Musik i S:t Petri kyrka, höst/vinter 2022–2023

Välkommen till en ny musikhöst

Text: Anne Ruponen

”Ditt tempel är mörkt och lågt är dess valv” lyder den första raden i Erik-Axel Karlfeldts dikt Vinterorgel . Att komma in i S:t Petri kyrka ger oftast precis motsatt upplevelse. Med sina höga valv är kyrkorummet en plats för ljus och rymd, också i kyligt höstrusk och mörk vinterkväll. Inledningsraden i dikten målar dock upp en bild som visar hur vi ibland kan känna oss inombords i dessa osäkra tider med klimatkatastrofer, krig och pandemier.

Höstens och vinterns konserter speglar på olika sätt dubbelheten i vår mänskliga tillvaro. Under de höga valven i S:t Petri kyrka får både det ljusa och det mörka finnas och uttryckas musikaliskt i kyrkomusikalisk tradition likväl som i nutida experimenterande klanger.

Orgelkonserterna, på en av världens modernaste orglar, gestaltar med sina över 200 stämmor ordlöst den oändliga nyansrikedom som utgör erfarenheten av vad det är att vara en människa. Körkonserterna ger röst åt denna erfarenhet och låter många stämmor förenas till något som når utöver både dåtid och nutid, ljus och mörker.

I Motettkörens konsert Exsultate Deo , uttrycks glädjefylld och dansant lovsång i en resa från renässans till wienklassicism. Petri Sångares konsert Vår jord – vårt liv ställer frågor om huruvida lovsång och tacksamhet är möjliga erfarenheter i en nutid som präglas

av klimathot, våld och tyranni. Att livet är en balansakt där vi behöver varandra, gestaltas genom ett möte mellan rösters klanger och kroppars rörelser. Balans och nyansrikedom uttrycks i konserten Kvinnlig barock där de åtta stämmorna växlar mellan solo och olika kombinationer av röster. Den unika personliga röstens olika uttrycksmöjligheter undersöks i S:t Petri Ungdomskörs konsert (O)verkligheten . Tillsammans och var och en för sig utgår kören ifrån egna tankar om verklighet, sanning och liv och ställer de frågor vi alla borde ställa oss.

I denna komplexa tid där vi försöker hålla balansen kan musiken fånga oss i flykten, stilla oss och med sin kraft förvandla oss. Musik rör vid djupen i människan både kroppsligt, känslomässigt och andligt och i sången kan vi lyssna efter svaren.

Musiksäsongen avslutas med alla julkonserter som på olika vis förmedlar budskapet om en gud som delar våra mänskliga villkor. Det är i delandet med varandra och med gud som vi tillsammans kan erfara att oavsett osäkerheten i världen, så finns ett hopp om frid, fred och kärlek. De höga valven i S:t Petri kyrka betyder att det är högt i tak. Att både lovsång och requiem, ljus och mörker, liv och död finner sitt musikaliska uttryck i kyrkorummet. Att alla frågor får ställas. S:t Petri kyrka finns till för många röster och klanger – tillsammans.

Ditt tempel är mörkt och lågt är dess valv, Allhelgonadag! Där slocknar sommarens hymn som ett skalv av klämtande slag.

Sin mantel river den svarta sky, och lundarnas bleknade trasor fly, och natten mässar om allt som är dött, allt hö, allt kött.

Nu ligger det stora tempeltun som en liljevret. Drag an registren, drag dov bordun, drag gäll trumpet. Stäm upp för din konung, du stämmornas mö! Han kommer på gången, den flingor beströ, och stilla ekar ett svävande svall från himmelens hall.

Ur Vinterorgel (1920) Erik-Axel Karlfeldt (1864–1931)

Klaisorgeln, en av världens modernaste orglar, invigdes med en tio dagar lång internationell orgelfestival i april 2019.

o tielunchmusik Varje onsdag kl 12.10

S:t Petri kyrka

Sitt ner en stund på lunchen, upplev valven i katedralliknande rummet och lyssna på musiken. Musiken är främst orgelmusik, men variationer förekommer.

Marcussenorgelns nuvarande fasad.

O R gl AR n A I S: T P ETRI KYRKA

I S:t PetrI kyrka i Malmö finns en av världens modernaste orglar, tillika norra Europas största, med touch screens och över 200 stämmor. Den är dessutom ihopkopplad med tre andra orglar i kyrkan, vilket ger dig som kyrkobesökare en mäktig musikalisk upplevelse.

14 meter hög, 200 stämmor

Den nya kororgeln, den så kallade Klaisorgeln invigdes med en tio dagar lång internationell orgelfestival 27 april 2019. Orgeln är 14 meter hög, har sex manualer och över 200 stämmor.

Den är en av världens mest moderna då man använder sig av touch screens istället för traditio nella spakar, vilket gör den nya orgelns klangliga möjligheter oändliga.

gemensamt sPelBord

Klaisorgeln är genom digital teknik ihopkopplad med både Marcussenorgeln på orgelläktaren och med de två fjärrverken i koret och över si dogången. Alltså fyra orglar i en. De fyra orglarna kan interagera via ett gemensamt spelbord placerat framme i koret. Resultatet är norra Europas största orgel sett till antalet manualer och register: 205 register inklusive transmit teringar och klockspel. Kyrkobesökarna får en mäktig musikalisk upplevelse när musiken strömmar ut från kyrkans alla hörn.

– Vi har satsat på att göra S:t Petri till Malmös musikkyrka och vill även fortsätta att bygga broar till musiklivet utanför kyrkans murar. Förr satt organisten på läktaren som en fantom och kunde inte vara en del av gudstjänsten på samma sätt. När spelbordet och organisten sitter i koret blir det en annan närhet till både kör, präster och församling, berättar organisten Carl Adam Landström, projektledare för orgelprojektet.

inga Begränsningar

– Det finns inga musikaliska begränsningar för vilken musikgenre som kommer ur orgelpiporna.

– Kyrkans organister har haft konserter med bland annat film- och dataspelsmusik. Orgeln är kyrkans orkester. Den kan spela trumpet, flöjt och har till och med trummor i sig. Framför allt kan den bemästra och visa olika känslor som andra instrument inte kan, berättar Carl Adam.

genarPsorgeln

S:t Petri kyrka har tidigare hyst Genarpsorgeln, en av de äldsta fortfarande spelbara medeltida orglarna i världen. Genarpsorgeln installera des kring år 1500. Med sina 21 stämmor var den ovanligt stor för den tidens orglar. Efter en utflykt till Genarps kyrka är den från 1937 installerad i Skovgaardssalen på Malmö Konst museum och anses vara en av världens äldsta spelbara orglar.

tullströmsorgeln

Tullströmsorgeln invigdes 1797 och och byggdes av den svenske orgelbyggaren Olof Schwan från Stockholm. Den användes fram till 1914 och hade 34 stämmor. Den gustavianska orgelfasa den som fortfarande idag pryder orgelläktaren är alltså från denna tid.

Walckerorgeln

Walckerorgeln invigdes 1914 och byggdes av den tyska firman E F Walcker & Co, Ludwigsburg. Den befintliga fasaden från 1797 behölls till denna för sin tid moderna orgel med 73 stämmor. En nyhet var fjärrverket över södra sidoskeppet och kororgeln under valvet bakom altaret som alltså installerades vid denna tid.

marcussenorgeln

Marcussenorgeln byggd av den danska firman Marcussen & Søn i Åbenrå invigdes 1951. Marcussenorgeln har 84 stämmor och ett ryggpositiv vars fasad ritades av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. Orgeln renoverades 2016 och är numera sammankopplad med den nya Klaisorgeln.

En OR g E l SKA bYgg AS UTAv K ä R l EK

1977 hade Anders Sällström precis gjort lumpen och funderade på vad han ville göra i sitt liv. Kanske det skulle bli ekonomistudier på universitetet? Då hittade hans storasyster en annons.

Det var A. Mårtenssons orgelfabrik som sökte personal och Anders fick bli lärling till tredje generationen Mårtensson – orgelbyggaren Göran. Göran Mårtensson lever fortfarande och Anders och han har god kontakt. Anders gillade musik, särskilt gitarrmusik, och att jobba med att bygga instrument passade honom bra. Snart lärde Anders sig att det innebar att ha flera yrken i ett när man var orgelbyggare. Du ska vara duktig på fysik, matte och historia. Viktigast var dock hantverket. Men det var inte förrän Anders besökte Sorö kyrka i Danmark, som det verkligen sade klick mellan honom och hans nya yrke.

