Impuls Nr 2 - 2020

NUMMER 2 MAJ 2020 ÅRGÅNG 53

erna h c a o C ÄR N U D S Å G Ö R G AR E ­DELTA R SIG KE C Y R T T ­U LI G T P M Ä L O

Gustav Fridolin

”FOLKBILDNINGEN ÖVERLEVER ALLT” EN TIDNING FRÅN STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN

JOHAN FYRBERG, FÖRBUNDSCHEF SV

JUST NU BEFINNER vi oss alla i en orolig tid. Ett enskilt virus har ingen egen agenda, men för att möta dess konsekvenser så påverkas mötet mellan människor. Det är lätt att tänka som om vi har berövats något, men egentligen så finns det allra mesta kvar.

Genom konkreta och vardagliga upplevelser av samhällskris, ställs frågan om vilken samhällsmodell vi vill ha. Detta tydligare än på många decennier. En förutsättning för de strategier som regering och myndigheter nu tillämpar har en direkt relation till att människor i samhället upplever tillit. Tillit till institutioner byggs genom tilliten mellan människor. Detta får inte tas för givet.

Folkbildning, förenings- och ­kulturliv utgör livsnerven i tillitsbygget. Vi har blicken mot mindre av isolering och mer av m ­ ångfald. I detta avseende har folk­ bildningen att se fram emot en renässans.

REDAN NU, OCH i en snar framtid, i likhet med vid flyktingvågen 2015, kan den ideella sektorn och folkbildningen snabbt ställa om och börja jobba genom tusentals ­f rivilliga och engagerade, skapa strukturer och ­arenor för samtal, bildning och samverkan.

Ytterligare en konsekvens av de stora samhällspåfrestningar som vi nu upp­lever är att det finns en allmän oro. Det kan handla om oro för äldre, för dem inom vården, för samhällsekonomin. Oro för den egna försörjningen, där vi dagligen nås av rapporter om kraftigt ökad arbetslöshet.

Många har tankar och funderingar om och kring hur den framtida vardagen kommer att se ut. I kris hamnar ­utsatta människor i ännu svårare lägen, och ­redan innan ­coronaviruset så vet vi att den ­psykiska ohälsan i samhället är stor, inte minst bland unga. Risken är ju uppenbar att den kommer att öka ytterligare.

SOM LEDANDE STUDIEFÖRBUND och samhällsaktör är det därför viktigt, och för att undvika att vi tas för givet, att vi i relation till offentliga beslutsfattare fortsatt och förstärkt gör vår röst hörd. I kris och efter kris. Vi finns för äldre och för funktionsrätt. Finns där för att motverka social isolering och främja psykisk hälsa. Finns där för att möta rädsla och ovisshet.

Oförtrutet skapar vi förutsättningar för bildning och utbildning, oförtrutet med en stark inre drivkraft finns du där – ­cirkelledaren. •

Foto: Ola Hedin

VI ÄR LIVSNERVEN I TILLITSBYGGET TRE TANKAR...

Arbetsmarknadsnära insatser Regeringen har aviserat 30 milj kr i vårändrings­

budgeten. På ett hållbart sätt ska vi anta den utmaningen.

Studieförbunden Viktigt att vi samlat i denna kris agerat genom Studie­ förbunden i samverkan.

Rabarber Ser jag vid utblick från ­hemmaarbetet – tidigt och starkt uppvaknande.

TÄNK ER ATT HA INSPIRERAT GENERATIONER AV FOLKBILDARE I HELA SVERIGE. Det är inte många som kan stoltsera med det. Men Mats Nilsson kunde. Som redaktör för Impuls i närmare fyra decennier, 1982-2019, fyllde han just den rollen. Nu finns Mats inte bland oss längre. Han avled i slutet av februari efter en längre tids sjukdom.

På sidan 23 skriver Per Gustafsson minnesord över vår tidigare kollega. Tack Mats för allt du betytt för Impuls, SV och folkbildningen i hela Sverige.

Anders Karlsson, ansvarig utgivare

2 | Impuls 2-2020

MEDARBETARE I DETTA NUMMER

Emma Segesten, cirkelledare

Calle Ageman, skribent

Mattias Glassel, fotograf

Har gjort minicirkeln i hur man

Har skrivit reportaget om cykelfest i

Har fotograferat Lessebo handpappers-

­tillverkar bivaxdukar på sid 26-27.

Överklinten på sid 30-31.

bruk sid 16-19.

Emma Segesten bor med familjen

Calle Ageman är journaliststudent

Mattias Glassel, Stockholm, arbetar till

på landet utanför Kungälv. Efter 23

på Stockholms universitet och bor

­vardags som lokalt kundansvarig på

år som civilingenjör startade hon

i Solna. Han har skrivit artiklar och

­TietoEVRY.

årsskiftet 2018/19 sitt företag Textil­

reportage åt Impuls sedan 2019 och

trollet, hon syr bruksföremål och

praktiserat på Tidningen NU.

tillverkar bivaxdukar och påsar av återbrukade tyger.

– Att få möta personer som man vanligtvis inte hade träffat och få

Hans första kontakt med SV var på 80-talet.

– Jag gick en datakurs i ADB i Norrtälje, på en Vic 20 med kassettminne,

– Jag är nybörjare i rollen som cirkel-

skildra deras intressen och hobbys

ledare men ser fram emot att få

är o ­ troligt inspirerande. Att dess-

använda min mångåriga erfarenhet

utom få dela nyheter och personers

Fotografi har varit en hobby under

från mina år som projektledare och

­tankar till cirkelledare på SV är ett

många år, han har också vid s­ idan

verksamhetsutvecklare. Det ska även

nöje, säger Calle.

av sitt vanliga jobb haft uppdrag åt

bli roligt att dela med sig av detta smarta sätt att tillverka matförvaring som är hållbar och helt plastfri, säger Emma.

Instagram: @textiltrollet Facebook: TextilTrollet (här finns

Han har ett brinnande intresse för sport i alla dess former men i

minns han.

och blivit publicerad i bland annat Tidningen NU.

­synnerhet fotboll. När AIK spelar är

Vilken är då lockelsen med fotografi?

han alltid på plats.

– Möjligheten att stanna tiden i en

Instagram: @calleage

bild och äran i att förmedla det som jag ser till någon annan, säger Mattias.

även en butik)

Ansvarig utgivare Anders Karlsson anders.karlsson@sv.se, 072-716 60 37 Redaktör Lena Hallerby lena.hallerby@sv.se, 073-340 60 15 Impuls ges ut av Studieförbundet V­uxenskolan och kommer ut med fyra ­nummer per år. Tidningen görs av Liab, ­Liberal Information AB. Postadress Box 190, 101 23 Stockholm E-post impuls@sv.se Hemsida www.sv.se/impuls

Grafisk form och layout Fia Björklund, Liab, fia.bjorklund@sv.se Annonser Christina Glassel christina@canmedia.se, 073-513 10 83 Tryckort V-TAB Vimmerby TS-kontrollerad upplaga 28 200 (2019)

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form.

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Prenumeration 120 kr/år, mejla prenumeration.impuls@sv.se Vill du inte längre ha Impuls?

Mejla prenumeration.impuls@sv.se Omslagsbild Gustav Fridolin Foto Carolina Byrmo/Aftonbladet/TT

Impuls 2-2020 | 3

Gustav Fridolin

”FOLKBILDNINGEN ÖVERLEVER ALLT” Gustav Fridolin gick från politiskt underbarn och rekordung riksdagsledamot till utbildningsminister. Som folkhögskollärare ser han det som sin uppgift att ge människor en andra chans och att rusta demokratin för kommande angrepp.

TEXT: Andreas Ericson FOTO: Carolina Byrmo/Aftonbladet/TT

Den kombinerade lunchen och intervjun blev, som så mycket annat denna märkliga vår, till ett videosamtal. Gustav Fridolin ­sitter hemma hos sig och samtalet med Impuls blir ett avbrott mellan lärarhand­ ledningar på distans.

– Jag saknar deltagarna just nu, säger han. Att vara lärare är något jag älskar.

Han är lärare i historia och religion på Stadsmissionens folkhögskola i Stockholm.

I samband med Covid-19 har skolan precis som det mesta annat i Sverige gått över till att göra så mycket det går på distans.

– Vi har samling klockan tio varje för­ middag. Deltagarna får uppgifter som de sedan ska redovisa.

Däremot har intresset för lärarande och undervisning alltid funnits. Ett smakprov var de många mötena med andra unga ­under tiden han själv var ung politiker.

– När jag var ute och besökte skolor ledde det ofta till en slags workshop i demokrati, berättar han.

– Jag mötte unga människor som ville åstadkomma förändring, de kanske var förbannade över något eller hade kloka idéer som de inte visste hur de skulle få ut. Det skapade någon slags kritisk massa i våra diskussioner. I bästa fall kunde jag höra av dem efteråt, men oftast gjorde jag inte det.

Det var då idén uppstod att det skulle vara häftigt att få följa en grupp under längre tid.

Funkar det bra?

– Bra vågar jag inte säga. Men ­f unkar gör det. Fast jag hoppas det inte blir för lång­ varigt. Väldigt mycket av folk­bildningens styrka ligger ju i det direkta mötet, och även om det är lättare än förr att ­åstadkomma det utan att träffas, är det fortfarande svårt att inte kunna mötas fysiskt.

Just folkbildning låg aldrig under ­Gustav Fridolins ansvarsområde under tiden som utbildningsminister.

GUSTAV FRIDOLIN KOM in i riksdagen redan 2002 och hade då fyllt 19 år tidigare samma år. Det gjorde att tankarna på ett liv ”­efteråt” också fanns med från början.

– Jag ville inte växa fast i politiken, så under slutet av den första mandatperioden började jag fundera över vad jag tyckte var roligt och viktigt och vad jag ville göra framöver.

Sagt och gjort. Den dåvarande riksdags­ ledamoten satte ihop sina tankar om ett

4 | Impuls 2-2020

Gustav Fridolin Ålder: Fyller 37 år i maj.

Från: Vittsjö nära ­Hässleholm i Skåne.

Utbildning: Folkhög­ skolelärarexamen från Linköpings universitet.

Tidigare: Riksdags­ ledamot och språkrör för ­Miljö­partiet.

Utbildningsminister 20142019.

Impuls 2-2020 | 5

”Folkbildningen överlever allt. Till de hårdaste diktaturerna i historien har det smugglats in skrivmaskiner och utbildningsmaterial.”

Gustav Fridolin om... ... en mer digital framtid efter corona?

– Det är klart att vi kommer lära oss massor av den här perioden. Även fast man tappar en del genom att mötas digitalt finns förstås också stora möjligheter.

Däremot ökar samtidigt risken att vissa grupper halkar efter. ... egna erfarenheter från studiecirklar?

kursupplägg och fick napp från en folk­ högskola. 2010 tog han lärarexamen. Och det var jobbet som folkhögskollärare som väntade också efter tiden som minister när han lämnade regeringen i januari 2019.

– Folkbildningen är mitt hem, framförallt folkhögskolorna, säger han.

Har folkbildningen och det den står för alltid varit något självklart för dig?

– Själva begreppet har inte varit självklart.

Men jag är uppväxt i en typisk svensk bruksort där det var ganska tufft. De ­industrier där det var tänkt att man skulle jobba hade lagts ner. Men mitt i detta gick det runt tjugoåringar med fjäderboa och paljettklänningar för att filialen till en folkhögskola som utbildade musikalartister fanns där. Det var på många sätt en dörr in i en annan värld i vår lilla by.

– Jag har tänkt på det efteråt. En hand­ full av mina jämnåriga försörjer sig på musik i dag. Det hade aldrig hänt om inte dörren i form av en folkhögskola funnits där. På det sättet har folkbildningen alltid funnits med, utan att jag visste att det var just det det var.

6 | Impuls 2-2020

– Jag har gått en kurs i

Nu är du lärare och jobbar så att säga nere på golvet, har du omvärderat något i de frågor du handskades med som politiker och minister?

