Smakprov Från rapsoder till rappare

FRÅN RAPSODER TILL RAPPARE 7

Tryckt bok + Digital elevlicens 36 mån

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR

FRÅN RAPSODER TILL RAPPARE 7

Tryckt bok + Digital elevlicens 36 mån

Med Från rapsoder till rappare 7 får eleverna färdas genom litteraturhistorien, från antiken till renässansen, och på vägen utveckla sitt skrivande, sin läsförståelse, sin muntliga förmåga och sin kunskap om det svenska språket. Här kopplas genreskrivande till en kontext och ett relevant ämnesinnehåll.

ELEVBOK

Boken består av tre kapitel som alla behandlar var sin litterär tidsepok, med textutdrag och tillhörande läsförståelse- och diskussionsfrågor samt skrivuppgifter. Respektive kapitel består även av ett avsnitt om språkliga strukturer och normer samt en skriftlig och muntlig uppgift som knyter an till kapitlets innehåll. Kapitlen avslutas med en sammanfattning av innehållet samt en genomgång av svenska språkets utveckling under den aktuella tidsperioden. Sist i boken finns en sammanfattning av den grammatik som har tagits upp i boken.

DIGITALT LÄROMEDEL

I det digitala läromedlet kan eleverna få texterna upplästa med textföljning. Här finns självrättande övningar på ord- och begrepp samt den grammatik som läromedlet går igenom. Det finns en anpassad version av textutdragen där eleverna kan klicka på ord och uttryck direkt i texten och få en popup-ruta med förklaring i text eller bild. I det digitala läromedlet finns även skrivmallar och checklistor inför skrivuppgifterna.

Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning

Interaktiva övningar

Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon

RAPSODER RAPPARE

Stina Nylén • Marie-Elen Osbeck

RAPSODER RAPPARE

Stina Nylén • Marie-Elen Osbeck

FÖRORD

Varför ska du läsa om författare som levde för länge sedan?

Varför ska du läsa utdrag ur olika romaner?

Varför ska du läsa skönlitteratur över huvud taget?

Jo, genom skönlitteraturen blir du smart, fokuserad och allmänbildad. Du kan också bli road, upprörd eller lycklig. När du läser får du insyn i hur andra människor levt, känt och tänkt, oavsett om dessa människor var födda under antiken eller på 1800-talet. Du kan då dra paralleller till hur det är att leva i dag på 2000-talet. Har de verkligt viktiga livsfrågorna förändrats eller är de fortfarande lika? Vad var viktigt då? Vad är viktigt i dag? Delar vi samma typ av fantasi? Är vi olika i grunden, eller har människan knappt förändrats? Alla dessa frågor kan du fundera på när du möter litteraturen och kanske kommer du fram till ett svar.

Titeln på den här boken kan ge en ledtråd. Den anspelar på två yrkesgrupper med ungefär samma uppgifter, men med tusentals år mellan sig. Under antiken var en rapsod en person som vandrade runt mellan byarna och underhöll genom att rytmiskt berätta spännande händelser till musik. Och det är ju i grund och botten precis vad en rappare gör i dag.

I Från rapsoder till rappare kommer du dessutom få utveckla ditt skrivande genom att öva dig i olika genrer som till exempel brev, insändare och noveller. Du kommer också att få muntliga uppgifter att genomföra, både i grupp och enskilt. Och allt du gör är kopplat till det du läser, så att du har den viktiga litteraturen med dig genom hela din utbildning under högstadiet.

Litteraturen, språket och människan

När började vi människor berätta saker för varandra? Det kan vi inte veta säkert. Men vi vet att människor har delat med sig av upplevelser och lämnat spår till varandra redan så långt tillbaka som för 44 000 år sedan. Så gammal är nämligen den äldsta bevarade grottmålningen som har hittats. Den finns på en ö i Indonesien och föreställer en jaktscen med människor och djur.

Då är det inte svårt att föreställa sig hur människor också berättade spännande händelser och sagor för varandra muntligen. Det fanns heller inget annat sätt att förmedla nyheter. Så gjorde man i många år, tills skrivkonsten började utvecklas.

Men när de första texterna nedtecknades under forntiden var det inte många som kunde läsa dem. Det är först under 1800-talet som läskunnigheten sprider sig från samhällets elit och når de breda massorna, vilket innebär att böcker blir alltmer eftertraktade och människan kan drömma sig bort med hjälp av de berättelser som andra har författat och spridit.

Du ska nu få vara med om några nedslag i litteraturen genom olika tider. Via olika sorters texter får du en inblick i både litteraturhistoria och författarliv. Efter att ha studerat en tidsperiod och några författare samt läst utdrag ur deras verk, ska du ta dig an både muntliga uppgifter och skrivuppgifter.

I Från rapsoder till rappare arbetar vi kronologiskt med litteraturhistorien. Det betyder att vi börjar längst bak i historien och arbetar oss framåt. I slutet av nionde klass kommer du att ha gjort nedslag i litteratur, kultur och historia från antiken fram till våra egna dagar. Att studera på det sättet är många gånger en god hjälp att minnas vad man lär sig, eftersom du har en rak tidslinje att hålla dig till. Tänk dig en busslinje med ett antal hållplatser. Vid det första stoppet tittar du ut och ser bara vildmark. På nästa hållplats möts du i stället av en plöjd odling med sädesfält och fruktträd. Några stopp längre fram märker du att det finns en busskur byggd av metall och glas, och på fälten bakom kör skördetröskor.

På det sättet kan man haka fast sina nya kunskaper, åka fram och tillbaka men hela tiden ha koll på riktningen. För det är alltid enklare att förstå och jämföra det förflutna och nutiden om man kan koppla människor, idéer, böcker och uppfinningar till deras respektive tidsåldrar.

Stina Nylén och Marie-Elen Osbeck

Innan du börjar

Varje kapitel inleds med en kort introduktion av tidsperioden, en tidslinje och en punktlista över kapitlets innehåll.

Till varje kapitel finns även ett utdrag ur en skönlitterär bok som utspelar sig under den aktuella tidsperioden.

till de rika kvarteren, slet upp dörrarna och sprang rakt in i ett hisnande överflöd. Ägare och slavar flydde ur deras väg medan de började fylla händerna med vackra föremål och guld. Men händer och kappsäckar räckte snart inte till. Girigheten stegrades. De slet vävnader från väggarna, högg sönder möbler för att komma åt guld och ädelstenar, attackerade allt vackert en skenande galenskap som bara tolererade den skönhet som kunde ägas.

Någon slöt sin hand om en omkullvält silverbägare ögonblicket före en stridsbroder och fick sin arm avhuggen. Ursinnigt kastade sig de två männens

Därefter följer en genomgång av tidsperioden varvad med textutdrag från kända verk. Till en del av textutdragen finns det läsförståelsefrågor. Dessa är markerade med olika symboler som markerar vad det är för frågetyp. Det finns fyra olika frågetyper:

H Hitta efterfrågad information. Svaret finns direkt i texten.