– Jag var egentligen inte så intresserad av orgelmusik innan. Men i Sorö kyrka spelades

Text/bild: Kristina Strand Larsson

den där dagen orgelmusik av Bach och någonting slog an. Det lät riktigt bra. Så jag stannade i yrket som orgelbyggare. Jag tycker mycket om hantverket och dessutom har jag fått möjlighet att komma ut och röra mig då Mårtensson reparerade orglar i hela Sverige. Jag älskade hotellfrukost, säger han.

Behöver du vara musikalisk för att bygga orglar? – Du måste kunna musik och kunna tala med musiker och förstå vad de menar. Jag har själv en kantorsexamen och har spelat en del i kyrkor, men det blev mest psalmer. På kantorsutbildningen träffade jag också en tjej, gifte mig och fick barn.

Anders var kvar på Mårtensson i många år. Sedan tog han över orgelfabriken tillsammans

– Du måste kunna musik och kunna tala med musiker och förstå vad de menar.

Anders Sällström

med en kollega. Fabriken huserade i flera år i en byggnad nära Allhelgonakyrkan i Lund. 2010 flyttade fabriken till Gunnesbo och sedan 2018 finns Anders i ett tidigare stall i Arendala. Här har han ett fint snickeri och en anställd, EvaMaria Andrén. Nu för tiden bygger han inga orglar, utan arbetar endast med reparationer. Men det finns ett stort behov av det också.

sVenska k yrkan är storkund

Främst är det Svenska kyrkan som är kund till orgelbyggare och orgelreparatörer. Anders är både och. Han har kanske byggt ett 60-tal orglar, men är osäker på antalet. Orgelbygge är alltid ett teamwork, säger Anders.

När vi besöker Anders i Arendala har de första höstvindarna nått Lundabygden och trädkronorna som fortfarande är gröna dansar i luften. Inne i snickeriet är det lugnt och luktar gott av trä. Vid första anblicken ser det ut som ett vanligt snickeri, men orgelpiporna som ligger i olika storlekar i lådor avslöjar att detta är ett hus för musik.

– Sedan medeltiden tillverkas orgelpipor av samma legering av tenn och bly. Piporna kan innehålla olika halter av metallerna. Ju blankare pipa – desto mer tenn. Det är inte så många metaller som fungerar för att ljudet inte ska bli skrälligt, säger Anders.

Orgelpiporna behöver sedan intoneras. Det innebär att Anders gör hålet längst ner i pipan större eller att han utvidgar springan på pipan.

Han kan också göra pipan längre eller kortare. En längre pipa ger en lägre ton.

– Piporna är ett slags luftpelare. Jag kan inte se hur mina förändringar av springans storlek påverkar ljudet, jag kan bara gissa och lyssna. Ja, det kräver nog ett gott gehör.

lång erfarenhet

I år fyller Anders 65 och då har han varit orgelbyggare i 45 år. Otaliga är de orglar som skapats eller fått hjälp under hans händer. Ett av sina mest spännande projekt var han med om för några år sedan då S:t Petri kyrka skulle få sin nya kororgel.

– I S:t Petri kyrka fanns ett behov av att kunna delta i gudstjänsten, samtidigt som du spelade på den stora läktarorgeln. När jag började sköta om orgeln i S:t Petri kom jag in i diskussionerna kring hur detta skulle lösas. Vi spånande kring att bygga en kororgel och sätta ihop den med den stora orgeln på läktaren. En referensgrupp bildades, vi gjorde studieresor och besökte även företaget Flatfrog som tillverkar displayer. Till slut förverkligades idéerna, säger Anders.

gott resultat

Mårtenssons orgelfabrik hade vid den här tiden fem personer anställda och de tyckte att de var för små för ett sådant stort projekt. Därför samarbetade Mårtenssons med en dansk och en tysk firma. Det är bara styrningen som är digital – alla ljud är analoga och kommer från orglarna.

– Allt knöts samman och det blev ett riktigt gott resultat. Den nya orgeln invigdes 2019. Nu kan du delta i gudstjänsten på ett annat sätt, spela på orgeln i koret, men få ljud från den stora orgeln på läktaren. Det finns liknande lösningar i andra kyrkor i Sverige, det som är speciellt för S:t Petri är displayen. Allt har fungerat utmärkt, utom en gång då orgeln blev helt tyst. När jag tittade på SMHI, hade det varit ett blixtnedslag i Malmö. Jag bytte snabbt en säkring och allt fungerade fint igen.

Exsultate

om mässan

Under sina år i Salzburg skrev Mozart en serie kortare mässor. Han utgick från modellerna av sin kollega Michael Haydn. Kv. 194 är ett dansant verk, som använder ett anmärkningsvärt utbud av uttrycksfulla kontraster.

Missa Brevis i D-dur Kv. 194 (186h) slutfördes i Salzburg den 8 augusti 1774. Man tror att denna mässa kan ha komponerats för vanlig liturgisk användning vid St. Rupert´s Cathedral i Salzburg under ärkebiskop Hieronymus von Collore do-Mannsfelds tid.

Mozart försökte uppfylla Colloredos krav på korthet och kortfattning i sammansättningen av denna mässa. Ingen av satserna har ett instrumen talt förspel, orkestern är mycket liten, och mässan har en homofon struktur.

Verket publicerades aldrig under Mozarts livs tid. Det förblev opublicerat tills ett förlag publicerade det postumt 1793 – två år efter kompositörens död. Missa Brevis är Mozarts första verk som trycktes efter hans död.

WO lg A ng A MA d EUS M Oz ART

• föds den 27 januari 1756 i Salzburg, Österrike

• komponerar en klaverkonsert redan vid fyraårsåldern

• som femåring (1761) uppträder Mozart i Salzburg

• 1763–1766 gör han en längre turné i Europa

• tolv år fyllda utnämns han till Ärkebiskopens konsertmästare i Salzburg

• 1769 blir han riddare av Gyllene sporren i Rom

• har komponerat över 600 verk

• var nära vän till Joseph Haydn

Text: Carl Adam Landström

Text

Agneta

Text:

Text:

Hur kan vi förstå Tacksägelsedagens budskap i vår tid? Kan man ens vara tacksam när världen ser ut som den gör? Får man känna lycka även om tidningarna fylls av ord om klimathot, våld och tyranni? Kan man bara få ta en paus från allt och njuta en stund?

I musik, text och rörelse närmar vi oss frågorna, kanske finner vi ett svar, kanske bara andra aspekter eller tankesätt.

Tonsättaren och sångaren Christian Engquist vann 2012 Svan holm Singers kompositionstävling med sitt dystopiska verk It Is so Peaceful here Now. Tonsättaren har själv skrivit texten, om att återvända till vår jord efter den stora undergången. Musiken lyfter kongenialt orden och är både suggestiv och dramatisk. Stycket skrevs ursprungligen för manskör men bearbetades redan året efter för blandad kör.

Agneta Sköld och Anna-Karin Klockar har båda tonsatt tänkespråk från ursprungsbefolkningen i Nordamerika, texter med helt olika energier. Det tal av Chief Joseph som får klinga i Surrender Speach är fyllt av sorg, återhållen vrede och utmatt ning, medan Lyssna till jorden baseras på tre tänkespråk med kärnfullt och uppfodrande innehåll om att vi tillhör jorden, snarare än tvärt om.

Danse, ikke gråte nå, en sång av den norske sångaren Lille bjørn Nilsen, sammanfattar temat: livets essens – jord, födelse, kärlek och död.

–Detta stycke är ett fredsprojekt, säger tonsättaren Karin Rehnqvist om When I close my eyes, I dream of peace. Sångens text är endast en mening lång och är ett citat av en 11-årig kroatisk pojke under Balkankriget: ”När jag blundar drömmer jag om fred”. Inget namn har angetts på pojken. Musiken är i två satser, först en signifikant Rehnqvistsk trall med touch av svensk folk musik i kombination med den engelska texten, därefter ett slags collage av orden översatta till olika språk som tonsatts i olika stilar.

Olle Adolphson skrev sin välkända visa Nu kommer kvällen som en direkt reaktion på Pinochets maktövertagande i Chile 1973. Med sin milda men kärnfulla ton i både text och musik väjer han inte för det onda, lindar inte in det, men uppmanar oss att lita på att även det som är svårt en gång ska gå över – då blir åter gott att vara.

