Kompetensutveckling för personal inom förskolan 2020

Kompetensutveckling

2020

FÖR FÖRSKOLANS PERSONAL

TEMA

SPRÅKANDE I FÖRSKOLAN En källa till både glädje och utmaning.

Nyhet Ella Cosmovici Idsøe & Pål Roland

KRÄNKANDE BETEENDE I FÖRSKOLAN förstå, förebygga och hantera

”

Många tror att högläsning bara handlar om att läsa högt, men det är så mycket mer än det Läs artikeln HÖGLÄSNING – GRUNDEN FÖR DEMOKRATI med Maria Heimer på s.4

För dig som förskollärare erbjuder vi seminarier, böcker och förskoleforum.se som både utvecklar och inspirerar.

Våra produkter grundar sig på aktuell forskning, förmedlad på ett verksamhetsnära sätt. Här möts vardag och vetenskap.

Hela vårt erbjudande om kompetensutveckling hittar du på studentlitteratur.se/utbildning

Innehåll 3 4 18 24 29 30 36

Språkande i förskolan

Högläsning – grunden för en demokrati – intervju med Maria Heimer När barn inte pratar – artikel av Karin Österlund, från Förskoleforum Nyheter I ropet Barnkonventionen blir svensk lag – så påverkas vi – intervju med Marie Lundin Karphammar

4

Försäljningsvillkor

18 30

2

Språkande i förskolan

Barnens språkande är en källa till glädje och utmaning. För att stödja barnet behövs en forskningsbaserad kunskap om barns språkutveckling och sammanhanget för den. Men vi vill också lyfta fram vad pedagoger, logopeder och andra professionella inom förskolan redan provat praktiskt. Här hittar du alltså både teori och praktik – dynamiken däremellan tror vi gör skillnaden för barnen.

3

Högläsning – grunden för en demokrati Högläsning ger barn stora fördelar. Inte bara när det gäller ordkunskap utan också när det gäller deras skrivande, textförståelse, förmåga att fantisera och att identifiera sig med andra. Högläsning är faktiskt en av grundstenarna i en demokrati. Det menar Maria Heimer, skolbibliotekarie, föreläsare och författare till Högläsning i grundskolan.

Vi har länge vetat att högläsning är bra för barns språkutveckling och ordkunskap – men det finns också en rad andra positiva effekter, och en mängd förmågor som stimuleras av högläsning.

– När vi läser högt tar vi del av gemensamma upplevelser och berättelser. Med en gemensam upplevelse att utgå ifrån blir det enklare att formulera tankar och känslor, säger Maria Heimer.

Det som barnen upplever i böckerna stimulerar deras fantasi, inspirerar till lek och hjälper dem att bygga en identitet.

– De får jämföra sig med andra och får en inblick i världen. De får resa, träffa olika människor i olika socioekonomiska grupper med olika familjekonstellationer. De får utveckla sin empati och lära sig att vi är både lika och olika.

– Det gynnar också deras skrivutveckling, säger hon.

Skönlitteratur har ofta en början, en mitt och ett slut medan faktatexter är uppbyggda lite annorlunda. Även om du inte berättar det ger du barnen förståelse för hur texterna är uppbyggda – något de sedan har stor nytta av i det egna skolarbetet.

”

Många tror att högläsning bara handlar om att läsa högt, men det är så mycket mer än det.

Maria Heimer är skolbibliotekarie och författare och har i flera år arbetat som utvecklingspedagog med fokus på läsfrämjande insatser i förskola och skola. Maria Heimer är bosatt i Åkarp i Skåne och håller i flera utbildningar för Studentlitteratur.

Svensk forskning av professorerna Mats Myrberg och Ingvar Lundberg visar att om man läser högt med ett barn så har hen vid sju års ålder 5 000 – 7 000 ord i sitt ordförråd. Som 17-åring har samma barn 50 000 – 70 000 ord i ordförrådet. Det är för övrigt vad som krävs för att läsa och förstå en enklare instruktion eller en nyhetsartikel.

– Tyvärr är det så att de ungdomar som inte läst i samma utsträckning bara har tillgång till 15 000 – 17 000 ord. Då kan man inte verka i ett demokratiskt samhälle, säger Heimer. Högläsning gör jättestor skillnad och är en av de viktigaste grundstenarna i barns språkutveckling.

Den ökar deras möjlighet att bli en del av samhället.

Heimer hänvisar också till en annan studie utförd av ett forskarteam i Ohio, USA, som har räknat ord i barnböcker.

– Om ett barn får vara med vid högläsning och höra

en bok dagligen i fem år har barnet fått höra 200 000 ord när det är fem år. Läser du istället fem böcker om dagen har det hört 1,4 miljoner ord vid samma ålder.

Tänk så många ord vissa barn missar. Orden i böckerna finns inte alltid i talspråk, så de barnen får bara de mest vardagliga orden i sin vokabulär.

Sist vill hon lyfta vikten av att hjälpa barn in i berättelsen. Man kan till exempel prata om omslagsbilden eller baksidestexten innan man läser, eller göra en bildpromenad där man pratar om bilderna innan högläsningen.

– Många tror att högläsning bara handlar om att ha en bok och läsa högt, säger hon, men det är så mycket mer än det. Samtalet är precis lika viktigt som själva högläsningen. Tänk på att välja böcker som utmanar barnen, som är tydligt förankrade i läroplanen och som håller för att läsas flera gånger.

6

Sprรฅkande i fรถrskolan

MARIA HEIMER Maria Heimer är skolbibliotekarie, författare och har i flera år arbetat som utvecklingspedagog med fokus på läsfrämjande insatser i förskola och skola. Hon utsågs till ”Årets skolbibliotekarie” 2008 och skolbiblioteket som hon arbetade på utsågs 2009 till ”Årets skolbibliotek”.

Högläsning i förskolan

Boka på webben

– lägg grunden för barns språkutveckling

Ett rikt språk är avgörande för barns utveckling och liv. Högläsning och samtal kring litteratur lägger en betydelsefull grund för barns språkutveckling men också för deras fantasi och lek.

I utbildningen ger Maria Heimer svar på frågor som: Hur kan högläsning användas som genomtänkt pedagogiskt verktyg?

Hur kan man samtala med barnen om det lästa? Hur kan högläsningen följas upp med andra aktiviteter? Föreläsaren ger också exempel på böcker att läsa högt i förskolan.

Målgrupp: Personal i förskola.

Genomförande: Seminarium halvdag.

Mål: Ge deltagarna kunskap och insikt i varför högläsning och samtal om böcker är viktiga i barns språkutveckling samt konkreta exempel, förankrade i forskning och studier, på hur de i förskolan kan arbeta med högläsning och samtal kring litteratur och andra texter.

Ett rikt språk är avgörande för barns utveckling och liv. I förskolan kan vi lägga en betydelsefull grund för barns språkutveckling, fantasi och lek genom att läsa högt och tillsammans med barnen samtala om text och bilder.

Tid & plats Malmö

2020-03-25, 17.30–20.00

Halmstad

2020-04-22, 17.30–20.00

Växjö

2020-05-06, 17.30–20.00 Boka-tidigt-pris:

555 kr exkl. moms

Tre snabba frågor Varför är det viktigt med högläsning i förskolan?

studentlitteratur.se /utbildning

Maria Heimer, föreläsare

På vilket sätt är högläsning viktigt för barns språkutveckling?

När vi läser högt och samtalar om det lästa så utökas barnens ordförråd. De får ta del av ord som inte är så vanligt förekommande i det vardagliga språket.

Omedvetet lär sig barnen även hur språket låter och är uppbyggt.

Vad är viktigt att tänka på när vi läser högt i förskolan?

