Nyhetsbroschyr Digitalisering inför VT 2019

DIGITALISERING Nyheter för din litteraturlista inför VT 2019

BESTÄLL PROVEXEMPLAR KARIN JÖNSSON ANNIKA PERSSON

STUDENTLITTERATUR.SE

DATORPLATTOR I TIDIGA SKOLÅR

Programmering i den svenska läroplanen

R’app’artyg och spekt’app’el

Varför ska vi ha programmering i skolan

forskning på småbarns digitala

och vad är programmering?

lek och lärande

KARIN JÖNSSON, ANNIKA PERSSON

DATORPLATTOR I TIDIGA SKOLÅR Karin Jönsson och Annika Persson är aktuella med Datorplattor i tidiga skolår. Här svarar de på tre snabba frågor.

Bokens undertitel är Lärares lärande, barns literacyutveckling. Vad innebär lära­ rens lärande?

Människan lär sig ständigt. Det betyder att med dig­ itala verktyg och digitaliseringsuppdraget i under­ visningen befinner sig lärare i ständigt lärande och i utveckling. I vår bok beskrivs lärarens lärande som något som blev tydligare och viktigare ju längre pro­ jektet pågick.

Eleverna i klassen som ni beskriver upp­ muntrades att ta hem ”sin” datorplatta och använda den på fritiden. Varför var det så viktigt?

Möjligheten att ta hem plattan gjorde att fritidens och skolans textvärldar möttes, att eleverna fick full tillgång till verktygets alla funktioner och kunde ut­ forska verktyget på egna villkor. I vårt projekt hand­ lade det om att undervisningen i skolan kunde bygga vidare på elevernas erfarenheter med datorplattorna och att skolan brydde sig om elevernas fritid.

En av er är lärare och en forskare – vad är den största behållningen av ert samarbete?

Utbytet gjorde att vi båda fick nya perspektiv på många saker och nya tankar kring undervisningen som pågick. Vi fick möjlighet att reflektera tillsam­ mans, att utmana varandra och vi märkte hur vi påverkade varandra. Att få ha en mentor att dis­ kutera undervisning med och att få vara mentor gav oss båda mycket.

2

Karin Jönsson är forskare och lärarutbildare vid Malmö universitet med mångårig erfarenhet som lärare på lågstadiet. Annika Persson är förstelärare, 1–7-lärare i svenska och so-ämnen och lärare i den klass som beskrivs i boken. Foto: Anders Andersson.

BESTÄLL PROVEXEMPLAR STUDENTLITTERATUR.SE

NYHET

KARIN JÖNSSON, ANNIKA PERSSON

DATORPLATTOR I TIDIGA SKOLÅR

MÅNGA SPÄNNANDE NYHETER I höst har jag nöjet att presentera många efter­

Lärares lärande, barns literacyutveckling

längtade böcker. Hoppas du hittar något som

Vad händer i en årskurs 1 när barnen från dag ett får en datorplatta? Hur påverkas deras engagemang, vetgirighet och delaktighet? Och vilka vägar be­ höver undervisningen ta för att ge de allra bästa förutsättningar för literacy- och kunskapsutveckling?

passar dig och din undervisning. Blir du nyfiken

I den här boken beskriver en lärare och en forskare sina gemensamma erfarenheter av didaktiska diskussioner och praktiskt arbete med digital teknik under tre år i en lågstadieklass. Tillsammans analy­ serar de hur lärarens syn på den egna rollen i klass­ rummet, på undervisningen och på elevers lärande påverkades av arbetet i klassen, och med stöd i teo­ retiska resonemang identifierar de ett antal tillfäl­ len och sammanhang som gjorde att undervisnin­ gen tog en annan riktning.

Förläggare Lärarutbildning 046-31 22 66 veselinka.mollerstrom@studentlitteratur.se

kan du beställa provexemplar på studentlittera­ tur.se. Har du frågor får du gärna kontakta mig.

VESELINKA MÖLLERSTRÖM, Fil.dr

Datorplattor i tidiga skolår vänder sig främst till lärar­ studerande och verksamma lärare F–3, men är också intressant för den som arbetar med frågor som rör skolutveckling och digitalisering.

104 s | 2018 | Art.nr 39200 | ISBN 9789144112121

3

NYHET

STEFAN HRASTINSKI (RED.)

DIGITALISERING AV HÖGRE UTBILDNING

BARBRO HARDERSEN

R’APP’ARTYG OCH SPEKT’APP’EL? Yrkesprofessionell digital kompetens i förskolan Denna grundläggande bok handlar om hur och varför digital kompetens bör få mer plats i förskolan. En bred översikt över teoretiska perspektiv och nyare forskning på småbarns digitala lek, utforskande och lärande presenteras här på ett praktiskt orienterat och ämnesöverskridande sätt.

