Kyrkobladet nr2 2017

sammanhang

kyrko bladet

en tidning fr ĂĽn svensk a k yrk an london

nummer

2/2017

Shirt,

ÂŁ14.99

Untitled-1 4

2017-02-20 15:54

BEAUTIFUL & TIMELESS PORTRAITS www.sophieboutarphotography.com • info@sophieboutarphotography.com • 07894147831

Sammanhang

medarbetare & redaktion Kristina Andréasson, Elisabet Baldwin, Sophie Boutar, Gustav Elfving, Cecilia Fairall, Anna Frändevi-Walton, Malcolm Grundy, Emelie Hill Dittmer, Kajsa Kax, Eric Muhl, Nadja Negash-Rånes, Anders Reichenberg, Alice Saga

Sammanhang. Att finnas i ett sammanhang. Att tillhöra. Att ha något gemensamt med. Att dela.

Sammanhang är ett ord som vi svenskar ofta använder men kanske inte lika ofta tänker på. För det mesta handlar det om vardagliga tankar; man finns med i olika sammanhang, ser sammanhang bland andra och tycker bättre eller sämre om de olika sammanhangen. Men vi tänker inte så ofta på själva ordet, på innebörden av det. Och nu, i och med detta nummer av Kyrkobladet, så har det blivit extra tydligt - för vad är egentligen sammanhang? Samhörighet tänker någon, att dela kulturella likheter tänker någon annan.

omslag Rebecca Lundh www.rebeccalundh.com ansvarig utgivare Eric Muhl rector@swedishchurch.com The Swedish Church 6 Harcourt Street London W1H 4AG

Jag tror att sammanhang är oerhört viktigt, precis som Gustav skriver i sin text “Vikten av sammanhang”. Var man än befinner sig så gäller det att hitta sammanhang, där man på något sätt känner sig hemma, är trygg, blir sedd, får ta plats, får dela med sig.

redaktör & formgivare Åsa Höjer communications@ swedishchurch.com

För många utlandssvenskar, liksom för andra som av olika anledningar lämnat sitt land och lever i ny kultur, är det viktigt att finna sammanhang där man kan bli förstådd, dels språkligt men kanske framförallt kulturellt. Det är svårt att ensam fira midsommar eller klä ut sig till påskkärring och tigga godis av grannarna. Men tillsammans, i rätt sammanhang, kan det vara extra roligt att dela med sig av dessa traditioner, kanske föra dem vidare till barn och barnbarn.

tryckeri Warwick Printing Kyrkobladet is printed on paper sourced from Forest Stewardship Council (FSC) approved paper mills and is printed with vegetable based inks. All paper and ink waste is recycled.

Vi skrev ju i förra numret av Kyrkobladet om mental ohälsa och självmord. Jag tänker att även här är sammanhang oerhört viktigt. Vi människor behöver finnas i sammanhang med andra medmänniskor som ser och förstår oss, som vågar fråga hur vi mår.

Kyrkan är en plats där vi försöker erbjuda olika sammanhang, där alla ska kunna hitta “sitt”. I detta nummer av Kyrkobladet får du läsa om några av dessa och möta personer som funnit glädje, och kanske tröst, i att de finns.

foto: kajsa kax

Vilka sammanhang trivs du bäst i, och varför? Vilka sammanhang behåller du gärna för dig själv och vilka bjuder du in andra till?

upplaga 12 000

Åsa Höjer, Redaktör communications@swedishchurch.com Måndag - tisdag 10-17 Onsdag 10-19 Torsdag - lördag 10-17 Söndag 12-17 Gudstjänst varje söndag kl 11, varje onsdag kl 9 I caféet kan du dricka svenskt kaffe, läsa svenska tidningar och äta kanelbullar. Här finns alltid någon att prata med. Vi har fritt WiFi och gästdatorer med utskriftsmöjlighet. På våra anslagstavlor kan du hitta tips på boende, jobb och annat samt själv sätta upp en annons.

4

Ulrika Eleonora kyrka, 6 Harcourt Street, London W1H 4AG, london@svenskakyrkan.se Telefon: 020 7723 5681 Nödtelefon: 07584 054143

advertising communications@ swedishchurch.com copy dates 9 January 3 April 20 June 22 Sept

publication 13 February 2 May 21 August 6 November

Svenska kyrkan tar inget ansvar för annonsörernas varor eller tjänster.

Ulrika Eleonora kyrka hittar du i hjärtat av Marylebone, närmaste tunnelbanestationer Edgware Road, Baker Street eller Marylebone. svenskakyrkan.se/ london facebook.com/ svenskakyrkanlondon

innehåll nr 2/2017

tema/reportage

Höra samman i mångkultur 8 Vikten av ett sammanhang 13 Svenskar på Isle of Wight 14 Lost in Translation 18 Hovingham Bakery 20 Besök hos Goodwille 24 Glädje - joy!

28 Vad betyder Luther idag?

32 Kyrkan = Charity 40 Skola för språk och kultur 48 Swinging London 54 Familjekonstellationer 56 D-Dagen 62 En varaktig vänskap 68

20

i varje nummer

Erics reflektion 6 Medlem 72 Kalendern 46 Krönikan 88 Kyrkböckerna 38 Personal 90 Ung i London 61 Utanför London 71 Yellow Pages 81

dessutom

13

56

62

Byta boende med en svensk?

42 Konstutställning 45 Kulturföredrag 44 Kyrkstämma, kallelse 73 Lunchkonserter 43 Nationaldagsfirande 71 Nordic Matters 75 Sommarkonsert 39

Some of the articles are translated into English and available on our website www.svenskakyrkan.se/london 5

Erics reflektion ”London calling” – så var överskriften till en artikel i församlingsbladet när jag avslutade min tjänst i Stenungsund. London calling – samtal från London – ett helt nytt sammanhang för mig och min familj. Kallade att dela, tjäna och leda församlingen. I de första mötena med er i intervjuer till tjänsten använde jag ett ord som liksom kom tillbaka till mig och jag fick frågan. ”Eric, tänkte att nästa församlingsblad ska få handla om det, sammanhang” – sa Åsa. Vilket sammanhang är vi, vilka delar vi och vilka vill vi vara i?

Ja, vad är det för sammanhang vi kommer till, jag och min familj. Vad har vi gjort, lämnat ett tryggt och uppburet sammanhang för att ge oss in i ett nytt?

Etablerade, invanda och trygga mönster som burit oss i över tjugo år. Varit vår glädje och kamp och nu får vi gå in i något helt nytt. Så bekant men samtidigt så annorlunda och utmanande. Att flytta till London kommer att locka fram nya sidor hos mig och min familj. Bilden av London, av församling och kyrka och vår tro djupnar för varje person vi 6

träffar. Nervösa? – Ja! Rädda? – Nej! Spännande – absolut! Utvecklande? – Tveklöst!

Vi kommer att möta er som burit och format ett sammanhang som får betyda så mycket. Tacksamt får vi ta över efter andra som format, som i sin tur tagit över och fört vidare ett sammanhang med evangeliet som grund och mötet med behövande som signum.

Att få vara en del av kyrkans gemenskap är att få finnas med i relationen till Kristus. De första vi ser runt honom är personer som är utanför, enkla, en bredd av alla de som inte riktigt fick eller kunde ta plats. Personer som märkte att livet bar på något mer och att Jesus i sitt sätt och sin undervisning gav dem ett nytt liv och hopp om framtiden.

Ser vi längre fram i historien och när 1600-talets väckelserörelser tar form har kyrkans och samhällets sammanhang stelnat och låst livet istället för att öppna upp för det. I väckelsens tidiga år hittar vi ett sammanhang som ger utrymme åt

foto: joakim carlström eget initiativ och ansvar. Relationen till Kristus lyfte fram en människosyn där varje människa är kallad till gemenskap oavsett vem man är eller vad man har.

Paulus ord i Gal 3:28 talar tydligt om det: ”Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna, alla är ni ett i Kristus”. Detta ledde bl.a. till att kvinnor och barn och helt vanliga människor fick en plats och ansvar i församlingslivet. Var och en med sina gåvor.

För tio år sedan fick jag frågan av en församlingsbo om vi kunde använda en av våra kyrkor till en konstutställning.

Hon, tidigare konstprofessor, och jag, en enkel landortspräst. Vi satsade högt och tänkte videokonst med Bill Viola (ni vet videokonsten vi möter i St. Pauls). Hon blev förvånad över att jag inte bromsade och frågade: -”Eric, hur tänker du?”

Min tanke handlade om att när vi lyfter in ex. ett konstverk i kyrkorummet får vi helt andra associationer till det än vi fått om sett det på ett museum eller i livsmedelsbutiken. Att se konsten i kyrkorummet gav inte heller bara något

åt förståelsen av konsten utan även något till vår förståelse av evangeliet. På motsvarande sätt händer ju också något med oss, beroende på vilket sammanhang vi rör oss i. Olika platser lyfter fram olika sidor hos oss. Kyrkan lyfter fram relationen till Gud och visar varje människas värde, gudslikhet och kallelse, dvs höga värde.

Ja, ”London calling”, kommer att locka fram nya sidor till växt, glädje och gemenskap. Ser fram emot det och att få möta Dig och dela det Du bär på och har med Dig.

Allt gott!

Eric Eric Muhl Kyrkoherde rector@swedishchurch.com 7

samhörighet i en mångkulturell stad text & foto: sophie boutar

En tisdagseftermiddag i mars befinner jag mig i Marylebone utanför Svenska kyrkan. Jag ska träffa mammorna, som är där för kyrkans ”Öppet Hus” och ”Lekträff ” och prata med dem om samhörighet.

När jag stiger in genom kyrkans port hör jag avlägsna ljud av prat, skratt och barn som leker. Det luktar nybryggt kaffe – en doft som direkt påminner om Sverige. Bryggkaffe dricker jag nämligen bara i Sverige. I London kan man förstås också få det hos Svenska kyrkan eller på någon svensk restaurang eller fik.

Nere i stora salen ligger leksaker utspridda. Små barn (varför har vi inget ord för toddlers på svenska?) och bebisar undersöker nyfiket den ena leksaken efter den andra.

Jag har inte stämt träff med någon på förhand och tanken slår mig; vad gör jag om ingen vill ställa upp på den lilla intervju jag planerat? Jag har inget barn med mig, men ingen verkar frågande, utan jag möts enbart av leenden och 8

hejanden. Jag hittar snabbt två mammor som gärna ställer upp: Felicia, som är mamma till Laura, 4 månader, och Alma, som är mamma till Noah, 11 månader.

Vi inleder samtalet precis som de flesta av oss gör, när vi träffar andra bofasta svenskar utomlands. Jag frågar hur länge de bott här i England och var i Sverige de kommer från. Alma är från Stockholm och har bott i London i 10 år medan Felicia är från Uppsala och kom till London några år senare. De lärde känna varandra via en gemensam vän, som tidigare bodde här, men som sedermera har flyttat tillbaka till Sverige.

Vårt samtal får en ny infallsvinkel när det visar sig att Alma ursprungligen föddes i Iran och kom till Sverige som nioåring. Och Felicia å andra sidan har en mamma från Finland och hennes pappa kommer från Marocko.

Mångkulturella familjer tänker jag! Det blir ännu mer spännande när jag får veta att Almas man är från Indien och Felicias fästman från Australien.

tema: sammanhang

9

tema: sammanhang Jag frågar dem vad de tycker om Svenska kyrkan i London, om ”Öppet Hus” och lekträffarna.

Det är veckans höjdpunkt! Svarar de i mun på varandra. Man får höra det svenska språket, sjunga de visor man själv sjöng som liten och så finns det ju svenskt fika också. Det ger en hemkänsla. I synnerhet de dagar då man kanske saknar sin familj och sina gamla vänner i Sverige.

Kyrkans ”Öppet Hus” är lite som en mötesplats där alla är välkomna oavsett bakgrund och tro. Ett ställe där man kan underhålla sina egna svenska rötter och samtidigt få vara sig själv bland andra mångkulturella familjer.

En stund in i vårt samtal anländer Ani, som har med sig sonen Lucas, snart nio månader. Ani är är också hitflyttad från Sverige och barndomsvän med Felicia.

Hon flyttade från Sverige till Brighton för tio år sedan och därefter till London.

Hon berättar också att hon vid tillfälle spelat basket mot Alma i Sverige när de var yngre, men att de senare lärde känna varandra bättre här i London. Ani växte upp i Sverige, men hennes föräldrar kom ursprungligen från Armenien. Ett sammanträffande får man väl kalla att såväl Felicias som Anis man är från Australien.

En av de saker jag själv tycker om med just London är att det är en riktig ”melting pot” och en verkligt mångkulturell stad. Mina egna barn är brittisk-fransk-svenska.

Och det leder oss in på hur man känner samhörighet med respektive länder och kulturer och hur man lär sina barn känna den samhörigheten?

är svensk och armenisk. Den känslan vill hon gärna föra vidare till sin son.

Hon besöker ofta Sverige för att hälsa på familj och vänner och menar att det också hjälper till att föra över den där känslan av samhörighet.

Tjejerna tycker det är viktigt att öppna upp möjligheter för barnen. Att de bland annat ska kunna ha möjlighet att bo och arbeta i Sverige i framtiden. Det är en av anledningarna till att de vill att deras barn ska känna till svenska traditioner, språket och kulturen.

Kyrkans ”Öppet Hus” och lekträffarna är en mötesplats där det är lätt att lära känna nya vänner. Detta eftersom man redan har mycket gemensamt. Dels som svenskar boendes utomlands, men även som varande mammor. Alma tycker att det finns en slags gemenskap direkt, eftersom man delar samma tankesätt i många frågor som rör barnen och livet i London.

På kyrkans lekträffar kan man träffas och under trivsamma former prata om till exempel de skillnader man upplever här, jämfört med i Sverige vad gäller föräldraledighet och barnomsorg, samtidigt som barnen får träffas, leka och sjunga svenska barnvisor.

Jag avslutar vårt samtal med att fråga vad de tycker att ordet samhörighet betyder.

Alma svarar ”Att man har en gemenskap, ett osynligt band, där man kopplar till varandra även fast man inte känner varandra så väl. Att man känner att man är en del av någonting.”

Jag kan inte annat än hålla med henne.

Språket är det huvudsakliga gemensamma. Alla tre pratar svenska med sina barn. Alma säger att hon ibland pratar persiska med Noah och att de ofta använder vissa persiska ord och uttryck hemma. Men hon känner samtidigt att svenskan är viktigare för Noah att lära sig.

Ani har fått sällskap av sin mamma som flyttat över till London. Mormor pratar enbart armeniska med Lucas. Ani berättar att hon som barn gick i armenisk söndagsskola och känner att hon både 10

Öppet Hus / Stay & Play Tisdagar kl 13-15 Barnen kan leka och busa, prata svenska med varandra. Fika finns att köpa. Vi avslutar alltid med populär sångstund. Ingen anmälan.

11

12

vikten av ett sammanhang

Om du någonsin är i London, åk till Oxford Street. Stanna upp.

Titta på alla människor som jäktar åt olika håll. Kolla på alla turister med stora kameror som beundrar folkvimlet i stadens pulsåder.

När man står där och ser alla som strömmar förbi kommer en besynnerlig känsla att växa fram.

Man kommer att känna sig väldigt liten.

att kolla på Cricket. Om man vill tycka om det, måste man ta sig tid att förstå det. Och det gjorde jag.

Tiden gick. Sommar blev höst.

Tunnelbanan var inte längre som en het bastu. Jag hade börjat vänja mig vid London. Samtidigt var det något som saknades. Aldrig tidigare hade jag reflekterat så mycket över vikten av att ha ett sammanhang. Tidigare i Sverige Det var så det kändes när jag hade alla sammanhang kommit flyttade till London. Jag hade inte naturligt. Man hade gått i olika reflekterat särskilt mycket över hur skolor, spelat i fotbollslag och det skulle bli. Men lite självsäkert varit på olika arbetsplatser. Allt tänkte jag att man skulle lära var kopplat till platsen man känna massa människor, direkt. bodde. Här i London var det Så blev det inte. För det är lite annorlunda. Även fast man bodde det som är paradoxen med stora på en plats, kände man inte sina städer. Desto större staden är, grannar eller folk i området. Även desto mindre blir man själv. Och fast man jobbade, så var alla liten blev jag. jobb tillfälliga och man kunde bli uppsagd närsomhelst. Även fast Därför var det ganska tufft i man träffade trevliga människor början. Man kände sig förvirrad, på krogen, var det i princip dels på grund av stadens storleken, omöjligt att stöta på dem igen. men också på grund av den höga London gjorde det svårt att skapa pulsen staden har. Överallt trängs sammanhang. taxibilar, dubbeldäckare och människor som ska ta sig till olika Ungefär samtidigt hade jag hört platser samtidigt. Och mitt i allt är talas om svenska kyrkan i London. man själv. Ny i staden. Minst sagt, Varje onsdagskväll hade de “ung i att flytta till London är inte det London”, där svenska ungdomar i enklaste. I början kändes det som London träffades, pratade och gick om man la all tid på att fixa saker, ut och drack öl. I början var jag och ta sig runt. Men jag hade fått lite skeptisk. Åka till London för höra att bo i London är lite som att träffa svenskar? Nja. Det som

gjorde att jag ändå gick dit var att en kompis skulle vara volontär i kyrkan. Jag hade lovat kompisen att gå dit och ta en kik på hennes nya arbetsplats. Därför begav jag mig då en onsdagskväll till kyrkan.

Utanför porten tvekade jag. Jag kände ingen där inne, och var därför lite nervös. Men jag tog ett stort andetag, öppnade den stora träporten och gick in. Jag ångrade inget.

Jag kanske inte var på “ung i London” varje vecka. Men det spelade inte heller någon roll. För även om jag ibland kände mig liten och osynlig i London, visste jag att det fanns ett ställe där jag alltid kunde bli sedd. Att det fanns ett ställe där jag varje vecka, på samma plats, kunde träffa människor som var i en liknande situation som jag. Att det fanns ett ställe där jag fick ett sammanhang.

text: gustav elfving foto: isabell schulz/flickr.com 13

vectis vikingar -

bland svenskar och andra skandinaver på Isle of Wight Sommaren 2004, Britt-Marie och jag står och pratar vid grönsaksdisken på Sainsbury’s när vi plötsligt blir avbrutna: - Hej, här står ni och pratar svenska?

Så träffade vi Anna-Carin, som sedan länge bott på ön med sin engelske man Paul, men egentligen inte stött på några andra svenskar.

Britt-Marie och jag hade träffats tidigare genom Isle of Wights typiska kontakt nät - när du träffar en ny person kan du vara ganska säker på att ni har minst en gemensam bekant. Som relativt nyinflyttad till ön fick jag ett telefonsamtal - BrittMarie behövde hjälp med att starta en webbsite och kom då i kontakt med det företag där min mans dotter arbetade. Då Mandy förstod att Britt-Marie var svensk, delade hon gärna med sig att hennes pappa i sin tur var gift med en svenska.

Calbourne. Lyckat!

Helene och Jan, båda svenskar, hade just flyttat till ön någon vecka tidigare.

Britt-Marie hade träffat Helene i hennes egenskap av tandläkare dagen innan träffen, och de blev naturligtvis inbjudna.

Kanske hade de inte väntat sig att träffa ett sådant gäng med landsmän på Isle of Wight! Helene och Jan är numera väl etablerade här, Helene som sagt som tandläkare och Jan som importör av ekologiskt vin.

Middagen på Blacksmith’s Arms blev upptakten till “IOW Vikingarna”. Till skillnad från vikingarna som kom till Isle of Wight på 8-900-talen, som “kom, såg och segrade”, eller i vart fall kom härjande och övervintrande på väg till Normandie, så har de flesta av oss stannat på ön.

Jakten på svenskar tar fart

Ön och namnet

Nu blev vi nyfikna; här fanns nog fler svenskar, men hur få fatt på dem? Vi tog kontakt med en journalist på Isle of Wight County Press, vår lokala tidning.

Hon blev intresserad och skrev en artikel där vi presenterade oss och våra tankar om fler svenskar på ön, och det bjöds in till en svensk måltid på en pub. I slutet av oktober sammanstrålade ca 20 personer, svenskar och svenskar med engelska partners, på Blacksmith’s Arms i

Isle of Wight är inte stor - 40 km lång och 20 km bred, men dock den största och näst mest befolkade av de engelska öarna, och ligger som en liten diamant utanför Southampton. Romarna tog över ön omkring 85 AD och gav ön namnet Vectis, vilket sedermera blev Isle of Wight. Storleksmässigt är den jämförbar med Orust (ö på västkusten norr om Göteborg), men med betydligt fler innevånare, omkring 140,000.

14

Julkaffe hemma hos norska Ingrid och hennes man Jonathan.

Britt-Marie har bott på Isle of Wight sedan 1989 med sin man Bill.

- Bill hade blivit ”headhuntad” till ett stort företag på ön, så tre dagar efter att vi gift oss i Stockholm flyttade vi hit.

Kontrasten för mig var stor - från 6:e våningen i centrala Stockholm till hus på ute på landet, med få grannar - lätt lappsjuka satte in! Min svenska kontakt då var huvudsakligen min dotter i Sverige, som efter att jag varit här i 10 år sa att “Mamma, du pratar ju “swenglish”!

