Musik i S:t Petri kyrka hösten 2019

musik i s:t petri kyrka hösten 2019

»1«

musikens vågor under hösten firar S:t Petri kyrka 700 år.

Jubileumsfirandet genomsyrar även 2019 års musikverksamhet. Nytt möter gammalt. Röst möter instrument. I kyrkorummet ljuder toner från orgel, sång, piano och ondes Martenot.

Ondes Martenot är ett av de äldsta elektroniska instrumenten vars ljud ursprungligen påminde om thereminens klang. »Ondes« är det franska ordet för vågor. I år går miljökrisens vågor höga. 2019 ser ut att kunna bli ett katastrofalt år för Arktis. Rekordtemperaturer har registrerats, ekosystemet förändras och allt snabbare smältande isar och glaciärer har en direkt inverkan på världens havsnivåer.

Vatten är en traditionell metafor för liv och död och för gränsöverskridande erfarenheter.

Vattnets väg spelar en djupgående roll i människans känsla av riktning i livet. Vart är vi på väg, var kommer vi ifrån. Musik består av ljudvågor och tonsättare har genom musikhistorien mer än gärna inspirerats av vågorna i det stora blå: havens vatten.

Gottes Zeit ist die allerbeste Zeit är ett av Johann Sebastian Bachs mest älskade och oftast framförda verk. Det är ett verk för en sorgehögtid och har fått smeknamnet Actus tragicus. Redan instrumentationen med två viola da gamba – tårarnas instrument – andas sorg. Kantatens vågor rör sig mellan insikten att det är i Gud vi »lever, rör oss och är till« och uppmaningen »Herre, lär oss att vi ska dö, så att vi blir kloka«. Sorgens vågor, som återkommer tid efter annan i mänsklighetens historia, får ord av Ylva Eggehorn i Johannes Johanssons Glödkol ur den sista askan: »Låt sorgen ha sin gång, från dess afton till dess morgon, tills det ljusnar.«

Havet representerar det som finns bortom livet.

Det framstår som en bild av en okänd evighet, den ursprungliga platsen för materia och spiritualitet, för liv och död.

Thomas Tallis fyrtiostämmiga motett Spem in alium ger uttryck för människans hopp och tillit till Gud. Som vågor vävs varje enskild stämma in och ut i de andra och de uppstående ackordens rörelser skapar ett polyfont hav av flow och harmoni typiskt för renässansen.

I Jefta av Giacomo Carissimi, berättelsen om fältherren som tvingas offra sin enda dotter, når dramatikens vågor stormstyrka. Världens första oratorium ställer lyssnaren inför frågor om individuell och kollektiv skuld, om moral och värderingar och om vilka offer som är nödvändiga att göra.

Dag Hammarskjöld kom i sitt sökande i nådens hav fram till att vägen till helgelse i vår tid med nödvändighet går över handlandet.

I hans Vägmärken står det: »Så skall världen varje morgon skapas på nytt, förlåten – i dig, av dig.« Genom konst och musik skapar vi berättelser, mening och en riktning åt misströstan, hopp och ilska. Vågor bryts, och ger ständigt plats för nya vågor som liksom de förra sväller och når sin höjdpunkt. Med en spännvidd över århundradena från den gregorianska sången via 1500-tal och barock till helt nyskrivet vill vi med musiken gestalta 700 år av tro.

Välkommen till S:t Petri kyrka och jubileumshöstens musikprogram!

* Annan lokal än S:t Petri kyrka

tolvotie

september

20 minuters lunchmusik varje onsdag året runt. Köp en baguette, ta en kaffe och koppla av.

Ons 4

12.10

Fre 6

17.00 After Work Orgel

Ons 11

12.10

after work orgel Fredagar varannan vecka kl 17.00 Perfekt att avsluta en veckas arbete med 45 minuter musik.

malmöfestivalen 9–16 augusti Fre 9 18.30 Tribute to John

Williams Lör 10 21.30 Intonal Mån 12

18.30 Malmö Flickkör

Mån 12

21.30 Intonal

Tis 13

18.30 Maija Kauhanen

Tis 13 21.30 Att förloras i

oändligheten Ons 14

12.10

Tolvotie

Ons 14 18.30 MalmöTXT

och VOS Ons 14 21.30 Voices of

Scandinavia Tor 15

18.30 Förklädd gud

Tor 15

21.00 Förklädd gud

Fre 16 18.30 Malmö TXT

och VOS Fre 16 21.30 Voices of

Scandinavia Ons 21

12.10

Tolvotie

Ons 28 12.10 Tolvotie Fre 30 22.30 En afton med

Dominique*

Tolvotie Tolvotie

Fre 1

17.00 After Work Orgel

Sön 3 18.00 Guds tid är den

bästa

Sön 15 18.00 Att se världen i

ett sandkorn

Ons 6

12.10

Tolvotie

Ons 13

12.10

Tolvotie

Ons 18 12.10 Tolvotie

Fre 15

17.00 After Work Orgel

Fre 20 17.00 After Work Orgel

Sön 17 18.00 Den gudomliga

närvaron

Ons 25 12.10

augusti

november

Tolvotie

Sön 29 11.00 Jubileumshögmässa Sön 29 18.00 Hopp och tröst oktober Ons 2

12.10

Tolvotie

Fre 4

18.00 Körnatt!

Ons 9

12.10

Tolvotie

Sön 13 18.00 Glödkol ur den

sista askan Ons 16

12.10

Tolvotie

Fre 18

17.00 After Work Orgel

Sön 20 13.00 Avslutningskonsert

Körledarkonvent* Ons 23 12.10

Tolvotie

Tors 24 18.30 Andas lugnt – Jag

bär dina bördor Sön 27 18.00 Körkonsert Ons 30 18.00 Tolvotie Tors 31

19.00 Brahms Requiem*

Ons 20 12.10

Tolvotie

Ons 27 12.10

Tolvotie

Fre 29 17.00 After Work Orgel december Ons 4

12.10

Tolvotie

Sön 8

18.00 Julkonsert

Ons 11

12.10

Fre 13

18.30 Luciakonsert

Tolvotie

Lör 14 15.00 Musikhögskolans

julkonsert Lör 14 18.00 Musikhögskolans

julkonsert Sön 15 17.00 Julkonsert med

SPUK Ons 18

12.10

Tolvotie

Sön 22 18.00 Bachs Juloratorium Tors 26 18.00 Julvesper januari Ons 1

13.00 Nyårkonsert

Mån 6 18.00 Trettondags konsert

jul- och nyårskonserter

körkonserter Malmö Flickkör

8

Maija Kauhanen

9

Att förloras i oändligheten

9

MalmöTXT och VOS

9

Voices of Scandinavia

9

Förklädd gud och Taube i Ligurien 10 Att se världen i ett sandkorn Jubileumssöndag

12 14-15

Gaudete Christus est natus

26

Luciakonsert

26

Musikhögskolans julkonsert

26

Bachs Juloratorium

28

Julkonsert

31

Julvesper

31

Nyårskonsert

31

Trettondagskonsert

31

gästspel En afton med Dominique

32

Avslutningskonsert Sveriges körledarkonvent 2019

32

Brahms Requiem

33

Körnatt!