D Dra enkla slutsatser. Svaret får du genom att läsa mellan raderna.

Det innebär att svaret inte står direkt utskrivet i texten och att du måste göra en egen tolkning med utgångspunkt i den information som finns.

S Sammanföra och tolka information och idéer samt reflektera.

Du får ta hjälp av hela eller större delen av texten för att lista ut svaret och du behöver ta hjälp av dina tidigare erfarenheter och kunskaper.

G Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag. Du behöver fundera över hur texten är uppbyggd och skriven samt vilka källor som har använts.

Ibland hittar du följande tecken i textutdragen: / … /.

Det betyder att en del av texten är utelämnad.

I varje kapitel får du en skriftlig och en muntlig uppgift som är kopplad till det du har läst.

Inför de olika uppgifterna får du först en genomgång av språkliga strukturer och normer som du behöver kunna för att genomföra uppgifterna på bästa sätt. Du får också ta del av en modelltext som stöd i ditt eget skrivande.

Den här symbolen är en hänvisning till det digitala läromedlet som hör till boken. I det digitala läromedlet hittar du skrivmallar och checklistor som är till hjälp inför ditt skrivande. Här finns även självrättande övningar på ord och begrepp samt den grammatik som boken går igenom.

Sist i varje kapitel finns en sammanfattning av innehållet och en genomgång av svenska språkets utveckling under den aktuella tidsperioden.

början hade man inga skrivtecken, men man meddelade sig genom att rista in bilder på stora stenar, så kallade hällristningar. På hällristningarna ritade man till exempel en scen från en lyckad jakt eller från en strid.

I Sverige finns de flesta hällristningar i trakterna kring Tanum Bohuslän. De har daterats till bronsåldern som varade mellan 1800 f.Kr. och 500 e.Kr.

Ungefär 200 e.Kr. började man använda sig av skrivtecken, runor. Om dem får du läsa mer i nästa kapitel. Hällristning från Tanum.

ROMANUTDRAG

Utdrag ur Niklas Krogs ”Till världens ände”, en spännande berättelse som utspelar sig på 300-talet f.Kr. Den unge pojken

Janus följer med härskaren Alexander den stores trupper när de erövrar perserriket.

”Janus hade rusat in genom porten tillsammans med alla andra, fylld av samma vettlösa berusning. De tog sig raka vägen till de rika kvarteren, slet upp dörrarna och sprang rakt in i ett hisnande överflöd. Ägare och slavar flydde ur deras väg medan de började fylla händerna med vackra föremål och guld. Men händer och kappsäckar räckte snart inte till. Girigheten stegrades. De slet vävnader från väggarna, högg sönder möbler för att komma åt guld och ädelstenar, attackerade allt vackert i en skenande galenskap som bara tolererade den skönhet som kunde ägas.

Någon slöt sin hand om en omkullvält silverbägare ögonblicket före en stridsbroder och fick sin arm avhuggen. Ursinnigt kastade sig de två männens kamrater över varandra. Vansinnet stegrades till nya höjder. Trupperna vände sig mot varandra, vän dödade vän på jakt efter det som låg överallt, fritt att plocka upp. Det gick inte att tänka. Janus slet upp sitt svärd och betraktade storögt galenskapen, med två buckliga silverfat tryckta mot bröstet. Han visste inte om han högg mot någon.”

vettlös • vansinnig hisnande • här: svindlande en girighet, girigheter • ett habegär, att vilja ha mycket och inte dela med sig att tolerera, tolererade • att acceptera att betrakta, betraktade • att titta på

I DET HÄR KAPITLET

ska vi arbeta med antiken.

Vi kommer särskilt att fokusera på Grekland och vad som hände där. Det beror på att delar av den grekiska kulturen, som politik, skolämnen, idrott och litteratur, har påverkat de europeiska samhällena mycket. Än idag tävlar vi i brottning och läser filosofi.

LÄSA

• Du kommer att läsa originalutdrag ur och bearbetningar av litteratur som kom till under antiken.

• Du kommer att besvara olika typer av frågor till de texter du läser.

SKR I VA

• Du kommer att lära dig hur man skriver:

– en sammanfattning

– formella och informella brev

TALA

• Du kommer att presentera en berättelse muntligt eller dramatisera ett av utdragen.

• Du kommer att få diskutera.

SPRÅKL I GA STRUKTURER OCH NORMER

• Du kommer att arbeta med:

– substantiv (obestämd och bestämd form i singular och plural, genitiv)

– pronomen (personliga, possessiva)

– skillnaden mellan de och dem

• Du kommer att lära dig att skilja på:

– formellt

– informellt språk

ANT I KEN

FÖRE ANTIKEN

Antiken, som vi ska läsa om i detta kapitel, är en del av epoken forntiden. Forntiden började cirka 3000 år f.Kr. och pågick fram till att romarriket gick under nästan 500 år e.Kr. Det var under forntiden som skrivkonsten uppfanns, för drygt 5 000 år sedan i Mesopotamien (ungefär nuvarande Irak). Flera stora kulturer följde på varandra i området, till exempel den sumeriska och den babyloniska. Från babylonierna finns det mycket kvar i vår kultur. Det var till exempel de som delade in en timme i 60 minuter, som vi fortfarande gör. Och den allra äldsta litteraturen i världen är från Mesopotamien. Det är en äventyrsberättelse om kung Gilgamesh, och heter därför Gilgamesheposet. Men också kulturerna i Indien och Kina var tidiga med sådant som juridik, teknik, ekonomi och berättelser.

Ibland kan litteraturen skicka en lätt igenkännbar hälsning genom tiderna. Lyssna till ett utdrag ur en sumerisk dialog mellan far och son:

Fadern: ”Vart ska du gå?”

Sonen: ”Ut.”

Fadern: ”Och när kommer du hem?”

Sonen: ”Vet inte.”

Den svenska författaren Kerstin Thorvall gav på 1970-talet ut ungdomsböckerna ”Vart ska du gå?” ”Ut” och ”Vart ska du gå?” ”Vet inte”. Det är femtusen år mellan Thorvalls böcker och den sumeriska texten – men de låter ganska lika.

GREKLAND

I det här kapitlet ska vi fokusera på den del av antiken som domineras av den grekiska kulturen. Härifrån kommer mycket av det du möter i vårt samhälle varje dag. Många av ämnena du har under din skoldag, olika idrottsgrenar, teater och litteratur – allt detta och mer har sitt ursprung i den grekiska kulturen. Men grekerna tog också intryck av andra folk och kulturer. Handelsmän kom för att sälja och köpa varor och handeln innebar att olika kulturer möttes och påverkade varandra.

