GENOMBROTTET
Den flyktiga ungdomen
AV PIA MARIA ENGVALL REDAKTÖR
VÅRA MINNEN FRÅN ungdomstiden tycks vara av det slag som har de skarpaste konturer, klarast färger och ett ständigt romantiskt skimmer över sig. Det är somrar (alltid sommar!) utan myggor och regn, med de sötaste jordgubbar man kan tänka sig, ljumma kvällar, och dopp i lagom varmt vatten i solnedgången. Om nätterna sov man gott i svalkande vind från öppna fönster. (Och fortfarande inga myggor).
Det är lätt att i efterhand försköna verkligheten och glömma bort hjärtesorger och jobbiga föräldrar, växtvärk och spruckna drömmar. Sanningen ligger väl någonstans mitt emellan: ungdomens tid är en bergochdalbana av känslor då man ska lära sig att hantera med- och motgångar och att upptäcka sig själv och världen i en tid när man varken är barn eller vuxen.
DET ÄR RÄTT så enkelt att upptäcka övergången från barn till ungdom då denna sammanfaller med puberteten och den fysiska förändringen av kroppen. Desto svårare är det att definiera slutet på ungdomen. Rent juridiskt blir man vuxen vid 18 års ålder då man får börja köra bil, rösta och gifta sig men i allmänhet betraktas de flesta 18-åringar ännu som relativt unga och rätt så långt ifrån vuxna. Tittar man på kroppen och framför allt hjärnans utveckling så är den helt mogen först i 25-årsåldern. Inte förrän då är människan kapabel att till fullo förstå konsekvenserna av sina
handlingar. Ytterligare faktorer som har med kroppen att göra är till exempel klädbutikernas uppdelning av åldrar. Där kan en snabbväxande 14-åring plötsligt få leta kläder på vuxenavdelningen trots att det känns som att det var i förra veckan han köpte dinosaurie prydda t-shirts på barnavdelningen.
DET ÄR OCKSÅ mycket stor skillnad på hur man definierar ungdomar runtom i världen. I områden söder om Sahara i Afrika, definieras ungdomar som manliga individer mellan 15 och 30 eller 35 år. När det gäller flickor är det för det mesta endast en kort period mellan pubertet och äktenskap och därpå följande barnafödande som definieras som ungdom i samma område. I Brasilien gäller spannet 15-29 år för alla individer och detta är i linje med hur organisationer som FN och OECD definierar ungdom.
DET RÅDER ALLTSÅ ingen tvekan om att det är svårt att dra en skarp gräns för när barndom övergår i ungdom, och ungdom i vuxen ålder. Precis som med allt annat som har med livet att göra, handlar ålder om mycket mer än bara siffror på ett papper. Det är i allra högsta grad insidan som räknas, även i detta sammanhang.
VÄLKOMMEN TILL ETT nummer där vi utforskar ungdomar och ungdomen, en flyktig tid som tycks stanna kvar i minnet för alltid.
Under tiden jag växte upp hade jag ett tag en fantasi om att när jag var 21 år skulle jag bo själv i en lägenhet vid Limhamns kalkbrott. Jag skulle ha lärt mig dricka te, plugga till inredningsdesigner och ha en hund. Jag har varken lägenhet vid kalkbrottet, en hund, och inte heller pluggar jag till inredningsdesigner, så den där fantasin känns långt bort om jag ska hinna uppfylla den på ett år.
Däremot har jag lärt mig dricka te vilket jag ändå vill påstå är en bedrift!
