Limhamns

ENOMBRO GENOMBR OTTET KYRKMAGASIN @limhamnskyrka

Äldre AV CHARLOTTA ORTIZ

NÅGOT AV DET bästa och vackraste jag visste som

EN ANNAN ASPEKT av att bli äldre är att ökad ålder

nya möjligheter och vägar framåt

EN ANNAN TYP av frihet som kan komma med

barn var ordet gammal. Jag hade uppfattat att gammal innebar att man var någons mor- eller farförälder. Eftersom det inte fanns någon människa på denna jord som kunde mäta sig med min högt skattade mormor eller farmor kunde jag snabbt konstatera att gammal var något väldigt bra.

MÖTET MED NORMER i samhället har sedan dess

gjort att begreppet delvis fått en annan innebörd. Trots detta kommer jag alltid att förknippa gammal med alla de fina stunder jag har delat med min mormor och farmor. Idag tänker jag att den trygghet och omsorg jag mötte hos dem hade sin grund i den erfarenhet och vishet de förvärvat genom livet. För visst är det så att klokhet ofta kommer med åldern och att man måste ha gjort en del felsteg i livet för att komma dit. I mitt eget liv har det varit precis så. Det är misstagen som har fått mig att mogna och utvecklas.

Många gånger är det först när något har blivit fel som jag verkligen har reflekterat på djupet.

Trösterik är tanken att det kommer klokskap och vishet ur våra misstag.

också genererar ökad frihet. En självklar frihet uppstår för många den dag man lämnar arbetslivet bakom sig. Plötsligt infinner sig helt nya möjligheter och vägar framåt. Hur vi väljer att ta oss an denna tid i livet kan skilja mycket mellan olika individer och påverkas såklart av en rad olika faktorer såsom hälsa och personlighet. Har man varit en del i en arbetsgemenskap kanske man söker sig till nya gemenskaper på andra arenor. För en del blir då ett ideellt engagemang eller deltagande i någon gruppverksamhet en oumbärlig del av vardagen. åldern är att inte längre bry sig om hur man uppfattas av andra. Det vill säga friheten i att kunna vara sig själv och att inte vara styrd av andra människors åsikter. Eller, vad vet jag egentligen?

Med mina snart 43 år har jag en bit kvar tills jag kan titulera mig som klok och vis. Men en sak vet jag, om ett litet barn en dag ser på mig med samma blick som jag såg på mina äldre släktingar kommer jag att känna mig rikt välsignad.

Frihetens begränsningar och möjligheter AV JONAS PERSSON PENSIONÄR I FRIHET

Så kom dagen då jag inte längre var bunden av arbetet. En dag jag både sett fram emot och fasat lite för. Hur ska det bli? Vad gör jag nu?

Vem är jag när jag inte har mitt arbete att falla tillbaka på? För många människor är jag mitt arbete, min tjänst – men är jag det för mig själv?

att vara fri till något Den sista frågan är central. Om jag har min identitet starkt kopplad till min tjänst, mitt yrke – då är det svårt att lämna den. Men om jag istället har min identitet i mig själv, i min person, i mitt sätt att se på världen, då är det lättare. Jag är fortsatt den jag alltid varit, jag tänker på samma sätt, jag är förstås lite äldre, kanske lite klokare, men betydligt friare. Jag vill säga att den största skillnaden ligger i friheten. Men det är inte riktigt den frihet jag hade tänkt mig. Jag föreställde mig att pensioneringen skulle i första hand innebära en befrielse f r å n – det vill säga från arbete, bundna tider, scheman, andras krav, andras förväntningar och liknande, men det visade sig att det jag nu känner är en frihet t i l l. En frihet att göra det som jag helst av allt vill göra, ta en tur på cykeln när det är fint väder, spana efter fåglar när som helst i veckan, plocka fram ritblocket en tisdag förmiddag, gå på dagbio och mycket mer.

Det som jag trodde mest bara var en befrielse visade sig vara en möjlighet. Att vara fri till något är mycket mer konstruktivt och lustfyllt än att vara fri från något – som ju mest blir en flykt.