Text: Karin Oldgren

söndag 16 oktoBer kl 18.00 S:t Petri kyrka

Kvinnlig barock

Chiara Margarita Cozzolani (1602–1678)

Vesper anno 1650

Psalmer och motetter ur samlingen Salmi otto voci concertati op. 3.

Åttastämmiga psaltarpsalmer och konsertanta solosånger tillsammans med gregorianska antifoner.

Musik för den högtidliga vespern i italienska katedraler under 1600-talets första hälft.

Medverkande:

Helena Ek

Kristina Hellgren

Nana Bugge Rasmussen

Daniel Carlsson

Leif Aruhn Solén

Johan Linderoth

Daniel Åberg

Nils Gustén

Stor continuogrupp

Peter Wallin, dirigent

Den I tal I en S ka tonsättaren, sångerskan och Benediktiner-nunnan Chiara Margarita Cozzolani levde under den tidiga barockeran. Som nunna fick hon sig namnet ”Chiara”. Hennes motetter, psalmer, mässor och vesprar väckte stor upp märksamhet i dåtidens Italien.

År 1620 gick Cozzolani i kloster 18 år gammal och gav sitt nunnelöfte i Santa Radegonda i Milano varefter hon blev abbedissa för klostret som så småningom fick kritik för sin musika liska verksamhet. Ärkebiskopen Alfonso Litta ville inskränka nunnornas rätt att uttrycka sig musikaliskt som tonsättare och sångerskor och

begränsa musikutövandet och kontakten med omvärlden. Cozzolani försvarade dock nunnornas rätt. Sången vid klostret hade väckt stor upp märksamhet och ryktet om att de var landets bästa sångerskor spred sig i hela Italien. Coz zolani komponerade i den tidiga barockens stil. Det betyder virtuost upplagd musik ackompan jerad av olika bas- och ackordinstrument: orgel, cembalo, lutor, gamba, dulcian, violone etc.

Psalmerna är för åtta stämmor och växlar mel lan solo och olika kombinationer av röster. Konserten består av olika delar ur en vesper för Mariadagar och innehåller även gregorianska antifoner.

söndag 23 oktoBer kl 18.00 S:t Petri kyrka

(o)verkligheten

En föreställning av och med ungdomarna i SPUK

Musik av bl a:

Elise Einarsdotter (1955)

Karl Jenkins (1944)

Susanna Lindmark (1967)

Michael McGlynn (1964)

Medverkande: S:t Petri Ungdomskör (SPUK)

Jonas Sjöblom, slagverk och flöjter Morten Heide, piano Anci Hjulström, regi Karin Oldgren, dirigent

I föreställningen gestaltas ungdomarnas tankar om verkligheten, sanningen och livet.

Vad är sant? Vad är på riktigt? Kan det som är overkligt i själva verket vara mera ärligt än det som är vetenskapligt?

Med mod, humor, glädje och allvar tar vi oss an livets underligheter.

Jag blundar och blundar men mina ögon ser. Ser så långt att min själ inte hänger med.

Din dröm, min dröm; vårdröm. vår dröm, er dröm; sommardröm. kall dröm, varm dröm; vinterdröm.

Drömmar är märkliga ibland, alla har någon, men aldrig är de samma.

Kanske är min dröm att inte ha en dröm, det måste ju i så fall betyda att jag är helt nöjd?

Eller är min dröm att ha en dröm, för att ha någonting att leta efter.

Jag drömmer ofta.

Ofta om sådant som jag tror är viktigt i stunden men som snart är bortglömt och utbytt av en ny dröm.

En dröm, en önskan.

En önskan ingen får röra.

En dröm, en ballong.

I natt drömde jag om havet.

SPUK (2022)

nE j, KYRKA n f IRAR I n TE H A llOWEE n!

Bå D e Halloween och Alla Helgons dag är religiösa helger, men endast Allhelgona är en kristen helg. Halloween kan inte ersätta Allhelgona. Namnet

Halloween kommer av engelskans ”All hallows eve”, alla helgons afton. Båda helgerna handlar om döden, men på helt olika sätt. De har döden som tema likt många andra högtider runt om i världen, exempelvis det mexikanska ”Día de Muertos”. Som så mycket annat är Halloween en tradition importerad från USA, och dit kom den genom irländska invandrare. De i sin tur hade den med sig från traditionerna kring Samhain, som var firandet av skördetidens slut och att den mörka årstiden började. Det var en tid då onda andar troddes kunna ta sig över till de levande och ställa till med stora problem. Vad gör man för att skrämma bort onda andar? Jo, man tänder eldar, för väsen, dansar och klär ut sig. Jämför med eldarna vi tänder på Valborgsmässoafton, och kyrkklockornas dånande som i folktron ansågs jaga mörka väsen på flykten. Halloweenfirandet har varit utsatt för mycket kritik, inte bara för sitt hedniska ursprung utan också för att helgen är synnerligen kommersiell. Då ska man komma ihåg att även Alla helgons dag och Alla själars dag har ifrågasatts. Alla helgons dag fortsatte att firas även efter reformationen trots att helgonkult inte ansågs vara förenligt med en luthersk kyrka, men Alla själars dag avskaffades. I samband med en almanacksreform på 1700-talet försvann också Allhelgonadagen som helgdag och kom inte tillbaka förrän 1953. I Sverige återinfördes Alla själar dag som helgdag först 2002.

Traditionen att tända ljus på anhörigas gravar är inte så gammal i Sverige. Seden var inte okänd, men hade mest skett i samband med julen.

Vad gör Vi med rädslorna?

Halloween nalkas och spöken, zombies och skelett drar runt på våra gator. Urkarvade, upplysta pum por står på trösklarna. Är det inte Halloween ser

vi på skräckfilm, går in i spökhus, gör bungyjumps och köper biljetter till hisnande karusellturer. Det verkar som om behovet av skräck är lika gammalt som människan själv. Kanske är det bra för oss att utsätta oss för skräck under kontrollerade former? Det är lite otäckt, men man kommer ut välbehållen på andra sidan.

Vi lever i en osäker värld med miljöförstöring, terror och pandemier. På något sätt måste vi han tera allt detta och inte bara det, utan också existen tiella frågor. Var kommer vi ifrån? Vad händer efter döden? Halloween kan vara en kul grej och ett skämtsamt sätt att nalkas detta medan Allhelgona är förknippad med familj och innerliga relationer.

trick or treat?

Trick or treat är en dörrknackningstradition som påminner om skärtorsdagen då barn maskerar sig till påskkärringar och erbjuder pynt och karamel ler. Halloween har blivit barnens högtid, men ock så vuxna kan tycka att det är roligt att klä ut sig.

Det är viktigt att förklara för barn att spöken och helgon inte är samma sak, och att det inte är roligt att barn utklädda till spöken springer om kring på kyrkogården när sörjande går dit för att tända ljus på sina anhörigas gravar. jack-o’-lantern Vad är det för pumpor vi gröper ur och sätter ljus i?

Det kommer från berättelsen om den onde Jack-o’-lantern, mannen som varken blev insläppt i himlen eller i helvetet. Därför irrar han omkring hjälplös med en lykta i handen. Därför fixade irlän darna på allahelgons kväll till rovor, potatis mm och placerade dem som lyktor utanför dörren för att hålla elake Jack borta. Han figurerar som Jack Skellington i filmen A Nightmare Before Christmas. Här har Jack tröttnat på att skrämmas och får idén att kidnappa jultomten och därmed ta över julfi randet.

söndag

Orgelkonsert i Allhelgonatid

Ralph

Hugo

Théodore

Bjarne

Viktoria

vårt ev I g H et SHo PP är mottot för Alla själars dag. Kvällens konsertprogram program tar därför fasta på begreppen död, sorg, hopp och glädje – alla centrala för dagens tema.

Frédéric Chopins berömda Sorgmarsch har med sin suggestiva karaktär blivit själva sinnebilden för dyster begravningsmusik. Den ingår i tonsättarens Pianosonat nr 2 och spelades på hans egen begrav ning i Madeleinekyrkan i Paris. Framförandet ägde då rum på orgel.

Hugo Alfvéns Elegi har i vårt land närmast rol len som nationell sorgemusik. Stycket ingår i orkestersviten Gustaf II Adolf , komponerad 1938 och är, vid sidan om Midsommarvaka, en av Alf véns mest kända kompositioner.