Stadsstater

Under det som kallas guldåldern, år 700 till 300 f.Kr., bestod Grekland av runt tusen olika små riken som kallades stadsstater. Stadsstaterna hade ett gemensamt språk och en gemensam religion, men krigade ibland mot varandra. Hur det kunde gå till när man stred och erövrade städer under antiken fick du läsa ett utdrag om i början av det här kapitlet.

Demokrati och religion

Man brukar säga att demokratin föddes i Aten, huvudstaden i dagens Grekland. Där infördes runt 500 f.Kr. ett politiskt system där fria män äldre än 20 år fick delta. Möten hölls var nionde dag och man fattade beslut genom handuppräckning. Men egentligen var deras styrelseskick ganska olikt det demokratiska system vi har idag. Kvinnor och slavar hade ingen rösträtt. Fria män som var födda i Aten fick inte rösta om deras föräldrar var födda någon annanstans.

Det var inte bara politiken som påverkade grekernas liv utan även religionen. Det fanns många gudar och gudinnor att hålla sig väl med, särskilt eftersom man trodde att de ofta vandrade bland människorna utklädda till vanligt folk och lade sig i allt som hände.

Rapsoder

Under den här perioden var det inte många som kunde läsa och skriva. Därför var den muntliga traditionen mycket viktig. Litteratur framfördes av teatergrupper eller så kallade rapsoder, kringresande yrkesberättare som lärde sig långa historier utantill, och som deklamerade dikter, sjöng och berättade historier. De flesta historierna var välbekanta favoriter för åhörarna, men presenterades ofta i olika versioner och bearbetningar, precis som vi i våra dagar gärna ser nyinspelningar av filmer.

HOMEROS

Homeros , grekisk diktare på 700–talet f.Kr.

Känd för att …

• ofta ha kallats skaparen av Iliaden och Odysséen.

Homeros tros vara en blind diktare som skapade eposen Iliaden och Odysséen, men det är inte bevisat att han faktiskt gjorde det. Det vi vet är att han var en av de så kallade rapsoderna, som försörjde sig på att vandra mellan byar och läsa upp berättelser på ett dramatiskt sätt.

Iliaden handlar om det trojanska kriget, som pågick i tio år mellan grekerna och staden Troja i nuvarande Turkiet. Orsaken till krigsutbrottet var att den vackra Helena, gift med kungen av Sparta, blev bortrövad av prinsen Paris från Troja. Eller ville hon kanske själv följa med? Det var typiskt för berättelserna som framfördes av rapsoder att det fanns olika versioner. Ibland handlade det om en kidnappning, ibland om att Helena själv blev kär i Paris och ville rymma med honom.

Hur det än var, så blev de grekiska kungarna mycket arga. De beslöt sig för att gå samman i en krigshär och segla mot Troja. Men kriget gick

en rapsod, rapsoder • en kringvandrande vissångare att deklamera, deklamerade • att läsa upp klart och tydligt ett epos, epos • en lång berättande dikt

inte så bra. I hela nio år slogs man på slätterna utanför staden och kom inte längre. Inte förrän det tionde året kom den listigaste av kungarna, Odysseus, på en plan: de skulle bygga en stor, ihålig häst av trä och gömma soldater i den.

Och det gjorde de. Det blev en ståtlig skulptur som de lyckades placera utanför stadsmuren utan att trojanerna märkte det. Inuti låg soldaterna knäpptysta.

När trojanerna fick syn på hästen tänkte de att den måste vara en gåva från gudarna. Därför drog de in den i staden. På natten klättrade de grekiska soldaterna ut, öppnade stadsportarna inifrån och släppte in den stora grekiska armén. Troja besegrades, plundrades och brändes ner.

Efter att ha lyckats med sin uppgift begav sig alla överlevande till sina hemländer på sina skepp. Det gjorde även Odysseus, som nu ville hem till sin ö Ithaka. Men vägen hem blev fylld av äventyr, och resan varade länge. Hela tio år tog den. Den beskrivs i Odysséen, och du ska snart få läsa om en av de spännande händelserna.

Hur mycket som är fantasi och hur mycket som bygger på verkliga händelser kan man fråga sig. Vi vet säkert att Troja har funnits och att det förstördes ungefär år 1200 f.Kr., men hur och varför vet vi inget om. Kanske var det ett krig om handelsplatser vid Svarta havet, eftersom det mäktiga Troja låg vid inloppet och kunde hindra grekiska handelsfartyg att nå havet.

Ruinerna efter den antika staden Troja, som finns i dagens Turkiet, har grävts fram av arkeologer. Sedan 1998 finns platsen med på Unescos världsarvslista – en lista där några av världens viktigaste platser och byggnader har valts ut som viktiga att bevara av Förenta Nationerna (FN).

Iliaden handlar om det trojanska kriget.

Odysséen handlar om Odysseus hemfärd efter att Troja besegrats.

Ordet ”trojan” har kommit in på ett nytt sätt i dagens språk.

En trojan är en skadlig programvara som gömmer sig inuti andra dataprogram, till exempel en skärmsläckare.

Uttrycket kommer från trojansk häst.

ATT SAMMANFATTA EN TEXT

Att sammanfatta en text, det vill säga att kortfattat berätta med egna ord vad en text handlar om, är väldigt bra att kunna. Det är dels ett sätt att förmedla till andra vad man har läst och lärt sig, dels ett sätt att bli säker på om man har förstått texten. För det är svårt att göra en begriplig sammanfattning om man inte har förstått innehållet.

Först ska du få läsa en exempeltext och se hur man kan arbeta med den. Den text som man sammanfattar kallas för källtext. De gulmarkerade orden är så kallade nyckelord.

Det här är berättelsen om Ifigenia, som var dotter till en av kungarna som for iväg för att kriga i Troja. Kungen hette Agamemnon och fungerade som ledare för hela krigsexpeditionen. Men han fick ganska snart stora problem, eftersom det inte blåste minsta vind. Hur skulle nu båtarna ta sig över till Troja?

Ifigenia

Varje kväll hoppades man att vinden skulle blåsa upp under natten, men varje morgon låg havet blankt som en spegel och inte ett segel rörde sig. I början roade furstarna sig med brädspel och tävlingslekar, men till slut blev de otåliga och även deras soldater började klaga. Alla samlade sig till slut omkring prästen Kalkas och fordrade att han skulle tala om vem som bar skulden till denna eviga vindstilla.

– Någon är skyldig, svarade han. Gudinnan Artemis straffar oss för att Agamemnon har förolämpat henne genom att säga att han är en bättre jägare än hon. Men hon lovar att sända oss den rätta vinden om han bara offrar sin dotter Ifigenia åt henne.

Agamemnon blev förskräckt när han hörde villkoret. Han sa bara helt kort att hären kunde fara hem igen – han tänkte inte offra sin dotter. Så gick han in i sitt tält och ville inte tala med någon. Men då blev det uppror i lägret. Man omringade tältet och begärde högljutt att Agamemnon skulle lyda gudinnan. Han hade varit så ivrig att bli överbefälhavare, nu var det hans skyldighet att tänka på allas bästa.

