EX13 Katalog

Grafisk design och Kommunikations examensdagar

16 - 18 maj 2013.

LOuis De Geer. NorrkรถpinG.

ledare

Mycket händer på ett år. Speciellt om du går programmet Grafisk design och kommunika­ tion. Det tar tid att ta sig an den information och kunskap som krävs för att du ska få ta examen, mycket ska produceras, skrivas, korrigeras och lämnas in. Att kunna lite av allt är att kunna väldigt mycket. En student på GDK lär sig lite om allt, och lite till. Efter det rusar vi ivriga ut i branschen med en ryggsäck av information som ger oss en uppfattning om det mesta inom grafisk formgivning och kommunikation. På vilken arbetsplats vi än hamnar kommer vi att vara nya på jobbet, och det är inte den enklaste rollen att få. Tur då att vi under våra tre år hunnit lära oss en hel del samtidigt som vi skapat ett nätverk av både vänner och framtida kollegor.

Att engagera sig utanför studierna är tids­ krävande men samtidigt så fantastiskt roligt. Det är något som varenda GDK-student är bra på, och det gör att vi skapar vår egen lycka. Genom att ha egna intressen och bidra med våra person­ ligheter skapas ett omfång av talang, kunskap och vilja. Ett omfång som varenda arbetsgivare kommer kunna hitta en fördel i.

Arbetet med EX13 är ett exempel på ett student­ engagemang, vi har sedan november jobbat i en stor grupp mot målet att skapa fantastiska examensdagar för både studenter och företa­ gare. I år har vi fokuserat mycket på att få ut EX13 på arbetsmarknaden, och därför har vi valt en helt ny plats för aktiviteter och föreläsare.

Vi hoppas att det ska hjälpa studenterna att känna inspir­ ation samtidigt som vi välkomnar före­ tag­­­ arna in i universitetets värld. Som projektledare vill vi passa på att ge en stor eloge­ till vår arbetsgrupp, som heltids­ studier till­ trots har kunnat lägga ner så mycket av­ deras dedikation och förmåga på arbetet med examensdagarna. Det skulle inte blivit något utan er.

EX13-katalogen är uppbyggd på tre huvud­ sektioner för att visa vilken kvalitativ kom­petens GDK ger oss. Sektionerna presenterar olika projekt i kategorierna strategi, inter­ agera och visualisera. En del av katalogen berättar­om våra samarbetspartners och en inledande del ger över­ gripande information om GDK som utbildnings­ program.

Under EX13 kommer du som besökare få chansen att gå på hela fem intressanta och inspirerande föreläsningar, det kommer även finnas möjlighet att gå på både öppnings­ceremoni och After Work. På After Worken kommer du kunna nätverka och mingla med företagare och studenter.­Dessutom presenteras vinnaren av EX:cellent, vår alldeles egna reklamtävling. Är du student bör du verkligen ta på dig din finaste festblåsa och komma på examenssittningen som i år kommer hålla till på Louis de Geer, precis som hela EX13.

Nu är ett varmt välkommen på sin plats!

Johanna Stenbäck & Kristoffer Andersson

INTRO

GDK

KAPITEL

ETT

S. 06

S. 16

GDK

VISUALISERA

PROGRAMMET OCH EXAMENSKLASSEN

ATT UTTRYCKA EN VISION

TRE ÅR PÅ GDK Elinor Esberg från årets examensklass berättar om tiden på GDK

08

LITHANIAN, TEKNOLOGERNAS KÅRTIDNING Om matlayout, illustrationsinspiration men också begränsingen i att ha för mycket frihet

28

KAPITEL

KAPITEL

S. 34

S. 46

STRATEGI

INTERAGERA

MED HELHETEN I FOKUS

UTBYTEN FÖR FÖRBÄTTRAD KOMMUNIKATION

TVÅ

TRE

KINDERGARDEN GDKs egen reklambyrå

41

SPÄNNINGEN MELLAN POPULÄRMUSIK OCH LJUDKONST Projekt med utmaningen att illustrera ljud i bokform

52

GDK GRAFISK DESIGN OCH KOMMUNIKATION

Grafisk Design och Kommunikation är ett kandidat­ program på 180 hp som ges vid Linköpings Universitet på Campus­Norrköping.

Här utbildas bland annat blivande Art Directors,­grafiska formgivare, projektledare, webbutvecklare­ och kommunik­atörer.

Projekt i grupp är vanligt förkommande och målet är att få en realistisk bild av hur det kan se ut under ett arbete inom närings­livet, hur en grupp fungerar, hur man planerar arbetet och hur man går tillväga för att arbeta fram en idé till slutlig produkt.

Under tre år läser studenterna fler­ talet kurser inriktade på kommunikation och design – så som typografi & layout, marknads­ kommunikation, on-line produktion, förpackningsdesign, visuell­ retorik, digital bildhantering m.fl. Utöver det tillkommer kurser som immaterialrätt, företagse­ konomi, konstvetenskap, retorik och vetenskaplig metod.

Eftersom utbildningen ligger under både den tekniska och filosofiska­fakulteten så sker under­ visning och upplägg på olika tillvägagångssätt. I kurserna förekommer uppgifter av olika karak­ tär där du varvar teori med praktiska övningar. Även examinationerna inom de olika kurserna skiljer sig åt. Fokus under hela studietiden ligger på Grafisk design och kommunik­ation!

Visuell kommunikation

Typografi och grafisk design

Kommunikation och management

180 hp

Medieproduktion/ tillämpad medieteknik

Människa, teknik och samhälle

Denna information och mycket mer om GDK som utbildningsprogram hittar du på gdk.nu

6

GDK Program– beskrivniNG

ÅR: 2013 GDK13: Grafisk design och kommunikation / 180 hp Huvudområde: Grafisk design och kommunikation Nivå (G1,G2,A): A Förkunskaper:

(gäller studerande antagna till program som riskerar avslutas för fort, se »Nostalgi« år 1). Visuell förändring där tema »Hipster« på en festlig tillställning resulterar i god ekonomisk vinning för studenten då denne inte är i behov är utklädnad. Obs! Tillträdeskrav för icke kattfilms­intresserad, eller motsvarande, som riskerar att möta eventuella tröskelkrav för progression inom programmet.

Påbyggnadskurser:

Vid sidan av studierna förväntas eleven engagera sig i minst fyra andra aktiviteter, med fördel under­ samma termin. Detta innefattar engagemang såsom Kindergarden, LiTHanian, GDK-sektionen, marknadsföring på Kårhuset Trappan, Trappans DJ-lag, filmförening, klimatveckan, Naffi, Skurkeriet, Legionen, Tryckbar, LARM Arbetsmarknadsdagarna, med flera. Eller varför inte starta ett eget företag?

Studenten skall efter genomgånget program: 1. Visualiserat inte bara en framtida yrkesroll utan även marknadsföring i form av affischer som slagits­

om plats på Norrköpings anslagstavlor, skapat magasin med vilja att överraska, utveckla ett detaljsinne och spendera minst ett dygn (i sträck) i skolans lokaler.

2. Testat i snitt nitton strategier att svara på frågan »vad blir man då?« samt utvecklat ett strategiskt sinne och genom detta skapat träffsäkra projekt för både fiktiva och skarpa kunder.

3. Interagerat. Låtit det vara en ära att vara den som sparar ut skägg. Klär sig i mantel eller studsar­ fram i grön skjorta och möter de nya studenterna i Årets Studentstad 2013. Interagerat på 48h, i projekt som klimatveckor och skapat design med fokus på användarvänlighet.

Studenten ska dessutom efter genomgånget program permanent bytt ut ordet snyggt mot kommunika­ tivt i dennes vokabulär som nu utökats med misspass, kreativ brief, horunge, validator, cameo, falsning, skeuomorfism och jagvillintesluta.

Observera! denna beskrivning skulle kunna vara fabricerad. Den officiella programbeskrivningen finns på www.liu.se/utbildning/program/grafiskdesign

7

TRE ÅR PÅ GDK En KRÖNIKA av Elinor esberg

Tiden på GDK började med ett av Tomas idogt ifrågasättande av vår dedikation till yrket. Vilket yrke? Jag hade ju aldrig ens lyckats förklara för släkt och vänner vad det var jag skulle plugga till egentligen. »Men vad blir man då?« var den ständigt obesvarade frågan som alltid ställdes efter mina diffusa försök till förklaring. Jag visste ju inte. Och nu predikade läraren, på den första föreläsningen, om hur tuff branschen kunde vara och hur viktigt det var att jag verkligen ville detta, för annars slösade jag bara min tid (och blev skuldsatt till på köpet). Man kan få ångest av mindre.

Jag hade som tur var inte tid att fundera allt för mycket över om grafisk design var mitt kall eller inte.

Det såg en legion i röda mantlar, ett gäng hipsters i stuprörsjeans och grön skjorta samt beskyddande faddrar i gröna overaller till. Under två veckor höll de oss sysselsatta med tävlingar, lekar och fester samtidigt som de man­ telklädda försökte hålla sig för skratt (vilket visade sig vara extra svårt

när fiskar skulle auktioneras ut för ananaspengar). När Nolle-P till sist var över var GDK1 en riktig klass och inte bara en samling namn på en lista.

Under hösten som följde lärde vi oss att hantera Macdatorer, jobba i Adobes Creative Suite samt att det saknar relevans hur hustrun lagar ens favoritgulasch bara den blir som man vill ha den. Vi fick också känna på doften av frustration blandat med matrester i Macsalen kvällen före inlämning då Katja bestämde sig för att inte vara med längre, och Tobias uppgivenhet dagen efter: »Varför väntar alla alltid med att skriva ut till sista dagen?«.

Vårterminen bjöd på kontakt med verkligheten i våra första uppdrag mot riktiga kunder, och tävlingslust när Stångåstaden presenterade priser­na i affischtävlingen – varsin iPad 2.

Ett 60-tal mer eller mindre nyfrälsta Apple-anhängare började genast fantisera om sina framtida liv till­ sammans med Paddan. Men bara en

8

grupp kunde vinna, och den förr så gemytliga och familjära stämningen i Macsalen omvandlades snabbt till ett kallt och hårt krig. Så här i efterhand får man väl be om ursäkt till Stefan, Lisa, Sebastian och Helena för de halvhjärtade applåderna och falska leendena vid prisutdelningen. Ni var värdiga vinnare.

När våren kom igång på riktigt fick vi börja blicka in i framtiden. För­ äldrar och far- och morföräldrar blev glada när de ombads skicka bilder på sig själva, mindre glada när de fick höra att bilderna inte alls skulle ramas in och ställas på sängbordet utan istället synas under lupp för att lokalisera rynkor, leverfläckar och andra ålderstecken. Mot slutet på termin­en klagade vi över hur jobbigt det var att klippa och klistra i Photo­ shop medan de nya vännerna på andra utbildningar rullade med ögonen.

Men vi överlevde även denna pröv­ ning och det blev till sist dags att skilj­ as åt och återvända till våra andra liv, de utanför universitetet, för en hel

sommar. Det rådde inte längre någon tvekan om att valet av u­tbildning varit rätt, men den där frågan om vad man blir efter GDK kunde jag fortfarande inte riktigt besvara.

Lindqvist, Ludwig Roth och Emelie Åstrand. Som om inte det var nog hade Ludwig, Emelie och Sandra också lyckats ta ett silver i Framtida Uppslag bara några veckor tidigare.

Det andra året på GDK började precis som det första med ett Nolle-P. Men den här gången var det vi som marsch­erade fram på rad, dansade in i klassrum och tog om hand. För är det något som kännetecknar GDK så är det engagemanget. Det började så smått under det första året med några representanter i Trappans marknadsförings­ grupp, men det var under det andra året som det tog fart på riktigt: phadderi, festeri, styrelsen, MF-gruppen, Kindergarden, EX12, SOF, Beat, LiTHanian… listan kan göras lång. Och då har jag inte ens nämnt alla tävling­ ar som kreativa GDK:are ställer upp i. I 2011 års Agda­ gala kammade Kajsa Andersson, Sandra Carlström, Petra Dryselius och David Gozzi hem vinsten i Agda student och i år var det Kindergardens tur genom Carl-Johan Bondeson, Sandra Karlehag, Anton Larsson, Johan

Studierna då? När vi inte sysslade med annat på vår så kallade fritid så utformade vi hemsidor för nationalparker, fick relationsråd av Rune och begravde oss i koder under några energidrycksdränkta veckor före jul. Den kom­ mande vårterminen började med en hetsig bokjakt för att klara av en omtalad dugga och följdes upp av en allt mer påtaglig praktikpanik. Ingen brydde sig längre om att fråga om läget, det enda folk ville veta var »Har du fixat praktik?!«. Mitt i allt detta fanns som tur var Daniel Nordigården. Föreläsaren som behandlade oss som sina egna barn och försåg oss med pedagogiska samman­ fattningar av jobbiga föreläsningar, struntade i att ge oss uppgifter när vi hade mycket i de andra kurserna och satte ihop Spotifyplaylists för att underlätta tentaplugget. Den på pappret tyngsta kursen blev plötsligt så mycket lättare.