Att flytta hemifrån
AV HANNA NORDBLAD LUNDIN
UNG LIMHAMNSBO
Jag känner mig inte alls redo för att flytta hemifrån och framförallt känns det inte som ett ekonomiskt smart val för mig. Jag har slitit mig igenom gymnasiet och jobbat extra nästan varje helg. Sedan jag tog studenten har jag som mest varit ledig i 3 dagar i sträck och jobbat heltid i nästan 1 år, så en etablerad inkomst har jag och en del på sparkontot. Men vill verkligen jag som 20-åring lägga en massa pengar varje månad på en bostad jag inte behöver? Jag vill i alla fall inte det. Jag har möjligheten och privilegiet att få bo hos mina föräldrar där jag trivs och mår bra. Kommer jag alltid att bo där? - Absolut inte! Jag kan ibland verkligen längta till en egen liten lägenhet där jag får välja själv vilken färg på porslinet och huruvida jag får äta kvällsmat vid soffan. Men tiden för eget boende är inte just nu för mig. Jag vill först kunna utnyttja en del av mina besparingar för att resa, se mig runt om i världen, lära mig nya saker, träffa nya människor, och massvis med andra spännande saker. För att jag ska kunna och ha råd med detta måste jag bo hemma lite till och spara min inkomst.
Det här med att flytta hemifrån känns väldigt läskigt och det är kanske inte så konstigt. Vi har växt upp i ett hushåll med en familj under väldigt många år, vi har skapat starka relationer både till familjen men även till vårt fysiska boende. Vissa har kanske fortfarande Nalle Puh på tapeten medan andra har det där märket i väggen från när de ramlat. Oavsett om vi har bra eller dåliga relationer till vår familj så har vi ändå minnen, och det kan vara läskigt att släppa tag om det fysiska kring minnena.
Mitt hem finns såklart kvar, då mina föräldrar bor kvar, men man har ändå skapat en viss trygghet och bekvämlighet. Att bo med ens föräldrar kommer ibland också med vissa fördelar. Om jag missar bussen skjutsar de mig ibland, jag får mat på bordet, mina kläder tvättade, wifi, el, värme, vatten… Ja, att flytta hemifrån innebär så mycket mer än att diska, laga mat, vara i tid och aldrig sen. Det innebär att allt det som jag tar för givet helt plötsligt blir mitt ansvar. Wifi, el, värme, vatten… En sak som kanske också ibland glöms bort som en bekvämlighet är också att man är bekant med sitt hem. Om golvet knarrar vet jag vilken bräda det är, om det börjar pipa mitt i natten är det bara katten som går förbi, och om jag skulle se en man iklädd vitt som går i trädgården är det troligen bara en målare som mamma glömt informera mig om.
oavsett om vi har bra eller dåliga relationer
Jag känner mig fortfarande som ett barn som behöver stöd av sina föräldrar en liten stund till, även om jag är 20 år. Jag lovar, mamma och pappa, jag kommer flytta ut i sinom tid, jag ska bara lära mig stå på egna ben först. Dessutom, för att flytta hemifrån känns det som att man borde kunna en hel del saker såsom hur man skriver ett elavtal och varför målare har vita kläder, men jag tänker att jag kommer lära mig det så småningom, jag har nog lite tid på mig.
Ungdomar - en kraft att räkna med
AV PIA MARIA ENGVALL REDAKTÖR
DET LIGGER I ungas, speciellt tonåringars, natur att revoltera. Tonåren är den tid då den unga personen ska påbörja sin resa mot självständighet och bryta sig loss från sin familj för att så småningom kunna bilda sig sin egen. För föräldrar innebär det en svår balansgång att samtidig stötta och försiktigt putta i rätt riktning. Svårt, därför att föräldrarna är de sista som tonåringarna lyssnar på när det gäller goda råd. Ingen vill ju vägledas av en stofil som inte fattar nånting om hur världen funkar. Kompisarna, de förstår däremot och dem lyssnar man gärna på, med varierande resultat i form av kloka beslut. Denna kamp har föräldrar i alla tider fört, men kanske är glappet mellan vuxenvärlden och tonårsvärlden större än någonsin idag?
DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN gör att vi föräldrar är rätt så vilsna då vi har fullt upp med att hänga med själva och på samma gång svårt att förstå på vilket sätt våra unga använder sig av de tekniska alternativ som står till buds. Det blir lätt att fokus läggs på att käbbla om skärmtider istället för att försöka hänga med och hjälpa våra ungdomar att använda sig av tekniken på ett vettigt och tryggt sätt. För samtidigt som vi oroar oss över stillasittande och nätmobbning är det viktigt att inse att barnen som växer upp idag är otroligt mycket mer medvetna om sin omvärld än vad vi själva någonsin var.