Men hur skulle jag kunna bibehålla min svenska? Lyckligtvis dröjde det inte alltför länge förrän Britt-Marie fick kontakt med Anna-Carin, mig och de andra svenskarna. Jag frågar henne om hon känner sig rotad här.

- Jo, det gör jag. Jag har ju rest mycket fram och tillbaks till Sverige för att träffa barn och barnbarn, men det blir mer sällan nu. Känner dock ett “storstadssug” då och då - härligt att få försvinna en eller ett par dagar till London, Stockholm, Paris, etc, men skönt att sedan komma tillbaks till lugnet på ön!

Språkresa och vigsel i London En av de som bott här längst är Birgit.

Hon kom första gången till Isle of Wight på språkresa 1959. Återvände 1960, träffade sin blivande man John, men gick fortfarande i skolan. Men längtan blev för stark, så två månader innan hon

skulle tagit studenten var Birgit tillbaka på ön. Det blev bröllop med vigsel 1963 i Svenska kyrkan i London av kyrkoherde Sven Evander. Isle of Wight har sedan dess varit den fasta punkten. Birgit är nu sedan flera år utövande konstnär, och aktiv i öns konstliv. Reser mycket, bl a till London, men, säger hon: ”Jag saknar Svenska Sjömanskyrkan - så trevligt det var att bo över där!”

Många av svenskarna kom först hit på semester, eller för att sommarjobba, t ex på något av de många hotellen, träffade den stora kärleken och blev kvar. AnneMaj och Paul köpte sommarhus här 1990, men hon kom till ön första gången 1972 tillsammans med tre väninnor som tidigare varit här på språkresa och gärna ville tillbaka. De tillbringade 3 hektiska sommarveckor i Ryde, Anne-Maj fick mersmak på England, och for till Leicester som au pair. Där träffade hon Paul, och stannade. 1993 blev sommarboendet fastboende på ön, och nu, barn och 6 barnbarn senare, känns detta som hemma.

Förändringar på gott och ont?

- Vi trivs jättebra, det här är hemma, men visst har saker förändrats - tex fler människor på ön gör att det är nästan omöjligt att impulsivt ta bilfärjan över till fastlandet utan man måste boka långt i förväg - kan kännas jobbigt ibland.

Oro för barnens framtid finns också 15

tema: sammanhang jobbsituationen på ön är ju inte den bästa. Men Anne-Maj berättar också att alla fyra (dvs Anne-Maj och hennes tre väninnor) som kom hit 1972 nu är mer eller mindre bosatta här sedan länge.

En av de fyra är Louise. Sommaren i Ryde följdes av återkommande årliga besök, och 1976 träffade hon sin blivande make. Flyttade hit 1978, så firar nästa år 40-årsjubileum på ön.

– Jag trivs otroligt bra med mitt liv här på ön och jag känner mig nog mer engelsk än svensk, säger Louise. Dock är jag alltid stolt över att vara svensk och jag har tagit med mig traditioner hemifrån som mina barn för vidare. Jag har nog aldrig funderat på att flytta hem, speciellt inte sedan jag fick mina två flickor, men reser hem ett par gånger om året för att hälsa på släktingar.

Eva kom till London som au pair 1967 och tillbringade sina söndagseftermiddagar i Svenska kyrkan för att prata svenska. Fortsatte till Southsea, Portsmouth, som au pair, därifrån var det inte långt till Isle of Wight. Gifte sig, och täta besök hos släkt och vänner på ön ledde till sommarhus i Bembridge. Bor fortfarande i Southsea, men tillbringar alltmer tid här, vilket känns ännu angelägnare “nu sedan jag träffat så många trevliga svenskar!”

Isle of Wights lockelser Vad är det med den här lilla ön? Själv hade jag aldrig hört talas om den, trots flera tidigare besök i England. Jag fick ta omvägen via Iran 1974, där jag träffade Colin, uppvuxen på Isle of Wight, och som jobbade för Plessey i norra Iran.

Efter ett mellanspel på 22 år i Sverige flyttade vi hit för 17 år sedan, och ön känns nu som det definitiva baslägret.

Pakeezah, svensk medborgare född i Brazilien, kom via New York och Stockholm till Isle of Wight 2006. Då träffade hon sin sambo Gavin från Seaview och flyttade hit 2007.

– Det positiva med Isle of Wight, säger Pakeezah, är närheten till havet, lättare att träffa folk, vardagligheten, det är mindre stressigt och inte så anonymt som i en storstad. Klimatet är också härligt, men jag måste erkänna att jag saknar snön ibland.

16

Det som varit negativt för henne har varit svårigheten att skaffa ett kvalificerat heltidsarbete, men just nu har hon arbete som administratör på en av segelklubbarna, vilket hon hoppas blir långvarigt.

Vi firar de svenska traditionerna Det första mötet på Blacksmith’s Arms har följts av många trevliga sammankomster. Vi träffas på midsommar, då vi klär stången efter alla konstens regler och försöker hålla de traditionella visorna vid liv då vi dansar runt den. Barnen som kommer pratar sällan svenska, men det som alltid går hem och är mäkta populärt är “Björnen sover”. Ibland blir det sill och snaps, ibland sju sorters kakor, men alltid trivsam samvaro och tillfälle att “catch up”. Detsamma gäller julkaffet, då glögg och pepparkakor ger den rätta julstämningen. Vi har också haft flera minnesvärda kräftkalas under åren, samt mysiga semle-kvällar.

När vi återvänder från resor till Sverige har många av oss böcker med i bagaget.

Några av de mer regelbundna mötena är våra bokgruppsmöten. I början försökte vi läsa samma bok, men nu har det blivit mer en bokbytargrupp. Vi tar en kopp eller ett glas vin, vi rekommenderar, diskuterar, och får nya bokerfarenheter.

Bokgruppen är också ett sådant viktigt redskap för att hålla svenskan vid liv, att hänga med i hur svenskan utvecklas.

Vi delar också med oss av svenska tidskrifter och artiklar, etc.

Vi är en blandad skandinavisk kompott.

Antalet varierar - några flyttar hem, flyttar vidare, andra kommer till.

Kåldolmar och makrill Alla känner kanske inte att regelbunden kontakt med sina landsmän är nödvändig - man hittar sin egen ö-rytm, sin egen krets; sitt eget nätverk uppbyggt kring barn, arbetskamrater, sociala kontakter.

Men jag tror, och hoppas, att bara

vetskapen om att vi finns och finns för varandra den dagen då det känns viktigt att prata med någon som har samma kulturella bakgrund, som vet vad du menar då du pratar om kåldolmar eller gravad makrill, då du vill höra lite göteborgska eller skånska ... den vetskapen finns där och skapar trygghet.

Och sedan är det ju fint att åka hem ibland - Sverige-batterierna måste ju laddas då och då!

text: cecilia fairall foto: britt-marie lindefors-harris

Helena och Cilla binder kransar till midsommarstången

Är du, liksom Cecilia, medlem i en svensk, nordisk eller skandinavisk grupp som träffas regelbundet? Vill du bidra med ett reportage eller kanske bjuda in oss att besöka er?

Kontakta oss gärna! Via e-post till Åsa Höjer communications@ swedishchurch.com eller telefon 07500 865979 Du vet väl att vi regelbundet besöker ett 10-tal platser runt om i UK och samlar svenskar till gudstjänst, lunch och goda samtal. Kristina Andréasson är ansvarig för dessa träffar. På sidan 21 kan du läsa mer om dessa träffar och anmäla dig.

Senior-variant av “Små grodorna” 17

tema: sammanhang

lost in translation text: anna frändevi-walton foto: al king/flickr.com

“Mummy, I want to wear my candle blue jumper, where is it?” frågar min äldste son otåligt. “Du menar din ljusblå tröja? Det heter light blue på engelska vännen”, rättar jag lite försiktigt. Det här med tvåspråkiga barn är inte alltid helt lätt. Vissa saker är ju svåra att översätta rakt av, ljusblå är ett sådant ord.

Samtidigt är det fascinerande att få följa hur mina söner tacklar de två språken svenska och engelska som de tampas med. För ibland så blir allt en enda röra.”Kiss mummy, kiss”, kan vara ett ömhetsbevis eller ett skrik för ett akut toalettbesök. Man vet aldrig riktigt. Situationen får avgöra. Det brukar väldigt snabbt bli klart vad det är som gäller. ”Mamma kan vi inte läsa sagan om Nalle Bajs?”, frågade min son när han var i treårsåldern. ”Nalle Ba.., vad sa du älsklingen? Mammas trötta hjärna hänger inte riktigt med. ”, undrar jag. ”Nalle Bajs, du vet med tigern och ugglan.”, förklarar han otåligt. ”Aha, du menar Nalle Puh, Winnie the Pooh”, säger jag lättad över att tjugofemöringen äntligen trillat ner. ”Ja, Nalle Bajs”, envisas sonen. ”Mmm på engelska heter han Winnie the Pooh. Klart att vi kan läsa den”, svarar jag och biter mig i kinderna för att inte fnissa ihjäl mig. Det är så gulligt och helt korrekt. För Pooh låter som poo och hur förlarar jag det för en treåring? Han har helt rätt.

Men språk är svåra att lära. Det fungerar inte att bara slänga in orden i Google translate och översätta utan sammanhang. Alla som talar mer än ett språk vet det.

Sammanhang, känsla och rytm är lika viktiga. Men så mycket svårare. Svenskar talar i regel bra engelska, men det betyder inte att det alltid blir rätt för det. Jag vet inte hur hur många gånger som jag suttit i sällskap med svenskar och engelsmän när svenskarna förklarat att ”Yesterday’s party was nice, yes very nice”. På svenska är allt trevligt. Man skryter inte och gör sig till. Trevligt är lagom och hyggligt. Det är bara att man säger inte nice i det sammanhanget på engelska. För en engelsktalande betyder det att det var lite roligare på festen än vad det var på farfars begravning. Engelsmännen blir förvirrade. Hade svenskarna det inte bra igår? Hade de inte roligt, var inte maten god eller sällskapet skoj? Komplimangen går förlorad.

18

Liknande förvecklingar uppstår på arbetsplatsen när chefen säger ”This didn’t go quite according to plan”, och svensken glatt tänker ”nej det gick inte som planerat, men vi löste det med lite alternativa metoder”. Det är tyvärr inte vad den meningen betyder.

Innebörden är ungefär ”detta var en j*kla soppa och lite av ett misslyckade, gör bättre ifrån dig nästa gång”.

Ibland blir det svårt redan vid uttalet. Mina söner gillar att titta på en TV-serie som heter Ninjago, där en bunt animerade ninjor ropar ”Ninja go!” och räddar världen. Äldste sonen och hans kompisar leker detta på lekplatsen. Tvååringen vill inte vara sämre och hänger på och skriker allt vad han förmår ”Nigger go!”. Det blir dödstyst.

Jag hör löven prassla på träden och det känns som om tiden står still. Alla tittar på min lille blonde son, på mig, på den andre blonde sonen och jag vill sjunka igenom jorden.

Det bör tilläggas att vi bor i ett mycket mångkulturellt område i London. ”It’s called ninja darling!” försöker jag släta över. ”De gillar att titta på Ninjago. Han har lite svårt med uttalet, precis fyllt två”, vädjar jag lätt desperat till föräldrarskaran. ”Nigger go!” vrålar ungen för full hals så hela lekplatsen hör, och springer efter de andra barnen. De andra föräldrarna skrattar lite ansträngt. Jag hoppas innerligt att de förstår och inte har tagit felsägningen ur sitt sammanhang.

För varje ögonblick, varje konversation vi för sitter fast i ett sammanhang. Slitna ifrån detta blir orden tomma och felaktiga. Den candle blue tröjan och Nalle Bajs blir obegripliga. Min son blir rasist. Som tvåspråkiga måste vi alla lära oss av våra misstag och uppskatta vikten av översättningen. Översättningen fungerar likt ett par färgade solglasögon som ska ta ord och meningar ifrån ett språk och ett kultursammanhang och omvandla dem till ett annat. Transformation. Translation. Det är lätt att gå vilse.

Lost in translation.

19

hovingham bakery har hälften svenskt mjöl i påsen

På fredagar bakar de kanelbullar och semlorna visade sig bli en riktig storsäljare och fick bakas varje dag under våren.

Bagaren Simon börjar klockan fyra varje morgon för att kunna erbjuda kunderna nybakat framåt åtta-tiden.

Hovingham Bakery & Rolling Pin Café ligger vacker beläget i den lilla byn med samma namn, inom området ”Howardian Hills Area of Outstanding Natural Beauty” i norra Yorkshire. Victoria och Simon hade länge drömt om ett eget ställe och i höstas fanns plötsligt möjligheten.

– Jag är uppvuxen i Boden, eller egentligen i en liten by utanför Boden, säger Victoria på bred norrländska.

Engelske Simon och svenska Victoria träffades i Göteborg och flyttade till England tillsammans för 14 år sedan.

Simon är köksmästare och hans jobb gjorde att paret under några år bodde på många olika platser; Herefordshire, Lake District, Buckinghamshire och slutligen Yorkshire.

– Här är väldigt vackert och fin natur, lite mer platt än Boden, men annars lite likt. Även Victoria har sin bakgrund inom serviceyrken; catering, dagmamma och senare skolkök. Steget till att köpa och driva ett café med bageri var därför inte så långt.

– Vi hade kört förbi det här caféet i 20

flera år och samtidigt letat något ställe att köpa, men allt i kring där vi bor är så dyrt. Så blev Hovingham Bakery till försäljning!

De tidigare ägarna ville gå i pension och köpet gick igenom i november 2016.

Victoria och Simon ägnade ett par veckor i januari åt renoveringen.

– Vi har gjort det lite mer svenskt – avskalat och öppet. Ja, vi inte är inte helt klara ännu.

– Även menyn har lite svensk touch. På fredagarna bakar vi kanelbullar och det börjar gå riktigt bra. Vi testade med semlor under våren och tack vare ett reportage i lokaltidningen så blev de enormt populära och vi har haft semlor varje dag fram tills nu.

Hovingham ligger strategiskt med många som passerar på väg norrut mot North York Moors National Park, söderut om York eller Leeds, eller österut mot Scarborogh.

– Många cyklister och motorcyklister kommer den här vägen. Det finns också många vandringsleder i närheten, berättar Victoria. Men trots att vägen som går

21

förbi är såväl liten som väl trafikerad så tycks ett lugn infinna sig runt caféet.

Fotografierna visar på utemöbler, bord med svenska flaggor och blommor, och en liten bäck som stilla flyter fram precis jämte bageriet.

– Jag har lite svenska tidningar och böcker inne i caféet och min syster har skickat en liten midsommarstång i trä till oss. Kanske blir det ett svenskt midsommarfirande till sommaren, så långt har vi inte planerat ännu, men prinsesstårta är nästa svenska bakverk vi ska testa – och så kavring och rågbröd.

Och till Midsommar blir det såklart jordgubbstårta.

Paret har mjukstartat lite men planer finns på att snart utöka även med svensk husmanskost på menyn. Och även fast det är en väldig blandning på de gäster som hittar hit så kan Victoria intyga att det finns många svenskar i området.

– För åtta år sen hörde jag en kvinna prata svenska på Tesco. Hon heter Camilla och idag har vi en svensk mammagrupp i Yorkshire och gruppen ”Svenskar i Yorkshire” på facebook har över 100 medlemmar. Och att gå på Lucia i York Minster är lite av en tradition.

22

“

..min syster har skickat en liten midsommarstång i trä till oss.

Kanske blir det ett svenskt midsommarfirande till sommaren..

Victoria är entusiastisk i sitt berättande om vad som redan kommit att bli lite av ett familjeföretag. Sönerna har helt enkelt fått acceptera att båda föräldrarna nu jobbar heltid med sitt café.

– Den äldsta pojken som är 10-11 år tycker det är spännande men den yngre är lite mer skeptisk, säger Victoria.

– Och Simon har börjat vänja sig vid att gå upp mitt i natten, skrattar hon. Kanske inte helt lätt omställning efter att ha jobbat hela livet inom restaurangbranschen där dygnet snarare inneburit många sena kvällar och arbetsskift som slutat framåt småtimmarna.

– Det är ett nytt äventyr! text: åsa höjer foto: caroline davis (porträtt) privat (övriga)

23

tema: sammanhang

Möte med

alexander goodwille Annika Åman kunde inte ha gift sig till ett bättre namn.

Goodwille. Good will. Namn och syfte i ett. Äldsta sonen Alexander är inte sen att hålla med. ”Det är Goodwille – att hjälpa folk!” Han är uppvuxen i företaget och vet vad han pratar om. Sedan ett par veckor är det Alex som är vid rodret, den 1 mars tog han över rollen som VD. Solen och värmen har äntligen nått London denna måndag i mitten av mars. Jag är lite tidig till vårt möte och går ett extra varv runt parken utanför Goodwilles kontor bakom High Street Kensington. Magnolia och körsbär står i blom och det doftar så där nästan försommarlikt av frisk trädgård, trots intensiv trafik bara något kvarter bort.

Edith Ewald tar emot i receptionen och jag känner mig genast såväl välkommen som sedd. De röda detaljerna i inredningen ger ett varmt mottagande och jag nästan förväntar mig höra Annikas skratt och mötas av hennes leende. Hennes närvaro finns liksom kvar här i Goodwilles kontor trots att hon, alltför tidigt, lämnade jordelivet förra sommaren.

Alex är uppvuxen med Goodwille – Jag började sommarjobba här redan från starten. Det var så vi uppfostrades, jag och mina bröder, ville vi ha extra fickpeng så var det bara att rycka in och 24

hjälpa till på mammas företag, berättar Alexander Goodwille.

Annika Åman Goodwille startade Goodwille hösten 1997, då med en liten personalgrupp på endast två-tre personer.

Idag, nära 20 år senare, är det 30 personer som arbetar här. Men företaget gör ungefär samma sak idag som då – man hjälper företag att etablera sig i UK, man stöttar med administrativa bitar och har proffs som kan vara behjälpliga med allt från finansiella råd till lagstiftning och HR-frågor.

– Många uppskattar verkligen vår HR-support, inflikar Lovisa Sekund, företagets PR-ansvarige, som sitter med under intervjun.

– Ja, det ser så annorlunda ut jämfört med Sverige, fortsätter Alexander. Många företag kommer hit med ett svenskt anställningskontrakt på två sidor och ber oss översätta det. Här i Storbritannien är kontrakten oftast på 20-25 sidor.

Alexander är äldst av fyra bröder. Han har en examen i Computer Engineering från University of Southampton och har därefter jobbat flera år inom finansvärlden. De senaste åren har han hjälpt Goodwille att utveckla nya ITlösningar samtidigt som han drivit ett eget IT-företag vid sidan av.

– Mamma och jag pratade i många år om att jag kanske skulle ta över Goodwille, men det var ju tänkt att bli några år längre fram i tiden, säger Alexander.

– Men hon la aldrig någon press på varken mig eller mina bröder, hon stöttade oss alltid i att gå våra egna vägar. Många andra kunde kommentera att ”Alexander kan ju ta över” men nej, ”han måste få bestämma själv”.

Mot nya utmaningar Nu har Alexander bestämt sig. Ett något hastigare beslut än vad som var planerat, men ändock. Från den 1 mars 2017 är Alexander Goodwille VD på Goodwille.

– Jag tycker det är jättespännande

att träffa nya kunder, höra om deras framtidsplaner och förstå hur Goodwille på bästa sätt kan hjälpa dem uppnå dessa.

– Den kanske största utmaningen för mig just nu är att mer grundligt lära mig hur våra fem olika avdelningar fungerar. Det är mycket att sätta sig in i men jag känner mig redo, säger han med ett brett leende.

Nätverkande är ett viktigt ord för Goodwille. Med över 1800 företagsetableringar i bagaget kan man inte säga annat än att nätverket är stort. Många av de företag som anlitar Goodwille är nordiska men på sistone har det blivit en ökad tillströmning av företag från Tyskland, Österrike och även USA. – Det jag tror skiljer oss mest från andra liknande företag är att vi är mer personliga, säger Alexander.

– Och många känner en trygghet i att kunna prata med oss på sitt eget modersmål, menar Lovisa, själv svensk.

På företaget talar vi sammanlagt 13 olika språk.

25

– Vårt nätverk är brett och vi vet vem som kommer att passa dig och ditt företag. För små företag är det så viktigt att hitta rätt första gången.

Alla som träffade Annika vet hur bra hon var på att nätverka och föra samman ”rätt” personer med varandra. Något som givetvis var en viktig byggkloss i Goodwilles arbete. Alexander säger sig inte vara av riktigt samma anda, men han tror starkt på att personliga förhållanden är något som är på framväxt igen. Att bara sitta framför skärmar och skriva meddelanden till varandra börjar bli förlegat.

– Jag tror att alla som jobbar här vill ut och delta i event, inte bara sitta på kontoret hela tiden. Jag vill gärna sprida ansvaret och möjligheten på fler, säger Alexander.

Skånska och skottska rötter Alexander och hans bröder är uppvuxna i London, med rötter – och sommarhus – på Hven i Skåne och i pappa Angus Skottland.

– På jularna brukade alla vi fem killar komma i kilt och mamma i Sverigedräkt när vi firade jul på kyrkan.

Annikas aktiva roll inom Svenska kyrkan har naturligtvis satt sin prägel även på sönerna och Alexander konfirmerades i Svenska kyrkan i London. Halvsvensk, halvskotte men även engelsk till hjärtat, såklart.