Vi behöver tänka på när vi läser högt. Att läsa innan maten eller vilan är inte gynnsamt för barnens språkutveckling utan vi behöver läsa när de är som piggast.

Barnen behöver också få hjälp att ta sig in i föreställningsvärlden, till exempel genom att samtala om bokens omslag eller göra en bildpromenad.

7

8

Sprรฅkande i fรถrskolan

ELVIRA ASHBY

Elvira Ashby, legitimerad logoped och författare, har mångårig erfarenhet av att arbeta med barns språkutveckling inom olika verksamheter som förskola/skola, barnhälsovård och habilitering. Hon föreläser ofta i ämnet och skriver frekvent artiklar för Förskoleforum.

Språkstimulera mera!

Boka – Lägg grunden för barns språkutveckling

på webben studentlitteratur.se /utbildning

Alla barn behöver språkstimulans. Vissa barn behöver det mer än andra. Logopeden och författaren Elvira Ashby går igenom enkla strategier, förhållningssätt och aktiviteter som kan användas för att arbeta mot läroplanens alla mål kring tal och språk. På ett inspirerande sätt visar hon hur personalen kan stötta barnens tidiga språkutveckling och hjälpa barnen att bygga ordförråd, utveckla sin grammatik och uttalet.

Målgrupp: Personal i förskola.

Genomförande: Seminarium halvdag.

Mål: Ge deltagarna inspiration och verktyg för att utveckla arbetet med barns språkutveckling i förskolan eller liknande verksamheter.

Berättandet är ett annat viktigt område.

Där visar hon strategier för att stötta barnen i deras berättande och sätt att hjälpa dem att bli goda kommunikatörer.

Tid & plats Stockholm

2020-03-05, 17.30–20.00

Örebro

2020-03-12, 17.30–20.30 Boka-tidigt-pris:

555 kr exkl. moms

ELVIRA ASHBY

Språkstimulera mera Att stötta barns språkutveckling Språkförmågan är så viktig, för både inlärning och samspel, och det finns mycket omgivningen kan göra för att stötta förskolebarns språkutveckling. Elvira Ashby har mångårig erfarenhet av att arbeta praktiskt med barns språkutveckling. I denna bok varvar hon korta avsnitt av t­eori med forskningsförankrade strategier och språklekar samt ger vägledning för den som vill arbeta vidare med barns språk.

144 s | 2019 | Art.nr 40188 | ISBN 9789144129464 | 187 kr

9

Språkande i förskolan

MARGARETH SANDVIK & MARIT SPURKLAND

Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan Boken inspirerar till språkstimulans på vetenskaplig grund genom att beskriva hur förskolan tillsammans med barnen kan läsa och arbeta med skönlitteratur. Den visar också hur man gör för att dokumentera arbetet och kartlägga språkfärdigheterna med hjälp av den tillhörande Språkmappen.

Kartläggningen synliggör arbetet som förskolan gör för att sporra och uppmuntra till språkutveckling. Modellen passar alla barn oavsett modersmål. Översättare: Ulrika Jacobsson 200 s | 2015 | Art.nr 33802-02 | ISBN 9789144107462 | 286 kr

LIV GJEMS

Barn samtalar sig till kunskap När barn ska upprätta kontakt och skaffa sig vänner, spelar deras samtalserfarenheter från samtal med vuxna en viktig roll. Boken tar bl.a. upp förklaringen som samtalsform och beskriver hur man kan samarbeta med barn för att utveckla en förklaring, t.ex. hur händelser hänger samman, hur olika procedurer byggs upp och hur handlingar eller känslomässiga reaktioner kan förstås. Genom att delta i samtalen lär sig barn resonera, diskutera och argumentera. Översättare: Ulrika Jacobsson 150 s | 2011 | Art.nr 34073 | ISBN 9789144069081 | 228 kr

10

MARGARETH SANDVIK & MARIT SPURKLAND

Språkmappen 10-pack

Språkmappen i 10-pack. Varje mapp täcker en kartläggningsperiod för ett barn. Mapparna används dels för att synliggöra språkutveckling och språkstimulans för enskilda barn och hela grupper, dels för att dokumentera språkmiljön i förskolan och utvärdera förskolans arbete. Översättare: Ulrika Jacobsson 24 s | 2015 | Art.nr 33803-02 | ISBN 9789144107479 | 339 kr

LIV GJEMS

Förskolans arbete med tidig litteracitet – på barns villkor Att tillägna sig ett rikt muntligt språk under åren i förskolan är en krävande lärprocess. Barn lär sig språk bäst när de får tala om teman som engagerar dem tillsammans med förskolepersonal som de har goda och trygga relationer till. Det är därför av avgörande betydelse att förskolepersonalen fångar upp vad barnen är intres­serade av och kan avgöra vilket slags språkligt stöd olika barn har störst fördel av att få. Förskolans arbete med tidig litteracitet är ett resultat av författarens forskningsprojekt med fokus på kunskaper som är centrala för att stödja barns tillägnande av tidig litteracitet.

Översättare: Susanne Uhler 192 s | 2018 | Art.nr 39565 | ISBN 9789144118277 | 258 kr

”

Gjems går i välstrukturerade kapitel igenom varför det är viktigt med tidig litteracitet och hur tidigt språklärande kan stimuleras i socialt samspel genom samtal, lek och att man läser med barnen.

Helene Ehriander, om boken Förskolans arbete med tidig litteracitet, BTJ-häftet nr 10, 2018.

PIA THOMSEN

Det berättande barnet Stimulera förskolebarn att uttrycka sig i ord Förskolebarn har en enorm lärandemotivation som ska aktiveras, stimuleras och sporras så tidigt som möjligt. De praktiska metoder som författaren beskriver är ett alternativ till språklig utveckling i så kallad fri lek. Den röda tråden i boken är att barn lär sig språk genom att ingå i språkliga, sociala och kognitiva gemenskaper med vuxna och att barn stimuleras kognitivt genom målinriktade aktiviteter och medvetet sociala umgängesformer.

176 s | 2013 | Art.nr 37718 | ISBN 9789144091501 | 225 kr

11

NY UPPLAGA CARINA FAST

Literacy – i familj, förskola och skola Författaren har i sin forskning följt sju barn från förskola till skola och beskriver hur de textvärldar som barn växer upp i idag, inte minst inom populärkultur och nya medier, bidrar till deras literacyutveckling och hur detta kan fångas upp i förskola och skola för att skapa en kontinuitet i barns lärande. I denna andra upplaga av boken ingår ett nyskrivet kapitel, där vi får återknyta kontakten med ”barnen” som nu hunnit bli 18 år. Hur ser de på sina liv?

Vad har format dem? De berättar om uppväxt med familj och kamrater. Men också om bostadsområden, skola och literacyutveckling. Och inte minst, om hur de ser på sin framtid.

Språkande i förskolan

224 s | 2019 | Art.nr 32983 | ISBN 9789144127583 | 258 kr

”

Boken är viktig för blivande och verksamma lärare i förskola och grundskolans tidigare år men också för forskare inom ämnesområdet.

Gunilla Essén, om boken Literacy, BTJ-häftet nr 4, 2019.

ULLA DAMBER M.FL.

Litteraturläsning i förskolan Tidiga textmöten hjälper barn att utveckla strategier i sin senare läsning och ger dem en inre motivation att söka läsupplevelser och kunskap om omvärlden. Den tidiga läsningen sätter på så vis spår i den fortsatta litteratur- och språkutvecklingen, men också i kunskapsutvecklingen i stort. Men hur arbetar förskolepersonal med uppdraget att grundmura nyfikenhet och lust till läsning? Och hur kan litteraturläsningens potential som kunskapskälla tas tillvara?