Agamemnon blev rädd att de andra skulle döda honom. Han skickade därför bud till drottningen att Ifigenia ögonblickligen skulle komma

till lägret. Drottningen blev mycket förvånad och följde med sin dotter. När de kom fram och fick veta vad som skulle hända störtade drottningen till Agamemnons tält och bad maken avstå från det fruktansvärda beslutet. Men han svarade henne inte. Då började Ifigenia själv be för sitt liv, men Agamemnon vågade inte skona henne. Och Ifigenia böjde lydigt sitt huvud och gick mot döden.

På altaret brann en eld. Den unga flickan smyckades med guldband och blomsterkransar. Fadern vände bort ansiktet och gömde det i sin mantel, och modern låg på knä och bad till gudarna.

Vid altaret stod Kalkas i sina prästkläder. Först skar han en lock av flickans hår och kastade den i elden. Sedan höjde han handen och riktade sin vassa kniv mot Ifigenias hals. Men i det ögonblicket kom det som ett moln för hans ögon, och när det försvunnit låg istället ett blödande rådjur på altaret. Artemis hade i sista ögonblicket tyckt synd om Ifigenia, lyft upp henne och fört henne till ett tempel där hon fick tjäna som prästinna.

Men det var bara gudinnan själv och flickan hon räddat som visste vad som hänt. Grekerna såg bara att offret var fullbordat och att lågorna flammade. När den sista gnistan slocknade hördes en susning i träden, och nere vid stranden gungade skeppen på svallande vågor. Nu kunde äntligen flottan ge sig av.

EXEMPEL PÅ SAMMANFATTNING

Kung Agamemnon är på väg att segla med den stora grekiska hären till Troja för att kriga, men skeppen kommer inte i väg eftersom det inte blåser. Det beror på att Agamemnon retat upp gudinnan Artemis, och hon hämnas genom att göra så att det är helt vindstilla.

En präst förklarar att gudinnan kräver att kungens dotter måste offras. Först vägrar kungen, men sedan blir han rädd att själv bli dödad och så måste prinsessan komma till lägret. Både drottningen och prinsessan Ifigenia ber att hon ska få leva, men kungen tänker lyda gudinnan. Just när prästen ska sticka kniven i Ifigenias hals räddar Artemis henne, och låter det börja blåsa igen. Men ingen annan ser hur Ifigenia räddas. De tror att hon är död.

Skriva: Sammanfatta text

Nu ska du skriva din egen sammanfattning av en text. Du ska sammanfatta Odysseus äventyr hos cykloperna, s. 12-16. Ta hjälp av "Tänk på" på s. 24.

En sammanfattning brukar vara max en tredjedel av källtexten. I exemplet med Ifigenia är källtexten 434 ord medan sammanfattningen består av 124 ord.

Myten om Theseus

Detaljer ur berättelser i världslitteraturen kommer ofta tillbaka under seklernas gång.

Du kommer att få se flera exempel på det i den här läroboken. Här nedan får du läsa om en sorglig historia med inslag som återkommer under medeltiden.

Theseus är en antik hjälte som är med om många äventyr. Bland annat kämpar han och vinner mot en monstertjur i den berömda stenlabyrinten på Kreta. Men när han seglar hem till sin far, kung Egeius av Aten, har han glömt en sak: han har lovat pappan att om han överlever ska han använda vita segel på skeppet, men om han dött ska besättningen hissa svarta segel. Egeius står och spanar efter skeppet och när han ser de svarta seglen blir han så ledsen att han kastar sig utför en brant klippa ner i havet och dör. Det är så, sägs det, som Egeiska havet mellan Grekland och Turkiet fick sitt namn.

ATT SKRIVA ETT BREV

I slutet av det här kapitlet ska du få lära dig hur man skriver olika slags brev. Förr var brev handskrivna på papper nödvändiga för att kommunicera. Medelklassen och överklassen lade ner mycket tid på brevskrivning. Länge delade brevbärarna ut posten två gånger om dagen, och de kom även med brev på lördagar. Det kan vi jämföra med idag då brev bara delas ut varannan dag, och aldrig på helgen.

Idag kan det vara svårt att dra upp tydliga gränser för vad ett brev egentligen är, eftersom vi oftast skriver digitalt till varandra. Vi skriver mejl, sms och texter på sociala medier. Det är texter som kan vara privata eller riktade till många.

Men vare sig vi skriver på papper eller digitalt, så finns det vissa saker som är viktiga att känna till. Det gäller till exempel att kunna skilja mellan informellt och formellt språkbruk. Båda är viktiga att kunna. Och båda kräver dessutom att du behärskar grammatiken, så den övar vi också på i detta kapitel.

Monstertjuren på Kreta, Minotaurus.

SKRIVA BREV

För att skriva brev behöver du kunna skilja mellan formellt och informellt språk, och veta när du ska använda vilket språk. Det ska du få lära dig i detta avsnitt.

FORMELLT OCH INFORMELLT SPRÅK

Om du ska skriva till eller prata med en kompis eller någon vuxen som du känner väl, så använder du dig troligen av ett informellt språk, till exempel: Läget? Kolla! Va?

Om du använder dig av dessa ord och andra liknande, då använder du dig av talspråk. Talspråk är informellt språk.

När du vänder dig till någon som du inte känner så väl, eller till en myndighet, är det lämpligare att använda sig av ett formellt språk. Till exempel om du söker arbete under sommarlovet är det bättre att använda ett formellt språk, vilket innebär att du undviker talspråk och känslostarka uttryck.

I det digitala läromedlet kan du göra övningar där du får skilja på informellt och formellt språk.

GRAMMATIK

FORMELLT SPRÅK (vårdat språk)

INFORMELLT SPRÅK (talspråk)

kontrollera kolla

titta kolla

pojke kille

flicka tjej

anse tycka

äta käka

sedan sen

tala prata

vår våran

För att du ska kunna skriva bra texter behöver du ha grundläggande kunskaper om svenska språkets beståndsdelar. Dessutom behöver du känna till de olika begreppen som man använder när man förklarar hur olika språk är uppbyggda.

Precis som du kan ämnesord i matematik och vet att addition innebär att du ska lägga ihop tal, ska du lära dig ämnesord som används för att beskriva språk. De orden kommer du att lära dig under grammatikavsnittet.

SUBSTANTIV

Ett substantiv är namn på saker och ting och ett ord som man kan sätta en, ett eller flera framför, till exempel en katt, flera katter, ett hus, flera hus. Det finns även substantiv som man inte brukar sätta en eller ett framför, till exempel fred, svält och beskattning.

De flesta substantiv är konkreta, det vill säga att det är saker som du kan ta på, till exempel bil, hus och fågel. Det finns även abstrakta substantiv. Då menar man sådant man inte kan ta på som fantasi, ilska och dröm.