16

Glödkol ur den sista askan

17

orgelmusik

Andas lugnt

18

Tribute to John Williams

Guds tid är den bästa

20

Intonal

Den gudomliga närvaron

22

After Work Orgel

s:t petri kyrka S:t Petri kyrkas orgel

38

Körverksamhet

40

Kontakta oss

42

English synopsis

43

jag och musiken Jacques Tchamkerten

19

8

Marie Klintman

24

8

Stina Klintman

34

36

Daniel Klintman

35

kg hammar

hanna husahr

Foto: Malmรถ Live

Foto: Susanne Hallmann

Foto: Magnus Skrede

jonas lundblad

conny thimander

malin nystrรถm

marianne jacobs

stefan therstam

sofia niklasson

lill lindfors

Foto: Ewa-Marie Rundqvist

martin vanberg

andreas landin

johannes landgren

karin dahlberg (fd roman)

Foto: Peter Eriksson

jonas losciale

anna einarsson Foto: Monika Franzon

Foto: Rickard Sรถderberg

ann-margreth nyberg

mikael samuelson

monica och carl axel dominigque

daniel carlsson

Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

maria streijffert

Foto: Anders Nicander

tony abrahamsson

malmöfestivalen fredag 9 augusti kl 18.30 S:t Petri kyrka

tribute to john williams Organist Ulla Olsson framför musik ur Harry Potter, Indiana Jones, Jurassic Park och Star Wars på S:t Petri kyrkas nya orgel.

lördag 10 augusti kl 21.30 S:t Petri kyrka

hösten 2019

8

intonal: ellen arkbro Ellen Arkbro, en av Sveriges mest hyllade unga kompositörer och ljudartister, har rest till Malmö för att under residens arbeta med S:t Petris nyinstallerade orgel. Under dessa veckor har hon komponerat ett helt nytt verk för kyrkans orgel.

måndag 12 augusti kl 18.30 S:t Petri kyrka

kör- och kammarmusik-konsert Tillsammans med Malmö Flickkör bjuder Kulturskolans sångelever på en konsert där programmet sträcker sig från den klassiska repertoaren till musikalhits, visa och pop. Dirigent: Sabina Zweiacker.

måndag 12 augusti kl 21.30 S:t Petri kyrka

intonal: tomoko sauvage Tomoko Sauvage är en fransk-japansk artist som experimenterar med vattenfyllda skålar i porslin och undervattensmikrofoner för att frammana suggestiva ljudlandskap.

tisdag 13 augusti kl 18.30 S:t Petri kyrka

maija kauhanen

Maija Kauhanen blandar sin starka och uttrycksfulla röst med den traditionsrika kantelen och uppfinningsrik percussion till ett unikt ljudlandskap som bärs av polyrytmiska, organiska beats.

tisdag 13 augusti kl 21.30 S:t Petri kyrka

Stilla a cappella-toner som vill få dig att ge dig hän och förloras i det eviga med S:t Petri Ungdomskör (SPUK) under ledning av Alexander Einarsson.

onsdag 14 augusti och fredag 16 augusti kl 18.30 S:t Petri kyrka

malmötxt och vokalensemblen vos

Ett möte mellan den danska poeten Inger Christensens dikt alfabet och den amerikanske kompositören Philip Glass minimalistiska komposition från filmen Koyaanisqatsi: Life Out of Balance.

onsdag 14 augusti och fredag 16 augusti kl 21.30 S:t Petri kyrka

voices of scandinavia Vokalensemblen VOS under ledning av Robert Bennesh framför i skymningstimmen ett program med musik som besjunger sensommaren och erbjuder en stunds stillhet i den brusande festivalkvällen.

Foto: Håkan Dennersten

körkonserter 9

att förloras i oändligheten

torsdag 15 augusti kl 18.30 och 21.00 S:t Petri kyrka malmöfestivalen

hösten 2019

10

Förklädd gud och Taube i Ligurien medverkande

konsertlängd

Petri Sångare och orkester Mikael Samuelson, sång Carl Adam Landström, baryton Ann-Margreth Nyberg, sopran Lill Lindfors, recitation Alexander Einarsson, dirigent

Cirka 65 minuter

fredsbudskap i en tid av oro Förklädd gud komponerades och uruppfördes 1940 då Lars-Erik Larsson var anställd vid Sveriges Radio som dirigent och tonsättare. Uppdraget var att komponera ett verk för radion. Musiken skrevs till text av Hjalmar Gullberg, som även han var anställd vid Sveriges Radio vid denna tid. Texten från 1933 är hämtad ur Gullbergs diktsamling Kärlek i tjugonde seklet och har motiv från grekisk mytologi. Den handlar om guden Apollon som döms att bli människa och tjäna som dräng i ett år hos kung Admetos i Thessalien.

Med Gullbergs lyrik och Larssons musik blev verket ett budskap om fred och kärlek i en tid av oro och krig. Förklädd gud inledde Larssons nyromantiskt orienterade produktion under 1940-talet och blev ett otroligt populärt verk som årligen framförs frekvent i Sverige och internationellt.

I den taubeska musikaliska buketten får lyssnaren ta del av Evert Taubes öden och äventyr i italienska Ligurien och dessutom höra visklassiker som Brevet från Lillan och den pastorala idyllen Fritiof i Arkadien. Orkesterarrangemangen är signerade Christopher Kandelin.

körkonserter 11 ikoner i 1900-talets svenska musikliv Den musikaliska och stilistiska distansen mellan tonsättaren Lars-Erik Larsson, född 1908, och viskompositören Evert Taube, född 1890, kan kännas stor, men det finns överraskande många beröringspunkter mellan dessa två ikoner i svenskt musikliv: melodisk skönhet, tonalitet, det berättande momentet och kärleken till fäderneslandet.

Larsson tog tidigt organistexamen i Växjö och fortsatte därefter sina studier vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (KMH) 1925-1929. Sedan följde utlandsstudier för bland andra Alban Berg. Larsson verkade även som kompositionsprofessor vid KMH, som director musices vid Uppsala universitet och som dirigent vid Sveriges Radio. Lars-Erik Larsson har blivit något av en nationaltonsättare och bland hans mest älskade verk återfinns En vintersaga, Pastoralsvit och Förklädd gud.

Evert Taube var poet, kompositör, författare, trubadur och konstnär. Havet kom naturligt att spela en viktig roll i hans liv och produktion. Han växte upp på Vinga, fadern var sjökapten, fyrmästare och överlots och de bosatte sig så småningom på det stora skeppsbyggeriet Varvet Kusten i Göteborg. År 1907 gick Evert Taube själv till sjöss och företog de följande åren långväga resor till bland annat Sydamerika varifrån många av hans kompositioner hämtat sin inspiration. I Taubes produktion märks Sju sjömansvisor, En sjömatros i blåa kläder, På böljan blå, i städer och på land och Så länge skutan kan gå. Mycket finns dokumenterat av honom själv på grammofoninspelningar, de första från 1921, men även av sonen Sven-Bertil Taube.

12 hösten 2019

sven-david sandström till minne (1942–2019) Opening för sopran, klarinett, kör och orgel ur Frihetsmässa (1996) Kyrie per clarinetto (2009) Psalm 139 för kör (2004) Meditation för orgel över ps. 139 (2011) Befria mig ur friheten! All denna frihet! För orgel ur Libera me (1980) Es ist genug för kör (1986) Tre stycken för två violiner (2012) Komm Jesu, komm för kör (2005) There is a Blue Sky, a Wall with Roses för klarinettsolo (2005) If God Be For Us för sopran, kör och orgel ur Messiah (2008) Ljusets barn för violin, kör och orgel (2010) Som eldflugan tänds och slocknar för sopran och piano (2017) To See a World för kör (2008)

söndag 15 september kl 18.00 S:t Petri kyrka

Att se världen i ett sandkorn konsertens längd

Petri Sångare Karin Dahlberg, sopran Carl Adam Landström, orgel Jonas Lundblad, orgel Bernt Wilhelmsson, piano Jonas Losciale, klarinett Malin Nyström och Johann Soustrot, violin Alexander Einarsson, dirigent

Cirka 75 minuter körkonserter 13

medverkande

avgörande för generationer Den 10 juni 2019 förlorade svenskt musikliv en tonsättare som vunnit oerhört många musikälskarhjärtan. Sven-David Sandströms betydelse för svensk körmusik kan inte överskattas men även hans produktion med musik till kyrkoåret i Bachs spår, operor, solokonserter, orkesterverk, kammarverk med mera har satt outplånliga musikaliska spår i många lyssnares själar.

dissonans och harmoni Körmusiken står i centrum i Sven-David Sandströms rika produktion. Sin känsla för köridiomatik, det sjungna ordet, texttolkning, röstomfång och annat som man som tonsättare måste behärska till fullo, fick han i tidiga år när han var korist i Hägerstens Motettkör, en musikalisk relation som varade i 25 år.