128 s | 2013 | Art.nr 35939 | ISBN9789144078137 | 219 kr

12

Carina Fast är lågstadielärare och fil.dr i pedagogik. Hon har under många år undervisat blivande och verksamma förskollärare och lärare om barns läs- och skrivutveckling. I hennes avhandlingsarbete följde hon sju barn i deras hem, från barnens fjärde till sjunde levnadsår. I en senare studie har Carina Fast följt en förskola under 2 ½ års tid. Den studien presenteras i boken Att läsa och skriva i förskolan. Carina Fast är också berättare och har utbildat lärare, bibliotekarier, präster och många andra i muntligt berättande. Hon har fått Uppsala universitets pedagogiska pris.

CARINA FAST

Att läsa och skriva i förskolan I ord och bild låter Carina Fast barn och pedagoger på förskolan Plantan komma till tals, och hon förklarar hur den praktiska verksamheten här går hand i hand med teorier om barns läs- och skrivutveckling. I leken och via berättande, i bildskapande och i samband med ny teknik deltar barnen i läs- och skrivaktiviteter som de ofta initierat själva. Här får barnens kreativitet och utforskande blomma och deras självkänsla växa.

272 s | 2011 | Art.nr 33937 | ISBN 9789144068596 | 292 kr

”

Barn växer upp i rika textvärldar som de funderar över, lever sig in i och utforskar för att förstå. Inte minst skriftspråket väcker deras förundran. Det är därför viktigt att förskolan kommer barnen till mötes och bygger vidare på de erfarenheter och kunskaper barnen har om bilder, symboler och andra skriftspråkliga uttryck.

Carina Fast, ur boken Att läsa och skriva i förskolan, 2011.

13

INGRID PRAMLING SAMUELSSON & NIKLAS PRAMLING

Glittrig diamant dansar Små barn och språkdidaktik Upprepning, metaforer, rytm, onomatopoetiska ord – mycket av det som utmärker poesi finns naturligt i barns språklek, och man kan se poesi som ett svar på barns utmaning att vilja uttrycka något som ens språk inte riktigt räcker till för. Genom diktskapandet får barnen använda bekanta ord på nya sätt och skapa nya ord på basis av andra, bekanta ord. Författarna beskriver hur lärare och barn i åldrarna 3–7 kan arbeta med diktskapande.

Språkande i förskolan

186 s | 2016 | Art.nr 37971 | ISBN 9789144115207 | 223 kr

”

Att sätta ord på, skriva ner och sedan läsa upp barnens språklekande kan visa sig vara en mycket viktig investering i deras tal- och skriftspråkliga utveckling.

Ingrid Pramling Samuelsson & Niklas Pramling, ur boken Glittrig diamant dansar, 2016.

DEBRUIN-PARECKI M.FL. (RED.)

Utveckla förståelse i förskolan En grund för god läsutveckling Boken visar hur förskolans tidiga literacyinsatser kan vara avgörande för att minska skillnaderna när det gäller förståelse bland läsare i skolåldern. Författarna tar bl.a. upp vilken roll exekutiva funktioner spelar i den tidiga förståelseutvecklingen och vilken betydelsefull relation flerspråkighet, muntlig språkutveckling, ordförrådsinlärning och barnens begynnande förståelse av vad de vet, s.k. metakognition, har till förståelseutveckling. Översättare: Nils-Martin Zundsgård 344 s | 2016 | Art.nr 39071 | ISBN 9789144110318 | 275 kr

14

KERSTIN BERGÖÖ & KARIN JÖNSSON

Glädjen i att förstå Språk- och textarbete med barn Författarna beskriver en aspekt som ofta får alltför lite fokus i arbetet med yngre barn, nämligen ett demokratiskt och kritiskt språkarbete kring sociala rättvisefrågor – s.k. critical literacy.

Kärnan i ett sådant arbete är att barnen undersöker texter av alla de olika slag som omger dem med fokus på makt, genus, etnicitet och rättvisa: Vem är det som talar i texten? Vad säger texten oss? Varför? Skulle det kunna vara på något annat sätt?

150 s | 2012 | Art. nr 35627 | ISBN 9789144072869 | 223 kr

GISELA HÅKANSSON

Språkinlärning hos barn Barn i olika delar av världen uppvisar en förvånansvärd samstämmighet i inlärningsmönstren när det gäller ljud, joller och tidiga ordkombinationer. Språken hos små barn är mera lika varandra än vad motsvarande språk är i vuxenversionen. I boken ges detaljerade beskrivningar av stadier i språkutvecklingen samt likheter och olikheter vid inlärning av svenska som förstaspråk och som andraspråk. Övningsuppgifter ingår.

144 s | 2019 | Art.nr 6843 | ISBN 9789144094625 | 216 kr

Gisela Håkansson är fil.dr och professor i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet samt vid Høgskolen i Østfold. Hennes forskning rör språkutveckling i olika sammanhang: som förstaspråk, andraspråk och främmandespråk. Hon har också bedrivit forskning om språkutveckling hos barn med språkstörning, då i samarbete med logopedinstitutionen i Lund. Fokus ligger oftast på grammatisk utveckling.

15

SONJA KIBSGAARD (RED.)

Vägar till språk i förskolan Författarna beskriver hur barn lär språk i en språkmiljö där personalen tolkar, förstår och är medveten om sin egen roll i barnens språklärandeprocess. Här har både det musikaliska, det kroppsliga, det lekfulla, det berättande och det mångfaldiga kommunicerandet en given plats. Kapitlen innehåller en rad exempel på hur förskolans personal kan bredda och utveckla lek och aktiviteter som redan försiggår med syfte att stödja språklärande.

En viktig aspekt i boken är barns tillägnande av andraspråk i förskolan.

Språkande i förskolan

306 s | 2019 | Art.nr 40023 | ISBN 9789144127781 | 263 kr

CARINA ENGSTRÖM (RED.)

Pratlust och talängslan

– om selektiv mutism I boken beskrivs diagnosen selektiv mutism och konsekvenserna av att inte klara av att kommunicera verbalt.

Aktuell forskning presenteras översiktligt. Fokus ligger på hur man genom samverkan mellan barnets familjenätverk, förskola, skola samt vårdgivare kan identifiera, utreda och hjälpa. Den här boken vänder sig till logopeder, specialpedagoger och barnpsykologer som i sitt arbete möter barn som har svårigheter att utveckla sin verbala kommunikation och sitt språk på grund av ångestreaktion. Boken vänder sig även till andra inom vård, förskola och skola samt inte minst till vårdnadshavare.

256 s | 2019 | Art.nr 39891 | ISBN 9789144125282 | 233 kr

16

NY UPPLAGA PIA HÅLAND ANVEDEN

Den inkluderande förskolan En handbok Denna tredje, reviderade upplaga av boken ger personal och rektor i förskolan den teoribas och de praktiska verktyg som behövs för ett inkluderande språk- och kunskapsutvecklande arbete med alla barn, där lek, omsorg och trygghet förenas i en genomtänkt praktik.

Författaren beskriver bland annat vad ett interkulturellt förhållningssätt innebär, hur man bemöter nyanlända barn, hur barnens förkunskaper och intressen kan kartläggas och om det viktiga samarbetet med föräldrarna.

Boken ger också grundläggande kunskap om flerspråkighet och andraspråksutveckling samt förklarar de teoretiska modeller som är viktiga för att förskolan ska kunna fullfölja sitt pedagogiska uppdrag. I varje kapitel ingår en mängd praktiska exempel och förslag på språkutveck lande arbetssätt knutna till den nyligen reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö18.