– Inte än, men det tar nog några år innan man kan svara på en sådan fråga. Som politiker fokuserar man mycket på hur systemet ska byggas på bästa sätt. I klass­ rummet handlar det om kultur snarare än struktur. Det är svårt att ändra kultur genom lagstiftning eller en läroplan.

DET ÄR DEN mer privata sidan av saken.

Det finns en politisk också. Inte minst in­ för framtiden tror Gustav Fridolin att den folkbildning som han ser som sitt hem har en tydlig och viktig roll att spela: – Folkbildningen är extremt viktig.

Dels för att den ger människor en andra eller tredje chans i ett utbildnings­ system som innehåller alldeles för mycket ­sortering och utslagning. Men också för att det är det fria kunskaps­ sökande som gör det möjligt för oss att växa som människor. Och det är extremt ­v iktigt i en situation då demokratin som ­institution är hotad.

indisk matlagning! Minns absolut ingenting av själva matlagningen, men mycket annat från kursen. Den var jätterolig! ... risken att f­ olkbildningen bara fångar upp en ­begränsad krets?

– Folkbildningen har alltid byggt på att vara en verksamhet för dem som söker sig dit. Vi är mer fokuserade på mötet än exakt vilken grupp man tillhör sedan tidigare. Sedan finns väl alltid en risk att vi som andra verksamheter tänker ”vi är de här”. Men om man inte funderar på vilka som inte söker sig till verksamheten, då riskerar man verkligen att hamna i bakvattnet.

DET DEMOKRATISKA UPPDRAGET åter­ kommer flera gånger i vårt samtal. Det är uppenbart att Gustav Fridolin ser att stora värden är på spel i samtidens politiska utveckling. Och att just folkbildning är en av nycklarna.

– Det är väldigt mycket svårare att kuva fria individer. Folkbildningen ger ­människor möjlighet att växa och bli friare.

Gustav Fridolin talar om ett vägskäl och en motsättning mellan olika läger.

– Ja, mellan de av oss som ser att vi står inför fight om demokratin och ­kommer vilja satsa på folkbildningen, och de som inte ser hotet – eller till och med ser ­exempelvis Ungern som en förebild. De kommer vilja montera ner det statliga stödet till folkbildningen. Det är ingen slump att Sverige­demokraterna vill skära bort många miljoner ur folkbildningsbudgeten.

Vad är deras tanke med det?

– Det är väldigt mycket svårare för den typen av förenklade lösningar och polarise­ rade budskap att få fäste om människor är tränade i att ha egna uppfattningar och att kunna skilja mellan fakta och åsikt. Det vill säga det som man får med sig från vilken folkbildande verksamhet som helst. Är du orolig för folkbildningen framtid?

– Folkbildningen överlever allt. Till de hårdaste diktaturerna i historien har det smugglats in skrivmaskiner och utbild­ ningsmaterial. Så de kommer aldrig krossa folkbildningen, den kommer överleva oav­ sett om den får statliga pengar eller inte.

Den politiska sidan menar Gustav Frido­ lin är något vi ibland duckar för i Sverige.

– Jag tror det är känsligt för många.

Folkbildningen, exempelvis Studieförbun­ det Vuxenskolan, är ju framvuxen ur olika idépartier. Ändå tror jag många studieför­ bund och folkhögskolor är rädda för det som andas politik, och framför allt parti­ politik. Men det är där vår framtid avgörs.

Vår oförmåga att se det politiska är en risk?

– Ja, det tror jag. Man måste våga ta ställning, annars lämnar vi walkover till dem som vill rulla tillbaka allt som vi har åstadkommit.

Gustav Fridolin berättar att han jobbar mer nu när vi alla tvingas till hemma­sittande, jämfört med tidigare.

De enskilda kontakterna med eleverna tar längre tid. Vi återkommer till tanken om just mötet mellan människor som en grundsten i folkbildningen.

– I folkhögskolan måste vi ju jobba så. När jag får en klass med 20 deltagare som alla har sin historia till varför man läser in gymnasiet som vuxen kan jag inte köra utifrån ett färdigt upplägg från början. Jag behöver utgå från vad de kan från början och vad de kan bidra med till varandra.

En sista fråga, har folkbildningen tagits för given? Den har ju ändå funnits i över 100 år, behöver man kanske tänka om lite?

– Folkbildningen, studieförbunden och folkhögskolorna, måste hela tiden ­f undera på hur man återuppfinner sig själv. Jag har mött folkhögskollärare som längtar till hur det var förr. Men det blir lätt så att man skapar sig en bild av ett förr som aldrig riktig har funnits. Och då har man kommit väldigt långt ifrån folk­bildningsidealet. Det vi har att jobba med just nu, det är ju det som är folk­ bildningen. The world run by those who show up.•

... synen på folkhögskolor som en del av vänstersfären?

– Jag är orolig för att det är en bild som växer ur en ­samtid där idén att alla ska ha samma chans att ta makten över sitt liv uppfattas som vänster igen.

Under lång tid var det själva fundamentet ett modernt samhälle vilade på. ...folkbildningens främsta styrkor?

– Idag försöker alla företag och institutioner jobba mer och mer med workshops och deltagande. Det finns de som tar en massa betalt för det som folkbildningen alltid har gjort, det vill säga att utnyttja m ­ änniskors hela kompetens.

Varför är det politiska känsligt tror du?

– Så ser svensk historia ut. Svenska för­ eningar är noggranna med att först av allt skriva in i sina stadgar att de är parti­ politiskt och religiöst obundna, det vill säga vad de inte gör, innan de säger vad de faktiskt gör. Det lider vi lite av i dag, för de politiska fi ­ ghterna behöver tas igen.

Impuls 2-2020 | 7

SV i coronakrisen

INTÄKTSBORTFALL I MÅNGMILJONKLASSEN Inställda cirklar, varsel och en kraftigt ökad ­digitalisering har blivit vardag för Studieförbundet Vuxenskolan på grund av coronapandemin.

TEXT: Lena Hallerby

SV:S FÖRBUNDSCHEF JOHAN Fyrberg har sedan dag ett på nya jobbet tampats med coronakrisen.

– Min upplevelse är att vi var tidiga med att förhålla oss till denna samhällskris.

Redan min första vecka i tjänst gick vi upp i stabsläge, vilket innebar att ledningsgruppen träffades varje dag. Sedan fick avdelningarna dagliga rapporter om vad som skedde. Och sedan den 17 mars efter ett möte med alla avdelningschefer hade vi igång diskussionen om att stänga ned all fysisk verksamhet.

Johan Fyrberg sticker inte under stol med att denna diskussion väckte ett visst mot­ stånd från början.

– Det är fullt förståeligt. Det sitter ju djupt rotat i vårt DNA att vi ska värna om det ­f ysiska mötet människor emellan.

I ETT PAR enkäter har SV:s avdelningar fått svara på frågor om bland annat verk­ samhet, ekonomi och personalförändringar. ­Enkäterna visar att minst 30 procent av verksam­heten har ställts om i annan form och att ungefär hälften av ­avdelningarna har påbörjat ett arbete med konkreta omställningsåt­gärder, alltifrån varsel och korttidspermitteringar till organisations­ förändringar.

– Det är en blandning mellan tuffa HR-­ relaterade beslut och modiga beslut om utvecklingssatsningar, säger Johan Fyrberg.

– Vi försöker från förbundskansliet stötta så mycket vi kan. Samtidigt är det viktigt att vi klarar av vår lokala närvaro och ­värnar

8 | Impuls 2-2020

vår infrastruktur, som är vår absoluta konkurrens­fördel.

Ekonomin har självklart också påverkats.

– Våra bedömningar pekar på ett intäkts­ bortfall för organisationen i mångmiljon­ klassen. Då är det välkommet att Folk­ bildningsrådet har gett besked om att 2020 inte kommer att utgöra beräkningsgrund för kommande statsbidrag.

Han understryker dock att man inte kan slå sig till ro med detta.

– Vi måste vara fortsatt aktiva så att bidra­ gen inte dras ned i ett ansträngt budgetläge.

Inte minst gäller detta bidragen från regioner och kommuner där vi redan tidigare har sett vissa oroande åtstramningstendenser.

MEN ALLT ÄR inte nattsvart. SV har fått ta del av regeringens krispaket med möjlighet till korttidspermitteringar och sänkta arbets­ givaravgifter. Dessutom har regeringen avsatt 30 miljoner kronor till studieförbunden för arbetsmarknadsnära insatser.

– Det är positivt att regeringen ser oss som en del i det framtida återuppbyggnadsarbetet.

Digitaliseringen har också fått en skjuts på grund av krisen.

– Nu har vi till och med kurser i biodling digitalt!

SV går nu vidare med att stresstesta hela organisationen.

– Det innebär att vi kommer att ta fram olika scenarier för händelser framöver i linje med till exempel förändrade bidrag samt en betydligt mer långdragen kris. •

Vill du veta mer? ”Vi ställer inte in, vi ställer om och vi ställer upp”, skriver SV på sin hemsida.

Nu flyttar verksamheten ut till digitala kanaler eller utomhus.

På följande sidor ges goda exempel från hela landet på hur SV-avdelningar fortsätter och utvecklar sin verksamhet på distans.

HR-enheten ger råd till dig som är cirkelledare och tipsar om digitala verktyg på sid 29.

Dessutom finns mer ­information om vad SV kan erbjuda i coronatider på www.sv.se.

Länets största coronafilt

SV ställer om i corona­pandemin – detta görs lokalt!

I Sörmland kan den som vill nu vara med och virka eller sticka rutor till länets största coronafilt.

SV Sörmland vill i dessa oroliga tider ge alla dem som sitter ensamma hemma en rogivande syssla, allt i form av en distanscirkel.

Varje ruta ska vara 15 x 15 cm och får se ut precis hur som helst. Den som vill får gärna brodera ett budskap på rutan, till exempel ”Tvätta händerna” eller något annat som man finner lämpligt.

Det kommer längre fram att bli två träffar utomhus för att montera ihop rutorna.

Kicki Ståhl och Annie Pettersson, SV Väst, ser till att seniorerna ­fortfarande får höra musik.

MUSIK FRÅN EN SLÄPKÄRRA Kan vi inte komma in, så får de titta ut.

Det var tanken bakom satsningen SV Bakgård från SV Väst.

– I och med Covid-19 stoppades alla planerade musikevenemang på äldre­ boenden i våra kommuner, berättar SV Västs verksamhetsutvecklare Kicki Ståhl och Annie Pettersson.

– Vi tyckte synd om såväl de äldre som våra artister som vi brukar boka och nu hade avbokat.

MEN DÅ AVISERADE Radiohjälpen som ett brev på posten att här fanns det pengar att söka. Kicki och Annie slog sina kloka huvuden ihop och på mindre än en vecka var allt klart.

Radiohjälpen tillstyrkte ansökan och ljudtekniker bokades.

Resultatet blev 25 spelningar från en släpkärra som placerades på en innergård eller en parkering vid olika äldreboenden, från Strömstad till Orust, Tjörn och Färgelanda. Det bjöds på 30 minuters svängig musik med artister från närområdet. De boende kunde lyssna och titta från fönster, balkonger, uteplatser med mera utan att vara rädda för eventuell smitta. På några orter kunde även LSS-boenden ta del av musiken.

– En härlig stund och ett gott av­ brott i isoleringen för många, berättar Kicki Ståhl och Annie Pettersson.

Dessutom kom initiativet att ­uppmärksammas vid den stora Radiohjälpen-galan ”En kväll till­sammans” som hölls i tv på ­påskaftonen. •

Musikutmaning om corona För att öka medvetenheten och föra ut information om coronaviruset på ett interaktivt sätt till unga ­människor startades Instagram-utmaningen ­#Challengeyourminds av SV Stockholm och fritidsgården Blå huset i Tensta som drivs av Stockholms stadsmission. #Challengeyourminds var en musik­ utmaning på Instagram där ungdomar uppmanades att lägga sin bästa vers om coronasituationen på beatet som de kunde ladda ner från Instagram.