Bjarne Sløgedal var en norsk organist, dirigent och komponist. Han var verksam i Kristiansands domkyrka. Å hvor salig det skal blive är en psalm om det kristna hoppet. Melodin är en norsk folkvisa och Sløgedals variationer över denna har fem satser: Koral, Song, Fløjteljod, Langeleik och Frygdesong.

Viktoria Klint är kyrkomusiker i Uppsala. Bland hennes kompositioner märks körstycken och orgelarrangemang. Ljusning är en melodisk och hoppfull

orgelfantasi, skriven på begäran till en orgelinvig ning i Vaksala kyrka den 24 april 2022.

Franz Liszt var en av sin tids främsta pianister och nyskapande kompositörer. Han turnerade fli tigt och åtnjöt en stjärnstatus, fullt jämförbar med dagens hetaste rockstjärnors. Orgeln intresserade Liszt mycket och han både komponerade och ar rangerade musik för instrumentet. Fantasi och fuga över koralen”Ad nos, ad salutarem undam” från 1850 är ett av orgellitteraturens mest betydande verk. Ingen komposition hade tidigare ställt så stora krav på interpret och instrument. I form, omfång och instrumentbehandling är upplägget rent sym foniskt. Det är därför logiskt att betrakta detta som musikhistoriens första orgelsymfoni.

Till grund ligger en koral, hämtad från Giacomo Meyerbeers opera Profeten. Liszts verk har, titeln till trots, tre satser: en fantasi fylld av breda klang block, lyriska episoder, uppfordrande fanfarer och virtuosa löpningar, ett lyriskt, himmelskt skimran de adagio och en rytmiskt vital och livfull fuga som efter en monumental stegring låter koralen stråla fram i sin fulla glans på jublande fullt verk. Så kan vårt evighetshopp gestaltas i toner.

Text: Ralph Gustafsson

13 noVemBer kl 18.00 S:t Petri kyrka

In paradisum

– musik till minne

Andrea Tarrodi (1981) Lume – ljus

Martin Åsander (1988)

Aftonport till evigheten text: Pär Lagerkvist    Min längtan är inte min        Det blir vackert där du går             Aftonport till evigheten

Gabriel Fauré (1845–1924)

Fauré Requiem, op 48 orkesterarr: John Rutter

Medverkande: NN, sopran Jakob Högström, baryton Peter Wallin, orgel Petri Sångare Orkester ur MSO Karin Oldgren, dirigent

Text: Carl Adam Landström

r equ I em I D -moll, oP . 48 , av Gabriel Fauré är till stor del komponerad i slutet av 1880-talet, men färdigställdes inte förrän 1900.

Fauré beskrev själv sitt Requiem som ”en dödens vaggvisa.”

Han var bosatt i Paris från nio års ålder och organist vid några av stadens mest prestigefyllda kyrkor, inklusive St. Sulpice och Madeleine. I Paris komponerade Fauré ett stort antal sakrala verk för kör och orkester.

Faurés Requiem har också sopran och barytonsolister och Fauré ville att sopransatsen skulle sjungas av en goss-sopran.

Dess inledande Introit et Kyrie (Introduktion och Herre förbarma dig) är till en början mystisk, men med enstaka häpnadsväckande förändringar i dynamiken. Inga häpnadsväckande ögonblick finns i den efterföljande Offertoire, såvida man inte skräms av hänförd skönhet.

Tredje satsen Sanctus (Helig) fortsätter i detta lugna uppträdande tills refrängen når frasen Hosianna in excelsis, där brasset ångar på.

Fjärde satsen Pie Jesu, som handlar om en bön

till Kristus om vila, är en lagom vilsam sång som mestadels ackompanjeras av orgel. Stråkar och träblås har sin plats i övergångar mellan verserna, men håller sig ganska ur vägen för sångaren.

Därefter kommer Agnus Dei (O Guds Lamm), som behandlar refrängen på ett ljuvt sätt.

I det följande Libera me (”Fräls mig, Herre, från den eviga döden”) är det barytonsolisten som vädjar om befrielse och refrängen som skakar av rädsla; här finner man den djärvaste musiken i hela verket, i Libera me.

För finalen av sitt Requiem valde Fauré en mycket fridfull vision av paradiset, med sopraner av refrängen – och en ensam sopransolist. Först senare, på ordet ”Jerusalem”, ansluter sig de man liga sångarna, och satsens avslutande rader leder Faurés Requiem till de mest fridfulla jaktmarkerna. Kompositören själv observerade en gång i ett brev till en vän att han såg döden ”som en lycklig befri else, en strävan efter lycka ovan, snarare än som en smärtsam upplevelse.” Musiken han skapade är själva förkroppsligandet av den filosofin.

la catHéDrale engloutIe – Den sjunkna katedralen, ingår i samlingen Préludes (Premier Livre) för piano av den franske tonsättaren Claude Debussy. Med klockor, liturgisk sång och stora öppna ackord som imiterar klangen av en orgel, målar Debussy en bild av en katedral. Verket är baserat på en legend om staden Ville d´Ys i Bretagne, som enligt berät telsen dränktes av vågor för att straffa dess gudlösa befolkning. Vid en soluppgång tilläts katedralen åter stiga till ytan, för att sedan sjunka tillbaka till havets djup. Detta för att påminna folket om deras synd. Transkription för orgel är gjord av Jean-Baptiste Robin, organist i Chapelle Royale, i Versailles.

Jehan Alain är i mina ögon den främsta komposi tören av orgelmusik under 1900-talets första hälft. Trots att han som kompositör endast var verksam i 10 år, har han ett 140-tal verk till sitt namn. Jehan Alain som också var en förstklassig organist, spådd att bli organist i Notre Dame-katedralen i Paris, studerade orgelspel vid Conservatoire de Paris för ingen mindre än Marcel Dupré. Alains musik har en förmåga att beröra lyssnaren och att kännas aktuell i samtiden.

Variations sur un thème de Clément Jannequin (1937) är ett variationsverk baserat på en chanson komponerad under 1500-talet. Alain själv skriver om verket att det bör spelas likt ett preludium av Couperin, med fräschör och ömhet.

Alains Deuxième Fantaisie tar mig till en psykedelisk, naturistisk fantasivärld samtidigt som sam tidigt känns fullständigt verklig. Det är ett rikt och laddat tonlandskap som på ett positivt sätt får 7 minuters musik kännas som det dubbla. Viss genrekoppling till verk såsom Stravinskys Våroffer kan göras, men Alains fantaisie är fullständigt originell musik. Jehan Alain stupade i andra världskriget år 1940 efter att på ett heroiskt sätt försvarat Saumur i Loiredalen, i Frankrike, endast 29 år gammal.

Marcel Dupré var en av 1900-talets mest namn kunniga organister. Med en osedvanligt god tek nisk förmåga och virtuositet i ämnet improvisation tog han världen med storm. Som interpret är han mest känd för att ha spelat J.S. Bachs samtliga orgelverk utan noter vid en konsertserie år 1920 i Notre Dame de Paris, där han vikarierade för Louis Vierne. Dupré komponerade samlingen Trois Préludes et Fugues, op 7, under sommaren 1914, samma år som han vann det prestigefyllda kompositionspriset “Prix de Rome”. Dupré var elev vid Pariskon servatoriet vid tidpunkten då han skrev samlingen, men verket uppvisar en tydlig kompositionsstil som kan beskrivas som en blandning mellan akademism och innovation.

När Maurice Ravel (1875–1937 ) komponerade sin Menuet sur le nom de Haydn, Menuett över namnet Haydn (1909), utvecklade han en metod för att översätta alfabetet till toner. Samma system använde Maurice Duruflé (1902–1986) när han skrev verket Prélude et Fugue sur le nom d’Alain – Preludium och fuga över namnet Alain. Utöver temat som Duruflé bildat med namnet Alain citerar han även sin väns välkända stycke Litanies. Med de tonerna skapar Duruflé ett av orgelrepertoarens absoluta mästerverk.