Så blev det dags för praktik. Med Tommies uppmaning om att »inte vara prestations–prinsessor« i ryggen gav vi oss iväg åt olika håll för att i sex veckor pröva våra vingar i den riktiga världen. För som alltid så hade allt löst sig, alla hade fått någon­ stans att vara. Vi spred ut oss på reklam­byråer, tid­ningsredaktioner, marknads­ avdelningar och förlag. De sex veckorna flög förbi och plötsligt var vi tillbaka i ett vårigt Norrköping igen, i den så kallade verkligheten.

Brand Booken skulle färdigställas och det var också dags att slå om våra hjärnor från kreativt läge till teoretiskt – praktikrapporten skulle in och så även den berömda Christina­ rapporten. Sista veckan innan slut­ presentation valde vädret sam­ tidigt att ställa om från vårkyla till högsommarvärme. Man kan tänka sig att Tobias någonstans njöt av denna läxa som alla sista-minutenstudenter fick lära sig där de satt i Macis luftkonditionerade kyla medan resten av Norrköping vallfärdade till Folkparken. Och vips så var ännu ett år på GDK över. Vi tog avsked av de fantastiska treorna under EX12 och insåg med blandade känslor att det var vår tur om bara ett år. Ännu ett Nolle-P tog sin början och GDK-familjen utökades med en ny generation unga och kreativa männ­ iskor. Den här gången var vår klass dock inte lika välrepresenterad som tidigare år – vissa hade fått jobb­ erbjudanden och några hade lämnat oss för att prova på studielivet utom­ lands under en termin. Vi som var kvar såg också mindre av varandra än tidigare år på grund av (eller tack vare, beroende på hur man ser det såklart) endast några få obligatoriska kurser

och desto fler valbara. Vissa bevittnade Stegu slå nya rekord i flest sagda ord per minut, andra lyssnade till Arvolas lugna norrländska och några skolades till duktiga projektledare. Tomas fick flumma ut fritt i den kanske roligaste kursen under utbildningen där vi fick släppa loss vår kreativitet ordentligt – något som för många var en större utmaning än väntat.

När vårterminen startade hade våra vänner återvänt från den stora vida världen och tillsammans inledde vi vår sista termin och kanske stressig­ aste period på GDK. Tidnings­deadlines och köer till Tobias nya leksak plottern gjorde att många slog nya rekord i antal timmar i skolan i sträck (personligen 21). Jonas, Christina och Arvola förberedde oss för det stundande exjobbet och under tenta-p skrev vi fler tentor än under den övriga GDK-tiden sammanlagt. Nästan.

I skrivande stund befinner vi oss på den sista etappen på vår väg mot examen – exjobbet. Tio veckors­ heltids­arbete ska resultera i en många sidor lång rapport, och den här gången kan vi faktiskt inte skjuta upp allt till sista veckan. Men hur avlägsen lördagen den 18 maj än känns just nu så kommer vi snart att stå där – finklädda utanför Louis de Geer och skratta och gråta om vartannat (det kommer i alla fall jag att göra).

Ett gäng art directors, copywriters, strateger, projektledare, illustratörer, kreatörer, creative directors, web­ designers, produktionledare och gud vet vad som alla kommer att älska sina jobb.

10

EXAMENSKLASSEN 2013

11

Kaisa Andersson

Kristoffer Andersson

Martin Asp

Carolina Bjรถrk

Johannes Blomgren

Louise Bostrรถm

Alexandra Bremer

Sandra Carlstrรถm

Jessie Cassel

Michael Daxberg

Petra Dryselius

Elinor Esberg

www.hejakaisa.se kontakt@hejakaisa.se 073-695 87 26

www.kjblomgren.se johbl047@student.liu.se 073-503 39 64

www.jessiecassel.se casseljessie@gmail.com 070-532 47 66

070-914 62 63

louise.bostrom@hotmail.com 073-028 27 76

michael.daxberg@gmail.com 073-683 81 82

asp.martin@hotmail.com 073-633 21 01

alebr712@student.liu.se 073-838 47 31

www.petradryselius.se petradryselius@gmail.com 070-717 04 28

www.carolinabjรถrk.se carbj990@student.liu.se 070-513 58 81

sandra.carlstroem@gmail.com 076-169 12 24

www.elinoresberg.se elinor.esberg@gmail.com 070-534 84 60

Lisa Frulla

Ivan Gelin

Lisa GĂśransson

Johan Halldin

Elin Hoffmeister

Matilda HĂźbinette

Ida Jansson

Martin Johansson

Jenny Jonas

Gabriel Josefson

Susana Jungstrand

Sandra Karlehag

www.lisafrulla.se lisafrulla@gmail.com

elin@hoffmeister.se 073-614 55 58

jennyjonas88@gmail.com 073-713 47 81

ivan_gelin@hotmail.com 070-008 03 04

matilda.hubinette@gmail.com 073-575 91 75

www.gabrieljosefson.se josefson.gabriel@gmail.com

www.lisagoransson.se info@lisagoransson.se 073-382 80 24

idaja179@student.liu.se 073-070 80 58

jungstrand@gmail.com 073-049 95 29

johan.halldin1@gmail.com 073-573 63 92

www.martinivar.se martin3j@gmail.com 073-545 85 60

www.sandrakarlehag.com sandra.karlehag@gmail.com 073-595 86 00

Elin Karlsson

ida.elin.signe@gmail.com 073-092 51 84

sarka447@student.liu.se 073-403 37 43

Sara Karlsson

Madeleine Kusoffsky

Felix Lange

Victoria Malm

Linn Moberg

Victoria Ovmark

Jasmine Rosbäck

Ludwig Roth

Sebastian Sandell

Elin Sjulgård

Jesper Sjöberg

www.victoriamalm.se hej@victoriamalm.se 073-944 04 58

ludwig_roth@hotmail.com 070-259 59 90

linn.mberg@gmail.com 073-037 56 67

www.sebastiansandell.se sebastian.sandell@gmail.com 073-352 42 62

www.madkus.carbonmade.com madeleine.kusoffsky@gmail.com 070-304 11 18

www.victoriaovmark.se victoria.ovmark@gmail.com 073-540 39 00

www.elinsjulgard.se elinsjulgard@gmail.com 076-839 62 93

www.paniken.se felix.r.lange@gmail.com 076-172 48 20

jasro445@student.liu.se 076-024 12 93

www.jespersjoberg.se sjoberg.jesper@gmail.com 070-718 65 65

Jasmina Sofić

Emma Svartholm

Helena Svedenberg

Tove Svedling

Stefan Söber

Moa Söderkvist

Susanna Turesson Wohlin

Emma Uddenberg

Samuel Wibeck

Matilda Zetterblom

Emelie Åstrand

Anton Österlund

www.jasminasofic.se jasmina.sofic@gmail.com 076-177 75 25

www.steso.se stefansober@gmail.com 073-698 66 08

www.samuelwibeck.se hej@samuelwibeck.se 073-979 96 87

www.emmasvartholm.se emma.svartholm@gmail.com 076-040 40 52

moaso007@student.liu.se 070-303 85 31

matilda.s.z@hotmail.com 073-557 62 86

www.helenasvedenberg.se mail@helenasvedenberg.se 070-474 96 32

www.susannawohlin.se stwohlin@gmail.com 070-864 10 63

emelie.astrand@gmail.com 072-234 33 83

tove.svedling@hotmail.com 076-283 07 24

www.emmauddenberg.se emma.uddenberg@gmail.com 070-415 34 04

www.antonösterlund.se anton.osterlund.o@gmail.com 070-722 83 05

VISUALISERA

AFFISCHSAMLING Fem olika affischer, från Klubb Republik till Tekniska Verken

18

STOP MOTION Filmprojekt från kursen Rörliga Medier, med Myrorna som fiktiv kund

21

COSMIC – ETT KOSMISKT MÖTE En animation gjort i Cinema 4D

22

LIVET & DÖDEN, FRÅN RADIOPROGRAM TILL TIDSKRIFT Projekt från kursen Tidskriftsdesign och -produktion

24

FILMMAGASINET CAMEO Ett personligt, spännande och grafiskt magasin för filmälskare

26

LITHANIAN, TEKNOLOGERNAS KÅRTIDNING Om matlayout, illustrationsinspiration men också begränsingen i att ha för mycket frihet

28

ETT UTSÖKT UPPDRAG Förpackningskoncept på uppdrag av Norells Hembageri

31

ETT GOTT SKRATT Ett lekfullt förpackningskoncept för Aroma Konfektyrer

32

KLUBB REPUPLIK Patrik Sandstrรถm, Malin ร kesson och Elin Partti 18

TRYCKBAR, GDK-SITTNING

MARKNADSFÖRING TRAPPAN, VÅRKRAVALL Siri Eskilson, Emy Welin, Lisa Holmqvist och Annie Westlin

Jessica Stålnacke, Mia Olsson, Leo Hård Af Segerstad, Klara Gustafsson, Linus Andersson, Caroline Appelgren, Michelle Sundqvist, Sebastian Henriksson

19

STUBINEN, STUDENTERNAS FILMFÖRENING

TEKNISKA VERKEN, AFFISCHTÄVLING

Caroline Appelgren

Efrosini Trikili, Malin Åsberg, Anton Larsson, Björn Strömberg och Sofia Norin

20

Stop motion Visualisera

Victor Andersson, Sandra Häggander, Malin Johannesson, Céline Nilsson och Hannah Byström skapade under kursen Rörliga Medier en stop motion-film för Myrorna som fiktiv uppdragsgivare.

Större delen av gruppen tycker om secondhand – därför föll valet av fiktiv kund på just Myrorna. Projektgruppen började med att ta fram en ganska enkel handling, Se hela filmen på diskuterade hur vi ville tala till publiken­ malinlovisa.tumblr.com och vad för slags budskap de ville klicka dig till 15 april 2013 förmedla.­ Sedan började detaljarbetet med den faktiska berättelsen och senare scenerna där de arbetade för att skapa en historia. Under två dagar spelade de in scener som sedan klipptes till en livshistoria med en telefon i huvudrollen. Gruppen känner att de haft varit ett väldigt roligt och givande samarbete där alla varit engagerade och drivna.­ Den största lärdomen de tar med sig är värdet av att planera och diskutera scener, »när alla är på samma sida och scenerna är detaljplanerade så går det fort att spela in!«.

21

cosmic

ETT KOSMISKT MÖTE I den valbara kursen Digital bildproduktion är valmöjligheterna många.

Madeleine Kusoffsky, från årets examensklass, valde att göra en 3D-animerad kortfilm – Cosmic Flera valmöjligheter

Upplägget i kursen var väldigt fritt. I princip fick man välja vilken teknik och vilket medium man ville, berättar Madeleine.

Kurskravet var att resultatet skulle vara ett färdigt verk av något slag och att det skulle följa temat arketyper. Genom föreläs­ ningar samt workshops om skisstekniker och idégenerering förbereddes vi att arbeta med våra egna projekt, fortsätter hon.

Då denna kurs innebär individu­ ella projekt blir det till att arbeta helt självständigt vilket är på gott och ont, säger Madeleine.

Från ax till limpa

Arbetsprocessen inleddes med några intensiva skissessioner.

Målet var att skissa så mycket som möjligt, utan att stanna och kritisera idéerna. Uti­ från mängden kunde jag hitta idéer att arbeta vidare med.

