3
Innehåll Författarpresentationer 15 Inledning 21 Referenser 24 1. Omvårdnad ur livscykelperspektiv – identitetens betydelse 27 Britt-Marie Ternestedt & Astrid Norberg Beroende och asymmetriskt ansvar 28 Traditionell, modern och postmodern identitet 30 Postmodernt samhälle 31 Narrativ identitet 33 Jag, mig och själv 36 Transitioner utmanar identiteten 38 Ett psykosocialt synsätt på identiteten – från vaggan till graven 39 Den nionde åldern 42 Att bli förälder – intimitet, kärlek och omsorg 45 Den nionde åldern – kampen för att bevara identiteten 46 Identitetsbefrämjande omvårdnad 47 Värdegrund för omvårdnad (makroperspektiv) 48 Vårdkultur (mesoperspektiv) 49 Mötet mellan patient och vårdare (mikroperspektiv) 50 Utmaningar inför framtiden 53 Sammanfattning 54 Referenser 54 2. Familj och sociala relationer 63 Familjefokuserad omvårdnad 64 Familjers livscykler och utveckling 72 När sociala relationer brister 75 Familjeperspektiv i omvårdnadsforskning 77 Sammanfattning 79 Referenser 80 3. Från barndom till ungdom – den växande människans omvårdnadsbehov 85 Karin Enskär & Marie Golsäter Barn och ungdomars utveckling 86
© F Ö R FAT TA R N A & S T U D E N T L I T T E R AT U R
4
Innehåll
Trygghet och tillit (0–18 månader) 87 Självständighet (1,5–3 år) 88 Initiativ och stolthet (3–6 år) 89 Arbetsglädje och lust att lära (6–12 år) 90 Stabil identitett (13–18 år) 91 Faktorer som kan påverka barn och ungdomars utveckling 92 Brist på omsorg 94 Förlust av någon nära 96 Diskriminering 96 Ohälsa 97 Barn och ungdomar inom hälso- och sjukvården 100 Att vårdas på sjukhus ur ett historiskt perspektiv 102 Riktlinjer och rekommendationer för vård av barn och unga inom hälso- och sjukvården 102 Barn och ungdomars erfarenheter av hälso- och sjukvård 103 Omvårdnad till barn och ungdomar inom hälso- och sjukvården 105 Barn och ungdomar som anhöriga inom hälso- och sjukvården 110 Sammanfattning 114 Referenser 115 4. Vuxet vardagsliv 121 Carina Elgán & Bengt Fridlund Hälsopromotion under vuxenlivet 122 Att söka sin framtid 126 Salutogen hälsopromotion 128 Att hitta sin väg 129 Salutogen hälsopromotion 132 Att vara i föräldraskapet 132 Salutogen hälsopromotion 134 Att tackla multipla roller 135 Salutogen hälsopromotion 137 Att förbereda ett avslut på sitt yrkesliv 138 Salutogen hälsopromotion 139 Övergripande implikationer 140 Sammanfattning 142 Referenser 143 5. Åldrande och att vara gammal 147 Björn Nygren & Berit Lundman Transitioner under senare delen av livet 148 © F Ö R FAT TA R N A & S T U D E N T L I T T E R AT U R
Innehåll
Några teorier om åldrande 150 Eriksons teori om psykosocial utveckling 150 Ett gott åldrande 151 Teorier om biologiskt åldrande 152 Psykosociala teorier om åldrande 153 Teorier om människans inre resurser av betydelse vid åldrande 157 Resiliens 157 Känsla av sammanhang 157 Inre styrka 158 Åldrandet som upplevelse 159 Att vara gammal 159 Den åldrande kroppen 160 Att få berätta om sitt liv 160 Att vara stark 161 Möjligheter och begränsningar i samband med åldrandet 162 Sjukdom och funktionsnedsättning 162 Ålderism 163 Ensamhet 165 Beroende 165 Omvårdnad som befrämjar ett gott åldrande 166 Att kompensera den åldrande kroppens skörhet och funktionsnedsättning 166 Att stödja och stärka den inre styrkan 166 Att finna balans mellan aktivitet och vila 166 Att uppleva helhet och mening 167 Sammanfattning 167 Referenser 168 6. Livets slutskede 173 Eva Jakobsson, Magdalena Andersson & Joakim Öhlén Sista tiden i livet 174 Livets slutskede och långvarig sjukdom 174 Livets slutskede och vårdberoende 175 Äldre personer i livets slutskede 175 Synen på liv, döende och död 176 Olika typer av dödsfall och dess betydelse 177 Historiska förhållningssätt till döden 177 Dödsförnekelse – eller inte 178 Utmaningar i institutionella vårdsammanhang 179 Att tala öppet om döendet 181