– Jag pluggade ett år i Lund också, så tack vare det är min svenska okej, säger han.

Arbetsklimatet på Goodwille är familjärt, det känns redan i entrén. Det är lite av ”hemma-hos” och familjekänsla, på ett proffsigt sätt.

– Vi har inte fasta fikastunder men man står ofta och småpratar vid kaffet och vi har en hel timmes lunchpaus, något som jag förstått inte är så vanligt i England, berättar Lovisa.

För kunderna anordnar man olika evenemang för att hålla igång nätverkandet och samvaron, och för att få personerna att komma in i ett socialt sammanhang i en ny stad – och ofta ett nytt land.

– Många av de mindre företagen har vi kvar som kunder år efter år, men de större, exempelvis Tech-företagen, växer ofta fort och där handlar det främst om 26

hjälp i själva etableringsfasen. Sen blir de stora nog att ha det mesta ”in-house”, säger Alex.

Själv har Alexander bara jobbat i stora finansföretag innan starten på Goodwille. Förutom företagens storlek så är en stor skillnad könsfördelningen – i finansvärlden var det så gott som endast män i de enorma kontorslandskapen, här är man fler kvinnor än män och klimatet är ett annat. Varmare och mer öppet men fortfarande med samma driv att alltid leverera.

– Men framförallt är det just nu en oerhört spännande tid för mig – och för företaget. Jag har haft min tid inom finansvärlden, nu är jag redo för något nytt. text: åsa höjer foto: kajsa kax

joy För enkelhetens skull kommer UK i detta lilla epos att kallas för England. Jag VET att det är fel - men det var så det upplevdes av mig, med just det ordet, för länge sedan. Och detta handlar ganska mycket om ”länge sedan”. Och, spoiler alert, det blir också lite svengelskt.

Jag tyckte mycket om det engelska språket och England redan som liten.

Minns att jag och en lekkamrat i Stockholmsförorten bredde sirap på en knäckebrödsskiva en gång och gick ut bland kamraterna och sade till dem att det var engelsk smör! Vi kan ha varit 10-11 år. Älskade engelskan, blev väldigt besviken när jag inte fick stort A (högsta betyg på den tiden) i studenten. ”Visste” att jag skulle hamna i England på ett eller annat sätt. A self-fulfilling prophecy. Det skedde genom högertrafikomläggningen 1967. Den till Stockholm utsände ljudteknikern från BBC och jag firar 48årig bröllopsdag nu i juni.

Minnena strömmar till. 17 år gammal.

På Svenska Lloydbåten på väg hem från en Englands-sommar. Träffade trevlig ”styrman” som bjöd mig på thé på staketet till kommandobryggan. 1960.

Rosa pepitarutig sjal om huvudet à la Brigitte Bardot. Hur jag blev en annan (läs: mer sprallig/äkta?) personlighet så fort som jag klev ombord på dessa båtar (och fick tala engelska) - i baren på båten.

28

Sammanhanget, efter 48 år, för oss med, numera, två nationaliteter, två tillhörigheter. Denna emotionella dragkamp mellan å ena sidan hemlandet och å andra sidan det valda landet.

Balansen mellan dessa, tryggheten i de gamla traditionerna, som hos mig blir starkare och starkare, blandat med en vemodighet att det är nästan bara för mig själv jag gör det. (Det blev inga fjädrar i fastan i år. Var det någon, mer än jag, som saknade dem?) Plus de nya traditionerna som kommer inkrypande efter årens lopp; hot cross buns t.ex. Och resultatet blir i vårt fall svengelskt. Det är väl få ord som så lätt hör ihop som sve(nskt)-engelskt. Är vi lika lätt kombinerade inuti? Blir sammanhanget klart för oss? Vet vi vad vi tillhör? Vart vi hör till?

JOY Hon hette Joy. Kan ni tänka er så underbart att få heta så! Att varje gång man presenterar sig få uttrycka glädje!

Joy var en av mina första bekantskaper i London. Mycket brittisk, ganska stram, men välkomnade denna unga, snart 16-åriga flicka, från exotiska/nordliga/ okända Sverige. Bara därför att hennes (Joys) Nanny 10 år tidigare var min gudmor. Jag tog nyss fram programmet till Joys begravning och ser att hon faktiskt hette Joyce! Detta har jag inte fattat förrän nu, 58 år senare! Never mind!

bl

ski

lue

ies

Sammanhang? Det finns stunder när jag är helt övertygad om att jag har varit engelsk i ett tidigare liv.

Jag upplever en stark känsla av tillhörighet. Det något väldigt varmt, välkomnande; ett höra-till, i min relation till England.

Stanna upp och känn efter. Var är glädjen? Påskdag och uppståndelse. Joy i det.

Har vi stressat bort den i vår överSammanhang med ett litet barnbarn. teknologiska, elektroniska tid?

Glädjen i att få göra svensk påsk åt henne och föräldrarna. Spenderade en JAG SAKNAR GLÄDJEN. Jag bad att få förmögenhet på svenskt plock-godis för skriva om joy utan att ha något uttalat de svenska pappersäggen. Och glädjen när manus i huvudet. Kände bara ett behov sönerna uttryckte sin belåtenhet; Jansson, därav. Jag ville bidraga med glädje och sill-och-potatis, gravlax och köttbullar. lättsamhet, en själens luftballong upp till Svenskt sammanhang. Och joy för mig de små puffiga sommarmolnen. som fått ihop det.

Moln, ja. Min flyttbil gick nyligen ut till Berkshire från Baker Street, Marylebone, i London. Inte visste jag att det var molnen jag saknade! Men det var det. Bland annat. Molnen och den vida himlen och stjärnorna och månen. Jag kunde, med svårighet, se dem även i Marylebone, men att ha fri sikt på dem alla här, det är joy!

Och så vackert, så ofta.

Tre glador (red kites) seglar högt över mitt hus. Det ser ut som om de är sammankopplade med varandra med nått slags gummiband - de rör sig i triangel rörelser - när en flyger till vänster flyger en annan åt samma håll, lite längre bort - likbenta trianglar tänker jag på, från skolan. Är det så vi hänger ihop?

Egentligen är jag inte sams med gladorna.

Det finns mycket liten fågelsång runt kring mitt lilla hus här i Berkshire och jag tror att det är gladornas fel. Vad äter en glada? Mina småfåglar?

Hur vet man vad sammahanget är? Det är väl en av de där sakerna som man bara ser i backspegeln? Aha-upplevelser som man först ser efteråt. Från ”engelskt smör” på knäckebrödet till, au pairflickans Londonupplevelser under 60-talet och högertrafikomläggningens stora betydelse i mitt liv. ”Den gång Du viskade Ditt: Bliv, Du ville mening i mitt liv.

Din mening i mitt väsen skriv, Min Fader och min Gud.” Jeanna Oterdahl (1910) Vad är sammanhanget i mitt liv? England och kärleken därtill? Hur vet man? Jag får titta i backspegeln. Sen. Och inte stressa bort glädjen! text: elisabet baldwin illustration: created by freepik

29

foto: rebecca lundh www.rebeccalundh.com

Att söka det vackra, fånga det vackra och bjuda på det vackra.

Att vara en del av det vackra, att vara skapad av den vackra.

Det är lycka.

text & foto: alice saga 31

Martin Luther Vad kan

betyda

för lutherska präster idag?

Hur kan man uppmärksamma att det är

reformationsjubileum?

I år är det 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina teser och reformationen fick sin början. När jag tänker på Martin Luther så gläds jag främst över hans starka övertygelse om vikten av att göra Bibeln förståelig för alla, och hans ord om tron som något som sitter i hjärtat. ”Att tro är att ha något varpå hjärtat helt förtröstar.”

Att uppmärksamma reformationsjubileet är för mig att uppmärksamma hur vi är just en levande kyrka som ständigt reformeras för att tala på nytt i varje ny tid.

Men det finns så mycket att säga om Martin Luther som person, och reformationen har fått betydelse för vår historia och nutid på många olika vis. Så jag skickade nyfiket frågan vidare till några lutherska prästkollegor.

Kristina Andréasson Komminister, Svenska kyrkan London

32

Dessa var frågorna vi ställde till åtta präster runt om i världen.

Vad betyder Luther för dig?

Hur tänker du uppmärksamma reformationsjubileet?

Luther är en fascinerande person som levde ett intressant liv. Jag inspireras av mycket i hans teologi, bland annat att han lyfter fram människans ständiga tillkortakommande inför sig själv och Gud. Vi räcker aldrig till fullt ut, och det är så det ska vara. Det är för mig ett befriande budskap i vår jakt efter perfektion.

I Västerås stift firar vi reformationen genom ”Världens fest” i början av juni. Tusentals deltagare kommer från hela landet för att uppmärksamma jubiléet och för att fokusera på internationella frågor.

Det blir för mig den tydligaste markeringen av jubiléet.

Kalle Bengtz Komminister Svärdsjö-Enviken pastorat

“han lyfter fram människans ständiga tillkortakommande”

To me Luther loved his faith and the Church so much he couldn’t take the disappointment and anger any more and had to speak out and act. That courage and stubbornness - even when making mistakes - is very inspiring.

I will be remembering and refocusing that our contribution as Lutheran Christians to the whole Church is still valid and important. It will be great to come together with other Christians, to keep reforming, let our voices be heard and work for the good of all Creation.

Jo Jan Vandenheede (The Revd) Pastor-in-charge Gustaf Adolf Nordic Congregation, Liverpool, UK

“let our voices be heard”

33

luther 500 För mig fyller Luther rollen som en förebild. En förebild som teolog, men framför allt en förebild som människa. I Luther ser jag en människa som vågar följa sitt samvete och sin inre röst även om en hel värld vill fördöma en. Vågar jag tänka utanför den gängse normen? Vågar jag ta steget ut ur min trygga vardag och in i det okända när mitt inre kallar mig att göra så? Luther vågade och i hans mod har hela den protestantiska världen sitt ursprung. När jag funderar på det så kanske de båda är omöjliga att separera egentligen; den store reformationen och den enkla människan bakom. Kanske det hela egentligen hade sin grund i att Luther själv inte kunde separera sin person med sin roll som präst, teolog och professor. För mig gör det honom trovärdig och sann.

Vem vill inte leva så?

Ska jag vara ärlig så har jag inget specifikt inbokat.

Dock har jag redan deltagit i ekumeniska evenemang här på Manhattan i jubiléets anda. Från ett katolskt församlingshem såg vi den stora ekumeniska gudstjänsten i Lunds domkyrka live och härom veckan hade vi en musikgudstjänst med enbart Lutherpsalmer. Jag misstänker att det kommer fler evenemang framöver. Men kanske ett sätt att fira Luther kan vara att just fundera på fråga ”Vad betyder Luther för mig egentligen?”

Joachim Franzén Komminister, Svenska kyrkan i New York

“Vågar jag ta steget ut ur min trygga vardag och in i det okända?”

Jag uppskattar Luthers brinnande engagemang för att göra bibelordet tillgängligt för alla, inte bara rent språkligt, utan även kontextuellt. Han är också en förebild i att inte vara ljum, utan att stå för det man tror på och är kallad till.

Kanske genom att lära mig hans 95 teser utantill? Nej, men jag kommer förhoppningsvis få möjlighet att delta i något jubileumsseminarium och eventuellt läsa någon bok i sammanhanget.

Emelie Holmgren Präst i Gällivare och Malmbergets pastorat 34

“brinnande engagemang för att göra bibelordet tillgängligt”

luther 500

“man faktiskt kan stå kvar i traditionen samtidigt som man vill utveckla såväl kyrkan som tron” Luther var både reformator och rebell, och på så vis en förebild för oss yngre präster då han visar att man faktiskt kan stå kvar i traditionen samtidigt som man vill utveckla såväl kyrkan som tron. Luther mötte dåtidens samhällsutveckling, och därifrån tror jag vi kan hämta mycket inspiration till hur vi behöver utveckla kyrkan 500 år senare.

I höst kommer vi som församling här på Mallorca samverka med tyska kyrkan i ett reformationsjubileum som kommer att äga rum i den stora katedralen Le Seu, här i Palma. Tyska kyrkan är representerad av en kvinnlig präst här på ön och att 500 år efter reformationen fira gudstjänst i en stor katolsk katedral ledd av en kvinnlig präst, känns som ett jubileum i sig!

Tobias Nellvik Präst Svenska kyrkan Mallorca

Innan jag började studera teologi så betydde inte Luther något speciellt för mig, men i och med utbildningen så läste jag ett par kurser om Luthers teologi och då blev jag mycket förtjust i just denna. Speciellt hans tankar om ”gudstjänst”, att allt vi gör kan göras i Gudstjänst, inte bara att gå på gudstjänst, utan även att byta blöja på våra barn, besöka en släkting eller ta hand om någon som är sjuk – allt kan vi göra i Guds-tjänst.

Jag uppmärksammar inte Lutherjubiléet något speciellt. Jag tänkte läsa om den bästa boken om Luther som jag läst: ”Luther själv. Hjärtats och glädjens teolog.” Skriven av Birgit Stolt. Jag har även en samtalsgrupp för kvinnor och de har önskat att vi ska prata mer om Luther under detta år.

Micaela Clasdotter, Komminister, Alunda församling

“allt kan vi göra i Guds-tjänst”

35

luther 500 Väldigt mycket. Luthers svåra kamp för att komma fram till en tillitsfull gudsrelation har gjort ett starkt intryck på mig.

Att hans tro och teologi formades i en stark längtan och i ett sökande efter Gud, och att han till slut också fann det.

Jag började redan i höstas med att läsa en kurs i Martin Luthers teologi på Fjellstedtska skolan i Uppsala som en förberedelse inför jubileet. Bilden jag har av Luther är att han var väldigt levnadsglad och det är något jag tar fasta på.

Karin Öhagen Komminister i Gustaf Vasa församling i Stockholm (Foto: Ronnie Ritterland/ Sveriges Radio)

“han var väldigt levnadsglad” “Han var en whistleblower som satte fingret på mycket som blivit fel i dåtidens kyrka.”

För mig är det viktigt att leva som ekumen, som kristen i ett spektrum av olika kyrkor och traditioner.

För att kunna göra det är det nödvändigt att vara rotad i sin egen tradition. På så sätt är Luther viktig för mig. Han var en whistleblower som satte fingret på mycket som blivit fel i dåtidens kyrka.

Det modet är viktigt att vidareföra, men samtidigt också se att essensen i delar av det han kritiserade är livsnödvändig för Kyrkan, så som t ex kommunitetsoch ordensliv.

Jag är församlingspräst i Engelska kyrkan och där uppmärksammas inte reformationsjubileet särskilt mycket. Jag kanske åker till London 31 oktober för att delta i Engelska kyrkans officiella högtidlighållande av reformationsjubileet. Annars har jag “förfirat” genom att delta i Lutherska världsförbundets förberedande europeiska kvinnokonferens i Meissen 2014. Jag har haft planer på att i år åka till Tyskland under Kirchentag (Tyska Evangeliska Kyrkodagen) eller till något av de många andra arrangemangen där, men det ser ut som att tiden inte räcker till.

Madeleine Dahl prästvigd för Svenska kyrkan Associate Priest, St Paul with All Saints & St John’s Ecumenical Parish, Chatham

36

Varför inte gifta sig i folkdräkt?

Församlingen har ett 90-tal svenska folkdräkter, alla skänkta utav underbara människor som gärna vill att dräkterna bevaras - och används.

Om du är medlem i församlingen går det att hyra en dräkt. För mer information och frågor om uthyrning, kontakta Helen Calner, enklast via e-post: deaconhelen@swedishchurch.com

37

Ur kyrkböckerna Har ni frågor om dop, vigsel, välsignelse eller begravning?

Kontakta Kristina på chaplain@swedishchurch.com Dop 2017.01.28 2017.01.28 2017.02.18 2017.03.11 2017.03.11 2017.03.18

Poppy Inez Hawkins Axel Eddy Rune Bryce-Smith Louisa Elinor Lundin Pounder Aryan Peter Kabir Svalander Viggo Christopher John Pope Estelle Theodosia Dragica Rose Jovanovic – James

Vigsel / Välsignelse 2017.02.25 Karolina Sara Boldreel & Victor Michael Laubscher 2017.03.18 Gunnel Kristina Holm Christoffersson & Sten Lennart Christoffersson Begravning/Bisättning 2017.01.07 Inga Lisa Gould 2017.02.23 Michael William Warner 2017.03.06 Christina Anttilla 2017.03.15 John Staffan Gadd

foto: carlstromphotography.com 38

Sommarkonsert Lördag 3 juni kl 18.00 Välkommen att lyssna till ensembler och solister ur kören!

Vi hyllar sommartiden med en stämningsfull och underhållande repertoar: allt från körklassiker till Chilcotts A Little Jazz Mass.

Förfriskningar serveras i pausen Entré £5.00 Svenska kyrkan 6 Harcourt Street, London, W1H 4AG UlrikaEleonoraKyrkokor 39

kyrkan är en charity och nu har vi anställt en fundraiser

Sen 1 mars i år har Svenska kyrkan London en anställd Fundraiser, Therese Whitcomb-Eriksson. Kyrkobladet mötte Therese för en intervju då vi var lite nyfikna – för vad gör egentligen en fundraiser?

Hej Therese. Vi undrar lite, vad gör en fundraiser?

Hej. Så roligt att ni frågar. Jo, man bygger relationer, startar dialoger och hjälper till att utveckla en organisation.

Man jobbar tillsammans med övriga medarbetare för att hitta möjligheter att öka organisationens inkomst.

Men tidigare insamlingskampanjer då? Jag tänker till exempel på fasadrenoveringen 2012 och de nya toaletterna som installerades förra sommaren.

Ja jag känner såklart till dessa kampanjer och det fantastiska arbete som gjorts av många i samband med dessa insamlingar och de pengar vi samlade in gick oavkortat till dessa behov. För att inte Men kyrkan är ju en medlemstala om alla de underbara människor organisation, varför behöver vi en som så generöst donerat stora – och fundraiser? enormt stora – summor pengar. Det är Inom några år måste församlingen stå på kanske framförallt den ”vardagliga” eller egna ben. För tillfället får vi tre tjänster specifika fundraisingen som jag kommer betalda från Sverige men vi vill ha att fokusera på primärt. Sådana specifika möjlighet att betala denna personal själva behov kommer dyka upp titt som tätt den dag vi behöver. Det är faktiskt också och då behöver vi utveckla strategier för så att församlingen just nu går back varje kampanjer. år, vi lever på vårt kapital, och så kan det inte fortsätta. Vi måste se till att fler Om man vill stötta kyrkan – hur kan man personer som uppskattar kyrkans arbete göra då? också förstår att betala för det, dvs ger Självklart kan man bli medlem! Man församlingen årliga medlemsbidrag. Jag ger då ett årligt bidrag. Man kan också vill också lyfta fram det oerhörda arbete välja att bidra till Kyrkobladet och till våra två diakoner gör för personer i både altarblommor. Det finns många olika sätt emotionell och ekonomisk nöd här i att ge till charities (och Svenska kyrkan London, och detta arbete behöver ökat i London är just en Registred Charity), stöd. exempelvis via CAF (Charities Aid Foundation) och Payroll Giving... Man Hur har man klarat sig utan fundraiser kan dela upp sin betalning över året eller innan? göra en ”one-off” om man föredrar det.

Just nu är det ett större behov och Församlingen är självklart tacksam för förståelsen för den ekonomiska realiteten alla bidrag som kommer in. Kom också är mer aktuell. Det var helt enkelt dags att ihåg möjligheten att tänka på oss när du tillsätta en fundraiser just nu. skriver ditt testamente.

40

Vill du att Svenska kyrkan ska finnas kvar i Storbritannien / på Irland? Visa det gärna genom att: • • • • •

ge ett årligt medlemsbidrag starta en fundraisingkampanj gör en one-off donation tänk på oss i ditt testamente engagera dig ideellt Men om jag kanske vill simma över engelska kanalen, cykla London – Brighton, eller köra ett Vasalopp... Kan jag göra det som ett Charity-race och samla in pengar till kyrkan?

Ja, absolut! Sånt vill vi ha mycket mer av! Det är så lätt att starta sin egen ”just giving” sida. Vi tittar just nu på möjligheten att förenkla processen för de som vill fundraisa åt oss genom olika aktiviteter, men är du redan anmäld till ett lopp och vill göra det som fundraising åt oss så sätt bara upp din egen sida – allt du egentligen behöver är vårt Charity number: 1155762 Kanon! Då ska jag kanske anmäla mig till en halvmara igen och dra igång en ny insamling. Tack för tips och information.

Tack själv! Det känns oerhört roligt och spännande att vara igång med jobbet på Svenska kyrkan och jag ser fram emot

många intressanta möten och samtal framöver. Undrar du som läsare över något så är det bara att kontakta mig via e-post: fundraiser@swedishchurch.com eller telefon: 07879 664615. text: åsa höjer foto: sarah skansing

Användbara länkar: https://member.swedishchurch.com www.justgiving.com www.cafonline.org Kyrkans Charity No 1155762

41

Svenskt boendebyte och gästrum Från Belfast till Brighton, Edinburgh till London, Cardiff till Dublin... Det finns många platser att upptäcka.

Besök en ny plats i UK. Bo hos andra svenskar.