– Vi var tvungna att stänga vår musikstudio i Blå huset då den är alldeles för trång. Då dök den här geniala idén upp som vi sedan försökte vi sprida över hela landet, säger Polki Nordström, SV Stockholm.

Och tävlingen spred sig. Vann gjorde nämligen 17-årige Lukas Jarnås från Vänersborg.

Impuls 2-2020 | 9

NU KOMMER SV TILL DIG

SV ställer om i corona­pandemin – detta görs lokalt!

Under hashtagen #svkommertilldig ­livesänder Studieförbundet Vuxen­skolan i Västmanland varje vardag kl 13.30 på ­Facebook. Det kan handla om allt från musik­ underhållning till e ­ xistensiella frågor.

Hos SV Västmanland förstod man tidigt att detta med corona skulle bli långvarigt och att verksamheten inte skulle kunna fortsätta som tidigare.

– Vi har relativt många grupper med funktionsvariationer runt om i länet som vår musikterapeut Johan Ljungkvist brukar åka ut och under­ hålla. Och vi vet att detta gör ­otroligt stor skillnad i dessa ­människors liv, berättar Joakim Öhrndalen, ­avdelningschef SV Västmanland.

10 | Impuls 2-2020

Genom livesändning på Facebook har SV Väst­ manland utvecklat verksam­ heten under corona­ pandemin.

lyssna och titta i efterhand. Enligt Joakim Öhrndalen hoppas man själv­ fallet kunna använda flera av dem i sina framtida studiecirklar.

MÅNGA HÖR AV sig och vill vara med. Exempelvis Västerås kommun som önskat att få komma och prata kris och beredskap. Landshövdingen är också inbokad och biskopen har ­f unnits på plats när det handlade om existensiella frågor.

Coronapandemin har också lett till

Foto: Joakim Öhrndalen

EFTER DIVERSE SPÅNANDE i lunch­ rummet kom man fram till att göra ett försök med livesändning på Facebook.

I det första programmet som sändes ­redan den 19 mars spelade Johan Ljungkvist gitarr och sjöng. Under programmets gång kom flera önskemål in om vilka låtar som lyssnarna ville höra.

Det första programmet gav blodad tand och sedan dess har verksamheten växt och utvecklats.

En scen har byggts och försetts med soffor, stolar och fin bakgrund samti­ digt som nya mikrofoner har köpts in.

– Vi blir mer och mer skarpa på det vi gör, säger Joakim Öhrndalen. Men vi är långt ifrån proffs och det är ännu en bit kvar till dess att vi blir som Skavlan.

Annars är det ingen märkvärdig utrustning som man använder sig av.

Allt filmas med en vanlig mobil­telefon.

Och lyssnarna blir fler och fler. Alla programmen finns tillgängliga både på Facebook och Youtube så att man kan

att SV Västmanland verkligen har fått tid till den tekniksatsning som står in­ skriven i verksamhetsplanen för 2020.

– Vi har lärt oss enormt mycket under dessa veckor och hoppas själv­ fallet på en fortsättning när pandemin lagt sig. Till exempel #FredagmedSV eller något liknande. Och så vore det roligt om fler ville komma hit och låna vår fina studio framöver, exempelvis SPF. Folkbildningen måste leva vidare trots de tider som nu är. •

Lokal kraft

INBLICK

Första hjälpen Vad gör du om en deltagare sätter i halsen? Om någon ­svimmar? Får bröstsmärtor?

Eller en allergisk reaktion?

Eller en panikångestattack?

Inspireras av SV:s verksamheter från norr till söder.

KULTURSKATT FÖR SENIORER Foto: Wikipedia/Knäppupps arkiv

SV Värmland erbjuder till hösten alla sina cirkel­ledare en ­kostnadsfri utbildning i ­första hjälpen.

Man vill ge cirkelledarna förut­sättningar för att handla mer lugnt och självsäkert om något skulle hända en ­cirkeldeltagare.

Utbildningen ”Första ­hjälpen för alla” görs i samarbete med Röda Korset Karlstad och lär ut hur man ger första hjälpen vid olika typer av ­situationer.

Hasse och Tages kulturskatter har i SV Örebros regi sedan förra året nått över 1 500 seniorer runtom i länet. Och nu har SV Örebro beviljats mer pengar för verksamheten.

Det var i höstas som Socialstyrelsen

Och tack vare de nya pengarna förlängs

meddelade att ideella föreningar

verksamheten.

och stiftelser kunde söka pengar för

– Nu kommer våra seniorer även att få

­aktiviteter som syftade till att bryta och

minnas Monica Zetterlund och fortsätta

minska ensamhet och isolering bland

att dela sina minnen. T­ anken är också

äldre. Och SV Örebro nappade direkt.

att man framdeles ska kunna träffas

Sedan dess har Emma Andersson åkt

och minnas genom studiecirklar, ett

Studieförbundet Vuxen­

runt och föreläst om den klassiska duon

­material som nu håller på att tas fram.

skolan Halland kommer

Hasse och Tages gemensamma karriär.

Maria Östby berättar att ­projektet

på tredje plats i kategorin

Tillsammans har deltagarna på träffarna

­verkligen har ”lockat ut folk ur

”Små organisationer

fått minnas duon som trollband svenska

­stugorna”. Tyvärr har coronapandemin

(20-49 anställda)” när

folket under 60-, 70- och 80-talen.

satt lite käppar i hjulet.

konsult­företaget Great

– Föreläsningarna och tematräffarna har

– Vi har pratat lite smått om ifall det går

­Place to Work rankar

fått ett fantastiskt gensvar. Vi har hållit

att göra dessa träffar och studiecirklar

­Sveriges bästa arbets­

till på bibliotek, träffpunkter för seniorer

digitala, men ännu inte landat i något.

platser 2020.

och i våra egna lokaler, berättar Maria

Vi vill ju egentligen få till själva mötet

Östby, verksamhetsutvecklare SV Örebro.

människor emellan, säger hon. •

G

!

S I T R AT

Impuls 2-2020 | 11

Cirkelledarintervjun

ÅRET MED FÅRET Mitt på det småländska höglandet, två mil från Nässjö, ­ligger fårgården Högagärde. Här huserar Patrik Jönsson till­sammans med sin fru och 135 tackor. Patrik Jönsson titulerar sig ­professionell fårklippare sedan 20 år tillbaka. Men han är också en av ­Studieförbundets Vuxenskolans många ­cirkelledare.

TEXT: Lena Hallerby FOTO: Elisabeth Fungby Jönsson

– Det hela började för fem-sex år sedan när jag blev uppringd av SV i Nässjö, som ­undrade om jag inte ville hålla i en cirkel om fårskötsel för nybörjare, berättar han.

Och Patrik var inte sen att nappa på förs­laget samtidigt som han undrade om det verkligen fanns några som ville delta i en sådan cirkel. Men den blev en succé och ­sedan dess har Patrik hållit minst en cirkel per termin på temat ”Året med fåret”.

INTRESSET ÄR STORT och många SV-kontor i Jönköpings län hör av sig och efter­f rågar hans tjänster. Varje cirkel består av sex ­träffar, varav fem i SV:s lokaler och den sista hemma på gården Högagärde. För ­Patrik är det viktigt att huvudparten av ­träffarna hålls i en lektionssal och inte hemma i soffan på gården. Han menar att det understryker seriositeten i det som han lär ut.

– Jag brukar förbereda mig ordentligt inför varje cirkel, men man vet aldrig var det landar då deltagarna har så mycket frågor.

Men frågorna ger mig utmaningar och får mig att ta reda på saker som jag själv inte hade en aning om. Det får mig också att växa som cirkelledare.

Cirkeldeltagarna har vitt skilda bak­ grunder. Det är unga par som nyligen har fått ta över en gård och före detta mjölkbönder som har trappat ner men ändå vill ha någon form av produktion. Här finns även de som har köpt sina första får på Blocket och snabbt inser efter den första lektionen att de har köpt helt fel ras.

– Man måste ha kunskap och veta vad man vill med sina får även om man bara har ett par stycken.

12 | Impuls 2-2020

Patrik håller fortsatt kontakten med många av sina cirkeldeltagare och uppmanar dem att höra av sig om de undrar över något.

Precis som den kvinna vars första tacka ­lammade nyligen och Patrik fick ta emot en strid ström av frågor via sms.

– Det är också roligt att kunna peka på en rad produktionsplatser där jag vet att jag har haft ett finger med i spelet. Ett par körde 22 mil i samband med varje träff och har nu en besättning på 500 får. Uppenbarligen så avskräckte jag dem inte.

ATT PATRIK HAR kommit att jobba med får beror på hans fru Elisabeth.

– Jag är själv uppväxt på en mjölkgård och har alltid jobbat inom de gröna ­näringarna. Elisabeth har dock haft får sedan hon var tio år.

Och på den vägen är det. Nu har de den gemensamma gården, alla tackorna och en egen gårdsbutik där de säljer mycket av det som fåren producerar – alltifrån lammkött till ullgarn och fårskinnsfällar. Och det är inte bara Patrik som håller cirklar i SV:s regi utan även hans hustru. Nu senast i tovning.

PATRIK ÄR OCKSÅ aktiv i LRF:s region­ styrelse och sitter sedan två år tillbaka på ett LRF-mandat i SV:s styrelse i Jönköpings län.

– Det är spännande att kunna se SV:s verksamhet från två olika håll, både som cirkelledare och som styrelserepresentant.

I styrelsen jobbar vi mycket med att försöka få cirklarna självfinansierade, men då gäller det verkligen att jag som cirkelledare ­presterar och har ett bra innehåll. Det är en sporre för mig. •

”Man måste ha kunskap och veta vad man vill med sina får även om man bara har ett par stycken.”

Nu ökar intresset för den svenska ­ullen och får­ näringen växer sakta men säkert. Patrik Jönssons cirklar ”Året med fåret” är fulltecknade.

Det har varit cirklar både i hem­kommunen Nässjö, men även i Eksjö, Sävsjö och Gränna och i höst får för­hoppningsvis även Tranås ta del av hans kunskaper.

Kompetensutveckling

TIPS & TRIX

Utveckla din kompetens och låt dig inspireras med böcker, appar, poddar och andra verktyg.

10 ÖVNINGAR I TIDER AV ­CORONAVIRUS Alla påverkas vi på något sätt av­­coronaviruset, det kan handla om oro inför det osynliga hot mot vårt samhälle som viruset innebär, ensamhet vid ­isolering, ekonomisk utsatthet eller svårigheter för den som är sjuk eller ­vårdar andra.

På förlaget Natur & kulturs hemsida har Chris Germer och Kristin Neff listat tio övningar som kan vara till hjälp i dessa tider. Övningarna är hämtade från deras bok ”Mindful self-compassion” om hur man bygger självkänsla.

Det handlar om allt från att ge och ta emot ­medkänsla och öva på ­andning till att ta en ”känna och njut”-­ promenad.

K AR TO R M E D

CO G

PODDTIPSET

A SK

NK E A T PA

G LE

Coggle är ett gratis nätbaserat verktyg för att skapa ­mindmaps (tankekartor).

Det är enkelt att komma igång och skapa ­mindmaps med olika färger och strukturer.

Du kan lätt lägga till bilder genom att bara

LÄRA FRÅN LÄRDA

dra in bildfilen till tankekartan och alla

”Lära från lärda” är en podd om

­versioner sparas automatiskt så att du alltid

­lärorika böcker. Den bygger på

kan gå tillbaka till en tidigare version.

Du kan också bjuda in kolleger eller cirkel­ deltagare att hjälpa dig med tankekartan och

längre intervjuer med forskare och författare i syfte att överbrygga glappet mellan vetenskap och samhälle. I varje avsnitt presenteras

ni kan skriva samtidigt i samma karta. Man kan

en ny fackbok och dess författare

även se vem som har gjort vad.

intervjuas. Som exempelvis Kata Nylén, medförfattare till boken ”Klimatpsykologi – Hur vi skapar en hållbar förändring” (Natur & kultur).