250 s | 2020 | Art.nr 40045 | ISBN 9789144132990 | 344 kr

Tre snabba frågor Pia Håland Anveden, författare till Den inkluderande förskolan.

På vilket sätt är din bok intressant för all personal i förskolan?

Förskolans pedagoger kan känna osäkerhet och oro vad gäller flerspråkiga barn och barn som nyligen kommit till Sverige: Gör vi rätt eller fel? Hur arbetar vi om barnet inte kan svenska? Vilka råd ger vi till föräldrarna och hur kommunicerar vi med dem utan gemensamt språk? Vad säger forskningen och hur vet vi att vi väljer rätt väg? I boken ger jag svar på dessa och många andra frågor riktade till den alltmer internationaliserade förskolan.

Vad har varit dina största utmaningar i bemötandet av nyanlända barn?

Hur hanterade du det?

De största utmaningarna har varit att få barnen och deras vårdnadshavare att känna trygghet och tillit till förskolan i sitt nya hemland. Alla sinnesintryck är nya inklusive språket och vardagskulturen. Att se när barnen börjar erövra lekens alla möjligheter och skrattar av ren glädje, ja det är den största gåvan den pedagogiska personalen kan få och ett bevis för att de gjort ett fantastiskt arbete.

I boken ger du många tips på språkutvecklande arbetssätt knutna till förskolans läroplan. Kan du ge något exempel?

Några av de viktigaste är våra attityder till barnen och respekten för att alla barn är unika och har för oss okända kunskaper. Men positiv attityd är inte nog, utan därtill ska barnen få del av ett rikligt litterärt utbud och strukturerad verksamhet med tillgång till en mängd språklig stimulans under dagens alla aktiviteter och göromål. Att lyfta fram barnens alla språk och därmed göra dem synliga i deras vardag är viktigt för en positiv identitetsutveckling och alls inget som hotar deras tillägnande av svenska.

17

När barn inte pratar Skriven av Karin Österlund Barn är ibland tystare än vanligt under en kortare period, men kan också fastna i sin tystnad och riskera att gå miste om sociala kontakter, lek och lärande. Leg. psykolog Karin Österlund ger råd om vad förskolan kan göra för att stödja barnet.

När barn är med om en större omställning eller påfrestning kan de ibland prata mindre än vanligt under en tid. Men vissa barn fastnar i denna tystnad och har svårt att komma igång med vanligt tal igen. För några blir problemen så stora att de hamnar i ett tillstånd som kallas selektiv mutism, vilket innebär att barnet kan prata i vissa sammanhang, men inte i andra.

Ofta pratar barnen obehindrat i hemmet, men väldigt lite, väldigt tyst eller inte alls på förskolan. Däremot är de ofta skickliga på att göra sig förstådda på andra sätt, som att peka, visa, gestikulera eller skaka på huvudet.

Vissa barn som är tysta uppfyller inte kriterierna för diagnosen selektiv mutism, men behöver ändå stöd utifrån sina specifika behov.

Underlätta och skapa broar Att ett barn pratar hemma men inte på förskolan kan skapa stor frustration hos pedagogerna, och då är det viktigt att ha is i magen. Att försöka pressa barnet att prata leder bara till större låsningar. I stället handlar det om att underlätta och inkludera.

Exempel Frida är fyra år och pratar sällan på förskolan. Hon pratar ibland med sina bästa kompisar i leken. Ibland pratar hon även med andra barn i lek, men hon pratar t.ex. aldrig i samlingen.

I dag är det måndag och Fridas pappa lämnar på förskolan. Nina som är pedagog möter Frida i hallen. Hon sätter sig på huk och frågar Frida vad hon gjort i helgen.

Det är tyst en kort stund och sedan svarar pappan: – Vi var i skogen i går. Och vi grillade korv.

– Oj, säger Nina och tittar på Frida, gjorde ni det, vad kul!

Frida tittar ner i golvet. Nina pekar på Fridas ryggsäck och frågar om hon hade med sig den i skogen. Frida gör en nästan omärklig rörelse med huvudet, en pytteliten skakning.

– Hade du inte med dig väskan? undrar Nina. Men i dag har du med den. Har du något i den?

Nina och pappa har tidigare kommit överens om att Frida kan ha med sig någon leksak hemifrån eftersom det kan underlätta för henne.

Frida tittar på Nina och nickar, tydligare den här gången. Nina och Frida hjälps åt att öppna ryggsäcken och

18

Nina tittar upp på Frida och säger med överraskad min: – Titta! Är det en nalle?

Frida nickar igen. Nina frågar vad den heter.

– Pelle, viskar Frida.

– Jaha, Pelle, vilket fint namn. Vet du, Frida, ska vi säga hejdå till pappa och ta med oss Pelle och gå in till frukosten?

Frida nickar igen, kramar pappa hejdå, och följer med in på avdelningen. Vid frukosten frågar Nina om Frida vill ha ost eller skinka på sin smörgås, och Frida pekar på osten.

Kommentar till exemplet Nina accepterar att Frida använder huvudrörelser och pekningar som sätt att kommunicera. Hon hanterar pappans svar som om det kom från Frida, och fortsätter

Detta är en artikel från

”

Barn som inte pratar kan vara väldigt skickliga på att göra sig förstådda genom att peka, visa, gestikulera, nicka eller skaka på huvudet.

att prata till henne. Hon gör heller ingen stor sak av att Frida yttrar sig när det väl sker, utan låter det passera som något naturligt. På så sätt avdramatiseras pratandet.

Genom att pappan informerar Nina om vad familjen gjort under helgen kan Frida lättare inkluderas i samtal till exempel vid matbordet senare under dagen. Att få ta med sig en leksak eller ett föremål hemifrån kan fungera som en bro mellan den miljö där barnet pratar och den tysta miljön, och på så sätt hjälpa barnet att tala.

Kartlägg platser, personer och aktiviteter För att hjälpa ett barn som inte pratar kan ett första steg vara att kartlägga hur olika platser, personer och aktiviteter fungerar för barnet.

Artikeln fortsätter på nästa sida

19

Detta är en artikel från

”

Ett tyst barn har ofta någon aktivitet som tidigare har gjort barnet mer benäget att prata, och då är det sannolikt att den sidan kan lockas fram igen av samma aktivitet.

Platser Förskolan kan vara en skrämmande plats för blyga och försiktiga barn. Då kan den höga stressnivån göra att talet låser sig. Ibland trivs barnet ändå på förskolan, deltar i lekar och har roligt med kompisar.

Men ibland kan barnet vara mycket motvilligt när det lämnas och tillbakadraget under dagen.

När barnet väl är på förskolan kan det också vara stor skillnad mellan olika situationer. Hen kanske pratar ute på gården men inte inomhus, och ibland har barnet lättare att prata utanför förskolans område, som på utflykter.

Personer Det vanligaste är att tysta barn i större utsträckning pratar med andra barn än med pedagoger. Det handlar mycket sällan om pedagogen som person, utan om ett mönster som etableras där barnet får en praträdsla i relation till en person som representerar förskolan. Ibland kan barnet prata med en vikarie eller någon annan relativt okänd person, eftersom denna inte är en del av mönstret med praträdsla.

Aktiviteter En annan viktig del av kartläggningen är att hitta de aktiviteter som barnet upplever som lustfyllda, så att hen kan släppa fokus på sig själv och sin tystnad.

Det kan handla om skapande, dans, lek, pyssel, musik, dockteater eller något annat som barnet blir uppslukat av. Då kan det kanske komma något ord eller ett skratt ur barnets mun.

Ett tyst barn har ofta någon aktivitet som tidigare har gjort barnet mer benäget att prata, och då är det sannolikt att den sidan kan lockas fram igen av samma aktivitet

”

att pedagoger och/eller barn från förskolan besöker barnet hemma eller träffar barnet i en annan miljö, som en lekpark.