En annan sak som har med frihetskänslan att göra är att jag faktiskt vagt känner igen den. Det är på ett sätt samma känsla av frihet jag hade när jag slutade gymnasiet. Allt är möjligt, hela världen ligger för mina fötter. Men den stora skillnaden är att då, 1978, var friheten förknippad med stark ångest. Valen som låg framför mig var så avgörande, så betydelsefulla – nu skulle mitt framtida liv börja och det var avhängigt de val jag gjorde. Jag hade då ingen aning om vad jag ville, så jag valde det som jag tyckte var enklast just då. Det blev till slut ganska bra och jag kan se tillbaka på de val jag gjort som relativt kloka, men framförallt som förutsättningar för att jag nu är den jag är och just här.

De val som min nu nyvunna frihet för med sig är mycket mindre ångestladdade. De är inte lika livsavgörande o c h de är inte lika många. Jag tycker att hela världen ligger för mina fötter även denna gång, allt är möjligt på samma sätt – men jag är inte intresserad av alla möjligheter längre.

Mina val begränsas av vem jag blivit och då blir det enklare att välja. Begränsningen har blivit en frihet!

Så, vem är jag då nu? Jo, densamme som förut med spännande val framför mig, val som inte är ångestfyllda utan lustfyllda. Kanske ses vi på cykel någon gång, på spaning efter en fågel eller med ritblocket i handen, eller i kyrkbänken… Vem vet?

På samma plats i livet CHARLOTTA ORTIZ

ATT UMGÅS MED andra och att vara en del i ett sammanhang som är präglat av samhörighet och relation ökar välbefinnandet för de allra flesta.

Tillhörighet och gemenskap är två faktorer som spelar roll när det kommer till att skapa mening i livet. Stickkaféet i Limhamns kyrka är exempel på just ett sådant sammanhang. Dit kommer man för att handarbeta och för att prata om allt möjligt. När jag tittar in en måndag eftermiddag på stickkaféet berättar några av deltagarna att i gruppen hjälper de varandra med allt ifrån stickning till problem som uppstår i vardagen. Det betonas att det bland deltagarna finns en gemenskap som bygger på att man i stor utsträckning befinner sig på samma plats i livet.

ATT DET ÄR fint att prata med människor som är i samma fas som en själv och att de som är med i gruppen har mer gemensamt med varandra än vad de har med exempelvis ungdomar. Även att det är viktigt med ett sammanhang där man kan prata om hur man mår. Sedan handlar det förstås också om en hel del värdsliga saker såsom stickmönster.

SJÄLV BLIR JAG inspirerad av den uppsluppna stämningen och alla kreativa alster. Jag hinner knappt avsluta min tanke om att faktiskt komma tillbaka redan nästa vecka förrän jag bjuds in av deltagarna.

känslan av meningsfullhet EN ANNAN ASPEKT som lyftes i samtalet är att de flesta saker som stickas och virkas i gruppen går till välgörande ändamål. Det verkar till exempel vara en hel del lådor med varma kläder såsom mössor, tröjor och vantar som går till behövande i Ukraina. När vi hjälper andra och bidrar till våra medmänniskors välbefinnande ökar även känslan av meningsfullhet hos oss själva. Vetskapen om att det vi har skapat och lagt vår tid på har gjort en annan människas liv lite bättre leder även till

lycka för vår egen del. Det är lätt att bli uppgiven av allt som händer runt om i världen, både på nära håll och långt borta. Jag tror att många bär på en känsla av maktlöshet inför det som vi varje dag påminns om när vi tar del av nyheter inom olika medier. Betydelsefullt då att få göra något konkret som att bidra i en insamling eller sticka varma kläder till barn i krigsdrabbade områden.

Välgörenhet hjälper alltså inte bara människor i behov utan bidrar också till givarens välbefinnande.

att lyssna på sig själv I FÖRRA NUMRET av Genombrottet citerade jag Astrid Lindgren som menade att vi människor har alla åldrar inom oss. Alltså alla åldrar som vi har upplevt. Då jag var nyfiken på hur deltagarna i stickkaféet såg på saken passade jag på att fråga hur de relaterar till den tanken. Det verkade som att många faktiskt håller med om detta och eftersom jag befann mig i en verksamhet där det stickas och virkas en hel del kläder var jag tvungen att följa upp med ytterligare en fråga.