På nätet lär de sig, förutom klassiska ämnen som matematik, geografi och språk, även kommunikation, problemlösning , strategi och ekonomi genom att spela och umgås över nätet. De får även insikt i abstrakta begrepp som rättvisa/orättvisa och kan förstå sin egen situation speglad i andras erfarenheter. Om du pratar med en tonåring av idag, och jämför med vad du själv visste om världen i samma ålder, så kan jag garantera att du blir förvånad. otroligt mycket mer medvetna om sin omvärld än vi
De är långt mer medvetna om sitt eget värde som personer, om sina rättigheter och skyldigheter, de kan debattera och argumentera för sina åsikter och så vidare.
DET FINNS SJÄLVKLART nackdelar med att vara så insatt i världsläget och att se relativt ofiltrerat på världen genom andras ögon. Klimatångest är idag ett utbrett fenomen speciellt bland unga och att ständigt jämföra sig med andra genom t.ex sociala medier, är påfrestande om man inte har stark självkänsla och är trygg i sig själv. Psykisk ohälsa på grund av olika typer av stress ökar bland unga, men samtidigt lever vi i ett samhälle där det är mycket mer tillåtande att prata om känslor och att söka hjälp när livet känns tungt. Att se andra öppna upp om diagnoser och psykisk ohälsa gör att tröskeln att söka hjälp blir lägre.
ett samhälle där det är mycket mer tillåtande att prata om känslor
HISTORISKT HAR UNGDOMAR alltid växt upp i en värld som ser lite annorlunda ut än deras föräldrars. Tittar man bara på tiden efter andra världskriget och framåt så kan man, lite generaliserande, säga att 50-talets ungdomar växte upp i en efterkrigstida glädjeyra med stora förändringar i samhället och familjebilden. 60-talet präglades, speciellt i slutet, av starka protester från unga studenter runtom i västvärlden. Lite förenklat kan man säga att ur protesterna reste sig kvinnorörelsen, miljörörelsen och krav på en jämlikare värld. Man protesterade mot krig och orättvisor och för ungdomars rättigheter. Vänsterrörelsen växte sig stark och dess politik kom att prägla mycket av 70-talet där hippierörelsen och kollektiv kom att bli symboler för en längtan efter en värld av kärlek och fred.
IDAG SER VI något liknande ske genom kraftiga studentprotester mot kriget mellan Israel och Hamas men även klimatprotester som sprungit ur Greata Thunbergs “Fridays for future”-rörelse. I ungdomars sett att se på världen, i deras vilja att förändra och deras orubbliga tro på förändring finns en kraft som vi som varit med ett tag kanske förlorat? Den kraften, i kombination med ungdomars odödlighetsperspektiv, gör att de besitter en faktisk förmåga att förändra det som idag är snett i samhället.
deras vilja att förändra och deras orubbliga tro på förändring
JAG VILL AVSLUTA med ett citat från UNICEFs forum
Voices of Youth där unga själva får skriva om sin roll i samhället och där formulerar sig en 19-åring på följande sätta angående ungdomars förmåga att påverka klimatet i framtiden:
Som medlemmar av den mest tekniskt kunniga generationen hittills blir tonåringar alltmer medvetna om den negativa påverkan som mänskliga aktiviteter har haft på miljön. Från att köra miljövänliga bilar till att främja gröna initiativ, finns det en växande känsla bland denna åldersgrupp att de kan ha en positiv social och miljömässig inverkan.
Ungdomarnas entusiasm och energi bör användas som en drivkraft för mer miljövänliga metoder i hela samhället. Med sin kreativitet och optimistiska syn kan unga människor göra en verklig skillnad i att motverka klimatförändringar och skydda vår planet från stigande temperaturer, smältande glaciärer och andra farliga konsekvenser av global uppvärmning.
As members of the most tech-savvy generation yet, teenagers are increasingly aware of the negative impact that human activities have had on the environment. From driving eco-friendly cars to promoting green initiatives, there is a growing sense among this age group that they can make a positive social and environmental impact.