Men det är inte alls säkert att detta ger resultat direkt. Det kan behöva få vara en stegvis process, så att det inte blir för stora krav på en gång.

Viktigt att söka stöd

Selektiv mutism är en relativt ovanlig diagnos. De flesta siffror visar att mindre än två procent drabbas.

Det är vanligare hos flerspråkiga barn och hos barn som samtidigt har någon annan form av språklig funktionsnedsättning.

Barn med selektiv mutism behöver behandling av psykolog eller logoped, och barnhälsovården kan lotsa familjen till rätt instans. Det är viktigt att insatser sätts in tidigt, så att barnet inte fastnar i sin tystnad och går miste om sociala kontakter, lek och lärande.

Förskolepersonalen kan i sin tur behöva stöd i bemötandet av barnet från specialpedagog, logoped eller psykolog som är knuten till förskolan.

Diskussionsfrågor • Har något barn på förskolan problem av den typ som artikeln tar upp?

• Hur skapar vi möjligheter för barnet att kommunicera utan krav på att prata?

• Hur bemöter vi vuxna och barn som kommenterar barnets tystnad?

• På vilka platser, med vilka personer och i vilka aktiviteter fungerar det bäst för barnet? Vilka är svårast?

• Behöver vi stöd från specialpedagog, logoped eller psykolog?

Inkludera utan att ställa krav När kartläggningen är klar kan ni börja blanda platser och personer, så att exempelvis föräldrar besöker förskolan och deltar i någon aktivitet, eller

KARIN ÖSTERLUND

Karin Österlund är leg. psykolog och arbetar inom förskolan i Malmö stad.

20

Ett barn i affekt är oftast inte mottagligt för att lära nytt eller lära om.

NÄRING FÖR NYFIKNA

Det är inte bara barnen som ska växa. För att vägleda barnen rätt, behöver du och din personal också utvecklas.

Välkommen till Förskoleforum – Sveriges största kompetensutvecklings-forum för all personal på förskolan, där ni kan ta del av forskning, idéer och inspiration precis när ni behöver det – snabbt och enkelt.

• Lättillgänglig kompetensutveckling • Daglig uppdatering • Vetenskaplig & beprövad erfarenhet • Praktiska verktyg och nya idéer • Personligt anpassat

”

Vi abonnerar på Förskoleforum och är otrolig nöjda med det. Alla artiklar och reportage är lättlästa och anpassade för mobila enheter som läsplatta. Varje vecka belyses olika teman som knyter an till pedagogernas uppdrag och arbete i förskolan, vilket ger verksamhetsnära kompetensutveckling.

Förskoleforum innehåller intressanta artiklar, inspiration samt diskussionsfrågor.

Ali Niknejadpour Rektor Göteborgs Stad, Västra Angered

Genom ett avtal får en grupp förskolor, till exempel en kommun eller stadsdel, tillgång till Förskoleforum till ett förmånligt pris.

Kontakta mig så berättar jag mer.

Liselott Svensson Kundansvarig för Förskoleforum 046-31 21 94 liselott.svensson@studentlitteratur.se

Kalendrar Gör det lättare att planera din verksamhet med vårt sortiment av planeringsverktyg för skolor, förskolor och fritidshem. Läs mer på: https://www.studentlitteratur.se/planeringsverktyg

Kalender för förskolan Kalender för förskolan är ett omtyckt planeringshjälpmedel inom barnomsorgen och används både i förskola, fritidshem och skola.

Formatet, 17 x 24 cm, med ett uppslag per vecka erbjuder gott om utrymme för översiktlig planering, anteckningar och dokumentation och är ett utmärkt underlag vid till exempel föräldraträffar.

I övrigt finns utrymme för lättöverskådlig vecko­ planering, årsplanering, närvaro och anteckningar.

Kalendern har ett stadigt skyddsomslag av transparent plast. Antalet sidor är 224 och i slutet finns även två praktiska plastfickor.

224 s | 2020 | Art.nr 40689 | ISBN 9789144139180 | 76 kr

22

Veckoplanering 2020/2021 Nyhet! Den populära veckoöversikten finns nu i en daterad utgåva för ökad tydlighet.

Veckoplanering är framtagen för att hängas på väggen och användas till gemensam planering och lättillgänglig kommunikation om veckan med både föräldrar och personal.

Kalendern sträcker sig från vecka 25 2020 till vecka 35 2021. Veckodagarna står kolumnvis.

Format: 30 x 40 cm.

64 s | 2020 | Art.nr 39833 | ISBN 9789144139265 | 85 kr

Veckoplanering Väggkalendern Veckoplanering i A3-format (30 x 40 cm) ger överskådlighet i vardagen. Måndag - fredag står i centrum med gott om noteringsutrymme. Ett avgränsande tonat fält öppnar för en tydlig struktur av varje dag. Veckoplanering är spiralbunden och täcker 52 veckor.

52 s | Art.nr 40698 | ISBN 9789144136349 | 62 kr

Terminsplanering Framtagen för en gemensam planering ger väggplanschen Terminsplanering en översikt över en termin för hela arbetslaget. Med noteringsutrymme för varje dag finns goda förutsättningar att skapa en överskådlighet över hösten och våren.

Planschen har 26 veckor per sida och den är tryckt på ett kraftigt papper. Formatet är 70 x 100 cm.

2 s | Art.nr 40700 | ISBN 9789144138466 | 40 kr

Läsårsplanering 2020/2021 Läsårsplaneringen har väggplanschformatet 70 x 100 cm och ger därmed överskådlighet till hela det kommande läsåret. Läsårsplaneringen sträcker sig från 1 juli 2020 till och med 30 juni 2021. Samtliga allmänna helg- och flaggdagar finns markerade och precis som Terminsplaneringen är planschen tryckt på ett kraftigare papper.

1 s | 2020 | Art.nr 40702 | ISBN 9789144139203 | 45 kr

23

Nyheter Vi strävar efter att vårt utbud inom kompetensutveckling ständigt ska svara mot aktuella behov och därför ut­vecklas vårt erbjudande kontinuerligt. Här hittar du som är personal i förskolan vår senaste utgivning och nya seminarier inom en bred spännvidd av ämnen.

24

MARIA GRAHN-FARLEY

Barnkonventionen - En kommentar År 2020 blir FN:s konvention för barnets rättigheter, ”Barnkonventionen”, svensk lag.

Det är första gången som riksdagen har bestämt sig för att inkorporera en av FN:s konventioner för mänskliga rättigheter i svensk rätt. Detta är en utmaning för både domstolar och myndigheter – ingen vet idag hur man kommer att tolka konventionens artiklar i det enskilda fallet. Barnkonventionen saknar helt domstolspraxis eftersom den till skillnad från Europakonventionen inte har någon domstol. Lagstiftaren har lämnat det till rättstillämparen att avgöra den exakta tolkningen av varje artikel i konventionen.

Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling 1989. I den här boken presenteras en detaljerad rättsdogmatisk analys av varje artikel. Boken är omistlig för den som ska tillämpa barnkonventionen i svensk rätt under de kommande åren.

264 s | 2019 | Art.nr 40213 | ISBN 9789144129723 | 258 kr

HELENE ROSLUND

Förskolan Uppdrag och juridik Boken beskriver övergripande förskolans uppdrag. Den vill också ge en bred bild av den juridik som omger förskolan. Skollagen och läroplanen är i fokus men även andra författningar uppmärksammas såsom socialtjänstlagen, diskrimineringslagen och offentlighets- och sekretesslagen. Boken fungerar även som uppslagsbok. Den ger svar på frågor som: Kan man mäta en förskolas kvalitet? Får tystnadsplikten någonsin brytas? Kan tvååringar kränka varandra?