Gaston Litaize föddes år 1909 i byn Ménil sur Bel vitte, nära Rambervillers. Några dagar efter att han föddes drabbades han av en sjukdom som gjorde honom blind. Enligt Litaize själv var detta “handi kapp” hans verkliga räddning. Han beskrev det som “ett mirakel” då handikappet gjorde det möjligt för honom att börja studera vid Institution des Jeunes Aveugles, i staden Nancy, en skola specialiserad på musik. Som 18-åring blev han antagen till Conservatoire de Paris där han studerade orgel för Marcel Dupré. Vid konservatoriet var Litaize kurskamrat med bland andra Jean Langlais, Olivier Messiaen och Jehan Alain.

Text: Johannes Skoog

Autumn Landscapes söndag 20 noVemBer kl 18.00 S:t Petri kyrka

Körmusik varvad med diktläsning

Medverkande:

Damkören vid Musikhögskolan i Malmö Lena Ekman Frisk, dirigent

I konSertenS texter finns samlat det vackraste med hösten – de starka färgerna, naturens dramatik innan den går till vila, skördens glädje, men också melankoli och stillhet.

Lyrik av några av de mest älskade poeterna, såsom Edith Södergran, Tove Jansson, Werner Aspenström, Erik Blomberg, Harry Martinsson, Tomas Tranströmer och Pär Lagerkvist. Veljo Tormis hänförande komposition Autumn Landscapes ger höstkonserten dess namn.

Om hösten

Nu är det höst och de gyllene fåglarna flyga alla hem över djupblå vatten; på stranden sitter jag och stirrar i det granna glittret och avskedet susar genom grenarna.

Avskedet är stort, skilsmässan förestående, men återseendet är visst.

Därför blir sömnen lätt när jag somnar med armen under huvudet.

Jag känner en moders andedräkt på mina ögon och en moders mun mot mitt hjärta: sov och slumra mitt barn, ty solen är borta.

Edith Södergran (1892–1923)

Advent, jul och nyår:

söndag 27 noVemBer kl 18.00 S:t Petri kyrka AdvEnTSKOnSERT

Medverkande:

Ola Reinpalu, barytonsolist S:t Petri Motettkör

Gossar från S:t Petri Aspirantkör

Carl Adam Landström, orgel Brasskvintett från MSO

Kristina Wessman Svensson, dirigent

En konsert för hela familjen med traditionella adventssånger och psalmer, men även lite nyare kompositioner och arrangemang. Vi får bl a lyssna till sånger av G.F.Händel, J.S Bach, O Olsson, G Nordqvist, G. Riedel, B. Chilcott och P. Olofsson.

Carl Adam Landström improviserar över våra mest kända adventssånger och psalmer.

söndag 4 decemBer kl 18.00 S:t Petri kyrka UngA RöSTER I Kl ASSISK jUlMUSIK

Programmet inleds med blandande julsånger och avslutas med Saint-Saëns ljuvliga och romantiska oratorium för kör, solister och instrument.

Medverkande:

Maja Lundmark, sopran

Alice Akhlaghi, mezzo

Fredrik Hagerberg, tenor Lukas Gustafsson, baryton Maria Streiffert, solistcoach

Carl Adam Landström, orgel S:t Petri Ungdomskör – SPUK Orkester ur MSO Karin Oldgren, dirigent

söndag 11 decemBer kl 18.00 S:t Petri kyrka jUlKOnSERT

Italiensk lyster och fransk esprit

Ottorino Respighi (1879–1936)

Lauda per La Nativita del Signore

Mats Hålling (1972)

Il est né: Fransk julsvit

Medverkande:

Elin Eriksson, sopran

Amanda Larsson, mezzosopran

Theodor Uggla, tenor

Petri Sångare

Musiker ur MSO

Karin Oldgren, dirigent

fredag 16 decemBer kl 17.00 S:t Petri kyrka Af TER WORK

Advents- och julmusik med Carl Adam Landström på orgel.

lördag 17 decemBer kl 15.00 och 18.00 S:t Petri kyrka MUSIKHögSKOl AnS jUlKOnSERT

Med symfoniorkester, kör, solister och ensembler – i år under ledning av Fredrik Malmberg.

Musikhögskolan i Malmö har det stora nöjet att gästa S:t Petri kyrka för att ge sin traditionella julkonsert. I år kommer vi att bjuda på ett sprakande julfyrverkeri där den traditionella julrepertoaren varvas med nyskriven musik.

onsdag 28 decemBer kl 12.10 S:t Petri kyrka nYåRSKOnSERT

Nyårkonserten firar 10 år i S:t Petri. De klassiska tonerna från Wien och även annan nyårsmusik.

f redag 6 januari kl 18.00 S:t Petri kyrka TRETTOndEdAgSKOnSERT

Vi sjunger ut julen tillsammans. Körerna sjunger stämningsfulla julsånger och tillsammans stämmer vi in i älskade julpsalmer.

Medverkande: Petri Sångare

S:t Petri Motettkör

S:t Petri Ungdomskör – SPUK

Karin Oldgren, dirigent

Kristina Wessman Svensson, dirigent

S:t Petri kyrka

After Work

Examenskonsert med Ben Baldwin

Marcel Dupré (1886–1871)

Prélude et Fugue en sol mineur, Op. 7 No. 3

Max Reger (1873–1916)

B. Hambraeus (1928–2000) Toccata Monumentum per

J. S. Bach (1685–1750) Triosonat i Eb, BWV 525

Gustav Mahler (1860–1911), trans. Baldwin (* Ur Symphony No. 9, Adagio –

Maurice Duruflé

Prélude et Fugue sur le nom d’Alain (med reservation för ändringar)

STEL ELLER SKICKLIG

SOM HUND OCH KAT T DÖD KANSKE EN SKINNPAJ

PER SONAL MATSAL PÅ TIDNINGEN ARBETET?

TAR MÅNGA FRÅN MALMÖ

HAMLET PÅ SCEN

GREKISK KÄR LEKSGUD

HADE FRAMGÅNG I VALET

TÄNKER EGOISTEN BARA PÅ

MYTOLOGISK ASK

KNÅDA ELLER TJATA OM

FALLER MIG IN I PS. 441

KLIMAT KATA STROF I AFRIKA

LIKNAS LILLA SVERIGE IBLAND VID ÄVEN TIDENS GNAGER

ÄR PREDIKANTEN INTE ALLTID

TVIV LAREN

KAN HAMNA I ÄTTIKA KAN MAN INTE STIRRA HÖR TILL TRELLEBORG

BAGDADK Ä NDIS

SOM J:R DRÖMFABRIK

V A G

BLIR KIRUNAS STADSKARTA

SKREV A.H. DAGSVERS I EN ANLEDNING TILL LÄKAR BESÖK? CHAMPS ÉYLSÉ ES

FINLAND SVÅR FUNNEN PÅ ENIRO

SÅLDES ÄGG FÖRR

UNGAS TÄVLING SOM PSALMSÅNGEN

MÅSTE MAN KUNNA SÄGA

Ä

GIFT LÄKARTJÄNST

OST I MÅNGA KORSORD ÅVERKAN ALKEMIST

VILLI VI INTE HÖRA FRÅN PREDIKSTOLEN BLEV KOPPAR STICK GER GA LEN TID

SKYDDET

MISSLYCKAD FLYGPIONJÄR

JÄGERS-

»29« T WIST TOG R USS Ö VER

TRYGGT I MAGEN BÖR MAN EN HÄST REGEL BUNDET

MA © SPRUTAS

MUNGIPORNA UPPÅT

ATT S j U ng A I K ö R ä R ATT lä RA SI g OM l I v ET

Att som barn sjunga, själv och tillsammans med andra, stärker det egna jaget. Du hittar din egen röst och din identitet. Du lär dig om dig själv och om dig själv i förhållande till gruppen.

– Det är v I kt I gt att varje individ hittar sitt eget uttryck, men också att kören har ett gemen samt förhållningssätt med övriga i gruppen till musiken, texten, det sceniska uttrycket och sammanhanget, säger Kristina Wessman Svensson.

Den 15 augusti började Kristina som organist, kördirigent och konstnärlig ledare i S:t Petri. Hon känner sig redan hemma i den vackra kyrkan mitt i stan, myllrande av människor och musik och med ett levande gudstjänstliv. Kristinas uppdrag är bland annat att bygga upp en så kallad körtrappa i S:t Petri. Du ska kunna börja i en barnkör, för att sedan fortsätta till ungdomskören och till sist sjunga i en vuxen kör i samma församling.