• Vad är det som gör digital kompetens yrkesprofessionell för förskollärare?

• Hur ska förskolan kunna hitta sin plats och göra sin stämma hörd i medie- och informationssamhället?

• I mångfalden av digitala tjänster och teknik, vad är viktigt när förskolesektorn ska göra sina val å egna och förskolebarns vägnar?

Att integrera ”det digitala samhället” med förskolan handlar inte om teknik i sig, utan om att göra pedagogisk praktik till digital pedagogisk praktik. Tiden är kommen för förskolorna att hitta sin egen digitala väg, men för att detta ska kunna ske på ett förnuftigt och ändamålsenligt sätt måste också förskoleyrket själv trampa upp nya stigar på egen mark.

Boken förmedlar exempel som studenter och förskolepersonal kan inspireras av. De som arbetar med barn kan göra teoretisk kunskap levande genom att tillsammans med övriga av försko­ lans pedagogiska personal pröva, reflektera och diskutera. På detta sätt försöker författaren ge förskolefolk en språngbräda till r’app’artyg och spekt’app’el på ett sätt som bara förskolan kan praktisera.

280 s | 2018 | Art.nr 39691 | ISBN 9789144121116

BARBRO HARDERSEN har under många år arbetat med barn och digitala medier och debuterar nu med sin första bok där digital kompetens på allvar introduceras i förskole­s ektorn.

Hardersen har som förskollärare och medievetare varit rådgivare i Medietilsynet och projektledare för Senter for IKT i utdanningen med ansvar för att utveckla god användning av IKT i norska förskolor och förskollärarutbildningar.

4

Alla lärosäten vill bli mer digitala.

Strategier och visioner lyfter fram digitalisering som en framtidsfråga för högre utbildning. Universitetslära­ re förväntas att använda såväl fysiska som digitala lärandemiljöer för att främja studenters lärande. Men, hur kan egentligen kurser inom högre utbildning digitaliseras?

Syftet med denna bok är att dela goda exempel på hur digitala verktyg kan användas inom högre utbildning.

Boken är skriven av och för lärare, med en grund i forskning och evi­ dens. I boken finns många konkreta exempel på kurser där lärare aktivt använder digitala verktyg i sin under­ visning. Exemplen är organiserade i olika teman där en bakgrund ges ba­ serat på vad vi vet från forskningen.

240 s | 2018 | Art.nr 39820 ISBN 9789144119724

NYHET

JAN SKANSHOLM

PROGRAMMERA PÅ RIKTIGT – för lärare på högstadiet Programmera på riktigt är avsedd för matematiklärare för åk 7–9 och den täcker in den programmering som finns definierad i kursplanen för mate­ matik. Boken passar utmärkt för alla som undervisar eller ska undervisa i matematik på högstadiet.

Programmera på riktigt finns även som läromedel för elever på högstadiet.

136 s | 2018 | Art.nr 39883 ISBN 9789144125169

THOMAS HANSSON, MIKAEL ALEXANDERSSON (RED.)

UNGA NÄTMILJÖER Nya villkor för samarbete och lärande Dagens ungdomar berättar på nätet vad de gör, visar foton, spelar mixad musik och videoklipp, tipsar om filmer, kollar upp resmål, beställer litteratur, betalar räkningar, visar sitt CV och kontrollerar resultatlistor. I dag pågår lärandeprocesser bland unga som det etablerade samhället inte styr över och ibland inte ens känner till.

Den här boken beskriver ungas lärande i samtida medier. Boken ger en god grund till att tänka nya tankar om lärande, skola och lärarutbildning.

259 s | 2011 | Art.nr 34263 ISBN 9789144071220

PATRICIA DIAZ

NYHET

ARBETA FORMATIVT MED DIGITALA VERKTYG

170 s | 2014 | Art.nr 37808 ISBN 9789144095059

Patricia Diaz delar med sig av sina kunskaper och inspirerar till nya sätt att arbeta formativt och digitalt med elever i grundskola och gymnasium.

Boken är strukturerad kring Dylan Wiliams nyckelstrategier för ett for­ mativt arbete: att tydliggöra lärande­ mål, synliggöra lärande, ge effektiv återkoppling som utvecklar lärandet, och låta elever fungera som resurser för varandra och ansvara för sitt eget lärande. Alla dessa steg kan stödjas av digitala verktyg som tilltalar och utmanar eleverna.

