 Etablera en tillitsfull relation 624 Var medveten om dina egna reaktioner 625 Säkerställ patientens känsla av trygghet 625 Säkerställ en god inre och yttre miljö 625 Uppmuntra aktivitet 626 Strukturstödjande insatser för upprätthållande av normal livsföring eller egenvård 626 Hälsokontroller 626
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
Innehåll
Professionellt stöd till nyblivna föräldrar 627 Professionellt stöd till vuxna patienter 627 Professionellt stöd till äldre 628 Patientutbildning 628 Närståendeutbildning 629 E-hälsa, Internets möjlighet 630 Fysisk aktivitet 630 Farmakoterapi/psykoterapi 630 Sammanfattning 631 Referenser 632 22. Kognitiv svikt 639 Anna-Karin Edberg Orsaker till kognitiv svikt 640 Lindrig kognitiv svikt 641 Demenssjukdomar 641 Beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdomar (BPSD) 644 Att drabbas av en demenssjukdom 646 Från att vara ”anhörigas sjukdom” till fokus på ”personen med demens” 646 När de första symtomen börjar ge sig tillkänna 647 Att söka hjälp och genomgå olika tester 647 Att få diagnosen demens 649 Att leva med en demenssjukdom 650 Att inte längre vara hemma 653 De sista stadierna av sjukdomen 655 Hur kan man bedöma och hjälpa personer med demenssjukdomar? 656 Kognitiva test 657 Bedömning av omvårdnadsbehov 658 Bedömning av och omvårdnad vid BPSD 659 Livshistorians betydelse 661 Stöd i kommunikationen 661 Sång och dans i omvårdnaden av personer med demens 663 Stöd till närstående 664 Förvirringstillstånd 665 Symtom vid förvirringstillstånd 667 Orsaker till förvirringstillstånd 667 Att drabbas av förvirringstillstånd 668 Tankar och känslor 668 Beskrivningar av att ha varit förvirrad 669 Att dela upplevelsen 670 © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
17
18
Innehåll
Hur kan man bedöma och hjälpa personer med förvirringstillstånd? 670 Bedömning av konfusion 670 Förebyggande åtgärder 671 Omvårdnadsåtgärder under förvirringstillståndet 671 Att prata om upplevelsen efteråt 672 Sammanfattning 673 Referenser 674 23. Akut omhändertagande ur ett omvårdnadsperspektiv 681 Sofia Almerud Österberg Vad är akut omhändertagande? 682 Att vara drabbad av akut sjukdom eller skada 682 Subjekt – objekt 685 Att få vara i fokus 686 Att vara vårdare 686 Att våga komma nära 687 Omvårdnad vid akut omhändertagande 688 Vårdrelationen vid akut omhändertagande 690 Att bjuda in patienten till delaktighet 692 En vanlig dag för sjuksköterskan är en unik dag för patienten 692 Behov av sammanhang 693 Sammanfattning 694 Referenser 695 24. Multisjuklighet 699 Marie Ernsth Bravell Definition och förekomst av multisjuklighet 700 Multisjuk eller ”bara” skör? 701 Att tänka på i omvårdnaden av personer med multisjuklighet 704 Biologiskt åldrande 705 Symtom hos äldre 707 Kognitiv svikt, förvirring och demenssjukdom 708 Farmakologisk behandling 709 Äldre personer med multisjuklighet och polyfarmaci 710 Organisation och samverkan kring de mest sjuka äldre 711 Att vara multisjuk 713 Sammanfattning 716 Referenser 716
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
Innehåll
25. Omvårdnadsaspekter vid läkemedelsbehandling 723 Johanna Ulfvarson & Monica Bergqvist Farmakonkinetik och Farmakodynamik 724 Farmakodynamik 725 Utveckling av läkemedel 726 ATC – Läkemedels klassificering 726 Biverkningar 729 Biverkningsrapportering 730 Sjuksköterskans ansvar 730 Olika beredningsformer 731 Lagar och regler 733 Delegering 734 Information och undervisning till patienten 734 Patientens upplevelser av läkemedelsbehandling 735 Samstämmighet, samsyn och följsamhet 735 Läkemedelsrelaterade problem 737 Polyfarmaci 737 Äldre och läkemedel 737 Läkemedelsgenomgångar 739 Enkel läkemedelsgenomgång 739 Läkemedelsberättelse 740 Fördjupad läkemedelsgenomgång 740 Sjuksköterskans ansvar för en säker läkemedelsbehandling 741 Läkemedelsavvikelser 742 Prevalens 742 Orsaker 743 Åtgärder för att förebygga läkemedelsavvikelser 744 Omvårdnad är ett komplement till läkemedel 747 Sömn 747 Muntorrhet 747 Förstoppning 747 Oro vid demens 748 Långvarig smärta 748 Referenser 748 26. Omvårdnad i livets slutskede 751 Olav Lindqvist & Birgit H. Rasmussen Tors berättelse 754 Behovet av olika typer av kunskap 755 Betydelsen av besvär och symtom förändras under sjukdomsförloppet 757
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
19
20
Innehåll
Att känna sig frisk trots att man är svårt sjuk 757 Symtomskattning 759 Här fortsätter Tors berättelse från en ny punkt i tid och rum – favoritfåtöljen 760 Ännu en ny punkt i tid och rum – hemma i ”sjukhussängen” 761 Den sena palliativa fasen 762 Brytpunkter 762 Att tala om döden 764 Elsas berättelse 765 Symtom och besvär vid livets slut 766 Smärta 768 Förvirring, delirium, terminal oro vid livets slut 770 Illamående 771 Andnöd och rosslande andning 771 Palliativ sedering 772 Att befrämja välbefinnandet och understödja värdighet 773 Vätska och näring vid livets slut 773 Munvård 774 Hud och trycksår 775 Elimination – urin och avföring 776 Att förutsäga tidpunkten för patientens död 777 Stöd till närstående 778 När barn och ungdomar är närstående 780 Det praktiska omhändertagandet av den döde 780 Att konstatera dödsfallet 781 Att förmedla dödsbud 781 Omhändertagandet av den döde 781 Att ta avsked av den döde 782 Sorg 783 Reflektionsfrågor 784 Sammanfattning 785 Referenser 786 Register 793
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R