Om man kan plocka fram de olika åldrar man har passerat i livet, kan man då också klä sig som man gjorde när man befann sig i dessa åldrar?

känslan av maktlöshet

känslan av tillhörighet FÖRST KOM DET lite tveksamma svar men sedan hördes en tydlig röst som menade att det kan man absolut. Att det är viktigt att inte behöva känna sig begränsad och att man behöver lyssna på sig själv och utgå från sin egen kropp. Inte bry sig om vad andra tycker och tänker. En annan deltagare bryter in och berättar att hon fortfarande bär kläder som hon bar för 25 år sedan.

JAG BLIR GLAD över att höra detta och tänker att den där garderobsrensningen nog får vänta, i alla fall 25 år till. Det känns också fint att det som sägs bekräftar min tanke om att man med åldern bryr sig mindre och mindre om hur man uppfattas av andra. Men helt fri från detta blir man kanske aldrig. Trots allt är det vissa saker som skapar tillhörighet i en gemenskap. Frågan är hur mycket man kan avvika från normen i en grupp utan att det påverkar känslan av tillhörighet. Men en sak är säker, till Limhamns kyrkas stickkafé är alla välkomna och det man möts av är en fin stämning och god fika!

KONSERT — FLÖJTTRIO AV HAYDN

KONSERT MED KAMMARORKESTER ÖRESUND

Limhamns kyrka 9 februari kl 15

Limhamns kyrka 30 mars kl 15

Musik av Joseph Haydn, en av 1700-talets mest betydelsefulla tonsättare med Margareta Haksten — flöjt, Maria Wallin och Thomas Wallin — piano och Moa Karlsson — cello

Haydn — Cellokonsert i C-dur, J Suk — Serenad för stråkar ochMoritz Moszkowski — Preludium och fuga. Lennart Fredriksson — dirigent, Juliane von Hahn — solist cello

SAVE THE DATE! drop-in-vigsel 6/6 2025

Äldre...

När blir man äldre ?

Ett barn som går är äldre än ett barn som kryper Ett barn som går i skolan är äldre än ett barn som precis lärt sig gå Ett barn som tar studenten är äldre än ett barn som precis börjat skolan Och så vidare Men när man är vuxen, när går man ifrån att vara ung vuxen till vuxen till att vara äldre?

Jag tror att äldre, det är man när livet har börjat sätta spår i ens kropp När ditt liv har gett dig rynkor, fåror i ansiktet, När ditt liv har gett dig stela höfter, lite onda knän, lite väl många gråa hår När det syns att du har levt en längre tid Äldre är man när livet märks i kroppen, när livet satt sina spår på gott och på ont Men det är ju fint också, livet har satt sina spår, det syns att du har levt, Det känns att du har levt Det märks att du har levt Du har livserfarenhet Du har klokskap Du vågar lita mer på din intuition, någonstans vet du nu att din intuition tillsammans med din livserfarenhet är bra, är trygg, är säker Äldre är att vara tryggare, lugnare, mer säker, mer förnöjsam i allt vad livet kastar emot dig Äldre är något fint

Äldre är något att ta tillvara, att uppskatta, att tänka på

Eller bara glädjas med mig om något fint, roligt och fantastiskt jag just då upplevde

Som fina små minnen som sitter i din kropp och själ

Jag tänker att det fina med att bli äldre , det är att man blir bättre på att lyssna