Vi är många svenskar runtom på de brittiska öarna. Är du nyfiken på att se nya platser? Har du kanske ett rum över för en annan svensk på resande fot? Eller varför inte byta lägenhet under en tid?

Då kan du få vara med på Kyrkobladets lista över Svenskar i UK som kan tänka sig att låna ut ett rum eller en soffa till en annan svensk. Detaljerna kring det bestämmer ni självklart enskilt sinsemellan. Men meddela oss en kontaktuppgift (välj en emailadress eller ett telefonnummer som du är bekväm med att visa här kyrkobladet) om du är intresserad av att finnas med som en svensk kontakt som vill öppna sitt hem för en annan svensk i UK. Skriv en kort beskrivning om vad du skulle tycka vara intressant. Har du ett rum, en soffa, eller är du kanske intresserad av att byta boende för en kort tid med någon i ett annat område. Kanske en särskild stad som lockar?

Med detta vill vi i Svenska kyrkan vara en hjälpande länk för svenskar i UK. Kanske finns möjlighet att både upptäcka nya platser och ny vänskap.

Låter det intressant? Maila dina uppgifter till vår redaktör senast 20 juni för att vara med i nästa nummer av Kyrkobladet. communications@swedishchurch.com

42

musik

Kom och sjung!

Alla kan sjunga kör.

Onsdagar 18-19, inklusive fikapaus.

Har du alltid velat sjunga men inte känt att du platsat? Sjunger du hellre än bra, eller kanske bara i duschen? Har du sjungit mycket men aldrig kommit iväg till en kör?

Att sjunga i en större grupp ger för många en trygg känsla av anonymitet, samtidigt som man får sjunga mycket. Vi vill att du ska våga sjunga och få rösten att bära.

Vi sjunger allt från visor, pop, gospel, psalmer. Du behöver inte kunna läsa noter. Hit kommer du för att må bra och ha roligt tillsammans – för du vet väl att körsång har en positiv effekt på din fysiska och psykiska hälsa.

Hit är alla sångglada välkomna!

Anmälan på plats - bara att dyka upp.

Lunchkonserter 12 maj 26 maj 9 juni 23 juni

Dansföreställningen Bärare Karin Birgersson, piano Ioannis Theodoridis, gitarr Stuart Whatton, orgel

Vi har också en barnkör som övar lördagar, seniorkören Fredagar kl 13. Fri entré träffas inför seniormässan varje månad, Ulrika Ta gärna med din lunchmacka eller köp fika i caféet!

Eleonora kyrkokör övar på torsdagskvällar och sjunger ofta i gudstjänsten samt har egna konserter och Ulricae Drängar, vår manskör, har konserter vår och höst.

43

kulturföredrag torsdagsträffen är Svenska kyrkans föreläsningsprogram som sträcker sig över litteratur, formgivning, konst, historia, och samhälle. Vårt utbud baseras på de kontakter vi har - och du får gärna bidra med tips på intressanta personer att bjuda in.

11 maj Nordic Scouse

8 juni utflykt till Eastbury Manor

Sylvia Hikins & Mette Royden The duo from Liverpool Nordic Church will play some live musik, read some poetry and show a film with photographs from Iceland and Svalbard.

Samling kl 11.15 på plats. Guidad tur kl 11.30 Kostnad: £5 för alla

This event will be in English.

TORSDAGSTRÄFFEN Information & anmälan Gudstjänst kl 11.30 Föredrag ca kl 12 Tvårätters lunch med kaffe.

Anmälan senast två dagar innan respektive föredrag. office@swedishchurch.com 020 7723 5681 £10-15 (se respektive event) betalas på plats 44

Man tar sig dit själv Adress: Eastbury Square, Barking, Essex, IG11 9SN Anmälan: senast 24/5 till office@swedishchurch.com eller 020 7723 5681 Det finns ett trevligt café på plats där man kan köpa fika innan eller efter guidningen. Det blir ingen organiserad picnic denna gång.

Vill du veta mer om Eastbury Manor, se www.nationaltrust.org.uk/eastbury-manor-house

Follow us on twitter @SvkyrkanLondon Facebook svenskakyrkanlondon

konst

Sylvia Hikins

distant voices - iceland, norway, the british isles A poet, painter, author, music maker, radio and television broadcaster and a volunteer director at The Nordic Church in Liverpool. A painter of the wild, northern landscapes, Sylvia’s recent solo exhibitions include the Gallery Ofeigur in Reykjavik, The Grosvenor Museum Chester, The Williamson Art Gallery, Wirral, The Liverpool Nordic Church and The Castle Park Arts Centre, Cheshire.

Painting, writing, poetry are ways in which I respond to the world around me.

Listen, look, feel. Nature is at the heart of our creative thoughts. When I stare out to sea from our cold coastline, I hear the distant voices of our Viking ancestors, see those wild expanses of ice, fire, mountain, sea and a sky full of dancing Northern Lights.

5 April - 31 May Open daily same schedule as cafĂŠ

45

Kalender EM = Eric Muhl, KA = Kristina Andréasson, MH = Magnus Holst, UEK = Ulrika Eleonora kyrkokör, UD = Ulricae Drängar Mässa söndag kl 11.00 och onsdag kl 9.00 Kyrka och café öppet må 10-17, ti 10-17, on 10-19, to-lö 10-17, sö 12-17. Sommarstängt 17/7-20/8 Söndag 7 maj - 4 i påsktiden 11.00 Högmässa med mottagande av nye kyrkoherden

Eric Muhl.

Biskop Sven-Bernhard Fast.

UEK Söndagsskola.

Mottagning i Svenska salen.

14-15 28+ i caféet Måndag 8 maj Kyrka och café stänger kl 16 17.00 Evensong i St Paul’s Cathedral, London, med Ulrika Elenora kyrkokör Tisdag 9 maj 13 – 15 Öppet hus / Stay & play Onsdag 10 maj 9.00 Morgonmässa 18-19 Kom och sjung!

19.30 – 21 Ung i London Torsdag 11 maj 11.30 Torsdagsmässa 12.00 TorsdagsTräff 19 – 21 Körövning Fredag 12 maj 13-14 Lunchmusik, dansföreställningen Bärare Lördag 13 maj 12 – 12.45 Barnkören övar 18.30 Eurovision Final

Storbild, bar, fri entré Söndag 14 maj - 5 i påsktiden 11.00 Högmässa (EM) UD

Söndagsskola. Kyrkkaffe

46

Tisdag 16 maj 13 – 15 Öppet hus / Stay & play 13 – 17 Syjunta

Fredag 26 maj 13-14 Lunchmusik

Karin Birgersson, piano

Onsdag 17 maj 9.00 Morgonmässa 18-19 Kom och sjung!

19.30 – 21 Ung i London

Söndag 28 maj 11.00 Högmässa (EM)

Lunds gosskör

Kyrkkaffe I direkt anslutning till högmässan Kyrkstämma

Torsdag 18 maj 10-18 Seniorutflykt 19 – 21 Körövning Lördag 20 maj 12 – 12.45 Barnkören övar.

Sommaravslutning Söndag 21 maj - Bönsöndagen 11.00 Familjemässa (KA)

Söndagsskolan och barnkören deltar i gudstjänsten.

Söndagsskolans avslutning.

Kyrkkaffe Tisdag 23 maj 12.30 Brighton

Gudstjänst & lunch 13 – 15 Öppet hus / Stay & play Onsdag 24 maj 9.00 Morgonmässa 18-19 Kom och sjung!

19.30 – 21 Ung i London Torsdag 25 maj Kristi himmelsfärds dag 8.15 Mässa (EM)

Falkenbergs Motettkör Frukost 19 – 21 Körövning

Måndag 29 maj Bank Holiday – kyrka och café stängt Tisdag 30 maj 13 – 15 Öppet hus / Stay & play Onsdag 31 maj 9.00 Morgonmässa 10-17 Städdag på Brookwood 18-19 Kom och sjung!

19.30 – 21 Ung i London Torsdag 1 juni 19 – 21 Körövning Fredag 2 juni 19-21 Körkonsert

Stockholms Estetiska Gymnasium Lördag 3 juni 15-18 Edinburgh

Nationaldagsfirande på Hemma 18.00 Edinburgh

Sommargudstjänst i Canongate kirk 19-framåt Edinburgh

Träff på Hemma 18-20 UEK Sommarkonsert

Entré £5 i dörren

Förfriskningar i pausen

Söndag 4 juni - Pingstdagen 11.00 Högmässa med konfirmation (KA) Sång av Brunnsbo Musikklasser. Kyrkkaffe Måndag 5 juni Kyrka & café sommarstängt måndagar Tisdag 6 juni 13 – 15 Öppet hus / Stay & play 13-17 Syjuntan sommaravslutning 18.30-20 Nationaldagsfirande på Svenska skolan i Barnes Onsdag 7 juni 9.00 Morgonmässa 18-19 Kom och sjung!

19.30 – 21 Ung i London Torsdag 8 juni 11.15 TorsdagsTräff - utflykt till Eastbury Manor 19 – 21 Körövning Sommaravslutning Fredag 9 juni 13-14 Lunchmusik,

Ioannis Theodoridis, gitarr Söndag 11 juni - Hel trefaldighets dag 11.00 Service in English (KA)

Preacher: Fr Edward Thornley, St Marlylebone Church. Kyrkkaffe Måndag 12 juni Kyrka & café sommarstängt måndagar Tisdag 13 juni 13 – 15 Öppet hus / Stay & play Onsdag 14 juni 9.00 Morgonmässa 18-19 Kom och sjung!

Sommaravslutning 19.30 – 21 Ung i London Sommaravslutning Söndag 18 juni - 1 e tref 11.00 Högmässa (KA) Kyrkkaffe Måndag 19 juni Kyrka & café sommarstängt måndagar

Tisdag 20 juni 13 – 15 Öppet hus / Stay & play Sommaravslutning

Söndag 23 juli - 6 e tref 11.00 Högmässa (MH) Kyrkkaffe

Onsdag 21 juni 9.00 Morgonmässa

Söndag 30 juli - Kristi förklarings dag 11.00 Högmässa (KA) Kyrkkaffe

Fredag 23 juni - Midsommarafton 13-14 Lunchmusik,

Stuart Whatton, orgel Söndag 25 juni Johannes Döparens dag 11.00 Högmässa (EM)

Söndagsskola. Kyrkkaffe Kyrkan stängd efter kyrkkaffet kl 13 14.00 Friluftsgudstjänst i Brookwood Måndag 26 juni Kyrka & café sommarstängt måndagar Söndag 2 juli - 3 e tref 11.00 Högmässa (MH) Gospelkören Ultreia från Kristianstad. Kyrkkaffe

Söndag 6 augusti - 8 e tref 11.00 Högmässa (KA) Kyrkkaffe Söndag 13 augusti - 9 e tref 11.00 Högmässa (KA) Kyrkkaffe Söndag 20 augusti - 10 e tref 11.00 Högmässa Kyrkkaffe Måndag 21 augusti Kyrka och café öppnar igen efter sommaren - välkommen tillbaka!

Söndag 27 augusti - 11 e tref 11.00 Högmässa (EM) Kyrkkaffe

Måndag 3 juli Kyrka & café sommarstängt måndagar Söndag 9 juli - 4 e tref 11.00 Högmässa (MH) Kyrkkaffe Måndag 10 juli Kyrka & café sommarstängt måndagar Söndag 16 juli - Apostladagen 11.00 Högmässa (MH) Kyrkkaffe

17 juli - 20 augusti Kyrka och café har sommarstängt.

Högmässa och kyrkkaffe varje söndag.

Save the dates: 4 september Biljettsläpp Lucia för medlemmar (som betalat medlemsbidrag under 2017) 2 oktober Biljettsläpp Lucia för alla 31 oktober Reformation Service 18 november Chalmersspexet 23, 25, 26 november Julmarknad 2 december Lucia i Brighton 5, 7, 9, 13 december Lucia i Ulrika Eleonora kyrka 8 december Lucia i St Paul’s Cathedral 10 december Lucia i Southwark Cathedral

Med reservation för eventuella ändringar, se webbsida och facebook för uppdateringar.

47

Vad vill man som förälder ge sitt barn? Självklart en trygg uppväxt, en identitet, förmåga att stå på egna ben, att våga vara sig själv och samtidigt ha respekt för andra. Om man lever i ett land som kanske inte är ens barndomsland, då vill många ändå ge vidare av sin kultur, sitt språk, och med det lite av den person man själv identifierar sig med.

Lördagsskolor bidrar till svenskt

sammanhang Ett språk är nästan en förutsättning för att till fullo kunna ta del av en kultur, och samtidigt som du lär dig ett språk så blir ofta kulturen en del av lärarandet. I London finns som ni vet nära 100.000 svenskar, ja, inget vet ju exakt, men många är vi. Sålunda växer även många barn upp här, i en icke-svensk kultur, med svensk mamma eller pappa (eller kanske två svenska föräldrar). Och helt naturligt vill många av dessa föräldrar föra vidare sin kultur - sitt språk - till sitt barn.

Lördagsskola De svenska så kallade “lördagsskolorna” i London är idag många. Varefter en skola blir full så öppnar en ny - ja, så har det faktiskt sett ut de senaste åren.

– Jag försökte hitta plats till min dotter, berättar Nadja Negash-Rånes.

– Men det var fullt överallt och jag tyckte att det verkade finnas ett behov...

Nadja har sin bakgrund som Nanny och svensk förskollärare, men att driva en egen skola var inget hon varken gjort eller tidigare tänkt på.

– Jag hade ingen aning om vad jag gav mig in på, säger hon.

48

Hon startade en webbsida och dagen efter hade hon sin första elev anmäld - så det var inget att tveka på. Efter lite letande hittade hon en lokal i Islington, en del av London där det också visade sig bo många svenskar men inte direkt finnas någon träffpunkt. Hon hittade också en lärare och de började planera. Hösten 2014 drog de igång Smultronstället som då hade 12 elever.

– Vi har alltid haft många små barn, från ett år och uppåt. De äldsta idag är åtta år, men jag kommer anpassa mig efter efterfrågan och starta nya grupper vid behov, förklarar Nadja.

Nadja är uppvuxen i Umeå med svensk mamma och pappa från Eritrea.

– Men pappa pratade aldrig det språket med mig. Jag tror att man får en annan förståelse för varandra genom språk, säger hon.

– Och se bara på Smultronstället och Öppet Hus hos er här på Svenska kyrkan, det är så mycket mer än språk, det är en kultur, man blir del av ett svenskt sammanhang.

49

tema: sammanhang

50

“

Det roligaste med att driva en svensk skola är att få dela med sig av de svenska traditionerna och kulturen.

“

Vi ville att våra barn skulle fortsätta prata svenska och träffa svenska barn så som vi gjort till exempel med Svenska Mammor och Öppet Hus i Svenska kyrkan när barnen var små.

51

tema: sammanhang Lilla London, Norra London...

Sophie Almqvist är en av grundarna till Lilla Londons Svenska Skola, baserad i Notting Hill. Tillsammans med Katarina Serhal startade de skolan våren 2012 efter att ha träffats under rasterna på Norra Londons Svenska Skola.

– Det roligaste med att driva en svensk skola är att få dela med sig av de svenska traditionerna och kulturen. Men jag är kanske fel person att fråga, jag har ju aldrig bott i Sverige, skrattar Sophie.

Sophie är uppvuxen med fyra språk och började sen på fransk skola - så då blev det ett femte!

– Jag vet från egen erfarenhet att det är mycket svårare att lära sig ett språk när man blir äldre, därför är det bra att få en bas redan som barn. Jag tycker att de är just de tidigare åren som är viktiga, sen när man går i Secondary School så har man så mycket läxor och det sån press från skolan. Och när hormonerna kommer in så lär man sig så mycket annat.

Till Lilla Londons Svenska Skola kan man komma från det man är 1,5 år, då tillsammans med en förälder, och de äldsta barnen är nio år.

– Jag älskar allt som är svenskt - inklusive folkdräkt! Och jag tycker att Sverige har så mycket som är underbart. Därför är det jättekul att lära vidare det svenska språket. För mig är det viktigt att barnen ska kunna umgås med kusinerna på sommarloven, det är viktigt att kunna hänga med, så man inte känner sig utanför. Men man behöver inte vara flytande på svenska.

Någon som är glad över de nyare lördagsskolorna i London är Mari West.

Hon och Cecilia Baylav, som nu driver Sveaskolan, fick idén till Norra Londons Svenska Skola 2009 och startade skolan i mars året därpå.

– Vi ville att våra barn skulle fortsätta prata svenska och träffa svenska barn så som vi gjort till exempel med Svenska Mammor och Öppet Hus i Svenska kyrkan när barnen var små. Vi tyckte att en lördagsskola skulle vara bästa sättet eftersom barnen har så långa skoldagar i veckorna.

Norra Londons Svenska Skola har hyrt in sig i Svenska kyrkans lokaler sedan starten och har idag ca 45 elever - och kölista.

52

– De flesta barnen var under sex år när vi började men nu är istället 75% av eleverna över sex år, berättar Mari.

Mari ser skolan som en chans för elever och familjer att uppleva en svensk miljö i London.

– Jag tror det ger dem motivation att hålla det svenska språket levande i familjen, säger hon.

Utmaningar Med en, som det verkar, ständigt ökande skara barn i skolorna så är en av utmaningarna att hitta bra lokaler att vara i, som inte är för dyra.

– De lokaler som står tomma är dyra och alla kyrkor är fulla med annat, men vi har lyckats få plats i aulan på metodistkyrkan, berättare Sophie.

– Det är ju lätt att hyra ut till svenskar, vi håller en bra standard och ser alltid till att städa ordentligt efter oss, påpekar hon.

Nadja tycker att det periodvis är svårt att hitta lärare.

– Vi vill att man ska ha någon slags pedagogisk utbildning eller ha jobbat i skola tidigare. Eftersom alla lördagsskolor är just på lördagar så är det ibland svårt att hitta lärare, de flesta jobbar ju redan på någon annan skola och det går inte att kombinera.

“

Smultronstället har botat min hemlängtan

Alla tre som jag intervjuat pratar mycket om det svenska sammanhanget; att få bli en del av kulturen. Man bjuder in till såväl midsommarfirande som julfest, klär ut sig till påskkärringar och bakar semlor.

Engagemanget bland dessa kvinnor går inte att ta miste på - de brinner verkligen för sina skolor; elever och familjer.

– Man öppnar skolor för att engagera sig och ha kul, inte för att bli rik, intygar Sophie.

– Det blir som en bubbla med jättemånga härliga människor, säger Nadja. Att få ha en del i sitt liv i ett svenskt sammanhang, fastän vi bor i London.

Mari instämmer; – För mig ger skolan en svensk gemenskap för våra elever och familjer där det

svenska språket och vår svenska kultur och traditioner får en naturlig plats.

– Det mest positiva, rent personligt, är att Smultronstället har botat min hemlängtan, säger Nadja och fortsätter; – Jag hoppas att det botar hemlängtan även för andra. Svenska är inte ett superviktigt språk på ett CV eller så, men för mig, att få föra det vidare till min dotter, att få ge henne en del av min kultur, det är viktigt.

Mer än lördagsskolor Även de lite äldre barnen har man börjat tänka på de senaste åren och såväl Sophie som Nadja driver idag även andra träffar utanför lördagarnas skola.

– Jag startade Vikingabåten, en After School Club, förra påsken tillsammans med Cecilia Baylav. Vi träffas en eftermiddag i veckan och barnen får dels jobba med språket samt göra pyssel och bygga grejer. Det är Primary School barn, upp till tolv år, och de tycker det är jättekul. Vi har planer på att utöka då intresset är stort.

Nadja har testat att ha Holiday Club under skollov med dagsläger fyllda av aktiviteter.

– Det ger en bra intensiv svenskaundervisning. Alla barn har ju inte möjlighet att åka till Sverige på loven, då ger Holiday Club en extra boost av svenska, påpekar hon. Även yngre barn och föräldrar träffas i Nadjas regi under namnet “Sjung & lär”.

– Det har jag haft i Walthamstove nu i ett par år. Vi träffas hemma hos olika mammor så vi hyr ingen speciell lokal till detta.

Facebookgruppen E17 Scandi parents kan man hålla utkik i för att få information om dessa träffar.

– Det finns definitivt en svensk community här i Walthamstove och jag kommer att försöka starta något även på eftermiddagar, berättar Nadja.

– Kanske blir även det hemma hos familjer, det funkar bra.

Svenska skolor / svenskaundervisning i London. För övriga UK, se Yellow Pages. Känner du till någon som inte finns listad? Kontakta oss gärna!

Kensington Skolföreningen Svenska Southbank i Kensington, SSSK mariatamander@me.com Lilla Londons Svenska Skola lillalondonssvenskaskola@yahoo.co.uk Margareta Sjöqvist Vuxna och barn. margareta.sjoqvist@hotmail.com Norra Londons svenska skola northlondonswedishschool@yahoo.co.uk smultronstället Svensk skola i Islington/Angel för barn från 1 år. www.smultronstallet.co.uk Sveaskolan - london För barn 3-12 år. sveaskolan@yahoo.com Svenska skolan i Barnes Både för barn och vuxna. www.swedishschool.org.uk svenska skolan i edinburgh www.scottishswedish.org swedish classes for beginners Learn Swedish with an authentic Swede.

London.

07958 471083 www.e17swedish.com

text: åsa höjer foto: norra londons svenska skola och smultronstället 53

ung i london på

sextiotalet Swinging London!