GENUS

Substantiv kan delas in i två olika genus: Ordet ”genus” kommer från latinet och betyder ”sort”. När man talar om ett substantivs genus menar man vilken sort den tillhör, alltså gruppen ”en-ord” (utrum) eller ”ett-ord” (neutrum).

• utrum = en–ord (en bil)

OBESTÄMD OCH BESTÄMD FORM

• neutrum = ett–ord (ett hus)

Substantiv kan böjas i obestämd eller bestämd form:

• obestämd form = en bil, flera bilar

Obestämd form

• bestämd form = den bilen, de bilarna

en bil = flera bilar = ett hus = flera hus =

Bestämd form

bilen = + en bilarna = + na

huset = + et husen = + en

NUMERUS

Substantiv kan böjas i antal.

Den grammatiska termen för antal är numerus. Numerus är latin och betyder antalsform.

De två former som finns är singular och plural.

• singular = en bil

• plural = två bilar, flera bilar

SINGULAR (ental) PLURAL (flertal) en bil två bilar ett hus flera hus

Om vi för ihop obestämd/bestämd form och singular/plural i en gemensam tabell får vi:

SINGULAR (ental)

PLURAL (flertal)

Obestämd (en/ett) Bestämd (den/det) Obestämd (flera) Bestämd (de) en bil bilen bilar bilarna

ARTIKLAR

Substantiv är alltså ord som man kan sätta en eller ett framför. En och ett kallas för obestämd artikel. Obestämd artikel förekommer endast i singular i svenskan.

Bestämd artikel förekommer både i singular och plural. Den och det är bestämd artikel i singular och de är bestämd artikel i plural. Observera att substantivet står i bestämd form när man använder bestämd artikel.

Obestämd artikel

Bestämd artikel

Singular en bil Singular den bilen ett hus det huset Plural de bilarna de husen

GENITIV

Substantiv kan vara ägare av något. Då står de i genitiv. Genitiv bildas i svenska med tillägg av bokstaven -s.

Flickans cykel är blå. (Substantivet flicka står i genitiv. Flickan äger en cykel.)

Hundens matskål är tom.

Kalles fotboll är lerig.

DU SKA NU KUNNA . . .

skilja på singular och plural skilja på obestämd och bestämd form

använda artiklarna korrekt använda genitiv

PRONOMEN

Pronomen betyder ”i stället för namnet/substantivet”.

Det finns flera olika sorters pronomen.

De vi ska lära oss nu är personliga och possessiva pronomen.

Som du kan se i exemplen nedan, kan man ersätta namn och substantiv med pronomen.

Odysseus längtade hem, så Odysseus seglade hem.

Odysseus längtade hem, så han seglade hem.

Odysseus båt var välbyggd och båten klarade många stormar.

Odysseus båt var välbyggd och den klarade många stormar.

Odysseus båt var välbyggd. Hans båt klarade många stormar.

PERSONLIGA PRONOMEN

Det finns tre olika grupper av personliga pronomen:

• subjektsform som är den som gör något

• objektsform som är den som blir utsatt för något

• genitivform som visar på ägaren av något

SUBJEKTSFORMER jag du han hon hen den det vi ni de

OBJEKTSFORMER mig dig honom henne hen den det oss er dem GENITIVFORMER hans hennes hens dess dess deras

Subjektsformer

Flickan sover i sängen.

Hon sover i sängen.

Sängen är bekväm.

Den är bekväm.

Amina pratar med Ali.

Hon pratar med Ali.

Pojken dansar.

Han dansar.

Objektsformer

Charlie leker med sin bror.

Charlie leker med honom.

Ali pratar med Amina.

Han pratar med Amina.

Kim spelar ishockey.

Hen spelar ishockey.

Läraren visar eleverna svaret.

Läraren visar dem svaret.

Amina och Ali pratar.

De pratar.

Ungdomarna chattar.

De chattar.

Du ger din syster en bok.

Du ger henne en bok.

Genitivformer

Pojkens tefat är grönt.

Hans tefat är grönt.

Flickans cykel är gul.

Hennes cykel är gul.

Här är familjen Topps båt.

Här är deras båt

POSSESSIVA PRONOMEN

Possessiva pronomen betyder ägande pronomen, så de visar vem som äger något. Det ägda är ett substantiv.

en bil

Jag gillar min bil.

Du gillar din bil.

Hen gillar sin bil.

Vi gillar vår bil.

Ni gillar er bil.

De gillar sin bil.

PERSONLIGA PRONOMEN (subjektsform)

ett hus

Jag gillar mitt hus.

Du gillar ditt hus.

Hen gillar sitt hus.

Vi gillar vårt hus.

Ni gillar ert hus.

De gillar sitt hus.

PERSONLIGA PRONOMEN (genitivform)

katter

Jag gillar mina katter.

Du gillar dina katter.

Hen gillar sina katter.

Vi gillar våra katter.

Ni gillar era katter.

De gillar sina katter.

POSSESSIVA PRONOMEN

jag min, mitt, mina

du din, ditt, dina

han, hon, hen, den, det hans, hennes, hens, dess sin, sitt, sina

vi vår, vårt, våra ni er, ert, era de deras sin, sitt, sina

Använd possessivt pronomen när det syftar på ägaren i meningen:

Kalle har en katt. Han gillar sin katt. Sin syftar tillbaka på ägaren Kalle.

Använd genitivformen av personligt pronomen när det syftar på någon annan än den meningen handlar om:

Kalles kompis har en katt. Kalle gillar hans katt. Hans syftar tillbaka på någon annan än Kalle.

DE eller DEM

När du talar eller läser högt uttalar du troligen de och dem likadant, alltså dom.

Dom är talspråk och bör inte användas i skrift. Detta gäller särskilt om du skriver med ett formellt språk.

När du skriver ska du skilja på de och dem.

De är ett pronomen som talar om vem som gör något – alltså subjektsformen.

Dem är ett pronomen som visar vem som utsätts för något – det vill säga objektsformen.

Subjektsform

De ser mig. Här kan man ersätta de med du: Du ser mig.

Objektsform

Jag ser dem. Här kan man ersätta dem med dig: Jag ser dig.

• Om du har svårt att avgöra när du ska skriva de eller dem kan du tänka så här:

De och du har två bokstäver – om man kan ersätta dom med du så är det rätt att skriva de.

Dem och dig har tre bokstäver – om man kan ersätta dom med dig så är det rätt att skriva dem.

• Om du har lätt för engelska kan du även tänka så här:

They talked. De pratade.

I talked to them. Jag pratade med dem.

I det digitala läromedlet kan du göra övningar på den grammatik som kapitlet har gått igenom.