Något du kan ge vidare av till någon

Och jag tror man också blir lite mer mindfull

Äldre är när man kanske inte bara ger en kram

Det där moderna begreppet vi läser och prata så mycket om idag

Man ger en kram som skänker mycket mer, för kramen innehåller nu trygghet och kärlek och livserfarenhet Vetskapen att livet går upp och ner, Livet har faser, tuffare faser, men också fantastiskt fina underbara faser Tänk om vi alla kunde få ta del av den visheten lite oftare under vårt vuxenliv Så lev livet, bli lite klokare, lev livet och få lite spår i kropp och själ av att du levt livet Lev livet gott, lev livet väl, lev livet och bli lite äldre Min mormor var väldigt bra på att lyssna Och det kändes alltid som hon förstod när hon lyssnade

Och då tänker jag, att man kan säga att cirkeln sluts, att när man blir riktigt, riktigt gammal, så blir man lite som barn på nytt För jag tror att det finns ingen som är så mindfull som ett litet litet barn De lever så mycket här och nu Och jag hoppas att ju äldre jag blir desto bättre blir jag på att leva här i nuet Det är en visdom att ta med sig, en visdom man får efter ha levt ett långt liv Men också egentligen en visdom man redan har när man föds som ett litet barn En visdom man på något sätt tappar bort på vägen

Jag undrade ofta hur hon kunde vara så bra på att lyssna och förstå

Men jag tror den kommer tillbaka när du blir äldre

Hon bara satt där tyst och lyssnade in vad jag hade att säga

Så vi får leva livet, bli lite klokare Leva livet och få lite spår i kropp och själ

Nu när jag själv börjar bli äldre tänker jag att det kanske var så att mormor hade levt så mycket av sitt liv, att hon nu var lite nyfiken på mitt lilla liv, sitt barnbarns liv

Leva livet gott

Hon undrade ofta om vad som hände i mitt liv, och ville verkligen få höra och begrunda det en stund och kanske förstod hon att det fanns något från hennes livserfarenhet som kunde kopplas till något jag gick igenom, något som hon kunde hjälpa mig med, ett litet tips, råd eller en fundering kring något jag tyckte var svårt

Leva livet väl Leva livet och bli lite äldre

GENOM hela livet AV MIKAEL GÖTH FÖRSAMLINGSHERDE

min morfar var byggmästare och körde runt på

en motorcykel med sidovagn av märket Indian.

Och mina första minnen av familjens bilar var två folkvagnsbussar från sextiotalet och mina gudföräldrar kom alltid farande i en grön amerikansk bil som jag inte minns namnet på. I barnets ögon en enorm bil. När jag själv tog körkort som artonåring var den första bilen jag ägde en röd amazon som sedan följdes av en folkvagn i samma kulör. gemensamt för dessa fordon är att det kom en tid

då man sa att nu var de så gamla att det inte längre fanns någon plats för dem, de fungerade dåligt och att det helt enkelt inte fanns något värde i dem och så kördes de till skroten. Men hade jag i stället haft ett garage där jag kunde ha parkerat alla dessa fordon, putsat på dem och tagit hand om dem så hade jag idag haft en mycket värdefull skatt. i bibelns berättelser möter jag många livsöden.

Unga och gamla, tjuvar och banditer, kungar och snickare. Det är spännande att få se hur relationen till Gud kan ta sig uttryck i olika människors liv. Utöver mötet med olika livsöden anar jag en källa med ett enormt djup och ett perspektiv med en så mycket större bredd än mitt eget.

När det kommer till ålder så påminner bibeln mig om att alla åldrar har sin tid och sin skönhet och oavsett var på skalan vi vill placera oss så är budskapet att Gud är med oss alla dagar, från tiden då vi formades till denna dag som är.

Bibeln bedömer och värderar inte människor efter ålder.

i ruts bok i gamla testamentet möter jag en häls-

ning där det står att ”Även till din ålderdom och gråa hår är jag Han, jag är den som ska uppehålla dig. Jag har skapat dig och jag ska bära dig; Jag ska stödja dig och rädda dig”. Återigen blir jag påmind om en av alla dessa röda trådar som sträcker sig genom bibelberättelserna. Löftet om att Gud är med oss genom hela livet.

alla åldrar har sin tid och sin skönhet kanske är kopplingen till gamla bilar och människans

ålder lite långsökt. Men under min uppväxt var bilar något mer än att bara ta sig från punkt a till punkt b i en väsande elbil. Det var dofter och ljud, värme och kyla, välkomnande och avsked, resa och äventyr, allsång och tystnad, syskonkärlek och samtal om bästa kartläsningen. Men framför allt är det nog känslan av gemenskap och tillhörighet som dröjer sig kvar i minnet.

