Om sanningen ska fram med

Om sanningen ska fram med Eric

Amarillo

F.d. popartisten om sin sjukdom, sitt uppvaknande och om läkande frekvenser

Några kända svenskar blev tack vare sin talang stora namn. Michael Nykvist, Bjendjelloul och

Avicii fick leva ett innehållsrikt men tidsmässigt kort liv. Jag har funderat mycket kring varför.

Min slutsats landar gång på gång i det faktum att de har en gemensam nämnare - de har fått så mycket uppståndelse kring sig, dragits in i olika sammanhang, slitits åt olika håll, mellan managers, producenter och film eller skivbolag och har levt i ett ständigt virrvarr av energier, utan att någonsin låta vare sig kropp eller själ få den nödvändiga återhämtning den behöver.

Med få ord kan man lite enkelt uttryckt sammanfatta det med att allt för mycket energier i livet och en avsaknad av perioder av återhämtning börjar som en liten obalans som, om inget görs för att återställa balansen, sedan leder till sjukdom, och till sist död.

En artist som lyckades stoppa denna sjukdomscykel i tid, var popfenomenet Eric Amarillo. Vad är det då som gör att hans historia skiljer sig från de andras? Jo, när Eric berättar för mig, hemma i sin lilla röda stuga i Ljungskile, om hela sin långa hälsoresa, blir det snart tydligt hur den egna medvetenheten – där ett andligt uppvaknande som innefattar kopplingen mellan kropp och själ – varit nyckeln till tillfrisknandet. I Erics fall blev det så tydligt för honom att om han inte sadlade om sin livsstil så skulle den bli hans död.

På tidigt 2000-tal turnerade Eric runt världen med sitt band The Attic. Tillsammans med barndomsvännen Michael Feiner var de ofta på resande fot i Öststaterna där de hade blivit ett stort fenomen på pophimlen. Deras låt ”In your eyes” toppade listorna i både Moldavien och Ryssland. De komponerade även introt till Melodifestivalen. Han minns tiden med mycket blandade känslor. ”Jag hade så otroligt mycket energi. Trots att jag varje kväll partade med sprit och valium och bara sov tre timmar per natt var jag uppe nästa morgon och oberoende om jag var bakis eller ej gick jag och tränade på gym”.

Efter många år med en livsstil som bestod av festande, alkohol, tablettberoende och oregelbundna matvanor drabbades Eric av hemska magsmärtor. Hans ohälsosamma livsstil där han spenderade mer tid på nattklubbar än i sitt eget vardagsrum hade satt sina spår i kroppen. Till slut sade kroppen ifrån. ”Jag uppsökte sjukvård och fick utskrivet smärtstillande, främst Cytodon. Men jag överkonsumerade och till slut vägrade de skriva ut mer. Så då åkte jag till Thailand och köpte Anadoltabletter som var löjligt starka”.

Hur fruktansvärt beroendeframkallande tabletterna blev fick Eric sedan uppleva, på ett mycket smärtsamt vis. ”Jag kommer aldrig glömma de två veckor som följde efter att de tabletterna tog slut”. Han uppskattar att han hade gått på en explosiv cocktail av alkohol och anadoltabletter dagligen i två år innan chocken kom. ”Den avvänjningen innebar för mig `the dark night of the soul`. Jag fick möta alla demoner, både fysiskt och psykiskt under de följande två veckorna”. Eric spenderade två veckor

ensam på soffan i sitt vardagsrum där han spydde, kallsvettades, smärtade, svävade i delirium och levde under stark ångest om vartannat. ”Jag kunde inte äta utan ville bara dö”. Sakta men säkert släppte ändå deliriet och räddningen blev - musiken. Erics chock, både den psykiska och den fysiska, kunde sakta lösas upp med hjälp av hans viktigaste redskap - tonerna. ”Jag började skriva av mig. Det var faktiskt under en kväll då jag satt i väntrummet till akuten som jag skrev texten till ”Om sanningen ska fram”.

Magsmärtorna fortsatte att komma i skov av och till och ibland fick han fortsätta uppsöka hjälp, även efter avgiftningen. Men det var inte bara Eric Amarillo som låg i plågor under den sommar då hans låt toppade alla listor. Sommardängan ”Om sanningen ska fram, vill du ligga med mig då” plågade de flesta svenskar - då den spelades oavbrutet på radion - under hela sommaren 2012.