Madeleine berättar även att hon tittade på olika 3D-tekniker och stilar för att inspireras samt hitta en nivå som var tillräckligt utmanande men genomförbar.

När bildmanuset var färdig animerades scenerna i programmet Cinema 4D. Programmet hade

Madeleine använt i en 3Dkurs som pågick samtidigt som kursen Digital bildproduktion.

Jag hade så mycket idéer, var väldigt produktiv och satt ofta på helger, berättar Madeleine.

Som intensivast jobbade hon 14 timmar i veckan med projektet.

Men det tar längre tid än man tror och resultatet blev en film som var ungefär 10 procent av originalidén. Det som var huvudfokus under kursen, förutom att bli klar i tid, var att lära mig så mycket 3D som möjligt, berättar hon. Berättelsen som låg till grund för kortfilmen var att illustrera ett kosmiskt möte mellan två övernaturliga varelser. Trots att filmen blev kortare än bildmanuset så är jag absolut nöjd med resultatet, säger Madeleine. Jag ville mycket med mitt projekt och tack vare en medveten designprocess och ett ihärdig arbete tog mig från ax till limpa, fortsätter hon.

Prioritera och producera

Madeleine anser att den största utmaningen var att kunna prior­ itera löpande under processen. Är det dags att tänka om för att

22

hinna med? Hur kan berättelsen kortas ned? Eftersom jag fick ägna mycket tid åt att lära mig 3D samtidigt som jag animerade filmen tog produktionen längre tid än om jag hade använt en teknik jag kunde, säger hon.

Underskatta inte hårt arbete vid kreativt arbete. Våga ta i och bli inte sittandes när bra idéer inte kommer flygandes. Skissa, skissa, skissa, ”take what you have and make”. Detta är vad Madeleine lärt sig och tipsar om efter att ha läst kursen. Att vara produktiv under stadier då man inte är inspirerad är dessutom väldigt förlösande, bara det händer något som får en att ta sig framåt, berättar hon. Det går inte att börja med sitt projektet under sista veckan i den här kursen och stressa fram något, då har man missat möjligheten att använda kusen som ett tillfälle att utveckla sig själv. Madeleine anser att Digital bildproduktion var en rolig kurs och något som hon rekommenderar. Det blir vad man gör det till, man gör något helt eget och kan sätta sina egna gränser.

COSMIC

Se hela animationen p책 vimeo.com/55758311

23

Livet & Döden, Från radioprogram till tidskrift visualiserA

I kursen Tidskriftsdesign och -produktion valde Johannes Blomgren, Martin Johansson och Samuel Wibeck, från examensklassen 2013, att utgå från ett radioprogram. Programmet, med samma namn som tidningen, sändes i SR P1 under 2009 och 2010 och är ett livsfilosofiskt kulturprogram. Utmaningen att försöka återskapa programmet i tidningsform, att hitta något i ljudbilden som är möjligt att konvertera till bild, var det som lockade projektgruppen.

Stor tillit till läsaren

Livet & Döden

När man ser omslaget är det inte uppenbart exakt vad det är för någon tidning. I och med detta lägger vi en stor tillit på läsaren, precis som programmet lägger på lyssnaren, då program­ titeln inte avslöjas förrän en bit in i programmet, berättar Martin. Omslaget hör till det första re­ portaget. Det handlar inte om fotboll utan om fotboll som ett exempel för hur tiden utveck­ las. Fotbollsspelarna springer snabbare nu än för 30 år sedan. För att det inte spänningar ska kännas som en fotbollstidning mellan klassiskt saknas en boll, spelarna tittar förvirroch modernt at utan mål i en kamp som utspelas.

Under presentationstillfället för magasinet drogs paralleller till Danse Macabre. Johannes och Martin berättar att tidningen utgår från två intervjuer och en monolog.

Sedan har det fyllts på med fler artiklar som anknyter till ämnet. Spänningar mellan klassiskt och modernt är något som de arbetat mycket med då Livet & Döden behandlar moderna ämnen samtidigt som de spelar klassisk musik till en sövande röst. Denna musikmatta, som fungerar som paus och som tydligt markerar avsnittens delar, har i tidningen blivit bilduppslag med stora utfallande bilder. Det är luftigt, inger ett väldigt

Varje avsnitt i programmet har en rubrik och till tidningen valdes »Hastigheten«, som i tidningen kom att omvandlas till »Accelerationen«.

Rubrikerna känns ofta svävande och reflekterande. Programmet har dessutom ett sus i form av musik i bakgrunden vilket skapar helhet i programmet. Målgruppen är livsfrågesökande och intellektuell samtidigt som programmet trots detta är folkligt. Det är lätt att följa och inga krångliga ord används. Flera avsnitt tar upp frågeställningen: att betrakta utan att ifrågasätta. Johannes har lyssnat mycket på program­ met tidigare och Martin och Samuel blev direkt intresserade av idén att försöka översätta programmet till tidningform. Logotypen livet och döden gjordes tidigt och blev ett testär mycket som objekt för resten av innehållet. Efter en klyscha mycket arbete fram och tillbaka blev den slutgiltiga logotypen mycket enklare och renare än skisserna. Den har en viss mystik och är lite svävande, precis som programmet.

Livet och döden är mycket som en klyscha, det är lite klurigt utan att skrika, säger Johannes.

Logotypen är jordnära, och sättet vi placerat orden skapar balans och det blir lite som ett pussel, tillägger Martin.

24

lugn och det ger pauser för reflektion, menar Johannes. Fokus ligger på innehåll med text och bild.

Anslaget i det visuella har en journalistisk känsla och rent typografiskt flörtar det med prosa och tidigare tryckkonst.

Arbetsprocessen och utmaningen

De hade inga direkta roller tilldelade utan delade upp arbetet i ansvarsområden. I början diskuterades mycket fram och tillbaka, vilket var en lång process. Men tack vare detta kunde var och en nästan jobba på varsitt håll. Enligt Johannes och Martin var den största utmaningen själva formatet. Att leda läsaren, skapa en rytm och att hitta någon slags helhet som fungerar vid olika typer av innehåll utan att upprepa sig. De berättar att de valde grova medel att styra med, vilket var svårt. Men trots svårigheterna föll allt på plats i slutet. Under projektet har de lyckat hålla sig ganska överens, och tillägger att mycket i arbetet är välmotiverat på grund av att de övertalat och motiverat varandra till beslut under arbetets gång.

25

FILMMagasinet Cameo visualiserA

Fem tjejer har i kursen Tidskriftsdesign och -produktion under våren 2013 tagit fram ett personligt, spännande och grafiskt magasin som riktar sig till riktiga filmälskare.

Vi har träffat Ida och Jenny som berättar om utmaningen i att skapa ett vågat magasin som når bortom det förväntade.

Hur fick ni idén till Cameo?

Cameo är ett filmmagasin som riktar sig till personer, i första hand män, med stort intresse för film. Idén om att göra ett filmmagasin kom fram genom brainstorming kring olika koncept och förfinades genom att vi tillsammans tog fram en moodboard som sedan verkade som underlag för magasinets utformning. Magasinet innehåller en hel del att läsa som inte alltid ges utrymme för i andra tidningar inom samma genre. Vi skulle beskriva magasinet som personligt, nära och spännande – tillsammans med ett väldigt grafiskt uttryck.

viktigt att den inte skulle vara tråkig att titta i samtidigt som vi ville akta oss för att skapa ett rörigt intryck. För att skapa dynamik och spänning valde vi att utforma artiklarna på olika sätt vad gäller rubrikens teckensnitt, bildspråk, layout och kulörer. Dock hålls artiklarna samman genom att samma teckensnitt och teckengrad används till samtliga brödtexter och under­ rubriker. Dessutom har de grafiska elementen och typografin enbart fem färger att förhålla sig till, vilket skapar ett sammanhållet uttryck men som sam­tidigt ger utrymme för variation.

Hur har ni sammankopplat koncept och formgivning?

Vilka utmaningar har ni mött?

Vi visste tidigt i processen att vi ville skapa en spännande och lite vågad tidskrift. Det var

26

Det roligaste med projektet har varit utmaningen­ att ge alla artiklar en egen personlighet och känsla och samtidigt verka bra tillsammans i en helhet.

Det har också varit en utmaning att arbeta med att skapa spänning för läsaren, men kul! Att arbeta från grunden med ett koncept och skapa ett samman­hållet uttryck tillsammans i gruppen har varit både utmanande och utvecklande – faktumet att vi alla tänker olika har bara varit positivt. En stor del av arbetet har utgjorts av att få allas artiklar att passa bra ihop vilket har lett till att alla artiklar har behövt ändras i olika omgångar. Detta har inneburit att vi behövt kritisera varandras arbeten ganska hårt, vilket ibland har varit jobbigt men är något vi blivit allt bättre på under arbetets gång. I slutändan är vi alla överens om att det ledde till ett bra resultat.

CAMEO Ordet Cameo kan betyda »ett litet konstverk« eller »en kort litterär skiss eller porträtt«. En cameo är också när t. ex. regissören eller en känd person gör ett kort framträdande i en film, antingen som sig själv eller som en annan karaktär.

VAD TYCKER NI OM SLUTRESULTATET?

Det vi är mest nöjda med är egentligen just hela slutresultatet. Vi tycker att vi lyckats skapa den tidskrift vi från början såg framför oss och vi anser oss ha lyckats förmedla de känslor vi ville. Projektet har varit ett av de roligaste under tiden på GDK, även om vi har haft det stressigt har det varit sjukt givande!

27

PROJEKTGRUPPEN Hela projektgruppen utgörs av Jenny Jonas, Ida Jansson, Matilda Hübinette, Alexandra Bremer och Sofia Norin

LITHANIAN Visualisera

LinTeks kårtidning LiTHanian utkommer tre gånger per år, direkt hem till 4000 teknologstudenter på Linköpings Universitet. LiTHanians redaktion arbetar för att informera medlemmarna om vad som händer på kåren och att spegla studentlivet genom rolig och intressant läsning.

Vi har träffat tre av redaktionens engagerade studenter – layoutaren Elin, skribenten Elinor och illustratören Victoria.

Hur har ni arbetat med layout för att skapa rätt känsla?

Varje nummer har ett tema inne­ hållsmässigt, utifrån vilket vi väljer en färg som vi jobbar genom­ gående med i numret. Layouten håller en ren och enkel form, inte så mycket krusiduller. Vi strä­­var­ ­ efter en teknisk och modern känsla som skapas genom raka linjer och geometriska former. Vi balans­ erar upp med illustrationer för att skapa dynamik.

Vilken tidning inspireras du av RENT formmässigt Elin?

Vad försöker ni hålla för ton i tidningen Elinor?

Little White Lies. Den är överlag en väldigt illustrationsbaserad tidning, vilket bara det är lite annorlunda och inspirerande. Men det mest speciella och det som LWL är mest känd för förutom deras häftiga illustrerade omslag – är att den utgår ifrån en temafilm varje nummer som återspeglas både i innehåll och utformning.

Informellt, personligt och intelligent. Sedan påverkar såklart innehållet tonen. Vissa artiklar är mer lättsamma och underhållande medan andra är undersökande och grävande. Det viktiga är att språket alltid ska kännas rikt och korrekt.

Victoria , Var hittar du inspiration till dina illustrationer?

Elin: Eftersom vi är tre personer som layoutar med olika preferenser och inte satte några strikta mallar eller regler från början att hålla oss till när vi layoutar skulle jag nog vilja säga att den största utmaningen har varit att hålla en genomgående enhetlighet när det gäller formen. Man vill ju att de som läser ska känna igen sig från nummer till nummer, samtidigt som vi ville känna oss fria att testa nya varianter och lösningar från gång till gång.

Vilken är den största utmaningen i din roll?

Ojoj, överallt. Det blir nog en del Pinterest såklart, men försöker plocka intryck från alla möjliga ställen för att slutligen skapa något nytt, något eget. Några illustratörer jag beundrar är bl a: Kelly Thompson och Sanna Mander... och Hanna Candell!

28

29

Victoria: Att hitta »rätt« stil beroende på sammanhang och budskap. Jag försöker att utveckla mig själv genom att använda olika stilar och tekniker.

Jag tycker att det finns en stor fördel med att vara flexibel och att kunna anpassa sig och överraska.