Körverket Es ist genug är ett utmärkt exempel på Sandströms sätt att komponera för rös: halvtonala klanger vrider och sliter i lyssnaren, tvära kast mellan starkt och svagt, dissonanta partier som löses upp i de mest ljuva harmoniska förlopp. Det är en spännande och oförutsägbar musikalisk resa för lyssnaren att följa med i Sandströms förunderliga musikaliska idévärld.

Som välbalanserade kontraster i denna körkonsert ingår några kammarverk som den stillsamma Kyrie per clarinetto, Meditation för orgel över psalm 139, Tre stycken för två violiner och There is a Blue Sky, a Wall with Roses för klarinettsolo.

Foto: Aurora Music

Sandström bar på ett konstnärligt mod, ett radikalt nytänkande, en musikalisk ärlighet och en kärlek till det vackra och han valde den raka vägen vilket ibland ledde till offentliga skriverier och konfrontationer med kollegor som tyckte och tänkte annorlunda.

Sandström var en sann pedagog, professor i komposition vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm och senare vid Bloomington University i Indiana, USA. Hans lust och öppenhet att möta unga människor och lotsa dem in i komponerandets mysterier verkade aldrig ta slut.

Sandström grundade Gotlands Tonsättarskola och var drivande när konservatoriet i Falun utvecklade sin kompositionsutbildning.

Vid båda dessa skolor utbildas nu många intresserade ungdomar som sedan ofta söker sig vidare till högre kompositionsstudier.

Han gav också privatlektioner och besökte även återkommande musikhögskolorna i Malmö och Göteborg. Med sin inspirationskraft, öppna personlighet och tro på den han undervisade blev han avgörande för flera generationers musikaliska vägval.

jubileumssöndag s:t petri kyrka 700 år söndag 29 september kl 11.00 S:t Petri kyrka

Jubileumshögmässa Thomas Tallis: Spem in alium Ulrika Emanuelsson: Missa S:t Petri (uruppförande)

S:t Petri Ungdomskör Petri Sångare Carl Adam Landström, orgel Alexander Einarsson, dirigent

hösten 2019

14

medverkande

renässansklang och samtida tonkonst nykomponerat för denna dag Thomas Tallis Spem in alium är ett verk sprunget ur en beställning från engelska hovet. Man ville med en engelsk tonsättares verk kunna matcha italienaren Alessandro Striggios överväldigande komposition Ecce beatam lucem för 40 röster, som tog London med storm 1567.

Ulrika Emanuelssons verk Missa S:t Petri uruppförs vid denna konsert och är en specialbeställning för två körer och S:t Petri kyrkas nya orgel. Emanuelsson har inspirerats av krämarkapellets bilder och verket lutar sig mot de gångna århundradena genom kungar, sillamånglare, reformatorer och bondeuppror. Det vill vara nära den lilla människan i tiden, men verket är också en festlig hyllning till kyrkan som samlingsplats genom tiderna.

Den engelske tonsättaren Thomas Tallis verkade som organist i Dover, Canterbury och London innan han anställdes vid det kungliga kapellet i London där han stannade till sin död 1585. Tallis verkade där som musiker, sångare och komponist under fyra engelska regenter: Henrik VIII, Edvard VI, Maria I (Mary Tudor) och Elisabet I. Lundatonsättaren, dirigenten och sångerskan Ulrika Emanuelsson har komponerat många verk för kör. Hon sjunger själv i Petri Sångare och är dirigent för Carolinae Damkör i Lund. Emanuelsson är prisbelönt för flera av sina verk, som framförts både i New York och Boston. Hennes kompositioner omfattar också verk för kammarensemble, orkester, solo, opera, oratorier, rekviem, teater och kortfilm. Hon är grundare av Choir Aid, en sammanslutning av Skåneregionens mest framstående körer som går samman för att hjälpa samhällets behövande.

Hopp och tröst och världens första oratorium Giacomo Carissimi: Jefta Heinrich Schütz: Musikalische Exequien

medverkande konsertlängd

Sofia Niklasson och Kristina Hellgren, sopran Daniel Carlsson och Tobias Nilsson, alt Martin Vanberg och Martin Hultkvist, tenor Lars Mauritz Martinsson och Martin Arpåker, bas Hanna Thiel, viola da gamba Joakim Peterson, violone Fredrik Bock, luta Peter Wallin, musikalisk ledning

Cirka 60 minuter

nyskapande oratorium

sakral barockmusik

Den italienske 1600-talstonsättaren Giacomo Carissimi skapade och utvecklade oratorieformen med utgångspunkt från motettoch operagenren. Hans oratorium Jefta är bästa exemplet på detta, och hans storartade behandling av körerna och deras dramatiska förbindelse med solosången var banbrytande.

Barocktonsättaren Carissimi införde kyrkokantaten, cantata da chiesa, i den italienska sakrala musiken och skapade även formen för kammarkantaten, en musikdramatisk scen med recitativ, arior och instrumentalsatser. Carissimi är känd för sina oratorier såsom Judicium Salomonis, Baldassarre, Jonas och Jefta.

Heinrich Schütz Musikalische Exequien är begravningsmusik tillägnad greve Heinrich Posthumus Reuss. Verkets inledande sats utgörs av en stor tysk motett med Kyrie och Gloria där texter från den lutherska liturgin citeras. Även de två återstående satserna är motetter. I sista satsen delas kören upp i flera körer där var och en sjunger sin unika text.

Heinrich Schütz var under den tidiga barocken en av de mest betydande tonsättarna i Tyskland. Han reste till Italien och intrycken därifrån påverkade och utvecklade hans skapande.

Den glansfulla tiden vid hovet under Schütz tidiga år byttes så småningom mot ett tragiskt liv där trettioåriga kriget, hustruns tidiga död och pesten förtog hans livs- och skaparglädje.

körkonserter 15

jubileumssöndag s:t petri kyrka 700 år söndag 29 september kl 18.00 S:t Petri kyrka

fredag 4 oktober kl 18.00–23.30 S:t Petri och S:t Johannes kyrkor

Körnatt!

hösten 2019

16

Malmös första körnatt går av stapeln i S:t Petri kyrka och S:t Johannes kyrka samtidigt. Cirka 25 körer turas om att varje halvtimme ge en konsert på cirka 25 minuter. Ett unikt tillfälle att bekanta sig med Malmös körliv och lyssna till varierad och spännande körmusik.

Bland annat medverkar S:t Petri Ungdomskör (SPUK), Vegakören, S:t Petri Motettkör, S:t Johannes kammarkör, Petri Sångare, Malmö Kammarkör, Malmö Operas Barnkör, Malmö Indiekör, Polisens kör, Gospel Rose Choir, Saxenborn Singers och många fler.