Vändpunkten kom sedan 2013 då Eric Amarillo fick erfara en nära-döden-upplevelse. Enligt en astrolog han hade uppsökt var detta året då han skulle dö. Men Eric trotsade sina demoner som ville se honom död. Livsglädjen och kärleken till musiken bodde ännu kvar och det fanns en stark längtan i hans själ att skapa mer. Men var det dags för Eric att välja en ny väg i livet och skapa en ny form av musik? Kanske kom just nära-döden upplevelsen som en skänk från ovan? ”Jag lämnade kroppen i hela sex timmar. Jag fick se allt. Rubbet. Jag åkte hela vägen ut. Jag fick mycket tid därute i den andra världen och fick se väldigt mycket, nästan allt, kändes det som. Efter det ägnade jag all min tid till att svara på frågan: vad var det jag såg? Att lägga ihop pusslet från denna upplevelse har tagit mig evigheter”. Det var en stark upplevelse, på gränsen till psykos, att ta in hela denna nya dimension. Hela Erics livsåskådning vändes upp och ner. Hade han vid denna tidpunkt uppsökt sjukvården hade han troligen hamnat i en tvångströja. Men inte heller offerkoftan passade på Eric Amarillo som ville veta mer.

Istället ledde upplevelsen till att Eric insåg att böckerna i hans bibliotek inte stämde med hans andliga resa. Så det blev till att bränna alla på ett bokbål och köpa nya. Mycket av dessa böcker bestod av de indiska vedaskrifterna, eddan eller böcker som härstammar från den indiska andliga traditionen. ”Jag ägnade de följande åren åt att bara läsa på. Jag har en stor kapacitet att ta in den andliga kunskapen. Men med det tempo som jag läste på… jag lyssnade samtidigt som jag läste. Föreläsningar gick i ett, samtidigt som jag läste flera ockulta böcker”. När sedan pengarna som rullat in från ”Om sanningen ska fram”-hiten året innan sinade, sålde Eric lägenheten i Hornstull och flyttade ut till Värmdö. Här fann han ett lugn i en stuga i skogen, i närheten av ett buddhistiskt kloster, och kunde där ostört fortsätta med de andliga studierna. ”Det var så fin energi där, och närheten till naturen ledde till att jag upplevde olika väsen i skogen. Jag kom i kontakt med en schaman som håller i ayuascaceremonier som guidade mig och vägledde mig otroligt mycket i den vilsenhet jag befann mig i”. Han var till stor hjälp vad gällde att få Eric att landa och fann ett nytt lugn och en trygghet i den nya värld han slungats in i. Via olika ceremonier kunde han få återuppleva den astrala dimensionen igen. Efter flera upplevelser blev den nya världen mindre skrämmande, och då kunde till slut demonerna släppa sitt tag om Erics väsen. ”Schamanens viktigaste roll var att få mig att inse att jag faktiskt inte var galen”. Han tvingade Eric (genom att sätta en pistol mot hans skalle) att svara på frågan: ”Vad är du rädd för?”. Det tvingade Eric att gå in i rädslan och utmana den. ”Han hjälpte mig att gå in i mina rädslor. Äntligen fick jag svaret på frågan: Varför är jag rädd? Efter det har jag insett hur mycket människor det senaste året varit blockerade. Går man runt och är rädd så ser man inte. Jag inser hur viktigt det här arbetet var. Vi som är vakna spelar en viktig roll nu, speciellt under coronapandemin”. Erics magsmärtor fick också komma upp i ljuset.

En viktig hjälp, och en verklig medicin, var när den medicinska cannabisen kom in i Erics liv. Av en bekant hade han blivit tipsad att testa cannabis mot smärtorna som fortfarande då kom i skov. I samband med det slutade han dricka alkohol och la om kosten. ”Det blev den verkliga medicinen. Det fungerade perfekt på smärtorna och var inte så mentalt. Jag sov bättre, fick mer aptit och blev lugnare. Jag började också då

ta hand om mig. Jag hade förstått hur heligt det här templet är”.