334 s | 2019 | Art.nr 39748 | ISBN 9789144121864 | 270 kr

PER DAHLBECK RED.

Relationell pedagogik – i teori och praktik i förskolan Hur uppstår relationer och hur formas de? Vilken roll kan en pedagog och en förskoleverksamhet spela för att ge barn möjlighet att skapa varaktiga relationer som kan växa och utvecklas? I boken får vi ta del av exempel på inte bara olika sorters relationer, utan också på hur miljö, material samt pedagogers närvaro och förhållningssätt spelar roll för de relationer som barn ¬ingår i. Förskolan är en av de första samhällsinstitutioner som barn möter.

128 s | 2019 | Art.nr 39433 | ISBN 9789144116174 | 245 kr

ELISABETH LUNDSTRÖM

Att förstå föräldrar – till barn med funktionsnedsättning Varför just jag? Varför just vårt barn? Det nya föräldraskapet präglas av utmaningar men också av glädje. Pedagoger kan i mötet med barn och föräldrar ha en betydande roll. ¬I boken diskuteras hur de kan vara med och skapa delaktighet, samtala med både barn och föräldrar, hålla ett öga på syskon, samarbeta med habiliteringen och förhålla sig till träningsinsatser samt möta sorg och egna existentiella frågor. Boken vänder sig till pedagoger och andra inom skola och omsorg.

160 s | 2019 | Art. nr. 39902 | ISBN 9789144125480 | 245 kr

NY UPPLAGA STAFFAN OLSSON

Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola Tystnadsplikt och sekretess är inga enkla frågor att hantera i förskola och skola. Vad får personalen säga och lämna ut, till exempel till polis eller i samverkan med socialnämnden?

Vad säger lagarna och när styr etik och moral? I denna sjunde upplaga behandlas den nya dataskyddsförordningen, GDPR, i ett skolperspektiv. Dessutom beskrivs en ny tvingande och sekretessbrytande bestämmelse som kräver att en skola till den mot­tagande skolenheten eller skolformen ska överlämna sådana uppgifter som behövs för att underlätta övergången för en elev. Denna skollagsparagraf öppnar dörrar som tidigare varit stängda för samverkan mellan bland annat kommunala och fristående skolor.

288 s | 2019 | Art.nr 7788-07 | ISBN 9789144132266 | 292 kr

HÅKAN HYDÉN & THERESE HYDÉN

Rättsregler En introduktion till juridiken Rättsregler är en uppskattad grundbok som ger enkla och tydliga förklaringar kring juridisk metod och beslutsfattande. I boken behandlas hörnpelarna i den demokratiska rättsstaten: maktdelningen och de grundläggande principerna för rättskipning, förvaltning och kontroll, ur ett juridiskt perspektiv. Författarna ger en översikt av rättssystemets uppbyggnad och indelning, där de framhåller särdragen i olika typer av rättsregler samt går igenom lagtolkningsmetoder och beskriver hur man hittar i olika rättskällor.

188 s | 2019 | Art.nr 1435 | ISBN 9789144131061 | 270 kr

GÖSTA ALFVÉN (RED.)

Barn och psykosomatik – förståelse och bemötande Negativ stress är vanlig i samhället, i skolan, i familjen och hos individen. Barn och psykosomatik ger en bred och aktuell bild av orsaker till negativ stress, hur den yttrar sig och hur vi kan förstå vad som händer i kropp och själ. Det som med ett ord kallas för psykosomatik. Boken ger också en bred bild av hur den negativa stressen yttrar sig i den kliniska vardagen på mottagningar i sjukvården.

284 s | 2019 | Art.nr 37906 | ISBN 9789144125220 | 365 kr

Nyheter

AGNETA BLOHM

VFU-handledning i förskolan och barns anknytning Att handleda förskollärarstudenter är ett viktigt och komplext uppdrag. Att möta olika studenter och följa och leda dem i deras professionsutveckling kräver stor kompetens och goda organisatoriska förutsättningar. I boken finns många konkreta exempel på VFU-handledningens betydelse för studentens lärande. Studenten får, med hjälp av VFU-handledaren, under den verksamhetsförlagda utbildningen tillfälle att knyta ihop teori och praktik.

200 s | 2019 | Art.nr 39907 | ISBN 9789144125541 | 222 kr

CAMILLA BLOMQVIST

För vems bästa?

Samarbete mellan människobehandlande organisationer Boken tar upp vilka ärenden som kräver samarbete mellan organisationer, hur arbetet kan se ut och vad det kan leda till.

Eftersom organisationerna har delvis skilda ansvarsområden och uppdrag och styrs av olika lagstiftningar handlar det ofta om komplexa ärenden. Därför är det viktigt att säkerställa att de som arbetar professionellt känner att de har stöd i arbetet – både inom organisationen och från andra parter.

112 s | 2019 | Art.nr 39770 | ISBN 9789144122267 | 182 kr

26

MICKE HERMANSSON & MARIA HEIMER

Grej of the day förskola Grej of the Day är en populär metod som väcker barns nyfikenhet på kunskap. I detta läromedel har vi bearbetat metoden för förskolan och valt ut 25 grejer som vi tycker är intressanta att undervisa om, alla förankrade i förskolans läroplan.Till varje grej finns ett rikt bildmaterial till både ledtrådarna och faktatexterna.

140 s | 2020 | Art.nr 40824 | ISBN 9789144137193 | 345 kr

EVA-LOTTA HEIDE

Bättre samspel med socialt bildstöd Handbok för förskola och skola Större kunskap, bredare förståelse och fler verktyg hos de vuxna som träffar barnen varje dag optimerar möjligheterna för barnen att lyckas i sitt samspel. I boken introducerar författaren begreppet socialt bildstöd som ett samlingsnamn för visuella verktyg vilka i kombination med samtal på metanivå synliggör och förklarar sociala situationer för barnen. Genom socialt bildstöd får barnen en helhetsbild av det sociala sammanhanget och strategier för att utveckla sin förståelse av de osyn­liga samspelsreglerna och sin förmåga att inta andras perspektiv.

120 s | 2019 | Art.nr 40705 | ISBN 9789144136189 | 242 kr

GUNILLA NISS & ANNA-KARIN SÖDERSTRÖM

Trygg och lärande förskola De yngsta barnen och den viktiga vardagen Det är i vardagen som pedagogerna skapar förutsättningar för utbildning och undervisning och läroplanens olika delar kan på så sätt tillämpas på ett naturligt sätt.

Pedagogernas medvetenhet om sitt uppdrag och om de yngsta barnens förmågor och nyfikenhet skapar förutsättningar för en trygg, rolig och lärorik start i förskolan.

Författarna beskriver och ger konkreta exempel på hur utbildningen kan anpassas efter de yngsta barnen.

152 s | 2020 | Art.nr 40940 | ISBN 9789144138022 | 230 kr

ELLA COSMOVICI IDSØE & PÅL ROLAND

Kränkande beteende i förskolan – Förstå, förebygga och hantera Upprepande kränkningar och kränkande beteende förekommer redan i förskolan. I den här boken ges praktiska exempel på vad som kan utgöra kränkande beteende i förskoleålder, vilka uttryck detta kan ta sig i barngruppen och hur upprepade kränkningar kan utvecklas över tid. I boken ges också förslag på förebyggande strategier samt konkreta tips på hur man identifierar och arbetar för att motverka oönskat negativt beteende i barngruppen. Översättare: Susanne Uhler 130 s | 2019 | Art.nr 40177 | ISBN 9789144129105 | 187 kr

27

MARCUS HERZ & THOMAS JOHANSSON

Det professionella mötet En grundbok Boken ger en bred översikt över de vanligaste formerna av samtal och möten som sker i professionsyrken. Genom att börja i socialpsykologin och sedan successivt gå i riktning mot samtalets filosofiska och psykologiska domäner, får vi en bredare förståelse för samtalets vidare sociala och kulturella sammanhang. Denna upplaga har utökats med teorier och tankar om vad som kan utgöra ”det goda mötet” samt med diskussioner om det digitala professionella mötet.