Fri entré.

söndag 13 oktober kl 18.00 S:t Petri kyrka

Glödkol ur den sista askan medverkande:

konsertens längd

S:t Petri Motettkör Bo Håkansson, slagverk Carl Adam Landström, orgel Peter Wallin, dirigent

Cirka 60 minuter

transparent och tydligt Orkesterpartituret till Jan Sandströms verk Från evighet till evighet I-III är transparent och tydligt noterat, vilket också återspeglas i musiken. Verket uruppfördes i Järfälla kyrka 2011 av solisterna Marie Rosenmir och Mikael Stenbeck samt Järfälla kyrkokör och S:t Jakobskören under ledning av Johan Denke, som också gjort orkestreringen.

Verket inleds instrumentalt men snart hörs mezzosopranen i det vokala solot sjunga på en och samma ton. Tenoren gör henne snart sällskap lika enkelt och upprepande. Efter solona kommer kören in, till en början endast sopranstämman, men snart presenterar sig hela kören i forte.

Johannes Johansson komponerade mycket vokalmusik under sina sista år. Hans verk Glödkol ur den sista askan, med text av Ylva Eggehorn, uruppfördes 2004. Johansson komponerade även musik inom mixformen instrument/högtalare. Han var utbildningschef på Musikhögskolan i Malmö och sedan rektor på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, ledamot av Kungl.

Musikaliska akademien och Honorary Member vid såväl Royal College of Music som Guildhall School of Music and Drama i London.

jag och musiken

Konserten föregås av ett samtal mellan keramikern och konstnären Pernilla Norrman och Tobias Berg, präst i S:t Petri kyrka, kl 17.15.

17

Jan Sandström: Från evighet till evighet I–III Johannes Johansson: Glödkol ur den sista askan för kör, orgel och slagverk

konsert på fn-dagen torsdag 24 oktober kl 18.30 S:t Petri kyrka

körkonsert 18

Andas lugnt – Jag bär dina bördor Kristin Boussard: Letters to Familiar Stranger Ēriks Ešenvalds: Only in Sleep Jan Sandström: Bigga luothe Erik Whitacre: A Boy and a Girl Samt musik av bland annat Paul Mealor, Manfred Länger och Ulrika Emanuelsson Vid konserten läses också ur Dag Hammarskjölds bok Vägmärken.

medverkande

S:t Petri Ungdomskör (SPUK) Annika Jessen, klarinett KG Hammar, uppläsning Alexander Einarsson, dirigent konsertens längd

Cirka 60 minuter

Speciellt tycker jag om fransk musik från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Svenska kompositörer som jag föredrar är Wilhelm Stenhammar och Natanael Berg och särskilt Hilding Rosenberg.

Jacques är också kyrkoorganist och frågan om det finns ett speciellt sound och stämning i en kyrka intresserar honom.

– Jag tycker att all musik som väcker och bidrar till en andlig reflektion och hjälper oss att närma oss Gud har en given plats i kyrkan, oavsett vilken stil musiken har eller vilken epok den tillhör. Samtidigt ska vi som musiker ha respekt för församlingens känslighet. Vi ska inte undvika att utmana församlingen, men vi ska inte chocka dem. Jag tror att det är legitimt att spela musik från alla tider i kyrkan, men musiken ska alltid väljas så att den passar gudstjänsten eller den kyrkliga handlingen och avspeglar tiden på kyrkoåret.

»All musik passar i kyrkan om den för oss närmare Gud.« jacques tchamkerten

Foto: Namn Namn

jag och musiken

den schweiziske musikern Jacques Tchamkerten spelar ett ovanligt instrument: ondes Martenot. När han beskriver hur ondes Martenot låter använder han ord som främmande, immateriellt och att instrumentet ger ett slags porträtt av den mänskliga rösten beroende på hur han spelar. År 1981 – när Jacques var 20 år – föll han för detta vackra, underliga instrument. Då hade han spelat piano sedan han var åtta.

– Jag sysslade mycket med musik när jag var liten. Kanske var jag inte den mest dedikerade eleven som övade allra flitigast, men jag älskade att tolka musik, säger Jaqcues.

Idag reser Jaqcues och hans ondes Martenot mycket och han ger ett stort antal konserter.

Dock har han ännu inte spelat utanför den europeiska kontinenten, berättar han. En gång har Jacques spelat i Sverige. Det var i Malmö 2012 när han medverkade i Trois petites liturgies med Alexander Einarsson som dirigent. Jacques drömmer om att komma tillbaka till Sverige som han tycker är vackert, särskilt är han förtjust i Stockholm och i nationalparkerna i Lappland.

Det är alltid spännande att fråga musiker om deras favoritkompositörer. När har de sina starkaste musikaliska upplevelser när de spelar själva, vilken musik tycker de om att tolka?

– Jag har flera favoritkompositörer, men problemet är att jag ändrar mig hela tiden…

19

jacques föll för ett annorlunda instrument

söndag 3 november kl 18.00 S:t Petri kyrka

hösten 2019

20

Guds tid är den bästa Giovanni Paolo Cima: Gaudeamus omnes in Domino à 4 Johann Caspar von Kerll: Missa pro defunctis Heinrich Schütz: O meine Seel, warum bist du betrübet SWV 419 Giovanni Coperario: Fantasia à 4 no 8 Johann Sebastian Bach: Gottes Zeit ist die allerbeste Zeit (Actus tragicus) BWV 106

medverkande

konsertens längd

S:t Petri Motettkör Helena Ek, sopran Anna Einarsson, alt Petter Moen och Staffan Solén, tenor Frederik Rolin, bas Lotta Waldenmark, blockflöjt Cecilia Kjelldén, blockflöjt Hanna Thiel, gamba Rebecca Lefèvre, gamba Adam Grauman, gamba Joakim Peterson, gamba Peter Wallin, dirigent

Cirka 65 minuter

stämmor i växelspel I Giovanni Paolo Cimas verk Gaudeamus omnes in Domino à 4 vandrar temat mellan de olika stämmorna som imiterar varandra.

Missa pro defunctis av Johann Caspar von Kerll inleds vackert med en stegring i register tills en höjdpunkt nås och verket fortsätter i ett kontinuerligt växelspel mellan stämmorna.

De rena treklangerna i Heinrich Schütz O meine Seel, warum bist du betrübet skär nästan i örat med sin klara renhet. Fraser avslutas med terslösa ackord och lämnar frågan om dur eller moll öppen till lyssnaren.

Med omisskännlig harmonik och melodik rör sig inledningen av Bachs Gottes Zeit ist die allerbeste Zeit (Actus tragicus) majestätiskt framåt. Snart följer även i detta verk en imiterande sats och tempot höjs märkbart.

barock med italienska rötter Giovanni Paolo Cima var en betydelsefull milanesisk instrumentaltonsättare som bidrog till utvecklandet av solo- och triosonatan. Han var en driven musiker och tillträdde 1595, blott 25 år gammal, en tjänst som organist i Chiesa di Santa Maria presso San Celso.

Tonsättaren Johann Caspar von Kerll var även han en framstående organist. Efter studier för Girolamo Frescobaldi och Giacomo Carissimi blev von Kerll hovkapellmästare i München och adlades av kejsar Leopold I. Från 1677 verkade han som domkyrkoorganist i Wien.

Heinrich Schütz räknas till Tysklands mest betydande tonsättare under den tidiga barocken. Han reste till Italien och intrycken därifrån påverkade och utvecklade hans skapande.

Giovanni Coperario, samtida med Cima, var engelsman. Egentligen hette han John Cooper men tog sig ett italienskt namn, förmodligen för att italiensk musik var på modet. Han var förutom tonsättare även lutenist och gambist och hans verkförteckning innefattar fantasier, sviter och två samlingar sånger.