Elinor: Att skriva om saker som kan intressera många och att skriva det på ett sätt som många kan finna under­ hållande. LiTHanian går ändå ut till 4000 personer, och man vill ju alltid att så många som möjligt ska tycka att det man skriver är intressant och vilja läsa vidare.

Vad har varit roligast?

Victoria: Att vi illustratörer haft stor frihet i hur vi väljer att uttrycka oss.

Plus att det ledde vidare till andra jobb!

Elinor: Att rapportera från München Hoben. Även om det regnade nästan hela tiden var alla så glada och tillmötesgående. Och vi hade väldigt

roligt när vi gjorde matsidorna också!

Elin: Att jag fick ta grids och layout till en ny nivå och jobba med handfast formgivning i och med mat­uppslagen, istället för att bara flytta objekt i InDesign.

Vad tar ni med er från tiden på Lithanian?

Elin: Att en stor frihet när det gäller layout och formgivning också kan kännas som en begränsning.

Victoria: Att kunna jobba mot dead­ line och lära sig leverera när det krävs.

Och den sköna stämningen i gruppen såklart!

Elinor: Hur det är att vara en del av en redaktion, framför allt att man i slutändan alltid måste vara effektiv och producera.

30

Illustration av Victoria Ovmark (vänster) & Hanna Candell (höger)

REDAKTIONEN Chefredaktör: Markus Waltré Redaktör: Jessie Cassel Layoutansvarig: Anton Larsson Layout: Elin Sjulgård och Viktor Lanneld Skribenter: Elinor Esberg, Sophia Trum och Denise Arro Illustratörer: Victoria Ovmark och Hanna Candell Krönikör: Emil Ericsson Fotograf: Gustav Zaphf Läs alla nummer av LiTHanian på http://www.lintek.liu.se/ gemenskap/lithanian/

ett utsökt uppdrag Ett av årets uppdrag i den valbara kursen Förpackningsdesign & Produktdisplay var att ta fram en förpackning till Norells Hembageris produkter.

Louise Boström, Sandra Carlström, Kristoffer Andersson, Kaisa Andersson och Elin Hoffmeister från examensklassen 2013 tog tillsammans fram ett förpackningskoncept till bageriet. briefen

I briefen beskrevs det att den befintliga förpackningen hade en för anonym karaktär och var i behov att utvecklas för att bli mer synlig för konsumenterna.

Målgruppen är kvalitetsmed­ veten och beredd att betala för en vara som både är god och framtagen för att värna om hälsa och välbefinnande. För att värna om miljön är produkter­ na dessutom bakade på lokala råvaror. Målet med de nya för­ packningarna är att de ska leda till en ökad försäljning. Norells kärnbudskap är mathantverk, bakat med kärlek, njutning, lokala råvaror – för din hälsa och för miljöns bästa. arbetsprocessen

Vi brainstormade fram ett antal koncept som vi sedan skissade vidare på. Efter konstruktiv krit-

ik och diskussion kom vi fram till en lösning som kändes som den bästa för Norells och deras produkt. Alla i gruppen hade en liknande vision för projektet vilket underlättade arbetet betydligt då alla drog projektet åt samma håll. Vi har valt att arbeta med ett antal kulörer som vi tycker sticker ut, men som samtidigt är lugna och harmoniska. Vi har även lagt till ett antal element som ska ge betraktaren en form av storytelling, detta i form av etiketterna och teckensnittet som ger en äkta och genuin känsla, samt visar på hantverk.

Förpackningen ska även vara gjord av naturmaterial, vilket har en ekologisk touch över sig och var något som Norells gärna ville framhäva. Den största utmaningen var absolut att få förpackningen att sticka ut på hyllan och inte försvinna i myllret 31

av andra förpackningar. Vi ville göra den nya förpackningen stapelbar vilket den inte var innan då kakorna låg i en hög påse. Det har varit fantastiskt spännande att se någonting växa fram ur alla idéer och tankar. När slutresultatet var klart var alla i gruppen väldigt nöjda och när man ser förpack­ ningen på riktigt känner man hur allt slit varit värt det. gruppdynamiken är viktig

Liksom i alla grupparbeten blir man bättre och bättre på att arbeta i grupp och man lär sig hur viktig gruppdynamiken är.

Vi har ytterligare förstått vikten av brainstorming och hur viktigt det är att låta idéer ta tid. Vi tycker det har varit väldigt roligt att jobba med Norells och vi känner oss fantastiskt stolta och nöjda med slutresultatet.

ETT GOTT SKRATT visualisera

Projektet genomfördes i den valbara förpackningskursen.Kund för projektet var Aroma Konfektyrer – ett godisföretag med många klassiska produkter. Uppdraget gick ut på att ta fram förpackningar för en eller flera av deras många lösviktssorter.

Fem tjejer från examensklassen 2012 tog fram ett lekfullt och mycket uppskattat koncept. Elin Lundberg berättar om vägen från brief till färdigt koncept.

Vad fick ni för brief från Aroma?

Briefen var att ta fram förpackningar för Aromas lösviktssorter. De ville positionera sig på en ny marknad och rikta sig till en bredare målgrupp.

Detta genom att skapa förpackningar som ger premium-känsla och är roliga att få eller ge bort – allt till ett rimligt pris tillsammans med god synbarhet.

Hur fick ni idén till konceptet?

Vår idé kom fram genom att vi letade inspir­ ation på internet och spånade idéer genom att diskutera med varandra. Vi hade väldigt roligt och spårade säkert ur totalt flera gånger. När vi väl samlat oss och hade ett antal idéer på papper, lyck­ades vi bestämma oss för att arbeta vidare med en av dessa. Först kom vi fram till att vi ville arbeta med karakt­ till slut blev en eller ärer, s­ edan att de skulle kopplas­ två förpackningar fem, till pro­ dukternas form, smak och deras historier eller namn. Därefter skissades ­ blev långa rim känsla, färg och form upp för att utveckla konceptet ytterligare. Karaktärerna kom till genom att vi valde vilka godissorter vi ville använda. Att vi skulle ge särskilda namn till karaktärerna och ge dem sin egen historia bestämdes när vi valde mellan att köra fullt ut eller om vi enbart skulle ge dem känslan av en karaktär. Vi valde att satsa och till slut blev en eller två förpackningar fem, och deras historier blev långa rim.

32

Hur har ni arbetat för att skapa rätt känsla och uttryck?

Genom mängder av skisser och hur vi ville att målgruppen skulle se på produkten. Det skulle vara något glatt och lekfullt som gav ett milt ha-begär. Som att barnen ska vilja ha produkten mer än för det goda godiset, kanske för att de tycker att »Punkråttan« är häftigast eller för att »Juveldamen« är finast. Även om det sällan är barnen som handlar godiset ville vi skapa uttrycksfulla karaktärer – lätta att känna igen även för föräldrarna. Slutmålet var ändå att skapa en känsla av produkten som skulle upp­ fattas som rolig för både stora och små.

Hur kopplade ni ihop koncept och förpackningskonstruktion?

Vi arbetade allra mest på konceptet och i pro­ jektet så valde vi att applicera det på lagom stora burkar som skulle skapa den premiumkänsla Aroma efterfrågade. De skulle också ge känsla av att man ska vilja samla eller spara förpackningarna. Vi ville att man skulle kunna ställa fram burken utan att behöva hälla över godiset­ se fler bilder på förpackningarna på i en ny skål. Vi valde att elinlundberg.se skapa en förpack­ning liknande­­ Pringles klassiska rör, ­men­­ lägre. Förpackningen skapades med ett fönster i form av karaktärens mun; ett val vi gjorde för att visa godiset för kunden men

också för att ge karaktärerna den känsla vi var ute efter, glad och lekfull.­ Godiset ska ju trots allt stoppas i en för­ hoppningsvis lika glad mun i slutändan.

Vilken var den största utmaningen?

Det var att begränsa oss. Fantasin och idéerna fanns definitivt där och vi gick från tanken att göra ett par förpackn­ ingar för att enbart visa konceptet till att göra fem stycken. Vi bestämde oss att skapa berättelser om varje karaktär och dessa berättelser blev i slutändan långa rim. Vi tänkte också att det räcker med att skapa en pro­ totyp och visa resten av karaktärerna digitalt men det slutade med att vi gjorde prototyper för alla fem.

Allt detta gjorde vi för att det var extremt roligt och hade vi haft tid hade det säkert kunnat­bli fler karakt­ ärer. Det var utvecklande att se hur man kan­höja en idé, ett koncept eller­ en produkt genom att väva­samman­ design och ut­­­­formning med copy och ett grundläggande kocept.­Produkten skulle inte vara lika rolig utan rimmen, namnen eller­den glada lekfullheten.

Det var utvecklande att se hur allt verkligen höll samman.

Hur togs arbetet emot?

Vi fick väldigt bra kritik av kunden och övriga kursdeltagare under pre­sentationen av projektet. Under ett tidigt möte med kunden fick vi veta att en reklambyrå hade varit inne på en liknande idé och att det faktiskt var något kunden var intresserad av.

Då blev man peppad av göra det ännu bättre.

PROJEKTGRUPPEN

ELIN IDAG

Hela projektgruppen utgörs av Elin Lundberg, Madelena Stunis, Elin Johansson, Emilie Bjernebo och Maria Davidsson. (examen 2012)

Elin arbetar idag för Aroma Konfektyrer och även för godisföretagen Karamello och Romarello. Arbetet består dels av att uppdatera och ta fram förpackningar eller displayer men ännu mer av ta fram produkt­kataloger och annat material för att få ut produkterna till grossister och slutkund.

33

STRATEGI

MILITUM DESIGN Verkliga deadlines parallellt med kursprojekt

36

NÄRCON 37 Grafisk profil när japansk populärkultur möter spelkultur EDIT & BJÖRNEN Från GDK till egenföretagare och »Årets Stjärnskott« på knappt ett år

38

KINDERGARDEN 41 GDKs egen reklambyrå och workshopen Kinderägget PEPERONCINO 44 Logotyp och brandbook för cateringföretaget Peperoncino

Militum design strategi

Johan Lindqvist går andra året på GDK. Han startade Militum Design och fick verkliga deadlines parallellt med kursprojekt. Kunder han arbetat med är blan annat NärCon, Storsveden Ved och Gimmersta Energi AB

Hur är det att starta eget samtidigt som du studerar på heltid?

Vilket är det roligaste jobbet hittills?

Det har stundtals varit väldigt krävande och stressigt att försöka kombinera heltidsstudier med frilansarbete. Under hösten kändes det nästan som att jag läste 12 hp extra i företagande när man designade hemsida, tryckmaterial, lärde sig bokföring och allt omkring samtidigt som jag skulle klara deadlines i skolarbetet. Men överlag så har det fungerat bra, det gäller bara att inte åta sig för mycket och att verkligen planera sin tid.

Jag älskar att sitta i illustrator, så alla jobb som innefattar det programmet tycker jag är roligast.

Hur får du kunder?

Vilka är det vanligaste uppdragen du får?

Precis som jag tror de flesta gör så fick jag den första kunden via en släkting. Jag har inte aktivt sökt andra kunder ännu då jag inte ansett mig ha tid att anta jobb då jag velat koncentrera mig på skolan. I skrivande stund har jag dock fått in lite flera uppdrag tack vare hemsidan och att mina vänner och bekanta vet om att jag är godkänd för F-skatt.

Hemsida och logotyp. Det är ju bland det första man behöver som nystartat företag. I skrivande stund har jag precis börjat med två hemsidor som ska vara färdiga innan sommaren.

Att få göra grafisk profil till ett helt flygbolag. Det vore en kick att se sin design flyga.

Vad är drömuppdraget?