När bodde du i London?

Från september 1969 till efter påsk 1970, totalt drygt 6 månader.

Vad var anledningen till att du bodde här?

Innan mitt sista år på Teknis var jag ute och praktiserade på ett par olika företag, däribland drygt 6 månader på IBM i South Ruislip på deras Reconditioning Centre där jag ställde iordning hålkortsläsare, hålkortsstansar, 1:a generationens disk och tape stationer.

Hur kom det sig att du hittade till Svenska kyrkan?

Jag hade en kollega från scouterna som spenderat en kort tid med en äldre engelsk familj där jag fick bo under detta halvår. Jag har för mig att han nämnde att han varit i kyrkan på besök en gång, och jag hälsade på där under min första vecka i London innan jag började jobba. En av de första onsdagskvällarna jag var där, träffade jag en annan scoutkollega som jag inte sett på många år. Han hade varit i London ett tag då och var på väg hem till Sverige. Han hade träffat en tjej på en onsdagsträff, och jag tror dom gifte sig efter hemkomsten.

Jag har förstått att du deltog i Ung i London – vad gjorde ni på den tiden på onsdagskvällarna i kyrkan?

Jag kommer inte ihåg att begreppet “Ung i London” fanns då, men oavsett så hängde jag många onsdagskvällar på kyrkan, med eftersläckning på puben nere i hörnet. Minns inte namnet på puben. (Troligtvis Harcourt Arms, nuvarande The Harcourt. Reds. anm.)Då fanns det ett antal hundra au pair tjejer varje onsdag som besökte kyrkan. Jag träffade en del som också hängde med ut till Svenska Sjömanskyrkan på söndagkvällarna. Jag var där lite då och då, men inte varje vecka.

Vad betydde Ung i London för dig som ung svensk i en ny storstad?

Jag uppskattade att snacka svenska/skånska en gång i veckan, och det var en hyfsat “fast” punkt på schemat. Man visste att det alltid fanns någon man kunde snacka med. Jag träffade även en kompis jag hängde med ett tag, Rolf Marinus, skåning som bodde i Uppsala och var målvakt för Sirius.

Han var på träning med Arsenal i 3 månader eller så. Vi hängde på kyrkan, på puben, och även på Peter Evans Coffee House (tror jag det hette.) På den tiden fanns det bara Wimpy för hamburgare, och dom var ingen höjdare, och PE hade bättre mat.

54

Fick du några vänner som du har kontakt med än i dag?

Nja, jag hade några jag träffade minst en gång i veckan, men har ingen kontakt med dom idag. Jag reste mycket i jobbet 80-86, flyttade till Spanien -86 och vidare till USA -88. Återvände till Sverige 1999.

Därigenom tappade jag kontakten med väldigt många som flyttade runt på andra ställen.

Deltog du i någon annan av kyrkans verksamheter?

Inte vad jag minns, möjligtvis något före julen -69 med basar eller liknande. Men det har jag förträngt.....

Har ditt möte med en svensk församling utomlands påverkat din bild av Svenska kyrkan även på hemmaplan?

Via scouterna (som vargunge, scout, seniorscout och sedan ledare) hade vi en del att göra med kyrkorna S:t Andreas i Slottsstaden Malmö, och Gödelövs kyrka nära Genarp där vår scoutstuga fanns. Dåvarande präster etc var väl ganska mossiga, så den första riktigt positiva kontakten var faktiskt på ett konfirmationsläger i Åsljunga Skåne, där jag och andra scouter spenderade en månad. Det leddes av pastor Staffan Örneskans, idag 82 år. Vi konfirmerades i Örkelljunga kyrka dit vi cyklade 50+ pers (7 km en väg) på gamla E4:an mellan Åsljunga och Örkelljunga. Vi hade en fantastisk månad och Staffan (med fru som jag inte minns namnet på) var en riktigt positiv upplevelse av Svenska kyrkan. Även dåvarande prästen i Svenska Sjömanskyrkan var positiv, men det var sällan han var där när vi var där.

Har du kanske något övrigt du vill berätta om tiden i England?

Lite kuriosa är kanske att jag spenderade en del tid på en pub i närheten av Ruislip i Middlesex. De kvällar jag var där och lyssnade fick jag se och höra Mr Acker Bilk (känd med låten The Harem). Bjöd honom på en öl och vi hade ett kort samtal. Drack även öl med Kenny Ball and his Jazzmen, Chris Barber, med flera. Hängde även på en klubb inne i London där hyfsat kända medlemmar från diverse band jammade, t ex 1910 Fruitgum Company, Kinks, etc. Det var mer normalt att se stjärnorna i verkligheten efter att Beatleshysterin lagt sig. Glömmer inte heller konserter i Royal Albert Hall med hela Motown gänget, Supremes, Stevie Wonder, Four Tops etc. Och även en del Country konserter.

Skall kanske också tillägga att “Swinging London”-begreppet myntades under senare delen av 60-talet, och jag kan intyga att det var en fantastisk period i Londons historia. Jag hängde mycket i Chelsea och Knightsbridge eftersom jag köpt en Vespa för att ta mig till och från jobbet, men även för att ta mig runt på kvällar och helger. Har aldrig sovit så lite under en så lång period.....

Jag var 17 år när jag flyttade, fyllde 18 under november, och det var en bra träning att visa att man kunde klara sig själv utomlands. Och det har säkert hjälpt mig under alla resor. Efter diverse jobb på 70-talet inom IT (hette Data på den tiden), började jag på Tetra Pak 1978, och pensionerade mig därifrån i november 2016 efter 38 år. Jobbet innebar många resor och jobb i alla världsdelar utom isarna som börjar med A. Två år i Spanien och elva i USA blev ju också följden. Så om jag varit en loose gun eller bara allmänt nyfiken kan du kanske själv avgöra...

intervju med göran bergdahl. text: åsa höjer 55

familjekonstellationer – the orders of love text: emelie hill dittmer foto: johan krisar (porträtt) / siri cecilia löf

Att alla vägar bär till Rom är ett bekant ordspråk.

mina egna rötter och de obesvarade frågorna som de familjemedlemmar som lämnat detta jordeliv tog med sig.

Det stämmer väl in på Jennifer Wallentins resa, vars ändstation visade sig bli familjekonstellationsarbetet ett unikt sätt att arbeta med de familjesår som annars Därför blir denna intervju en slags kulminering av riskerar att färdas genom blodomloppen i generationer flera års personligt arbete – och som ledde mig till - detta, enligt den tyske familjeterapeuten Bert Jennifer.

Hellingers metod.

Jennifer, berätta kortfattat om dig och vad som ledde Jennifer är specialpedagogen som insåg att hon var dig till detta arbete? intresserad av människans komplexa livsituationer När jag för första gången träffade på metoden med ur ett annat perspektiv. Hon vände om och bytte familjekonstellationer blev jag helt tagen och förälskad spår efter en livskris som kom med modersrollen och i arbetet. En känsla av avslappning i kroppen, och jag börjande sitt sökande efter svar. Saker som kommit upplevde ett lugn i mina tankar. Jag kände sådan stor i kapp och som var omöjliga att springa ifrån blev tillhörighet som det inte riktigt går att sätta ord på, en hennes vändpunkt. känsla av glädje och lugn. Det kändes som om jag var del av något som är mycket större än mig själv – livet!

Desto djupare hon grävde, desto mer läkte hon och kunde slutligen lämna tillbaka sorgen, och därmed Jag själv är uppvuxen i en familj med två föräldrar kom livsglädjen tillbaka. som båda har äktenskap sedan tidigare och många halvsyskon där olika komplexa livshändelser i Idag känner hon en djup tacksamhet – och samfamiljhistorien har präglat mig. Jag har alltid känt hörighet – både med den egna familjen, sina föräldrar, mig splittrad och stressad som ett resultat av detta och de klienter som hon bjuder in på denna resa. och det har varit svårt att veta min rätta plats och känna tillhörighet. Det fanns alltid en känsla av En av dessa klienter är jag, som också är på väg tyngd kring min familj då det var många saker man att utforska denna metod, efter år av sökande efter inte pratade om och många frågetecken kring min

56

57

tema: sammanhang familjehistoria. Under barndomen kände jag mig förvirrad över hur min familj hängde ihop och jag bar med mig en ständigt känsla av utanförskap och skuld. Familjen kändes som en börda och jag var i behov av distans.

Jag börjar varje konstellation med att klienten får berätta om sin problemsituation/dilemma samt historik och fakta kring familjen. För att samtliga ska känna sig trygga och avslappnade är det viktigt att alla som deltar beaktar tystnadsplikt.

Att sätta upp egna konstellationer har hjälpt mig på många sätt. Numera känner jag en stark tillhörighet till min familj. Idag är de ett stöd och en kraftkälla för mig.

Vi startar sedan arbetet genom att utgå från klientens historia och problembild. Från gruppen väljer vi personer som kommer att representera olika familjemedlemmar. Jag leder sedan arbetet från början till slut, klienten sitter vid sidan och tittar på och de övriga deltagarna är antingen med i uppställningen eller sitter vid sidan av och tittar på de också. Bert Hellinger kallar denna process ”The knowing field”. I klientens familjefält får representanterna förnimmelser och känslor som tillhör klientens familjebild och utifrån det får jag som facilitator information som jag kan arbeta med.

Vem har arbetat fram denna metod och varför är den unik/mer effektiv jämförelsevis med andra terapiformer?

Bert Hellinger är grundaren och skaparen av metoden. Bert Hellinger arbetade från början som katolsk präst och missionerade som rektor på en skola hos Zulufolket i Sydafrika. Han fick där inblick i hur de levde och förhöll sig till stora starka livshändelser som drabbat dessa familjer. Och förhållningssättet skiljer sig från hur vi hanterar liknande händelser i väst. Han återvände sedan hem till Tyskland. Där sadlade han om och utbildade sig till familjeterapeut. Han började sedan arbeta med familjer och införde då det synsätt han fått med sig från naturfolket. Han kunde se ett tydligt mönster, att hans arbete styrdes av tre naturlagar; tillhörighet, ordning och balans. Han ansåg att om dessa naturlagar inte hade ett naturligt flöde i en familj så skapade det lidande och separationer. Genom att arbeta med familjer kunde han upptäcka vilken eller vilka av naturlagarna som inte flödade – genom att arbeta med dessa kunde en stor ”läkning” ske i familjen.

Hur fungerar egentligen en familjekonstellation?

I hundratals konstellationer har man sett att stora, starka händelser i en familj påverkar personer i nästkommande generationer. Det är på en helt omedveten nivå inom oss som familj, barn och barnbarn blir indragna och hjälper sin familj bakåt.

Bert Hellinger kallar det att man hjälper till av ”blind kärlek”. På så vis skapas en slags balans för familjen, men fel personer är inblandade och det kan påverka deras liv på ett mycket negativt sätt.

Vad är det utmanande, enligt dig, med familjekonstellationer?

Jag kan tycka det är utmanande när jag har lite eller inga fakta alls om klientens historia. Ibland har det varit så smärtsamma familjehistorier att man har lagt de bakom sig och inte pratar om dem. I sådana fall vet klienten nästan ingenting om sin familjs historia.

Då behöver jag som facilitator släppa taget helt och hållet, stanna upp, och ha tillit till det ”the knowing field”. Jag behöver släppa allt vad kontroll innebär och låta fältet guida mig.

Hur lång tid tar det att göra en familjekonstellation?

Att sätta upp en familjekonstellation med mig tar cirka två timmar. Alla som leder familjekonstellationer har sitt eget sätt att arbeta på. Jag låter varje konstellation och klient få rikligt med tid. För mig är det viktigt att inte bara intellektet skall uppfatta vad som händer utan även kroppen och nervsystemet som också ska integrera upplevelsen. Ofta handlar det om läkning av traumatiska händelser.

I en familjekonstellation arbetar vi med personliga problem och olika familjesituationer. Det kan handla om personens orginalfamilj eller hans nuvarande familj med partner och egna barn.

Kan du berätta om en eller några av dina starkaste upplevelser som du har haft i ditt arbete under årens lopp?

Det är svårt att återge någon specifik men varje konstellation är en stark upplevelse, och har sin livshistoria och unika livsöde. Jag blir alltid berörd av klientens mod och öppenhet att vilja titta på sig själv.

Det finns olika sätt att arbeta med metoden. Mitt sätt är att jag har en klient vid varje konstellation, det är klienten som är huvudpersonen och det är dennes problem/dilemma som vi arbetar med. Jag arbetar med klienten i en grupp med minst sex deltagare.

Deltagarna är med och representerar klientens situation.

Alla familjer är unika – men finns det någon röd tråd som du kan se när du möter familjer, finns det en problematik som är vanligt förekommande och vad är då roten till detta?

Stora och starka livshändelser i en familjs historia påverkar ofta efterkommande generationer.

Livshändelser som jag kan se är vanligt

58

Att en förälders traumatiska erfarenheter påverkar både strukturen och funktionen i nervsystemet hos nästkommande generationer är något det forskas i såväl i Sverige som USA. Vilka är dina tankar Har familjekonstellationsarbetet en slutpunkt, eller är kring detta forskningsarbete och hur bemöter du människor som betvivlar denna metod? detta en terapiform man återkommer till vid behov?

Ja, forskning pågår på olika sätt kring traumaarbete Klienter kan sätta upp flera konstellationer i sitt världen över. Forskning kring förståelsen om liv beroende på sin livshistoria och livshändelser i trauman och forskning kring läkning av trauman. sitt egna liv. Man sätter ofta upp en konstellation Jag ser det som en positiv utveckling för människan när det i livet är något som inte flödar och man i vår samtid, och våra kommande generationers har kanske återkommande problem/mönster som hälsa. Personligen är jag positiv till utvecklingen man har svårt att bryta. Man behöver låta varje inom området, jag lär mig så mycket nytt av andras konstellation integreras och ha sitt eget förlopp och det kan ta flera månader eller år. Vissa klienter arbete och insikter. Livet är en lärande process och det ger mig energi och glädje att arbeta med uttrycker att de märker stor skillnad kort efter en konstellation och andra klienter upplever förändring människor. Varje människa är unik med sin egen över lång tid. Så konstellationer har ingen slutpunkt historia och komplexitet. för livet är ju i sig i ständig förändring och en Hittills har jag inte stött på människor som pågående proces. Med andra ord är svaret både ja betvivlar denna metod i mitt arbete. De som söker och nej. sig till familjkonstellationer är alltid intresserade av arbetet och metoden – man kommer helt enkelt till Om ett behovet uppstår och man vill sätta upp mig när man är redo och har kanske funderat kring ytterligare en konstellation kan man göra det. Jag brukar säga att sex månader är en rimlig tid mellan detta en längre tid. två konstellationer, men det är individuellt. förekommande och roten till lidande hos familjer är svåra sjukdomar, traumatiska separationer, aborter, missfall, krig, flykt och död inom familjen.

59

tema: sammanhang

I mitt arbete vill jag alltid att personer som vill sätta upp en familjkonstellation ska vara med som representant på en annan persons konstellation innan de tar beslutet att sätta upp en egen. De får då uppleva metoden och får erfarenhet om hur jag arbetar.

Vad är ditt viktigaste du bär med dig när du går in ett rum för att möta nya familjer?

Det viktigaste för mig att bära med mig när jag möter klienter är att jag inte själv kan hjälpa en klient eller förändra någonting - vi kan däremot tillsammans, med hjälp av metoden, titta på klientens livssituation och ge klienten nya förutsättningar.

Och vad är viktigaste du har lärt dig genom detta arbete?

Att man aldrig kan förbereda sig fullt ut inför mötet med en annan människa. Varje person har sitt unika livsöde. Det har lärt mig att vara nyfiken och öppen inför varje klient som jag möter, jag kan aldrig generalisera och säga att ”så här är det” - det är olika från person till person. Detta är anledningen till att arbetet så roligt och glädjefyllt.

Varje människa är unik och i varje konstellation så lär jag mig något nytt.

Skuld och skam är något jag själv har burit på på grund av det mina familjemedlemmar tvingades uppleva under andra världskriget - varför är dessa känslor så starka, tror du? För mig verkar det 60

rentav omöjligt att skaka bort dem, ja, att bryta ett mönster och börja väva en ny spindelväv?

När man kliver in och hjälper sin familj bakåt av så kallad ”blind kärlek” som Hellinger kallar det så blir ofta känslorna oproportionerligt stora. Det kan vara en signal att man omedvetet är indragen och att man hjälper sin familjs förflutna.

Avslutningsvis, temat för detta nummer är sammanhang-tillhörighet. Ord vars mening i allra högsta grad hänger ihop med ditt arbete. Vad tänker du på när du hör dessa ord och vad betyder de för dig och dina klienter?

Hela konstellationsarbetet bygger på tillhörighet. Ju mer en person, personer eller händelser, är uteslutna från en familj desto starkare påverkar de familjen.

Metoden ger dig möjlighet att få ett helhetsperspektiv, du får med en större bild av hur livet såg ut för din familj. Det kan ge dig en stor känsla av tillhörighet och bidra till avslappning på en djup själslig nivå.

Så hur illa dessa specifika situationer, händelser och personer än må ha varit, så är det viktig att alla får finnas och höra till.

För mer information om Jennifer Wallentin och familjekonstellationer, besök hennes hemsida: www.templeofpremala.com

foto: joakim carlström

Ung i London

bus

fika

kärlek

gemenskap

myskväll

pizza

sökare nätverk vänskap bus ledsen snack ung kanelbullar sex storstad picnic ny svensk

kärlek glad

ungdom

kyrka

ung i london ungdom kaffe

ny

Onsdagskvällar 19.30-21 För svenskar mellan 18-27 år som vill träffas och lära känna nya kompisar. Olika program varje vecka, oftast i kyrkans lokaler på 6 Harcourt Street i Marylebone men ibland ute “på stan”.

På facebook finns vi som Ung i London. Gå gärna med i gruppen eller maila oss på office@swedishchurch.com så håller vi dig uppdaterad.

Follow us on twitter @SvkyrkanLondon Facebook svenskakyrkanlondon

nyfiken

myskväll sex fika nyfiken möten

kaffe

vänskap

storstad

storstad

picnic

ledsen

vänskap

godis

mångfald london framtid pizza samtal

svensk

sex

kaffe

ungdom

möten

gemenskap kyrka ensam ny

Är du svensk student i UK? Att studera utomlands är oftast roligt, utmanande och spännande, men ibland kan man få hemlängtan och familj och vänner känns vara alldeles för långt bort...

Om du behöver någon att prata med. Om du vill få hjälp att dra ihop ett gäng svenska studenter för en träff. Kontakta oss gärna - vi finns här för dig!

Kristina Andréasson präst med studentansvar 07887 751452 eller chaplain@swedishchurch.com

61

d-dagen: en tur runt sword Bayeux, en pittoresk normandisk småstad främst känd för tapeten.

Ni vet, den som skildrar Vilhelm Erövrarens invasion av England som kulminerar med hans seger i Hastings 1066. Mindre känt är att Bayeux var den första staden som befriades av de allierade 1944. Dagen efter D tog brittiska trupper kontroll över Bayeux där Charles De Gaulle höll sitt första tal på befriad fransk mark.

Av något mindre betydelse är att undertecknad runt 70 år senare kom på besök för en guidad D-dagstur.

Vilhelm Erövrarens landstigning 1066 och de allierades 1944.

Två invasioner över Engelska kanalen som skrivit världshistoria.

I slaget vid Hastings leddes den högra normandiska flanken av Roger de Montgomerie. Nio sekel senare ledde hans ättling

62

– fältmarskalk Bernard ’Monty’ Montgomery – den allierade armén i Normandie. Likt Roger var Monty dock inte den yttersta herren på täppan utan svarade till amerikanske generalen Dwight Eisenhower, ”the Supreme Allied Commander”, som efter en nöjaktig väderprognos på morgonen 5 juni gav ordern för invasionen att gå av stapeln följande dag.

Den 6 juni 1944, ett datum som blivit synonymt med facktermen ”D-dag”. Invasionen var uppdelad i fem sektorer: två amerikanska (Utah, Omaha) och tre brittiska (Sword, Gold, Juno). Som oförbätterlig brittofil hade jag bokat en halvdagstur kring Sword. Hämtningsplats var Bayeuxs tågstation. Där stod andra turister och väntade på att plockas upp. D-dagen har blivit

stor industri i området.

Ett ungt amerikanskt par började kallprata med mig. När jag sade att jag skulle besöka en brittisk sektor blev de konfunderade.

Brittisk? Nedslagen fick jag förmedla nyheten att andra än amerikaner medverkat på D-dagen. Parets frapperande okunskap väckte historieläraren i mig. Jag började docera, däribland om hur britterna bidragit med fler trupper och fartyg än USA under invasionen. De nickade artigt alltigenom föreläsningen och räddades till slut av att deras minibuss kom – vindrutan skyltad ”US beaches”.

Bayeuxtapeten kan beskrivas som en 1000-talets propagandarulle i actionformat. Troligen var det Vilhelms bror, biskop Odo, som beställde verket. På tapeten framställs anglosaxarna som

hårt stridande men slutligen betvingade av den taktiska, heroiska normandiska hären.