Johann Sebastian Bach är en centralgestalt inom barockmusiken.

Han har med sin rika produktion av mässor, passioner, kantater, orgelverk och instrumentalverk och med sitt kontrapunktiska mästerskap starkt påverkat den västerländska musikaliska utvecklingen från 1700-talet och framåt.

körkonsert 21

Imitationstekniken är också tydligt närvarande i Giovanni Coperarios instrumentala Fantasia à 4 no 8. Stämmorna turas om att vara ledande och när temat och rörelserna kommer i en stämma går de andra tillbaka, liksom för att inte störa.

söndag 17 november kl 18.00 S:t Petri kyrka

Den gudomliga närvaron hösten 2019

22

Marcel Landowski: Concerto för ondes Martenot och stråkorkester Francis Poulenc: Litanies à la Vierge noire Olivier Messiaen: Trois petites liturgies de la Présence Divine medverkande

konsertens längd

Petri Sångare damkör Petri Femme Orkester Marianne Jacobs, piano Jacques Tchamkerten, ondes Martenot Tony Abrahamsson, konstnär Alexander Einarsson, dirigent

Cirka 70 minuter Vid konserten kommer det att koltecknas live av konstnären Tony Abrahamsson.

franskt 1900-tal rymd och religiös mystik Marcel Landowskis märkliga verk ger rymdassociationer med det fascinerande instrumentet ondes Martenot som svävar likt en främmande fågel över stråklandskapet. Det steglösa ljudet förflyttar lyssnandet bortom den normala konsertupplevelsen och ger nya musikaliska perspektiv.

Francis Poulenc miste en nära vän i en bilolycka 1936. Händelsen ledde till att han konverterade och blev katolik och hans musik utvecklades mot en mera mystisk och eterisk karaktär. Han genomförde en pilgrimsfärd till Notre-Dame de Rocamadour, vilket ledde till hans omvändelse. Litanies à la Vierge noire är ett resultat av den religiösa upplevelsen.

Olivier Messiaen skrev själv texten till Trois petites liturgies de la Présence Divine. I första satsen gestaltar kör och stråkar bedjandet medan pianot står för fågelsångsliknande mellanspel. Sats två dansar fram i en leggierosats med ljust instrumentalackompanjemang. Klangerna är eteriska och musiken oförutsägbar. Tredje satsen är mer komplex än de två tidigare med tuttipartier och kärvare harmonik.

Marcel Landowski studerade komposition och dirigering vid Pariskonservatoriet runt 1930. Som tonsättare sökte han en medelväg mellan modernism och konservatism. Han gjorde ett uttalande om sina verk: »Framtiden kommer att, liksom det förgångna, tillhöra verk som är tydliga och direkta, och som utgår från artistens hjärta för att kunna bli förstådda av allas hjärtan.« Den franske tonsättaren Francis Poulenc var tongivande i Parisgruppen Les Six som revolterade mot romantik och impressionism i musiken. Det var framförallt Debussys musik som stack i ögonen och öronen. Poulencs musik kan betraktas som neoklassisk. Den är besläktad med Ravels och Stravinskijs men också med jazz och schlager.

Olivier Messiaens klangvärld skiljer sig från hans samtida kollegors.

Han vistades mycket i naturen och spelade in fåglars melodier och läten för att sedan omvandla dem till skalor som han utgick från i sitt komponerande. Messiaen undervisade efterkrigstidens unga tonsättare i Paris och påverkade starkt deras vägval in i modernismen. Han utvecklade en seriell teknik för musikens parametrar. Den kom att bli banbrytande för Darmstadtskolan med tonsättare som Boulez och Stockhausen.

kรถrkonsert 23 Kolteckning av Tony Abrahamsson

hösten 2019

24

marie sjunger med vänner marie klintman är alt i Petri Sångare. Hon har sjungit i kören sedan den startade och har flera nära vänner i kören, vänner som hon har känt länge.

Innan hon började i Petri Sångare sjöng Marie i en projektkör, som körledaren Alexander Einarsson drev.

– Det kändes bra att arbeta med Alexander och jag tyckte om musiken han valde, så jag fortsatte i Petri Sångare när Alexander skapade den kören, säger Marie.

Musiken har varit en viktig del av Maries liv sedan hon var liten. När hon var sju år började Marie spela piano, när hon var tolv sjöng hon i sin första kör. Under gymnasietiden blev det också lite tvärflöjt. Sedan har Marie fortsatt som körsångare med vissa korta uppehåll.

Marie är onkolog och arbetar på Skånes universitetssjukhus.

– Flera av mina kollegor musicerar också. Det verkar som om många läkare ägnar sig åt musik.

På disputationsmiddagar och andra tillställningar är vi många som kan bidra med sång eller genom att spela något instrument. Så musiken är på sätt och vis närvarande även på jobbet. Annars tycker jag att musiken berikar livet som helhet. Att komma till en körövning är ett sätt att slappna av efter en lång arbetsdag, säger hon.

– Att sjunga är annorlunda mot att spela ett instrument, just för att din egen röst är ditt instrument. Det blir fysiskt och känslomässigt på ett annat vis.

– Det ger en väldigt stark gemensamhetskänsla att sjunga tillsammans med andra. Vissa i kören har jag sjungit med i tjugofem år. Vi har olika bakgrund och skulle kanske inte ha träffats annars, men alla väljer vi kören. Man får många starka upplevelser av att sjunga och att skapa en musikalisk upplevelse för publiken. Det kan vara roligt, du kan bli berörd eller ledsen.

När du sjunger seglar känslor som kanske inte fått komma fram, upp till ytan.

Ett av de vackraste styckena kören sjunger är Path of Miracles, tycker Marie.

Stycket består av fyra satser och handlar om en pilgrimsvandring till Santiago de Compostela. Musiken är meditativ och sångarna kan tillåta sig att vila i olika klanger.

– Annars gillar jag också renässansmusik och engelsk musik av bland andra kompositörerna Hubert Parry, Thomas Tallis och Benjamin Britten.

Sådan musik är härlig att sjunga.

25 jag och musiken

»Det ger en väldigt stark gemensamhetskänsla att sjunga tillsammans med andra.

Vissa i kören har jag sjungit med i 25 år.« marie klintman

söndag 8 december kl 18.00 S:t Petri kyrka

Gaudete Christus est natus

hösten 2019

26

Anders Öhrwall: Gaudete Healey Willan: There Were Shepherds Abiding in the Field Traditionella advents- och julsånger medverkande

konsertens längd

S:t Petri Motettkör Instrumentalensemble Martin Arpåker, orgel Peter Wallin, dirigent

Cirka 60 minuter

fredag 13 december kl 18.30 S:t Petri kyrka

Luciakonsert Körerna DoReMi, MiFaSo och SoLaTi. Körledare Julia Iderberg och Emelie Ekberg.