© F Ö R FAT TA R N A & S T U D E N T L I T T E R AT U R
5
6
Innehåll
Upplevelser inför döden 182 Patienters upplevelser 182 Vårdares upplevelser 185 Närståendes upplevelser 186 Palliativ vård och palliativa synsätt 189 ”Palliativ” och palliativ vård 190 Palliativa synsätt 191 Att tillämpa palliativa synsätt och palliativ vård 194 Sammanfattning 197 Referenser 198 7. Kroppslighet och kroppslig omvårdnad 205 Cecilia Håkanson Kroppen som objekt och subjekt 206 Den kroppsliga enheten – en levd kropp 208 Kroppsliga sjukdomar upplevs olika 209 Psykosomatiskt perspektiv 210 Kropp och samhälle 211 Kroppslig sjukdom utmanar identiteten 213 Kroppslig sjukdom och skam 215 Kroppslig omvårdnad 216 Den kroppsliga omvårdnadens status 216 Den kroppsliga omvårdnadens sociala sammanhang 219 Somologi – ett ”skyddande” förhållningssätt 220 Kroppslig omvårdnad vid svår sjukdom 221 Sammanfattning 223 Referenser 224 8. Religiös och icke-religiös andlighet 229 Mikael Lundmark Andlighet och relaterade begrepp 232 Andlighet 232 Religion och religiositet 234 Förhållandet mellan religion och andlighet 235 Existentiell 237 Livsåskådning och livssyn 238 Andlighet i vården – patienters erfarenheter 239 Exempel på när andlighet kan befrämja hälsa 239 Exempel på när andlighet kan motverka hälsa 245 Andlighet i vården – vårdares erfarenheter 247 © F Ö R FAT TA R N A & S T U D E N T L I T T E R AT U R
Innehåll
Andlighet i vården – omvårdnadsperspektiv 250 Närvaro och vårdrelationer 250 Identifiera och stödja resurser i patienters andlighet 251 Andligt relaterade tjänster, sedvänjor och ritualer 252 Att möta livsåskådning i gungning 253 Sammanfattning 255 Referenser 256 9. Lidande – en del av människans liv 261 Lena Wiklund Gustin Lidandet ur olika kulturella och vetenskapliga traditioners perspektiv 262 Lidandets mening 262 Orsaker till lidande 263 Omvårdnadsvetenskapliga perspektiv på lidande 264 Lidandet som perspektiv i människans liv 267 Lidande – ett ständigt återkommande fenomen i livet 271 Att uttrycka och förmedla sitt lidande 272 Att fly från sitt lidande 275 När lidandet lindras 275 Lidandets drama 276 Konsekvenser för omvårdnaden 282 Utmaningar inför framtiden 284 Sammanfattning 284 Referenser 285 10. Tröst och trygghet 291 Regina Santamäki Fischer & Vera Dahlqvist Tröst och trygghet 292 Att få och att ge tröst 294 Tröst behövs hela livet 294 Tröst skyddar 295 Att trösta kan vara svårt 296 Aspekter som påverkar tröst och trygghet 297 Att se människan som en person 297 Sårbarhet 299 Hemmastaddhet 299 Förhållningssätt av betydelse för att förmedla tröst och trygghet 300 Att uppleva tröst och trygghet 304 Självtröst 305 Tröst till andra 307 © F Ö R FAT TA R N A & S T U D E N T L I T T E R AT U R
7
8
Innehåll