Mina fördomar övertalade mig att det unga paret var produkten av efterkrigstidens propagandarullar i actionformat. I den populära historieskrivningen i USA finns en stark tendens att göra världskriget till ett amerikanskt soloprojekt; en skrivning som inympat generationer med en förvrängd bild av historien. Huvuddelen av skulden kan läggas på Hollywood.

tema: sammanhang

Film representerar i dag den viktigaste historiekällan för allmänheten, inte minst för ungdomen. Lägg till detta att Hollywood inte bara dominerar USAs men även resten av världens (åtminstone västvärldens) populärkultur. Härigenom har led på led av unga amerikaner, britter, svenskar, tagit till sig en historia ur vilken icke-amerikanska prestationer suddats ut, förringats, till och med knyckts.

I Steven Spielbergs Saving Private Ryan, den kanske mest inflytelserika D-dagsfilmen under senare tid, nämns britterna en gång – i form av ett förklenande uttalande om Monty. Britternas kapande av en tysk ubåt med Enigmamaskin i maj 1941, innan USA ens trätt in i kriget, blev i Hollywoods U-571 en amerikansk bedrift. Filmen gavs ut 2000 och beskrevs av premiärminister Tony Blair som en skymf mot brittiska sjömän. Storfilmen Pearl Harbor släpptes på dagen 60 år efter Japans attack. I filmen hinner den amerikanske pilothjälten delta i Slaget om Storbritannien där han leder brittiska piloter, briljerar och hyllas av en tagen brittisk flygkommendör som med skälvande röst konkluderar att: ”God help anyone who goes to war with America.” Alla filmer rönte internationella framgångar, även i Storbritannien.

Slutligen stod jag ensam vid stationen, övriga turister 63

tema: sammanhang

upplockade av guidebussar som skulle till de amerikanska sektorerna. Jag började bli orolig.

Hade de ställt in den brittiska turen? Inte tillräckligt med intresse? Men till slut dök den upp, en minibuss med sex andra deltagare samt guiden Phillipe, en gemytlig man från Bayeux med förträfflig engelska.

Första anhalt var Pegasus bridge. När vi debarkerade fick jag känslan av déjà vu. Hade jag varit här förr? Men till slut förstod jag att det berodde på min forna last som inbiten spelare av Call of Duty 2, ett andra världkrigsspel i vilket man utför diverse uppdrag som brittisk, amerikansk och sovjetisk militär. I ett av de brittiska uppdragen gällde det att som förtrupp till huvudinvasionen överta just denna bro och hålla den tills förstärkningar anlänt.

Uppdraget baserades följaktligen på en verklig operation, men att miljön var så naturtroget återgiven i spelet att jag kände mig som på mammas gata överraskade. Jämför till exempel huset vid brons fäste (bortsett från fasadens färg) vilket fungerade som café nu som då.

Kl 00.16 landade det första glidflygplanet, 40 meter från överfarten. Två minuter senare hade övriga plan landat. Två tyskar stod vakt. Britterna debarkerade och anförda av löjtnant Den Brotheridge stormade de bron. Brotheridge sköt en av vakterna som dock hann avlossa en lysraket varpå tyska kulsprutenästen gav eld och fällde Brotheridge, men inte utan att denne fick iväg en granat som slog ut ett näste.

På så vis ledde Brotheridge D-dagens första operation, avlossade D-dagens första skott, eliminerade den första tysken samt blev den första allierade soldaten att falla i strid på D-dagen.

Inom loppet av tio minuter hade britterna intagit bron och höll den trots tyska motattacker till att understöd anlände kl 00.52.

Phillipe berättade för oss att caféet är i samma familjs ägo som 1944.

De blev alltså de första – enligt skylten utanför redan 5 juni (Londontid!) – i Frankrike som befriades från ockupationen. Den då nioåriga dottern är dagens caféföreståndare.

ståtar med statyer av Eisenhower.

Kommunen Colleville-sur-Orne har till och med döpt om sig i Montys ära till CollevilleMontgomery.

Ranville. Vidstående bild exemplifierar detta.

Bilden togs i Ranville, en by som befriades på D-dagen av Jack Watsons fallskärmssoldater. Hans torg låg mittemot turens nästa anhalt: en militär griftegård, en av de tusentals ”war cemeteries” som hyser soldater från Samväldet som föll under världskrigen. Gårdarna sköts av Commonwealth War Graves Commission (CWGC), en mellanstatlig organisation som vårdar 1.7 miljoner gravar runt om i världen, de flesta koncentrerade till Frankrike och Belgien.

Gravarna ligger utspridda på 23 000 gårdar, kvantiteten en följd av att britterna begravde sina fallna där de föll (att jämföra med amerikanerna som samlade sina stupade i några få gigantiska gårdar). Gravstenarna är gjorda av vacker kritvit Portlandssten, uppradade i behaglig symmetri.

Längst bak i Ranville fanns en tysk avdelning vars vård Bron ersattes 1994 och flyttades bekostas av CWGCs tyska till Pegasusmuseet intill där man motpart. Många intressanta även kan beskåda en Horsaglidare. frågor väcks. Vilka ligger här?

Det var några minuter in på På platsen där Brotheridge föll Pliktinkallade? Waffen-SS? Hur D-dagen som sex Horsaglidare ligger en krans. sörjer man som tysk? Får man lösgjorde sig från Halifaxbombarna sörja? Hur ser man på D-dagen: som bogserat dem över kanalen.

Amerikaner brukar klandra början på befrielsen eller början I vardera Horsa satt en pluton fransmännen för att inte visa på nästa traumatiska kapitel brittiska elitsoldater. Tre av planen nog tacksamhet för befrielsen (ockupation, förflyttning, delning) letade sig tyst vidare inåt land, mot (fransmännen riposterar med i Tysklands 1900-tal? Phillipe bron. att jänkarna sällan tackar dem förfäktade i alla fall att dagens för frigörelsen från britterna). tyskar – efterkrigsgenerationerna Uppdraget var att överrumpla Även britter slänger emellanåt ut – betraktar D-dagen på samma vis den tyska garnisonen, säkra bron sådan kritik, gärna i en kontext som fransmännen: inledningen på och hålla den tills förstärkningar av kritik av EU. Men en tur runt deras frigörelse. anlänt. Utan bron skulle de Swordsektorn visar att slikt tadel allierade ha svårt att snabbt har tunt på fötterna. Överallt, Det är komplext. 2004 forcera sig vidare inåt land. Med från borgmästarhus till enkel koja, blev Gerhard Schröder, vars bron skulle tyskarna snabbt vajar Union Jack och Stars-andfar dog i kriget, den förste kunna föra förstärkningar till Stripes jämte trikoloren. [BILD] förbundskanslern som inbjöds stränderna.

Allehanda gator bär angloatt delta på högtidlighållandet amerikanska soldatnamn. Torg av invasionen. 2014 deltog Phillipe berättade insiktsfullt om operationen medelst kartor och bilder.

64

tema: sammanhang

Angela Merkel. Meningarna går isär om huruvida Helmut Kohl, vars bror dog i kriget, ville ha en inbjudan. Han fick i alla fall ingen – vare sig 1984 eller 1994 – och uppgav i en intervju att det oavsett fanns ”ingen anledning för en förbundskansler att fira när andra högtidlighöll ett slag i vilket tiotusentals tyskar mötte en miserabel död”.

från Hamburg tidigare under dagen skrivit: ”Thank you, we will never forget.” Eftersom hon skrivit på engelska får man anta att tacket riktades till de fallna britterna.

Phillipe sade att i den utsträckning tyskar gästade området så gjordes det främst i privat regi – guidebolagen hade sällan tyska kunder. Och ifall tyska veteraner som tjänstgjort i området dristade sig att besöka så uppgav de, om de blev tillfrågade, att de stridit på östfronten.

The beaches of Normandy.

I kontexten av allt detta var det intressant att gå igenom gästboken i Ranville där en tyska

Efter Ranville åkte vi via ett batterikomplex i Merville till den anhalt jag mest sett fram emot: stranden.

Ett slagfält inhugget i britternas mentala triumfbåge – i linje med Agincourt, Blenheim, Trafalgar.

Med endast 30 minuter att tillgå hetsade jag mig att insupa miljön och ta intryck. Jag blickade ut över den horisontfria kanalen, tog in de milsvida flankerna, sökte föreställa mig hur det såg ut den där dagen: hur det lät, luktade, kändes. Men det var som fördömt, och underlättades

knappast av den stilla atmosfären som rådde – vinden, vattnet, strosande par och familjer.

Med tanke på operationens omfattning hade väl 30 timmar inte räckt. Historiens största sjöburna invasion hade förberetts under två år, med effektivt underrättelsearbete, konsolidering av luft- och sjöherravälde, framgångrika vilseledande manövrar, teknologisk innovation och uppbyggandet i södra England av gigantiska resurser.

Dimensionerna överväldigar. Bara under första dygnet sattes nästan 7 000 fartyg och 12 000 flygplan in. Bland mycket annat fördes 156 000 soldater över, varav 29 000 till Sword; 1 500 stridsvagnar, inklusive flytande propellerdrivna Shermans; upp emot två miljoner ton delar började fraktas över 65

tema: sammanhang

för att monteras ihop till två konstgjorda hamnar i Normandie.

Så det är hart när omöjligt att sätta sig in i hur det var. Robert Capa tog som känt bilder men de flesta förstördes i ett fotolabb i London. Kvar finns mindre än ett dussin klassiska svartvita fotografier. Spielberg ska ha inspirerats av dem när han skapade öppningsscenen i Saving Private Ryan. Scenen rankas som en av krigsfilmhistoriens bästa.

Den är lång, hemsk, renons på romantiserande – och jag rekommenderar den starkt.

Så var det slut på turen. Vi åkte tillbaka till Bayeux genom Normandies vackra landskap, ömsom lummigt, ömsom öppet.

Phillipe släppte av oss på stationen och jag tog tåget till Paris. Följande dag var 14 juli.

66

Bastiljdagen. Jag avstod från huvudparaden längs Champs Élysées men sökte mig dit på eftermiddagen. Plötsligt stängdes gatan av, tömdes på folk och fordon, fylldes med säkerhetspersonal och – voilà!

– så drog presidentkortegen förbi för ytterligare en ceremoni.

Till folkets fotograferande steg François Hollande ut under Triumfbågen som är sprängfylld med namn på Napoleons slagfält i det första tysk(romersk)a riket, ett rike som Napoleon sedermera upplöste. Triumfbågen, genom vilken ockupationstrupperna från det andra tyska riket marscherade 1871, ett rike som sedermera upplöstes till följd av det första världskriget. Triumfbågen, genom vilken ockupationstrupperna från det tredje tyska riket marscherade 1940, ett rike som sedermera upplöstes till följd

av det andra världskriget. Där, med trikoloren smällande i vinden till Marseljäsens galanta refräng, gjorde Hollande sällskap med skröpliga veteraner från det senare världskriget kring minnesmärket ”Den Okände Soldatens Grav” som restes efter det förra.

perspektiv betraktas som en fenomenal bedrift och bekräftelse på att människan kan dra lärdom av historian.

En dag vid Normandies stränder skulle göra många gott. text & foto: anders reichenberg

Hollande hade just återvänt från intensiva diskussioner med Merkel om eurokrisen. Paris och Berlin var oeniga i mycket men kompromissade sig fram till en lösning.

Vid diskussionsbordet, ett bättre sätt att lösa europeiska konflikter på än de som prövats tidigare.

I en tid av djup kris för EU så kan en D-dagstur vara hälsosam. Vare sig man är eller inte är anhängare av EU så får den i ett historiskt

Bildbeskrivningar, från början av artikeln: Idag är D-dagen en storindustri.

Bayeaux, en pittoresk by idag.

Champs Élysées när presidentkortegen drog förbi.

Originalbron Brotheridge.

Stranden.

Trikoloren, Union Jack och StarStripes.

Ranville.

Tysk grav i Ranville.

67

the church of england och svenska kyrkan – en lång och varaktig vänskap

Svenska kyrkan och the Church of England står för de längsta vänskapsbanden bland alla nordeuropeiska kyrkor. De kan som kyrkosamfund sägas vara både katolska och reformerade. De har erkänt varandras ämbeten som giltiga och står i ”full communion” sedan 1922. Det är inte så att de är exakt likadana grenar på ett och samma träd, men eftersom deras historia är så snarlik kan man jämföra deras strukturer och relationer.

På ytan är våra två länders uppbrott från den katolska kyrkan inte särskilt lika, men under ytan kan man tydligt se Martin Luthers inflytande.

Henrik gillade egentligen inte Luthers idéer. Påven utnämnde honom faktiskt till ”trons försvarare” för att han fördömde Luthers syn på sakramenten.

Men det var Luthers skrifter som så tidigt som 1520 påverkade en grupp yngre studenter vid Cambridges universitet. En av dem var Thomas Cranmer. Han lyftes fram av Henrik i och med den hjälp han gav honom för att skilja sig från sin hustru. Cranmer var lärjunge till Luther, inte Calvin, reformatorn från Zürich. Han var gift med en tyska och hade många kontakter i Tyskland. Det Henrik ville åt var klostrens makt och den kyrkliga jorden. I och för sig ville han behålla de flesta av de katolska ordningarna. Det var egentligen först efter hans död som flera av hans efterträdare, ofta ifrågasatta, drev igenom de stora reformerna.

Vår gemensamma reformationshistoria börjar med Henrik VIII (1491-1547) i England och Gustav Vasa (1496-1560) i Sverige. Martin Luthers inflytande på båda ländernas, och deras kyrkors, utveckling är slående. Både Henrik VIII och Gustav Vasa hade samma grund för att uppmuntra den medeltida kyrkans sammanbrott. Jordägare, köpmän och inflytelserika familjer var i båda länderna avundsjuka på kyrkans och klostrens rikedomar.

Gustav Vasa regerade mycket längre än Henrik Många av ländernas ledande familjer fanns med i och hade möjlighet att göra större förändringar, den nordeuropeiska strömning som ville frihet från påvekyrkans reglemente och mer makt för sig själva. både politiskt och kyrkligt.

Henrik och Gustav Henriks välbekanta brott med Rom kom 1534 när han ville skilja sig från Katarina av Aragonien och gifta sig med Anne Boleyn. Gustav Vasa blev 1521 landets odiskutable politiske ledare mot den danske kungen Kristian. Gustav valdes till kung 1523.

68

Både Henrik och Gustav utnämnde biskopar själva. Henrik gjorde Thomas Cranmer till ärkebiskop i Canterbury. En rad av de andra i gruppen av ”yngre studenter” fick andra biskopsstolar. Gustav gjorde Olaus Petris yngre bror Laurentius till ärkebiskop i Uppsala. Även om det senare kom till många dispyter

luther 500

mellan de båda bröderna och kungen förblev han ärkebiskop i 42 år, längst av alla i Sveriges historia.

Parallell historia Historien är också parallell vad gäller de kyrkliga strukturer som man upprättade. Kyrkan fick kungen som överhuvud och blev alltså nationell, eller som det senare kallades ”statskyrklig”. Biskopar och andra kyrkoledare utnämndes inte av kyrkan utan av staten. I båda kyrkorna behöll emellertid den lokala församlingen ett stort självbestämmande.

Kyrkligt sett har det lutherska inflytandet i både Sverige och England säkerställt att vi har liturgiska ordningar med handböcker, bönböcker och psalmböcker. Även om nattvarden alltid betraktats som viktig betonades efter hand predikan mer och mer, eftersom man alltmer hävdade Bibelns betydelse.

Att alla gudstjänster skulle hållas på ”folkspråket” var grundläggande. Bibeln översattes och man såg till att varje kyrka hade en egen Bibel. Fortfarande är många av våra vanligaste ordspråk hämtade från Bibeln.

Politiskt sett betydde tanken på att alla människorkungar, baroner, borgare eller bönder- i Guds ögon har samma värde att de alla kunde säga sin mening i församlingens styrelse. Det innebar självklart inte att de kunde göra vad de ville med sin församling.

Det har alltid funnits ramar. Mycket kom alltså att förändras till det bättre. Till exempel att även de som

Bibeln översattes och man såg till att varje kyrka hade en egen Bibel.

Fortfarande är många av våra vanligaste ordspråk hämtade från Bibeln. inte var präster eller munkar/nunnor kunde ta ansvar och omvandla kloster till sjukhus eller lärosäten.

De grundläggande dokumenten The Church of England har i motsats till Svenska kyrkan inga grundläggande dokument, så kallade bekännelseskrifter. I Sverige finns ju Augsburgska bekännelsen, Luthers lilla och stora katekes och andra. Istället har man sina lärosatser i de löpande utgåvorna av the Prayer Book. The ”Articles of Religion” i the Book of Common Prayer (1549 och 1662) kan sägas vara lutherska till sin karaktär.

Man kan se kyrkan i England som en ”broad church”, en bred kyrka. Den har förmåga att i sig rymma ett spektrum av olika traditioner och uttryck. För det mesta fungerar de bra tillsammans.

Att denna mångfald kan leva sida vid sida går tillbaka på sättet på vilket drottning Elisabet 1 69

luther 500 (1533-1603) höll de extrema riktningarna stången. En av de verkligt stora diskussionerna från medeltiden genom reformationstiden och Luther handlade om vad som sker med brödet och vinet i nattvarden. Hon löste debatten om ”transubstantiationen” på följande sätt: His was the Word that spake it, He took the bread and brake it, And what His word doth make it That I believe and take it.

Resan framåt Man kom att återupptäcka att våra kyrkor hörde samman på ett särskilt sätt från 1920-talet och framåt. Man blev helt enkelt intresserad av varandra. Teologiska texter översattes, spreds och studerades. Ärkebiskop Nathan Söderblom (18661931) var en pionjär för att bygga ekumeniska relationer mellan kyrkor. Hans svärson Yngve Brilioth (1891-1959) var först professor i Lund och sedan biskop i Växjö och ärkebiskop. Hans bok ”Nattvarden i evangeliskt gudstjänstliv”, som är översatt till engelska av munken Gabriel Herbert, betydde mycket för att restaurera högmässan som den centrala huvudgudstjänsten i båda våra kyrkor.

I vår tid har en svensk luthersk lekman fått ge ett exempel på vad det betyder att ta sin kallelse på allvar. Jag tänker på Dag Hammarskjöld ( 1905-61) och hans Vägmärken. Han var generalsekreterare för FN. Sin spiritualitet hade han från uppväxten nära den söderblomska familjen. Ärkebiskop emeritus KG Hammar har skrivit om honom på ett både undervisande och rörande sätt. Han börjar med att citera Hammarskjöld: ”den längsta resan är resan inåt”.

Vår gemensamma resa fortsätter, nu senast med Borgå-överenskommelsen 1993, mellan baltiska, skandinaviska och brittiska kyrkor. Den innebär ett erkännande av varandras sakrament och ämbeten.

Men även om den gemensamma historien och gemensamma dokument är betydelsefulla återstår en viktig sak: det är att vi fortsätter med utbyten som kan utveckla och vidmakthålla personlig vänskap.

Utan den viljan både från lutheraner och anglikaner tenderar både resan inåt och ut i världen att bli en smula ensam och isolerad. canon dr malcolm grundy was Archdeacon of Craven in the Diocese of Bredford and is now Visiting Fellow at York University. He has travelled and led consultations in Sweden since 1980.

70

Har du behov av någon att prata med?

Svenska kyrkan i London är en plats man vänder sig till när man är i behov av hjälp av olika slag.

Alla i personalen är öppna och välkomnande, samtalar gärna och ger vid behov medmänskliga råd.

Präster och diakoner är främst till för själavårdande samtal, men kyrkan kan hjälpa till med kontakter till professionella psykologer och terapeuter.

I församlingen arbetar idag två diakoner; Helen Calner och Maria Halldén.

Kontaktuppgifter till församlingens präster och diakoner hittar du på www.svenskakyrkan.se/london

Follow us on twitter @SvkyrkanLondon Facebook svenskakyrkanlondon

6 JUNI

SVENSKA SKOLAN 82 Lonsdale Road London SW13 9JS

SVERIGES NATIONALDAG 18.30 - 20.00

Musikunderhållning från Svenska kyrkans kör och barn från Svenska Skolan, allsång, tal av ambassadör Torbjörn Sohlström, fantastiska lotteripriser samt svenskt fika och godis till försäljning.

Gratis varmkorv, cider/saft och gratis inträde!

SPONSORER:

ORGANISERAS AV:

Richmond Branch - 31 The Green, Richmond, TW9 1LX Tel 020 8332 0758 Marylebone Branch - 5 Welbeck St, London, W1G 9YQ Tel 020 7935 2245

Träffar i Storbritannien och Irland

Brighton tisdag 23 maj Kl 12.30 Gudstjänst St John the Baptist, Palmeira Square, BN3 2FL Kl. 13.00 Lunch på the Regency 131 King’s Road, BN1 2HH

Sommargudstjänst i Edinburgh med eleverna från Svenska skolan 2016

Edinburgh Nationaldagsfirande lördag 3 juni Kl. 15-18 på Hemma, Tunbuilding, 73 Holyrood, EH8 8AU Sommargudstjänst kl 18.00 Canongate kirk, 153 Canongate, EH8 8BN Därefter mingel på Hemma

Anmäl dig till Kristina Andréasson chaplain@swedishchurch.com för att komma till en träff.