I samarbete med ABF

lördag 14 december kl 15.00 och 18.00 S:t Petri kyrka

Musikhögskolans julkonsert Programmet bjuder på allt från de älskade klassiska julsångerna till nyskriven julmusik.

medverkande

Musikhögskolans symfoniorkester Musikhögskolans stora kör Instrumentalensembler och solister Mats Paulson, dirigent

jul- och nyĂĽrskonserter 27

söndag 22 december kl 18.00 S:t Petri kyrka

Bachs Juloratorium

hösten 2019

28

Johann Sebastian Bach: Juloratorium del 4–6

medverkande

juloratoriet 1–6

Petri Sångare och barockorkester Conny Thimander, evangelist och tenor Hanna Husahr, sopran Maria Streijffert, alt Andreas Landin, bas Alexander Einarsson, dirigent

Konserten ges i ett unikt samarbete med S:t Johannes församling och S:t Johannes kammarkör som kl 16.00 ger Bachs Juloratorium del 1-3. Den som vill kan alltså på samma dag höra hela juloratoriet del 1-6! Solister i S:t Johannes kyrka är Sara Sandström-Korp, sopran, Albert Montanez, countertenor, Leif Aruhn-Solén, tenor och Tor Lind, bas. Anmäl dig i S:t Johannes kyrka om du vill gå även kl 18.00 så reserveras plats. Du har cirka 30 minuter på dig att ta dig mellan kyrkorna.

konsertens längd

Cirka 90 minuter

barockens store mästare sex självständiga kantater Under den ytterst produktiva tiden som kantor i Leipzig komponerade Bach Juloratoriet 1733–1734. Verket, som fick sitt uruppförande i Leipzig kring årsskiftet 1734–1735, är uppdelat i sex självständiga kantater som var och en berättar sin historia utifrån bibliska texter. Den sjätte och sista kantaten gavs också ut som ett separat verk. En del av musiken har Bach lånat från sina profana kantater, och vissa delar tros vara hämtade från hans försvunna verk Markuspassionen. Samtliga kantater, förutom nummer 2, inleds och avslutas med körsatser.

Instrumentationen skiftar mellan de sex kantaterna. I nummer 1 och 3 låter Bach trumpeter och pukor vara ett festligt inslag i ljudbilden medan nummer 2 är betydligt mera försynt orkestrerad. Helheten bildar en ABA-form med avseende på orkestreringen. Nummer 4-6 uppvisar samma instrumentala mönster. I nummer 4 tillkommer horn, i nummer 5 håller Bach åter tillbaka sina orkesterstyrkor och i nummer 6 återkommer pukor och trumpeter som ett jublande och kraftfullt inslag i orkestern.

Få tonsättare har haft så stor betydelse för eftervärlden som barockens store mästare Johann Sebastian Bach. Han föddes 1685 i Eisenach och var samtida med Georg Friedrich Händel.

Bach levde och verkade i en tid strax före den wienklassiska epoken med mästare som Joseph Haydn, Wolfgang Amadeus Mozart och Ludwig van Beethoven. Bachs enorma produktion, kontrapunktiska mästerskap och sakrala verklista med passioner, oratorier, kantater, konserter, orgelmusik och kammarmusik av olika slag påverkade både samtida och kommande generationer tonsättare och bidrog till deras konstnärliga vägval.

Via Arnstadt, Weimar och Köthen kom Bach 1723 till Leipzig där han tillträdde tjänsten som kantor vid Thomasskolan. Det var en tjänst med många uppdrag såsom undervisning, orgelspel, orkesterledning, komposition och administration. Med tiden trappade Bach ner på den tröttande undervisningen till fördel för musicerandet och framförallt komponerandet. I Leipzig skapade han många av sina betydande verk som till exempel Johannes- och Matteuspassionen, Juloratoriet, h-mollmässan och de flesta av de 200 kantaterna. Under sina mest produktiva perioder komponerade han en kantat i veckan. Bach dog 1750 i Leipzig.

jul- och nyĂĽrskonserter 29

söndag 15 december kl 17.00 S:t Petri kyrka

Julkonsert S:t Petri Ungdomskör (SPUK) Instrumentalensemble Carl Adam Landström, klaver Alexander Einarsson, dirigent

Konserten direktsänds i Sveriges Radio samt i EBU.

Julvesper medverkande

Petri Vokalensemble Martin Arpåker, dirigent

onsdag 1 januari 13.00 S:t Petri kyrka

Nyårskonsert Carl Adam Landström, orgel

måndag 6 januari kl 18.00 S:t Petri kyrka

Trettondagskonsert Petri Sångare Carl Adam Landström, orgel Alexander Einarsson, dirigent

jul- och nyårskonserter 31

torsdag 26 december kl 18.00 S:t Petri kyrka

fredag 30 augusti kl 22.30 Eslövs kyrka

32

En afton med Dominique Jazziga toner möter klassisk körsång. Improvisation samspelar med komponerad musik. Det bejublade mötet mellan Petri Sångare och pianisterna Carl Axel och Monica Dominique får en repris i samband med Lions kulturnatt i Eslöv.

hösten 2019

medverkande

Petri Sångare Monica och Carl Axel Dominique, piano Alexander Einarsson, dirigent

söndag 20 oktober kl 13.00 Lund Allhelgonakyrkan

Avslutningskonsert sveriges körledarkonvent 2019

På temat Andas lugnt – Jag bär dina bördor sjunger S:t Petri Ungdomskör musik av bland annat Jan Sandström, Paul Mealor, Kristin Boussard och Ēriks Ešenvalds. medverkande

S:t Petri Ungdomskör (SPUK) Alexander Einarsson, dirigent

torsdag 31 oktober kl. 19.00 Konsertsalen Malmö Live

Brahms Requiem medverkande

gästspel 33

Malmö SymfoniOrkester Petri Sångare Ann-Helen Moen, sopran Olle Persson, baryton Rubén Dubrovsky, dirigent Alexander Einarsson, kormästare konsertens längd

Cirka 80 minuter entré

Biljetter och program: www.malmolive.se

... som blommorna i gräset Många tonsättare har skapat storslagna requiem. Mozarts är ett av hans mest älskade verk. Andra exempel är Verdi, Fauré, Britten, Berlioz, Bruckner och Schnittke. Dödsmässans text börjar med de högtidliga orden Requiem aeternam dona eis Domine, »Giv dem evig vila, Herre« och följer sedan den katolska gudstjänstens liturgi, med lovsång, trosbekännelse, nattvard och så vidare.

Johannes Brahms var en troende man och ville därför göra ett requiem som var relevant för honom. Det vill säga på tyska istället för latin, och utifrån Luthers bibel istället för katolsk liturgi. Han sammanställde själv en text utifrån ett femtontal bibelställen, främst ur Nya testamentet men också ur Jesaja, Psaltaren och de gammaltestamentliga skrifter som brukar kallas apokryferna.

Idén till ett tyskt requiem kan spåras till 1856, då Brahms var 23 år gammal. Några år senare började han skissa på ett utkast, men arbetet låg nere under första hälften av 1860-talet. Efter att hans mor avlidit i början av 1865 återupptog han arbetet.

Den slutliga versionen hade premiär på Gewandhaus i Leipzig den 18 februari 1869.

Inledningsraderna kommer ur Matteusevangeliets Bergspredikan och sätter an tonen: »Saliga är de som sörjer, de skall bli tröstade.« Brahms har valt flera bibelställen där tron och den troendes belöning beskrivs genom jordbruksmetaforer. »Gråtande går de och sår sin säd. Jublande kommer de och bär sina kärvar.«

»Jordbrukaren ser fram mot att jorden skall ge sin dyrbara skörd och väntar tåligt på höstregn och vårregn.« Hans övergripande budskap är att tålamodet och tron kommer att ge riklig belöning.

Livet på jorden är flyktigt i jämförelse med det som komma skall: »Bara en vindfläkt är människan.« Här finns inget mörker av det slag som finns i den katolska requiemmässan, tänk på exempelvis Mozarts och Verdis himlastormande Dies irae-satser. Världen skall förgöras i aska på vredens dag, förkunnar kören, Solvet sæclum in favilla. Basuner ska dåna och de döda resa sig ur sina gravar.