Sammanfattning 311 Referenser 312 11. Genusperspektiv i omvårdnad 317 Sylvia Määttä & Stina Öresland Kön eller genus 318 Genusordning 320 Jämlikhet och jämställdhet 322 Olika kön, olika villkor 323 Kvinnors och mäns plats 325 Både personal och patienter har kön 325 Kön och genus i forskning 327 Vård enligt behov, inte enligt kön 328 Intersektionalitet 329 Sammanfattning 331 Referenser 332 12. Kulturell mångfald 337 Maria Jirwe, Pardis Momeni & Azita Emami Begrepp och perspektiv 340 Transkulturell omvårdnad 344 Föreställningar om kulturella värderingar och etniska tillhörigheter och deras betydelse för omvårdnad 345 Kulturell kompetens 350 Sammanfattning 352 Referenser 353 13. Hälsobegreppet – synen på hälsa och sjuklighet 355 Birgitta Hedelin, Henrika Jormfeldt & Petra Svedberg Hälsobegreppet ur olika perspektiv 356 Sjukdomsbegrepp 357 Psykisk och fysisk hälsa 359 Friskfaktorer och hälsofaktorer 360 Hälsa eller sjukdom som utgångspunkt i omvårdnad 361 Hälsa i ett samhällsperspektiv 362 Kartläggning av befolkningens hälsa 363 Folksjukdomar, folkhälsa och folkhälsoarbete 364 Hälso- och sjukdomspanorama – nationellt och globalt 365 Hälsofrämjande omvårdnad 370
© F Ö R FAT TA R N A & S T U D E N T L I T T E R AT U R
Innehåll
Hälsofrämjande insatser utifrån olika perspektiv 371 Hälsofrämjande inriktning i omvårdnad 372 Hur mäter vi hälsa och hälsofrämjande interventioner? 374 Sammanfattning 375 Referenser 376 14. Livsstil och hälsa 381 Karin C. Ringsberg Hälsans sociala och ekonomiska bestämningsfaktorer 382 Hälsans fysiska bestämningsfaktorer 383 Hälsans livsstilsrelaterade bestämningsfaktorer 383 Livsstilsrelaterade faktorer 384 Kost 385 Fysisk aktivitet 388 Droger 390 Tobak 390 Alkohol 391 Narkotika 392 Könsskillnader 393 Riskfyllt beteende 393 Arbete 394 Ekonomi och konsumtion 396 Familj och sociala relationer 398 Psykisk hälsa 400 Stress en ny livsstilsfaktor? 401 Health literacy – en ny hälsodeterminant? 403 Nordiska Livsstilsverkstan 405 Sammanfattning 406 Referenser 407 15. Etiska stigar och moraliska vandringar 413 Stina Öresland & Kim Lützén Etik och moral – är det samma sak? 414 Normer kan vara som stigar – de hjälper och stjälper vandraren 415 Traditionella moralfilosofiska stigar 415 Jämlikhet som ett liberalt socialt krav 416 Rättvisa och omsorgdebatter 417 ”Den generella andras” kontra ”den konkreta andras” perspektiv 418 Mänskliga rättigheter, etik och sjuksköterskans yrkesutövning 419 Omvårdnad som moralisk verksamhet 420 © F Ö R FAT TA R N A & S T U D E N T L I T T E R AT U R
9
10
Innehåll
Olika etiska perspektiv 421 Normativ etik 421 Pliktetik (deontologisk etik) – en normativ principetik 422 Vad är en plikt? 422 Konsekvensetik (teleologisk etik) – en normativ principetik 423 Att ”trampa upp” etiska stigar – dygdetik 423 Etisk stress – en resa mellan vanor och ovanor 424 Fokus på omsorg och relationer 425 Moralisk lyhördhet – moralisk kunskap 427 Sammanfattning 428 Referenser 429 16. Vårdrelationer – en filosofisk belysning 433 Ingrid Snellman Teoretiskt perspektiv på vårdrelationen 437 Ansvarsfulla relationer vilar på etisk kunskap 438 Transpersonellt perspektiv 439 Existentiellt perspektiv 440 Semantisk begreppsbestämning 442 Filosofiskt perspektiv på vårdrelationen 443 ”Jag-du”-relationen 444 Ömsesidighet 445 Jämlikhet 447 Acceptans 448 Bekräftelse 448 Vårdarens förmåga att skapa en ”jag-du”-relation i mötet med patienten 449 Att möta patienten som en person 450 Personens självbild 451 Självinsiktens betydelse för vårdare och patient 453 Kritiska reflektioner 455 Sammanfattning 455 Referenser 457 17. Vårdrelationer – en empirisk belysning 461 Vardagsliv – ett perspektiv 462 Att förstå en annan människas vardagliga tillvaro 464 Två berättelser 465 Symbolernas betydelse för ett vardagsliv i gemenskap 467 Vårdrelationer i vardagslivet 468 Dialogens tilltal och ansvar 470
© F Ö R FAT TA R N A & S T U D E N T L I T T E R AT U R
Innehåll