14 | Impuls 2-2020

”Prata så någon bryr sig” (Eget förlag Sverige

BOKTIPS

Kryddställ av inspiration

AB) är namnet på en liten skrift som vill hjälpa dig att prata så att dina åhörare förstår och tar till sig det som du säger.

De bägge författarna Joakim Hedström och Magnus Bergman vill att boken ska ses som ”ett kryddställ av tips, övningar och inspiration”. De visar bland annat på hur du kan få tysta möss att höras och stökputtarna att ta mindre plats. Och så understryker författarna vikten av att inte glömma bort fikarasten då forskningen visar att människor lär sig mer om de rör på sig och får ny energi i kroppen.

Att bygga något geniunt nytt I dessa coronatider är det uppenbart att vi inte har någon aning om hur omvärlden kommer att utvecklas.

Många organisationer befinner sig i ett akut läge där de behöver tänka nytt och se över sin organisation. Då måste man som ledare snabbt kunna ta ett större förändringsansvar och få med sig sina medarbetare eller sina cirkeldeltagare.

Managementkonsulten Love Lönnroth har skrivit boken ”Ut ur boxen” (Sanoma utbildning), en bok som riktar sig till den som inser att det inte går att köra på i gamla hjulspår och behöver exemplen, förebilderna och ­verktygen för att bygga något genuint nytt.

I boken beskrivs hur agila metoder kan bygga in förändringsförmåga hos organisationer, team och ­individer och hur tillit, lust och engagemang är framgångsnycklar för att bli konkurrenskraftig – och överleva.

Ute nu!

Utkommer ht 2020

Digilär är en del av Natur & Kultur och tillsammans utvecklar vi läromedel för alla stadier – tryckt, blended och heldigitalt! Läs mer på digilar.se | nok.se

Lessebo handpappersbruk

UNIK SATSNING AV MODIG STYRELSE Det började med ett behov av en ny lokal, en modig ­styrelse och två eldsjälar, det som sedan skulle komma att bli ett mycket uppmärksammat SV-projekt.

TEXT: Christina Glassel FOTO: Mattias Glassel

16 | Impuls 2-2020

VACKERT BELÄGET MITT i det småländska glasriket ligger Lessebo, en ort med knappt 3 000 invånare. Här finns ett pappersbruk som tillverkar finpapper och ett stenkast bort, intill en dånande fors, ett hand­ pappersbruk med anor från 1600-talet.

När SV Kronoberg insåg att deras lokal i Lessebo kommun inte längre var lämplig för deras verksamhet tog en idé fart hos avdelningschef Christina Gutiérrez Malm­ bom. Kanske kunde de flytta in i det ned­ lagda handpappersbruket. Ända sedan hon för många år sedan drivit ett företag inom turism hade hon älskat stället och ofta varit där med gäster från både USA och Japan.

Ordförande Britt-Louise Berndtsson var genast med på noterna och därefter tog det inte lång tid innan idén om att låta SV ­K ronoberg ta över handpappersbruket började formas.

DE BÅDA SÅG i första hand möjligheten att bevara ett industriminne, kulturarv och ett utdöende hantverk. Men också en potential i att dels driva handpappers­ bruket ­kommersiellt med försäljning och besöksverk­samhet, dels nyttja kunnandet och industrilokalen till SV:s verksamhet.

Kanske också kunna utöka den.

Handpappersbruket hade legat nere i ett och ett halvt år och dåvarande ägare hade inget intresse av att driva verk­samheten vidare. Det fanns en påtaglig risk att både hantverket och kulturarvet skulle gå ­förlorade.

Efter att idén passerat både arbetsut­skott och styrelse med bifallande utgång bildades ett aktiebolag. Aktiekapitalet ­finansierades med intjänade pengar från ­tidigare projekt och sedan satte arbetet igång.

– Det ena gav det andra och vi hade en utomordentligt modig styrelse som vågade tro på denna satsning, berättar Christina Gutiérrez Malmbom.

Många företag, föreningar och privatpersoner beställer papper från Lessebo hand­ pappersbruk för till exempel bröllopsinbjudningar, diplom och examensbevis.

Nedan: Den handpappersform som sätter handpappers­ brukets v­attenstämpel på ­papperet. Denna är hand­ bunden med trådar (vänster).

TANKEN MED VERKSAMHETEN var att snabbt få igång pappersbruket, men man stötte på en del problem i början.

– Det var maskiner som inte fungerade ­eftersom de inte blivit ordentligt under­hållna de senaste åren. Lim hade torkat, ­filtar var utslitna och silverfiskar hade invaderat handpappersbruket. Dessutom fanns ett inarbetat varumärke med ­kommunikation i sociala medier, som vi inte hade kontroll

Impuls 2-2020 | 17

På nedervåningen sker den största delen av produktionen och trots att, i många fall, ny teknik finns att tillgå ­används i största möjliga mån gamla tekniker.

Här blandas också handpappers­ tillverkning med ­konstutställningar och ibland även konserter.

över, säger Christina Gutiérrez Malmbom och fortsätter: – Men det fanns också tusentals möjlig­ heter. Det är två sidor av samma mynt.

ATT DET HANDLAR om två driftiga ­k vinnor med en passion för både bygden och hantverket råder det inga tvivel om. BrittLouise Berndtsson sammanfattar: – Lessebo handpappersbruk, som ligger placerat mitt i småländska glasriket, har redan tidigare legat med i rundresor i det småländska glasriket. Jag anser att Glas­ riket inte är helt utan att handpappers­ bruket är öppet för besökare och igång med full produktion. Att kommersiellt driva ett handpappersbruk är unikt i norra Europa, de flesta har endast öppet musealt för att visa hur handpapperstillverkningen går till, så intresset borde vara stort.

Att hitta handpappersmakare var inget problem, de två kvinnor som hade arbetat på handpappersbruket innan det stängde tackade båda ja till att återanställas.

Tanken var att starta tillverkningen direkt men man var som sagt tvungen att vänta på reparation av en del maskiner samt upphandla leverantörer. I stället började SV erbjuda möjlighet till konferenser och fick genast många bokningar.

– Då fick vi tänka om och fundera på om det kanske inte är via papperet som vi under de första åren kommer att tjäna våra pengar, säger Britt-Louise Berndtsson.

EN TRAPPA NER i industrilokalen, där själva handpapperet tillverkas, ­anordnar SV Kronoberg bland annat ­föreläsningar och konserter, både inom opera och populär­musik. Besökarna kan även se konstutställningar här. När Impuls ­besökte Lessebo handpappersbruk pågick en utställning av konstnären Mats Ceder.

Lokalen har nu också fått ett godkänt kök så till sommaren finns planer på att utöka det redan befintliga kaféet med ett större matutbud. De kommer också att ansöka om alkoholtillstånd. Inte långt bort finns även en kommunal camping där SV Kronoberg och handpappersbruket ­kommer att spela en viktig roll.

– Vi har fått i uppdrag av kommunen att sköta platsbokningarna på campingen. Där finns 22 ställplatser med el för husbilar och husvagnar och många tältplatser.

”Att kommersiellt driva ett handpappersbruk är unikt i norra Europa, de flesta har endast öppet musealt för att visa hur handpapperstillverkningen går till, så intresset borde vara stort”

Utöver det kommer vi också att sälja fiske­ kort. Det här är ett bra sätt att få camping­ besökarna att hitta hit, säger Britt-Louise Berndtsson.

FÖR NÄRVARANDE STÄLLS mycket in på grund av coronaviruset och hur mycket av årets planerade aktiviteter som kommer att bli av står skrivet i stjärnorna, men Chris­ tina Gutiérrez Malmbom är ändå hoppfull.

– Just nu blöder vi på grund av corona­ smittan, men samtidigt är det en möjlighet att försöka hitta andra intäkter i krisens spår. Vi heter ju Bildningsbruket AB och vi kan sälja uppdragsutbildningar. Vi kan skapa möten för människor i det lilla och i en digital miljö. Vi kan bjuda på lokala upp­ levelser som inte kräver stora folksamlingar.

Vi kan satsa ännu mer på våra gestaltade visningar där besökare får möta personer ur vår spännande historia. Brukspatroner och lumpsamlerskor, de människor som gick före oss helt enkelt.

– Såklart är det jättesvårt att veta hur vi ska fixa allt nu men jag är rätt säker på att vi kommer ur detta med många nya lärdomar inför framtiden.

PÅ HANDPAPPERSBRUKETS HEMSIDA www.lessebohandpappersbruk.se finns all information om kommande konserter och andra evenemang. I skrivandets stund på­ går även arbetet med handpappersbrukets webbshop. •

SV Kronobergs två eldsjälar Christina ­Gutiérrez Malmbom (överst), ­avdelningschef, och Britt-Louise Berndts­ son, ­ordförande, har drivit projektet med Lessebo handpappersbruk.

Impuls 2-2020 | 19

STRINDBERG SKREV PÅ LESSEBOPAPPER Foto: Mattias Glassel

Lessebo bruk i södra Småland s­ tartade som ett järnbruk 1658, en verk­samhet som fortgick till 1880-­talet. År 1693 ­startades även papperstillverkning. ­Detta skedde på begäran av den ­nyan­lagda örlogs­basen i Karlskrona och det första pappret som tillverkades var avsett för karduser (höljen till krut­ laddningar).

TEXT: Anders Johnson

År 1802 köptes Lessebo järn- och ­pappersbruk av Johan Lorents Aschan. Han var läkare och sedermera bergsråd. Han byggde upp ett bruksimperium i Småland med flera pappersbruk och järnbruk samt utvecklade en lönsam nickelexport från Kleva gruva öster om Vetlanda. I Lessebo införde Aschan fri sjukvård och åldringsvård för alla anställda och fri skola för deras barn.

All papperstillverkning i landet skedde genom hantverksmässiga metoder, ark för ark. Med pappersmaskiner kunde papper kontinuerligt framställas i långa banor. Den första fungerande pappersmaskinen hade tillverkats i Storbritannien 1803 men ännu 1830 hade sådana maskiner inte fått någon större spridning utanför Storbritannien. ÅR 1832 TOGS den första pappersmaskinen i Sverige i bruk vid Klippans pappersbruk i Skåne. Fem år senare lät Johan Lorents Aschan installera en pappersmaskin i ­L essebo.

I dag finns både ett maskinpappersbruk och ett handpappersbruk i Lessebo. Handpappersbruket är ett av få kvarvarande kommersiellt drivna i Europa.

Lessebo pappersbruk har skrivit in sig i den svenska kulturhistorien genom Vilhelm Mobergs bok ”Soldat med brutet gevär” från 1944. ”Borta vid yttersta horisonten sågs vid klart väder en skorsten sticka upp över alla trädtoppar: Lessebo bruk. Där skulle dessa

20 | Impuls 2-2020

På Lessebo handpappers­ bruks museum finns föremål och bilder från brukets långa och rika historia.

stammar förädlas till papper. Intet bruk i världen gjorde finare papper än Lessebo. De dyrbaraste böck­ erna trycktes på Lessebo­papper.

Strindberg hade skrivit sina böcker på Lessebo. De viktigaste orden i världen skrevs och trycktes på ­brukets kvalitets­papper, som bevarade och skyddade dem mot tidernas förstörelse.

Och när skogshuggaren Val­ ter nu ­randade denna kådiga granstam, tjänade han kulturen med sin yxa: Från Lessebo skulle stammen gå förädlad ut i världen.