The youth’s enthusiasm and energy should be utilized as an impetus for more environmentally friendly practices throughout society. With their creativity and optimistic outlook, young people can make a genuine difference in countering climate change and protecting our planet from rising temperatures, melting glaciers, and other dangerous consequences of global warming.
Om konsten att ge livet vidare
AV MIKAEL GÖTH FÖRSAMLINGSHERDE
När jag var hemma med en av mina grabbar brukade jag ta en förmiddagspromenad då det var dags för minstingen att sova. En dag gick jag på trottoaren och längre fram såg jag en äldre kvinna komma gående mot oss. Jag gick över till den andra sidan samtidigt som kvinnan gjorde detsamma. Då svängde jag över till andra sidan samtidigt som kvinnan återigen gjorde detsamma. Jag log lite grann och tog ytterligare en sväng vilket även kvinnan gjorde. Till slut ställde sig kvinnan sig framför barnvagnen och blockerade vår väg och sa: ”Ta vara på tiden. Det går så fort.” Sedan gick hon vidare.
att tideN går fort hade jag hört tidigare. Speciellt av de äldre i min närhet. Men att den skulle gå så här fort kunde jag inte ana. När grabbarna nu sitter kring köksbordet känns det som om jag har blivit minstingen, det är jag som behöver hjälp med telefonens alla förunderliga funktioner vars lösenord jag skrivit upp på långa listor och det är jag som mer än gärna inrättar min dag om en möjlighet till gemensam samvaro kring köksbordet skulle uppstå.
Oscar Wilde lär ha skrivit att det finns två bestående gåvor vi kan skänka våra barn. Den ena är rötter, den andra vingar. När jag ser tillbaka förstår jag att köksbordet har fungerat som en plantskola och när man har släppt iväg dem på deras första vingliga färd ned för backen med cykeln så har det varit en del av att få dem att pröva sina vingar. För ens egen del kanske det mest handlade om en övning i tillit till Guds omsorg när man såg ungarna försvinna runt hörnet.
eftersOm bibelN i grunden bär på ett existentiellt tilltal för varje människa för sin tid är den inte främmande för människans och livets alla skiftningar av sorg, glädje, smärta, saknad och längtan. Allt har sin tid står det i gamla testamentet. ”En tid att gråta, en tid att le, en tid att sörja, en tid att dansa, en tid att ta i famn, en tid att avstå från famntag, en tid att skaffa, en tid att mista, en tid att spara, en tid att kasta, en tid att riva sönder, en tid att sy ihop…”.
Och psalmisten skriver i psaltaren 103: ”Människans dagar är som gräset: hon spirar som blomman på marken, så sveper vinden fram, och den är borta, platsen där den stod är tom. Men evigt varar Herrens nåd mot dem som fruktar honom.”
tidigare tyckte jag att detta var en av de mest vemodiga texterna i bibeln. Men när jag läser min bibel utifrån ett frihetsperspektiv så är det något vilsamt och befriande över texten. Det finns en tid då man får ge livet vidare, släppa taget och låta andra ta plats. Jag behöver inte vemodigt klamra mig fast vid det som varit och som kanske inte riktigt är på samma sätt längre. Jag får frimodigt ge livet vidare, låta andra få blomstra och ta fasta på Herrens nåd som varar för evigt.
kaNske får det även gälla vår kyrka. Det är många ungdomar i en mängd olika verksamheter och de behöver få ta utrymme och gestalta kyrkan för sin tid.
KONFA!
I Limhamn har vi i år haft nio konfirmandgrupper som träffats under terminerna och som konfirmerats under april/maj/juni och det är alldeles strax dags för sommargruppen att resa iväg på läger. Och när årets grupper skingrats är det dags för nya ungdomar och nya träffar. Du som är född 2010 och vill vara med på ett äventyr - anmäl dig! I Limhamn har vi grupper nästan alla dagar i veckan, kanske finns det någon som passar dig? Det finns också många andra konfaalternativ i Malmö.