71

The Swedish Church in London 6 Harcourt Street, London W1H 4AG Registered charity number 115 5762

FÖRSAMLINGSBIDRAG 2017 Kyrkan har en plats i våra liv som ibland kanske inte riktigt märks. Den finns där i tydliga sammanhang som när du döps, konfirmeras, gifter dig och när du dör men den finns också däremellan. Kyrkans arbete med dem som söker hjälp, de som är utsatta, är oftast osynligt eftersom vi inte vill utnyttja dem som behöver hjälp. Det kan vara tryggt att veta att det finns stöd om du en dag skulle behöva det.

Vi är alla sårbara olika tider i livet.

Din donation är en förutsättning för en kyrka som är till för oss alla; vi behöver vara många medlemmar och ha en stabil ekonomi. I Storbritannien betalar du som svensk ingen kyrkoavgift vilket innebär att Svenska kyrkans främsta kapital kommer från de som engagerar sig i verksamheten, samt via församlingsbidrag och gåvor.

Medlemskapet gäller per kalenderår. Vi välkomnar alla gåvor stora som små. Rekommenderat bidrag/år är £100 för familj, £55 för enskild medlem, £10 för student/au-pair, £1200 för lifetime membership. Uppskattar du att få tidningen Kyrkobladet hemskickad? En donation på £10/år täcker kostnaderna för produktion, tryck samt distribution.

Tack för ditt bidrag – Eric Muhl, Kyrkoherde

det ger oss möjlighet att fortsätta utveckla vårt arbete för dig med svensk anknytning som lever eller vistas på de brittiska öarna.

Madelaine Mason, kyrkorådets ordförande

How to pay/make a donation Via online portal

https://member.swedishchurch.com All you need is your credit/debit card.

By cheque

Payable to Swedish Church in London Ltd Do complete with you Name/Organisation, full address, e-mail, telephone no

Bank transfer

SEB London, Sort Code 40-48-65, Account No. 27925014 Reference with your name and, if possible, full address

Standing order

Set up with your bank to Swedish Church in London Ltd E-mail finance@swedishchurch.com details of: Name of my bank, Amount, Date of first payment, Monthly/Annually, Surname, First name, Full address

Gift Aid makes every £1 you give worth 25 pence more to the church, at no extra cost to you. If applicable, please tick the box: I am a UK taxpayer and would like the Swedish Church in London Ltd to reclaim the tax on all my donations in the

past, and until further notice. I understand that I must have paid UK Income Tax or Capital Gains Tax for an amount at least equal to the total tax that all charities reclaim on my behalf, for each year.

Name:

.............................................................................................................................................................

Date:

........................................................................................

72

notiser

Kallelse till Kyrkstämma Swedish Church in London Ltd Söndagen den 28 maj 2017 i direkt anslutning till Högmässan kl 11 6 Harcourt Street, London W1H 4AG Endast betalande medlemmar har rösträtt. Medlemskap gäller per kalenderår. Enklast förnyar du ditt medlemskap online via https://member. swedishchurch.com Proxyblankett och stadgar finns att ladda ner från www.svenskakyrkan.se/london Proxy kan meddelas via e-post till register@swedishchurch.com Datum för årets kyrkstämma har flyttats fram en vecka för att vår nye kyrkoherde och verksamhetsledare ska beredas tillfälle att deltaga.

Du har väl betalat ditt medlemskap för 2017 ? https://member.swedishchurch.com eller skicka en check till Swedish Church in London Ltd

Dagordning 1. Stämman öppnas 2. Val av ordförande för mötet 3. Val av mötessekreterare 4. Protokolljustering 5. Godkännande av dagordning 6. Stämmans stadgeenliga utlysande 7. Verksamhetsberättelse 2016 8. Bokslut och ekonomisk rapport 2016 9. Revisionsberättelse 10. Förtydliganden/förändringar av våra regler 11. Val av nomineringskommitté 12. Val av revisorer 2016 13. Övriga frågor 14. Stämman avslutas Välkomna hälsar Madelaine Mason, Ordf, Lena Kjellgren, vice Ordf, Eric Muhl, KH, Mike Christopherson, Henrik Hansson, Per Jonsson, Rickard Jönsson, Linda Peanberg King och Henrik Smedberg.

73

TRAVELERS FLY THE SCANDINAVIAN WAY ALWAYS INCLUDED WITH SAS: 24 HR MONEY BACK GUARANTEE FLYSAS.CO.UK

74

Installationen “Falling Shawls” av Outi Pieski fyller hela entrén på Southbank Centre. Samekonstverk tillverkat med hjälp av tolv samiska kvinnor från olika nordiska länder. “Falling Shawls is about how very different our realities are from each other, even though we live in the same space and time”, säger Outi Pieski.

Hela 2017 har Southbank Centre i London nordiskt tema på alla sina olika festivaler och många programpunkter.

Några highlights: Adventures in Moominland - utställning om Mumin där man får följa med in i Mumins värld. Mycket populär. Boka biljett!

Food Market Special - Nordic Larder. Varje vecka nya gäster som serverar nordisk “street food” ,mm.

I butikerna säljs nordiska böcker och designprodukter, samt knäckebröd och andra godsaker.

#NordicMatters 75

SWEDISH CHAMBER OF COMMERCE FOR THE UK ENGAGE. NETWORK. DISCOVER. CONNECT.

Representing more than 400 companies spread over 55 industries, the Swedish Chamber of Commerce is the largest Swedish business community outside of Sweden, with a mission to inspire, promote and extend relations between individuals and companies in Sweden and the UK. As a not-for-profit organisation explicitly dedicated to our Members, we create opportunities and host events for and with our Members to encourage Anglo-Swedish business.

For more information about the Chamber, Membership and upcoming events, please visit www.scc.org.uk

Swedish Chamber of Commerce for the UK Sweden House 5 Upper Montagu Street London W1H 2AG Tel: 020 7224 8001 Fax: 020 7224 8884 E-mail: info@scc.org.uk Web: www.scc.org.uk

Storbritannien och EU

I Storbritanniens EU-folkomröstning den 23 juni 2016 röstade en majoritet av väljarna för att lämna EU. Har du frågor om hur det kan påverka dig som bor i landet hittar du aktuell information på ambassadens webbsida. Vi uppdaterar sidan löpande med ny information både på svenska och engelska.

Information regarding the EU referendum and how it may effect you - check our website.

Har du en direkt fråga angående Brexit, maila oss gärna på ambassaden.london@gov.se

swedenabroad.com/london Ansöka om svenskt pass Passa på att söka pass när du är på besök i Sverige. Normalt kan du få det färdiga passet eller id-kortet på en vecka. Passet kan också hämtas ut på ambassaden i London eller på konsulat i Storbritannien.

Ambassaden rekommenderar att du besöker polisens hemsida www.polisen.se för information om öppettider på olika passmyndigheter i Sverige samt information om vilka dokument som behövs. Avgiften för att söka pass i Sverige är 350 kronor.

Om du lämnade Sverige före 1 januari 1998 så kom ihåg att ta med besked från UK Visas and Immigration/Home Office där det framgår om brittiskt medborgarskap har beviljats.

Intyget kallas för – letter of nonacquisition of British citizenship.

Beviset måste uppvisas vare sig du ansöker i Sverige eller i Storbritannien. Detta gäller inte om du fick det brittiska medborgarskapet vid födseln.

Du behöver bara ansöka om Letter of Non-Aquisition of British Citizenship en gång.

Bevara intyget väl då du kan vara tvungen att visa upp det vid framtida ansökningar om pass. Se ambassadens hemsida för ytterligare information samt länkar till UK Visas and Immigration.

Ambassaden rekommenderar att ansökan sänds till UK Visas and Immigration med rekommenderad post. Tänk på att ansöka om intyget i god tid före planerad resa.

Boka tid Det är nödvändigt att boka tid för att ansöka om pass och ID-kort.

Du bokar själv via ambassadens hemsida, swedenabroad.com/ london, se under Service för svenska medborgare. Boka i mycket god tid, det är många som söker pass på ambassaden och tiderna blir snabbt fullbokade.

Har du bokat tid men inte har möjlighet att komma, vänligen avboka din tid så någon annan kan boka in sig.

Nödpass Ett nödpass utfärdas endast för en nära förestående enkelresa, eller i särskilda fall en tur och returresa till Storbritannien. Ta med bekräftelse på bokad resa när du ansöker om nödpass. Kontrollera att landet du reser till accepterar ett svenskt nödpass. Se ambassadens hemsida för mer information och kostnad för att söka nödpass.

På ambassadens hemsida finns ytterligare information om pass, samordningsnummer och ID-kort.

På ambassadens hemsida finns också nyheter, evenemangstips och information om medborgarskap, vigsel, körkort med mera.

Passavdelningens öppettider Mån 9.00-12.00 samt 14.00-15.00 Tis 9.00-12.00 Ons Stängt Tors 9.00-12.00 Fre 9.00-12.00 Periodvis håller ambassaden extra öppet, du hittar alltid aktuella öppettider på swedenabroad.com/ london Kontakt E-post: ambassaden.london-pass@gov.se Telefon: 020 7917 6410 (tisdagar och fredagar klockan 14.00-15.00) Följ ambassaden på twitter.com/ SwedenInUK och facebook.com/ EmbassyOfSwedenInLondon

levnadsintyg

Om du bor utanför Sverige och får ålderspension, sjukeller aktivitetsersättning, efterlevandepension eller arbetsskadelivränta etc får du eventuellt ett sk levnadsintyg som skall intygas av en myndighet.

Personal på Svenska kyrkan kan göra detta för utlandsbosatta svenskar. Glöm inte att ta med en giltig identitetshandling med foto och namnteckning.

77

Follow us on twitter @SvkyrkanLondon Facebook svenskakyrkanlondon

Kyrkobladet söker...

Gillar du att skriva, fota eller göra illustrationer? Kan du tänka dig att göra en ideell insats då och då för Svenska kyrkan i London? Kontakta Åsa Höjer på communications@swedishchurch.com eller 07500 865979

78

79

Vi deltar i World Fairtrade Challenge 11-13 maj. Kom och fika Fairtrade på kyrkan så deltar du i utmaningen!

gör skillnad välj fairtrade

Vi serverar alltid Fairtrade-märkt kaffe & te. Så långt det går använder vi även Fairtrade-märkt frukt, choklad, kokos & kakao.

Välkommen på en fair fika!

foto: fairtrade.se

80

Yellowpages

Svensk förening eller organisation? Företag som vänder sig till svenskar? Yellow Pages är en service till våra medlemmar och läsare av Kyrkobladet. Vill du finnas med på Yellow Pages maila dina uppgifter till Åsa på communications@swedishchurch.com Vi förbehåller oss rätten att redigera och ev korta texter.

SVENSKA MYNDIGHETER Svenska ambassaden 11 Montagu Place, London W1H 2AL 020 7917 6400 www.swedenabroad.com/london Svenska handelskammaren Sweden House, 5 Upper Montagu Street, London W1H 2AG 020 7224 8001 www.scc.org.uk Young professionals of the swedish chamber of commerce info@scc.org.uk BUSINESS SWEDEN Sweden House, 4th floor, 5 Upper Montagu Street, London W1H 2AG www.swedishtrade.com VisitSweden Sweden House, 5 Upper Montagu Street, London W1H 2AG 020 7108 6168 www.visitsweden.com Swedish School at Richmond University Richmond-upon-Thames, TW10 6JP 020 8332 8361, 020 8332 8363 gymnasiet@swedishschool.org.uk Svenska skolan 82 Lonsdale Road, London SW13 9JS 020 8741 1751 www.swedishschool.org.uk UNDERVISNING I SVENSKA/ learn swedish Svenska skolföreningen i Brighton För barn i alla åldrar www.swedischschoolinbrighton.co.uk

Globatris Ger lektioner i svenska/svensk konversation över Skype.

Barn och vuxna. www.globatris.se international school of london, surrey Från 3-18 år www.islsurrey.org Kensington Skolföreningen Svenska Southbank i Kensington, SSSK mariatamander@me.com

NORDISKA KYRKOr i london Norska Sjömanskyrkan St Olavs kirke, 1 St.Olav’s Square, Albion Street, Rotherhithe, London SE16 7JB 020 7740 3900 www.sjomannskirken.no/london Finska Sjömanskyrkan 33 Albion Street, London SE16 7HZ 020 7237 4668 www.finnishchurch.org.uk

Lilla Londons Svenska Skola lillalondonssvenskaskola@yahoo.co.uk

Danska kyrkan 4 St Katharine’s Precinct, London NW1 4HH 020 7935 7584 www.danskekirke.org

Margareta Sjöqvist Vuxna och barn. margareta.sjoqvist@hotmail.com

council of lutheran churches 020 7554 9753 www.lutheran.co.uk

Norra Londons svenska skola northlondonswedishschool@yahoo.co.uk

ekonomi, advokater advokat carl nisser Excello Law Ltd www.excellolaw.co.uk

smultronstället Svensk skola i Islington/Angel för barn från 1 år. www.smultronstallet.co.uk Sveaskolan - london För barn 3-12 år. sveaskolan@yahoo.com Svenska skolan i Barnes Både för barn och vuxna. www.swedishschool.org.uk svenska skolan i edinburgh www.scottishswedish.org Svenska skolan i Milton Keynes För barn från 3 år. svenskaskolanmk@yahoo.co.uk

advokat Nilla Ekström Parry +46 (0)31-743 33 42 www.advokatfirmanljung.se Dr Anna Bradshaw Svensktalande försvarsadvokat på Peters & Peters Solicitors LLP. Expert på ekobrott, utvisning och ekonomiska sanktioner. 020 7822 7751 abradshaw@petersandpeters.com förnybar energi Expertrådgivning. AC&T Ltd. G. Richardson Civ. Ing. 01752 795633

Svenska skolan Cambridge www.svenskaskolan.co.uk

svenska skolan i surrey www.svenskaskolanisurrey.co.uk

goodwille 020 7795 8100 www.goodwille.com

Svenska skolföreningen i Cobham svenskgruppen@gmail.com

swedex examinations All levels (A2, B1, B2) sales@swedishlanguagetraining.co.uk

handelsbanken 020 7578 8000 www.handelsbanken.co.uk

swedish classes for beginners Learn Swedish with an authentic Swede.

London. 07958 471083 www.e17swedish.com

McGuire Woods lawyers 020 7632 1600 london@mcguirewoods.com

Camilla Ballentyne Swedish Tuition. Undervisar vuxna och barn, alla nivåer. camilla_ballentyne@hotmail.com elecs training partnership Swedish Language and Culture training.

Undervisning även via Skype.

07979 802506 agneta.powdrill@virgin.net

Yvonne King Undervisar vuxna – individer och små grupper. Alla nivåer. Gloucester. yvonne@yvonneking.co.uk

nordea +352 43 77 77 www.nordeaprivatebanking.com

81

ogr stock denton llp 020 8349 0321 www.ogrstockdenton.com mackrell turner garrett Patrik Jacobsson, Trainee Solicitor 020 7240 0521 www.mackrell.com seb 020 7246 4307 privatebanking@seb.co.uk www.seb.co.uk

SveaBritt Nätverk för yrkesarbetande svenska kvinnor i Storbritannien. www.sveabritt.com svenska ingeniörs sällskapet www.swedishengineers.org.uk Frågor om medlemskap, ta kontakt med P O Emanuelsson 07919 190004 Svenska Mammor Helps mothers worldwide with information, advice, mothers’ groups, etc. www.svenskamammor.com

svenska bostadsfonden +46 8 667 10 50 www.svenskabostadsfonden.se

svenska mammor wimbledon sara.traube@gmail.com

SVENSKA FÖRENINGAR I uk

Swedish Society, Cardiff www.swedishsociety.co.uk

Anglo-Swedish Society www.angloswedishsociety.org.uk Bärsärkar och Vikingar Kontaktperson Alexander Malmaeus stallaren@b-v.org.uk cardiff scandinavian society www.swedishsociety.co.uk devon and somerset angloscandinavian society www.angloscan.org.uk EFS London Organisation inom Svenska kyrkan. www.efsilondon.com hampshire anglo-scandi society www.hass.org.uk harrogate/leeds barngrupp Träffas första lördagen i månaden i Harrogate/Leedsområdet.

Kontakta Emma på fleurdumal@gmail. com hertfordshire angloscandinavian society www.hertsscandinavian.co.uk northants anglo-scandinavian society kerstin.banham@outlook.com linc Liverpool International Nordic Community Träffar och gudstjänster varje vecka i Gustaf Adolfs kyrka, Liverpool. www.nordicliverpool.co.uk LondonSvenskar info@londonsvenskar.com www.londonsvenskar.com skandinaviska klubben i croydon Träffar 1-2 ggr/månad samt till midsommar, jul, mm. kerstin.juniper@gmail.com

82

The Scottish-Swedish Society sonochan@easynet.co.uk Svenskar i världen London: Anneli Pinchard anneli@f2s.com Durham: Anna Carlsson anna.carlsson@lycos.com SWEA En världsomspännande förening för svensktalande kvinnor utomlands.

SWEA London www.london.swea.org SWEA Irland www.sweairland.org Swedish Meetup Group We’re a group of London-based expat Swedes who reguarly meet up. http://www.meetup.com/ LondonSwedishLanguageMeetup uppsala university uk alumni chapter Peter Lindqvist 07879 603730 uubialumni@uadm.uu.se au-pair & nanny swedecare Specialist staff from Sweden. Au Pairs, Mother’s help & housekeepers. Care for the Elderly. Horse stable staff. www.swedecare.info swedish connection Svensk au pair och nannyförmedling i London. Personlig på plats service, Facebookgrupp, Au pairträffar i London 020 8638 0904 www.swedishconnection.co.uk swedish nannies We match families in London and the UK with Swedish nannies and au pairs.

Whether you are a family looking to hire or a nanny looking for a new job, we help.

01525 841294 www.swedishnannies.com the swedish nanny company 020 8133 0141 www.swedishnannycompany.co.uk

caféer/restauranger, mat, bar & catering akva Svensk bar 129 Fountainbridge, Edinburgh EH3 9QG www.bodabar.com Alma’s café 35 Park Parade, London NW10 4JE 020 8965 2316 aveqia Relationsbyggande gastronomiska möten.

2 St. Bride Street, London EC4A 4AD www.aveqia.co.uk aquavit london ltd St James’s Market, 1 Carlton Street London SW1Y 4QQ www.aquavitrestarants.com bageriet 24 Rose Street, London WC2E 9EA www.bageriet.co.uk byggabo Café & butik i Walthamstow.

8 Chingford Road, London E17 4PJ www.byggabo.com Bröderna Olssons Garlic & shots 14 Frith Street, London W1V 5TS www.garlicandshots.com cakes for all reasons Kanelbullar, lussekatter, prinsesstårtor och smörgåstårtor.

Lise-Lotte 020 7402 2927 cooper & wolf Skandinaviskt inspirerad mat 145 Chatsworth Rd, London E5 0LA www.cooperandwolf.co.uk curious yellow kafé Frukost, brunch, lunch. Skandinaviskt.

77 Pitfield Street, London N1 6BT the duke of york 45 Harrowby Street, W1H 5HT www.dukeofyorklondon.co.uk drinksfusion Leading drink design company, providing service with style and a personal touch www.drinksfusion.com Fabrique Stenugnsbageri & caféer i London Arch 385, Geffrye St, London E2 8HZ 8 Earlham St, London WC2H 9RY 212 Portobello Road, London W11 1LA www.fabrique.co.uk Fika – Swedish Bar & Grill 161a Brick Lane, London E1 6SB www.fikalondon.com fikabröd Kanelbullar och andra svenska bakverk www.facebook.com/fikabrod

fine and scandi Scandi catering in Sussex www.fineandscandi.co.uk

Stockholm restaurant & Deli 109 Sheen Lane, London SW14 8AE www.stockholmdeli.co.uk

fotograf kristina sälgvik 07513 038174 www.kristinasalgvik.com

hej coffee Svenskt kaffe i London www.hejcoffee.co.uk

the harcourt Cocktailbar & restaurang snett emot Svenska kyrkan i London www.theharcourt.com

fotograf rikard österlund www.rikard.co.uk

hemma - Café och bar 73 Holyrood Rd, Edinburgh EH8 8AU www.bodabar.com joseph pearce Bar och restaurang med svensk touch 23 Elm Row, Edinburgh EH7 4AA www.bodabar.com kosmopol - Bar 138 Fulham Rd, London SW10 9PY 020 7373 6368 kupp Food, drink, coffee, store Unit 53, 5 Merchant Square, Paddington, London W2 1AS www.kupp.co lisa’s kitchen & bar Svensk restaurang 305 Portobello Road, W10 5TD www.lisasportobello.com nordic affär - Svensk mataffär 19 Haddington Pl, Edinburgh EH7 4AF www.nordicaffar.com Nordic Bakery info@nordicbakery.com Nordic Bar 25 Newman Street, London W1T 1PN www.nordicbar.com Ocado Swedish Shop 0845 399 1122 ww.ocado.com peter’s yard Svenska caféer, Edinburgh www.petersyard.com

Princess Tilly’s Tea Parties

Agneta Sjöberg, baker. Homemade cakes with a Swedish twist. www.princesstillysteaparties.co.uk rök smokehouse and bar 149 Upper Street, London N1 1RA 26 Curtain Road, London EC2A 3NY www.roklondon.co.uk

the storck’s kitchen Catering for all occasions. www.storckskitchen.com SugarSin - svenskt godis 1 Russell Street, London WC2B 5JD www.sugarsin.co.uk svea café & restaurang En smak av Sverige i hjärtat av Cheltenham.