Kanske bli ett världsblad, där av­ görande ord trycktes: Hov­mästaren ­lägger Times på den mäktige lordens frukost­bricka; kanske bli ­manuskriptet till ett epokgörande vetenskapligt verk, som skulle ­f örvandla mänsklig­hetens liv; ­kanske bli manuskriptet till ett diktverk, som skulle fortleva genom alla tider; kanske bli brevpapper åt en man som skriver till henne han älskar, papper som får vila i den älskande kvinnans ­göm­ställe, den mjuka gropen ­mellan hennes bröst.” •

SEX SVENSKA INDUSTRIMINNEN Anders Johnson väljer här några f­ avoriter ur sin guidebok ”Fånga p ­ latsen” (SNS förlag) som ­skildrar över tusen svenska i­ ndustriminnen.

­Rallarkyrkogården.

TEXT: Anders Johnson

2 km från Tornehamn ligger den vackra r­ allarkyrkogården där de som omkom under bygget av järnvägen mellan

Pershyttan.

Kiruna och Narvik kring sekelskiftet 1900 ligger

En välbevarad bergsmansby

begravda under enkla vita träkors. Vid korset

söder om Nora med gruvbyggelse,

med ­namnet ”Anna, Norge” (den ­legendariska

masugn, stånggång och bostäder.

kockan Svarta Björn, Anna Rebecka

Här hade man gruvdrift från

Hofstad) sätts regelbundet färska

1300-­talet till 1967.

blommor.

Norrbyskär.

På en grupp öar söder om Umeå etablerade Frans Kempe en av N ­ ordeuropas största ångsågar 1895. Sågverket lades ner 1952. Kvar finns byggnader från ett mönster­ samhälle med som mest 1 400 invånare.

Kvarnbyn i Mölndal.

En av landets bäst bevarade äldre industrimiljöer kring Mölndals­ ån som här faller 45 meter. I slutet på 1600-­talet fanns över 40 anläggningar, bland annat kvarnar, sågverk, pappers­ bruk och stampverk för skinn­ beredning i Kvarnbyn.

Eskilstuna. ­Bromölla.

Brukssamhälle med ­industribyggnader, kontor, brukshotell samt bostäder för arbetare och tjänstemän i den lervaruindustri som sedan slutet av

­Staden grundades på 1600-talet av Karl X Gustav som centrum för rikets finsmide.

Här finns bevarad bebyggelse från alla industriepoker i stadens historia.

1800-talet har präglat ortens historia.

Foto: Kiruna Lappland (Tornehamn), Wikimedia/Pimvantend (Bromölla), Wikimedia/Holger Ellgaard (Pershyttan), Wikimedia/Hans Lindqvist (Norrbyskär), Wikimedia/Historiker (Mölndal), Destination Eskilstuna/Pierre Pocs (Eskilstuna)

Impuls 2-2020 | 21

Gemensam styrka

ÖVERBLICK

Smått och gott om förbundets ­verksamhet på nationell nivå.

NYTT KONCEPT MED PLATS FÖR DIG Modernt och enkelt, det är målet med den nya grafiska profil som SV har utarbetat. I fokus står bland annat konceptet ”Plats för…”, som påminner om att studieförbundet finns på många platser – och är en plats för dig.

Studieförbundet Vuxenskolan har under våren uppdaterat den ­nuvarande grafiska profilen, som har ganska många år på nacken.

– Det är inte en total omgörning, utan en utveckling som gjorts med försiktig hand. Vi behåller viktiga byggstenar som logotyp, typografi och den gröna färgen. Men vi tar samtidigt bort en del element, lägger till nytt och kompletterar med en bredare bildbank och ett tydligare bildspråk, berättar Natalia Rylander, strategisk kommuni­ katör på SV:s förbundskansli.

– SV ska ha ett grafiskt uttryck som är tydligt, modernt och enkelt att ­arbeta med. Vi vill också sätta mer ­fokus på de värden som ligger till grund för vår verksamhet. Att det alltid ska lysa igenom varför vi gör vad vi gör – inte bara hur verksamheten ser ut och vad vi erbjuder.

MÅLET ÄR ATT skapa en effektiv och hållbar kommunikation som stärker SV:s varumärke.

– Vi vill också betona att kom­ munikation är mer än färg och form

22 | Impuls 2-2020

– minst lika viktigt är tonalitet, uttryck och en tydlig avsändare.

En nyhet är ett nytt koncept­ märke.

– Studieförbundet Vuxen­ skolans grundvärden ska alltid synas i vår kommunikation. För att hjälpa till med det har vi skapat konceptet ”Plats för...” som både förstärker viktiga värderingar och påminner om att SV finns på många platser. Konceptet kan användas självständigt som slogans, rubriker och grafiska beståndsdelar.

DET ÖVERGRIPANDE BUDSKAPET är att Studieförbundet Vuxenskolan är det gröna studieförbundet, både när det gäller värderingar och verk­ samhet. Och att SV finns i alla kom­ muner och är stolt över den bredd och mångfald studieförbundet har.

– Men vi ska också förmedla att vi är genuina och pålitliga, vår verksamhet handlar om individer och deras utveckling. Vi är en plats för dig.

Ett löpande arbete med att uppdatera mallar, bilder och andra produkter pågår just nu, i samar­ bete med en extern formgivare. Om några veckor ska allt vara på plats, men redan nu kan Impuls läsare få en tjuvtitt på sid 35 i tidningen, där SV informerar om sin verksamhet. •

Tydlighet. Vi krånglar inte till det, utan uttrycker oss kortfattat och enkelt i både ord och bild.

Mötas.

Equae nimagnatae accupta quiatur? Otasperovide nam rero ma quiaspedit, nobit esti veligendae porerio torem vendanda corempore nostece sequam volupta plaborepta alibus.

Ro con nam eatem et inctoribus nost quiantiis int quo tem is ulpa voloribus pari doluptia quam, et ipsam labo. Sa quatur, coneseque in et aliciunt laudit, ident hiciliam id unt.

Ro con nam eatem et inctoribus nost quiantiis int quo tem is ulpa voloribus pari doluptia quam, et ipsam labo. Sa quatur, coneseque in et aliciunt laudit, ident hiciliam id unt.

Dae porere rerit, od ullabo. Sam quidelitatur aut que poresciandi ommoluptium qui numet volupta sintiunte omnis essim et quiatio rehent rem sinvel in rerit.

Nyfiken på politik Tid: sadhsdgjashgj Plats: hsdjkhasdjkhasjkd Kostnad: gshsagdjsagdj Anmälan: sdajkjaskldjlasdjl Läs mer på sv.se

Plats för nytänkande

Trovärdighet.

Vi är genuina och pålitliga. Våra bilder känns autentiska, och vi visar gärna upp vår verksamhet.

Design­ manual

Människan.

Vår verksamhet handlar om individer och deras utveckling.

Det syns också i vårt bildspråk.

Grönt. Den gröna färgen är en bärande del av vår visuella identitet, och den kan komma till uttryck på många olika sätt.

Hela Sverige.

SV finns i alla kommuner, och vi är stolta över den bredd som vi därför har i vår verksamhet.

Varumärkesplattform och designmanual är antagna 2020

Plats för nytänkande

Natalia Rylander, strategisk kommunikatör på SV har arbetat med SV:s grafiska profil.

Plats för dig

Deklaration för en stark demokrati Studieförbundet Vuxenskolan har beslutat att skriva under den ­deklaration

MINNESORD

MATS NILSSON

som Kommittén D ­ emokratin 100 år har år 2021 är 100 år sedan det första riksdagsvalet där både kvinnor och män fick rösta. SV förbinder sig därmed att bidra till att demokratin står sig stark även i framtiden.

Förbundet ska uppmärksamma demokrati­arbetet på olika sätt. Man kommer att driva frågor kring fake news och manipulerad i­ nformation.

Och samtidigt jobba aktivt för att väcka intresse för det politiska ­systemet genom politikerskolor.

Dessutom vill SV uppmärksamma samtal­sklimatet. Det handlar om ­samtalets kraft mot ­främlingsfientlighet och utanförskap.

Men förbundet ­kommer även att problematisera fi ­ randet av 100 år av demokrati eftersom personer med intellektuell funktionsnedsättning inte fick rösta förrän för 30 år sedan.

Slutligen kommer SV under året också att uppmärksamma att den första studie­cirkeln inom det som skulle bli SV fyller 100 år, något som naturligt kan kopplas till demokrati­jubileet.

Demonstrationståg för kvinnorösträtten. Foto: Nordiska museet

Impuls mångårige redaktör Mats ­Nilsson har avlidit, efter en längre tids sjukdom, i en ålder av 69 år.

Mats Nilsson var journalist, i ordets bästa bemärkelse. Han brann för sin publicistiska gärning, för tidning­ arna och för pressens betydelse i en levande demokrati.

I drygt femton år hade jag förmå­ nen att få jobba tillsammans med Mats för att utveckla Studieförbundet Vuxen­skolans tidskrift Impuls. Ge­ nom åren stärktes Impuls till att vara en ledande organisationstidskrift, vilken såväl läsare som annonsörer kom att uppskatta. Detta var i stor utsträckning Mats förtjänst.

Mats stod upp för sin journalis­ tiska integritet och han stod upp för att Impuls skulle vara en tidskrift som uppskattades för sin bredd i ­reportage och artiklar. En tidskrift, som skulle vara mycket mer än en vanlig intern personaltidning eller ett reklamblad för studieförbundet. Mats förstod att värna tidskriftens egen ­integritet, dess självständighet och dess ­betydelse.

MATS ANSTÄLLDES SOM redaktions­ sekreterare för tidningen Impuls i januari 1982. Han jobbade på Studie­ förbundet Vuxenskolans förbunds­ kansli till 2015. Men som redaktör för Impuls fortsatte han i ytterligare fyra år på frilansbasis, till halvårsskiftet 2019. Då satte Mats Nilsson punkt för imponerande 37 år i Impuls och folkbildningens tjänst.

För en journalist är inte steget långt mellan tidningsvärlden och folk­ bildningen. Få personifierar det så väl, som just Mats. Han hade ett ­genuint engagemang för folk­bildningen och för kraften i civil­samhället. Mats hade en unik förmåga att runt om

Foto: SV

tagit fram med anledning av att det

i hela ­Sverige fånga ­berättelser om ­människor och föreningar, som ­engagerat sig för andra, genom ­studiecirklar, kultur- och bistånds­ verksamhet.

Det skrivna ordet stod Mats nära på flera sätt. Hans intresse för ­litteratur bar han med sig i sitt antikvariat i Trosa. För Mats var antikvariatet en oas, en plats där han kunde samla kraft bland sina älskade böcker.

MATS VAR INTE den som hördes mest.

Han var eftertänksam och klok. Han var ödmjuk och hade ett stort hjärta för sina medmänniskor. Detta ­oavsett det handlade om arbetskamrater, ­vänner och kolleger, eller om det ­handlade om människor runt om i världen, och på andra kontinenter.

Vi är många som minns Mats Nilsson med värme och saknad. Våra tankar är hos Mats fru Elisabeth samt dottern Anna och sonen Peter med familjer.

Det är tomt utan Mats.

Per Gustafsson Impuls chefredaktör, 1996–2011

Impuls 2-2020 | 23

Samverkan

ÖVERBLICK

SV och dess grund-, medlems- och ­samverkande organisationer.

NU UPPMÄRKSAMMAS 100 ÅR AV DEMOKRATI Sveriges hembygdsförbund går nu, tillsammans med SV, i bräschen för att uppmärksamma ­demokratins 100-­årsjubileum. Tillsammans vill de bägge organisationerna lyfta fram både dåtid och nutid ur ett ­demokratiskt perspektiv.

– För mig är det en självklarhet att vi ska arbeta med dessa frågor.

Hembygdsförbundet har precis som andra folkrörelser varit med och burit upp den svenska demokratin, säger Jan Nordwall, generalsekreterare på Sveriges hembygdsförbund.

HAN PEKAR OCKSÅ på att Hembygds­ förbundet har skrivit under den deklaration som regeringens ­kommitté ”Demokratin 100 år” har tagit fram.

De som skriver under åtar sig att bland annat verka för att fler får en god k ­ unskap om det demokratiska systemet och för att fler står upp för demokratin och bidrar till ett samtalsklimat som kännetecknas av öppenhet och respekt.