”Författarens tips och resonemang kännetecknas av ett noggrant strategi­ tänkande. Det handlar om att använda olika typer av verktyg som främjar det formativa arbetssättet.”

ELISABET NORIN, re:flex nättidning för folkbildningens flexibla lärande, 2015

PATRICIA DIAZ

WEBBEN I UNDERVISNINGEN Digitala verktyg och sociala medier för lärande

306 s | 2012 | Art.nr 35952 ISBN 9789144077987

Här är den handfasta introduktio­ nen till en undervisning i takt med digitalisering, pedagogisk forskning och de nya kurs- och ämnesplanerna.

Webben i undervisningen motiverar och bidrar till ett modernt lärande.

JENNY EDVARDSSON M.FL.

DIGITALISERING, LITERACY OCH MULTIMODALITET Elevernas digitala kompetens i skolans olika ämnen betonas starkt i de reviderade läroplanerna från 2017, och digitalisering­ ens betydelse för lärande är en nyckelfråga för lärare, skol­ ledare och samhället i stort. Men vad innebär digitaliseringen i skolan? Hur kan den bli en del av elevernas literacyutveckling?

Och vad kan de ökade möjligheterna att uttrycka sig multimo­ dalt betyda för elevernas lärande och lärarens undervisning?

Författarna resonerar kring digitaliseringen av skolan och tar upp såväl potentiellt positiva som negativa aspekter. De sätter teorier kring digitalisering och dess inverkan på mänsklig kommunikation i relation till läsande, skrivande och samtalan­ de samt diskuterar hur olika modaliteter – bild, ljud, text – kan samverka i klassrumsarbete och undervisning.

Digitalisering, literacy och multimodalitet vänder sig till en bred grupp av lärare och lärarstudenter med intresse för digitalise­ ringens möjligheter och utmaningar.

120 s | 2018 | Art.nr 39498 | ISBN 9789144117362

JENNY EDVARDSSON är leg. gymnasielärare i svenska och historia samt flitigt anlitad föreläsare inom svenska, språkutveckling och IKT. Hon har fått en rad utmärkelser för sin undervisning, bl.a.

Svenska Akademiens svensklärarpris 2017.

ANNA-LENA GODHE, fil.dr i tillämpad informationsteknologi, arbetar vid Göteborgs universitet och har en bakgrund som lärare i engelska och svenska som andraspråk.

PETRA MAGNUSSON är fil.dr i svenska med didaktisk inriktning, lärarutbildare vid Högskolan Kristianstad och har tidigare arbetat som lärare i svenska och so-ämnen.

5

LINDA MANNILA

”PROGRAMMERING HANDLAR OM TANKESÄTT” Digital kompetens är ett omdiskuterat ämne i skolan. Runt om i världen ses skolors styrdo­ kument över för att inkludera programmering och datalogiskt tänkande, så också i Sverige.

– Alla ska inte bli programmerare. Det handlar snarare om att förstå hur system är uppbygg­ da. När du ser att det inte handlar om magi kan du istället ta kontroll över maskinen, säger Lin­ da Mannila, författare och forskare inom dat­ avetenskapens didaktik vid Åbo Akademi i Fin­ land samt vid Linköpings universitet.

PROGRAMMERING HANDLAR OM TANKESÄTT – Det finns många förutfattade meningar om vad programmering i skolan egentligen handlar om, till exempel att det alltid måste involvera kod. Många lärare med yngre elever jobbar med det redan idag genom att lära barnen att göra saker i rätt ordning, exempelvis genom att göra listor av klädesplagg

Linda har så länge hon kan minnas intresserat sig för utbildning och den digitala världen. Men för henne handlar programmering inte bara om att hänga med i tiden. Att programmering tar plats i skolan är lika mycket en fråga om likvärdighet och demokrati.

– När jag läste datavetenskap var vi två tjejer och resten killar. Jag frågade mig varför vi inte var fler tjejer på utbildningen. Datorer har ju en inverkan på oss alla. Programmering ger oss möjligheten att ska­ pa något nytt och hänga med i tiden och det är vik­ tigt att ge den möjligheten till alla barn, säger Linda.