KONFA MED RESA TILL BERLIN
Följ med på ett riktigt äventyr! Här får du utforska om Gud, livet och frågor som du tycker är viktiga. Vad sägs om att under ett år få prova på att se dig själv och hela världen med nya ögon? Tillsammans utforskar vi livets stora frågor genom upplevelser, lek, samtal och en resa till Berlin. Limhamns kyrka har många konfirmander och konfirmandtiden är ett fantastiskt tillfälle att lära känna nya kompisar. Vi samarbetar även med Hyllie församling.
Måndagsgrupp — måndagar kl 17–19
Tisdagsgrupp — tisdagar kl 17–19
Onsdagsgrupp — onsdagar kl 17–19
Torsdagsgrupp — torsdagar kl 16.30–18.30
Lördagsgrupp — varannan lördag kl 9–12
Alla grupper startar vecka 38
Samtliga grupper åker på studieresa till Berlin i fyra dagar under våren 2025. Konfirmation våren 2025.
FILMKONFA
Gillar du att kolla på film, gå på bio, äta snacks och allmänt fredagsmysa? Då är filmkonfa något för dig! Genom filmens värld närmar vi oss livets stora frågor. Gruppen är ett samarbete mellan Svenska kyrkan Malmö och BUFF filmfestival. Utöver veckoträffarna kommer vi att delta i BUFF-filmfestival. Detta innebär bland annat filmupplevelser i biomörkret samt spännande möten med regissörer och skådespelare. Vid några tillfällen under året besöker vi olika biografer runt om i staden och kanske provar vi på att göra egen film. Vi träffas varannan fredag kl 17–20.30 med start vecka 38. Vi har också ett helgläger 31/1–2/2 2025. Konfirmation våren 2025.
KONFA MED LÄGER
Vill du uppleva en sommar som du sent glömmer? Anmäl dig då till Limhamns sommargrupp. Vi träffas under fyra sommarveckor, varav elva dagar boendes på en lägergård. Det blir veckor fyllda av upplevelser, lägerkänsla, nya kompisar och inte minst gemensamma samtal om allt som rör tron och livet.
Vi träffas några gånger under hösten och våren samt sommarlovets fyra första veckor 2025. Konfirmation under juli 2025.
ANMÄLAN
Anmäl dig i vår anmälningsportal på svenskakyrkan.se/konfirmation/hitta-konfirmation Här hittar du konfirmationer i hela Sverige.
Ung — man är ju inte gammal
— har man en dom hängande över sig under ungdomsåren?
Jag minns att åren som ungdom kändes svår, förvirrande och med en önskan som ofta gjorde sig påmind, nämligen att få bli äldre och fri. Att kunna få ta egna beslut om ens dag, tid, sysselsättning
Allt styrdes av andra, skola med alla måsten och betygsjagandet, föräldrar med deras önskan och förväntningar, yngre syskon som det skulle tas hänsyn till, släkt som hade andra förväntningar på en
Och så denna otroliga trötthet, oj vad man behövde sova, speciellt på morgonen när alla vuxna ville att man skull UPP! Min mamma kom in & satte på radion med danska nyheter (tydligen något som fick mig att raskt gå upp)
Ja inte var det lätt, jag var dessutom helt utanför den där växtspurten som verkade drabba alla andra. Min lilla tillväxt segade bara upp till halv annan meter (läs 150 cm). En fick precis plats i skåpet i skolan. Ingen bedrift eller lyckorus över det!