164 s | 2019 | Art.nr 38878 | ISBN 9789144128993 | 235 kr

THERESA SCHILHAB & BO LINDVALL

Naturligt lärande

Nyheter

– kunskap i teori och praktik Boken innehåller många verklighetsnära exempel på utomhuspedagogik och erfarenhetsbaserat lärande, men ger också en teoretisk bakgrund till naturligt lärande utifrån forskning i framför allt kognitions- och neurovetenskap. Boken vänder sig till lärarstudenter och politiker samt lärare och övrig personal i förskola och skola, skolledare och föräldrar. Översättare: Annika Claesdotter 136 s | 2019 | Art.nr 39960 | ISBN 9789144126524 | 152 kr

OLOF FASTÉN (RED.)

Utomhuspedagogik Lärmiljö, närmiljö och det utvidgade klassrummet Denna antologi med bidrag från forskare och lärare verksamma i grundskola och på universitet redovisar olika perspektiv på och möjligheter med utomhuspedagogik.

Lärande och särskilt upplevelsebaserat lärande, lärmiljöer och villkor för barndom är innehåll som återkommer i flera av bokens kapitel. Läsaren får även ta del av kapitel som behandlar: lärmiljöer för att utveckla det kulturella minnet, utomhuspedagogikens teoretiska bakgrund, villkor för barns naturkontakt i den segregerade staden, miljö och hälsoaspekter på barns utevistelse, var går gränsen för vad som är utomhus.

208 s | 2019 | Art.nr 39736 | ISBN 9789144121581 | 269 kr

MARIE BENDROTH KARLSSON & ULRIKA MAJS

Alla kan skapa Levande Verkstad – en inkluderande bildpedagogik Levande Verkstads pedagogiska idé är ett kreativt och inkluderande arbetssätt, med gruppen och det reflekterande samtalet som en tillgång i arbetet med att synliggöra mångfald och ge inspiration. I boken ger de en rad praktiska exempel på aktiviteter med lera, färg, textil, trä och återbruksmaterial. Här finns också exempel på hur man kan arbeta med ord och bild. Författarna knyter denna pedagogiska idé till konstnär liga och teoretiska tankegångar.

128 s | 2020 | Art.nr 40352 | ISBN 9789144132891 | 233 kr

28

I ropet Förskolan är i ständig utveckling och nya angelägna frågor dyker upp på verksamhetens agenda. Här hittar du ett urval av högaktuella utbildningar och böcker för din kompetensutveckling grundade på aktuell forskning förmedlat på ett inspirerande och verksamhetsnära sätt.

29

Barnkonventionen blir svensk lag – så påverkas vi Snart händer det som många väntat på: 1 januari 2020 blir barnkonventionen likställd med annan svensk lagstiftning. Vad innebär det rent praktiskt och hur påverkar det alla som arbetar med barn i förskolan och skolan? Barnrättsjuristen Marie Lundin Karphammar reder ut begreppen.

Redan 2010 antogs en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige som ett led i att närma sig principerna i barnkonventionen. Behövs det verkligen ytterligare lagstiftning? Marie Lundin Karphammar är barnrättsjurist, utvecklingsledare i Simrishamns kommun och författare till boken Implementering av barnkonventionen – med hjärta och hjärna. Hon förklarar: — Många barn mår dåligt idag för att de inte känner sig viktiga och värdefulla. I och med att barnkonventionen blir lag blir vi vuxna skyldiga att se barn som kompetenta individer och hjälpa dem att göra sitt sammanhang begripligt.

30

Det är egentligen hela syftet med att göra barnkonventionen till svensk lag: att stärka barnens rättigheter och se dem som kompetenta individer med rätt till inflytande, menar Lundin Karphammar.

— Och delaktigheten är en rättighet, inte en skyldighet.

Ibland behöver barnen skyddas — men de ska då även skyddas i sin delaktighet. Om deras åsikter inte tas in eller beaktas, ska de få veta varför.

Så vad är det exakt som man förväntas göra annorlunda från 2020?

— Dels krävs det att varje skola och kommun utbildar sig om vad barnkonventionen innebär och sedan behövs en flerårig handlingsplan för implementering, inklusive pedagogiska verktyg. När vi gör förändringar för barn i förskolan och skolan ska vi göra en barnkonsekvensanalys, en prövning av barnets bästa. I klassrummen ska vi

MARIE LUNDIN KARPHAMMAR Marie Lundin Karphammar är barnrättsjurist med lång erfarenhet av att utbilda och använda barnkonventionen i kommunal verksamhet. Hon har bland annat arbetat som socialsekreterare, skolkurator, lokal barnombudsman, utbildare och enhetschef på en barn- och utbildningsförvaltning.

Nu arbetar hon som utvecklingsledare och barnrättsjurist på barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun.

”

2020 sätter vi i Sverige ner foten och vi ska visa hela världen att vi gör det.

involvera barnen, fråga om deras åsikt och återkoppla kring deras delaktighet.

Eftersom alla organisationer behöver utveckla olika saker bör det finnas specialister som kan införliva barnrättsfrågorna i det systematiska kvalitetsarbetet.

— I Simrishamn har vi ett barnrättsteam, barnrättsgrupper och en inflytandegrupp som lyssnar in elevers synpunkter. Alla som arbetar med barn bör också utvärdera hur de arbetar och göra barnbokslut varje år. Frågan om barns delaktighet i samhället måste hanteras och byggas in i systemet. För att klara det här behöver vi reflektera och diskutera med varandra — och för det måste vi skapa forum för reflektion.

Överlag tycker hon att det är på tiden att barnkonventionen blir lag. Hon tror att det kommer att påverka hur vi ser på barn i framtiden.

— Man kommer nog att ta barn på allvar i större utsträckning. Domstolarna kommer att skapa rättspraxis och tillsynsmyndigheterna är skyldiga att se efter hur lagarna efterlevs.

Hennes egen bok och de utbildningar hon håller fungerar som ett bidrag i den processen.

— Vi klarar inte det här utan att dela erfarenheter med varandra.

Den största förändringen i och med lagändringen menar hon ändå handlar om själva synen på barn.

— Vi förflyttar oss nu och vi är redo. Vi ska bli ännu bättre på vår barnsyn. Att barnkonventionen blir lag betyder att vi är beredda att jobba för den. 2020 sätter vi i Sverige ner foten och vi ska visa hela världen att vi gör det.

31

32

I ropet

MARIE LUNDIN KARPHAMMAR Marie Lundin Karphammar är barnrättsjurist med lång erfarenhet av att utbilda och använda barnkonventionen i kommunal verksamhet. Hon har bland annat arbetat som socialsekreterare, skolkurator, lokal barnombudsman, utbildare och enhetschef på en barn- och utbildningsförvaltning. Nu arbetar hon som utvecklingsledare och barnrättsjurist på barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun.

Barnkonventionen Boka i förskolan på webben Barnkonventionen är från 1 januari 2020 en del av svensk lag. För att det ska få betydelse behöver verksamma inom alla skolformer för barn och ungdomar förbättra sin kompetens inom området. Vad innebär egentligen lagtexten och vilka konsekvenser bör den få? Marie Lundin Karphammar, barnrättsjurist, varvar teori med värme och humor om vad barnkonventionen innebär i det dagliga arbetet i förskolans verksamhet.