Strax efter det upptäckte man inom sjukvården att Eric hade en godartad cysta i magen. ”Det är en ganska stor sak att berätta för någon. Men läkaren kunde bara kortfattat och kallt konstatera: `du har en cysta stor som en tennisboll på din njure. Vi återkommer. Hejdå´”. Den dagen cyklade Eric hem från SÖS med en ihållande frågeställning: ”Jaha, ska jag dö nu?”. Läkarna erbjöd en kort tid senare en operation för att ta bort cystan. Men då hade Eric redan bestämt sig: han skulle aldrig mer besöka ett sjukhus. Han tackade nej till fortsatt sjukvård och bestämde sig istället för att han nu skulle läka sig själv. ”Jag har en vän som nyligen opererats för magcancer och som nu är dödssjuk. Han går på cellgifter. Jag vill inte kritisera läkarkåren. De gör en massa bra saker. Men det funkar inte för mig”.

I samband med sjukvårdens besked började Eric dosera med cannabis i läkande syfte. ”Den verkliga pandemin i världen är ju cancersjukdomen. Men att läka sig från cancer är inte svårt. Det går bara man bestämmer sig för att läka. Och det är cannabis som är grejen”.

Parallellt med medicinsk cannabis gjorde han även meditationer, andningsövningar, mentala övningar och kroppsövningar samt en egen blandning av Qi Gong och yogarörelser. Cystan försvann sakta men säkert.

Under den tiden insåg han även hur viktigt det var att börja arbeta med musiken i läkande syfte. Via sina spirituella resor fick han en direktkontakt uppåt som ledde till att han intuitivt började kanalisera ljud. ”Med tiden har jag övat upp den här färdigheten. Jag vet när jag är en kanal och när jag inte är det. Det blir numera väldigt tydligt för mig”. Eric kallar det själv för sfärernas musik. Det är ljud som finns omkring oss men som vi människor inte lyckas uppfatta i vårt eget medvetandetillstånd. ”Men det går att tappa in på dessa tillstånd. Vibrationerna där är helt perfekta. Allt jag gör är att plocka ner dem och översätta dem till musik så gott jag kan”. Och de som, liksom jag, varit med på en Sound healing med Eric Amarillo, kan nog förstå vad han menar när han säger att ”Det är musik som inte är som någon annan musik”. Man förs med ut på en andlig resa, till en plats långt bort där allt i universum bara består av vibrationer.

Drivkraften att vilja dela med sig av det Eric fick höra i den andliga dimensionen ledde till att han började med sina ljudceremonier där han erbjuder upplevelser för människor. Under en session når man det tillstånd där vi vilar i vårt djupaste stadium. Det är där läkningen sker. För Erics egen del var den en viktig del av hans egen läkande resa. Han bytte popen och de elektroniska ohälsosamma vibrationerna mot det läkande, harmoniska spektrat av toner. Ett språk som är en andlig kanal uppåt. ”Inom den indiska musiken, i bl.a. den sufiska traditionen, pratar de ett språk som jag fattar. Att vara musiker är att vara en kanal uppåt. Men vi har inte jobbat så på flera hundra år här i vår kultur”.

Inom de indiska traditionerna måste en musiker gå i lära minst tolv år för att bli en fullärd musicist. Här i Sverige är det fem års musikhögskola som gäller. Även om Eric var en talang på den kungliga musikhögskolan i Stockholm, är det relativt lite av det han lärde sig där som han nu får användning av. Det är snarare livets skola och hans inre andliga utveckling som spelat roll. ”Jag är ändå glad att jag spelat så pass mycket piano för annars hade jag inte kunnat översätta det jag hör”. Men om man leker med tanken att Eric Amarillo vore utbildad vid en indisk musikhögskola, vad hade han då kunnat åstadkomma? ”Det tekniska spelar en viss roll. Men jag tror mer att det är lugnet som spelar större roll. Har man spelat i så många år så kan man verkligen vara i stillhet. Då är inget svårt. Det bara flödar igenom”.

Den västerländska popkulturen – som var den tradition av musik Eric Amarillo tidigare tillhörde – har inget högre syfte med att existera, mer än att underhålla människor. De indiska mantran, eller Sound healings, kan däremot försätta oss i extas eller djupa stadier där vi på djupet läker. På så vis har den ett läkande syfte. ”Nu kan jag ibland tänka att även musiken jag gjorde tidigare gjort mig sjuk. Jag gick in så mycket i det jag gjorde. Och jag arbetade under ständig stress ifrån skivbolagen. Hela mitt liv har jag velat skapa vacker musik. Och jag tror verkligen att musik kan vara skadligt om man inte följer sitt hjärta”. Av Anna Böhlmark Se video med Eric på www.AlmaNova.eu