Frånvaron av denna dramatik gör inte att det saknas storslagna partier i Ein deutsches Requiem. Den andra satsen, den långsamt framskridande Denn alles Fleisch es ist wie Gras, är ett av körrepertoarens allra mäktigaste verk. Det handlar om livets förgänglighet och kraften i Guds ord. »Människan är som gräset och all hennes härlighet som blommorna i gräset. Gräset vissnar och blommorna faller av. Men Herrens ord består i evighet.« Att uttrycka världens undergång med vredgade toner och forte fortissimo, som Verdi och Mozart gör, är ju på alla sätt och vis passande och kongenialt. Men Brahms gör tvärtom på ett spännande och konstnärligt intressant sätt. Han använder kraftfull och storslagen musik för att berätta om det lilla, knappt märkbara: Det prasslande gräset. En torr blomma som faller till marken ...

körsång är en själslig detox dotter till Marie och Daniel och för den musikaliska familjetraditionen vidare. Förutom att sjunga i SPUK – Sankt Petri Ungdomskör – spelar Stina trombon och piano och sjunger jazz.

Stina har precis slutat ettan på det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. När hon inte spelar eller sjunger umgås hon med körkompisar och tränar.

I SPUK sjunger Stina sopran. Hon började i ungdomskören när hon var tretton år.

– Musik har varit en del av mitt liv sedan jag var liten. Jag har ju vuxit upp i en musikalisk familj. Pianolektioner började jag ta när jag var fyra eller fem år. Då sjöng jag också i olika små körer för barn. När jag var nio år började jag i Malmö Operas barnkör.

– När jag har repeterat med kören är jag alltid gladare efteråt. Med hjälp av körsång kan du uttrycka känslor som du undermedvetet förträngt. Alexander är en superduktig körledare och tillsammans uttrycker vi något gemensamt.

Tar jag en paus från kören är det något som fattas i mitt liv, något som är rofyllt och skönt.

Körsång är som en själslig detox, säger Stina.

SPUK sjunger ganska mycket modern musik och en av Stinas favoritkompositörer är Paul Mealor. Now Sleeps the Crimson Petal – som är ett stycke av honom i fyra satser – tolkar kören på sitt eget sätt.

– Jag gillar stycken som bär i sin enkelhet. Då har jag möjlighet att uttrycka mig och göra musiken till min egen. Ett standardstycke för oss i SPUK är Hide and Seak av Imogen Heap. Det passar körens stil. Vi tolkar också svenska visor.

De finaste upplevelserna får vi när vi improviserar, då blir det oväntat och magiskt.

hösten 2019

34

stina klintman är

»Tar jag en paus från kören är det något som fattas i mitt liv, något som är rofyllt och skönt.« stina klintman

stjärngossen som inte slutade sjunga daniel klintman minns att han alltid har sjungit. I lågstadiet var han en av Luciatågets få stjärngossar. I högstadiet hittade han sin röst.

I dag arbetar Daniel som läkare och är bas i Petri Sångare. Daniel har sjungit i Petri Sångare så länge kören har funnits.

Favoritkompositör?

– Jag är egentligen allätare, så jag säger från romantiken och framåt. Ska jag nämna någon kompositör gillar jag till exempel Brahms.

Han skrev väldigt fin körmusik och hans barytonstämmor är ofta melodiska och ligger i ett bekvämt läge, så att man kan sjunga ut och ”smeta på”.

jag och musiken

35

Från stjärngosse till förstabas – hur känns det att sjunga när rösten förändras i tonåren?

– Jag sjöng hela tiden genom målbrottet och i åttonde klass bad min musiklärare mig att sjunga ett solo. Det kändes lite osäkert, men det gick bra och rösten sprack inte. Man landar i ett visst röstläge, men sedan går det att bredda sitt omfång. Tidigare sjöng jag helst i ett lite lägre basregister och nu sjunger jag gärna i ett högre barytonläge, säger Daniel.

– När vi repeterar eller har konsert tillsammans inför en konsert blir det samma slags gemenskap som i ett idrottslag och på resor och konsertturnéer svetsas gruppen ihop ytterligare. Samtidigt är rösten också väldigt individuell och personlig och man har bra och dåliga dagar. Det är ju även visat att körsång frisätter signalsubstanser, till exempel dopamin och oxytocin som får oss att må bättre, säger Daniel.

Den musik och det uttryck som kören skapar tillsammans ger något både till musikerna själva och till konsertpubliken.

Ibland är det en stor publik och ibland är det glesare i bänkraderna. Det har inte så stor betydelse, tycker Daniel, men det är klart att det är roligt när publiken uppskattar framförandet och lyssnarna blir berörda.

»Det är ju även visat att körsång frisätter signalsubstanser, till exempel dopamin och oxytocin som får oss att må bättre.« daniel klintman

fredagar kl 17.00 varannan vecka under september-november

After Work Orgel

hösten 2019

36

After Work Orgel är en blandad serie där orgeln alltid har en central plats.

Genren är varierad: allt från västerländsk konstmusik till populärmusik och improvisation. Perfekt att avsluta en veckas arbete med 45 minuter musik!

fredag 6 september kl 17.00

fredag 18 oktober kl 17.00

Stefan Therstam, Stockholm

Johannes Landgren, Göteborg

fredag 20 september kl 17.00

fredag 1 november kl 17.00

Carl Adam Landström, diplomorganist

Musikhögskolans Brass möter Carl Adam Landström på orgel under ledning av Håkan Hardenberger.

Verk för nya orgeln, bland annat av Staffan Storm och Johan Magnus Sjöberg.

Konserten spelas in av SR2.

fredag 15 november kl 17.00 fredag 4 oktober kl 18.00-23.30

Jonas Lundblad, orgel

Malmös första körnatt går av stapeln i S:t Petri kyrka och S:t Johannes kyrka samtidigt. Cirka 25 körer turas om att varje halvtimme ge en konsert på cirka 25 minuter.

Se sid 16.

Georg Joseph Vogler: 16 Variations sur Ah, vous dirai-je, Maman Olivier Messiaen: ur Messe de la Pentecôte Franz Liszt: Prometheus, symfonisk dikt, transkriberad för orgel av Jean Guillou

fredag 29 november kl 17.00 Valentina Polani, Italien

Foto: Jens C Hilner

orgelmusik 37

fem orglar har sett dagens ljus i s:t petri kyrka

hösten 2019

38

att 700-årsjubileet i S:t Petri sammanfaller med installationen av den nya orgeln är vi glada för. Orgelinvigningen och orgelfestivalen blir ett av de särskilda evenemang under jubileumsåret där vi inte bara ser bakåt utan även riktar blicken in i framtiden. S:t Petri har tidigare hyst en av de äldsta fortfarande spelbara medeltida orglarna i världen och nu installeras en av norra Europas största tillika världens modernaste orgel. genarpsorgeln installerades kring år 1500.

Med sina 21 stämmor var den ovanligt stor för den tidens orglar. Efter en utflykt till Genarps kyrka är den från 1937 installerad i Skovgaardsalen på Malmö Konstmuseum och anses vara en av världens äldsta spelbara orglar. tullströmsorgeln invigdes 1797 och byggdes av den svenske orgelbyggaren Olof Schwan från Stockholm. Den användes fram till 1914 och hade 34 stämmor. Den gustavianska orgelfasaden som fortfarande idag pryder orgelläktaren är alltså från denna tid.

marcussenorgeln byggd av den danska firman Marcussen & Søn i Åbenrå invigdes 1951. Det är denna orgel som har renoverats och kopplats samman med den nya Klaisorgeln tillsammans med fjärrverket och kororgeln från 1914. Marcussenorgeln har 84 stämmor och ett ryggpositiv vars fasad ritades av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe.Vid varje nytt orgelbygge har en del äldre pipor återanvänts. På så sätt kombineras historia och framtid i varje ny orgelinstallation. klaisorgeln som installerats våren 2019 har byggts som en helt ny kororgel. Genom digital teknik kommer den att kopplas ihop med både Marcussenorgeln på orgelläktaren och med fjärrverket och den gamla kororgeln. Det blir alltså fyra orglar i en.