Kristina startade 2008 Malmö Operas Barn kör och var kormästare för kören i 12 år. Flera av de ungdomar som sjunger i SPUK, S:t Petri Ungdomskör, har startat sin sångkarriär i Malmö Operas Barnkör. Nu ska Kristina starta en gosskör och en flickkör i S:t Petri.

– Vi skyndar långsamt. Tanken är att gosskören och flickkören både ska sjunga var för sig, tillsammans och tillsammans med övriga körer i församlingen.

Varför ska Barn sjunga i kör?

– Att sjunga tillsammans är stärkande av det egna jaget. Du hittar din röst och din identitet. Allt hänger samman – röst och kropp, det fysiska och det psykiska. Sången kan hjälpa dig att hitta ditt uttryck samtidigt som du ingår i en gemenskap, säger Kristina.

När Kristina växte upp sjöng och spelade de mycket hemma. De sjöng ofta vid olika bemärkelsedagar, gjorde texter som passade

Kristina Wessman Svensson kommer senast från en tjänst som organist i Svedala församling. Hon har också i många år varit anställd vid Malmö Opera. Kristina har utbildat sig till organist vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och till operasångerska på Operaakademiet i Köpenhamn

för personen som fyllde år, tog studenten eller dylikt och hade kul när de musicerade tillsam mans. Som vuxen har Kristina både sjungit i Malmö Operakör och haft solistuppdrag i Sverige, Danmark, Tyskland och Italien.

– Jag är lyrisk sopran – det betyder sopran partier som till exempel Mimi i Bohème, Pamina i Trollflöjten eller Michaela i Carmen. I dag sjunger jag inte så mycket själv, men jag tycker förstås att det är väldigt intressant med röster. Jag vill försöka hjälpa körsångarna att hitta ett sätt att sjunga som får rösten att flöda fritt. I körarbetet bygger vi hela tiden upp rösten – samtidigt bygger vi upp människan. Körsång är ett socialt samspel. Jag har alltid sett mig själv som en musiker som, i mitt fall, använder rösten för att förmedla, säger Kristina.

Förutom att ansvara för körverksamheten för barn, ska Kristina leda S:t Petri Motettkör.

– En motettkör är en kör med både damer och herrar, inte fler än cirka 35 personer. Kören sjunger mestadels klassisk, kyrklig musik, med instrumentalister och á capella.

I S:t Petri Motettkör har vi sångare från 21 år till 70 plus. Det är verkligen ett härligt gäng att musicera tillsammans med, säger Kristina.

Text/bild: Kristina Strand Larsson

All A S ång ARE M ål AR ME d SI n E g E n PE n SE l

Att leda en kör handlar om kommunikation. Det pågår hela tiden ett samspel mellan körledare och sångare, sångarna sinsemellan och mellan sångare och publik. En kör skapar något tillsammans.

I januarI i år tillträdde Karin Oldgren som orga nist, dirigent och konstnärlig ledare för Petri Sångare och S:t Petri Ungdomskör (SPUK).

– När vi gör konstnärliga gestaltningar, kräver det att vi går ur vår komfortzon och bjuder på oss själva. Men då behöver det finnas en komfortzon att lämna. Tryggheten måste vara där. En körledare ska hjälpa varje sångare att hitta en trygg zon i sin röst. När du känner dig säker vågar du lämna din komfortzon, säger hon.

Karin sökte till S:t Petri just för att Petri Sångare och SPUK finns. Hon har en fot i för valtandet och en i förnyelsen och menar att både Petri Sångare och SPUK redan har sin kropp och sin själ. Sedan kommer hon och körerna att promenera vidare tillsammans.

– Någon beskrev en kör som en tavelduk. Alla sångare målar med sin pensel. Nya medlemmar målar över det gamla, men tidigare penseldrag kommer alltid att påverka strukturen på det nya. Nu när jag kommer har jag min pensel, med det finns redan ett liv. Det är en fin bild, tycker jag.

Ända sedan Karin föddes har hennes mam ma sjungit för henne. När hon växte upp spelade hon piano och sjöng i kör. Karin blev tidigt exponerad för musik.

– Man förstår sitt liv baklänges och jag ser nu hur enstaka konsertupplevelser i mellanstadiet påverkade mig. Jag minns att jag hörde Orphei Drängar i en sporthall i Piteå. Jag hade inte lyssnat så mycket på manskörer tidigare, men det tog direkt.

musicera tillsammans

En annan stark musikupplevelse var när hon efter några års fiolspelande fick vara med i en stråkorkester och ingå i en helhet. Det minns hon som jättestarkt.

– När jag var 14 år introducerades jag för orgeln och sedan blev det orgel som huvudfokus fram tills att jag var 22–23 år. Då upp täckte jag att jag hellre ville musicera tillsam mans med andra än ensam, ställde skorna på hyllan och ägnade mig åt kör- och orkesterdirigering, berättar Karin.

Karin Oldgren är utbildad i kyrkomusik, orkester- och kördirigering vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Hon har även varit lektor i körsång och kördirigering vid Musikhögskolan i Örebro samt samt frilansande dirigent, föreläsare och pedagog. 2019 utsågs Karin Oldgren till Årets körledare.

Nu ser hon fram emot att fortsätta utvecklas tillsammans med sina körer och dess engagerade sångare.

– Musiken har en viktig roll i gudstjänsten. Den tar vid efter det talade ordet och är ett annat slags språk.

Text/bild: Kristina Strand Larsson

Kö R v ERKSAMHET I S: T P ETRI

s :t Petri ungdomskör, sPuk

SPUK är en blandad kör för ambitiösa sångare i åldrarna 14-20 år. Kören sjunger såväl a cappellamusik som större verk med orkester, och utöver konserter och gudstjänster i S:t Petri har SPUK också konserterat, rest och tävlat på andra platser både i Sverige och utomlands. Främst ägnar sig SPUK åt den klassiska körrepertoaren men sjunger även andra genrer som musikal och jazz. SPUK vill vara en växtplats där de unga sång arna får utvecklas både musikaliskt och mänskligt.

Petri sångare

Petri sångare är en blandad kör med ca 45 med lemmar. Körens specialitet är a cappella-musik med fokus på västerländsk konstmusik men sjunger även större traditionella verk för kör och orkester. Petri Sångare anses vara en av regio nens främsta ensembler och ambitionsnivån och arbetstakten har alltsedan starten 2010 varit hög.  Kören samarbetar regelbundet med Malmö regionens ledande musiker, både i konsert verksamheten i S:t Petri och i projekt på andra platser. Petri Sångares musicerande präglas av

omsorg om textgestaltning och samspel mellan kör, dirigent och lyssnare. Kören har ofta med verkat i radio och TV samt vid flera tillfällen framgångsrikt tävlat internationellt.

s :t Petri motettkör

S:t Petri Motettkör är en blandad kör som består av ca 35 sångare i olika åldrar. Körens repertoar inkluderar de stora kyrkomusikaliska verken och a cappella-framföranden med spännvidd från renässansen till vår tids musik.

s :t Petri gosskör och a sPirantkör

Körer för gossar i S:t Petri. Vi sjunger på gudstjänster och medverkar på konserter i S:t Petri kyrka, både egna konserter och tillsammans med övriga körer i S:t Petri. Körrepetitionerna innehåller sångträning, (hur man använder sin röst på ett bra och hälsosamt sätt) och vi lär oss grunderna i musikteori på lustfyllt sätt.

s :t Petri f lickkör och a sPirantkör

Körer för flickor i S:t Petri. (info S:t Petri Gosskör)

S:t Petri UngdomSkör, SPUk

Petri Sångare

S:t Petri motettkör

Är du också en sångfågel?

nu söker Vi sångare till Våra körer

Aspirantkör – Gossar rep onsdagar 15.30–16.00

S:t Petri Gosskör rep onsdagar 16.15–17.15

Aspirantkör – flickor ..................................... rep torsdagar 15.00–15.30

S:t Petri Flickkör ............................................. rep torsdagar 15.45–16.45

S:t Petri Motettkör rep tisdagar 18.30–21.00

Kören söker tenorer och basar.

Kontakt: kristina.wessmansvensson@svenskakyrkan.se

S:t Petri Ungdomskör – SPUK ....................... rep onsdagar 18.00–20.00

Blandad kör, 14–20 år. Sångvana och grundläggande notläsningskunskap.

SPUK söker sångare i alla stämmor.