FÖRMEDLA FÖRSTÅELSE FÖR DEN DIGITALA VÄRLDEN Runt omkring oss har vi system som blivit en naturlig del av våra liv. All teknik är inte synlig för oss, utan det digitala flyter ihop med det analoga. Enligt Linda är det dags för skolan att förmedla en förståelse för den digitala världen och inte bara den analoga, som skolan traditionellt sett tagit avstamp ifrån: – Digital kompetens är något som alla barn ska ha rätt till. Alla har inte med sig detta hemifrån och vi kan heller inte kräva det från alla föräldrar. Här finns en likvärdighetsaspekt att ta hänsyn till, men också en demokratisk aspekt. De som har intui­ tion och vet vilka möjligheter och begränsningar tekniken har, de har också möjligheten att styra utvecklingen. Detta är något som alla behöver ha möjlighet att ta del av.

6

Linda Mannila jobbar som forskare inom datavetenskapens didak­ tik vid Åbo Akademi i Finland samt vid Linköpings universitet.

Foto: Jonas Norén.

som kan ändras utefter vädret. Det handlar om ett tankesätt, om att ordna och att systematisera, vilket behövs för att senare komma vidare till program­ mering, menar Linda.

”De som har intuition och vet vilka möjlighe­ ter och begränsningar tekniken har, de har också möjligheten att styra utvecklingen” LÄMPAR SIG FÖR MÅNGA ÄMNEN Linda menar att man kan se programmering i sko­ lan som ett verktyg för att lösa problem och att re­ dovisa sina tankar på ett kreativt sätt, oavsett ämne: – Programmering lämpar sig för vilket ämne som helst. Traditionellt är programmering kopplat till matematik, men varför inte använda det i slöjd eller andra estetiska ämnen. Målsättningarna blir olika beroende på ämne. Inom biologi kan du till exempel modellera ett fenomen eller jobba med stora datamängder från sensorer.

ANVÄNDA DATORER TILL DET DE ÄR BRA PÅ – Ingen vet hur framtiden eller jobben kommer att se ut, men mycket tyder på att när maskiner blir allt bättre på rutinuppgifter, blir vår uppgift att hitta nya och kreativa lösningar och att använda datorer till det de är bra på. Då måste vi förstå hur datorer är uppbyggda, säger Linda.

LINDA MANNILA

ATT UNDERVISA I PROGRAMMERING I SKOLAN Varför, vad och hur?

Varför ska vi ha programmering i skolan? Vad är programmering egentligen? Och hur kan man som lärare arbeta med programmering i olika ämnen?

Målsättningen med denna bok är att ge svar på dessa frågor. IT är inte längre ett område som berör enbart en särskild grupp människor – alla behöver förstå hur den digitala världen fungerar för att kunna delta i vårt samtida och framtida samhälle.

Programmering finns numera med i skolans läro­ planer. Målet är att ge alla elever en grundläggan­ de förståelse för hur de digi­tala system och tjänster vi använder är uppbyggda och hur eleverna själva kan använda programmering för att lösa problem. I bok­en presenteras en mängd konkreta exempel och förslag på aktiviteter, som visar hur man kan arbeta med programmering som ett pedagogiskt verktyg, både med och utan dator.

250 s | 2017 | Art.nr 39303 | ISBN 9789144114163

”En mycket aktuell och inspirerande bok när programmering förs in i läro­ planen från 2018.”

MARIANNE ERICSON, BTJ-häftet nr 24, 2017

7

SVERIGE Porto betalt

Annonser för Kurslitteraturpriset 2018 till nyhetsfoldrar Nr 2: efter tävlingens slut

VILL DU HA ÅRETS VINNARE PROVEXEMPLAR? ÄR UTSEDDA Kurslitteraturpriset 2018

På studentlitteratur.se kan du som undervisar på universitet eller högskola beställa provexemplar av böckerna utan kostnad, så får du möjlighet att utvärdera om boken passar just din kurs.

Om det är något du undrar eller någon bok du saknar, så tveka inte att ringa mig. Jag berättar gärna mer om böckerna.

VESELINKA MÖLLERSTRÖM, fil.dr Förläggare Lärarutbildning 046-31 22 66 Kurslitteraturpriset är Sveriges finaste veselinka.mollerstrom@studentlitteratur.se

utmärkelse till författare av ny kurslitteratur.

Läs mer om årets pristagare på studentlitteratur.se/kurslitteraturpriset

Observera att erbjudandet endast gäller relevanta produkter för din undervisning (nivå och ämne) och dig som är verksam i Sverige.

Kurslitteraturpriset 2018

ÅRETS VINNARE ÄR UTSEDDA Kurslitteraturpriset är Sveriges finaste utmärkelse till författare av ny kurslitteratur.

Med priset vill vi visa på kurslitteraturens betydelse för den högre utbildningen i Sverige samt uppmärksamma och belöna författarnas insatser.

Läs mer om årets pristagare på studentlitteratur.se/kurslitteraturpriset

118549 118549

B