DU SKA NU KUNNA . . .

personliga pronomen i: – subjektsform – objektsform – genitivform

possessiva pronomen skilja på de och dem

BREVSKRIVANDE – FORMELLT SPRÅK

När man skriver brev till myndigheter eller myndighetspersoner, till exempel Polisen eller Skatteverket, använder man sig av formellt språk. Det är mindre fritt och känslosamt än talspråk. Men det betyder inte att man ska anstränga sig att hitta svåra ord och skriva komplicerade meningar. Tvärtom ska man försöka skriva så klart och tydligt som möjligt.

Att skriva brev innebär idag oftast att man skriver ett mejl, med brevtexten antingen direkt i mejlet, eller som en bilaga till mejlet. Då måste man också tänka på vad man skriver i ämnesraden, så att den som får brevet genast får veta vad det handlar om.

Här nedan får du några exempel på hur det kan se ut när man skriver formellt och undviker känslor så långt som möjligt. Det är också viktigt att inte använda så kallade känsloikoner som emojier och giffar. I modelltexten har de formella delarna strukits under.

MODELLTEXT 1 ANSÖKNINGSBREV, FORMELLT SPRÅK

avsändare

tilda.hamilton@gmejl.com

mottagare admin.sommarjobb@handeln.se

ärendemening Ansökan om sommarjobb hälsningsfras Hej!

innehåll

I juni kommer jag att avsluta grundskolan. Eftersom jag gjorde min prao hos er i höstas och ni uppskattade mina arbetsinsatser, söker jag nu sommarjobb i er butik i centrala Lund. Jag har möjlighet att arbeta från vecka 26 och fyra veckor framåt.

Vad gäller arbetstider är jag flexibel och kan ta det arbetsschema som passar er. avslutningsfras Med förhoppning om att snart höra av er, underskrift

Tilda Hamilton

kontaktuppgifter 0708–12 34 45 67

läsförståelse: MODELLTEXT 1

D 1. Vad betyder ”vad gäller arbetstider är jag flexibel”?

D 2. Hur länge vill Tilda jobba under sommarlovet?

avsändare rosa.kattun@kattunet.com

mottagare bil.bo@transport.buss

ärendemening Ändringar i tidtabellen hälsningsfras Hej!

innehåll Jag skriver för att informera dig om att den nya tidtabellen för bussarna mellan Tjurby och Nederlanda innebär stora problem för oss som pendlar mellan skola och hem. Att turerna glesats ut betyder att vi elever antingen måste vänta 45 minuter på att skoldagen ska börja eller komma 10 minuter försent.

Då skolan inte accepterar sen ankomst vill jag därför be dig som trafikansvarig för länstrafiken att omvärdera ditt beslut om ändringarna i tidtabellen. Jag har svårt att föreställa mig att en grundlig undersökning av resenärernas behov har gjorts, och önskar därför att en sådan genomförs snarast.

avslutningsfras Med vänliga hälsningar

underskrift Rosa Kattun

kontaktuppgifter 0756—8320048

läsförståelse: MODELLTEXT 2

H 1. Vad är det Rosa vill ska förändras?

D 2. Vad betyder ”att omvärdera”?

MODELLTEXT 2

BREV TILL MYNDIGHETSPERSON, FORMELLT SPRÅK

BREVSKRIVANDE – INFORMELLT SPRÅK

När du skriver i en chatt eller skickar ett meddelande på din mobil skriver du informellt. Det betyder att du använder dig av ditt vardagsspråk, det språk du pratar med dina kompisar. Ibland skriver du inte ens ut orden utan ersätter med förkortningar, och du lägger kanske in emojier eller giffar. När man skriver ett privat brev/mejl, till någon man känner väl, behöver man inte tänka lika mycket på vilka ord man ska använda, utan man skriver ungefär som när man pratar med varandra.

MODELLTEXT 3 BREV TILL KOMPIS, INFORMELLT SPRÅK

avsändare

mottagare

rosa.kattun@kattunet.com

nellysandgren@sandgren.com

ärendemening Heeeej

hälsningsfras Nelly!

innehåll

Jag vet att jag inte hört av mig på ett tag! Men när det händer mycket på en gång så känns det som att jag aldrig kommer hinna skriva ner allt, och då väntar jag ännu längre och så … men ja ja. Men du vet i alla fall att jag tänker på dig där i lyxiga Kalifornien, lol. Shit vad jag önskar jag också fick ett år utomlands.

Alltså, egentligen händer inte så mycket här utom att Josef inte messat eller snapat alls sen vi var och käkade pizza. Det som händer är att inget händer och att jag tänker för mycket på det. Tror han ghostar mig. Vet inte vad jag ska göra, kanske bara släppa det eller vad tycker du?

Sen är det en asjobbig grej till och det är att bussturerna ändrats så jag måste gå upp nästan en timme tidigare, jag pallar inte! Fattar inte hur dom kan göra så! Jag skrev till kommunen och sa åt dom att bete sig, typ. Nu blev du förvånad va!

Men ska det vara så här hela vintern kommer jag få sjukt många sena ankomster.

Fast du som åker nercabbat till high school har väl glömt hur vi har det här. Chilla nu på beachen och skriv sen till mig och bestäm åt mig hur jag gör med J. avslutningsfras

underskrift ❤

läsförståelse: MODELLTEXT 3

H 1. Vilka två ämnen tar Rosa upp i sitt brev?

H 2. Hur länge ska Nelly vara utomlands?

SKRIVUPPGIFT – FORMELLT OCH INFORMELLT BREV

SKRIVA TILLSAMMANS

Nu ska ni skriva både ett formellt och ett informellt brev tillsammans, antingen i par eller i helklass. Ni kan använda skrivmallen som finns digitalt. När ni har övat er på att skriva tillsammans är du redo att skriva egna brev. Du kan då följa samma mall.

FÖRSLAG PÅ ÄMNEN:

FORMELLT BREV Klassen vill anordna ett skoldisko. Ni skriver till rektorn för att informera om hur ni tänker er diskoupplägget och för att be om tillstånd. Tänk på att nämna vilka årskurser ni riktar er mot, aktiviteter ni kommer att leda och önskemål om tider. Informera även om vilka vuxna som kommer att ställa upp.

INFORMELLT BREV En klasskompis är sjuk

Ni skriver ett informellt brev till en klasskompis som är inlagd på sjukhus och berättar vad som har hänt under den senaste tiden.

Eftersom det är ett informellt brev bör språket vara personligt och ni får gärna rita och färglägga om ni arbetar två och två.

SKRIVA SJÄLV

Efter att ha arbetat med de olika texterna och lärt dig skillnaden mellan formellt och informellt brev ska du nu visa dina kunskaper både språkligt och innehållsligt genom att arbeta med en skrivuppgift och en muntlig uppgift.

UPPGIFT

Skriv två brev där du berättar om hur du medverkar i eller har varit vittne till någon av de antika historierna du har läst om i kapitlet. I det första brevet ska du skriva i en formell stil och i det andra, som är till en vän, använder du ett ledigare och känslosammare språk.