Ungefär som jag skulle beskriva kyrkan.

Ljuset lyser i mörkret AV SUSANNA OLIVIN PROJEKTLEDARE ACT SVENSKA KYRKANS JULINSAMLING I den mörkaste av nätter vaknar en tolvårig flicka, till ljudet av ännu ett flyganfall. Utan ord sätter hon sig upp i sängen och tar lyktan som står på nattduksbordet. Hennes bror är steget efter när de i sina nattkläder går ut i hallen där mormor väntar. Mormor ger dem en uppmuntrande liten nick och sträcker fram skorna åt lillebror.

Flickan tar sin kappa och sveper om sig. Hon är den som går först ut genom dörren. Någon har redan avprogrammerat trapphusets automatiska lampor, så de första stegen känns osäkra i mörkret. Lillebror stöttar mormor nedför trappan och ut på innergården. Den sista sträckan fram till skyddsrummet är inte lång och flickan har för flera veckor sedan slutat att springa. Bakom henne följer ett stillsamt tåg av människor, som alla söker skydd under jord. I nattens och krigets mörker, söker flickan och hennes bror vila i mormors famn.

Medmänskligheten i mörkret Act Svenska kyrkans insatser runt om i världen finns på några av världens mest utsatta platser.

Människor inom projekten delar hjärtskärande livsberättelser om hur de tvingats se sina makar föras i väg till fängelse på oförklarlig grund, se sina mammor våldtas av beväpnade gerillagrupper, se sina barn tysta dö av svält.

Trots mörker och oro i dessa konfliktdrabbade samhällen finns hoppet alltid närvarande inom

projekten. I medmänskligheten. Samma kvinna som just berättat om det vidriga våld hon tvingats utstå på grund av konflikterna i sitt samhälle, sätter sig sedan bredvid en ung mamma och stöttar henne att planera för framtida försörjning. Samma man som just återberättat hur han växt upp under helt omänskliga förhållanden, ställer sig sedan upp och talar inför ungdomsgrupper om hur fred och försoning börjar i oss själva. Ljuset finns där – i människors kamp för en fredligare värld.

Ljuset behövs Ljuset och hoppet sprids via dem som leder sina medmänniskor genom mörkret, utan själviska avsikter. Inom Act Svenska kyrkans arbete på världens mest konfliktdrabbade platser finns ljuset närvarande via människors mod att stå upp för mänskliga rättigheter och via människors genuina omsorg om varandra. I advent och juletid firar vi ljuset. Vi firar Jesusbarnet som föds och vi uppmärksammar även människor som genom historien spridit ljuset.

Kanske har vårt adventsfirande aldrig varit så välbehövligt som nu. Vi får vägledas genom mörkret med tröst i de välbekanta sångerna och de brinnande ljusen.

Vi får hälsa varandra julefrid och fred på vår jord.

Lilla

Genombrottet Hej allihopa!

Vet ni vad jag pysslat med? Jo, en TIDSLINJE för december och advent!

Visste du att advent betyder ankomst, alltså någon som kommer. Och vet du vem det var som kom? Jo lilla Jesusbarnet!

Så min tidslinje är en rolig grej att göra och använda när man ska räkna ner tiden till den där STORA dagen när den där lilla lilla barnet föddes i stallet. Så här har jag gjort: Jag tog en LÅNG bit tyg (av ett gammalt lakan) ganska smalt, typ 20 cm. Se’n tog jag en linjal och fick lite hjälp med att mäta ut och rita 24 st linjer tvärs över tygremsan. Jag skrev siffrorna 1 till 24, en siffra på varje linje. Se’n tittade jag i min almanacka och fick lite hjälp med vilka dagar som var vilka, för nu ville jag rita något vid varje dag! Och SE’N började det roliga, för vet ni vad?