36

NärCOn Det var chansen att få se sin design exponeras för över 3000 besökare som g jorde att Johan Lindqvist, Nina Lemon, Johan Holmlund och Linus Talltjärn valde NärCon som första skarpa projekt på GDK. NärCon är en 4 dagar lång konventsfestival som hyllar japansk poplärkultur i kombination med spelkultur. Det är en blandning av manga, anime, cosplay och e-sport. Uppdraget bestod i att ta fram ett nytt grafiskt koncept för NärCons merchandise för försäljning till besökarna samt en del expo-material till festivalen.

det och vi kom fram till att NärCon represent­ erar så himla mycket samtidigt som allting enas kring kärnvärdena kärlek, samhörighet och »lite coolare«. Innan NärCon 2012 så var de lite »upp­ stickaren« mot huvudkonkurrenten UppCon. 2013 tror jag att NärCon kommer vara Sveriges största konvent av det här slaget.«

Johan berättar om processen: »Vi gjorde otroligt­mycket research då egentligen bara Linus i gruppen hade något så när koll på den japan­ ska kulturen och e-sports kulturen. Det gällde att försöka förstå målgruppen, hur de tänkte, vad som intresserade dem (och kanske viktigare, vad som inte intresserade dem). NärCon hade gjort bra egna marknadsundersökningar som vi utgick en del ifrån också. Sedan började idéspånan­

Den största utmaningen var att bestämma sig för ett koncept. Men gruppen känner sig nöja med valet att använda stiliserade illustrationerna som de tycker andas NärCon och knyter ihop alla kulturyttringar. Det som har varit roligast är researchen där gruppen har fått förlora sig i äm­ net. De är dessutom väldigt nöja med att allt de designade användes. Merchandisen de tog fram sålde till och med slut!

37

EDIT & BJÖRNEN strategi

Stort grattis till Årets stjärnskott, var det något ni hade vågat hoppas på?

Design- och kommunikationsbyrån Edit & björnen drivs av Johanna Nordung Omnell och Karin Denfors – två tidigare GDK:are som ett år efter examen hunnit samarbeta med bland annat Flimmer, MODO och Tjejjouren och som nu kan titulera sig som »Årets Sjärnskott« i och med en hedersutmärkelse på 2013 års Agdagala.

Vi träffade dem på deras mysiga kontor för att försöka få klarhet i vad som ligger bakom framgångarna.

– Tack! nej, absolut inte, säger Johanna och Karin samtidigt.

– Vi var väldigt nöjda med att vara nominerade i kategorierna print och design vid sidan av alla de stora byråerna, fortsätter Johanna. Vi visste att det skulle finnas hedersutmärkelser, men inte vad dessa var. Att bli tilldelade »Årets Stjärnskott« och att över huvud taget nämnas i sammanhanget känns otroligt stort!

Hur hittade ni varandra?

– Vi gick samma årskurs på GDK och gjorde ex­ jobbet tillsammans. Vi märkte att det fungerade väldigt bra att arbeta ihop och att vi har liknande drömmar och visioner, säger Johanna.

– Precis, säger Karin. Vi har lite liknande tanke­ sätt och det händer ofta att vi utifrån samma brief börjar beskriva idéer för varandra och inser att det inte behövs många ord innan någon av oss utbrister att »exakt så tänkte jag också!«. Precis samma är det såklart aldrig, men vi är ofta inne på ungefär samma spår. Jag är inte alltid så bra på att förklara vad jag vill, och då är det väldigt skönt att Johanna ändå förstår, skrattar Karin.

Hur har ert första år efter GDK sett ut?

– Vi körde igång i augusti 2012 på riktigt med jobbet och skaffade kontoret då, och sedan har det rullat på, säger Johanna.

– Vi fick två stora grejer i början, fortsätter Karin.

Det första var att jag vann affischtävlingen till Flimmer (Norrköping Filmfestival Flimmer, reds. anm) och fick väldigt mycket bra respons av det.

Snart därefter fick vi MODO-jobbet som var en kampanj i syfte att samla in pengar tillsammans med Bröstcancerfonden. Det gick helt enkelt

38

DU KAN LÄSA MER OM projekten och EDIT & BJÖRNEN PÅ editochbjornen.se

väldigt snabbt där i början. Framåt julen fick vi några mindre jobb och kunden Tjejjouren som vi gjorde en affisch för. Under julen och den där fritiden som man inte riktigt har jobbade­vi med en print-kollektion som nu säljs via vår webbshop.

– Print-kollektionen är ett kul sido­ projekt och är en typiskt bra sak att ägna sig åt istället för att till exempel sova, säger Johanna med ett leende.

Vilket uppdrag har varit mest givande hittills?

– Det är nog MODO och Tjejjouren som varit roligast, säger Johanna.

Dels då de fick mycket uppmärk­ samhet men också att många upp­ skattade dem väldigt mycket. Det tillsammans­med att båda uppdragen är för bra ändamål; Tjejjouren arbetar för att hjälpa unga tjejer och MODOkampanjen samlade in hela 200 000 kronor till förmån för Bröstcancer­ fonden. Att arbetet går till en bra sak gör att man lägger ner extra mycket hjärta och arbete, och då blir det också väldigt bra!

– Det känns väldigt skönt att kunna göra någon form av skillnad, understryker Karin. Alla uppdrag vi gör är såklart viktiga för företag, men den här typen av uppdrag är ändå lite mer speciella.

Vad har ni för tips till GDK:are som funderar på att starta eget?

– Vi rekommenderar verkligen kursen »Start Up« som finns på Norrköping Science Park, säger Johanna. Fundera över vad du har att erbjuda, vad din produkt är och vilka dina kunder är.

Att få ner sin affärsplan på papper kräver en hel del eftertanke. Fråga andra om vad de tycker om din idé och om den håller. Knyt kontakter och

tro aldrig att det är ett enmansrace.

– Ta vara på den kunskap du fått på GDK, fortsätter Karin. Du har lärt dig hur man bygger varumärken och startar du ditt eget företag handlar det i grunden om just det. Kan du inte bygga ditt eget varumärke, vem ska då tro att du ska kunna bygga någon annans?

39

– Man gör mycket nu när man kommit ut i arbetslivet som man nästan glömt bort att man lärt sig men som ändå sitter där på något vis, säger Johanna.

Både när det gäller kommun­ ikation och rena designbeslut.

– Ja, du kommer att inse att du kan väldigt mycket efter GDK, håller Karin med. Det känns verkligen

– Vi har efter GDK läst konst­ vetenskap vid LiU, säger Johanna.

Sjukt nyttigt och en väldigt kul kurs.

Inspir­ation får man från allt möjligt, bara man håller ögon och öron öppna.

– Också magkänslan är viktig, säger Karin. Den finns där av en anledning.

Du känner ju något eftersom du har erfarenheten, har sett något någon­ stans eller vet något sedan innan. Det är inget man kan lita blint på såklart, man måste alltid ifrågasätta och tänka några steg till. Lita på dig själv och titta inte bara på vad alla andra gör!

– Men det kan ändå anas en tendens mot allt fler kunder som vill ha lite extra rent designmässigt, säger Karin.

De som vill ha lite mer formtänk söker upp oss för att de tror sig veta att vi är formmedvetna och därmed förstår vad de menar. Och det gör vi! Vi trivs med det och jobbar helst med sådana kunder. Men dessa kunder finns i alla typer av företag.

– Vi gillar innovatörer, fortsätter Karin. Det vi egentligen är, är ett tjänste­ företag som ska hjälpa någon som kommit på en bra idé en liten bit till. Syftet är inte att vi ska vinna guldägget, utan att hjälpa företagen vi samarbetar med och förverkliga deras drömmar.

– Det kan vara lätt att få, men man får inte ha för stort ego i den här branschen, säger Johanna.

Finns det en typisk kund hos er?

Hur räcker tiden till?

– Det har hittills varit jättevarierat, säger Johanna.

– Administration av företaget hinner man inte riktigt med i veckorna,

coolt att känna att man har fått väldigt mycket med sig; även när man pratar med personer på andra byråer som man sedan länge sett upp till.

Var hittar ni inspiration som ni kan dra nytta av i ert arbete?

40

erkänner Karin. Ekonomibitarna behöver helt enkelt göras och ibland innebär det att man får jobba helg.

Men det händer att man råkar gå hem fyra istället för fem också, det är en del av friheten som egenföretagare.

– Och man vet ju vad man behöver göra, säger Johanna. Det handlar om att disponera tiden utifrån det. Ibland blir det helger, ibland kvällar och ibland tidig helg.

– Man brukar säga att det tar två till tre år för att få ett nystartat företag att rulla på bra, säger Karin. Att vi redan fått utmärkelsen »Årets stjärnskott« är otroligt stort, vi har ju hållit på så kort tid! I andras ögon kommer vi vara nya i branschen i minst två år till.

– Men att vara företagare är väldigt roligt, och rekommenderas verkligen, säger Johanna.

– Och vi vill hjälpa med de kunskaper vi har! kom och drick kaffe hos oss och bara snacka, avslutar Karin.

Kindergarden strategi

Kindergarden, GDKs egna reklambyrå, jobbar sedan 2010 med och på uppdrag av Markus Reklambyrå. Vi träffade dem under deras årliga uppskattade workshop, 2013 benämd som Kinderägget. Workshopen anordnas för att väcka intresse för reklam hos studenterna som i april dessutom kunnat söka till nästa års Kindergarden. Vi har träffat Ludwig och Emelie som berättar om sitt arbete med Kindergarden.

Vad tar med er från GDK till arbetet i Kindergarden?

Vad är det för lösningar ni arbetar mest med?

– Det är lite roligt med Kindergarden­ eftersom att man är med för att man vill testa reklam på sätt man inte tycker att man kan i utbildningen, men sen när man är med i Kinder­ garden så märker man hur mycket nytta man har av just utbildningen, säger Emelie, projektledare och copy.

– Ja, man tänker »USP – vilken jävla­ skit«, skrattar Ludwig, process­ ledare och copy. Men sen när man är med i Kindergarden sitter man plötsligt där och reder ut vad ett visst företag faktiskt har för USPar. Genom GDK får man verktygen och bakgrunden som man sedan kan använda.

– Det är ju reklam, säger Emelie.

Vi jobbar mest med konceptidéer, kampanjer, att få fram huvudbudskap och att hitta nya vinklingar på det som kanske inte Markus själva hade kommit på.

– Ja, vi har möjlighet att göra lite hur vi vill och då gäller det att passa att ta fram mer vågade lösningar än en riktig reklambyrå kanske hade vågat, säger Emelie.

– Vi försöker vara lite mera »edgy«, säger Ludwig. Senast vi pitchade tyckte­ de på Markus att vi hade använt oss av för mycket gammelmedia och att det var för konventionellt – då blev vi till­sagda att spetsa till konceptet.

– Ganska många case handlar om studenter, eller den målgruppen som vi är i, säger Emelie. Vi har till exempel jobbat med rekryteringskampanjen för LiU och med Studentförsäkring som Studentbo och Länsförsäkringar har tillsammans. Man lär sig otroligt

Kindergarden utgörs av Lisa Frulla, Ludwig Roth, Emelie Åstrand, Carl-Johan Bondeson, Stefan Söber, Victoria Malm, Sandra Karlehag, Johan Lindqvist och Anton Larsson.

41

mycket, det jag lärt mig är att det är väldigt svårt att övertyga en kund om att det som de kanske är obekväma med faktiskt är väldigt bra. Utöver uppdragen har vi deltagit i några tävlingar också.

Brukar ni arbeta tillsammans hela gruppen?

– I stort kan man säga att vi börjar vi som en grupp och slutar som en grupp, säger Emelie.

– Vi håller inte så jättehårt på rollerna­ i och med att det vi mest tar fram är koncept, säger Ludwig. I brain­ storming­­fasen kanske man delar upp den stora gruppen flera mindre så att man har en copy, en AD och en formgivare som får spåna tillsammans.

Men om vi ska göra något större sätter vi en copy som jobbar med texten, AD:n med bilden och sedan gör formgivarna det mer handfasta jobbet. Tillvägagångssättet vi använde oss av inför »Framtida Uppslag«

var att först brainstorma tillsammans, för att sedan på egen hand fortsätta idétänkandet och därefter ta upp en idé och få feedback i helgrupp. Det är ett effektivt sätt att generera nya tankar hos varandra.

Tycker ni att det har varit nyttigt att ha tilldelade roller?

– Ja, men det är något vi vill utveckla ännu mer till nästa år, säger Emelie.

Om man till exempel har en copy­ roll så ska man på olika sätt kunna utveckla den ännu mer. Nu träffar vi Markus mer som en grupp. Nästa år vill vi att man ska få specifik handled­ ning i sin roll och därigenom nya in­ sikter.