Träffas ville man ju ofta, gärna i STORA grupper, helst inomhus och gärna så man kunde spela musik Tur man hade en högstadielärare till mamma som precis fattade hur det var
När pappa var ute och reste (han delade liksom inte den där förståelsen) fick vi allt som oftast ha träffar eller till och med fest hemma hos mig. Som grädden på moset ordnade mamma med före detta elever som ”vakter”. Jo, det blev populärt när äldre gymnasister kom och ”vaktade”. Det behövdes, det var inte helt säkert att ha FF fester där jag bodde. Ryktet kunde sprida sig fort och helt plötsligt gick festen överstyr
En annan fördel i mitt liv var, hundarna, oj så mycket de fick lyssna på när jag kom hem från skolan! Världen såg jag ofta som svart eller vit, alla dessa orättvisor och inte kunde man göra så mycket åt det. Tänk vad hundarna var bra på att lyssna medan jag gick promenad efter promenad. Oj, vad mycket man funderade kring och ville veta mer om
Men tänk ändå, när jag var ungdom, fanns det många vuxna kring oss, man kunde nog lättare hitta någon att prata med. Ens föräldrar var kanske inte alltid ens första val när man behövde en vuxen som lyssnade och brydde sig. Men vi hade en skolvärdinna, en förstående musiker som upplät sitt klassrum till disco på fredagsrasten, flera vaktmästare, bra rastvakter, fritidspersonal, scoutledare, gymnastikledare, äldre grannar med gott om tid… Det var liksom inte ont om vuxna vare sig i skolan, på fritids eller på våra aktiviteter
Idag undrar jag lite hur ungdomar har det egentligen. Önskar verkligen att man ville satsa mer och se det som den investeringen det är för våra blivande vuxna
Jag är glad att jag inte är ungdom längre och att jag inte upplevde någon dom i mina unga år
Men kul det hade jag och lycka som kom och gick fick jag uppleva
Tacksamhet, förnöjsamhet och en känsla av att vara tillfreds, ja det tycker jag har kommit mer och mer med åren
Torsdagar och fredagar kl 10-13
Sommarträff
Sommarträffen är öppen för alla åldrar. Det blir lek, musik, quiz och gemenskap och en lätt lunch. ReUse har öppet torsdagarna kl 12.30-16.
Församlingshuset 27 juni-19 juli
Skånes orgelveckor
Orgelkonsert
Mikael Wahlin spelar musik av Emil Sjögren, Erland von Koch, K.G. Gunneflo, Peter Hansen, Anders S. Börjesson samt egna kompositioner.
.Limhamns kyrka 4 juli kl 19
I denna ljuva sommartid
Sommarkonsert
Sommarkören bjuder sommarsånger och andra vackra melodier tillsammans med sångsolist Helena Emmoth Hagström och instrumentalister.
Limhamns
kyrka 1 augusti kl 19
Limhamns brassband
Musikandakt
Stillsam musikandakt med Limhamns brassband vid blomsterlunden på Limhamns kyrkogård. Ta gärna med något att sitta på. Vid regn i Limhamns kyrka.
Blomsterlunden 21 augusti kl 19
Unga Genombrottet
HÄR FINNS VI!
LIMHAMNS FÖRSAMLING
BESÖK Linnégatan 17, 216 12 Limhamn
POST Box 346, 201 23 Malmö
TELEFON 040 279480
E-POST namn.namn@svenskakyrkan.se
församlingsherde och ansvarig utgivare
MIKAEL GÖTH 040 279212
biträdande församlingsherde
CHARLOTTA ORTIZ 040 279049
vaktmästare
ROY PENDLETON 040 279468
AXEL TRUMPFHELLER 040 279164
diakon
ANGELICA SONDÉN 040 279494
assistent/kommunikatör
BODIL ROLF 040 279480
församlingspedagoger
SIGNE KÄLLSTRÖM 040 208962
LOTTA SUNEMARK 040 279495
pedagoger
ANNA BLOM 040 279756
CHARLOTTE ENGSTRÖM 040 279493
fritidsledare
ORION SVEINSSON 040 279206
husmor
HELENE NILSSON 040 279168
musiker
MARGARETA HAKSTEN 040 279472
MARIA WALLIN 040 279387
övriga präster
MARIE DARTE 040 279116
MIA HJERTQUIST 040 279483
SYLVIA ROSKVIST 040 279331
GUNHILD WINQVIST HOLLMAN 040 279209
redaktör
PIAMARIA ENGVALL 040 279081
redaktion
PIAMARIA ENGVALL, MIKAEL GÖTH, BODIL ROLF OCH AXEL TRUMPFHELLER
layout
BODIL ROLF
illustrationer
AXEL TRUMPFHELLER
Du hittar aktuella tider för gudstjänster och mötesplatser på vår webb limhamnskyrka.se