Innehåll: • Barnkonventionens bakgrund och ställning fr.o.m. 2020-01-01. Vad blir skillnaden i förskoMålgrupp: Personal inom förskola, grundskola, gymnasium, hela utbildningsförvaltningar och socialtjänst.

Genomförande: Heldag med föreläsning och workshop

lans verksamheter?

• Barnkonventionens innehåll.

• Barnkonventionens grundprinciper och barnsyn.

• Barnkonventionen i förhållande till svensk lagstiftning, läroplan och innebörder i barnkonventionens barnsyn i det praktiska arbetet med barn i förskolan.

• Mål med en rättighetsbaserad förskola.

• Implementering av ett rättighetsbaserat arbete i förskolans verksamhet.

studentlitteratur.se /utbildning

Tid & plats Lund

2020-01-13, 09.00–16.00

I utbildningen ingår boken Implementering av barnkonventionen – med hjärta och hjärna.

Göteborg

2020-03-13, 09.00–16.00

Stockholm

Mål: Målet med utbildningen är att deltagarna får en övergripande kunskap om barnkonventionen och vad det innebär att implementera barnkonventionen i den egna verksamheten.

2020-04-20, 09.00–16.00 Boka-tidigt-pris:

2090 kr exkl. moms

MARIE LUNDIN KARPHAMMAR

Implementering av barnkonventionen – med hjärta och hjärna Läsaren får en helhetsbild och en förståelse för hur barnkonventionen kan användas och implementeras i praktiken i syfte att stärka barnets rättigheter. Intentionen med att implementera barnkonventionen är främst att få verksamheterna att utgå från en gemensam barnsyn och ett värdegrundsbaserat synsätt i allt arbete som rör barn och unga direkt eller indirekt. Boken vänder sig till alla som ska eller redan arbetar direkt eller indirekt med barn i kommunal verksamhet.

168 s | 2019 | Art.nr 39678 | ISBN 9789144120683 | 245 kr

33

34

I ropet

NICLAS FOHLIN, LISA FOHLIN & JENNIE WILSON Jennie Wilson är legitimerad grundskollärare F–6. Hon har sedan studietiden lagt stort fokus på samarbete och elevaktivitet för ett fördjupat lärande. Niclas Fohlin är förskollärare, grundskolelärare F–9 och specialpedagog med många års erfarenhet av kooperativt lärande. Lisa Fohlin är förskollärare. Hon är för närvarande doktorand vid Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet. Tillsammans föreläser de om kooperativt lärande runt om i hela Sverige.

Kooperativt lärande Boka i förskolan på webben studentlitteratur.se /utbildning

Kooperativt lärande har visat sig ge förskolegrupper där barnen mår bra, samarbetar och leker mer med varandra än i andra grupper. Utbildningen presenterar hur kooperativt lärande kan användas i förskolan.

Vi går igenom lekstrukturer och konkreta tips för att öva samarbete mellan barnen.

Teori och praktik presenteras i en helhet: kortare föreläsningsdelar följt av diskussioner och praktiskt utforskande. Deltagarna får med sig flera nyckelstrategier för att prova kooperativt lärande i sin verksamhet redan nästa dag.

Målgrupp: Personal i förskola och förskoleklass.

Tid & plats

Genomförande: Seminarium halvdag.

Göteborg

Mål: Seminariet syftar till att ge personal i förskolan och förskoleklass verktyg för att börja använda kooperativt lärande i sina verksamheter.

Malmö

2020-02-03, 17.30–20.30 2020-03-04, 17.30–20.30

Stockholm

2020-03-09, 17.30–20.30 Boka-tidigt-pris:

555 kr exkl. moms

LISA FOHLIN, NICLAS FOHLIN & JENNIE WILSON

Kooperativt lärande för förskola och skolans första år – Lärande och utveckling genom samarbete Kooperativt lärande i förskolan stimulerar barns nyfikenhet och lust att lära i en social gemenskap.

Författarna tar upp det rationella ledarskapet i praktiken och hur man kan arbeta utifrån samarbete mellan barn. De ger praktiska tips på hur ett demokratiskt, språkutvecklande och kooperativt lärande kan struktureras i olika situationer och aktiviteter.

160 s | 2020 | Art.nr 40461 | ISBN 9789144133942 | 241 kr

35

Försäljningsvillkor Nedanstående är utdrag ur våra försäljningsvillkor. Kontakta oss för fullständiga villkor.

Böcker

Som privatperson handlar du direkt på vår webb och betalar då antingen direkt med kort (Visa eller Mastercard) eller via faktura från Klarna.

Utbildningar & Förskoleforum

BESTÄLLNINGAR Aktuellt sortiment finns också att beställa på studentlitteratur.se Beställningar tas också emot på telefon 046-31 21 00 och via e-post kundservice@studentlitteratur.se PRISER De angivna priserna gäller från och med katalogens utgivningsdatum och tills­vidare. Förlaget reserverar sig för prisändringar samt eventuella tryckfel.

FRAKT Frakten betalas alltid av köparen.

BETALNINGSVILLKOR Som skola/organisation handlar du normalt mot faktura.

Fakturor ska betalas inom 30 dagar, därefter debiteras dröjsmålsränta. Vi förbehåller oss rätten till kreditbegränsningar.

ANMÄLNING TILL SEMINARIUM Anmälningar till seminarier görs via vår webb studentlitteratur.se eller genom att kontakta utbildningsrådgivare Robert Jensen.

En anmälan till våra seminarier är bindande men inte personlig. Vid förhinder kan plats överlåtas till en kollega. Återbetalning av seminarieavgiften sker endast om seminariet måste ställas in. Biljetter till seminariet skickas via e-post cirka två veckor före seminariet.

FÖRSKOLEFORUM Förskoleforum är Sveriges största kompetensutvecklingsforum för dig inom förskolan. Kontakta Förskoleforums kundansvarig för att teckna ett förmånligt avtal.

PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL Studentlitteratur erbjuder personuppgiftsbiträdesavtal åt organisationer, såsom skolor, kommuner och förvaltningar, för vars räkning Studentlitteratur behandlar personuppgifter, exempelvis i samband med skolors användning av våra digitala läromedel. Vänd er till Studentlitteraturs kundservice för vidare frågor.

Kontakta oss VI SVARAR PÅ FRÅGOR OM VÅRA BÖCKER, UTBILDNINGAR OCH FÖRSKOLEFORUM

Leif Lundgren Utbildningsrådgivare 046-31 23 23 leif.lundgren@studentlitteratur.se

36

Anton Stifors Utbildningsrådgivare 046-31 23 69 anton.stifors@studentlitteratur.se

Robert Jensen Utbildningsrådgivare 046-31 23 24 robert.jensen@studentlitteratur.se

Liselott Svensson Kundansvarig Förskoleforum 046-31 21 94 liselott.svensson@studentlitteratur.se

Kan du redan allt?

FÜlj oss – vi uppdaterar dig inom kompetensutveckling studentlitteratur.se /nyhetsbrev

39954

För dig som förskollärare erbjuder vi seminarier, böcker och förskoleforum.se som både utvecklar och inspirerar. Våra produkter grundar sig på aktuell forskning, förmedlad på ett verksamhetsnära sätt.

Här möts vardag och vetenskap.

Hela vårt kompetensutvecklingserbjudande hittar du på studentlitteratur.se/utbildning

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 Lund 046-31 20 00

Kundservice 046-31 21 00

studentlitteratur.se

kundservice@studentlitteratur.se