– Det är speciellt viktigt att utveckla det eftersom man som exempelvis copy i Kindergarden ofta är intresserad av den rollen även i fram­ tiden och automatiskt lägger ner mer energi på copydelarna, tillägger Ludwig.

Vad har varit det bästa med att vara en del av Kindergarden?

– Den roligaste diskussionen är nästan att ta fram den kreativa briefen efter kundbriefen och sedan applicera den, menar Ludwig. Just utmaningen i att hitta kärnan i ett företag eller för en produkt, få ner det till några få punkter och skapa massor av idéer som sedan ska smalas av igen.

– Kindergarden är ungefär som praktik på halvfart, säger Emelie.

Vi har genom Markus kontakt med verkliga arbetslivet, och de finns alltid tillgängliga när man behöver fråga något.

– Det är väldigt kul att se hur de jobbar på en reklambyrå, säger Ludwig. Vi åker dit och pitchar, men vi har också jobbat i deras lokaler där vi kan få direkt feedback. Det är kul att bara prata skit med någon som är copy eller Art Director och se vad de håller på med egentligen, sånt som är svårt att tolka enbart utifrån en allmän rollbeskrivning.

Har Kindergarden tidigare haft samma roller som ni har i år?

– Från början var till exempel kreatörer en roll, men det var lite oklart vad de egentligen skulle göra, säger Ludwig. För antingen är det ju kreatör som i att kreera idéer eller det avseendet att man tar fram material som grafisk formgivare. I och med oklarheterna gjorde något kon­ kret av den och döpte den till grafisk formgivare istället.

– Anledningen till att vi fortfarande ändrar en del från år till år, är att detta är det andra året som Kinder­ garden är ett utskott till sektionen, tillägger Emelie. Det gör att vi fort­ farande försöker hitta formerna, tar fram lämpliga arbetssätt och så vidare.

FRAMTIDA UPPSLAG Kindergarden deltog i år i Bonniers tävling »Framtida Uppslag« där de fick två nomineringar, av totalt tio. Ett av dem, »Låt maten tysta mun« tog hem silver, vilket g jorde att hela Kindergarden åkte iväg på gala. Motiveringen löd »Given snackis i juryn när truten täpps till på hungrig unge.

Varumärkesbyggande som låter maten tysta mun.« Kindergardens deltagande 2012 resulterade i tre nomineringar och även då ett silver.

42

Under workshopen fick de deltagande grupperna först ta fram en kreativ brief, få feedback på denne, och sedan ta fram ett koncept. Produkten i fokus var Memoto – en minikamera som fångar omvärlden med två bilder i munuten.

Hur ser ni på markus på samarbetet med Kindergarden?

Det är ett sätt för oss att hålla oss uppdaterade och objektiva. Har vi snöat in på något kan Kindergarden ofta ge oss hjälpsam kritik. Samarbetet har skapats utifrån två behov, dels att studenterna vill lära sig om hur vi jobbar och få in mer reklam i utbildningen, och dels att vi som reklambyrå tjänar på samarbetet i och med att Kindergarden kan bidra med synvinklar som vi själva inte har.

Hur fungerar samarbetet?

När det fungerar som bäst får Kindergarden ett uppdrag i stort sett sam­tidigt som en arbetsgrupp hos oss. De kan få samma uppdrag – men oftast med uppgiften att tänja på gränserna och göra det som inte vi tänker på eller kanske inte vågar göra. Är det någon skillnad på Kindergarden idag i jämförelse med första »årgångens« Kindergarden?

De som kommer nu är mer målmedvetna och har bättre koll överlag på vår bransch och vad de själva vill. Från början var det mer av ett test och några studenter hängde på för att det verkade roligt och givande. Jag har en upp­ fattning om att fler idag verkligen har en inriktning och vet vad de vill få ut av engagemanget.

43

TOMAS NILSSON Art Director på Markus reklambyrå i Linköping. Tomas deltog på workshopen och höll då en föreläsning om framtagning och tankar kring kreativa briefar. På bilden ovan pratar han med en av de deltagande grupperna.

Brandbook

peperoncino catering

Förutom en helt ny logotyp och en brandbook tog Elin och Elinor fram trycksaker som menyer och visitkort

Kursen Grafisk profilering och varumärken har syftet är att ge kunskaper om betydelse, utformning och kommunikation av varumärken. Kursen är särskilt inriktad mot visuell varumärkeskommunikation.

I kursen Grafisk profilering och varu­ märken tog sig Elinor Esberg och Elin Sjulgård an den grafiska utform­ ningen av Peperoncino Catering, ett cateringföretag i Eskilstuna med fokus på medelhavsinspirerad matlagning.

Kurs­ uppgiften var att ta fram en brandbook för ett företag, fiktivt eller verkligt, och efter att Elin och Elinor fått nys om Peperoncinos intresse för en ny grafisk form var inte valet särskilt svårt eftersom de både älskar mat.

Tjejerna tog sig an den tidigare grafiska profilen som de beskriver som »hemmasnickrad i Word med en explosion av chilifrukter« och började arbeta för att uppnå Peperoncinos önskemål om att skapa en tydligare profil som skapar igenkänning och på så sätt stärker varumärket gentemot potentiella kunder. Efter att ha besökt företaget fick tjejerna en uppfattning om dem och vad de står för, och bör­ jade sedan skissa på koncept utifrån de intryck de fått.

44

De utgick från tre kärnvärden som de tyckte representerade verksamheten – värme, passion och glädje – och arbetade för att införliva dessa genom­ gående i hela brandbooken. Förutom en brandbook tog de fram en full­ ständig grafisk profil som de sedan tillämpade för visitkort och ett antal menyer. Presentationen av arbetet för Peperoncino visade att företaget verkligen tyckte om det nya grafiska uttrycket, tyckte att det representerade dem på ett bra sätt och att det såg fräscht och modernt ut.

Tyvärr visade sig kostnaderna för att byta profil vara för stora för Peperoncino, men Elin och Elinor är ändå nöjda med projektet. De anser att den största fördelen med att arbeta mot en verklig kund under kursen var att de fick känna på verkligheten med en uppdragsgivares önskemål som utgångspunkt för arbetet – och förstås att resultatet fick väldigt bra feedback från just uppdragsgivaren och inte en­ bart resulterade i ytterligare ett kurs­ betyg.

45

INTERAGERA

LÄTTILLGÄNGLIG INFORMATION Interaktionsdesign i form av en informationsportal

48

2880 INTENSIVA MINUTER Koncept för Bris under Agdas studenttävling

50

MER ÄN 48H Louis Braille och guldäggsnomineringar

51

SPÄNNINGEN MELLAN POPULÄRKULTUR OCH LJUDKONST QR-lösning och påhittade notsystem

52

GRÄNSSNITT 54 Med en förkärlek till skeumorfism och typografi MITT HEM Årets projekt 2013

55

»GDK ÄR ETT SKITBRA PROGRAM« Ett år som utbytesstudent på GDK

56

TORONTO 58 Fyra månader av intryck och minnen för livet

lättillgänglig information interagera

Som en gemensam del i kurserna Interaktionsdesign och Grafiskt designprojekt 2: Interaktiva medier, gjorde Petra Dryselius, Cecilia Edlund, Ivan Gelin, Jasmine Rosbäck, Sebastian Sandell och Matilda Zetterblom en prototyp av en infokiosk till Linköpings universitet.

Ett designarbete i fyra delmoment

dessa till besökare eller studenter med LiU-kort, vilket även ledde fram till namnet Infomotion; information som man ska kunna ta med sig.

Gränssnittet är en kombination av Apples enkla och stilrena layout och design och vi valde bland annat att utforma menyn som app-ikoner samtidigt som LiUs grafiska profil även satte sin prägel. Det var kul att verkligen sätta sig in i hur man som användare tänker när man använder en produkt, och att genom användartesterna se om det vi trodde stämde överens med det användarna gjorde. Det var även väldigt kul att kunna fram­ ställa en digital prototyp, då kändes det som att vi gjort något »riktigt«. Genom att få gå hela vägen från koncept till en interaktiv prototyp fick vi en inblick i hur designprocesser går till, vilket har varit väldigt bra att ha med sig när man ska påbörja nya designprojekt. Vi tror att en av de största utmaningarna i projek­ tet var att lära sig att arbeta skulle göra stor med nya människor och deras nytta för nya olika arbetsstilar. Vid något till­ studenter fälle ville säkert folk bryta ut i tårar av frustration. Men vi härdade ut, jobbade oss igenom våra problem, knöt ett starkare band och kanske till och med blev vänner. Webb och interaktiv form är dessutom något som de flesta av medlemmarna i projektgruppen kan tänka sig arbeta med i framtiden.

Att göra en infokiosk var ett av sex möjliga designuppdrag som fanns att välja mellan som bas för detta arbete. Vi valde infokiosken då vi ansåg att det saknades en källa till komplett och tydlig information på Campus Norrköping. Pro­ jektet var uppdelat i fyra delmoment. Det började med en användarstudie där vi utförde observationer och intervjuer för att en bild över studenternas beteende i olika avseenden. Utifrån detta skapade vi sedan personor som fick fungera som utgångspunkt för målgruppen. en interaktiv Efter det hade vi brainstormingoch fungerande sessioner där vi hade idéer om hifi-prototyp koncept, funktioner och utseende.

Det vinnande konceptet skissades sedan upp som wireframes och sattes in i en storyboard för att få en enkel bild över idén och för att förstå användarsituationer. I det tredje steget tog vi fram en pappersprototyp som fick testas av ett antal användare, för att vi sedan skulle kunna få feedback och fixa till de problem som fanns eller reflektera kring de anmärkningar som fram­ kom. All input som vi fått in försökte vi på bästa möjliga sätt åtgärda för att slutligen ta fram en interaktiv och fungerande HiFi-prototyp.

Designades för en iPad

Idén till konceptet fick vi bestämma själva och vi kom fram till det genom flertalet brainstormingsessioner där flera olika idéer bollades fram och tillbaka. Vi valde att designa infokiosken för en iPad och vår vision var att LiU skulle låna ut

Stor nytta för studenter

Det känns absolut som att en infokiosk skulle vara en produkt som skulle göra stor nytta för

48

nya studenter, utbytesstudenter eller helt enkelt personer som inte till vardags har sina föreläsningar eller lektioner på campus. Om man ser till hela Linköpings universitet så skulle nog Campus Valla ha ett större behov av en sådan här lösn­ ing än Campus Norrköping då det är ett mycket större område och har ett ganska så förvirrande skyltsystem.

PROJEKTGRUPPEN Petra Dryselius, Cecilia Edlund, Ivan Gelin, Jasmine Rosbäck, Sebastian Sandell och Matilda Zetterblom

49

2880 intensiva minuter Under deras andra år på GDK ställde Petra Dryselius, Kaisa Andersson, David Gozzi och Sandra Carlström, från årets examensklass, upp i Agdas studenttävling, 2880 min, och vann!

Uppdragsgivaren var BRIS och målet var att ta fram ett koncept som lockar fler personer att börja arbeta ideellt som jourare hos dem. Vi har träffat Kaisa, som berättar om uppdraget, tidspressen och erfarenheterna.

Grattis till vinsten! Var det en överraskning?

Ja det var överraskande, men samtidigt kände vi att vi hade slagit huvudet på spiken och hittat rätt utgångspunkt.

Varför ställde ni upp i tävlingen?

Det var vår första tävling inom utbildningen. Ett skarpt case och en chans att synas kan hjälpa till med jobb i framtiden och lägga ett objekt till i portfolion. Men själva utmaningen lockade såklart också.

Hur såg arbetsprocessen ut?

Alla deltagande team fick samma brief. Målgruppen var människor i Östergötland, men en stor del i vår idé var att koncentrera oss på studenter på vårdutbildningar. Idén tog ganska lång tid att komma fram till. Nästan ett dygn (av två). När vi kommit på idén gick allt ganska fort, och formen föll på plats. Innan idén var det ganska uppgiven stämning då vi kände att något saknades. Att jobba med under tidspress på 2880 minuter var intensivt, alla små konflikter och diskussioner måste lösas snabbt och alla måste känna för idén. Men vi var också duktiga på att ta pauser när energin började tryta.

Vad har ni tagit med er från tävlingen?