BREV 1

Du ska alltså rikta dig till en myndighetsperson eller annan mottagare där det passar med ett formellt språk i det första brevet.

Förslag på ämnen:

• Du skriver till polismästaren i Lysistrate och ifrågasätter varför han vägrar kvinnorna tillgång till krigskassan.

• Du blev vittne till när räven lurade av kråkan osten och vill anmäla det till skogvaktaren.

Brev 2

I det andra brevet skriver du till en vän eller nära släkting och använder dig av informellt språk.

Förslag på ämnen:

CHECKLISTA FÖR BREV

• Du är en av sjömännen ombord på Odysseus båt och skriver till din mor för att berätta om ett av de äventyr du har varit med om tillsammans med Odysseus.

• Du är god vän till Sapfo och märker att hon är olyckligt kär. Du skriver till Sapfo för att trösta henne och ge henne goda råd.

Hälsningsfras i början av brevet

Innehåll indelat i stycken

Ett språk som är anpassat till mottagaren.

Välj ett formellt språk för att skriva till en myndighetsperson (t.ex: rektor, lärare, chef) eller ett företag och ett informellt språk för att skriva till en bekant.

Avslutningsfras och underskrift

MUNTLIG UPPGIFT – DRAMATISERA ETT ÄVENTYR

Hitta på ett okänt äventyr och framför det enskilt som om du vore rapsod, eller dramatisera parvis eller i grupp en scen ur något av textutdragen.

Bestäm själv om du vill rikta dig till en vuxen publik, din egen åldersgrupp eller en förskoleklass.

FÖRSLAG PÅ SCENER UR TEXTUTDRAGEN:

• När Odysseus och hans män är i cyklopens grotta samt hur de tar sig därifrån.

• Ifigenia – hela berättelsen

• Lysistrate – hela utdraget

ATT TÄNKA PÅ NÄR DU SKA UPPTRÄDA INFÖR PUBLIK:

• Tala högt och tydligt.

• Tala långsamt så att alla hinner höra det du säger.

• Gör gärna pauser mellan meningarna.

• Titta på publiken när du talar, så att din röst når fram.

• Använd kroppsspråk för att understryka det du säger och känner.

SAMMANFATTN I NG – KAP I TEL 1

ANT I KEN

Mellan år 700 f.Kr. och 300 f.Kr. bestod Grekland av flera olika mindre stater kallade stadsstater. Stadsstaterna hade ett gemensamt språk och en gemensam religion, men krigade ibland mot varandra. I stadsstaten Aten infördes runt 500 f.Kr. en slags demokrati där fria män äldre än 20 år fick vara med och bestämma. Kvinnor och slavar hade ingen rösträtt.

Religionen påverkade livet mycket. Man trodde att gudarna klädde ut sig till vanliga människor och kunde dyka upp var som helst.

Under denna period var få människor läs– och skrivkunniga. Därför var den muntliga traditionen mycket viktig. Litteratur framfördes av teatergrupper eller så kallade rapsoder, kringresande yrkesberättare som lärde sig långa historier utantill.

HOMEROS

Homeros var troligen en blind diktare och rapsod som skapade eposen Iliaden och Odysséen. Iliaden handlar om det tioåriga kriget mellan grekerna och Troja. Det blev krig på grund av att den vackra Helena, som var gift med kungen av Sparta, blev bortrövad av prinsen Paris från Troja. De grekiska kungarna blev mycket arga. De beslöt att segla tillsammans mot Troja för att hämta tillbaka Helena.

När kriget hade vunnits av grekerna seglade alla överlevande till sina respektive hemländer. Kung Odysseus gav sig iväg med flera skepp. Färden hem var fylld av olika äventyr och resan tog tio år. Odysséen handlar om Odysseus äventyr på vägen hem.

A I SOPOS

Aisopos skrev många fabler som man fortfarande läser. I fablerna kan djuren tala som människor. Fablernas syfte var att lära ut skillnaden mellan rätt och fel. En känd fabel är Räven och storken.

SAPFO

Sapfo var en kvinnlig poet som bodde på ön Lesbos. Hon skrev kärleksdikter, men det är inte många som finns kvar.

Många av hennes dikter handlar om kärlek mellan kvinnor (lesbisk kärlek).

Den kristna kyrkan tyckte inte om det och försökte förstöra hennes dikter. Men ända sedan antiken har människor fortsatt att tycka om Sapfos dikter och vi

läser dem fortfarande.

AR I STOFANES

Aristofanes var från Aten och skrev komedier. Hans komedier drev med de politiska idéer som han tyckte var för moderna. I sina pjäser retar han politiker och kända personer. Hans språk innehöll många sexuella ord. En av de mest

kända pjäserna är Lysistrate.

Lysistrate handlar om hur kvinnor, med Lysistrate som ledare, lyckas stoppa männen från att kriga genom att sexstrejka.

Att skriva brev

När du skriver brev bör du först reflektera över om mottagaren är en kompis eller någon du inte känner väl, till exempel din rektor, en arbetsgivare eller en myndighet.

Om du skriver till en person du inte känner, då ska du skriva med ett formellt språk.

Om du skriver till en kompis kan du skriva som du talar. Då använder du ett informellt språk.

Formellt språk innebär att du undviker talspråk, alltså ord som: kolla, käka, prata, våran, sen.

ETT FORMELLT BREV ska innehålla följande delar:

• Ärendemening – här skriver du en kort rubrik om vad mejlet handlar om

• Hälsningsfras – till exempel: Till statsministern/Till personalchefen

• Innehåll – här skriver du kort det du vill säga

• Avslutningsfras – till exempel: Med vänliga hälsningar/I förhoppning att snart höra av er

• Underskrift – här skriver du ditt förnamn och efternamn

• Kontaktuppgifter – adress, mejladress, mobilnummer

ETT INFORMELLT BREV kan innehålla följande delar, men här kan du skriva mycket friare.

• Hälsningsfras – Hej!/Tjena!

• Innehåll – skriv nästan som du brukar prata med din kompis

• Avslutningsfras – till exempel: Kram/Vi ses /Hörs!

• Underskrift – här skriver du ditt förnamn eller smeknamn

Språkliga strukturer och normer

SUBSTANTIV

Substantiv är ord du kan sätta en, ett eller flera framför.

Substantiv delas upp i två grupper: en-ord och ett-ord. EN-ord ETT-ord en katt ett moln

Substantiv finns i ental och i flertal. Dessutom finns de i obestämd och bestämd form.

Obestämd form använder du när du inte vet exakt vad det är du pratar om:

Jag såg en katt i parken.

Du vet inte exakt vilken katt, bara att det var en katt.

Bestämd form använder du när du vet precis vad du pratar om:

Jag såg katten i parken.

Du vet exakt vilken katt det var du såg. Det var en katt som du kände igen.