SV och Hembygdsförbundet har nu en gemensam arbetsgrupp där

24 | Impuls 2-2020

Foto: Olov Norin

Det kommande året uppmärksammas demokratins intåg i det svenska samhället över hela landet. Det som idag tas för givet är resultatet av en enveten kamp som ledde till den allmänna och lika rösträtten för 100 år sedan.

Jan Nordwall, generalsekreterare på ­Sveriges hembygdsförbund.

”Hembygdsförbundet har precis som andra folkrörelser varit med och burit upp den svenska demokratin.” syftet bland annat är att se vad som kan g­öras. SV ska bland annat ta fram material för ­kommande studiecirklar.

Detta är tänkt att vara klart under första halvan av år 2020.

– Vår utgångspunkt är att man

ska börja titta i sin egen bygd, på den plats där man nu befinner sig, och se hur demokratin såg ut och fungerade där och då, säger Lars-Erik Larsson, verksamhetsledare på SV. Nästa år ska Hembygdsförbundet ha sin stämma i Halland. Det blir en stämma med ett demokratitema. ­Kerstin Hultin, hembygdskonsulent i Halland, jobbar nu som bäst med detta. Tanken är att lyfta fram de ­kämpande kvinnorna.

– Demokratin har ingalunda varit gratis. Det var en tuff strid och många av kvinnorna blev mobbade av ­karlarna, även i det egna partiet, säger Kerstin Hultin.

Hon pekar också på att männen genom tiderna har varit duktiga på att lyfta fram varandra, medan det inte har skrivits en rad om många duktiga kvinnor.

TANKEN ÄR ATT det arbete som nu görs i Halland ska resultera i en skärmutställning, som ska vandra runt på biblioteken i regionen.

Sveriges hembygdsförbund har också på sin hemsida tagit fram en tipslåda med massor av olika förslag om hur man kan arbeta med demokrati­jubileet. Det handlar om alltifrån studiecirkelverksamhet till årsböcker. Man har också listat ­lämpliga ­sam­arbetspartners. •

TIPS: GRÄV DÄR DU STÅR! ­etablera sig

som valdes in i stadsfullmäktige i

i stadens

Ängel­holm. Det har Johan Brinck i

fullmäk-

Ängel­holms hembygdsförening tagit

tige. Först

reda på i sitt arbete med demokrati-

i slutet av

året.

1930-­talet

LKPR:s verksamhetsberättelser. Till de

Ett sätt att belysa vår demokrati under

ökade

senare har de olika lokal­föreningarna

demokratiåret kan vara att gräva fram

­an­talet

skickat in korta redo­görelser för det

information om personer som har haft

­k vinnor i

som har hänt under året. Här kan

stor lokal betydelse för demokrati­

församling-

Foto: Hembygd.se

Sofi Lindstedt var den första ­k vinnan

kvinnorna tog plats och hur fort (det vill säga sakta) det gick för dem att erövra mer ansvarfulla poster.

Han pekar också på att lokal­tidningen kan vara en utmärkt källa liksom

man hitta namn att gå vidare med.

Sofi Lindstedt

seringens framväxt.

en från en

– Sofi Lindstedt valdes in 1911, f­ örsta

till tre och 1971

I berättelserna står ofta också hur

året som kvinnor blev valbara till

uppgick kvinnorna till fem av 49 leda-

som har kommunala uppdrag – i

fullmäktigeförsamlingarna. Hon hade

möter. Inte förrän efter senaste valet

­fattigvårdsstyrelsen, barnavårdsnämn-

redan 1903 startat en lokal­avdelning av

var fullmäktige i Ängelholm ­jämställt

den, styrelse för barn­krubban och lik-

Landsföreningen för kvinnans ­politiska

– 24 kvinnor och 25 män.

nande ställen, dit kvinnor kunde väljas

rösträtt, berättar Johan Brinck. Det var

Johan Brincks tips när det gäller

innan de fick ta plats i fullmäktige.

en av LKPR:s första lokalavdelningar.

demokrati­jubileet är: Gräv där du står!

– Det är roligt och lärorikt med historia.

Ju mer Johan Brinck har grottat ner

– Ta reda på hur det var med rösträtten

Ju närmare man s­ tuderar ett historiskt

sig i den lokala demokratin, desto mer

i din kommun, titta i de k­ ommunala

skeende, desto mer nyanser dyker upp

har han lärt sig. Han har även blickat

arkiven och se vad ­k vinnorna gjorde

och desto längre från de gamla enkla

framåt efter 1921 och konstaterar

och vad de sade. I dessa arkiv finns

­schablonerna och ­myterna ­kommer

att det tog lång tid för kvinnorna att

mycket att hämta om man vill veta var

man, säger Johan Brinck.

många av ­föreningens m ­ edlemmar

LRF

PRISAT DIKESPROJEKT Studieförbundet Vuxenskolans och LRF:s

För att öka kunskapen

projekt för att öka kunskapen kring under­

kring detta genomför

håll av diken har nominerats till Rural

nu Studieförbundet

­Inspiration Rewards, en utmärkelse som

Vuxenskolan och LRF

­delas ut av Europeiska landsbygdsnätverket. studiecirklar för att få till Varken för mycket eller för lite vatten är grunden för goda skördar och mycket ­pengar är i dag investerade i diken och täckdiken. Men tyvärr fungerar det ändå

en mer aktiv förvaltning av diken. Projektet är nationellt och sker på uppdrag av Jordbruksverket.

inte eftersom underhållet är eftersatt och

Intresset för studiecirklarna har varit stort

kunskapen kring vilka regler som gäller har

och arbetet kommer att fortsätta u ­ nder hela året.

minskat.

Cirklarna finansieras genom EU:s landsbygdsprogram.

Impuls 2-2020 | 25

Minicirkeln

SKYDDA MATEN MED B­IVAXDUKAR Många är nyfikna på bivaxdukar och vill gärna prova att göra det själva. ­ Kanske dessa märkliga tider kan ha det positiva med sig att det finns tid att faktiskt prova.

TEXT & BILD: Emma Segesten

Vi gör alla så gott vi kan för att minska vår klimatpåverkan. Minska eller helt sluta använda engångsplast är ett viktigt steg i den riktningen. Då är det ofta bra att se hur de gjorde förr innan det fanns plast till allt. Vaxat papper men även vaxat tyg är något som användes förr för att förpacka och skydda mat. Jag har mött flera som berättar att bivaxdukar väcker barndomsminnen hos dem.

HUR ANVÄNDER MAN sin bivaxduk och hur sköter man om den så att den håller länge? Bivaxduken tillsluts med hjälp av handvärme. Vik ned duken över kanten på skålen eller runt mackan och håll en liten stund runt om. Vissa bivax­ dukar inne­håller olja och kåda för att bli mjukare och för att fästa mot exempelvis ­skålar. Min erfarenhet är att en bivaxduk med enbart bivax gör sitt jobb precis lika bra förutsatt de extra sekundernas tålamod.

Rengör din duk med kallt eller ­ljummet vatten och diskmedel om det behövs. Efter lång användning blir duken ganska krackelerad. Det går att förlänga livs­längden på duken genom att smälta om bivaxet ­antingen med strykjärn eller cirka 5 ­minuter i ugn på 100 grader.

Tyget ska vara ganska tunt och helt rent från kemikalier. Jag använder väl­ tvättade, slitna påslakan och örngott i bomull. Det finns det gott om i de flesta

26 | Impuls 2-2020

Bivaxduk Bivaxduk är en tygbit ­impregnerad med bivax som a­ nvänds för att

secondhandbutiker. För tjockt tyg ger dukar som är svåra att forma och för tunt och glest vävt tyg ger dukar som släpper igenom för mycket luft.

BIVAXET KAN KÖPAS från en lokal biodlare. Rent avtäckningsvax från en biodlare som inte använder några kemikalier vid kvalsterbekämpning.

Ett tips är att vända sig till biod­ lare som säljer honung på den REKOring som finns närmast dig. REKO är en folkrörelse där producenter säljer ­råvaror och livsmedel direkt till ­konsumenter via ideellt drivna lokala grupper på Facebook. Det går även att köpa bivax online.

Lycka till! •

skydda och för­vara mat. S­ kålar med rester, ­delad frukt och ­grönsaker, b ­ redda smörgåsar och parmesanost är det som jag använder dem till.

Bivax har antibakteriella egenskaper, vilket hjälper till att hålla ­maten fräsch längre. Till skillnad mot plast ”andas” en bivaxduk, ­vilket gör att lunchmackans ost inte svettas och parmesanosten trivs extra bra. Däremot tycker jag att vanliga ostar och bröd, som man inte äter upp samma dag, blir för torra om de ­förvaras i bivaxduk.

Detta behöver du: • Tunt, vältvättat bomullstyg • Rent bivax • Strykjärn • Rivjärn • Bakplåtspapper • Sax – gärna sicksack-sax • Någon uttjänt textil som ­strykunderlag Bonus: kastrullock som mall för runda bivaxdukar.

1.

Klipp ut dukar i valfri storlek och form. Runda dukar passar bra till skålar med rester.

Rektangulära dukar passar bra till att packa in smörgåsar i eller till att täcka exempelvis en ­gratängform.

2.

Riv bivax.

Tips: Bivax är svårt att få bort därför kan det vara bra att köpa ett billigt rivjärn på secondhand. ­Alternativt kan man använda kokande vatten för att få bort bivaxet.

3.

Lägg ut ett underlag att stryka på. Det finns risk att bivax läcker ut så använd gärna någon textil du kan undvara. Lägg din duk på ett bakplåtspapper. Sprid ut ett tunt lager bivax.

4.

Lägg ett nytt bakplåts­ papper över duken och stryk tills bivaxet smält helt. Lyft upp duken. Den är varm men det brukar funka att nypa tag längst ut i kanten med båda händerna. Om det finns torra fläckar på undersidan behövs mer bivax. Håll den still en liten stund så att eventuellt överskott av bivax kan droppa av.

5.

Lägg eller häng på tork.

Bivaxet torkar väldigt fort men tänk ändå på att det blir lite bivax kvar att skrubba bort där duken legat.

6.

Voila! Nu har du snygga, praktiska bivaxdukar som ersätter plastfolie vid förvaring av mat. Tänk på att inte använda dem till rått kött och rå fisk.

Tips! Om du har turen att hitta ett billigt strykjärn utan ånga på secondhand kan du stryka direkt på bivaxet och ­duken. Du kan även göra dina dukar i ugn: lägg på bakplåts­ papper, smält cirka 5 min i ugn på 100 grader. Det är svårt att få vaxet lika jämnt och slätt men ­funktionen blir den samma.

Impuls 2-2020 | 27

Cirkelcoacherna

SÅ HÄR GÖR VI! Ibland behöver man tips från andra. Här bjuder Impuls coacher, tre erfarna cirkelledare från Studieförbundet ­Vuxenskolan, på sina erfarenheter.

PETER EHRENSTRÖM GERMER

INGEN SKA BEHÖVA KÄNNA SIG KRÄNKT

FRÅGAN Vad gör man som cirkelledare när en cirkeldeltagare uttalar sig ­olämpligt, exempelvis sexistiskt eller ­främlingsfientligt?

IMPULS CIRKELCOACHER

Peter Ehrenström Germer Kurs­ledare i ­Östersund.

Han har tidigare arbetat i olika chefspositioner inom i huvudsak det privata ­näringslivet. När Peter gick i p ­ ension ville han göra något helt nytt som också kunde komma andra till del. Förutom att coacha ett par f­ öretag, håller han nu kurser i ­ekonomi på olika nivåer, sverige­kunskap och körkortsteori. De flesta av kurserna riktar sig till nya svenskar.

28 | Impuls 2-2020

Erika ­Bengtsdotter

Arne Nilsson

Konstnär från ­Uppsala som sedan mer än 20 år t­ illbaka leder cirklar i olje- och akryl­måleri. Hon älskar sina jobb: kombinationen av att arbeta i egen ateljé med utställningar, ­utsmyckningar, ­projek­tarbeten och kurserna på SV. Och att få vara inspiratör och en del av ­människors ­bild­skapande gör dagarna i SV:s ateljé i­ntressanta.