Tanken om att man faktiskt kan mer än man inbillar sig och att tron på sin idé kan göra att man kommer långt. Koncept-tänket och brainstormingprocesser, vi lärt oss på GDK, var viktigt att ha i bakhuvudet. Och erfarenheten av skarpa case.

Skulle du uppmuntra GDKare att vara med i tävlingar och har du några råd till dem?

Tävla är grymt kul, utmanande, och man växer som person och får erfarenhet av sitt framtida yrke där deadlines är ett faktum. Så, ja. Ställ upp! Försök ha roligt under tiden, ta tidspressen med ro och se till att ta tillvara på gruppens styrkor. Se till att alla är med på idén. Om inte alla i gruppen förstår den kommer ingen annan göra det heller.

50

Mer än 48h affischer till rosade årsredovisningar. Våren 2013 vann dessutom GDK-knutna reklambyrån Kindergarden silver i Bonniers tävling »Framtida Uppslag«. Det var med bidraget »Låt maten tysta mun« som ­ Kindergarden lyckades kamma hem ett silver för andra året i rad.

Men det är inte bara print vi har stenkoll på – Oskar Skott (examen 2009) har fått bland annat fått en guldäggsnominering i film och två nomi­ neringar i 100wattaren, samt vunnit månadens radio i Resumé. Inte bara Oskar, utan även en rad tidigare GDK-studenter har sedan examen hunnit bygga på sina listor, av nomineringar och priser, med projekt som sträcker över en mängd kategorier.

Vi studenter på GDK är alltid oerhört stolta då någon av oss nomineras eller kammar hem en vinst. Vi minns fortfarande den första års­kullen på programmet som våren 2009 utklassade prestige­utbildningarna i Stockholm i den affisch­ tävling som anordnades av Synskadades riks­ förbund för att fira punktskriftens fader Louis Brailles 200-årsdag. GDK stod för både förstaoch tredjeplatsen.

Våren 2012 visade Madelena Stunis (examen 2012) återigen vad GDK går för. Då under Citypaketets studenttävling 48h – Sveriges enda reklamtävling helt för och av studenter. Upp­ draget var att på 48 intensiva timmar ta fram en annons för mentorprogrammet Stella som hjälper unga tjejer. Av de hela 87 inlämnade bidragen stod slutligen Madelena som Art Director, till­ sammans med Magnus Ekbladh (Forsbergs) och Samuel Kantala (SU), som vinnare med annon­ sen »en osäker investering«. Annonsen publi­ cerades i Dagens Nyheter, Göteborgsposten och Syd­svenskan.

Kampanjer och formgivning för print tycks vara ett av GDK-studenternas vassa kort.

GDKare ligger bakom en rad prisbelönade projekt, med allt från printkampanjer och ­

Madelena Stunis var med och tog fram det vinnande bidraget i tävlingen 48h 2012. Juryns motivering löd: Utförandet är relevant, tydligt och skapar förståelse.

Strategi, bild och copy skapar en stark enhetlighet. En enig jury, en klar vinnare, en osäker investering.

51

Spänningen mellan populärmusik och ljudkonst interagera

I kursen Grafiskt designprojekt 1: Tryckta medier, under deras första år på GDK utformade Petra Dryselius, Ivan Gelin, Sandra Carlström, Johannes Blomgren och Gabriel Josefson, från årets examensklass, en bok till Fredrik Johanssons masteruppsats. Den handlar om spänningen mellan populärmusik och ljudkonst. Vi har träffat Petra, Johannes och Gabriel som berättar om utbildningens första projekt med en riktig uppdragsgivare.

Från Word-dokument till bok

Vi fick tag på Fredrik genom Gary Svensson på IKK (institutionen för kultur och kommunikation), berättar Gabriel. På institutionen har det gjorts böcker av GDK- studenter tidigare och Gary ville att Fredriks masteruppsats skulle bli en bok, fortsätter han. Vi fick välja mellan olika kursprojekt och detta lät roligare än att bara göra en grafisk profil, vilket många andra uppdrag bestod av, säger Petra. I och med detta projekt har vi gjort allt, bland annat val av papper, typografi, satsytor och illustrationer. Vi har till och med 52

korrekturläst från pärm till pärm, säger Johannes.

Det vi fick var ett Word-dokument att utgå från och under projektets gång hade vi samtal med Fredrik för att vara säkra på om vi uppfattat ämnet rätt, tillägger Gabriel. Uppsatsen handlar om ljudkonst, där ljud används på ett ickefigurativt sätt. Det är ljudet som i sig är upplevelsen och anpassar sig inte efter någon rytm. Det ska inte låta som musik och instrument utan det ska revolutionera mot musiken, förklarar Johannes, som efter pro­ jektet tycker sig ha fått ett hum om ämnet.

QR-lösning och påhittade notsystem

Petra berättar att uppsatsen hade kända konstverk som bilagor och genom att använda QR-koder kunde de gå runt copyright-rättigheterna. QR-koderna länkar till bilder på konst, information om artister och till musik på Spotify.

Genom att använda sig av QR hänger man lättare med i läsningen fortsätter hon. För att ge en känsla till texten och på temat i stort har även avsnitts­ avskiljare i form av illustrationer används. Illustrationerna har tagits fram från grunden och är på gränsen mellan föreställande och något abstrakt, berättar Johannes.

Gabriel tillägger att framsidan är inspirerad av påhittade notsystem av bland annat John Cage.

och ett bra resultat, tycker Johannes.

Vi hade möten med Fredrik och Gary lite då och då och Fredrik blev väldigt nöjd, berättar Petra och tillägger att han var en tack­ sam kund att arbeta med. Gabriel berättar att det var typografin, och att få ihop allas dokument till ett, som var det stora arbetet. Det blev väldigt mycket korr-läsning och mycket dubbeljobb innan man lärde sig och kom in i InDesign Book. Vi har haft stor nytta av kursen om typografi och layout. Det tog lång tid, men det förväntade vi oss, tillägger Johannes.

Används som kurslitteratur

Formatet blev en kostnads­ fråga och vi hade kontakt med ett tryckeri. Med A5- format­ et fick vi många böcker, berättar Gabriel. Det var ingen som gick in med pengar förutom institutionen och Fredrik själv, därför fick budget­ alternativ som att använda gula blad istället för tryckt färg användas, fortsätter han och tillägger att de gärna hade velat använda mer färg.

Totalt trycktes då cirka 20 exemplar, och idag används den bland annat som kurslitteratur på en skola. Den kommer även att bli grundlittera­ tur i en kurs i ljudkonst, om den går igenom på Linköpings Universitet, säger Johannes.

PROJEKTGRUPPEN Johannes Blomgren, Sandra Carlström, Petra Dryselius, Ivan Gelin, och Gabriel Josefson

En tydlig utmaning

Detta var vårt första jekt på GDK. Det hade maning just i och med och resultat­ et blev en

riktiga pro­ en tydlig ut­ rättigheterna kul lösning

53

gränssnitt interagera

Christian Österlind har sedan examen 2011 arbetat som webb- och interaktionsdesigner på webbyrån Occident i Stockholm. Med ett specialintresse för gränssnittsdesign arbetar han nu mot en rad stora läkemedelsföretag. Här berättar han om sitt arbete på Occident och om framtidens webblösningar.

Hur hamnade på Occident?

I samband med praktikkursen i fjärde terminen, sökte jag till webbyrån Occident eftersom jag då nyligen blivit intresserad av webbdesign. Som många andra gjorde, var det den här praktikplatsen som jag höll kontakt­ en med under mitt sista år på GDK och som senare erbjöd mig jobb som designer. Occident hade inte jobbat med webbdesign tidigare och såg det jag gjorde som en möjlighet.

Vilket är det mest spännande jobbet du varit involverad i på Occident?

Jag är speciellt intresserad av gräns­ snittsdesign. Ett projekt som jag tyckte var väldigt kul att jobba med var ett webbaserat mötesstöd för företags­ representanter som träffar läkare på diverse sjukhus i Norden.

Deltagarna guidas med hjälp av en moderator genom fakta och patient­ fall och kunden ska också kunna föra statistik. Projektet handlade om att ta fram planritningar, wireframes och gränssnittsdesign, men det roligaste för mig var nog ändå att få designa en massa ikoner.

Vad tycker du är typiskt för svensk webbdesign idag?

Det blir allt vanligare med »responsive­ design« där man designar en sida som är oberoende av enhet och skärm­ storlek. Sociala medier har varit trendiga­ett bra tag nu, men det fortsätter att växa och till och med kundtjänst och andra tjänster finns tillgängliga på många företags Facebook-sidor idag. Webbsatsningar­ inom stora företag är idag mycket större än tidigare och många inser hur viktigt det är – och blir allt mer mottagliga för nya idéer och lösningar.

Var hittar du inspiration till dina projekt?

Jag läser bloggar som behandlar webbdesign, följer människor på Twitter och surfar runt på sidor som dribbble.com där formgivare lägger upp idéer och projekt för att inspirera och få tips av andra.

Vad är det viktigaste du fått med dig från GDK?

Självdisciplin, inspiration och en skarp färdighet för rapportskrivande!

Vilka trender fåR VI se 2013?

Jag tror att fler kommer att inse vikten av att jobba med innehållet.

Gällande­design kommer webb­design vara mer förenklad och stilren än tidigare,­dels för enkelheten när man gör sidan enhetsoberoende men också för att skeuomorfism inte har samma betydelse för digitalvana användare.

En annan trend på frammarsch, som har att göra med att retina­ skärmar inte ägs enbart av iOS-användare, är att det kommer att arbetas mer med vektorbaserade bilder (SVG) eller högupplösta pixelbaserade bilder för att leverera samma kvalitet på dessa skärmar.

Fotnot: Skeumorfism är ett uttryck som betyder att någonting liknar något som funnits tidigare, även om det inte längre behövs för funktionens skull.

54

CHRISTIAN ÖSTERLIND Titel: Webb-/interaktionsdesigner på Occident AB Kunder: Bristol-Myers Squibb, Ernst & Young, Teknikföretagen, Baltex AB m.fl.

Designfavorit: En blandning mellan minimalistisk och platt med en hint av skeuomorfism samt fokus på typografi.

Webb: occident.se

MITT HEM

ÅRETS PROJEKT 2013 interagera

ideér som man sedan kunde visa upp till bygg­ företaget. Min pärm användes för att spara viktig information om huset, såsom kvitton, viktiga dokument och anteckningar.

Jessica Stålnacke, Hanna Candell, Max Bergström, Andreas Pettersson och Klara Gustafsson vann Årets Projekt med sin inter­ aktionslösning »Mitt Hem«; en webbapplikations­ lösning för att bygga sitt drömhem. Projektet ingick i kursen interaktionsdesign som löpte över en termin och gav en fördjupad förståelse för en användaranpassad designprocess. Gruppen gick under kursens gång igenom fyra stadier, från att analysera målgrupp till att göra en interaktions­ demo av själva produkten.

Det gruppen tyckte var svårast med pro­ jektet var att bestämma sig för ett koncept. De har hela tiden försökt se helheten utan att hoppa över viktiga delar av processen, vilket gjort att kursen varit givande på många plan. Det som gett mest var, förutom en fördjupad förståelse för an­ vändarvänlighet, att få se sin idé blir en färdigt prototyp, »det känns så häftigt«.

Deras kund var ett fiktivt företag som sålde modellhus. Genom att utgå från deras modellhus skulle användare sedan kunna göra ändringar och visualisera ombyggnationer i webbapplikationen.

Efter att huset var byggt skulle man även kunna använda applikationen för att spara all viktig information om huset.

Se och interagera med prototypen för Mitt Hem på maxbergstrom.se/mitthem

Applikationen var indelad i två huvuddelar: »Mina Projekt« och »Min Pärm«. Mina projekt var själva visualiseringsdelen där man med hjälp av ett redigeringsprogram kunde skissa upp sina

55

»GDK är ett skitbra program« interagera

Pirmin har under året på GDK engagerat sig i bland annat filmföreningen Stubinen och varit ansvarig för eventkvällen här på EX13. Han tycker det är viktigt för utbytesstudenter att bli delaktiga i aktiviteter utanför skolan och när han kommer tillbaka till Hochschule der Medien vill han engagera sig i att välkomna andra internationella studenter.

Vilket är ditt hemuniversitet?