Den nya kyrkorgeln är norra Europas största orgel sett till antalet manualer och register: 205 register inklusive transmitteringar och klockspel.

Med hjälp av touch screens blir orgelns klangliga möjligheter oändliga.

walckerorgeln invigdes 1914 och byggdes av den tyska firman E. F. Walcker & Cie, Ludwigsburg. Den befintliga fasaden från 1797 behölls till denna för sin tid moderna orgel med 73 stämmor. En nyhet var fjärrverket över södra sidoskeppet och kororgeln under valvet bakom altaret som alltså installerades vid denna tid.

Foto: Anne Ruponen

s:t petri kyrka

39

körverksamhet i s:t petri kyrka petri vokalensemble är en kör i olika konstellationer som främst sjunger vid kyrkans högmässor. Mycket god notläsning och körerfarenhet krävs.

hösten 2019

40

Mer info: Alexander Einarsson s:t petri ungdomskör (spuk) är en fyrstämmig kör med cirka 40 sångare i åldern 14–20 år (tenorer och basar upp till 23 år). Kören sjunger främst klassisk musik med inslag av musikal och jazz.

SPUK sjunger i gudstjänster och konserter i S:t Petri kyrka men konserterar frekvent även på andra håll i staden och i Sverige. Kören har medverkat vid flera inspelningar för Sveriges Radio samt vid två filminspelningar. Den deltar även regelbundet i internationella körtävlingar och festivaler och har bland annat vunnit Grand Prix i körtävlingar i Venedig 2017 och Budapest 2018.

Provsjungning: Alexander Einarsson petri femme startades hösten 2018 för kvinnor i åldern 19–26 år. Kören består av cirka 20 kvinnor och sjunger främst tre- och fyrstämmig musik för damkör a cappella. Notläsning och god körerfarenhet krävs.

Provsjungning: Alexander Einarsson

s:t petri motettkör är en blandad kör som består av cirka 35 sångare i olika åldrar. Körens repertoar inkluderar de stora kyrkomusikaliska verken och a cappella-framföranden med spännvidd från renässansen till vår tids musik. God körvana och notläsning krävs.

Provsjungning: Peter Wallin petri sångare är en kammarkör med hemvist i S:t Petri kyrka. Petri Sångares främsta genre är a cappella-musik med fokus på nutida västerländsk konstmusik, men kören framför även regelbundet verk för kör och orkester i samarbete med Malmöregionens ledande musiker. Petri Sångare anses vara en av regionens främsta ensembler och ambitionsnivån har sedan starten 2010 varit hög med ungefär 25 konserter per säsong.

Körens repetitioner och konsertverksamhet präglas av omsorg för text, musik och musikaliskt samspel mellan kör och dirigent.

Kören medverkar frekvent i radio och tv samt har vid flera tillfällen deltagit och vunnit internationella körtävlingar. www.petrisangare.se Provsjungning: Alexander Einarsson

s:t petri ungdomskรถr (spuk)

s:t petri kyrka

41

petri femme

petri sรฅngare

Foto: Kristina Strand Larsson

s:t petri motettkรถr

musikverksamheten i s:t petri kyrka

hösten 2019

42

alexander einarsson

carl adam landström

martin arpåker

peter wallin

s:t petri kyrkas musiker

fri entré

Alexander Einarsson organist och kördirigent alexander.einarsson@svenskakyrkan.se 040-27 91 28, 0702-57 75 45

Det är fri entré till alla konserter om inget annat anges. Inga platser kan reserveras, kom i god tid.

Carl Adam Landström diplomorganist carladam.landstrom@svenskakyrkan.se

konsertvärd

Våra konsertvärdar har en viktig uppgift före, under och efter konserterna. Är du intresserad att bli en av dem, kontakta oss.

Martin Arpåker organist och kördirigent martin.arpaker@svenskakyrkan.se 040-27 91 74 Peter Wallin vik. organist och körledare kontakt

musik.petri.malmo@svenskakyrkan.se

s:t petri kyrkas generalprogram hösten 2019 programansvariga Alexander Einarsson, Carl Adam Landström och Martin Arpåker.

Katarina Herbert , ansvarig utgivare. text Alla musiktexter är skrivna av Rolf Martinsson, tonsättare, professor i komposition vid Musikhögskolan i Malmö.

Gunhild Winqvist Hollman, korrektur. Anne Ruponen, inledningstext. »musiken och jag« Kristina Strand Larsson, text och bild. grafisk form Anneli Dennersten, Sjunde. tryck Ljungbergs Tryckeri, Klippan 2019.

waves of music

Traditionally, water is a metaphor for life and death and for transcending experiences. The course of water plays a deep role in the feeling of a direction in life for us as human beings.

Where are we going? Where do we come from?

Music consists of sound waves, and composers throughout the history of music have more than often found inspiration in the waves of the vast oceans.

Gottes Zeit ist die allerbeste Zeit is one of Johann Sebastian Bach’s most performed and beloved works. Given the name Actus tragicus, and probably written for a funeral, it breathes sorrow, foremost through two viola da gamba – the instrument of tears. The waves of the cantata move between the realization that it is in God we “live, move and have our being” and the exhortation “Lord, teach us to die, so that we may grow in wisdom”. The waves of sorrow return time after time in the history of Mankind and are put into words by Ylva Eggehorn in Johannes Johansson’s Glödkol ur den sista askan: “Let sorrow have its course, from its evening to its morning, until dawn comes.”

Thomas Tallis’ motet for 40 voices, Spem in alium, expresses man’s hope and trust in God. Like waves, each voice weaves in and out of the others and the movement of the resulting chords creates a polyphonic sea of flow and harmony typical for the renaissance.

In Giacomo Carissimi’s Jefta, a story about a warlord forced to sacrifice his own daughter, the waves of drama reach the quality of a tempest. The world’s first oratorium confronts the listener with questions of individual and collective guilt, of values and morale and of what sacrifices are necessary.

In his spiritual search, Dag Hammarskjöld reached the conclusion that the way to sanctification in our times has to go through action. In his spiritual book, Markings, he wrote, “So shall the world be created each morning anew, forgiven – in Thee, by Thee.”

Through art and through music we create stories, meanings and directions for our despair, hope and anger. Waves are breaking and give room to new waves, who like the previous ones, swell and reach their peak. Ranging over the centuries, from Gregorian chant, via the baroque and the 1500’s to newly written material, our concerts aim to express the waves of 700 years of faith.

Welcome to S:t Petri Church and this fall’s musical anniversary program!

43

Ondes Martenot is one of the oldest electronic instruments and its sound resembles the theremin. “Ondes” is French for “waves”.

This year the waves of environmental crisis have been high and for the Arctis, 2019 could be a catastrophic year. Temperatures as high as never before have been registered, the eco system is collapsing and the ever faster melting glaciers have a direct impact on the world’s sea levels.

The sea represents that what is beyond life.

With its waves, it appears like the image of an unknown eternity, like the archetypal cradle of matter and spirituality, of life and death.

s:t petri kyrka

s:t petri church celebrates its 700th anniversary this fall. The concert program of 2019 is very much a part of this celebration.

New meets old. Voice meets instrument. Sounds from organ, song, piano and ondes Martenot, will resonate in the naves of the church.

musikens vågor Nytt möter gammalt.

Röst möter instrument.

I kyrkorummet ljuder toner från orgel, sång, piano och ondes Martenot.

»44«