Det händer så mycket under de här dagarna!

Först ritade jag dit ett, två, tre och fyra ljus vid söndagarna, du vet första advent, andra advent...

Se’n ritade jag dit en lucia på nummer 13, det var lite svårt.

Mina aktiviteter (jag spelar trumma och går på brottning) ritade jag också in. Och varje fredag har jag fredagsmys, då spelar vi alla ett kul spel och äter popcorn, det ritade jag också in.

Sen såg jag att det var 4 dagar som jag behövde

komma ihåg, för då var det kompisar som hade namnsdag, Sven, Anna, Stig och Daniel. Där ritade jag in ballonger!

Den 10:e, Nobeldagen, där ritade jag med guldpennan! Vi brukar fira på min förskola med att duka fint och klä oss i extra fina kläder. Jag brukar ha en guldrosett under hakan, fluga tror jag det heter.

En väldigt spännande dag att komma ihåg är vintersolståndet, årets kortaste dag! Se’n vänder det och det blir lite ljusare varje dag! Där ritade jag en mörk himmel med en liten sol i ena sidan.

Så brukar min mamma eller pappa läsa boken om Marias Åsna, den om den långa långa vägen Maria, Josef och åsnan gick innan dom kom fram till Bethlehem. Så jag ritade en åsna på en dag och Maria och Josef på en dag. Stjärnan fick jag också med, den som tändes på himlen när lilla Jesus barnet föddes. Stallet med alla djuren fick också vara med. Vet ni vad, helt plötsligt hade jag ritat vid ALLA siffrorna!

Nu kom nästa sak; jag hade sparat en tom hushållpappers rulle. Så jag tejpade fast sista delen av tidslinjen på rullen och se’n rullade jag upp hela tidslinjen och satt fast två stora gem, en i varje sida, så rullen inte rullar ut. Ett fint band igenom rullen fixade jag så att jag kunde hänga upp rullen!

Nu kan jag låååångsamt rulla ut dag för dag tills jag har rullat ut hela rullen och då är det JULAFTON! Och vet ni vad, det är lite spännande att rulla ihop rullen och visa den för en kompis, alltså bara swosh! rulla ut HELA rullen och så kan man prata om allt som hände enda fram till den 24e!

Prova du också att göra din egen tidslinje!

God jul! / Alex

Konfa 2024

HÄR FINNS VI! LIMHAMNS FÖRSAMLING BESÖK Linnégatan 17, 216 12 Limhamn POST Box 346, 201 23 Malmö TELEFON 040 279480 E-POST namn.namn@svenskakyrkan.se församlingsherde och ansvarig utgivare MIKAEL GÖTH 040 279212 arbetsledande församlingspedagog CHARLOTTA ORTIZ 040 279049 vaktmästare ROY PENDLETON 040 279468 AXEL TRUMPFHELLER 040 279164

vikarierande husmor EVA HARTLER 040 279480 musiker MARGARETA HAKSTEN 040 279472 EMMA LINDSTRÖM 040 279067 MARIA WALLIN 040 279387 övriga präster MARIE DARTE 040 279116 MIA HJERTQUIST 040 279483 STELLAN PONNERT 040 279014 GUNHILD WINQVIST HOLLMAN 040 279209

redaktör PIAMARIA ENGVALL 040 279081

diakon ANGELICA SONDÉN 040 279494

redaktion PIAMARIA ENGVALL, MIKAEL GÖTH, CHARLOTTA ORTIZ, BODIL ROLF OCH AXEL TRUMPFHELLER

assistent/kommunikatör BODIL ROLF 040 279480

layout BODIL ROLF

församlingspedagoger SIGNE KÄLLSTRÖM 040 208962 LOTTA SUNEMARK 040 279495

illustrationer AXEL TRUMPFHELLER

pedagoger ANNA BLOM 040 279756 CHARLOTTE ENGSTRÖM 040 279493 fritidsledare ORION SVEINSSON 040 279206

Du hittar aktuella tider för gudstjänster och mötesplatser på vår webb limhamnskyrka.se