Stuttgart HdM, Hochschule der Medien, programmet heter Informationsdesign och är ganska likt GDK. Tidigare var även det 6 terminer, men nu är det 7.

Efter denna termin har jag ett år kvar i Tyskland, vilket utgörs av praktik och ex-jobb.

Varför Sverige?

Egentligen hade jag två möjligheter, jag kunde välja mellan universitet i Sverige eller Irland, vilka båda passade bra sett till vad jag gör på HdM. Men faktum är att jag faktiskt hade börjat med läsa svenska innan jag visste att jag skulle åka, så då tänkte jag att det är en bra möjlighet att välja Sverige för mitt år som utbytesstudent.

Du är iväg två terminer, i GDK åker de flesta en termin. Är det en fördel att läsa två?

Ja, absolut, det går så snabbt. En termin är inte 6 månader utan kanske 4,5 månader. Det går fort och jag vill ha både möjligheten att både plugga ordentligt och få tid att resa. Jag har hittills hunnit resa till Kiruna och

Göteborg, men det finns många ställen kvar jag vill åka till.

Tog det tid för dig att komma in i språket?

Innan jag kom antog jag att alla kurs­ er skulle vara på engelska, men sen frågade Mattias Arvola (från kursen Interaktionsdesign) mig om det var okej om han hade föreläsningarna på svenska och sen gav mig en sammanfattning på engelska. Det tillsammans med att jag var »tvungen« att prata med alla på svenska, eftersom jag var den enda utbytesstudenten under höstterminen, hjälpte det en hel del.

Efter några­veckor märkte jag att det faktiskt gick rätt så bra.

Vad ger de här terminerna på GDK dig?

Det är en väldigt bra erfarenhet att studera utomlands, som ser det bra ut på CVt. Dessutom kan jag tänka mig att jobba internationellt i framtiden.

På HdM hade jag inte haft möjlighet att läsa till exempel förpackningsdesign, vilket egentligen inte är något jag vill jobba med, men som jag ser

56

som en bra erfarenhet. Det jag helst vill jobba inom är interaktionsdesign och inom det har jag läst två kurser här på GDK. Det bästa med GDK är att kurserna ger en bred utbildning – dessutom är universitetet väldigt mod­ ernt.

Har du förändrats något som person under tiden?

I början var jag ganska blyg, man kan inte undkomma att det är lite speciellt i början när man helt plötsligt ska prata ett främmande språk. Efter det här året tror jag att jag vågar mer och tar för mig mer, även i situationer som jag inte är helt bekväm i. Det har underlättat mycket att alla på GDK, och egentligen hela samhället här, har varit väldigt snälla och tillmötes­ gående mot mig.

Har du varit med om några kulturkrockar?

Jag måste säga att Nolle-P med alla utklädda fadderister var lite konstigt.

Jag var inte med, men det gick ju inte direkt att undkomma det hela när det gick omkring folk i stora skägg och

konstiga kläder överallt. Vi har inte något liknande i Tyskland, bara några större gemensamma fester som man kan gå till. Förutom Nolle-P sker väl egentligen mindre krockar då och då, men man vänjer sig snabbt.

Vad tror du GDK har att vinna på att ta emot utbytesstudenter?

Först och främst att ni också får möj­ ligheter att resa utomlands, vilket jag verkligen rekommenderar alla att göra. Vill man inte ta steget fullt ut, finns ju också ett projekt under år tre som handlar om att genomföra ett internationellt designprojekt där man som GDKare har chansen att samarbeta med internationellt knutna företag och på så sätt få inspiration från olika håll.

Vad är det viktigaste du tar med dig från hela året/upplevelsen?

Man upptäcker sina styrkor och goda egenskaper, men också vad man inte är så bra på och behöver förbättra. Man blir mer öppen mot andra människor. Jag tar också med mig er­ farenheten av att det är okej att våga prata på ett annat språk även om man inte kan det helt perfekt. Man lär sig helt enkelt att klara olika situationer och stärks som person.

Vad har du för framtidsplaner?

Jag vill avsluta med att säga att GDK är ett skitbra program. Det blir rubriken på intervjun, haha. Jag kom­ mer absolut rekommendera program­ met till andra personer på HdM. Det är redan ett antal personer som ska plugga på GDK nu till hösten och som redan har kontaktat mig. När jag kommer tillbaka vill jag gärna skapa event och engagera mig för att hjälpa internationella studenter. Det är ju också väldigt givande för en själv.

Som sagt; praktik på hösten, och sen ex-jobb. Därefter vill jag egentligen plugga en master, men jag har inte bestämt om jag vill jobba några år först. Men efter man jobbat ett par år kanske man inte vågar lämna tryggheten – egentligen borde man passa på att resa iväg innan man börjar jobba, ett halvår i Australien vore något!

57

TORONTO Framåt vargtimmarna vaknar Susanna av att Emma viskar ut i det mörka studentrummet; »Wake up, it’s important, waaake uuup« (Ja, på eng­ elska). Det är bara minuter kvar tills biljetterna släpps, och­­ Emma ligger i sin säng och klickar frenetiskt på sin dator.

Susanna mumlar sömndrucket; »Vad är det frågan om?« Klockan slår hel och det visar sig att biljetterna är slutsålda. Fan. Vad gör vi nu?

En gnista av hopp tänds när vi får veta att det finns någonting som kallas för rush-tickets, ett begränsat antal magiska extrabiljetter som finns att köpa om någon inte skulle hämta ut sin biljett. Men det måste köas – länge.

Eftersom Toronto Film Festival ska hållas i teatern bara ett stenkast från 23-våningshuset vi bor i, ser vi tidigt från vårt fönster att en lång kö har börjat ringla sig från ingången. Vi går runt första kvarteret, förbi andra, sedan tredje, men kön verkar inte ha något slut. Folk är finklädda och fulla av förväntan. Vi har skinnjackor på

oss, de har klänning eller kavaj. När vi når ledets ände har de onda aningarna blivit ett snäpp värre och vi förstår nu att det med största sannolikhet är kört. Men kön verkade istället rulla på och vetskapen om att vi började närma oss entrén ger oss en pirrande känsla i magen. När vi rundar hörnet på det sista huset ser vi den. Kön. Den andra kön. Rush-ticketkön.

Vi har alltså inrättat oss i fel led och med andan i halsen får vi helt enkelt börja om. Det hela slutade trots allt gott och som de listiga rävar vi är snek vi till oss de absolut sista biljetterna till »The Place Beyond the Pines« – gratis! Front row seat.

Besvikelsen över att Ryan inte fanns i salongen för att se sin film byttes ut mot lyckan över att regissören satt en meter ifrån oss och att filmen var gudars så bra.

Hur är det då att studera utomlands?

Inte nog med att man får med sig mängder av historier att kunna berätta för sina barnbarn, så lär man sig också en hel del – både om sig själv och vad man vill med sitt liv. Vi kommer alltid 58

att minnas Toronto med ett leende på våra läppar. Ryerson University gav oss kära vänner, bättre själv­förtroende och nya verktyg att använda som framtida grafiska formgivare och kommunikatörer. Livet på ett campus utomlands skiljer sig i ganska stor utsträckning mot vad vi är vana vid på Linköpings Universitet. Det är svårt att sätta ord på vad det är och det måste upplevas för att förstås.

Det är få förunnat, och kanske något man bara upplever en gång i livet, att komma en kultur så nära inpå som vi har fått chansen att göra.

Ryerson må nu vara ett avslutat ka­ pitel i boken om våra liv, men det är, med all säkerhet, ett kapitel som aldrig kommer att falla i glömska.

Emma Svartholm och Susanna Turesson Wohlin var hösten 2012 i Toronto som utbytesstudenter. När chocken efter en lärares uttalande om att »the world doesn’t need more graphic designers« lagt sig, fick de genom kurserna vid Ryerson kunskaper inom bland annat prepress och bokbinderi.

ledning

spons

MARKNADSFÖRING

Projektgruppen

Ledning

spons

marknadsföring

Kristoffer Andersson

Maria Åkerblom

Elin Sjulgård

Siri Eskilson

Johanna Stenbäck

Kajsa Pedersen

Emma Svartholm

Kaisa Andersson

Jessie Cassel

Klara Gustafsson

Olle Dahl

Lovisa Österling

Therese Ekstrand

Stefan Söber Samuel Wibeck

katalog

tävling

event dag

event kväll

katalog

event dag

event kväll

tävling

Susanna Turesson Wohlin

Pirmin Buchenberg

Sandra Häggander

Matilda Hübinette

Carolina Björk Louise Kjeldsen

Malin Åkerskog

Lisa Aurora Olsson

Caroline Appelgren

Nils Nyebølle

Johanna Nyberg Hamrén

Therese Nilsson

Kajsa Hedman

Emil Svensson

Susana Jungstrand Mathilda Johansson

ett särskilt tack till

Kajsa Westberg Gustav Zaphf Max Bergström

TACK TILL

BYN kommunikationsbyrå ab

Norrköpings kommun

1 GDK är en naturlig samarbetspart-

I Norrköping är vi stolta över våra studenter och allt sedan Campus Norrköping etablerades har univers­ itetet och studenterna satt en stark prägel på Norrköping som stad.

Norrköpings kommun har en tät och nära dialog med studenterna vid LiU, Campus Norrköping.

Dialogen sker genom mötesplatser där Norrköpings kommun, kårer och sektioner gemensamt arbetar för att utveckla Norrköping som student­ stad. Norrköpings kommun stöttar en rad studentdrivna aktiviteter som syftar till att bygga broar mellan stu­ denter och arbetslivet, och genom sam­ verkansavtalet Lyskraft ges även studenter möjlighet att göra student­ projekt i den kommunala verksam­ heten.

EX13 är en utmärkt aktivitet som ökar kontakterna mellan studenter och arbetslivet. Ett arrangemang som EX13 skapar goda förut­ sättningar för studenter att få visa upp sina kunskaper­och kompetenser på sin egen arena och på sina egna villkor.

GDK-studenter har fräsch kun­ skap och en stor portion kreativitet!

Något som resulterar i koncept som ser bra ut för ögat och som samtidigt sticker ut. Denna kunskap och krea­ tivitet hoppas Norrköpings kommun kommer komma till nytta i befintliga företag men även genom att fler GDKstudenter väljer att starta egna företag i Norrköping eller regionen under eller efter sin studietid.

ner och rekryteringsbas för oss. Det är viktigt för oss som byrå i tillväxt att kunna attrahera de största talang­erna. EX13 är ett bra tillfälle att få träffa och prata med studenter ur alla årskurser - framför allt de som tar examen.

2 Vi försöker alltid att i mån av tid bereda plats för alla typer av sam 1 Varför har ni valt att arbeten: föreläsningar, exjobb, feed samarbeta med EX13? back av olika slag. Om man får möjlighet att följa en student under 2 Vad anser ni vara den största en längre tid är det ju lättare att fördelen med att samarbeta bilda sig en uppfattning om person med studenterna på GDK? en.­Dessutom är det alltid nyttigt att 3 Vad ser ni för kvalitéer i vidga sitt perspektiv och bli ifråga studenterna på GDK? satt av en ny generation kommunika­ t­­örer.

Larsson Offsettryck AB 3 Den största kvaliteten är nog 1 Vi försöker alltid hjälpa studenter­ bredden­i kunnandet. Som utom med deras trycksaker. Det känns stående blir man också glad av att se givetvis extra kul att få samarbeta en stöttande och uppmuntrande med EX13 som förhoppningsvis till- sammanhållning studenter emellan. hör våra framtida kunder.

2 Det ligger givetvis i vårt Louis De Geer intresse att få visa upp oss för er 1 Vi tycker det är roligt att samarbeta på programmet­och få möjlighet med ambitiösa ungdomar. att visa varför Larsson Offsettryck 2 Ni är ju sannolikt våra framtida är ett­­­av Sveriges mest framgångsrika samarbetspartners i olika former, tryckerier med de mest nöjda det känns givande för oss att påbörja kunder­na­. detta redan under er studietid.

3 På GDK utbildas framtidens­3 Ambitiösa, drivna, korrekta, glada kreatörer­­. De studenter ­som­ ­nu­ och positiva ungdomar. avslutar sin utbildning kommer vara med och påverka hur framtidens kommunikation ska utformas.