SINGULAR (ental) PLURAL (flertal)

Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd

en-gruppen en katt katten katter katterna ett-gruppen ett moln molnet moln molnen

PRONOMEN

Pronomen betyder ”i stället för namnet/substantivet”.

Det finns olika grupper av pronomen.

En av grupperna heter personliga pronomen .

PERSONLIGA PRONOMEN jag du han, hon, hen, den, det vi ni de

Svenska språkets utveckling under antiken

Urgermanska och urnordiska 2000 f.Kr.– 800 e.Kr.

Medan de antika grekerna skrev långa berättelser hade svenskan ännu inte börjat utvecklas som ett eget språk. Det språk som svenskan kommer från kallas urgermanskan. Germaner kallade romarna de olika folk som bodde i norra Europa. Under lång tid formades dialekter som sedan blev till nya språk. Svenskan kommer ur den variant som kallas för urnordiska.

Från början hade man inga skrivtecken, men man meddelade sig genom att rista in bilder på stora stenar, så kallade hällristningar. På hällristningarna ritade man till exempel en scen från en lyckad jakt eller från en strid.

I Sverige finns de flesta hällristningar i trakterna kring Tanum i Bohuslän. De har daterats till bronsåldern som varade mellan 1800 f.Kr. och 500 e.Kr.

Ungefär 200 e.Kr. började man använda sig av skrivtecken, runor. Om dem får du läsa mer i nästa kapitel.

Hällristning från Tanum.

Studentlitteratur AB

Box 141

221 00 LUND

Besöksadress: Åkergränden 1

Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Grafisk form: Louise Nordborg, Louise Grafisk Form

Art.nr 45673

ISBN 978-91-44-16168-6

© Författaren och Studentlitteratur AB 2023

Upplaga 1:1

Printed by Printed by Interak, Poland 2023

TEXTKÄLLOR

s. 10 utdrag ur Till världens ände av Niklas Krog, s. 16 utdrag ur Odysseus pojke av Annika Thor, s. 25-28 utdrag ur Aisopos´ fabler: de gamla goda djursagorna översättare Brita af Geijerstam, s. 30 utdrag ur Sapfo: dikterna och fragmenten översättare Vasilis Papageorgiou och Magnus William-Olsson, s. 31 ur diktsamlingen Härdarna av Karin Boye, s. 34 utdrag ur Lysistrate översättare Ivar Harrie och Hjalmar Gullberg, s. 56 utdrag ur Kristin Lavransdotter av Sigrid Undset översättare Gun-Britt Sundström, s. 64 utdrag ur Njals saga översättare Hjalmar Alving, s. 65 utdrag ur Den poetiska Eddan översättare Lars Lönnroth, s. 66 utdrag ur Historiska sagor - Folkskolans läsebok av Johan-Olof Eriksson, s. 73 utdrag ur Den gudomliga komedin översättare Ingvar Björkeson, s. 77 utdrag ur Älvornas bjudning och andra sagor om älvor och feer i urval av Liv Nordqvist, s. 91 utdrag ur Tusen och en natt översättare Eva Andreasson, s. 95 utdrag ur Mio, min Mio av Astrid Lindgren, s. 110 utdrag ur Häxprovet av Maj Bylock, s. 117 utdrag ur Den snillrike riddaren Don Quijote av La Mancha översättare Gustav Sandgren, s. 121 utdrag ur Titta Hamlet av Barbro Lindgren, s. 125 utdrag ur Fem dramer av Shakespeare översättare Harriet Alfons, s. 126 Vem har sagt något om kärlek av Elaf Ali, s. 129 utdrag ur Kristina, brev och skrifter översättare Cecilia Huldt och Viveca Melander

BILDKÄLLOR

Illustrationer: s. 24 Anders Lagerdahl, s. 121-123 Titta Hamlet av Anna Höglund

Bilder: s. 12 Luoisa GoulIamaki/AFP/Getty Images, s. 29 Masur/Wikimedia Commons, s. 35 Macmillan Films/ Wikimedia Commons, s. 55 Tulipasylvestris/Wikimedia Commons, s. 58 Diana Hirsch/AFP/Getty Images, s. 62 Bernhard Olsen/ Wikimedia Commons, s. 63 Bettmann/Getty Images, s. 69 en upplyst bild ur ett manuscript från BnF Arsenal Library s. 72 Kotroz/Shutterstock.com, s. 75 Hans Printz/Wikimedia Commons, s. 76 Underwood & Underwood, London & New York/ Wikimedia Commons, s. 80 Léon Carré/Wikimedia Commons, s. 107 Tåggas/Wikimedia Commons, 113:1 Till.niermann/Wikimedia Commons, s. 113:2 Sailko/Wikimedia Commons, s. 113 Leonardo da Vinci/Wikimedia Commons, s. 114 Bettmann/Getty Images, s. 115 Juan Martínez de Jáuregui y Aguilar /Wkimedia Commons, s. 117 Aluxum/AFP/Getty Images, s. 119 (Shakespeare) John Taylor/ Wikimedia Commons, s. 120 ID1974/Shutterstock.com, s. 128 Cecilia Heisser/Wikimedia Commons

Övriga bilder: Shutterstock.com

FRÅN RAPSODER TILL RAPPARE

Med Från rapsoder till rappare får du färdas genom litteraturhistorien och på vägen utveckla ditt skrivande, din läsförståelse, din muntliga förmåga och din kunskap om det svenska språket.

Serien består av tre elevpaket som tillsammans går igenom litteraturhistorien från antiken till nutid, tre epoker per bok. Till varje epok finns även ett avsnitt om det svenska språkets utveckling under samma period. Du får läsa originalutdrag ur och bearbetningar av texter från de olika epokerna, samtidigt som det görs nutida kopplingar så att du kan se hur vi än idag påverkas av dessa dåtida verk. Till textutdragen finns det både läsförståelsefrågor och diskussionsfrågor. Läsförståelsefrågorna tränar fyra läsförståelseprocesser, det vill säga att hitta information, att dra slutsatser, att sammanföra och tolka information samt reflektera och att granska och värdera innehåll, språk och textuella drag.

Du får även träna dig på genreskrivande och muntligt framförande i ett naturligt sammanhang, till exempel genom att skriva en saga i samband med att du läser om medeltida folksagor och framföra en berättelse likt en rapsod under antiken. Inför skrivuppgifterna finns ett grammatikavsnitt som tar upp områden som är till hjälp vid textskapandet. I läromedlet finns det genomgående olika former av stödstrukturer. Det finns bland annat ordförklaringar i marginalen, stöd i hur du sammanfattar en text och vad du ska tänka på när du diskuterar. Inför skrivuppgifterna finns en modelltext som hjälp och i slutet av varje kapitel finns en sammanfattning av innehållet.

I det medföljande digitala läromedlet finns bland annat alla texter inlästa, självrättande övningar på ord och begrepp samt den grammatik som läromedlet går igenom. Det finns även checklistor och skrivbara mallar inför bokens skrivuppgifter.