Johan Fyrberg: Folkbildningen har stått på agendan i år

DDet har inte varit någon vardagslunk direkt sedan Johan Fyrberg tillträdde som förbundschef i mars 2020.

Pandemi, utökade kontroller, kvalitetsgranskning, riksdagsval och oro i omvärlden har ställt exceptionella krav på organisationen. Och 2022 har fortsatt i samma tempo.

– Den största händelsen under året var förstås Rysslands invasion av Ukraina som inleddes den 24 februari, konstaterar Johan. Dagen efter samlades vi i SV och sa att nu ställer vi upp på samma sätt som vi gjorde 2015.

– Vi förstod från dag ett att nu kommer fler flyktingar, och det var självklart att vi ska ställa våra resurser till förfogande. Så här tidigt var det ju inte klart med vare sig statsbidrag eller massflyktsdirektiv, men vi sade direkt att resurserna får lösa sig. Här har folkbildningen sin styrka – ideologiskt och i praktiken. Vi väntar inte på statliga order, utan vi i civilsamhället och folkbildningen sätter igång och agerar. Det är jag väldigt stolt över.

Tillbaka till mötet – De första månaderna av 2022 var annars fortsatt präglade av pandemin och att återuppbygga verksamhet, säger Johan. Det har ju varit ett väldigt intensivt arbete att komma tillbaka i relationer, både till enskilda människor och till föreningslivet. Men jag uppfattar att det går bra. Vi är efterfrågade. Och det finns en längtan efter det fysiska mötet.

– Vi har samtidigt fortsatt vår förflyttning i det digitala, och blivit mycket klokare kring det. Där handlar det både om våra egna arbetssätt och om folkbildningsverksamheten.

Johan om strategiarbetet och SV:s profil:

Att vi ska vara i hela landet, att vi finns i alla landets kommuner, att vi kommer att vara det gröna förbundet med en stark koppling till landsbygden – det kommer inte att förändras.”

Under året har vi genomfört ett stort utvecklingsarbete i ”Hubben”. Nu är det dags att gå från testmiljö till praktisk handling.

Längtan efter fysiska möten och ökad digitalisering – finns det en motsättning där?

– Det handlar ju ytterst om att göra folkbildningsaktiviteter tillgängliga för fler människor, säger Johan Fyrberg. Det fysiska mötet kommer även fortsättningsvis att vara den absoluta grunden i folkbildningen. Under pandemin har ungefär var tionde studietimme varit digital. Nu går andelen digitala träffar ner lite, för det finns en längtan efter att ses. Men jag kan tänka mig att det kommer att ta fart igen efter en tid.

– Det finns en förväntan från våra deltagare på digital tillgänglighet. Det kan handla om att det ska vara enkelt att anmäla sig, att material finns digitalt och att en studiecirkel kan vara digital i vissa delar. Vi måste ha ett deltagarperspektiv och möta alla olika behov, slår Johan fast.

Johan om Riksrevisionens rapport:

Vi får en delvis rättmätig kritik, och vi har en legitimitetsutmaning. Vi har haft anledning att fördjupa vår administrativa kvalitet. Vi vill ta ansvar. Vi vill leda. Och vi har redan många delar av det arbetet på plats eller under pågående utveckling.”

Kritik, både rimlig och orättvis

2022 har också inneburit ett fortsatt intensivt kvalitetsarbete, som bland annat har mynnat ut i justeringar i både arbetssätt och rapportering.

– När oegentligheterna på Järva uppkom 2019 ledde det till utökade kontroller, till utskottsinitiativ i riksdagen och till att Riksrevisionen startade en granskning, säger Johan Fyrberg. Jag upplever att vi har en gemensam lägesbild idag, på avdelnings­ och förbundsnivå. Å ena sidan vet vi att också vi har haft anledning till förstärkt kvalitetsarbete. Å andra sidan ser vi att vi är utsatta för kritik och att vi har en legitimitetsutmaning. Och att den delen är delvis orättfärdig.

Hur menar du att kritiken är orättfärdig?

– Det finns ofta en kärna av korrekta fakta, men sedan byggs den på med svepande anklagelser om medvetet fusk och att vi inte skulle leva upp till demokrativillkoren, förklarar Johan.

– Ta till exempel Riksrevisionens rapport, fortsätter han. De pekade bland annat på brister i vår dokumenthantering, att vi måste strama upp våra kostnadsersättningar och utveckla vår förmåga att bedöma risk och väsentlighet. Det var rimliga rekommendationer som vi har anledning att arbeta vidare med. Däremot blev själva kommunikationen kring rapporten problematisk. Den kom att handla om medvetna fel, fusk och fiffel.

– Bilden att vi skulle lägga upp vår verksamhet utifrån ett maximerat bidragsutnyttjande, den känns både orättfärdig och underminerande.

Den bygger på ett narrativ som har byggts i åratal av kritiker med ideologiska invändningar mot folkbildningen. Tyvärr upplever vi också att regeringen har uttalat sig problematiskt. Så det har varit ett unikt år när det kommer till ifrågasättande av det vi gör, och där argument ofta står emot varandra. Samtidigt blir vi hyllade av regeringen för våra insatser för flyktingar från Ukraina och genom att vi får bibehålla våra grundanslag. Så det är ingen entydig bild.

Viktigt påverkansarbete

Folkbildningen har verkligen stått på samhällsagendan under året, och Johan Fyrberg har ägnat mycket av sin tid åt omvärldsförutsättningar och samtal om vikten av folkbildning i vår tid. Johan är också ordförande i branschorganisationen Studieförbunden i samverkan.

– Det är förstås inte bara negativt att folkbildningen och studieförbunden diskuteras, påpekar han. Verkligen inte. Det lyfter också vårt värde.

– Men utmaningen blev väldigt