Petri Sångare ................................................. rep torsdagar 18.30–21.30

Blandad kör på avancerad nivå. Körerfarenhet och god notläsning krävs. Möjlighet att provsjunga för vikariatslista finns i alla stämmor.

Petri Sångare söker hög första sopran, tenorer och låg andrabas.

Kontakt: karin.oldgren@svenskakyrkan.se

AncI HjUlSTRöM är en nestor inom scenisk kör i Sverige, utbildad i scenisk sång på Högskolan för scen och musik i Göteborg men även i fysisk teater på Larssons Teaterakademi i Göteborg och mer traditionell teaterteknik på Teaterverkstan i Stockholm. En skapande medlem i den sceniska kören Amanda. Anci är kort sagt en fullfjädrad körregissör med ett CV som få.

bEn bAldWIn är född i Washington, D.C. och har haft flera olika anställningar som kyrkomusiker i USA och Sverige. Ben är även utbildad trombonist och uppskattar ensemblespel i både små och stora konstellationer. Som ackompanjatör har han medverkat med medlemmar ur symfoniorkestrar från Europa och USA. Hösten 2022 tillträdde han som organist i Svedala församling.

lEnA EKMAn fRISK tog musiklärarexamen 1985 vid Musikhögskolan i Malmö och körpedagogexamen vid samma skola 1993. Ekman Frisk undervisar sedan år 2000 i körsång/körledning vid Musikhögskolan i Malmö. 2012 blev hon befordrad till universitetslektor. 2021 tillträdde hon en doktorandtjänst och bedriver nu ett forskningsprojekt som ska leda fram till en avhandling med körinriktning.

2011 startade hon Damkören vid Musikhögskolan i Malmö, som deltar i olika konsertprojekt i Musikhögskolans regi, men också tillsammans med andra aktörer i regionens körliv. 2015 släppte Damkören sin första CD-inspelning, Spring Sketches, och den andra CD:n; Good Tidings kom 2019. Damkören erhöll ett gulddiplom 2016 i Gdansk International Choral Festival, Polen.

Hon har undervisat i musik och körsång i flera olika grundskolor samt vid Malmös och Höörs kommunala musikskolor. Hon är bosatt i Höör, där hon också arbetade i flera år. Bland annat medverkade hon som körledare i flera musikalprojekt såsom Elddonet, Rävjakten och Noas Flod.

Sedan år 2003 dirigerar hon Christianstads Motettkör. Flera produktioner har gjorts med Christianstads Symfoniker, exempelvis Orffs Carmina Burana, Rutters Magnificat, Jenkins The Armed Man, Kodalys Missa Brevis och Mozarts Requiem. Våren 2008 sjöng kören Lindbergs Requiem ihop med Monday Night Big Band och bl a Lena Willemark som solist. Vid Warszawas internationella körtävling november 2007 tog kören en förstaplats i sin klass, blandade vuxenkörer. 2013 firade kören sitt 150-årsjubielum och blev detta år mottagare av Kristianstadsbladets Kulturpris.

dARKO nESHOvSKI sjunger i Malmö Operakör. Han är utbildad i Makedonien, Bulgarien och Tyskland med examen 2010 och har vunnit priser i flera sångtävlingar. Han har gjort ett flertal roller vid Makedonska operan i Skopje: Lenskij i Eugen Onegin, Alfredo i La traviata, Pang i Turandot, Borsa i Rigoletto med mera.

ElIn WAIlETH är dansare, musiker och rytmiklärare, utbildad vid Musikhögskolan i Malmö, Musikhögskolan i Örebro och Kävesta folkhögskola. Elins superkrafter är

Fredrik

emelie bardon jakob Hög

tröm

att hon kan plocka upp vilket föremål som helst och spela musik på det (även om flöjten är hennes verkliga trollstav), att hon blir ett med musiken när hon dansar och att när hon går in i ett rum med barn vänder sig alla barnen om och riktar sin fulla uppmärksamhet mot henne.

EMElIE bARdOn är dansare, danslärare, teatervetare och författare, utbildad vid Musikhögskolan i Piteå, Stockholms Universitet, Palucca Schule Dresden och Northern School of Contemporary Dance. Emelies superkrafter är att hon snabbt vinner ungdomars förtroende, att hon kan prata så att folk lyssnar och att hon bara behöver gå in på scen så blir det intressant.

fREdRIK MAlMbERg är från början utbildad organist vid Musikhögskolan i Malmö och har därefter profilerat sig som en av våra stora kördirigenter i Sverige och utomlands.

Hans verksamhet omfattar såväl kör som orkesterrepertoar och han har samarbetat med ensembler som DR Vokalensemblet, Svenska Radiokören, Concerto Copenhagen, Sveriges Radios Symfoniorkester och Mariinskyteaterns orkester. Fredrik Malmberg är också en efterfrågad pianist och organist, bl a med Mahler Chamber Orchestra, under ledning av dirigenter som Daniel Harding och Claudio Abbado.

Sedan 2012 innehar Fredrik Malmberg två av de mest prestigefyllda uppdragen i det svenska musiklivet; chefsdirigent för Eric Ericsons Kammarkör och professor i kördirigering vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.

Fredrik Malmberg har mottagit flertalet priser och utmärkelser för sin musikaliska gärning och 2012 listade det ledande svenska musikmagasinet Opus honom bland dem som har gjort mest för att förnya den traditionsfyllda konstmusiken i Sverige.

jAKOb HögSTRöM hör sedan sin debut som Papageno i Trollflöjten på Drottningholmsteatern 2002 till en av de mest intressanta svenska barytonsångarna inom det lyriska facket. Genom en träffsäker behärskning av text och scen skapar han alltid en stark publikkontakt. Jakob är utbildad vid Kulturama, Royal Academy of Music i London 2001 –2003 samt vid Operahögskolan i Stockholm 2003–2005.

Debuten som Papageno på Drottningholm följdes av bland annat titelrollen i Figaros Bröllop på Malmö Opera med Arnold Östman, Testo i Monteverdis Il Combatimento di Tancredi e Clorinda; dels med Drottningholms Barockensemble, dels med Arnold Östman på Confidencen i Stockholm och Baron Zeta i Folkoperans uppsättning av Lehars Glada Änkan, i regi av Suzanne Osten. Han var också barytonsolist i Lars-Erik Larssons Förklädd Gud tillsammans med Radiosymfonikerna och Thomas Søndergaard i en produktion av SVT till firandet av 100-årsdagen av kompositörens födelse.

2009 debuterade Jakob på Opéra Comique i Paris som Narbanor i Rameaus Zoroastre och därefter följde Dandini i Rossinis Askungen och Barden i Stenhammars Tirfing, bägge på Malmö Opera, Schaunard i la Boheme på NorrlandsOperan, Marcello i samma opera men på Malmö

love becker

Opera, Papageno Trollflöjten och Greve Almaviva i Figaros Bröllop, bägge på Confidencen.

Han är ofta anlitad som solist inom den sakrala repertoaren och har framträtt med de flesta svenska orkestrarna som t ex Sveriges Radios Symfoniorkester, Malmö Symfoniorkester och Helsingborgs Symfoniorkester.

jOHAnnES SKOOg är utbildad vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och vid Conservatoire national Supérieur de Musique et de Danse de Paris. Vid Pariskonservatoriet bedrevs studier för Olivier Latry (organist i Notre Dame de Paris), Michel Bouvard, Louis Robilliard och Thierry Escaich. Sommaren 2017 blev Johannes Skoog första student i institutionens historia att erhålla högsta betyg i orgelinterpretation båda åren på masterutbildningen vid det prestigefyllda konservatoriet.

Han har konserterat i bland annat Notre Dame de Paris, Philharmonie de Paris, Mariinsky konserthus i Sankt Petersburg, Bozar konserthus i Bryssel, Stockholms Stadshus, Stockholms Konserthus, S:t Sulpice i Paris, katedralen i Chartres, Chapelle Royale i Versailles m fl.

Johannes är verksam som organist i Västerås domkyrka.

jOnAS SAMUElSSOn (baryton) har arbetat som sångare i stora delar av Europa och har bland annat sjungit på Madrids konserthus, Festivalen i Aix-en-Provance, Theatre Champs-Elysees och Barbican Hall. Han plockades ut av Fischer-Dieskau till dennes första Masterclass i England, Wigmore Hall, och har vunnit Vera Rosza Schubert Prize samt tilldelats Anne Wyburd Award som bästa Liedsångare vid Guildhall.