Begränsningar vid vacklande hälsa – från praktiska till existentiella frågor 470 En trygg grund för vardagslivet 471 Ett solidariskt samhälle – betydelsen av ett svagt tänkande 473 Sammanfattning 475 Epilog 475 Referenser 476 18. Delaktighet i rollen som patient 479 Ann Catrine Eldh Olika aspekter på patientdelaktighet 481 Olika former av patientdelaktighet 484 Preferenser 484 Grad av delaktighet i beslut om vård och behandling 484 Aspekter som påverkar grad av delaktighet 485 Åtgärder som ökar delaktighet i beslut 486 Ytterligare aspekter på patientdelaktighet 486 Empowerment 487 Personcentrerad vård 488 Förutsättningar för patientdelaktighet 489 Resurser 490 Patientresurser 490 Sjuksköterskans resurser 491 Resurser i vården 492 Sammanfattning 494 Referenser 496 19. Omvårdnad genom kommunikativa handlingar 501 Christina Baggens & Inger Sandén ”Ser du inte hur jag ser ut?” – ett möte på en vårdavdelning 502 Vad är kommunikation? 504 Kroppslig och språklig kommunikation 505 Kommunikation med kroppen 506 Kommunikation med språket 508 Att kommunicera sitt lidande 509 Att hitta ett gemensamt fokus 510 Blicken, ansiktet och kroppen 510 Inramningen 512 Faktorer som påverkar kommunikationen 513 Uppgiftsorientering och språkliga samtalsstrukturer 513 Samtalsinnehåll och sammanhang 515 © F Ö R FAT TA R N A & S T U D E N T L I T T E R AT U R
11
12
Innehåll
Sjuksköterskans möten och samtal 516 Planeringssamtal 519 Stödjande samtal 520 Hälsosamtal 522 Hälsokommunikation 523 Framtida utmaningar 523 Sammanfattning 525 Referenser 526 20. Kreativitet och skapande 533 Margret Lepp Personlig utveckling 534 Motivationsteori 534 Teori om livscykeln 535 Kreativitet 537 Kreativt tänkande 538 Kreativ intelligens 539 Kreativ återhämtning 539 Flow i vardagslivet 540 Vårdandets estetik 540 Konstnärliga terapier 543 ”Kultur i vården och – Vården som kultur” 544 Vårdandets kärna 545 Att ansa 546 Att leka 546 Att lära 547 Skapande processer för lärande 549 Att lära genom upplevelser och reflektion 549 De multipla intelligenserna 551 Upplevelsens pedagogik 551 Omvårdnad och dramapedagogik 552 Dramapedagogik 552 Dramapedagogiska perspektiv 553 Att lära genom drama 554 Ledarens förhållningssätt 555 Exempel på dramaprojekt 556 Sammanfattning 557 Referenser 559
© F Ö R FAT TA R N A & S T U D E N T L I T T E R AT U R
Innehåll
21. Lärande i ett omvårdnadsperspektiv 565 Anita Kärner Köhler Pedagogiska begrepp och definitioner 566 Föreställningar och erfarenheter i samband med ohälsa 568 Exempel på studier kring föreställningar om ohälsa och medicinering bland unga 568 Exempel på studier kring föreställningar om hälsa, ohälsa och egenvård bland vuxna 571 Exempel på studier om äldres erfarenheter av livslång ohälsa 575 Pedagogiska perspektiv – olika indelningsgrunder 577 Kvantitativ och kvalitativ kunskapssyn 577 Ett urval av pedagogiska teorier av betydelse för patienters och närståendes lärande 579 Lärandet som aktivitet – några exempel 580 Omvårdnad till stöd för patienters lärande och utveckling 582 Sammanfattning 584 Referenser 586 22. Information och utbildning 591 Pia Tingström Patientutbildning – en del av omvårdnaden 593 Hur lär vi oss nya saker? 594 Begreppet kunskap 596 Skillnaden mellan begreppen information och utbildning 597 Inventering 599 Planering 601 Genomförande 603 Sjuksköterskans funktion i det pedagogiska mötet 610 Utvärdering 611 Att möta patienten 613 Sammanfattning 614 Referenser 615 Register 619
© F Ö R FAT TA R N A & S T U D E N T L I T T E R AT U R
13