Hon har också s­ krivit ­”Målarboken – allt du vill veta om oljemåleri och lite till” (Z-förlaget).

Bor på Köpmanholmen utanför Örnsköldsvik.

Jobbar till vardags som projektberedare för ett företag i el-automations­ branschen. Arne har i över 20 år hållit jägarexamenskurser för SV i ­Örnsköldsvik, och även en del andra jakt- och naturrelaterade kurser.

Utbildningar till kursledare och instruktör i olika ämnen har han fått genom Jägarnas riksförbund som är en samverkande organisation till SV.

Om en kursdeltagare uttrycker sig olämpligt i samband med ett kurstillfälle finns det all anledning för kursledaren att ta tag i saken.

Det är naturligtvis nolltolerans som gäller avseende kränkande beteende av ­olika slag, oavsett om det handlar om en kommentar riktad direkt mot ­någon av deltagarna eller ned­sättande kommentarer om en inte närvarande grupp eller person. Dels handlar det om gruppens trygghet och förmåga att lägga fokus på kursinnehållet, dels handlar det om att skapa tydlighet om vilka för­hållningsregler som gäller och studie­förbundets hållning i fråga om exempelvis sexuella ­anspelningar eller främlings­fientliga uttryck. Ingen ska någonsin behöva känna sig obekväm, diskriminerad eller kränkt i samband med deltagande i en kurs eller cirkel.

Här gäller det att omedelbart inför hela gruppen förklara vad som förväntas av deltagarna och vilka beteenden som helt enkelt inte kan accepteras. Det ska inte finnas något som helst utrymme för tvivel om var någonstans studieförbundet och du som kursledare står i dessa frågor.

Visa tydligt och bestämt att du inte tolererar beteendet och utfärda en tydlig varning om avstängning från kursen. Upprepas beteendet återstår inget annat än att avskilja personen ifråga från deltagande. •

HR, EKONOMI & IT SVARAR Hur leder jag en studiecirkel på distans?

I dessa tider är det många som undrar hur man kan gå över till digital folkbildning. Du är varmt

ERIKA BENGTSDOTTER

ARNE NILSSON

REAGERA OCH AGERA DIREKT

KRAV PÅ ÖMSESIDIG RESPEKT

SV-kontor för att få hjälp. Allt som

Det har hittills inte hänt, kanske beror det på att människor som målar och älskar konst är mer öppen­sinnade och inte så fördomsfulla? Det är vad jag vill tro; att när man målar, spelar, sjunger, skriver eller vad det nu är för skapande verksamhet, så öppnas hjärtat upp för andra och tolerans följer med som bonus.

Men om det nu skulle ske, så vill jag råda till att direkt reagera och agera.

Sätt ner foten och säg ifrån, det finns ingen annan väg. Det kan bli jobbigt och pinsamt. Det är mänskligt att inte vilja förstöra stämningen, riskera gemenskapen, men rasistiska, främlingsfientliga ­eller kvinnoföraktande kommentarer ska inte accepteras.

Gör det direkt, var tydlig, men med respekt.

Beroende på situation och hur ”grov” kommentaren/skämtet är, kan det också vara läge att fråga: Vad menar du med det? Kan du utveckla hur du tänker? Då ger du deltagaren en chans att tänka efter, kanske inse att kommentaren var just rasistisk eller misogyn. Men det kräver att du har kunskap och allmänbildning för att kunna ge dig in i en eventuell debatt.

Språket är viktigt och det kan ske en glidning över tid. Det går ju inte att censurera vad någon säger, men det ska inte få vara okommenterat, så ta ett djupt andetag och säg ifrån. Att inte göra det är ju att tyst hålla med, att följa med flocken, att bli en medlöpare. •

Olämpliga uttalanden kommer ­sällan väntat. Man tappar hakan lite och kommer av sig medan man tar in vad personen just sade. Så fort som möjligt är det viktigt att replikera, att visa att man reagerar, inte bara låtsas som man inte hörde och gå vidare.

Gör tydligt att sådant inte hör hemma någonstans och absolut inte i en studiegrupp. Förklara att gruppen består av människor med olika bakgrunder, etniciteter och läggningar på alla plan, alla förenade av ett gemensamt intresse, alla lika inför uppgiften och alla med samma ­rättigheter och skyldigheter. Även om uttalandet inte är riktat mot en annan person i gruppen är det oerhört respektlöst. Formulera tillsägelsen utifrån kravet på ömsesidig respekt för varandra.

Jag har bara varit med om en enda deltagare som upprepat kom med olämpliga uttalanden trots tillsägelser. Naturligtvis ökade jag tydligheten i mina tillsägelser varje gång det hände, tills jag till slut i­ frågasatte om personen verkligen var motiverad att ta denna kurs, eftersom denne inte kunde bemöda sig att visa den respekt som krävs inte bara i studiegruppen utan även utanför. Personen valde då att lämna studiegruppen och avbryta ­utbildningen. •

att ni är minst tre personer samt lite

välkommen att kontakta ditt lokala behövs är, precis som i fysiska cirklar, ett ämne som ni vill lära er, nyfikenhet!

Vilken teknik som är bäst beror på cirkelns behov. Vill du ha ett helt ”klassrum” online, med studie­ material och forum? Eller helt enkelt ett verktyg för att kunna prata när ni inte kan vara på samma plats?

Vill du ha en digital mötesplats för din cirkel finns Learnify, där du kan skapa en egen studieplats och utveckla egna studie­material.

Learnify kan också kombineras med videomöten.

Det finns många verktyg för webbmöten och chatt. Några exempel är WhatsApp, ­Microsoft Teams, Cisco Meeting App, Facebook/Messenger, Skype och Zoom.

En guide till de olika v ­ erktygen finns på sv.se under ”­ Digitala verktyg”. Där finns också en guide till digitala årsmöten för föreningar.

Välj teknik som du känner dig bekväm med. I distanscirklar får du som ledare tänka lite nytt för att få till engagemanget och l­ ärandet i gruppen. Kom överens om gemen­ samma regler och glöm inte ­presentationsrundor och fikapauser!

Impuls 2-2020 | 29

Cykelfest

EN HÖGTID PÅ HJUL I ÖVERKLINTEN I Västerbotten, mellan Skellefteå i norr och Umeå i söder, ­ligger byn Överklinten. Här bor lokalpatrioten Annika Normark som varje år arrangerar byns cykelfester, ett fenomen som finns på många håll i Sverige. Den andra helgen i augusti cyklar byns invånare årligen runt mellan vänner och främlingars hem och äter middag hos varandra.

TEXT: Calle Ageman FOTO: Privat

Den traditionsenliga cykelfesten har ­kommit att bli näst intill en högtid i den västerbottniska byn Överklinten.

– Det är ett kul sätt att få alla i byn att umgås. Det bästa med cykelfesterna är att alla är så glada. Det är lite pyssel med att få ihop allting men det är samtidigt super­ kul, säger cykelfestens anordnare Annika Normark.

Tillsammans med ett kompisgäng styr hon upp festligheterna. Men hon är osäker på hur länge de har arrangerat festen.

– Det är antingen sjunde eller ­åttonde året vi är inne på nu. När de tidigare ­arrangörerna hade femårsjubileum frågade de om några yngre ville ta över och det gjorde vi, säger hon.

CYKELFESTERNA GÅR UT på att du cyklar hem till två slumpvis valda värdpar och äter antingen förrätt, varmrätt eller efter­ rätt där. Du ska själv också vara värd för en av rätterna som du bjuder två okända gästpar på. Det kan vara din bästa ­kompis, någon du brukar se i mataffären eller totala ­f rämlingar. Slumpen avgör vilka du träffar under kvällen.

– Alla får varsitt kuvert där man får

30 | Impuls 2-2020

veta vilken rätt man ska laga. I det ligger två mindre kuvert som man ska öppna vid ­angivet klockslag. Där i står vilken adress man ska cykla till. Sedan får man se vem som är ens värd när man kommer fram, säger Annika Normark.

Mellan 30 och 40 par brukar anmäla sig till Överklintens cykelfester. Vissa är par om två och vissa är tre stycken som cyklar runt tillsammans, får besök och besöker andra under kvällen. Många brukar oroa sig för vad de ska laga. Men maten, menar Annika Normark, ska inte stå i fokus.

– Det roligaste är att se var man hamnar någonstans och se vem man får prata med.

Det har blivit ett sätt att umgås med folk som man i vanliga fall inte äter en förrätt med. Folk är mellan 18 och 70 år, ja ibland till och med äldre. Du kan alltså få träffa vem som helst, säger hon.

Vad är en cykelfest?

Deltagarna äter en tre­ rättersmiddag under kvällen, hemma hos olika par och med nya gäster vid varje måltid. Man bjuds på två av rätterna och får bjuda två hemliga par på en rätt.

Lotten avgör vilka man äter de olika måltiderna med.

Förflyttning mellan ­platserna sker med cykel.

Efter att ha ätit med kända och okända vänner samlas alla deltagare till ett gemensamt fest.

CAROLA WESTMAN BOR också i Över­ klinten. Hon tycker att cykelfesterna är viktiga för byn i Västerbotten.

– De här festerna betyder jättemycket för sammanhållningen i byn. Det lockar även folk utifrån som vill vara med. Vi är en liten by med stor sammanhållning, säger hon.

Källa: www.planeracykelfest.se

”De här festerna betyder jättemycket för sammanhållningen i byn. Det lockar även folk utifrån som vill vara med. Vi är en liten by med stor sammanhållning.”

Kvällarna avslutas alltid med en gemen­ sam fest i Folkets hus. Ibland blir det ­musikquiz och ofta bjuds det upp till dans.

– Vi funderar på att samla in pengar för att hyra in ett liveband. Vi gör det inte för att tjäna pengar utan vi gör det för att alla i byn tycker att det är så himla trevligt, säger Annika Normark.

De senaste åren har de också haft olika teman på sina cykelfester. I fjol var det filmtema och det har också stått 70-tal och sport som dresscode. Men Carola West­ man minns nog temat ”Så här kommer du aldrig se mig igen” allra bäst.

– Då hade min sambo en Skellefteå AIKtröja på sig. Han är en inbiten Björklövensupporter så det kommer aldrig hända igen, säger hon.

VAD TEMAT FÖR Överklintens cykelfest 2020 ska vara är inte bestämt än. Men ­Carola Westman och hennes sambo kommer vara ett av de par som Annika ­Normark ska pussla ihop med andra fest­ deltagare om inte coronapandemin sätter käppar i hjulet för årets fest. •

Impuls 2-2020 | 31

För fl er b ea r b etnin gar och k ostna dsfr arbet smate itt rial, BESÖ viljafo K rlag.s e

Lättlästa bearbetningar - för att fler ska kunna glädjas av riktigt bra böcker

Jens Lapidus fartfyllda trilogi på lättläst svenska Med skoningslöst driv skildrar Jens Lapidus Stockholms undre värld. Originalens direkta språk och imponerande driv vrids upp ännu ett varv i våra bearbetade versioner.

Man skulle önska att alla hade intresset och förmågan att läsa skönlitteratur, men så är det ju inte.

Lättläst öppnar den världen för alla människor.

Jens Lapidus

SNABBA CASH ISBN 978-91-7723-563-7

ALDRIG FUCKA UPP ISBN 978-91-7723-816-4

LIVET DELUXE ISBN 978-91-7723-836-2

Lättlästa versioner av välkända titlar En oväntat vänskap skriven av Philippe Pozzo di Borgo är den rosade romanen som också skördat stora framgångar som film.

I Ett nytt land utanför mitt fönster skildrar Theodor Kallifatides finstämt livet och människor, mot en bakgrund av uppbrott och förluster.