24 Rodney Road, GL50 1JJ www.sveacafe.co.uk sweetish Svenskt godis online. www.sweetish.co.uk söderberg Svenska bagerier i Edinburgh www.soderberg.uk TotallySwedish 32 Crawford Street, London W1H 1LS 66 Barnes High Street, London SW13 9LD www.totallyswedish.com åive Importör av naturligt mineralvatten från norr om Polcirkeln. www.aive.se kultur, pr & events carlstromphotography Bröllopsfotograf Joakim Carlström 07599 840246 www.carlstromphotography.com cecelina photography www.cecelinaphotography.com closeup pr Press, PR och marknadsföring för svenska livsmedelsföretag. www.closeup-pr.com closeup productions Media- och produktionsbolag www.closeup-productions.com

Scandinavian Kitchen 61 Great Titchfield Street, London W1W 7PP www.scandinaviankitchen.co.uk

emelie hill dittmer Freelance journalist 07912 948774 www.emeliehill.com

smaka Healthy food with a Scandinavian twist 77 Alie Street, London E1 8NH www.smaka.co.uk

Elisabet baldwin connects 07973 798015 www.ebconnects.co.uk

sofi’s bar - Svensk bar 65 Henderson St, Edinburgh EH6 6ED www.bodabar.com

fotograf annelie Bröllopsfotograf www.fotografannelie.com

fotograf sara lejon www.saralejon.com kax photos Fotograf Kajsa Kax www.kaxphotos.com lisa Brunzell, Fotograf 07521 097695 www.lisabrunzell.se little swedehearts photography Sagoberättande familjefotografering. www.littleswedehearts.co.uk londonsterling Staffing agency. Jobb inom event www.londonsterling.com londonsvenskar guider, tips, jobb, events, boende. www.londonswedes.com love singing Sånglektioner med Kristina Mansbridge, MA PG Dip, London www.love-singing.co.uk off to work Rekrytering, event och catering. www.offtowork.co.uk photographer johanna nyholm Modefotograf www.johannanyholm.com scandiway Your guide to Scandinavian dining places, interior boutiques, events and more www.scandiway.co.uk sophie boutar photography Beautiful & timeless portraits.

07894 147831 www.sophieboutarphotography.com swedly Swedish events and networking 07825 382921 www.swedlyevents.com boende, inredning & flytt ac relocation Jobbar över hela London; hjälper företag och privatpersoner att hitta bostad att hyra, köpa eller investera i.

07748 408630, 07786 098881 www.acrelocation.com ags Removal. Relocation.

01895 201590 www.ags360.com

83

A.K.A. Relocations Ltd. Vi erbjuder en skräddarsydd service för privatpersoner och företag som vill köpa eller hyra bostad i London med omnejd.

020 77510666 www.akarelocations.com anna ostman designs With experience in Compact Living and Decluttering. 07729 933015 www.annaostmandesigns.com billy svensson adi Svensk körskolelärare www.london-adi.co.uk blåbär - nordic living Lifestyle store & café in Putney. www.blabar.london Nicholas Bryce-Smith Bryce-Smith & Partners Försäkringsmäklare. London.

020 7976 6060 www.brycesmith.co.uk bygg Arkitektur & inredning, design www.bygg.co.uk city moving & storage 020 8582 0420 www.citymoving.co.uk clas ohlson Flera platser i UK. www.clasohlson.com/uk dröm Bastu, sauna, spa www.dromuk.com handyscandi Scandinavian tradesmen in London with a Scan-do-attitude. 020 3750 3399 www.thehandyscandi.com Nordic style Classic Swedish Interiors with showroom in Chelsea, Wimbledon Village and Barnes www.nordicstyle.com Nordström Associates Arkitekt 07957 392401 nordstromsassociates@gmail.com Redab Properties PLC 020 7730 0213 www.redabproperties.com Skåne Täck & Bygg 07931 702717 mertonsand@hotmail.com Sola Kitchens 020 3004 0898 www.solakitchens.com The Swedish Chair 020 8657 8560 www.theswedishchair.com

84

swedish kitchen company Beautiful contemporary and traditional kitchens for all tastes and budgets.

07768 318280 www.swedishkichencompany.com swedish man & van 020 7060 4521 www.swedishmanandvan.com TRÄDGÅRDS DESIGN & BYGG Från Modern Contemporary till Stylish Classics & Scandi Chic City Patios, Takterasser eller omfattande Estate trädgårdar, vi mästrar det mesta.

07872 117033 www.greenlinesdesign.co.uk kläder & design amanda svart Kläddesign och accessoarer www.amandasvart.co.uk a swedish home Webshop selling Swedish trasmattor and gifts www.aswedishhome.co.uk bra bohag Skandinaviska möbler.

150 Easter Road, Edinburgh EH7 5RL funky rascal Kläder för alla väder, barn & vuxna.

Cupar, Fife, Skottland samt webbutik. www.funkyrascal.co.uk gudrun sjödén Klädbutik i Covent Garden.

65 Monmouth St, London WC2H 9DG www.gudrunsjoden.com hästens 66-68 Margaret Street London W1W 8SR www.hastens.com i love design www.ilovedesign.net lilla fröken randig Mysiga och lekvänliga barnkläder, www.lillafrokenrandig.se lindex Westfield Stratford City mall Westfield Shephard’s Bush www.lindex.com

origin sweden Swedish design from the finest independent/emerging designers. www.origin-sweden.com our regacy Svenska herrkläder i Soho, London. www.ourlegacy.se polarn o. pyret www.polarnopyret.co.uk spektakulär Stylish, Contemporary & Destinctive Scandinavian Design 11 Colinton Road, Edinburgh EH10 5DP www.blog.spektakular.co.uk the miniyears Ekologiska baby/toddler produkter sydda för hand i London. www.theminiyears.com VIVEKA ALVESTRAND JEWELLERY I design and make contemporary jewellery to order. Made in London, inspired by Sweden. www.vivekaalvestrand.com turism ac student travel ltd.

Språkresor för grupper www.acstudenttravel.com annika hall guides Cultural tours in the United Kingdom.

07775 597 868 www.annikahallguides.com den svenska guiden i london Svenskguidade promenader. www.svenskaguiden.wix.com/london Keslake Towers Bed & Breakfast Swedish / English: double and twin rooms Queens Park, Kensal Rise, London 020 8960 0535 www.keslaketowers.co.uk loch kinord hotel Hotell och stugor nära Ballater, Skottland Svensk ägare www.lochkinord.com londonguide Ulrika Johnson Officiell London Blue Badge Guide 07943 082509 ulrikajohnsonguide@gmail.com

lotta from stockholm Träskor och annat www.lottafromstockholm.co.uk

the pinegrove b&b Svenskägt. Bournemouth BH1 3TE 01202 555522 www.thepinegrovebnb.co.uk

louvea Färgstarka kläder för barn. Unisex, i egen design. http://louvea.co.uk/

slochd mhor lodge Carrbridge, Inverness-shire Skottland. 01479 841666 www.slochd.co.uk

oh so swedish arts & crafts Strandgalleri och butik med svenskt hantverk och konst i Brighton. www.ohsoswedish.com

stockholmbeehpa.org Tourism, trade & career www.stockholmbeehpa.com

Svenska terapeuter /läkare/tandläkare 77 harley dental practice 020 7486 0237 www.77harleydentalpractice.co.uk agneta lindberg, mbacp (accred.)

Psychodynamisk Samtalsterapeut agneta@agnetalindberg.co.uk Marylebone Village, W1, 07957 233 134 www.agnetalindberg.co.uk Anelca Clinic 84 Harley St, London W1G 7HW 020 7079 4242 www.anelca.com Anglo European Clinic – Lars Davidsson Consultant Psychiatrist, Suite 4, 7 Harley Street, London W1G 9QY 07969 181 936 www.angloeuropeanclinic.co.uk c. thompson Leg Sjukgymnast. Mediyoga instruktör.

01202 555522 goc.thompson@gmail.com www.mediyoga.com cbt innovation michaela thomas Svensktalande leg. psykolog & KBT-teapeut 175 Gray’s Inn Road, London WC1X 8UE www.cbtinnovation.co.uk Tandläkare Gunilla Assmundson 38 Devonshire Street, London W1G 6QB 020 7637 1339 www.assmundson.com dr anna norberg Tandläkare med mottagning i London. drannanorberg@icloud.com Dr Louise Rickard Executive, business, career and life coach, 07964 239211 www.lonepinecoaching.com harriet calvert - psychoanalytiker/barnterapeut Svensk-och finsktalande Mottagning i Iver, Bucks. SL0 0AY Och i London W1G 0JQ harrietcalvert@aol.com

monica mason Counselling/Psychotherapy in Swedish and English. www.westlondontherapy.net

LUMi POWER YOGA Yogaklasser, events och utbildning 121 King Street, London W6 9JG www.lumipoweryoga.com

nhs dentist 385 North End Road, Fulham London SW6 1NW www.nhsdentist.com

maria franzen fitness 07887 567721 www.mariafranzenfitness.vpweb.co.uk

notley dental care Svenska tandläkare i Surrey Godalming, Surrey GU7 1QU www.notleydentalcare.co.uk rosenmethod bodywork Carina Stigson Rosenmethod practitioner 07474 839 742 www.rosenmetodensigson.se rosenmetoden Ingrid-Maria Nordgren, 07983 437202. www.rosenmetoden.co.uk

karin nykvist Qualified Physiotherapist & Pilates Instructor. Sport Massage Therapist.

96c South Hill Park, London NW3 2SN www.suzanneferreiraphysio.com ROYAL SWEDISH GOLFING SOCIETY Golfförening för svenskar i UK www.rsgsgolf.com swedishfit 020 3445 0589 www.swedishfit.com

SOFIA DAHLGREN

andra mötesplatser kaffetåren i newcastle Träffas första onsdagen varje månad. För mer information kontakta Gitta Faulkner på g_faulkner@sky.com

Susanne Levin Psychoanalytic Psychotherapist 59 St John Street, London EC1M 4AN 07772 679381 www.psychotherapyec1.co.uk

nordiska vänner Nordiska Vänner är en grupp som träffas varannan månad. Vi hälsar alla välkomna och vi träffas ofta i Milton Keynes, Norra Bedfordshire, Buckinghamshire och södra Northamptonshire osv.

Kontakt kerstinhewitt@talktalk.net

BA (Hons) MFA Dip CNM mBANT mCNHC Nutritional Therapist www.blossomandhealnutrition.com 07912 138869

Swedish Dental Implant Centre 2 Harley St, Cavedish Square, London W1G 9PA 020 7580 9286 www.sdic.se tandläkare Eva Vassilaros 020 7701 7878 www.se1-dentist.co.uk weybridge dental care Tandläkare Bita Bouromand-Fox www.weybridgedentalcare.co.uk Woman to Woman Psychotherapy for women by women 85 Wimpole St, London W1G 9RJ 0844 247 2115 www.somnestherapy.co.uk hälsa, friskvård, hårvård backlundpilates 020 7386 7040 www.backlundpilates.com

kina malmberg-lovatt Psychotherapist & Counsellor (UKCP Reg) English & Swedish Oxford. 07714 951329 www.psychotherapyoxford.co.uk

friskis & svettis www.friskissvettis.co.uk

monika cavicchioli, mbacp (senior accred.)

Samtalsterapi/Psychological counselling. 020 8743 9265 monikacavicchioli@hotmail.com

FRISÖR REBECCA WALLIN Studio Mag 5 Artillery Passage, London E1 7LJ 07453 989251 www.rebeccawallin.co.uk

facebook www.facebook.com/...

28 + Svenska kyrkan i London Anglo-Swedish Society Cambridge University Scandinavian ...

Scandinavians in London Dorset Scandinavian Group The Edinburgh Swedish Society Edinburgh University Scandinavian ...

Friskis & Svettis London LondonSvenskar Newcastle Swedes Scottish Swedish Society Skandinaver i Shropshire Svensk i Belfast Svensk kör - Exeter Svenska au pairer i England Svenska familjer i Norfolk Svenska föräldrar in the North East and C Svenska kyrkan i utlandets vänner Svenska mammor i Bristol Svenska Mammor Muswell Hill Svenskar Cardiff Svenskar i Birmingham Svenskar i Bristol Svenskar i Brighton Svenskar i Dublin Svenskar i Exeter/Devon Svenskar i London Svenskar i Manchester Svenskar i Plymouth Svenskar i Skottland.... och många fler...

85

Skåne Täck & Bygg i samarbete med ArtyCraftsman erbjuder

Renovering av hem, kök & badrum Våtrumssystem enligt svensk standard Snickeri, måleri, tapetsering & vävning Dekorationsmåleri & Trompe L’Oeil

The Swedish Chair

Kaj: mobil 07931 702717 mertonsand@hotmail.com Robert: mobil 07906 945883

Har Ni planer på att BYGGA OM - BYGGA NYTT - BYGGA TILL? Anlita då en svensk arkitekt med mångårig erfarenhet av privat, kommersiell och offentlig byggnation i England för ideer, ritningar, byggnadslov mm.

Barn conversions, Listed buildings

Nordström Associates The Studio 32 Oswald Road ST ALBANS AL1 3AQ M: 07957 392401 E: nordstromassociates@gmail.com

ANGLO EUROPEAN CLINIC

Lars Davidsson MRCPsych, FRSM, MEWI

Consultant Psychiatrist

Consultations in English, Swedish and German Suite 4, 7 Harley Street, London W1G 9QY Tel 00 44 (0)7969 181936 info@angloeuropeanclinic.co.uk www.angloeuropeanclinic.co.uk

Anelca Clinic Aesthetic and Reconstructive Plastic surgery Also non-surgically invasive treatments Swedish & English speaking Plastic Surgeons all on the Specialist Register with the GMC 84 Harley Street, london W1G 7HW Tel 020 7079 4242 Fax 020 7079 4241 email: info@anelca.com www.anelca.com

86

• Gustavianska handmålade möbler • Antika möbler • Ommålning av gamla möbler • Svenska handmålade kök • Inredningsservice För broschyr: tel/fax 020 8657 8560 Email: info@theswedishchair.com Hemsida: www.theswedishchair.com

Vill du synas här?

Annonsera i Kyrkobladet största tidskriften för svenskar i UK

4 nr/år Upplaga 12,000 Digitalt issuu.com/svenskakyrkanlondon Kontakta oss 07500 865979 alt communications@swedishchurch.com

illustration · handlettering · design +44 7393 351597 mail@ameliepersson.com www.ameliepersson.com

Portraits, features and events www.kaxphotos.com

87

krönikan Den förlorade fågelungen har hittat tillbaka till familjeträdet Jag minns alla rummen, de orientaliska mattorna. Oljemålningarna av kvinnorna, de sprängfyllda hyllorna, den nötta träparketten, hörnet där orgeln stod.

Husets fasad har fått en ny nyans av gult.

som handlar om oss, om hur andra världskriget var grundorsaken till splittringen. Det tog år att söka mod, år att berätta. Orden, de som tog mig år att skriva, spelas upp likt en enformig slagdänga i mitt bakhuvud där jag står med champagneglaset i handen.

Tid har gått, år har förflutit. Snart trettio.

Några av oss finns kvar, och jag är tillbaka.

En dörr öppnas. Jag träder in, fram, ensam. Sätter ned handväskan. Där står de, kvinnorna, de som trots allt tillhör mig, fortfarande. Ögonen är glansiga. I dem finns all vår sårbarhet och skörhet.

Vi skålar i champagne. Att vi är återförenade. Där och då spelar de förlorade åren inte längre någon roll.

Inte heller språkförbristningarna. Tyska, polska, svenska, engelska. Omvartannat.

Ingenting är fel. Värmen översköljer tystnaden som då och då uppstår.

Ja, jag är tillbaka. Den förlorade fågelungen har hittat tillbaka till familjeträdet.

Det är vi som överlevde, de överlevandes överlevande. Spillrorna.

Resan tillbaka till rosornas stad är kulmen på år av sökande efter tillhörigheten som fragmenterades under den långa transportsträckan.

Vi blir lite helare, där vi står i rummet inuti tiden. Dessa år som var tvungna att passera är över och nu i detta nya rum som uppstått möts vi igen och vi ska leva vidare.

Jag reste hit för att söka svar, för att se om det ändå finns en känsla av samhörighet kvar. Det krävdes styrka att våga resa tillbaka, att åter öppna fotoalbumet.

Att stanna upp för en eftertanke, fråga mig själv där jag står i badrummet och möter min spegelbild, om detta barn är densamma jag?

Jag är inget barn längre.

Farmor och hennes bror, som är dessa kvinnors far, har lämnat oss; de som knyter oss samman ler i himlen just denna dag där vi står på en gata i den lilla tyska staden som kallas rosornas hem; Rosenheim. Där den vidunderliga utsikten över bergen i Tysklands alpina horn som jag minns så väl omfamnar oss.

En bok ligger någonstans på ett förlag och väntar på att bli bedömd. Historien 88

Jo, en del av mig finns fortfarande där i det brokiga familjeträdet. Grenar som bryts och andra består och växer trots gödning och varierande väderlek. Och jag upptäcker att det fortfarande finns starka band.

Svaret på frågan är därför ja.

Vi tillhör fortfarande varandra och i dessa kvinnors rörelser och handlingar ser jag mig själv och den farmor jag älskade så

innerligen. I rosornas stad står nu ett nytt fotografi i ett fönster, det sista som jag tog på henne, farmor, som är dessa kvinnors faster.

På farmors brors grav finns nu fyra hjärtformade stenar från en strand i Englands sydöstra hörn.

Och jag håller dessa båda syskon i mina kupade händer när jag reser därifrån, för att förstå att jag kommer att återvända.

Resan blir en bekräftelse på förlorad kärlek och saknad och en tillhörighet som berör mig på djupet.

Dessa rader är de sista jag skriver som krönikör för Kyrkobladet.

Vad som kommer hända med boken, med mitt fortsatta skrivande, vet jag inte med säkerhet. Bara att jag vill fortsätta att berätta, och fortsätta sökandet, även om jag i denna stund känner mig trött efter en lång tid på resande fot.

Med tacksamhet sätter jag nu punkt här i detta forum som blivit ett slags hem för mina inre upplevelser och min verklighet; ett slags erkännande i sig. Ödmjuk är jag för att ni har följt med mig på färden, dessa fyra år som nu har passerat.

text: emelie hill dittmer foto: rikard österlund

89

Svenska kyrkan i London 6 Harcourt Street, London W1H 4AG london@svenskakyrkan.se 020 7723 5681

website www.svenskakyrkan.se/london twitter @SvKyrkanLondon facebook facebook.com/svenskakyrkanlondon instagram @svenskakyrkanlondon kyrkobladet www.issuu.com/svenskakyrkanlondon

Bli medlem, donera, köp biljetter på: https://member.swedishchurch.com

Eric

Kristina

Simon

Ulrika

Toril

Åsa

Helen

Chris

Maria

Lotta

Sarah

Therese

Sofia

Kyrkoherde Eric Muhl

rector@swedishchurch.com ........................ 020 7723 5681

Komminister Kristina Andréasson

chaplain@swedishchurch.com .................... 07887 751452

Diakon Maria Halldén deaconmaria@swedishchurch.com ........... 07860 547271 Diakon Helen Calner deaconhelen@swedishchurch.com ............ 07920 061752 Organist Toril Briese

organist@swedishchurch.com .................. 07500 865981

Ekonom Ulrika Harrison

finance@swedishchurch.com .................... 020 7616 0263

Kommunikatör Åsa Höjer

communications@swedishchurch.com .... 07500 865979

Administratör Sarah Skansing

office@swedishchurch.com ........................ 020 7616 0260

Fundraiser Therese Whitcomb-Eriksson fundraiser@swedishchurch.com ............... 07879 664615 Husmor Simon Danielsson

housekeeper@swedishchurch.com ........... 020 7616 0279

Fastighetsskötare Chris Weightman

chris.weightman@swedishchurch.com ... 07500 865980

Volontär Sofia Olsson

sofia@swedishchurch.com .......................... 07500 865957

Volontär Lotta Ljungstedt

lotta@swedishchurch.com ...........................07500 865954

Kyrkorådets ordförande

madelaine.mason@svenskakyrkan.se

Nödtelefon (utanför kontorstid)

................................................................................. 07584 054143

kyrkorådet/trustees

Eric Muhl (kyrkoherde), Mike Christopherson, Henrik Hansson, Per Jonsson, Rikard Jönsson, Lena Kjellgren (vice ordf), Madelaine Mason (ordf), Linda Peanberg King och Henrik Smedberg (adjungerad).

kyrkvärdar

Irene Cooper, Kerstin Garplid, Anna Granström-Livesey, Anna-Klara Hahn, Henrik Hansson, Annika Hughes, Per A Jonsson, Madelaine Mason, Eivor Martinus, Marja Partanen och Henrik Smedberg.

cafévärdar

Monika Cavicchioli, Irene Hawke, Lotta Höggren-Johnson, Eva McKechnie, Anita Neuman, Marita Pettifor, Karin PickfordGordon, Ulla Rosén, Kerstin Ullström Harris, Marita Vallentin. Ersättare: Ing-Marie Ando, Elisabet Baldwin, Agneta Berglund, Birgitta Conlan, Marie Gelibter, Kikkan MacLennan, Anna Maria Norberg Harrison.

90

nästa nummer tema: förändring

91