Sedan 2007 är han verksam i Malmö Operakör. Här har han bland annat spelat kärleksharlekin i Sommarnattens leende, präst i Jesus Christ Superstar, Alessio i La sonnambula, bonde i Greve Ory, domare i Maskeradbalen, rabbinens son Mendel i Spelman på taket och Dancaïro i Carmen. Nu ser vi honom i Sound of Music.

Sedan 2015 har Jonas dirigerat alla Kammaropera Syds uppsättningar på Ystad teater: Teaterhotellet, Läderlappen, Glada änkan och En nunna för mycket.

jOnAS SjöblOM är son till flöjtpedagogen Birgitta Stjärneback och Jan Sjöblom.

Sjöblom utbildade sig till musikpedagog vid Musikhögskolan i Piteå, med slagverk som huvudinstrument och flöjt som biinstrument. Efter examen 1989 arbetade han som slagverkslärare och musiklärare i Stockholm.

Några år in på 1990-talet tog Sjöblom steget över till heltidsmusiker. Nordman hade slagit igenom och Sjöblom blev tillfrågad att spela slagverk på gruppens andra skiva Ingenmansland, producerad av Mats Wester på Sonet. Sjöblom turnerade därefter med gruppen. Samtidigt fortsatte Sjöblom som studiomusiker och producent och knöt kontakter som ledde till mångåriga och återkommande samarbeten, bland andra med Mikael Samuelson, Wille Crafoord och Gunnar Idenstam.

I mötet med folkmusiker fick Sjöblom höra folkmusiken på ett nytt sätt. Det fick honom intresserad av naturflöjter och deras olika karaktärer. Tillsammans med Gunnar Idenstam och Lisa Rydberg startade Sjöblom gruppen Plan 3 som turnerade under några år på tidigt 2000-tal. Parallellt turnerade han med Mikael Samuelson.

År 2004 kontrakterades Sjöblom till uppsättningen Hamlet på Stadsteatern. Han arbetade sedan i olika uppsättningar som musiker och kapellmästare på Stadsteatern fram till 2011. Våren 2008 bad Virpi Pakhinen Sjöblom att utifrån ett bildmaterial skriva konstmusik i sju satser. Det resulterade i dansföreställningen Sagittarius som hade premiär på Dansens Hus hösten 2009. Därefter har Virpi Pahkinen och Sjöblom fortsatt samarbeta.

K ARIn OldgREn är utbildad kyrkomusiker, kör- och orkesterdirigent på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Karin har haft långvariga engagemang som kyrkomusiker i olika församlingar i Stockholm, senast i Engelbrekts församling där hon 2016 grundade Hjorthagens kammarkör och Hjorthagens vokalensemble som under kort tid nådde stora framgångar såväl på hemmaplan som internationellt. Vid sidan av sitt värv som kyrkomusiker har Karin också lett manskören Stockholms studentsångare under tio år, varit lektor i körsång och kördirigering vid Musikhögskolan i Örebro under ett decennium, arbetat på musikförlag samt frilansat som pedagog och dirigent, bland annat med återkommande uppdrag för Radiokören.

Karin Oldgren tilldelades 2016 Stockholms Stifts utmärkelse Ceciliapriset och blev 2019 utsedd till Årets körledare av Föreningen Sveriges körledare och Rosenborgstiftelsen.

Med en stabil förankring i den västerländska konstmusiken parad med en stark drivkraft att aktivt utveckla såväl musik som uttryck i samklang med tiden är hennes mål att röra och beröra genom sitt musicerande.

K ATARInA lUndbORg nYMAn flyttade efter sina studier till Göteborg då hon fick anställning i Vokalkvartetten Vox. Efter 10 års turnerande både nationellt och internationellt återvände hon till Malmö och är anställd sedan 2013 i Malmö Operakör. Katarina har även under alla år varit verksam solist i oratoriesammanhang.

KRISTInA WESSMAn SvEnSSOn är organist och konstnärlig ledare för S:t Petri Motettkör samt goss- och flickkörerna.

S:t Petri vill bygga upp en körtrappa där man som barn till vuxen ska kunna sjunga västerländsk konstmusik och vara en del av gudstjänstlivet i den katedralliknande kyrkan. Kristina har en lång erfarenhet som operasångerska, organist, körledare för barn och vuxna. Hon startade Malmö operas barnkör 2008 och var dess ledare och kormästare fram till 2020. Samarbetet med operans barnkör och S:t Petri kyrka lade grund till S:t Petri kyrkas ungdomskör SPUK. Vid sidan av det har hon gjort ett antal

solistroller på scen och även assisterat som kormästare för Malmö Operakör.

lOvE bEcKER är assisterande körpedagog i S:t Petris Ungdomskör. Loves musikaliska resa grundar sig i Stockholms körliv med Adolf Fredriks Musikklasser, Stockholms Musikgymnasium samt Sofia Vokalensemble innan han studerade vokalensemble och körledning vid Sjöviks

Sommaren 2022 tog Love sin lärarexamen vid Musikhögskolan i Malmö med klassisk sång som inriktning.

Utöver sin pedagogiska gärning sjunger Love i vokalgruppen Krita som arbetar med egna kompositioner och

är baryton och har tidigare studerat vid Södra Vätterbygdens folkhögskola, Musikhögskolan i På Kulturhuset Spiras trettondagskonserter i samarbete La Traviata, Turandot. Han har också gjort på Ystads Teater och medverkat i Opera

Allsång samt spelat Kapten Karlsson och drängen i Det och prästen

är verksam som kyrkomusiker i Södra Sverige. Han har som körledare en bred verksamhet bakom sig med bl a Lunds Akademiska Kör, Gustav Adofskyrkans Motettkör, S:t Johannes Motettkör och Schola Cantorum Scaniensis med vilka han framfört en stor mängd kyrkomusik från den allra äldsta gregorianska sången till uruppföranden av vårt tids musik. Sedan millenieskiftet arbetar han med den professionella solistensemblen Vox Scaniensis i program som innehåller musik från medeltid, renässens och barock tillsammans med ny musik, ibland komponerad direkt till ensemblen. Ensemblen gav hösten 2016 ut en kritikerrosad CD med Buxtehudes ”Membra Jesu Notri”. De senaste åren har Peter Wallin fungerat som en ”Senior Advicer” i S:t Petri och arbetat med olika kör och orkesterprojekt vid sidan av gudstjänster och kyrkliga

fick sin utbildning vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Efter diplomexamen fortsatte studierna i Belgien och Frankrike. Ralph spelar konserter runt om i världen, har spelat in en mängd skivor och varit lärare vid akademier och konservatorier. Under en lång följd av år var han professor i orgel vid Kungl Musikhögskolan i Stockholm och organist i S:ta Maria Magdalena kyrka.

karin oldgren

kriStina w. SvenSSon

l ena e kman Fri S k

MUSIK v ERKSAMHETE n I S : T PETRI KYRKA

Carl Adam Landström

Cheforganist och ansvarig för musikverksamheten carladam.landstrom@svenskakyrkan.se 0706-562267

Karin Oldgren

Organist och konstnärlig ledare för Petri Sångare och SPUK karin.oldgren@svenskakyrkan.se 0730-569861

Kristina Wessman Svensson

Organist och konstnärlig ledare för Motettkören samt flick- och gosskörerna kristina.wessmansvensson@svenskakyrkan.se 0761-330934

Love Becker

Assisterande körledare SPUK davidlovebecker@gmail.com

AnsvArig utgivAre: Ewa-Sofia Gudmundsson

redAktör: Carl Adam Landström

Progr Amkommitté: Carl Adam Landström, Karin Oldgren, Kristina Wessman Svensson

gr Afisk form: Mårten Lindahl

tryck: Bloms Tryckeri Lund

Bilder: Helena Linder Roslund, Anne Ruponen, Hans-Ola Ericsson, Shutterstock, Svenska Kyrkan Malmö, Kristina Strand Larsson, Andreas Offesson

fr I entré

Det är fri entré till alla konserter om inget annat anges. Inga platser kan reserveras, kom i god tid.

kon S ertvär D

Våra konsertvärdar har en viktig uppgift före, under och efter konserterna. Är du intresserad att bli en av dem, kontakta oss.

¨Sjung till Herrens ära, sjung en ny sång, ty han har gjort underbara ting¨