I En droppe midnatt får vi följa Jason ”Timbuktu” Diakités sökande efter sina rötter från slaveriets USA till folkhemmets Sverige.

EN OVÄNTAD VÄNSKAP ISBN 978-91-7567-168-0

ETT NYTT LAND UTANFÖR MITT FÖNSTER

EN DROPPE MIDNATT ISBN 978-91-7723-447-0

ISBN 978-91-7723-832-4

Lättlästa versioner av Arkan Asaads succéserie Arkan Asaad debuterade 2011 med Stjärnlösa nätter. En roman som bygger på hans egna erfarenheter av att bli bortgift mot sin vilja. Hos oss hittar du hela trilogoin i lättlästa versioner!

STJÄRNLÖSA NÄTTER

BLOD RÖDARE ÄN RÖTT

BORTOM SOLENS STRÅLAR

ISBN 978-91-88037-06-0 Finns också på arabiska och engelska

ISBN 978-91-7723-569-9

ISBN 978-91-7723-756-3

LENA POSNER-KÖRÖSI, DEMOKRATIAMBASSADÖR

KUNSKAP VIKTIGARE ÄN ÄGODELAR

JAG LÄRDE MIG tidigt att inte ta något för ­ ivet och att kunskap är viktigare än ägo­ g delar. Det man lär sig har man glädje av för livet och kunskap kan man alltid ta med sig, även om man tvingas fly.

Olika undersökningar visar att den svenska demokratin står på en stark grund, de grundläggande fri- och rättigheterna har en stabil förankring hos befolkningen, val­deltagandet är högt liksom tilliten till ­demokratiska institutioner och mellan människor.

Så är då vår svenska demokrati hotad eller kan vi nu snart 100 år senare sitta lugna i båten? Det bästa testet för hur en ­demokrati mår är att lyssna till hur ­sam­hället ­behandlar sina minoriteter.

Många i vårt samhälle lever i ett utan­ förskap och det i sin tur får till följd att man inte känner att någon förstår eller vill lyssna. Varför ska man då delta i ett ­demokratiskt samtal, än mindre rösta?

FÖR MIG ÄR frågan om minoriteter en ­hjärtefråga. Av det skälet var jag med att starta en judisk folkhögskola för drygt tre år sedan. Fadder och samarbets­partner var den muslimskt profilerade Kista folkhög­skola. Lärande och möten mellan ­minoriteter, men också mellan minoriteter och majoritetssamhället är av mycket stor betydelse för demokratin på både kort och lång sikt.

Spridning av falsk information samt hat och hot via sociala medier har fått till följd att människor tystnar. När bland ­annat politiker och journalister tystnar eller c­ ensurerar sig, då är den grundlags­ skyddade yttrandefriheten i fara, och ­därmed demokratin.

Ett tredje hot är de antidemokratiska krafter som är på frammarsch och som på sikt önskar ta över det politiska systemet.

FOLKBILDNINGEN I SVERIGE är en ­v iktig a­k tör i arbetet för vår demokrati eftersom man skapar mötesplatser för lärande, k ­ ritiskt tänkande och ifråga­ sättande. ­Vilket i sin tur ökar chanserna och ­intresset för ett aktivt demokratiskt deltagande.

Vi som värnar demokratin är i majoritet och vi har alla ett ansvar att hålla sam­ talen vid liv. Det stora engagemanget för och inom folkbildningen som finns runtom i Sverige inger mig en känsla av tillförsikt och övertygelsen att vi tillsammans kan hantera demokratins utmaningar. •

Foto: Lena Hallerby

REGERINGEN TILLSATTE 2018 k ­ ommittén ”Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati” med fyra demokrati­ ambassadörer. Syftet är att dels upp­ märksamma att Sverige 2021 firar 100 år av demokrati, 1921 fick kvinnor rösta för första gången, dels säkerställa att samhällets olika aktörer bidrar till att värna demokratin. Det gäller alltifrån myndigheter, kommuner och regioner till näringslivet och civilsamhällets olika aktörer.

Som judinna, och under 16 år företrädare för den judiska nationella minoriteten, har frågor kopplade till människosyn, demokrati och minoritetsfrågor varit mitt fokus. Delvis har mitt engagemang för dessa frågor att göra med min bakgrund som dotter till en far som kom ensam från Berlin 1939 med den så kallade barntransporten. Han fick ett nytt liv i Sverige medan hela hans familj blev kvar i Tyskland och mördades av nazisterna.

Min mammas föräldrar kom som barn till Sverige från Ryssland, undan förföljelser.

Lena Posner-Körösi Demokratiambassadör i regeringens k­ ommitté ­”Demokratin 100 år – en samling för stark ­demokrati”.

Ordförande för Paideia folkhögskola.

Lena Posner-Körösi har o ­ ckså varit med och g ­ rundat projektet ”­Amanah” i Malmö där en imam och en rabbin är ute tillsammans i skolorna och talar om betydelsen av att bygga tillit.

Hon var också den första kvinnliga ordföranden för Judiska centralrådet.

Impuls 2-2020 | 33

KULTURKRYSSET 2/2020 TJAT OCH GNÄLL

ÄR KUFAR

HAR BRAD SEX BARN MED

SÄGS I HAGE

SÅDANA SKAKAR GALLER

LINA SOM STEN

SYRSA ÄR DE SOM GÅR I TAKET

SES ÖGON I LUKTA ILLA TÄNKTE SIG

TRADE MARK

SPILLA

BUGG DEN TAR MAN DIT MAN ÅKER

UPPGAV STORA RUM OMGER MARK

SURT DE STÅR UT

SF-FILM MED BRAD 2019

SPÅR EFTER SÅR

BRED ATT GÅ LÄNGS

BIT

I ROPET

GROV SAND

TAS TILLFÄLLET I HAR EN ÅSIKT DRA VID NÄSAN

SLUTAT KAMP UTAN USA

KAN MAN SÄTTA PÅ VED

FYLLA PÅ SOPPA RESERVERAD

SÄTTER UNDER LUPP

SES MED KATARINA

LÄSER AKTRIS

FUNDERING

TIDNING ÖNSKAS SOM GOD KLINGA

KIM JONG SYNAR RYMDEN

ÄR VIKTIG FRÅGA DANSKÖ

HUM

OMGER TAVLA

HÅLLER IHOP PAPPER

KAN MALA ÄR BARBAR

LITER KORT

KLÄR HAN I PIFFAT UPP

SÅDANA DRAR FILMISK STAD

SÅDANA STÖR I FRILLAN

MÅNGA FÖR BOWLING

DÄMPADE ORO

SOLO NÄSTA

ÖVERFART

VIRVLAT RUNT

FRID KANTAS AV TRÄD

GÅ AV STAPELN ANDLIGT MÖTE KORRIGERADE

SILVER BILDAR BERG GÖRA TECKNAD FILM

FÄLT

VAR SÅDAN HAR SIN TID

LINJE MUSIKALISK LEANN

EFTERSOM

GJORDE SKROVMÅLET?

Krysslösning 1/2020

MÅNGEN ATT FÖLJA KULA

OM EN STUND

S T N Ö R R T E

SPION SOM ORM

FÖRBUD GÅTA

GÅ RUNT

SÄTTA PUCKEN I SPEL

DE VITNAR NÄR HANDEN KNYTS

B N O K A B U T F O T E O N K A K N O

DYLAN

HAN ÄR EGEN

MILITÄR ALLIANS

EXISTERADE MUGGEN

VÄRK

TRIST OM FIRMA GÅR I

KAN MAN FÅ EN LJUS

TRIMNING VATTENDRAGEN

ERBJUDER BANK

DUBBA FYNDAS DET PÅ BELEVAD

M O L L Y S A N D E N

E P L I S T A K S N K I A T L E D N A D S E E N D

AVSNITT

LÄMNAR EN EJ I STICKET

DRAMASERIE SOM HON SJUNGER ROSA HIMMEL I

INTE VÄSTRA SKÄR

TILLVERKA

PETRÉN

FÖRVARAS I GRÅ REST

FOTKNÖLEN

SÄLJS PÅ TUB

LITEN I VISA

RYMMER HELA VÄRLDEN

GNÄGGA

KANADE DE HÖLL EJ MÅTTET

PALLA

SLAG

GÅR SOLEN

ÄR KÄNSLIG AV SIG

ROAR I KAMP

RYSSJA

SKÅDA

RISBÅL

MITT I MANEN

BLOTT

GÅ VILSE MOJ

BALT

FÖR UNG SOSSE GJORDE BELLMAN

HÅRD MAN?

TRISTA TRISSEN

SMÅREGNA

TVINGAS JÄKTA

Vinnare i Kulturkrysset nr 1/2020: Monica Sjödin, Arnäsvall Ulla Nilsson, Visby Jan Ericson, Malmö

34 | Impuls 2-2020

TRIST ATT HÖRA PÅ

TOPPSKIKT SY IN

A R R E S T E R A

DISNEYFILM HON GÖR RÖST I

T R A S S E L TA SLUT

NÄMNDE

S A HOPPAR MAN I GALEN

T U N N A

S I D R N A U R G E R G N A A S T

Dags för ett nytt kulturkryss. Lösningen vill vi ha senast den 15 juni 2020.

Skicka lösningen till Impuls, Box 190, 101 23 Stockholm. Märk kuvertet med ­”Kulturkryss nr 2/20”. Tre vinnare får boken Osebol av Marit Kapla, SV:s f­ örfattarpristagare 2019.

Namn

VISAT SIG RÄDD

PRIVAT BRICKA

FÄLLA FJÄDRAR

DIREKT MED MED

Adress © Bulls

SES MAN PÅ REGIONALT

HENNES ALBUM FRÅN 2018

Vinn bok av SV:s författarpristagare Marit Kapla

D Ö T E S L K A L T A G Ö G Ö R L A A S N A R T N S A L Å K A V A L A A R A G L A N S A L R A S O R T T N E R V I D E K A S G A R N A E VÄXA

Postnr & ort

© Bulls

KRIGSFILM MED BRAD 2014

KAN ZON VARA

Du är SV. Du är en del av Studieförbundet Vuxenskolan, ett av Sveriges största studieförbund. Vår syn på b ­ ildning bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv t­ illsammans med andra människor. SV vill ge människor möjligheter. Därför erbjuder vi en bred verksamhet med s ­ tudiecirklar, kurser och kulturaktiviteter.

Vår vision är ett samhälle där varje människa växer genom kunskap, insikt och delaktighet. Vår idé och verksamhet är starkt förankrad i demokrati, jämställdhet, humanism och hållbarhet. SV är den mest pådrivande lokala kraften för utveckling av föreningsliv och kultur. Det bygger ett ­demokratiskt och hållbart samhälle.

Redan 1920 lades grunden för SV när bröderna Carlsson i halländska Slöinge samlade traktens ungdomar i studie­cirkeln Fria Tankars Hem. Lokalt finns 28 SV-avdelningar med egen verksamhet, cirkelledare, p ­ ersonal och vald styrelse med engagerade förtroendevalda. Gemensamt för alla är att vi utmanar, är tillgängliga och flexibla mot våra deltagare och samarbetspartners.

Tillsammans folkbildar vi Sverige.

Läs mer om Studieförbundet Vuxenskolan på sv.se och följ oss gärna i sociala medier.

Plats för nytänkande

Posttidning B Returadress: Box 190, 101 23 Stockholm

I DETTA NUMMER ”FOLKBILDNINGEN ÖVERLEVER ALLT”

Gustav Fridolin om uppgiften att rusta ­demokratin för kommande angrepp.

SID 4 SÅ PÅVERKAR CORONA SV:S ARBETE

Förbundschef Johan Fyrberg om hur SV ställer om sin verksamhet.

SID 8 LESSEBO HANDPAPPERSBRUK Två eldsjälar i ett mycket ­ uppmärksammat SV-projekt.

SID 16 SKYDDA MATEN MED BIVAXDUK Många är nyfikna på bivaxdukar och vill gärna prova att göra det själva.

SID 26